Meetings International #79, nov/dec 2021 (Swedish)

Page 1

No. 79 Nov/Dec 2021 €19 / SEK 165

LENA SKOGHOLM beteendevetare ”Börja ‌ bygg hjärnmuskler” BALANSKONSTER MOTPOLER REVOR I VÄVEN GOOD PLACE PAVILLION KELLERMAN


Årets Eventskåning

Ystad Winter Piano Fest 2021

VM Handboll herr + dam 2023

Europas största kongress om hållbara städer

Ystad Summit 2022 Forum Jämställdhet till EM JVM

Voltige till Lund 2023 Malmö Game

Skåne Eventing Week till Lund 2022 Scout Jamboree  till Kristianstad 2022

Vi tror på

Båstad 198-Milestone series 2022

Riksteaterns Årskongress till

Prisbelönt Auschwitz-utställning Analyser

Finansieringsguide för arrangörer

Nätverksträffar – Hur löser evenemang sam

Sweden Live till Helsingborg 2022 Restart Hyllie – satsning för evenemangsområdet med medel från Tillväxtverket www.eventinskane.com


EM Gokart till Kristianstad 2022

EM Bordtennis till Malmö 2023

Special Olympics Games till Malmö 2022 Urban Future till Helsingborg under H22 City Expo

Malmö 2023

Erfarenhetsutbyte

Week 2022 Eventcoachning

Årets Bonde till Höganäs 2022

framtiden!

EM i Blues till Malmö 2022

VM Innebandy till Malmö 2024

Helsingborg 2023

Inspiration

till Malmö som enda skandinaviska stopp 2022

Eventstrategier i Skånes kommuner hällsutmaningarna? Strategi EventSkåne 2030

Event Tourism Revolution Hållbarhetscheckar till branschen



Boardroom

on the beach


HELSINGBORG Convention & Event Bureau

Helsingborg ligger mitt i det expansiva Öresundsområdet, med endast en timmes resväg till Copenhagen Airport och 30 minuter till inrikes flygplats. I Helsingborg promenerar man lätt till det mesta. Här finns livfulla strandpromenader, toppmoderna anläggningar, högklassiga kulturupplevelser och fina boendemöjligheter med totalt 1 600 hotellrum. Vi på Helsingborg Convention & Event Bureau är proffs på vår hemstad. Vi sätter genuint engagemang och kvalitet i främsta rummet. Hjälpen är helt kostnadsfri. helsingborgceb.com · helsingborgceb@helsingborg.se · facebook.com/helsingborgceb

Clarion Hotel SeaU Helsingborg står klart 2021 med 1 200 platser i kongress.


Elin Lindstrom, Henrik Gidlund, Malin Hollgren, Johan Lundell Helsingborg Convention and Event Bureau.


Skogshem & Wijk En plats skapad för möten

Skogshem & Wijk är inte bara en konferensanläggning på Lidingö. Skogshem & Wijk är så mycket mer än 290 bäddar, 50 konferensrum, 4 gym, pool, 200 000 kvm sjötomt, bryggor, bar och restauranger. Skogshem & Wijk är en färgglad, fantasifull och händelserik plats för människor som vill mötas, utbildas, konferera eller ha fest. En plats för dig som inte nöjer dig med bra, en platsför dig som vill ha mer. - Endast 17 minuter från Stureplan. • skogshem-wijk.com • 08-731 42 42 • bokning@skogshem-wijk.com • Du hittar oss även på Instagram, Facebook och LinkedIn


Vi har stor framtidstro, även under rådande pandemi. Med förenade krafter har vår personal tillsammans renoverat lobbyn, backoffice och hotellrum, så gästerna välkomnas tillbaka till en fräsch anläggning som är skapad för möten i en lärande miljö.

Vi är en anläggning som lägger stort fokus på både gästens och personalens säkerhet. Tidigare i år blev vi, som första anläggning i Sverige, certifierade av det internationella certifieringsföretaget StaySafe Hospitality. Den certifieringen berör bland annat vår brandsäkerhet, personalens beredskap och hantering av olyckor, sjukdom och andra incidenter samt matsäkerhet, renlighet och hygien.

Skogshem & Wijk är en mycket attraktiv anläggning, med rymliga lokaler och fina miljöer, både ute och inne. Vi bjuder våra gäster på många gratis mervärden och satsar på att få återkommande och 100% nöjda kunder. Skogshem & Wijk är också en fantastisk arbetsplats där ledningen satsar på de anställdas välmående. Tillsammans tar vi stora steg in i framtiden.


Unforgettable you can leave the islands, but never forget them

visitfaroeislands.com



C HE F R E D A K T ÖR OC H A N S VA R IG U T GI VA R E Atti Soenarso

atti.soenarso@meetingsinternational.com P UBL IS HE R Roger Kellerman

roger.kellerman@meetingsinternational.com GL OB A L S A L E S DIR EC T OR Graham Jones

graham.jones@meetingsinternational.com T E X T Ola

Bergström,

Madeleine Eriksson, Hans Gordon, Roger Kellerman, Fredrik Sjöstrand, Atti Soenarso F O T O / BIL D Sara Appelgren

(inkl. cover), Rob DeMartin,

Magnus Malmberg, Frank Ramspott, Bimo Soenarso, Mark Strozier DE S IGN KellermanDesign.com R E D A K T IONE L L A GL Ä D JE S P R ID A R E Yun

Long Ong, RIP +

BBC Sounds + ABBA The Voyage +

No. 79

Nov/Dec 2021 Utmaningar

13 Metaverse: En digital verklighet

INTRO Atti Soenarso tar framväxandet

av en metanärvaro i beaktning.

14 På jakt efter koden till ett bättre liv

PÅ HJÄRNANS VILLKOR Lena Skogholm

brinner för att sprida kunskap om hur vi kan få våra hjärnor att växa sig starka.

26 Fjorton fakta om Expo 2020 Dubai

R ADAR 190 länders bästa erbjudanden

vad gäller exempelvis innovation, life science och hållbarhet.

28 Revor i väven: Om kultur och moral i tiden PSYKOLOGISK A MÖTEN Hans Gordon om

att ens friheter bara tar slut där någon annans börjar.

36 Villa Copenhagen: En ny hub för business event R ADAR Hedrar charmiga dåtida

Europas ethos uttryckt genom danskt arkitekturarv.

38 En global framtidsvision för convention bureaus R ADAR Tänkvärd rapport från The

Strategic Alliance of The National Convention Bureaux of Europe.

Berlin Questions + Marion Grasby P R E NUME R AT ION Prenumera

via www.meetingsinternational.se

eller prenumeration@meetingsinternational.se KON TA K T Meetings

43 Vår otippade vänskap …

www.meetingsinternational.se

INTERMISSION Barack Obama och

Bruce Springsteen: Renegades Born in the USA.

info@meetingsinternational.se T R YCK Trydells, Laholm

44 Vi förstår ingenting! Därför leder vår tystnad till kulturkrockar, utanförskap och sämre möten

INTERKULTURELL KOMPE TENS Madeleine

Eriksson om tabubeläggning kontra nyfikna diskussioner med högt i tak.

48 Why I Write

SHARMA The titular George Orwell

essay makes Robin Sharma examine his own motivations.

International Publishing

Betonggatan 1, 216 46 Limhamn

[miljöcertifierade enligt, ISO 14001]

PA P P E R Arctic

Paper Munken Lynx 240g/100g

FSC märkt papper Cert No SGS-COC-1693 IS S N 1651‑9663

 Facebook @MeetingsIntSe  LinkedIn @Meetings International  Instagram @meetingsinternational

50 Rapport: Gör Västsverige till ett världsledande centrum för utvecklingen av framtidens upplevelseindustri STR ATEGISK UT VECKLING

Framåtblickande ambition från Ola Bergström, professor vid Handelshögskolan i Göteborg.

54 I Have a Feeling We’re Not in Kansas Anymore

KELLERMAN Roger Kellerman om att

stå inför en värld där gamla regler inte längre gäller.

Meetings International Publishing använder miljöcertifierat tryck, papper och distribution.


INTRO

Metaverse EN DIGITAL VERKLIGHET Begreppet metaverse har etablerat sig som ett modeord inom teknik och affärer. Tanken med metaverse är att den skapar nya utrymmen online där människors interaktioner kan vara mer multidimensionella, och där användare kan fördjupa sig i digitalt innehåll istället för att bara titta på det. Termen metaverse kommer från Snow Crash, en science fiction-roman från 1992 av Neil Stephenson där mänskliga avatarer och mjukvarudemoner lever i ett parallellt 3D-universum. Vi har alla upplevt något av metaverse under pandemin. Många av våra arbetsplatser gick över från att vara fysiska till att bli digitala för att klara av samhällets restriktioner och nedstängningar. Och Zoom och Teams blev plattformar där många företag verkade. Föreställ dig att det tillståndet expanderar till alla områden i livet. Det är metaverse. Microsoft gick in i metaversechatten genom sin Teams-app bara några dagar efter att Facebook tillkännagav sitt namnbyte till Meta. Och nästa år introducerar Microsoft sin virtuella samarbetsplattform Mesh i Teams för att slå ihop företagets mixed reality och förbättra möten.

Metaverse är med andra ord en virtuell värld som blandar aspekter av digital teknik, inklusive videokonferenser, spel som Minecraft eller Roblox, kryptovalutor, epost, virtuell verklighet, sociala medier och livestreaming. Den viktigaste skillnaden mellan internet och metaverse är idén om närvaro. Internet är något vi har tillgång till, och metaverse är något vi kan vara närvarande inom. Det är den stora förändringen. Utbredd användning av metaverse kan påverka hur företag och organisationer fungerar i framtiden. Plattformar som Microsofts Mesh för Teams gör 3D-metaverse sömlöst tillgängliga för företag. Människor kan vara närvarande tillsammans i virtuella utrymmen eller rum, snarare än konferenser på skärmen i 2D. Mötesdeltagare kan röra sig fritt mellan människor och grupper, samarbeta, delta i workshops, ha sidosamtal och lära sig tillsammans som i ett fysiskt utrymme. När metaverse växer, om den gör det, skapar den utrymmen online där användarnas interaktioner är mer multidimensionella än vad nuvarande teknik stöder. Istället för att bara titta på digitalt innehåll kan användare i metaverse kunna fördjupa sig i ett

utrymme där den digitala och fysiska världen möts. Det finns ett fönster av möjligheter just nu, och det är något vi kan dra nytta av. Börja planera för metaverse och förhindra att andra företag blir grindvakter mellan ditt företag eller din organisation och nästa digitala våg. Vi kan förvänta oss att konkurrensen blir intensiv, med många intressanta partnerskap och allianser, episka misslyckanden och spektakulär utveckling som kan utmana och förändra varje aspekt av mänsklig aktivitet. Kanske blir metaverse en avgörande plattform för interaktivitet i en inte alltför avlägsen framtid. Metaverse omdefinierar vad företag är och hur de kan fungera. Men till dess vet vi att företag och organisationer bör vara redo att underlätta för vilken teknisk flexibilitet deras medarbetare av idag och imorgon har. Vissa företag och organisationer studerar metaverse möjligheter och hanterar dem därefter. De som inte gör det lär bli akterseglade. Tiden får utvisa om vi går från hybridarbete till en permanent framtid i metaverse.

