Modulen 1/21

01 / 21

modulenmo ulenmodul nmodulenm dulenmodu modulenmo 1

3

Innehåll

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

4

CHEFREDAKTÖRENS HÄLSNING

5

STYRELSENS HÄLSNING

8

CAMPUS

10

FINNS DET TF:ARE I SAMHÄLLET

12

HÅLK

15

SAFE SPACE

18

GEORGS KLURIGA

20

FINNS DET FRIVILLIGA?

22

RÄCKER STUDIESTÖDET?

26

WHAT TF SAID

28

FRÅN UNIVERSITETSLIVET TILL POLITIKEN

30

TF - NATION OCH INTRESSEBEVAKARE I 100 ÅR

34

ÅTERVINN MODULEN KONTAKT Chefredaktör: chefredaktor@tf.fi Redaktionen: modulen@tf.fi MODULEN - Teknologföreningens nationstidning 1/21 teknologföreningen.fi

Utges av Teknologföreningen vid Aalto universitetet Ansvarig utgivare Linda Autio Chefredaktör Jannica Savander Redaktionen Linda Sederholm Katarina Jakobsson Severi Huuki Emil af Björkesten Jesper Pettersson Olivia Skinnar Sara Salminen Layout Jesper Pettersson Sara Salminen Agnes Weckström Carolina Lassheikki Fotograf Olivia Skinnar Tack till Georg Metsalo Christian Arrhenius Christian Elg Christian Segercrantz

Chefredaktörens hälsning Vi går in i mars med löften om vårsol och smältande isar, men också strängare coronarestriktioner, stängda restauranger och rekommendationer om att träffas ännu mindre än tidigare. Det betyder att mycket av TF:s verksamhet, och med den alla andra frivilligorganisationers och till och med delvis samhället, till stor del stängs ner. En del av TF:s verksamhet som inte påverkas av pandemier eller rekommendationer om att inte träffas är den tidning du håller i handen – Modulen är precis som vanligt fylld med texter och bilder om det TF:are idag tycker är viktigt.

Med ett kommunalval som förhoppningsvis står inför dörren har vi fokuserat lite extra mycket på TF:s roll i samhället. Du kan bland läsa om TF:arnas ekonomiska situation, intervjuer med några kommunalvalskandidater och om ett jubileum TF firar i år (inte 150). Ta med dig Modulen ut i vårsolen och passa på att njuta av stunden – att läsa, reflektera och diskutera (på distans vid behov) är inte förbjudet! Redaktionen hoppas att det här numret av Modulen ger dig mycket material för funderingar, diskussioner och skratt!

Jannica Savander

4

Aalto-universitetets metrostation är synnerligen speciell. Om du inte är mugglare och du rör dig mellan plattform 1 och 2 finns det en chans att du slinker in på plattform 1 ¾. Här börjar du höra ett klingande piano som spelar en mystisk melodi. Det blir lite svalt och dimmigt men du lyckas till slut urskilja ett gigantiskt betongslott ur dimman. Plötsligt finner du dig i slottets kärna, i styrelserummet, där tio varelser hälsar på dig med ett glatt: “morjens”. Vilka är dessa varelser? Varför sitter de i detta rum och varför viftar de febrilt med händerna? Här nedan hittar du svaren på alla dina frågor och samtidigt lär du känna dessa mystiska varelser som leder verksamheten på betongslottet:

Edvard Ohlström Ordförande Bellatrix Lestrange

Jonas Bäck Vice-ordförande Grawp

5

Astrid Holmström Campusansvarig Sirius Black

Malena Österman Phuxmästare Neville Longbottom

6

Peik Sauso Ekonomichef Bellatrix Lestrange

Ulrika Volin Studiechef Hermione Granger

Oscar Saloranta Disponent

Albus Dumbledore

Fredrik Lindstedt Näringslivsansvarig

Bellatrix Lestrange Bellatrix Lestrange

Filip Engström Klubbhövding

Neville Longbottom

Beskrivning av symbolerna: Trolldryck: hur doku man är Trollstav: hur bra man är på att vifta på händerna Trollbok: hur plugghäst man är IT: hur bra man är på IT-saker Uggla: hur socialt djur man är Karaktärkälla: Buzzfeed-test

Linda Autio Sekreterare

7

Nytt år - gammal vision: Varför planerar TF flytta?

Urdsgjallar har tjänat oss väl i över 50 år men är slitet, oändamålsenligt och avsides. TF:s vision är ett synligt TF som i större grad bidrar till gemenskapen vid Aalto. För en bättre framtid för TF, Aalto och Otnäs, ämnar vi skapa Träffpunkt Aalto – ett öppet, levande och hållbart nationshus med Otnäs bästa läge!

Vi vill bygga något som universitet inte kan erbjuda – ett vardagsrum där varje Ordinarie medlem, StÄlM, Alumn och studerande kan njuta av gott sällskap och koppla av från den hektiska vardagen.

Med nya och anpassade utrymmen kan vi säkerställa att alla känner att nationen är en plats där man vill vara, och inte endast då man har en promille i blodet.

“Istället för att TF är en ändpunkt i Otnäs, borde TF vara en bro till en massa möjligheter.”

Nya utrymmen utökar kontaktytorna till övriga Aalto-gemenskapen och uppmuntrar till nya synergier och en mångsidigare verksamhetsbild. Vi vill sammanföra våra klipska studerande med bl.a. entreprenörskapsverksamheten som är en viktig del av Aalto-universitetet idag.

TF strävar efter att phuxar skall kunna ha För att åstadkomma detta vill TF skapa sig denna känsla i minst 150 år framöver. Då ett nytt hem och ett vardagsrum för alla samhället och Otnäs utvecklas så måste vid Aalto. Utgående från detta har samaräven Teknologföreningen förändras. Husbetet med KY och AUS fortskridit under de projektet är hörnstenen i nationens vision senaste åren för att bygga Studerandecenom en mer öppen och livlig nation som i tret, lösningen och bron till att förverkliga större grad bidrar till Aalto-gemenskapen.

TF:s vision, i centrum av Otnäs .

“Till en början har de exotiska lukterMen var är vi egentligen? Låt oss ta en na och klibbiga golven en egen värsnabbtitt i vad som har hänt i campusprome och charm, men om man vänjektet under de senaste månaderna der blicken mot framtiden så kunde vi säkert erbjuda något mer.”

Campus i Corthet “Efter det varmaste och roligaste välkomnandet man kan tänka sig, och efter att man sovit på Urds en natt, blev TF av misstag mitt andra hem.”

8

Studerandecentret: • Hösten präglades av diskussioner kring samarbete i projektet, samt ägarskapsmodellen.

• Den stora vändningen i projektet var att ACRE (Aalto Campus and Real Estate) kom med ett förslag om att driva byggskedet av projektet.

• Det går i sin korthet ut på att ACRE skulle planera och dra framåt byggandet och att TF, AUS och KY sedan kan köpa sina utrymmen när byggnaden står färdig.

