Nya Europabladet 2021 by MEPNilsTorvalds

"EU ÄR FINLANDS STÖRSTA MARKNAD OCH DET LIGGER I VÅRT INTRESSE ATT HJULEN BÖRJAR SNURRA I HELA EU" Anna-Maja Henriksson, s.11

DEN GRÖNA GIVEN – VAD BETYDER DEN FÖR FÖRETAGEN?

HUR SER UTSLÄPPSMÅLEN UT I EU?

13 VIRUS, VACCIN OCH

VANFÖRESTÄLLNINGAR

EN TIDNING FRÅN EUROPAPARLAMENTARIKER NILS TORVALDS VÅREN 2021 KOLUMN

"Vilka rättigheter till trygghet och kroppslig oantastlighet har vi och gäller tryggheten och oantastligheten också medborgarnas rätt till hälsa?" Nils Torvalds

TEMA

Klimatlagen visar vägen mot ett klimatneutralt Europa Krista Mikkonen

N YA

INNEHÅLL 3 L E DA R E

Att vända blad...

4-5

Klimatlagen visar vägen mot ett klimatneutralt Europa Så här ska utsläppen sjunka T E M A Fit for 55 ARTIKEL

TEMA

6-7

Vad betyder den gröna given för företagen? Ett företagsnätverk som är föregångare i klimatfrågor

ARTIKEL

S.7

TEMA

DEM SOM UTVECKLAR NYA LÖSNINGAR

FÖRETAG UNDERSTRYKER ATT KLIMATFÖRÄNDRINGEN KAN MEDFÖRA STORA AFFÄRSMÖJLIGHETER FÖR

8-9 I N T E R VJ U

EU – ett miljötänk som bärs upp av medborgarna och företagen

10-11

1,8 biljoner euro – vägen framåt för återhämtningen men också EU Redskap för att förnya Finland! A R T I K E L Från ett problembarn till flera – hur mår pressfriheten i Europa? ARTIKEL KO L U M N

12-13

En EU-framtid med många utmaningar Vätgasen på frammarsch KO L U M N Virus, vaccin och vanföreställningar ARTIKEL ARTIKEL

14-15

I N T E R VJ U Hur gick det sen? Anders Casén utbildar en ny generation européer

I N T E R VJ U

S. 9

EU STÅR INFÖR UTMANINGEN ATT SATSA MILJARDERNA FRÅN ÅTERHÄMTNINGSFONDEN PÅ ETT VETTIGT

SÄTT SOM FRÄMJAR KLIMATMÅLEN

16 TEMA

Specialmedarbetarnas smultronställen i Bryssel

S. 11

PRESSFRIHETEN I UNGERN OCH POLEN HAR VARIT HOTAD EN L ÄNGRE TID. NU VERK AR ÄVEN

SLOVENIEN ANSLUTA SIG TILL DEN GRUPPEN. HUR GICK DET TILL?

om tidningen Denna tidning har sammanställts av Johannes Lith, Elisabet Rantschukoff, Alexander Lång, Minna Österholm, Celinda Nordqvist och Nils Torvalds ANSVARIG UTGIVARE

Nils Torvalds MEDVERK ANDE

Anna-Maja Henriksson, Krista Mikkonen, Torbjörn Kevin, Jouni Keronen, Axel Hagelstam, Heidi Jern, Mats Löfström, Katarina Dahlman, Anton Nilsson, Beata Björkvall, Anders Casén UPPL AGA

S. 12

BAL ANSGÅNGEN MELL AN ÖK AT TRYCK FÖR FEDERALISM OCH NATIONALISTISK A MOTREAK TIONER

STÅR I CENTRUM AV EU:S GRUNDL ÄGGANDE UTMANINGAR

90 000 exemplar TRYCK

karleby Botniaprint vanda Sanomapaino KSF Tryckeri salo Salon Lehtitehdas mariehamn Ålandstidningen

! TIDNINGEN UTKOMMER I FÖRSTA HAND SOM ETT BETALT INSTICK I TIDNINGARNA HUFVUDSTADSBLADET, VÄSTRA NYLAND, ÖSTNYLAND, ÅBO UNDERRÄTTELSER, VASABLADET, ÖSTERBOTTENS TIDNING, SYD-ÖSTERBOTTEN OCH

S. 15

ANDERS C A SÉN HAR EN L ÅNG ERFARENHET AV AT T ENGAGERA UNGA ÅL ÄNNINGAR I EU-FRÅGOR

ÅLANDSTIDNINGEN. L AYOUT

Ida-Maria Wikström OMBRY TNING

Marie Krogius PÄRMFOTOGRAFI

2019 EU-EP/Christian Creutz

202 1 N YA

EU R O PA B L A D E T

L EDA RE

FOTO

ATT VÄNDA BLAD...

ledare NILS TORVALDS Medlem av Europaparlamentet

E U R O P E I S K A U N I O N E N S S T O R A löfte efter valet 2019 var att leva upp till målsättningarna från COP21-klimatmötet i Paris 2015. I praktiken innebar det, att all klimatrelaterad lagstiftning, alla tidigare målsättningar och alla åtgärder på nytt skulle granskas, revideras och skärpas. Det är lite som att reparera ett flygplan i luften. Landningsbanan finns någonstans där i framtiden 2050. Det är egentligen bara en mellanlandning. Också efter det skall vi klara av nya utmaningar, men luftfarkosten EU skall hållas igång under hela den här flykten in i framtiden. Det är där den stora utmaningen finns.

J U S T N U H A R vi skapat ramverket för den här omläggningen – den europeiska klimatlagen. Det var inte alldeles lätt och alla tänkbara utmaningar, som det mänskliga beslutsfattandet begränsas av, fanns med i vår strävan att sammanjämka väldigt olika utgångspunkter. Utmaningarna fanns i alla hörn av den beslutstriangel europeisk lagstiftning har skapat. För kommissionens del bestod utmaningarna av en ytterst besvärlig siloförvaltning där olika generaldirektorat svartsjukt håller fast vid nästan ogenomträngliga väggar. Den här strukturen av att den-ena-handen-vet-inte-vadden-andra-gör understöds dessutom av kommissionärhimlens förvirrande organigram.

R Å D E T S U T M A N I N G A R D E F I N I E R A S av uppdelningen mellan nettobetalare och nettomottagare, men också av väldigt olika företags- och beslutskulturer och av vitt skilda utvecklingshistorier genom Europas alla dramatiska skeden. Medlemsländerna står ingalunda vid samma startstreck och kommer knappast i mål samtidigt. Europaparlamentet saknar inte heller fallgropar på vägen

framåt. Sammansättningen avspeglar både nationella och kulturella olikheter plus olika ideologiska infallsvinklar. Men den kanske besvärligaste fallgropen gräver vi själva för oss. PA R L A M E N T E T H A R I N G E T parlamentariskt ansvar. Det framhålls ibland som en förtjänst eftersom det underlättar samarbetet över de politiska gruppernas gränser. Det finns inte regeringspartiernas och oppositionspartiernas kadaverdisciplin. Men det finns också frånvaron av realism. Ingenting förhindrar parlamentarikerna att över- eller underbjuda varandra i skönmålande och världsfrånvarande målsättningar. Alla de här utmaningarna stötte vi på under behandlingen av klimatlagen. Varje enskilt tillkortakommande kunde dessutom ha stjälpt hela lasset. Det är just då man behöver lite pragmatism. Jag har inget större behov av att framhäva min insats som en av skuggrapportörerna för lagförslaget, men jag är samtidigt övertygad om att den balansgång Finlands politiska avgöranden har framtvingat sedan självständighetens första dagar också har hjälpt mig.

D E T VA R M E D en god portion pragmatism vi rodde förslaget i hamn. Därmed skapade vi ramen för både europeisk och global klimatpolitik. Mera behövde vi inte just nu. Men inte heller mindre.

N I L S T O R VA L D S E U R O PA PA R L A M E N TA R I K E R

EU R O PA B L A D E T 202 1

A R T IK EL N YA

F O T O © Statsrådets bildbank

ÖVERSAT T FRÅN FINSK A

Artikel

KRISTA MIKKONEN Miljöminister

KLIMATLAGEN VISAR VÄGEN MOT ETT KLIMATNEUTRALT EUROPA för ett drygt år sedan. Däremot har vi varit medvetna om allt värre klimat och naturkriser i flera år eller årtionden. Det är glädjande att vi mitt i en kris inte har avstått från vårt arbete att lösa andra kriser; under coronakrisen har EU:s medlemsstater och Europaparlamentet behandlat förslaget till en europeisk klimatlag. Nu har förhandlingarna kommit i mål och EU har fått sin klimatlag.

