Med mellanskog nr 5 2013

5 2013

MEDLEMSTIDNING

Stockmattor minskar körskador

Fler väljer att bo i trä

Ny spännande affär med Kina Skogsbruk vid vattendrag

innehåll

med mellanskog nr 5, 2013

4

6

3 Ledare

4

Export till Kina

6 Miljöhänsyn

8 Cityskogsägarna

9

Ny teknik

10

Stockmattor

12

Julgransodling

13

Spårlöst skogsbruk

14 Plocksida 16 Ericsberg 18 Plusshus 20 Medlemserbjudanden

”Du kanske söker bland grenarna efter det som endast finns bland rötterna.”

Rumi

13

21

Dieselstölder

22

Förvaltningstjänster

23 Vd-krönika

24

Krafthandling Skog

25

Medlemsvecka i Värmland

26

Från Skogen

Aktuella räntesatser

Gäller fr.o.m. 1 februari 2013 Krediträntor Merkonto 1,75 % Likvidfördelning/Betalningsplan 2,00 % Debeträntor Dellikvid avverkningsrätt A conto/förskott leveransvirke Dröjsmålsränta (referensräntan + 8 procentenheter)

14

16

4,40 % 6,40 % 9,50 %

Redaktionsråd: Per Bengtsson, Maria Bergenheim, Per Sandberg, Mari Törrö, Dan Glöde, Carolin Carlsson, Yngve Norgren, Jonas Olinder, Hans Kättström, Tommy Georgsson, Johan Nilsson, Erik Stenbeck, Martin Ekman Adress: Skogsägarna Mellanskog, Dag Hammarskjölds väg 60, Box 127, 751 04 Uppsala Tel: 010-482 80 00 Fax: 010-482 80 99 E-post: per.bengtsson@mellanskog.se På omslaget: Tor Marntell & Manny Liu Omslagsfoto: Maria Bergenheim Form, layout & projektledning: Matador kommunikation Tryck: Forssaprint 2013 Ansvarig utgivare: Per Bengtsson, informationsavdelningen Mellanskog Upplaga: 29 000 Tidningen är tryckt på PEFC-certifierat papper

PEFC/05-31-5

441

TRYCKSAK

428

www.pefc.se

med mellanskog

NR 1 – 2013

med mellanskog

NR 1 – 2012

2

ledare

Samtal om framtiden Just du är varmt välkommen till möte för alla medlemmar i Mellanskog! I varje skogsbruksområde inbjuder vi till – som vi hoppas – öppenhjärtiga och framåtsyftade samtal om vad vi medlemmar vill med vår förening. Mötena hålls på cirka tjugo platser runt om i vår vidsträckta geografi, nu i den vår de svaga kalla höst.

”Alltid på din sida.” Det är Mellanskogs löfte till alla oss skogsägare. Alla 32 000 medlemmar! Eftersom vi – och våra förutsättningar som skogsägare – skiljer sig, är också våra behov av skogsägarföreningens medverkan olika. Helt naturligt ska Mellanskog därför kunna leverera olika tjänster till oss.

Som skogsägare har vi samtidigt många gemensamma nämnare. Nu vill vi tydliggöra hur Mellanskog kan fortsätta att vara det självklara – och bästa – valet för enskilda och familjer som äger skog.

I ständig utveckling

Samverkan ger styrka. Det var ursinne som en gång drev skogsägare att bilda föreningar. En och en spelades de ut mot varandra eller lurades av stora bolag. Tillsammans kunde de presentera stora virkesvolymer som gav dem en stark position på marknaden. I nästa steg utvecklades skogsägarföreningen till en resurs också för kunskap och tjänster – kunskaper om lönsamma investeringar som rätt skogsvård och aptering, tjänster som kompletterar det som skogsägaren själv hinner och klarar att utföra i skogsbruket. Samverkan ger styrka även i dialog med politiska beslutsfattare, och vi kan summera årtionden med respekt och ofta framgång för skogsägarrörelsens näringspolitiska arbete.

Med elden i dessa uppdrag brinnande, frågar vi nu: Vilka nya initiativ ska Mellanskog ta i vår tid med nya utmaningar?

I dag ställer Mellanskog en fantastisk kår av skogsinspektorer till skogsägarnas förfogande. De är närvarande där vi behöver dem. De möter oss i skog, vid köksbord, via telefon och över internet, lika för oss som bor på landsbygden och för skogsägare i tätorter och

med mellanskog

NR 5 – 2013

städer. Vilka fler tjänster vill vi att de ska kunna erbjuda oss? Vilka fler redskap behöver vi själva i vårt skogsföretagande? Vilka möten behöver vi skogsägare ha med varandra, i socknar och storstäder?

Hur ställer vi om inför framtiden?

I dag är skogen av oerhört stor betydelse för liv och arbete på svensk landsbygd och är Sveriges i särklass viktigaste exportnäring. Produkterna är i huvudsak klassiska av timmer och massaved. I den nödvändiga omställningen till ett samhälle i samklang med naturen, är skogen en avgörande tillgång. Just i vinter är skogspolitiken i stöpsleven – med risk för detaljreglering och rättosäkerhet men också med möjligheter i ett skogspolitiskt program som ser skogen i hela dess vidd.

Hur driver vi på forskning, innovativt företagande och politik? Hur blir förnyelsen ett märkbart skifte i både samhällsplanering och materialval?

Ja, frågorna är förstås betydligt fler. Välkommen med dina tankar! Både frågor och svar ska vi formulera tillsammans. Resultaten av samtalen ska flöda in i förnyad affärsplan, stadgeöversyn och andra strategiska vägval för styrelse och stämma.

Välkommen just du till rådslag. Tillsammans kan vi se till att vårt medlemsburna Mellanskog även i framtiden blir den skogsaktör som gör skillnad.

Mellanskog – alltid på din sida!

Hälsningar

Karin Perers Ordförande Mellanskogs styrelse

3

Timmer

i container till Kina I höstas genomförde Mellanskog en minst sagt annorlunda virkesaffär. Cirka 2 000 kubikmeter barrsågstimmer ska från skogarna i Gästrikland lastas i containrar och skeppas med båt till Kina.

Kina är idag världens näst största ekonomi och Sveriges största handelspartner i Asien. Under hela 2000-talet har kinesisk import av både timmer och sågade trävaror ökat kraftigt. Nu har Mellanskog gjort en speciell virkesaffär med ett kinesiskt sågverk.

Utnyttjar tomma containrar

Totalt ska 2 000 m3 barrsågstimmer skeppas med båt från Gävle till två olika hamnar i Kina. Det speciella med affären är att virket lastas i återvändande containrar som annars skulle gått tomma tillbaka till Kina.

– Vi utnyttjar containrar som kommit hit lastade med diverse gods. Istället för att returnera dem tomma lastas de nu fulla med timmerstockar. Det gör att vi kan få ned fraktkostnaderna betydligt, berättar Tor Marntell, marknadschef på Mellanskog.

Men att lasta virke i container är ingen självklarhet.

Det krävs en hel del planering och logistik kring både avverkning och transporter.

Nya längder på stockarna

För att fylla containrarna på det mest optimala sättet behöver stockarna sågas till i annorlunda längder än vanligt. Själva containern är 12 meter lång och stockarna delas upp i två längder; 5,90 meter respektive 3,90 meter.

– Det är en utmaning för oss att hantera de längre dimensionerna. De kan inte blandas med annat timmer utan måste lastas för sig på lastbilarna. Det i sin tur ställer krav på våra skogsmaskinförare att sortera virket rätt, säger Tor. Redan idag lastas sågade trävaror i container till Kina.

Att skeppa hela stockar däremot är Mellanskog förmodligen en av de första aktörerna i Sverige att göra. Det tar mellan sex veckor upp till två månader att skeppa virket som slutligen når hamnarna i Shanghai och Qingdao.

Skälet att importera hela stockar är enkelt; det är fortfarande betydligt billigare att såga till virket i Kina tack vare lägre arbetskraftskostnader.

Stort intresse för svenskt virke

Manny Liu äger ett sågverk, i nordöstra Kina. Tillsammans med ytterligare två sågverk bildar de ett nätverk som köper in virke från flera europeiska länder, exempelvis Sverige, Danmark, Rumänien, Estland och Lettland.

4

För en dryg månad sedan besökte Manny Liu Mellanskog och fick då en rundvisning både i skogen och på lastplatsen i hamnen i Gävle. Manny Liu är en kunnig virkesköpare som noga granskar virket som just avverkats i skogarna kring Sandviken. Det ska vara perfekta stockar med rätt dimensioner och ingen rotröta tillåts. Manny Liu är nöjd med det han ser.

– Jag är imponerad av kvalitén på virket i de svenska skogarna. Det ser jättefint ut och jag skulle gärna köpa ännu större volymer, säger han.

Av virket som Manny Liu köper in säljs 90 procent till konstruktionsindustrin i Kina och resterande 10 procent går till möbelindustrin.

Nya affärsmöjligheter

Att efterfrågan på svenskt virke är stor i Kina råder det inga tvivel om. Inte heller att nya affärsmöjligheter öppnar sig, men vad betyder den här affären för Mellanskog?

– Den här affären är lite av ett första prov och en utmaning som känns både rolig och ger nya möjligheter.

I framtiden kan man tänka sig en fortsättning där även export av klentimmersortiment och massaved till Kina kan bli aktuellt, konstaterar Tor. Men det är viktigt att gå försiktigt fram till en början.

Den här typen av affärer innebär samtidigt ett högre risktagande.

