Med Mellanskog nr 2 2025 by Mellanskog

MEDLEMSTIDNING

Vi tror på familjeskogsbruket

Karin älskar att RÖJA

Från SKOGEN till MARKNADEN

FÄBODKULTUREN – Ett levande kulturarv

Familjeskogsbruket – en historia rotad i jorden

I GENERATIONER HAR den svenska skogsbonden gått över sina marker, lyssnat till vindens sus i trädkronorna och vårdat skogen som en förlängning av sig själv. Familjeskogsbruket är mer än bara en näring – det är ett sätt att leva, en tradition där varje årsring i träden bär på minnen från de som gick före. Alltför ofta möts vi skogsägare av en uppfattning om att vi som brukar marken, jord och skog, gör det för att förstöra den, utnyttja den och tjäna maximalt med pengar. Det är en märklig tanke – varför skulle vi vilja förstöra något som vi kanske ärvt av tidigare generationer, eller köpt som vår stora dröm, något som vi lever av?

Under århundraden var skogen både en livsnödvändighet och en frihetssymbol för den enskilda bonden. Här fann man bränsle,

byggnadsmaterial och foder, men också en möjlighet att skapa sig en framtid. Fäbodbruket är ett bra exempel på vad skogen kunde bidra med. Med industrialiseringens intåg förändrades förutsättningarna – från en självhushållande resurs blev skogen en handelsvara. Sågverk, pappersbruk och järnvägar öppnade nya marknader och den enskilda skogsägaren fick nu navigera i en ekonomi där skogens värde inte bara mättes i vedkubik utan också i kronor.

Men trots förändringar har familjeskogsbruket behållit sin särprägel. Den småskaliga skogsbonden har fortsatt att bruka sina marker med långsiktighet, där skogen inte är en kortsiktig vinst utan ett arv att vårda för kommande generationer. Idag står vi inför nya utmaningar. Klimatförändringar,

miljökrav och en allt mer globaliserad marknad ställer höga krav på den enskilda skogsägaren. Men samtidigt öppnas nya möjligheter i digitalisering, diversifierade skogsprodukter och hållbarhetstänk som skapar förutsättningar för en framtid där det småskaliga skogsbruket kan fortsätta att blomstra. Vi medlemmar i Mellanskog måste också vara med in i framtiden och ta ett större steg i förädlingsprocessen av det som kommer ut från våra skogar. Detta gör att ännu större del av de vinster som genereras från våra skogar kommer att hamna i skogsägarens fickor istället för hos någon annan.

PETER HELANDER

Mellanskogs ordförande

Med Mellanskog nr 2, 2025

4. FAMILJESKOGSBRUK

6. FÖRENINGSSTÄMMA

8. LÄTT ATT GÖRA RÄTT

10. KARIN STARTADE EGET

12. FRÅN SKOGEN TILL MARKNADEN

16. HITTAUT

18. FÄBODLIV

22. LYCKAD FÖRYNGRING

24. SOLCELLER PÅ SKOGSMARK

27. KORSORD

29. VD-KRÖNIKA

30. FRÅN SKOGEN

AKTUELLA RÄNTESATSER Gäller fr.o.m 21 februari 2025. Krediträntor Merkonto 1,50 % , likvidfördelning/betalningsplan 1,75 % Debeträntor Dellikvid avverkningsrätt 3,25 % , a conto/förskott leveransvirke 5,25 % , dröjsmålsränta 8,35 % (referensräntan + 8 procentenheter). Redaktionsråd Anna Ramstedt, Matilda Kreem, Tommy Grenhage, Mikael Cantzler, Staffan Dalbrink, Anders Westerlund, Elin Hofferek, Anna Barbier, Isabelle Bergkvist. Adress Skogsägarna Mellanskog, Dag Hammarskjölds väg 60, Box 127, 751 04 Uppsala. Tel 010-482 80 00. E-post anna.ramstedt@mellanskog.se eller info@mellanskog.se. Annonser VK Media, 0950-40 29 41, maria.bengtsson@vkmedia.se. Omslagsfoto Per Knutsson. Form, layout & projektledning Ord&Bild Reklambyrå. Tryck Ruter 2025. Ansvarig utgivare Marie Wickberg, marie.wickberg@mellanskog.se. Upplaga 24 000 ex.

FOTO KOLA PRODUCTIONS

”Det är kul att tänka på att ens barn ska ta över en dag.”

Som barn var Maria Dahlin med och planterade tallskog kring gården. Nu har nästa generation tagit över.

Släktgården har gått i arv från Maria Dahlins föräldrar till Teresias familj.

Familjeskogsbruk för kommande generationer

Maria och Teresia Dahlin driver skogsbruk tillsammans på släktgården i Stora Sundby. De äger halva skogen var och hjälps åt med arbetet.

– Vi tror på familjeskogsbruket som idé, säger Maria Dahlin.

TEXT KARIN JANSON FOTO PER KNUTSSON

FAMILJEN DAHLINS SKOGSINNEHAV

på 180 hektar ligger runt gården, som varit i släktens ägo sedan 1940-talet. 1962 kom Maria Dahlin hit med sina föräldrar.

– Vi tog över efter en släkting, mina föräldrar drev jordbruk och skogsbruk. I mitten av nittiotalet skrev våra föräldrar över gården på mig och min syster. Jag jobbade som polis i Eskilstuna men då blev jag bonde för hela slanten, säger hon.

Skogen som hör till gården består av gran- och tallskog som tidigare bestått av flera mindre skiften.

– Vi har köpt ihop ett skogsinnehav från bönder här omkring. De olika skiften har skötts på olika sätt, så vi har lagt ner en hel del arbete på att få ihop skogen till ett enhetligt system, säger Maria Dahlin.

Äldre skog som sparas På ägorna fanns också en del äldre skog, som hon och hennes far sparat till kommande generationer. 2016 var det dags för Marias dotter Teresia Dahlin och hennes man David att ta över gården.

– Det var väldigt mycket gallring för att förbereda för det kommande generationsskiftet. Jag hade en anställd som jobbade i jordbruket på sommaren och i skogen på vintern de sista åren, säger Maria Dahlin.

Men sedan kom ett stort angrepp av granbarkborre och omkullkastade planerna.

– Vi högg och högg och fick ta ner många hektar död skog. Brännveden sålde vi för 150 kronor, så vi gjorde miljonförluster, säger Maria Dahlin.

– Vi hade ju betalat för skogen som stod där, den var inräknad i värdet på gården när vi gjorde generationsskiftet. Så det blev en tuff start, säger Teresia Dahlin.

Hälften var Efter generationsskiftet äger Maria och Teresia hälften av gården och skogen var. Under åren som följde har de planterat mycket nytt, delvis med hjälp av Mellanskog, och hållit efter med röjning och gallring.

– Just nu har ju priserna gått upp och vi har en relativt god lönsamhet. Men vi har ingen slutavverkning i sikte den närmaste tiden, vi har avverkat så mycket och planerna är ju långsiktiga, säger Maria Dahlin och tillägger att hon tror på familjeskogsbruket som idé.

– Man sköter och formar något som man inte får ta del av i slutändan och bara är en liten del i ett längre perspektiv. Jag tycker att det är roligt, tanken på att kommande generationer kan ha nytta av skogen och att andra människor också kan vistas i och njuta av vår skog. Dottern Teresia håller med.

– Det är kul att tänka på att ens barn ska ta över en dag, att man förvaltar skogen åt dem. Sedan tycker vi om att vara i skogen,

plocka svamp och bara gå. Jag har jägarexamen också men hinner inte jaga just nu när jag har småbarn. Men i framtiden längtar jag efter att komma ut.

Något som oroar dem båda är det höga vilttrycket i området.

– Vi har mycket rådjur, vildsvin, älgar och kronhjortar. Kronhjortarna gnager barken och det gör att det kommer granbarkborrar även på yngre skog som blir försvagad. Jag har lyft den här frågan i olika sammanhang men inte känt att jag får något riktigt gehör. Här skulle jag vilja att Mellanskog agerar, säger Maria Dahlin.

– Det är så stora mängder djur, så det är oroande. Vi har gårdar runt omkring oss som säljer jakt och de vill ha vilt, medan vi försöker leva på skogen och spannmålsodling. Det blir en intressekrock, säger Teresia Dahlin.