Svensk-indonesiska Atti Soenarso har arbetat som journalist i över 40 år. Hon har bland annat jobbat för Skandinaviens största dagstidning, var TV4s första reseredaktör, har skrivit för många resemagasin och haft flera internationella uppdragsgivare. Hon har rest i stora delar av världen och skrivit om destinationer, människor och möten. foto

Magnus Malmberg 2021 No. 79 MEETINGS INTERNATIONAL | BIR | 13


RUNNING HEADER

14 | MEETINGS INTERNATIONAL | BIR No. 79 2021


L

RUNNING HEADER

SKOGHOL M TEX T

Fredrik Sjöstrand

FoTo

Sara Appelgren

2021 No. 79 MEETINGS INTERNATIONAL | BIR | 15


RUNNING HEADER

16 | MEETINGS INTERNATIONAL | BIR No. 79 2021


PÅ HJÄRNANS VILLKOR

Prisbelönta föreläsaren och författaren Lena Skogholm brinner för att sprida kunskap om hur vi kan få våra hjärnor att växa sig starka. ”Det handlar om att leva våra liv i samklang med hur vi faktiskt fungerar.” Lena Skogholm är en flitigt anlitad inspirationsföreläsare på såväl universitetssjukhus och psykiatriska avdelningar som för privata företag i vitt skilda branscher. Hon har bjudits in till internationella teknikjättar, framgångsrika klädmärken och gymkedjor, men också till kommunala förvaltningar runt om i landet och till myndigheter som Polisen och Socialstyrelsen. För sina insatser belönades hon i november 2021 med branschutmärkelsen Stora Talarpriset. Hon beskriver sig själv som en beteendevetare med en passion för hur vi kan dra nytta av hjärnforskningen i vardagen, och när hon skriver böcker om sitt favoritämne drar hon sig inte för att frikostigt måla

med bilder, använda metaforer och personliga berättelser. I sin senaste bok Livskoden enligt hjärnan (The Book Affair, 2021) beskriver hon till exempel hjärnan som en trädgård där det är du som är trädgårdsmästaren som måste se till att ogräset inte sprider sig. Men även passager som på ytan kan verka lättviktiga leder snart till fördjupade resonemang om hjärnans beskaffenhet, där allt har sin grund i hjärnforskningen utan att för den delen kännas akademisk. Berättarglädjen är stor när Lena Skogholm, som hon uttrycker det, bjuder in till en upptäcktsfärd i hjärnans landskap. ”Jag tänker mycket i bilder och liknelser. Eftersom det finns en förförståelse för liknelsen så kan man 2021 No. 79 MEETINGS INTERNATIONAL | BIR | 17


PÅ HJÄRNANS VILLKOR

”Digitala möten sliter mer på hjärnan”

säga mycket med få ord. Då blir berättandet effektivare och det blir lättare att förstå som läsare. Varför skulle jag inte vilja nå dit, om jag känner så starkt för mitt ämne som jag gör?” Lena Skogholm berättar att hon redan från treårsåldern har minnen av att hon observerade människor i sin närhet på ett ganska metodiskt sätt. ”Alla barn observerar andra för det är så vi lär oss, men jag har så klara minnen av att jag verkligen reflekterade över att ’När pappa gör så, känner jag så här. Och när mina syskon gör så där, känner jag så här’. Jag vände och vred och utvärderade beteenden som jag såg omkring mig, och det där släppte jag egentligen aldrig.” Hon växte upp med sex syskon och det fanns alltid många fler barn i huset, eftersom familjen också tog in dagbarn och sommarbarn. I tonåren var Lena Skogholm ofta barnvakt till grannbarn och barnbarn. ”Jag minns att jag grunnade mycket på att, visst, barn växer, armar och ben blir längre och allt det där. Men jag undrade så över vad det egentligen är som händer där inne i huvudet på människan som utvecklas? Jag har alltid varit intresserad av hjärnan.”

På universitetet pluggade Lena Skogholm sociologi, internationella relationer och dramapedagogik. Även om hennes högre studier har stannat vid en fil kand-examen har hon på egen hand fortsatt att fördjupa sig i forskningen på hjärnan med en kunskapstörst och ett driv som säkert skulle göra många akademiker gröna av avund. ”Det bästa jag vet är att lära mig mer om hjärnan. Jag har plöjt massor, verkligen massor av böcker och forskningsrapporter om hjärnan av de bästa forskarna i sina respektive ämnen. Säkert 50 böcker om året i 15 år, faktiskt.” ”Under den här resan, när jag som beteendevetare har försökt att förstå hur vi kan leva i samklang med vår hjärna, har det utkristalliserat sig att det är fem speciella områden i hjärnan som vi behöver ha koll på. Och att vi behöver ha en balans mellan dessa medvetandelager för att få en stark hjärna.” De olika utvecklade delarna har hon i Livskoden enligt hjärnan döpt till Reptilhjärnan, Aphjärnan och Människohjärnan, och utöver dessa Grådaskhjärnan och Solskenshjärnan som rymmer känslosystemen för negativa respektive positiva känslor. Att förklara dessa låter sig inte göras

18 | MEETINGS INTERNATIONAL | BIR No. 79 2021


RUNNING HEADER

2021 No. 79 MEETINGS INTERNATIONAL | BIR | 19


RUNNING HEADER

20 | MEETINGS INTERNATIONAL | BIR No. 79 2021


PÅ HJÄRNANS VILLKOR

” Vi är som en vandrande klimatanläggning, oavsett om vi vill det eller inte”

i en handvändning, men de har i alla fall olika funktion och kan tränas på skilda sätt beroende på hur människan behöver må bättre eller känna sig tryggare. På föreläsningar och utbildningar är Lena Skogholm alltid noga med att understryka att hon själv inte är någon hjärnforskare. ”Mitt perspektiv är att jag är beteendevetare med ett stort intresse för hur hjärnan påverkar och styr våra beteenden i vardagen. Att skriva på det sätt jag gör, om Solskenshjärnan och så vidare, handlar om ren pedagogik. Jag tycker som sagt att budskapet är så viktigt att jag gör mitt yttersta för att vara tydlig, och målet är att den som läser mina böcker eller hör mig tala aldrig ska glömma begreppen.” Lena Skogholms första bok Bemötandekoden: Konsten att förstå sig på människor och få ett bättre liv kom år 2016 och har sålts i över 57 000 exemplar. Hon konstaterar att det tycks finnas ”olika stuprör och några fluffande moln” i bokbranschen, där vissa böcker mer eller mindre godtyckligt hamnar på Meditationoch mindfulness-hyllan och andra på Hälsa och träning, medan hennes egna böcker brukar landa bland Psykologi-böckerna.

”Det jag möjligen bidrar med är helhetsperspektivet på hjärnan. Det finns till exempel mycket som är bra skrivet om hälsa där man ska äta bra och träna bra, vilket så klart är jättebra, men det hjälper förstås inte ett skvatt om vi fortsätter att stressa runt. Vi behöver ta hand om oss såväl mentalt och känslomässigt som fysiskt.” ”Man måste känna till att det finns en Grådaskhjärna som vill vara herre på täppan, och att vi har ett slags gäng med Säpovakter inne i skallen vilka helst vill leta efter fel. Vi behöver känna till funktionerna i hjärnan för att kunna styra vårt beteende på ett sätt så att vi mår bättre.” Hon återkommer gärna till att andras forskning är grunden i hennes bok och att hon är generös med fotnoter och litteraturtips. ”Det var självklart från början. Dels för att alla som läser min bok och som vill fördjupa sig i något särskilt ska kunna göra det, dels för att visa att det finns stöd i forskningslitteraturen för det som jag skriver om.” Något som inte var riktigt lika självklart var att blanda in personliga berättelser från sitt eget liv. I Livskoden enligt hjärnan är Lena Skogholm öppen med att hon för drygt 20 år

2021 No. 79 MEETINGS INTERNATIONAL | BIR | 21


PÅ HJÄRNANS VILLKOR

”Vi har ett slags gäng med Säpovakter inne i skallen som helst vill leta efter fel”

sedan drabbades av en neurologisk sjukdom och att det då blev livsnödvändigt för henne att börja bygga hjärnmuskler, som hon uttrycker det i boken. ”Det var ett stort steg för mig att dela med mig om sjukdomen. Samtidigt kändes det konstigt att inte berätta, när det som jag skriver om i Livskoden enligt hjärnan är så kopplat till vad jag själv har praktiserat på grund av sjukdomen. Dessutom, att skapa goda relationer, som jag skriver om i boken, handlar också om att våga vara äkta. Eftersom jag vill vara äkta blev det till slut självklart att våga blotta sig.” Lena Skogholm sitter tyst i vad som känns som en lång stund. ”Jag tror att många författare som våndas över det här utlämnandet ofta gör det till en större sak än det egentligen är. Visst, upplevelsen av det här kvalet är förstås personlig och äkta, men om man vågar ta språnget får läsaren en mer äkta bild att förhålla sig till och som är lättare att ta till sig. Nyckeln till att förstå andra är att man kan koppla i det man själv redan förstår.” Utbrändhet är idag ett folkhälsoproblem och många människor sliter

på sin hjärna alldeles i onödan, som Skogholm ser det. När hon skrev Livskoden enligt hjärnan ville hon skapa en igenkänning. Inte så att boken handlar om någon specifik diagnos eller något annat svårt som kan drabba oss i livet, förklarar hon, utan för att höja medvetandet om den här hjärnan som vi alla behöver ta hand om. ”Vi behöver förutsättningar i våra liv för att inte slita på och överbelasta våra hjärnor, när vi många gånger inte behöver det. Det handlar om att leva våra liv i samklang med hur vi faktiskt fungerar.” ”Jag har många, många gånger undrat: ’De här forskningsresultaten finns ju redan! Varför kommer inte det här ut?’ Så nu måste vi steppa upp, liksom. De senaste 20 åren har det hänt massor inom forskningen på hjärnan, men allmänheten har inte uppmärksammats på den praktiska nyttan av den. Det har jag saknat.” Hennes egen bok innehåller många praktiska tips och övningar men ”hjärngymmet”, som Lena Skogholm kallar det, är ingen quick fix. ”Det handlar om ett förhållningssätt till livet. Hjärnan är som en muskel på det sättet att den är formbar