CO R O N A K R I S E N ÖV E R R A S K A D E O S S A L L A

Klimatlagen gör EU:s klimatmål bindande och anger en grön riktning för EU:s framtid. Medlemsstaterna och Europaparlamentet har redan bekräftat att EU ska vara världens första klimatneutrala kontinent år 2050. Klimatlagen kommer att ge medborgare och företag större förtroende för att målsättningen tas på allvar och kommer att uppnås. Klimatneutralitet är dock bara en milstolpe, och efter 2050 bör sänkor absorbera mer koldioxid från atmosfären än vad vi släpper ut. Framsteg i klimatarbetet kräver en långsiktig vision och hårt arbete. Det är därför viktigt att

klimatlagen innehåller tydliga riktlinjer för att uppnå klimatneutraliteten. Målet för utsläppsminskning år 2030 kommer att fungera som en viktig mellanetapp. Enligt medlemsstaterna bör EU minska sina nettoutsläpp med minst 55 procent till 2030. Finland eftersträvade ännu större ambitioner i förhandlingarna; minska utsläppen med minst 55 procent och att se över sänkorna separat.

"Klimatlagen gör EU:s klimatmål bindande och anger en grön riktning för EU:s framtid" När man sätter mål, måste det också övervakas att de uppnås. Övervakningen av klimatneutralitetsarbetet kan låta byråkratiskt, men det är ett viktigt verktyg för förutsägbarheten och insynen i EU:s åtgärder. Mot bakgrund av infor-

mationen från övervakningen, kommer det att bli möjligt att i framtiden bedöma var vi går på vägen mot klimatneutralitet och hur mycket åtgärder som fortfarande behövs. Det var viktigt att komma överens om klimatlagen och dess komponenter - 2030-målet, 2050-målet och övervakningssystemet – i god tid innan kommissionen presenterar sitt förslag i juni om hur EU:s klimat- och energilagstiftning bör reformeras för att nå det ökade 2030-målet. Det är då arbetet i både rådet och Europaparlamentet kommer att gå från mål till konkreta medel. Klimatlagen handlar dock inte i grunden om mälsättningsår, procentsatser eller vägar att nå utsläppsminskningar. Det handlar om vår framtid. Det handlar om vilken typ av vintrar och somrar som vi kommer att ha i framtiden. Det handlar om livskvalitet och livsmöjligheter. Framtida jobb och konkurrenskraft.

202 1 N YA

EU R O PA B L A D E T

T EM A

I L L U S T R AT I O N

Artikel MINNA ÖSTERHOLM OCH JOHANNES LITH

VAD BETYDER DEN GRÖNA GIVEN FÖR FÖRETAGEN? är en tillväxtstrategi som ska ställa om EU till ett rättvist och välmående samhälle med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi där det 2050 inte längre förekommer några nettoutsläpp av växthusgaser och där den ekonomiska tillväxten har frikopplats från resursförbrukningen. Med inga nettosutsläpp menas att utsläppen inte får vara högre än vad de existerande kolsänkorna kan absorbera. DEN GRÖNA GIVEN

D E P O L I T I S K A R E F O R M E R N A kommer att bidra till en effektiv koldioxidprissättning i hela ekonomin. Det kommer följdaktligen att uppmuntra förändringar av konsumenternas och företagens beteende, vilket leder till ökade hållbara offentliga och privata investeringar. För att uppnå en klimatneutral och cirkulär ekonomi måste industrin delta fullt ut. Det räknas allmänt att det tar 25 år att ställa om en industrisektor och alla värdekedjor. För att omställningen ska bli klar till 2050 måste beslut fattas och åtgärder vidtas inom de närmaste åren. Omställningen utgör ett tillfälle att bygga ut hållbar och sysselsättningsskapande ekonomisk verksamhet. Det finns en betydande potential på världsmarknaden för lågutsläppsteknik och hållbara produkter och tjänster. Den cirkulära ekonomin erbjuder dessutom stora möjligheter till ny verksamhet och jobb. Omställningen går dock för tillfället alldeles för långsamt, och

framstegen är begränsade och ojämna. Den europeiska gröna given ska stöda och påskynda EU:s omställning till en hållbar modell med tillväxt för alla. N Y T E K N I K , H Å L L B A R A lösningar och banbrytande innovation är avgörande om vi ska kunna nå målen i den gröna given. Om EU ska kunna behålla sin konkurrensfördel inom ren teknik måste den storskaliga spridningen och demonstrationen av ny teknik i alla sektorer och på hela den inre marknaden öka avsevärt, och nya innovativa värdekedjor måste skapas. Digital teknik är en viktig möjliggörande faktor för att uppnå den gröna givens hållbarhetsmål i många olika sektorer. EU-kommissionen känner också till detta och överväger ytterligare åtgärder för att se till att digital teknik som artificiell intelligens, 5G, moln, edge computing och sakernas internet kunde påskynda och maximera politikens effekter för att hantera klimatförändringen och skydda miljön. Dessa potentiella åtgärder kommer i allra högsta grad att påverka även små och medelstora företag. Då vi talar om Europas små och medelstora företag, är det nyttigt att stanna upp och förstå deras betydelse i förändringen. Det finns cirka 24 miljoner av dem och tillsammans representerar de cirka 99% av alla företag inom EU. De ansvarar för de allra flesta nya jobben och spelar en avgörande roll i utvecklandet av de europeiska industriella värdekedjorna. Kort

sagt, litar våra samhällen på dem till allra högsta grad. D E T Ä R A L LT S Å självklart att små och medelstora företag kommer att vara i centrum för övergången till ett grönt och digitalt Europa och kommer därmed också att vara en viktig källa till kreativitet och innovation. Med andra ord bidrar de till Europas hållbara framtida tillväxt. I samband med uppdatering av lagstiftning är det därmed ytterst viktigt att se till att bygga en stabil och förutsägbar regleringsmiljö, som ökar investeringssäkerheten och underlättar företags planering i allmänhet. Samtidigt som den ambitiösa men nödvändiga tidtabellen kan vara krävande för en hel del små företag förser den samtidigt stora möjligheter, både vad gäller produktivitetsvinster och konkurrenskraft. Inte minst för finska företag som traditionellt varit snabba i digitala omställningsarbetet. Gröna given kommer alltså att påverka alla företag, både de som har större och mindre resurser att lägga på de nya förutsättningarna. Vi är ändå alla överens om att förändringen är nödvändig. Nu gäller det för politiska beslutsfattare att se till att våra innovativa företag som sett möjligheterna i den gröna och digitala omvandlingen får en förutsägbar lagstiftning som lockar till sig investeringar.

EU R O PA B L A D E T 202 1

T EM A N YA

SÅ HÄR SKA UTSLÄPPEN SJUNKA I nedan grafer har vi valt ut länderna i EU med de största utsläppen (Tyskland och Italien) samt de nordiska EU-länderna. Statistiken är samlad från prognoser som gjorts fram till år 2035 av Climate Action Tracker (climateactiontracker.org) och Europeiska miljöbyrån (eea.europa.eu) med beaktande av Sveriges målsättning om klimatneutralitet 2045 och EU:s målsättning om klimatneutralitet 2050. Klimatneutraliteten baserar sig på en förväntad motsvarande storlek av kolsänkor, vilket förklarar att kurvorna inte når 0.

EU 19 9 0: 5 6 52 000 KT C O 2 U TS L Ä PP/ Å R ( 13 % A V GL O B A L A U TS L Ä PPE N )

Fit for 55

2 018 : 4 2 2 6 000 KT C O 2 U TS L Ä PP/ Å R 2 03 0: 2 9 46 000 – 3 56 4 000 KT CO 2 U TS L Ä PP/ Å R ( 6 % AV GLO BA L A U TS L Ä PPE N O C H 55% L ÄGRE N I VÅ Ä N 19 9 0 E N L I GT EU : S M Å LSÄTTN I N G) 2 050: 3 3 9 000 – 559 000 KT CO 2 U TS L Ä PP/Å R ( KL I M ATN EU TRA L I TET E N L I GT EU : S M Å LSÄTTN I N G, D.V. S . U TS L Ä PPE N M OTSVA RA R KO LSÄ N -

JOHANNES LITH

KO RN AS STO RL E K)

D E N E U R O P EI S K A G R Ö N A G I V E N

TYS KL A N D 19 9 0: 1 249 459 KT CO 2 U TS L Ä PP/Å R 2 018 : 8 58 3 69 KT CO 2 U TS L Ä PP/Å R K T CO 2 U T S L Ä P P

2 03 5: 697 552 KT CO 2 U TS L Ä PP/Å R

I TA L I E N 19 9 0: 516 052 KT CO 2 U TS L Ä PP/Å R 2 018 : 427 529 KT CO 2 U TS L Ä PP/Å R 2 03 5: 3 22 147 KT CO 2 U TS L Ä PP/Å R

FINLAND 19 9 0: 7 1 06 5 KT CO 2 U TS L Ä PP/Å R 2 018 : 56 3 59 KT CO 2 U TS L Ä PP/Å R 2 03 5: 37 459 KT CO 2 U TS L Ä PP/Å R ( KL I M ATN EU TRA L I TET E N L I GT L A N D ETS M Å LSÄTTN I N G, D.V. S . U TS L Ä PPE N M OTSVA RA R KO LSÄ N KO RN AS STO RL E K) ÅR DA N M A RK 19 9 0: 69 6 46 KT CO 2 U TS L Ä PP/Å R 2 018 : 47 9 43 KT CO 2 U TS L Ä PP/Å R