Till vardags är det mest Maria som hinner vara ute och röja skogen. Teresia jobbar på en seminstation i närheten och hennes man David driver ett flisföretag. Familjen har en egen skotare och lånar in en skördare när det behövs.

– Skogen är som ett fritidsintresse för mamma, för du är ju alltid glad och tycker att det är roligt att vara ute, säger Teresia till Maria och tillägger:

– Utom när det är mycket vilt, för då kommer du hem och är lite arg.

Årets motioner

Nio motioner hade lämnats in till årets stämma, där fullmäktige beslutade att helt eller delvis bifalla fem.

Mellanskogs alla delägare firade på årets stämma

Mellanskogs medlemmar möttes till fest när det var dags för föreningsstämma på Uppsala slott den 22 maj. I år firades bland annat det högsta rörelseresultatet någonsin – och den näst högsta utdelningen någonsin: 115 miljoner kronor!

TEXT MAJA-STINA SKARSTEDT FOTO MATILDA KREEM

2024 VAR PÅ många sätt ett exceptionellt år för Mellanskog. Det blev bland annat ett ordförandebyte, numera med Peter Helander i spetsen, efter att Karin Perers tackade för sig, efter 20 år i styrelsen och 11 år som ordförande.

Mycket av arbetet under Peter Helanders första år som ordförande har handlat om att möta medlemmar, beslutsfattare och kollegor i skogsnäringen.

Peter ser att han som ordförande främst fokuserat på att tillsammans med kollegorna i skogsnäringen arbetat för att motarbeta de lagförslag och regelverk som förhindrar skogsägare att få bruka sin skog:

– Förhandlingarna med Sveaskog om att förvärva deras del av Setra har varit en viktig fråga som varit uppe på varenda styrelsemöte under året som gått. Arbetet med sbostyrelsernas roll i Mellanskog har varit en viktig fråga som nu går vidare för att skapa ett gemensamt arbete där 1+1 ska bli 3, säger han.

Högsta rörelseresultatet

Förra året bjöd på mycket höga virkespriser. Det är länge sedan skogsgårdens ekonomi och virkespriserna var så starka. Samtidigt var sågverkskonjunkturen utmanande. Hos Mellanskog blev det den näst högsta utdelningen någonsin: 115 miljoner kronor delades ut till medlemmarna. Rekordåret såg vi 2023 då 151 miljoner kronor delades ut. På tal om rekord visade Mellanskog det högsta rörelseresultatet någonsin under 2024: 181 miljoner kronor (122 Mkr).

Självklart fanns det mycket för medlem-

marna att diskutera och fira vid föreningsstämman, i år när det dessutom är Kooperationens år.

– En effektiv och välplanerad stämma! Det är ett tillåtande diskussionsklimat vilket jag uppskattar, säger Sarah Hammarberg, sbo Gotland, och får medhåll av Lisa Frelin, sbo Södra Hälsingland:

– Kul att vara här – jag tycker att det är en god stämning och vi håller ett lagom tempo. Mycket bra inspel till de motioner som kommit in!

5 motioner bifölls

I år kom nio motioner in varav 5 bifölls (se faktaruta). Innan årsstämman, i början av maj, fanns det möjlighet för varje motionär att presentera sitt förslag vid ett digitalt motionstorg för fullmäktige och övriga medlemmar, vilket uppskattades:

– Att motionstorget hålls tidigare underlättar och gör att det finns tid idag för alla att komma till tals kring motionerna, säger Urban Larsson, sbo Norra Värmland, vid stämman.

Andra viktiga händelser under 2024 som diskuterades vid stämman var Mellanskogs lansering av Skogstorget – ett viktigt steg mot en digitaliserad skogsaffär. Dessutom avslutades förra året med Mellanskogs avisering om att förvärva Sveaskogs aktier i Setra Group AB. Därmed är Mellanskog huvudägare med 99,5 procent av aktierna.

Två guldnålar delades ut Under föreningsstämman delades två

guldnålar ut till Christer Karphammar och postumt till Leif Karlsson. Christer Karphammar, före detta ordförande och vice ordförande i norra Värmlands sbo och viltansvarig, har enligt motiveringen bland annat: ”Varit en viktig ciceron på den väg som lett fram till Mellanskogs arbete med viltförvaltning. Vägen har inte varit rak och definitivt inte utan potthål, men genom respekt för alla intressenter och en förmåga att lyssna och se olika perspektiv har Christer varit starkt bidragande till den medlemsnära viltpolicy Mellanskog har idag.”

115 miljoner kronor i utdelning

– Vid föreningsstämman fattades beslut om en utdelning på 115 miljoner kronor till medlemmarna.

– Utdelningen utgörs av 8 procent ränta på insatskapital (17 miljoner) och efterlikvid på virkesleveranser för 2024 (98 miljoner) motsvarande 3,7 procent av virkesvärdet.

– Utdelningen är den näst högsta hos Mellanskog – 2023 delade Mellanskog ut 151 miljoner kronor och förra året delades 104 miljoner kronor ut.

– Sedan 2019 har 500 miljoner kronor fördelats till medlemmarna.

– Medlemmarna ökade från 28 200 till 28 700 under 2024.

Thomas Arctaedius till vänster och Örjan Grönlund till höger, delade ut 200.000 kronor till Kolbjörn Kindströmer, Skogsentreprenörerna.

Anna Ryberg Ågren, direktör för Svenskt Trä, tog emot Träkronan.

Leif Karlsson, före detta förtroendevald revisor i Mellanskog, är postumt också en värdig mottagare av Mellanskogs utmärkelse Guldnålen.

Motiveringen lyder bland annat: ”Med ett busigt leende och kloka frågor fick Leif revisionen av Mellanskog att bli något att se fram emot. Leif byggde broar mellan geografier och intressen och såg klarsynt utmaningar i föreningen som han inte tvekade att konstruktivt lyfta fram med de som var berörda.”

Check från Klimatmiljonen delades ut På stämman hade även Klimatmiljonen en monter där folk kunde fika och mingla. Med Klimatmiljonen anslår Mellanskog en miljon kronor under 2025 för att finansiera initiativ som minskar koldioxidutsläppen i skogsbrukets värdekedja.

Vid stämman uppmärksammades branschorganisationen Skogsentreprenörerna som fick 200 000 kronor för ett projekt som ska möjliggöra för entreprenörer att redovisa skogsmaskinernas klimatpåverkan i varje utförd åtgärd.

Stadgeändring – för att förtydliga En ändring skedde i Mellanskogs stadgar där man velat förtydliga hur länge ett dödsbo kan vara medlem i Mellanskog samt vad som sker när tidsgränsen passerats (se faktaruta).

I och med omval av fyra styrelseledamöter gav stämman förnyat förtroende till styrelsen att leda Mellanskog. Peter Helander omvaldes som föreningens ordförande av en enhällig stämma.

Talare på föreningsstämman var Anna Ryberg Ågren, direktör för Svenskt Trä, som fick utmärkelsen Träkronan.

Fakta: Ändring i Mellanskogs stadgar

Vid stämman fattades beslut om en ändring av Mellanskogs stadgar. Det handlar om ett tillägg i stadgetexten som förtydligar hur länge ett dödsbo kan vara medlem i Mellanskog. Genom stadgeändringen harmoniserar Mellanskogs stadgar med Ärvdabalkens formuleringar om hur länge ett dödsbo kan äga en lantbruksfastighet. Ändringen gjordes i form av ett tillägg i §10 Uppsägning: ”Medlemskapet för ett dödsbo ska anses vara uppsagt fyra år efter dagen då dödsfallet inträffade.”

Christer Karphammar förärades en Guldnål.

Peter Helander, omvald ordförande i kooperationen Mellanskog.

Natur- och kulturhänsyn

Mellanskog arbetar enligt PEFC:s certifieringsstandard. För avverkningsuppdrag innebär det bland annat att:

– Vid föryngringsavverkning sparas minst tio träd med höga naturvärden eller träd som kan utvecklas till att ha höga naturvärden per hektar.

– Av stående och liggande död ved ska minst 20 stycken med de högsta naturvärdena sparas per hektar.