22 | MEETINGS INTERNATIONAL | BIR No. 79 2021

och hela tiden formas om och om igen, beroende på hur du tränar och använder den.” Lena Skogholm skriver mycket om relationer och vad som händer i möten mellan människor, och där lutar hon sig bland annat på den österrikiske filosofen och mystikern Martin Buber (1878–1965) som fått något av en renässans på senare år. ”Martin Buber är kärnan och grunden i allt vad möten handlar om. Nu är hans klassiska verk Det Mellanmänskliga (1954) och Jag och Du (1923) kanske inte några praktiska böcker i mötesteknik … Eller, det kanske faktiskt är precis det som de är, om man vänder på det. Som han själv skriver: ’Mänskligheten och sann mänsklighet blir till i äkta möten.’” Pandemin har satt mycket i perspektiv, konstaterar Lena Skogholm, inte minst när det gäller just möten människor emellan. Hon är positivt överraskad över hur relativt lätt det var för så många att ställa om till digitala möten i näringslivet, på skolor och i samhället överlag. Att onödiga affärsresor nu kan ersättas med möten via Zoom och Teams är positivt både för miljön och företagens ekonomi.


RUNNING HEADER

2021 No. 79 MEETINGS INTERNATIONAL | BIR | 23


RUNNING HEADER

24 | MEETINGS INTERNATIONAL | BIR No. 79 2021


RUNNING HEADER

”Forskningen visar hur formbar hjärnan är och därmed har vi världens chans att påverka den och må bättre”

”Det gäller naturligtvis att göra medvetna val om vilka möten som kan genomföras digitalt och när man måste träffas. Handlar det om att lägga upp långsiktiga strategier eller bygga relationer, ja, då kanske man inte ska ha ett digitalt möte.” Hon noterar i sammanhanget att det finns forskningsrön som visar att digitala möten sliter mer på hjärnan än sådana i verkliga livet. ”Coronapandemin har med all önskvärd tydlighet påmint oss om hur mycket bättre ett personligt möte är, och hur mycket vi behöver varandra. Gester, mimik, alla kroppsrörelser som berättar något om vilka vi är som människor, allt blir så mycket tydligare när vi träffas live.” ”Vi är biologiska varelser som utsöndrar saker hela tiden, och som med all säkerhet spelar in i ett personligt möte. Det finns förmodligen mycket spännande i det här som inte är helt utforskat i forskningen ännu. Sånt tycker jag är intressant.” I coronavirusets tidevarv slår Lena Skogholm fast att vi människor är väldigt smittsamma, och att detta inte bara är ett negativt faktum. Det gäller bara att smitta med rätt sak. ”Det finns flera studier som visar att vi har olika system i hjärnan vilka har förmågan att synkronisera våra

hjärnor med varandra. Till exempel, det du gör och uttrycker gentemot en annan människa skapar en impuls till den personens hjärna, och förändrar celler inom detta specifika ställe, och ger då personen du möter en impuls att göra precis samma sak. Det vi gör har en enorm smittoeffekt. Det är därför vi per automatik ler när någon ler mot oss. Det här är inget fluff-fluff, det är en fysisk realitet som börjar i vår hjärna och som ger oss en impuls att reagera på.” ”Vi är som en vandrande klimatanläggning, oavsett om vi vill det eller inte. Vi kan inte koppla oss ur det här systemet. Vi sitter ihop med de här osynliga kablarna och skickar filer till varandra hela tiden. Och då är det bättre att vara medveten om vad man skickar, än att gå runt och vara omedveten och aningslös, eftersom det du skickar ut kommer du många gånger att få tillbaka. Du har en chans att påverka din omgivning och därigenom dig själv. Det är det som är så fint.” Lena Skogholm har ett positivt synsätt på livet. Det är lätt att bli optimistisk inför framtiden när man i hennes bok läser passager som: ”Vi behöver inte för alltid vara fångar i de förinställda program som har skapats genom tidigare erfarenheter. Hjärnan

är ju extremt formbar. Vi kan ändra programmeringen och istället göra en ny inställning som vi mår bättre av.” På frågan om hennes syfte är att sprida ett slags forskningens evangelium där läsarna blir herrar över sitt eget öde, skrattar hon. ”Oj! Det är inte så att jag har tänkt ’nu ska jag minsann skriva positivt’ eller ’nu ska jag sätta ihop ett litet evangelium’. Istället tänker jag: ’Det är ju så här det funkar.’ Forskningen visar hur formbar hjärnan är och därmed har vi världens chans att påverka den och må bättre. Det är aldrig för sent. Ska det bli någon nytta av allt det här gäller det bara att tänka framåt. Det är ren hjärnlogik.”

2021 No. 79 MEETINGS INTERNATIONAL | BIR | 25


HYBRIDSTRATEGI

26 | MEETINGS INTERNATIONAL | BIR No. 79 2021


RADAR

foto

Dubai Business Events

Fjorton fakta OM EXPO 2020 DUBAI Expo 2020 Dubai har öppnat. Alla covid-19-protokoll är på plats och emiratet har rustat sig för att välkomna människor från hela världen. Över 190 länder deltar i expot och alla har med sig sina bästa erbjudanden när det gäller exempelvis innovation, life science och hållbarhet. Här är 14 saker som är värt att veta om megaevenemanget. 1. I november 2013 vann Dubai omröstningen att bli värd för världsutställningen. Det innebar att Expo 2020 Dubai blev det första internationella expot någonsin att hållas i Mellanöstern, Afrika och Sydasien (MEASA). Det är det hittills största eventet någonsin i arabvärlden. 2. Alla 192 medverkande länder har sina egna paviljonger. 3. Från ett fågelperspektiv liknar expoområdet tre blomblad. Varje kronblad är ett tematiskt distrikt: Opportunity, Mobility och Sustainability. 4. Expoområdets hjärta är Al Wasl Plaza med världens största 360-graders projektionsyta, konstruerad med 13,6 kilometer stål. Det är 16 stycken Burj Khalifa staplade på varandra. 5. Sustainability Pavillion, Terra, är självförsörjande när det gäller energi och vatten. Här finns

också solpanelklädda energiträd. Därutöver är byggnaden värd för ett ”vattenträd” som fångar upp vatten från luften. 6. I Mobility Pavillion, Alif, finns världens största passagerarhiss. Det är en rymlig plattform som kan ta upp till 160 besökare åt gången till byggnadens tredje nivå. 7. Opportunity Pavillion har underrubriken Mission Possible. Den här paviljongen bygger på den rika, urbana historien om ”plaza” och dess universella betydelse som en plats för människor att träffas gränsöverskridande när det gäller ålder, språk och kultur. Allt för att fira våra gemensamma mänskliga upplevelser. 8. Expo Dubai 2020 ägnar en hel paviljong för att fira kvinnors många olika betydelsefulla roller i samhället. Women’s Pavillion är den första i världsutställningens historia. 9. Som en del av Expo Live finns 142 sociala innovatörer från 76 länder på plats för att hjälpa till att lösa några av vår tids mest utmanande problem. 10. Är du orolig för att besöka expot bara för att upptäcka att Wi-Fi strular? Den risken har minskat tack vare introduktionen av 5G.

11. I expolandskapet har det planterats cirka 340 växter, buskar och gräs, varav många är inhemska i regionen. 12. I Good Place Pavillion visas för första gången i världsutställningens historia många sociala innovatörer och deras lösningar. 13. Expo 2020 Dubai genomförs för att belysa frågor som är relevanta för vår tid. Under World Majlis Forum samlas globala ledare för att skapa nya perspektiv och kunskaper. Det ligger helt i linje med det genomgående temat för expot: Connecting Minds, Creating the Future. 14. Vad händer med expoområdet som stänger den 31 mars nästa år? Jo, en ny stadsdel vaknar till liv och har fått namnet District 2020. Enligt expots hållbarhetsplan omvandlas över 80 procent av alla byggnader som finns inom området till smarta, hållbara bostäder och arbetsplatser där kreativitet, samarbete, teknologi och innovation möts och utvecklas.

2021 No. 79 MEETINGS INTERNATIONAL | BIR | 27


YOU ARE HERE RUNNING HEADER

28 | MEETINGS INTERNATIONAL | BIR No. 79 2021


PSYKOLOGISKA MÖTEN

Hans Gordon, docent i pedagogik, leg psykolog, leg psykoterapeut med en omfattande erfarenhet av konsultverksamhet i den ideella och den offentliga sektorn samt i näringslivet. Tidigare universitetslektor. Driver tillsammans med sin hustru Gordon Consulting. foto

Sara Appelgren

Revor i väven OM KULTUR OCH MORAL I TIDEN Godhet är vackert, kärlek likaså – men man bygger inte samhällen med hjälp av känslor som hör hemma i den privata sfären och i mellanmänskliga relationer. Vår lagstiftning strävar inte efter kärlek, utan rättvisa. Vårt socialförsäkringssystem är inte ett uttryck för godhet, utan för ansvarstagande. Vi är solidariska och samarbetar med varandra, inte för att vi älskar varandra eller för att vi är goda, utan för att vi inser att det gagnar alla i ett samhälle att stötta varandra och hjälpa dem som är utsatta … I ett gott samhälle förstår varje medborgare att hennes friheter tar slut där den andres börjar”

bild

iStock.com/mstroz/Mark Strozier

Ur Den banala godheten av Ann Heberlein Jag kör bilen. Trafiken är intensiv vid den här tiden. Jag läser trafiken som vore den en bok. En komplicerad bok. Jag läser hastigheter och tempoväxlingar, mina egna och andras. Båda händerna på ratten. Högerfoten vandrar mellan gas- och bromspedal. Snart kommer rondellen med tre påfarter och fyra avfarter. Här

gäller det att vara extra observant. De bilister som är inne i rondellen har förkörsrätt. Jag försöker läsa av deras hastigheter och intentioner. Ska de svänga vidare runt i rondellen eller är de på väg att lämna den? De borde ge mig tecken via bilens blinkers och underlätta för alla oss som är i bilköerna.