K T CO 2 U T S L Ä P P

TEMA

2 03 5: 37 8 05 KT CO 2 U TS L Ä PP/Å R

SV E RI GE 19 9 0: 7 1 18 5 KT CO 2 U TS L Ä PP/Å R 2 018 : 51 7 79 KT CO 2 U TS L Ä PP/Å R 2 03 5: 45 554 KT CO 2 U TS L Ä PP/Å R

som presenterades av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i december 2019, beskriver en detaljerad vision om att göra Europa till den första klimatneutrala kontinenten 2050. I samband med gröna given lovade von der Leyen att lägga fram en omfattande plan för att öka EU:s mål för utsläppsminskning innan 2030. Denna plan går under namnet Fit for 55 – d.v.s. redo för att skära ner utsläppsnivån med 55% till år 2030. Det är tydligt att vi inte kommer att nå planens målsättning med nuvarande åtgärder och lagstiftning. I praktiken är alltså Fit for 55 så mycket mera än en plan och en målsättning. Det är en revision av all lagstiftning som på något sätt kan hjälpa oss nå målsättningen. Det här kommer att synas i Europaparlamentet i form av en aldrig skådad mängd direktiv som behöver uppdateras på samma gång. Att få alla direktiv att bli sammanhängande och godkända först av parlamentet och sedan av medlemsländerna kommer att bli utmanande. Men samtidigt drivs alla av det faktum att det inte finns någon tid att förlora.

2 045: M A X . 40 000 KT CO 2 U TS L Ä PP/Å R ( KL I M ATN EU TRA L I TET E N L I GT L A N D ETS M Å LSÄTTN I N G, D.V. S . U TS L Ä PPE N M OTSVA RA R KO LSÄ N KO RN AS STO RL E K)

ÅR

PROGNOS AV EU-KURVANS UTVECKLING ENLIGT CLIMATE ACTION TRACKER:

Historiska utsläpp Historiska kolsänkor Nuvarande åtgärder efter COVID-19 2020 målsättning

U T S L Ä P P M t CO 2 e /å r

Alternativ prognos för nuvarande åtgärder före COVID-19 Nationellt fastställda bidrag Långsiktig målsättning

Otillräckliga åtgärder för att Parisavtalets målsättning på max. 2C global uppvärmning skulle uppnås Parisavtalets målsättning på max. 2C global uppvärmning kan möjligtvis uppnås Tillräckliga åtgärder för att garantera att Parisavtalets målsättning på max. 2C global uppvärmning skulle uppnås ÅR

202 1 N YA

EU R O PA B L A D E T

A R T IK EL

ETT FÖRETAGSNÄTVERK SOM ÄR FÖREGÅNGARE I KLIMATFRÅGOR ÖVERSAT T FRÅN ENGEL SK A

Artikel JOUNI KERONEN VD för CLC

Å R 20 13 B Ö R JA D E flera företagsledare diskutera och planera tillsammans hur den finländska industrin kunde hjälpa till för att bromsa klimatförändringen. Det resulterade år 2014 i grundandet av Climate Leadership Coalition (CLC). De sju grundande medlemmarna - Caverion, Fortum, Kone, Neste, Outotec, Sitra och ST1 - förstod att klimatförändringen utövar ett enormt hot, men också en stor affärsmöjlighet för dem som utvecklar nya lösningar. Det skapar å sin sida ekonomisk tillväxt, investeringar, jobb och intäkter som kan upprätthålla och utveckla samhällen på ett hållbart sätt. CLC anser att övergången till en hållbar värld kan vara ekonomiskt fördelaktig, livskraftig och finansierbar. Medlemmarna strävar efter att vara ledande inom sina respektive områden när det gäller ambitioner för att minska klimatförändringarna. Tillsammans med sina medlemmar strävar CLC efter att uppnå en positiv klimatpåverkan genom affärslösningar. CLC hjälper sina medlemmar att bli ännu starkare klimatledare genom att identifiera och införa bästa globala företagspraxis, politiska tillvägagångssätt och strategier samt aktivt deltagande i klimatpolitisk utveckling på nordisk, EU och global nivå. Idag är CLC det största icke-vinstdrivande klimatföretagsnätverket i Europa, sett till medlemsorganisationer. CLC har 87 medlemsorganisationer: 58 företag, 9 universitet, 7 branchorganisationer, 6 städer, 5 forskningsinstitutioner, en stiftelse och ett fackförbund. CLC har också välkomnat 45 personliga medlemmar. Medlemmarna sysselsätter 520 000 anställda globalt och representerar cirka 70 procent av Helsingforsbörsens börsvärde. CLC har 15 temagrupper och organise-

rar regelbundna möten för sina medlemmar. Temagrupperna arbetar med ett brett spektrum av ämnen: kommunikation, HR, skogsbruk, jordbruk och livsmedel, klimatpolitik, energi, ICT, finans, detaljhandel och samhällsengagemang, byggande, transport, cirkulär ekonomi och klimatavtryck. De två nyaste temagrupperna behandlar klimat och hälsa samt städer för grön tillväxt. Temagrupperna ger medlemsorganisationerna möjligheten att nätverka, lära sig av varandra och av internationella talare samt att planera projekt tillsammans. Som ett första projekt initierade CLC och Sitra en s.k. Smart & Clean Foundation, som utvecklar skalbara klimatlösningar i huvudstadsregionen. Genom Smart & Clean Foundation har CLC initierat bl.a. BioSata-projektet, med målsättningen att bussar, tung utrustning och lastbilar i huvudstadsregionen ska övergå till att använda biobränslen baserade på avfall. C L C H A R ÄV E N initierat metoder som hjälper oss att bättre förstå de bästa sätten att bekämpa klimatförändringen. Ett exempel är en metod för beräkning av klimatavtryck som utvecklats av Teknologiska forskningscentralen VTT och Villmanstrands tekniska universitet. Ett annat exempel, som fortfarande är under utveckling, är en plattform för mätning och redovisning av kolsänkor i skog. För att engagera medborgarna i klimatåtgärder stödde CLC lanseringen av Zero Emissions Day - konceptet i New York 2017 och initierade kampanjen i Finland efter det. Under 2018–2020 drev tiotals

CLC-medlemsorganisationer egna relaterade kampanjer för kunder, personal och andra intressenter. Dessutom jobbade många organisationer också tillsammans med skolor för att öka kunskapen kring utsläpp. F R Å N O C H M E D 2018 har CLC lagt fram klimatpolitiska förslag för regeringar, EU och andra intressenter. CLC uppmuntrar beslutsfattare att påskynda den gröna övergången och den gröna återhämtningen genom att locka till sig investeringar, som följer ambitiös och förutsägbar lagstiftning samt genomgående marknadsdrivna lösningar. Tillsammans med sina nordiska partners Hagainitiativet i Sverige, Concito i Danmark och Skift i Norge, initierade CLC den nordiska utlysningen 2018 som bad EU om mer ambitiösa klimatmål för att nå sina förpliktelser enligt Parisavtalet. Initiativet var ett av de största av sitt slag inom EU. År 2020 föreslog CLC att en koalition för en global koldioxidprissättning skulle skapas. År 2021 lanserade CLC, Hagainitiativet och Skift en global uppmaning till effektivare koldioxidprissättning för att öka klimatvänliga investeringar.

CLC ORDNAR UNDER NORMALA OMSTÄNDIGHETER REGELBUNDET EVENEMANG OCH MÖTEN FÖR SINA MEDLEMMAR. UNDER PANDEMIN HAR DESSA MÖTEN FRÄMST SKÖTTS PÅ DISTANS.

JYRKI KATAINEN (I MITTEN) FUNGERAR SOM STYRELSENS VICE-ORDFÖRANDE. HENRIK EHRNROOTH (TILL VÄNSTER) OCH JORMA OLLILA (TILL HÖGER) HÖR TILL GRUPPEN AV NÄTVERKETS RÅDGIVARE.

CLC EU R O PA S S T Ö R S TA I C K E V I N S T D RI VA N D E N ÄT V ER K F Ö R F Ö R E TAG S O M V I L L VA R A F Ö R E G Å N G A R E I K L IM AT F R ÅG O R G RU N DAT 2014 M ED H U V U D K VA R T ER I H EL SI N G F O R S

EU R O PA B L A D E T 202 1

IN U N YA ATRERVJ T IK EL

FOTO

Nils Torvalds:

EU – ETT MILJÖTÄNK SOM BÄRS UPP AV MEDBORGARNA OCH FÖRETAGEN Att träffa Nils Torvalds – om än den här gången per Teams – brukar handla om att åka bergochdalbana genom till lika delar pessimismens och optimismens landskap. I klimatfrågan sätter han hoppet till medborgarna och företagen. Intervju TORBJÖRN KEVIN Vi börjar på ett allmänt plan. V I L K EN Ä R EU: S K R A F T AT T AG ER A , T I L L E X EM P EL I S K EN E T AV VACC I N AT I O N S F R ÅGA N?

så innan EU fick sin hjord samlad så gick det ett par, tre veckor, det vill säga just det försprång som Storbritannien fick. EU är enligt Torvalds i en del kritiska lägen bunden vid långsamheten. Å andra sidan vill vi inte heller ha ett federalt system där alla råkar ut för samma besluts goda eller dåliga sidor.

