Kampen mot Cancer

Yvonne Fuchs

KAMPEN MOT CANCER

Eva Adås. Kliniska prövningar banar väg för medicinska framsteg.

Henrik Grönberg. En sammanhållen prostatacancervård räddar liv.

Förra året drabbades Yvonne av obotlig lungcancer. Trots dödsdomen väljer hon att se positivt på livet. Sida 12–13.

Ett liv med god livskvalitet under, efter eller med cancer

Lungcancerföreningen

Lungcancer är fortfarande den dödligaste cancersjukdomen, men det skulle inte behöva vara så.

Blodcancerförbundet

Forskningen har gjort enorma framsteg gällande blodcancer men många får inte tillgång till dessa läkemedel tillräckligt snabbt.

Margareta Haag Ordförande Nätverket mot cancer

Hälsosamma levnadsvanor kan reducera riskfaktorer för cancer. Screening kan tillse att patienter diagnosticeras tidigt. Vaccination kan reducera cancer, till och med utrota vissa diagnoser. Via digitala riskanalysmetoder kopplat till journalsystemet skulle vissa cancerdiagnoser kunna upptäckas i Stadie 1. Patienten skulle vinna tid för liv – och samhälle och sjukvård skulle vinna på bristen av kostnader.

Konsekvenserna av att inte genomföra screening, vaccinationer och metoder för tidig upptäckt blir ökad dödlighet i cancer och reducerad livskvalitet för personer som diagnosticeras i ett senare skede. Kostnaderna för samhället ökar på grund av sen diagnos och biverkningar som ger patienten problem med återgång till arbete.

Patienten som en partner i forskning och vård skulle utveckla både forskning och vården.

Prostatacancerförbundet

De 2 200 män som dör varje år i prostatacancer, är alldeles för många. Men det går att få ned dödligheten i prostatacancer.

Projektledare: Jakob Spång (jakob.spang@mediaplanet.com)

Verkställande direktör: Arvid Olofsson Redaktionschef: Tim

Sobek Designer: Daniel Petersson Distribution: Svenska

Dagbladet 26-09-2023 Tryckeri: Bold Printing Mediaplanet

kontaktinformation: E-post: tim.sobek@mediaplanet.com

Omslagsfoto: Maria Eberfors.

@Mediaplanetsweden

Återvinn gärna tidningen

En personcentrerad jämlik vård Ett interoperabelt journalsystem skulle vara patientsäkert. Egenmonitorering skulle kunna användas via journalen. Parametrar för livskvalitet skulle kunna läggas in, mätas och följas upp. Patientens hälsodata skulle ge nytta för patient, forskning och vård. En personcentrerad jämlik vård med patientens behov i fokus skulle ändra på dagens produktionsinriktade vårdorganisation – patientsamverkan skulle kunna bli verklighet! Patienten som en partner i forskning och vård skulle utveckla både forskning och vården. En uppdaterad cancerstrategi är på gång och vi och är gärna med och tar fram den!

Med patienten som utgångspunkt Vi verkar för en cancerstrategi som fastställer riktlinjer för prevention, screening, tidig upptäckt, personcentrerad

vård som kan inkludera strålonkologi, kirurgi och/eller precisionsmedicin, en god livskvalitet under, efter eller med cancer, palliativ vård och patientsamverkan för en bättre forskning och hälso- och sjukvård. Vi verkar för patientgenererad visionsdriven digital data som är interoperatibelt med våra framtida digitala system, för alla olika personcentrerade metoder av innovation, digitalisering, monitorering och systemutveckling men med patientperspektivet, patientens behov och patientsäkerhet som utgångspunkt och kravställare.

Tillsammans gör vi skillnad Nätverket mot cancer rekommenderar att cancerstrategin tas fram i samverkan med profession, akademi, patientföreträdare, politik, myndigheter och näringslivet. Tillsammans kan vi göra skillnad för individer och för samhället. Sverige bör kunna använda de rekommendationer som anges i EU Beating Cancer Plan. Sverige kan gå före med våra kvalitetsregister om vi inkluderar livskvalitet – och med vår överlevnadstatistik som visar på god överlevnad. Tillsammans kan vi jobba för prevention, screening, en tidig diagnos i stadie 1, individanpassad behandling och en god livskvalitet.

Mer stöd till dig som anhörig

Förra våren tog regeringen beslut om Sveriges första nationella anhörigstrategi. Syftet med strategin är att stärka anhörigperspektivet inom hälso- och sjukvård och socialtjänst, utveckla stödet till anhöriga och göra det mer likvärdigt över landet.

Mer än en miljon vuxna anhöriga vårdar, hjälper eller stödjer en närstående. Att ge omsorg till en närstående kan vara mycket tillfredsställande, men det kan också vara påfrestande och påverka den anhörigas hälsa negativt. Därför är det viktigt att anhöriga får rätt stöd för att orka med sin situation.

Socialstyrelsen kommer under hösten att publicera vägledningar för hur stödet kan utvecklas inom hälso- och

sjukvården och socialtjänsten – Strategin kommer bidra till att anhöriga blir mer sedda, görs delaktiga och i större utsträckning får stöd för att kunna hantera sitt omsorgsgivande, säger Lennart Magnusson.

Det finns också många verksamheter utöver kommuner och regioner som erbjuder stöd till anhöriga, inte minst många frivilligorganisationer.

På nationellt kompetenscentrums

(Nka) webbsida kan du finna flertalet

av dessa: www.anhoriga.se/stod-utbildning/stodlinjer-for-anhoriga/

Den 6 oktober på nationella och europeiska anhörigdagen arrangerar Nka ett webbinarium krig anhörigfrågor och stöd till anhöriga. Material med anmälningslänk finns på Nka:s webbsida: www.anhoriga.se

På webbsidan finns också information om den nationella anhörigstrategin och Socialstyrelsens uppdrag.

Det finns idag många faktorer som kan bidra till en ökad livskvalitet för cancerpatienter.

