Med mellanskog nr4 2012

4 2012

MEDLEMSTIDNING FÖR DIG SOM ÄR SKOGSÄGARE

Sju Hälsingegårdar Vi besöker Almedalen

Fastighetsmarknaden

Takspån från Gotland

innehåll

4

med mellanskog nr 4, 2012

8

3 Ledare 4 Skogsägarbesök 6 Näringspolitik 8 Takspån 10 Fastighetsmarknaden 12 Hälsingegårdar 14 Älgförvaltningen 15 Protester på Gotland 16 Ny i styrelsen

“När du är på besök hos en vän och känner dig sugen på en munsbit av någonting kan du prova med att titta längtansfullt mot skafferiet.”

Nalle Puh

17 Appar 18 Komet 19 Från skogen

12

Ränterutan

Nya räntor fr.o.m. 1 mars 2012

Krediträntor Merkonto 1,65 % Likvidfördelning/Betalningsplan 1,90 % Debeträntor Dellikvid avverkningsrätt A conto/förskott leveransvirke Dröjsmålsränta (referensräntan + 8 procentenheter)

16

18

4,40 % 6,40 % 9,50 %

Redaktionsråd: Per Bengtsson, Dan Glöde, Jonas Olinder, Per Jansson, Kerstin Kungsman, Yngve Norgren, Hans Kättström, Mårten Mattsson, Per Sandberg, Maria Bergenheim, Carolin Carlsson, Martin Ekman, Erik Stenbeck Adress: Skogsägarna Mellanskog, Dag Hammarskjölds väg 60, Box 127, 751 04 Uppsala.

Tel: 010-482 80 00 Fax: 010-482 80 99 E-post: per.bengtsson@mellanskog.se På omslaget: Bild från ”Sju Hälsingegårdar” Foto: Lars Lööv Form, layout & projektledning: NPP Reklambyrå Tryck: Forsaprint 2012 Ansvarig utgivare: Per Bengtsson, informationsavdelningen Mellanskog Upplaga: 31 100 Tidningen är tryckt på PEFC-certifierat papper PEFC/05-31-5 Främjande av uthålligt skogsbruk www.pefc.se

med mellanskog

NR 1 – 2012

ledare

Skogsbruk är pågående markanvändning När detta skrivs pågår en konflikt på Gotland där Mellanskog är entreprenör åt en av våra medlemmar, Nordkalk, som fått klart att öppna ett nytt kalkbrott på norra Gotland. Efter beslut i Mark- och miljööverdomstolen i början av juli, med omedelbart igångsättningstillstånd som Högsta Domstolen bekräftat, så har Nordkalk all rätt på sin sida att starta exploatering av kalkbrottet. Den mark vi avverkar är i och med detta inte skogsmark längre, utan har omvandlats till industrimark. Rättsprocessen som föregått tillståndet till kalkbrytning har pågått i sex år med otaliga överklaganden ända upp till HD i flera omgångar. Nu återstår ett överklagande från Naturvårdsverket m.fl. om villkoren för brytningen, själva täkttillståndet fick godkänt av HD redan 2010. Naturvårdsverket hade begärt att arbetet skulle avbrytas, en begäran HD avslog. Mellanskog har hela tiden arbetat som uppdragstagare åt Nordkalk men stoppat maskinerna när demonstranterna närmat sig för att inte riskera att någon skadas.

Förändringar i miljöbalken

Hela konflikten grundar sig i botten på möjligheten att ändra markanvändningen även om den innehåller skyddsvärda arter. Tidigare hade vi i miljöbalken ett totalstopp för exploatering för t.ex. vägar, gruvor eller kalkbrott, om det fanns några hotade eller sällsynta växter eller djur på det planerade området. Detta mjukades upp 2009 och det är nu möjligt att göra avvägningar mellan exploaterande intressen och miljöintressen. Jag tror att demonstranterna i grunden anser att lagen är fel och använder just detta beslut som ett belysande exempel.

regelverk som gör att det tar åratal att få beslut om vanlig skoglig verksamhet. Om så skulle ske så vore det djupt olyckligt för svenskt skogsbruk och svensk äganderätt.

Jag tror det är mycket viktigt att vi privata skogsägare agerar kraftfullt och visar våra valda företrädare ett skogsbruk där vi tar hänsyn och sköter det på ett ansvarsfullt sätt. Ett ansvarsfullt familjskogsbruk med många olika inriktningar är själva garantin för mångfald i våra skogar.

Regelverken måste vara rimliga

I sommar har det också blossat upp en diskussion runt skogsbruk som gränsar till den problematik som blivit uppenbar, och ställts på sin spets, på Gotland. I ett antal artiklar har Maciej Zaremba i DN drivit tesen att skogsbruket i Sverige behöver regleras mer. Man har jämfört med möjligheter att påverka markanvändningen i tätorter där överklagansmöjligheter tillhör regelverket. I grunden så ifrågasätts att skogsbruk är pågående markanvändning.

Jag känner igen detta från tidigare diskussioner då vissa politiska krafter ville inordna skogsvårdslagen i miljöbalken. Vi skulle i så fall riskera att komma in i det

med mellanskog

NR 4 – 2012

Hälsningar

Sture Karlsson VD

3

Många vinster med ny skogsskötselplan Att åka sträckan mellan Flen och Katrineholm och se Sörmanlands välväxta skogar och böljande åkrar en av sensommarens finaste dagar är en lisa för själen. Landskapet är bitvis förtrollande vackert. Framme på fastigheten Västra Vegred utanför Katrineholm möter Lars Siverskog och Mellanskogs inspektor, Emma Kjille, upp med kaffe och en ovanligt glad hund.

Som självverksam skogsägare vet Lars Siverskog allt om hur viktig en välplanerad och långsiktig skogsskötsel är för öka tillväxten och därmed lönsamheten i skogen som han äger tillsammans med hustrun Eva. – Sköter jag min skog på ett bra sätt ökar tillväxten i skogen och därmed lönsamheten på min fastighet. Det handlar väldigt mycket om att utföra rätt åtgärder vid rätt tidpunkt och det enklaste sättet att göra det är att använda en aktuell skogsskötselplan, förklarar Lars.

– När vi köpte till ett skifte, i kombination med att vår förra plan började bli gammal, tyckte vi att det var det hög tid att beställa en ny. Att Mellanskog precis har börjat använda ett nyutvecklat program för skapandet av nya, moderna skötselplaner gjorde det valet ännu enklare, fortsätter Lars.

Rätt åtgärder i rätt tid

Det kanske viktigaste att tänka på är vikten av att göra skogliga åtgärder i rätt tid.

– Med hjälp av planen har jag som inspektor och skogsägaren hela tiden full koll på vilka åtgärder som är gjorda och vad som behöver göras framöver. Samtidigt som vi utgår från ett gemensamt beslutsunderlag i form Namn: Lars Siverskog Familj: Hustrun Eva och två vuxna barn.

Bor: Mellangården, Västra Vegred 1, utanför Katrineholm.

Arbete: Entreprenör, bl.a. skog och anläggning, och skogsbruk egen fastighet.

Fritid: Jakt, fiske och skidåkning.

4

av planen. Dessutom kan man med hjälp av planen räkna på olika scenarion och se vad som förväntas ge bäst utfall, förklarar Emma Kjille.

