Page 1

2 2014

MEDLEMSTIDNING

”Vi som gillar skog” – succé på Facebook

En kamp mot klockan för att stoppa granbarkborren

Medlemsresa till Nya Zeeland och Australien

Välskötta diken för ökad lönsamhet


innehåll

med mellanskog nr 2, 2014 4

3 Ledare

4 Granbarkborren

6 Näringspolitik

”När du vandrar runt en dunge lärkträd för att spåra någonting, se då till att det inte är dina egna fotspår du följer efter.”

8

Gallra och röj

9

Export till Tyskland

10

Dikesrensning

12

Cityskogsägaren

13

Ny skogsmaskin

15

Kvinnligt nätverk

16 Mellanskogsmässan 19 Medlemsresa

Nalle Puh

21

Värmlands vildmark

22

Vi som gillar skog

23

Från årsmöten

25 Vd-krönika

8

26

Från Skogen

Aktuella räntesatser

Gäller fr.o.m. 1 februari 2013 Krediträntor Merkonto 1,75 % Likvidfördelning/Betalningsplan 2,00 % Debeträntor Dellikvid avverkningsrätt A conto/förskott leveransvirke Dröjsmålsränta (referensräntan + 8 procentenheter)

4,40 % 6,40 % 9,50 %

Redaktionsråd: Per Bengtsson, Maria Bergenheim, Per Sandberg, Mari Törrö, Dan Glöde, Jonas Olinder, Hans Kättström, Tommy Grenhage, Johan Nilsson, Jenny Parnesten, Carolin Carlsson, Erik Stenbeck, Martin Ekman Adress: Skogsägarna Mellanskog, Dag Hammarskjölds väg 60, Box 127, 751 04 Uppsala

13

19

Tel: 010-482 80 00 Fax: 010-482 80 99 E-post: per.bengtsson@mellanskog.se Annonser: Display i Umeå 090- 711 525 mikael.wannstrom@display-umea.se På omslaget: Spår från granbarkborre Foto: Mats Hannerz Form, layout & projektledning: Matador kommunikation Tryck: Forssaprint 2014 Ansvarig utgivare: Per Bengtsson, informationsavdelningen Mellanskog Upplaga: 29 000 Tidningen är tryckt på PEFC-certifierat papper

PEFC/05-31-5

441

TRYCKSAK

428

www.pefc.se

med mellanskog

NR 1 – 2013

med mellanskog

NR 1 – 2012

2


ledare

Klimatperspektiv på tillvaron Klimatet berör! Det sägs att inget folk talar så mycket om vädret som vi svenskar. Beror det på vårt geografiska läge, med de varierande och unika årstiderna? Vad kan vara bättre än en rejäl kall, tjäl- och snörik vinter? En förlovande ljus och torr vår, en solig sommar med lagom många varma regndagar som väter naturen? Eller höstdagar med klar och hög luft, när kylan och mörkret sakta kryper på?

Det är årstiderna som berikar min själ, och som också skapar förutsättning för tillväxten i våra skogar. För även om de optimala årstidsdrömmarna, just är drömmar, så är mina och familjens snöfattiga jular ute på skogsgården i Uppland, de senaste decennierna lätträknade. I år blev det dock en sådan! Kylan uteblev, med alltför kort tid med tjälad mark i stora delar av vårt Mellanskogsland, vilket utmanar oss i vårt skogsbruk. Det ställer höga krav på vår skogsägarförening, att möta den variabiliteten som är så svår att förutse. Det är då vi behöver en välorganiserad förening, med ett effektivt systematiserat arbetssätt, med en kontinuerlig kontakt med oss medlemmar och skogsägare, som ger en god förutsättning att driva våra skogsföretag i såväl medgång som i tuffare utmanande perioder. Politiska kastvindar

Klimat ur ett annat perspektiv kan vara politiskt klimat. Det som ger oss de spelregler vi ska driva våra skogsföretag efter. De borde inte vara lika oförutsägbara kastvindar och stormar som de naturliga, men tyvärr kommuniceras ibland en bild om skogsbrukandet, som jag inte känner igen mig i. Att det krävs en samlad stark organisation, som på ett sakligt, informativt och kunskapsbärande sätt kan nå med mellanskog

NR 2 – 2014

fram till beslutsfattare, är för mig ett av de viktigaste incitamenten för våra skogsägarföreningar. Jag är stolt över att vara en av oss ca 32 000 medlemmar i Mellanskog, som tar det ansvaret, tillsammans med medlemmarna i de övriga tre skogsägarföreningarna, och genom LRF Skogsägarna arbeta så metodiskt med dessa stora komplexa och globala frågor. I skrivandes stund kommer signaler om framgångar i det arbetet, t.ex. i regeringsbeslutet om etappmålen för biologisk mångfald, som kan ge oss rimliga förutsättningar att fortsätta ta vår ”Frihet under ansvar” som skogsägare och företagare. Vi kan alla bidra till allmänhetens uppfattning, genom att verka och synas i vår skötsel av våra skogsfastigheter, t.ex. med avtalet ”Ansvarsfullt skogsbruk”, och kanske kan det då börja blåsa lite medvind för skogsägare i de massmediala vindarna. Samla kraft

Nu längtar jag till att få njuta av vårens växtkraft ute på gården. Att få följa upp fjolårets plantering, planera för årets röjning och ytterligare åtgärder. Få ta en kaffekopp på trappen till den gamla statarbostaden, eller springa en mil längs de förhoppningsvis upptorkade vackra grusvägarna, på den uppländska landsbygden. Det är något särskilt energigivande med fotosyntesen! Vårhälsningar

Marie André Vice ordförande i Mellanskogs styrelse

3


Anna Marntell, Skogsstyrelsen, inspekterar gångar i bark.

En kamp mot klockan för att

stoppa granbarkborren Skogsägare i södra och mellersta Norrland börjar bli ett luttrat släkte. Stormen Dagmars effekter hade inte ens klingat av när Tilde och Ivar slog till med ännu värre resultat i samma område. En studie från SLU har visat att antalet granbarkborrar nästan tiodubblats i området. De nya stormfällningarna gör att risken för skador på stående skog är överhängande, om inte virket kommer ut i tid.

Mellanskogs skogschef, Matts Söderström är orolig. – I delar av Hälsingland och Härjedalen för vi nu en kamp mot klockan. Det gäller att upparbeta så mycket som möjligt av vindfällena innan sommaren. Han bedömer att det har fallit 250–300 000 kubikmeter hos virkesområdets medlemmar. Vi har utökat maskinkapaciteten, och just nu jobbar 25 skördarlag med att få ut i första hand gran, berättar han. Tidig vår ett problem

Vid så stora volymer måste virkesområdet prioritera. I första hand satsar man på större ansamlingar av gran. Så långt det går prioriteras marker som bara kan köras under vintern, men den tidiga våren ställer till det. – Ett normalår har vi tjällossning i mitten av april, men nu verkar våren komma en månad tidigare. Vi hoppas på mer kyla, annars får vi disponera om avverkningarna till fastare marker. En stor del av södra och mellersta Norrland är klassat som bekämpningsområde för granbarkborre, vilket betyder hårdare regler för hur mycket virke som får lämnas i skogen. Det handlar om högst 3 kubikmeter råa vindfällen per hektar, jämfört med 5 kubikmeter utanför skyddsområdena. ”Råa” vindfällen är granar med vit innerbark som granbarkborrarna kan föröka sig i. 4

Reglerna är också tuffa med tidpunkter. I Hälsingland, som tillhör det södra bekämpningsområdet, ska vindfällena ut senast 1 juli. I Västernorrlands och östra Jämtlands län gäller 15 juli. Matts Söderström hoppas trots allt att man ska klara uppdraget, och välkomnar samtidigt skyddsbestämmelserna från Skogsstyrelsen. – De hårdare reglerna sätter större fokus på skogshygienen. Det är samtidigt något vi försöker pränta in hos våra medlemmar, säger han. Hårt drabbat område

Södra Norrland har legat i riskzonen för svåra angrepp av granbarkborre under lång tid. Redan 2011 belades området med särskilda skyddsbestämmelser. Då var orsaken till utbrotten en kombination av en stormfällning 2007 och torra somrar. I november 2011 spädde stormen Dagmar på genom att fälla 4–5 miljoner kubikmeter virke, och nu har alltså Tilde och Ivar bidragit med 10 miljoner kubikmeter till. Anna Marntell på Skogsstyrelsen i Västernorrlands län har kämpat länge mot granbarkborren. Hon är bekymrad. – Just nu ser det väldigt illa ut, säger hon. Redan innan Ivar hade vi stora mängder vindfällen där granbarkborrarna kunde föröka sig. Nu är det risk att det blir en explosion.

med mellanskog

NR 2 – 2014


gr anbarkborre

Vad kan skogsägaren göra? Det finns flera åtgärder en skogsägare kan göra på både kort och lång sikt. Transportera ut virket I de drabbade områdena får högst tre kubikmeter färskt granvirke med en diameter över 15 cm på bark ligga kvar per hektar. Virket måste ut innan granbarkborrarna kläcks och letar upp nya träd. Angripna träd måste ut ur skogen senast 1 juli i södra Sverige och 15 juli i norra. Den här åtgärden är effektiv. Om gångsystemen under barken inte har granbarkborrens typiska mönster kan vindfället sparas. Då får granbarkborrens fiender hjälp. Ståndortsanpassning En granskog som mår bra klarar sig bättre mot angrepp. Dagens granplanteringar på tallmark är ett orosmoln. Sena gallringar, särskilt i dåligt gallrade bestånd, är en annan riskfaktor. Barka Barkat virke torkar så att det blir mindre begärligt för barkborrarna. Det är en nödlösning. Barka även undersidan och lämna högst 4 cm breda barkränder. Skydda virket Virkesvältor kan täckas med plast, papper, barkat virke eller lövvirke. De kan också vattenbegjutas.

