Organet_nr2_2009

Page 1

Vår tid är nu slut

Papperslösas rätt till vård 1 4 1 Rektor Fredman ger kårer 7 na sitt fulla stöd 6


Emil Larsson

Chefredaktör/ansvarig utgivare Halitosis

Linus Hansson

Chefredaktör/ansvarig utgivare Organet

Elsa Ahlfors

kassör

Malin Öborn

skribent/sekreterare

m Mohamed Ibrahiou t

sign/lay grafiskmohde amed.ibrahim@gmail.com

Rosemary Bremler skribent

Emelie Hultberg

skribent

Linn Persson skribent

2.

n Linnea Appelgrent skribe

l Innehål 3 Ledare Ordföranden har ordet Hej Odontologer! rerna sitt fulla stöd Rektor Fredman ger kå Numrets frågor t KI Lohmander byter GU mo Sverker Toreskog Vår tid är nu slut ke Spionen Tillbaka till Götheborgs ation! orm inf MFG firar 60 år – lite d vår till t rät Papperslösas LUR Sammanfattar

4 4 6 7 8 11 14 15 16 17 18

organet/halitosis i Göteborg 2008 och © Medicinska föreningen 2008 nr 4, 2008. Odontologiska föreningen ning för Medicinska Organet/Halitosis är kårtid och Odontologiska föreningen i Göteborg av mer med en upplaga föreningen och utkom plar 2600 exem adress Organet, Villa Medici Högåsplatsen 6 412 56 Göteborg Halitosis, Munhålan Särögatan 4 413 19 Göteborg e-post organet@mfg.gu.se e halitosis@odontologi.gu.s prenumeration till MFG:s och OF:s Tidningen distribueras att prenumererar genom medlemmar. Övriga 609 80 83-6 betala in 200 kr/år till pg annonser att annonsera, tala med Är ni intresserade av a annonsen till organet@ chefredaktören, eller skick dontologi.gu.se mfg.gu.se eller halitosis@o 5000 kr eller kvartssida Helsida 8000 kr, halvsida 2500 kr

bidrag e bilder lämnas före Text och ev. tillhörand organet@mfg.gu.se eller deadline via e-post till e Deadline meddelas via halitosis@odontologi.gu.s och i tidningen nyhetsbrev, anslagstavla policy era håller sig rätten att redig Organet/Halitosis förbe rat För publicerat, signe inkommet material. rialet upphovsman. Mate material svarar endast r. åsikte ns tione redak för ck behöver inte vara uttry gg i eventuella debattinlä Åsikter som uttrycks tryck Efter ns. anne ovsm är helt och hållet upph s. att källan tydligt ange uppmuntras, förutsatt is rial till Organet/Halitos Genom att skicka in mate på g ovsmannen publicerin godkänner även upph för även arar ansv an ovsm www.mfg.gu.se. Upph elektronisk publicering att lagar i samband med efterföljs. tryck s Ale Tryckteam AB, Bohu


Ledare

Äntligen! Vårkänslan har infunnit sig och man har en pirrande känsla i magen. Just den här våren är det svårt att veta om det beror på en härlig förälskelse eller på att det är det sista tryckta numret av Organet/Halitosis. De båda tidningarna har en lång och ärofylld historia bakom sig men nu har tiden kommit ikapp dem och det tryckta ordet är på väg att bli digitalt. För att parafrasera McDonald’s reklamen så kan jag se tillbaks på fem år av tveksamma beslut och roliga stunder. Ni som precis har börjat plugga på berget har mycket att se fram mot. Själv kommer jag särskilt ihåg de första SAMSS-sittningarna på Medicinarvillan och senare på Munhålan, kanske ett av de första stegen mot en sammanslagning av kårerna på berget. Men jag kan inte heller glömma kampen mot framförallt MFG i kanalen vid Feskekyrkan där vi kämpat mot varandra i den Akademiska rodden. Jag kan också lova att jag aldrig kommer att glömma festerna och alla människor jag lärt känna på Munhålan, vårt kära kårhus. Men nu är det dags att blicka framåt, se till att våra kårer klarar övergången till icke-obligatoriskt kårmedlemskap med så många medlemmar som möjligt i behåll. Den största utmaningen kommer att bli att visa allt kåren gör för studenterna, något kårerna inte är så bra på idag. Det här alltså det sista tryckta numret av Organet/Halitosis, ett fruktbart samarbete sedan ett år tillbaka, ett samarbete som fungerat bra och som visar att våra båda kårer utan problem kan verka tillsammans trots de olika kulturer som råder inom respektive kår. Jag har en känsla av att kårerna kommer att se en nedgång under de kommande åren för att sedan se en sällan skådad uppgång när de nya organisationerna har satt sig och de nya förutsättningarna är helt klarlagda. Denna tanke gör att jag tror att Organet/ Halitosis kommer tillbaka i tryckt form med tiden, när kårerna växt sig starka igen. Den som lever får se!

Fåglarna sjunger, solen skiner, näsan rinner, uteserveringarna är intagna, shortsen är framplockade, fotbollsallsvenskan har dragit igång – kort sagt, våren är här! Mitt i detta glädjerus av svallande vårkänslor tvingas jag ändå konstatera att det här är den sista ledaren jag någonsin kommer att skriva för Organet. Min mandatperiod som chefredaktör sjunger nämligen på sista versen, för att inte säga på sluttonen. Det har varit roligt, lärorikt och ibland ganska kämpigt att få vara den ytterst ansvarige för tidningen.

3.

Även om jag hade valt att fortsätta som redaktör till hösten hade detta varit min sista ledare i den här formen av Organet. På det senaste föreningsmötet beslutades nämligen om att lägga ned Organet som papperstidning och istället bli en del av Spionen, där MFG kommer att förfoga över två sidor per nummer. Allt för att minska MFG:s utgifter inför de tuffa prövningar som avskaffandet av kårobligatoritet kommer att bjuda. För det har väl knappast undgått någon att beslutet nu är taget, efter en lång tids spekulationer. Posten som ordförande för Organet (utskottet kommer att finnas kvar och arbeta för att fylla sidorna i Spionen) är fortfarande vakant inför hösten så känner du dig manad – tag chansen! Det är ledsamt att vi inte kan skicka ut detta, det sista, numret av Organet till alla MFG:are som vanligt eftersom annonsintäkterna blivit långt lägre än väntat. Hoppas ändå att de som är intresserade fått tag i en tidning. Till sist vill jag bara återkomma med en kort uppmaning kring det fantastiska ämne som jag startade vid – våren! Uppmaningen lyder: Njut!

Kårerna har många och stora frågor att ta i det närmaste året och det är med blandade känslor jag ser fram mot min examen i juni. Det hade varit kul att vara med och se vad som händer med kårerna på berget. Det du tar i just nu är alltså det sista trycka numret av Organet/Halitosis och numrets tema är otippat nog ”Sista numret”, vi som suttit i redaktionen hoppas du tycker om en del av det du läser och att du kanske i alla fall inte tycker det är helt katastrofalt, fast då har du tyckt något och det är det viktigaste.

Själv tänker jag njuta solandes och badandes på klipporna och i havet kring Saltholmen, sovandes på en filt i Slottsskogen, hejandes på Blåvitt på nya Gamla Ullevi, kutandes i Änggårdsbergen, fikandes på någon av alla tusentals uteserveringar och på en herrans massa olika vis. Förslag på ytterligare sätt att på ett effektivt sätt avnjuta den göteborgska våren mottages med största intresse!

