Issuu on Google+

ORGANET HALITOSIS

nr 1 2008 Org anet är Med icinska fören och Halitosis ingens kårtid är Odontolog ning iska förening ens kårtidnin g.

1


organet/halitosis

© Medicinska föreningen i Göteborg 2008 och Odontologiska föreningen 2008 nr 1, 2008. Organet/Halitosis är kårtidning för Medicinska föreningen i Göteborg och Odontologiska föreningen och utkommer med en upplaga av 2600 exemplar

adress

Organet, Villa Medici Högåsplatsen 6 412 56 Göteborg Halitosis, Munhålan Särögatan 4 413 19 Göteborg

e-post

organet@mfg.gu.se halitosis@odontologi.gu.se

chefredaktör och ansvarig utgivare

grafisk design och layout Mohamed Ibrahim

prenumeration

Tidningen distribueras till MFG:s och OF:s medlemmar. Övriga prenumererar genom att betala in 200 kr/år till pg 609 80 83-6

annonser

Är ni intresserade av att annonsera, tala med chefredaktören, eller skicka annonsen till organet@mfg.gu.se eller halitosis@odontologi. gu.se Helsida 8000 kr, halvsida 5000 kr eller kvartssida 2500 kr

bidrag

Text och ev. tillhörande bilder lämnas före deadline via e-post till organet@mfg.gu.se eller halitosis@odontologi.gu.se Deadline meddelas via nyhetsbrev, anslagstavla och i tidningen

Malin Öborn Linnéa Appelgren Emil Larsson Elsa Ahlfors Linn Persson Linus Hansson Fredrik Hessulf

policy Organet/Halitosis förbehåller sig rätten att redigera inkommet material. För publicerat, signerat material svarar endast upphovsman. Materialet behöver inte vara uttryck för redaktionens åsikter. Åsikter som uttrycks i eventuella debattinlägg är helt och hållet upphovsmannens. Eftertryck uppmuntras, förutsatt att källan tydligt anges. Genom att skicka in material till Organet/Halitosis godkänner även upphovsmannen publicering på www.mfg.gu.se. Upphovsman ansvarar även för att lagar i samband med elektronisk publicering efterföljs.

foto omslag

tryck

Malin Öborn, Linnéa Appelgren

redaktion

Robin Cook

2

Ale Tryckteam AB, Bohus


vad mycket vi studenter läser! Vi sitter med näsan i böckerna mest hela dagarna och ibland är man rejält trött på detta läsande, sidorna tar aldrig slut och när de väl gör det så får vi ny kurslitteratur på studs. Undrar hur många sidor vi har läst när examensdiplomet väl är i våra händer?

Men man måste ibland ta en paus från pluggandet, vila ut lite och göra något annat en stund – då läser jag. Ännu mer. Inte hela tiden förstås, jag gör annat också, men utan dessa böcker skulle min värld vara tråkig. En skönlitterär bok tycker jag är en perfekt avkopplande syssla som ger mig så mycket. Man bjuds in i en annan värld, man får läsa om andra människor och deras uppfattning av världen. Nya perspektiv, världar, uttryckssätt, historier – wow! Jag är säker på att vi i våra framtida yrken har stor fördel av att ha läst mycket skönlitteratur. Sådana böcker är mycket viktiga och en förutsättning för att vi ska kunna förstå andra människors situationer. De bidrar till att vi blir goda medmänniskor.

Det är förstås svårt att hinna med andra saker än skolans alla måsten, och därför läser jag inte så mycket som jag skulle vilja. Desto mer blir det på somrarna i hängmattan…men nu har jag och några kompisar i klassen bestämt oss för att läsa tillsammans. Vi har alltså startat en liten bokcirkel. Vi bestämmer bok (inte alltför tjock och helst i pocket så att det inte blir dyrt) och datum då den ska vara färdigläst (en månad eller mer, man får inte ha för bråttom), sen samlas vi hos någon av oss och lagar god mat, korkar upp en flaska gott vin och diskuterar bokens innehåll och något tema ur boken som känns extra spännande att dyka lite djupare i. Det är jättekul och man känner att man har gjort något givande, att man har gjort något speciellt.

J

ag glömmer aldrig den dagen jag klev av tåget första gången i Göteborg. Det var en slaskig januaridag, inte alltför olikt det rådande vädret i skrivande stund. Där stod jag alldeles ensam i mörkret, med alla mina väskor och tittade ut över min blivande hemstad. Välkommen till Göteborg, sa jag till mig själv medan regnet öste ned. Allt kändes sådär, för att vara ärlig. De första veckorna regnade det oavbrutet (det kändes så i alla fall). Regn ersattes av snö som ersattes av hagel. Och så där höll det på.. Sedan kom faktiskt våren trots allt, och genast blev livet ganska mycket roligare..

Halitosis

Oj

Innehåll 3 4 5 7 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 18 19 21 21 22 22 24 25 26 26

Organet

Ledare Ordföranden har ordet SAMSS-Sittning Från kort kjol till burka Kårobligatoriet Göteborgskoloristerna – färgnördarna VÅRBAL PÅ GÅNG! Gift eller sambo? Pardans det nya svarta 9 x februari Ska vi byta?Ska vi byta skola? OF:s Sexmästeri meddelar! De orangea korridorernas hus Fribeloppets vara eller ickevara Förslag till ny studieplan för tandläkarprogrammet MFG arbetar för din studiemiljö Medicinar-SM avgörs i Göteborg Hållbar Utveckling LUR informerar PU Meddelar Hierarkisk sjukvård? Vad alla borde veta om Blåshjuden! Livet på villan MFG-shopen!

Jag har en känsla av att jag inte är ensam om att vara väder/ ljuskänslig. Den svenska ”vintern” har en förmåga att krypa under skinnet på en. När man tvingas gå hemifrån medan mörkret ligger tungt utomhus, gråter jag en smula inombords. När stormen Tuva drog in över staden häromdagen fick det i alla fall mig att vilja hoppa i älven. När det regnar från höger till vänster och vinden piskar en i ansiktet vill man helt enkelt inte vara med längre.. Det är då man kan behöva påminna sig om att efter regn kommer solsken. Eller hur var det nu? När vädret sviker en ännu en gång man får unna sig att dricka kaffe på favoritkaffet, springa på oändligt många biofilmer på Göteborgs Filmfestival eller gå och dricka öl mitt i veckan.. Eller vad som nu får en på bra humör.. Vi har alla våra favoritaktiviteter och våra smultronställen. Vad tycker du är bäst med den här stan? Läs längre in i tidningen vad några av dina studiekamrater tycker är bäst med gamla goa Göteborg samt vad man gör för att överleva vädret.. Mycket nöje! Linnéa Appelgren

Så min uppmaning till er är: välj en bok som verkar intressant, bra eller rolig, koka en kanna te, tänd några ljus, sätt dig i soffan med kuddar och filt och försvinn in i en annan värld. Det är fantastiskt och avslappnande! Malin Öborn PS. Några boktips från mig är Mästaren och Margarita (Bulgakov), Memoarer (Bob Dylan) och Bonjour Tristesse (Sagan) eller varför inte Muminböckerna som har så mycket klokhet att ge?

3


Ett halvår avklarat… Halva läsåret har gått! Detta insåg jag till min förskräckelse när det blev en ny termin och dags att berätta för de nya amphioxerna om MFG. Det låter väl i och för sig ganska självklart att vårterminen innebär att ett halvt läsår gått. Förskräckelsen hos mig bottnade i att halva min tid som ordförande för MFG har passerat och att bara ett knappt halvår återstår för att få massa saker gjorda. Helst vill jag ju berätta om allt som gjorts här men det skulle ta för stor plats så det får bli ett axplock. En av MFG:s viktigaste uppgifter som studentkår är att säkra studentinflytandet, det vill säga att vi studenter ska kunna påverka vår utbildning. Detta sker till stor del genom de råd som finns inom MFG men också på mer central nivå. Under hösten har vi sett över vår representation inom akademin och i institutionsstyrelser och valt nya representanter där det saknats. Att ha studenter på plats i alla beslutande och beredande organ är ett steg på vägen mot ett fungerande studentinflytande. Ett annat sätt att påverka är genom de kursvärderingar som enligt Högskolelagen ska finnas. De erfarenheter vi har är dock att det fungerar väldigt olika på olika kurser och program. För två år sedan började MFG tillsammans med de andra studentkårerna vid Sahlgrenska akademin att arbeta för att vi ska få en gemensam kursenkät för alla utbildningar som omfattar vissa obligatoriska frågor och med möjlighet för kursledarna att lägga till egna. Under hösten har äntligen konkreta frågor plockats fram och nu i vår testas dessa på vissa kurser. Efter långa diskussioner på många styrelsemöten lyckades vi äntligen enas om hur våra nya tröjor ska se ut. Kika in på näst sista sidan i det här numret och se hur de blev. Det är bara att komma in på expeditionen på Berget och köpa ditt exemplar. Under hösten har styrelsen inrättat tre projektgrupper som har varsin fråga att jobba extra runt. En handlar om att arbeta med frågor runt hållbar utveckling, den andra om likabehandlingsfrågor och den tredje om att arrangera en vårbal. Sedan har vi självklart också arbetat med att förbereda oss inför den förändring av kårobligatoriet som är på gång (läs mer på s 10). I höstas träffade samtliga kårer i Göteborg utredaren för att höra hans inställning men också för att kunna föra fram våra synpunkter. Från MFG.s perspektiv är en av de stora frågorna hur vi ska kunna fortsätta att äga och förvalta Villa Medici. Avslutningsvis vill jag uppmana dig att ta din chans att påverka vad MFG gör. Föreningsmötet är MFG:s högsta beslutande organ och dit är alla medlemmar välkomna. Nästa möte är 3 mars klockan 18 på Villan. Och som vanligt är de bara att höra av dig om det är något du undrar över eller vill diskutera. Antingen via mail eller telefon eller med ett besök på MFG:s expedition på Berget.

Hej alla odontologer! Nytt år, ny termin, nya krafter. För jag hoppas att alla vilat upp sig ordentligt under lovet! Förutom ny styrelse för Odontologiska Föreningen innebär det nya året en ny kull studenter som börjar sin bana mot att bli framtidens tandläkare. Det är nytt och spännande, minns fortfarande min första dag som ett brus av gröt, punsch, förvirrande korridorer och en massa nya ansikten – men också som en dag av förväntan, funderingar och förhoppningar om en kul tid. Och, med tre år bakom mig kan jag säga att det hittills varit en fantastiskt rolig tid som gått fortare än nån kunnat ana. Visst är det inte alltid en underbar upplevelse att trängas i en milslång kö till micro-ugnarna eller slita sitt hår över preparationer som inte alls blir som man tänkt sig, men när dagarna förgylls av lättnaden över en avklarad tenta eller en patient som koopererar väl känner man sig ändå rätt nöjd med tillvaron. Vetskapen att vårt kära Munhålan nu är renoverat och står rustat för några nya decennier av galna fester gör också sitt till känslan av att studentlivet är rätt gott. Det är ju oss det är till för, kårhuset, och jag hoppas att ni alla ska känna er varmt välkomna till de fester, quiz nights, fotbollskvällar eller informationsträffar vi anordnar. För trots att vi är på Odontologen för att bli tandtekniker, tandhygienister, tandsköterskor eller tandläkare, är det viktigt att man har lite roligt emellanåt också! Varför inte passa på att låta er underhållas av hisnande, eminenta dansinsatser från Borrswängarne och Tandkötten eller ljuva toner från Munwedret när chansen ges? Att avnjuta en kall öl i baren är inte heller det sämsta… Om inte annat ges läge att t.ex. lära känna nån äldreterminare. Ta det som ett tips, kära T1:or, det är ett bra sätt att komma in i gemenskapen på skolan!