– Ja, det gör det. Man måste ta hänsyn till många faktorer. Till exempel att både valutakurser och fraktkostnader kan förändras snabbt. För att Mellanskog ska göra denna typ av affärer bör marginalerna vara högre än när virket levereras till svensk industri, säger Tor vars målsättning är att massavedspriset i Mellansverige lyfts till normal Östersjönivå.

Text och foto: Maria Bergenheim, Mellanskog

med mellanskog

NR 5 – 2013

export till kina

Mellanskogs marknadschef Tor Marntell diskuterar virkeskvalitet och affärsmöjligheter med virkesköparen Manny Liu från Kina.

Stuffningen av timmerstockarna sker i hamnen i Gävle.

I gripen på den stora kranen sitter en våg som väger stockarna för att containrarna inte ska överstiga maxvikt.

En ”stålvagga” ser till att stockarna packas rätt. När rätt vikt är lastad skjuts virket in med hjälp av ett specialaggregat monterat på en traktor.

Första lasset på väg. När containrarna når Kina lastas timmerstockarna ut och mäts för hand en och en.

med mellanskog

NR 5 – 2013

5

Lars-Erik tar stor hänsyn när han avverkar vid bäcken Lars-Erik Bohlin har i många år sparat skogen längs en bäck på en av sina skogsfastigheter.

– Det är en fin bäck som jag är rädd om, säger han. Men jag ville gärna ta de grova granarna innan de blåste ner.

Genom sin skogsinspektor fick han besked från Skogsstyrelsens vattenexpert att han kunde hugga ner granarna, bara han tog rätt miljöhänsyn.

Vi är en dryg mil norr om Älvdalen i norra Dalarna.

Det är sen oktober med blötsnö i luften och på marken.

Tre män ser intresserat på när en Kumatsu 901TX mullrar igång, rullar av vägen, kör några meter in i skogen och effektivt kapar en gran.

En av dem är Lars-Erik Bohlin. Tillsammans med hustrun Margareta äger han Hedgården med cirka 280 hektar skog. Han ser sig som en aktiv skogsägare. Nästan varje dag är han ute och ”pysslar”, som han säger, det vill säga röjer, gallrar, kör bort virke med mera.

– Det här ska bli väldigt intressant, fortsätter LarsErik. Jag har ju sparat skogen längs bäcken för jag är rädd om den. Här finns både en källa och bäcköring.

Kontaktar Skogsstyrelsen

Men han tyckte det skulle vara synd om de grova granarna som står längs bäcken skulle blåsa omkull, så han tog kontakt med sin skogsinspektor Lars Åkerman.

– Både jag och Lars-Erik förstod ju att det inte bara skulle gå att göra en avverkning här på vanligt sätt, säger 6

Lars. Så jag tog kontakt med Daniel Palm, konsulent på Skogsstyrelsen. Och Daniel Palm är rätt person att fråga.

Han har doktorerat i hur man återställer vattendrag som utsatts för negativ påverkan. Han är väl insatt i vad som händer med växt- och djurliv kring vattendrag om man avverkar utan eller med för lite hänsyn.

Daniel Palm besökte bäcken tillsammans med LarsErik Bohlin och Lars Åkerman. Han förklarade att det visst finns möjligheter att avverka här, men under vissa förutsättningar.

– Vi är ganska samstämmiga, säger Daniel. Lars-Erik är mån om den här skyddsvärda miljön. Han och Lars förstod att det är lite kontroversiellt att avverka här, så de ville gärna bolla idéer och tankar så de inte trampade fel.

Daniel förmedlar fem punkter som han vill att maskinförarna ska ha med sig (se faktaruta). Han förklarar att han och hans kollegor normalt inte kan åka ut till varje fastighet för att ge så detaljerade råd som han gör här.

Men just nu har Skogsstyrelsen ett extra anslag från staten för att arbeta med vattenskydd.

med mellanskog

NR 5 – 2013

mil jöhänsyn

Lyckat resultat

Lars-Erik erkänner att det är med blandade känslor han ser skördaren gå in i skogen.

– Men jag litar hundra procent på Sixten Olsson som kör maskinen. Han vet vad som ska göras.

Sixten har kört skördare sedan 1988. Maskinen han kör, en mellanstor engreppsskördare, ser han och Lars Åkerman som mycket lämplig för detta uppdrag.

– Jag har pratat med Lars och fått veta hur jag ska göra, vad jag ska tänka på, berättar han innan han kör ut på fastigheten. Det är ju en rätt exceptionell miljö att köra i, men egentligen inga större konstigheter.

Han erkänner att han inte gjort något liknande förut och säger med ett skratt att det ska bli intressant att se hur det slutar.

Lars tillägger att han skrivit anvisningar i traktdirektivet utifrån anvisningarna han fått från Daniel.

– Det här är lite av ett prov, säger han vidare. Vi ska göra vårt bästa för att tillgodose alla intressen, skogsägarens och miljön. Även Daniel följer ser med stort intresse fram mot resultatet. En timme efter att Sixten börjat köra går han i skördarens spår och ser imponerat på resultatet.

– Det ser väldigt bra ut, tycker han. Sixten förstår vad jag är ute efter. Jag tror det här blir ett bra exempel att visa hur man kan bedriva skogsbruk i anslutning till vattendrag.

Text & foto: Carlo Laszlo

Fem saker att tänka på vid skogsbruk vid vattendrag Daniel Palm, konsulent vid Skogsstyrelsen och expert på vattendrag, listar fem saker som är viktiga att tänka på i samband med skogsbruk vid vattendrag.

1

Undvik körskador: Det allra viktigaste är att man INTE gör körskador i anslutning till vattendraget. Lämna en zon på 10–15 m från vattendraget, där får det inte bli körspår från maskinen. Det får alltså inte tränga upp grundvatten ur hjulspåren.

Orsaken är att det i skogsmarken finns bundet organiskt material med kvicksilver. Vid körskador tränger kvicksilvret upp och förs med tiden ner i bäcken och vidare ut i vattensystemen. Kvicksilver är en tungmetall som är farlig både för djur och människor.

2

Skugga: När man är klar med åtgärden ska bäcken fortfarande vara beskuggad, helst av lövträd. Området vid bäcken är en sval miljö. Försvinner beskuggningen kommer de växter och organismer, mossor och annat, som är anpassade till denna miljö att dö när det blir varmare.

3 4

Skyddad zon: Efter åtgärden ska det vara en skyddad miljö runt bäcken. Buskar, sly och undervegetation lämnas. De utgör skydd för allt från små organismer och insekter till fisk och skogshöns.

Lämna träd i alla åldrar: Det är viktigt att det lämnas träd i alla åldersklasser i zonen närmast bäcken. Som ett komplement till den låga vegetationen ska det också lämnas gamla och döda träd i anslutning till bäcken. Döda grenar som faller på marken och i bäcken blir till näring och mat till miljöns olika organismer.

5

Kontinuitet: De åtgärder man vidtar måste förvaltas. Det gäller att komma ihåg vad man gjorde och hänsynen man tagit så man inte kommer dit några år senare och ”städar upp”. Ett tips är att skriva in åtgärderna och deras syfte i skogsbruksplanen.

med mellanskog

NR 5 – 2013

7

cit yskogsägarna

inte alltid är på plats där din skog finns. Webben innehåller en mängd bra sidor med information och skogliga nyheter. Här finns det mesta från uppdaterade prislistor på timmer, till filmer och skogsskötseltips. Det är ingen tvekan om att internet kommer få en allt större del i det moderna skogsbruket.

Jag tror att nätet är det som till stor del kommer att gälla framöver, vem vet vad som händer härnäst? Ett virituellt skogsägarbesök där en skogsinspektor från lokalkontoret går runt med en kamera på din fastighet och sänder live till Stockholm eller kanske vi kan skicka upp ett litet flygplan för att spana efter vindfällen eller toppbrott?

Hur som helst är vi inte riktigt där ännu, men det finns mycket man kan göra på nätet. Som exempel skulle jag vilja slå ett slag för vår medlemswebb som ett utmärkt redskap, där kan du följa din ekonomi, dina kontrakt med planerade åtgärder och framför allt titta på, och arbeta med, din skogsbruksplan. På mellanskog.se kan du även hitta länkar till bra externa sidor, om du vill läsa mer.

Skogskunskaper och events nära dig Foto: Maria Bergenheim, Mellanskog

Mellanskog – spindeln i nätet för cityskogsägare

Jag är boende i stan, men uppväxt på landet. Pendlar mellan helger på en skogsfastighet i lugnet på landet och veckodagar i storstadens brus. Jag vet hur det är att inte hinna med allt där hemma på gården, att inte få tiden att räcka till, att vara ansvarig för underhåll, förbättringar och gårdens skötsel samtidigt som man har sitt vardagsliv på annan ort. Det är fantastiskt att kunna E V KOMMAND A L A RV U leva i olika världar men det kan T ET I STOCKHOLM även bli övermäktigt och ångestHÄNDELSER Vad kan r Skogsk väll: laddat om man inte har lite 27 novembe är bjuda dig som uppbackning.

Mellanskog er er nd hä och vad

dist ans skogsägare på marknaden? ig på fast hets eskväll nerationssk ift 5 februari Ge ogsägare sk ga un r sk väll fö 20 mar s Skog a omarronträff med tem 26 mar s Dala e nerationssk ift dering och ge och mer programmet För at t se hela ff, gå trä rje va om information kog. se in på mellans

8

Surfa!

Du som urban skogsägare har idag stor möjlighet att vara nära din skog och ditt skogsbrukande även om du

Personligen tror jag att grundläggande skogskunskaper är viktigt för alla skogsägare, framförallt om man ska sköta sin skog på distans. För att få ut mer av ditt ägande har Mellanskog en rad olika kurser, kvällsseminarier, mässor och skogsdagar nära dig.