Kära läsare, jag önskar er ett gott slut på terminen och en underbar sommar!

Tack för ett spännande år tillsammans!

Emil Larsson Chefredaktör Halitosis

Linus Hansson Chefredaktör Organet


4.

Ordföranden har ordet Med vårsolens varma sken utanför fönstret är det nu dags för verksamhetsårets sista nummer av Organet, vilket även är det allra sista numret någonsin… I det här formatet. Från och med nästa år blir nämligen Organet en del av Götheborgske Spionen vilket jag hoppas kommer att utveckla MFG:s informationsspridning till medlemmarna. Med sommaren i antågande är det snart dags för mig att lämna ifrån mig ordförandeklubban och återgå till ett högst ordinärt liv som student. Det har onekligen varit ett mycket händelserikt år som har varit mycket givande, utmanande och för det mesta oerhört roligt. Kårobligatoriefrågan har präglat arbetet under året, som även kommer att vara fallet under nästa år. Nu vet vi dock vilka förutsättningar som gäller, vilket gör att vi på ett tydligare sätt kommer att kunna arbeta för att säkra studentinflytandet och MFG:s framtid. Jag tycker att MFG har blivit mycket bättre på att tydliggöra verksamheten för medlemmarna, även om arbetet inte på långa vägar är klart. Vi har arbetat mycket med att klargöra vad man får ut av ett medlemskap och även börjat titta på vad MFG kan koppla till ett medlemskap i framtiden, då det är frivilligt att vara medlem. Det är en del som jublar över att inte behöva betala kåravgiften, men jag hoppas och tror att den skaran har blivit mindre under detta år. Genom att vi har profilerat föreningen under året har responsen på vårt arbete varit betydligt större. Några har uttryckt missnöje, vilket är deras fulla rätt, men för det allra mesta har det varit positiv respons. En återkommande fråga har rört kåravgiften och vart den går. Därför har en tydlig sammanställning över vart kåravgiften används till gjorts, och finns i sin helhet på www.mfg.gu.se. MFG kommer gott rustade inför nästa år. Under året har vi lyckats amortera en stor del på våra lån och vi ser just nu över möjligheten att sänka kåravgiften till nästa år. En översyn av hela verksamheten har gjorts för att effektivisera och sänka kostnaderna så mycket som möjligt. Detta kommer bli oerhört viktigt framöver och där framförallt Villans ekonomi hamnar i fokus. I dagsläget går 25% av kåravgiften till Villan, en summa som kommer sjunka ytterligare nästa år i vår strävan efter att ha ett helt självförsörjande hus. Vi har kommit en bra bit på vägen och jag ser med tillförsikt på framtiden! Den 11/5 klockan 18:00 är det Föreningsmöte, verksamhetsåret sista där bl.a. val till nästa år kommer att ske. Alla MFG:s medlemmar är välkomna! Kom och gör din röst hörd – påverka MFG:s framtid! Slutligen vill jag tacka alla MFG:s medlemmar för året som har gått. Framförallt vill jag tacka alla aktiva medlemmar i MFG. Ni har alla gjort ett oerhört bra jobb – ni är MFG och tack vare er är föreningen stoltare och starkare än någonsin! MFG blir i höst 60år och visar inga tecken till rynkor och ålderskrämpor! Tack! Kristian Ströberg ordförande MFG

Hej Odontologer! Nu har våren verkligen kommit till Göteborg och terminen börjar lida mot sitt slut. En termin går så fort- men jag hoppas att ni som jag känner att man hunnit lära sig rätt mycket ändå. Det är ju trots allt alla dessa skoldagar som kommer och går som gör oss redo för en examen till slut. Under våren har Odontologiska Föreningens hemsida lanserats, och vi är mycket stolta över den. På http://www. of.gu.se har vår IT-ansvariga Anna Dahlén lagt ut massor av matnyttigheter som rör oss studenter på Odontologen. Där hittar ni bland annat information om föreningen, om kåravgiften, om vad kåravgiften egentligen går till, bildgalleri, länkar till tentabanken, schema och mycket mer. Den kanske största vinningen med att gå in på hemsidan då och då, är att man kan hålla sig uppdaterad om vilka arrangemang som är på gång. På hemsidan finns nämligen en kalender. Vi lägger också in nyheter som rör föreningen. Så gå in och titta på http://www.of.gu.se! Ett exempel på en viktig nyhet som just rör föreningen är att kårobligatoriet med största sannolikhet ska avskaffas 1 juli 2010. Riksdagen ska rösta om frågan den 20 maj, men kår-Sverige har i flera månader arbetat med frågan. Så även Odontologiska Föreningen Göteborg. Kårobligatoriets avskaffande skrev jag om redan i förra numret av Halitosis. Vi i styrelsen undrar nu som då hur studentinflytandet ska kunna behållas, hur verksamheten behöver förändras och hur vi ska kunna ha fortsatt tillgång till Munhålan. Frågan diskuteras flitigt av oss styrelsemedlemmar. En viktig idé som vi talat om är en sammanslagning av de nuvarande tre studentkårerna på berget- Hälsovetenskapliga Föreningen, Medicinska Föreningen och Odontologiska Föreningentill en enda stor kår. Detta på grund av nya direktiv från regeringen i och med kårobligatoriets avskaffande samt ett förändrat ekonomiskt läge. Vi i OF ser flera fördelar med en stor kår gemensam för alla studerande på Sahlgrenska Akademin, men det krävs att den nya kårstrukturen är väl genomtänkt för att kåren ska fungera smidigt och för att studenter från alla program och institutioner ska känns sig välkomna i och lyssnade på i den nya kåren. Utöver hemsidan och kårobligatoriefrågan har OF under våren satsat på att uppdatera registret över mailadresser till er alla. Vi skickar med regelbundna mellanrum utskick till våra medlemmar. Det kan vara allt ifrån viktig information om kåravgiften till information om saker som är på gång. Får du inte dessa mail? Maila of.itansvarig@odontologi.gu.se så ser vi till att du läggs till i listan. Kort sagt är mycket på gång just nu, och jag rekommenderar därför er alla att komma på nästa föreningsmöte måndagen 18 maj under lunchen för att kunna vara med och påverka Odontologiska Föreningens framtid! Till sist vill jag med anledning att detta är sista numret av Organet/Halitosis tacka alla er som jobbat med tidningenTACK för ett väl genomfört arbete och för trevlig läsning! Med önskan om en fortsatt trevlig vår och många soliga grillkvällar runt om i Göteborg Hälsningar Emma Gustafsson Ordförande OF


*AG VILL LEDA FÚRËNDRING

6 Ê`ÕÊ} À>Ê >ÀÀ BÀÊ ÊiÌÌÊÛ Ì }ÌÊ ÀF`i¶Ê6 Êv ÀÛ> ` >ÀÊ} `>Ê `jiÀÊÌ Êivvi Ì Û>Ê B i i`i Ê V ÊÛFÀÊÕÌÛiV }Êv ÀLBÌÌÀ>ÀÊ«>Ì i ÌiÀÃÊ B Ã>Ê ÛiÀÊ i >ÊÛBÀ `i °Ê