• Efter årsskiftet har studerandeorganisationerna påbörjat förhandlingar med ACRE och målet är att slutföra dem under våren.

• Modellen har fått positivt bemötande och vi är taggade på att få ny drivkraft i projektet!

Otsvängen 22 • På Otsvängen 22 var vårt koncept med studerandebostäder runt Urdsgjallars grund till påseende under hösten • För tillfället arbetar vi på några ändringar innan det ska behandlas av stadsplaneringsnämnden.

Nytt år betyder även ny Campusansvarig! Jag heter Astrid Holmström och har med iver tagit över posten för 2021. Till en campusansvarigs stora glädje har projektet fortsatt med bra flyt efter årsskiftet trots pandemitider och en annars stillsam vardag.

Jag nås på campusansvarig@tf.fi ifall ni har frågor eller kommentarer!

9

Finns det TFare i det finska samhället?

Det finns 5 537 046 finländare (31.01.2021, statistikcentralen). Det finns 1900 TFare (ordinarie medlemmar + stälmar, Voldemorjens 2021). Det betyder att 0,03% av finländare är TFare. Det är inte 3%, även inte 0,3% utan 0,03%. Dvs. 99,97% av finländare är inte TFare.

För att fatta det här bättre, gjorde jag litet statistisk analys om finländare. Om man tar ett tusen människors slumpmässigt urval, och försöker hitta en TFare från urvalet, är sannolikheten ganska låg.

Då p(slumpmässigt valt finländare är en TFare) = 0,0003 p(slumpmässigt valt finländare inte är en TFare) = 1-p(tfare) = 0,9997 p(ingen av 1000 persons slumpmässigt valt grupp är inte TFare) = p(1. person är inte TFare, 2. person är inte TFare, ... , 1000 person är inte TFare) = 74%

10

Som tanke, att med sannolikheten 74 % existerar vi inte ens! Vad jännä. Man måste alltid ha lite felmarginal med analyser, så om man har ens 1% felmarginal med t.ex. folkräkningen, betyder det att chansen att TFare existerar blir ännu mindre, för vi kan helt bra vara bara ett statistiskt fel. Men det är bra att komma ihåg ett finskt ordspråk: ”vale, emävale, tilasto” Severi Huuki

bildkälla: snazzymaps.com

11

Hållbarhet i kommunalvalet Vi lever i en tid där hållbarhet är allt viktigare i valen vi gör - så även i kommunalvalet. Därför har HålK analyserat de största partiernas kommunalvalsprogram ur ett hållbarhetsperspektiv. Hur berör de hållbarhet? Vilken sorts hållbarhet är speciellt viktig för de olika partierna? Och hur klarar sig partierna i vår hållbarhetsbarometer?

H

ållbarhetskommittéen (HålK) arbetar för att skapa en mer hållbar Teknologförening och strävar efter att medlemmarna skall känna igen och göra mer hållbara val. Men vad är hållbarhet och varför är det viktigt?

Hållbarhet handlar om att leva så att miljön, kroppen, och samhället räcker i långa loppet.

Det handlar om medvetet konsumerande och producerande.

Främst identifieras hållbarhet inom tre kategorier; ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet.

Ekologiska hållbarheten är den som förekommer mest i media, medan social och ekonomisk hållbarhet inte får riktigt lika mycket synlighet. Orsaken till denna fördelning är antagligen

12

klimatförändringens växande influens i politik, medan social och ekonomisk hållbarhet kommer på efterkälken.

Ekologisk hållbarhet handlar om att naturen ska räcka för framtida generationer och behålla sin naturliga balans, d.v.s. mångfalden av olika ekosystem och biodiversiteten inom dem.

Social hållbarhet berör människors fysiska och mentala hälsa, samt kulturell mångfald och jämlikhet.

Ekonomisk hållbarhet handlar om hur samhällets välfärd kan fortsätta växa utan att skada ekologiska eller sociala faktorer.

D

å vi analyserade de olika partiernas hållbarhetspolitik i kommunalvalsprogrammen utgick vi alltså från dessa tre områden och jämförde hur ofta poänger som rörde dessa dök upp.

Inför kommunalvalet ville HålK undersöka partiernas åsikter och spegla dem mot olika teman inom hållbarhet. Vi valde ut några konkreta punkter som rör de olika områdena och tog reda på hur partiernas kommunalvalsprogram förhåller sig till dessa. Detta resulterade i vår hållbarhetsbarometer.

Dessutom märkte vi att hållbarhets-politikens representation varierade mycket i de olika programmen, vilket fick oss att fundera på hur centralt hållbarhet är i de olika programmen.

Representation är en grundsten för att förändringar ska ske, därför bestämde vi att jämföra hur ofta punkter i programmet diskuteras ur ett hållbart perspektiv. Partier så som Vänstern, De Gröna, SDP, SFP, och Centern knöt alla ihop hållbarhet till de punkter de diskuterade i sina program, däremot nämndes hållbarhet bara enstaka gånger i Samlingspartiet, Sannfinländarnas, Kristdemokraternas och Blå Framtids program.

Konnotationen för hållbarhet i de olika programmen var främst positiv och handlade om utveckling mot ett hållbarare samhälle, men i vissa fall baserade sig konceptet på att begränsa en del av social/ ekologisk välfärd för att främja ekonomisk välfärd, vilket strider mot den balanserade hållbarhetsprincipen.

13

Främja kollektivtrafik Kolneutrala kommuner tills 2030

Stöder vårdreformen Stöder mångkulturalitet

Främja miljön och ekonomin genom att göra miljövänliga val och närproducerad mat gynnsamt

14

Ja

Delvis

Nej

Nämns inte / Oklart

Vänstern stöder miljövänliga val, Sannfinländarna vill stöda närproducerat

15

16

17

Georgs kluriga Även denna gång finns problemen i TF:s XQRR-låda, fast i något förkortad form. Men problemet med kokosnötterna har jag först sett i en av Martin Gardners problemböcker och senare även i en av våra läroböcker.

En vacker dag i somras, då corona-epidemin tillfälligt hade lättat, hälsade Svatta och hankeiten Pelle på hos Svakar på hans sommarstuga. Pelle hade tagit med sig 5 burkar long drink och tillsammans med 3 burkar, som Svakar hade, fyllde de en bålskål. Svatta hade inte tagit med något att dricka, men i stället hade hon tagit med 8 knackkorvar, eftersom hon visste att gossarna tänkte basta senare.

Då Svatta gått och gossarna börjat basta, sade Pelle, som var hungrig, att han nog borde få 5 korvar, eftersom han bidrog med 5 burkar, medan de alla drack lika mycket.

Svakar menade på att om korvarna skall betraktas som Svattas kompensation för hennes del av bålet, så är Pelles förslag orättvist.

Hur borde de 8 knackkorvarna delas upp i så fall, för att det skall vara rättvist?