Hon är tacksam över att det numera finns mätdata så att man kan följa granbarkborrens utveckling under flera år. Forskare på SLU har bland annat följt populationens utveckling i Västernorrlands län efter stormen Dagmar. De konstaterar att det idag finns 10 gånger så många granbarkborrar som före stormen. Angrepp väntas 2015

Granbarkborren söker sig i första hand till de råa vindfällena där träden inte kan försvara sig. Prognosen är att det kommer att finnas tillräckligt med vindfällen även under 2014, men sommaren 2015–2016 är risken stor för svåra angrepp på stående skog. Då gäller det att se upp med framför allt friställda granar i beståndskanter, äldre granskog och granbestånd i anslutning till tidigare vindfällen. – Ännu har vi inte haft så stora angrepp på levande träd, delvis på grund av två kalla och fuktiga somrar efter Dagmar. Samtidigt har det usla vädret gjort att vindfällena inte torkat ordentligt. De gamla vindfällena kan alltså fortfarande utnyttjas av granbarkborrarna, och dessutom har vi fått mängder med nya, säger Anna Marntell. Hon håller med om att reglerna för bekämpningsområdet är tuffa och svåra att följa. Prognosen tyder på att skogsbruket inte kommer att klara att få ut allt virke i tid. – Samtidigt måste vi göra allt vi kan. Annars väntar en katastrof för granskogen i södra Norrland.

Fångstvirke Fällor som behandlats med insekticider och feromoner har provats i södra Sverige. Men punktvisa insatser hjälper inte. Det behövs storskaliga insatser med virkesfällor för att ge resultat. Man kan lägga ut obehandlat fångstvirke innan barkborrarna svärmar på våren. Det plockas bort innan barkborrarna flyger ut under sommaren. Men fångstvirke som inte hinner plockas ut under sommaren får motsatt effekt – det blir en barkborreodling. Sök och plock De angripna träden plockas ut ur skogen när insekterna är kvar under barken. I södra Norrland är sök och plock av enskilda träd svårt. Där handlar det i stället om att plocka ut angripna bestånd. Om metoden verkligen fungerar vet ingen. Det kan till och med finnas risker. Nya kanter som öppnas upp kan exponera nya granar som angrips. Vinteravverkning Tanken bakom vinteravverkning är att barkborrar som övervintrar under barken plockas ut innan de hinner svärma på våren. Metoden fungerar dock dåligt i norra Sverige där många barkborrar övervintrar i marken. Håll tummarna för vädret Vädret är tyvärr den viktigaste ”åtgärden”. Torka sänker trädens motståndskraft. Barkborrarna gillar inte regn och kyla. Källor: SLU (www2.ekol.slu.se/granbarkborre), Kunskap Direkt (www.kunskapdirekt.se, sök på Åtgärder mot insektsskador).

Text & foto: Mats Hannerz, Silvinformation AB

med mellanskog

NR 2 – 2014

5


Så påverkar strandskyddet dig som äger skog

Strandskyddet gäller 100 m från strandlinjen vid havet liksom vid alla sjöar och vattendrag. Det kan i vissa fall utvidgas till upp till 300 m. Även mycket små bäckar omfattas, och vanligen även diken. Man får inte bygga inom strandskyddsområden, och inte heller uppföra anläggningar eller vidta åtgärder som kan påverka växt- och djurlivet eller avhålla allmänheten från att besöka platsen. Det kan röra sig om ganska harmlösa åtgärder som att anlägga en grillplats eller klippa gräs vid stranden. Sådant kan uppfattas som en privatisering som avhåller allmänheten och är därmed förbjudet.

Åtgärder som behövs för skogsbruket är undantagna från strandskyddet. Vid en lagändring för några år sedan infördes dock en bestämmelse att undantaget för bland annat jord- och skogsbruk endast gäller under förutsättning att åtgärderna för sitt syfte måste ske inom strandskyddsområde. Eftersom ett skogsområde inte kan avverkas på annan plats finns inget hinder att avverka i enlighet med skogsvårdslagen. Man kan dock inte räkna med att få sätta upp ett vedskjul eller annan 6

ekonomibyggnad för skogsbruk om det istället är möjligt att placera den utanför strandskyddsområdet. Undantag och orimliga konsekvenser

Det finns också skrivelser om att hobbyverksamhet inte omfattas av undantaget, vilket tolkas som att näringen måste ge ett betydande tillskott till försörjningen för att vara undantagen. Syftet med detta är att man vill undvika byggnader som kallas exempelvis redskapsbod, med mellanskog

NR 2 – 2014


näringspolitik

men som egentligen fungerar som fritidshus. En hobbyskogsbrukare anses inte ha samma behov av ekonomibyggnader och har därför inte rätt att uppföra sådana inom strandskyddsområde. Många myndigheter vill nu testa var gränsen går för vilka skogsbruksanläggningar och åtgärder som deltidsskogsbrukare får utföra. Det har inneburit flera beslut som fått orimliga konsekvenser för skogsägare. En golfklubb med skogsinnehav förbjöds att avverka vid stranden med motiveringen att skogsbruk inte var klubbens huvudsakliga verksamhet. I ett annat fall krävde den kommunala tjänstemannen att skogsägare skulle redovisa sina inkomster från skogsbruket för att få rätt att rensa diken inom strandskyddsområde. De flesta torde vara överens om att detta var felaktiga beslut och att den som bedriver skogsbruk också ska ha rätt att avverka oavsett inkomst från näringen. En långtgående konsekvens av ett annat synsätt vore att den som äger skog men samtidigt har sin inkomst från lönearbete inte skulle ha rätt att avverka inom 100 m från stranden. Oväntade effekter

ar L i

ndé n

NR 2 – 2014

Skogsägarföreningarna har tillsammans med LRF bedrivit ett intensivt påverkansarbete för att begränsa intrången för skogsägare till följd av propositionen, och för att stärka förutsättningarna för ett lönsamt skogsbruk. Arbetet har pågått under ett par års tid då vi suttit i expertgrupper, fört dialog med Miljömålsberedningen, politiker och departement samt bidragit med konstruktiva förslag och synpunkter. I många avseenden har vi lyckats med påverkansarbetet. Vi har uppfattats som kunniga, sakliga och konstruktiva och därigenom getts stort inflytande på besluten. nn

med mellanskog

Regeringen presenterade den 13 mars sin proposition om biologisk mångfald, som i många avseenden berör skogsbruket. Propositionen syftar till stor del till att Sverige ska uppfylla det man förbundit sig genom FN-konventionen om biologisk mångfald, det så kallade Nagoyaavtalet. Där anges bl.a. att 17 % av naturen ska skyddas och att skogar ska brukas hållbart så att den biologiska mångfalden bevaras. Hur Nagoya-avtalet ska tolkas har varit en av de svåra frågeställningarna i de processer som föregått propositionen.

Gu

För skogsbruksändamål får man avverka, men det är långtifrån självklart att man får avverka träd för annat ändamål än skogsbruk. Att hugga ner träd för att få sjöutsikt kan därför anses vara förbjudet. Syftet med de förändringar som gjordes i strandskyddsbestämmelserna 2009/2010 var att det skulle bli svårare att få dispens vid attraktiva strandlägen men lättare i glesbygdsområden. Förändringarna fick dock snarast motsatt effekt. Idag är det inte möjligt att få dispens om man inte kan påvisa något av de sex särskilda skäl som anges i lagstiftningen, vilket man normalt inte kan om man ska sätta upp en ny byggnad eller vidta en ny åtgärd i skogen. Att området saknar värde för rörligt friluftsliv eller naturvård kan då inte vägas in. I ett fall ville en markägare bygga 75 m från en mindre bäck. Domstolen konstaterade att området saknade bevarandevärden, att byggnationen endast skulle ha marginell påverkan på friluftslivet och att platsen var väl lämpad för bebyggelse. Markägaren ansågs dessutom ha starka personliga skäl att bygga där. Trots detta meddelades inte dispens eftersom han inte kunde påvisa något av de särskilda skälen. Dagens lagstiftning gör uppenbarligen ingen skillnad mellan små och stora vattendrag. Alla Sveriges över 100 000 sjöar och 527 000 km vattendrag har samma skydd. Tillsammans utgör strandskyddsområdena kring dessa minst en fjärdedel av Sveriges yta. Regeringen föreslår nu i en proposition förändringar i bestämmelserna som medger att strandskyddet i större grad får upphävas vid mindre vattendrag. Vilken betydelse detta får för tillämpningen får framtiden utvisa.