ÕÊ B iÀÊÃB iÀÌÊÌ Ê ÃÌÀ><i iV>Êà ÊiÌÌÊ>ÛÊÛBÀ `i ÃÊ i`> `iÊ B i i`i Ãv ÀiÌ>}]Ê i ÊÛ>`Ê`ÕÊ > à iÊ ÌiÊBÀÊ i`ÛiÌi Ê ÊBÀÊ`iÊ F }>Ê >Ê >ÀÀ BÀ> ÌiÀ >Ì ÛÊÛ Ê > ÊiÀL Õ`>°Ê6FÀÊv Àà }à v À F}>Ê} ÀÊ ÃÃÊÌ Ê`iÌÊ >ÌÕÀ }>ÊÛ> iÌÊv ÀÊ«iÀà iÀÊ i`ÊÛiÌi à >« }ÊL> }ÀÕ `Ê i`> ÊÛFÀÊ Ì ÛiÀ }Ê V Ê iÀà i >ÊÃÌÞÀ >ÊBÛi ÊiÀL Õ`iÀÊi ÊÛBÀ `Ê>ÛÊ } iÌiÀÊ Êà >Ê ÀF`i Ê Ìi Ê V Ê >À >`° 6B i Ê Ê«FÊÜÜÜ°>ÃÌÀ>âi iV>°ÃiÊv ÀÊ>ÌÌÊÃiÊÛ >ÊÌ B ÃÌiÀÊÛ ÊiÀL Õ`iÀÊv ÀÊ BÀÛ>À> `iÊ Õ `iÀÊ >ÀÀ BÀà `> °Ê ÕÊà ÊBÀÊÃÌÕ`i ÌÊL ÀÊBÛi ÊÌ>Êi ÊÌ ÌÌÊ«FÊÜÜÜ°ÃÌÕ`i ÌÜiLLi ° Õ° ÌÌ>ÀÊ`ÕÊ }i Ê«>ÃÃ> `iÊÌ B ÃÌÊÃiÀÊÛ Ê}BÀ >Ê>ÌÌÊ`ÕÊvÞ iÀÊ Ê` Ê«À w Ê V ÊL v }>ÀÊ` ÌÌÊ 6ÊÌ ÊÛFÀÊ `>Ì>L>ðÊ-F i`iÃÊ >ÀÊÛ Ê } iÌi Ê>ÌÌÊÀi}i LÕ `iÌÊ >ÌV >Ê` Ê«À w Ê i`Ê Þ>ÊÌ B ÃÌiÀÊ V Ê Õ«« > >Ê` }ÊÛ >Êi > Ê>ÌÌÊà >Ê`iÃÃ>°

WWW ASTRAZENECA SE i iÀ

WWW STUDENTWEBBEN NU


6.

Pam Fredman Aktuell som: GU:s rektor. Beskriver sig själv som: Positiv, öppen, rak, snabb (ibland för snabb), energirik. Antingen eller…: RÖTT Vitt KAFFE Te Dekanus REKTOR GÖRA NU Skjuta upp Fly FÄKTA

Rektor Fredman ger kårerna sitt fulla stöd Pam Fredman. Låter det namnet bekant? Det borde det göra. Sedan 2006 är hon nämligen din och 50.000 andra studenters rektor vid Göteborgs Universitet. Organet/Halitosis begav sig till den mäktiga universitetsbyggnaden vid Vasaplatsen för träffa henne. Jag träffar Pam Fredman en förmiddag i Universitetets pampiga huvudbyggnad i Vasastan, ni vet det som vaktas av de ståtliga lejonen. Hursomhelst har huset en än mer magnifik insida där man verkligen lyckats bevara den gamla andan. - Den som vill och har vägarna förbi är naturligtvis välkommen att kika in och se hur det ser ut, säger hon och förvånas när jag säger att jag inte varit här tidigare. Sedan 2006 har rektorsrummet med utsikt ned mot Vasagatan huserats av Fredman, som då gav upp sin dekanustjänst vid Sahlgrenska Akademin för att efterträda den förre rektorn Gunnar Svedberg. Sammantaget företräder hon ungefär 50.000 studenter och tusentals anställda. Ett tungt ansvar som dock inte bekommer henne alltför mycket. - Jag har ett jätteroligt yrke på en arbetsplats som står över åldersgränserna, säger hon. Roligast är kontakten med studenterna. Det är oerhört viktigt att ha roligt på jobbet, och jag är lyckligt lottad som har haft det genom hela yrkeslivet. Utsatt position Men även om entusiasmen och glädjen är stor kan det blåsa snålt kring Fredman i GU-toppen. - Självklart är det en utsatt position att vara myndighetsperson, tillstår hon. Man är ytterst ansvarig och ibland kan man känna en massa inombords som man inte alltid får låta komma fram. Men som tur är känner hon till ett effektivt knep att ta till då det känns jobbigt. Ett knep hon gärna delar med sig av. - Varje kväll då det är läggdags tänker man över dagen som gått och skriver ned vad man gjorde under dagens två lyckligaste minuter. Så gör man i 20 dagar, varefter man kan försöka se ett mönster. Därefter, när man vet vad som gör en lycklig, blir det lättare att förlänga dessa minuter. Oftast handlar de lyckliga stunderna om mänskliga relationer.

Morgonpigg En vanliga dag börjar tidigt, väldigt tidigt, för Fredman. Morgonpigg som hon är stiger hon upp klockan fem. - Klockan 7.30 är jag på jobbet. En stor del av arbetet spenderar jag på olika möten. Det blir även en hel del möten utomlands eftersom jag är ordförande för den svenska rektorskåren. Mycket händer ute i Europa just nu. Utbildningen kommer mer och mer i fokus och det satsas mer på forskning. En hel del läsning blir det också för att de rätta besluten ska kunna fattas i de viktiga frågorna. - Universitetet måste anpassas bättre till samhället. Till exempel måste det bli enklare att omskola sig till något nytt eller att vidareutbilda sig. Något som nödvändigtvis inte behöver finansieras med studiemedel. Vidare måste GU bli bättre på att slussa in de nya studenterna i studiemiljön på universitet, som ju skiljer sig markant från studier på gymnasiet. En annan viktig fråga är den om hur man i framtiden ska kunna undvika lottning till attraktiva utbildningar som läkarprogrammet. - Graduate entry är ett tilltalande alternativ som innebär att man har möjlighet att läsa en bas på universitet som ger förtur till t ex läkarprogrammet. Stöder kårerna En annan fråga som ju är högaktuell är den nyligen igenomklubbade om kårobligatoriets avskaffande. Fredman: - Personligen undrar jag varför man tar bort något som fungerar när man inte vet vad man ska ersätta det med. Kårerna är viktiga för att vi i Sverige ska kunna fortsätta vara ett föregångsland när det gäller studentrepresentation. Jag hoppas dock att studenterna själva, inte minst, kan komma med bra idéer som gör att uppgifter kårerna har i dag överlever och kan utvecklas. Det faktum att kårobligatoriet snart är ett minne blott ligger bakom beslutet om att lägga ner Organet som tidning. Något som Fredman kommenterar såhär: - Jag läser Organet/Halitosis som jag tror spelat stor roll för MFG eftersom det är viktigt att kunna nå ut till sina medlemmar. Det är bra att ni blir en del av Spionen istället för att det ska dö ut helt. Linus Hansson


Numrets frågor 1. DETTA ÄR KÅRTIDNIGNENS SISTA NUMMER, VAD TYCKER DU? 2. VAD ÄR DITT BÄSTA ORGANET/HALITOSIS-MINNE? 1. 2.