– JA , D E N I L L U S T R E R A R ett jättebesvärligt

problem i förhållande till alla andra globala makter. I Kina sitter en gubbe och säger ”nu gör vi så här”, när Putin talar inför federationsrådet får han svaret ”vi gör som du säger”, och USA har sitt presidentiella system där presidentens ord är starkt. – E U H A R S I N A motsträviga medlemmar och här fanns ju lite av en ingrodd förseställning att Covid inte var så farligt,

tam. Hade vi gjort det skulle vi ha klarat sitsen betydligt snabbare och bättre. Nicke ritar upp den klassiska triangeln: medlemsländerna, kommissionen och EU-parlamentet. Det är här vi måste hantera framtidens utmaningar lite klarare.

alla denna, USA löste det i tiden med ett inbördeskrig enligt modellen ”häng med eller vi skjuter er”. EU står där 150 år senare, men måste gå en annan väg. Vi är tvungna att vara alerta när det gäller att förbereda besluten, och här är pandemin faktiskt ett gott exempel: Vi fick varningar redan i början av 2000-talet – men tog dem inte ad no-

ALERT KOMMISSION, PÅTRYCKANDE PARLAMENT

O CH V EM H A R DÅ R E S U R S ER N A AT T G Ö R A DET?

– B E S L U T S P R O C E S S E N Ä R N U en gång för

Paketet skjuter in sig på utsläppshandeln, fördelningen av bördan av transport, byggnader, jordbruk och företag utanför utsläppshandeln, och på markanvändningen. Cirka 50 lagförslag om klimat- och miljölagstiftning.

– I F Ö R S TA H A N D är det kommissionen

som måste ha de resusrerna. Kommissionen måste gå till rådet och säga att vi måste få gå vidare, men å andra sidan borde kommissionen aldrig få för många chanser att gå sina egna vägar, för då står vi där med en federal stat, om än indirekt. Det här ligger framför oss i högsta grad när sommarpaketet kommer.

M E D A N D R A O R D : Kommissionen ska vara alert, men inte av egen kraft. Till exempel den klimatlag som klubbades av i april – en ramlag för hantering av klimatkrisen – ger medlemsländerna en stor utmaning när det gäller att ställa om produktionsapparaten för en kolneutral framtid. Här gäller att se in i framtiden utan att vi förstör vår konkurrenskraft i förhållande till de andra stora globala aktörerna.

202 1 N YA

EU R O PA B L A D E T

IN TT ERVJ AR IK ELU

– KO M M I S S I O N E N H A R H Ä R varit på alerten, men det var ju rådet som gav den fullmakten att vara det. Parlamentet igen kan inte formellt ta initiativ, men vi kan komma med resolutioner.

Alla delar av triangeln har med andra ord sina roller. Ett annat projekt som sysselsätter EU är återhämtningspaketet på 750 miljarder euro. Ett jättelån för framtiden. Torvalds ser faror i paketet: – JAG K Ä N N E R E T T växande obehag inför vad vi just nu sysslar med. Under täckmanteln Covid-19 kopplar vi loss alla bromsar – ekonomiska och mentala – och bränner bekymmerslöst pengar. En del av den här stimulansen är helt säkert nödvändig och vi har t.o.m. försökt ingärda områdena där pengarna får användas för att åstadkomma en mera hållbar framtid. Men. Jag återkommer hela tiden till olika men, här finns en ”efter oss syndafloden”tendens. – V I S E R D E N också i Bidens politik. Farsoten ger honom ett tillfälle som ingen annan amerikansk president har haft: att ge pengar till alla tänkbara och goda, men i längden kanske ohållbara projekt. – E U H A R S I T T problem i att medlemsländerna sitter, och kommer att sitta, på kassaskrinet. Och då finns det alltid bromsare – ja, gudskelov för det. Men samtidigt ser vi tendensen att medlemsländerna tänker: ”låt EU ta hand om det”, inklusive pengarna.

– PÅ D E N P U N K T E N är ju faktiskt Finland ett enastående och ganska vackert exempel: Varför har vi klarat Covidkrisen så bra? För att vi fortfarande litar på våra myndigheter. Vi är enda landet i Europa där man fortfarande litar på poliserna – det är en bra mätare!

logi, och här har under mina nio år i EU-parlamentet skett en positiv förändring. Förr klagade företagen på att EU:s beslut skapar problem, i dag säger de att de behöver mer långsiktighet och stabilitet än någonsin. Det har skett en grundläggande förändring!

Läget är annorlunda t.ex. i Calabrien, men också Frankrike väcker Torvalds pessimism:

H Ä N G ER EU M ED PÅ D E F Ö RVÄ N T N I N GA R N A?

INBYGGD TENDENS TILL ANSVARSLÖSHET – O M M A N F Ö R att vinna ett presidentval

en inbyggd tendens till ansvarslöshet som hänger ihop med att medborgarna i nästan alla forna östländer, i en del sydliga länder – och kanske också Frankrike – inte litar på att samhället sköter sina förehavanden. Han drar en parallell till kommunfusionerna i Finland som ledde till att kommuner såg chansen att ”andra betalar” och investerade på tröskeln till fusionen. Ett slags verklighetsflykt – i ett stort europeiskt sammanhang. Nackdelen är att ju mer man flyttar över till den europeiska nivån, desto mindre får medborgarsamhället att göra, och det är enligt Torvalds en farlig väg.

T O R VA L D S K A L L A R D E T

– DÄ R F Ö R AT T O M vi inte i de här processerna kan aktivera medborgarsamhället, vilken kontroll har vi då? Vi har tagit stora lån som vi måste använda klokt med tanke på kommande generationer, och det är medborgarna som ska kontrollera hur pengarna används.

Torvalds ser ”en besvärlig praktik” i att EU:s övervakning, kommissionen, inte klarar av att säga till 27 medlemsländer att de fuskar!

kastar upp hela det politiska systemet i luften och ser var det landar kan det gå illa. KORRUMPERANDE VALSYSTEM – N Ä R V I D E S S U T O M i nästan alla andra EU-länder än Finland har listval till EUparlamentet börjar EU-parlamentariker vid den här tiden, halvvägs in i mandatperioden, fundera på hur man klarar nästa val. Jag har en kollega som är invald som liberal men som erbjudits valbar plats på en soc dem-lista – ett praktexempel på hur korrumperande de långa listorna är.

Samtidigt står EU inför utmaningen att satsa de 750 miljarderna vettigt – inte minst på klimatomställningen. Här är Torvalds mer optimistisk. – AT T L ÄG G A O M produktionsapparaten är en oerhört allvarlig uppgift. Företagen borde se sin framtid på minst 15 års sikt. Vi ska vara konkurrenskraftiga med morgondagens teknologi, företagen måste omvandla dagens forskning till morgondagens produktionstekno-

S AT S A R V I T I L L R ÄC K L I G T PÅ F O R S K N I N G O CH U T V E C K L I N G?

Torvalds svar är krasst: EU har uppfyllt sitt löfte, men medlemsländerna har dessvärre i kristid dragit ner på sina nationella budgetar för att inte behöva öka på skattetrycket inför val. – S O M JAG N Ä M N D E tidigare: Man har den fatala uppfattningen att EU sköter! – O M E U S K A satsa medan medlemsländer-

na skär ned inför val når inte EU fram. Därför måste vi hela tiden påvisa vad man kan åstadkomma genom forskning och genom att lägga om produktionen. NESTE – ETT GOTT EXEMPEL

UNDER ETT ÅR DÅ FYSISKA MÖTEN INTE ALLTID VARIT ATT REKOMMENDERA AV HÄLSOSKÄL, HAR VIKTEN AV DE MÖTEN SOM BLIVIT AV ÖKAT. HÄR ANNA-MAJA HENRIKSSON OCH NILS TORVALDS I HELSINGFORS I NOVEMBER.

TORVALDS INNE PÅ SITT KONTOR I BRYSSEL.

– H Ä R K A N M A N igen lyfta fram ett gott finländskt exempel: Nestes biodieselprojekt. Det varierar lite kring vilka råvaror som får användas i bioproduktionen, men Neste ligger till exempel bra till när det gäller att hitta ersättande, förnybara flygbränslen. – ÖV E RH U V U D TAG E T S Ö K E R M A N efter nya källor, och det gäller hela den fossila industrin där de stora oljebolagen har sett att det finns ett bäst före-datum som kommer att vara en jättestor utmaning.