2021 No. 79 MEETINGS INTERNATIONAL | BIR | 29


PSYKOLOGISKA MÖTEN

Men det är inte många som lever upp till förväntningarna. De flesta kör bara på utan att blinka. Jag måste avvakta tills det uppstår en naturlig lucka stor nog. Då blir det full gas. Och blinkers på. På motorvägen är den högsta angivna hastigheten 100 km/tim. Jag ligger i mittfilen och snittar 98 km/ tim. Och blir omkörd på mina båda sidor. På motorvägen är det inte til�-

som enbart stannar upp när maktens furstar (oftast män) bestämmer sig för att bromsa in, och även backa, via en auktoritär, diktatorisk och strikt konservativ hållning. En sådan kan hota att utarma kulturen, tvinga den till att bli statiskt stelnad och gradvis förtvinad. Men, för all del, det är ju också en kulturell uttrycksform. Att studera biltrafik är naturligtvis enbart en av mängder av observa-

”Öppen egoism klingar ju inte särskilt attraktivt under ett samtal” låtet att köra om på höger sida vilket inte alla bryr sig om. Vissa bilister har accelererat upp till omkring 130–140 km/tim. Några kör slalom mellan filerna. Utan att blinka. Nej, jag blir inte förvirrad av det som omger mig. När det gäller bilkörning är jag erfaret van, jag tog mitt körkort för sextiofem år sedan och nöjer mig med att muttra något om den numerära bristen på trafikpoliser. Trafiken utgör en del av vår allmänna kultur. Den skiljer sig egentligen inte från alla andra kulturyttringar. Man kan mycket väl studera en nations eller en stads generella kultur genom att studera människors beteenden i trafiken. Samspelar man med varandra? Har man lika mycket fokus på andra som på sig själv? Är man medvetet hygglig och lämnar en lucka åt den som klargör att den vill in i bilkön? Är man för eller emot myndighetskraven? När man levt så länge som jag har gjort silas kulturupplevelserna genom mängder av minnen. Förändringarna är påtagliga. Det är inte något konstigt med det. En samhällsbildning är en mycket dynamisk ekonomisk, social och teknologisk produktion

tionsmetoder för att beskriva en kultur. Den fransk-algeriske författaren Albert Camus (1913–1960) studerade stadsbilden (i den algeriska staden Oran) i hans klassiska roman Pesten, där han bland annat skrev följande: ”Våra medborgare arbetar mycket, men bara för att tjäna pengar … Naturligtvis är de också roade av vanliga enkla nöjen … Men klokt nog förlägger de sitt nöjesliv till lördagskvällar och söndagar, medan de under veckans övriga dagar försöker tjäna mycket pengar … Hos de yngsta är lidelserna häftigt uppflammande och kortvariga, medan de äldre medborgarnas laster inskränker sig till bowlingspel, kamratliga samkväm och klubbar, där det spelas hasard med höga insatser.” Med en sensibel psykologisk skalpell avtäcker Camus hur människor agerar under kris, vad som initierar egoism, girigheter och rädslor, likgiltighet, men även hoppfull optimism. Så hur ser det ut i vårt samhälle av idag? Många arbetar förstås med

30 | MEETINGS INTERNATIONAL | BIR No. 79 2021

målet att tjäna pengar, men är visionen om ett fyllt badkar med sedlar (eller digitala valutor) den enda som finns? Eller gör vi det vi gör för att fortsätta att vidareutveckla samhället till fördel för alla, och inte bara för mig själv? Är mitt, och möjligen mina närmaste, välbefinnande den ultimata inre vägvisaren för det jag vill uppnå, eller har jag högre ideal än så för mitt fortsatta liv? Hypotes: I direkta samtal med andra med dessa frågor i fokus skulle jag övervägande få svar om att man absolut vill det bästa för alla, att solidaritet med alla andra är starka personliga drivkrafter och att sådana bygger något gott för alla. Varför skulle man nämligen inte säga något sådant? Viljan att framstå som förnuftigt godhjärtad skulle lägga sig som ett tjockt täcke över en underliggande egoistisk hållning. Öppen egoism klingar ju inte särskilt attraktivt under ett samtal. Den som har att utreda människors vanligaste beteendemönster rekommenderas därför att komplettera nära samtalsmöten med iakttagelser och analyser från distans. Det är då man som bäst skönjer kulturen. Och med den de mångas inbyggda moral eller brist på moral. Oavsett samhällsbildning och oavsett var på vår planet en sådan ligger finns komplext inbyggda strukturer, ofta bestående av de ändlösa motsättningar som uppstår när drömmar kolliderar mot lagstiftning, förhoppningar möter krav och rättighetsanspråk skyldigheter. Miljöerna präglas av generella motsättningar, vilka konstant utsätter samhället för en inre press. Under vissa tider blir det mesta lättantändligt, frustrationer och missnöjesyttringar kan anhopas och leda till kravfyllda demonstrationer med utrop om byte av den politiska makten. Även under lugnare tider


#playadelasteningeviksol #allinclusive#aftersunmöte #svensktkaffepåkonferensen På Steningevik värnar vi om att ta andan ur våra gäster. Det är därför det kan låta så här när du sprider upplevelsen vidare. Vi ger dig en konferens och service som inte bara utmärker sig på plats utan även imponerar på andra. Välkommen till en stund du inte kan låta bli att dela. Du hittar oss 8 minuter från Arlanda intill Mälaren, solnedgången och på #steningevik.


RUNNING HEADER

this b e a ut y is a beast this b e a ut y E T T U N I K T E X E M PE L PÅ H A N T V E R KS S K I C K LiI GsH Ea T. O LY M P U S P E N - F. beast w w w.o l y m p u s . s e

EAT U Tn UiN KT AN Ks I ChKi L E T.mOpLY Pe Un S -PF.E N - F. qI U e EeXxEAMmPE p lLePÅ o fH C r TAVfEtRsKS m ASn p.I GOHly u sM p

32 | MEETINGS INTERNATIONAL | BIR No. 79 2021 w w w.o l y m p u s . s e


PSYKOLOGISKA MÖTEN

”Politiska partier som ständigt betonar värdet av individens frihet är alltid ute på balanskonsternas slaka linor”

fortgår ändå den ständiga debatten om hur vi egentligen borde ha det i vårt land. Den tar aldrig slut även om debattörerna tvingas under jord. Det spelar i denna aspekt inte någon roll om ledarna är kvinnor eller män. Även matriarker utsätts för motsvarande tryck som patriarker och verktygen som används för att kväsa uppror kan i stora drag vara desamma. De yrkesutövare som hör till armén och polismyndigheten står oftast för musklerna och rätten att bruka våld, medan de mer raffinerade metoderna har utvecklats i kyrkor och liknande samfund. De religiösa företrädarna har alltid dunkat in budskapen om det rätta och riktiga samtidigt som man har varnat för alla möjliga helveteseldar om man inte underkastar sig. Tidvis har man lyckats rätt bra i den meningen att man kan få ett helt folk att hellre stå med mössan i handen, buga eller niga, än att bli öppet upprorisk. Det senare kan, som vi ju känner till, vara allt annat än riskfritt i vissa samhällen, både de som fanns igår och de som finns idag.

Moral och etik kan beskrivas som en uppsättning regler vars huvuduppgifter är att dämpa vågrörelserna, att mjuka upp de vassa kanterna och att få medborgarna att försöka samsas under ett och samma parasoll. Opinionsbildningar, ja, men inte någon fysiskt öppen kamp, helst inte heller med användande av alltför hårda ord. Tillbakadragenhet, ja, men inte till en nivå där du försluter dig på sätt som riskerar att leda till någon medicinsk diagnos. Moralen blommar som bäst när den gödslas varligt via barndomens labyrintiska gångstråk, där föräldrar och andra vårdnadshavare ser till att agera goda förebilder, därefter via prydligt tydliga skolmiljöer och senare via arbetsplatsernas allmänna etiska föreskrifter. Man brukar kalla detta för att man lägger en gemensam värdegrund. Förhoppningsvis, menar många, blir den en pelare i samtidens kultur. I vissa fall blir den också det. Under en tid. Förr eller senare kommer olika inre och yttre krafter att ifrågasätta moralen på sätt som framtvingar

förändringar av den. Dessa krafter kan nästan alltid summeras i begreppet frihetslängtan. Oftast handlar det då om individens frihetslängtan, den alltid brinnande låga som göder föreställningar om att jag som enskild individ vill ha min egen rätt att bestämma över min egen kropp, mina egna intentioner, mina alldeles egna drömmar om min alldeles egen framtid, och min absoluta rätt att få vara mig själv som den jag är. Det sistnämnda, att få vara mig själv som den jag är, vilar emellertid på klart ostadiga ben, helt enkelt därför att de allra flesta faktiskt inte vet särskilt mycket om vad eller vem man är. Den totala medvetenheten om det egna självet kan i undantagsfall vara stor (till exempel sedan man genomgått ett par års psykoanalys), men omedvetenheten är vanligen bra mycket större. Vanligare är att man navigerar efter egna drömmar om vad man helst skulle vilja vara eller vilja bli, inte vem man faktiskt är. Individens frihetslängtan går sällan ihop med en samhällsbildnings

2021 No. 79 MEETINGS INTERNATIONAL | BIR | 33


PSYKOLOGISKA MÖTEN

”Förr eller senare kommer olika inre och yttre krafter att ifrågasätta moralen på sätt som framtvingar förändringar av den”

övergripande målbilder, annat än möjligen som politiska debattutspel. De politiska partier som ständigt betonar värdet av individens frihet är alltid ute på balanskonsternas slaka linor. Ett samhälle måste alltid styras av förordningar, lagar och regelverk. Men människan som individ kommer alltid att krångla med sin anpassning till moraliska överbyggnader, särskilt de som kläs i juridisk terminologi. Hon kommer alltid att sträva efter en egen utveckling oavsett om hon på ett plan kan hålla med om att land måste byggas med lag. I bästa fall kan den egna utvecklingen gå via ett alltmer utvecklat kritiskt tänkande i kombination med ett konstruktivt skapande av det nya, det annorlunda, det ständigt gränsprövande. Vissa finner även för dem attraktiva kanaler in mot politiken eller ideellt verksamma organisationer. Förhindras eller undertrycks behoven av personlig utveckling kommer det förr eller senare att leda till destruktiva utspel, ibland till regressiva mönster (man går på nytt i

barndom), ofta till påtagliga egocentrerade hållningar. Till det destruktiva hör attackerna mot det gemensamma, mot den moraliska överbyggnaden och den värdegrund som skulle vara stabiliserande. Här kan, inte minst via sociala medier, uppstå öppna ytor för vilka påhopp som helst mot vem som helst och även möjligheter till att attackera etablerade kunskaper och vedertagen vetenskap för att istället blåsa upp olika konspirationsteorier. Lusten att släppa fram den inre, otyglade impulsivitet som kan leda till allehanda missbruk, även till kriminalitet och andra avvikelser från vedertagna normer, hör även till det destruktiva. Det är då det blir obehagliga revor i den väv som konstruerats för sammanhållningens skull, för allas skull. Glöm inte att använda blinker när du kör i rondellen och när du avser att byta fil. Det kan vara jag som ligger strax bakom dig eller som väntar på min plats i karusellen.

