Nya Europabladet 2020 by MEPNilsTorvalds

ATT FÖRA OPPOSITIONSPOLITIK I UNGERN

Anna Donáth

EU OCH ARTIFICIELL INTELLIGENS – KAN ROBOTAR ERSÄTTA MÄNNISKOR?

Robert Vickström 12

ENERGYVAASAS GRÖNA AVTRYCK RÄDDAR VÄRLDEN

Elisabet Rantschukoff

EN TIDNING FRÅN EUROPAPARLAMENTARIKER NILS TORVALDS VÅREN 2020 2 LEDARE

”Den ojämna fördelningen kräver en europeisk solidaritet, som dessutom måste paras med ett globalt ansvar.” Nils Torvalds

4 TEMA

”Vi skötte ordförandeskapet sakligt och utan onödig karnevalsyra. Vi gjorde vad vi lovade.” Tytti Tuppurainen

L EDA RE N YA

EU R O PA B L A D E T

T EM A

INNEHÅLL 2-3 L E DA R E

I olika hastigheter Coronapandemin prövar EU

ARTIKEL 4-5

Demokratin och rättsstaten får aldrig tas för givna! T E M A Från ordförande till ett medlemsland i främsta ledet I N T E R VJ U Fem frågor till kommissionär Jutta Urpilainen KO L U M N

6-7 A R T I K E L KO L U M N

Att föra oppositionspolitik i Ungern Norden och klimatet i förändring

I OLIKA HASTIGHETER

8-9 I N T E R VJ U

Vi måste få den tvivlande medelklassen

med oss 10-11

EU och artificiell intelligens - kan robotar ersätta människor? A R T I K E L Vad gick snett i Madrid? KO L U M N : Skärgården - bortkopplad eller uppkopplad? ARTIKEL

12-13

EnergyVaasas gröna avtryck räddar världen T E M A Energiförvaring för ett hållbart system KO L U M N Klimatpolitik och konkurrenskraft kan gå hand i hand R E P O R TA G E

F O T O Ari Sundberg/Nyhetsbyrån SPT

14-15

A R T I K E L LangTechs produkter har minskat svavelutsläppen KO L U M N Vi lärde oss ett nytt språk

CORONAPANDEMIN PRÖVAR EU

T E A M T O R VA L D S 16 TEMA

Strasbourg

ledare om tidningen Denna tidning har sammanställts av Elisabet Rantschukoff, Alexander Lång, Beata Björkvall, Emmi Piippo, Robert Vickström, Minna Österholm, Viktor Sundberg och Nils Torvalds. ANSVARIG UTGIVARE

Nils Torvalds MEDVERK ANDE

Anna Donáth, Anders Adlercreutz, Anna-Maja Henriksson, Torbjörn Kevin, Thomas Blomqvist, Sandra Berqvist, Jutta Urpilainen och Tytti Tuppurainen UPPL AGA

90 000 exemplar TRYCK

karleby Botniaprint vanda Sanomapaino KSF Tryckeri salo Salon Lehtitehdas mariehamn TidningsTryckarna på Åland Ab

! TIDNINGEN UTKOMMER I FÖRSTA HAND SOM ETT BETALT INSTICK I TIDNINGARNA HUFVUDSTADSBLADET, VÄSTRA NYLAND, ÖSTNYLAND, ÅBO UNDERRÄTTELSER, VASABLADET, ÖSTERBOTTENS TIDNING, SYD-ÖSTERBOTTEN OCH NYA ÅLAND. L AYOUT

Ida-Maria Wikström OMBRY TNING

Marie Krogius PÄRMFOTOGRAFI

CORONAPANDEMIN VÄCKER MÅNGA SVÅRA FRÅGOR. ATT AGERA TILLRÄCKLIGT KRAFTFULLT, UTAN ATT GE AVKALL PÅ CENTRALA PRINCIPER OCH MÅLSÄTTNINGAR, ÄR EN UTMANING FÖR EU.

NILS TORVALDS Medlem av Europaparlamentet

av personer som smittats av viruset COVID-19 registrerades i Wuhan i den kinesiska Hubei-provinsen i december 2019. Det nya viruset, som kan vara livsfarligt särskilt för äldre personer, fick omedelbart stor uppmärksamhet i media. Det skulle ändå dröja till mars förrän virusets spridning kom att stänga stora delar av Europa. Måndagen den 2 mars infördes nya restriktioner i Europaparlamentet, dit besökare inte längre välkomnades på grund av spridningsrisken. Den veckans plenum flyttades sedan från Strasbourg till Bryssel, där det genomfördes i begränsad skala. Veckan därpå, den 11 mars, lämnade team Torvalds kontoret i WIB-byggnaden och övergick helt till distansarbete. Kort därefter eskalerade dramatiken på alla plan, när samtliga EU-länder införde varierande begränsningar av bland annat medborgarnas rörelsefrihet. Finlands regering stängde gränserna mellan Nyland och resten av landet, och meddelade att skolorna sannolikt ägnar sig åt distansundervisning åtminstone till mitten av maj. Företag i många branscher går på knäna, och tusentals finländare har permitterats. D E F Ö R S TA FA L L E N

för den Europeiska Unionens fortsatta utveckling har gått under mottot i rubriken: Europa i olika hastigheter. I samband med coronakrisen fick vi en påminnelse om att viruset faktiskt svepte fram över Europa i hastigheter som varierade skrämmande mycket. Siffrorna för Spanien, Italien, Frankrike och Tyskland uppvisade ett mönster, som kräver förklaringar. En del av förklaringen ligger i att rapporteringen inte är enhetlig, men skillnaderna förefaller så stora, att det inte riktigt räcker till. De första vetenskapliga rapporterna – också om de naturligtvis är preliminära – pekar på skillnader, som av nödvändighet kommer att påverka hur EU i fortsättningen utvecklas. E N TÄ N K B A R S T R AT E G I

En tänkbar förklaring kom via en undersökning publicerad av Harvard-universitetet i Förenta staterna. Undersökningen påvisar ett statistiskt betydelsefullt sammanhang mellan luftföroreningar och Covid-19-fall med dödlig utgång. En motsvarande undersökning har också publicerats om dödsfallen i Lombardiet, Italien. Båda undersökningarna pekar alltså på ett uppenbart samband mellan ekologiska omständigheter och pandemins dödlighet. Redan det är sprängstoff i europeisk politik. Varför? Redan i pandemins begynnelseskede höjdes röster för att inställa alla krävande och ekonomiskt kostsamma miljö- och klimatåtgärder så länge pandemin grasserade och de ekonomiska förlusternas följder bromsade utvecklingen. Det var med darr på stämman en italiensk Europaparlamentariker på den yttersta högerkanten krävde att inga klimatåtgärder skulle få vidtas så länge pandemin skördade sina offer och de omedelbara förlusterna inte var ersatta.

Ingenting kunde vara mera felaktigt. Det finns en i det närmaste klassisk studie av Anne Carmichael från 2006. Avsikten med studien var att påvisa att den ekonomiska utvecklingen alltid har ökat risken för farsoter, pester och pandemier. Det är alltså faktiskt ingenting nytt i världshistorien. Ute på bokmarknaden finns det också en vederhäftig utredning om hur farsoterna bidrog till Romarrikets undergång. Vi har alltså skapat en i tilltagande utsträckning invecklad och samtidigt bräcklig värld. Den kräver nu snabbare och mera genomtänkta stabiliserande åtgärder. Och åtgärderna handlar om hälsovårds-, klimat- och miljöpolitik. Men allt det här har också en annan sida där den besvärliga satsen om Europa i olika hastigheter återkommer. Den sidan handlar om solidaritet. En del av medlemsstaterna i EU har förutsättningar, att snabbt gå framåt med avgörande klimatåtgärder. Det kommer samtidigt också att stärka de här ländernas konkurrenskraft i den nya värld coronaviruset lämnar efter sig. Motsvarande mönster har vi sett tidigare i historien. Nu har vi bara mera kunskap och medvetenhet, men mindre tid på oss. Just den ojämna fördelningen kräver en europeisk solidaritet, som dessutom måste paras med ett globalt ansvar.

Artikel ROBERT VICKSTRÖM

känner några gränser och slår snarlikt mot befolkningar överallt, är en prövning för regeringar världen över. När det kommer

CO R O N A PA N D E M I N , S O M I N T E N I L S T O R VA L D S E U R O PA PA R L A M E N TA R I K E R

2020 N YA

till sätt att handskas med krisen finns ändå stora skillnader, även inom EU. Exempelvis Sverige har valt en delvis annan väg än Finland. De mindre långtgående svenska krisåtgärderna har borgat för en högre grad av ekonomisk verksamhet – men sannolikt också ett snabbare spridningsförlopp. Ytterligare skillnader märks i vilka grader medlemsländerna har givit nya maktbefogenheter till de sittande regeringarna. Det ungerska parlamentets beslut om premiärministern Viktor Orbáns rätt att styra genom dekret på obegränsad tid har mötts av hård kritik, men även i flera mer liberala EU-länder väcks nu frågor om regeringarna där har begränsat de medborgerliga fri- och rättigheterna i för hög utsträckning. OVA N N Ä M N DA S K I L L N A D E R är ett resultat av EU:s mångfacetterade roll i det här, första skedet av coronakrisen. De flesta frågor som har toppat tidningarnas förstasidor under den senaste månaden – i vilken grad skolor och restauranger ska vara öppna, vilka fall som sjukvården ska prioritera, och vilka korta och längre resor som ska vara tillåtna – är, enligt EU:s fördrag, frågor för de nationella regeringarna. EU:s uppgifter är, om nog så viktiga, sällan lika rubrikvänliga. Unionen ansvarar för att de nationella prioriteringarna, i den mån det är möjligt, samordnas. Med sitt överlägsna heli-

kopterperspektiv är EU rätt instans att minimera dubbelarbete som kan undvikas, och tillse att åtgärder sätts in där de gör mest nytta. Till EU:s uppgifter hör också insatser som få medlemsländer skulle mäkta med på egen hand. Den av kommissionen tillsatta insatsgruppen samlar världsledande folkhälsoexperter och forskare, och EU har kraftsamlat även mot de desinformationskampanjer som syftar till att splittra Europa. Medlemsstaternas olika vägval till trots, har EU kunnat agera snabbt och med en kraft som ingen stat ensam hade kunnat uppbåda.

riteten, men de mest skuldsatta medlemsländerna behöver överge utopiska förhoppningar om hastigt hopsnickrade och illa genomtänkta verktyg som EU-obligationer. De mindre medlemsländerna bör minnas vikten av europeisk enighet i krisen, och de större länderna bör inse att detta är ett sällsynt dåligt tillfälle att köra över mindre röststarka intressen. Framför allt bör alla aktörer, i vad som lätt blir en tävling kring vem som kan visa sig mest handlingskraftig, undvika populistiska löften som unionen omöjligtvis kan hålla.