– Det är aldrig en bra idé att skjuta upp åtgärder och vänta till senare, fyller Lars i. Ta exemplet med ett träd som växer under en omloppstid på kanske 80 år. Sedan ska det tas ner och nya ska planteras. Det spelar ingen roll om du behöver pengarna just nu eller inte. Det är alltid bättre att avverka, sätta in pengarna på ett konto, och sätta ny skog som växer och förräntar sig. Tänk om en jordbrukare skulle låta bli att ta in skörden bara för pengarna inte behövs just nu och hävda att den kan gott stå till nästa år. Det lär aldrig hända, så varför skulle skogsägare resonera annorlunda bara för det handlar om fler år mellan åtgärderna?

– Jag vill samtidigt slå ett slag för att de som har mest att vinna på att skaffa en skötselplan är de som själva inte är så aktiva i den egna skogen. Med planen som underlag blir det lättare att sätta dig in i din skog och diskutera olika åtgärder med din inspektor. Vet man ungefär vad man vill med sin skog behöver man inte vara orolig för att man inte själv kan en massa om själva skogsskötseln, det kan din inspektor. Det är ju det de är till för, säger Lars med ett skratt.

Medlemswebben

En annan nyhet för Mellanskogs medlemmar är medlemswebben med en rad funktioner (se faktaruta). Både Lars och Emma tycker att det är en väldig förbättring att skötselplanen är tillgänglig den vägen. med mellanskog

NR 4 – 2012

skogsägarbesök

Skogsskötselplan Målsättningen med skogskötselplanen är att den ska ge dig friska och välskötta skogar som är trevliga att vistas i samtidigt som de är värdefulla.

En skogsskötselplan ger en beskrivning och en bra översikt av ditt skogsinnehav. Planen anpassas efter dina mål med ditt skogsbruk och ger förslag till skogens skötsel som gynnar både miljö, ekonomi och hög skogstillväxt.

Din fastighet delas in i bestånd, utifrån trädens ålder, markens bördighet och behov av skötsel. Andra faktorer som påverkar indelningen är tillgången på vatten och förekomsten av naturvärden. Planen pekar också ut viktiga områden för biologisk mångfald och andra värdefulla områden med t.ex. höga kulturhistoriska värden som fäbodar och soldattorp.

Ett bra beslutsunderlag Skogsvårdslagen kräver att avverkade bestånd återbeskogas men i övrigt har du stor valfrihet att fatta beslut om vilka åtgärder du vill genomföra. Skogsskötselplanens åtgärdsförslag, dina tankar och funderingar och diskussionen med din skogsinspektor skapar förutsättningar för optimal skogsskötsel.

Aktiv skötsel ger framtida valfrihet

– Skogsägaren och jag behöver inte sitta på samma ställe utan båda kan ha planen uppe på var sin skärm och diskutera planen, vi kan båda dessutom skriva kommentarer och rita in figurer i kartan som den andra personen ser direkt på sin skärm. På så sätt är vi hela tiden klara över vad vi menar och undviker eventuella missförstånd. En annan bra sak med medlemswebben är att skogsägaren, via kontraktsdelen, kan följa med i arbetet och se hur långt vi har kommit och vad som väntar härnäst utan att själva vara på plats i skogen, förklarar Emma.

– Det är väldigt enkelt och smidigt. Jag kan sitta och lägga in jaktpass, planera skogsbilvägar, markera mina och hustruns hemliga svampställen. Man kan använda kartorna till lite vad man vill och blir det fel är det bara att ändra och börja om, berättar Lars.

Att medlemswebben i övrigt också är en stor förbättring för medlemmarna förstår man på Lars när han säger att där finns hur mycket bra funktioner som helst som underlättar och gör det roligare att vara skogsägare, men att det får vi spara till en annan gång för nu ska han och Emma vidare till nya bestånd och se hur skogen mår. Sedan börjar också bockjakten just den här dagen och Lars är angelägen om att hinna ut och se om han kan nosa upp en kronhjort till kvällen, och hunden, ja den viftar fortfarande på svansen.

Text & foto: Martin Ekman, NPP, något hundrädd

med mellanskog

NR 4 – 2012

För att skapa framtida valfrihet är röjning och förstagallring de viktigaste åtgärderna du har att besluta om.

Genom att röja och gallra i tid skapar du förutsättning för en frisk och växtlig skog som är trevlig att ströva i, samtidigt som skogen ges goda förutsättningar att motstå angrepp av insekter, svampar och klimatpåfrestningar samt utvecklar på sikt ett stort förråd av värdefullt sågtimmer.

Medlemswebb Bättre överblick över ditt skogsinnehav med alla uppgifter samlade på ett och samma ställe.

Medlemswebben i korthet: • En ekonomidel med insatser, merkonto och likvidfördelningar, samt möjlighet att beställa uttag från merkonto.

• En kontraktsdel med tillhörande dokument som exempelvis avräkningsnotor, inmätta volymer och uppdragsredovisningar.

• ” Min profil”, en sida med personuppgifter och fastighetsuppgifter.

• Har du en skogsskötselplan är den också tillgänglig på webben.

• Egen startsida med möjlighet att sms:a eller mejla din inspektor direkt via webben.

5

näringspolitik

På Almedalsveckan ser man skogen Över 1 800 olika seminarier och debatter under knappt en vecka och nästan 20 000 besökare!

Ja, så har första veckan i juli, Almedalsveckan, utvecklats sedan starten 1968. Det var då Olof Palme under sin semester på Fårö passade på att tala till semesterfirande från ett lastbilsflak i Almedalen i Visby.

Med hjälp av barkbröd och älgchips lockades besökare in i Skogsägarnas monter på Donners plats. Där informerades det om familjeskogsbrukets betydelse och om hållbar framtid. Det blev många värdefulla möten.

De politiska partierna är fortfarande ett stort inslag under veckan, men i dag är det främst allt vad Sverige har att uppbåda av opinionsbildning i form av organisationer, föreningar och företag som dominerar. Naturligtvis är också skogen här. Med Mellanskog passade på att besöka fyra seminarier med lite olika inriktningar, men med skogen som den gemensamma nämnaren.

Den svenska modellen för skogsbruk – tar industrin sitt ansvar?

Berit Oscarsson, informationschef på Naturvårdsverket, berättade att nästa år är det Uteåret, här i samtal med Henrik Ekman, vetenskapsjournalist och författare. Henrik ledde Jägareförbundets seminarium om att skogen har blivit läskig.

Det var den frågeställning som Skogsindustrierna bjöd in till seminarium om. Carina Håkansson, ordförande i Föreningen Skogen och numera vd på Dala Energi, inledde med att konstatera att vi aldrig tidigare haft så mycket skog som vi har i dag.

– I ett hundraårigt perspektiv så har vi klarat produktionsmålen, men ännu inte nått ända fram för miljömålen, menade hon och efterlyste en fortsatt dialog med bland annat natur- och miljöorganisationerna.

– Skogsföretagen tar sitt ansvar. Kalhyggen och likriktning av skogen är inte ett kännetecken för dagens skogsbruk. Andelen gammal skog har sedan 1926 ökat och särskilt markant under de senaste åren, förklarade Elisabeth Salander Björklund, vd på Bergvik Skog.

Karin Åström, vice ordförande i Naturskyddsföreningen, hade en annan uppfattning. Hon menade att miljökvalitetsmålen inte kan nås med dagens skogspolitik. Hon ville istället se ett skogsbruk som bevarade ekosystemen och som också uppfyller människans behov av vackra miljöer.

Ett sätt att uppnå det är att helt komma bort från kalhyggen och istället satsa mer på kontinuitetsbruk.

Kontinuerligt skogsbruk istället för kalhyggen

Börje Lagerqvist, ordförande i Mellanskog, Börje Bendelin, Mellanskog Gotland, Carl Olov Holmström, Södra och Erik A Eriksson, centerpartistisk riksdagsman från Arvika, diskuterade vikten av att få fler människor intresserade av skogen och att mötas. ”Vi borde sitta ner på en stubbe i skogen, dricka en kopp kaffe och prata om skogen”.