Text

Margareta Haag

Lennart Magnusson Verksamhetschef Nka

Mammografi räddar liv

Svenska kvinnor som regelbundet går på mammografi har, enligt svenska studier, 50% mindre dödlighet i bröstcancer inom 10 år från diagnostillfället jämfört med de som inte gått regelbundet på screening.1

Antalet kvinnor som kallas till screening i Sverige är enligt SCB cirka 2,1 miljoner i den rekommenderade åldern 40 till 74 år.

– Mellan 80 och 85% av alla kvinnor i relevant ålder utnyttjar sin rättighet att gå på screening. Vilket jämfört med resten av världen är väldigt bra, menar Joakim Ramos, överläkare inom bröstradiologi i Region Västmanland, som är ordförande i nationella arbetsgruppen för mammografi.

Gå när du blir kallad

Många enheter i Sverige skickar en andra kallelse om man inte kunnat gå på den första. Det är dock svårare att få en ny tid på enheter som har mobila screeningapparater. Då är det ännu viktigare att kontakta enheten så fort som möjligt.

Tumörer växer olika snabbt och cancern kan hittas sent i utvecklingen. Det handlar om hur tumören utvecklas och om den till exempel har hunnit sprida sig till lym örtlarna.

– Det är stor skillnad på hur många som har lym örtel-metastaser om

man jämför kvinnor som går regelbundet på screening, med de som bara har hoppat över en gång.

Få in en egen rutin

För att upptäcka bröstcancer tidigt bör kvinnor även känna på brösten en gång i månaden för att kolla så att allt känns normalt.

– En minut per sida efter mens räcker, säger Joakim Ramos.

Man bör gå på screening varje gång man blir kallad. Regionerna ska erbjuda alla kvinnor screening i intervaller på 18 till 24 månader.

– Intervallet i screeningen är upplagt efter hur bra effekt man kan se.

Det har skett en utveckling på behandlingssidan Behandlingsmöjligheterna för bröstcancer är många och utvecklingen går hela tiden framåt.

– Om cancern hittas tidigt kan det räcka med mindre ingrepp. Annars finns det tillgång till bra tilläggbehandlingar som ger möjliget till goda behandlingsresultat, säger Joakim Ramos.

Man bör gå på screening varje gång man blir kallad.

Regionerna ska

Överläkare inom bröstradiologi i Region Västmanland, som är ordförande i nationella arbetsgruppen för mammografi

erbjuda alla kvinnor screening i intervaller på 18 till 24 månader.

Referens

1 Duffy et al. 2021. Beneficial Effect of Consecutive Screening Mammography Examinations on Mortality from Breast Cancer: A Prospective Study. Radiology 2021 (299:541–547) 542

Denna artikel är i samarbete med Astra Zeneca.

Text Fredrik Söderlund

Joakim Ramos

Innovativt test förutspår nyttan med cellgifter för bröstcancerpatienter

Vid en bröstcancerdiagnos kan, förutom själva sjukdomen, även tanken på cellgifter vara oroande. Och medan cytostatika är ett viktigt behandlingsalternativ för vissa, ger det för andra bara liten eller ingen klinisk nytta1. Med

Oncotype DX Breast Recurrence

Score® - testet är det möjligt att identifiera vilka patienter som är mest benägna att dra nytta av cytostatika och därmed spara övriga patienter från onödig behandling.2,3,4

Text Exact Sciences

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) publicerade i juni 2021 sin utvärdering av Oncotype DX Breast Recurrence Score® -testet med slutsatsen att testet förväntas innebära klinisk nytta för patienter och besparingar för det svenska sjukvårdssystemet5.Denna utvärdering är första steget mot att ge svenska kvinnor tillgång till den information de behöver för att ta ett mer informerat beslut om sin cancerbehandling.

– Oncotype DX® -testet är ett viktigt steg mot en personligt utformad behandlingsmetod för den hormonkänsliga HER2 negativa bröstcancer som idag står för ca 70% av alla bröstcancerfall i Sverige6. Testets förmåga att förutsäga nyttan med cytostatika är ett bra exempel på hur precisionsmedicin fungerar säger Neil Yman, Nordic Business Lead vid Exact Sciences.

Med genexpressionsanalys är det möjligt att få fram information om en patients tumör som sedan kan nyttjas för att skräddarsy en behandling3,4 Oncotype DX® -testet använder genexpressionsanalys för att förutspå vilka patienter som kommer ha nytta av cellgifter3,4. Testet är utvecklat av Exact Sciences, en av världens ledande leverantörer av genexpressionsanalyser, och analyserar den individuella biologin hos en bröstcancertumör genom att undersöka aktiviteten hos 21 nyckelgener i tumörvävnaden. Då testet utförs på en liten mängd av den vävnad som

avlägsnats under den ursprungliga operationen eller biopsin behöver patienten inte genomgå några ytterligare kirurgiska ingrepp för att genomföra testet. Den avlägsnade vävnaden skickas till ett specialiserat centralt laboratorium i USA och resultaten skickas tillbaka till klinikern inom 7-10 dagar.

– Med Oncotype DX® -testet får du ett resultat, känt som Recurrence Score® -resultatet, från 0 till 100 där ett värde på 26 eller högre innebär att cytostatika som tilläggsbehandling till hormonterapi sannolikt medför en nytta för patienten, medan ett värde på 25 eller lägre betyder att cytostatika sannolikt inte tillför någon nytta till hormonbehandlingen och endast skulle medföra ytterligare biverkningar förklarar Neil Yman1

Oncotype DX® -testet är det enda i sitt slag som validerats för att avgöra vilka patienter som skulle kunna dra nytta av cytostatika som tillägg till sin behandling3,4,7. Den prospektiva randomiserade studien TAILORx som

genomfördes mellan 2006 och 2010 med 9 års uppföljningstid, bekräftade att kvinnor med ett Recurrence Score® resultat i intervallet 11-25 som endast fick hormonbehandling hade en lika liten risk för återfall som de kvinnor i samma grupp som fick cytostatika utöver hormonbehandlingen2. Under studien upptäcktes även att 73 procent av patienterna som hade fått den kliniska riskbedömningen hög risk, vilket förknippas med en hög risk för återfall, hade ett Recurrence Score®-resultat på 0-25, samtidigt som 43 procent av patienterna med ett Recurrence Score®resultat på 26-100 hade fått den kliniska bedömningen låg risk vilket förknippas med låg återfallsrisk2. Om patienternas behandlingsbeslut skulle ha baserats enbart på den kliniska bedömningen fanns alltså risken att dessa patienter skulle ha över- eller underbehandlats.