E U : S N Ä S TA U T M A N I N G kommer i coronakrisens andra skede, som ställer krav på åtgärder för att minimera arbetslöshet och säkra välfärden i medlemsländerna. EU-parlamentet har redan, vid den första digitala omröstningen någonsin, tillgängliggjort 37 miljarder euro för bland annat stöd till små och medelstora företag. Behovet av stimulanser är ändå större än så, och en rimlig första resolution för det ändamålet är en lika svår som viktig uppgift. Arbetet med ekonomiska åtgärder i anslutning till coronakrisen, som inte är slutfört efter plenumsessionen den 16 april, kommer pröva EU:s beslutsfattare på många plan. De rikare medlemsstaterna behöver betala mest för den europeiska solida-

CO R O N A PA N D E M I N , VA R S F Ö L J D E R knappast kan överblickas vid denna tidnings pressläggning, har redan ändrat förutsättningarna för EU-parlamentets pågående nionde mandatperiod. Med lika delar krisinsikt och pragmatisk optimism har EU och parlamentet ändå goda möjligheter att hantera krisen. Målsättningen måste, ovissheten och den nya spelplanen till trots, vara att en av de gemensamma prövningarna stärkt union fortsätter arbetet med de ambitiösa mål som de europeiska väljarna slog fast våren 2019.

EU R O PA B L A D E T 2020

T EM A N YA

EU R O PA B L A D E T

T ERVJ P REINSEN TATU I O N

ÖVERSAT T FRÅN FINSK A

intervju

Demokratin och rättsstaten får aldrig tas för givna!

FEM FRÅGOR TILL

KOMMISSIONÄR JUTTA URPILAINEN till kommissionär för perioden 2019– 2024. I Europeiska kommissionen ansvarar Urpilainen för EU:s internationella relationer. Urpilainen är hemma från Karleby och har tidigare under sin politiska karriär fungerat som SDP:s ordförande och som finansminister i Finland.

J U T TA U R P I L A I N E N VA L D E S

åtgärder för jämställdheten. Jag tycker att det är utmärkt att ordförande von der Leyen betonade behovet av en balanserad representation både i kommissionen och i sammansättningen av kommissionärernas kabinett. Jag tror att jämställdhet är förnuftigt och effektivt, och jag kommer också att främja jämlikhetsfrågor i arbetet jag ansvarar för.

1 . KO M M I S S I O N E N S A R B E T S P R O G R A M I N N EH Å L L E R E T T B R E T T S P E K T R U M

F O T O Laura Kotila/valtioneuvoston kanslia

TEma kolumn ANNA-MAJA HENRIKSSON

TYTTI TUPPURAINEN Europa- och ägarstyrningsminister

Justitieminister, partiordförande

sägs det. Finlands tredje gång som ordförande i Europeiska unionens råd visade att EU utgör en integrerad del av inrikespolitiken och skötseln av gemensamma angelägenheter i vårt land. Vi skötte ordförandeskapet sakligt och utan onödig karnevalsyra. Vi gjorde vad vi lovade. Varje ordförandeskapsperiod har sina egna särdrag – denna sammanföll med många omställningar i EU:s institutioner. Parlamentet hade valts strax före vårt ordförandeskap. Den nya kommissionens tillträde sköts upp till december. Också Europeiska rådets nya ordförande tillträdde i december. Övergångsperioden påverkade oundvikligen substansen: det fanns inte många rättsakter på EU-lagstiftarens bord. Samtidigt lämnade övergångsperioden mer spelrum än vanligt för prioriteringarna för det roterande ordförandeskapet. Finland lyckades nå hållbara resultat inom alla sina prioriteringar: gemensamma värden och rättsstatsprincipen, EU:s ledarroll i klimatfrågor, hållbar konkurrenskraft och social välfärd, samt medborgarnas övergripande säkerhet. Vårt arbete för att stärka rättsstatsprincipen var särskilt framgångsrikt. Vi inledde i rådet utfrågningar av Ungern i enlighet med parlamentets initiativ, antog slutsatser om utvecklandet av rådets årliga rättsstatsdialog och föreslog villkorlighet mellan mottagande av EU-medel och respekt för rättsstatsprincipen i vårt förslag till en flerårig budgetram. Vi utförde arbetet diplomatiskt och konstruktivt, och slog vakt om sammanhållningen i unionen. När det gäller klimatet kan vi vara nöjda över att ha nått vårt mål, nämligen en långsiktig klimatstrategi. Stats- och regeringscheferna kom i december överens om att EU ska vara klimatneutralt 2050, vilket är en stor framgång. Målet är gemensamt för EU, trots att Polen har förbehåll för genomförandet. Vår tredje prioritering konkretiserades genom rådets slutsatser om en så kallad välfärdsekonomi. Den klargör exempelvis hur investeringar i hälso- och sjukvård bidrar till en hållbar ekonomisk tillväxt. Dessutom arrangerade vi det första gemensamma rådsmötet mellan EU:s finansministrar och utbildningsministrar. Det historiska mötet framhäver utbildningens roll som en del av det ekonomiska tänkandet i unionen. Säkerheten stärkte vi genom att effektivisera motverkandet av hybridhot. För det ändamålet inrättade vi en perma-

T R E D J E G Å N G E N G I L LT N Ä R J A G F Ö R S N A R T N I O Å R S E DA N B L E V J U S T I T I E M I N I S T E R för första gången såg Europa annorlunda ut än i dag. Det Europa som mötte mig på justitieministrarnas möten hade en mycket stark tro på rättsstaten och dess orubblighet. Då kunde nog ingen av oss föreställa oss den riktning som många länder i Europa skulle komma att ta de närmaste åren. När jag i fjol blev justitieminister igen kunde jag känna av den förändrade stämningen i Europa. Mycket låg i bakgrunden. Polen och Ungern utreds av kommissionen för brott mot rättsstatsprincipen, högerpopulister har haft framgångar i många val runt om i EU, och så vidare. Men det var också något mer – en oro över att rättsstaten långsamt vittrar sönder här och där, och att det finns krafter som gör allt för att stöda den utvecklingen och skapa kaos i EU. Vi måste gemensamt agera för att motverka detta. Ju svagare EU är, desto mindre blir dess inflytande globalt – och tvärtom. Rättsstatsprincipen är tillsammans med respekten för de mänskliga rättigheterna en av hörnstenarna i vårt västerländska demokratiska samhälle. Det betyder att den offentliga makten är bunden till lag, vilket förhindrar godtycklighet i beslutsfattandet. Var och en ska kunna lita på att han eller hon får sitt ärende behandlat i en oberoende domstol, som inte är underställd utomstående styrning och som inte är beroende av vilken politisk regeringskoalition som råkar sitta vid makten. Att försvara och stärka rättsstaten var en av Finlands viktigaste prioriteringar under vårt EU-ordförandeskap senaste år. Detta arbete fortsätter vi med. När samhällets hörnsten, rättsstatsprincipen, är stark har samhället bättre förutsättningar att möta prövningar av olika slag. Därför är det viktigt att fortsätta jobba för att mänskor ska ha en stark tilltro till våra institutioner, exempelvis polisen och domstolarna. Därför är det också viktigt att motarbeta korruption. Samtidigt får vi inte vara döva för signalerna i samhället. Vi måste kunna svara på den oro som finns bland människor. Vi måste kunna föra en saklig debatt och ge svar på svåra frågor. Vi ska inte ge onödigt utrymme åt populister, men vi får inte heller undvika debatt. Det finns sällan enkla svar på svåra frågor. Tillsammans kan vi arbeta för att skapa ett ännu starkare EU, som klart stöder rättsstatsprincipen i de enskilda medlemsländerna. Vi har en gemensam värdegrund i Europa. Den är värd att jobba för varje dag.

FRÅN ORDFÖRANDE TILL MEDLEM I FRÄMSTA LEDET

nent arbetsgrupp och ordnade praktiska övningar för myndigheterna. På agendan står alltid en mängd andra frågor utöver de egna målen. En del av dem framskrider, andra möter motgångar. Brexit krävde mycket energi. Utvidgningen av unionen framskred bara i förhandlingarna med Serbien. Den fleråriga budgetramen är dock en fjäder i hatten för oss, eftersom det förslag vi lade fram överlämnades till Europeiska rådet som planerat.

AV S T R AT E G I E R . V I L K E N Ä R A F R I K A S P L AT S I D E N N A S T R AT E G I D J U N G E L?

3 . A F R I K A Ä R G A N S K A L Å N G T F R Å N K A R L E B Y. H U R DA N T M E R VÄ R D E K A N

–S E X DAG A R E F T E R att kommissionen började arbeta, i början av december, reste vi till Etiopien med ordförande Ursula von der Leyen och träffade ledningen för Afrikanska unionen. Detta var första resan utanför Europa under det nya ordförandeskapet och därmed en viktig politisk gest: Afrika är högt uppe på prioriteringslistan. Att ett rekordantal kommissionärer deltog i ett möte mellan Afrikanska unionen och Europeiska unionen i slutet av februari, gav också signalen om att vi prioriterar Afrika. Andra stora internationella aktörer har också erkänt Afrikas enorma potential. EU vill erbjuda Afrika sin modell för ett jämlikt bilateralt samarbete. Vi har både delade intressen och gemensamma utmaningar. Det är därför jag ser Afrika-strategin som en viktig del på hela kommissionens dagordning.

V I F I N L Ä N DA R E E R B J U DA N Ä R D E T G Ä L L E R I N F O R M AT I O N , K U N S K A P O C H

2 . U N D E R F I N A N S K R I S E N U P P S T O D E N I N T R E S S A N T D I S K U S S I O N O M E KO -

4 . G R U N DA R E N AV B R E X I T- PA R T I E T, H I S T O R I K E R N A L A N S K E D , H A R KO M -

N O M I S K A B E S L U T S FAT TA R E . D E F L E S TA VA R M Ä N S O M (ÅT M I N S T O N E E N -

M I T M E D E N B E R ÄT T I G A D K R I T I S K KO M M E N TA R O M E U . E U R O PA S F R A M -

L I G T D E N D I S K U S S I O N E N) B A R A A N VÄ N D E R E N D E L AV H JÄ R N A N F Ö R AT T

G Å N G B E R O D D E F Ö R R PÅ AT T L Ä N D E R N A M Å S T E TÄV L A S I N S E M E L L A N

FAT TA S K . R AT I O N E L L A B E S L U T. VA D B E T Y D E R D E T F Ö R D I G AT T V I (E L L E R

(ÄV E N B E VÄ P N A D E). S T R ÄVA R V I N U M E R A F Ö R M YC K E T T I L L H O M O G E N I -

N I) H A R E N KO M M I S S I O N S O M Ä R N Ä S TA N KÖ N S N E U T R A L?

TET?

–JÄ M S TÄ L L D H E T E N Ä R V I K T I G för mig. Det har skett en övergång från erkännandet att jämställdheten är i obalans till faktiska

–JAG K Ä N N E R I N T E igen det här problemet. Vi tävlar på världens största inre marknad. Detta bör inte tas för givet. EU

F Ö R S TÅ E L S E ?