34 | MEETINGS INTERNATIONAL | BIR No. 79 2021


Vidga dina vyer med en konferens i

Aula Medica

Aula för 1000 personer Aula för 200 personer Toppmodern teknik

Aula Medica Nobels väg 6, Solna Kontakt bokning-aulamedica@ki.se Telefon 08-524 822 00 www.ki.se/aulamedica

Flertal konferensrum för 8 till 65 personer Stora utställningsytor

Fina foajéer för mingel Restauranger och café i huset


RUNNING HEADER

36 | MEETINGS INTERNATIONAL | BIR No. 79 2021


RADAR

foto

Villa Copenhagen

Villa Copenhagen HAR ETT UTTALAT FOKUS PÅ MILJÖ OCH HÅLLBARHET Gå ut genom huvudingången på Hovedbanegården i Köpenhamn, titta till höger. Där, ett stenkast från Tivoli, står en gammal och vacker tegelbyggnad som en gång var Central Post & Telegraph Head Office. Den 3 000 kvadratmeter stora byggnaden är från 1912 och K-märkt. Varken tak, väggar eller fasaden har ändrats under den omfattande renoveringen som tog tre år. Några av rummen står kvar som de alltid har gjort, men med många finjusteringar och nya möbler. Idag är Villa Copenhagen en del av Nordic Hotels & Resorts och just nu top-of-the-line inom Petter Stordalens imperium. Omvandlingen av det gamla post- och telegrafkontoret är den största hotellsatsningen i Norden de senaste tio åren. Designhotellet har 390 gästrum, sviter, restauranger, barer, gym och en relaxavdelning med en 25 meter lång pool på taket, samt flera mötesoch eventlokaler. Att kunna erbjuda attraktiva lokaler för kongresser, konferenser och olika event är en av hotellets viktigaste intäkter, och målet är att vara marknadsledande i Köpenhamn. Square, The Boardroom och

Playroom är bara några av hotellets evenemangsfaciliteter, och varje plats har sin egen historiska atmosfär. Med plats för 1 200 personer ger Square, med sina stora murar av gamla stenblock och de angränsande åtta studiorna, en känsla av husets långa historia när man arrangerar allt från stora evenemang, konferenser till mer intima möten. När du går in genom dörrarna till the Courtyard, som är tänkt att vara en social hubb och multifunktionell plats, är det som att komma in i en lounge för Orientexpressen. Baren är diskret placerad på ena sidan och inbjudande dörrar leder in till restauranger och mötesrum. Här finns också en klassisk hotellbar, T37, som har fått sitt namn efter Tietgensgade och det gamla gatunumret. Det var hit köpenhamnarna kom för att ordna med sina brev och paket. I taket i baren hänger remmar från de gamla postväskorna som en hälsning till stadens före detta brevbärare. Restaurangen Kontrast är ett kosmopolitiskt brasseri med ett öppet kök och möjlighet att ta emot ett hundratal gäster. Här möts lokalt producerade ingredienser med kryddor från södra Europa och Nordafrika.

Hotellets mest speciella svit är Earth Suite. När man stiger in här känns det som att ha kommit hem till någon designmagnats privata lilla bostad. I sviten finns bland annat en otroligt läcker cykel, en vacker sandsäck i ljust läder för boxningsträning hänger i taket och mitt i rummet tronar ett gigantiskt badkar. Kanske är det här just nu en av Nordens roligaste sviter, alla kategorier. Villa Copenhagen skiljer sig ifrån många av sina konkurrenter genom ett uttalat fokus på miljö och hållbarhet, samt att FNs hållbara utvecklingsmål har en betydande roll i den omfattande miljöstrategin. Ett exempel: Tillsammans med Mater, en dansk pionjär inom hållbar möbeldesign och produktion, har 2,2 ton havsavfall med plast förvandlats till 800 mötesstolar. Stor vikt läggs på att anställa medarbetare med olika bakgrunder och att satsa på CSR i det lokala samhället. Det gäller allt från maten som serveras till inredningen samt att alla alltid arbetar för att minimera hotellets inverkan på planeten.

2021 No. 79 MEETINGS INTERNATIONAL | BIR | 37


RUNNING HEADER

38 | MEETINGS INTERNATIONAL | BIR No. 79 2021


RADAR

En global framtidsvision FÖR CONVENTION BUREAUS The Future Role and Purpose of Convention Bureaux: A collective vision and roadmap for redefining the role of national convention bureaux in the coming decade heter det whitepaper som The Strategic Alliance of The National Convention Bureaux of Europe har publicerat under hösten. ”Vårt mål är att forma en framtidsvision för nationella convention bureaus globalt, inklusive en visionär färdväg för de mest relevanta arbetsuppgifterna framöver”, säger Matthias Schultze, vd för GCB German Convention Bureau och medordförande för Strategic Alliance of National Convention Bureaux of Europe. Matthias Schultze har skrivit medlemsorganisationens tänkvärda whitepaper tillsammans med Eric Bakermans, som är marknadsdirektör för Meetings & Conventions, NBTC Netherlands Board of Tourism & Conventions och medordförande för den strategiska alliansen. Medförfattare är Felix Rundel, Futurehain i Berlin. ”Vi vill forma framtiden aktivt genom att definiera möjligheter och utmaningar på lång och kort sikt. Till exempel vikten av att skapa medvetenhet om behovet av att nå en

branschomfattande neutralitet när det gäller koldioxid, att välkomna och utveckla ny teknik, nya former för mötesdesign och innovativ programmering”, säger Matthias Schultze. Så här skriver Eric Bakermans och Matthias Schultze i introduktionen till The Future Role and Purpose of Convention Bureaux: ”The world around us is changing at a rapid pace. Long before the pandemic, we could see powerful, transformative forces at work. Global megatrends such as urbanisation, demographic shifts, sustainability and accelerating technological disruption are reshaping our economy and society. In the second year of Covid-19, it has become clearer than ever before that the times we live in are marked by uncertainty and ongoing disruption. For better or worse, we had to learn to adapt and become more resilient. We had to question our sense of what is normal and find ways to create new opportunities for ourselves under difficult, threatening circumstances. For the events industry globally, the pandemic brought a time of unprecedented struggle, but

also of exponential learning and development. Virtual and hybrid meetings have evolved at the speed of light, external pressures have brought out new, creative solutions and event formats. Propelled by the crisis, conversations around purpose, community engagement, the value of personal encounters and event sustainability today are at an all-time high. One of our main duties as national convention bureaux (NCVB) during the Covid crisis was to provide help and information for communities and organisations to best tackle existential challenges, enable joint learning and show up paths to recovery. However, while doing our best to support our partners, we were also prompted to further develop our own role and purpose in the present and future. Once established to provide destination support and promote our countries’ events sectors, today’s national convention bureaux have come a long way. Adapting to the ever-changing needs of our industry, they have evolved to fulfil a multitude of functions, and we are convinced that the coming decade will require more change than ever.

2021 No. 79 MEETINGS INTERNATIONAL | BIR | 39


RADAR

”Vårt mål är att hjälpa till att forma en framtidsvision för nationella convention bureaus globalt”

We firmly believe that this is a time for recalibration and for looking ahead. How can NCVB best prepare for future crises and disruptions? How can we anticipate threats and opportunities and set ourselves up to create maximum value for our partners and stakeholders? How can we become more connected across borders, more collaborative across sectors, more resilient together? For a collective exploration of these questions, we came together as the Strategic Alliance of the National Convention Bureaux of Europe to create a shared vision of the convention bureau of the future. By focusing on roles and purposes, challenges and opportunities and skills and qualifications relevant in the year 2030, our aim is to help shape a future vision for NCVB globally, including a roadmap of the most relevant tasks ahead. As an alliance of 28 national member organisations, the process of jointly thinking about the future has allowed us to share our hopes and expectations, leading to an exchange that brought us even closer together. Using this whitepaper as a conversation starter, we would like to extend a warm invitation to our peers and partners globally, to

join in the dialogue on how we can come together to actively shape our own future as a community and an industry. Our sincere thanks to the alliance members and their representatives, as well as to PCMA for their support and partnership in this project.” The Strategic Alliance of the National Convention Bureaux of Europe is a network of national destination marketing organisations. As a collaborative industry platform, it concentrates on strengthening Europe’s position as a leading destination for international business events. The purpose of the Alliance is to create a beneficial working relationship amongst the NCVB of Europe in order to sustain and further develop the position of Europe.

40 | MEETINGS INTERNATIONAL | BIR No. 79 2021


Cocoon Exclusive Konferens med ensamrätt

När ni vill få hjälp med att … … designa ett upplägg bara för er med input från vår samlade expertis på ledningsgrupper och beslutsfattare. … ge innehållet en tydlig inriktning med helt unika upplevelser ni aldrig glömmer. … höja nivån på era möten, så ni kan ligga steget före och få de resultat ni önskar. … få arbetet färdigt, och rum att njuta. … ge er tiden, lugnet och möjligheten att komma ikapp med arbete och planering. … lägga en klar och tydlig plan framåt, för ert nästa steg.

Vi ställer vår expertis till ert förfogande och ser fram emot att få leverera vår äkta produkt – en upplevelse som varar länge.

cocoonmeetings.com 044-350 422 bokning@cocoonmeetings.com


Welcome back We know that the magic happens – business deals, new connections & ideas – when we meet in person at live events. IMEX in Frankfurt is no exception. Our team are busy planning forward confidently and with passion to deliver a powerful business experience that’s set to be second to none.

FRANKFURT

26 -28 APRIL 2022

The heartbeat of the global business events community

Join our community now at imex-frankfurt.com and we’ll reach out.