Malin Olsson, tandläkarstudent termin 9 En epok går i graven Emils krönika om de spöklika korridorerna på odontologen

1. 2.

1. 2.

Madelene Karlsson, läkarstudent termin 6 Jättetråkigt! MFG förlorar i och med detta ett bra sätt att nå ut till sina medlemm ar. Förra årets artikel om medicinar-SM var ypperlig. Den om Singoallasnubben Larkö likaså.

7.

Johanna Wahlberg, läkarstudent termin 7 Det är för jävligt!!! När ni skrev om förra årets medicinar-SM. Det var ett fint reportage.

1. 2.

Lina Hansson, tandläkarstudent termin 5 Jättetråkigt Bilderna från 80-talsgasquen men också artikeln om Johannes morfar 93 år och fortfarande praktiserande tandläkare.

Joel Uhlander, apotekarstudent termin 6 till att Jag var med och röstade om det så jag tycker det är positivt. MFG får se 1. sätt. bra ett på Spionen i sidorna utnyttja fått Att jag fått de två sista numren hemskickade. Det har jag nämligen inte 2. tidigare. Och framsidorna har varit snygga.

Jessica Samuelsson, tandläkarstudent termin 2 1. Jag visste inte det men tråkigt 2. Den första jag läste

Linus Hansson och Emil Larsson Reportrar


8.

Lohmander byter GU mot KI Logopedprogrammets professor Anette Lohmander kommer helt lämna sin tjänst på GU för att med full fart ta sig an en professortjänst på KI. Egentligen började hon redan i december förra året på den nya tjänsten. LogUR har låtit intervjua henne. Varför valde du att läsa till logoped? - Ville som sagt ursprungligen bli tandläkare. Det önskemålet kombinerat med intresse för fonetik blev en bra grund gör logopedi, som jag då inte visste särskilt mycket om. Tog examen vårterminen 1982. Vilka var din första tjänster? - Logopedmottagningen vid Centrallasarettet i Borås i två år och sedan röstprojektarbete i Mölndal med syfte att reducera de då 5-åriga (!) väntelistorna. Tänker också på att jag deltog tillsammans med kollegan Marie-Louise Lundgren i ett projekt för Handikappinstitutet och KTH i Stockholm för att prova ut den första talsyntesen med patienter. En gammal Desk80 och sedan en EPSON dator som kunde lagra kodade meningar försågs med OveIII talsyntes för en patient med anartri efter hjärnstamsinfarkt. Delprojektet i Borås dokumenterades på videofilm. Varför blev LKG (Läpp- Käk -Gomspalt) ett område som du fastande för? - Gjorde faktiskt en C-uppsats i fonetik om nasalt tal och har nog sedan dess varit intresserad av detta ur ett fonetiskt/akustiskt perspektiv. Skrev examensarbete om nasalitet då jag utvärderade NORAM(Nasal Oral RAtio Meter) och sedermera kliniskt/praktiskt. Medverkade till möte för bildande av en föräldraförening för barn med LKG i Västsverige 1983. Diskuterade regionala rutiner tillsammans med dåvarande LKG-Logoped vid Sahlgrenska, Ingrid Bengtsson. Övertog hennes uppdrag när jag 1985 började som timanställd på SU. Samma år påbörjade jag tillsammans med Ewa Söderpalm som var

chef på enheten för logopedi och foniatri, uppföljning av talet hos barn med LKG som behandlats vid SU. Den kirurgiska behandlingen med sen operation av spalten i hårda gommen som tillämpades i Göteborg sedan i mitten av 70-talet, hade väckt mycket oro i LKG-teamen runt om i världen och inte minst i Sverige. Kollegor från Stockholm reste runt och samlade data för jämförelse av talet efter olika operationsmetoder och kritiserade Göteborgsmetoden häftigt. Det blev naturligt att jag påbörjade en utvärdering av talresultat vid denna operationsmetod och undersökningarna resulterade 1996 i en avhandling ”Speech in children with cleft lip and palate treated with delayed closure of the hard palate”. Den visade bland annat att den rådande uppfattningen om extremt stora problem med talet vid Gbg-metoden var grundad på otillräcklig kunskap. Metoden förefaller visserligen ge specifik tillbakadragen artikulation hos en ganska hög andel av barnen, men den tidiga operationen av spalten i den mjuka gommen ger god funktion och förhållandevis lite problem med gomfunktionen. Efter ytterligare några års forskning och kritisk granskning av litteraturen kan man konstatera att resultaten efter Gbgmetoden är väl så bra som efter andra operationsmetoder och att andra faktorer verkar spela roll för hur stora problemen med talet blir. - Parallellt med forskningen organiserade jag rutiner för den logopediska LKG-vården i den Västra regionen, praktiken inom LKG på Logopedutbildningen och 1987 startade jag tillsammans med en kollega i Malmö ett samarbete med LKG-logopederna vid landets övriga regionsjukhus. Det regionala samarbetet har sedan starten utöver kliniska kontakter också bestått av LKGregionmöten för informationsutbyte och fortbildning 2 ggr/år. Rikssamarbetet har sedan starten inneburit möte 1 gång/år, samordning av rutiner, utveckling av SVANTE (SVenskt Artikulations och Nasalitets TEst) samt logopedisk dokumentation i det nationella LKGkvalitetsregistret. För närvarande ägnas tid åt diskussion av evidens för behandling.


Namn: Anette Lohmander Ålder: 52 Familj: Gift med Jon Agerskov, 2 söner: Simon18 och Niels 15 Bostad och ort: Gammal villa (renoverad och tillbyggd torpstuga) i Stenungsund, långpendlar till Stockholm.

9. Vad har varit dina hjärtefrågor under tiden på utbildningen i och har utbildningen förändrats mycket? - Att balansera en sammanhållen utbildning som är både en yrkes- och en akademisk utbildning och som motsvarar samhällets behov och högskoleverkets krav. Att tydliggöra det senare utan att försvaga yrkesutbildningen. Att öka studenternas självständighet och eget ansvar för utbildningen. Samt fortlöpande inom ramen för förändringsarbetet i och med högskolereformen 2007, den så kallade Bolognaprocessen. Den ger ypperliga möjligheter att genomföra mycket av det som varit i fokus för mig och medarbetare vid enheten på GU.Vårt nationella nätverk i Logopedi samverkar framförallt kring planering av vidareutbildning med möjlighet att avlägga Masterexamen efter ytterligare 1 års studier eller examen på forskarnivå ( Licentiat eller doktor). Förberedelse av studenter för ett yrkesliv med stora krav på motivering och rapportering i verksamheten. Du kommer nu att börja som professor på KI, varför har du valt att lämna GU? - När professuren på KI annonserades ut 2007 var det den första annonserade professorstjänsten i Sverige och i första hand viktig att söka tyckte jag. Det som var avgörande för att jag tackade ja till tjänsten vid KI var att jag lockades av nya utmaningar men också att organisationen av grundutbildningen vid akademin varit svår att arbeta i och framförallt att logopedi som enda verksamhet vid akademin inte har statsanslag för forskarutbildning och forskning. Logopedin vid KI har inte heller stora statliga anslag för forskning och inga anslag för forskarutbildning, men det finns en grundsyn och finansiering av lärartjänster som i grunden ger utrymme för lärarens alla uppgifter, inklusive forskning. Det handlar om principer. Kommer du sakna något speciellt? - Alla medarbetare som jag dock räknar med att ha fortsatt kontakt och samverkan med.