EU R O PA B L A D E T 202 1

A R T IK EL N YA

1,8 BILJONER EURO – VÄGEN FRAMÅT FÖR ÅTERHÄMTNINGEN MEN OCKSÅ EU Artikel ALEXANDER LÅNG

A L LT S E DA N S TAT S ÖV E RH U V U D E N A S A M L A D E S till toppmöte i december 2020 för att besluta om EU:s budgetpaket fram till 2027, den fleråriga budgetramen för 2021-2027, har det talats om ramens rätt oförståeliga storlek. Budgeterna för den kommande sjuårsperioden, medräknat EU:s coronaåterhämtningsfond – NextGenerationEU på 750 miljarder euro, är sammanlagt 1,8 biljoner euro. För att sätta dessa 1800 miljarder i perspektiv, så brukar Finlands statsbudget ett vanligt år ligga på cirka 56 miljarder euro.

H U R D EL A S D E S S A T US EN TA L S M I L JA R D ER U P P?

hela kakan på budgetramens sju år kan det antas att det skulle vara årsbudgetar på ungefär 257 miljarder per år. Men riktigt så enkelt är det inte, dels för att implementeringen av vissa EU-program är långsam i början av perioden (ja, det börjar traditionellt nya program i samband med att en ny ramperiod börjar) och dels p.g.a. variationer i programmens uppbyggnad. Sedan så är också de ovan nämnda 750 miljarderna från återhämtningsfonden medräknade i kakan den här perioden, även om de ses som en engångsföreteelse. Därför kommer vi närmare sanningen genom att jämföra hur mycket 1,1 biljoner blir utjämnat

DEL AR MAN UPP

på sju år, vilket är 157 miljarder. År 2021, efter långa förhandlingar, är EU:s årliga budget ungefär 166 miljarder euro, vilket är just under en procent av medlemsländernas sammanlagda uppskattade BNP för 2021. N E X T G E N E R AT I O N E U -ÅT E RH Ä M T N I N G S F O N D E N PÅ 750 miljarder euro är uppdelad i två delar, 390 miljarder i direkta stöd och 360 miljarder som gemensamt lån för EU. Det här är den första gången någonsin unionen tar lån. För att sätta dessa miljarder i perspektiv så är stöddelen drygt 2% av EU-BNP:t men det uppdelas på tre år. Återhämtningsfonden kan användas 20212023. Stora summor men förhoppningsvis också stora resultat.

VA D FÅ R V I F Ö R D E S S A T US EN TA L S M I L JA R D ER?

efter coronakrisens ekonomiska påverkan så finansierar EU-budgeten det EU alltid har hållit på med, alltså aktiviteter som sträcker sig från att utveckla landsbygdsområden och bevara miljön till att skydda yttre gränser och främja mänskliga rättigheter. Ungefär hälften av pengarna går till landsbygdsutveckling och jordbruksstöd, en fjärdedel till klimatrelaterade åtgärder från hållbart jordbruk till investeringar i energief-

F Ö R U T O M E N ÅT E RH Ä M T N I N G

"UNGEFÄR HÄLFTEN AV PENGARNA GÅR TILL LANDSBYGDSUTVECKLING OCH JORDBRUKSSTÖD, EN FJÄRDEDEL TILL KLIMATRELATERADE ÅTGÄRDER FRÅN HÅLLBART JORDBRUK TILL INVESTERINGAR I ENERGIEFFEKTIVITET I BYGGNADER OCH FÖRNYBAR ENERGI."

fektivitet i byggnader och förnybar energi. Resten går till dels forskning och innovationer men också andra program såsom Erasmusstudentmobilitetsprogrammet, investeringsprogram och så mycket annat. Genom de olika EU-programmen skapar miljarderna möjligheter för miljoner studenter, tusentals forskare, städer, företag, regioner och icke-statliga organisationer att klara sig i den globala tävlingen i framtiden.

FOTO

202 1 N YA

EU R O PA B L A D E T

T EM A

Redskap för att förnya Finland! kolumn ANNA-MAJA HENRIKSSON Justitieminister, partiordförande

F I N L A N D S P R O G R A M F Ö R H Å L L B A R tillväxt ger stora möjligheter för Finland att förnya sig och bli en föregångare. Syftet med programmet är att Finland ska komma ur coronakrisen starkare och med bättre resiliens, d.v.s. motståndskraft, förmåga att anpassa sig och förändras. Programmet ger oss möjligheter att göra satsningar på goda initiativ och innovationer. EU är Finlands största marknad och det ligger i vårt intresse att hjulen börjar snurra i hela EU. För vår del ska det nationella programmet ses som en möjlighet att bygga för ett fortsatt framgångsrikt Finland. Det är en möjlighet för oss att göra betydande insatser för att minska på växthusgaser, höja sysselsättningen, öka satsningarna i forskning och innovationer, förbättra produktiviteten och öka tillväxten. Därtill handlar det om riktade åtgärder för att försnabba tillgången till vård, främja

jämställdhet och ge finländska företag förutsättningar att vara framgångsrika. Det handlar kort och gott om den väg som stöder att få Finland på fötterna igen efter coronapandemin, och som i slutändan handlar om att trygga välfärden. Av det preliminära programmets finansiering, som nu ser ut att omfatta en helhet på cirka 2,1 miljarder euro, går hälften till grön omställning, en fjärdedel till digitalisering samt nästan 700 miljoner euro till forskning och utveckling. Vi i SFP ser att just de här tre helheterna är de som kan ge långsiktig positiv inverkan på Finlands ekonomiska utveckling och tillväxt. Enligt en preliminär uppskattning kan privata investeringar fås igång till ett värde om mer än tre miljarder euro. Då skulle programmet få en effekt på över fem miljarder euro. Målet för investeringarna i grön omställning är att sätta

fart på lösningar som minskar koldioxidutsläppen. Genomförandet av industrins färdplaner för att minska koldioxidavtrycket är en betydande del av helheten och det ska skapas ny teknik som påskyndar övergången från fossila bränslen. Investeringar i grön omställning bidrar till att det uppstår nya arbetsplatser och skapas ny kompetens som förbättrar den finländska exportindustrins konkurrenskraft. Det handlar om ny energiteknik, allt från biogas och väte till möjligheter för batteriindustrin. En viktig del i programmet handlar om att främja digitaliseringslösningar för såväl hushåll, privatpersoner, den privata sektorn och det offentliga. Det handlar om att skapa en smidigare vardag, större datasäkerhet och klimatmålsättningar. I synnerhet företagen kan dra nytta av utvecklingen av spetsteknologi, såsom 6G och artificiell intelligens. Avsikten är att skapa branschkompetens i Finland, vilket skulle skapa nya arbetstillfällen, öppna studiemöjligheter och därmed förbättra Finlands konkurrenskraft. Sysselsättning och kompetens lyfts även upp i programmet. Likaså de utmaningar coronapandemin förorsakat inom socialoch hälsovården i form av längre vårdköer. Avsikten är att utveckla en ny kundorienterad serviceform för arbetssökande och företag, arbetsrelaterad invandring ska underlättas och det görs specialinsatser för unga i form av navigatorstjänster, fler nybörjarplatser vid högskolorna och betydande satsningar på kontinuerligt lärande. Forskning, utveckling och innovationer ökar produktiviteten och förbättrar företagens internationella konkurrenskraft och därför satsas det speciellt på dessa. Ännu återstår att få grönt ljus av kommissionen för planen. Riksdagen är också i en nyckelposition då det gäller godkännande av EU-stödpaketet som helhet.

FRÅN ETT PROBLEMBARN TILL FLERA – HUR MÅR PRESSFRIHETEN I EUROPA? Artikel ALEXANDER LÅNG FOTO

I Å R ATA L H A R det talats om att Ungerns situation gällande pressfriheten varit alarmerande, alltefter att Viktor Orbáns auktoritära styre har tagit över den fria pressen genom att stänga ner eller köpa upp aktör efter aktör. Det ungerska regeringspartiet Fidescz har skapat och finslipat processerna för hur staten övertar media det senaste decenniet. Det här har skett genom att missbruka den lagstiftande och administrativa makten för att tysta ner kritiska mediaröster, medan man samtidigt byggt upp en kör som bara tutar ut det egna budskapet och dominerar medialandskapet.

Lag och Rättvisa (PiS) har tagit modell av den ungerska modellen och justerat den för att passa i det polska medialandskapet. I Polen har det föreslagits att det införs en mediaskatt

som enligt media själv hotar pressfriheten då självständig media försätts i en sämre position än den statligt finansierade. också på gång i Slovenien, där SDS-regeringen angriper public service-medier och på ett fientligt sätt förbjuder alla typer av uttalanden från kritiska journalister samtidigt som den backas upp av en medieoperation med betydande investeringar från Fidesz-länkade företag. Orbán och hans gelikar fungerar alltså som modell men också som finansiärer för aktioner som för oss mot ett illiberalt samhälle och EU.

monteringen av pressfriheten görs genom indirekta handlingar eller genom formellt oberoende organ, vilket alltid ger dessa regeringar möjligheten att lyfta upp händerna och bedyra sin oskyldighet.

LIKNANDE UTVECKLING ÄR

tydliga. Hoten mot den oberoende journalistiken och pressfriheten genom de här tre regeringarna snedvrider mediamarknaden till deras fördel, med skadeeffekter för pressfriheten och demokratin i respektive land men också i hela Europa. Ett problembarn blev plötsligt tre, men hur många fler får de bli?