–OAVS E T T O M V I talar om Europa, de nordiska länderna eller våra 126 samarbetsländer är grunden för ett bra samhälle det samma. Ta Finland som exempel: på en relativt kort tid har vi lyckats förvandla oss från en mycket blygsam utgångspunkt till ett av världens mest välmående och framgångsrika länder. Detta tack vare de starka demokratiska institutionerna, samhällets öppenhet, det utmärkta utbildningssystemet, andra tjänster samt en kultur med sökande efter konsensus inom beslutsfattandet. Jag tror att det finns mycket att hämta från dessa erfarenheter, och vår berättelse tilltalar också unga påverkare, till exempel dem som kommer att avgöra utvecklingsriktningen i många afrikanska länder i framtiden.

har byggts på de rökiga ruinerna från andra världskriget och har åstadkommit en fredstid som kontinenten aldrig tidigare haft. Å andra sidan har vi gemensamma avtal i EU, till exempel för att skydda miljön och arbetstagaren. Viktiga värden som samtidigt är konkurrensfaktorer för oss. Rättvis konkurrens är en tävling som får länderna att springa ikapp varandra för att uppnå de gemensamma målen. Jag tror till exempel att Finland lyckades höja ambitionsnivån för klimatåtgärder i hela unionen genom att sätta sitt eget mål för kolneutralitet till år 2035. 5 . E R K K I L I I K A N E N F I C K E N H E L D E L P O S I T I V F E E D B AC K PÅ H U R H A N Ö P P E T B E S K R E V D E F Ö RH Å L L A N D E N , U N D E R V I L K A H A N V U X I T U P P. V I L K E N Ä R J U T TA U R P I L A I N E N S U T V E C K L I N G SH I S T O R I A? (J F R E S T L A N D S I N R I K E S M I N I S T E R O C H F I N L A N D S S TAT S M I N I S T E R .)

–M Ä N N I S KO R K A N B E T R A K TA S som summan av sina upplevelser. Min väg till mina nuvarande uppgifter har kantats av erfarenheterna av att fungera som utrikesministerns särskilda representant för fredsmedling, vilket lärde mig vikten av internationellt samarbete. I efterhand kan kommissionärskapet ses som den röda tråden. Jag var med och grundade Unga Européer och gjorde aktivt kampanj tillsammans med andra ungdomar år 1995 för Finlands EU-medlemskap. Naturligtvis handlar min egen utvecklingshistoria också om min tid som finansminister och eurokrisen som drabbade oss då. Det var en stormig tid och förberedde mig att möta vilken utmaning som helst. Å andra sidan har även min utbildning och arbetet som lärare fortsatt att vara en livslång prioritering för att förbättra barns och ungas ställning.

“NÄR DET GÄLLER KLIMATET KAN VI VARA NÖJDA ÖVER ATT HA NÅTT VÅRT MÅL, NÄMLIGEN EN LÅNGSIKTIG KLIMATSTRATEGI. ” T Y T TI TUPPURAINEN

vi att vara ett aktivt medlemsland i unionens främsta led. Och i vår blir vår europeiska identitet fulländad: vi får äntligen chans att visa vad vi går för i fotbolls-EM. (Fotbolls-EM är nu flyttat till 2021, reds. anm.) Det ligger i rådets ständiga ordförande Charles Michels händer att bestämma hur överenskommelsen mellan medlemsländerna ska se ut. För att kunna göra Finlands röst och målsättningar hörda, måste vi stå i unionens främsta led också efter ordförandeskapet. Det är klart att var och en är tvungen att göra kompromisser. Med tanke på EU:s framtid är det dock viktigt att bevara unionens trovärdighet både som försvarare av rättsstaten och som ett område att räkna med när det gäller vetenskap, innovation och forskning. Också klimatfrågorna kräver svar. Därtill är det viktigt att budgetramen även i fortsättningen genomsyras av social rättvisa. Vi delar en gemensam värdegrund – vi måste värna om den.

U N D E R 2020 -TA L E T KO M M E R

JUT TA URPIL AINEN PÅ BESÖK I ET T SJUKHUS SOM FINANSIERAS AV EU I KENYA I DECEMBER 2019.

2020 N YA

F O T O EC - Audiovisual Service/ Luis Tato

EU R O PA B L A D E T 2020

T EM A N YA

EU R O PA B L A D E T

T EM A

ÖVERSAT T FRÅN ENGEL SK A

Norden och klimatet i förändring

ATT FÖRA OPPOSITIONSPOLITIK I UNGERN

kolumn THOMAS BLOMQVIST Minister för nordiskt samarbete och jämställdhet

Ungern förbereder sig på en nyordning efter det socialistiska enpartisystemet. Fidesz-partiet har härskat över det politiska landskapet de senaste 10 åren. Men många av oss arbetar hårt för att spräcka den konservativa grunden.

året brukar kännas speciell. Naturen börjar spira och grönska, vårsolen har kastat av det sista snötäcket från marken och jag får bege mig ut på åkern för vårbruket. Nu i år känns det annorlunda. Vintern mer eller mindre uteblev och kändes närmast som en lång transportsträcka från november till april.

D E N H Ä R T I D E N PÅ

F O T O Privat

Artikel ANNA DONÁTH Medlem av Europa parlamentet

ANNA DONÁTH: F Ö D D D E N 6 A P R I L 19 8 7 I B U DA P E S T I U N G E R N .

VA L D E S T I L L E U - PA R L A M E N TA R I K E R FÖR MOMENTUM MOZGALOM, SOM ÄR E N D E L AV L I B E R A L A R E N E W E U R O P E , I E U R O PA PA R L A M E N T S VA L E T I M A J 20 19.

D O N ÁT H VA R M E D O C H S K A PA D E FOLKRÖRELSEN MOMENTUM SOM SENARE BLEV PA R T I E T M O M E N T U M M O Z G A L O M , D O N ÁT H Ä R PA R T I E T S V I C E O R D F Ö R A N D E .

I PA R L A M E N T E T Ä R D O N ÁT H M E D L E M I U T S KO T T E T F Ö R M E D B O R G E R L I G A F R I - O C H R ÄT T I G H E T E R S A M T R ÄT T S L I G A O C H I N R I K E S F R ÅG O R . H O N Ä R ÄV E N M E D I D E L E G AT I O N E N F Ö R PA R L A M E N TA R I S K A S TA B I L I S E R I N G S - O C H A S S O C I E R I N G S KO M M I T T É N F Ö R E U -A L B A N I E N .

S E DA N 20 10 H A R Fidesz vunnit tre val. Viktor Orbán, i tidernas begynnelse liberal, sedan konservativ, har styrt Ungern in på en ny väg med sina ständiga segrar. Med Vladimir Putin och Erdoğan som rollmodeller vände han sig mot den Europeiska unionen. Samtidigt som han systematiskt bröt ned rättsstatsprincipen i Ungern, så avskaffade han varje hinder som fanns. Majoriteten av medlemmarna i författningsdomstolen är nu Fidesz-relaterade, och domstolens avgöranden tar oacceptabelt länge eller så är de helt partiska. Det statliga revisionsverkets enda uppgift är att försvåra för oppositionspartier och åtala oppositionspolitiker under valkampanjer. Riksåklagaren fungerar som en politisk giljotin. Åklagarmyndigheten behandlar däremot det styrande partiet Fidesz med varsam hand. Ungern hör fortsättningsvis till de mest korrupta länderna i Europa. Fidesz som innehar makten, med två tredjedelars majoritet i parlamentet, har redan skrotat både den direkta och indirekta demokratin. Vid parlamentsval måste partierna konkurrera med processer och kampanj som spelar enligt Fidesz regler. Initiativ som rör folkomröstningar blockeras på olika sätt; ibland är det revisionsverket som river ner de nya idéerna, ibland är det bara brutal kraft genom en kontrollerad folkmassa som gör detsamma. Men i januari 2017 hände något nytt genom folkrörelsen Momentum och NOlympicskampanjen. Vi lade fram ett folkomröstningsinitiativ om folkets syn på de olympiska sommarspelen 2024 och landets deltagande i värdskapsspelet med Budapest i spetsen. Det var Fidesz som gjorde en felaktig bedömning den gången. De insåg inte att den korrumperade makten och de megalomaniska byggprojekten gjorde att förtroendet inte fanns för

projektet. De insåg inte att Momentums unga gräsrotsorganisation var en viktig del i motkampanjen med sin styrka och moderna sätt att göra politik. Inom Momentum samlade vi in mera underskrifter än vad som behövdes. Människorna var helt tydligt med oss. Premiärminister Viktor Orbán och borgmästare István Tarlós drog tillbaka sin ansökan om de olympiska spelen. Och Ungerns nyaste parti föddes, Momentum. D E T VA R S E N bråttom att förbereda Momentum för parlamentsvalet 2018. I denna kapplöpning hade det styrande partiet Fidesz en tydlig fördel och använde sig framgångsrikt av alla verktyg som fanns för att försöka dela upp oppositionen. Men Momentum förblev konstruktivt under hela kampanjen. I slutändan fick vi 3 procent av väljarunderstödet, vilket ligger under rösttröskeln, men kampen slutade inte där. I stället byggde vi upp ett av Ungerns största oppositionspartier! Även om andra partier var på gränsen till utrotning och befann sig i en ledar- och förtroendekris, byggde Momentum vidare på sin gemenskap och kommunicerade med de metoder som använts i NOlympics. VÅ R S T Ö R S TA S T Y R K A är gatupolitiken. Vi har gång på gång stått på gator och torg med vårt budskap. Det vi gjort har inga hemliga ingredienser, vi har inte heller uppfunnit hjulet på nytt. Drivkraften är helt enkelt en grupp av människor som verkligen är aktiva och entusiastiska och som inte berättar för andra människor hur de ska tänka och hur de ska leva sitt liv, eller utlovar något som inte går att förverkliga. Vi inom Momentum erbjuder ett inkluderande samhälle som hjälper och skyddar sina medlemmar, där varje åsikt räknas och där det är kul att göra politik.

I slutet av 2018 genomförde vi protestmarscher från parlamentet till den nationella TV-stationen. Vi protesterade – i iskallt väder - mot den så kallade slavlagen, som ratificerades men aldrig tillämpades. Det var vid en av dessa protestmarscher som jag besprutades med tårgas och togs i förvar och fördes till en polisstation i närområdet bara för att jag hållit i ett signalbloss. Men konflikterna gjorde oss bara starkare. Det här var alltså utgångsläget när vi gick till Europarlamentsval 2019. Momentums budskap var tydligt; EU-medlen ska läggas på sjukhus, skolor och arbetsplatser i stället för att låta Fidesz-oligarkerna stjäla pengarna. Och vad var det ungerska folkets reaktion? De var med oss! Med tanke på att korruptionen är vardagsmat i Ungern, har utbildningens förfall och krisen inom hälso- och sjukvården djupnat, var Momentum lösningen. Vi nådde 10 procents understöd och anslöt oss till Renew Europe -gruppen, jag och min MEP-kollega Katalin Cseh. Vi kan nu fortsätta vår kamp för rättsstatsprincipen, ett starkare Europa och ett rättvisare Ungern, men nu med Europaparlamentets verktyg. Och Fidesz underskattade oss på nytt. De nominerade Trócszányi till kommissionärskandidat, som i sin egenskap av ungersk justitieminister både fungerat som en aktör i avvecklingen av rättsstatsprincipen och samtidigt kammat hem flera statliga upphandlingar för sin advokatbyrå. Byrån som fungerade under Trócszányis ministerium. Fidescz nominerade också Balázs Hidvégi till viceordförande i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. Hidvégi som spelat en avgörande roll i spridningen av högerretorik och inskränkningar mot grundläggande mänskliga rättigheter. Vi upplyste våra parlamentskolleger om kandi-

2020 N YA

daternas bakgrunder och därefter röstades de unisont ned. I DAG S T Y R S Ungern av en blygsamt konservativ hybridregim. Viktor Orbáns långa tioårsperiod stördes inte tidigare av oppositionen. Men i och med Europaparlamentsvalet 2019 och de lokala valen samma år, har makten i huvudstaden och många stora städer i Ungern gått över till oppositionsledare och Fidesz maktposition har rubbats. De har inte kunnat bibehålla sin tidigare dominerande ställning, trots de centraliserade och partistyrda medierna, den kontrollerade förvaltningen och inte heller genom att försöka muta oppositionen. Detta har lett till en mera aggressiv framtoning. Ledamöterna i det ungerska parlamentet har förbjudits att äntra kammaren och har numera ett arvode bundet till deras beteende. Deras åtkomsträttigheter är begränsade. Regeringen vill till och med stoppa genomförandet av vissa domstolsbeslut. De riktar sin kampanj mot segregering av romska barn och hets mot romer. Viktor Orbáns regering är hård och aggressiv. Men hans oövervinnlighet verkar avta. Ända sedan Momentum samlades för första gången, har vi förberett oss genom olika infallsvinklar och metoder i syfte att göra en ny ungersk framtid. Vi arbetar för ett nytt regimskifte. Ungern är inte förlorat och medborgarna vill inte leva i en autokratisk regim. VA R J E G E N E R AT I O N H A R möjlighet att påverka sin egen framtid. Momentums vision för Ungerns framtid är europeisk, demokratisk och progressiv. Och vi kommer inte att sluta att kämpa förrän detta blir verklighet.