Framgångsrikt påverkansarbete i naturvårdsfrågorna

Ditt medlemskap i skogsägarrörelsen gör skillnad

En viktig fråga har varit att frivilliga avsättningar, impediment och sammanhängande generell hänsyn ska kunna räknas in i de 17 % bevarad natur som Nagoyamålet kräver. Det har vi fått igenom. Ett annat synsätt hade inneburit betydligt större krav på nya reservat och andra naturvårdsintrång. Viktigt är också att man inte lagt fram det förslag till ny skogsvårdsförordning som gavs stor tyngd tidigare i processen. Det hade inneburit stora inskränkningar och rättsosäkerheter för skogsägare. Ytterligare en framgång är förslaget om ett nationellt skogsprogram. Det bör innebära en process där produktionsmål och miljömål balanseras, där alla delar i skogens olika värdekedjor finns med och där förutsättningar skapas för att långsiktigt få avsättning för skogens produkter. Arbetet inför propositionen har för alla parter inneburit kompromisser, men vi upplever att skogsägarrörelsen har haft stort inflytande på utformningen. Genom ditt medlemskap har du medverkat till detta resultat. Text: Gunnar Lindén, Lantbrukarnas Riksförbund / LRF Skogsägarna Foto: Per Bengtsson, Mellanskog och pressbild LRF

7


gallr a och röj

1

2

1  2 

 ånga var intresserade av att se när Jonas Jonasson gallrade med sin M maskin i det 30 år gamla beståndet.

3 

 affe, grillad korv och goda samtal hör till när man går på en skogsdag. K Det är samtalen mellan föreläsningarna som ger kontakter och skapar nätverk.

3

 ustaf Johansson, Sillebotten och Bengt Danielsson, Tenvik har båda G arbetat i skogen under hela sitt yrkesverksamma liv. De diskuterade den dimensionshuggning som var vanlig i Sverige fram till 50-talet, som innebar att man avverkade träd upp till en viss dimension.

Röj och gallra i tid för bättre tillväxt Ett trettiotal skogsbrukare samlades utanför Sillerud när Mellanskog tidigare höll en skogsdag i Värmland. Dagen handlade om nyttan med röjning och gallring.

Här är tallen gallrad för åtta år sedan, men det är dags att ta igen eftersom kronorna går ihop i toppen, konstaterar Tommy Grenhage, Mellanskog, när han visar skogsägarna runt på de olika skiftena utanför Årjäng. Genom att hålla efter och gallra menar vi också att skogen blir friskare och risken för skador minskar. Vi har precis gått igenom olika bestånd där vi tittat på ungskogsröjning, förröjning och eftersatta bestånd, så kallat konfliktbestånd. Nu står vi i en 50 år gammal tallskog och tittar upp mot tallkronorna. – Röjning och gallring är lönsamma investeringar, och det finns väl ingenting som gör en skogsägare så glad som när det växer ordentligt i skogen, säger Tommy. Den kloke skogsägaren ser till att sköta träden så att de inte står och trängs och stampar på samma plats. Det är en förutsättning för att skogen ska växa. Kvaliteten på virket blir dessutom bättre om träden får plats att växa. Man bör röja två gånger

De skogsägare som kommit till skogsdagen tittar sig omkring och börjar diskutera medelstammen och boniteten på de träd vi har runt omkring oss. – Markens beskaffenhet är otroligt viktig för att få bra tillväxt i skogen, fortsätter han. Här syns att marken är frisk eftersom det växer blåbärsris på marken. Mycket 8

ljung tyder på att det är fattiga jordmåner med sämre tillväxt. Här tog vi ut 45 skogskubikmeter vid förra gallringen. Det är lätt att vara efterklok, men hade vi tagit hårdare förra gången hade förmodligen tillväxten blivit bättre. Normalt sett behöver alla bestånd röjas två gånger. Först när träden är 4–6 meter höga, och sedan när de växt till sig för att få en tät och jämn ungskog. Därefter ska skogen gallras. – Vid första gallringen tog vi ut cirka 30 procent av beståndet där vi står, berättar Tommy vidare. Nu åtta år senare behöver vi ta ytterligare 25 procent innan det blir dags för slutavverkning. Röjning är en god investering

Många drar sig för både kostnaden och det arbete det innebär att röja skogen. Men fler och fler tar hjälp. Kostnaden beror framför allt på hur beståndet ser ut. Vad de inte ser är att de förlorar betydligt större belopp om de inte röjer sin skog. – Klena träd och lätt terräng ger billig röjning så röj i tid, berättar Tommy. De allra flesta konstaterar att röjning alltid ger pengarna tillbaka vid första gallringen. Men framförallt lägger röjningen grunden för bra netton vid senare gallringar och slutavverkningen. – Vi vill ju att skogsägarna ska förstå värdet av sin skog, och öka tillväxten. Rätt gallrad skog ger normalt ett ekonomiskt överskott. Viktigast är att fatta beslut och se till att det blir gjort i tid. Text och bild: EvaLena Heinered

med mellanskog

NR 2 – 2014


export till t yskl and

Massaved

till Tyskland Från Oxelösunds hamn har Mellanskog exporterat 4 000 m3fub barrmassaved. Förfrågan kom under vintern när den inhemska industrin tydligt deklarerade att det fanns gott om svensk råvara och inte var intresserade av några prisdiskussioner. Trots att samma inhemska industri ändå importerat betydande volymer massaved från Norge under samma tid och kostnaden för den torde vara märkbart högre än den svenska massaveden. Nej, det är nog snarare så att man vill hålla nere priset på hemmamarknaden.

Prisbilden på massaved i Södermanland har stagnerat, antalet förbrukande industrier i närområdet är begränsat vilket ledde till ett stort engagemang att hitta alternativ. – Vi jobbar aktivt för att höja prisnivån till våra medlemmar, säger Martin Strandberg, virkesområdeschef i Södermanland. I det arbetet ingår att hitta nya marknader för att långsiktigt påverka prisbilden och vi hoppas att fler skogsägare vill leverera till oss för att påverka prisbilden i Södermanland. Vi levererar nu en första provleverans men räknar med att det kan bli fler båtar framöver. Våra medlemmar ska ha rimligt betalt

För Mellanskogs del kan det räcka med att virket fraktas till andra områden än vårt kärnområde. När man väl har lastat virke på järnvägsvagnar eller på en båt spelar avståndet mindre roll. Till skillnad från lastbilstransporter är kostnaden per mil förhållandevis låg, det som är dyrt är omlastningar. Vi är medvetna om att vår ”hemmaindustri” är viktig för en lokal förbrukning och långsiktiga priser. Dock kan vi inte acceptera om dessa olika industrier lyckas hålla priserna i vårt område på en markant lägre nivå än omvärlden. Mellanskog levererar gärna till den mellansvenska skogsindustrin förutsatt att den betalar ett rimligt pris. Nuvarande massavedspris anser vi vara obefogat lågt med hänsyn till förbrukarnas lönsamhet och vilka priser som betalas i vår omgivning. – Hamnar och tågterminaler är viktiga i detta arbete, säger Mellanskogs marknadschef Tor Marntell. Ett kort avstånd mellan avverkning och omlastningsplatser till järnväg eller båt skapar flexibilitet. De senaste åren har Mellanskog engagerat sig i flera olika terminaler, Torsby, Kil, Ljusdal, Mora och Forsbacka är några exempel. Genom dem fraktar vi t.ex. energisortiment från glesbygdområden till Mälardalen och massaved till industrier i såväl norra som södra Sverige. med mellanskog

NR 2 – 2014

Seriöst och långsiktigt

Som alla affärer gäller det att försäkra sig om villkor och att betalningsförmåga stämmer med vad som utlovas. Olika mätningsregler i olika länder gör det extra viktigt att veta vad som gäller. – Jag får en hel del förfrågningar från olika håll, säger Tor Marntell. Inte sällan är det någon som vill agera agent åt någon industri och kanske inte alls själv har de ekonomiska resurser som krävs för att genomföra en affär. Vi avböjer de flesta förfrågningar men är naturligtvis öppna för långsiktiga avtal som är gynnsamma för våra medlemmar. Vi har även själva kontaktat en hel del industrier utanför vårt område så att de ska veta vad Mellanskog sysslar med och vilka sortiment vi kan tillhandahålla. Text: Johan Nilsson, Mellanskog Foto: Martin Strandberg, Mellanskog

9


1

Sköt dina diken så ökar tillväxten i din skog 2

3

4

10

med mellanskog

NR 2 – 2014


dikesrensning

En omfattande dikesrensning behövs för att öka tillväxten i din skog och för att minska vattensamlingar. Det berättar Harald Lindebjörn, Skogsstyrelsen, för de trettiotal skogsägare som samlats i skogen utanför Vålberg när Mellanskog håller skogsvecka i Värmland.