Hur skulle du beskriva dig själv? - Tja, energisk, lite otålig. Strategisk. Hur spenderar du helst en ledig helg? - Det beror på årstid! Gärna en tur på skidor eller skridskor om det är möjligt eller inlines (måste lära mig bättre) eller på cykel. Inga långfärdsturer utan en lagom tur där det är vacker utsikt. Jag umgås/samtalar gärna med familjen och framförallt tar del av sönernas erfarenheter och intressen. Måste säga att det handlar i stort sett alltid om ledig del av helg. Arbetets olika uppdrag kräver faktiskt diverse helgaktivitet. Har du några visdomsord till dagens logopedstudenter? - Att logopedutbildningen ger en mycket god grundutbildning för logopedisk verksamhet och att man kan överföra kunskaper och erfarenheter mellan olika logopediska områden. Man behöver således inte vara orolig för att man inte sett eller arbetat inom alla logopediska områden under utbildningen. Visa ödmjukhet inför andra yrkesgruppers kunskap. Uppmärksamma den utmärkta kombinationen av yrkesoch akademisk utbildning och att underhålla den senare i yrkeslivet. Ta initiativ till uppföljningar, utvärderingar etc och presentera resultaten för kollegor på arbetsplatsen och på nationella konferenser i logopedi eller vid logopedstämman beroende på vad det handlar om. Publicera rönen/ medverka till utveckling av Logopednytt (logopedernas facktidning) till att innehålla också vetenskapliga artiklar.

Cecilia Olsson, LogUR



Sverker Toreskog En tredjedel vetenskap, en tredjedel konsthantverk och en tredjedel social samvaro- kan livet vara bättre?! Ja, när Sverket Toreskog ger sin bild av tandläkaryrket låter det sannerligen trivsamt. Halitosis har mött mannen i rött som gett minimalinvasiv estetisk tandvård ett ansikte och som har arbetat , föreläst och inspirerat i snart ett halvt sekel. Blev tandläkare av en slump Anledningen till varför han alls blev tandläkare är en rolig anekdot. Sverkers far var rektor på ett tekniskt gymnasium i Härnösand. Självklart skulle sonen gå i hans fotspår, och Sverker hade planerat att söka Chalmers efter gymnasiet. Förts väntade dock lumpen, och det var under mönstringen hans framtid avgjordes. På en blankett skulle man ange sitt kommande yrke, och då plötsligt insåg han att han inte kom ihåg hur man stavade till civilingenjör . Lösningen blev att istället skriva läkare. Alla som anget något vårdyrke på mönstringen fick åka på en tremånaders kurs innan lumpen. Väl där träffade han så mycket trevliga tandläkarstudenter som redan gått på skolan ett tag, så han bestämde sig för att söka till tandläkarprogrammet. -”Ibland är de stora besluten en ren slump, medan vi lägger alldeles för mycket tid på att gräla om småsaker”, konstaterar Sverker. Mycket riktigt, 1955 ansökte unge herr Toreskog och blev antagen som tredje reserv på det då nystartade Umeå Universitet. Deras årgång blev något av en försöksgrupp, på gott och ont. Eftersom de var de först tandläkarna i Umeå byggde de upp hela studentlivet, och Sverker – en festernas man- var självklart sexmästare. Fem år senare -1960- tog han sin examen- och fyller därmed femtio år som tandläkare nästa år. Utbildade sig till protetikspecialist i USA När han blev ”frigiven” från dåtidens AT-tjänst, det vill säga ett par år på Folktandvården i Alingsås för Sverkers del, packade han sin väska och tog med sig familjen till USA. Där tog han sin protetikexamen. Från USA tog han med sig metall-keramiken tillbaka till Sverige, en metod som ännu inte var etablerad i Sverige i slutet av 1960-talet.

Väl tillbaka i Göteborg där familjen hade sin rötter startade han och kursaren Åke Parmlid upp en klinik tillsammans. De började på Järntorget, hann med tio år på Läkarhuset, för att sedan slå sig ner uppe i Landala. Runt 1985 gjorde skalfasaderna sitt intåg på marknaden och det blev det nya, än mindre invasiva sättet att bedriva estetisk tandvård. Nu för tiden arbtar han kliniskt ca 75% av tiden och 25% fylls av föreläsningar jorden över. Gunvor, Sverkers sköterska sedan 39 år, menar dock på att det snarare är 80% klinik och 80% föreläsningar. På frågan hur han hinner med allt, förklarar han att i alla fall som ung sov han inte mer än 2,5 timme per natt. -”Idag sover mer än så, men jag sover i alla fall inte bort tiden. ” I USA hade han även lärt sig tandteknikernas ädla konst, och kunde jobba med sina egna konstruktioner nattetid. -”Och det är klart, då sprack mitt första äktenskap.” Pensionen då? –”Nej, det går inte att sluta när man har så här roligt! Om jag blev sjuk, darrhänt eller om min äldsta son (Tandläkare Per Rehnborg, sitter i Praktikertjänst styrelse, red anm.) sa till mig att sluta, skulle jag lägga av, men inte innan dess. Har han några råd till oss ofullgånga tandläkarstudenter som har ett helt arbetsliv framför oss? Lyssna till dig själv och följ dina intressen - man blir ofta bra på sådant man tycker är roligt. Föjl med i den kliniska forskningen! Hitta samarbetspartners som du tycker om och litar på! (Sverker har haft samma sköterska, Gunvor, i 39 år!) Ta bilder på alla dina patienter, det är ett bra redskap om något går fel och som utvärdering av det egna kliniska arbetet. Se till att ha goda kontakter inom olika specialiteter så att du kan remittera dina patienter till de bästa vårdgivarna! Linnea Appelgren

. 1 1 OF


Vi tackar vĂĽra sponsorer som var med och gjorde Wintergalan 2009 mĂśjlig:


Ska du bli tandläkare bland annat?

Administration, budgetering, verksamhetsutveckling, utbildning, personalfrågor, juridik, pensionsplanering, med mera, med mera. Lägg till långa, stressiga arbetsdagar och du kanske börjar ana hur vardagen kan se ut för en tandläkare. Men du kan faktiskt påverka din framtid och det är där vi kommer in i bilden. Praktikertjänst Tandvård erbjuder ett komplett stöd för hela din verksamhet den dag du är klar med din utbildning. På så sätt hoppas vi bidra till att ditt liv som tandläkare blir både smidigare och roligare. Till och med lönsammare. Låter det intressant? Maila till tandvard@ptj.se, ring oss på 08-789 40 00 eller besök www.tandvard.praktikertjanst.se.