I kalendariet på Mellanskogs hemsida kan du finna mer information om vad som händer just i ditt område.

Nätet i all ära, men det bästa är såklart att träffa din skogsinspektor antingen ute på din fastighet eller nära där du bor. Det underlättar för oss när vi ska komma med råd och förslag, vi får en gemensam känsla för målen och kan dessutom illustrera i fält hur föreslagna åtgärder kan genomföras.

Vi på Mellanskog satsar på er distansskogsägare, vi vill att det ska vara enkelt att äga skog och vi strävar efter att bygga långsiktiga relationer med alla våra medlemmar.

I det jobbet finns jag, för att verka som en länk mellan stad och lokalkontor. Min uppgift är att se till att du träffar rätt skogsinspektor och får den hjälp du behöver, oavsett om du vill ses i stan eller ute på din fastighet. Jag ser till att du får hjälp med den rådgivning du vill ha, där du vill ha den.

Kom ihåg, det ska vara kul att äga skog! Gör det du vill och har tid med själv, ta hjälp med resten!

Hälsningar

Jenny Parnesten Cityskogsägarna Mellanskog 010-482 82 51 jenny.parnesten@mellanskog.se

med mellanskog

NR 5 – 2013

ny teknik

Mellanskog

testar surfplattor i fält

Flera anställda på Mellanskog testar just nu olika typer av surfplattor och smarta mobiltelefoner i ett första pilotprojekt. Förhoppningen är att fältarbetet ska bli både effektivare och smidigare tack vare den nya tekniken.

– Den funkar väldigt bra när det gäller att navigera sig i terrängen, kontrollera rågångar och liknande. Den stora biten som saknas är kopplingen till Mellanskogs eget kartprogram, säger Ian.

Thomas Persson arbetar som skogsinspektor i Södra Hälsingland. Sedan ett par månader tillbaka testar han en Android-surfplatta i fält. Än så länge finns inte alla funktioner som skulle behövas för att byta ut de handdatorer Mellanskogs personal i övrigt använder sig av.

Men redan ser han flera fördelar med surfplattan, framförallt när han gör hembesök hos skogsägare.

– Jag kan till exempel göra klart ett kontrakt direkt vid skogsägarens köksbord. Det enda som återstår är att skriva under, säger Thomas Persson som menar att även det borde gå att ordna digitalt framöver.

Det finns dock redan nu en koppling till Mellanskogs medlems- och kontraktsregister. Det betyder att fältpersonalen kan utföra åtgärder direkt i surfplattan utan att behöva åka in till kontoret. Surfplattan underlättar den administrativa biten av arbetet, menar Thomas som ger ett konkret exempel: – Om jag befinner mig ute i skogen när en medlem ringer och undrar över kontoställningar, utbetalningar eller liknande, så kan jag enkelt ordna det direkt. Jämför det med att först anteckna vad det gäller, sedan åka in till kontoret och därifrån knappa in uppgifterna i datorn och sedan ringa och meddela medlemmen, säger han.

Lättare att visa kartor

Mellanskog har tre olika typer av surfplattor som ska testas och utvärderas; Android-surfplatta, iPad och Windowssurfplatta. Även smarta Android-telefoner testas. Ian von Essen, IT-chef på Mellanskog, håller i detta pilotprojekt.

– Vi vill på sikt ersätta våra handdatorer eftersom surfplattor idag är både billigare och har ett mer användarvänligt gränssnitt. De kan dessutom tillföra mycket när det gäller karthantering och bildvisning som blir mycket tydligare i en surfplatta, säger han.

Redan idag finns det flera produkter på marknaden för att visa kartor och sattelitbilder i smarta mobiltelefoner och surfplattor. Mellanskog använder sig av programvaran KartSmart från Cartesia. I den finns fastighetsinformation och satellitbilder med fastighetsgränser. med mellanskog

NR 5 – 2013

Effektivare arbetssätt

Rätt väg att gå

Södra Skogsägarna har kommit lite längre än Mellanskog när det gäller användandet av surfplattor. Där används de redan i fältverksamheten och deras skogsinspektorer har i princip med sig all information som behövs. För Mellanskogs del gäller det nu först att utvärdera testerna och sedan bestämma hur man vill gå vidare. För Thomas Perssons del är det en välkommen satsning.

– Det här känns som helt rätt väg att gå. Jag har redan fått flera positiva reaktioner från skogsägare som fått snabb hjälp med olika ärenden, säger han.

Text: Maria Bergenheim, Mellanskog Foto: Marie Törrö och Maria Bergenheim, Mellanskog

9

10

med mellanskog

NR 5 – 2013

stockmat tor

Stockmattor minskar skador i våra skogar Stockar sammanfogade till block och ris från avverkningen bidrar till att undvika körskador och förändrade vattenflöden vid avverkningar. Stockmattorna läggs ut vid känsliga passager för att undvika skador.

– Målet är att varje entreprenör ska ha tillgång till mattor, säger Mellanskogs produktionsledare Anders Mårsner.

Utmed Bergslagsdiagonalen mellan Alfta och Falun har Mellanskog nyligen avslutat en avverkning i delvis vattenkänsliga marker. Från ett av avverkningsområdena måste skördare och skotare köra över en dalgång där det finns myrmark och ett vattenflöde. Trots ett uttag av minst 700 kubikmeter är det inte mycket som vittnar om åtskilliga turer ner till virkesupplaget vid vändplanen.

Planeringen av körvägar är en anledning till få markskador men även de träbroar i form av stockmattor som använts vid känsliga markområden.

Vi möter skotarföraren Mikael Perjans när han just avslutat skotningen och ska ta bort den träbro som effektivt har skyddat den vattensjuka överfarten.

– Det är första gången jag använt mig av stockmattor och den första träbro jag byggt. Den har fungerat bra och nu har jag fått litet mer rutin på både att bygga men också att plocka bort stockmattorna. Litet extraarbete blir det men istället har man sparat naturen och minskat andra icke önskvärda effekter när det blir hjulspår. Sen är det viktigt att lägga en rismatta över bron för att förhindra slitage.

Mattlager

En stockmatta består av ett antal kantade stockar som med hjälp av wire eller järnstänger kopplas samman till 4,5 meter långa träblock. Bredden är lagom för att ett skotarband skall rymmas på träbron. På Mellanskogs drivningsområde i Ljusdal finns ett antal färdiga stockmattor som entreprenörerna kan få ut till känsliga avverkningsområden. En tillverkare i södra Hälsingland gör regelbundet ett antal nya stockmattor. Ett visst slitage blir det och ibland måste stockmattorna kasseras. De förvandlas då till krossved och levereras till energiterminaler som energived.

– Vi har som mål att varje entreprenör ska ha tillgång till stockmattor och varje år blir det material till ytterligare ett 10-tal broar. De är uppskattade av såväl våra medlemmar som våra entreprenörer och maskinförarna berömmer initiativet att det finns tillgång till stockmattor som skonar miljön.

med mellanskog

NR 5 – 2013

Anders Mårsner berättar att mattorna även använts för timmerbilar vid några tillfällen när det varit mjukt intill upplagen. Det går att använda stockmattorna vid avverkningar både vinter och sommar.

Planering

Arbetet med att minimera körskadorna vid en avverkning börjar redan på planeringsstadiet. Hur ser marken ut, vilka vattendrag kan finnas och var läggs körvägarna är några frågor som blir aktuella. Vattentransporter i marken kan vara lika viktiga som synliga myrmarker eller vattendrag. Var ska man undvika att köra och kan ris och träbroar vara ett alternativ för att göra avverkningen säker.

Vid vårt besök vid avverkningen utanför Alfta har planeringen fungerat och körmärkena är små och kommer om någon säsong att vara helt borta. De träbroar som använts har effektivt skyddat ett par vattensjuka avsnitt.

Nu återstår att plocka bort riset som skyddat trävirket samt att plocka upp stockmattorna och köra ner dem till upplagsplatsen för vidare transport till annan entreprenör som kan behöva förstärka markskyddet. Med van hand lyfter Mikael Perjans upp stockarna, skakar av riset och lägger dem på skotaren. Det extra virke som lagts ner i diket som skydd får också följa med och bli till energived. Tillsammans med Anders Mårsner kan vi konstatera att det synliga vattnet som det vatten som transporteras i marken klarat sig bra och att ytterligare en avverkning genomförts utan anmärkning.

Kunskapen om vattnet i skogsmark har under senare år ökat och åtgärder för att minska skogsbrukets påverkan allt viktigare.

– Vi vill i vårt område fortsätta att använda stockmattor och bygga träbroar för att kunna undvika körskador. Vi har goda erfarenheter och entreprenörerna vill gärna ha dem som ett hjälpmedel vid avverkningarna.

Medlemmarna kan också se att vi verkligen gör vad vi kan för att spåren ska bli så små som möjligt.

Text och foto: Sven O Sundin

11

julgr ansodling

En riktig julgranstomte Många vill gärna ha en riktig julgran inne under julen, en del har även någon bekant eller släkting som har en bit skogsmark man får lov att hugga sig en julgran på. Enstaka kikar nog även över häcken och in på grannens mark. Men de flesta som inte föredrar plastgran köper oftast julgranen av någon handlare utanför matvaruaffären, bensinstationen eller liknande. Helst vill man då ha den perfekta Disneygranen.

12

Danmark är en stor julgransleverantör till Sverige men finns det några lokala julgransodlare här i Västvärmland tro? Det tog inte många minuters sökande innan ett namn dök upp – Jan Brander i Eda. Några mil utanför Arvika mot Charlottenberg finns allt-i-allomannen Jan Brander i Lilla Hög. Jan är fårbonde och skogsbonde. Med en gedigen utbildning på skogsteknikerlinjen i Värnamo så sköter han den 260 hektar stora gården med perfektionism. Huvudsysslan beror på årstiden berättar han, sommarhalvåret är han fårbonde men det är inte bara fårull han klipper. Han klipper julgranar också.