Man ska naturligtvis vara försiktig med att dra alltför långtgående slutsatser på basen av en enskild vinter – men skrämmande bra har experternas förutsägelser om snöfattigare, regnigare och blåsigare väder stämt in med verkligheten de senaste åren. Vi vet också att klimatförändringen beräknas medföra kraftigare temperaturökningar närmare polerna, vilket särskilt påverkar Norden. Det faktum att vi i de nordiska länderna har en hög kunskapsnivå, välfungerande samhällen och möjlighet att satsa på forskning och utveckling gör samtidigt att vi har alla förutsättningar att gå i täten och fungera som förebilder vad det gäller åtgärder för att bli klimatneutrala. I visionen för Nordiska ministerrådet som godkändes senaste år vill vi att det nordiska samarbetet ska bli ett effektivare instrument än tidigare i arbetet för att göra Norden till världens mest hållbara och integrerade region fram till år 2030. Visionen har tre grundpelare: 1) Ett grönt Norden, 2) Ett konkurrenskraftigt Norden, och 3) Ett socialt hållbart Norden. För att förverkliga ett grönt Norden ska vi ”tillsammans främja en grön omställning av våra samhällen och arbeta för koldioxidneutralitet och en hållbar cirkulär och biobaserad ekonomi.” Det här arbetet ska vi basera på kunskap, innovation, mobilitet och digital integration. Finland innehar ordförandeskapet i Nordiska Ministerrådet 2021. Särskilt då är vår roll då det gäller att förverkliga visionen stor. De nordiska länderna ska fortsätta vara föregångsländer i klimatomställningen. Inom EU och internationellt arbetar vi tillsammans till exempel för ett ambitiöst genomförande av globala miljöoch klimatavtal. Genom det nordiska miljö- och klimatsamarbetet ska vi bidra till ett hållbart nyttjande av våra naturresurser. Tillsammans ska vi också aktivt verka för att påskynda omställningen till en cirkulär ekonomi, som bidrar till att konsumtion och produktion sker inom naturens hållbarhet. För att uppnå goda resultat behöver hela samhället engagera sig i klimatarbetet. En styrka inom Norden är att vi förutom det etablerade mellanstatliga samarbetet också har ett näringsliv som är tätt sammanflätat, och medborgarorganisationer med ett aktivt samarbete. Bioekonomin har stor potential att bidra till att bekämpa klimatförändringen. Skogen spelar en stor roll i det globala kretsloppet av kol och i att dämpa klimatförändringen. De boreala skogarna i Norden är även globalt sett ett viktigt kollager och den totala ökningen av mängden biomassa förväntas vara positiv också under de kommande årtiondena. Trä som råvara i konstruktioner eller i andra produkter lagrar kol, och dessutom undviker man koldioxidutsläpp genom att trä ersätter till exempel betong och stål, vilka kräver mera energi i produktionsskedet. Dessutom kan träets beståndsdelar

användas som råvara för att bland annat producera plaster, tyger, läkemedel och ämnen för läskedrycksindustrin. Dels lagrar de här ämnena kol och har mindre koldioxidavtryck än andra ersättande råvaror, dels öppnar de nya affärsmöjligheter för skogsbaserade produkter.

“För att uppnå goda resultat behöver hela samhället engagera sig i klimatarbetet. En styrka inom Norden är att vi förutom det etablerade mellanstatliga samarbetet också har ett näringsliv som är tätt sammanflätat, och medborgarorganisationer med ett aktivt samarbete.” TH OMA S BLOMQVIST

Energianvändningen är central när det gäller att stävja klimatförändringen. De nordiska länderna har olika energimixer. Vindkraften är stor i Danmark, vattenkraften är stor i Norge och i Sverige, och i Finland står trä för mer än hälften av den förnybara energin. På trafiksidan är de politiska besluten om bland annat byggande, trafikleder och kollektivtrafik av stor betydelse. Såväl spårtrafik som el- och gasbilar är viktiga komponenter för att skapa en utsläppsfri trafiksektor. Batteritekniken för eldrivna bilar utvecklas och växer kraftigt. Här har vi, genom att satsa på spetskompetens och ett attraktivt investeringsklimat, en stor möjlighet att skapa förutsättningar för att tillverkningen av batterier sker i Norden i framtiden. Kunnande är vårt största trumfkort. Därför bör de nordiska länderna stärka forskning och utveckling i bioekonomi, energifrågor och gällande trafiklösningar och klimatsmart samhällsplanering. För Finlands del är jag glad över att vårt regeringsprogram tydligt stöder denna utveckling. Inom den här sektorn kan vi dra nytta av varandras erfarenheter och tillämpningar. På det sättet kan vi både stärka vår globala konkurrenskraft, och tillsammans visa ledarskap i kampen mot klimatförändringen.

EU R O PA B L A D E T 2020

IN U N YA ATRERVJ T IK EL

EU R O PA B L A D E T

T ERVJ P REINSEN TATU I O N

NIL S TORVALDS OM KLIMATFRÅGAN:

VI MÅSTE FÅ DEN TVIVLANDE MEDELKLASSEN MED OSS Intervju TORBJÖRN KEVIN

F O T O Åsa Gustafsson

VÄRLDEN OCH EUROPA STÅR INFÖR GIGANTISKA KLIMATFRÅGOR. MEN SVIKTAR DE POLITISKA FÖRUTSÄTTNINGARNA? VAR SKA EU TA DEN OPTIMISM SOM BEHÖVS? EUROPA HAR STAMPAT FRAM STORA PLANER TIDIGARE, SÄGER NILS TORVALDS.

än en gång läst på och processat. Han ser lärorika mönster i det förflutna. Men också nya element i samtiden. Det finska uttrycket ”när herrarna ingenting gör!” har blivit europeiskt. I delar av Europa växer det fram enklaver – Gula västarna i Frankrike är ett exempel. Det positiva är att man numera vågar stiga fram. – Men mången medelklass utsätts för högt skattetryck medan maskorna i skyddsnäten blir glesare. Vi har målat in oss i ett hörn – samtidigt som klimatet bär på mastodontiska utmaningar. De blir inte lättare av att USA går sin egen väg – och det dilemmat kan enligt Torvalds inte reduceras till Donald Trump. Bakom honom finns ett problem vi inte blir av med: ett stort gäng B-klassamerikaner som i förhållande till den resursrika delen känner sig föraktade. Och de reagerar starkt på det. Nils Torvalds säger sig ha fått en Lidnersk knäpp när han läste W.W. Rostows klassiska bok (1959–1960, ny upplaga 1970) om hur ekonomier lyfter. Här finns ett mönster som kan til�lämpas också på morgondagen. När USA skapade vad Torvalds kallar sin förödande ekonomiska övermakt var bilindustrin central i själva take off–fasen. Europa nådde samma fas mycket senare – i hög grad på grund av de båda världskrigen.

N I L S T O R VA L D S H A R

EUROPA KAN GÅ I SPETSEN – I M I N H JÄ R N A finns då en föreställning att samma resonemang måste gälla för icke-CO2-industrin, det vill säga den som ska ta över efter den fossilt baserade, och där Europa faktiskt har en bättre position än mången annan. Vi har en någorlunda fungerande förvaltning, vi har relativt bra forskning – och: Vi kunde skaffa oss stora konkurrensfördelar genom att vara de första som ställer om, det vill säga avstår från kol och andra fossila ämnen som energibärare.” Det är här Torvalds har funnit nyttiga element i det förflutna. Jean Monnet, fransk ekonom och diplomat, rankad som en av EU:s fäder, lanserade efter andra världskriget en plan för en modernisering av den franska ekonomin som byggde på att man skulle lägga beslag på inte bara Saarlandet – vilket man gjorde – utan också Ruhrdistriktet. Den något imperialistiska planen drogs tillbaka när USA insåg att man behövde Tyskland för att hålla ryssarna i schack. Monnet prutar nu på kraven, gör det hela till en intereuropeisk idé, vi får ett förlopp med Marshallhjälp, EU och Nato. För en koordinering av investeringarna kommer det som senare blev OECD till. – Min läsning av förloppet är detta: Europa behöver en ny stor plan – för

ekonomin och för klimatutmaningen. Vad gäller energin kan vi komma långt med sol och vind, när det gäller energiceller för stadsbussar har vi inte nått en tillräckligt stor skala, även om vi rör oss i rätt riktning. Vi behöver något som skuffar oss alla framåt. Ambitionen finns enligt Torvalds i EU-kommissionen. Ordföranden Ursula von der Leyen ställde redan i somras målet för de minskade utsläppen vid 50 procent. ”Och när hon senare tillade att den kan höjas till 55 % betyder det i praktiken att siffran i EU-parlamentet förvandlas till krav.” – Vi behöver redan inför nästa klimatmöte en europeisk plan och den får stort stöd i parlamentet, medan den kan räkna med sviktande stöd i medlemsländerna. EUROPA MÅSTE TRYCKA PENGAR – E F T E R S O M P L A N E N M Å S T E ha en finansieringsdel handlar det om politiska beslut, i klartext att EU måste trycka pengar, i en storleksklass som är jämförbar med Marshall-hjälpen.” Därtill måste medlemsländerna utsättas för kontroll, det ska inte vara möjligt att plocka russinen ur kakan. Det är här Torvalds hoppas på vad han kallar den tvivlande medelklassen. Men hur realistiskt är det? – Motstycket är ju naturligtvis att om

vi inte gör någonting alls kostar det ännu mera i framtiden. Å andra sidan måste man inse att det finns yngre kohorter som lidit av recessioner i början av 1990-talet och 2008–2010. Uppdelningen i resursstarka gäller inom länder såväl som mellan länder. Torvalds förväntar sig att kommissionen kommer med en mekanism för en rättvis övergång – inte minst om man ska få med länder som Polen och Tjeckien. Och vilka är chanserna för en rättvis övergång? Var finns de politiska krafter som ska göra det? – Det handlar om självbevarelse. Om till exempel Sannfinländarna redan är uppe i 22 procent borde det i våra hjärnor uppstå insikten att deras röstetal kan stiga till – 33 procent. Torvalds medger att exemplet är elakt eftersom det anspelar på hur Hitler kom till makten. Men vilken chans har kommissionens rättviseplan? – Vi får nu innan mandatperioden är slut en ramlag för klimatet som sätter mål för 2030 och 2040 och så vidare. Om vi har framgång kan procentsiffrorna justeras uppåt under resans gång. Den verkliga prövostenen blir antagligen sommaren 2021 då ett nytt paket river upp den gamla utsläppshandeln och kommer med en ny fördelning av bördan. Där nu gällande lag ger Finland ett

2020 N YA

mål på 39 procent 2030 är siffran för Sveriges och Tysklands del 40 procent – de baseras på bruttonationalprodukt – medan Rumänien är nere på 2 och Bulgarien 0 procent. – Om vi höjer det totala målet till 55 procent måste vi förändra fördelningsnyckeln. Det innebär att det inte längre kan finnas en nollkategori. DE GODA EXEMPLEN FINNS! M E N Ä R I N T E de nationella parlamenten helt skilda världar? – Visst, men också de ska bli omvalda. Och ser vi på formuleringarna har vi på EU-nivå en övergripande vilja i att man ’lovar göra någonting’, vilket inte är det samma som att man gör något. Men vad vi behöver är de goda exemplen – och de finns! För tio år sedan talade konsulter om behovet av innovationer, i dag tänker företagen i termer av innovationer, de har blivit en central del av deras tänk!