6

Professor Peter Lohmander från SLU, Umeå universitet, talade på Jordens Vänners seminarium om kontinuerligt skogsbruk som det goda miljöalternativet, och som också kan vara mer lönsamt än konventionella metoder.

Lohmander inledde med att förtydliga att det inte är förbjudet att bedriva kontinuerligt skogsbruk i Sverige i dag: – Men så som lagen är formulerad går det inte att med mellanskog

NR 4 – 2012

Maria Wickberg, Emma Höglund och Sven Erik Hammar talade på Skogsägarnas seminarium om skogen vi ärvde.

bedriva utan förlust. Och det beror framförallt på den så kallade paragraf 10-kurvan, som är helt felaktigt framtagen och måste bort, menade han.

Skogen har blivit läskig

Svenska Jägareförbundet arrangerade ett seminarium om att allt fler svenskar uttrycker rädsla för att ge sig ut i skog och mark, och gör det i mindre utsträckning.

Det finns flera förklaringar till detta, vilka togs upp i inledningen och i diskussionen. Paradoxalt nog har intresset för miljö och natur samtidigt ökat. Förutom att vi mår bra av att vara ute i naturen, så är det också viktigt för skogsnäringen att det finns ett brett intresse och förståelse för skog och natur. Dels med tanke på rekrytering till skogsutbildningar, men också för att vi även i framtiden ska få aktiva naturintresserade skogsägare. Naturligtvis inser också Svenska Jägareförbundet att det är bland natur- och friluftsintresserade som de hittar sina blivande medlemmar.

Vetenskapsjournalisten och författaren Henrik Ekman ledde diskussionen med en panel med representanter från riksdagens samtliga partier, och naturligtvis hade de en del förslag på lösningar: Satsa på lägerskolor, naturklassrum, scouting, friluftsliv och utflykter framförallt för barn och ungdomar, men också för nya svenskar. De organisationer som arbetar med detta borde få samma stöd som idrottsrörelsen, menade någon i panelen.

Berit Oscarsson, informationschef på Naturvårdsverket, berättade att nästa år är det Uteåret.

– Då kommer vi att göra precis det här. Vi ska samordna och stimulera till möten och se till att människor kommer ut i skog och mark. Ett 30-tal organisationer och myndigheter är med. Naturligtvis är LRF Skogsägarna en av dem.

Det var vi som ärvde skogen

LRF Skogsägarna arrangerade ett seminarium om familjeskogsbrukets långsiktiga betydelse. Medverkade gjorde Skogsägarnas ordförande, Sven Erik Hammar.

Eftersom temat var ”Vi som ärvde skogen”, så hade Emma Höglund, endast 13 år gammal, men redan skogsentusiast, bjudits in att tala. Sven Erik Hammar inledde och gjorde spännande jämförelser med fotboll. med mellanskog

NR 4 – 2012

– Hade EM gällt Hållbart skogsbruk, ja, då kan jag lova att vi hade kommit till final, försäkrade Sven Erik och berättade att vi har 330 000 enskilda skogsägare i Sverige.

Tillsammans äger de hälften av Sveriges skogar.

– Precis som i ett bra fotbollslag så är inte alla lika, utan de kompletterar varandra, och det visar sig bland annat genom att de bedriver sitt skogsbruk på många olika sätt och med olika inriktningar. Som ett fotbollslag måste vi också lyssna, lära och ta till oss av forskningens resultat, säger Sven Erik.

Emma Höglund, 13 år, är uppväxt på ett familjejordbruk vid Stenberga, utanför Vetlanda. Hon berättade om sitt intresse för skog, och om hur hon alltid har fått följa med ut i skogen, både i arbete och på fritiden.

Emma är väl medveten om att hon en dag skulle få ta över den skog som hennes förfäder i många generationer brukat och vill därför lära sig allt. Hon hade också insett hur viktigt det är med långsiktiga mål.

– Alla ska kunna njuta av skogen på sitt sätt. Skog är inte bara arbete, utan man måste också unna sig att vistas i skogen enbart för naturupplevelsen, sa Emma.

Många värdefulla möten under Almedalsveckan

– I backspegeln så tycker jag att det var givande att medverka på Almedalsveckan. Vi hade två egna arrangemang och det var mycket folk på såväl seminariet som vid montern på Donners plats under torsdagen. Det kom ministrar och riksdagsmän, men också vanligt folk, så det blev många samtal. Det var ju målet med vårt engagemang, berättar Sven Erik Hammar, när jag ringer upp honom några dagar efter det att Almedalsveckan avslutats.

Stort intresse för skogen

Utifrån dessa fyra seminarier så kan man sammanfattningsvis konstatera att intresset för skogsfrågor är stort. Det var välbesökta seminarier trots den hårda konkurrensen. Vår natur är en källa till rekreation och välmående, med fler människor ute i våra skogar så kommer också kunskapen och förståelsen att öka för det skogsbruk vi har i dag.

Text & foto: Lars Bäckman.

7

På fiskebodarna var spån vanligt takmaterial, men ersattes med plåt, men nu kommer spånet tillbaks. Fiskebodar i Djupviks fiskeläge, Eksta, Gotland.

På Gotland har spåntillverkningen åter tagit fart Än idag sågas det spån i Lars Olssons sågverk i Ardre på östra Gotland. Intresset för byggnadsvård och miljö har lett till att det återigen är efterfrågan på detta traditionella takmaterial.

För 100 år sedan var spån det allra vanligaste materialet att täcka tak med på den svenska landsbygden, men försvann nästan helt efter andra världskriget. Nu har spåntaket fått en renässans.

– De ska vara 4x19 tum och 1/3 tum tjock, visar Lars Olsson och plockar ett spån från den stapel som nu står och torkar innan den ska levereras.

Han berättar att det mest är ladugårdar, mindre uthus, strandbodar och båthus som kläs med spåntak idag.

Men under 1800-talets slut, då spik hade blivit billigare att framställa, ersattes de gamla torv- och brädtaken med spån och det spikades spåntak även på förnäma hus i städerna, på kyrkor och på herrgårdar.

Lars Olssons såghus är över 100 år gammalt. Att han fortfarande kan såga spån där beror på att spånbänken aldrig kastades ut när den blev omodern. Visserligen nu något moderniserad för effektivare och enklare produktion, men kvar är den.

I varje socken fanns det för 75 år sedan minst ett par sågar. Och alla kunde de tillverka spån. Men brandrisken med trätak, framförallt i städerna, och billigare framställd pannplåt, ledde till att spåntaken blev omoderna och därmed en allt ovanligare syn. Först försvann spånbeklädda tak i tätorterna och efter andra världskriget även som takbeklädnad på landsbygdens enklare byggnader.

Men nu har alltså intresset för spån kommit tillbaka.

– Helt nere har nog aldrig spåntillverkningen varit, säger Lars, som inte bara är ordförande för Mellanskog på Gotland utan också uppbär samma titel i den aktiva hembygdsföreningen i hemmasocknen Ardre. Intresserad 8

som han är av gamla tekniker och livet förr, så tycker han att det är kul att bidra till att kunskapen om spåntillverkning fortlever.

Gamla tekniker kommer åter till heders

– På Gotland är intresset stort för byggnadsvård. Gotlands Museum och Länsstyrelsen har genom åren värnat om Gotlands bebyggelse på olika sätt. Den är en viktig del i kulturlandskapet.