– Julgransodlingen är en trevlig sysselsättning för att bredda gårdens sysslor.

– Vi kunde nog femdubbla julgransodlingen om vi bara ville, efterfrågan finns, men vi måste ha balans med fåren kontra öppen mark. Det sköter sig dock inte självt, han klipper granarna två gånger om året så att de då ska få den perfekta julgransformen.

– De växer alldeles för fort talar han om, kvistar som växer fel ska justeras. Mest tid och jobb är faktiskt gräsklippningen sommartid, ropar han genom granarna.

Han gestikulerar med armar och händer, pekar ivrigt, viker grenar och klipper med fingrarna när han beskriver hur varje gran måste pysslas om. Det märks att det ligger mycket jobb bakom varje gran, han sköter dem närmast som bonsaiträd. Jobbet liknar plötsligt mer ett trädgårdsmästarjobb.

Lägger sin själ i julgranarna

Planterar nytt varje vår

Jan berättar att det var hans far som började med julgransodlingen.

– Det var 1991 som bönderna fick bidrag för att plantera skog på åkrarna, min far planterade då en julgransåker med 5 600 blågranar. Endast en gran av den här sorten återstår, blågranen är senvuxen så vi gick snabbt över till normal svenskodlad gran.

– Här har jag nu 5 000 julgranar på tillväxt, av dem skördas varje december drygt 650 stycken.

– Västvärmland är en bra plats att odla julgranar på, här finns det potential. En normal skog ska ju ha 65–80 år på sig att växa innan slutavverkning men här skördar Jan granarna efter 6–7 år redan. En ren vinstaffär förklarar han.

Det Jan skördar i december återplanterar han genast våren efter med stora barrotsplantor.

– Då har jag granar i alla åldrar från ett till sju år förklarar han, och berättar vidare att han säljer julgranarna till uppköpare som sedan i sin tur åker ut till handlarna.

– Jag har ju förstås en lokal kundkrets med nära och kära här i Västvärmland som kommer varje år, men den kategorin av kunder har jag varken granar eller tid åt att öka, men att variera gårdens sysslor och vara julgranstomte någon dag varje år i december, det är riktigt kul avslutar han.

Text & foto: Tommy Georgsson, Mellanskog

med mellanskog

NR 5 – 2013

spårlöst skogsbruk

STIG kan ge spårlöst skogsbruk Torrt

Blött

Kraftig markskada

Markskada

Drömmen för skogsbranschen är att minimera körskador som tunga maskiner orsakar och samtidigt få en ökad produktivitet. Detta kan man göra med bättre planering och ny teknik. STIG visar att det inte alltid är den kortaste eller den enklaste vägen som är mest skonsam eller mest effektiv.

Bättre rutiner och strategisk planering kring terrängkörning i skogsbruket är viktigt då stora variationer i topografi, marktyp, markfuktighet och klimat gör det till en utmaning att minimera påverkan på mark och vatten. Farhågan är också drivning blir dyrare p.g.a. varmare klimat. Detta kan STIG hjälpa till med.

Bättre kartunderlag ger effektivare utkörning

Isabelle Bergkvist berättar att STIG projektet hade sin början 2009 när SkogForsk tillsammans med SMF ordnade kurser för maskinförare. Då framkom att maskinförarna ofta hade ett dåligt kartunderlag och att det fanns bristande rutiner vid terrängkörning.

Tanken var att med ett bättre kartunderlag göra det möjligt att redan vid planeringen välja bort de mest riskfyllda stråken vid terrängtransport och ändå få effektiv utkörning. Tester som gjordes i fält, i samband med Sima Mohtashamis examensarbete på KTH, visade att markskadorna minskade betydligt om man använde en GIS-baserad planeringsmodell. Hennes planeringsmodell byggde på en markprofil från laserskanning, vilken utgjorde underlag för olika digitala skikt. Skikten vägdes samman för att beskriva kostnaden för terrängkörning i varje punkt utifrån både ekologiska och ekonomiska perspektiv.

– Den modell vi testar idag bygger på en s.k. Vattenmodell. Där man utifrån laserskannade markprofiler får en bild över vattnets avrinningsområden, berättar Isabelle.

På kartan kan man tydligt se var de fuktiga stråken går och var vatten kommer upp i ytan i t.ex. bäckar och diken.

På detta sätt får man en mer detaljerad bild av fukt och vatten än vad de traditionella kartorna ger.

– Man kan identifiera 30 % fler vattendrag på detta sätt, säger Isabelle. Hon fortsätter vidare med att berätta att utvärderingar har visat att 70–80 % av alla markskador uppkommer inom områden som i dessa modeller skulle klassas som blöta.

Vattenmodellen ger en bild av områden där drivning ska genomföras med försiktighet, var man borde bygga passager och var flaskhalsar/problemområden finns. I kartan framgår helt enkelt ett förslag till överfarter, virkesriktningar (d.v.s. vilket håll virket bör köras ut) och avlägg.

Modellen ska testas i fält

Förhoppningen är att om dessa kartor används vid drivningsplanering och av maskinförarna i maskinens dator så kommer markskadorna att minska avsevärt och planeringen effektiviseras. Denna modell testas nu i praktiska försök hos bolag, skogsägarföreningar och stift.

– Vi kommer att mäta tidsåtgång i maskin och i planering samt följa upp omfattningen av körskador.

Testerna kommer att kompletteras med intervjuer med maskinförare, drivningsledare och traktplanerare. Målet är att tillsammans kunna förbättra modellen och skapa bra och tydliga rutiner för terrängkörning, säger Isabelle.

Text: Mari Törrö, Mellanskog Foto: Maria Bergenheim, Mellanskog Illustration: SkogForsk

Isabelle Bergkvist är utbildad jägmästare och började som planläggare hos Södra.

Därefter har hon jobbat 10 år inom teknikprogrammet på SkogForsk. Idag är hon programchef för Skötsel- och miljöprogrammet.

Vattenmodellen

Isabelle Bergkvist har tillsammans med Sima Mohtashami och Johan Sonesson fortsatt att utveckla STIG-modellen.

Målet var att få fram ett bättre kart- och planeringsunderlag på ett så enkelt sätt som möjligt. med mellanskog

NR 5 – 2013

13

Enklaste lingonbrödet med filmjölk

Ibland är det skönt med matlagning som liksom går av sig själv. Det här är ett recept på ett bröd som är både nyttigt och lyxigt på samma gång.

Passar bra till utflykten i skogen så väl som sidotillbehör på en middagsbjudning. Framförallt är det väldigt enkelt att göra. Blanda ihop ingredienserna, skjuts in i ugnen och vips har du ett mörkt väldoftande bröd på ditt bord.

• 4 dl filmjölk

• 1 dl mörk sirap

• ½ dl lingonsylt

• 1 dl solroskärnor

• ½ dl rågflingor

• 3 ½ dl rågsikt

• 20 g bikarbonat (halvpåse)

• 1 tsk salt

Julklappstips för den förutseende Kanske har du inte hunnit tänka på julen ännu. Men snart är det faktiskt första advent och innan du hunnit blinka står julen för dörren. Här bjuder vi på några tidiga julklappstips. Klipp ut artikeln och spara så kan du plocka fram den när den verkliga julstressen infinner sig.

Rutor som alltid håller En bekväm skjorta i flanell med traditionella rutor för skogsmänniskor. Passar såväl på vandring i skogen som på kalas. Bjorli Shirt i dam- och herrmodell från Bergans.

Pris: 595 kr, beställs på www.outnorth.se

Gör så här

Rör ihop alltsammans till en smet.

Fyll smeten i en avlång brödform.

Ställ in brödet i kall ugn.

Grädda i 40 min i 225 grader.

Stäng av ugnen och låt brödet vila i 5 min.

Ta ut brödet ur ugnen.

Servera med smör och färskost.

Receptet kommer från TC Teatercafet Bar o Restaurang i Umeå.

Mellanskogsyxa En liten yxa av märket Wetterlings som lätt får plats i en ryggsäck. Eggskyddets form gör att yxhuvudet inte nöter i ryggsäcken. Yxan är med skaft 33 cm lång och väger 0,55 kg.

Eggskydd av läder. Mellanskogslogga på skaftet.

Pris: 345 kr, beställs från Mellanskog.

Beställningsinformation För alla produkter som beställs från Mellanskog tillkommer moms och frakt. Beställningar tas emot via e-post till receptionen@mellanskog.se. För övriga produkter gäller de regler och villkor som beskrivs på respektive hemsida.

14

med mellanskog

NR 5 – 2013

plocksida

Mellanskogsbuff

Varselväst

Det är inne att bära buff. Denna ljusblåa variant med Mellanskogs mönster och logga på, är en skön pryl att ha till vardags. Använd den som halsduk, mössa, pannband eller som hjälmhuva.

Bara fantasin sätter gränsen!

Reflexväst med dragkedja.

Godkänd enligt de nya reglerna för varselkläder. Mellanskogslogga på ryggen. Finns storlek XS till XXL.

Pris: 17 kr, beställs från Mellanskog.

Pris: 38 kr, beställs från Mellanskog.

Alternativt godis i skogen

Purfärskt boktips – tankar

om träd som berör

Famous Grouse whiskytryffelkaka.

En chokladkaka med det lilla extra.

Den 24 november utkommer Vi-skogens antologi Tusen tankar om träd.