“MEN VAD VI BEHÖVER ÄR DE GODA EXEMPLEN – OCH DE FINNS! FÖR TIO ÅR SEDAN TALADE KONSULTER OM BEHOVET AV INNOVATIONER, I DAG TÄNKER FÖRETAGEN I TERMER AV INNOVATIONER, DE HAR BLIVIT EN CENTRAL DEL AV DERAS TÄNK!”

N I L S T O R VA L D S KÖ R S KO G S M A S K I N I E N S I M U L AT O R I M E T S Ä G R O U P S FA B R I K I Ä Ä N E KO S K I

Torvalds lyfter igen fram Monnet. Hans stora plan byggde inte på order till företagen, utan på att man skulle övertala dem att vara med. – Det är den enda fungerande lösningen. Helst skulle det få inbegripa också fackförbunden. Världen har ju blivit global sedan Urho Kekkonen skrev ’Onko maallamme malttia vaurastua’, perspektivet har dessvärre förskjutits till att gälla enbart konkurrenskraften.” EN MINORITET SOM SPJÄRNAR EMOT Utmaningarna är med andra ord gigantiska. Torvalds vill trots allt tro på världens förmåga att tackla dem. På COP25–mötet i Madrid var det en minoritet som spjärnade emot – låt vara bland dem stora länder som USA, Brasilien och Kina. – Och i Finland är det fascinerande att se regeringen Sanna Marin, tänk om det finns en ny öppning här? Unga damer som tänker framåt, och inte så förskräckligt långt från den socialdemokratiska världsbild som bygger på samarbete. Det finns en stark signal i bilden av de fem kvinnorna.

F O T O Elisabet Rantschukoff

TA LT U R U N D E R P L E N A R S A M M A N T R Ä D E T, S T R A S B O U R G .

D I S K U S S I O N M E D M AT S O C H PAU L I I N A H O L M K V I S T PÅ L I N N U S P E R Ä G Å R D , K A R L E B Y.

M E N H U R FÅ M E D G U B B A R N A?

– D E T F I N N S I M P O N E R A N D E exempel på kvinnor i dagens EU – då får gubbarna skärpa sig!

NIL S TORVALDS

EU R O PA B L A D E T 2020

T EM A N YA

EU R O PA B L A D E T

T EM A

EFTER COP25 AVGÖR COP26:

Artikel NILS TORVALDS rubriker i alla tidningar efter COP25-mötet i Madrid. Allting hade gått fel, var den allmänna slutsatsen. Men riktigt så illa var det inte. Det fanns en ganska enig front av utsatta småstater, utvecklingsländer och Europeiska Unionen. På andra sidan bordet fanns det några halsstarriga bakåtsträvare och en supermakt som tvivlar. Signaler om att allting inte gick på räls fanns det sedan länge. Ursprungligen var det meningen att den nittonde konferensen för parterna i FN:s konvention om klimatförändring skulle mötas i Brasilien, men när Jair Bolsonaro på hösten 2018 valdes till president i Brasilien drog han tillbaka erbjudandet om att stå värd för konferensen. Sen tog oroligheterna i Chile slut på möjligheten att hålla konferensen där. Då återstod Madrid. Men Bolsonaro var ingalunda det enda hindret. Förenta staterna, Ryssland, Indien, Kina och Saudi Arabien hade dragit åt bromsen redan tidigare.

D E T VA R S T O R A

LÖSA UTSLÄPPSRÄTTIGHETER var att hitta en lösning på artikel 6, som handlar om hur utsläppsrättigheter skall fungera, hur de skall bokföras och hur transparenta de ska vara. Det kan låta som någonting ganska enkelt, men i Parisavtalet är Artikel 6 ganska lång och invecklad. En del av utsläppsrättigheterna är ett arv från Kyotokonferensen. En del utsläppsrättigheter var privata förbindelser, en del utsläppsrättigheter kunde man köpa billigt på marknaden under krisen 2007-08. Det fanns alltså uppgifter om jättelika upphandlade mängder av utsläppsrättigheter. Om de okontrollerat kom ut på marknaden hade de förgiftat hela utsläppshandeln. En god gissning är att Vladimir Putins meddelande om att Ryssland ändå kommer att ratificera Parisavtalet hänger ihop med deras vilja att få gamla utsläppsrättigheter godkända. KO N F E R E N S E N V I K T I G A S T E U P P G I F T

F O T O Unsplash/ Michael Dziedzic

EU OCH ARTIFICIELL INTELLIGENS  – KAN ROBOTAR ERSÄTTA MÄNNISKOR? Artikel ROBERT VICKSTRÖM

A R T I F I C I E L L I N T E L L I G E N S (A I), alltså datorprograms och robotars förmåga att efterlikna människans intelligens, är ett område som snabbt ökar i omfattning och betydelse. Under de senaste åren har AI-framsteg inom bland annat maskininlärning och informationsutvinning effektiviserat verksamheter i allt från sjukvård till industri, och smarta robotar väntas fortsätta ändra förutsättningarna för allt fler branscher. Den snabba utvecklingen inom AI medför, inte minst för EU och medlemsländerna, stor potential. Samtidigt ställer de stora förändringarna nya krav på unionen. Dels skiljer sig regleringen av AI i dag betänkligt mellan medlemsländerna, dels har särskilt USA i flera avseenden nått längre än EU när det gäller att ta tillvara på de många möjligheterna med AI. Mer europeisk AI-forskning, och en mer enhetlig och sofistikerad lagstiftning på området, är därför en högt prioriterad fråga inom EU. E U : S N YA S T R AT E G I för AI, som publicerades i februari, är ett första steg i den riktningen. Vilken exakt utformning den första storskaliga EU-lagstiftningen om AI får är ännu oklart, men av strategin framgår redan flera områden som EU vill prioritera. Enligt strategin blir EU en föregångare inom AI genom storskaliga satsningar på forskning och utveckling, både på unions- och medlemsstatsnivå. Kommissionen väntas vid årets slut ha investerat totalt 1,5 miljarder euro i AI-forskning sedan 2018, och sådana forskningsmedel väntas spela en fortsatt

viktig roll i de nyckelsektorer som kommissionen har identifierat. Enligt EU:s vision är det ändå medlemsländerna och enskilda aktörer som är drivande i investerandet: Det ambitiösa målet är att Europa ska investera totalt 20 miljarder euro årligen i AIforskning under det kommande decenniet. Kommissionen kommer samtidigt spela en viktig roll som samordnare av bland annat partnerskap mellan universitet och näringslivet. världsledande forskningscentrum och ett konkurrenskraftigt näringsliv, goda förutsättningar att ta på sig ledartröjan inom AI under det nyss påbörjade årtiondet. Centralt i projektet är samtidigt att den valda vägen har ett brett stöd bland européerna, och att frukterna från AI-satsningarna kommer så många unionsmedborgare som möjligt till del. EU:s AI-strategi prioriterar därför dels folkbildning om AI, dels etiska överväganden som sammanfogar europeiska värderingar med den nya tekniken. Det handlar om allt från vardagliga frågor om konsumentskydd, till nationella säkerhetsfrågor om hur medlemsländerna kan skydda sig från cyberattacker. Eftersom Finland redan i dag är ett ledande AIland har många läsare sannolikt redan, mer eller mindre direkt, dragit nytta av AI i något skede. AI är inget säljargument på butikshyllan – men finländska företag som tillverkar produkter med stor precision och noggrannhet har nyttjat AI i många år. Det är en utveckling som kommer fortsätta, och så E U R O PA H A R , M E D

JY T TE GUTEL AND, NIL S TORVALDS OCH FEK ADU BE YENE.

COP CO P CO N F E R E N C E O F PA R T I E S T O U N F CCC – F N : S K L I M AT KO N V E N T I O N

CO P2 1 PA R I S M Ö T E T

CO P2 5 M Ö T E T I M A D R I D , F LY T TAT F R Å N B R A S I L I E N T I L L C H I L E O C H V I DA R E S PA N I E N

CO P26 H A R F LY T TA S F R A M ÅT T I L L E N O B E S TÄ M D T I D P U N K T PÅ G R U N D AV COV I D -19.

VÄRLDENS LEDARE SAML ADES I COP25 I MADRID FÖR AT T DISKUTERA OCH

Skärgården – bortkopplad eller uppkopplad?

E T T AV D E

2020 N YA

VARTHÄN GÅR KINA D E N S T O R A F R ÅG A N inför COP26 handlar om två saker, som dessutom hänger ihop. EU:s uppgift är att visa att en effektiv miljöpolitik samtidigt är en politik, som förbättrar världsdelens konkurrenskraft. Det är den egenskapen Kina med stor nyfikenhet följer med. Landets miljö- och klimatproblem är ofantliga och tvingar också myndigheterna och partimaskineriet att göra någonting. Ifall EU kan påvisa, att klimatlagen fungerar kommer Kina att följa efter. Det försätter igen Förenta staternas politiska ledning i en besvärlig situation. Hela det här upplägget har också en tidtabell. EU måste ha någorlunda klara klimatpapper inför toppmötet med Kina. Inför COP26 måste Europaparlamentet ha slagit fast sin ståndpunkt: att minska CO2-utsläppen med 55 procent fram till 2030.

EUROPAPARL AMENTETS DELEGATION FÖR COP25.