– Det var Stefan Haase, som då för drygt 15 år sedan var antikvarie på Länsstyrelsen, som kom med den första riktigt stora beställningen. Han visste att jag hade en spånbänk och att jag sågade spån någon gång då och då.

Han ville ha takspån till ett rejält stort ladugårdstak på en gård i Alskog socken, på sydöstra Gotland.

Det behövdes 30 000 spån. Med tanke på att det går åt cirka 65–70 spån per kvadratmeter, så var det en del jobb med det.

Något år senare fick Lars Olsson sin hittills största beställning: 50 000 spån till en ladugård på Faludden, på Storsudret, Gotlands sydligaste del.

– Förr var det ofta tvaitar man tog till vara på och sågade spån av, men det kan ju inte ha räckt till för de större jobben, konstaterar Lars som är noga med att det ska vara bra virke i spånen.

– Det ska vara kärnvirke. Långsamt växt furu och dessutom vinteravverkat. Det är inte alltid så lätt att få tag på, men tack vare Mellanskogs personal så har jag alltid fått bra virke levererat till spåntillverkningen.

Ett spåntak kan läggas med antingen färska spån eller torkade, men använder man torkade spån så gäller då att tänka på att de sväller och att man därför har några millimeters mellanrum. I dag är oftast spåntaken tjärade, men med riktigt kärnvirke så är det inte nödvändigt. Ett otjärat spåntak har en livslängd på 20 till 30 år. Tjärat obetydligt längre. med mellanskog

NR 4 – 2012

takspån Spåntak inte bara för byggnadsvårdsentusiaster

Nu sågar Lars Olsson mellan 20–30 000 spån per år.

Men han är inte ensam om att tillverka spån på Gotland.

Byggnadsvårdsintresset har ökat efterfrågan på spåntak.

På landsbygden finns det många så kallade överloppsbyggnader som i dag inte fyller någon direkt funktion, men som är viktiga för landskapsbilden. Det kan vara en ladugård, ett uthus, men också strandbodar och båthus.

Här passar spåntaken bra. Spån är ett relativt billigt takmaterial och det är enkelt att lägga.

I dag finns det knappt ett 20-tal bygdesågar kvar på Gotland. De sågar för husbehov och mindre uppdrag i bygden. Mobila och moderna sågverk har tagit över allt mer, vilket är en utveckling i tiden.

– Men jag tycker att det här är intressant. Jag håller i gång ett kulturarv och det är ett komplement till jordbruket. Spånet ger ju också en skälig ersättning, säger Lars Olsson.

Men det är inte bara tack vare byggnadsvårdsentusiaster som det återigen har blivit fart på spåntillverkningen.

Det växande miljöintresset har också inneburit en ökad efterfrågan av spån. Takspån är ett naturmaterial som kräver lite energi att framställa. Trots begränsad livslängd är spåntak ett av de allra mest miljövänliga takmaterialen vi har i dag. Jämfört med till exempel framställning av takpapp som idag består av en asfaltblandning armerad med polyesterduk, så är energiförbrukningen minimal. Pappen är inte heller tillverkad av någon förnyelsebar råvara.

Lars Olsson, ordförande i Mellanskog på Gotland och ägare till en spånbänk.

Mångsyssleri för en levande landsbygd

Skogen är en del av verksamheten på gården Petsarve.

Gården består av ungefär 100 hektar produktiv skogsmark i fina skiften med framförallt tall. På gården finns också en mindre mjölkkobesättning och så har sonen Gustav helt nyligen startat en elfirma.

Så här har det länge sett ut på Gotland. Mångsyssleri har varit både nödvändigt för lönsamhet, men också erbjudit den omväxling under året som man kan behöva.

Länge var fisket en viktig binäring för många av öns lantbrukare, vilket är anledningen till alla fiskelägen runt kusterna.

Sedan 1960-talets omdaning av landsbygden har många lantbrukare kombinerat sitt jordbruk med byggoch anläggningsuppdrag eller annan verksamhet. Det är först under de senaste decennierna som specialisering och allt större enheter blivit vanligare.

Såghusen på Petsarve är gamla och enkla och Lars funderar ibland på om han ska bygga nytt. Det var Lars farfarsfar, Lars Alfred Olsson, som byggde upp sågen.

Det var en driftig man med många järn i elden. Förutom att han drev lantbruk, skog och ett sågverk, med allt vad det innebar, så var han också handlare i socknen med egen bod hemma på gården. Det är inte förvånande att det också var han som i början av 1900-talet uppförde den ståtliga mangårdsbyggnaden på Petsarve.

Nu börjar Lars så smått att lägga över mer och mer av ansvaret för gården på sonen Gustav. En ny generation ska ta vid. Lars har sina förtroendeuppdrag och i garaget står en motorcykel och lockar till utflykter. Vi får se hur gården Petsarve fortsätter att utvecklas. Men spåntillverkningen är säkert här för att stanna!

Text & foto: Lars Bäckman

med mellanskog

NR 4 – 2012

Spåntak var det allra vanligaste takmaterialet på landsbygden för 80 år sedan.

Petesgården, Hablingbo, Gotland.

Lars Olsson och sonen Gustav med spån klart för leverans.

9

fastighetsmarknaden

Marknaden för skogsfastigheter För att få en bättre bild av läget på marknaden har vi låtit tre experter på området ge sin syn på marknaden för skogsfastigheter. De är Tomas Karlsson (TK), LRF Konsult, Jens Agensjö (JA), Areal och Eivor Mettävainio (EM), fastighetschef på Sveaskog ger sin syn på marknaden för skogsfastigheter.

Tomas Karlsson

Jens Agensjö

1. Hur vill du beskriva marknaden för skogsfastigheter i Mellanskogs område just nu?

JA: Rationaliseringsköp är bra eftersom det ökar effektiviteten genom att man kan skala upp sin verksamhet.

TK: Kopplingen till övriga fastighetsmarknader är starkare om boendet har en större andel av gården. Renodlade skogsskiften har mindre koppling men generell konjunktur påverkar naturligtvis. Det tar idag längre tid att sälja en fastighet om den inte har de delar som gör den eftertraktad. Idag är det ofta svårare för köpare att få lån, bankerna ställer tuffare krav.

EM: Läge, arrondering och möjligheten att göra tillköp över huvudtaget är de vanligaste skälen att köpa. En större fastighet ger större möjligheter att kunna arbeta med sin fastighet. Skattemässiga fördelar kan finnas genom att ackumulerade underskott eller sparad räntefördelning kan göra det extra attraktivt att köpa.

JA: Rena skogsfastigheter har en fortsatt stabil marknad men köparna har en liten försiktigare hållning än tidigare.

För s.k. hästgårdar är det mer pressat och det är inte lika attraktivt idag att stycka av hus och byggnader för att sälja separat. Bankerna är också mer försiktiga idag men om en fastighet är i fint skick och har det läge och omgivningar som är attraktiva är den lätt att få såld. Fastigheter med byggnader i dåligt skick och vars läge mindre lockar stadsbor är trögare att sälja. Då hänger det mer på de närboende hur lättsåld den är.

EM: Efterfrågan på marknaden just nu är fortfarande överraskande stor. Vårt uppdrag med försäljningarna är att stärka det enskilda skogsägandet och fastigheterna ska åtminstone producera 200 m3sk/år. En snittfastighet för oss i dessa områden är ca 200 ha, men variationer finns.

2. Vem är det som köper respektive säljer?

TK: Att en skogsfastighet kommer ut till försäljning beror mycket sällan på konjunkturen. Det är oftast gamla innehav som p.g.a. hög ålder alternativt dödsfall eller skilsmässa som är orsaken bakom beslutet att sälja.

Fortfarande är den vanligaste köparen en granne eller en redan etablerad skogsägare.