Oncotype DX® -testet har utvecklats för personer som nyligen diagnostiserats med bröstcancer i ett tidigt skede och vars tumörer är östrogenreceptorpositiva och HER2- negativa. Det kan användas för kvinnor både innan, under och efter klimakteriet, vid cancer som antingen har eller inte har spridit sig till lym örtlarna under armen (1-3 positiva lym örtlar)2,3,4,7,8,9. Internationellt rekommenderas redan Oncotype DX® -testet för att vägleda beslut om cytostatika för bröstcancerpatienter i ett tidigt skede och hittills har mer än en miljon patienter i fler än 90 länder mottagit ett Recurrence Score®-resultat som en del av sin behandling5,9,10,11,12,13

and benefit of chemotherapy in women with node-negative disease, estrogen receptor -positive breast cancer. Paik S, Tang, G, & Shak S et al. 23, 2006, Journal of Clinical Oncology, Vol. 24, pp. 3726-3734.

4. Prognostic and predictive value of the 21-gene recurrence score assay in postmenopausal women with node-positive,estrogen-receptor-positive breast cancer on chemotherapy: a retrospective analysis of a randomised trial. Albain KS, Barlow WE, Shak s, et al. 2009, The Lancet Oncology, Vol. 11, pp. 55-65.

5. TLV, Health Economic Assessment of Oncotype DX Breast Recurrence Score® Test Scope, June 2, 2021 6. Nationellt kvalitetsregister för bröstcancer (NKBC) https://statistik.incanet. se/brostcancer/

6. Geyer et al. npj Breast Cancer 2018.

7. First results from a phase III randomized clinical trial of standard adjuvant endocrine therapy +/- chemotherapy in patients with 1-3 positive nodes, hormone receptor-positive and HER2-negative breast cancer with Recurrence Score ≤25: SWOG S1007 (RxPONDER. Kalinsky K, Barlow WE, Meric-Bernstam F, et al. SABCS: s.n., 2020. GS3-00.

8. NICE. NICE DG34: Tumour profiling tests to guide adjuvant chemotherapy decisions in early breast cancer. NICE.org. [Online] 18 December 2018. [Cited: 17 May 2021.] https://www.nice. org.uk/guidance/dg34/chapter/1-Recommendations.

9.

Oncotype DX®-testet är ett viktigt steg mot en personligt utformad behandlingsmetod för den hormonkänsliga HER2 negativa bröstcancer.

Neil Yman

Utvärdering av behandling vid spridd bröstcancer möjlig efter två veckor

Ny studie om spridd bröstcancer visar att det redan efter två veckor går att utvärdera om behandlingen är effektiv.

Patienter med spridd bröstcancer lever i genomsnitt längre idag än för tio år sen. Nya effektivare läkemedel och bättre behandling är några av orsakerna. Tack vare en ny studie om monitorering av spridd bröstcancer är det nu möjligt att redan efter två veckor utvärdera effekten av behandlingen.

– Genom att mäta aktiviteten av nivåer av enzymet tymidinkinas (TK) som finns i blodet går det att få en uppfattning om hur snabbt cellerna delar sig. Ju högre delningstakt en cancercell har desto mer enzym bildas. Metoden ger både snabbare svar och

är mer kostnadseffektiv än exempelvis röntgen. Den gör det också möjligt att monitorera hur en patient svarar på en behandling under en längre tid, säger Dr. Luca Malorni, MD, PhD, Pratosjukhuset, Italien.

Förbättrad livskvalitet och livslängd Testerna kräver ingen specialutbildad personal, resultaten är enkla att förstå och kostnaden är låg. Dessa tre faktorer gör att testerna går att genomföra i stor skala.

– Patienterna som deltog i studien tog ett första blodprov 15 dagar efter påbörjad behandling och ett till blodprov efter 28 dagar, en vecka efter senaste behandlingstillfället.

Resultaten för patienterna var indelade i tre grupper. I första gruppen var resultat med lågt TK-värde vid båda testtillfällena. I andra gruppen fanns de med lågt TK-värde vid första testet, men högt värde vid andra testet. Tredje gruppen bestod av de med högt TK-värde både efter första och andra testet.

– Biovicas biomarkör är den enda vi

FOTO: PRIVAT

Studien är ett viktigt steg i att förutse vad en behandling har för prognos och gör det möjligt att skräddarsy en behandling.

Luca Malorni

har arbetat med som efter endast två veckor kan visa på om en behandling är effektiv. Studien är ett viktigt steg i att förutse vad en behandling har för prognos och gör det möjligt att skräddarsy en behandling. Patienter med spridd bröstcancer får förbättrad livskvalitet och kan leva längre, avslutar Dr. Luca Malorni.

Låg kunskap bland politiker ger ojämlik vård i livets slut

Den palliativa vården är till för att möta behov hos den enskilda patienten och närstående när sjukdom eller ålder gör att livet går mot sitt slut. Socialstyrelsen har utlyst palliativ vård som ett diagnosövergripande specialistområde, men trots detta råder det kunskapsbrist inte minst bland politiker kring vad palliativ vård innebär

Detta har lett till ojämnt fördelade resurser, skillnader beroende på ålder och sjukdom, samt att alla patienter inte kan erbjudas de vårdformer de har rätt till. Bristen på resurser gör att den palliativa vården tappar helhetssynen med fokus på livskvalitet, relationer och närstående.