Träd kan vara skillnaden på liv och död. Storpolitik, makt och bekymmer.

Och föremål för hyllningar, sånger och kärlek.

Pris: 29 kr, beställs från www.gotterian.se

Handledsvärmare Ge bort ett par stickade vristband i mjuk ull från märket Ivanhoe. Eller låt dig inspireras och sticka ett par egna. Finns i flera färger – rosa, blå, grå eller svarta.

Pris: 195 kr, beställs på www.outnorth.se

Det vet Rosita Pedro som föddes i ett träd. Brandmannen Thom som med nöd och näppe överlevde stormen Gudrun.

Eller skådespelaren Johannes Brost som stod upp mot lag och polis för att rädda almarna i Kungsträdgården.

I Tusen tankar om träd möter du deras och nära 100 andra berättelser om träd. Några av landets mest folkkära författare, poeter, skådespelare och artister medverkar med sina bästa trädtexter.

Pris: 207 kr, beställs på www.adlibris.com

Sittunderlag Ett praktiskt hopfällbart sittunderlag med Mellanskogslogga på.

Pris: 18 kr, beställs från Mellanskog.

Quirky Digits Dessa små gummiploppar gör dina vantar touchskärmsvänliga.

Enkla att fästa på vantens tumme och pekfinger. Vips kan du surfa på din smarta mobiltelefon eller surfplatta utan att frysa om fingrarna när det är minusgrader ute.

Pris: 129 kr, beställs från www.iphonebutiken.se

med mellanskog

NR 5 – 2013

15

Så hanteras skog och vilt på Ericsberg Strax utanför Katrineholm ligger Ericsbergs slott, ett av Sveriges största gods. Här kombineras ett produktivt skogsbruk med höga viltstammar i skogarna. Det är en ekvation som för de allra flesta små skogsägare är omöjlig. Med Mellanskog besökte Ericsberg för att höra hur man arbetar med dessa i grunden motstridiga mål.

På Ericsberg satsar man på ett långsiktigt skogsbruk med värdefull skog och samtidigt ett stort viltbestånd. Peter Nilsson (t.v.) och John Erlandsson (t.h.) arbetar som skoglig förvaltare respektive jakt- och viltvårdsansvarig på Ericsberg.

16

med mellanskog

NR 5 – 2013

ericsberg

Det är en mäktig byggnad som tornar upp sig alldeles intill Ericsbergssjön. Kanske gör sig Ericsbergs slott som bäst på hösten när färgskiftningarna är som starkast.

Godset är ett av Sveriges äldsta och ägs av familjen Bonde som numera driver det i bolaget Ericsbergs Fideikommiss AB. Sedan flera år tillbaka hanterar Mellanskog groten (grenar och toppar) från slutavverkningarna på Ericsberg. Totalt handlar det om cirka 20 000 m3 flis per år som Mellanskog hanterar och säljer till värmeverk. Ericsberg är alltså ingen vanlig medlem sett till storleken på fastigheten.

Skog med hög tillväxt

Drygt 10 000 hektar produktiv skogsmark tillhör fastigheten som allt som allt ligger på drygt 16 000 hektar.

AB Ericsbergs Säteri förvaltar skogen som står på bördiga marker och har en hög tillväxt. Till största del utgörs den av granskog med ett högt virkesförråd. Slutavverkningarna inriktas därför mot äldre granbestånd för att kunna börja om med nya förädlade plantor och på så vis hålla en hög löpande tillväxt. Tallskogen däremot har minskat de senaste årtiondena. Det beror delvis på markbyte, men också på att man istället för tall har föryngrat med gran. Vilket i sin tur är en följd av betesskador.

Viltbeståndet påverkar skogsskötseln

Viltbeståndet i Sörmland är stort och på Ericsbergs ägor är uppskattningen efter jaktsäsong cirka 50 kronvilt och cirka 100–150 dovvilt per 1 000 hektar plus övrigt vilt som vildsvin, älg och rådjur.

– Jakten utgör en viktig del av verksamheten på Ericsberg och det måste man förhålla sig till när man planerar olika skogliga åtgärder, menar John Erlandsson som arbetar som skoglig förvaltare på Ericsberg.

Ett problem som man tampas med är barkgnagning på granstammar orsakat av kron- och dovvilt. Barkgnagning kan förorsaka så svåra skador att rotstocken istället måste säljas som massaved eller brännved. I områden nära spannmålsodling, och i kombination med att bärris saknas där kronviltet tar daglega, blir skadorna störst. I dessa områden som ofta är bördiga kan andra trädslag vara ett altenativ, till exempel poppel. Det finns inte några enkla lösningar när det gäller betesskador men det går att arbeta förebyggande. I stort handlar de flesta åtgärder på Ericsberg om att öka fodermängden för viltet.

– Vi har anlagt 84 hektar viltåkrar på olika ställen.

Genom stödutfodringen har vi lyckats styra bort djuren och på så sätt minskat betesskadorna, säger Peter Nilsson, jakt- och viltvårdsansvarig på Ericsberg.

På viltåkrarna odlas främst vall och under vinterhalvåret placeras ensillage ut med extra foder för att styra viltet dit. Andra åtgärder för att styra bort viltet från känslig skog är att utföra löv- och tallgallringar vintertid. Även vägkanter och kraftledningsgator tuktas för att utöka fodertillgången. med mellanskog

NR 5 – 2013

Effektivt att bespruta tallplantor

När det gäller tallföryngringar är det förutom älg även kronvilt som betar toppskott på unga plantor. I områden med speciellt högt betestryck används sedan några år tillbaka Trico, ett besprutningsmedel som bland annat innehåller fårfett.

– Det är väldigt effektivt. Vi sprutar det på tallplantorna ända tills de blivit 1–1,5 meter höga och det håller faktiskt betningen helt borta. Kronviltet betar inte när plantorna blir för stora och det är framförallt mot kronviltsbetning som vi behandlar eftersom älgarna är få till antalet på Ericsberg, säger John Erlandsson.

John försöker plantera tall på marker som passar bäst för det för att inte minska tallandelen ytterligare på fastigheten.

Avskjutningsplan

En uppgift för Peter som jakt- och viltvårdsansvarig är att hålla koll på viltstammarna och se till så att de inte blir för stora.

– Jag gör en inventering varje år på vårvintern där jag helt enkelt räknar djuren. Det är en ständigt pågående process och blir en uppskattning som jag har att jobba utifrån när jag sedan gör en avskjutningsplan, säger han.

Målet på Ericsberg är att bedriva ett modernt och produktivt skogsbruk med en hög avkastning. För att klara det krävs ett nära samarbete mellan John som skoglig förvaltare och Peter som jakt- och viltvårdsansvarig.

Ericsberg är ett av Sveriges bäst bevarade barockslott med en spännande historia som sträcker sig tillbaka till 1500-talet.

– Det är en häftig miljö att arbeta i. Att skogen har så god tillväxt gör arbetet extra intressant, konstaterar John Erlandsson.

Text och foto: Maria Bergenheim, Mellanskog Övriga foton: Interagro Skog och Ericsberg

17

Allt fler väljer att bo i trä Vill man erbjuda ett konkurrenskraftigt och kostnadseffektivt byggande av attraktiva och miljövänliga bostäder som uppskattas av både boende och byggherrar får man ta och tänka till.

Det har företaget Plusshus gjort och intresset för deras industriella och klimatsmarta träbyggande fortsätter att växa.

Ovan och nedan: Plusshus har tillverkat husen till Skanskas projekt Sandgrind i Kungsängen.

Till höger: Setras vd Nils Clausén.

Sånga-Säby – ett nytt klimatneutralt hotell utanför Stockholm.

Plusshus har som affärsidé att erbjuda kundanpassade och kostnadseffektiva bostäder i trä med hög prefabriceringsgrad där kunderna är kommersiella byggherrar och markentreprenörer i främst Sverige och Norge. Tillverkningen sker i företagets båda fabriker i Kristinehamn och Skellefteå.

Sedan några år är man dessutom ett helägt dotterbolag till skogskoncernen Setra, ett av Sveriges ledande träindustriföretag.

Att tillväxtpotentialen är väldigt stor blir tydligt när man lyssnar till bolagets vd, Nils Clausén.

– Det är flera saker som samverkar men i botten ligger det enorma underskott på bostäder som finns i våra tillväxtregioner, förklarar Nils. Det gör att allt bostadsbyggande kommer att öka framöver och vi har med våra produkter och vårt erbjudande stora möjligheter att ta en allt större bit av den marknaden. Det kan vi göra genom väl utvecklade industriella processer i en kvalitetssäkrad inomhusmiljö i våra fabriker. Vi tillverkar både planelement, som väggar och tak, och moduler, som är helt färdiga rum med allt från golv och väggbeklädnad till köksinredning med vitvaror. Det ger ett rationellt byggande med stor flexibilitet för våra kunder samtidigt som det går väldigt snabbt och enkelt för dem att färdigställa husen på plats.

Träbaserade boenden

Företaget, som sysselsätter ca 80 personer totalt, har valt att koncentrera sig på alla typer av boenden och man tillverkar idag villor, rad- och kedjehus, flerfamiljshus, hotell och äldreboende. Det gör man i första hand i Sverige och Norge och då främst i huvudstadsområdena där marknaden för nya bostäder är som störst, men även på andra orter, bland annat i Nordnorge.

– Vi vill utvecklas och växa genom vår kärnverksamhet, som är att bygga bostäder i trä med hög grad av prefabricering, och vi vill göra det på vår hemmamarknad.