Eivor Mettävainio

JA: Förutom grannar i närområdet är en ganska ny köparkategori stadsbor som vill investera i en skogsfastighet som fritidsbostad eller för att bedriva en sidoverksamhet.

Säljare är oftast de som haft fastigheten länge.

EM: Ortsbor som redan är skogsägare utgör ca 2/3 av köparna. Vanligast är en man, ca 55 år.

3. Vilka fördelar ser du att köpa till för den som redan är skogsägare?

TK: De kan bl.a. ha större möjligheter att delfinansiera genom avverkning på den befintliga fastigheten.

10

4. Det kan ofta vara svårt att hantera generationsskifte alt. försäljning. Har du några råd och tips?

TK: Prata öppet inom familjen för att reda ut vilka olika förväntningar som finns. Frågan handlar lika mycket om känslor som om ekonomi.

JA: Diskutera öppet inom hela familjen och försök att minimera samägandet. Erfarenheterna visar att det i längden brukar bli negativt, för såväl fastigheten som de inblandade parterna, vilket är onödigt.

EM: Mitt tips är att ta professionell hjälp eftersom ett generationsskifte sällan är det andra likt, och frågorna är många gånger komplexa.

5. Många skogsägare har nått en hög ålder och det kommer att innebära att fler fastigheter än tidigare ska söka nya ägare. Hur bedömer du framtida utbud och prisutveckling?

TK: Trenden fortsätter, större andel fastigheter kommer ut på den öppna marknaden. Säljarnas förväntan på prisnivå kan fördröja processen en viss tid.

JA: Man kan redan nu se att utbudet har ökat tydligt och marknaden har i viss mån delats. Det är ett stort intresse för attraktiva fastigheter oavsett konjunktur medan övriga har fått en viss prissänkning och säljaren kanske måste anpassa sig till ett något lägre marknadspris. Trots allt kan de allra flesta säljare anses vara mycket nöjda när de ser till värdeutvecklingen.

EM: Utbudet kommer att öka och den egna kopplingen till fastigheten för nästa generation minskar, man är inte så känslomässigt bunden som tidigare generationer. Det talar för ett ökat utbud på öppna marknaden om man tycker att man får rätt pris. Jag tror inte på en markant prisnedgång eftersom det långsiktigt har varit bra att äga skog, och så tror jag att det kommer att förbli. med mellanskog

NR 4 – 2012

6. Vilken typ av skogsfastigheter är enklare respektive svårare att sälja idag?

TK: Idag ser köparna mer på värdeutvecklingen varför ungskog med bra bonitet har blivit mer attraktivt än tidigare.

JA: Ungskogsdominerade fastigheter är eftertraktade och lättsålda. De har en bra förräntning och ett skogligt kapital som är belåningsbart hos bankerna.

EM: Andra värden än skogstillståndet ofta har stor påverkan, närhet till fjällvärlden kan t.ex. ses som positivt.

Konkurrensen är större på fastigheter med slutavverkningsbar skog, ungskogsfastigheter kräver mer eget kapital och arbete. De finns trots allt ett intresse för skogsfastigheter av alla de slag. För flera objekt som vi har sålt är t.ex. jakten en viktig del i förvärvet.

7. Hur stark är kopplingen mellan fastighetspriser och virkespriser?

TK: Nedgången på virkesmarknaden har påverkat framförallt fastighetspriserna om det är stor andel slutavverkningsskog.

JA: Det märks nu att betalningsviljan för virkesrika fastigheter mattats något när skogskonjunkturen dämpats.

EM: Priset på fastigheter följer inte virkespriserna, det märks att gapet ökar just nu och större del måste finansieras på annat sätt.

8. Hur ser du på skillnaden mellan marknadsvärde och avkastningsvärde?

TK: Historiskt har skog haft ca 3 % real avkastning (inflationen borträknad). Idag har nivån sjunkit till ca 2 %.

Det innebär att det krävs ett stort eget kapital och intresse för att kunna köpa en skogsfastighet.

JA: Långsiktig realränta för avkastningsvärdet har tidigare varit i intervallet 3–4 %. Nu är den nere i 3 %. Marknadsvärdet ligger rejält över avkastningsvärdet och det krävs en kalkylränta på 1,5–2 % för att komma i nivå med marknadsvärdet.

EM: Det finns inget entydigt svar. Skillnaden är stor beroende på var i landet man befinner sig, men även lokalt är variationen stor.

9. Övrigt

TK: Sågverkens långsiktiga konjunktur är viktig för det långsiktiga värdet på skogsfastigheter. För de som redan är skogsägare gäller det som regel att passa på eftersom grannskiftet sällan är till salu. Att köpa skog i glesbygd är inte lika attraktivt men kräver stort eget intresse om du inte ska bo på fastigheten.

Den statistik för första halvåret 2012 som vi offentliggjorde på Mellanskogsmässan visar bl.a. att priserna fortsatt att stiga i Mälardalsområdet medan de har fallit tillbaka i övriga Svealand. Under en 10-årsperiod har den reala prisutvecklingen i samma område varit 10 %. med mellanskog

NR 4 – 2012

JA: Den underliggande efterfrågan på skogsfastigheter kvarstår och det är en positiv inställning till att äga, varför skogsfastighetsmarknaden som helhet känns stabil när det kommer till att välja om man ska investera eller ej.

EM: Vi säljer fastigheterna i egen regi och de marknadsförs genom annonsering i lokalpress och i branschtidningar.

Fastigheterna läggs även fortlöpande ut på vår hemsida, www.skogsfast.se. Nästa omgång fastigheter till salu visas på vår hemsida 21 september.

Kommentar

Eftersom Sveaskogs fastigheter inte säljs via mäklare finns de inte med på de hemsidor som visar mäklarnas olika fastigheter till salu. Det gäller även för vår egen hemsida där fastigheter som är till salu i Mellanskogs område visas via Booli.

Text: Per Bengtsson Foto: Mellanskog och Thomas Adolfsén

11

hälsingegårdar

Vårdas för att bevaras Det var på en gemensam resa till Rumänien som Stephanie Kristofers och Mimmi Göllas fick idén till det som nu blivit en annorlunda bok om Hälsingegårdar.

Nu presenteras i ord och bild sju världsarvsgårdar och människorna som bor och arbetar i kulturhistorisk miljö.

Text: Sven O Sundin, Foto till artikel: Sven O Sundin, Foton ur boken: Lars Lööv

Vi träffar byggnadsrådgivaren Mimmi Göllas och Stephanie Kristofers på en av gårdarna som finns med i den nyligen utgivna boken. Det är en stor och minnesrik gård, Kristoffers i Järvsö. Tillsammans har de båda gjort förarbeten och sammanställt texten som omfattar byggnadernas historik men även ger en bild av de människor som bor på gårdarna.

– Det är väl det som är litet unikt med just den här boken att vi vill berätta om byggnaderna och deras historia men också hur man lever och bor på en kulturhistoriskt intressant gård. Det är naturligtvis inte en hel levnadsbeskrivning men vi har försökt att ge en liten bild av dagens människor och verksamhet.

12

Gediget förarbete

Mycket av förarbetet inför utgivningen har gått åt till intervjuer med de boende på gårdarna. Det gäller historiska händelser, men minst lika mycket handlar om dagens förutsättningar att bevara miljöer samtidigt som gårdarna ska fungera som bostäder och arbetsplatser.