– För lite vatten hämmar trädens tillväxt, men för mycket vatten är minst lika illa, konstaterar Harald Lindebjörn, Skogsstyrelsen i Värmland. Det finns ett stort behov av dikesrensning i Värmland idag. Det är åtskilliga hektar skog som behöver åtgärdas. Hur mycket vi tappar i produktion på grund av dåligt dikesunderhåll vet vi inte idag, men vi vet att det växer så det knakar om träden får det torrt om fötterna och plats att växa. Måste underhållas regelbundet

Trädens rötter behöver syre för att kunna utnyttja marken ordentligt, det har vi känt till länge. Och skogarna dikades redan under 1930-talet. Något som vi fortsatte med fram till 1980-talet. – Det vi glömmer bort är att alla diken i skogen är en vattenanläggning som måste underhållas vart tionde år, menar Harald. Och rensar vi inte dikena stiger vattennivån och tillväxten sjunker. Men nu, precis som då, måste vi skogsägare anmäla senast sex veckor innan att vi tänker gräva om det finns risk att det ändrar naturmiljön. Grävningen måste göras i samråd Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen för att se hur arbetet ska utföras just på den platsen. För varje åtgärd i form av skyddsdikning eller dikesrensning på skogsmark är unik. Kontakta länsstyrelsen och tala med grannar

Det finns tre olika typer av dikning; dikesrensning av befintliga diken, skyddsdikning innan avverkning och markavvattning då nya diken grävs. Och samtliga åtgärder kräver att skogsägaren kontaktar myndigheterna innan. – Anmäl till Länsstyrelsen för att vara på den säkra sidan, säger Harald Lindebjörn. Och prata alltid med grannen innan. För det finns regler om vad man får göra, men sällan vem som ska betala och hur det blir om man inte kommer överens. Harald trycker på betydelsen av att dika de egna skogsmarkerna för tillväxten och framkomligheten, men också att minimera slamavrinningen genom att skapa uppsamlingsområden. – När man leder undan vatten följer också en del slam med och slammet för med sig humuspartiklar, löst organiskt kol (DOC) och tungmetaller till sjöar och naturliga vattendrag, säger Harald. Därför ska man göra åtgärder för att minska slamavrinningen. Det vanligaste är slamgropar, överrinningsområden och diken som ligger skavfötters. med mellanskog

NR 2 – 2014

Se över diken och vattenavrinning

När vi står mitt i den breda skotarvägen kan vi tydligt se effekten av dikning och gallring. – Ett granbestånd som det här som står på gammal åkermark med lera och mjälmark gallrade vi först, berättar Johan Ördell, Mellanskog, som tillsammans med markägarna tagit fram en skötselplan för det område vi står i. Därefter gick vi in och dikade. Tittar vi på beståndet idag ser vi att det går att gallra undan ännu mer, och utan att lämna djupa spår efter maskinerna i marken. Här har vi en bonitet på G34. Med andra ord växer det så det knakar. – Dikesrensningen kostar, men det får man igen när virket ska ut, menar Johan Ördell, Mellanskog. På den här fastigheten har vi dikat drygt 1,1 mil med en kostnad på 12 kronor per meter plus moms. Det kan låta som en massa pengar. Men faktum är att det lönar sig eftersom kostnaden kvittas mot en bättre vinst när man avverkar. Skotningsvägarna blir kortare och du får 70 kronor bättre betalt per kubik för att det går att komma åt virket. Tänker man inte storskaligt sticker kostnaderna iväg. – Vi vill uppmana skogsägarna i Värmland och andra verksamma inom skogsbruket att se över sina diken och vattenavrinning från skogen, avslutar Harald Lindebjörn. På sikt blir tillväxten bättre och avkastningen ökar för varje enskild skogsägare. Text och bild: EvaLena Heinered

Bildtexter: 1. Det finns flera sätt att minimera slamtransporterna, berättar Jerker Olsson, Mellanskog. 2. Det finns tre certifierade grävare i Värmland, berättar Johan Ördell, Mellanskog. Det är de som ska utföra det precisionsjobb det innebär att gräva diken. 3. Fastighetsägaren har alltid det yttersta ansvaret för skogsdiken, berättar Peter Andersson, vattenhandläggare, Länsstyrelsen i Värmland. Man kan till och med bli åtalad om dikena är eftersatta eller för djupa. 4. Ibland är det inte helt klart att det finns diken i skogen, berättar Harald Lindebjörn, Skogsstyrelsen. Då får man ta till öronen och lyssna. Hör du vattnet porla under mossan är det ganska säkert att det ligger ett igenväxt dike där. Men man ska inte rensa överallt utan måste göra en bedömning från fall till fall.

11


cit yskogsägarna

es

te n

Även skogsägare på distans kan arbeta för ett hållbart skogsbruk J

Mellanskog har under våren genomfört en hel del olika aktiviteter i Stockholm för er som är skogsägare på distans. Bland annat har vi pratat generationsskifte, träffat unga och blivande skogsägare, haft utbildningar och några skogskontor från Mellanskogs område har varit och presenterat sig för skogsägare som bor i Stockholmsområdet.

Intresset för att lära sig mer om skogliga frågor och skogsbrukande har varit stort och många är ni som deltagit på våra aktiviteter. Stort tack till er som visat engagemang och ställer intressanta och utmanande frågor. Certifiering

En fråga som ofta dyker upp är miljöfrågan och hur man kan arbeta med den på sin fastighet. De flesta som jag träffar är måna om att deras skog ska vara välskött och att där ska bedrivas ett uthålligt skogsbruk, trots att man inte bor på fastigheten. I och med detta tänker jag idag prata lite mer om certifiering enligt PEFC och vårt nya avtal ”Ansvarsfullt skogsbruk”. Mellanskog och PEFC

Certifiering är en garanti för att en produkt eller tjänst utförs enligt specifika kvalitetskrav. Som certifierad skogsägare har man ett ansvar för verksamheten på sin fastighet och att värna både om de ekonomiska, sociala och ekologiska värden som fastigheten rymmer. Mellanskog fungerar som en paraplyorganisation för certifiering enligt PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification).

Certifieringskväll

6 maj 2014 kl. 18.00–20.30 Nya Böndernas Hus, Franzéngatan, Stockholm Anmäl dig på telefon till Mellanskog senast 30 april. Tel: 010-482 80 00

12

y e nn

Pa

rn

”Ansvarfullt skogsbruk”

Mellanskogs nya avtal ger bättre betalt för virket och visar samtidigt att du tar ansvar för miljön. Certifiering av skog är ett effektivt sätt att visa politiker och samhället att vi i familjeskogsbruket satsar på ett uthålligt mångbruk, det vill säga sköter vår skog ansvarsfullt och långsiktigt. ”Ansvarsfullt skogsbruk” bygger på att du har en aktuell skogsskötselplan med frivilliga avsättningar, vilket ingår i alla Mellanskogs skogsskötselplaner. Välkommen att lära dig mer den 6 maj

Men vad innebär det egentligen mer konkret att certifiera sig? Vad finns det för krav och vad kan man få för ekonomisk kompensation? För att lära dig mer om ”Ansvarsfullt skogbruk” och certifiering enligt PEFC, välkomnar Mellanskog dig till en certifieringskväll den 6 maj i Stockholm. Medverkar gör kunnig personal från Mellanskog som kan allt om vårt nya avtal ”Ansvarsfullt skogsbruk” samt representanter från PEFC. Text: Jenny Parnesten, Mellanskog

Svenska PEFC • Grundades år 2000 • 11 miljoner ha skogsmark certifierat enligt PEFC • Tillhandahåller skogscertifiering, entreprenörscertifiering och spårbarhetscertifiering.

PEFC/05-31-5 www.pefc.se

med mellanskog

NR 2 – 2014


ny skogsmaskin

Drivare passar många av familjeskogsbrukets avverkningar Just nu körs en så kallad ”Drivare” hos Mellanskog i Södermanland. Det är vår entreprenör, Martin Berggren, som vågar ta steget och prövar en helt ny maskin.

– Detta är en prototyp och med det följer att det har varit en hel del barnsjukdomar, säger Martin. Vi kan se en del feltänk när det gäller viss funktion och placering av delar men grundidén med denna maskintyp är mycket bra. Vi lär oss själva och har fixat en hel del men allt är inte åtgärdat ännu. Maskinen gör två maskiners jobb. Dels arbetar den som en vanlig skördare men också som en skotare. Det som tydligast skiljer är att den lastar direkt på sig själv när den kapar träden. Virket rör aldrig marken och risken för bl.a. nedsmutsning försvinner. Kostnaden för att flytta maskiner minskar, med drivaren är det ju bara en maskin som ska flyttas.

området. Med skonsamma band och möjlighet att tilta lasset för att få en jämn belastning blir det mindre påverkan på marken. Att kunna sköta hela avverkningen med en maskin sparar kostnader och förenklar hela kontrollen. Virket körs ju ut direkt efter det är avverkat så det finns ingen information som ska lämnas över till en annan maskinförare. Gunnar Björkholm, produktionschef på Mellanskog, gillar att den första drivaren av denna modell körs hos Mellanskog. – Teknikutvecklingen i skogen har stagnerat, det är positivt att det händer saker och att vi har entreprenörer som vågar prova nya idéer. Maskinen ökar flexibiliteten och sparar kostnader. Antalet körningar i samma spår minskas vilket ger mindre risk för markskador. Vi ska nu göra en ordentlig uppföljning av maskinen för att skapa bästa resultat.