FÖRHANDL A OM HUR KLIMATFÖRÄNDRINGARNA SK A BEK ÄMPA S.

småningom få sällskap av mer märkbara AI-inslag i vår vardag. tydligaste exemplen på potentialen och riskerna med AI kan hämtas från hälso- och sjukvården. Området tillhör de mest reglerade ur såväl säkerhets- som integritetssynpunkt, och många ogillar nog tanken på att bli omhändertagen av en mänsklig robot, i stället för en läkare, sjuksköterska eller närvårdare av kött och blod, i de stunder då man själv är som mest utsatt. Tankeexemplet väcker fler frågor än dem om empatins roll i vården. Vem ansvarar för en maskin som åläggs ansvaret för en persons hälsa? Och hur bör en maskin, med intelligens snarlik en människas, resonera när en etisk fråga ställs på sin spets? EU:s och medlemsländernas ansvar att utreda och besvara sådana frågeställningar kan knappast överdrivas. Riskerna måste samtidigt vägas mot potentialen. En välavvägd AI-tillämpning i samhället handlar i stor utsträckning om att identifiera vilka uppgifter som intelligenta maskiner med fördel kan överta från människor. Målsättningen är inte att ersätta empatiska människor med robotar – utan att frigöra tid för personer att verka där de gör störst nytta för sina medmänniskor.

EN BESVÄRLIG ALLIANS Det är inte svårt att räkna ut varför Saudi Arabien inte är överdrivet förtjust i FN:s klimatkonvention. När stora industriländer minskar sin användning av olja och kol försvinner en del av saudiernas inkomster. Det tar visserligen ganska lång tid innan vi är nere på en nivå som verkligen skadar dem, men det är aldrig för tidigt att sätta sig på tvären. På COP25 fanns det två delegationer från Förenta staterna. Den ena var den officiella, som inte ens hade fått ett förhandlingsmandat av president Donald Trump. Den andra bestod av klimatalliansen - US Climate Alliance - som omfattar huvuddelen av de av demokraterna ledda delstaterna plus storstäderna. Skillnaden mellan delegationerna var - minst sagt - som mellan natt och dag.

F O T O Beata Björkvall

VAD GICK SNETT I MADRID?

kolumn SANDRA BERGQVIST Riksdagsledamot

paradis för lugn och ro eller ska man kunna vara lika uppkopplad där som alla andra ställen i landet? Svaret är enkelt – samhällsutvecklingen ska inte begränsas geografiskt. Tillgången till snabba nätförbindelser kan inte ses enbart som ett sätt att tillgå sociala medier eller streaming av filmer och musik. Snabba nätförbindelser är en grundförutsättning för morgondagens samhälle.

S K A S K Ä R G Å R D E N VA R A E T T

Digitaliseringen har redan en längre tid funnits högt på agendan inom EU. Under årens lopp har också möjligheterna kommit

att betonas allt mer. I slutet av februari presenterade kommissionen en övergripande digital strategi för de fem kommande åren. Den här strategin tar fasta på hur digitaliseringen ska vara till nytta för hela samhället i så stor utsträckning som möjligt. Ett av målen som EU ställt upp inom ramen för den digitala strategin är att alla europeiska hushåll år 2025 ska ha tillgång till ett nätverk som erbjuder en nedladdningshastighet på minst 100 Mbs. Det här målet finns med även i kommunikationsministeriets strategi för digital infrastruktur och något som vår regering bundit sig till

att uppfylla. Signalen är tydlig, tillgången till snabba uppkopplingar prioriteras såväl nationellt som internationellt. Men vad betyder då snabba uppkopplingar rent konkret? Allt fler saker och tjänster fungerar genom att vara uppkopplade till nätet. Förutom datorer, surfplattor och telefoner handlar det t.ex. om att man kan knäppa på bastun eller kolla temperaturen på stugan med sms eller via en app. Man kan välja när övervakningskameran eller viltkameran tar en bild och numera är det inte ovanligt att gräsklipparen, städroboten och till och med bilen kan behöva uppkoppling till nätet. Det mesta vi gör i dagens läge kräver uppkoppling till nätet. Talar vi däremot om morgondagens lösningar med förarlösa fordon, precisionsmanövrering på distans eller telemedicin, krävs det helt andra hastigheter än det vi har idag. Till det krävs fiber och 5G. Själv ser jag snabba uppkopplingar i skärgården som en grundförutsättning och nya möjligheter. När trenden går till att allt kan manövreras varifrån som helst, innebär det också att glest bebodda områden kan vara med och spela i samma spel. Termen ”platsoberoende” används allt mer och ju bättre nät,

desto mer platsoberoende blir vi. Frågan är inte hur vi ska anpassa oss efter det, utan frågan är snarare hur vi ska utnyttja det. Finland har alla förutsättningar att klara sig bra på den digitala marknaden. Vi har kunnandet och toppar redan listor på utvecklingen och kvaliteten av mobila nätverk. Men det här har sina konsekvenser. Det faktum att vi har ett så utvecklat mobilt nätverk i Finland har lett till att vi ligger efter i utvecklingen av fibernätverket. Fiber och 5G går hand-i-hand och vi behöver båda för ett fungerande heltäckande nätverk - också i skärgården. Möjligheterna som snabba uppkopplingar ger upphov till är många och för att de i praktiken ska förverkligas, måste utbyggnaden av nätverken ta fart. Ny teknik och nya hastigheter kommer alltid att stå och knacka på vår dörr. Här gäller det att hänga med. Talesättet ”att vinna eller försvinna” kunde kort och gott uppdateras till ”att vara uppkopplad eller bortkopplad”. Det är verkligheten år 2020.

EU R O PA B L A D E T 2020

T EM A N YA

EU R O PA B L A D E T

T EM A

ENERGIFÖRVARING FÖR ETT HÅLLBART SYSTEM Tema ALEXANDER LÅNG I L L U S T R AT I O N Marie Krogius

öron kan det låta absurt att förvara energi för bruk i ett senare skede efter att den producerats. Men att ha kapacitet att göra det kommer att vara a och o, när det kommer till en framgångsrik övergång till en mer hållbar och förnyelsebar energiproduktion. I dagens läge är energisystemen uppbyggda så att energikonsumtionen och energiproduktionen möter varandra. Den här balansen är nödvändig för att upprätthålla en stabil och säker tillförsel till elnätet. Energiproducenterna producerar alltså hela tiden lika mycket el som det behövs för att säkerställa tillförseln och spänningen i elnätet. Ifall kapaciteten inte räcker till så importeras elen från andra elnät. I Finland betyder det här i praktiken att elen köps in från den nordiska elmarknaden eller Ryssland.

I EN LEKMANS

KRISTOFFER JANSSON PRESENTERAR VA SA STADS STRATEGI FÖR ENERGIUTBILDNING ”ENERGISTIGEN”. ALL A BARN OCH UNGDOMAR FÅR TA DEL AV OLIK A PROJEK T OCH KURSER FÖR AT T L ÄRA SIG MER OM ENERGILÖSNINGAR. FOTO: VA SEK

ENERGYVAASAS GRÖNA AVTRYCK RÄDDAR VÄRLDEN INGET SOM PRODUCERAS INOM ENERGIKLUSTRET KAN HAS I FICKAN SÅSOM EN MOBILTELEFON, UTAN MINSTA PRODUKTEN ÄR SOM EN STOR RYGGSÄCK. ENERGYVAASA KAN BÄST BESKRIVAS SOM ETT KOMPETENSCENTRUM SOM INTE PRODUCERAR NÅGON ELEKTRICITET UTAN PRODUCERAR DE ENERGITEKNOLOGISKA LÖSNINGAR SOM BEHÖVS.

VA D H Ä N D E R I FA L L den här balansen rubbas? Det är inte en helt enkel ekvation att förklara, eftersom det är flera aspekter som kan påverka en sådan rubbning. Rubbningen kan förorsakas av överbelastning eller av för låg spänning. Då hamnar elnätet ur funktion, vilket leder till stora strömavbrott. Varför är energiförvaring då så viktigt? Genom förvaringen kommer vi kunna stabilisera fluktuationerna mellan tillförseln och efterfrågan. Energiförvaringen möjliggör att energin förvaras i stora mängder, under olika tidsperioder, från sekunder till flera dagar. Möjligheten till förvaringen kommer också att spela en essentiell roll i övergången till det koldiox-

idneutrala samhället och ekonomin. Genom att balansera tillförseln till elnätet och spara överskottsenergi, kommer vi kunna förbättra energieffektiviteten samtidigt som det också möjliggör att samhället förlitar sig allt mer på hållbar, förnyelsebar och klimatneutral energiproduktion. VA D F I N N S D E T då för hinder att inte i dag direkt övergå till den förnyelsebara energiproduktionen? Det är just de ovannämnda fluktuationerna som gör det besvärligt. I dagens läge går det inte att trygga att till exempel vindoch solkraft klarar av att producera tillräckligt med energi för att möta en temporärt högre efterfrågan. Solen kanske inte skiner eller så blåser det inte. Då blir det rubbningar och elnätets funktion störs, och i värsta fall så blir det strömavbrott. Energiförvaringen skulle däremot möjliggöra att den lagrade energin matas in i elnätet när den behövs. Energiförvaringen utvecklas alltså som bäst och det är bara en tidsfråga innan de kommer att börja användas i större skala. Men för att producera dem behövs råvaror i form av nickel, kobolt och litium, samt kemikalier. Och det är något vi i Finland faktiskt har, vi är det enda landet i Västeuropa med koboltfyndigheter. Förutsättningarna för att producera inhemska energiförvaringsmoduler finns alltså i prin-

cip redan, det enda som saknas är batterifabriken. Under de närmaste åren förväntas det byggas 10–20 fabriker i Europa, varav en eller två kunde vara i Finland. Det finns alltså potential att skapa något nytt. det också potential att skapa nytt genom kunskap och helhetslösningar. Något som sker på Åland redan i dag. Demoplattformen Smart Energy Åland, som upprätthålls och verkställs av Flexens Oy Ab, är ett exempel på detta. Projektet som är ett så kallat samprojekt mellan det privata och offentliga, bygger upp och bevisar att det går att skapa ett energiekosystem som till 100 procent drivs på förnyelsebar energi. Åland som testområde är optimalt dels på grund av det egna självständiga elnätet, dels genom självstyrelsens flexibla energilagstiftning, som kan anpassas till nya innovationer och marknadskoncept. Nils Torvalds besökte Flexens och dess kontor i Mariehamn i september 2019. Smart Energy Åland är som bäst i en operativ fas, det vill säga de valda fokusområdena som har identifierats som fungerande för Åland håller på att tas i bruk. I ett senare skede kommer konceptet att kommersialiseras och kan då säljas till andra EU-medlemsländer. U T ÖV E R B AT T E R I FA B R I K E R N A F I N N S

H E L A P R O J E K T E T S O M sådant har väckt stor intresse på europeisk nivå, både från Europeiska kommissionens sida och från Europaparlamentets håll. I parlamentet utarbetas som bäst dess ståndpunkt för en heltäckande europeisk infallsvinkel på energiförvaring. Arbetet med betänkandet leds av den österrikiska Europarlamentarikern Claudia Gamon. Hon är också medlem av den liberala Renew Europe-gruppen i parlamentet och representerar det österrikiska liberala partiet NEOS. Svaren på de frågor parlamentet har finns inom Smart Energy Åland. Och genom vissa lyckliga sammanträffanden har en kontaktyta uppstått. Det flexibla energiekosystemet från Åland kommer att fungera som modell för hela EU.