– Vid föryngringsavverkning och gallring ska minst tre högstubbar eller lågor/döda träd skapas per hektar.

– Kultur- och fornlämningar hanteras enligt instruktion från Länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet och markeras i karta och i fält.

Lätt att göra rätt!

Med enkla knapptryckningar digitaliserar Mellanskogs skördarförare den hänsyn till kultur och natur som lämnas vid avverkningen. På sikt finns potential för att denna information ska kunna visas för skogsägaren som återkoppling och uppdatering av skogsskötselplanen.

TEXT OCH FOTO SVERKER JOHANSSON, BITZER

På avverkningen utanför Sala har Mellanskogs planerare ritat ut mycket hänsyn redan innan avverkningen. Peter Hornwall lägger till sådant som han själv tar hänsyn till – och kan även ändra online i planerarens förslag.

– JO, VISST GÖR det jobbet lättare när man vet exakt var man är i förhållande till all hänsyn på kartan, säger Peter Hornwall. Och så blir det enkelt att logga och beskriva vad man gjort.

På maskindatorn syns hans stora skördare som en liten blå pil i hörnet av en stor hänsynsyta med främst ek, asp, björk och insprängd gran som ska lämnas mot åker och betesmark.

Idag är han testförare. I maskindatorn ligger en ny version av Forest Link, Mellanskogs beslutstöd för maskinförarna, som Peter hjälper till att utvärdera. Mjukvaran bedömer hur många träd som egentligen finns i hänsynsytan intill maskinen med hjälp av skogsdata från Skogsstyrelsens nationella skanning. Bedömningen kalibreras med skördarens data från den aktuella avverkningen, så att data om skogen på hänsynsytan blir korrekt.

Loggar vad som händer

Men Forest Link är också ett verktyg för att logga vad som sker vid avverkningen. På kartan syns en fornåker och i terrängen runt maskinen har Peter ställt flera kulturstubbar med Mellanskogs blågula fornminnessnitslar på. I kartan syns de som run-R. Längre upp på objektet syns en stiliserad kavelbro, som Peter byggt över ett känsligt fuktstråk för att undvika markskador – den bron kommer skotare och markberedare att ha nytta av när de kommer till hygget lite senare.

– Det blir enklare att hålla ordning på avverkningens alla delområden och den hänsyn vi tar, menar Peter Hornwall på Hällstigens Skogsentreprenad.

En symbol i form av en skalbagge visar att död ved lagts in i en hänsynsyta för att inte skadas av markberedaren. Och överallt i kartan finns prickar som symboliserar olika virkessortiment och högar av biobränsle. Peter kan lägga in utförd naturhänsyn både med spakknapparna och genom att klicka på kartan i datorn.

– Det blir kartan. Jag är nog för gammal för att ändra på spakhanteringen, det sitter i ryggmärgen, konstaterar han.

Fyller många behov Peters synpunkter på gränssnittet och funktionerna landar hos Skogforsk, som tagit fram idén och vill testa den i praktiken, samt hos IT-utvecklaren Forest Link och Mellanskogs utvecklingsansvariga.

– Många av våra behov uppfylls med det här verktyget, menar Stefan Bohlin, som är virkestekniker vid Mellanskog och arbetar med utvecklingen av Forest Link. Dels är det ju ett bra beslutsstöd för maskinförarna, dels underlättar det vår administration och uppföljning väsentligt.

– Vid miljörevisionerna måste vi notera och beskriva all lämnad hänsyn, det är tidskrävande. Men med Forest Link skapar vi en god överblick och en positiv arbetsmiljö –det blir lätt att göra rätt! Våra hållbarhetsmål blir också mycket enklare att följa upp.

Uppdaterar skogsbruksplanen

– På sikt kan våra medlemmar få en tydlig redovisning av vilken hänsyn vi lämnat och sedan kan vi föra över dessa data till skogsägarens egen skogsskötselplan, så att den ständigt är uppdaterad. Det gör det lätt att göra rätt även nästa gång vi kommer till en plats, så att hänsynen till naturen och fornminnena hänger med när vi ska markbereda eller utföra skogsvård – eller till nästa gång det ska avverkas, förstås, säger Stefan Bohlin.

Projektet ”Digital naturvårdsuppföljning” genomförs i samarbete med Skogforsk och ForestLink. Lämnad hänsyn registreras genom ForestLinks system i maskinernas datorer. När maskinföraren lämnar naturhänsyn markeras detta med en knapptryckning. Även hänsynsytor/ hänsynsobjekt kan markeras, registreras och lagras med stycketal, areal och läge/koordinat.

KARIN STARTADE EGET:

”Mellanskogs kurs blev knuffen jag behövde”

Efter att Karin Botås gått utbildning i röjsågskörkort för kvinnor fick hon knuffen som hon väntat på: – Jag insåg att jag verkligen älskar att röja. Kursen fick mig att starta eget.

TEXT MAJA-STINA SKARSTEDT FOTO PRIVAT

Karin Botås gick Mellanskogs utbildning för röjsågskörkort, sa upp sig och startade företag: ”I mitt tidigare yrkesliv har jag jobbat på strategisk nivå och med frågor ur helikopterperspektiv. Nu är det underbart att vara på marken och observera varenda träd. När du håller på med röjning är du verkligen ’på golvet’, på marken. Jag gillar det.”

”Jag är en passionerad röjare. Jag tänker att skogen kommer att vara central för mig i framtiden, både privat och arbetsmässigt. Det är underbart att ägna dagarna åt röjning. Både jobba med kropp, själ och träd. Du måste vara närvarande också. Du kan sedan gå hem med känslan av att ha åstadkommit något.

Att du gör något viktigt för skogens framtid”, säger Karin Botås, medlem i Mellanskog.

KARIN BOTÅS HAR jobbat 15 år som tjänsteperson inom offentlig sektor. Hon har arbetat med utvecklingsfrågor och kände någonstans att hon själv behövde ett perspektivskifte.

– Jag ville prova något annat. Jag hade ett väldigt stort skav och behövde sätta mig själv i en annan kontext, uppleva en annan typ av arbetsliv.

Första steget till detta nya skedde egentligen för två år sedan, när Karin och hennes man blev skogsägare efter ett generationsskifte på makens sida.

Han hade vuxit upp med skogsbruk och var den som åkte ut i skogen och fixade grejer på helgerna.

– Jag kände inte att jag kunde hjälpa till så mycket. Jag kände mig vilsen i början som skogsägare och hade ett så stort kunskapsglapp att hämta hem. Så jag tänkte: ”Hur kan jag ta mig an det här?”

Gillar ”röjet”

Steget till att fixa exempelvis vindfällen kändes för stort, men Karin gillade verkligen att röja hemma på gården.

– Det talade för att jag skulle gilla att röja även i skogen. Så det var mitt sätt att börja umgås med min skog. Något som jag kunde ta ansvar för.

Så kom det sig att Mellanskog ordnade en utbildning i röjsågskörkort för kvinnor, i Karins hemmatrakter runt Ljusdal, för ungefär ett år sedan.

– Och det som var så härligt med kursen var att den bekräftade min tes. Min tes var att jag älskar att röja! Jag kände verkligen det under kursen. Det är det här jag vill!

Jag kände hur jag sög åt mig allt som de sa och ville prova alla tips jag fick.

Startade företag efteråt

Det som var extra härligt och lyckat var att den sammanföll med Karins längtan efter att testa på något nytt.

– Den där kursen blev knuffen som jag behövde. Jag kände: ”Nämen vad sjutton, nu startar jag företag!”

Sagt och gjort. Efter utbildningen sa Karin upp sig för att bli företagare. En del av verksamheten är att röja skog. Hon är också underentreprenör till sin makes byggnadsvårdsföretag där Karin renoverar fönster, dörrar och målar.

Ett ytterligare ben i företaget är som organisationskonsult.

– Det hör ihop med mitt tidigare yrkesliv. Jag har en liten fot kvar där, inom bland annat projektledning med uppdrag främst mot offentlig och ideell sektor.

Plus att Karin även driver byns kulturhus med tre andra – Stocksbo kulturhus.

Första röjningsuppdraget

Under hösten 2024 genomförde Karin sitt första större röjningsuppdrag åt en annan skogsägare.