Från den första idén har det tagit närmare två år att få boken färdigskriven och tryckt. På 160 sidor finns informativ text och fina bilder tagna av fotografen Lars Lööv. En engelsk upplaga har tryckts för att skapa intresse utomlands och kanske fungera som en present till släktingar utomlands. med mellanskog

NR 4 – 2012

Stephanie Kristofers och Mimmi Göllas i den miljö man speglar i den nya boken.

Vill du vinna boken 7 världsarvsgårdar i Hälsingland?

Vi lottar ut tio böcker. Skicka ett mejl eller vykort med namn och adress till: receptionen@mellanskog.se eller på ett vykort till: Mellanskog receptionen, Box 127, 751 04 Uppsala.

För att vara med i utlottningen behöver vi dina uppgifter senast 24 september.

Generationsansvar

Gårdarna som presenteras i boken finns i Ljusdal, Ovanåker, Bollnäs och Söderhamn. Under flera generationer har gårdarna fungerat som arbetsplats och bostad samtidigt som modernare tider inneburit förändringar. Nu är det vanligt med ett arbete utanför gården och nyare teknik används.

– Det som varit genomgående under flera generationer är intresset att bevara byggnader och kulturhistoriska värden.

Man kan verkligen tala om ett självpåtaget generationsansvar.

Det tror vi är något speciellt för Hälsinglands gårdsägare.

med mellanskog

NR 4 – 2012

Under arbetet med boken har författarna bara mött positivt gensvar. Att gårdens folk kommit till tals har givit texterna en mycket personlig prägel. Förhoppningsvis kommer det ansvaret och arbetet att fortsätta i kommande generationer.

Vid köksbordet i huvudbyggnaden med kaffekopparna på det kraftiga träbordet hemma hos Stephanie Kristoffers känner man något av kombinationen kultur och modernt bondeliv. Utanför fönstret finns 50-talet dikor och en modern ladugård fint inpassad i den gamla miljön. Precis som man vill spegla i boken om hälsingegårdarna.

13

älgförvaltningen

Första jaktsäsongen med ny älgförvaltning Nu har jaktsäsongen satt igång och med den även den nya älgförvaltningen. I hela landet har länen delats in i större älgförvaltningsområden (ÄFO) där gränsdragningen i största möjliga mån satts utifrån förekomsten av naturliga barriärer.

Målsättningen har varit att områdena i huvudsak ska omfatta en egen älgstam.

Målen med förvaltningen ska vara att begränsa skador av älg på gröda och skog samt riskerna för trafikolyckor orsakade av älg, samtidigt som en livskraftig älgstam bibehålls. Detta brukar man beskriva med begreppet ”adaptiv förvaltning”. Inom Mellanskog är engagemanget stort för att medverka till en bättre hantering av älgförvaltningen och inom varje län finns ett ”länsombud” som håller i taktpinnen så att familjeskogsägarna i ett tidigt skede deltar i uppbyggnaden av den nya organisationen. Arbetet genomförs i nära samverkan med andra markägarorganisationer, skogsbolag och naturligtvis, jägarorganisationerna.

Förvaltningens arbete

Älgförvaltningsgrupperna (ÄFG) som i vintras besattes av markägare och jägare (3+3) är nu inne i sitt första år som samordnare och rådgivare för de älgskötselområden och licensområden som ingår i älgförvaltningsområdet. ÄFO:na är också den instans som ger respektive länsstyrelses viltförvaltningsdelegation riktlinjer för de licensområden som får tilldelning direkt från länsmyndigheten. Länsstyrelserna omarbetar även reglerna för nuvarande licensjaktområden för att förenkla administrationen av älgjakt och skapa en bättre överblick.

Underlaget som ligger till grund för de älgförvaltningsplaner som ÄFO:na skall upprätta är bland annat Skogsstyrelsens foderprognoser och älgbetesskadeinventeringar (Äbin). Även den rapportering som ges via jägarnas älgobs och spillningsinventering är ett viktigt underlag för förvaltningsarbetet.

Sven-Erik Johansson som är sbo-styrelseordförande och ”länsombud” i södra Dalarna skickar med denna uppmaning: – När du som markägare överlåter jakträtten till andra, engagera dig och se till att behålla rätten att föra talan i förvaltningsfrågorna.

Det är du som dukar upp matbordet åt älgen!

14

Flera frågor återstår

För att få en samlad bild om hur den nya älgförvaltningen utvecklas inom Mellanskogs verksamhetsområde så ordnas regelbundet möten med de utsedda länsombuden. Från det senaste telefonmötet kan man konstatera att det görs ett omfattande arbete ute i länen och bland de utsedda representanterna i ÄFG. Några viktiga synpunkter som kom fram var att älgförvaltningen bör utvecklas till en samlad viltförvaltning, då det är svårt att i praktisk förvaltning isolera ett viltslag.

Rovdjurens påverkan är också en het potatis som inte är lätt att hantera. Förutom predationen så är ju exempelvis vargen en synnerligen känsloladdad fråga att förhålla sig till i förvaltningsarbetet.

Ett stort frågetecken som diskuteras livligt är hur den så kallade självfinansieringen av älgförvaltningen kommer att landa. Olika fällavgifter skapar känsla av orättvisa och inventeringar av älgstammar och betesskador kostar stora pengar.

Var med och påverka!

Det är en spännande väg framåt hur viltförvaltningen utvecklas och nu är det viktigt att ni som ägare till jaktmarkerna är med och påverkar. Jag vill också passa på att tacka för det engagemang som alla Mellanskogsrepresentanter visat under uppbyggnadsskedet av den nya älgförvaltningen.

Vill du som medlem delge dina synpunkter om älgförvaltning så tag kontakt med din sbo-styrelse.

Fortsatt ”skitjakt på er” som är ute i skogen med bössan (vi uttrycker oss så i jägarkretsar) och för alla hoppas jag att en ny förvaltning på sikt ger effekter som minskade beteskador och färre trafikolyckor med vilt.

Text: Per Sandberg, Medlemschef Illustration: Linn Johansson, NPP

med mellanskog

NR 4 – 2012

protester på gotl and

Protester mot att Mellanskog avverkar på Gotland Under sommaren har protester och demonstrationer mot att anlägga ett nytt kalkbrott på Gotland även berört Mellanskog. Nordkalk, som är medlem i Mellanskog sedan många år, har i flera års tid varit inblandade i en tillståndsprocess angående att starta ett nytt kalkbrott.

Text: och foto Per Bengtsson

Turerna har varit många men domstolsbesluten visar entydigt att de har laglig rätt att starta arbetet. Marken är inte längre skogsmark utan en exploateringsmark där industrianläggning ska byggas upp.

Det innebär att skogsvårdslagen inte längre gäller och inte heller Mellanskogs miljöpolicy. Den ändrade markanvändningen är en förutsättning för Mellanskog då både nyckelbiotop och Natura 2000-område berörs.

Mark- och miljööverdomstolen har beslutat om undantag från habitatdirektivet för Nordkalk vilket innebär att det nya brottet kan anläggas.

Rättsprocessen har överklagats flera gånger och även begäran av inhibition har krävts. Begäran om inhibition har avslagits av HD och just nu har HD att överväga om villkoren för arbetet ska prövas av dem eller ej. Själva tillståndet fick Nordkalk 2009 vilket fastställdes av HD 2010.

Demonstrationer

Demonstranterna har huvudsakligen varit ungdomar från fastlandet som tältat i skogen och bl.a. stoppat maskinerna genom att komma för nära och även klättra på dem. Det har förekommit att de har smugit på skördaren bakifrån och kommit farligt nära. Vi har upplyst dem om att det är bättre att de kommer inom synhåll så att ingen skadas. De uppnår ju då sitt syfte, att maskinen stannar, lika effektivt men på ett säkrare sätt.