E F F E K T E R N A Ä R Ä N DÅ

D E T P O L S K A R E G E R I N G S PA R T I E T

M O D E L L E N F Ö R AT T hota pressfriheten, att tysta den fria median, är ett subtilt och komplext men samtidigt direkt hot mot allmänhetens rätt att veta. Ned-

EU R O PA B L A D E T 202 1

A R T IK EL N YA

EN EU-FRAMTID MED MÅNGA UTMANINGAR Artikel NILS TORVALDS D E N 12 M A J 20 0 0 höll Tysklands dåvarande utrikesminister Joschka Fischer ett tal på Humboldt universitetet i Berlin. Han höll talet som ”privat medborgare”. En minister är aldrig riktigt en privat medborgare. Uppfinningen tjänade i det här sammanhanget bara ett ändamål: att som utrikesminister säga någonting som låg långt utanför regeringsprogrammets ramar. Fischer var medveten om risken och medgav därför också i sin inledning ”att det inte riktigt går” att lägga bort den tidvis begränsande manteln. Efter den här brasklappen räknade Fischer upp orsakerna till att han nu tog till orda: globaliseringen, den gemensamma valutan, utvidgningen österut, problemen inom kommissionen, Europaparlamentets svaga acceptans, kriget på Balkan och den gemensamma säkerhetspolitiken. Med undantag för kriget på Balkan finns alla problem kvar. Balkan kan visserligen ersättas med Ukraina. Kommissionen är idag på gott och ont starkare, men minst lika uppdelad i förvaltningens betongsilon. Slutsatsen Joschka Fischer kom till lät så här: Det skulle bli en mager men samtidigt en till handling förmögen europeisk federation.

resonemang fram till slutsatsen finns fortfarande kvar. I talet förundrade han sig över hur ett europeiskt råd bestående av 27 stater eller flera skulle klara av att fatta beslut. Vem har egentligen överblick över den processen och hur genuint demokratisk är den? Men samtidigt som vi konstaterar det här, måste vi också konstatera att den europeiska dynamiken håller på att förändras – och förändras grundligt. Till lust och leda har vi under de senaste drygt 50 åren tramsat om hur väsentlig relationen mellan Tyskland och Frankrike har varit i den europeiska processen. Den dynamiken hotar nu att försvinna. Tyskland står inför ett parlamentsval, som med sitt utfall grundligt kommer att förändra det politiska landskapet under det närmaste decenniet. Symbolen för den gamla stabiliteten är Angela Merkel – konservativ, samarbetsvillig och pragmatisk. Vad som kommer vet vi inte.

KÄRNPUNKTEN I FISCHERS

ställda de starkaste kommissionärerna. Det innebär att förslagen inte nödvändigtvis är horisontella, att de är lätt vinklade och därmed i längden mindre effektiva än vad Europa behövde. Meningen med reformerna under Junckerkommissionens andra mandat var att effektivera beslutsprocessen och skapa fungerande kluster av kommissionärer och generaldirektorat. Med von der Leyen-kommissionen fick klustren en start, men kommissionen förefaller ha förlorat ledningen. Den ledningslösheten är visserligen idag mindre farlig än vad den var för ett år sedan i och med att Förenta staterna har återvänt och försöker återta sin position som västvärldens ledande nation. N Ä R F I S C H E R H Ö L L sitt tal för 21 år sedan föreföll det största säkerhetspolitiska hotet bestå av det postjugoslaviska inbördeskriget. I all sin klokhet och framsynthet kunde han inte föreställa sig, att Ryssland på nytt skulle bli ett allvarligt säkerhetshot. Nästan ingen av oss kunde ens för tio år sedan föreställa sig att Ryssland inför kritik och sanktioner för påvisade förbrytelser mot normala protester – för att citera president Vladimir Putin – skulle tillgripa asymmetriska, snabba och hårda åtgärder. Rysk politik i förhållande till omvärlden har lärt oss vad det innebär: att militärt slå till mot de svagaste länkarna. Asymmetrin heter Krim, Donetsk och Syrien och förteckningen kan alltså förlängas.

på unionen och därmed indirekt på kommissionen. I samma veva flyttas det ekonomiska ansvaret över på EU:s budget och på nettobetalarna. På den punkten var Joschka Fischer klokare än många av mina kolleger. För 21 år sedan underströk han uttryckligen subsidiariteten. Den glöms nu allt mera ofta i viljan att hitta ekonomisk avlastning och skapar samtidigt sina nationella – och nationalistiska – motreaktioner. Redan nu hör vi röster från syd och ost om nödvändigheten av återkommande räddningspaket. Då ringer mina varningsklockor, men jag är illa rädd för att den stundande framtidskonferensen om EU kommer att eka av motsvarande förslag.

KO NFEREN SEN O M EUR O PA S FR A M T ID • D E B AT T E R O C H D I S K U S S I O N E R DÄ R A L L A E U M E D B O R G A R E U P P M U N T R A S AT T E N G AG E R A S I G

• I N I T I AT I V E T Ä R D E T F Ö R S TA I S I T T S L AG

• KO N F E R E N S E N S D I G I TA L A P L AT T F O R M F I N N S T I L L G Ä N G L I G PÅ E U : S A L L A O F F I C I E L L A S P R Å K PÅ S I DA N F U T U R E U . E U R O PA . E U

• PÅ S O C I A L A M E D I E R K A N M A N F Ö L JA KO N F E R E N S E N U N D E R # T H E F U T U R E I S YO U R S

också ett internt hot. Både i våra sydliga och i våra östliga medlemsstater finns det en tendens att skuffa problemlösningarna till Bryssel. Mina MEP-kolleger från de här regionerna litar inte på sina samhälleliga institutioner. Det leder till en hela tiden närvarande vilja att flytta över ansvar SAMTIDIGT FINNS DET

• S E N A S T VÅ R E N 202 2 F Ö R VÄ N TA S KO N F E R E N S E N H A N ÅT T S L U T S AT S E R S O M S K A V I S A VÄG E N F R A M ÅT F Ö R E U R O PA

F R A N K R I K E S E R A N N O R L U N DA ut, men inger inte något större förtroende. Emmanuel Macrons ”Republik på marsch” anger inte heller någon riktning, men skapar lätt oberäkneliga rörelser. I värsta fall ”hit och dit” som på Virta bro. Inför det franska presidentvalet kan alltså EU vara en lite herrelös sammanslutning. Det ställer genast en besvärlig fråga om vem som riktigt kommer att leda unionens marsch.

FOTO

N Ä R JAG F R Å N parlamentets utsiktspost betraktar kommissionens arbete får jag en allt starkare känsla av att arbetet leds av några generaldirektorat underTORVALDS OCH EUROPEISKA RÅDETS REPRESENTANT, TYSKLANDS AMBASSADÖR SUZANNE SZECH-KOUNDOUROS, UNDER FÖRHANDLINGARNA FÖR DEN NYA PROGRAMPERIODEN AV EU:S MILJÖ- OCH NATURPROGRAM LIFE I DECEMBER 2020.

202 1 N YA

EU R O PA B L A D E T

T EM A

Virus, vaccin och vanföreställningar pågår det också en annan utveckling: den indiska varianten av viruset har minst två mutationer i ”spiken”, dvs den del av viruset som NILS TORVALDS tränger in i cellen. Det betyder med stor sanMedlem av Europaparlamentet nolikhet att vaccinerna inte biter tillräckligt effektivt på den här mutationen. Samtidigt PÅ KO R T T I D H A R det ramlat in närmare 100 sprider sig viruset nu så snabbt att det också 000 brev i min inkorg. Alla med mer eller innebär en ständigt ökande risk för nya varimindre samma innehåll: acceptera inte det anter med nya och farligare mutationer. gröna vaccinationsintyget i någon som helst Det är den här risken många inte vill se. form. Min första reaktion var att de så gott De upplever EU:s förslag om ett grönt certisom identiska breven inte var värda någon fikat som intrång på deras personliga frihet större uppmärksamhet. Snabbt insåg jag att och kroppsliga oantastlighet. Men argumendet skulle vara att bortse från ett mycket stör- tet har också en annan sida: vilka rättigheter re problem. till trygghet och kroppslig oantastlighet har vi överhuvudtaget och gäller tryggheten och I A L L A M E D D E L A N D E N K A L L A S vaccinationsinoantastligheten också medborgarnas rätt till tyget ett pass. Det är förmodligen avsiktligt. hälsa – dvs trygghet i förhållande till risken Passet hänvisar till gränskontroller som i sin för smitta? tur, hänvisar till risken att stöta på ett förbud mot att korsa en gräns. V I KO M M E R A N TAG L I G E N U N D E R en överskådlig Vaccinationsintyget är ändå inte ett pass framtid att leva med både gradvis sjunkande av den enkla orsaken att den fria rörligheten immunitet och nya varianter av Sars-CoV-2. inom EU inte kommer att vara hotad för nå- Det förutsätter också att vi har lite ordgon medborgare i samband med introduktio- ning på hur vi reser. Utan ett grönt certifikat nen av intyget. Tvärtom, har det utformats tvingas vi leva som jag har gjort under det för att underlätta den fria rörligheten. senaste halvåret: till dags dato 26 test. Innan sommaren börjar och certifikatet finns till D E S E N A S T E V E T E N S K A P L I G A undersökningarhands (och jag har fått min andra vaccindos) na kring viruset Sars-CoV-2 pekar på en inhar jag säkert klarat av över 30 test. I den sitressant och besvärlig fråga: vaccinen skapar tuationen tror jag att vaccinet är en betydligt eventuellt inte långa immuniteter. Samtidigt enklare - och mera praktisk - lösning. Våra