Spännande teknikutveckling

Text & foto: Per Bengtsson, Mellanskog

ls s

Maskinföraren, Jimmy Karlsson, tycker att maskinen passar för många jobb i området. – Många skogsägare har ganska små avverkningar och nära till vägar. Den gör sig bäst om skotningsavståndet inte är för långt och om flyttkostnaden blir påtaglig för en mindre avverkning. Jag har kört många olika sorters skogsmaskiner och tycker att den arbetar lika bra som en vanlig skördare men också som en skotare. Vi vet att det är en prototyp och då får man vara beredd att det är en del strul i början. Konstruktörerna bakom Drivaren ligger bakom flera innovativa maskinlösningar som den s.k. ”Besten” och ”Fiberpac”. Det breda lastutrymmet kan expanderas, svängas och tiltas vilket gör det lätt att komma åt när träden apteras. För att minska marktrycket har maskinen en extra hjulaxel och 10 bandförsedda hjul som fördelar vikten. En annan uppfinning är att de två hjulaxlarna som styr drivningen har tunna lufttomma hjul som inte riskerar att få punktering. Lastkapaciteten är som en vanlig större skotare och när den kommer till avlägg tar det bara några sekunder att byta kranens skördaraggregat till en grip för skotare.

on

Passar bra på mindre avverkningar

J

y imm

Ka

r

– Det är en spännande satsning som ligger i tiden, menar Mats Karnestrand som är produktionsledare på virkes-

med mellanskog

NR 2 – 2014

13


Alltid nära våra kunder Varmt välkommen till något av våra 462 kontor runt om i landet. Vi kan skog och lantbruk. Fråga gärna oss. handelsbanken.se/skogochlantbruk

vindkraft sedan 1990

Investera i vindkraft!

En investering i vindkraft ger möjlighet att kombinera miljönytta med ekonomisk avkastning. vi sextondelar Just nu erbjuder geved, ett fint till försäljning i Le ianstads ist Kr i ge ttlä slä åne. Sk , un komm

Välkommen att kontakta oss:

Katarina Tideman 010-199 88 25 katarina.tideman@eolusvind.com

RÄNTEFÖRDELNING, PERIODISERINGSFOND, EXPANSIONSFOND, SKOGSAVDRAG Begreppen är många för den som skall deklarera sin jord- och skogsverksamhet. Vänd dig till en rådgivare som har erfarenheten och kunskapen som krävs för att öka lönsamheten och minimera skatten. Låt LRF Konsult göra jobbet.

Henric Karlsson 010-199 88 72 henric.karlsson@eolusvind.com

Eolus Vind AB är Sveriges första kommersiella vindkraftprojektör. Sedan starten 1990 har Eolus medverkat vid etableringen av över 420 vindkraftverk. Kunder till våra nyckelfärdiga anläggningar är markägare, skog- och lantbruksföretag, småföretag, ekonomiska föreningar och vindkraftskooperativ, energibolag, samt institutionella investerare. 010 199 88 00 | info@eolusvind.com | www.eolusvind.com

0771-27 27 27 www.lrfkonsult.se/skog


kvinnligt nät verk

Kvinnligt nätverk i södra Hälsingland

En kväll i februari hade jag förmånen att få hålla i en kurs om skogsskötselplaner anordnad av det kvinnliga nätverket i södra Hälsingland. Denna trevliga kväll flög fort förbi, frågorna var engagerade och många, diskussionerna intressanta och timmen blev sen.

Kvällen handlade om skogsskötselplanen, dess innehåll och hur man kan använda den som beslutsstöd i sitt skogsföretagande. Vi provade också olika funktioner i den elektroniska versionen av skogsskötselplanen, som man som medlem får tillgång till via Mellanskogs medlemswebb. Nystart på populärt nätverk

Det kvinnliga nätverket i södra Hälsingland bildades 2005–2006, då hade man bland annat motor- och röjsågskurser. Under våren 2013 väcktes nätverket till liv igen med en kick-off, där förslag och önskemål om

Intresset för skogsvård märktes tydligt under fikapausen. Diskussionen gick varm om bland annat röjning.

Röster från kvällens deltagare Det finns också ett socialt värde och man ser att man inte är ensam kvinna i skogsägarkåren. På skogsägarträffar kan man få intrycket av att nästan alla skogsägare är män, man undrar var alla kvinnor tagit vägen. Det är trots allt närmare 40 % av skogsägarna som är kvinnor. Nu kan man springa på andra kvinnliga skogsägare i stan och stå och prata röjning. Det är värdefullt på många sätt, förklarar Karin Eriksson förtroendevald i södra Hälsingland.

Det som är roligt inför vårens träffar är att det är många nya som hört av sig, skogsägare som tidigare inte varit med i sådana här sammanhang, berättar Karin Eriksson.

med mellanskog

NR 2 – 2014

aktiviteter samlades in. Listan på förslag och önskemål blev snabbt lång och ligger till grund för aktiviteter som är planerade i år. Framförallt finns en önskan om att lära sig mer om skog och skogsbruk. Behovet av ett kvinnligt nätverk finns enligt deltagarna. Många känner sig mer bekväma med att ställa frågor i en grupp med bara kvinnor. Frågor som kanske många har, även män, men som man inte riktigt vill ställa i rädsla för att verka okunnig. Dessutom är det roligare när man kan mer och då blir man också mer engagerad i sin fastighet, menade ett flertal deltagare. Text: Mari Törrö, Mellanskog

Maria Linder, Mia Persson och Karin Eriksson.

Vi har ställt oss frågan många gånger varför så få kvinnor deltar i olika aktiviteter som anordnas, kanske ska skogsdagar och liknande göras mer riktade mot hela familjen. Jag har själv roliga barndomsminnen från Mellanskogs aktiviteter, berättar Mia Persson som också är förtroendevald i södra Hälsingland.

Jag tyckte att den här kvällen var jättebra. Det är kul att få lära sig mer, kunskap får man aldrig för mycket av. Det finns många skogsägande kvinnor, men det syns inte. Därför är det roligt att ha träffar med bara tjejer och en del törs nog ställa fler frågor på en sådan här träff än de skulle göra annars. De som var här var verkligen intresserade, de ville lära sig mer och tiden bara flög iväg, svarar Maria Linder på frågan om vad hon tyckte om kvällen.

15


Fre

16

sk

og

m

lla n

ra

s var ig , M e

rog

e

s s an

a Er ik s s on , P

r la

ä /M

Er ik

dr ik

Ro s é n , A f f ä r s

ut v

ec

k

Välkommen till årets skogliga mötesplats an

a sv

r ig

f ö r M e l l a n s ko g s

El m

ia

Den 22–23 augusti är du välkommen på skogsmässan MellanskogsElmia i skogarna utanför Sala. Här kan skogsägare, entreprenörer och andra landsbygdsföretagare träffas under två intensiva dagar för att uppdatera sig på tekniken, delta i föreläsningar och träffa likasinnade.

med mellanskog

NR 2 – 2014


mell anskogsmässan

Mellanskog har tidigare ordnat skogsmässor som har varit mycket uppskattade, nu senast utanför Uppsala. För att kunna erbjuda en ännu bättre mässa framöver har Mellanskog och mässarrangören Elmia valt att samarbeta kring Mellansveriges största skogsmässa. För att få reda på mer om hur höstens mässa kommer att se ut och innehålla har Med Mellanskog valt att ge ordet först till Fredrik Rosén som är mässansvarig på Mellanskog och sedan till Erika Eriksson som sitter i Mellanskogs styrelse och är programansvarig inför MellanskogsElmia. I år heter mässan MellanskogsElmia, varför? – Vi har startat ett positivt samarbete med världens ledande skogsmässarrangör Elmia, och kommer tillsammans att genomföra minst tre skogsmässor vartannat år med start i år. Lite förenklat kan vi säga att Elmia som är proffs på att anordna mässor gör det de är bäst på, medan vi kan fokusera på programmet och Mellanskogs egen monter. Ni ska alltså hålla till utomhus strax norr om Sala, vad är det för område ni valt? – Sala kommuns mark och deras naturbruksskola som heter Ösby. Området har bra infrastruktur, vi har tillgång till åkrar, hagmarker och lite olika skogstyper samt att mässan nås av hela vårt verksamhetsområde inklusive storstadsregionerna i Mälardalen. Hur tar jag mig till mässan? Förra gången anordnande Mellanskog populära bussresor, är det något ni gör även i år? – Ja, vi kommer att anordna bussresor från våra områden. Anmäl ert intresse till er skogsinspektor så fort som möjligt, någon buss börjar redan närma sig fullbokat. Väljer du istället att ta bilen finns god tillgång på parkering, men det blir alltid lite högt tryck på infarten vid dessa arrangemang så ett tips är att komma lite tidigare. Vad kostar inträdet? – För medlemmar kostar det 80 kr, detta förutsatt att man har sitt medlemsbevis med sig som man kan skriva ut från medlemswebben eller beställa från sin skogsinspektor. För övriga kostar inträdet 160 kr. Ungdomar betalar 80 kr, barn under 14 går in gratis. Man kommer även kunna köpa biljetten i förväg på våra hemsidor vilket jag rekommenderar, åker man med någon av våra bussresor så sköter reseledaren det hela med en gruppbiljett. Vad kommer man att få se och uppleva under mäs�sans två dagar? – Temat på mässan är ”Framtidens skogsbruk”. Vi utgår från dagens skogsbruk och visar allt från skogliga tjänster