RUNNING INTERMISSION HEADER

Vår otippade vänskap … Sommaren år 2020 gjorde Barack Obama och Bruce Springsteen en podcast i åtta avsnitt tillsammans. Nu har den kommit ut i bokform på flera språk inklusive svenska.

photo

Rob DeMartin

Boken Renegades: Born in the USA beskrivs som en fortsättning på de samtal som duon för i podden Renegades. De pratar om allt från manlighet till musik, och om kärleken till Amerika. Den drygt 300 sidor tjocka boken innehåller förutom Springsteens handskrivna texter den tidigare presidentens tal med kommentarer och över 350 fotografier, låttexter, anteckningar och annat material som aldrig har publicerats förr.

Boken är indelad i åtta kapitel med rubrikerna: Vår otippade vänskap, Berättelsen om Amerika, Amazing Grace. American Skin, Den allsmäktiga dollarn, Brottas med spöken, Orädd kärlek och The Rising. Internationellt har boken fått övervägande positiva recensioner och förväntas att bli en storsäljare. Vi instämmer och hoppas att Renegades: Born in the USA får ett långt liv.

2021 No. 79 MEETINGS INTERNATIONAL | BIR | 43


RUNNING HEADER

44 | MEETINGS INTERNATIONAL | BIR No. 79 2021


INTERKULTURELL KOMPETENS

Vi förstår ingenting!

DÄRFÖR LEDER VÅR TYSTNAD TILL KULTURKROCKAR, UTANFÖRSKAP OCH SÄMRE MÖTEN TEXT

Madeleine Eriksson

foto

Bimo Soenarso

Ärligt talat, visst är vi i Sverige bra på att självcensurera oss? Många ämnen är tabubelagda, som exempelvis att prata om araber, muslimer och kulturella skillnader. Min retur till Sverige och den svenska tystnadskulturen efter mer än 20 år i Tunisien, där jag var gift med en arabisk muslim, födde och uppfostrade fyra barn samt arbetade, chockade mig. Hur kunde svenskar som lever i ett demokratiskt samhälle tillåta sig att självcensurera sina åsikter? Så småningom fick jag höra talas om uttrycket att vara PK (politiskt korrekt), det var ett helt nytt begrepp för mig. Det kändes som om jag hade flyttat från en typ av diktatur till en annan. Dock var den tunisiska diktaturen ärligare, i mina ögon, för den var uttalad. I den svenska självcensuren verkade det som om rädslan för att inte vara PK eller bli kallad rasist styrde tystnaden. Jag förstod absolut ingenting. Hur hade det kunnat bli så här? Efter hand insåg jag att tystnadskulturen tillsammans med medias negativa, ensidiga och ofta okunniga framställning av arabisk och

muslimsk kultur bidrog till att skapa rasism och fördomar istället för att tillvarata dynamiken som finns i olika perspektiv. Visst vet jag efter att ha arbetat för den välkända tunisiska, politiska och ekonomiska tidningen Jeune Afrique att media ”behöver” spetsa till och vinkla verkligheten för att sälja. Men det är farligt. Förutom att bidra till rasism ger det näring åt extremism och kriminalitet i samhället. Jag kände att jag behövde göra något för att bidra till mer kunskap och började därför föreläsa runtom i Sverige samtidigt som jag påbörjade arbetet med att skriva en bok. Boken är äntligen klar och har fått titeln Så konstiga NI är!: (O)likheter mellan svenskar, araber och muslimer. Budskapet är bland annat att vi måste gå från självcensur till tillåtande, respektfulla, nyanserade och nyfikna diskussioner med högt i tak. Om vi inte gör det öppnar vi dörren för starka krafter som utnyttjar tystnaden till egen fördel. Att ha en självcensur i en demokrati är en underlig och farlig kombination. Utgångspunkten i boken är att vi alla är lika och har samma behov, men vår kulturella bakgrund innebär att

vi har olika värderingar. Vi uppfattar helt enkelt allt omkring oss på olika sätt. Sedan barndomen har vi ”programmerats” med värderingar från bland andra våra föräldrar, skolan, kompisar och på arbetsplatsen. Dessa värderingar blir våra ledstjärnor och vår trygghet. När vi möter andra och annorlunda värderingar kan en rädsla för det okända uppstå. Det leder i sin tur till att vi kanske förkastar det som avviker från det för oss ”normala” istället för att nyfiket omfamna våra olikheter. I förlängningen blockerar det våra möjligheter att dra nytta av varandras olika perspektiv. Om man tittar på skillnader i värderingar mellan den svenska, arabiska och muslimska kulturen upptäcker man med hjälp av World Value Survey, WVS, och Ingelhartskartan att vi är varandras motpoler. Självklart är det inte lätt att överbrygga så stora värderingsperspektiv, men inte omöjligt, vilket jag själv är bevis för då jag nu känner mig som ”både och, och varken eller”. I boken har jag tagit fram en modell som jag kallar för ”Kulturverktyget”. Verktyget är forsknings- och erfarenhetsbaserat och

2021 No. 79 MEETINGS INTERNATIONAL | BIR | 45


INTERKULTURELL KOMPETENS

tillsammans med tillåtande samtal hjälper det oss att komma bort ifrån ”vi förstår ingenting” tills att vi börjar inse varandras olika värderingsutgångspunkter. Kunskap och insikt ökar förmågan att byta perspektiv, vilket ger kapacitet att inkludera olikheter i en spännande kittel där kreativa idéer föds och utvecklas. Klarar man detta kan man börja dra nytta av respektive kulturs och

vilka värderingar som styr respektive parter i kulturmötet. Mitt framtagna kulturverktyg förenklar perspektivbytet i kulturmötet, och är sammansatt av två välkända modeller: 1. Den ena modellen är Edvard T. Halls kulturella isberg som bygger på att bara tio procent i en kultur är synligt. Resterande 90 procent, som dina

”Vi måste gå från självcensur till tillåtande, respektfulla, nyanserade och nyfikna diskussioner med högt i tak”

religions bästa sidor, något många internationella företag är medvetna om och arbetar med. I mångkulturella möten tillför varje individ något den andra inte har tänkt på. Var och en i mötet tvingas att ge akt på sig själv, sin personlighet och sin kulturella bakgrund för att kunna vara öppen och mottaglig för nya och annorlunda tankemönster. Vilket i förlängningen ger ett bredare spektrum av synsätt som i sin tur höjer diskussionerna till en högre kreativ och intellektuell nivå. Det medför ofta förbättrad produktivitet, förbättrat samarbete, ett bredare utbud av kunskap, minskad rasism samt mer attraktiva arbetsplatser, nöjdare kunder och bättre affärer. För att uppnå dessa fördelar är det en förutsättning att var och en klarar av att byta perspektiv för att kunna se varandras beteenden ur olika synvinklar. Man behöver förstå varför man själv agerar som man gör, hur den andra uppfattar dig, hur du uppfattar den andra individen, varför vederbörande agerar som den gör och

värderingar och normer, det vill säga dina känslor och tankar, finns under vattenytan och är osynliga för blotta ögat. 2. Den andra modellen jag har använt är Geert Hofstedes sex kulturella dimensioner där jag endast använder mig av fem. Dimensionerna är våra värderingar och således våra ledstjärnor som vi enligt Hofstede programmerats med sedan födseln och som vi kanske aldrig har ifrågasatt. För enkelhetens skull har jag använt initialförkortningen MOTIF för de fem dimensionerna. Nedan finns en sammanställning av de respektive dimensionerna (värderingarna) i MOTIF: Maktdistans är ett index som visar hur medborgare i en kultur ser på och accepterar makt. Indexet går från 0–100. Osäkerhetsundvikande indexet (0–100) relaterar till hur bekväma vi känner oss i osäkra situationer.

46 | MEETINGS INTERNATIONAL | BIR No. 79 2021

Tidsperspektivet beskriver om vi är framtids- eller nutidsorienterade i vårt sätt att agera. Individualism vs kollektivism återger om vi prioriterar våra egna respektive gruppens mål och behov. Feminint vs maskulint index visar om vi styrs av feminina eller maskulina värderingar. Det sammansatta Kulturverktyget ser ut och fungerar enligt följande: Steg ett innebär att man ska notera

ett beteende, det vill säga det som är synligt och ovanför vattenytan av isberget. Med notera menas här att tyda, förtydliga och uttrycka innebörden av dina tankar kring hur och varför kulturkrocken uppstod och utgjorde ett problem. Man börjar med att ställa sig frågor som hjälp för att förtydliga hur man tänkte och uppfattade kulturkrocken. Bra frågor att använda är: Varför är kulturkrocken ett problem? För vem är det ett problem? När eller i vilka situationer är det ett problem? Hur uppfattade jag krocken? Observera att detta sker med dig själv som utgångspunkt och där du är medveten om att den andra parten uppfattade samma kulturkrock utifrån ett annat perspektiv. Steg två består av att analysera de

osynliga delarna som börjar med att försöka tolka sina egna värderingar. Frågor man ställer sig i analysen utgår med fördel från vilka värderingsmönster (MOTIF ) det var som påverkade hur man uppfattade situationen samt hur man noterade krocken. Steg tre går ut på att förstå den andra

partens perspektiv, utgångspunkt och värderingar. Även här använder man sig med fördel av MOTIF.


INTERKULTURELL KOMPETENS

”I mångkulturella möten tillför varje individ något den andra inte har tänkt på”

Steg fyra, det sista stadiet i Kultur-

verktyget, utgör ett val där man avgör hur man vill bemöta situationen. MOTIF är även här till god hjälp i valet av bemötandestrategi som alltid ska utgå från organisationens mål och policy. Observera att såväl bemötandet som hur man noterar situationen hamnar ovanför vattenytan av isberget. Eftersom båda grundar sig på det man ser avgör om det blir ett vinstgivande möte eller en kulturkrock. Observera att utgångspunkten i Kulturverktyget är att vi alla är lika vilket även framkommer i Abraham Maslows välkända behovspyramid. Pyramidens bas är att vi styrs av behovet av mat, vatten, luft etcetera. När det behovet är tillfredsställt kan vi gå vidare i pyramiden för att försöka tillfredsställa trygghet och gemenskap men även självkänsla samt självförverkligande. Dock är det viktigt att uppmärksamma att hur vi tillfredsställer de olika behoven är kulturellt betingat, och beror bland annat på miljön vi bor i och de förutsättningar som finns, exempelvis om det finns sötvatten, är varmt eller kallt, finns skog eller öken.