Den största diagnosgruppen Varje år avlider omkring 90 000 personer i Sverige och ungefär 75 000 av dem behöver palliativ vård i någon form. Cancersjukdomar är den största diagnosgruppen, men oavsett sjukdom kan patientens situation i livets slutskede se mycket olika ut.

Världshälsoorganisationen WHO definierar palliativ vård som ett förhållningssätt för att förbättra livskvaliteten för patienter och deras närstående genom att förebygga och lindra lidande genom att tidigt upptäcka, bedöma och behandla smärta och andra fysiska, psykosociala och andliga problem i samband med livshotande sjukdom. Enligt Socialstyrelsen ska vårdformen omfatta alla som har behov oavsett ålder eller diagnos.

Mot bakgrund av den utveckling vi ser i flera regioner idag, anser vi i Nätverket mot gynekologisk cancer att det är nödvändigt att ansvariga politiker och vårdgivare uppdaterar sina kunskaper om palliativ vård. De regionala skillnaderna vi ser idag är oacceptabla och vi måste värna om palliativ vård som det specialistområde det är.

Många regioner erbjuder i dag välfungerande och individanpassad palliativ vård i hemmet, genom ASIHteam med god kunskap och erfarenhet av palliativ vård. Patienter som får denna typ av vård upplever högre nöjdhet med sin vård och ökad livskvalitet. Dessa patienter behöver inte heller uppsöka sjukhus i samma utsträckning som patienter som vårdas för motsvarande tillstånd på annat sätt.

Stor skillnad mellan storstäder och landsbygd

Det finns en stor skillnad mellan storstäder och landsbygd. I norra Sverige måste svårt sjuka transporteras långa sträckor för sjukhusvård. I sitt redan utsatta läge behöver patienten möta ny vårdpersonal utan kunskap om deras specifika situation.

Regionalt Cancercentrum Norr ger exempel på flera allvarliga brister i den palliativa vården, som att endast ett fåtal orter i Sverige har tillgång till hospice och att många sjukhus i landet saknar specialiserade palliativa vårdplatser där patienter kan få sakkunnig och effektiv lindring. På vissa platser i landet saknas ASIH -team och det går inte heller att som patient få stöd av ett palliativt konsultteam.

I flera regioner, som till exempel i Västra Götalandsregionen, har man beslutat att lägga ner ASIH-teamen, och i stället införa palliativa konsultteam under kontorstid, där patienten under övrig tid vårdas av den ordinarie hemsjukvården. Vi menar att denna utveckling riskerar att hacka upp den palliativa vården och skapa otrygghet och oro för svårt sjuka människor och deras närstående. Dessutom åsidosätts den rätt som alla medborgare har till en god palliativ vård.

En jämlik tillgång till palliativ vård Regionpolitiker i hela landet ska verka för en jämlik tillgång till palliativ vård, oavsett patientens diagnos, ålder och bostadsort. Det innebär att alla

patienter som behöver palliativ vård ska ha tillgång till specialiserad palliativ kompetens. Med rätt resurser och kompetens säkerställs att även andra för patienten viktiga behov tillgodoses, som kontinuitet, att det finns extra tid för samtal och inte minst stöd till närstående.

Hemsjukvård med palliativ kompetens är central, det räcker inte med allmän sjukvårdskompetens. Att stärka den specialiserade palliativa vården i hemmen utesluter inte behovet av specialiserad palliativ vård på sjukhus och hospice. Utöver sjukvård är tillgång till palliativ konsultation viktig för patienter med behov som inte behöver föranleda sjukhusvård eller hemsjukvård. Dessa tre vårdformer i samverkan är grundläggande för att skapa en trygg och kompetent palliativ vård för våra svårast sjuka.

Döden kan inte göras om, och vi får bara en chans till ett bra avslut.

Text Sofia Gad

Denna artikel är i samarbete med

Läs mer på biovica.com/

Luca Malorni MD, PhD Pratosjukhuset, Italien

Barbro Sjölander Ordförande Nätverket mot gynekologisk cancer

Denna artikel är i samarbete med Nätverket mot gynekologisk cancer.

”Det var som att dra ned rullgardinen”

I slutet av 2017 fick Lena Wäppling ett samtal som förändrade hennes liv för alltid. Drygt fem år senare har hon överlevt äggstockscancer – och hjälper andra kvinnor som drabbats. ”Vi fokuserar på tidig upptäckt, så att mer resurser läggs på att upptäcka äggstockscancer tidigare”, berättar Lena.

Det började som en hosta som vägrade ge sig.

Lena Wäppling hade varit på vårdcentralen och skulle tillbaka för ett uppföljningsbesök. Det var när vårdcentralen ringde några timmar innan besöket som hon förstod att det var betydligt allvarligare än bara hosta.

– De sade: ”Lena, du bör ta med dig din man till dagens besök”, berättar Lena.

På vårdcentralen fick hon veta att de hittat cancerceller, vilket senare visade sig vara äggstockscancer. Tumören var stor som en knytnäve.

– Det var svårt att ta in. Cancer? Jag sökte ju för hosta. Min första tanke var att de måste ha tagit fel.

”Jobbigaste samtalen jag någonsin haft”

Nästa steg var att informera sina två döttrar.

– Det är de jobbigaste samtalen jag någonsin haft. För dem var cancer lika med döden, säger Lena.

Beskedet blev början på en lång och tuff resa, med operation och cellgiftsbehandlingar.

– Det var som att dra ned rullgardinen. Jag skulle fylla 50, hade ett jobb, reste mycket i världen. Från det aktiva livet gick jag till att vara dödligt sjuk, till att bara vara hemma, berättar Lena.

Fann stöd hos andra patienter Förutom supporten från familj och vänner fann Lena stöd i patientföreningen Nätverket mot gynekologisk cancer.