– Det gick bra! Jag ska få röja mer åt samma skogsägare under våren.

Innan Karin satte igång med sitt uppdrag anlitade hon sin röjsågslärare en dag ute i skogen som hon skulle röja i, för att gå igenom sin strategi i uppdraget.

– Jag beskrev hur jag tänkte utföra det och vilka avvägningar jag såg med beståndet. Läraren kunde också kolla in min röjning

Fakta:

Säker Skog är en ekonomisk förening som ägs av Lantbrukarnas riksförbund (LRF) och de tre skogsägarföreningarna Norra Skog, Mellanskog och Södra skogsägarna. Säker Skog verkar för att de som arbetar med småskaliga redskap och metoder, som fyrhjuling, motorsåg och röjsåg, ska jobba i första hand säkrare, men gärna även lättare, roligare och mera lönsamt. Surfa in på www.sakerskog.se för mer information, hämta råd och tips eller boka utbildning för att ta fyrhjulingskort, röjsågs- eller motorsågskörkort.

rent tekniskt. Det var också otroligt värdefullt. Såklart nervöst i mitt första skarpa uppdrag, men när han bekräftade min strategi kunde jag fortsätta med ett mycket större lugn.

”Mycket kärlek till skogen” Utbildningen i sig var uppbyggd med både teoretiska och praktiska inslag.

– Det var verkligen en säkerhetskurs. Vi fick förstå vilken maskin vi hanterar. Som ny med röjsåg är detta en fantastisk form av mindfulness. Du kan inte vara någon annanstans i huvudet. Det är 1 001 mikrobeslut, säger Karin, som dessutom uppskattade att röja tillsammans med andra under utbildning.

De fick både löpande direktiv – och feedback.

– Så fint att bli uppmuntrad och det kändes att utbildaren hade mycket kärlek till skogen och själv brann för röjning. Det är verkligen ett hantverk. Inte bara tekniskt utan avgörande i alla avväganden man gör.

Hur viktigt var det att kursen bara vände sig till kvinnor?

– Jag tror att det skapade en prestigelös och stöttande stämning. Skogsbranschen är ju historiskt mansdominerad och jag tror att det är viktigt att som förening ibland erbjuda den här typen av tillfällen för att göra det lättare för oss kvinnor att ta plats och ta för oss i vårt skogsägande. Det var också fint att gå kursen i föreningens regi. Alla var medlemmar i Mellanskog, alla är skogsägare och vi alla känner ett ansvar för skogen, säger Karin.

Från skogen till marknaden

Har du som skogsägare funderat på vad som händer med din skogsråvara när den kommer till Setra? Eller vad dina granar och tallar används till? Häng med så tittar vi in hos Setra, ett av Sveriges största träindustriföretag.

VARJE DAG, ÅRET OM, kommer det in ett 20-tal fullmatade timmerbilar till Setras sju sågverk med skogsråvara från Mellanskogs skogsägare. De flesta av sågverken finns där Mellanskogs skogar finns, vilket förstås är bra ur ett transport- och miljöperspektiv.

Tar tillvara på allt

Timret tas emot, mäts in och sorteras i olika diameterklasser. Utifrån vilka sågningar och produkter Setra ska göra så hämtas de specifika timmerklasserna och läggs upp på sågen och sågas i olika dimensioner.

–Centrumbitar blir plank och ytterbitarna på stocken blir brädor. Vi försöker alltid maximera stocken för att få ut så mycket sågade trävaror som möjligt. I grova drag får vi ut ungefär 50 procent sågade trävaror av en stock och resten blir bioprodukter. Varje tiondels procent mer sågade trävaror vi kan få ut, desto bättre för lönsamheten. Att ta tillvara på råvaran på bästa sätt ligger i allas intresse, säger Jonas Gustavsson, direktör produktion på Setra.

Rättvist för båda parter

Fördelningar av det Setra får in till sågverken är ungefär 50/50 mellan gran och fura. Förutom sågade trävaror (plank och brädor) förädlas virket till hyvlat konstruktionsvirke, bygglösningar i limträ, korslimmat trä och andra byggprodukter. En tredjepartslösning, via Biometria, används för att säkerställa en opartisk mätning av virket. Det är grunden för att skogsägaren och sågverket får betalt respektive får betala för korrekt volym.

–Det känns tryggt och bra med en oberoende part som svarar för mätningen och redovisningen av skogsråvaran, säger Jonas Gustavsson.

Flis blir flis

Det är smart för både miljön och ekonomin att ta hand om så mycket som möjligt från varje stock. I Setras anläggningar tas allt om hand, bark används som bränsle i värmepannor för att torka virket, våtflis levereras till massaindustrin och torrflis används i värmeverk som biobränsle. Mycket går till

pelletsfabriker innan det eldas upp i små eller stora pannor. En minde del av sågspånet görs det pyrolysolja av som kan ersätta fossil olja i drivmedel. Setra äger tillsammans med Preem bolaget Pyrocell som ser till att det skapas en stark värdekedja, från skog till tank.

Foto: Setra Group, Nyby Sågverk

Foto: Kicki Nilsson /Icon Photo

Var finns marknaden?

Setra är i högsta grad ett globalt företag. En av få marknader man inte levererar till är

Sydamerika som är självförsörjande med egna sågverk. Till USA levererar Setra främst till byggföretag och då handlar det nästan uteslutande om reglar till småfamiljshus. I Kina är möbelindustrin det stora kundsegmentet och i Nordafrika handlar det mycket om interiöra produkter som fönster, dörrar, möbler och köksskåp. På den europeiska marknaden är limträindustrin en stor kund.

Tufft läge

Marknadsläget 2025 är tufft och utmaningarna för Setra är dels den allmänna konjunkturen och dels tillgången och priset på råvaran.

– Vi är inne i en låg byggtakt och det kommer sig bland annat av att det är hög inflation, som visserligen kommit ner lite men inte till en nivå som leder till högre konsumtion. I Kina är marknaden väldigt besvärlig med en fastighetssektor som kraschat och runt 60 miljoner lägenheter står tomma, säger Olle Berg, direktör marknad och affärsutveckling på Setra.

Olle Berg berättar vidare att USA var den marknad som till för några månader sedan var den mest lovande. Sedan kom tullarna och den ökande turbulensen.

– Man har visserligen inga tullar på trävaror, men allt runtomkring påverkas

indirekt. Det driver inflation och högre kostnader i USA, säger Olle Berg.

Ljusglimtar finns

USA har fortsatt en bra byggtakt och ett starkt underliggande byggbehov. Det finns en hög andel ”first homebuyers” även om det just nu är för dyrt för många av dem och räntorna behöver komma ner. En annan ljusglimt är Mellanöstern och länder som Marocko, Egypten och Algeriet som Setra levererar mycket till.

– Positivt i den regionen är att man har väldigt stora byggprojekt på gång. Exempelvis kommer VM i fotboll 2030 bland annat att spelas i Marocko och där bygger man världens största fotbollsarena i Casablanca, säger Olle Berg.

Setra har många långvariga kundrelationer världen över och nya kunder bearbetas kontinuerligt. Oavsett var kunden finns så är pris, kvalitet och leveranssäkerhet ytterst viktiga parametrar.

– Kvalitet idag handlar mer om ”product performance”. Styrka, dimensioner och att virket är kapat i rätt längder. Jag vill också lyfta fram att Setra är kända för att vara noggranna och lättillgängliga. Det är enkelt och tryggt att göra affärer med oss och det uppskattas av kunderna, säger Olle Berg.

Ökat intresse för trä

Det moderna träbyggande har ökat påtagligt

de senaste åren, både i Sverige och Centraleuropa. Numera finns det bra metoder för att kunna bygga även lite högre byggnader i trä. I sammanhanget kan det vara lite kul att fundera på vad Mellanskogs timmer används till. Kanske kan några skogsägare stoltsera med att deras virke använts till Cederhusen i Hagastaden. Stockholms första stora flerbostadshus i massivträ och ett av de största trähusprojekten i världen i innerstadsmiljö. Eller så har man bidragit till Naturum Dalarnas 32 meter höga utsiktstorn i Siljansnäs, som är konstruerat helt i trä. Och vem vet, kanske har en och annan gran från Mellanskogs skogsägare gått till världens största fotbollsstadion i Marocko.