Utnyttjandet av Kulturverktyget och tillåtande diskussioner i mångkulturella möten innebär att vi kan gå från ”Vi förstår ingenting” till att vi vågar och vill försöka förstå och ömsesidigt anpassa oss till varandra. År 1988 gifte Madeleine Eriksson sig med en arabisk/muslimsk man och flyttade till Tunisien. Tillsammans har de fyra vuxna döttrar som bor kvar i landet. I Tunisien har Madeleine Eriksson bland annat arbetat som universitetslärare i interkulturellt ledarskap vid universitetet Manouba i Tunis, och som försäljningschef för den franskspråkiga politiska och ekonomiska tidningen Jeune Afrique. Hon har även varit styrelseledamot i den tunisisk-svenska handelskammaren. Idag bor och föreläser Madeleine Eriksson i Sverige om kulturmöten och interkulturell kompetens i mötet med den arabiska och muslimska kulturen.

2021 No. 79 MEETINGS INTERNATIONAL | BIR | 47


SHARMA

In a survey of 22,000 business people ranking top leadership gurus, Robin Sharma was #2, with Jack Welch. Sharma’s books have sold millions of copies in over 60 countries. His new book is “The Leader Who Had No Title: A Modern Fable on Real Success in Business and in Life” (Simon & Schuster). Robin Sharma founded the Titan Academy and his blog is at robinsharma.com. photo

Sara Appelgren

Why I WRITE On my exercise bike the other morning, while pedalling quickly and rhythmically, I listened to an audiobook based on George Orwell’s essay Why I Write. One insight was a standout: he noted that one of his drivers for writing was to be political. Not in the smaller sense of running for office by securing votes. But in the larger sense of spreading a philosophy. Of starting a movement. And upgrading the world. That got me thinking. Why, after 26 years in the personal mastery and leadership advisory fields, do I keep writing books? … I’m not interested in fame nor adulation. … I’m not fascinated by awards and trophies. … I’m not excited by glory and legacy. Nope. I write because I have no choice. I can’t not write. It’s the call of my soul. And a main errand of my life. … I write because I adore the craft. … I write to capture and clarify my thoughts. … I write to heal my wounds. … I write to fill my hours with joy. … I write to enchant my beloved readers. Mostly, like Mr. Orwell, I write to share a message. That each of us

can do towering work and become stronger and healthier and happy and more alive. I write to serve. To inspire. To provoke people to act. On their wishes and longings and desires and dreams. I, too, write to do my part to build a better, brighter and more beautiful world. Yes, our planet is dealing with a plague and wars and wildfires and social unrest. Yes, things are a mess. Yet, you have the true power to manage your mind, open your heart, upgrade your fitness and send your soul alight with joy and service. Oh yes you do (so please don’t argue with me on this essential point ;)). You do have this power. This I know to be true. If you’d like my help to turn ordinary into exceptional and swiftly access the primal hero that is your truest nature, I’d be honored to help you fly. (It inspires me viscerally to assist good humans ready to live their gifts actually make this wish real.) My extremely anticipated new book, The Everyday Hero Manifesto (EHM), is now available. Kindly know: … I’ve never spent so much of myself on a book I’ve written. … EHM is absolutely the most valuable book I’ve ever released and

48 | MEETINGS INTERNATIONAL | BIR No. 79 2021

is nothing like anything I’ve ever created. … EHM is part manual for peerless productivity, part handbook for leading a world-class life and part playbook for spiritual liberty. … EHM is deeply personal (I share my struggles and tragedies, so you don’t have to make the same mistakes I did). … EHM contains learning models and heavyweight habits and a complete system to push masterwork into the world. I feel highly confident that once you invest in a copy of The Everyday Hero Manifesto and take small steps each day to make the information a part of your work and personal life, your life will rise to a whole new level of success, beauty, serenity and service to many. A portion of my royalties goes to help children with leprosy rise. So, you not only get a life-changing book, but you also help a kid in need. I hope this helps you remember your heroism and make some real improvements to the work you produce, the quality of your personal mastery and your helpfulness to society. All my best! Now, go be great.


© Jacob Hansen

SIMON IS IN THE BUSINESS OF EVERYDAY WONDER

Meet Simon. He’s in the business of turning teamwork into success at Denmark’s innovative hub for big events - Herning. Hosting some of Denmark’s biggest international events, like the Ice Hockey World Championship in 2018, Herning is sure to turn your event into a winner. Find out what Herning can offer your business at www.visitherning.com/meetings

The campaign is supported by Herning Municipality and the Central Jutland Region.


RUNNING HEADER

50 | MEETINGS INTERNATIONAL | BIR No. 79 2021


STRATEGISK UTVECKLING

Rapport:

Gör Västsverige till ett VÄRLDSLEDANDE CENTRUM FÖR UTVECKLINGEN AV FRAMTIDENS UPPLEVELSEINDUSTRI TEXT

bild

iStock.com/FrankRamspott

Professor Ola Bergström Pandemin har haft dramatiska konsekvenser för alla näringar som förutsätter möten mellan människor, däribland besöksnäringen, handeln, idrottsrörelsen och stora delar av kultursektorn. Gemensamt för dessa näringar är att de bygger på skapandet av upplevelser. Det finns tecken på att den ekonomiska aktiviteten inom upplevelseindustrin har svårt att återgå till samma nivå som tidigare. Det finns därför anledning att överväga vad som kan göras för att understödja en långsiktigt hållbar tillväxt för upplevelsebaserade näringar i framtiden. Det är syftet med den rapport som Ola Bergström, professor vid Handelshögskolan, Göteborgs Universitet, har skrivit. Förstudiens ansats är framåtblickande och utgår från antagandet att det finns potential att göra Västsverige till ett internationellt, världsledande centrum för utvecklingen av framtidens upplevelseindustri. I rapporten analyseras vilka möjligheter som finns för att skapa hållbar ekonomisk tillväxt inom upplevelseindustrin. Därutöver föreslås flera åtgärder som kan bidra till att hållbar tillväxt inom upplevelseindustrin skapas.

Upplevelseindustrins särdrag och betydelse Upplevelseindustrin är

ett övergripande begrepp för olika branscher som bidrar till att skapa och iscensätta upplevelser. Ett viktigt karaktärsdrag är att kunden kan vara mer eller mindre direkt involverad i skapandet av upplevelsen. Dessutom är kundens upplevelse till stor del beroende av interaktion med andra deltagare eller åskådare. Upplevelserelaterad konsumtion, produktion och sysselsättning har ökat i betydelse under senare år. Före pandemin uppgick hushållens konsumtion av upplevelser till nästan 600 miljarder kronor, vilket motsvarar en ökning av värdet på hushållens upplevelserelaterade konsumtion med 75 procent sedan år 2010. Upplevelseindustrins producenter har däremot inte lyckats dra fördel av den tillväxt som framgår av den ökade efterfrågan som kan urskiljas i hushållens konsumtion. Det förändrade konsumtionsmönster som har uppstått i samband med pandemin har betydande kortsiktiga konsekvenser, men kan också ha betydelse på lite längre sikt. Ett rimligt antagande är att pandemin bidragit till att intensifiera den strukturomvandling som inletts långt

tidigare, där upplevelser i större utsträckning konsumeras på egen hand. Det pågår också en utveckling mot att allt fler upplevelser digitaliseras. Vägar till hållbar tillväxt Tillväxt inom

upplevelseindustrin bygger traditionellt på en besöksdriven tillväxtmodell. Genom att marknadsföra och locka fler människor att konsumera upplevelser till samma upplevelserum, till exempel genom att attrahera besökare från ett annat land, ställer krav på infrastruktur, transporter och boende för att skapa möjlighet att ta emot fler besökare. Ökad tillväxt genom att locka fler besökare från andra länder, kan emellertid betraktas som ett problem ur ett hållbarhetsperspektiv. Utökad konsumtion förutsätter ökat resande, vilket också innebär ökade utsläpp, särskilt om resan är mer långväga. En utmaning är därför att skapa tillväxt utan att öka resandet. Ett sätt att skapa tillväxt utan att öka resandet är att öka värdet på den konsumtion som genereras genom upplevelser. Ett sätt att göra det är att öka attraktiviteten eller kvaliteten i de upplevelser som konsumeras eller genom att få varje

2021 No. 79 MEETINGS INTERNATIONAL | BIR | 51


STRATEGISK UTVECKLING

besökare att spendera mer i samband med sitt besök, till exempel genom att utöka vistelsens längd för varje besökare. Ett annat sätt att öka upplevelseindustrins förädlingsvärde är internationalisering, till exempel genom att arrangera evenemang på en internationell marknad, så kallad geo-cloning. Digitalisering erbjuder också nya möjligheter för tillväxt. Genom att göra fysiska upplevelser tillgängliga

funktionalitet, prestanda, äganderättigheter och varumärken. Det handlar också om behov av utökade resurser, både finansiella och personella, för att kunna anpassa verksamheten till digital form. En viktig utmaning relaterat till digitalisering är möjligheten för arrangören att ta betalt för den digitaliserade upplevelsen. Den kanske viktigaste potentialen för tillväxt i upplevelseindustrin finns

”Den västsvenska upplevelseindustrin saknar en central plattform” med hjälp av digital teknologi skapas möjlighet att ta del av upplevelser på distans utan att för den skull generera ett fysiskt besök. Digital teknologi kan tillgängliggöra platser som är överbesökta, områden som är känsliga och måste bevaras eller som helt enkelt är otillgängliga. Digitalisering av upplevelser skapar också möjligheter till tillväxt bland de företag som utvecklar den teknologi som används för att digitalisera upplevelser. Pandemin har gett upphov till flera innovativa exempel där upplevelsearrangörer har utvecklat nya sätt att nå ut till sina kunder, besökare och deltagare med hjälp av digital teknologi. Hybridmöten är ett tydligt exempel. Digitaliseringen skapar möjlighet till fördjupning. Konsumenten kan ta del av mer än den ytliga föreställningen. Relationen mellan arrangör och besökare kan stärkas och grupper av deltagare kan interagera med varandra. Att digitalisera upplevelser, som vanligtvis arrangeras i fysisk form, skapar flera utmaningar. Det leder till svåra teknikval, osäkerhet om

i att bidra till att skapa nya digitala plattformar, som gör det möjligt för upplevelsearrangörer att också få del av de intäkter som exponeringen genererar. Å ena sidan skapas utökade möjligheter för utveckling av företag som arrangerar digitala upplevelser. Å andra sidan skapas tillväxt i de företag som utvecklar de plattformar och upplevelserum vilka gör det möjligt för upplevelsearrangörer att erbjuda digitala upplevelser. Betydelsen av offentliga insatser

Upplevelseindustrin är till stor del beroende av offentliga investeringar. I en traditionell besöksdriven tillväxtmodell spelar offentliga investeringar en betydelsefull roll. Det offentliga är en viktig finansiär och arrangör av upplevelser, samtidigt som offentliga investeringar är centrala för att för att skapa upplevelserum, till exempel arenor och transportinfrastruktur. Offentligt finansierade destinationsorganisationer, såväl kommunala som regionala, spelar också en central roll i att främja

52 | MEETINGS INTERNATIONAL | BIR No. 79 2021

upplevelseindustrins utveckling. Övergången mot grön tillväxt baserad på internationalisering och digitalisering innebär att destinationsorganisationer får en delvis ny roll att spela. Men möjligheten för destinationsorganisationer och andra offentliga aktörer att bidra till utveckling utöver det som ingår i det offentliga uppdraget är ofta begränsad. Med ett ökat fokus på hållbarhet, minskat resande och digitalisering krävs därför offentliga insatser som stödjer innovation och utveckling på nya sätt.