Under kvällen kom Pelles och Svakars samtal in på kryptovalutor och vidare till den stora tulpanbubblan i Nederländerna på 1600-talet. Detta påminde Svakar om ett litet matematiskt problem, som han gav till Pelle att grubbla över:

18

“Ett av Nederländska Ostindiska Kompaniets segelfartyg förliste i en storm och fem sjömän lyckades ta sig i land på en liten öde söderhavsö, där det växte kokospalmer.

Hela dagen samlade de kokosnötter och en apa kom till deras hjälp. På natten, då de andra sov, vaknade en av männen och bestämde sig för att gräva ner sin femtedel av nötterna, eftersom han inte litade på sina kamrater.

Delningen gick inte jämnt upp, utan en nöt blev över.

Den gav han till apan och efteråt somnade han igen.

Detta upprepades i tur och ordning med de andra fyra männen. På morgonen bestämde sig männen att dela upp de återstående kokosnötterna, eftersom det var klart att de inte litade på varandra. Åter blev det en nöt över, så apan fick en sjätte nöt.

Hur många nötter fanns det från början och hur många nötter fick varje man vid delningen på morgonen?”

Pelle hade dåliga erfarenheter av Svakars matematiska problem. Han frågade om det överhuvudtaget var möjligt, men Svakar lugnade honom och sade att problemet faktiskt har oändligt många lösningar, men att det räcker om Pelle finner den som är närmast noll. Pelle satt tyst en stund och började sedan skratta.

1

19

“Jag har hittat den lösningen du frågade efter, men jag tror inte du blir nöjd.”

“Hur lyckades du med det?”, frågade Svakar förvånad.

“Genom att pröva!”, svarade Pelle.

“Nej, nu måste du förklara!”, krävde Svakar.

“Jag började med att pröva, om männen möjligtvis kunde få noll nötter var på morgonen, men det gick inte. Därefter prövade jag med en nöt, men det gick inte heller. Tulpanbubblan som vi pratade om påminde mig om hur utvecklad bankväsendet var på den tiden i Nederländerna, så jag tänkte mig att man kan ju också låna. Om varje man får minus en nöt på morgonen, dvs. en negativ kokosnöt, så fungerar allting! I så fall hade de fyra negativa kokosnötter, alltså ett lån på fyra nötter, då de gick och lade sig på kvällen och på morgonen stod apan med sex positiva nötter, medan varje man hade en skuld på två kokosnötter.”

Svakar menade på att apan av allt att döma var en listig bankir och hade nog gått på Hanken. Han försökte dock kullkasta Pelles argument med att man inte kan gräva ned negativa kokosnötter.

“Nej, det har du förstås rätt i; de måste naturligtvis grävas upp. Men detta skedde i Söderhavet och alltså på (eller snarare under) södra halvklotet och där kan de alltså grävas ned.”, skämtade Pelle bort hans motargument.

På natten drömde Svakar att han höll på att gräva ner positiva kokosnötter och gräva upp negativa dito, då en apa kom med kvadratroten av tre stycken imaginära kokosnötter! Pelle å sin sida drömde om flickornas kransar och svävande bruna ben, precis som Svarte Rudolf.

Georg Metsalo

19

Finns det frivilliga?

Att vara frivillig är att få göra något man brinner för tillsammans med andra som delar samma mål.

Frivilligorganisationer har en stor plats i vårt samhälle, i synnerhet i studielivet, och påverkar både samhället och individerna på många sätt. Jag har funderat mycket på vad det betyder att vara frivillig – för mig, för organisationen och för samhället – så jag talade om ämnet med en annan seriefrivillig, Christian Segercrantz. Vår sammanlagda erfarenhet av frivilligarbete innehåller olika slags uppdrag och engagemang i bland annat TF, AUS, scouterna, FBK, församlingen, elevkårer, politiska partier och idrottsföreningar. Senast har vi i TF:s respektive AUS styrelse jobbat med att utveckla frivilligorganisationen och upplevelsen av att vara frivillig. Vi är rörande överens om att det viktigaste med frivilligverksamhet är att fördelarna totalt sett måste uppväga nackdelarna – för individen och för organisationen som frivilligarbetet görs för.

Vi hittar två sätt att se på frivilligarbete: att de frivilliga finns för att en uppgift behöver skötas, eller att frivilliguppdragen är en medlemsförmån som medlemmarna får ta del av. Ofta är det en kombination av de två – på TF är frivilligverksamheten en absolut grundsten eftersom TF har så få anställda, men på samma gång har nationen låg tröskel att skapa nya frivilliguppdrag bara för att intresse finns. AUS i sin tur har många anställda som kan sköta det praktiska – frivilliguppdragen är inte det enda som upprätthåller verksamheten och blir då naturligt en del av medlemsförmånerna.

20

Vi ser det ändå gärna som just en förmån att få vara frivillig. Som frivillig får man ofta utrymme och resurser att förverkliga sin egen vision på ett sätt som kan vara svårt på jobbet eller i skolan. Dessutom ger frivilligverksamheten den frivilliga en hobby, en gemenskap, och en känsla av att göra något meningsfullt. Utöver det kan den frivilliga, beroende på uppdrag, lära sig allt från att tala inför publik och planera sin tid, till att laga mat för stora grupper och samla in och analysera data. Till nackdelarna från individens perspektiv hör att ansvaret ibland kan bli lite för stort – speciellt när det handlar om ekonomiska frågor och att ta emot kritik, att studierna eller jobbet och därmed inkomsterna kan få lida en del och att frivilligverksamhet ibland handlar mycket om fester och vakande, vilket inte nödvändigtvis är så bra för den fysiska hälsan.

Ur ett samhälleligt perspektiv är frivilligarbetet en märkbar insats: frivilligarbetets ekonomiska värde har bedömts vara tre miljarder euro eller 1.5% av Finlands BNP ifall man räknar alla frivilliga timmar som arbetstimmar med medellön. Frivilligarbetets värde kan ändå inte mätas enbart i pengar – som motivator för att göra frivilligarbete fungerar ofta känslan av att vara delaktig och göra en meningsfull insats, vilket har en stor inverkan på välmåendet hos de frivilliga.

De frivilliga ser till att saker händer: utan frivilliga skulle du inte ha kunnat delta på en sitz eller ens läsa den här tidningen. Frivilliga gör en enorm insats utan att egentligen vara bundna till organisationen på något annat sätt än socialt – de gör insatsen för att de delar organisationens värderingar och vill göra sitt bästa för att föra vidare dem, inte för att de har skrivit under ett avtal. Frivilligverksamheten som vi känner den är inte speciellt mycket mer än ett socialt nätverk som fungerar för att medlemmarna tror på det, vilket också gör att de flesta kan känna sig hemma i den: det är gruppen som skapar verksamheten och kan anpassa den enligt vad de tycker är viktigt.