Organet Emelie Hultberg Ordförande MFG

4

Så, trots kampen mot en vinter som aldrig riktigt vill infinna sig och som snarare inbjuder till en längtan efter vårsol, hoppas jag att ni känner er laddade för nya uppgifter och nya tillställningar. Till sist vill jag å OF’s vägnar hälsa er alla välkomna till vårterminen, och önska er en riktigt skön vår! Malin Olsson Ordförande OF


Kvällens meny presenterades av läkarprogrammet T3 som stod för mat och servering. Det var en meny som gick i julens tecken och startade med en rödbetssoppa till förrätt. Kanske var det sambandet till rödbetssalladen på julbordet som fick T3 att tänka på det. Till huvudrätt skulle det sedan serveras ädelost och pepparkaksfylld fläskfilé med bulgursallad och glöggsås. Till de personer som inte tyckte att kött var det rätta alternativet serverades quorn istället för fläskfilé. Till sist bjöds en saffranspannacotta till efterrätt.

SAMSS-Sittning Paket, tomteluvor och tomteskägg – vissa personer gick hårt ut för att uppfylla SAMSS-sittningens tomtetema. Dock fanns det många andra som tyckte att det räckte med att ta den röda julslipsen eller att ha julgranskulor som örhängen. Oavsett klädsel var alla festglada studenter från de tre kårerna (Hälsovetenskapliga, Odontologiska och Medicinska) välkomna till ett fint julpyntat Hvilla Medici lördag den 15/12.

När alla väl hade satt sig till bords så presenterade toastmasterparet kvällens tävling. Det var en bästa-bordet-tävling som gick under namnet tomtefemkamp. De olika borden delades upp i lag nord, lag syd och så vidare. Strax därefter satte den första grenen igång – kast med liten skumtomte. Den gick ut på att man hade åtta skumtomtar som man skulle kasta över bordet till sin partner på andra sidan som skulle försöka fånga upp så många som möjligt i munnen. När jag tittade mig runt i rummet kunde jag konstatera att det inte verkade helt lätt. Det flög nämligen tomtar lite här och där och det verkade inte vara så många som nådde det rätta målet. Mitt lag lyckades få till åtta – och då pratar vi inte träffar utan missar, vilket kanske säger en del om svårighetsgraden på tävlingen. Mellan de sedvanliga snapsvisorna som Strejk på Pripps och Jag har aldrig vart på snusen så kom deltävling nummer två vilket var ett prov på hur mycket man kunde låta som jultomten. Man skulle säga HOHOHO tre gånger i rad och de tre sexmästerierna var sedan enväldiga domare över hur bra de tävlande var.

När så deltävling tre presenterades med beskrivningen att de behövde flinka och orädda tävlande så tyckte de andra personerna i mitt lag att det var min tur att ställa upp. Det gjorde jag också och snart fann jag mig själv förtvivlat letandes efter mandlar Väl inne fick man en fördrink i en stor gryta med risgrynsgröt. När den deltävlinserverad i baren bestående gen var över hade en hel del av gröten försvunnit av fruktsoda, Absolut, Rose’s från grytan och fanns nu på bordet, på golvet samt lime och lite bär som man kunde över mig och de andra tävlande. smutta på medan man minglade runt bland gästerna. Efter en del Trots att jag verkligen gick in för att hitta mandlarna mingel gled kvällens toastmasterpar så vann mitt lag varken den grenen eller hela tävLouise Landqvist och Erik Wahren ned lingen. Istället så var det lag öst som tog hem den. för trappan snyggt utklädda till julgra- Dock var inte tävlingen helt slut eftersom momentet ”leksaksverkstaden” kom senare som en liten bonar. nus. Då gällde det att så snabbt som möjligt inom 5


varje lag bygga ihop två kinderfigurer. Vissa lag fick det lite lättare än andra eftersom vissa figurer redan satt ihop. Då efterrätten var uppäten, kaffet uppdrucket och punschen uppslickad så började de flesta se fram emot att resa sig från borden foto: Anna Dahlén för att röra på benen. Denna kväll slutade som alla andra med disk till den tappra kökspersonalen och dans och dricka i baren för gästerna. Då man hade fått extra långt tillstånd denna kväll så kunde de tappra festprissarna stanna kvar fram till klockan tre då sexmästerierna fick ta itu med städningen.

Lisa Ringblom Tandläkarprogrammet T6 Öl, gärna tjeckisk Electric med Leila K Mitt på bordet stod en Älg, svälj! Hallands fläder Malin Gillborne Folkhälsovetenskapliga programmet T1 Slottsöl Alkohol och Kom igen Lena med Håkan Hellström Porters visa Skåne Akvavit Helen ”DJ” Ohlzon Dietistprogrammet T3 Vodka och sockerfri läsk Schlagermusik och sådan musik som alla kan Bordeaux Bordeaux Hallands fläder

Jag skulle vilja tacka de tre sexmästerierna för att de gjorde sittningen möjlig och självklart l��karprogrammet T3 som ställde upp med matlagning och servering. Lisa Gillborne Biomedicinsk analytiker T3 Slottsöl och andra billiga ölsorter, även Kilkenny Text och foto: Linn Persson slinker ner ibland RNB, Justin Timberlake är schysst Punschvisan, den då man får vara lite aktiv och stå på borden Frågor: Vad dricker du på sittningar? Vad får dig att dansa? Favoritsnapsvisa? Favoritsnaps?

Lina Lindqvist Tandläkarprogrammet T6 Vin och Baileys Electric med Melody Club Härjarevisan OP Sophie Béwe Apotekarprogrammet T1 Vitt vin Glad musik som t ex Melody Club Strejk på Pripps Osäker vilken hon tycker bäst om och eftersom det inte blev någon snaps i glaset denna sittning så är det svårt att bedöma 6

Erik Bergqvist Läkarprogrammet T2 Den billigaste ölen (är lite dumsnål ibland) Bra musik, gärna mycket gitarrer och lite pop (han brukar kallas för Pop-erik då det finns många Erik i hans kurs) Nikolajev Hallans fläder måste bli valet, eftersom han kommer från Halland och vill stödja den lokala produktionen Daniel Hammarström Tandläkarprogrammet T6 Öl, gärna Corona L’amour Toujours med Gigi D’Agostino Feta fransyskor Skåne Akvavi


landsbygden blev alltmer skeptiska mot dessa reformer som skulle stärka kvinnans roll i samhället. Enligt dessa föll den ökade jämställdheten i samhället utanför ramarna för den afghanska kulturen. Just denna skeptiska inställning mot reformer blev senare en viktig ståndpunkt i kampen mot sovjetockupationen.

Från kort kjol till burka Början på 60-talet fram till 70-talets mitt symboliserar den gamla goda tiden i Afghanistans historia, inte bara för afghaner själva men även för dess omgivning. En tid då det fanns frihet, fred och hopp om en ljus framtid. Mycket har förändrats sedan dess. Ett mystiskt land för den utforskande turisten har på några år förvandlats till ett krigsfält för både nationella och internationella aktörer, som har allt att vinna på att kaoset i landet ska fortsätta. Och som vanligt är det oskyldiga civila afghaner som får betala det högsta priset. Kvinnan och burkan Den gamla goda tiden, ja det var då man byggde skolor och sjukhus som aldrig förr. Nyckelpersonerna var kung Amanullah som redan på 1920-talet ansåg att kvinnans frigörelse var ett viktigt steg i landets modernisering samt senare även premiärministern Mohammed Daoud Khan som ville stärka kvinnans rättigheter i samhället. Den senare lät 1959 införa ett lag som tillät kvinnor att avstå från slöjan och fem år senare infördes kvinnlig rösträtt. För första gången uppmuntrades flickor och kvinnor att utbilda sig och arbeta utanför hemmet, precis som det manliga könet. Kvinnor blev alltmer frigjorda och det återspeglades i deras klädessätt som till stor del inspirerades av den europeiska stilen. Det var inte alls ovanligt att unga kvinnor i dåtidens Kabul bar korta kjolar, något som idag är väldigt svårt för många att föreställa sig. Kabul blev snart en samlingspunkt både för utbildade människor och för de andra som strävade mot ett modernare samhälle likvärdigt det västerländska. Konstens anhängare sökte sig till denna fristad och man började fokusera alltmer på konst och kultur. Men inte alla uppfattade denna utveckling som något positivt. Majoriteten på

Det finns nog inget klädesplagg som har en så laddad innebörd som just burka. Plagget introducerades först i början på 1900-talet när den dåvarande kungen hade köpt det till sina fruar under en av sina utlandsresor. Medelklassen som såg upp mot kungligheten började också ge sina fruar dessa lyxplagg. Vanligt folk som inte hade råd med dessa tygstycken av siden, gjorde egna burka av vanligt bomull. Därmed blev burkan en livsstil för de kommande generationerna. Det var först i slutet på 1900-talet när krigsherrarna kom till makten som burka blev symbol för förtryck och osynliggörning av kvinnan till en varelse utan några som helst rättigheter. Dagens unga afghaner Trots att säkerhetsläget har förvärrats de senaste åren och man har begränsad rörelsefrihet, försöker man ändå leva ett någorlunda normalt liv, precis som andra ungdomar. Musik, sport, film, fest och vänner är några exempel på deras fritidsaktiviteter. Av religiösa och kulturella skäl ska man undvika alkohol och tobak, men långt ifrån alla gör det. Det har på senare tid öppnats pubar och liknande avsedda från början till utländsk personal men nu har även allmänheten tillträde dit. Dock är denna rättighet endast given till de afghanska männen. Aldrig har så många afghanska tjejer/kvinnor blivit våldtagna, bortgifta mot sin vilja eller bortrövade som man gjorde under de olika krigsherrarnas tid (1992-2001). Detta skräckexempel har lett till att många än idag väljer att bära burka eller slöja som ett skyddsplagg för att slippa trakasseras och för inte väcka onödig uppmärksamhet. Enligt den afghanska traditionen utgör kvinnan kärnan i familjen eftersom familjens heder och status beror i första hand på hennes ”renhet”. Ingen som helst kontakt får förekomma mellan människor av olika kön innan äktenskap, det är i stora drag innebörden av ordet ”renhet”. Mannens uppgift är i detta sammanhang att skydda och kontrollera att kvinnan efterföljer de uppsatta kraven, exempelvis genom att hon skyler sig och inte pratar med främmande män. För att gå dessa krav till mötes har man ofta separata skolor för pojkar och flickor 7