Rekommenderade åtgärder

Skapa en sammanhållen innovationsmiljö för upplevelser Det saknas en

samlad och tydligt profilerad innovations- och utvecklingsplattform för upplevelseindustrin, motsvarande den som finns inom mer etablerade branscher. Som ett komplement föreslås därför insatser som är mer anpassade till upplevelseindustrins specifika förutsättningar, samtidigt som samverkan med existerande stödstrukturer uppmuntras och fördjupas.

Starta ett utvecklingsprogram för upplevelseindustrin Den västsvenska

upplevelseindustrin saknar en central plattform och en organisation som håller samman och länkar ihop de aktörer som behövs för att utveckla industrins potential, för att överbrygga gränser mellan sektorerna, och för att initiera insatser som kan utveckla den ytterligare och skapa tillväxt inom nya områden. Målet bör vara att positionera Västsverige som en konkurrenskraftig internationell knutpunkt för upplevelserelaterade näringar. Etableringen av ett utvecklingsprogram för upplevelseindustrin skulle kunna


STRATEGISK UTVECKLING

”Ett sätt att skapa tillväxt utan att öka resandet är att öka värdet på den konsumtion som genereras genom upplevelser”

vara ett sätt att stärka regionens ställning ytterligare, både nationellt och internationellt. Skapa balanserad samverkan Eta-

bleringen av ett utvecklingsprogram för upplevelseindustrin har som huvudsakligt syfte att skapa ekonomisk tillväxt, vilket kan motsäga kulturella värden och intressen. Det är därför viktigt att utveckla former för samverkan där ekonomiska, ideella och kulturella intressen och värden kan balanseras. Upplevelseindustrins särskilda karaktär ställer krav på nya arbetssätt som skiljer sig från traditionella science parks. Eftersom upplevelseindustrin karaktäriseras av en mängd olika aktörer, såväl offentliga, privata som ideella organisationer, vilka samverkar i produktionen av upplevelser, krävs samverkan även i innovationsprocesser. Möjligheten att knyta samman olika kompetenser är central. Samtidigt är neutralitet och balans mellan olika intressen avgörande för ett fritt erfarenhetsutbyte. Forskning tillsammans för upplevelseindustrins utveckling En viktig

utgångspunkt för upplevelseindustrins långsiktiga utveckling är den forskning som redan finns etablerad

vid universitet och högskolor inom regionen. En central utgångspunkt är att forskning behöver bedrivas i samverkan mellan flera aktörer. Det innebär också tillämpning av andra metoder och utveckling av alternativa teoretiska perspektiv. På så sätt skapas ömsesidig nytta. Det är viktigt att skapa långsiktiga förutsättningar som gagnar både industri och forskning. Kompetensutveckling för upplevelsebaserade företag genom samverkan Utvecklingen av en långsiktigt

hållbar och internationellt konkurrenskraftig upplevelseindustri baserad på grön tillväxt och digitalisering ställer nya krav på nya kompetenser i upplevelseindustrins företag. En viktig faktor för att åstadkomma sådan anpassning i utbildningssystemet är nära kontakter och interaktion mellan näringsliv och utbildningsinstitutioner. På så sätt skapas ömsesidigt lärande och utbyte, vilket i förlängningen har större potential än enskilda insatser som till exempel att skapa särskilda utbildningsprogram. Gör Västsverige till ett världsledande centrum för utvecklingen av framtidens upplevelseindustri. Etableringen av ett utvecklingsprogram för upplevelseindustrin är ett led i

visionen att göra Västra Götalandsregionen till norra Europas mest dynamiska centrum för upplevelsebaserat företagande. Genom insatser för innovation och kunskapsutveckling inom upplevelsebaserat företagande skapas långsiktig internationell konkurrenskraft. Av central vikt är därför insatser för att attrahera etablering av internationella företags forskning och utveckling inom regionen. En viktig drivkraft för utländska direktinvesteringar är tillgång till samlad kunskap och kompetens. I det här avseendet ligger upplevelseindustrin efter andra styrkeområden i Västsverige. En långsiktig satsning på upplevelseindustrin behöver således också inkludera en samordning av kompetenser och en tydlig marknadsföring av Västsverige som en dynamisk miljö för upplevelsebaserade näringar i Norden. Från rapporten: ”Vägar till hållbar tillväxt – en förstudie om framtidens upplevelseindustri i Västsverige” skriven av Ola Bergström, professor vid Handelshögskolan, Göteborgs Universitet.

2021 No. 79 MEETINGS INTERNATIONAL | BIR | 53


KELLERMAN

Roger Kellerman Publisher, omvärldsspanare, trendskapare, ­utbildare och nätverksbejakare. Har närmare 40 års erfarenhet inom den internationella ­mötesindustrin. Grundare av Mötesindustriveckan. twitter.com/thekellerman foto

Sara Appelgren

I Have a Feeling WE’RE NOT IN KANSAS ANYMORE Nu för tiden kallas vår samtid ofta för det nya normala. Sedan pandemin har vi sett hybridmöten anlända vid sidan av personliga möten som en ny kusin från landet – som i bästa fall gör online-möten lite roligare, om produktionen är tillräckligt professionell. Och även om själva teknologin har funnits i åratal, så sparkade pandemin oss plötsligt och handgripligen en bit längre in i framtiden. Nu står vi inför en värld där gamla regler inte längre gäller, och där vi uppenbart behöver se på saker på nya sätt. Ett sådant sätt, att försöka hjälpa kanske alltmer vilsna eller förvirrade mötesdeltagare, är att lära sig vad lateralt tänkande är. Lateralt tänkande innebär att använda ett otraditionellt angreppssätt mot något, vilket kan leda till enkla eller oväntade lösningar på komplexa problem. Begreppet lateralt tänkande introducerades av Edward de Bono i hans bok The Use of Lateral Thinking redan 1967. I kontrast till traditionell problemlösning, där man angriper ett givet problem genom att gå direkt på det, innebär lateralt tänkande att man istället först lägger tid på att komma fram till nya sätt att betrakta själva problemet. Först därefter ger man sig i kast med det faktiska arbetet med att hitta nya lösningar på det. På engelska kallas ofta icke-linjär problemlösning

för obliquity, konsten att nå ett mål utan att sikta direkt på det. Det latinska uttrycket Speramus meliora, Resurget cineribus, betyder ”Vi hoppas på något bättre, Det ska resa sig ur askan”. I vandringen bland pyrande ruiner kan vi upptäcka pusselbitar som ger oss möjlighet att skapa något nytt. Men har vi verkligen genomgått en så pass avgörande förändring att vi kan hävda att vi reser oss ur askan? Det kan verkligen diskuteras. Finansiellt, råder det inget tvivel om att så är fallet, eftersom mötesindustrin faktiskt har drabbats hårt. Men kan verkligen kongressdelen inom branschen fortsätta hållas väsentligt förminskad under flera års tid? Är vi inte helt enkelt tvungna att ha personliga möten mellan forskare och tänkare för att hålla takten uppe vad gäller utveckling och innovation? All form av vetenskaplig och kulturell forskning på universitet handlar om djupgående studier och fördjupning av kunskap. Specialister gräver allt djupare och djupare. Men omvärldens förståelse ökar dock inte i samma takt som specialisternas. Vi behöver inte bara människor som gräver djupare. Vi är också i stort behov av människor som förbinder alla djupgrävare genom att bygga horisontella tunnlar. Och det är just detta som sker när vi ses på kongresser och

54 | MEETINGS INTERNATIONAL | BIR No. 79 2021

event. Vi behöver mötas personligen, bilda personliga kontakter, och upprätthålla ett varaktigt utbyte av kunskap och idéer. Rubriken på den här krönikan är hämtad från en berömd replik i filmen Trollkarlen från Oz, som enligt forskare vid universitetet i Turin, Italien är världens mest refererade film. I ett svartvitt pastoralt Kansas, sveper en tornado bort bondflickan Dorothy (spelad av Judy Garland), och hennes hund Toto från det liv de känner, och förflyttar dem till det magiska landet Oz. Och i samma ögonblick som de två träder in på okänd mark, så växlar filmen från 1939 (den första mainstreamfilmen släppt i färg) över från svartvitt till sprudlande Technicolor, för att understryka det avgrundslika skiftet i omgivningar. En konfunderad Dorothy undersöker med viss tvekan de märkliga och okända nya omgivningarna, och säger sedan till sin följeslagare: “Toto, I’ve a feeling we’re not in Kansas anymore.” Varje gång spelplanen radikalt förändras, i allt från musik och kultur till politik och affärer, så fortsätter folk att referera till denna banbrytande scen av filmisk magi. Och jag tror att praktiskt taget alla inom den globala mötesindustrin får lov att hålla med om att vi definitivt inte befinner oss i Kansas längre.


Vi gillar att ha gäster Som gäst i vår stad möts du av en varm omtanke och inställningen att ingenting är omöjligt. Om du lämnar oss med ett leende på dina läppar så har vi lyckats. Och vi lovar att jobba hårt för att du ska trivas. Vi ses! karlstad.se/moten


Konferensakrobat *

* Du märker det på stolen i mötes­ lokalen, temperaturen i ditt rum eller kanske på hallonen i mar­ meladen. Saker som i sin litenhet är svåra att sätta fingret på, men som gör hela skillnaden för din konferens. Nova Park erbjuder hemtrevliga hotellrum, små och stora mötesrum samt en Water Lounge att landa i efter dagen, bara 12 minuter från Arlanda. Och medarbetare som gör din vistelse lite mer speciell. Välkommen.