– De har en Facebookgrupp där man kan ställa frågor och dela med sig av sin historia. Det var väldigt skönt att ha kvinnor som gått igenom liknande saker att ställa de här frågorna till, berättar Lena.

Hon nöjde sig dock inte med att bekämpa sin egen cancer, utan bestämde sig för att ingen kvinna ska behöva drabbas av det hon genomlidit. Därför startade hon Lena Wäpplings Stiftelse, som samlar in pengar till forskningsprojekt.

– Vi fokuserar på tidig upptäckt, så att mer resurser läggs på att upptäcka äggstockscancer tidigare. Det vi drömmer om är att det ska finnas ett sätt att screena för äggstockscancer, på samma sätt som det finns mammografi för bröstcancer eller PSA-test för prostatacancer.

Hög dödlighet

Hon lyfter särskilt fram den höga dödligheten.

– Tittar man totalt bland dem som drabbas så är det bara 50 procent av patienterna med äggstockscancer som lever efter fem år, säger Lena.

Hon vill se en utveckling likt den inom bröstcancer, där dödligheten minskat.

Det var svårt att ta in. Cancer? Jag sökte ju för hosta. Min första tanke var att de måste ha tagit fel.

Lena Wäppling

– Våra kolleger inom bröstcancer har gjort ett fantastiskt jobb, fått stor uppmärksamhet, och dödligheten har också gått ned för bröstcancer för att man har kunnat lägga mer resurser på forskning, säger Wäppling.

I dag är det drygt fem år sedan Lena fick diagnosen. Om inget händer blir hon inom kort friskförklarad.

– Jag mår bra i dag och har inte behövt någon ytterligare behandling sedan operation med efterföljande cellgiftsbehandlingar. Jag har haft en enorm tur att cancern inte kommit tillbaka, säger hon.

Lena Wäppling

Artikeln har tagits fram i ett samarbete mellan Lena Wäppling och AstraZeneca

Se videon om Lenas cancerresa genom att scanna QR-koden:

SE-14577-09-23-ONC

AstraZeneca AB, 151 85 Södertälje, www.astrazeneca.se

Ny klass av läkemedel kan leda till ny behandling av äggstockscancer

Det svenska bolaget Kancera utvecklar en helt ny klass av läkemedel genom två småmolekylära läkemedelskandidater som båda verkar genom att blockera det så kallade fraktalkinsystemet.

Text Kancera

Fraktalkinsystemet fungerar som ett styrsystem i kroppen för en grupp av immunceller som visat sig vara sjukdomspådrivande i en rad olika sjukdomar, bland annat cancer. En av Kanceras läkemedelskandidater studeras nu i KANDOVA-studien, en klinisk fas I/ II studie i patienter med äggstockscancer med återfall efter platiniumbaserad kemoterapi.

Motverka tumörtillväxt och

sjukdomsprogress

Målet med kemoterapi är att skada cancercellernas DNA och därigenom motverka tumörtillväxt och sjukdomsprogress. Ett stort problem vid behandling av äggstockscancer är dock att kemoterapin fungerar sämre ju längre sjukdomen fortskrider. Den huvudsakliga orsaken till det är att cancercellerna utvecklar förmåga att reparera den DNA skada som kemoterapin orsakar.

Thomas Olin, bolagets forskningsoch utvecklingschef, berättar mer om möjligheterna Kancera ser:

–Vår forskning visar att vår läkemedelskandidat hämmar cancercellernas

DNA reparation och i tillägg reducerar nivåerna av vissa immun- och vävnadsceller som understödjer cancercellernas tillväxt. Vår förhoppning är att de här två effekterna i samverkan kan bidra till att återställa mottagligheten för platinumbaserad kemoterapi och det är något vi nu för första gången studerar i patienter.

Studie genomförs på flera universitetssjukhus

KANDOVA-studien genomförs på flera universitetssjukhus i Sverige, Norge och Danmark. Huvudprövare för studien är Hanna Dahlstrand, verksam som överläkare i onkologi och gynekologisk onkologi på Karolinska universitetssjukhuset i Solna.

–Vi gläds åt att få samarbeta med Hanna Dahlstrand och de andra framstående prövarna som medverkar i studien. Den här studien är väldigt viktig för Kancera, då behovet av mer effektiva behandlingsformer är stort, säger Peter Selin, VD på Kancera och fortsätter:

– För varje återfall minskar effekten av behandling och risken för sjukdomsprogress ökar. Om denna kliniska studie kan visa att vår fraktalkinblockerare

kan öka effekten av kemoterapi och fördröja tiden till återfall har den potential att bli ett nytt och värdefullt behandlingsalternativ för den här utsatta patientgruppen, avslutar Peter Selin.

Kancera AB utvecklar en ny klass av läkemedel mot inflammation och cancer, med fokus på att utveckla läkemedelskandidater som med precision styr immunoch cancerceller genom det s.k. fraktalkinsystemet. Kanceras aktie handlas på Nasdaq First North Premier Growth Market.

För ytterligare info, kontakta: Peter Selin, VD Kancera AB

Vill du veta mer? Besök hemsidan www.kancera.com

Denna artikel är i samarbete med Kancera.

OM KANCERA

Målet är att återställa mottagligheten för kemoterapi.

Peter Selin, VD på Kancera med KANDOVA-studiens huvudprövare Dr. Hanna Dahlstrand

Ta hand om kroppen och själen vid cancerbehandling

Att leva med cancer kan innebära många förändringar för både kropp och själ. Då kan det kännas skönt att hantera det som går att påverka – huden och sinnet till exempel. Vi möter Fredrika Skiöld, som fick en cancerdiagnos som 19-åring. Här får vi höra hennes historia och hur hon inspirerar andra att ta vara på livet.

Det är på dagen fem år sedan Fredrika Skiöld opererade bort en stor elakartad tumör på hennes vänstra äggstock. Efter tuffa behandlingar är hon idag cancerfri, men lever med hotet om att kunna bli drabbad igen. Hur hanterar man den insikten?