för att deras respektive anhöriga ska låta dem gå i skolan. Den utbredda fattigdomen har lett till att många unga människor tvingas jobba efter skoltid för att kunna försörja sin familj. I storstäderna är arbetsmöjligheterna aningen större jämfört med de på landsbygden, men det är ändå väldigt dåligt betalt. Kraven från omgivningen på att de dessutom ska ha tid med skolarbetet, kunna hjälpa till hemma och agera som familjens huvud utåt gör bördan ännu tyngre för dessa unga människor att bära. Deras egen vilja har därför lägsta prioritet när familjens behov kommer på tal. Hopp om bättre tider Trots alla svårigheter som man stöter på som ung i Afghanistan, hoppas man fortfarande på bättre tider i framtiden, oavsett om man frågar ett gatubarn eller en högskolestudent. Afghaner i allmänhet och ungdomarna i synnerhet har tröttnat på sin roll som den förlorade generationen där det enda man känner till är krig, våld och fattigdom. Utbildning är därför väldigt centralt för dessa människor, synd bara att inte alla har tillgång till det. Med utbildning kommer självständiga individer som kan kritisera och ifrågasätta allt som man påtvingats under alla dessa år. De konservativa krafterna i landet gör sitt yttersta för att stoppa denna utveckling. Man sätter eld på flickskolor, man placerar landminor avsedda för oskyldiga skolbarn, man kontrollerar medierna med järnhand, för att nämna några exempel. Frispråkiga journalister och yttrandefrihet är ett sällsynt fenomen i den afghanska medievärlden. De som ändå vågar träda fram elimineras snabbt. Det mest aktuella är fallet med den unga journalisten som anklagas för skändning av islam. Hans brott är att han tagit del av den information som ifrågasätter kvinnans roll inom islam. Landets fundamentalister, med givna representanter i parlamentet och regeringen, yrkar för dödsstraff. Samtidigt kan krigsherren Rashid Dostom komma undan med misshandel på en parlamentariker och hela hans familj utan att några rättsliga åtgärder vidtas. Det är så systemet i Afghanistan är uppbyggt; pengar och makt avgör om man blir offer eller förtryckare. Journalistens öde vilar i skrivande stund i presidenten Karzais händer och hans ställningstagande i den frågan. Man undrar hur det hade kunnat se ut idag om reformtankarna från 60-70 talet hade fått råda. Trots allt som hänt, trots alla motgångar man haft 8

så finns ambitionen och livsglädjen kvar hos de afghanska ungdomarna. Och det är just dessa egenskaper som kommer att driva utvecklingen framåt. Världskulturmuseet 5 mars Det finns alltid mycket att diskutera när det gäller ungdomar och hur de hanterar sitt vardagsliv, vare sig det gäller afghanska ungdomar eller svenska. I detta syfte har Svenska Afghanistankommittén arrangerat en community night på Världskulturmuseet den 5 mars med temat ”Ung i Afghanistan”. Medverkande i programmet är: • Unga svenskar som varit på en resa i Afghanistan via SAKs årliga medlemsresa • ISAF soldat som berättar om sina upplev- elser och sin tjänstgöring i Afghanistan • Fd afghansk nöjesjournalist som ger sin bild av medievärlden i Afghanistan och vilka begränsningar man har som ung journalist • Paneldebatt – frågestund. Låter det intressant? Tveka inte, kom gärna förbi den 5 mars kl 18:30. Självklart är det gratis inträde och vi bjuder på fika! För mer information hänvisas till undertecknad som kommer att vara kvällens värdinna samt till SAKs hemsida. Tack för mig och på återseende! Ramia Ebrahimzada Läkarprogrammet, T7 gusebrra@student.gu.se Foto Markus Håkansson


Kårobligatoriet

Den 13 februari 2008 – Emelie Hultberg Framtidens studentkårer…

Den här tidningens absoluta dead-line är satt till 13 februari. Det är samma dag som Obligatorieutredningen presenteras. Utredningen benämns egentligen Frihet för studenter – om hur kår- och nationsobligatoriet kan avskaffas (SOU 2008:11). Erland Ringborg är den utredare som av Lars Leijonborg, högskole- och forskningsminister, för nio månader sedan fick i uppdrag att utreda hur (inte om) kårobligatoriet kan avskaffas. Han fick i uppdrag att utifrån en kartläggning av konsekvenserna av obligatoriets avveckling föreslå nödvändiga åtgärder för att säkerställa och stärka ett modernt studentinflytande och en god studiesocial verksamhet vid universitet och högskolor samt beakta de ekonomiska konsekvenserna för berörda aktörer (ur Dir 2007:49). Bakgrunden till att utredningen tillsattes är att den regering som tillträdde 2006 anser att tvångsanslutning till en ideell organisation inte är förenligt med grundläggande demokratiska perspektiv. Efter att ha kartlagt verksamhet och ekonomi genom en enkät till samtliga studentkårer under våren 2007 och samrått med såväl universitet och högskolor som studentkårer, nationer och andra studentföreningar och andra berörda myndigheter presenterades utredningen idag. I ett pressmeddelande från Utbildningsdepartementet säger Erland Ringborg: ”Att studenterna medverkar i utvecklingen av högskoleutbildningen och tar ett medansvar för högskolornas angelägenheter ser jag som en grundbult i det svenska högskolesystemet. För att dessa insatser ska få god kvalitet måste det finnas organisationer som kan fungera som bas och stöd för studentrepresentanterna. Därför har studentkårer en viktig roll att spela även i framtiden”. Utredningen

Utredningen föreslår i korthet alltså att studentkårerna ska finnas kvar som organisationer men att kostnaden för en del av verksamheten ska flyttas till staten. Studentmedverkan, som utredningen kallar det hellre än utbildningsbevakning, ska finansieras via ett statsbidrag efter antalet studenter inom verksamhetsområdet. Studiesocial verksamhet med nära anknytning till utbildningen såsom nollning, examenshögtider, att

ta emot internationella studenter, stöd till enskilda studenter mm. ska kunna finansieras genom ett avtal mellan kår och lärosäte. Utifrån den enkät som studentkårerna besvarade har man beräknat att kostnaden studentkårerna idag har för studentmedverkan och som staten behöver ersätta uppgår till 310:- per heltidsstudent och år. Ekonomiska medel för studiesocial verksamhet som ligger nära studierna ska tas från den budget högskolan tilldelas från staten. Dessutom åläggs högskolan även ett ansvar för att lokaler för kontaktskapande finns. Den totala kostnaden för staten beräknas bli 125 miljoner och föreslås finansieras inom den budget som finns för universitet och högskolor genom att antalet utbildningsplatser minskar med ca 1100. De krav som GFS (Göteborgs Förenade Studentkårer) i likhet med SFS (Sveriges Förenade Studentkårer) antagit: • Studentinflytandet måste regleras i lag även i framtiden. Annars hamnar studenterna i knäet på den lokala högskolestyrelsen. Regeringens utredning om ökad frihet för universitet och högskolor, som ska presentera sitt förslag december 2008, kan inte föreslå att studenternas rättssäkerhet och inflytande avregleras. • Stödet från staten till studentinflytande ska bestämmas nationellt, inte genom en lokal förhandling mellan studentkår och lärosäte. Också detta för att en oberoende granskning av utbildningskvaliteten ska kunna garanteras. • Stödet ska vara i form av ett öronmärkt resurstillskott. Vi vill inte ställa studentinflytande mot lärarledd tid eller studieplatser. Studentinflytande är en viktig kvalitetsaspekt, och kvalitet måste få kosta. Kårstatus

Utredningen förslår att högskolestyrelsen (vid Göteborgs Universitet universitetsstyrelsen) kommer att besluta om en organisation får kårstatus som den sedan behåller i tre år. Därefter omprövas statusen beroende på vilken representativitet man har för studenterna inom aktuellt verksamhetsområde. Man ska alltså inte värdera verksamhetens inriktning utan se till kvantitativt stöd. Utredningen nämner inte något specifikt procenttal för vad representativitet innebär. Processen

Utredningen går nu ut på remiss och under hösten 2008 fattas beslut som börjar gälla från 1 juli 2010. Vill du läsa utredningen i sin helhet går den att ladda ned från www.regeringen.se. Emelie Hultberg Ordförande MFG ordforande@mfg.gu.se 9


1930-50-talen och de hade fått sin utbildning på konsthögskolan Valand i Göteborg under lärande och inspiration från föregångarna Tor Bjurström, Karl Isaksson och Carl Kylberg. Till de främsta namnen brukar man räkna Ivan Ivarson, Ragnar Sandberg, Åke Göransson och Nils Nilsson, men flera andra namn räknas också med – vilka de kan vara ser ni när ni går genom medicinarelängans långa korridor. Man finner märkliga och gripande människoöden när man läser om dessa konstnärers livshistorier. Inge Schiöler föddes i Strömstad och hans far var fotograf och hans mor var pianist och violinist – en konstnärsfamilj! Han drabbades av schizofreni och var under lång tid inlagd på sjukhus, men kunde Ivan Ivarson "Älvlandskap, Hjärtum", Göteborgs kontmuseum senare återuppta måleriet. Även Åke Göransson drabbades av schizofreni, vilket gjorde att hans konstnärliga produktion blev mycket sparsam. Han levde en stor del av sitt liv i ensamhet i en lägenhet i Göteborgskoloristerna – färgnördarna Landala och blev känd först strax innan sin död. Nuförtiden är Göteborgskoloristernas målningar eftertraktade dyrgripar som säljs för höga summor på Brukar ni som jag tänka på personerna som finns auktionshusen. Priser på en halv till en miljon är inte bakom namnen på våra föreläsningssalar i medic- ovanligt för de mest uppskattade tavlorna. Ragnar inarelängan? Vad är det för personer? Varför heter Sandbergs målning Fruktförsäljerskan såldes i höstas för hela 1,8 miljoner kronor! våra föreläsningssalar som de gör? ”Jag skulle vilja äta färg” – Ivan Ivarson

Så titta lite noggrannare på bilderna och texterna som sitter utanför våra salar nästa gång du går in, de är otroligt vackra och innehållsrika. Om ni vill se fler av dessa konstnärers verk och beskåda originalmålningarna, är Göteborgs konstmuseum en riktig guldgruva. Här finns många intressanta koloristJo, under 1930-talet började flera västsvenska kon- målningar, och jag rekommenderar ett besök i den stnärer att måla på ett för tiden nytt och annorlunda stora, vackra tempelbyggnaden vid Götaplatsen. sätt, där färgerna var av central betydelse. Tavlorna Under våren genomförs dock renoveringar, så samvar uttrycksfulla och innehöll mycket liv och rörelse. lingarna är inte tillgängliga för tillfället. Men se till Inspirationen kom ofta från kända konstnärer i att gå dit när det öppnar igen i juni! Europa – van Gogh, Munch, Cézanne och andra, främst franska, konstnärer. Göteborgskoloristerna Text: Malin Öborn var aldrig verksamma som grupp utan de var utpräglade individualister som verkade i olika uttry- Källor: Nationalencyklopedin, auktionsverket.se och ckstraditioner. En del av dem var vänner som ofta Göteborgs konstmuseum träffades, andra var det inte. Allas gemensamma nämnare var dock färgernas uttryck och betydelse i konsten, formerna var av mindre betydelse. Ivan Ivarson sade: ”Att måla är främst att dikta och återge i färg. Spelar inte färgen första rollen kan det visserligen vara konst, men inte måleri.” Salarna har alla namn efter konstnärer som har kopplingar till Göteborg och verkade under första hälften av 1900-talet. Många av dem ingick i ett konstnärskollektiv som kallades Göteborgskoloristerna. Vad var då detta för samling konstnärer?