Det leder också till att frivilliga gör sin insats med enormt olika motivation. Som frivillig kan du komplettera dina teoretiska studier med praktisk erfarenhet, till exempel kan en datateknikstuderande göra ett frivilliguppdrag som hemsideutvecklare.

Du kan också göra något helt annat som du aldrig skulle få göra i dina studier, till exempel evenemangsplanering i stor skala eller fondförvaltning.

Du kan ha ett frivilliguppdrag som inte har något att göra med varken dina studier eller ditt jobb – kanske att skura stora salens golv på morgonnatten är det som får dig att känna att du lever?

Frivilliguppdrag inleds sällan för att den frivilliga tror att den kommer ha nytta av det senare i livet.

Det kan börja med att du ser en fin pins och tänker att “en sån vill jag också ha”, för att tio år senare när du precis har blivit klar med dina (försenade) studier inse att du nog fick en hel del annat än bara pinsen. Under studietiden formas dina värderingar som sedan påverkar vilken karriär du riktar dig in på, men på samma gång så lär du dig saker som universitetet aldrig skulle kunna lära dig: att lyssna på personer med en annan utgångspunkt än du själv, att diskutera och förklara komplicerade problem åt personer med en annan bakgrund än du själv, att hantera problem som till en början känns för stora för dig, och till en viss del också hur samhället fungerar. Efter att ha sett och begrundat nationsmötets beslutsprocesser är det lättare att se hur beslut fattas till exempel i staden du bor i.

Frivilligverksamheten kan ta mycket av din tid, speciellt under studierna, men Christian uttryckte sig bra när han sa att “Studierna kan gå långsammare, men när du är klar är du klarare än utan frivilligverksamhet” – din examen fördröjs kanske med några år, men erfarenheterna motsvarar långt flera år i arbetslivet. Min upplevelse av frivilligverksamhet är att det ibland tar mycket av dina resurser, men att det alltid ger mer än det tar – i form av vänner, i form av erfarenheter, i form av en känsla av att göra något som spelar roll för andra personer.

Jannica Savander Som källa för fjärde stycket har https://kansalaisareena.fi/wp-content/uploads/2020/10/Vapaaehtoistoiminnan_arvo_PageView_WEB.pdf använts.

21 21

Räcker studiestödet?

MeMedelinkomst delinkomst enlper igt skategori tudieår (€)

Sammanfattning för totala inkomster

2000

Medelvärde

Standardavvikelse

Median

Antal

1-2

1093

538

1114

20

3-4

1481

993

1236

16

1200

5-N

1866

1028

1225

10

1000

Mycket aktiv

1425

699

1222

23

Lite aktiv

1438

1084

1287

30

Inte aktiv

889

116

900

3

TF

1396

869

1216

46

Aalto

1572

1189

1278

1210

Aalto+HU

1499

1093

1267

2273

1800 1600 1400

800 600 400 200 0

1-2 Studiestöd

3-4 Studielån

5-N

Hela TF Hela Aalto

Bostadsstöd

Studerande är väl sällan rika, men Modulen bestämde sig för att ta reda på hur TF:are påriktigt har det ekonomiskt och hur det ser ut jämfört med andra studerande. Få studerande är ekonomiskt självständiga, utan mycket hänger på en lång rad olika stödsystem i vårt samhälle (eller på givmilda föräldrar). FPA delar ut studiestöd, och detta kompletteras med bostadsstöd och studielån.

Dessutom påverkas vi av mer indirekta stödsystem, som hur näringslivet och universitetet möjliggör jobb vid sidan av studierna och tillgången på förmånliga bostäder. Hur bra fungerar dessa system?

Vi samlade in data av 46 TF:are (stort tack för era svar!). Urvalet är helt säkert lite snedvridet då alla typer av medlemmar inte läser infomejl lika aktivt, men baserat på spridningen av svar tror vi att de ger en ganska bra bild

22

Lön

Övrigt

av TF. Av de svarande har hälften varit mycket aktiva i studielivet, och de som inte alls har varit aktiva i studielivet är bara några enstaka. TF:s medlemskår är knappast heller representativ för alla studerande, eller ens alla svenskspråkiga (och av svenska intresserade) studerande vid Aaltouniversitetet. Aalto-universitetets och Helsingfors universitets studentkårer gjorde 2018 en undersökning om delvis motsvarande teman bland studerande på respektive universitet, så vi har också jämfört TF:arnas svar med den.

Studiestöd – en säker grundinkomst 85 % av TF:s medlemmar lyfter studiestöd, och så gott som alla den maximala summan på 252,76 euro. Det är nästan aldrig den största inkomstkällan, men en viktig stabil grund som kommer varje månad.

Förutom då att nästan hälften någon gång har blivit utan eller varit tvungen att betala tillbaka det. Bland dem är orsaken i över hälften av fallen att inkomstgränserna överskridits. Att studierna framskrider för långsamt och studiepoängen per månad eller år är för få har lett till att var tionde svarande någon gång har blivit utan studiestöd.

Att kandidatskedets studiestödsmånader tar slut är ett problem för 20 % av Aaltos studerande och en liknande andel av TF:arna.

Schemläggningen av kurser leder till att många inleder magisterstudierna långt före de är färdiga kandidater, men stödsystemet är dåligt på att beakta detta.

Risken att stödmånaderna tar slut helt och hållet påverkar hälften av Aaltos studerande – för var femte är de redan

slut. Att den maximala mängden stödmånader sänktes från 55 till 48 mellan 2011 och 2017 hjälpte knappast med detta.

Till skillnad från de som är aktiva på TF är det bara hälften av alla Aaltos studerande som lyfter studiestöd (andelen på HU är samma). Orsakerna till att bli utan studiestöd är ganska långt samma på TF och på Aalto som helhet.

Att förlora studiestöd är lika vanligt bland mycket och lite aktiva i studielivet. Att bli utan studiestöd för att man har överskridit inkomstgränserna är den viktigaste orsaken i båda grupperna, men lite vanligare bland de som är mindre aktiva i studielivet. De som är mer aktiva oftare har problem med att nå upp till kraven på studiepoäng per månad och läsår.

göra med om man använder sin rätt att ta studielån: andelen som tar studielån är lika stor oberoende av dessa faktorer.

De som har inkomster från lön eller “övriga källor” lyfter betydligt mer sällan studielån.

Hälften av TF:arna jobbar vid sidan av studierna Även om sommarjobb för de flesta utgör en majoritet av löneinkomsterna under året valde vi att inte fråga TF:are om dem utan fokusera på inkomster just nu och vad medlemmar faktiskt får istället för osäkra framtida inkomster.

Vare sig löneinkomst eller “övriga inkomster” har någon större korrelation med aktivitet i studielivet. Lönen beror däremot starkt på studieår - det är faktiskt ett nästan exakt linjärt förhållande!

2500

Studielånet ger en enkel ekonomisk säkerhet

Bland TF:are verkar studieår eller aktivitet i studielivet inte ha något att

Lön (€/mån)

På TF lyfter 46 % studielån (jämfört med 52 % av hela Aalto), de flesta den maximala summan på 650 euro/månad.