14. MFG

Vår tid är nu slut

Yngst och mest grön, tyvärr inte om fingrarna, i redaktionen fick jag äran att skriva en liten exposé om vår kårtidnings historia. Med blott tre års erfarenhet av Organet med läsglasögon på min näsa men enbart ett år med skrivdonet i min hand fick jag gå till botten med research-arbetet. Botten i detta fall var källaren på Region- och Stadsarkivet där gamla nummer ända från 50-talet dammades av. Där möttes jag av en sann guldgruva vad gäller Göteborgs, Medicinska föreningens, Villans och corpsernas historia. Inte minst fick jag en nostalgisk tillbakablick om hur våra tidigare kollegor knåpade ihop nummer efter nummer. Medicinarbladet Tidningen startade1953 som Medicinarbladet (MB) som kunde köpas för 75 öre per lösnummer. Det svartvita tabloidformatet utkom med sju nummer per år och fylldes med kåserier, debattinlägg, små berättelser om Göteborgs historia samt annonser från bland annat Astra. Vad man fastställde tidigt var att ”Risken för fackidioti anses påtaglig. Tentamensläsande medicinare behöver humanistisk spis”(MB, nr 4 1954) – något som eftersträvas även idag. Icke desto mindre ingick en bilaga där ett medicinskt problem togs upp, exempelvis differentialdiagnoser vid ikterus, hypovolämisk chock och maligna njurtumörer hos vuxna. Många smaskiga ämnen Redaktionen var sällan sena att ge studenterna råd. I aprilnumret 1954 berättar man hur man gör förlorade ägg – ”Tag friska Ägg, och lät dem stå en månad i fria luften: öpna sedan et af dem, så lär kännas, at de äro förlorade: Skulle det icke wara nog, så öpna fönstret, och lät dem falla ned från andra wåningen.” Förutom matrecept var kärlekstips ett återkommande tema, framför allt då vårkänslorna började spira. Undrar just om den amerikanske doktorn F. Strong fick något gehör bland medicinarna om att kyssar förkortar livet med 6-7 år? (MB nr 3, 1954) Givetvis diskuterar man flitigt studenternas ekonomiska situation. I nummer 6 publicerad 1956 har man räknat ut vad det kostar att studera i Göteborg. Jag hajar till när jag läser summan 6000-7000 kr. Kan detta verkligen vara rimligt? Förklaringen är inte konstigare än att summan avser studieåret på 9 månader. Rynkan mellan ögonbrynen kvarstår dock, men kombineras

med ett dragande av smilbanden när jag läser att den kvinnliga studentens strumpkonto likställs med hela den manliga studentens klädkonto där kostnaden för kostym, skjortor, slipsar, underkläder osv inkluderats. Nytt informationsblad I oktober 1963 så presenterades ett nytt informationsblad. MB byttes ut mot Post & Pest, dock med några års uppehåll med diverse andra kårblad däremellan. Namnet speglar ungefär hur roligt det är att läsa i det stencilerade, vikta A4-bladet. Även om det inte publicerades några recept så skrevs det om en hel del matnyttigheter om terminsavgiften, stipendieutlysningar, kurser, sportaktiviteter (har funnits en squashklubb!), musikträffar, teater, bridgeklubb, vårbaler mm. De välkända corpserna fanns ständigt närvarande med information om feldttåg, balettresor (Arythmierna som från att dansa i otakt gick och blev de vackra Inälfvorna), skidresor, sångfåglar och nya spexföreställningar. Men det fanns även mer djupt grävande (njae, tänker inte på journalistiken i detta fall) trädgårdscorpsare som tog hand om Villans rabatter. Götheborgske Spionen Nu tror ni säkert att jag går händelserna i förväg men faktum är att mellan åren 1968-1975 så hade inte MFG någon egen kårtidning utan man skrev en sida i Spionen. Att man sedan tog sitt förnuft till fånga och på nytt började med en något uppiffad variant av Post & Pest är bara att gratulera. I slutet av 70-talet börjar man trycka tidningen i formatet vi har idag och det populära numrets fråga dyker upp. Ytterligare en milstolpe är året 1991 då man tar namnet Organet i anspråk trots att styrelsen anser att namnet är vulgärt. Frågan är om inte innehållet med bild-kollagen och de ditritade pratbubblor är mer vulgära? När jag bläddrar vidare i högen lyckas jag fiska upp ett nummer från 1992 där Halitosis gör ett tillsynes tillfälligt gästspel i Organet. Tidningarna slogs, som bekant, samman 2008 till en gemensam tidning. Slut för den här gången Det som slår mig mest är att genom årtiondena har samma ämnen varit på tapeten. Artiklar om dekanus, test av restauranter och caféer på berget och diskussioner om Villan och kårobligatoriets framtid som publicerats i det gångna årets Organet/Halitosis, kändes uppenbarligen lika angeläget att informera om nu som då. Vad som kommer skrivas i framtiden och om MFG åter kommer få en självständig tidning återstår att se. Till dess får ni spionera i er brevlåda efter Organets substitut. Rosemary Bremler


Tillbaka till Götheborgske Spionen Det är säkert så att alla studentkårer genom tiderna närt en strävan att utge en egen kårtidning. I första hand för att vara kårens ansikte utåt och för att hålla medlemmarna informerade. Men i varje fall periodvis också för att ”vidga vyerna” genom kontakt med världen utanför den egna kåren och med andra sidor av livet än studierna. Så har det varit också för Medicinska föreningen i Göteborg. Men tillgången till villiga redaktörer och skribenter har varit ojämn genom åren. Det man har velat spegla i tidningen har skiftat med både den aktuella redaktionen och med rådande strömningar i samhället. Många projekt har trots – eller ibland som följd av – ett (alltför) ädelt syfte blivit kortlivade. Inför det stundande skiftet av informationsforum – än en gång ett försök att få flera göteborgskårer att samsas inom Götheborgske Spionen! – här några axplock från de gångna årens publicistiska aktiviteter, med tyngdpunkt på de första decennierna..

1953-1956 Medicinarbladet Under de första åren av läkarutbildning i Göteborg förekom ett stencilerat informationsblad vid namn Cortex, men i oktober 1953 trycktes och distribuerades för första gången en kårtidning – i stort A3-format - till de då ganska fåtaliga göteborgsmedicinarna. Det var Medicinarbladet som stolt deklarerade sig hylla det ”höga idealet att förena specialistisk sakkunskap med kulturoch samhällsintressen”. Bland redaktörerna återfanns bl a Göran Rybo, Bengt Berg och Hans Bennich. Under 3 ½ år utkom sedan totalt 22 högkaratiga nummer. Man lyckades verkligen kombinera en spegling av studentvärlden och kritik av undervisningen med bidrag om konst och litteratur och en orädd omvärldsbevakning, som kulminerade under Ungernrevolten hösten 1956. Förutom allt detta engagerades en rad lärare, från Göteborg och annorstädes, till att skriva bilagor av medicinsk utbildningskaraktär, där höjdpunkterna utgjordes av Erik Ask-Upmarks klassiska – och än idag läsvärda - artiklar

om handen och foten i invärtesmedicinsk diagnostik. Medicinarbladet föll verkligen med fanan i topp. 1957-1963 Götheborgske Spionen Redan i slutet av 1700-talet förekom i Göteborg en tidning med detta namn, som sedan återupplivades som kårorgan för Filosofiska fakultetens studenter 1936. Under ett par decennier levde den sedan ett litterärt tämligen elitistiskt liv innan filosofer och medicinare 1963 gick ihop om ett första försök med en gemensam kårtidning. Det fungerade faktiskt ganska bra under några år. Kända blivande författare och journalister ledde redaktionen, bl a Gunnar Möllerstedt, Ulla Swedberg och Gunila Ambjörnsson. Det blev plats för mycket medicinarmaterial,