Göteborgskoloristerna 10

var

verksamma

under


VÅRBAL PÅ GÅNG! Nu när våren har kommit har det blivit dags för årets vårbal som går av stapeln den 19:e april. Eftersom inte alla är riktiga balrävar så kommer Organet/Halitosis här med en liten guide till dig som känner dig vilsen inför hela balkonceptet. Klädseln som gäller på bal brukar benämnas högtidsdräkt, för herrar betyder det frack eller uniform (mässdräkt) och för damer balklänning. Till frack bärs vit rosett (helst handknuten), vit väst samt helst svarta lackskor. Medan färgen vit avhandlas så kan pricken över i:et utgöras av en näsduk i frackrockens bröstficka. Skjortan ska ha stärkt bröst och krage samt stärkta manschetter. Till skjortan behövs ofta 2-3 frackknappar samt ett par manschettknappar. Hängslen används för att hålla frackbyxorna på plats.

Damerna bär balklänning vilket innebär en lång klänning med eller utan ärmar. Till klänning utan ärmar bärs långhandskar. När det sedan är dags för balen finns det lite etikettregler att följa för att få en trevlig kväll men dessa gäller främst herrarna. Bordsdamen sitter alltid på högersida men även när man går omkring under balen. Det är viktigt att tänka på att aldrig lämna sin dam ensam, vare sig om hon behöver gå på toaletten eller inte vill dansa medan du själv vill det. Glöm inte heller att alltid dra ut stolen för din dam. Den första dansen efter middagen ska vikas till bordsdamen. De flesta etikettreglerna kring baler har med herrarnas uppförande att göra, ovan har inte alla nämnts men de viktigaste. Ett tips är att surfa runt lite på nätet för att räta ut eventuella frågetecken. Sist men inte minst, glöm inte att träna lite på valsen och se till att ha en riktigt trevlig vårbal! Text: Emil Larsson

JliXlggjkke`e^XifZ__XcjYi€eeX€ife[`^k Hundratusentals svenskar går omkring med sura magar utan att riktigt förstå varför.

iÌÊÌÞVŽiÀÊۈʫFÊÀ>̈œ«…>À“ÊBÀÊvi°Ê BÀvŸÀʅ>ÀÊۈÊÌ>}ˆÌÊvÀ>“Êi˜Ê ÕÌLˆ`˜ˆ˜}ÇV`ʜV…Êi˜Êˆ˜vœÀ“>̈œ˜ÃLÀœÃV…ÞÀÊܓÊLiÎÀˆÛiÀÊÛ>ÀvŸÀÊ …>ÃLÀB˜˜>ÊÕ««ÃÌFÀʜV…Ê…ÕÀÊ`Õʎ>˜Êˆ˜`À>Ê`ˆ˜>ÊLiÃÛBÀ°Ê Använder du dessutom Omeprazol ratiopharm när du har det som œLLˆ}>ÃÌ]ÊLi…ŸÛiÀʅ>ÃLÀB˜˜>ʜV…ÊÃÕÀ>ÊÕ««Ã̟̘ˆ˜}>ÀʈÊ`iÊyÊiÃÌ>Êv>Ê ˆ˜ÌiÊÛ>À>ÊiÌÌÊ«ÀœLi“° "“i«À>✏ÊÀ>̈œ«…>À“Êwʘ˜ÃÊÀiVi«ÌvÀˆÌÌÊ«FÊ>«œÌiŽiÌ°Ê6FÀÌÊÕÌLˆ`‡ ˜ˆ˜}Ó>ÌiÀˆ>ÊLiÃÌBiÀÊ`ÕʎœÃ̘>`ÃvÀˆÌÌÊ«FÊ ÛFÀʅi“È`>° -FÊÛ>ÀvŸÀÊ}Fʜ“ŽÀˆ˜}ʜV…ÊÃÕÀ>¶ À>̈œ«…>À“Ê ]Ê œÝÊ£ÓÈx]ÊÓx£Ê£ÓÊiÃˆ˜}LœÀ}ÊUÊ/iÊä{ӇÎÇäÇ{äÊUÊ>ÝÊä{Ӈ£Ó{äÎ{ÊUʈ˜vœJÀ>̈œ«…>À“°Ãi

11


Gift eller sambo?

sambor är det tvärtom – de har ingen arvsrätt efter varandra utan måste skriva testamente och trots testamente har gemensamt barn ändå rätt till Är det likvärdigt att vara gift eller sambo eller laglott! finns skillnader? Låt oss skärskåda detta och se vad vi kommer fram till. Det som gäller gifta 3-0 till gifta (eller 2-1 beroende på hur man förde gäller också för re¬gistrerade partner. Låt oss lö- ställningen ovan). pande föra en ”scoreboard” för att ha koll på hur de olika samlevnadsformerna ligger till och kom Har sambor barn som inte är gemensamma (s.k. ihåg att nedan pratar vi juridik och ekonomi – in- särkullbarn) ska man dock komma ihåg att det get annat. inte blir bättre skydd, vad gäller arv, om de gifter sig. Arvsrätten enligt lag för make gäller nämligen Till att börja med är det lätt att konstatera om man endast om denne inte efterlämnar särkullbarn (en är gift eller inte. Äktenskapet börjar vid vigseln och följd härav blir att det är lika nödvändigt för gifta slutar med ansökan om skilsmässa men när är man att skriva testamente till förmån för varandra vid sambo? Lagen pratar om ”parförhållande”, ”stadig- förekomst av s.k. särkullbarn). varande bo tillsammans” och ”gemensamt hushåll”. Går det till rätten gör domstolen dock en helhets- Här blir det oavgjort och vi ger en poäng till var och bedömning och något enstaka faktum – som ex. en – innebär 4-1 (eller 3-2). skrivna/inte skrivna på samma adress – är ingen garanti för det ena eller det andra. Gifter sig sam- Har gifta köpt en bostad som står på ena maken och borna, en av dem dör eller någon av dem ansöker makarna, av någon anledning (ex. inför en försäljnom bodelningsförrättare eller att få överta bosta- ing pga. reglerna om uppskov vinst), vill dela denna den, upphör samboförhållandet den dagen men finns det möjlighet att göra en s.k. bodelning under hur fastställa lagens kriterium ”om sam¬borna flyt- äktenskap. En sådan överlåtelse är skattemässigt tar isär”? Det kan vara en successiv process och isär- fördelaktig (varken inkomst- eller stämpelskatt). Den flyttandet kan inledningsvis ha haft andra orsaker här möjligheten till bodelningar under samlevnaden som jobb, sjukhusvistelse eller vårdboende. har sambor överhuvudtaget inte möjlighet till. 1-0 till gifta, eller hur?

Gifta plockar ytterligare en poäng – 5-1 (4-2).

Ok, nu säger vi att vi har ett samboförhållande. Är man gift har man giftorätt i all den and¬res egendom (om inte egendomen är enskild) vilket innebär en rätt att, vid äktenskapets upplösning, få hälften av den andres egendom. För sambo är denna rätt begränsad till gemensam bostad och bohag om egendomen anskaf¬fats för gemen¬sam användning. Allt övrigt är inte s.k. samboegendom och delas inte. Den här delningen av samboegendomen måste också begäras av sambo inom viss tid (ett år) efter samboförhållandet upphört. Något sådant krav på begäran inom viss tid för gift person finns inte.

Avslutningsvis kan också nämnas förvärvslagstiftningen (förköpslagen, jordförvärvslagen och för¬värv av hyresfastighet) där gifta behandlas mer fördelaktigt än sambo. Poängen går återigen till de gifta. Slutställning 6-1 (5-2) för de gifta. Tydlig seger för gifta, eller hur? Slutsatsen av ovanstående blir att äktenskapet, vad gäller skydd för den ekonomiskt svagare parten och även arvsmässigt, är samlevnadsformen att föredra och lagstiftningen för samboförhållandet har ännu en bit kvar att vandra innan skillnaderna är utjämnade.

2-0 till gifta om vi tittar på det ur den ekonomiskt svagare parten och 1-1 om vi ser på det ur dens synvinkel som äger mest (kom dock ihåg att man kan Hans Pehrson, skriva äktenskapsförord före vigseln!). Jurist, Juridik & Skatter Nu tar vi upp en väsentlig skillnad mellan gifta och SEB Wealth Management sambo som endast har gemensamma barn och det är att, vid dödsfall, så ärver makar enligt lag helt och hållet varandra (dvs. gemensamt barn får inte ut något förrän båda föräldrarna är avlidna). Med 12


TV-kockar. Plötsligt inser vi på andra sidan rutan att om Lasse Brandeby kan lära sig att dansa Paso Doble på en vecka, vad hindrar då oss andra? Swing it magistern!

En dans som fått en renässans de senaste åren är Lindy Hop eller som vi kanske bättre känner den; jitterbuggen. Lindy hop, som hör till swingfamiljen, utvecklades i av de svarta i Harlem i New York under 1920- och 30-talet. Dansen blev en fusion av flera danser, bl. a. jazz, charleston och den europeiska pardansen och karakteriseras av sitt ”gung”, sitt höga tempo och de akrobatiska turerna. Från Harlem till Roslagen

Pardans det nya svarta Vem har vi det här laget inte tröttnat på att inte kunna leverera något annat än ”klubbarmen” när man på lördagskvällen befinner sig på ett svettigt dansgolv? Att behöva dra det gamla slitna (samt mindre charmiga) citatet ”de som dansar gör bara det för att de inte har råd att stå i baren”, endast för att man själv insett att man faktiskt inte har en aning om hur man för sig på ett dansgolv. Så fatta er partner, och sväng loss på danskurs! Fler än undertecknad har sakta men säkert börjat upptäcka det fantastiska fenomenet pardans. Ingen missade väl den stora salsavågen som svepte över vårt land för ett par år sedan. Helt plötsligt förvandlades var och varannan svensson till en Juan eller Carmencita med heta höfter och rytmen i blodet. Salsaklubbarna ploppade upp som svampar ur marken. Även om salsa svalnat något har den ändå lämnat svensken varse om att pardans faktiskt kan vara något även för oss något stelbenta nordbor.