Olle Berg

direktör marknad och affärsutveckling på Setra Fotograf Klas Sjöberg

För dig som är medlem i

Kapa kostnader

Du som är medlem i Mellanskog kan göra ännu bättre affärer med Samköpsrabatter. Anslut dig redan idag och få bättre priser på allt från bilar till verktyg, arbetskläder och hotell. Det är helt kostnadsfritt och du förbinder dig inte till något.

Kom igång här!

Skogsägaren Christina Bondesson är en nöjd kund på Samköpsrabatter. Hon handlar bland annat på Granngården, Swedol och Scandic hotels.

Välkommen till samkopsrabatter.se

Hittaut och Mellanskog –

Ett samarbete för rörelse i naturen

Under 2025 samarbetar Mellanskog med Hittaut, ett initiativ från Svenska Orienteringsförbundet som uppmuntrar fler att röra sig i naturen.

TEXT ELIN HOFFEREK FOTO CHRISTIAN OLARS, AKTIVT FAMILJELIV

TILLSAMMANS MED 18 lokala orienteringsklubbar i Mellanskogs verksamhetsområde stöttar vi lokal orientering och främjar aktivitet utomhus i skog och mark. Genom detta engagemang vill vi bidra till att fler upptäcker glädjen i att vistas ute i naturen och ta del av de värden som våra skogar erbjuder – skogar som ofta ägs av privata skogsägare som är medlemmar i Mellanskog.

Vad är Hittaut?

Hittaut är en friluftsaktivitet där du med hjälp av Hittaut-appen eller en fysisk karta

letar efter checkpoints i din omgivning – i städer, samhällen och skogsområden. Det passar alla, oavsett om du är van orienterare eller nybörjare. Delta på egen hand eller tillsammans med familj, vänner och kollegor.

Mellanskog deltar i Hittaut:s friskvårdsutmaning, så se till att koppla ditt konto till Mellanskog för att vara med och ta oss högst upp i topplistan över deltagande företag och organisationer.

Så här gör du:

1. Skapa ett konto på Hittaut via appen eller hemsidan.

2. Välj ort ”Uppsala” (oavsett var du är/bor) och ange ”Mellanskog” i fältet för friskvårdsutmaning.

2 3

3. Leta checkpoints i hela Sverige, registrera dina fynd digitalt – och hjälp oss klättra på topplistan! Varje checkpoint är markerad ute på plats i terrängen med en rosa Hittaut-logotyp, nummer och bokstavskod.

Mer information och instruktioner finns på hemsidan: www.mellanskog.se/hittaut

Välkommen att Hittaut!

DRA NER PÅ TEMPOT

SVERIGES STÖRSTA PRODUCENT

Vi på Bastuprodukter är Sveriges största producent av färdiga bastutunnor.

Din beställning levereras monterad och klar för användning. Tunnan tillverkas av limträ torrt granvirke och med luftade tak. Genom sin runda form skapas en mycket bra luftcirkulation och värmen i bastun blir därmed jämn och behaglig samt uppvärmningstiden blir väldigt snabb.

SKOGSKOJA OCH MANSKAPSBARACK

Kojan levereras komplett med en vedeldad kamin och erbjuder möjligheter för tvätt och övernattning. Medar ingår som standard utrustning, men kojan kan också beställas med ett o-bromsat underrede för enklare placering.

Kontakta oss för mer information eller besök bastuprodukter.com/skogskoja

Kom och träffa oss!

Öviksmässan i Örnsköldsvik, 29-31 maj

• Brunnby Lantbrukardagar 2-3 juli i Västerås.

Ni hittar oss i Nordfarms monter

Elmia Wood i Jönköping, 5-7 juni

• Stora Nolia i Umeå 6-10 augusti

• Brunnby Lantbrukardagar 2-3 juli i Västerås.

• Skogstransport i Ljusdal 15-16 Augusti

• Load Up North i Umeå 28-30 Augusti

• Stora Nolia i Umeå 6-10 augusti

• Skogstransport i Ljusdal 15-16 Augusti

Välkommen!

Load Up North i Umeå 28-30 Augusti

M Åström Produkter

Tel: 0914-202 00

(Kontor i Bygdsiljum)

Mikael 070-375 42 00 info@bastuprodukter.com

”Fäboden är inte vår – det är djurens”

I slutet av förra året utsågs fäbodkulturen till ett immateriellt kulturarv av Unesco.

Några som njuter av denna kultur är familjen Backlund: – När du kommer upp till fäboden är det ett speciellt lugn. Det räcker bara att strosa runt med djuren för att känna lugnet, säger Johanna Backlund.

TEXT MAJA-STINA SKARSTEDT FOTO KATARINA JÄDERSTRÖM

”Getterna är svåra att stänga in. De är lite överallt runt fäboden”, säger Johanna Backlund som besökt Nysjöns fäbod många somrar för att ta hand om djuren. Foto: Jan Hedberg

DET ÄR JOHANNAS pappa Hans-Olov Backlund som har fäboden. Han är uppvuxen med kulturen, såsom Johanna och hennes tre systrar.

När Unesco utsåg fäbodkulturen till immateriellt kulturarv riktades många ögon mot denna kultur som är en stor del av svensk historia.

Fäbodbruk handlar om allt från djurhållning till livsmedelsproduktion, markförvaltning, hantverk, musik, berättande och ritualer. Det är en tradition som formar landskapet och bidrar till den biologiska mångfalden.

För familjer som haft fäbod i släkten, såsom Backlunds, är det något viktigt att bära vidare.

– Det är fint att kunna förvalta fäboden. Men utan djur håller den sig inte så öppen som den är. Djuren betar på ett speciellt sätt.

Midsommar vid fäboden är ett måste för släkten Backlund. Och kossorna. Foto: Privat

Johanna Backlund med sina föräldrar, Hans-Olov och Åsa. Foto: Privat

Det är också en väldigt fin miljö för djuren att vara på. Alla får semester vid fäboden – både djur och människor, säger Johanna.

Fäboden drivs som en förening Nysjöns fäbod ligger i Dalarna, några kilometer från gränsen mellan Dalarna, Hälsingland och Gästrikland. Fäboden är 17 hektar, inhägnad med gärdsgård. Den ligger i södersluttning med sjön Nysjön alldeles nedanför.

Vid en fäbodsinventering 1663 fanns där tio stugor som hörde till fäboden. Sedan har det byggts på med fler och idag ingår ett 40-tal hus.

Fäboden drivs som en förening som har två arbetsdagar per år. – Alla är verkligen hjälpsamma och vi har ett väldigt bra samarbete.

Fakta: Nysjöns fäbod i Dalarna

Fäboden har anor från början av 1600-talet och fäbodvallen är kulturminnesmärkt. Detta är en av de sydligast belägna genuina fäbodar vi har kvar i Sverige och den är belägen i Falu kommun. Fäboden tillhör Lingheds by sedan storskiftet 1856. Totalt finns idag ett 40-tal stugor i Nysjön. Det har funnits djur på fäboden varje år sedan 1638 vilket betyder att vallen betats kontinuerligt sedan dess. !

Fäbodflickorna tog dit djuren

Johanna berättar att förr i tiden var det fäbodflickor som gick upp till fäboden och var där på sommaren med djuren. Även Johannas farmor var det – hon gick de två och en halv milen hemifrån. På den tiden var det inte tal om några vägar, utan de gick på stigar. Att gå sträckan med djuren tog fem-sex timmar. 1938 anlades en kärr- och cykelväg, så att det blev lättare att ta sig dit och i slutet av 1950-talet byggdes bilväg.

– Förr var kvinnorna där om somrarna, stickade strumpor, vallade korna, gjorde

smör och ost inför vintern medan annan arbetskraft behövdes hemma på gården, säger Johanna.

Mjölkkorna har gått fritt

Johannas föräldrar har haft sina mjölkkor där sedan ungefär 20 år. Men de senaste åren har det varit lite till och från med mjölkningen. De har varit beroende av Arlas hantering av mjölken. Under vissa perioder har de inte kunnat ha mjölkkorna där, eftersom det inte klaffat och de själva måste frakta hem mjölk.