Reportage ELISABET RANTSCHUKOFF

Klimatpolitik och konkurrenskraft kan gå hand i hand

TILL ENERGIKLUSTRET HÖR 160 FÖRETAG. HÄR NÅGRA AV DEM. FOTO: VA SEK

Jansson, Communications and Brand Manager för EnergyVaasa, Nordens största koncentration för energiteknologi som omsätter över 5,0 miljarder euro per år och sysselsätter 12 000 i över 160 företag.

SÅ BESKRIVER KRISTOFFER

SMART GRID - INTELLIGENTA NÄTVERK A L L A L Ä N D E R I världen har större eller mindre delar från intelligenta elnätverk som tagits fram i Vasa. För det mesta är det produkter från ABB och Arctec. För att testa nya lösningar behövs det plattformar. En sådan finns i Sundom där Vasaförorten har ett integrerat intelligent elnätverk, där man bland annat integrerat vindoch solenergi i nätverket. MARINA LÖSNINGAR störst med sina diesel- och LNG-motorer samt kombimotorer. Wärtsiläs Hub-satsning på 200 miljoner euro är unik i sitt slag. Ute på Vasklot i Vasa samlar man nu både försäljning, produktion, forskning och utveckling (FoU) och underleverantörer under samma tak. Till och med konkurrenter kommer att ha verksamhet där.

rarna kan fraktas på fartyg eller lastbilar och byggas upp på plats och ställe. Energibolaget Westenergys kraftverk i Vasa har motsvarande teknik. När anläggningen togs i bruk 2012 sänktes Finlands koldioxidutsläpp med 1 procent genom att ersätta annan elproduktion. Westenergy byggdes för att fungera som ett exempel på innovation och klimathållbart tänkande, som kan visas upp för andra städer och länder. Det finns oändligt många elanläggningar som skulle behöva nya lösningar på förbränning och avgasrening. I städer som har stora problem med avfall, kan man på samma gång producera el.

ENERGYVAASA NYCKELTAL:

H Ä R Ä R WÄ R T S I L Ä

O M S ÄT T N I N G 5 ,0 M R D P E R Å R S YS S E L S ÄT T E R 12 0 0 0 P E R S O N E R I ÖV E R 16 0 F Ö R E TAG

tråd genom alla dessa energiteknologiska lösningar går digitaliseringen. Företaget Arctec producerar t.ex. skyddsreläer till elnätverk som ser till att bara koppla ur en bit av nätverket ifall det fallerar. Det är mera miljövänligt att inte slå ut ett helt elnätverk som annars måste startas om. Många av klustrets företag är involverade i projektet ”Carbon neutral Vaasa 202X” som ska ta fram koldioxidneutrala eller -negativa lösningar för Vasa. Syftet är att vara föregångare på stadsnivå. Alla lokalbussar i Vasa går redan nu på lokalproducerad gas.

I N F R A S T R U K T U R I N V E S T E R I N G A R F Ö R E 202 5 20 0 M I L J E U R O S AT S A S PÅ F O U Å R L I G E N

6 0 % AV A L L A N O R D I S K A G R Ö N A PAT E N T 8 0 % AV P R O D U K T E R N A G Å R PÅ E X P O R T 1 10 O L I K A S P R Å K TA L A S I F Ö R E TAG E N

kolumn ANDERS ADLERCREUTZ Svenska riksdagsgruppens ordförande, riksdagsledamot

SOM EN GRÖN

1,2 MRD EURO ENERGITEKNOLOGISKA

9 0 % AV F I N L A N D S F O U I N O M I N T E L L I G E N TA E L N ÄT V E R K

HÅLLBAR ENERGIPRODUKTION W O I M A CO O R PAT I O N Ä R världsledande på modulära avfallsförbränningsanläggningar. Istället för att avfallet ligger och förmultnar ”på soptippen” så förbränns det och renas på avgaser och görs till fjärrvärme och elektricitet. Modulcontain-

ENERGIEFFEKTIVITET inom EnergyVaasa är frekvensomvandlare med världsledande företag som ABB och Danfoss. Omvandlarna sparar el och kan lättast förstås då vi tänker på en hiss som accelererar och bromsar mjukt. D E T FJÄ R D E O M R Å D E T

2021 ETT SUPERÅR ett veritabelt superår med nya LNG-färjan som börjar trafikera Vasa-Umeå, Wärtsiläs hub på Vasklot invigs, EnergyVaasa firar 20 år och EnergyWeek 10 år av verksamhet. Evenemanget EnergyWeek som samlar företag och experter inom just energi, har vuxit till en internationell vecka som 2019 lockade ca 4 600 besökare till 21 seminarier med 110 talare. N Ä S TA Å R B L I R

2020 N YA

så stor var omsättningen av miljöaffärsverksamheten i Finland år 2018. Exportvärdet var nästan 9 miljarder euro och förädlingsvärdet nästan 16 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 8 procent av förädlingsvärdet inom hela Finlands samhällsekonomi. Cleantech, bioekonomi och cirkulär ekonomi – alla delar av miljöaffärsverksamheten – är områden inom vilka vi i Finland är verkliga föregångare. Till exempel bara inom cleantech-branschen har vi över 3.000 företag som arbetar för att utveckla lösningar för en mer hållbar framtid. Dessa företag spelar en betydande roll i att motverka klimatförändringen och samtidigt

40 MIL JARDER EURO –

stärka Finlands – och Europas – konkurrenskraft. Vi kommer nämligen inte undan klimatförändringen – den är vår generations största utmaning. Den är ett klart hot och det är viktigt att vi tar till åtgärder för att bekämpa den. Men det är också sant att vi inte ska begrava oss i misströstan. De innovationer och den ekonomiska verksamhet som kampen mot klimatförändring kräver öppnar nämligen också för nya möjligheter – för Finland och för EU som helhet på vår väg mot klimatneutralitet. För det är målsättningen: i Finland ska

vi vara koldioxidneutrala år 2035, och på EU-nivå är målsättningen att hela unionen ska vara klimatneutral innan 2050. Därför finns en enorm potential för cleantech-sektorn att växa – enligt Sitras och Frost & Sullivans utredning (2015) kommer den för Finland relevanta cleantech-marknaden att växa till ungefär 3.000 miljarder dollar innan 2050. Vi ligger bra till i denna konkurrens, och vi klarar oss bra i internationella jämförelser: år 2019 placerade sig Finland på andra plats i Global Sustainable Competitiveness Index, som mäter länders hållbara konkurrenskraft, och enligt Bloombergs innovationsindex från samma år är Finland det tredje mest innovativa landet efter Sydkorea och Tyskland. För att cleantech-sektorn ska växa behöver EU en fungerande inre marknad, men också klara och ambitiösa målsättningar. I stället för att satsa på vissa teknologier ska vi inrikta oss på konkreta mål, och låta marknaden hitta lösningarna. Vi ska inte fokusera på antal elbilar, utan på minskade utsläpp. Vi ska inte stöda en viss sektor, utan skapa en marknad för kolbindning och cirkulära lösningar. Och min egen lilla käpphäst: vi ska inte fokusera på teoretiska laborato-

rieuträkningar av byggnaders isoleringsvärden eller energieffektivitet. I stället ska vi utveckla sätt att mäta helhetens koldioxidavtryck, från val av material till byggandet och återanvändning, och samtidigt skapa ekonomiska incitament som ger klimatvänliga lösningar en fördel. Det är fråga om en systemförändring. Kretsloppet från naturresurs och råvara till produkt och senare avfall måste slutas. Till en del måste vi bygga om våra ekonomiska incitament. Vad är det som kostar? Hur bygger vi upp prissättningar och vad beskattar vi? Om den ekvationen är rätt uppställd kommer lösningarna av sig själva. En växande konkurrenskraft och effektiva klimatpolitiska åtgärder är inte ömsesidigt uteslutande, utan helt möjliga att kombinera. Vad vi behöver är satsningar på forskning och innovationer, en fortsatt stark inre marknad, och en framtidstro där vi ser möjligheter och potential i stället för hotbilder och hinder. Någon måste nämligen gå i täten. Och det kan gärna vara vi.

EU R O PA B L A D E T 2020

T EM A N YA

EU R O PA B L A D E T

P RE SEN TAT I O N

TEAM TORVALDS

DE SÅ K ALL ADE SKRUBBRARNA T VÄT TAR BORT SVAVLET FRÅN AVGA SERNA ISTÄLLET FÖR AT T SVAVLET FAR UT GENOM SKORSTENEN. FOTO: L ANGH TECH

LANGTECHS PRODUKTER HAR MINSKAT SVAVELUTSLÄPPEN

SÅ L ÄNGE FART YG ANVÄNDER HÖGSVAVLIGT BRÄNSLE SOM ÄR

MINNA ÖSTERHOLM MINNA.OSTERHOLM@EP.EUROPA.EU

Artikel ELISABET RANTSCHUKOFF Laura Langh-Lagerlöf, har under de senaste fem åren kunnat se en nästan explosiv efterfrågan på deras avgasreningssystem. Tillverkningen startade just 2015 och för närvarande finns deras skrubbrar i första hand i lastfartyg, men även i kryssningsfartyg.

VD FÖR L ANGHTECH,

R E N I N G E N M E D S K R U B B E R S tvättar bort svavlet från avgaserna antingen i ett slutet eller öppet system. Nuförtiden finns det även en hybridvariant som kombinerar de båda, där användaren själv bestämmer när vilket system används. I det slutna systemet renar man med färskvatten och alkali, där 90 procent av avgaserna tvättas bort varefter sot och tungmetaller förs till land för förhoppningsvis återvinning. Langhs alla fartyg som trafikerar i Östersjön har slutna system och biprodukterna förs till Ekokem för återvinning. I det öppna systemet, som används till cirka 80 procent, renar man med sjövatten och alkali varefter svavlet pumpas ut i havet. Tyvärr hamnar en stor mängd tungmetaller och andra skadliga ämnen i havet, så därför har man på många

kolumn EMMI PIIPPO VIKTOR SUNDBERG Praktikanter Team Torvalds

Minna kommer från Lappträsk i östra Nyland och ansvarar i första hand för bevakningen av utskottet för industri, energi och forskning. Minna har även huvudansvar för jord- och skogsbruk, biodiversitet, AI och den digitala inremarknaden.

NILS TORVALDS

Det nya svaveldirektivet som kom 2015 fasade många för. Men farhågorna kom på skam då något svårt gjordes möjligt. Bland annat genom avgasreningssystem, såkallade skrubbers.

håll begränsat den möjligheten för fartygen. Men i Östersjön och Nordsjön får systemet ännu användas, på grund av de strängare svavelbestämmelserna i dessa hav. Men bland andra Tyskland, Belgien och snart Rigabukten har förbjudit öppna reningssystem. Hos Langh säljs flera öppna än slutna system. Svaveldirektivet begränsade radikalt svavelhalten i sjöfartens utsläpp i syfte att höja luftkvaliteten i kustområdena. I år har det dessutom kommit ett nytt direktiv som trädde i kraft i år. Svavelhalten i fartygsbränslen får nu vara högst 0,5 procent mot tidigare 3,5. Strängare bestämmelser har hela tiden gällt i Östersjön och Nordsjön där svavelhalten inte får överstiga 0,1 procent. Det populäraste och förmånligaste fartygsbränslet innehåller 3,5 procent svavel. I framtiden kommer det vara prisskillnaden mellan lågsvavligt och högsvavligt fartygsbränsle som avgör efterfrågan på skrubbers, säger Langh-Lagerlöf. Därtill börjar allt fler nya fartyg använda alternativa bränslen, till exempel flytande naturgas (LNG), i stället för olja. I Östersjön finns det redan nu LNG-fartyg och flera är på kommande.