och maskiner till friluftsliv och skogliga IT-lösningar. Därtill kommer vi att belysa framtiden med ny teknik, under fredagen med intressanta seminarier och under lördagen debatt med politiker om bland annat skogsägarens förutsättningar och möjligheter. För de yngre besökarna kommer det också att finnas aktiviteter, och naturbruksskolan kommer att visa sin verksamhet. Till detta kan läggas några upplevelserika framträdanden och uppvisningar samt god mat och gemenskap. Finns det något värde för mig som inte är praktiskt involverad i skogsbruk att besöka mässan? – Absolut, det är ett jättebra tillfälle för en enkel skogspromenad och få en helhetsbild av vad som försiggår i skogen. Det kan vara kul att se lite olika maskiner och utrustning men även passa på att prata med skogsbranschen som förklarar hur och varför de arbetar som de gör. Kanske diskutera lite kring ekonomi och skogspolitik, eller träffa Mellanskogs trevliga skogsinspektorer samt se vilka nya möjligheter det finns att sköta skogen på distans. – Det är ju alltid kul att möta nya människor och de som sysslar med skog är inget undantag. Det kan bli oförglömliga möten som ger inspiration till nya idéer. Även om mycket med mässan är klart pågår ett ständigt arbete med att fylla på med så många viktiga, spännande och roliga inslag som möjligt. För att följa mässan på nätet, besök http://www3.elmia.se/MellanskogsElmia

Så, Erika Eriksson, styrelseledamot i Mellanskog och programansvarig inför MellanskogsElmia, hur kommer programmet att vara utformat? – Under fredagen kommer ett antal seminarier att hållas, vi har några spännande namn på gång som vi hoppas kunna gå ut med inom kort. Utmaningen är att ha delar för den besökare som redan kan mycket om skog samtidigt som vi vill nå ut till en bredare publik. Lördagen går i politikens spår och diskuterar ägandefrågor, klimat och uthållig skogsproduktion etc. med de skogspolitiska talesmännen. Var kommer detta att ske? – Planeringen pågår för fullt men får jag det som jag vill så ligger seminarier och politikerarenan centralt belägen på mässområdet i väderskyddade tält, med närhet till mat och en stunds paus i mässans myllrande liv. Vad har du för förväntningar på mässan? – Att få ta del av intressanta diskussioner kring skogsbruk och framtid samt kika lite på det som faktiskt visualiserar det som pågår hemma på min fastighet. Text och foto: Mellanskog

med mellanskog

NR 2 – 2014

17


ÅRS

Valtra RedLine

FABRIKSGARANTI

2 VALTRA

Gäller fabriksnya traktorer beställda från 1/1 2014.

N103 HiTech 3

475.000:Pris exkl moms.

Specifikation: 111 hk, luftkonditionering, dubbla värmeelement (tak och golv), däck 460/85R34 + 380/85R24 Continental. Erbjudandet gäller t o m 30/6 2014. Traktorn på bilden är extrautrustad.

FULLT TILLRÄCKLIGT – TILL LÄGRE PRIS Valtra RedLine är för dig som vill ha en riktigt bra traktor men inte har lust att betala för sådant du inte behöver. Vi har skalat av en del finesser utan att göra avkall på driftsäkerhet, prestanda och komfort och helt enkelt skapat en kostnadseffektiv arbetshäst som behåller sitt värde i många år framöver.

Kontakta din säljare redan idag! BOLLNÄS Hans-Erik Olsson 010 - 556 18 47 HUDIKSVALL Hans-Erik Olsson 010 - 556 18 47 Jens Moberg 010 - 556 19 17 KUNGSGÅRDEN Per Olof Sundin 010 - 556 25 82 BORLÄNGE / MORA / HEDEMORA Gustav Svensson 010 -556 26 16 Ruben Forslund 010 - 556 25 78 NORRTÄLJE / UPPSALA Bengt Eriksson 010 - 556 18 05 SALA / VÄSTERÅS / KÖPING Stefan Englund 010 - 556 15 87 ENKÖPING Clas-Johan Thunberg 010 - 556 19 03 ÖREBRO Jan-Erik Jonsson 010 - 556 33 08 Kent Karlsson 010 - 556 33 09 ASKERSUND Kent Karlsson 010 - 556 33 09 ARVIKA Hans Jansson 010 - 556 20 76 KARLSTAD Hans Jansson 010 - 556 20 76 Henrik Sörenger 010 - 556 00 21 SÄFFLE Mårten Eriksson 010 - 556 19 28

www.lantmannenmaskin.se


medlemsresa

Studieresa till

Nya Zeeland och Australien Mitt i kalla januari gav sig en busslast förväntansfulla skogsägare ut på en långflygning till andra sidan jordklotet. De landade i värmen på Nya Zeeland och en tre veckor lång händelserik resa väntade dem.

Jan Hedberg, Skogsresor.

Studieresan arrangerades av Jan Hedberg på Skogsresor som har en lång erfarenhet av resor med temat skog. Med på resan var bland annat två skogsinspektorer från Mellanskog, Per Westberg och Kjell Jonsson från Södra Hälsingland. De berättar inlevelsefullt om allt de fick uppleva och se med hjälp av otroligt vackra bilder. Redwood, Radiata och Maorier

Resan började på Nya Zeelands Nordö där James Powrie visade dem den skog han är delägare i. Skogen består till största delen av Radiata-tall, som avverkas vid en ålder av 28 år. Virket säjs sedan i ton och vägs på bil. Per och Kjell berättar att det är populärt att investera i denna typ av skogar och att de sköts intensivt, bl.a. så stamkvistas träden två gånger under omloppstiden. Landskapet på Nya Zeeland är till stora delar kuperat, det är riskfyllt och komplicerat att få upp det avverkade virket. Träden fälls manuellt, sedan dras de hela stammarna upp längs sluttningen av en stor kran förankrad med vajrar. Nere i slutningen finns anställda som stroppar två–tre träd åt gången. När kranen signalerar uppifrån gäller det att snabbt hoppa undan. När träden dragits upp lyfts de upp av grävmaskiner på aggregat som kvistar dem. Stammarna transporteras sedan till sågverket, där en bemannad mätram körs över stammen och markerar vilka längder den ska kapas till. med mellanskog

NR 2 – 2014

Terrängen är brant och det är aldrig långt till havet.

Därefter körs hela stammen in i en kap och stockarna sorteras sedan med hjälp av grävmaskiner i fack innan de körs in i själva sågverket. Gruppen besökte också en skog med majestätiska Redwood-träd i Rotorua, där de även fick tillfälle att se Maoriska traditioner och hantverk. Efter en båttur, genom ett vackert landskap som påminde om norska fjordar över Cook Straight till Sydön, fortsatte färden upp i bergen och till Arthurs Pass National Park. Nya utflyktsmål i Australien

Efter turen i nationalparken tog man flyget över till Australien till bl.a. Cairns och Kurunda. I Australien fick resenärerna ta sig genom vacker och varierande natur med hjälp av diverse färdmedel, eller vad sägs om tåg, linbana och amfibiebilar från andra världskriget. Besök gjordes i kolgruvor, regnskog, träskmarker och Eukalyptusskogar. Gruppen hann också med att dyka vid Barriärrevet, besöka en bonde med över 9 000 får, se Sydney och fira Australiens nationaldag innan de med nya perspektiv och minnen för livet återvände hem till vintern. Kommande studieresor 2014 går bland annat till Bajkalsjön, Island och Skottland. Mer information finns på Mellanskogs hemsida, www.mellanskog.se. Text: Mari Törrö, Mellanskog Foto: Per Westberg, Mellanskog

19


Din bäste vän i skogen.

Mowikranen har egenskaper som ingen annan skogskran har - det finns ju bara ett original. Tillsammans med Mowis välbyggda skogsvagn får du ett lättkört och smidigt skogsekipage som gör ditt arbete i skogen snabbt, effektivt och roligt - många år framöver. Se hela programmet hos din återförsäljare eller på www.mowi.se

FTG Cranes AB Industrigatan 1, 668 40 Bäckefors Tfn: 0521-26 26 30. Fax: 0521-26 26 39 E-mail: info@ftgforest.com www.ftgforest.com

Dags att deklarera

Ska du deklarera näringsverksamhet? Logga in på vår e-tjänst. Om du bara ska godkänna deklarationen kan du ringa, sms:a eller använda appen.