– Men annars har det fungerat bra att ha

Tips!

Besök en fäbod i sommar! Sök efter fäbodar och hitta någon att uppleva på semestern. En del stugor finns lediga att hyra.

Läs mer om fäbodar på Förbundet Svensk Fäbodkultur som samlar den svenska fäbodrörelsen: https://fabod.se/ !

mjölkkorna där. De har gått fritt. Vi lösgör också arealer hemma på gården för att ha vinterfoder kvar där, istället för att alla djuren betar av på sommaren, berättar Hans-Olov.

Djuren är prioriterade Fäboden har också varit en perfekt miljö sommartid för djuren som kunnat ha större möjligheter till skugga, i sommarhettan.

– På vår gård har vi ingen mark med träd och då kan det bli heta somrar. Vid fäboden finns det skog för djuren att gå in i och söka skugga, säger Hans-Olov.

Det märks på både honom och Johanna att djuren är en väldigt viktig del av fäbodkulturen.

– Det är inte vår fäbod utan djurens, säger Hans-Olov och får medhåll av Johanna: – Ja, det krävs verkligen djur, för annars växer det igen. Djuren är duktiga att beta både på buskar och mark och de behövs på en fäbod, då blir det levande på riktigt. Det tycker alla.

Barnen gillar också fäboden

Förutom mjölkkor finns där även getter. Djuren transporteras dit med djurtransport på försommaren och tillbaka till gården efter sommaren.

Djuren är inte så beroende av byggnaderna utan ligger hellre under en fäbodgran. De går ute på dagarna och nätterna.

– Stugorna ger mer plats för oss människor.

Mina barn tycker om att vara där. Det är helt strömlöst och ingen el. När barnen kommer upp släpper de allt annat. Alla skulle behöva vara där uppe och förstå vad det kan ge en, säger Johanna.

De har en fin källa att hämta vatten från och lagar mat på öppen eld eller gasol.

– Allt är inte självklart däruppe. Men det ger dig ett otroligt lugn när du kommer dit.

Det är en väldigt vacker plats. Du är helt i skogen, med en glittrande sjö framför dig.

Trångt på midsommar

På midsomrarna är det kamp om stugorna i släkten, men alla får plats att fira där. Släkten Backlund har två stugor där de kan sova över. – Vi firar där allihopa. Lagar god mat. Vem som helst får komma till fäboden och

Fakta: Fäbodkulturen

I Mellanskogs område är kopplingen till fäbodkulturen stark. Flera av våra medlemmar vårdar fäbodar som fortfarande används på traditionellt vis, med betande djur och lokal mjölkproduktion.

I Sverige har fäbodbruket varit utbrett framför allt i Värmland, Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Härjedalen och Jämtland men även funnits i Uppland, Medelpad och Ångermanland, Västerbotten och Norrbotten. I dag finns cirka 300 levande fäbodar runt om i Sverige.

strosa runt. Vissa fäbodar har kaffeservering och Backlunds har tidigare sålt lite ost och smör. En del av stugorna går att hyra för allmänheten.

Om Johanna och Hans-Olov skulle tipsa folk som inte tagit del av kulturen är det att ha tid.

– Om du ska uppleva en fäbod ska du helst ströva runt. Man måste ha tid och inte bara besöka för en snabb fika. Känn att du kan varva ned. Det är verkligen härligt att komma dit och uppleva en vacker miljö, säger Johanna och Hans-Olov instämmer:

– Strosa runt på fäbodvallarna tillsammans med djuren, men ha helst ingen hund med dig. Då kan det bli bråkigt.

Både djur och människor får semester vid Nysjön – som även har gott fiskevatten. Foto: Jan Hedberg

Ett 40-tal hus hör till Nysjöns fäbod. Foto: Privat

Modern skogsskötsel med ökat värde för framtiden.

Våra skonsamma, flexibla och beståndsgående maskiner ger dig fina resultat helt utan avtryck med fler stammar kvar per hektar som blir värdefullt timmer.

Alstor är en högkvalitativ svensktillverkad skogsmaskin optimerad för entreprenörer och självverksamma skogsägare. Utvecklad och tillverkad i Bohuslän sedan 1998. I modellprogram ﬁnns både skotare, skördare och kombimaskiner.

Skogsvagnarna som erövrat Europa är nu tillbaka till sina rötter.

Äntligen

TILLBAKA I SVERIGE

Upptäck glädjen med bra prestanda

Säljs hos din närmaste Lantmännen Maskinåterförsäljare

Fem tips för lyckad föryngring

Vårens planteringssäsong är i full gång. För dig som planerar för föryngring kan det vara värt att ta del av några tips som ger dig goda chanser att få ett gott resultat. Erik Viklund, Mellanskogs skogsvårdschef delar här med sig av sina bästa råd.

1. Markberedning gynnar plantorna på kort och lång sikt

– Vi vet att markberedning inför plantering ger ökad överlevnad, bättre tillväxt och vitalare plantor. På kort sikt minskar risken för snytbaggeangrepp och eftersom plantorna etablerar sig snabbare gynnas också tillväxten under många år.

2. Med rätt planteringspunkt ökar överlevnaden

– Tidigare var rådet att plantera i omvänd torva, men eftersom försommartorka har blivit vanligare rekommenderar Mellanskog numera en hög planteringspunkt i mineraljorden. När plantan får direktkontakt med mineraljorden minskar risken för uttorkning.

3. Rätt trädslag på rätt mark

– Att sätta rätt trädslag handlar både om tillväxt och överlevnad. På torra marker trivs tallen bra och på fuktigare och bördigare marker passar granen bättre, på blöta marker kan löv/björk vara ett alternativ. Omfattande skogsskador, t.ex. de granbarkborreskador vi har sett under senare år har ofta en koppling till att gran planterats på alltför torra och magra marker. Tänk på att hygget kan behöva delas upp för olika trädslag. Markförhållandena varierar i allmänhet inom ett och samma bestånd.

4. Välj rätt typ av plantor

– I vår geografi är rådet att undvika de minsta täckrotsplantorna, eftersom vi ser att de dör i större utsträckning än de som är större. De små plantorna är t.ex. känsligare för torka och konkurrens från annan hyggesvegetation. Kostnadsmässigt betyder det heller inte så mycket att välja en större planta. Se till att plantorna är färdigbehandlade med snytbaggeskydd vid köpet.

5. Vårda plantorna och följ upp planteringsresultatet

– Det är viktigt att vårda plantorna inför planteringen. Ställ isär lådorna, ta bort plasten och öppna upp handtagen. På våren behöver plantorna tinas och då ska kartongerna stå på en skuggig och sval plats så att rotklumparna håller fukten. Sätt i gång planteringen snabbt, så att plantorna inte blir kvar i kartongerna för länge – de mår mycket bättre på hygget!

– Glöm inte att följa upp hur det gick! Gå ut på hygget både första och andra säsongen efter plantering och se om plantorna har klarat den första svåra tiden på hygget. Stötta med hjälpplantering om det behövs, så har du ökat dina chanser att få ett fint bestånd i framtiden.

Foto: Jan Ekdahl

Foto: Thomas Adolfsén

Erik Viklund, skogsvårdschef, Mellanskog. Foto: Matilda Kreem

Foto: Calle Bredberg/scandinav

SOLCELLER PÅ SKOGSMARK

Att upplåta mark till en exploatör som vill anlägga en solpark, kanske med tillhörande batteripark, kan vara ett sätt att öka intäkterna från fastigheten och samtidigt bidra till omställningen till ett mer biobaserat samhälle. Fredrika Hovberg, som är fastighetsrådgivare på Mellanskog, bistår markägare som vill använda en del av sin fastighet för produktion av solel.

–JUST NU ÄR det väldigt inne med solkraft! Utöver själva grundorsaken – de höjda energipriserna – skulle jag säga att det beror på två saker. Det ena är att det har blivit svårare att få tillstånd för att etablera solel på åkermark, och då börjar exploatörerna att titta mer på skogsmark där man hoppas att det ska vara lättare att få tillstånd. För det andra är det bra betalt för markägaren, jämfört med livsmedels- eller skogsproduktion. Solel kan ge flera gånger mer per hektar och år jämfört med virkesproduktion. – Viktiga faktorer för att en fastighet ska vara lämplig för solel är att den ligger nära en befintlig ledning, att det finns bra väg fram till platsen och att där inte finns höga naturvärden. Läget i terrängen är mindre viktigt, numera kan man positionera panelerna för bästa möjliga verkningsgrad. Men man kan behöva avverka en större yta än själva parken kräver, för att skapa bästa

möjliga förutsättningar för solpanelerna. Arealen brukar ligga på 5–15 hektar.