Av de som lyfter studielån gör 43 % av TF:arna det för att deras ekonomi inte skulle hålla ihop utan det, samma andel som bland studerande på både Aalto och HU överlag. För så gott som alla TF:are som lyfter studielån är en av huvudorsakerna att det är så billigt, vilket är en betydligt större del än på resten av Aalto. Det här kan kanske tolkas som att TF:are inte behöver studielånet lika akut som andra studerande, men en möjlig slutsats är också att studielånets nuvarande utformning är lyckad: genom att vara så lättillgängligt och billigt som det är möjliggör det faktiskt en högre livskvalitet och ekonomisk säkerhet under studietiden. Istället för att bara vara en räddning i nöden ser det till att man kan fokusera på studier och att utvecklas som människa.

y = 512.37x - 370.27

2000 1500 1000

TEK samlade i höstas in information om hur mycket teknikstuderande jobbade, och deras siffra för svenskspråkiga teknikstuderande vid Aalto (som vi antar att till betydande del sammanfaller med TF:s medlemmar) är samma som vår. Var tredje phux och tophsphux jobbar under läsåret, vid fjärde året passeras hälften och vid femte året jobbar redan nästan alla. TFmedlemmar jobbar lite mer sällan än Aaltos teknikstuderande överlag.

Mängden arbetstimmar varierar mycket, men medianen hålls vid 11-15 timmar i veckan oberoende av studieskede.

TEK samlar också in information om sommarjobb: 70 % av Aaltos svenskspråkiga teknikstuderande jobbade förra sommaren. Där varierar lönen lite mer beroende på studieskede, men medellönen håller sig ändå 1900€ och 2300€ för alla ålderskategorier. De flesta jobbade mellan tre och fyra månader. Det här är något att beakta när man funderar på studerandes ekonomiska ställning: upp till hälften av årets inkomster kommer lätt från sommarjobbet, vilket skapar en väldigt stor ekonomisk osäkerhet.

Bostadsstödet hjälper många men inte alla

500 0 1-2

3-4

5-N

Studieår

Ifall vi endast beaktar de som faktiskt jobbar är medelinkomsten 1600 € i den yngsta ålderskategorin och 2000 € i de övriga. Det mesta av löneskillnaderna förklaras alltså av att det är vanligare bland äldre studerande att jobba. De flesta jobbar helst inom den egna branschen, och där ser arbetsgivarna ofta helst att man har kommit ganska långt i studierna innan man börjar jobba deltid. Universitetet har också byggt upp studierna så att de är lättare att kombinera med jobb efter ett par år.

TF:arnas inkomster för jobb vid sidan av studierna är betydligt högre än för Aalto-studerande i allmänhet (1485 €).

En viktig del av samhällets stöd till studerande är bostadsstödet som förnyades drastiskt för några år sedan.

Hur används det? En fjärdedel får inget bostadsstöd alls, och bland de som får bostadsstöd är medianen 300€. Undrar vilka hacks de som har högre bostadsstöd än det maximala 417 euro har använt?

Bosöver tadssbostadsstöd töd (€) Histogram (€)

0

100

1: Rasmus Reinikainen (2019): Pääkaupunkiseudun yliopisto opiskelijoiden toimeentuloselvitys 2018. Opiskelun ja koulutuksen tutkimussäätiö Otus 01/2019.

200

300 400 500

600

23

Hur bor du? (% enligt studieår)

Hur bor du? (% enligt studieår)

Annat sätt I en bostad jag äger Hos mina föräldrar / en släkting Med kompis(ar) eller partner på hyra (fria marknaden) Ensam på hyra (fria marknaden)

1-2

3-4

5-N

Hela TF

Med kompis(ar) eller partner i studielägenhet Ensam i studielägenhet (HOAS/AUS/etc.)

Hyra och bostadsstöd, medeltal (€/mån) Hyra Bostadsstöd

Hyra och bostadsstöd, medeltal (€/mån) Ensam i studielägenhet (HOAS/AUS/etc.)

Ensam på hyra (fria marknaden) Med kompis(ar) eller partner i studielägenhet Med kompis(ar) eller partner på hyra (fria marknaden) 0

24

200

400

600

Nästan två tredjedelar av TF bor alltså i studerandebostäder. De betalar i genomsnitt 160 euro lägre hyra än de som hyr en lägenhet på fria marknaden. Bostadsstödet är ändå ungefär lika många euro, 80 % av hyran för en studiebostad men bara 60 % på den fria marknaden (då vi räknar bort dem som inte får bostadsstöd alls).

TF:are betalar i genomsnitt 373 euro i månaden för en studiebostad och 574 för andra hyresbostäder (hela Aalto: 377 respektive 629).

men det är helt tydligt inte så TF:are bor. Dessutom kan man säkert spara pengar någon annanstans, eller rentav höja sin livskvalitet genom att bo med någon annan, så vi antar att de TF:are som har en kämppis inte i första hand har det för att spara pengar. Behovet att minimera boendekostander minskar antagligen mycket tack vare alla organisationer som upprätthåller studerandebostäder, och de statliga system som stöder byggandet av sådana.

Det verkar inte stämma att det skulle vara billigare att bo tillsammans med någon annan, den egna andelen av hyran blir ändå ungefär lika stor, och också bostadsstödet är samma i respektive kategori. Det här betyder förstås inte att den som vill spara pengar inte skulle lyckas med det med att klämma in 7 kompisar i HOAS etta,

Att stödet gjordes om 2017 har lett till lite större stödsummor, men gjort saken mycket mer komplicerad.

Bostadsstödet är ganska oförutsägbart, och reglerna för hur det räknas gynnar definitivt inte studerande som har oregelbundna inkomster eller ett gemensamt hyresavtal med en kompis (bland annat AUS erbjuder inte skilda

2: TEKS:s studerandeundersökning 2020. https://www.tek.fi/fi/uutishuone/tutkimukset/opiskelijatutkimus

hyresavtal för kompislägenheter). FPA:s sätt att bedöma vem som bor i samma hushåll påverkar ofta bostadsstödet.

Det är vanligt att kämppisens inkomster sänker bostadsstödet, och flera har också låtit bli att flytta ihop med sin partner eller kompis för att inte mista stöd. Många har sett stödet försvinna då de egna sommarjobbsinkomsterna har varit för höga och några har stödoptimerat genom att låta bli att ta emot jobb (åtminstone enstaka turer).

Konstiga extra pengar finns också Ungefär hälften av TF:arna har någon annan form av inkomster än de ovannämnda, ganska oberoden av vilka andra inkomster de har. Summan är oftast 100-200 euro per månad, och består antagligen ofta av någon form av understöd från föräldrar. Där kan också ingå allmänt utkomststöd, inkomster från diverse investeringar, från att Airbnb:a sin lägenhet, panta flaskor, eller något helt annat som inte ens vår fantasi räcker till för att hitta på. Av alla Aalto-studerande får 60 % ekonomiskt understöd (mer eller mindre regelbundet) av sina föräldrar.