Namnet uppkom efter Charles Lindbergs, ”Lucky Lindys”, ensamflygning New York-Paris 1927, då han ”hoppade” över Atlanten. Lindy Hop och andra swingdanser dansades flitigt under 20-, 30- och 40-talet, men föll sedan något i glömska. Under 80-talet fick dansen ett nytt uppsving (läs uppswing), som faktiskt till stora delar utgick från Sverige. Idag träffas Lindy Hopälskare från hela världen, nybörjare som proffs, gammal som ung, i Herräng i Roslagen varje sommar. I år firar danslägret 25 år, och lär bli bättre än någonsin. Men se upp, en vistelse där lär vara beroendeframkallande… Sugen att prova på Lindy Hop?

Under hösten planeras en nybörjarkurs i Munhålan. Håll utkik efter anmälnings-posters! Först till kvarn! Text: Linnéa Appelgren

Får jag lov?

Det ökade intresset för pardans märks tydligt. Svenska danssportsförbundets medlemsantal har ökat kraftigt de senaste åren, och de riktigt populära kurserna får neka uppåt många danssugna personer inför varje kursstart. TV4:s stora programsuccé ”Let’s Dance” har med stor säkerhet ett finger med i spelet. Där bjuds vi på nya exotiska danser var fredag på bästa sändningstid. En härlig cocktail av proffsdansare och avdankade idolynglingar, längdhopperskor och 13


9 x februari

1) 2)

Tove Kjeang tdl T2 1) Afterworkkulturen! 2) Man måste ha keps, så man Vad tycker du är bäst med Göteborg? slipper regn i ögonen. Det kan Hur överlever man vädret? också vara trevligt krypa ner i sängen och dra täcket över Kasra Alayar tdl T5 huvudet. Speciellt om man har 1) Närheten till havet och haft förmiddagsföreläsning. skärgården är härligt. Jag har bott här i hela mitt liv, så man blir lätt hemmablind. Men Göteborg är en lagom stor Agnetha Johansstad. son, 2) Jag håller mig inomhus, sekreterare MFG jag blir lätt förslappad under 1) Havet, den vintern. göteborgska mentaliteten, mitt jobb, det kulturella utbudet. Tom Eriksson tdl T7 2) Umgås med 1) Backarna och regnet. mina barnbarn och vänner inomhus, elda en brasa 2) Det gör man inte. Inte i län- i spisen, läsa böcker, planera resor, sätta på mig gden i alla fall. Det är därför så regnkläder och gå ut till havet eller skogen. många lämnar stan. Kalle Jensen, läkare T2 1) Det är nära till så mycket: golf, träning m.m. Bra stad! 2) Ser på film (tips: thrillern Erika Polhem tdl T8 Intacto) 1) Munhålan! Och så närheten till havet. 2) Man ser bra film på bio och Hannes Gunnarsson, försöker träna så mycket man läkare T3 hinner och orkar. 1) Moset!! 2) Jag bryr mig inte så mycket om regnet. Henrik Högberg tdl T3 1) Humorn är skön, det finns en avslappnat kaxig jargong här som inte finns på andra platser. Det är också skönt att ha hav, saltvatten och klippor i närheten. 2) Man köper en skaljacka. Man tvingas snart inse att paraply är värdelöst.

Av: Linnéa Appelgren och Malin Öborn 14

Johanna Wahlberg, läkare T5 1) Att det finns så mycket att göra – t.ex. gå på konserter (senast var det Sahara Hotnights). 2) Jag tränar löpning eller är på Fysiken.


Ska vi byta?Ska vi byta skola? Ska vi byta skola med varann? Tröttnat på att lunka runt i samma korridorer, surpla samma sura kaffe varenda dag och hänga med samma kursare år in och ut? Eller känner du helt enkelt att världen bara ligger och väntar på dig? Då är det kanske dags för ett utbyte! Passa på, ta den där utbytesterminen i Oslo, Bryssel eller varför inte Peking! Många (men kanske ändå allt för få) tar chansen varje termin och utnyttjar möjligheten att studera utomlans för en tid. Något som kan berika studierna, ge arbetskontakter utomlands, vidga vyerna, och kanske framför allt resultera i många nya vänner och fina minnen. I samband med Bolongaprocessen, som innebär ett samarbete mellan 46 europeiska länder rörande högskoleutbildningen, underlättas möjligheten för studenterna att under en tid studera vid annan högskola i Europa än den man egentligen är hemmahörande. Målet har varit att öka rörligheten, främja anställningsbarheten samt Europas konkurrenskraft som studieort. Dessa mål försöker man bl. a. uppnå genom införandet av det nya poängsystemet, tydligare kursbeskrivningar, mer jämförbara examina samt ett system som bygger på två utbildningsnivåer, kandidattexamen och masterutbildningen. Allt detta ska för vi unga, nyfikna européer ska kunna ta en utbytestermin i Madrid eller välja att läsa vår master i London. Hur går man till väga?

Vill man göra det enkelt för sig gör man lättast att välja ett universitet eller högskola som det egna universitetet har avtal med. Göteborgs universitet har idag avtal med skolor i alla kontinenter, och för att söka utbyte är att man läst minst ett år, med andra ord inneha 60h på GU. Väljer man något av universitetets samarbetspartners hjälper din institution dig med din ansökan, samt att ditt utbyte blir kostnadsfritt och dina kurspoäng tillgodoräknas. Kontakta din fakultet eller institution för att få information om vilka möjligheter som finns. Ordna utbytet på egen hand

själv, ordna boende m.m. Det kan vara bra att ta kontakt med ambassader och konsulat i det land man vill studera i för att få hjälp att kontakta en intressant skola. Man bör undersöka om skolan och utbildningen är erkända och studiemedelsberättigande samt om man kommer att kunna tillgodoräkna sig poängen i Sverige. Man bör även kontrollera sin behörighet samt om man har tillräckliga språkkunskaper för att tillgodogöra av utbildningen. Kontakta universiteten och förhör dig om antagningsprocessen, vissa länder använder sig av central intagning medan andra universitet tar hand om sina antagningsprocesser själva. Man kan även behöva översätta sina betyg, och då kan det vara bra att ta hjälp av en professionell översättare. Det är också viktigt att vara ute i god tid, då ansökningsdatum kan variera mycket i olika länder. Fixade biffen själv

Klara, 24, som pluggar till sjuksköterska är en av GU:s studenter som ordnat sitt utbyte på egen hand, en femveckors praktik på ett barnhem på Sri Lanka. Hon fick kontakt med barnhemmet genom sin faster som själv startat upp ett annat barnhem i Sri Lanka. De praktiska detaljerna har gått smidigt. Klara stämde träff med ansvarig för utlandsstudier på sin institution, där de tillsammans hittade en kurs som motsvarade det Klara kommer lära sig under sin fem veckor utomlands. Sedan var det bara att skaffa ett studieintyg från GU och författa ett ansökningsbrev på engelska som nu ska skickas iväg till barnhemmet. Jag tror och hoppas att praktiken på Sri Lanka kommer ge väldigt mycket. Jag skulle gärna volontärarbeta i ett utvecklingsland senare, och känns detta som en bra erfarenhet. Det känns också nyttigt att upplevt hur sjukvården fungerar i andra länder när jag senare ska jobba i Sverige. För mer information om studentutbyte se även: www.gu.se www.studera.nu www.esn.com

Halitosis

Vill man däremot ordna sitt utbyte på egen hand krävs en mer omfattande planering men detta ger självklart också större valfrihet. Då måste studenten stå för alla kontakter med den utländska skolan

15


Hej! Jag heter Cecilia Eriksson och läser termin tre på tandläkarprogrammet och det är jag som kommer att vara sexmästarinna på Odontologen under året. Jag och hela sexet har alltså ansvar för att se till att det blir bra fester under året på Munhålan. Det känns såklart extra roligt att fixa fester nu när Munhålan är nyrenoverad och fin! Jag tror det kan bli en riktigt kul festvår! Här är en del av det som händer under våren: Lördag 15 mars

Wintergalan på Valand. Årets stora fina fest på Odontologen med efterfest på Munhålan. Lördag 19 april

Vårbal på Valand som MFG, HVS och OF har ihop. Fredag 16 maj

17 maj- vaka på Munhålan! Norrmännen verkar ju ha en väldigt rolig nationaldag och det måste vi fira! Fredag 30 maj

Sommarfest! Sista festen på Munhålan innan sommaren! Vi har också ambitionen att fixa pubkvällar och annat trevligt under terminen, håll utkik efter lappar i korridorerna! Har du tips på någon sorts fest vi ska ha på Munhålan eller andra ideér? Vill du gå med i sexet? Vi behöver alltid nytt folk som vill vara med och fixa riktigt bra fester! Maila mig på guscecer@student.gu.se Vi ses på Munhålan! //Cecilia

Halitosis 16


nog av anatomistudier och gått vidare i livet utan att meddela någon. Två av hans kompisar hävAlla som någon gång gått dade dock att de trodde att degenom korridorerna på plan 2 ras kompis dåliga lokalsinne fått på Odontologen har nog ställt honom att gå in genom en öppen sig frågan varför dom ser ut dörr på plan 2. Väl inne bland alla som de gör, grönt, brunt, orkorridorer och rum som döljer sig ange med massor av grejor länmellan de två tornen, så skulle gs väggarna. han enligt dem ha kommit vilse och sedan dess vandrat runt där Under det senaste året har det inne på jakt efter utgången och dock börjat hända grejor. De mat. spruckna väggarna har fått nya Detta är över trettio år sedan och skivor med ny färg samtidigt som studenten har fortfarande inte mängden gamla behandlingsskommit fram. Enligt hans komptolar och unitar har reducerats isar så skulle han kunna känna rejält. Endast golvet är kvar, grönt igen den orangea korridoren om och uppfriskande slitet. han kom till den och detta är Men det finns en korridor som alltså anledningen till att korridolämnats orörd, nämligen den mellan tornen. Orange ren lämnats orörd under alla dessa år. med brunt golv får en osökt att tänka på det glada Text: Emil Larsson sjuttiotalet. Varför inget gjort åt denna korridor går endast att spekulera om, kanske är den inte tillräckligt nedgången trots dess gräsliga färg. Eller så är den K-märkt med tanke på dess intressanta och tidstypiska utseende. Men den teori som kan är mest trolig bygger ändå på ett rykte som cirkulerat under många år bland studenterna på Odontologen. Redan i mitten av sjuttiotalet började det gå rykten om att konstiga saker hände för studenter som satt kvar och pluggade, kläder som försvann och mat som fick fötter. Samma sak händer fortfarande ibland när man sitter och pluggar sent på CDI, tar man en liten paus kan man inte vara säker på att alla grejor finns kvar när man kommer tillbaka. Även böcker försvinner ibland men konstigt nog bara litteratur som krävs på termin ett. I början när rapporterna om detta började strömma in så tog dåvarande OF resolut tag i problemet med hjälp av låsta dörrar och andra åtgärder hålla ute såna som kan tänkas dra omkring inne på Odontologen, men inget hjälpte. Bekymrat fortsattes undersökningarna om hur det hela kunde ske men lösningen verkade inte så trivial som man först trodde. Dolda spejare sattes ut i korridorerna men det enda de såg var skymten av något, men det var oklart av vad. OF valde då att intervjua alla studenter en och en. Från en klass fick man då höra att en av deras klasskamrater under första terminen försvunnit på vägen mellan dåvarande matsalen, nuvarande CDI, och föreläsningssalarna på plan 4. Man hade letat efter honom men antagit att han helt enkelt fått

De orangea korridorernas hus

Halitosis 17


Fribeloppets vara eller ickevara

Förslag till ny studieplan för tandläkarprogrammet

Något som har gäckat studenter under lång tid är det omdebatterade fribeloppet. Fribelopp är den inkomst du som student får ha under ett kalenderhalvår, utan att dina studiemedel reduceras. Beloppet beror på hur många veckor du studerar, ju färre veckor, desto högre belopp. Studerar du 20 veckor per termin får du idag tjäna 51 250 kr före skatt.