– Livet är skört för oss alla, bara att jag i mitt fall har fått det uttalat. Efter mina behandlingar ställde jag mig frågan om vad jag skulle göra med mitt liv, nu när jag fått äran att fortsätta leva. Tillsammans med min mamma kändes det självklart att dela mina erfarenheter och verktyg för att ta vara på nuet. Så nu erbjuder vi yoga och meditation, exempelvis till andra som går igenom tuffa behandlingar. Det känns väldigt meningsfullt.

Fokus på det som går att påverka Under Fredrikas behandlingar jobbade hon främst med de mentala bitarna,

positiva utfallet av sitt tillfrisknande. Det är förstås tufft att titta på när håret faller av, men för att behålla kärleken till sig själv kan det, enligt Fredrika, vara skönt att fokusera på sådant man kan påverka.

– Även om huden är en bisak i det stora hela, kan det hjälpa att hålla fast vid sådant som man med små medel kan hantera. För cellgiftsbehandlingen gör huden väldigt irriterad och jag kunde inte undvika att klia. När det inte fanns kraft att ta hand om mig själv, var jag tacksam över att mamma ständigt smorde mina armar, ben och fötter.

Peter Bjerring, dermatolog vid Ålborgs universitetssjukhus, bekräftar att både strålbehandling, cytostatikabehandlingar, eller så kallad kemoterapi, och immun- och hormonterapier ger kraftiga besvär på huden.

– Vid kemoterapi ges läkemedel för att döda cancercellerna, men även de friska

Peter Bjerring Dermatolog

Fredrika Skiöld Grundare av

Text Ulrika Fallenius

Denna artikel är i samarbete med La Roche-Posay.

Scanna QR-koden för mer information om stödbehandling och hudbiverkningar från behandlingar.

80% av cancerpatienter upplever hudbiverkningar i samband med sin behandling*

och cellerna hinner inte nybilda sig tillräckligt snabbt. Då blir huden tunn och känslig vilket även kan ge besvärlig klåda, även flera år efter behandling. Vid hormonterapi får patienten snarare mer dermatologiska problem, som eksem och blåsor.

Förberedelser innan, under & efter Enligt Peter Bjerring är det många som pausar sin cancerbehandling på grund av alla biverkningar, till exempel om det skapar mycket obehag på huden. Så behöver det inte vara.

– Man kan inte minska riskerna, men problemet kan man minimera. Det gör man bäst genom att ge huden de bästa förutsättningarna direkt vid terapistart.

Att återfukta och lugna huden är ett bra första steg för att minska biverkningarna som uppstår på grund av behandlingar. Men vid hormonterapier är det ofta oundvikligt att inte få biverkningar, då är det viktigt att komma i kontakt med medicinskt ansvarig eller dermatolog på hudavdelningen på sjukhuset för att få rätt behandling.

Det finns även receptfria produkter som ger god lindring. Cicaplast Balm B5+ från La Roche-Posay är en sådan, som Peter Bjerringer rekommenderar.

– Den har fantastiska ingredienser som fungerar som en barriär på huden och både lugnar, stärker och skyddar huden.

Ta vara på nuet

Fredrika Skiöld önskar att hon under sina behandlingar fått kännedom om de produkter som idag finns i handeln. Hennes hud är fortfarande påverkad efter behandlingarna och hon håller huden återfuktad och ser till att inte exponera sig för solen alltför mycket.

– Det viktigaste är att ta hand om sig själv, på alla plan. Det ska inte krävas en så svår situation som den jag hamnade i, utan vi kan alla lära oss att ta vara på varje dag vi får. Det enkla är ofta det mest fantastiska, avslutar Fredrika.

”DAGLIG KOSMETISK HUDVÅRD ÄR VIKTIG FÖR ATT SKYDDA HUDEN FRÅN BIVERKNINGAR AV CANCERBEHANDLINGAR. DET KAN BIDRA TILL EN BÄTTRE LIVSKVALITET UNDER BEHANDLINGEN.”

– Prof. Brigitte Dréno (Ansvarig för dermatologi- och onkologiavdelningen, chef för cell- och genterapienheten, vice-dean för forskning vid den medicinska fakulteten i Nantes, Frankrike)

Att leva med cancer kan innebära många förändringar för både kropp och själ. I samband med det kan det kännas bra att ta hand om sin hud och förbereda den på bästa sätt inför kommande behandlingar och återhämtning. La Roche-Posay erbjuder olika alternativ för att lugna, skydda samt förbättra hudens komfort.

Lipikar Balm AP+M, Lipikar Syndet AP+ och Cicaplast Balm B5+ från La Roche-Posay är testade effektivt för att förebygga och minska hudbiverkningar hos cancerpatienter.*

*Charles C., Sultan S., Bungener C., et al., March 2013. Impact of cutaneous toxicity associated with targeted therapies on quality of life. Results of a longitudinal exploratory study. Bulletin du Cancer. Vol 100 N 3

Nystartad patientförening ökar medvetenheten om urinblåsecancer

Varje år blir 3300 svenskar diagnostiserade med urinblåscancer, en ofta bortglömd cancerform som sällan får uppmärksamhet. 2020 bildades därför

Blåscancerförbundet, en patientförening som verkar för att öka medvetenheten om och öka forskningsanslagen till urinblåscancer.

Medelåldern för att bli diagnostiserad med urinblåscancer är 72 år, men även yngre patienter förekommer. Sjukdomen är vanligast förekommande bland män, men den drabbar även kvinnor.

Med ambition att förbättra vården & livssituationen

Ett problem är att kvinnor med urinblåsecancer ofta får en försenad diagnos. Även om sjukdomen är vanligare bland män får kvinnor ofta en mer allvarlig sjukdom med högre dödlighet.

– Vi grundade Blåscancerförbundet eftersom vi saknade en patientförening för urinblåsecancerpatienter. Vi verkar för att förebygga, bekämpa och mildra effekterna av cancer i urinblåsa och urinvägar. Samtidigt verkar vi för en förbättrad vård och livssituation för de drabbade, säger Carl-Henrik Sundin.