BILLIGARE, BEHÖVS SKRUBBERS, SÄGER VD L AURA L ANGH-L AGERLÖF

ELISABET RANTSCHUKOFF ELISABET@SFP.FI

Elisabet kommer från Vasa och fungerar som kontaktlänk mellan Bryssel och Finland. Hon bevakar pressen, politiken och samhället i Finland. Därtill bevakar hon även frågor som berör säl, skarv och varg. Elisabet sköter kontakterna till partifältet, företag, organisationer, media och allmänheten samt ansvarar för Nickes Finlandskalender.

NILS.TORVALDS@EP.EUROPA.EU

Nicke är född i Ekenäs och har varit Europaparlamentariker sedan juli 2012. Nils ingår i den liberala gruppen Renew Europe och är gruppens koordinator i utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, medlem i budgetutskottet samt suppleant i utskottet för industrifrågor, forskning och energi. Nils är också ordinarie medlem i delegationen till den parlamentariska samarbetskommittén EU-Ryssland och suppleant i delegationen till den parlamentariska samarbetskommittén EUUSA. Nils är även aktiv medlem i intergruppen för minoritetsfrågor, intergruppen för funktionsvariationer samt intergruppen för frågor som rör hav, floder, öar och kustområden.

BEATA BJÖRKVALL BEATA.BJORKVALL@EP.EUROPA.EU

Beata är trädgårdsmästardotter från Helsingfors med ansvar för utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, samt koordinering inom utskottet och politiska gruppen.

många rederier i Asien just nu går på sparlåga. Arbetare tillåts inte komma på jobb på grund av smittorisken. För närvarande har Langh Tech 200 anställda och sin huvudsakliga verkstad i S:t Karins. På grund av efterfrågan har man även öppnat produktionsfabriker i Tyskland och Korea.

8 0 % AV VO LY M E N AV I N T E R N AT I O N E L L H A N D E L G Ö R S V I A S J Ö T R A F I K 2 , 5 % AV D E T O TA L A VÄ X T H U S G A S E R N A KO M M E R F R Å N S J Ö FA R T L A N G H T E C H T I L L H Ö R D E T I O S T Ö R S TA L E V E R A N T Ö R E R N A AV S K R U B B E R S

sedan starten ökat omsättningen med imponerande siffror; 4 miljoner 2017, 20 miljoner 2018 och 60 miljoner 2019. Men hur 2020 kommer att se ut är svårt att förutspå bland annat på grund av coronaviruset som gör att L ANGH TECH HAR

5 5 % AV S K R U B B R A R N A S Ä L J S T I L L A S I E N 4 0 % AV S K R U B B R A R N A S Ä L J S I N O M E U R O PA 5 % AV S K R U B B R A R N A S Ä L J S T I L L U S A

Vi lärde oss ett nytt språk om att tiden i Bryssel har varit både motiverande och lärorik. Det är något speciellt med Bryssel och Europaparlamentet. Det talas om att ifall man vill lära sig ett nytt språk måste man åka till ett land där språket talas. Vi vill påstå att samma gäller EU och alla dess institutioner. Det är möjligt att gå kurser hemma i Finland om EU, institutionerna och lagstiftningen, men det är ändå något - kanske är det den unika atmosfären - som inte går att förstå om man inte har upplevt den. Vår praktikperiod skuggades självklart av Brexit och det gångna året kan inte beskrivas som EU:s bästa år. Brexit har gjort V I B Å DA Ä R ÖV E R E N S

det klart och tydligt varför vi måste stå upp för våra europeiska värderingar. Vi hoppas och tror att det är au revoir och inte bon voyage för våra brittiska vänner, som Nicke brukar säga. Brexit var inte den första eller sista utmaningen för EU. EU är den viktigaste unionen som har åstadkommits under vår tid. Det har varit otroligt fint att ha fått möjligheten att följa med hur våra liberala ledamöter och deras medarbetare står upp för unionen och dess värderingar varje dag. Praktikperioden har verkligen varit en ögonöppnare. Vi har flera kamper framför oss, mänskliga rättigheter behöver sina förkämpare, klimatförändringen sina motarbetare

och populismen sina motståndare. Speciellt vill vi tacka Team Torvalds. En princip som genomsyrar Team Torvalds är att praktikanten ska vara en del av teamet. Ärligt talat förstod vi inte riktigt vad det här betydde till en början, men det klarnade ganska snabbt. Vi vill påstå att praktikanter sällan får så här mycket ansvar och tillit. Aldrig tidigare har vi blivit lika bra bemötta på en arbetsplats. Vi har upplevt att vi på riktigt är en del av teamet. De här är några av de många styrkor hos Team Torvalds. Vi ser fram emot att återvända till Europaparlamentet!

ROBERT VICKSTRÖM

ALEXANDER LÅNG

ROBERT.VICKSTROEM@EP.EUROPA.EU

ALEXANDER.LAANG@EP.EUROPA.EU

Robert kommer från Jomala på Åland och ansvarar för press och kommunikation i Team Torvalds. Han bevakar därtill bland annat fiskeriutskottet samt intergrupperna för kustnära frågor respektive minoritetsfrågor. Robert ansvarar också för Nickes Ålandsbesök och teamets kontakter med de åländska samarbetspartierna.

Alexander är en ÅA-statsvetare från Helsingfors med åländskt och österbottniskt påbrå. Han ansvarar för arbetet i budgetutskottet och kan vända och vrida på miljarderna på de olika budgetlinjerna i EU-budgeten. Utöver det ansvarar han för det administrativa på kontoret (Nickes Brysselkalender, kontorets resor, ekonomi och personalärenden).

EMMI PIIPPO EMMI.PIIPPO@EP.EUROPA.EU

Emmi kommer från Helsingfors och är praktikant våren 2020. Till Emmis uppgifter på kontoret hör bland annat att ordna praktiska arrangemang kring besöksgrupper samt kommunikation och sociala medier. Emmi deltar även i det politiska arbetet tillsammans med teamet.

NIL S TO RVALDS

@NIL S TO RVALDS

W W W.NIL STORVALDS.FI F EED BAC K PÅ N YA EU R O PA B L A D E T 2020 K A N SK I C K A S T IL L NIL S .T O RVA L D S @ EP. EU R O PA . EU

2020 N YA

EU R O PA B L A D E T 2020

Europaparlamentets arbete i Strasbourg VA RF Ö R VA L D E M A N S T R A SB O U R G U RSPRU N G L I G EN T IL L E T T O F FI C IEL LT S ÄT E F Ö R PA RL A M EN T E T ?

EU:s föregångare, den Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG), var ursprungligen belägen i Luxemburg. Europarådet, som då var baserat i Strasbourg, ställde sin plenisal till förfogande för EKSG:s möten. Sen då EKSG “gemensamma församling” utvecklades till Europaparlamentet var det logiskt att Strasbourg stegvis blev huvudort för parlamentets plenarsammanträden.

T E X T EMMI PIIPPO K Ä L L A E U R O PA PA R L A M E N T E T S W E B B S I DA O C H E U R O PA PA R L A M E N T E T S B E S Ö K S E N H E T

U N D ER VÅ R EN 2020 F LY T TA D E S PA R L A M EN T S S E S SI O N ERN A F R Å N S T R A S B O U R G T IL L B RYS S EL O CH T IL L EN D I G I TA L P L AT T F O RM PÅ G RU N D AV COV ID -19 -V IRUS E T. H A R P L EN A R S A M M A N T R Ä D EN F LY T TA S T ID I GA RE? V EM FAT TA R B E SL U T O M AT T F LY T TA SE S SI O N ER?

Plenarsammanträdet har en gång tidigare flyttats från Strasbourg till Bryssel, i augusti 2008, då plenisalens tak i Strasbourg delvis rasade in. Beslutet att flytta sessionerna till Bryssel och göra ändringar i årskalendern fattades av Europaparlamentets talman David Sassoli.

LOUISE WEISS-INNERGÅRDEN I PARL AMENTSHUSET I STRA SBOURG. FOTO

EMMI PIIPPO

GENOM STRA SBOURG RINNER FLODEN ILL , DE T ÄR EN BIFLOD TILL RHEN. FOTO

BE ATA

BJÖRK VALL

VA D KO S TA R D E T F Ö R PA R L A M E N T E T AT T Å K A T I L L S T R A SB O U R G?

Enligt den senaste beräkningen av Europeiska revisionsrätten kostar det upp till 109 miljoner euro årligen att sammanträda i Strasbourg. STR A SB O URG I ÖS TR A FR ANKRIKE ÄR H U V UDS TADEN I REGIO NEN GR AND E S T. F OTO BEATA BJÖRK VALL

H U R O F TA S A M L A S E U R O PA PA R L A M E N T E T I S T R A S B O U R G? O CH H U R M Å N GA A RB E TA R I S T R A SB O U R G U TA N F Ö R PL EN I V E C KO RN A?

Hela Europaparlamentet sammanträder, enligt EU-fördraget, tolv gånger per år i Strasbourg. År 2019 var det totala antalet tjänstemän – kontraktsanställda och tillfälligt anställda – vid parlamentet i Strasbourg 293 personer.

NICKES TALTUR I STRA SBOURG. FOTO

PLENISALEN I STRA SBOURG. FOTO

O M PA RL A M EN T E T N U S A M M A N T R Ä D ER I S T R A SB O U R G EN DA S T PÅ G RU N D AV H IS T O RISK A SK Ä L – VA RF Ö R SLU TA R M A N IN T E M ED D E T ? D E T SK U L L E J U VA R A EN MILJ Ö G Ä R N I N G , O C H V I S K U L L E DÄ R T I L L H USH Å L L A M E D SK AT T EB E TA L A RN A S P EN GA R. PARL AMENTSHUSET I STRA SBOURG UTIFRÅN. FOTO

Parlamentet har röstat för att sluta med flyttkarusellen, men att Strasbourgsessionerna regleras i EU :s grundfördrag gör ändringen komplicerad. En ändring av det nuvarande systemet skulle kräva en ändring av fördraget, vilket i sin tur kräver enhällighet bland alla medlemsstaters regeringar, och en ratificering i alla nationella parlament. Att sluta pendla mellan Strasbourg och Bryssel skulle definitivt vara en god miljögärning, eftersom endast dessa resor årligen orsakar mellan 11 000 och 19 000 ton koldioxidutsläpp.

BEATA BJÖRK VALL

E N AV E U R O PA PA R L A M E N T E T S E V I G H E T S D E B AT T E R H A ND L A R O M H U RU V IDA D E T Ä R PR A K T ISK T AT T PA RL AM EN T E T PEN D L A R M EL L A N B RYS SEL O CH S T R A SB O U R G . VA RF Ö R PÅGÅ R F LY T T K A RUSEL L EN?

Strasbourg är ett av Europaparlamentets tre officiella säten, och därför platsen för de flesta plenarsammanträdena, detta fastställdes år 1997 i EU-fördraget. I Strasbourg behandlar och röstar parlamentet om utskottens och kommissionens förslag.