Deklarera senast den 5 maj. www.skatteverket.se/deklaration2014


värml ands vildmark

ar

tss

on

Er ik

Le

nn

Vy från Uggenäs över Eriks område.

Europas

sydligaste vildmark

Mellanskog har tagit ett rejält kliv framåt i den nordligaste delen i Norra Värmland – Övre Älvdal. För den okände kan nämnas att Övre Älvdal ligger längst Klarälvsdalen i Norra Värmland.

Vildmarken är total, mil efter mil med skogsmark, ibland dyker några stugor upp på rad efter vägen. Ibland ligger det en fantastisk gård framför en med gedigen snickarglädje och åkrar som slingrar sig längst med Klarälven. Detta är Europas sydligaste vildmark. Virkesområdeschefen Henrik Svensson håller med om att området har varit svårt för Mellanskog under en period tillbaka, men framhåller nu vilken fantastisk succé skogsägarföreningen gör i området sedan nya skogsinspektorn Erik Lennartsson anställdes. Erik, som tog examen på Gammelkroppa skogskola 14 juni, anställdes 17 juni. Erik hade praktiserat på Torsbykontoret och visat bra resultat och var omtyckt bland kollegorna. Så när personalbehovet fanns och Erik sökte jobbet klaffade allt. Stora höjdskillnader en verklig utmaning

Erik hyr en stuga i Branäs där han utgår ifrån, perfekt mitt i området. – Här i dalen efter Klarälven växer skogen bra berättar Erik, men snabbt blir terrängen brant och höjdkurvorna stiger. Skogen växer sämre desto högre upp vi kommer och oftast är framkomligheten så svår att grovbrytning med grävmaskin krävs för att bygga skördar- och skotarvägar. – Höjden över havet ligger på de högsta ställena på 700 meter, från grov fin granskog i dalen till fjällskog på toppen, fortsätter Erik. Här trivs han bra, det både syns och hörs hur han brinner långsiktigt för skogsägarna och deras behov och lösningar. med mellanskog

NR 2 – 2014

– Här finns ett otroligt skogsvårdsbehov, berättar han vidare. Under stormen 1969 blåste stora delar av södra skogsområdet ner. Det manuellavverkades då och på grund av flera orsaker blev mycket vindfällen kvar så barkborren spred sig snabbt, området var då ett katastrofområde, berättar Erik som läst på rejält om sitt inspektorsområde och lyssnat mycket på de äldre skogsägarna som bor kvar. Arbetet innebär också mycket resande

I jobbet ingår mycket restid för Erik, 40 % av skogsägarna är utbor, så ofta sker skogsägarbesöket i Karlstad, Göteborg eller Stockholm. Erik märker att den nya generationens skogsägare inte bor kvar i området på grund av arbetsmarknaden och de stora avstånden. – Desto större skäl till att verkligen upplysa både skogsägarna som bor kvar och de som bor i olika städer (så kallade utbor) om hur lönsamt skogsvårdåtgärderna verkligen är, och framför allt bygga upp ett långsiktigt samarbete med mig och Mellanskog, förklarar Erik. – Skogskötselplanen är speciellt omtyckt bland utborna och ett perfekt redskap för att minska restiden men ändå ha en helhetsbild på fastigheten. Jag ser långsiktigt på det här ansvarsfulla jobbet och blir stimulerad av de olika människorna jag träffar som äger denna underbara vildmark, oavsett var de bor eller var jag träffar dem. – Mitt mål är att tillsammans med de skogsägare jag träffat öka Mellanskogs medlemmars lönsamhet genom rätt skogsvårdsåtgärder här, avslutar Erik som vinkar glatt och sätter sig i bilen för att ratta till tåget som leder till Stockholm för att träffa nya skogsägare i Övre Älvdal. Text & foto: Tommy Grenhage, Mellanskog

21


vi som gill ar skog

M ar ianne

Er

ik

ss

on

Vi som gillar skog – växer så det knakar på Facebook

Vill du också vara med? Gå in på Facebook, sök på Vi som gillar skog, gilla och dela sidan. Är du på Twitter och vill läsa ännu mer om skog är Marianne där också. Sök på @MarianneErikss1 och följ.

För ett knappt år sedan startade sidan ”Vi som gillar skog” på Facebook. Bakom satsningen står LRF Skogsägarna och hela idén bygger på att skapa en mötesplats för skogsintresserade på en social plattform tillgänglig för alla.

Enligt Marianne Eriksson, kommunikationsansvarig på LRF Skogsägarna, finns det ett behov av en plats där alla – skogsägare, annat skogsfolk och allmänt skogsintresserade – på ett balanserat sätt kan diskutera skogen som resurs ur ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv. Samtidigt som det ger plats att sprida kunskap och öka förståelsen för familjeskogsbruket. Alla ska få komma till tals

– Vi har idag ca 3 500 personer som gillar vår sida och fler kommer till hela tiden. Vi kan se att det är två typer av inlägg som är mest populära och får flest ”gilla” och delningar. Dels är det inlägg som rör skogsskötsel och dels friluftsliv och folkhälsa kopplat till skogen. Vackra bilder drar också många besök. Skogspolitik, EU och mycket siffror lockar färre. Vår målsättning är att lägga ut ett inlägg om dagen. Som mest har vi haft 37 000 visningar av ett inlägg, så visst är det här ett effektivt sätt att sprida våra budskap och involvera människor att prata skog. Vi ser också i vår statistik att det är väldigt jämnt fördelat mellan kvinnor och män och mellan unga och äldre, vilket också är glädjande, förklarar Marianne. Text: Martin Ekman, Matador Foto & bilder: LRF Skogsägarna och Vi som gillar skog

22

med mellanskog

NR 2 – 2014


fr ån årsmöten

Röster från några av Mellanskogs årsmöten För att kunna rapportera från några av årets årsmöten var Med Mellanskog med på några av de första som genomfördes. Det för skogsbruksområde (sbo) Västmanland och det för sbo Örebro.

Per Nyström från Västerfärnebo uppmanade att Mellanskog tydligare ska informera om skogens betydelse för Sverige och svensk ekonomi samt står upp för ägandeoch brukanderätten. – Det är viktigt att var och en av oss ökar förståelsen genom att berätta om vårt familjeskogsbruk för människor som finns i vår närhet men även för allmänheten. Det råder idag en stor okunskap om skogsbruk, säger Bo Ohlsson. Örebro

Det känns väldigt bra att de som kommer är engagerade och att det är bra och stringenta frågor som ställs av de närvarande. Det är glada, positiva, granskande medlemmar som kommer, men som också är tillfreds med det resultat som presterades under ett besvärligt 2013. Det ska erkännas att några andra årsmöten som jag inte har besökt har det varit annorlunda. Kritiken har främst handlat om uteblivna timmerprishöjningar i stormområdet. Andelen medlemmar under 50 och andelen kvinnor som kommer till årsmötena gärna får öka och att det totala antalet därmed också ökar. Västerås

På årsmötet i Västerås medverkade Mellanskogs ordförande Karin Perers som på sitt färgstarka sätt presenterade Mellanskogs resultat blandat med näringspolitik, viktiga framtidsfrågor och poesi. med mellanskog

NR 2 – 2014

På årsmötet i Örebro var det Erika Eriksson som representerade styrelsen och redovisade årets resultat. – Det dyker upp nya förslag om att vi ska avsätta mer arealer av våra skogar, hur är det egentligen, undrade Kolbjörn Kindströmer, Nora. Erika klargjorde läget och uppmanade alla att certifiera sina skogar för att på så sätt visa både beslutsfattare och allmänhet att vi i familjeskogsbruket tar ett ansvar och att svenskt familjeskogsbruk är något att lita på. – Jobba med dialog för att visa vad vi gör i familjeskogsbruket är viktigt, menade Karl-Arne Löthgren. Det är vårt bästa och enda sätt att få andra att förstå och jag tror att t.ex. hembygdsrörelsen är en viktig kanal för oss. – Urbaniseringen i Sverige innebär att allt färre har en egen uppfattning och förståelse för hur skogsbruket bedrivs, sa avgående sbo-ordförande Bo Edstam. Vi i familjeskogsbruket har inget att skämmas för. Till ny ordförande efter Bo valdes Håkan Eriksson, Hallsberg. Kolbjörn Kindströmer, Nora gjorde comeback genom att bli nyinvald i sbo-styrelsen. Han informerade om ÄBIN-överenskommelsen (älgbetseinventeringen) som går ut på att markägarna är med och finansierar framtida betesinventeringar. Inventeringarna görs vartannat år med start i södra Sverige 2015 och i norra Sverige 2015. Kolbjörn skickade med en hälsning till Sven Erik Hammar och övriga som arbetat med frågan att det var ”mycket bra jobbat att komma till ett konkret resultat”. Mina intryck från årsmötena kan sammanfattas med att medlemmarna var engagerade i frågor som rör näringspolitiskt arbete och vill se en tydlig Mellanskogmedverkan i detta arbete. Text & foto: Per Bengtsson, Melllanskog

23


Gallring, vindfällen

Tandem-OXEN

Styr och övervaka via GSM SIKOM GSM AC III Utan att vara på plats kan du enkelt; – Styra, t.ex. höja&sänka värmen. – läsa av temperatur. – få larm om hög/låg temp., inbrott, driftstopp, strömavbrott m.m.. Du styr och övervakar direkt från din telefon. Flera olika modeller. Begär mer information!