Efter att ha haft samma utbildningsplan under snart fyra år har förslag på nästkommande utbildningsplan sett dagens ljus. I de enkäter som gått ut till studenterna de senaste åren har problemen som lyfts fram främst varit att man får se den kliniska sidan av yrket allt för sent, något som förhoppningsvis kommer att förändras i och med den nya utbildningsplanen .

Många studenter vill inte ta studielån, utan väljer istället att jobba parallellt med sina studier, eller behöver helt enkelt både låna och jobba för att ekonomin ska gå ihop. Är man inte försiktig kan man lätt hamna över den magiska gränsen och bli återbetalningsskyldig. Enligt Göteborgs universitets studentbarometer 2007 oroar sig många studenter för sin ekonomiska situation, och jobbet vid sidan av studierna gör det möjligt för två ändar att mötas. Att studenter inte får jobba så mycket som de själva önskar utan att riskera att bli av med lån och bidrag lockar säkert många att ta svartjobb. Rätteligen kan man fråga sig varför inte samhället uppmuntrar studenter att arbeta under studiernas gång då detta resulterar i skatteintäkter åt staten samt förbättrar studenternas villkor samt ger dem välbehövliga erfarenheter av arbetsmarknaden. Detta utan att behöva oroa sig för att förlora det studiestöd man som student har rätt till.

Målsättningen är att den nya utbildningsplanen ska träda i kraft höstterminen 2009. Beslutet om den slutgiltiga utformningen är dock inte fattat och mycket kan komma att ändras i det nuvarande förslaget. I det liggande förslaget kommer utbildningen att delas in i en grundläggande nivå och en avancerad nivå, där de sex första terminerna kommer att utgöra den grundläggande nivån och resterande fyra den avancerade nivån, vilket är i samklang med Bolognaprocessen. Det ska även vara möjligt att få ut en kandidatexamen när grundnivån är avslutad. Enligt förslaget ska studierna bedrivas utifrån olika teman som sammanbinder de olika terminerna. Det går dock inte att utläsa ur utbildningsplanens ramverk när studenten möter patient eller när prekliniskt tekniska övningar står på schemat, utan detta kommer först i detaljarbetet med de enskilda kursernas kursplan. Det viktigaste i förslaget, som jag ser det, är ett eventuellt införande av mentorskap samt att låta kliniska fall utgöra utgångspunkten för de olika kurserna och momenten, redan tidigt på utbildningen. Eftersom detta är ett förslag kommer förändringar att ske innan beslut fattas.

Utbildningsdepartementet medger att fribeloppet har en del negativa konsekvenser. Alliansens paradnummer gällande att det ska löna sig att arbeta bör även innefatta studenter, något som det de facto inte gör idag. Nu har regeringen med högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg i spetsen tillsatt en studiesocial utredning som ska undersöka studenternas situation, däribland frågan om fribeloppets framtid ska utredas. Våren 2009 ska utredningen presenteras. Till dess får många studenter fortsätta att leva fattigt..

Halitosis 18


MFG arbetar för din studiemiljö Tisdagen den 15 januari gick MFG:s ordförande Emelie Hultberg, vice ordförande Ida Abrahamsson och Julia Morud som är studentarbetsmiljöombud (SAMO) för Hälsovetenskapliga studentkåren (HVS) en arbetsmiljörond uppe på Medicinareberget. Dessa sker tillsammans med representanter för Sahlgrenska akademin för att de brister som finns i studenternas arbetsmiljö ska förbättras. Ronden började vid receptionen för att sedan fortsätta hela längan bort. Det vi tog upp och tryckte på som viktigast var att lunchrummen måste bli trevligare. Under hösten togs kontakt med fastighetsförvaltningen SAMO – studentarbetsmiljöombud syftar till att förbättra det lokala studiemiljöarbetet för oss studenter vid om att antalet mikrovågsugnar var undermåligt och nya Göteborgs universitet och sker genom Göteborgs Uniär nu på väg upp. Ett nytt lunchrum kommer också att versitets Studentkårer (GUS). SAMO ska utses av och aröppnas i Anatomens gamla kurssekretariat. beta tillsammans med sin studentkår och den/de som ansvarar för arbetsmiljöfrågor där, och man ska ha ett Det kvarstående problemet är fortfarande att gott samarbete med institutionens prefekt/motsvarande lunchrummen är otrevliga och överfulla vid och arbetsmiljöombud. Som SAMO företräder man sina lunchrusningen. Vår förhoppning är att få tillstånd en rejäl studiekamrater i studiemiljöfrågor – man är ett språkrör. På så sätt medverkar man aktivt i arbetet att förbättra arupprustning av möblemanget i lunchrummen. betsmiljön vid Göteborgs universitet. Som SAMO ingår man i ett nätverk av SAMOsar som träffas för utbildningar, erfarenhetsutbyte och förslag på samarbetsprojekt. Vill du läsa mer gå in på www.gus.gu.se

Ett annat allvarligare problem är oklarheten över vem som ansvarar för studenternas studiemiljö. Det här är en fråga vi kommer att driva under våren. Vad gäller Medicinareberget har problemet diskuterats i Lokala arbetsmiljökommittén (LAK), där vi har studentrepresentation. Enligt universitetets organisation är prefekterna ansvariga för studenternas arbetsmiljö. Prefekten är chef för en institution, men vi befinner oss i samma lokaler på Berget oavsett vilken institution som har hand om kursen vi går. Det medför att ingen ansvarar för de allmänna studentutrymmena.

Stödgruppen ger hjälp och stöd till an-

ställda, doktorander och studenter i samband med tillfälliga problem och svårigheter i det vardagliga arbetet. Gruppens uppdrag är att vara ett stöd då man känner sig kränkt, förbisedd eller ignorerad. Det kan handla om konflikter, mobbning, språkförbistring eller andra situationer där en eller flera personer behöver hjälp för att kunna hantera eller lösa ett problem. Du har rätt att vara anonym. Det innebär att du inte behöver tala om vad du heter eller var du arbetar. Innan du ringer kan det vara bra om du tänker igenom hur du vill formulera ditt problem och vad det är för hjälp du behöver. Stödgruppen har telefonnummer 031-773 31 20 och telefontid vardagar 9-16

Vad som behövs är en kontaktperson som vi studenter kan vända oss till i alla arbetsmiljörelaterade frågor. Tydligast är bristen på ansvar ute på sjukhusen där det kan bli svårt bara att se till att det finns diskmedel på studentcentrum! Ett annat krav vi har framfört är att dörren mellan Gastronomen och Studentcentrum på Sahlgrenska ska kunna öppnas med studentpasserkort. En mycket viktig aspekt på studenternas studiemiljö är den psykosociala. Det är både lättare att se brister och åtgärda problem i den fysiska studiemiljön, men det är ännu viktigare med den psykosociala. Tyvärr är det få som hör av sig med den typen av problem. Om man får problem kan man vända sig till studentkåren för att få råd och hjälp eller för att få kontakt med rätt person. MFG arbetar även aktivt med likabehandlingsfrågor och kontaktperson i kåren är Cecilia Bendelin ledamot1@mfg.gu.se. Om du har råkat ut för problem är du välkommen att ta kontakt med Stödgrupp vid Sahlgrenska akademin.

Under våren kommer MFG arbeta med att ta fram ett måldokument för arbetsmiljö med de frågor vi tycker är viktiga att driva. Har du några synpunkter på vad som bör stå med i det dokumentet eller har frågor som rör arbetsmiljö, hör av dig till vordf@mfg.gu.se eller ta en sväng förbi expeditionen på Medicinareberget.

Ida Abrahamsson Vice ordförande och studiemiljöombud

19


*AGVILLHA UTMANINGAR

Organet

WWWSTUDENTWEBBENNU

20


Medicinar-SM avgörs i Göteborg Medicinar-SM är tävlingen där läkarstudenter från hela Sverige samlas för att göra upp i grenarna simning (10•50m), innebandy, volleyboll, fotboll, dragkamp och löpning (10•1 km). Årets tävlingar kommer att avgöras i Göteborg och drar igång fredagen den 25 april för att avslutas under lördagen. Den första upplagan av Medicinar-SM arrangerades för 14 år sedan och de sex utbildningsorterna har sedan dess turats om att stå värd för de prestigefyllda tävlingarna. Varje ort skickar ett lag med tio killar och tio tjejer som ställer upp i de sex stentuffa grenarna. När sista grenen avgjorts under lördagen summeras lagens prestationer och mästerskapets segrare kan utses. Av någon outgrundlig anledning är det samma lag, nämligen Umeå, som dragit det längsta strået och vunnit de tio (!) senaste åren. Men Stina Stjernström, viktig kugge i IdrU-administrationen, har en teori om varför just Umeå lyckats så bra år efter år: - De har väl inget annat att göra där uppe, säger hon och

skrattar. Göteborg placerade sig för två år sedan på tredje plats medan man förra året var nära att spräcka Umeås fina segersvit. Dessvärre nådde man inte riktigt ända fram utan hamnade istället på en hedervärd andraplats. Låt oss hoppas att trenden håller i sig så att guldet kan komma hem till Göteborg. Förra gången Göteborg stod värd för Medicinar-SM var för sex år sedan och nu är det alltså dags igen. Idrottsutskottet, eller IdrU kort och gott, håller i trådarna. Där är man tacksam för all hjälp man kan få. - Vi är i behov av frivilliga som kan hjälpa till med lite av varje, säger Stina. Den som känner sig manad är välkommen att höra av sig. Deltagarna kommer till Göteborg under torsdagen då de inkvarteras på Hvitfeldska gymnasiet. IdrU ordnar med mat och sovplats för deltagarna som kommer utifrån medan sexmästeriet anorndar bankett på Hvillan under lördagskvällen. För den som är intresserad av att vara med är det bästa tipset att närvara på Fysiken Gibraltargatan på lördagar mellan 10-12 för att visa vad man går för. Vill man ställa upp i löpningen får man vara med på uttagningarna som kommer att hållas senare i vår. Föredrar man att följa tävlandet från åskådarplats utlovas mer information om tider och platser. Håll utkik på hemsidan. Text: Linus Hansson