– Man har beslutat att bygga fyra stora överföringsledningar för el från norr till söder och längs med de planerade sträckningarna är det många markägare som kontaktas av exploatörer som vill bygga solelsanläggningar nära ledningarna. Det har också blivit vanligare att anlägga en batteripark i anslutning till solpanelerna för att kunna jämna ut produktionen över tid.

– Om man vill ha en solelanläggning på sin mark kan man välja mellan att själv projektera och bygga eller att upplåta mark till en exploatör som arrenderar marken. Att bygga och äga anläggningen själv innebär en stor arbetsinsats och ekonomisk riskexponering. Det är vanligare att en markägare arrenderar ut mark till en exploatör. Exploatören hanterar då tillståndsansökningar, projektering och investering. Man skriver ett

TEXT LOTTA MÖLLER FOTO HANS BERGGREN, JOHNÉR

Fredrika Hovberg fastighetsrådgivare Mellanskog

avtal med markägaren, ofta med en fast och en rörlig ersättningsdel, där den rörliga delen varierar med priset på den el som säljs. När anläggningen är färdig brukar exploatören sälja den vidare och elproducenten som tar över parken tar då också över arrendeavtalet med markägaren.

– På Mellanskog kan vi hjälpa markägare att gå igenom de avtalsförslag som de får från exploatören. Det brukar vara ett bra

stöd eftersom det ofta är första gången för markägaren som man skriver den här typen av avtal och nu, när marknaden växer så snabbt, finns det också många ovana exploatörer som inte har kunskap om vad som är viktigt att ha med i ett avtal. Normalt sett lägger vi två till tre timmar på att gå igenom avtalsförslaget med markägaren, och det brukar uppfattas som väl värt den kostnad det innebär. Ett tips är att be exploatören att stå för kostnaden av den juridiska rådgivningen, även de har ett intresse av att avtalet blir bra för båda parter.

!Tips:

Om du funderar på solel på din fastighet, kontakta exploatörer i ditt område och fråga om de är intresserade.

”På Mellanskog kan vi hjälpa markägare att gå igenom de avtalsförslag som de får från exploatören.

Det brukar vara ett bra stöd.”

–Det finns en del frågetecken, bland annat hur ett arrendeavtal med markägaren står sig juridiskt om solparken säljs flera gånger och kanske till utländska aktörer. Det finns också oklarheter kring nedmonteringen av parken. När parken byggs avsätts alltid pengar för nedmonteringen men eftersom avtalen oftast löper på 30–40 år så är det svårt att bedöma om det avsatta beloppet kommer att räcka i den tidens penningvärde och för att uppfylla de avfallsregelverk som gäller då. Så visst finns det risker, det ska man vara medveten om och var och en måste själv fatta beslut om man är villig att ta den risken. Men också möjligheter till högre intäkter, som sagt, och vi finns här som bollplank längs vägen, avslutar Fredrika Hovberg.

Om du har blivit kontaktad av en exploatör som vill bygga på din mark, ta kontakt med en fastighetsrådgivare som kan gå igenom avtalsförslaget med dig.

Om du är certifierad skogsägare så tänk på att kolla upp vad som gäller för markomvandling inom certifieringen om du planerar att omföra mark till solcellspark.

Läs mer: www.energimyndigheten.se www.lrf.se

På Facebook finns många diskussionsforum om solel och solparker där man kan ställa frågor och lära av andra.

Foto: Shutterstock

SKAPAR RESISTENS BESKAFFAD

KAN SES VANDRA I SLOW-TV SVAMLADES ENERGISKA

SYRAHDRYCK SES I OLIKA VALÖRER

ADVOKATSKUND

ÄR UNDER 1,3 METERS HÖJD

KATARAKTEN

ÄR ETT PIONJÄRTRÄD

DAGSMEJA UTHÅLLIGHET

GENOM

FÖR MÄTNING AV ETT BESTÅNDS GRUNDYTA BUSKE

VIMSIG FYLLA PÅ TRAVE VINDAS UPP HITERSTA

PÅ BIL I BEIRUT IHOP

OBETYDLIG HA FÖR AVSIKT

ÄR SJÄLVUPPOFFRANDE

KÄNT FRUKTAN

BOKBLAD

BEGÅVNING

ALLIGATORPÄRONET KLUMPEDUNS NACKDEL

KOMMA FÖRST FRISLÄPPT

UPPSPELT

ÄR 70% AV SVERIGES YTA?

VAR RA BYGGD AV? UTSLAG

FYNDIGHETSRÄTTERNA ÄVJA

HAR ATOMNUMMER 86

SPORT

ÅTERGER SKIFTNINGAR

BLUFF I TIDNINGEN MOSTER BILMÄRKE DJURAVLIVNING

SKER PÅ 4 STRÄNGAR MELLAN F OCH I

FRÅN HÖRN TILL HÖRN TVÅ L

MARKOOLIOS MAMMA

NATRIUM SKIFTET I TENNISMATCH

TALAS PÅ HAITI

KREDITPRISER

FÖRSES MED LIST DOFT

INNEHAVARE STUBBAR

MAKAKER ISVAK

Vinn en kasse från Mellanskog innehållande termosflaska

Kassen är tillverkad av återvunnen bomull. I kassen finns också en termosflaska classic 0,75 L som håller värme i 10 timmar och kyla i 20 timmar. Dubbla muggar i locket. Bland de rätta svaren lottar vi ut tre kassar. Lycka till!

Mejla orden som bildas i de blå rutorna till korsord@mellanskog.se eller skicka ett vykort till Mellanskog, Box 127, 751 04 Uppsala, senast 10 augusti.

HALVGRÄS GRENARNA NYTTJAS FÖR HÅLTAGNING ROMAN

INTE NI

SKÅNESTAD

ARISTOKRATEN

LYSER SOM ETT STJÄRNORNAMENT

ALMANACKOR STRÖMMA

SFÄRISK ÄDELSTEN

BONDFLEMING ÅSNEKOMPIS GYMNASTIKGREN PUBLIC SERVICE I NORGE

SÅRMÄRKE

TJÄNSTUPPSKATTNING

Vinnare Nr 1, 2025

OXUDDE 30-25

Vi har dragit tre vinnare bland de rätta svaren, som vunnit boken Skogen: i folktro, sägner och sagor. Grattis!

Eva Johansson, Malung, Ove Bengtsson, Bollnäs och Bo Janzon, Älvkarleby.

Rätt svar i förra numret är: SKOGSVANDRARLUNCH och FINT ATT GRILLA NÄR DET ÄR STILLA

Se demofilm på dahlberg-maskinab.se

Traktorprocessor Gallring-slutavverkning

Cirkelsågverk, enmans

Se demofilm på dahlberg-maskinab.se www.dahlberg-maskinab.se

KAMPANJPRISER FRÅN

149 900 :-

LÄS MER PÅ TREJON.SE

Trejon Multiforest

– din vän i skogen

Egentillverkade skogsvagnar av hög kvalitet med hög markfrigång, stor lastarea, starka kranar och pulverlackering. Stort utbud av modeller, både centrum- och dubbelramar.

Läs mer om modellerna på trejon.se eller kontakta oss för mer information!

Trejons egna varumärke och produktutveckling

Stål från SSAB, bland annat Strenx® och Hardox®

Brett sortiment med en lösning för allas olika behov

Kampanjen gäller till och med 2025-05-30. Pris exkl. moms.

Huggarvagn

Vi pratar inte bara skog

JAG ÄLSKAR MITT jobb på Mellanskog! Jag älskar doften i en tallskog en varm sommardag.