Nordkalk har tillkallat polis som sköter förhandlingarna och beslutar om åtgärder. När detta skrivs har arbetet legat nere i två veckor och maskinerna flyttats till andra arbeten.

– Nordkalk är en medlem som har laglig rätt att bedriva sin näringsverksamhet och avverkningen följer de regler vi har för certifieringen, säger Dan Glöde, utvecklings-

Två av demonstranterna vägrar svara på frågor om varför de gjort intrång på industrimark och klättrat på maskinerna på området.

med mellanskog

NR 4 – 2012

chef och miljöansvarig på Mellanskog. När det beslutas om ändrad markanvändning är det inte ovanlig att det väcker starka känslor. Vanligast är att markägarna reagerar när deras skogsmark omvandlas till kraftledningar, bostäder eller vägar. Vi står alltid på medlemmarnas sida men respekterar naturligtvis lagar och domstolsbeslut.

Sammanfattning av rättsprocessen •2 006 Nordkalk får tillstånd av miljödomstolen att öppna två provbrott.

• 2008 Miljödomstolen säger nej till begäran om kalkbrytning.

• 2009 Miljööverdomstolen upphäver beslutet från 2008 och beslutar att Mark- och miljödomstolen ska meddela tillstånd och fastställa villkor.

• 2010 HD behandlar ej överklagan och domen från 2009 vinner laga kraft.

• 2011 Mark- och miljödomstolen beslutar avslå ansökan.

• 2012 Mark- och miljööverdomstolen beslutar om tillstånd för täktverksamheten, bortförande av grundvatten samt anläggande av serviceväg och transportband. Nordkalk beviljas dispens från artskyddsförordningen för de skyddade arter som påverkas inom området.

• Naturvårdsverket begär inhibition 6 juli vilket HD avslår 10 juli.

• Gotlands botaniska förening och Svenska botaniska föreningen begär inhibition vilket HD avslår 27 juli.

• Sista dag för överklagan till HD var 2 augusti, 15 överklaganden inkom.

HD avslog begäran om inhibition 3 augusti för samtliga överklaganden.

Arbetet tillåts således fortsätta. Återstår att få besked om HD tar upp inkomna överklaganden av Mark- och miljööverdomstolens beslut 5 juli 2012, rörande villkoren för täktverksamheten, till prövning. Själva täkttillståndet fick Nordkalk redan 2009, se ovan.

All inblandad personal får mycket träning i att inte låta sig provoceras utan behålla lugnet och se till att ingen av demonstranterna på något sätt kan komma till skada.

15

ny i st yrelsen

Aktiv skogsbrukare tar plats i Mellanskogs styrelse

På Mellanskogs föreningsstämma tidigare i år valdes Erika Eriksson, Karlstad och Per-Anders Hansson, Söderhamn in som ordinarie ledamöter av Mellanskogs styrelse. För att lära känna dem lite bättre intervjuar vi dem här i tidningen. Först ut är Per-Anders Hansson.

– Det kommer hela tiden till nya skogsägare, där många idag inte bor på sina fastigheter och har begränsade kunskaper om skog och skoglig verksamhet. Också här spelar Mellanskog en viktig roll. Vi måste vara med och väcka intresse och förmedla kunskap kring skog. Jag är övertygad om att ökad kunskap ger en ökad trygghet i det egna ägandet hos skogsägarna, förklarar Per-Anders.

Att påstå att Per-Anders är en synnerligen aktiv person är ingen överdrift. Det blir snabbt tydligt under vårt samtal utanför Uppsala där Per-Anders förbereder det sista inför årets Mellanskogsmässa. Det här är en skogsägare med många järn i elden.

– Det stämmer, säger Per-Anders med ett skratt, jag tycker om att vara aktiv och att röra på mig. Redan som ung insåg jag att sitta på kontor inte var något för mig, så efter tekniskt gymnasium sadlade jag om och gick skogliga utbildningar och började som skogsarbetare.

Sedan har det fortsatt och idag bedriver jag jord- och skogsbruk på min gamla föräldragård där jag sköter i princip allt skogsarbete själv med egna maskiner, som skotare och skördare.

– Som uppväxt med en mor som arbetade hela sitt liv inom vuxenskolan ligger också skoglig utbildning mig varmt om hjärtat. Jag har bland annat ett företag som ordnar motorsågsutbildningar som leder till motor- och röjsågskörkort. Samma intresse gör att jag även sitter i styrelsen för Säker Skog.

Alla ska känna sig välkomna

– Jag vill vara med och arbeta för att Mellanskog ska kännas attraktivt för alla typer av privata skogsägare.

Hur vi marknadsför Mellanskog är därför väldigt viktigt.

Vi måste ha en klar och tydlig strategi för det arbetet och på så sätt skapa ett enhetligt och långsiktigt arbete som genomsyrar hela Mellanskogs organisation.

Det handlar om att nå ut med hur vi kan hjälpa och underlätta för skogsägarna och också visa i handling hur roligt skogsägande är, speciellt i sammanhang tillsammans med andra.

Dessutom måste vår egen personal, inte minst våra skogsinspektorer som har den direkta kontakten med skogsägarna, ha en samsyn kring rådgivningen och ett enhetligt marknadsföringsmaterial för att nå ut med våra budskap. Dit når vi bara om vi ser till att alla känner delaktighet och en trygghet kring den egna kunskapen.

– Här känner jag att det finns mycket kvar att göra, avslutar Per-Anders innan han hastar vidare till arbetet med Mellanskogsmässan.

Text & foto: Martin Ekman, NPP

Mellanskogs styrkor

– Ekonomiskt gör vi stor skillnad för privata skogsägare på två avgörande sätt. Dels gör vår storlek, vi är många skogsägare som tillsammans äger väldigt mycket skog, att vi kan vara tuffa och sätta press på industrin när vi förhandlar priser. Dels genom att vi oavbrutet arbetar näringspolitiskt och är med och påverkar beslutsfattare så att lagar och regler ger våra medlemmar, de privata skogsägarna, så rimliga spelregler som möjligt.

16

Namn: Per-Anders Hansson Aktuell: Nyligen invald i Mellanskogs styrelse.

Bor: Norrala, Söderhamn Familj: Hustru och fyra vuxna barn.

Arbete: Jord- och skogsbrukare på den egna fastigheten.

Eget företag för skogsutbildningar. Övrigt: Styrelseledamot, Säker Skog.

med mellanskog

NR 4 – 2012

appar

Roligare i naturen med ny teknik Har du en smartphone, alltså en mobiltelefon med stöd av ett operativsystem som t.ex. Android eller IOS (iPhone) kan du enkelt ladda ner program, s.k. appar, som gör dina utflykter i skog och mark både roligare och mer spännande. Det spelar ingen större roll vad du har för favoriter bland alla friluftsaktiviteter, det finns appar som passar det mesta och de

flesta. Här visar vi några få exempel.

Några är gratis och andra kostar en slant. Vill du veta mer om apparna eller leta efter andra som passar dig bättre är det bara att klicka på Android Market eller App Store beroende på vilken typ av telefon du har. Om en app bara finns för Android eller iPhone har vi skrivit ut det, annars finns den för båda två.

Fiska i Sverige Fiska i Sverige är en fiskeguide för iPhone. Här hittar du över 18 000 fiskeplatser i både sjöar och vattendrag med beskrivning, artbestånd och omkringliggande terräng.

Bara för iPhone Pris: 15 kr

Svampguiden Digital svampbok med bilder och beskrivande texter för över 200 svamparter och mer än 600 svampbilder. Officiell app för den populära webbplatsen SvampGuiden.com.