TF:are tycker att de klarar sig ganska bra ekonomiskt 90 % av TF:arna har en buffert som de skulle klara sig med i tre månader om alla andra inkomstkällor plötsligt försvann, så den ekonomiska osäkerheten är i de flesta fallen åtminstone inte akut. Det framkommer inte ur svaren hur detta varierar under året, men gissningsvis har närheten till sommarjobbsperioden en stor inverkan.

Största delen av TF:arna upplever att de klarar sig rätt så bra ekonomiskt och har ett litet överskott de flesta månaderna. De TF:are som har svårt att klara sig ekonomiskt är inte särskilt många, men det är ändå en majoritet som inte har komplett ekonomisk säkerhet. Att ungefär hälften förlitar sig på sommarjobbslöner visar att ekonomin ofta är mycket osäker.

Dessutom är det många också bland de som anser sig klara sig ekonomiskt bra som har behövt be om pengar, skippa fester, evenemang och resor eller spara pengar genom att inte betala bussbiljetter. Däremot är det ganska få som har behövt låna pengar (av kompis, familjemedlem eller bank), antagligen för att studielånet är en bättre möjlighet i den kategorin för de flesta.

Min ekonomiska situation har gjort att jag har behövt

Min ekonomiska situation har gjort att jag har behövt Lämna räkningar obetalda Hoppat över måltider Låna pengar Åka kollektivtrafik utan att betala Låta bli att köpa studiematerial Skippa inplanerad resa Skippa fest eller annat evenemang Be om pengar

Att klara sig bra betyder ändå för studerande något helt annat än för befolkningen i allmänhet.

Statistikcentralen definierade 2019 enpersonshushåll med inkomster under 1280 euro i månaden som låginkomsttagare, vilket betyder att en stor del av alla studerande, också de som upplever att de klarar sig bra, hamnar i den kategorin.

0%

5%

10 %

15 %

Går ganska jämnt ut, plus minus noll Det är svårt att klara sig, jag måste snåla

Räcker riktigt bra, jag månadssparar det som blir över

Går lite på minus men sommarjobbslönen balanserar ut det Vad lärde vi oss?

1.

2.

3.

TF:s medlemmar har det aningen bättre ställt än andra studerande, möjligtvis för att de som har det sämst ställt ekonomiskt har annat att tänka på än att skriva in sig i och vara aktiva i TF (och svara på enkäter som vår).

Medianinkomsterna för TF:are varierar inte så mycket under studietiden utan hålls runt 1200 euro i månaden, det vill säga precis vid gränsen för att vara låginkomsttagare.

Medelinkomsten ökar däremot med 200 euro per studieår, främst

som en följd av att fler äldre studerande jobbar vid sidan om studierna.

4.

5.

De flesta TF:are upplever att de klarar sig rätt så bra ekonomiskt, så fast många lever med små marginaler antar vi att stress på grund av ekonomisk situation inte är ett akut orosmoment inom medlemskåren.

förbättra studerandes ekonomiska situation. Bostadsstödssystemet är något mindre lyckat, främst på grund av oberäkneligheten och svårigheten att i förväg räkna ut hur mycket man ska få.

6.

Endast studie- och bostadsstödet räcker inte – 90 % av TF:arna väljer att antingen skuldsätta sig eller vjobba vid sidan om studierna.

Systemet med studiestöd, bostadsstöd och studielån lyckas rätt så bra med att stöda TF:s medlemmar. Hälften tar hjälp av studielån, som på grund av att det är så förmånligt lyckas bra med att

3: Finlands officiella statistik: Inkomstfördelningsstatistik. Inkomstskillnader mellan befolkningsgrupper 2019. Statistikcentralen. http://www.stat.fi/til/tjt/2019/03/tjt_2019_03_2020-12-18_tie_001_sv.html

Emil af Björkesten Linda Sederholm

25

What TF

said?

What TF

“mAn MåSt OpTiMeRa”

What TF

said?

Sku i för sig va helt humor om man förutom munskydd också skulle vara uppmanad att bära kondom i kollektivtrafiken

“hans stalkerskills va helt tydlit int tiräckligt bra”

OK

What TF

Den kommuniströda cykeln avslöjar ju den egentliga vänsteragendan

What TF

said?

What TF

said?

said?

What TF

OK

What TF

"vad då att vi inte får vara 20 där inne, det ryms vanligtvis under 10?”

26

OK

What TF

said?

Blodskuld låter ganska

OK

Är miniräknaren @karucaro i fyrkantig form?

said?

said?

Lösningen är ju att facebook grundar egen nyhetsbyrå

said?

OK

What TF said?

OK

Kossuhätä kräver ju hätäkossu

What TF

OK

TFs mötesrum är det mest ominous rummet i Otnäs

OK

said?

Min Slotte eggsperience

OK

Men det är väl redan förbjudet att veterligen smitta folk med HIV/aids?

What TF

What TF

said?

Maxkapaciteten fö t.ex. en bastu är typ 4-5 vettiga människor i vanliga fall

OK

What TF

OK

OK

said?

said?

makabert OK

What TF

said?

Om betongblandare: Drinkar e nog fel ord... fanskap e säkert bättre OK

What TF

said?

Nyagamla kan man lita på att få råd av. Inte nödvändigtvis de råd man behöver, men de man förtjänar.

OK

Ojdå, här var det tomt.

ditt innehåll med i modulen – skicka dina bästa texter, idéer och tips till modulen@tf.fi

FRÅN UNIVERSITETSVÄRLDEN MOT Kommunalvalet närmar sig med stormsteg, så vi i Modulen passar på att intervjua fyra unga kandidater med koppling till TF eller Aalto-universitetet.

Frågan vi ställde varje kandidat var: Hur blev du intresserad av politik och hur vill du påverka?

Linda Sederholm, SFP, Esbo Jag har ingen i min närkrets som tidigare varit med i politiken, men jag har alltid varit intresserad av det vid sidan om. Jag ställer upp i valet eftersom jag inte bara vill vara passiv och kritisera beslut, utan även bidra genom eget arbete.

Jag upplever också att det för tillfället finns för få med teknisk bakgrund i politiken. Bland annat jurister och socialvetare är betydligt bättre representerade.

28

Försenade metroprojekt och mögelskolor är praktiska exempel på brist på detta.

Jag vill bidra till att det finns mer teknisk kunskap inom

I det stora hela värdesätter jag hållbarhet, både inom teknik och allmänt. Jag vill också lyfta fram hur lagstadgade rättigheter förverkligas och respekteras i praktiken.

Språkfrågor och skolskjutsar är exempel på rättigheter som tummas på - men det får sällan konkreta konsekvenser. Jag läste även nyligen en artikel om att upp till en femtedel av FPAbesluten har en felaktighet. [1]

det politiska beslutsfattandet.