– Vår ambition är att öka sjukvårdens kunskap om de vanligaste symptomen så vi kan ställa fler diagnoser. Behandlingen av urinblåsecancerpatienter har i princip inte förändrats sedan sjuttiotalet

och urinblåsecancer tar i snitt två liv varje dag i Sverige. Därför behövs mer forskning, säger Blåscancerförbundets ordförande Carl-Henrik Sundin.

Därför behöver vi mer forskning Förbundet ger synpunkter på vårdprogram och genomför informationsmöten där Blåscancerförbundets medlemmar och professionen möts.

Viktigt att minska väntetiderna Han anser att vården av urinblåsecancerpatienter i stort sett fungerar bra, men det är viktigt att väntetiderna minskar och att fler får rätt diagnos i tid.

– 75 procent av individerna som diagnostiseras har en ytlig form av urinblåscancer, medan 25 procent har en muskelinvasiv cancerform som kräver större ingrepp och tyngre behandling. Våren 2022 började sjukvården ge immunterapi till patienter med muskelinvasiv urinblåsecancer. Det blir intressant att se vilka effekter immunterapin har på denna patientgrupp, Avslutar Carl-Henrik Sundin.

Blåscancerförbundet startade sin verksamhet sommaren 2020.

Föreningen är en svensk pateintförening för dem som fått cancer i urinblåsan.

Cancerföreningen verkar ideellt och är beroende av medlemskap och gåvor.

75 procent av individerna som diagnostiseras har en ytlig form av urinblåscancer.

Carl-Henrik Sundin

Denna artikel är i samarbete med Blåscancerförbundet.

FOTO: PRIVAT

Text Annika Wihlborg

Carl-Henrik Sundin Ordförande Blåscancerförbundet

Bli medlem

Uppmärksamma vanliga symtom på lungcancer tidigt med hjälp av Lungkollen

Varje år får cirka 4000 svenskar diagnosen lungcancer. Tidig upptäckt är avgörande. AstraZeneca har därför utvecklat det digitala frågeformuläret Lungkollen som finns översatt till tio olika språk. Syftet är att informera och uppmärksamma personer med diffusa symtom eller riskfaktorer att söka vård i tid.

Lungcancer upptäcks ofta i ett sent skede, och då har cancern hunnit sprida sig till andra delar av kroppen, vilket begränsar behandlingsmöjligheterna. Lungkollen gör det möjligt att upptäcka eventuell lungcancer och starta behandlingsinsatser i tid. Lungkollen är utvecklad i samråd med läkarna Michael Bergqvist, adjungerad professor och överläkare inom onkologi samt Per Rönmark, specialist i allmänmedicin.

– Om jag hade svarat på frågorna i Lungkollen när jag gick med min rethosta så hade jag kanske fått min diagnos innan sjukdomen hunnit sprida sig, säger Karin Liljelund, vice ordförande i Lungcancerföreningen.

Svårupptäckt och med diffusa symtom En anledning till att lungcancer är svårupptäckt är att symtomen många gånger initialt är diffusa och dessutom många gånger kan förväxlas med andra sjukdomar.

– Alla bör söka vård om man upplever långdragna symtom som hosta, andfåddhet och trötthet, säger Karin. Testet på Lungkollen innehåller nio ja- och nej-frågor som rör de vanligaste symtomen på lungcancer. Användaren får bland annat frågor om långvarig eller blodig hosta, andfåddhet, smärta i bröstkorg eller skuldrorna och tobaksrökning.

Sök vård vid symtom Per Rönmark, specialist i allmänmedicin vill uppmana personer som gör

Tidig upptäckt kan rädda liv

Text Annika Wihlborg

Denna artikel är i samarbete med Lungcancerföreningen.

Lungcancer är fortfarande den dödligaste cancersjukdomen. Men det skulle inte behöva vara så. Tack vare förbättrad diagnostik och nya mer effektiva läkemedel, med färre biverkningar, lever många fler längre och med god livskvalitet säger Karin Liljelund, Lungcancerföreningens vice ordförande. Tyvärr kommer många till behandling sent i sjukdomen. Därför menar Lungcancerföreningen att primärvården måste bli bättre på att uppmärksamma patienter med allmänna symtom som kan vara tidiga tecken på lungcancer. Ju tidigare cancern upptäcks

desto bättre chans till bot. Tidig upptäckt och snabbare vårdkedja tillsammans med en rättvis och jämlik vård i landet är några av de viktigaste frågorna där vi vill se förändringar.

Alla som har lungor kan drabbas av lungcancer!

Lungcancer förknippas fortfarande ofta med rökning, men faktum är att vem som helst kan få lungcancer. Andelen patienter som aldrig har rökt ökar stadigt.

– Vi vill ha bort stigmat runt lungcancer samtidigt som vi vill uppmärksamma de allt yngre patienterna och aldrig-rökarna säger Karin vidare.

Lungkollen och som efter avslutat test får rådet att söka vård att faktiskt göra det.

Skulle kunna rädda 140 liv varje år Det pågår just nu flera projekt för att undersöka hur screeningprogram för tidig upptäckt av lungcancer skulle kunna utformas i framtiden. Undersökning av lungorna med lågdos röntgen (lågdos CT) hos personer med hög risk att utveckla lungcancer skulle kunna rädda ca 140 liv varje år, enligt en rapport framtagen av IHE Lund, på uppdrag av Nollvision Cancer.

Karin Liljelund Vice ordförande Lungcancerföreningen

Var

uppmärksam på följande symtom:

Hosta som inte går över Bröstsmärta

Andfåddhet utan ansträngning Upprepade lunginflammationer Avmagring och aptitlöshet

Gör Lungkollen symtomtest här: lungkollen.se

Vad gör Lungcancerföreningen?