När vi har nått så långt som vi kan här är det dags att blicka längre ut. Vi har förfrågningar från andra delar av världen, men vi tar en sak i taget. Med Setra som ägare 18

med mellanskog

NR 5 – 2013

plusshus

Skiss på första etappen med 40 bostadsrätter i Skogenområdet i Knivsta. En del av det s.k. ”trälyftet” med hus helt i trä som också är lågenergihus. Plusshus har också fått i uppdrag att bygga husen till den andra etappen.

Plusshus i korthet Fabrikstillverkar kundanpassade planelement och moduler i trä för bostäder. Affärsidén är att erbjuda kommersiella aktörer ett kostnadseffektivt alternativ till platsbyggnation.

Dotterbolaget Plusshus Entreprenad arbetar med montage av företagets egna produkter och ger samtidigt kunskapsöverföring tillbaka till produktionsprocessen.

Kunder: Kommersiella byggherrar och entreprenörer.

Marknad: Sverige och Norge.

Produktion: Plusshus har två husfabriker, en i Kristinehamn och en i Skellefteå. Båda enheterna är flexibla och har möjlighet att tillverka planelement och moduler parallellt.

Planelement: Plana prefabricerade byggelement som ytter- och innerväggar, bjälklag och takkassetter.

Moduler: Kompletta prefabricerade byggelement med golv, tak och väggar. Väggbeklädnad, el- och VVS-installationer, köksinredning med mera är färdigmonterade vid leverans.

har vi bättre möjligheter att utveckla bolaget långsiktigt och ytterligare bearbeta vår marknad, och jag ser därför att vi har goda möjligheter att ha full produktion i våra fabriker framöver, förklarar Nils.

Fördelar med att bygga i trä

Att trä är en förnyelsebar råvara som vi dessutom har gott om i Sverige gör att många boende och byggherrar efterfrågar det som byggnadsmaterial av rena miljöskäl.

– Visst är det så, miljöhänsyn spelar allt större roll vid val av material, men det finns många andra fördelar med trä, enligt Nils Clausén. Hus i trä ger ett varmt intryck och ett behagligt boendeklimat eftersom det utjämnar fukt och värme på ett bra sätt. Dessutom väger träkonstruktioner mindre än konkurrerande material som prefab i stål, betong och platsgjuten betong vilket gör dem relativt sätt billiga och enkla att transportera och montera upp, fortsätter han.

En annan aspekt är de korta avstånden och få leden mellan träd i skogen och färdiga hus, där vi finns längst fram i förädlingskedjan av skogsråvara.

– Nu när Setra har gått in som ägare av Plusshus ser vi stora strukturella förändringar som är bra för oss på flera olika sätt. Vi får nu allt trämaterial levererat från Setras förädlingsenheter i Skutskär och Valbo, där de hyvlar och kapar rätt på millimetern och även målar det som behövs. Mycket av det virket kommer från med mellanskog

NR 5 – 2013

Mellanskogs medlemmar, så det är ofta resultatet av deras skogsbruk som syns i våra bostäder, vilket kan vara en kul detalj för era läsare.

– Sedan sker all tillverkning i våra fabriker som ligger på orter där vi har tillgång till skickliga medarbetare vilket också är en konkurrensfördel, för man ska veta att det blir allt svårare och dyrare att hitta byggnadsarbetare i storstadsregionerna, fortsätter Nils.

Företaget andas optimism

Plusshus ser som sagt en stor tillväxtpotential på en marknad där det framöver kommer att behöva byggas enorma mängder bostäder för att kunna fylla de behov som har uppstått med ren bostadsbrist i tillväxtregionerna.

– Trä är framtidens material för de flesta typer av husbyggen, om än inte de allra högsta, och våra konkurrenter är i första hand val av andra material.

Att vi ser ett ökat intresse för Plusshus är inte minst den här höstens två nya stora ordrar ett kvitto på.

– Vi har precis skrivit kontrakt på 19 nya radhus och 40 nya lägenheter till flervåningshus med moduler i massivträ till ett område utanför Stockholm. Det är väldigt glädjande att trä som material och vårt sätt att bygga industriellt och klimatsmart blir alltmer populärt och lovar gott inför framtiden, avslutar Nils Clausén.

Text: Martin Ekman, Matador Foto: Plusshus och Setra Group

19

medlemserbjudanden

MEDLEMSNYHET! Logga in på din Mellanskogssida och ta del av dina medlemserbjudanden.

I samarbete med Skogma!

Här klickar du dig vidare till Skogmas erbjudanden till Mellanskogs medlemmar. Erbjudandena kommer att uppdateras varje månad.

Skogmaerbjudanden

Speciellt framtagna till Mellanskogs medlemmar Sedan flera år tillbaka har Mellanskogs medlemmar kunnat handla för rabatterade priser hos Skogma. Nu lanseras en webbshop med nya erbjudanden till ännu mer förmånliga priser varje månad. Shopen nås enbart via Mellanskogs medlemswebb.

medlemmar. Skogma är nischade mot just skogsägare som ju är företagets viktigaste kundgrupp.

Handla hos Skogma via medlemswebben

Varje månad kommer nya produkter att presenteras på Mellanskogs medlemswebb.

– För att göra en beställning är det bara att klicka på vald – Jag tyckte att det var dags att förnya samarbetsformerna produkt så kommer man in i Skogmas vanliga webbshop med Mellanskog. Det känns jättekul att kunna erbjuda och kan där göra fler inköp. Men man behåller självklart rejält rabatterade produkter månadsvis, säger Rickard det rabatterade priset som presenterats via Mellanskogs Svensson, vd på Skogma. medlemswebb, säger Rickard Svensson.

Skogmas erbjudanden ligger på Mellanskogs För Mellanskogs del handlar det nya samarmedlemswebb. För att komma åt dem måste betet med Skogma både om att ge medlemmar man först logga in på sin egen medlemswebb. bättre förmåner men också om att locka in fler Sen är det bara att klicka sig vidare in i shopen. till medlemswebben.

Rickard Svensson tycker att denna samarbets– Vår medlemswebb är en jättebra e-tjänst och form känns modern och tror att den kommer vi vet att den är till stor hjälp för skogsägare, att gagna både medlemmar och Mellanskog framförallt för de som har mycket på gång i sin som företag. skog. Självklart vill vi göra så att fler upptäcker Rickard Svensson, vd Skogma – Vi kommer att kunna erbjuda en större den och genom samarbetet med Skogma hoppas rabatt, ibland upp till 50 %, på utvalda provi att den blir ännu mer attraktiv, säger Per dukter. För Mellanskogs del innebär det inget krångel Bengtsson, informationschef på Mellanskog. med beställningar och lagerhållning eftersom allt adFör varorna som erbjuds till rabatterade priser på ministreras via Skogmas webbshop, säger han.

Mellanskogs medlemswebb gäller principen så långt Allt ifrån skogsvårdsprodukter till prylar och varor för lagret räcker.

Text: Maria Bergenheim, Mellanskog Bilder från Mellanskogs medlemswebb ett aktivt friluftsliv kommer att erbjudas till Mellanskogs 20

med mellanskog

NR 5 – 2013

dieselstölder

Krafttag mot dieselstölder Stölder av diesel ur parkerade entreprenadmaskiner är ett stort problem för skogsmaskinförarna, men även för samhället i stort eftersom polisen tror att stölderna bara är en liten del av en större organiserad brottslighet. Men med ett nytt stort projekt samarbetar Skogsmaskinförarna SMF, flera försäkringsbolag, Polisen och SOS-alarm för att få ett slut på stölderna en gång för alla.

Även om skogsmaskinen står parkerad långt ute i väglöst land lyckas tjuvarna hitta den och tömma tankarna på flera kubikmeter bränsle. Men det hoppas man nu få stopp på när skogsmaskiner ska utrustas med GPS, rörelsesensorer och en DNA-vätska, unik för varje enskild maskin.

Peter Lundquist är entreprenör åt Mellanskog och har sitt verksamhetsområde i södra Värmland. Han är dessutom ordförande i SMF:s lokala avdelning och blir först ut att testa det nya stöldskyddet.

– Jag hoppas verkligen att det blir stopp på stölderna nu, en gång för alla, säger han.

för att hantera den stulna dieseln och det finns kartläggningar på hur dieselstölderna hänger ihop med annan brottslighet, där man bl.a. använder bränslet för att förse det egna nätverket.

Text och bild: Mari Nälsén

Tar avancerad teknik till hjälp

Hans gallringsskördare av märket John Deere kommer att utrustas med systemet nu i höst. Det går ut på att maskinen får en GPS-sändare kopplad till en larmcentral så att de vet var den befinner sig när larmet går.

När någon närmar sig maskinen som står parkerad aktiveras ett larm till centralen. Samtidigt startar en pixelkamera eller en ljudupptagning där operatören kan se eller lyssna sig till vad det är som rör sig i omgivningen.

Om de bedömer att det är skarpt läge, exempelvis om någon gör åverkan på maskinen, aktiveras fas två och polisen larmas. Om sedan tjuven, eller tjuvarna fortsätter får de sig en dusch av en unik DNA-vätska som kan sitta kvar på kläder och hud i upp till åtta veckor. Även om tjuvarna sedan lämnat platsen har polisen möjlighet att med hjälp av märk-DNA knyta person till brottsplats.

Under några veckor ska systemet testas på Peter Lundquists skördare och efter det kommer projektet utökas med fler skogsmaskinsentreprenörer i Värmland.

Förhoppningsvis kommer det att räcka med dekaler på maskiner för att tjuvarna ska låta dem vara ifred i fortsättningen.

Organiserad brottslighet

Polisen i Värmland tror sig ha en ganska god uppfattning om vilken typ av klientel som utför dieselstölderna på entreprenadmaskinerna.