Pris: 25 kr

Geocatching

Pollenkollen

Från Geocaching.com: Appen för att guida dig till skickligt gömda behållare runt hörnet samt i mer än 180 länder. Lås upp exklusiva koordinater och detaljerad information för nästan 2 miljoner gömda geocacher över hela världen. Utnyttja dina skattjaktsfärdigheter, de i appen inbyggda beskrivningarna, och tillgängliga ledtrådarna för att göra det slutliga fyndet. Starta ditt platsbaserade GPS-äventyr nu eller kombinera det med andra aktiviteter såsom cykling, vandring eller camping.

Läs mer på Geocaching.com.

Apotekets Pollenkoll visar dagsaktuell lokal pollenprognos i din mobil. Här hittar du pollenprognos som kan anpassas efter plats och allergibesvär, råd och förslag som hjälper till att minska dina besvär.

Pris: Android 63 kr, iPhone 75 kr.

Pris: gratis

Friluftsappen

Viltappen

Ett multiverktyg för friluftsintresserade från Naturkompaniet. För roligare och enklare friluftsliv. Väldigt många funktioner, några exempel: Kompass med “follow me home” funktion. Ficklampa med skärmbelysning och stark LED-lampa. Första hjälpen-guide för barn och vuxna. Kamera med geotaggade bilder som du kan dela dina vänner. SOS-funktion, programmera dina egna nödnummer och skicka nöd-sms till valda nummer med din nuvarande position.

Från Svenska Jägareförbundet för både. Visar dig våra vanliga däggdjur och fåglars kännetecken, spår och läten.

Ger dig vägledning i mötet med vilda däggdjur och fåglar. Du får hjälp att förstå hur du ska känna igen respektive art och avtrycken de lämnar efter sig i naturen.

Viltappen har också information om artens utbredning, föda, fortplantning och relation till människan.

Pris: gratis

Bara för iPhone Pris: gratis

LärKvitter – om fåglar Lär dig mer om våra mest typiska fåglar i odlingslandskapet med hjälp av LärKvitter. Bilder hjälper dig att känna igen de olika fåglarna. Lyssna på hur de olika fåglarna låter. Du får även tips om vad du kan göra för att skapa gynnsamma förhållanden för respektive fågel på dina marker.

Smart Measure– mätinstrument Denna avståndssökare (telemeter) mäter avstånd, höjd, bredd och area av ett mål med din mobil med hjälp av trigonometri. Användningen är enkel: Bara stå upp och tryck på avtryckaren.

Bara för Android Pris: gratis

Pris: Gratis

SMHI – väder

Fornlämningar Det finns två olika appar som båda hämtar sin information från Riksantikvarieämbetet.

Man kan söka på miljoner föremål som fornlämningar, byggnader och fotografier från svenska kulturarvsinstitutioner. Innehåller kartor, GPS-funktion, vägbeskrivningar, möjlighet att markera dina fynd som favoriter och mycket annat.

Kringla För Android Pris: gratis med mellanskog

NR 4 – 2012

Fornfynd För iPhone Pris: 15 kr

Det finns flera appar för väder.

En är SMHI som erbjuder lokalt väder för orter över hela världen.

Genom positionering får du en väderöversikt för platsen du befinner dig på tillsammans med aktuell varningsinformation.

Pris: gratis

17

komet

Komet

– ett program som skyddar värdefull natur själva välja och föreslå skogar med höga naturvärden.

I projektområdet i Hälsingland omfattas kommunerna Ovanåker, Bollnäs och Söderhamn. Ytterligare områden i landet är Västerbottens kustland, Dalsland, Kronobergs län samt östra Skåne. Fram till 2014 pågår projektet som sedan kommer att utvärderas. Till idag har 72 områden på drygt 300 hektar produktiv skogsmark skyddats inom ramen för Kometprogrammet.

Avsättning ger ersättning

Bengt-Göran Orgård är nöjd med sin skog och det nya avtalet.

Karin Brolin från Länsstyrelsen visar den skyddsvärda lunglaven på en asp.

Ett 10 hektar stort skogsområde nära Styggberget i södra Hälsingland var egentligen tänkt att avverkas, men när Bengt-Göran Orgård upptäckte stora naturvärden blev Kometprogrammet ett bra alternativ.

– Lyckat på alla sätt och nu går jag gärna ut i området och njuter av en skog med höga naturvärden, säger Bengt-Göran.

På vändplanen efter flera kilometers körning på en mindre skogsbilväg samlas en grupp till skogsdag arrangerad av Mellanskog tillsammans med Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen i Gävleborg. Under några timmar får besökarna veta mer om ett lyckat skogsprojekt och hur man med viss ekonomisk ersättning kan avsätta skog med höga naturvärden. Det som ursprungligen var tänkt som en traditionell avverkning har nu förvandlats till en skyddad avsättning.

Projekt på försök

Södra Hälsingland är ett av de områden som ingår i projektet Kometprogrammet som är ett samarbete mellan Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket och Länsstyrelsen.

Projektet erbjuder skogsägare – att mot ersättning – 18

Runt en asp med den skyddsvärda lunglaven konstateras att det inom privatskogsbruket finns ett stort intresse för naturvård inom ramen för ett aktivt skogsbrukande.

Det nyligen avtalade området omfattar flera avdelningar.

– På ett område av 10 hektar har vi fyra olika avdelningar med skiftande sammansättning. Det finns nyckelbiotoper och ett mindre hygge med några aspstammar för att kunna jämföra utvecklingen, säger Lena Samuelsson på Skogsstyrelsen. Just i det här fallet är avtalet skrivet på 50 år och det ger skogsägaren den högsta ersättningen.

Det är ett lyckat samarbete mellan skogsägare och myndighet och det är skogsägaren som alltid står i centrum när vi i samråd skyddar värdefull skog.

För skogsägaren Bengt-Göran Orgård blev det en bra lösning att kunna skydda skog och dessutom få en ersättning för sin naturvårdsinsats. Det var när avverkningen skulle planläggas som han fick information om Kometprogrammet och valde att inleda ett samråd.

Fortsatta åtgärder

Nu är ett ingånget avtal ingen död hand för alla åtgärder i ett avsatt område. Redan innan avtalet skrevs avverkades en viss del gran för att ta fram mer av den asp som finns inom området. Dessutom kan andra åtgärder bli aktuella även under avtalstiden om det gynnar naturvärdena.

Under hela avtalstiden kan man inleda samråd om den fortsatta skötseln.

– Det här är en möjlighet för skogsägare att välja ut skyddsvärd skog, att få en viss ersättning och samtidigt gynna naturvärden. Helt klart ska vi vara med från privatskogsbruket och ta tillvara möjligheterna. Dessutom tror jag att Kometprojektet och dess utformning kan vara med och bygga broar mellan olika intressen i skogen, säger Jonas Geholm, virkesområdeschef inom Mellanskog.

Mer information om Kometprogrammet hittar du på www.minnaturvard.se.

Text & foto: Sven O Sundin

med mellanskog

NR 4 – 2012

fr ĂĽn skogen

med mellanskog

NR 3 4 – 2012

19

Vill du kunna hantera din skog på nätet?

Välkommen till vår hemsida, där kan du också logga in på medlemswebben.

Den ger dig nya möjligheter att ha koll på din skog.

Kontakta oss om du vill veta mer, 010-482 80 00.

Mellanskog ägs av 32 000 privata skogsägare. Vi verkar för ett fritt, lönsamt, uthålligt och miljöanpassat skogsbruk. För välskötta skogar ger mer tillbaka.

Ring oss på 010-482 80 00 eller besök vår webbplats så berättar vi gärna mer.

www.mellanskog.se