kolumn

test är dessutom inte till 100 procent tillförlitliga, men de ger en hygglig anvisning om var vi befinner oss. M E N T I L L B A K A T I L L E - P O S T F L O D E N . Ett minnesvärt namn uppträdde i många av breven: Robert Kennedy III. Robert den tredje, är sonen till Robert Kennedy, som mördades 1968 i en hotellobby i Los Angeles. John F. Kennedys brorson. En sådan man kan inte ha fel. Men i det här fallet har han det. Robert Kennedy III har under sin långa karriär försvarat ekologin i Hudson River på ett beundransvärt sätt. Men han valde fel väg i en vaccinrelaterad fråga. I USA var en av de första stora "fake news" -kampanjerna relaterade till vacciner. Kampanjens biff var att vaccinet orsakade autism. Grunden till kampanjen var en lite slarvigt skriven bedömning som sedan har tagits bort från det preliminära godkännandet i den vetenskapliga tidskriften som publicerade bedömningen. Men föräldrar med barn med autism erbjöds äntligen en förklaring och det är enbart mänskligt att de grep tag i den sortens förklaringar. V I S T Ö T E R PÅ A L L A möjliga svårigheter och motgångar under våra liv. Vi vill ha svar på varför det är så. Då finns ofta internet och olika plattformar där för oss, fulla av svar som vi lätt också drunknar i.

I djungeln av existentiella frågor växer också undervegetationen. Från det går människor lätt in i en världsbild som inte riktigt hänger ihop med verkligheten. Det skapar en världsbild av föreställningar. Det är här den verkliga problematiken ligger.

NILS TORVALDS FICK BLAND DE FÖRSTA EUROPAPARLAMENTARIKERNA LÄSA DELAR AV KONTRAKTET MELLAN EU OCH VACCINTILLVERKAREN CUREVAC I JANUARI.

VÄTGASEN PÅ FRAMMARSCH Artikel JOHANNES LITH I L L U S T R AT I O N

D E N H E TA S T E D I S K U S S I O N E N inom energipolitiken på EUnivå kretsar för tillfället kring vätgas. En storskalig satsning på vätgas från förnybara energikällor ses i många läger som den potentiellt största enskilda nyckeln till att nå EU:s ambitiösa målsättning att bli klimatneutralt 2050. Orsaken är att vätgas förväntas kunna ersätta en stor del av energiproduktionen för energiintensiva sektorer som för tillfället är starkt beroende av fossila energikällor. VÄT G A S E N S B E T Y D E L S E KO M M E R garanterat att öka från nuvarande andelen på mindre än 2 procent av EU:s energiproduktion. De flesta Europaparlamentariker håller även med om att utvecklingen kommer att kräva starkt EU- och statligt stöd i en lång tid framöver, för att sparka igång en marknad som tills vidare hållit sig i skymundan. Trots att vätgas som uppfinning är närmare 200 år gammal. Då diskussionen går över till vilka energikällor som

ska tillåtas i vätgasproduktionen, uppstår däremot starka åsiktsskiljaktigheter mellan och även inom de politiska grupperna i Bryssel. med vätgasens ursprung. Trots att vätgas innehar en gigantisk potential för att minska våra utsläpp, så bygger produktionen på energikällor som används i större skala och som vi känner till bättre. I praktiken betyder det här att 96% av dagens vätgasproduktion baserar sig på naturgas och stenkol. Så gott som alla Europaparlamentariker håller med om att det här måste ändra och att vi måste prioritera förnybara energikällor som grund för vätgasproduktion. I annat fall kan vi glömma klimatmålen. Men hur snabbt vi kan övergå till förnybara energikällor som grund för vätgasproduktionen är en väsentlig fråga. Just nu finns det i praktiken inte någon vätgasmarknad att tala om och tyvärr räcker inte de

P R O B L E M AT I K E N H Ä N G E R IH O P

offentliga investeringarna till för att sparka igång en vätgasmarknad som enbart grundar sig på förnybara energikällor. Balansgången mellan att skuffa marknaden så snabbt som möjligt mot förnybara energikällor och att säkerställa tillräckliga mängder privata investeringar på marknaden för att industrin ska ha råd att byta till grön vätgas från fossila energikällor, har varit i centrum av debatterna som hittills förts i Europaparlamentet. Ifall vi hamnar för långt på någondera sidan av denna balansgång, är det planeten och kommande generationer som står för notan. en bred majoritet av Europaparlamentariker förstått, vilket kan ses i Europaparlamentets vätgasstrategi, som förväntas godkännas i maj. Strategins tankar kring vätgasens framtid kommer med säkerhet även att synas i framtida uppdateringar av energidirektiv.

D E T TA H A R ÄV E N

EU R O PA B L A D E T 202 1

IN U N YA ATRERVJ T IK EL

HUR GICK DET SEN? Intervju ELISABET RANTSCHUKOFF

Under de nio år som Nils ”Nicke” Torvalds varit Europaparlamentariker har sex specialmedarbetare gått vidare i karriären. Vi blev nyfikna på hur de så här efteråt uppfattat sin tid inom Team Torvalds. Därför frågade vi våra tidigare medarbetare två frågor: 1. VAD LÄRDE DU DIG SOM DU HAFT NYTTA AV I SENARE JOBB? 2. VAD VAR DET BÄSTA MED TEAM TORVALDS-TIDEN?

slutade augusti 2013 Chef för strategisk planering vid Försörjningsberedskapscentralen

H E I D I J E R N – slutade november 2013 Samhällspolitisk chef på Google

A X E L H AG E L S TA M -

mig så oerhört mycket att det är svårt att veta var man ska börja. Den stora lärdomen var nog hur viktigt det är att analytiskt sätta sig in i substansen av lagförslag och ta in många olika perspektiv för att verkligen axla det politiska och lagstiftningsmässiga ansvaret. Men även hur man som enskild person eller litet team verkligen kan göra skillnad genom att jobba hårt och ambitiöst, även inom väldigt stora institutioner och företag. 1 . JAG L Ä R D E

allt lärde jag mig förstå den inre dynamiken i EU:s sätt att fungera. Denna kunskap har jag haft nytta av vid flera tillfällen, främst då jag jobbade vid Nato. Där är kunskapen om EU begränsad, men behovet av koordinering och samarbete desto större. Också under det finländska EU-ordförandeskapet hösten 2019 var förståelsen för dynamiken mellan institutionerna mycket värdefull. 1 . F R Ä M S T AV

med att jobba i ett team som Nickes (och Calle Haglunds innan dess) är den urstarka sammanhållningen samt känslan av att vara med och bygga ett bättre, tryggare och effektivare EU. Och kaffestunderna på kontoret - och alla de oräkneliga skratten!

2. DET FINASTE

alla de härliga och begåvade människor jag fick jobba med, från olika delar av världen och med olika perspektiv, men med en passion för att hitta gemensamma lösningar på gemensamma utmaningar.

2 . U TA N T V E K A N

M AT S L Ö F S T R Ö M – slutade april 2015 Riksdagsledamot vid Finlands riksdag

fyra år i parlamentet lärde jag mig hur mycket osynligare Svenskfinland och Åland vore utan en svenskspråkig parlamentariker från Finland. Det som besluts i Bryssel har betydelse även om det ibland kan kännas oöverskådligt. Det jag lärde mig var att vi genom hårt arbete kunde åstadkomma saker som hade konkret betydelse för mångas vardag. Utan att Nicke och jag hade suttit vid de bord där de slutliga besluten togs, ibland till klockan fem på morgonen, så skulle t.ex. rederierna ha dyrare kostnader om inte vinter- och isförhållandena fanns med i miljöreglerna. Ej heller skulle yrkesfiskare få ersättningar för sälskador. Det jag lärde mig var på riktigt hur viktigt det är att vi alltid har en svensk röst från Finland i parlamentet.

K ATA R I N A DA H L M A N – slutade december 2018 Specialsakkunnig inom miljöfrågor, Finlands ständiga representation vid EU

1. UNDER MINA

arbetsgemenskap där vi alla jobbade långa dagar för att göra skillnad för Svenskfinland och Åland. Trots allvarliga frågor var det alltid lätt att skratta tillsammans i teamet. Att jobba med Nicke var både oerhört roligt och intellektuellt stimulerande med hans långa erfarenhet, djupa kunskap och intresse för mycket.