– Det är två olika sorters tillgrepp det handlar om, berättar Mikael Skoglund som är forensisk analytiker på Polisen i Värmland. Det är dels stölder av mindre mängd för att tanka sin egen bil, dels de på flera kubikmeter. Den sistnämnda kategorin har en stor logistik

med mellanskog

NR 5 – 2013

Peter Lundqvist hoppas att det nu är slut med dieselstölder.

21

förvaltningstjänster

Ökad efterfrågan på förvaltningstjänster

Ovan: Johan Wallinder, Mellanskog, besöker Bengt Rekestad på Wängsta Gård. Till höger: Magnus Lundblad, Mellanskog.

I dagsläget är det fler och fler skogsägare som har ett annat jobb eller pension som huvudsakligt inkomst. Många bor inte i närheten av sin fastighet och oavsett så har inte alla tid eller intresse att själva sköta sin fastighet samtidigt som man vill att den ska vara välskött.

Fler skogsägare efterfrågar därför olika typer av tjänster vilket ju också märks i samhället i övrigt.

– Den satsning med tjänsten förvaltningsansvarig som nu gjorts i virkesområdena Sörmland och Uppsala är frukterna av strategiska val såväl som önskemål från institutioner och enskilda större markägare, säger Mellanskogs skogschef Matts Söderström. Vår avsikt är att växa succesivt och att detta tillsammans med vår ökade satsning på olika tjänster ger grunden för att ”Det skall vara enkelt att äga skog”.

Johan Wallinder har i många år arbetat som skogsinspektor men även några år som produktionsledare. Numer är han förvaltningsansvarig i virkesområde Uppsala.

– När jag var skogsinspektor ansvarade jag för några förvaltningar men nu har jag kunder i hela länet, säger Johan. Jag har inte hand om alla förvaltningar utan en del har de ordinarie skogsinspektorerna hand om med gott resultat.

En förvaltares många roller

Bengt Rekestad bor på Wängsta Gård mellan Enköping och Uppsala. Han arbetar huvudsakligen med växtodling och skog. Bengt är dessutom ordförande i Lagunda häradsallmänning och leder styrelsen i dess arbete med hur Lagundas 1 000 hektar ska skötas.

22

– För oss är det väldigt viktigt med en person som kan greppa helheten med de olika problem som ska lösas, säger Bengt. En förvaltare måste kunna arbeta mot en styrelse där inte alla är lika skogskunniga, och även vara ett bollplank med eget initiativ. Min erfarenhet är att ordning och reda plus god framförhållning krävs för ett bra beslutsfattande och ett skogsbruk med möjligheter.

– Jag anser att över tiden ska skogsskötseln vara arealbaserad, säger Johan. Då har man alltid god kontroll och tappar inte greppet med ryckiga och kostsamma insatser för att komma ikapp. Naturligtvis anpassas skötseln efter konjunkturen men det går inte att missköta sin skog speciellt länge utan att det straffar sig.

– Med Johan som förvaltare får vi nytta av den erfarenhet han skaffat sig genom att ha flera likande uppdrag, säger Bengt. Själv äger jag 36 hektar skog och har då den lokala skogsinspektorn som min rådgivare.

Ser ett växande behov

Martin Strandberg är virkesområdeschef i Sörmland och han menar att trenden är tydlig.

– Det finns ett växande behov och efterfrågan på förvaltningstjänsten. Magnus Lundblad är vår förvaltaransvarige i Sörmland och hans kunder är flera större fastigheter där det årligen är många åtgärder som ska utföras.

– Vad som utmärker min tjänst är krav på en ständig närvaro och att alla möjliga frågor som är kopplade till ett helhetsansvar kan dyka upp, säger Magnus Lundblad.

Jag har både häradsallmänningar och ett antal större fastigheter som kunder. Omfattningen varierar beroende på ägarnas vilja och egna resurser.

Text & foto: Per Bengtsson, Mellanskog

med mellanskog

NR 5 – 2013

vd - krönik a

När detta skrivs är jag på väg från Setras styrelsemöte och vi kan sammanfatta det tredje kvartalet 2013 för såväl Mellanskog som för Setra. Till vår stora glädje så är resultaten för båda organisationerna bättre än budget och vi kan redovisa positiva rörelseresultat med ganska stora resultatförbättringar jämfört med föregående år.

För Mellanskogs del så innebär det att vi redovisar ett rörelseresultat på 10 milj. kr för årets tre första kvartal.

Det är betydligt bättre än budget och resultatförbättringen från föregående år är ca 30 milj. kr. Vi är glada för att vi kunnat vända utvecklingen. Det hade inte gått om vi inte genomfört ett stort sparprogram som fortfarande pågår. Mycket hårt arbete har legat bakom detta och mycket återstår. Vi behöver fortsätta att systematiskt arbeta för fler kontakter och en förbättrad service till er skogsägare. Vi driver flera större projekt runt detta i Mellanskog idag och jag ser fram emot att få berätta mer om detta arbete i kommande nummer.

Setras utveckling positiv

Setras utveckling är också glädjande. Setra har under två år sakta förbättrat sig i förhållande till konkurrerande företag och kan nu för kvartal tre redovisa ett rörelseresultat på ca 60 milj. kr. Bakom resultatet döljer sig successiva effektivitetsförbättringar och kostnadssänkningar samtidigt som marknaden långsamt förbättrats.

Resultatet åstadkoms trots att förstärkningen av den svenska kronan motverkat den svaga konjunkturuppgång vi sett. I Setra arbetar vi träget vidare på fortsatta effektiviseringar och är fast förvissade att vi kan fortsätta att öka effektiviteten ytterligare. Som vanligt så gäller devisen; ”vi har gjort mycket, men mycket återstår”. Mellanskog behöver en effektiv sågverksindustri som kan tjänar pengar och som kan utveckla industrins lönsamhet för framtiden. Det är det enda sättet att förbättra/försvara rotnettot ur våra skogar.

Certifierat virke viktig byggsten

skogsbruk” för att öka andelen certifierat virke från er skogsägare är en av dessa. Jag ser det som ytterst viktigt att vi själva aktivt arbetar för ett certifierat skogsbruk med en bra miljöprofil. Vår framtid, tror jag, finns i att sälja våra skogsprodukter som en av byggstenarna för ett hållbart framtidssamhälle, till hus, till förpackningar, till kläder, till motorbränslen eller vad vi nu kan hitta på. För att kommunicera detta till kunder, konsumenter och beslutsfattare är certifiering en grundsten för att lyckas. Långsiktigt hållbart ”Ansvarsfullt skogsbruk” ger oss möjligheten att vara med och lägga en av grundstenarna för framtiden, det är väl spännande!

Mellanskog har också gjort en mindre affär med råvara till ett sågverksföretag i Kina. Volymmässigt är det ingen större affär men vi har sett det som viktigt att lära oss hur det fungerar och knyta kontakter. Det är också tankeväckande att förfrågningar som denna faktiskt leder till leveranser från några av Mellanskogs medlemmar.

Tänk att ert timmer blir plank, bräder och kanske hus i Kina. Vem trodde det när fröet eller plantan grodde för så där 60–80 år sedan? Utan vår samverkan i Mellanskog skulle det varit otänkbart.

Hälsningar

Sture Karlsson VD

På annan plats i tidningen så redovisas några andra aktiviteter vi arbetar med. Våra aktiviteter med ”Ansvarsfullt med mellanskog

NR 5 – 2013

23

kr af thandling skog

Krafthandling Skog

– framgångsrik plattform för ökad produktivitet Krafthandling Skog har satt fokus på möjligheten att öka både lönsamhet och tillväxten i de enskilda skogsföretagen genom att erbjuda kompetensutveckling. Projektet har vidareutvecklat de investeringar som gjordes i projektet Kraftsamling Skog som syftar till att överföra det framgångsrika arbetssättet i projektet till att vara en del i det vardagliga arbetet.

Vad har då varit det mest framgångsrika i projektet?

Utbildningarna Skoglig grundkurs och Skogsskötselplanens användning har intresserat många deltagare runt om i Mellanskogs verksamhetsområde. Alla skogsdagar, skogskvällar, studieresor och seminarier som visat goda exempel på skogsskötsel har varit både välbesökta och uppskattade, uppskattningsvis har det varit närmare 5 000 deltagare. Vid årets slut beräknas att ca 3 000 personliga rådgivningar på enskilda fastigheter genomförts.

Det mest uppskattade är de personliga rådgivningarna

Några skogsinspektorer har med framgång genomfört 60–70 personliga rådgivningar som i sin tur gör att skogsägaren tagit ut riktningen och får ut mer av sina skogsbesök. Den personliga rådgivningen är inte en vanlig skogsägarträff, det är en planerad träff där skogsskötselplanen och dess förslag utgör grunden för planering, beräkning av tillväxt och tidsåtgång samt prioriteringar. Efter den formas en handlingsplan för de kommande åren för att ta tillvara den enskilda fastighetens möjligheter. Det ger skogsägaren en målbild av hur tillväxten utvecklas under planperioden och vilka ekonomiska möjligheter det ger skogsföretaget och har varit mycket uppskattad av skogsägarna.

ett mycket stort värde på den personliga rådgivningen.

Utan den har tillväxtökningen kanske uteblivit eller blivit betydligt försenad. Det har i sin tur sporrat till vidare utveckling av skogsföretagen. Med det som grund kände skogsägarna sig stolta och kunde lägga ”det dåliga samvetet” helt åt sidan. Skogsinspektorerna har känt, och känner, en stor tillfredsställelse i att göra en djupare analys och rådgivning, som medför att skogsägare och skogsinspektor fått gemensamma målbilder som både stärkt och underlättat det långsiktiga samarbetet. Gemensamt är att båda känner ett stort ansvar i att äga och bruka skogen på ett ansvarsfullt sätt.