Detta kräver en ändring.

Leila Arstila*, De gröna, Esbo Jag har alltid haft en stark vilja att påverka, och jag har därmed medverkat i allt från grundskolans elevkår till AUS’ styrelse. En delorsak till att jag sökte till Aalto är att jag vill jobba med något som är meningsfullt för samhället, och lämna ett positivt avtryck i vår omgivning. Jag upplever att jag genom kommunalpolitik kan påverka på gräsrotsnivå, och därför vill jag prova på det. Detta är första gången jag ställer upp i kommunalval.

och att främja jämlikhet. Viktiga aspekter för mig är hållbarhet, jämlikhet samt uppskattning och respekt av vetenskap.

Jag tycker det är viktigt att man gör konkreta beslut som med-

En annan aspekt är vikten av representation. En grund för demokratin är att beslutsfattarna representerar samhället, och jag upplever att unga är underrepresenterade. Mångfald i beslutsfattande organ har enligt mig ett egenvärde i sig. Mångfalden leder till att varierande åsikter, behov och värderingar kommer fram och avspeglas i beslut och gärningar.

för förbättring på fronter som kampen mot klimatförändringen

*intervjuns originalspråk är finska

T POLITIKEN

Juliane Fuchs, SFP, Helsingfors

Fredrik Brange, SFP, Esbo

Jag tror att intresset för politiken alltid har funnits inom mig, men det tog fart år 2010-2011 i och med kärnkraftsprotester i Tyskland, när jag var 13 år gam-

Helsingfors där alla har likadana chanser, oberoende bakgrund och modersmål. Språklig mångfald berikar staden och bör stärkas. Jag vill också visa att

Jag har varit intresserad av politik i stort sett så länge jag kan minnas. Det beror i första hand på min farmor som satt som politisk fånge i koncen-

Jag står för ökat fokus på kunskap och kvalitet i skolan, att vi ska ha en skola i världsklass.

Skolan lägger grunden för ett framgångsrikt samhälle,

mal. Jag blev väldigt engagerad i frågan särskilt efter olyckan i Fukushima. Med tiden blev intresset för politiken mer allmänt och jag satt i skolans elevråd. Jag diskuterade med närkretsen och läste om aktuella ämnen ofta.

Efter några år blev jag även aktiv inom partipolitiken. När jag fyllt 18 blev jag medlem i det tyska liberala partiet FDP och ställde 2019 också upp i kommunalvalet för dem. Min åsikt gällande kärnkraft har för övrigt ändrat, och jag förstår att frågan inte är så enkel som jag upplevde då.

man inte nödvändigtvis behöver ha ett finskt pass för att vara aktiv inom kommunalpolitiken (alla EU-medborgare som har bott i Finland i minst 50 dagar kan ställa upp och rösta.)

trationsläger och kom med “vita bussarna” till Sverige 1945.

Hennes livshistoria har alltid funnits i mitt bakhuvud som en påminnelse om hur viktigt politik är, oavsett hur intresserad man är. Mitt ursprungliga politiska intresse var framför allt fokuserat på ökat europeiskt samarbete, demokratifrågor och internationell politik, men jag har med åren blivit alltmer intresserad av bl.a. skol- och utbildningspolitik, och, som forskare, även forskningspolitik.

men är också en förutsättning för att enskilda människor ska få verktyg för att kunna göra självständiga och kloka levnadsval i livet, något jag värdesätter stort som liberal. Ökad internationalisering av Esbo är en annan fråga som ligger mig varmt om hjärtat.

Med tanke på bl.a. Aalto-universitetet och alla företag i kommunen har Esbo enorm potential att växa som ett internationellt kunskaps- och innovationscentrum. Som internationell forskare hoppas jag kunna bidra med nya perspektiv och idéer.

Jag vill jobba för ett öppet,

Möjligheterna att delta i beslutsprocesser och påverka stadens utveckling borde vara flera och enklare - invånarnas röster bör höras också mellan valen. Dessutom ska man prioritera och utveckla miljövänliga transportmedel såsom kollektivtrafik eller cykelinfrastruktur för att göra Helsingfors till en mer klimatsmart stad.

internationellt och flerspråkigt [1] “Kelan toimeentulotuen päätöksissä jatkuvasti virheitä kiireen vuoksi – apulaisoikeuskansleri huolestui kansalaisten oikeusturvasta”, Yle 15.2.2021, https://yle.fi/uutiset/3-11784968

29

TF – nation och intressebevakare i 100 år

M

ånga vet att TF firar anrika 150 nästa år men visste du att också 2021 innebär ett anmärkningsvärt jubileum för TF? För lite över 100 år sedan, 11 februari 1921, stadfäste Finlands president förordningen som gjorde Teknologföreningen och Tekniikan Ylioppilaat till nationer under Tekniska Högskolans Studentkår. Som nation kunde TF starkare än innan ta en roll som intressebevakare för det svenskspråkiga vid Tekniska Högskolan, och senare Aalto-universitetet. Men vad var det som ledde till att TF blev en nation och varför påverkar rollen som nation intressebevakningen så mycket idag?

Redan 1872 hade Teknologförningen (TF) haft sitt första dokumenterade möte, som en elevförening under den Polytekniska skolan. Verner Lönnbäck, Onni von Zansen och Nils Wenell gjorde ett stort arbete med att grunda föreningen och skriva de första stadgarna. Vid den tiden myntade Wenell det för TF:aren välbekanta uttrycket “läroverken bör utbilda tjänstemannen, kamratskapet danar medborgaren”.

TF hade ändå ingen juridisk status före 1884, då föreningen som tog namnet Polyteknikernas förening (PF) grundades.

Eftersom Polytekniska skolan hade börjat anta också finskspråkiga elever 1879 blev PF så småningom tvåspråkigt. TF ombildades under PF som en förening för de svenskspråkiga teknologerna, men aktiviteten var låg.

När Polytekniska institutet ombildades till Tekniska Högskolan upplöstes PF och Tekniska Högskolans Studentförening (THS) grundades istället. Vid den tiden var samarbetet mellan svensk- och finskspråkiga dåligt, och TF

30

ansåg att PF:s tillgångar borde delas i två delar: en till TF och en till den finskspråkiga föreningen, i det här fallet THS. På grund av att PF:s nya stadgar aldrig hade blivit stadfästa lyckades inte de svenskspråkiga teknologerna få igenom förslaget, vilket ledde till att PF:s egendom i sin helhet tillföll THS. Sättet som frågan avgjordes på orsakade misstro och bitterhet bland TF:arna, vilket syntes i årtionden efter händelsen.