2 . E N FA N TA S T I S K

ett ärligt och öppet samarbete. Det går att göra skillnad och påverka – till och med vara en central kraft i de beslut som fattas - men det lyckas inte ensam. Flitigt fotarbete, samarbete och en öppen, ärlig dialog är grundpelare som jag lärde mig att bär långt. Att veta hur parlamentet fungerar i praktiken är också något som jag dagligen har nytta av i mitt nya jobb. 1. ST YRKAN I

var helt klart teamet. Vilket gäng! Drivna, kloka, proffsiga, roliga. Analytiska, smarta, humoristiska, nyfikna, lite knasiga. Teamet var som en familj, där vi delade både skratt och tårar. Mycket av det jag lärde mig och nu bär med mig från tiden i parlamentet kommer just från teamet.

2 . D E T B Ä S TA

202 1 N YA

EU R O PA B L A D E T

IN TT ERVJ AR IK ELU

ANTON NILSSON –

slutade november 2019 EU-specialsakkunnig för Ålandsfrågor vid Finlands ständiga representation i Bryssel

B E ATA B J Ö R K VA L L –

slutade november 2020 Politisk sakkunnig i Renew Europe-gruppen i Europaparlamentet

var den perfekta skolan för att lära sig det politiska hantverket. Både hur man på allvar når resultat i Bryssel och Strasbourg, men också hur viktigt det är att alltid hålla kontakt med folk där hemma. Det är trots allt för dem som vi gör jobbet!

1 . JAG H A R

tagit med mej att allt brukar gå smidigare genom ett positivt och lösningsorienterat samarbete. En enskild MEP kan ha stort inflytande på EU-politiken inbegripet det politiska spelet inom Europaparlamentet.

1 . T E A M T O R VA L D S

lite nördigt men jag tyckte verkligen om förhandlingarna. Under min tid med Nicke var jag med om flera kluriga trialog-förhandlingar och det var verkligen spännande. Även om det ibland var långa dagar så kände man att man var med och gjorde skillnad. Sedan tyckte jag alltid om resorna hem till ”verkligheten” tillsammans med Nicke och alla diskussioner över kaféborden med intresserade människor.

2 . D E T L ÅT E R S Å K L A R T

2 . T E A M E T U TA N tvekan! Under åren har jag arbetat ihop med flera olika personer och stämningen och positiva arbetssättet har alltid varit det samma.  Och tillgången till en superb kaffemaskin. :)

Åländska samhällsläraren Anders Casén utbildar en ny generation européer 3 . H U R H A R D I T T S ÄT T AT T L Ä R A U T Ä M N E T F Ö R Ä N D R AT S ÖV ER Å R EN?

– D E T F Ö R S TA Ä R digitaliseringen, numera ser man sällan papper och penna i skolmiljön. Jag tror också att dagens snabba tempo gör att det blir allt svårare för oss att försjunka i djupare och mera omfattande texter. Samtidigt är det idag mycket lättare att snabbt hitta relevant material om företeelser i samhället. Sedan försöker jag knyta ihop det som står i böckerna med det som sker utanför skolan. En annan sak som tillkommit med åren är faktakollen, inte så lätt alla gånger. 4 . H U R S ER D U AT T L Ä R A R E K U N D E EN GAG ER A U N G D O M A R B ÄT T R E I EU - F R ÅG O R?

Intervju CELINDA NORDQVIST lärare i samhällskunskap vid Ålands Lyceum och har i många år engagerat ungdomar i samhällsfrågor både på nationell och EU-nivå. Här berättar Casén mer om sin bakgrund och varför det är så viktigt att ungdomar involveras i samhällsdiskussionerna.

ANDERS CASÉN ÄR

1. B ER ÄT TA O M D I G S JÄ LV O CH VA R F Ö R D U B L E V J US T S A M H Ä L L S L Ä R A R E?

– B Å DA M I N A F Ö R Ä L D R A R var lärare, min far undervisade i samhällslära och var i viss mån politiskt engagerad, så kanske det i tiden påverkade mitt yrkesval? Jag tog studenten i Gamlakarleby 1975, fullgjorde militärtjänstgöringen i flottan och studerade sedan till politices magister vid Åbo Akademi. Sedan 1984 bor jag i Mariehamn och trivs utmärkt; närheten till natur, hav och segelbåten ger en livskvalitet jag uppskattar. EU-engagemanget tog fart efter Sovjetunionens kollaps när vi i snabba ryck skulle rikta blickarna västerut och Ålands handelsläroverk startade en EU-

kurs som jag fick ta hand om. Sedan har det fortsatt av bara farten. 2 . VA R F Ö R Ä R D E T V I K T I G T AT T U N GA P ER S O N ER L Ä R SI G O M S A MH Ä L L E T O CH EU?

– JAG F Ö R S Ö K E R B E T O N A våra möjligheter att påverka både politiker och tjänstemän, samtidigt som vi bör vara medvetna om alla särintressen och även deras försök till påverkan. Mycket handlar om informell maktutövning. Även diskussioner kring sociala medier och deras påverkan på oss som personer och på demokratins sätt att fungera tas upp. Och visst är det lättare att leva i ett samhälle när man vet hur det fungerar? Jag försöker också betona att våra resurser är begränsade, vi kan inte få allt och det gäller att prioritera när det gäller satsningar i samhället. Här kommer vi ofta in på fördelningspolitik och rättvisefrågor. Gällande EU-frågor brukar vi ofta diskutera motsättningar mellan kortsiktiga nationella intressen och gemensamma mera långsiktiga intressen. Det finns 27 nationella parlament i EU och alltid är det val någonstans...

– D E T F I N N S A L LT I D studerande som gärna tar sig an lite större utmaningar och för dem är olika riksomfattande tävlingar (exempelvis Generation €uro, reds. anm.) både sporrande och engagerande, samt ger ofta en fördel i studentproven. Det gäller att först informera sina studerande om dessa evenemang och sedan på olika sätt puffa på t.ex. när man möts i skolans korridorer. Framgång och engagemang smittar lätt av sig på de yngre årskullarna. Jag har dessutom gjort ett flertal studiebesök till Bryssel under åren med olika grupper av studerande och tydligt märkt hur dessa resor har ökat intresset och engagemanget kring det som sker i unionen. Vi har även internt i skolan arrangerat frågesporter kring EU-relaterade ämnen och försöker även med jämna mellanrum bjuda in personer, speciellt tidigare studerande, som jobbar med EU-frågor till skolan. Dessa träffar vi även i Bryssel under studieresor. det aktuellt för Anders Casén att lämna över till nya och yngre krafter, men han räknar ändå med att stå till förfogande i kulisserna. Som ett testamente till hans förmåga att engagera sina studerande har Ålands Lyceum vunnit den finländska finalen av Generation €uro 2017, 2018 samt 2021.

SÅ SMÅNINGOM ÄR

EU R O PA B L A D E T 202 1

Specialmedarbetarnas Smultronställen i Bryssel

FOTO

J O H A N N E S L I TH

C EL IN DA N O RD QV IS T

SP E C I A L M EDA RB E TA RE

Forêt de Soignes är något som mätt i belgiska mått kan anses en skog, precis som namnet tyder. Även om man sällan kan gå 5 minuter utan att möta andra naturälskare, så är det oerhört skönt att ha ett ställe nära till hands, där man kan andas ut på helgerna – ibland t.o.m. utan att höra ljudet från trafiken!

Gömd bakom Autoworld i Cinquantenaireparken i Bryssel finns ingången till en utställning med gipsgjutningar som få Brysselbor, till och med belgare, känner till. Samlade i ett fåtal rum finns repliker av statyer av allt från hjältar i grekiska mytologin till Michelangelos Den döende slaven. Besökare har även chansen att tala med de anställda vid workshopen, som gärna berättar om statyerna och deras jobb. Ett annorlunda och minnesvärt besök både för turister och lokalbor!

MIN N A Ö S T ERH O L M

EL IS A B E T R A N T S CH U KO F F

A L E X A N D ER L Å N G

SP E C I A L M EDA RB E TA RE

SP E C I A L M EDA RB E TA RE I FIN L A N D

SP E C I A L M EDA RB E TA RE - KO N T O R S A N S VA RI G

Första dagen i Bryssel gick jag förbi en europeisk bokhandel i Ixelles och den blev "min" på en gång. Librebook och Antonio bjuder på vänlig service och böcker från många länder – också Finland och Sverige.

Frederic Blondeel nära St Cathrine-kyrkan var mitt favoritcaféställe 2013-2020. Nu – kanske beroende på coronan – har cafét en ny ägare; Atelier Sainte Catherine. Stället är i alla fall borta från turiststråken, var man kan sitta ute året om och ta sin café latte med några utsökta chokladpraliner till. Framför finns en liten damm där ankor simmar och under jultid, fylls hela mittparken av små julstugor där det säljs glühwein, rostade nötter och juldekorationer.

På slagfältet i Waterloo sammanbinds lugnet, naturen och historiens vingslag. Till skillnad från EU-kvarteren och Bryssels centrum känns det som att det är tyst, lugnt och tomt där. Det är kanske helt enkelt så att den finländska längtan till naturen också spelar in på stämningen. LÄS MER OM TEAMET PÅ WWW.NILSTORVALDS.FI