15. G F M


blandat med mer allmänt, och ibland ganska sofistikerat, gods. I början av 1960-talet blev dock knorrandet från medicinarhåll över det som man tyckte finkulturella innehållet allt mera högljudd. Det susade också en allt rödare vänstervind över sidorna och politik ville inte medicinarna i början av 1960-talet ägna sig åt. Ett av de stora glädjeämnena så här i efterhand är K.G. Rundgrens bisarra teckningar från studenternas och den akademiska ankdammens värld. 1964-1968 Medicinska föreningens tidskrift Om det gällde politisk inriktning så hoppade dock MFG ur askan in i elden när man under några år samprenumerade på och delvis samproducerade stockholmsmedicinarnas tidskrift MFT. Nu blåste vänstervinden med full styrka. I ledningen fanns bl a Sven Britton och Christer Hougstedt. Från Göteborgs sida medverkade bl a Ragnar Olegård och Bertil Romanus. Här var mycket om samer, tattare, erotiska särlingar, kinesiska kvinnoproblem och den sociala misären i Stockholms undre värld. Gunnar Inghe, John Takman och Joachim Israel hörde till de tongivande skribenterna. Dessemellan kunde det dock förekomma medicinska utbildningsartiklar. Periodvis lyckades göteborgarna få med lite mer material av lokalkaraktär, men efter hand tröttnade man och sade upp samarbetet. 1964-1991 Post & Pest Det har varit svårt att i efterhand få en klar bild av utgivningen av Post & Pest, det visar sig nämligen att Biomedicinska biblioteket kasserat hela utgivningen. Skandal! I varje fall från 1975 kom tidningen dock ut regelbundet och i ordnade former. Men i flera år dessförinnan hade ett litet stencilerat informationshäfte med detta namn förekommit och distribuerats (oregelbundet) till medlemmarna i MFG. Tidningen fungerade väl och blandade material av olika slag, men med tyngpunkten förlagd till kårens ”inre liv” och till corpsernas aktiviteter. Man bevakade också utbildningsfrågor, gjorde intervjuer med

16. MFG

lärare och enkäter bland studenterna. Men fokus är helt klart flyttat från samhällsfrågorna och de litterära yvigheterna till läkarstudenternas jordnära vardag. Enstaka internationella utblickar kan dock förekomma, t ex stipendiaters reseberättelser. 1991-2009 Organet Nu är vi framme i nutid och de flesta läsare kan själva bidra med kunskap om i vad mån Organet – och i dess senaste version kombinerad med tandläkarstudenternas Halistosis – fyllt sin funktion. Tidningen har i alla fall varit ganska seglivad, men på senare år brottats med ökade tryckkostnader och svårigheter att hitta hängivna skribenter. Och nu är cirkeln sluten – åter till samutgivning av Götheborgske Spionen. Det är bara att önska lycka till! Sammantaget är resan genom MFG:s kårtidningar också en resa genom hur samhället, studenternas värderingar och villkoren för ”studentskriveri” har förändrats genom decennierna. Det vore värt att ytterligare fördjupa sig i denna spegel av samtiden, men det får bli en annan gång. Jan Westin

MFG firar 60 år – lite information! Hej kära medlem i Medicinska föreningen Göteborg! Som vi redan i förra numret av Organet avslöjat för er firar vår förening 60 år i år. Detta 60-årsjubileum kommer att firas i början av november med aktiviteter på Hvillan. Den stora jubileumsbalen kommer att tilldra sig den 14 november, så den balsugne kan med fördel redan nu börja spana in vackra balklänningar eller snygga frackar och öva in sjysta danssteg. Inför jubileet kommer ett appendix till sångboken att tryckas upp, så därför letar vi nu sånger värdiga att hamna i detta sångbokstillägg. Därför vore det jättekul om ni ville skicka in förslag på låtar ni tycker är för bra och som sjungs för ofta för att inte gå i tryck nu när chansen finns. Mejla dina sångförslag till Emma Spak på mejladress emma.spak@gastro.gu.se. Tävling Vi utlyste, som ni säkert minns, i förra Organet även en logotyptävling för jubileet. Vi vill påminna om att det fortfarande går mycket bra att skicka in bidrag till jubileumslogotypen till Kristian Ströberg på mejladress

ordforande@mfg.gu.se eller lämna en papperskopia till MFG:s expedition. Senaste datum att skicka in sitt bidrag är den 20 maj, och era bidrag kommer att vara anonymiserade. Om du tycker att det här med 60-årsjubileum verkar ballt, och är sugen på att hjälpa oss i jubileumsgruppen är det bara att mejla oss på jubileum@mfg.gu.se. Det var all information från jubileumsgruppen för denna gång. Må väl och ha det fint önskar vi i jubileumsgruppen! P.s. Håll dig uppdaterad om vad som händer! Kolla in mfg. gu.se och klicka dig vidare till ”MFG 60 år!”. D.s.


Papperslösas rätt till vård Någon lär ha sagt att livet är en dans på rosor… Kanske är det så: ibland blommor, ibland törnen. En vårvacker torsdagskväll samlades några stycken på Hvillan för att beröra tillvarons taggigheter: temat var papperslösas rätt till vård. Vesta Seyed Alikhani, ordförande för Rosengrenska Stiftelsen sedan 1 år tillbaka, delade med sig av kunskap, engagemang och erfarenheter över en kopp kaffe. Rosengrenska Stiftelsen bildades 1998 och är en ideell organisation som finansieras av skänkta pengar och bidrag. Den omfattar allt som allt 1300 personer ur olika personalkategorier: läkare, sjuksköterskor och sjukgymnaster samarbetar med tandläkare, journalister och psykologer för att möta det vårdbehov som finns hos en av samhällets mest osynliga grupper. Organisationen har tre mål: • Att lägga ner verksamheten så fort som möjligt (eftersom förhoppningen är att svenska vårdvillkor ska ändras så att man inte längre behövs.) • Att öka kunskapen kring frågan om papperslösas rätt till vård. • Att bedriva sjukvård. Man har en jourtelefon dit patienter kan ringa och rent praktiskt så bedrivs arbetet genom tre timmars mottagning per vecka (jobb tillkommer även med att försöka få ut patienterna till vårdgivare runtom i stan). Några ur ”personalstaben” turas om och verksamheten flyttas runt i olika lokaler. ”Vi är som Fantomen – överallt och ingenstans”, ler Vesta. Sjukdomarna som ses kan vara samma som på en vanlig vårdcentral. Dock är inslaget av stress, smärta och psykosomatik stort. Vem vårdas? Papperslös är man om man vistas i Sverige utan ”rätt att vara här” och man saknar svenskt personnummer. Till gruppen, som är väldigt heterogen, räknas både de ”gömda” (som blivit nekade uppehållstillstånd) och de som aldrig sökt asyl. Enligt polisens siffror rör det sig om ca 10-15 000 människor. I Europa är det 8 000 000! Sverige och Österrike har av det europeiska nätverket PICUM utsetts till världsdelens sämsta på att sköta frågan.