Vill du vara med? Som tävlande, arrangör eller hejarklack? Har du pom-poms i garderoben eller vill fixa inför världens fest?! Boka då in den 25-26 april för Medicinar-SM redan nu. Information om uttagningstillfällen för tävlande kommer i mars. Kom gärna på lördagsträningarna klockan 10-12 på Fysiken om du är sugen! Kolla in vår hemsida: www.med-sm.com Frågor och anmälningar skickas till: idru@mfg.gu.se Väl mött! IdrU

HÅLLBAR UTVECKLING

Visste du att inom de kommande 50 åren kan isbjörnarna utrotas helt? Har du någonsin tänk på att ditt levnadssätt påverkar en hel värld omkring dig? En ny projektgrupp har startat, som bland annat kommer arbeta för en trevligare miljö på universitetet och försöka få studenterna att bli mer miljömedvetna. Det har pågått en del arbete från olika föreningar på universitetet och mycket har förbättrats, men det finns fortfarande mycket som måste göras. För att göra detta till verklighet behöver vi din hjälp! Vid intresse eller frågor kontakta oss på hallbarutveckling@mfg.gu.se

21


LUR informerar

så att den testar att man uppnått kursens mål. Det kan finnas en tydligare koppling mellan mål och examination än vad man ofta ser. Genomgångarna kan bidra till att examinationens kvalitet förbättras. Något som ibland anförs från lärarhåll angående genomgångarna är att de är dåligt besökta av studenter. Vi uppfattar dock att intresset bland studenter finns och menar att orsaken till den dåliga närvaron ofta är dålig schemaläggning. Därför föreslår vi att genomgången, som inte ska vara obligatorisk, hålls under första dagen på nästföljande kurs. Det innebär oftast att tentan inte är rättad vid genomgången. Det är viktigt av två skäl: dels ska genomgången inte bli en diskussion om enskilda studenters svar på frågor, dels, som ovan nämnts, ger det möjlighet att ta hänsyn till t ex tolkningsproblem vid rättning. Vi tycker att ni ska gå på tentamensgenomgången om den finns. Om den inte finns, så ta upp med kursledningen, på t ex kursnämnden.

Tentamensgenomgångar. LUR har under sista tiden arbetat för att införa och förbättra momentet tentamensgenomgångar på läkarutbildningens kurser. Det beslutades för snart fem år sedan att studenterna har rätt till en genomgång av tentan efter att den är gjord. På vissa kurser fungerar det bra idag, på andra fungerar det dåligt och på ytterligare andra saknas momentet. LUR har skickat ett brev till alla kursledare där vi ger dem vår åsikt om vad tentamensgenomgångar är bra för och hur de praktiskt bör genomföras. Nu vill vi göra detsamma till alla studenter. Vi menar att det finns flera goda skäl till att införa och utveckla tentamensgenomgångar: För det första är detta en fråga om rättssäkerhet. Examination är ett myndighetsbeslut och ska därför motiveras. Det är såklart viktigt att alla svar bedöms på samma grunder, men också att grunderna blir kända för alla. För det andra finns det en pedagogisk poäng med att ge studenterna återkoppling på tentan. När jag hämtar ut en tentamen ser jag hur många poäng jag fått på varje fråga. Men varför har jag fått de poäng jag fått? Vad var det rätta svaret? Vid en genomgång får läraren tala om vad de tänkt sig att svaret ska innehålla och varför de ställde frågan. Momentet ger också en allmänt ökad insikt i hur man besvarar tentafrågor. För det tredje behöver också lärarna återkoppling på sina frågor. Inte sällan är en fråga otydlig eller irrelevant. Kanske krävs ett väldigt långt svar i förhållande till antalet poäng frågan är värd. Vid en genomgång finns chansen att diskutera detta med läraren. Om, som LUR föreslår, genomgången sker så snart som möjligt efter tentan, kan rättande lärare också ta hänsyn till studenternas synpunkter om någon fråga var öppen för tolkningar. Till sist blir tentamensgenomgången en sista chans för kursledning och studenter att diskutera kursens mål och hur dessa examineras. Vi menar att man inte alltid lyckas att utforma tentan

Förändring av läkarutbildningen. Under våren kommer man arbeta med att förändra läkarutbildningens alla kurser. Målen är bland annat att öka antalet moment av aktivt och förståelsebaserat lärande, ha mer integration mellan preklinik och klinik på kurserna och att minska dubbelundervisning. Genom LUR ser vi till att studenterna är representerade i denna process. Då vi har ett annat perspektiv på utbildningen än vad lärarna har, tror vi att vi har stora möjligheter att påverka. Förändringen ska märkas på alla kurser under nästa vår. Har du frågor eller synpunkter på LUR:s arbete? Skicka ett mail till sol@mfg.gu.se. LUR genom Mahsa Parsi, Linn Persson och Robert Sigström

Nu startar PU upp igen och vill förgylla din vardag som student.

Hungrig? Ensam?

Uttråkad? Kom till villan på måndagar kl 1900 för att avnjuta mat och sällskap

FASS.se för alla

Varje måndag kl 19.00 finns det alltid något som händer på villan. Mat eller fika, spelkväll med sällskapsspel eller ett ställe att sitta med kursare och plugga på. Villan och PU har alltid något för dig! I söderbergsalongen finns det bra möjligheter till att plugga, viss kurslitteratur och fika finns i skåpet.

Det är viktigt att alla i samhället får tillgång till information. Det gäller på alla områden, men vi tycker att information om läkemedel är särskilt viktig för att uppnå en bättre läkemedelsanvändning

Har du idéer på vad PU skulle kunna anordna för aktiviteter i framtiden? Är du intresserad av att hjälpa till? Kontakta socsekr@mfg.gu.se eller kom in till MFG- expeditionen!

Bakom läkemedelsportalen Fass.se står Läkemedelsindustriföreningen, LIF, som är branschförening för forskande läkemedelsföretag som är verksamma i Sverige.

Fass-texter finns även för handdatorer i en gratisversion som du når på Fass.se. Fass-texterna finns tillgängliga för Pocket PC och Palm OS. Du kan också nå Fass.se via din mobil, mobil.fass.se

LIF 200801

Organet 22


Välkommen till Alarm 2008! Nu är det åter dags för Alarm, arbetsmarknadsdagen för farmaceuter, doktorander och biomedicinsk analytiker. Alarm är en mötesplats för studenter och representanter ur läkemedelsvärlden både från läkemedlesföretag, rekryteringsföretag, fackförbund, samt övriga organisationer som verkar inom området farmaci och biomedicin. Under Alarm-dagen erbjuds förutom mingel mellan montrar, inspirationsföreläsningar och företagspresentationer.


Hierarkisk sjukvård? ”Läkare saknar respekt för apotekare och apotekare söker ständig bekräftelse för att de ofta vill ha en läkarroll, men kom inte in på läkarutbildningen. Sjuksköterskor är underordnade samtliga professioner inom vården.” Är detta bara fördomar eller faktiska attityder som förhindrar patienters säkerhet och en optimal vård? Det och många fler kontroversiella ämnen, som berör vården ur ett multiprofessionellt perspektiv, diskuterades under World Healthcare Students’ Symposium 2007. The Joint Working Group, bestående av läkar-, sjuksköterske- samt apotekarstudenter, hade under två år förberett WHSS 2007. Evenemanget ägde rum i soliga Algarve, i södra Portugal. Trots att almanackan visade på november, bet den stackare som tog med sig sin polarjacka sig själv i baken, men övning ger färdighet. Och det var precis vad vi skulle sysselsätta oss med under sex intensiva dagar. Att öva - på att förstå, respektera och samarbeta med studenter som studerar olika vårdämnen. Och med ”vi” menas fyra apotekarstudenter som representerade Sverige (genom SNAPS). Utöver de flesta europeiska länderna fanns Egypten, Kanada, Kenya, Taiwan och USA representerade i kongressen. Sjuksköterskestudenter och apotekarestudenter fanns det gott om, men av totalt ca 400 deltagare utgjorde läkarstudenterna tyvärr knappt fem procent av andelen delegater. På programmet hade vi förutom festiviteter och sol, fem huvudteman: utbildning, etik, folkhälsa, interprofessionellt samarbete och världsaidsdagen. Under ca 10 timmar per dag deltog vi i diskussioner, debatter, workshops och interaktiva patientfall. Den sistnämnda aktiviteten var den som mest belyste hur olika vi tänker och vilken syn vi har på varandra beroende på vilken inriktning vi läser: för att generalisera lade läkarstudenterna ner mest kraft på diagnostik av patienten, apotekarstudenterna på medicinering samt försök till diagnostik och sjuksköterskestudenterna kom inte till tals. Dr Nigel Bax, från University of Sheffield upplyste oss om denna problematik inom sjukvården och menade att man istället för att diskutera vikten av ett multiprofessionellt samarbete borde diskutera ett INTERprofessionellt samarbete. Nyckeln till det interprofessionella samarbetet är att erkänna vad de olika yrkesgrupperna har för kompetens och utsätta distinkta, likvärdiga roller därefter. Professor Ian Bates från London School of Pharmacy citerade Sokrates med påståendet: ”jag vet endast att jag inget vet”. Det är upp till var och en av oss att ständigt kritiskt granska oss själva och

24

inhämta kunskap livet ut, menade han. Det krävs tydligen inläsning av över 17 vetenskapliga artiklar dagligen, hela livet, om man vill hålla sig uppdaterad inom sitt ämne som verksam kliniker. Utöver Bax och Bates föreläste bl. a. en representant för WHO:s patientsäkerhetsorganistation, en professor från Taipei (Ni Yen-Hsuan) om HBV-massvaccineringsprogrammet i Taiwan samt en äldre, irländsk kvinna. Hon berättade om hur en läkare inte hade tagit en anteckningslapp från en sjuksköterska på allvar. På lappen stod av sjuksköterskan noterade serumnivåer av diverse mineraler. Vissa av dessa nivåer var dubbelt så höga som gränsvärdena vilket resulterade i kvinnans 21-åriga sons död. När hon trots allt motstånd från läkare och sjukhus började granska detta fall fann hon att läkarens likgiltighet till sjuksköterskans upptäckter hade lett till det som aldrig får hända. Nu ingår hon i en internationell organisation där anhöriga till patienter som avlidit pga. felbehandling från sjukvården kämpar för att förhindra att andra ska behöva gå igenom det hon går igenom. Hon påpekade även att sannolikheten att avlida på ett sjukhus på Irland är en på 300 och att man med dessa odds aldrig skulle sätta sig på ett flygplan. Det är vårt ansvar som studenter att ivrigt ta reda på vad studenter som läser andra program är kapabla till. Detta bör göras inför yrkeslivet för patienternas skull. I dagsläget avlider många av dem pga. att kompetensen bland vårdyrkena inte utnyttjas till fullo. Som exempel kan nämnas att över var tionde patient som besöker ett sjukhus i Sverige gör så pga. problem relaterade till läkemedelsanvändning. Är detta faktum inte anledning nog för oss och politiker för att göra något åt saken så kanske potentiella årliga besparningar på 15 miljarder kronor är det? Det skulle innebära ca 4000 kr mer i månaden om dessa pengar lades på CSN-bidraget. Det kanske ironiskt nog är just denna morot som kan få oss studenter att trotsa den traditionella hierarkin av titlar inom vården? Text: Kaveh Teimori