Myreback MASKIN

0941-10225 • www.intectra.se

Box 12, 667 21 Forshaga Tel 054 -87 23 10 • www.myreback.com

Stor Vårvisning! Lördagen den 26 april kl 9:00 till 15:00

Vi bjuder på grillat, dricka, kaffe m.m. Välkommen!

dande Specialerbju gsdagen! under visnin

Griplastarvagn T1600 3,3: Pris 49.800 + moms (enbart vagn). Kranman när du satsar på kvalitet!

Vi är återförsäljare för Kranman i Värmland & Norra Dalsland Försäljning/service

Vi visar Bison 8000 / 6000.

MP Maskin & Motor AB Holmedal • 672 94 Årjäng 0573-200 10 • 070-354 08 88 www.mpmaskin.se


vd - krönik a

Vd-rapport Med Mellanskog

Jag kan med glädje konstatera att konjunkturen sakta fortsätter att förbättra sig och att vi nu i mars har kunnat höja priserna på sågtimmer i nästan hela vårt verksamhetsområde.

Mellanskog utgår sedan sex år tillbaka från att vi ska ha marknadsanpassad prissättning och det gör att vi har olika prissättning på virke i olika områden beroende på marknadsförutsättningarna. Då förutsättningarna just nu är olika i olika delar av vårt område, främst p.g.a. stormarna som var i Mellannorrland i december har höjningarna också blivit olika. Tio miljoner m3 påverkar förutsättningarna för oss som virkessäljare. Så fort läget stabiliserats i stormområdet kommer vi att se över prissättningen även där. Vi fortsätter att kontinuerligt bevaka prissättningen och arbetar även aktivt för att hitta vägar att kunna höja massavedpriset. Vi har nyligen exporterat en mindre volym barrmassaved och arbetar vidare med fler affärer. Läget är dock sådant efter kapacitetsneddragningar i Sverige och Norge, att det i vissa områden bildats överskott och stora lager, att det kan ta tid innan balanserna rättar till sig så vi kan se en förbättring av priserna. Mellanskog arbetar också intensivt med att forma en ny affärsplan. Vi har kommit en bit på vägen och har identifierat ett antal utvecklingsområden som vi kommer att arbeta vidare med. Jag vill särskilt lyfta fram den förändring av skogsägarkåren som sker sakta i det fördolda. Vi lever just nu i det land i Västeuropa som har den snabbaste inflyttningen till storstäderna. Storstockholm växer med 30–40 000 personer per år och det är glesbygden och mindre orter som tappar. Samtidigt vet vi att de flesta av skogsägarnas gårdar går vidare som generationsskiften eller inom annan närstående i släkten. Det innebär att framtidens skogsägare i högre utsträckning bor i en stad längre från sin med mellanskog

NR 2 – 2014

skog, har annan inkomst än skogsbruk och därmed inte har lika mycket tid som tidigare generationer att arbeta praktiskt med sin skog. Skogsägarna är också oftare kvinnor, andelen har ökat från 25 % 1990 till 38 % 2010. Effekterna av den förändring som hela tiden sker runt om oss gör att i de glesbefolkade delarna av vårt land så ökar utboägarna mer än i andra delar. För Mellanskog som organisation innebär det att vi behöver utveckla vårt erbjudande till skogsägarna och också se över hur vi möter skogsägare som inte längre verkar där de har sin skog. Alla undersökningar är nämligen liktydiga, de är lika intresserade av sin skog som de som bor nära sin skog men efterfrågar andra tjänster. Mellanskog arbetar hårt med att se över vårt erbjudande så att vi är en attraktiv part för alla som är skogsägare i Mellansverige. Under året kommer vi att presentera flera nya erbjudanden som ska göra det ännu lättare att vara en aktiv skogsägare. Jag ser fram emot det och hoppas att du också gör det!

Hälsningar

Sture Karlsson VD

25


Vilken politisk fråga är viktigast för dig som skogsägare inför valet i höst? Gustaf Johansson, Sillerud, Årjäng

– Jag tycker att frågan om miljöpolitiken är viktigast, att det gör en bra avvägning så att den inte blir överdimensionerad. Frihet under ansvar.

Miniskog 2014

– mässa för småskaligt skogsbruk

Bengt Persson, Delsbo

– Klart viktigast tycker jag alla frågor, som lagar och regler, som rör ägande och äganderätten till våra fastigheter är. Kjell Bergquist, Åmotfors

– Får man svara tre saker? 1. Värna om äganderätten, inte minst i samband med markinlösen, markavsättningar och liknande. 2. Stoppa kommersialiseringen av allemansrätten, markägaren ska tillfrågas och kunna ta betalt i fall där andra gör intrång på annans fastighet. 3. Nya förmånligare beskattningsregler vid biotopskydd, naturvårdsavtal m.m. Sven-Erik Johansson, Hedemora

– Att vi privata skogsägare kan bedriva ett meningsfullt skogsbruk under devisen frihet under ansvar. Christer Andersson, Hästedal, Flen

– För mig är äganderätten och rätten att förfoga över min egen mark det viktigaste, att inte byråkratisera verkligheten och att jag får disponera marken utan intrång av krångliga regelverk.

Mor och son Lisbeth och Johan Larsson från Grimle, Vittinge berättar att de är på Miniskog för att titta på vedmaskiner och för att träffa Mellanskog.

I Råsbo utanför Heby ordnades en mässa i mars med fokus på det småskaliga skogsbruket. De flesta tillverkarna av mindre skogsmaskiner var representerade, skogskörning med häst och historiska tillbakablickar av forna tiders skogsbruk visades också. Mellanskog var på plats med personal

och maskiner. Vi ordnade bland annat frågesport med identifiering av trädslag med hjälp av kvistar vilket enligt de flesta besökarna var svårare än det först verkade. Varm soppa, smörgås och kaffe gjorde också sitt för det lyckade resultatet.

Studiecirklar i Orsa Under januari och februari har virkesområde Norra Dalarna tillsammans med Föreningen Säker Skog genomfört åtta upptaktsträffar i området norr om Siljan. Detta för att skapa intresse till studiecirklar för Motorsågskörkort. Deltagandet har varit mellan 20 och 70 deltagare per träff. Vid detta tillfälle i Orsa Hembygdsgård deltog ca 50 skogsägare. Träffarna föll väl ut och ledde till att sex studiecirklar startades i Orsa.

med mellanskog

NR 2 – 2014


fr ån skogen

Mellanskogs silvernål

Mellanskogs pris för god skogsvård

Bo Edstam, avgående ordförande i sbo Örebro, fick Mellanskogs utmärkelse silvernålen som ett bevis för sitt engagerade arbete som ordförande för skogsbruksområdet.

Hans Torkelsson som brukar gården Måla vid Hjälmarens strand fick Mellanskogs utmärkelse för god skogsvård. Hans fick priset bl.a. för sin helhjärtade satsning för att återbeskoga de marker som inte längre brukas som åkermark och där nu välskött lövskog växer på marker med god bonitet. Thomas Johansson, som tilldelats pris för god skogsvård, köpte en fastighet hösten 2009 av kyrkan i Kvistbro. Sedan Thomas tillträtt som ägare har en stor del av fastigheten åtgärdats. Gammal dålig skog har slutavverkats, skyddsdikats och planterats med stora granplantor. Gallring är utförd på ca halva arealen efter en underröjning. Vid vändplanen finns det ett gammalt torpställe. Där har Thomas återställt viltåkrar och planterat äppleträd för att bevara torpet. Hans Torkelsson och Mellanskogs styrelseordförande Karin Perers.

Thomas Johansson.

Bo Edstam.

med mellanskog

NR 2 – 2014

27


POSTTIDNING B Med Mellanskog Box 127 751 04 Uppsala

MARKNADENS MEST KOMPLETTA PICKUP

KAMKEDJA

FYRHJULSDRIFT

DRAGVIKT

LASTVIKT

100%

TRANSPORTBIL

FLAKKANTSSKYDD

ECO

ESP

AIRBAGS

BENUTRYMME

X6 0,73 l/mil

KLASSLEDANDE

DRAGVIKT

Glöm inte att utnyttja avtalsrabatten

Isuzu D-Max från 239 000.Besök www.isuzu-sverige.se för närmaste återförsäljare Erbjudandet t o m 2014-04-30 eller så långt lagret räcker. Erbjudandet gäller endast vid köp av en ny lagerbil. Kan ej kombineras med andra avtal eller erbjudanden. Samtliga priser är cirkapriser och exklusive moms.

Kom och upplev Mellansveriges största skogsmässa

www.mellanskogselmia.se


Nr2 2014 medmellanskog  

Mellanskogs medlemstidning. I detta nummer tar vi upp kampen mot granbarkborre, nyttan med röjning och gallring. Hur strandskyddet påverkar...

Advertisement
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you