Vad säger lagen? Sedan i somras gäller att asylsökande, under tiden de inväntar besked, har rätt till kostnadsfri ”akut vård och vård som ej kan anstå”. T.ex. bekostas förlossningar, men ingen form av mödravård. Medicinsubvention finns inte, vilket får konsekvenser vid sjukdom som kräver långtidsbehandling. Får man avslag på sin ansökan upphör även rätten till kostnadsfri akutvård – man förväntas då betala t.ex. 25 000 kronor för en förlossning. För papperslösa barn under 18 år gäller samma sjuk- och tandvårdsvillkor som för barn som är svenska medborgare, men inte heller de får mediciner bekostade. Vad säger etiken? FN har kritiserat Sverige för att i frågan bryta mot de mänskliga rättigheterna och rekommenderar regeringen att ge alla rätt till vård på lika villkor. Läkarförbundet säger att om det skulle komma en lag mot att ge mer än akutsjukvård till papperslösa skulle de uppmana till civil olydnad. Sahlgrenska har ett PM att inte neka vård till någon för att de inte kan betala, vilket enligt Vesta är den bästa åtgärd som hittills vidtagits i Sverige. Hon argumenterar för att frågan inte är vare sig ekonomisk eller migrationspolitisk utan humanitär och att den dessutom är kopplad till vårdpersonalens arbetsmiljö. Hon hoppas själv att Sverige ska ta ställning för att följa de mänskliga rättigheterna och ge alla rätt till sjukvård på lika villkor. Även att alla yrkesverksamma ska fundera på hur de skulle agera om de hamnade i en svår situation. Föreläsningsarrangör: EKG (En Kristen Grupp alt. Evangeliska Korpsen Göteborg) Text & bild: Sara Fredh

17. G F M


18.

LUR Sammanfattar Nu börjar ännu ett verksamhetsår gå mot sitt slut. Det märker man på att dagarna blir allt längre och soligare. Innan det blir sommaruppehåll från studierna och man får sola och bada lite så är det nog på sin plats att sammanfatta lite av vad som har hänt i Läkarutbildningsrådet. Vi som har suttit med i Läkarutbildningsrådets arbetsutskott (Linn Persson T5 ordförande, Johanna Nyberg T6 sekreterare och Birgitta Gatenholm T9 kassör) vill tacka så mycket för oss. Nu är det dags att lämna stafettpinnen vidare till nästa verksamhetsårs arbetsutskott (Ida Håkansson T2 ordförande, Tim Bengtsson T1 sekreterare och Angela Falk T5 kassör). Dock vill vi innan vi lämnar över även rikta ett tack till alla kursombuden som sitter med i LUR och engagerar sig i arbetet att förbättra vår utbildning. Det här verksamhetsåret har vi i LUR bland annat arbetat med att följa upp arbetet med den kollegiala dialogen (arbete för att förbättra läkarutbildningen i Göteborg), följa utvecklingen kring nationell examination (se förra numret av Organet för mer information) samt arbeta för att få fram ett mentorskapsprogram. Vi håller nu på att fundera på vad vi ska sätta fokus på under nästa verksamhetsår. Mycket av det vi har arbetat för detta år kommer vi även att fortsätta med under nästa år men vi är öppna för nya förslag som kan göra vår utbildning bättre. Om du vill veta mer om studiebevakning eller har förslag på vad vi i LUR borde arbeta med så tveka inte att ta kontakt med oss på: sol@mfg.gu.se.

Vi i Läkarutbildningsrådet har även delat ut några guldtackor nu under terminen. Om du vill nominera någon till en guldtacka så går det bra att maila in namn

och motivering till sol@mfg.gu.se Utdelade guldtackor våren 2009 Linda Landén, kardiolog “För ett strålande engagemang, en oändlig hjälpsamhet samt en förmåga att sätta sig in i studenternas perspektiv. Linda förenklar det komplicerade och stimulerar på så vis till vidare inlärning.” Inga-Lill Friis Liby, specialist inom gastro/lever “För genomtänkt pedagogiskt upplägg med bra information, tydlig koppling till klinik och en undervisning anpassad efter studenternas nivå. Alltid på gott humör och med en positiv inställning till kandidater.” Katarina Eeg-Olofsson, kursamanuens för internmedicin “En kursledare och handledare med ett djupt engagemang för studenter på ett rent undervisningsplan med ett gott “öra” för vad kandidaterna behöver (EKGundervisning som ett konkret exempel) men också vid sidan av undervisningen i form av personlig kontakt med koll på individnivå.” Carl Johan Behre: “Energisk, inspirerande, intresserad handledare som undervisar med ett brinnande engagemang och på ett sätt som gör att studenten kommer ihåg det som sagts.” Ellen Johansson, amanuens på kursen klinisk anatomi ”Hon är fantastiskt duktig på att undervisa, hjälpsam och ställer upp för oss studenter när det behövs.” Linn Persson

MFG-shopen Collegetröja grå med dragkedja 350 kr marinblå 300 kr T-shirt marinblå 80 kr Tygmärke att sy fast på väska, labrock eller dylikt 20 kr Sångbok den klassiska MFG:s lilla röda, ett måste på sittningen! 50 kr Block 20kr/st (fem för 90 kr, tio för 150 kr) Nyckelband vinröda eller marinblå 15 kr Kårband 10 kr/m Alla saker saker kan köpas av Agnetha på expeditionen på Berget.


Medicinska föreningen i Göteborg Adress Villa Medici Högåsplatsen 6 412 56 Göteborg Telefon Intendenterna på Villan svarar mån-lör 18-22 om du ringer 031-209 933. Ordförande Kristian Ströberg (ordforande@mfg.gu.se) MFG:s expedition: 031-786 38 94, 073-529 20 99. Sekreterare Agnetha Johansson (sekr@mfg.gu.se) kan svara på frågor om det mesta! Agnetha nås på MFG:s expedition mån-ons 8.30-16.30, samt tors 13.3016.30 eller på 031-786 38 93. övriga styrelsen Vice ordförande: Mia Takhar Vordf@mfg.gu.se Skattmästare: Mathias Arvidsson, skattm@mfg.gu.se Informationssekreterare: Karin Fallenius, Infosekr@mfg.gu.se Utbildningssekreterare: Ylva Odelberg, utbildningssekr@mfg.gu.se Socialsekreterare: Jenny Ousbäck, socsekr@mfg.gu.se Övriga ledamöter: Julia Morud, Ledamot1@mfg.gu.se Niklas Karlsson, Ledamot2@mfg.gu.se Claes-Henrik Berg, Ledamot3@mfg.gu.se

Odontologiska föreningen i Göteborg Adress Munhålan Särögatan 4 413 19 Göteborg Telefon Intendenterna på Munhålan nås på 031 415 686. Ordförande Malin Olsson, ordforande.of@odontologi.gu.se Övriga styrelsen Vice ordförande: Emma Terman Kassör: Parisa Alavinia Sekreterare: Elnaz Kamali Sexmästarinna: Cecilia Eriksson Internationell sekreterare: Araz Borna Medlemsansvarig: Ami Niemelä Programutskott: Karl-Martin Carlehed Musikutskott: Henrik Hjelte Kårtidningsredaktör: Linnéa Appelgren IT-ansvarig: Emil Larsson Intendenter: Brandon Washburn David Pellby

19


Returadress: Organet, Medicinska fรถreningen i Gรถteborg Hรถgรฅsplatsen 6 412 56 Gรถteborg


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.