Uppfinn framtiden!

Det finns en mängd möjligheter på en skogsgård. Om de genomförs eller inte beror på ägarens beslut! I takt med att allt fler skogsägare verkar utanför sin skogsfastighet och inte hinner eller har möjlighet att själva sköta sin skog ökar behovet av en genomarbetad åtgärdshandlingsplan. För dig som är nybliven skogsägare, blivande skogsägare eller du som fått en ny skogsskötselplan levererad kan det underlätta ägandet och förvaltandet avsevärt.

Gör gärna som så många andra gjort, boka en tid med din skogsinspektor för en personlig rådgivning och sätt guldkant på ditt företag.

Text: Yngve Norgren, Mellanskog

Hur upplevs rådgivningen?

Jag har blivit kontaktad av skogsägare som efter att fått personlig rådgivning beslutat genomföra röjningar, gallringar, dikesrensningar, markberedningar och plantering med förädlat plantmaterial och i vissa fall höjt sin bonitet med 1–1,5 m3sk/ha. Dessa skogsägare satte 24

”

Se till att få avkastning på kapitalet genom att sköta din skog efter behovet och hålla takten i skogsskötseln!

”

med mellanskog

NR 5 – 2013

medlemsveck a i värml and

Lyckad Mellanskogsvecka i Södra Värmland Under en vecka i början av september genomförde Mellanskog i Södra Värmland aktiviteter varje dag runt om i området. Det lyckade arrangemanget döptes till Mellanskogsveckan och temat var Aktiv Skogsskötsel. Virkesområdschefen Lars Axelsson berättar.

– Startskottet gick på fredag då ett öppet hus på Karlstadskontoret anordnades och lockade 250 besökare. Konceptet har varit lysande, säger Axelsson. Varje skogsinspektorsområde har haft ett eget tema så skogsägarna har även kunnat åka runt i Värmland på flera träffar. På varje skogsträff fick besökarna praktiska tips och demonstrationer. Intressant nog så lönade det sig verkligen att åka runt på flera ställen för av alla besökarna lottades en skogsvårdscheck på 4 000 kr ut och den lyckliga vinnaren Lars Hellström hade besökt både Arvika och Årjäng.

1.

1 2

Veckan såg ut så här:

• Fredag, öppet hus Karlstad, skogskötsel och jakt.

• L ördag, ekonomi, skogsvård och skogskötselplaner i Glava, Arvika.

• Tisdag, röjning och plantering i Södra Fjäll/Stavnäs.

• Torsdag, Skogskötselplan, Norserud, Arvika och föryngringsavverkning, Skattkärr, Karlstad.

Skogsägarna fick här gissa vikten på Finurligt nog hade inspektorerna borrat in bly i vedkubben som gjorde det hela mycket överraskande och humoristiskt.

vedkubben.

3

Skogsägare Bo Östlund har nyss affär med skogsinspektor Björn Andersson, Säffle.

4

VO-chef Lars Axelsson, skogsinspektoRobert Jonsson och Jerker Olsson samt Dan Glöde, tjänstechef, alla Mellanskog.

gjort

• Måndag, dikning och maskinvisning i Grums.

• Onsdag, röjningsmaskin, Bro, Säffle och röjning, gallring och maskinvisning i Årjäng.

Skogsinspektor Kjell-Åke Skogström associerar bildligt inför skogsägarna utanför Arvika hur mycket pengar man förlorar på att vara inaktiv med skogskötseln med att elda upp hundralappar framför ögonen på de förvånade besökarna.

rerna

2.

• Lördag, föryngring, Kristinehamn och skogskötselplan med medlemsnyttan på Årjängs marknad. På marknaden kom 100 000 besökare så dem kan vi inte räkna med. Totalt kom det ca 600 besökare under veckan och arrangemanget blev en snackis i hela skogsbranschen.

Lars Axelsson tycker att man haft en mycket lyckad kampanj som gav mersmak, och Mellanskogsveckan återkommer nästa år vid samma tidpunkt.

– Det som har varit bäst med veckan är att vi tillsammans i vårt virkesområde kraftsamlat till en stor aktivitet i hela området. Marknadsföringen blir slagkraftig vilket stärker våra medlemmar, entreprenörer och anställda.

3.

Text och foto: Tommy Georgsson, Mellanskog

med mellanskog

25

NR 5 – 2013

4.

mell anskogsmässan

Mellanskogsmässan

blir MellanskogsElmia Mellanskog har efter att arrangerat fyra mässor som utvecklats till Mellansveriges största skogsmässa konstaterat att ytterligare utvecklingssteg är nödvändigt. Ett nytt samarbete har etablerats med Elmia AB som med sin erfarenhet av mässarrangemang nu tillsammans med Mellanskog arrangerar mässan under namnet ”MellanskogsElmia”.

MellanskogsElmia

Elmia bedriver mässverksamhet och arrangerar årligen mässor inom en rad olika branscher. Sedan 1975 har Elmia arrangerat aktiva skogsmässor, vilka samlar många representanter för såväl svenskt som internationellt skogsbruk. Skogsmässorna Elmia Wood och SkogsElmia, världens respektive nordens största skogsmässor, arrangeras alternerande vartannat år med olika inriktningar. Mellanskogsmässan har sedan starten arrangerats åren däremellan.

Den första MellanskogsElmia kommer att arrangeras den 22–23 augusti 2014.

Nye mässgeneralen Fredrik Rosén och avgående Yngve Norgren.

Ny ”mässgeneral”

Med anledning av att Yngve Norgren går i pension kommer Fredrik Rosén att bli Mellanskogs nya mässgeneral. Fredrik har jobbat på Mellanskog som skogsinspektor i norra Uppland sedan 2007.

– Det ska bli kul att vara med och vidareutveckla ett sådant lyckat koncept som Mellanskogsmässan. Med Elmia som samarbetspartner kan mässan växa vidare och verkligen bli den självklara mötesplatsen för våra medlemmar och alla andra skogsintresserade, säger Fredrik.

Boka in MellanskogsElmia redan nu i din almanacka, vi återkommer med mer information om mässan och arrangerade bussresor.

Intresset för svampboken som vi lottade ut i förra numret var mycket stort. De tio vinnarna är: • Anna-Lena Hansson, Alfta • Leif Jansson, Valbo • Irene Näsström, Rönninge • Inga Birgitta Eugenia Karlsson, Skärplinge • Berit Nilsson, Visby • Elisabeth Forselius, Korskrogen • Gunilla Blanck, Alfta • Uno Lindström, Sandviken • Karl-Olov Fentorp, Vagnhärad • Per Eriksson, Köping

Vi som gillar skog

På facebooksidan Vi som gillar skog, facebook.com/visomgillarskog, möts skogsfolk och skogsintresserad allmänhet.

Kom med du också – gilla, dela och kommentera. Familjeskogsbruket behöver många ambassadörer.

Folkvalda i Västmanlands skogar Under året har Västmanlands SBO organiserat flera träffar för att knyta kontakter och föra diskussioner med riksdags- och lokalpolitiker. Syftet är att diskutera familjeskogsbruket och den politiska miljö som påverkar vår verksamhet. Vår senaste träff var i oktober, då vi hade tillfälle att träffa Agneta Luttorp (mp) och Kent Persson (v) på Thomas Claessons gård utanför Västerås.

Syftet med besöken i medlemmarnas skog är att på plats visa hur vi arbetar och umgås under trevliga former i vacker natur. Vi ser detta som en långsiktig verksamhet, där vi ska underhålla våra kontakter och ytterligare utveckla samarbetet. Vi kommer att fortsätta att bjuda in till våra träffar och ännu återstår några av ”våra” elva riksdagspolitiker, och vi har fortfarande lokalpolitiker som vi gärna vill träffa.

26

med mellanskog

NR 5 – 2013

fr ån skogen

Dags att boka studie- och DAGS ATT BOKA utbildningsSTUDIEOCH UTBILDNINGSRES resor!

Snart kommer Skogsägarens Företagsbok 2014

BOKA ST! SNARAST! BOKA SNARA

Skogsägarens Företagsbok 2014 är indelad i ”Förvärva”, ”Äga” och ”Överlåta” – ett praktiskt sökordsregister gör det enkelt att hitta det man söker.

Beställ via vår hemsida, www.mellanskog.se eller per telefon 010-482 80 00.

Priset är 100 kr för medlemmar och 200 kr för övriga.

Moms och frakt tillkommer.

Resor och upplevelser. Magnussons Guide och Resor och upplevelser Reseservice ett litet med stor och lång Magnussons Guide Och är Reseservice är ettföretag litet företag med stor och lång erfarenhet.

Vi vänder oss till företag, föreningar, organisation privatpersoner. erfarenhet. Vi vänder oss till företag, föreningar, Resegaranti hos Kammarkollegiet. organisationer, men även till privatpersoner.

Välkommen!

Resegaranti hos Kammarkollegiet.

Ring!

0703081905

Välkommen! Ring! 0703081905 LÄS MER PÅ

LÄS MER PÅ www.magnussonsguideoreseservice.se

www.magnussonsguideoreseservice.se

med mellanskog

NR 5 – 2013

27

POSTTIDNING B Med Mellanskog Box 127 751 04 Uppsala

Den 22–23 augusti 2014 slår MellanskogsElmia upp portarna.

Här kan skogsägare, entreprenörer och andra landsbygdsföretagare träffas under två intensiva dagar för att uppdatera sig på tekniken, delta i föreläsningar och träffa likasinnade.

Största mötesplatsen för det mellansvenska skogsbruket