Vad alla borde veta om Blåshjuden! Kungliga HofMessingsMusiqueCorpsen (KHMMC) Blåshjuden af Götheborg är en studentorkester för läkar-, apotekar-, och logopedstudenter (samt före detta sådana) knuten till Medicinska föreningen i Göteborg och Göteborgs Universitet. Blåshjuden klär sig i traditionsenlig uniform, där röda strumpor utgör den väsentligaste delen och den musikaliskt fulländade repertoaren består av marschmusik. Vartannat år bär det av till feldttåg, för att sprida marschens lov under mottot ”Stå fast, blås hårdt!” och för att i slutändan inta Japan, som ännu idag står oerövrat.

produkten, skivan vid namn ”Med messing, mot framtiden!”. Själva jubileumskonserten hölls den 24:e november i Göteborgs Universitets lokaler på Vasaplatsen. Graciöst inmarscherande till Blaze Away, överraskade vi alla med vår närvaro, precis som det ska vara. Den ståtliga inmarschen finns för övrigt dokumenterad på YouTube för dem som är intresserade. Under de två akterna framförde vi våra egna tolkningar av gamla och äldre marscher, även om en och annan otraditionsenlig balettlåt smög sig in i repertoaren. En disputation i samarbete med Gränna Universitet stod på programmet och denna gången disputerades ämnet ”String Theory in Medico-Musical Fundamentals”, vilket kom att handla om kromosomdefekter och banjo, kanske inte helt åtskilda fenomen. Efter uttåget till When the Saints Go Marching Out bar det av till festmiddag på Ordenshuset vid Bellmansgatan. God mat varvades med snaps, mera vin, ännu mera öl och den gyllene drycken punsch som kronan på verket. Mer eller mindre förberedda tal följdes av gyckel, sång och allmänna lyckönskningar till Blåshjudens 55-åriga ära.

Blåshjuden grundades 1952 av vår inseminator Björn ”Nalle” Lindholm för att i ord och handling hylla Hans Majestät Konung Oscar II. Detta gör Blåshjuden till Sveriges 3:e äldsta studentorkester, men den i särklass mest världsberömda, åtminstone internationellt sett.

Partille Big Band bjöd upp till dans efter avslutad middag och jazzens sköna toner flödade i lokalen. Kvällen hade blivit till natt och när festen slutade var alla nöjda och glada. De äldre hade fått träffa de yngre och skröner och berättelser om feldttåg från när och fjärran hade utbytts. Allt som allt en fantastiskt lyckad kväll.

Vintern 2007 var det dags för att fira ett efterlängtat 55-årsjubileum och den första delen i de traditionsenliga festligheterna var att skapa en jubileumsskiva. I oktober spelades skivan in, resultatet blev 12 oförglömliga hitlåtar, präntade på slut-

Tomi Penttilä, President Magnifique XLVII PS. Alla kan höra av sig med frågor och funderingar till directionen@blashjuden.se

25


Livet på villan Jag sitter i min säng här på Villan och väntar på inspiration. Yrvaken och utan egentlig ork att stiga upp är det lätt att få till ett storligen kontemplativt sinnelag. Långt under mig i huset hör jag hur Vasaskolan rör sig. Kranar, ett mummel av röster och ibland nåt barn som skriker till. Det är lustigt det här med ljud...Som amphiox läste jag dåvarande intendenten Elin Jilderos krönika i Organet. Hon skrev just om det här med ljuden på Villan och hur hon kände igen enskilda dörrars knarrande och smällande samt hur hon fick en särskild relation till dem. Då tyckte jag nog att hon överdrev lite, men nu kan jag inte annat än hålla med. Jag kan ligga här uppe under taket och höra vad som försiggår i huset. Spänna mig lite när jag inser att det låter fast huset borde vara tomt? Phew, nej, bara Irina som vaknade och gick ned för att hämta morgontidningen. Det finns trevliga ljud: behagliga trippande steg av någon som kommer upp på besök eller kanske köksljud som berättar att det vankas mat! Det finns körens ljud, balettens ljud, blåshjudens ljud och spexets ljud - såna där som kanske börjar lite tveksamt men efter ett tag låter allt bättre. Sen har vi sexets ljud och även om man oftast behöver öronproppar för att sova igenom dessa är de ändå väldigt välkomna. Man kan tro att det skönaste för oss vore om det var tyst - framför allt om man har mött oss när vi tjuriga har kommit ned och klagat på ljudnivån - men i själva verket blir jag lite ledsen när jag märker att huset är tomt. Och är det natt kan jag allt bli lite lätt rädd också... Varje gång jag visar en ny omgång amphioxer, ett gäng utbytesstudenter eller någon annan nyfiken själ Villan påminns jag om hur lyckligt lottade vi är. Tack vare fru Cyssie Hammars donation 1954 äger vi ett kårhus mitt i centra-

la Göteborg med rätt att bestämma precis hur det ska användas. Alla medlemmar har bl a kostnadsfri tillgång till en bastu (som i skrivande stund fungerar igen!), möteslokaler för medelstora och lite mindre verksamheter, ett välutrustat kök, pubar och sittningar, gycklande corpser att delta i eller titta på, ett nyinrett studierum på entréplan som hålls obokat för att säkerställa tillgängligheten samt lokaler att hyra för kursfester och andra medlemsfester. Ända sen jag började mina studier har jag tillbringat stora delar av min fritid på Villan. Inte alltid på de mest konstruktiva sätt, men på något sätt lyckades jag tidigt få med mig dels att Villan är en suverän festlokal och dels att det är en skön tillflyktsort och mötesplats. Den känslan vill jag att alla MFG:s medlemmar ska få erfara – att Villan faktiskt tillhör medlemmarna och att det är deras intressen som ska styra verksamheten. Vi arbetar hela tiden med att söka nya vägar att tillfredsställa medlemmarnas önskemål, men det vore till stor hjälp för oss att få ta del av era tankar, synpunkter och önskemål om Villan. En tanke vi har just nu är att avsätta en kyl för förvaring av smörgåsmaterial att kunna vittjas av medlemmar som befinner sig i huset och blir akut hungriga. En annan är att alla bokningar skall bli synliggjorda på den nya hemsidan. Är vi på rätt spår eller är vi helt ute och cyklar i blindo? Hör gärna av er, personligen eller per e-mail, om vad som skulle få just er att använda Villan som ett andra hem. Tack för uppmärksamheten! Elin Holmblad, Intendent Villa Medici intendent@mfg.gu.se 031-209933, jourtid 18-22 mån-lör.

MFG-shopen! Collegetröja grå med dragkedja 350 kr marinblå 300 kr T-shirt marinblå 80 kr Tygmärke att sy fast på väska, labrock, overall mm 20 kr Sångbok den klassiska MFGs lilla röda, ett måste på sittningen! 50 kr Block 20 kr/st (fem för 90 kr, tio för 150 kr) Nyckelband vinröda eller marinblå 15 kr

Organet

Kårband 10 kr/m Alla saker kan köpas hos Agnetha på bergsexpeditionen

26


Pluggar du till BMA? BLI MEDLEM I NATURVETAREFÖRBUNDET  DITT NÄTVERK INOM LIFE SCIENCE!

BLI MEDLEM IDAG KOM TILL VÅR MONTER OCH TER! DEN STU  GRATIS I ETT ÅR FÖR

DU KAN VINNA EN EXKLUSIV KARRIÄRPROFILA NALYS.  MARKNADSVÄRDE 2 000 KRONOR!

FÖRBUNDET FÖR MOLEKYLÄRBIOLOGER, BIOMEDICINARE, BMA, KEMISTER OCH CYTODIAGNOSTIKER M FL.

Medicinska föreningen i Göteborg Odontologiska föreningen i Göteborg adress Villa Medici Högåsplatsen 6 412 56 Göteborg telefon Intendenterna på Villan svarar mån-lör 18-22 om du ringer 031-209 933 ordförande Emelie Hultberg (ordforande@mfg.gu.se) MFG:S expedition: 031-786 38 94, 073-529 20 99 sekreterare Agnetha Johansson (sekr@mfg.gu.se) kan svara på frågor om det mesta! Agnetha nås på MFG:s expedition mån-ons 8:30-16:30 samt tors 13:30-16:30, eller på 031-786 38 93 övriga styrelsen Vice ordförande: Ida Abrahamsson, vordf@mfg.gu.se Skattmästare: Kristian Ströberg, skattm@mfg.gu.se Utbildningssekreterare: Daniel Vestberg, utbildningssekr@mfg.gu.se Informationssekreterare: Mohamed Ibrahim, infosekr@mfg.gu.se Socialsekreterare: Jenny Ousbäck, socsekr@mfg.gu.se Övriga ledamöter: Cecilia Bendelin, ledamot1@mfg.gu.se Patrik Ganebratt, ledamot2@mfg.gu.se Emma Werner, ledamot3@mfg.gu.se

adress Munhålan Särögatan 4 413 19 Göteborg telefon Intendenterna på Munhålan nås på 031-415686 ordförande Malin Olsson, ordforande.of@odontologi.gu.se övriga styrelsen Vice ordförande: Emma Terman Kassör: Parisa Alavinia Sekreterare: Elnaz Kamali Sexmästarinna: Cecilia Eriksson Internationell sekreterare: Araz Borna Medlemsansvarig: Ami Niemelä Programutskott: Karl-Martin Carlehed Musikutskott: Henrik Hjelte Kårtidningsredaktör: Linnéa Appelgren IT-ansvarig: Emil Larsson Intendent: Brandon Washburn Indendent: David Pellby 27


Returadress: Organet, Medicinska föreningen i Göteborg Högåsplatsen 6 412 56 Göteborg

Har du ordning på din ekonomi? Under studietiden är ekonomin oftast lite knaper. Det har vi förståelse för. Därför erbjuder vi dig som student kostnadsfria banktjänster och rådgivning (värde 965 kr). Skaffa studenterbjudandet redan idag. Välkommen in till närmaste SEB-kontor. För mer information kan du även gå in på www.seb.se/student eller ringa 0771-365 365.

28


Organet