TF började aktivt arbeta för att THS skulle omorganiseras så att det skulle finnas två underföreningar: en svenskspråkig och en finskspråkig. Det lyckades till slut 1920, då THS godkände att Tekniska Högskolans Studentkår (THS), med uppgift att föra alla medlemmars sak, grundades istället för Studentföreningen. Under den nya studentkåren bildades två nationer, Teknologföreningen och Tekniikan Ylioppilaat (TY). Varje studerande vid Tekniska Högskolan måste välja vilken nation de ville vara medlem av. I samband med att nationerna grundades delades också Studentföreningens egendom mellan studentkåren, TF och TY – TF fick alltså tillbaka den del av egendomen som hade tillfallit THS 1909.

Efter att republikens president hade stadfäst förordningen om THS 11.2.1921 fanns det mycket att göra för TF. TF:s första inspektor C.E. Holmberg valdes, liksom den första kuratorn Ragnar Gustavsson. Några dagar efter det instiftades hederstecknen i guld och silver, som delas ut fortfarande idag. 1923 började TF åter bära Teknologmössan, och 1927 gjorde Stavan (Max Staudinger) en donation till TF och instiftade Stavans kamratskapsmärke som avslutning på sin första period som kurator.

31

Med nationsstatusen fick TF en tydlig ställning och väldefinierade uppgifter som inte kunde ifrågasättas.

Tillsammans med att TF äntligen kunde lägga delningsfrågan från 1909 bakom sig möjliggjorde detta att TF mer än tidigare kunde fokusera på det som är viktigt för TF idag: kamratskapen och intressebevakningen. TF fick mer tid och resurser att utvecklas och finnas till för sina medlemmar, på samma gång som rollen skrevs in i lagen och TF blev en officiell institution som både universitet och lagstiftare kunde ställa sig bakom.

Som nation har TF en helt annan formell status och stabilitet än TF skulle ha som förening: i universitetslagen definieras det att “Vid Aaltouniversitetet finns en svenskspråkig nation” och TF:s stadgar stadfästs av Aalto-universitetets rektor. Det gör att det finns en ömsesidig respekt mellan TF och universitetet: så som lagen ser ut nu kan den ena inte existera utan den andra, och de tvingas att lyssna på varandra och beakta varandras åsikter – vilket har gjorts flitigt genom åren.

De svenskspråkiga teknologerna har under långa tider haft problem med att få undervisning på svenska. I början av 70-talet lyckades en arbetsgrupp grundad på TF:s initiativ förhandla fram en svenskspråkig studierådgivare. Senare under 70-talet krävde TF svenskspråkiga lektorat i matematik och fysik, vilket också fick synliga resultat: i budgeten för 1975 fanns svenskspråkiga lektorat med och den svenskspråkiga informationen förbättrades avsevärt.

Ett annat framgångsrikt intressebevakningsprojekt för TF:s del var THURE-projektet 1986, vars mål var att utveckla TH så att högskolan faktiskt kunde utexaminera tvåspråkiga, inte halvspråkiga, diplomingenjörer. TH antog som en följd av projektet en utvecklingsplan som innehöll ett lektorat i matematik och en studiesekreterarpost, båda på svenska.

Personerna som anställdes var Georg Metsalo och Pia Rydestedt – bekanta namn för svenskspråkiga teknikstuderande än idag.

2004 gick TF med i Nationernas Samdelegation (NSD), vilket spelade en stor roll 2009 då Aalto-universitetet

1872

TF:s första dokumenterade möte.

1884

Polyteknikernas förening grundas. TF uppgår i PF men återbildas samma år som en förening för de svenskspråkiga teknologerna.

1908

PH uppgår i Tekniska Högskolans Studentförening.

1920

11.2.1921

Tekniska Högskolans Studentkår grundas istället för Studentföreningen.

Finlands president stadfäster förordningen som gör TF och Tekniikan Ylioppilaat till nationer under THS. TY avskaffas.

1971

Aalto-universitetet och därmed Aalto-universitetets studentkår (AUS) grundas.

TF fattar ett principbeslut om att också ekonomi- och konststuderande ska kunna vara medlemmar av TF.

grundades och skulle skrivas in i universitetslagen. I samband med det fanns det en politisk vilja att avskaffa nationerna. Tack vare NSD:s förhandlingar fick Teknologföreningen behålla sin status som nation – det enda som ändrades i lagen om nationerna var att den svenskspråkiga nationen vid Tekniska Högskolan blev den svenskspråkiga nationen vid Aalto-universitetet.

Idag är intressebevakning en central del av TF:s verksamhet – styrelsen kommunicerar aktivt med universitetet och ser till att svenskan är synlig och levande på Aaltouniversitetet. Nu, precis som tidigare, förhandlar TF om kurser och övningsgrupper på svenska och kräver information på svenska, men glömmer inte heller bort att en viktig del av intressebevakningsverksamheten är att skapa en plats där de svenskspråkiga studerandena kan tillbringa sin fritid på svenska och över huvud taget hålla svenskan synlig i Otnäs. Att svenska hörs i dagsrestaurangen och det finns möjlighet att räkna integraler tillsammans med de andra svenskspråkiga phuxarna på Hyllan är lika viktigt som att elektromagnetism-kursen föreläses på svenska för att utbilda tvåspråkiga diplomingenjörer.

Som nation har TF möjlighet att främja både utbildningen och det sociala sammanhanget på svenska. Enligt våra stadgar har vi också en skyldighet att göra det, närmare bestämt att sammanföra svensktalande studerande vid Aalto-universitetet, bevaka svensktalande studerandes intressen vid Aalto-universitetet, främja det svenska språkets ställning vid Aalto-universitetet, utgöra en föreningslänk mellan sina medlemmar och främja sina medlemmars samhälleliga, ideella, sociala och yrkesmässiga strävanden. Det har TF gjort i lite över 100 år – och fortsätter förhoppningsvis med det i (minst) 100 år till.

Jannica Savander

2010

Teknologföreningen 1872-1997, framför allt kapitlen De första 75 åren – en överblick (1972-1947) och Studentpolitik, har använts som källa för texten. Tack också till Christian Arrhenius och Christian Elg för hjälp med artikeln!

eg St

eg St

4

3

2

1

eg St

eg St

eg St

eg St

eg St

eg St

8

7

6

5

eg St

eg St

eg St

eg St

12

11

10

9

a in ar at :K ild

B

on ss b ko

Ja

modulen Återvinn

35

STUDIE- OCH PRAKTIKSTIPENDIER LEDIGANSLAGNA 1.3.2021-2.5.2021.

Ifall du är på väg på utbyte eller praktik utomlands har du möjlighet att ansöka om ett stipendium som delvis täcker kostnaderna av TF. Studierna utomlands ska räknas till godo i examen från Aalto-universitetet, och den ansökande ska ha varit medlem av TF i över ett år vid utbytets början. Stipendium kan ansökas för hösten 2021 eller i efterskott.

Om dina utlandsstudier inte uppfyller kraven för ett utbyte kan du också istället ansöka om ett karriärstipendium.

Mer information hittas på hemsidan – skanna QR-koden så kommer du dit!

Frågor kan riktas till stipk@tf.fi.