Jag minns när jag anställdes av regionchef Jan Orke för snart 20 år sedan hur jag sa ”jag kommer att jobba här till min pension”. Jag var ärlig när jag sa det, men visst har resan varit upp och ner. Mycket skyller jag på vädret när tankarna fladdrar. Vi (rådgivare och skogsägare) är beroende av bra väderförhållanden. Är det bra väder mår vi alla bra.

Jag älskar fält- och skogsägarbesök. Ibland nyper jag mig i armen när jag går i skogen. Drömmer jag? Jag tackar er skogsägare och ägare av föreningen för att ni ger mig förtroende att sköta er skog. Jag tackar för alla skogspromenader, kaffekoppar, telefonsamtal, sms och diskussioner både vid köksborden och ute med allmänheten.

Jag tackar för ett omväxlande jobb; vi har ibland spontant jammat musik i vardagsrummet, högläst poesi, pratat världspolitik, varit oense, varit överens. Vi har skrattat och vi har gråtit. Vi har åkt båt, traktor och fyrhjuling. Jag tackar för inbjudningar till bröllop, dop och begravningar. Vi pratar inte bara skog, men det är fröna till varje samtal.

Jag tackar för erbjudandet om att bli mågen på gården. Jag tackar för inbjudan till den nyinköpta gården i Namibia och ert hem i Köpenhamn och Göteborg. Ibland är vi inte överens men oftast är det vädret eller ett mänskligt förlåtande misstag. Det jag är mest fascinerad av är er skogsägare som

jag aldrig träffat men pratar med i telefon ofta. Ni är som min familj. Vissa av er vet jag inte ens hur ni ser ut, men ändå så nära.

Det här är inget avskedsbrev – tvärtom. Jag lovade ju att stanna till pensionen.

Nu är det sommar igen och uppdraget jag fick var att skriva om skogen sommartid. Ett stort problem är de snabba väderomslagen. Är det inte torka och brandrisk så regnar det oavbrutet och blir mättat. Är det något som kan gå snett i skogsbruket oavsett årstid så är det vid de häftiga väderomslagen, det skapar tråkiga samtal som kunde ha undvikits. Gör som jag och mina skogsägare. Bygg hållbara skogsbilvägar! Ta sommaren till att besöka svårtillgängliga områden och kontakta er rådgivare efter semestern och starta projektet. Ibland kan det räcka med en kortare väg över ett hinder med vändplan för att öka värdet och tillgängligheten på fastigheten.

Själv har jag ett bra doftminne. Varje plats i skogen har en egen unik doft. Jag kan blunda, minnas doften och förflytta mig mentalt till den speciella platsen. Besök en plats i er egen skog i sommar och följ näsan fram till ert favoritställe.

Min favoritplats i skogen byggde jag en egen väg till. Här doftar tallskogen så gott.

TOMMY GRENHAGE

Chef rådgivning i norra Värmland från 1 augusti

Starkare flöden och smartare arbetssätt

I SAMBAND MED att skogsbranschen byter till ett nytt gemensamt redovisningssystem, moderniserar Mellanskog också egna arbetssätt och systemstöd. Målet? Effektivare flöden, starkare produktion och ännu bättre medlemsnytta.

För Johan Isaksson, produktionsledare på Gotland, innebär förändringen både utmaningar och stora möjligheter. Med de nya verktygen kan Johan och hans kollegor lägga mindre tid på administration och mer tid i fält. Det stärker inte bara arbetsmiljön, utan gör också Mellanskog bättre rustat för framtiden:

– Mycket är nytt, men det ger oss större möjligheter att fokusera på det vi gör bäst – att skapa värde i skogen och för skogsägaren, säger Johan.

Svenska PEFC fyller 25 år!

I ÅR FIRAR Svenska PEFC 25 år – ett certifieringssystem som vuxit från ett svenskt initiativ till världens största för hållbart skogsbruk.

Målet var ett trovärdigt, praktiskt system för familjeskogsbruket.

”Vi ville visa att skogsägare kan och vill ta ansvar för ett hållbart skogsbruk”, säger Sture Karlsson, tidigare vd på Mellanskog och en av initiativtagarna.

Idag är över 300 miljoner hektar skogsmark PEFC-certifierade globalt. Bland Mellanskogs medlemmar är 40 procent av arealen PEFC-märkt. Certifieringen bygger på nationella standarder, tredjepartsgranskning och ett stort engagemang från skogsägare. ”Det är med en viss stolthet man ser tillbaka – att man var med och skapade ett fungerande system. I dag är PEFC-certifierade entreprenörer med kontinuerligt uppdaterad kompetens en självklarhet i skogsbruket”.

Skogstorget har blivit ännu bättre!

EN NY SMART funktion för aviseringar har lanserats i Skogstorget, och ger dig som skogsägare bättre koll på din skog och de skogliga åtgärder du beställer. Nu får du statusuppdateringar i form av notiser direkt i Skogstorget och kan följa händelser i dina skogliga affärer i en tidslinje. Enkelt, tydligt och smidigt. Vi testar just nu en ny tjänst där du enkelt kan boka tid för skoglig rådgivning helt digitalt. Testet pågår under sommaren och är begränsat till de medlemmar som äger skog i Uppland. Efter testperioden så kommer tjänsten att lanseras i alla Mellanskogs verksamhetsområden.

Svenska PEFC visar att långsiktighet, samarbete och kunskap gör skillnad – i skogen och på marknaden.

Vill du också certifiera din skog? Läs mer om certifieringen på mellanskog.se eller kontakta din skogliga rådgivare!

Mellanskog påverkar framtidens skogspolitik

MELLANSKOG HAR UNDER maj månad lämnat synpunkter på den statliga skogsutredning som letts av Göran Örlander. Utredningen behandlar viktiga frågor om skogsbrukets förutsättningar, äganderätt och miljöhänsyn. I vårt remissvar lyfter vi särskilt vikten av ett aktivt, lönsamt och hållbart skogsbruk med starkt skydd för den privata äganderätten. Utredningen

föreslår bland annat en modell för ersättning vid intrång på grund av artskyddsförbud, vilket Mellanskog välkomnar. Vi fortsätter nu att bevaka processen och arbetar för att skogsägarens perspektiv ska stå i centrum i den framtida politiken. Vill du läsa hela remissvaret? Du hittar det på Mellanskogs hemsida.

Vad tycker du om Mellanskog?

Snart startar årets medlemsundersökning!

I MITTEN PÅ juni skickas årets medlemsundersökning ut via mejl till Mellanskogs medlemmar. Vi vet att ni får många förfrågningar om att svara på enkäter från olika aktörer men vill be er att prioritera att svara på den här. Undersökningen, som tar en kort stund att svara på, ger organisationen värdefulla kunskaper om vad ni medlemmar tycker och önskar av Mellanskog.

Mellanskog på topp-möte i skogen

I MAJ BESÖKTE EU:s kommissionär för jordbruk, Christophe Hansen, och EU:s kommissionär för en konkurrenskraftig cirkulär ekonomi, Jessika Roswall, samt Landsbygdsminister Peter Kullgren Mellanskogs medlemmar Anna, Karin och Johan Lindgren på Backa Gård i Vallentuna.

Mellanskogs ordförande Peter Helander visade hur plantering går till och passade på att få sig en pratstund med beslutsfattarna. Besöket arrangerades gemensamt av LRF, Mellanskog, Lantmännen och Arla Foods. – Jag är stolt och glad över att få visa upp det svenska familjeskogsbruket tillsammans

med våra medlemmar. Det finns äntligen en vilja hos beslutsfattare både i Sverige och EU att lyssna på familjeskogsbruket, det är bra både för skogsägare och för hela vårt samhälle, säger Mellanskogs ordförande Peter Helander.

Är din idé nyckeln till en fossilfri framtid?

Det räcker inte med att prata om klimatförändringar, vi behöver agera också. Du känner säkert till att vi arbetar för att eliminera fossila utsläpp från vår verksamhet och värdekedja senast 2040. Och nu behöver vi hjälp av dig och din kreativitet. Har du en idé som kan ta oss lite närmare målet? Idéerna kan till exempel handla om att optimera körsträckor, förbättra arbetsflöden eller nya tekniska innovationer. En miljon kronor finns i potten för att sätta fart på de bästa idéerna. Vi ser fram emot att ta del av dina tankar.

Läs mer och ansök på mellanskog.se