Hos de som är drabbade av lungcancer vet vi att det finns ett stort behov av att få träffas, utbyta erfarenheter och inhämta kunskap. Därför anordnar vi till exempel lokala träffar och föreläsningar om olika ämnen. Ett exempel är vår viktigaste aktivitet, Lungcancerdagen, som i år äger rum den 9 november. Alla är välkomna, läs mer på vår hemsida, www. lungcancerforeningen.se

Förutom våra olika medlemsarrangemang deltar vi i många olika sammanhang där vi kan fungera som en brygga mellan patienter, forskare, läkare och beslutsfattare.

– Jag vill uppmuntra alla som vill bidra till en bättre cancervård att bli medlemmar hos oss, säger Karin Liljelund. Ju fler vi är desto starkare blir vi och desto större möjlighet att påverka har vi.

Om Lungcancerföreningen

Lungcancerföreningen är en ideell patientförening som är till för alla som på något sätt är drabbade av lungcancer.

Stöd oss och bli medlem

Scanna QR-koden lungcancerforeningen.se

Vi vill ha bort stigmat runt lungcancer. Karin Liljelund

”Min positivitet och livsglädje kan ingen cancer i världen ta bort”

För ett år sedan fick Yvonne Fuchs sitt cancerbesked. Enligt läkarna hade hon mellan sex månader upp till ett år kvar att leva.

Yvonne hade avancerad lungcancer, stadie 4b med primärtumör i vänster lunga. Dessutom hittade läkarna metastaser i både höger och vänster lunga, lym örtlar, skelett, benmärg, lever, mjälte samt hjärna och hjärnhinnor.

– Men jag tänkte, mig tar man inte kål på i första taget!

Chockartad upptäckt

Yvonne har alltid levt hälsosamt, aldrig rökt, och sällan varit sjuk. Men hon hade haft olika symptom under en tid, som kraftig smärta som flyttade runt i kroppen, feber och frossa. Dessutom var hon extremt trött hela tiden.

– Läkaren tog alla möjliga prover men hittade ingenting, berättar Yvonne.

Det var först när Yvonne rasade i vikt som läkaren skickade henne till röntgen. Då hade hon haft sina symptom i fyra månader.

– Jag var så orkeslös att jag sov på en madrass på golvet i vardagsrummet för att vara nära kök och toalett. Min feber, frossa och intensiva värk i kroppen kom så fort jag bara gick några få steg. En god vän fick handla mat åt mig, eftersom jag knappt kunde röra mig, fortsätter Yvonne.

–Jag har alltid varit en problemlösare, jag vill stå vid rodret och ta kommandot över min sjukdom.

Vägrade bli nedslagen av diagnosen När Yvonne märkte att den medicin hon fick gav effekt, började hon träna för att bygga upp sin kropp som tappat mycket i vikt. Hon tränade qigong, medicinsk yoga, lätt styrketräning och tog långa promenader.

– Jag kände mig snabbt starkare igen! Kroppen var fortfarande var väldigt mager, men eftersom jag mådde mycket bättre bestämde jag och min son oss för att göra en resa tillsammans.

– Vi gjorde en roadtrip genom Marocko – öknen, högt upp i bergen, längs med kusten, Marrakech, Fez och Casablanca, berättar Yvonne.

– Läkarna hade sagt att jag snart skulle dö. Även om jag själv hade väldigt svårt att tro på det, hade vi ingen tid att förlora.

Resan med sonen blev full av äventyr och glädje. Men trots glädjen hann sorgen ikapp dem en kväll.

– Det var i slutet på resan och vi befann oss högt uppe bland bergen. Maxi var väldigt berörd och sa till mig med tårar i ögonen att han inte ville att jag skulle dö.

Vi höll om varandra och grät, allt kändes surrealistiskt, skulle jag verkligen dö? Jag som kände mig så levande!

Dagen efter bestämde de sig för att göra inspelningar till Maximilians framtida barn - Yvonnes barnbarn, så att de fick lära känna henne, om hon inte skulle finnas kvar när de föddes.

Text Jenny Levin Foto Maria Eberfors

Förr eller senare kommer jag att bli immun, men just nu fungerar medicinen, jag mår toppenbra, både fysiskt och psykiskt. Jag är lycklig och lever hälsosammare än någonsin!

Yvonne Fuchs

– Fast målet är självklart att de kommande barnbarnen ska få träffa mig, kramas, leka, busa och glädjas med sin farmor, säger Yvonne.

Medicinen blev vändningen

Den riktade bromsmedicin som Yvonne behandlas med har relativt lindriga biverkningar och god påverkan på cancern. Men Yvonnes egen rutin varje morgon är även den en viktig del av hennes välmående.

– Varje morgon gör jag en ”Happy Dance” som ger mig glädje och energi. Jag sänder kärlek till min medicin, till mina föräldrar som inte finns längre och till alla som har det svårt runt om ute i världen. Jag visualiserar varje dag hur jag helar cellerna i alla organen i min kropp, att jag är frisk och hälsosam.

Jag tänker att cancern faktiskt är en gåva som fått mig att ta ännu bättre hand om min hälsa”

Yvonnes cancer har minskat, men samtidigt har läkarna sagt att hon aldrig kommer att bli helt frisk. Och effekterna av bromsmedicinen varar inte för evigt. – Förr eller senare kommer jag att bli immun, men just nu fungerar medicinen, jag mår toppenbra, både fysiskt och psykiskt. Jag är lycklig och lever hälsosammare än någonsin!

Väljer att se ljust på livet trots mörk prognos – Jag har alltid varit en person som ser möjligheter istället för problem, jag vill sprida kärlek, bus, skratt, äkthet och medmänsklighet. Samtidigt har jag ett jävlar anamma i mig. Jag ser inte min cancerdiagnos som en hård dom, jag försöker snarare tänka på den som en gåva, den får mig att utvecklas och växa som människa. Jag lever mitt liv här och nu, och ser ljust och positivt på min framtid, avslutar Yvonne.

Yvonne & sonen Maximilian.

Ett lågt pris för en cancerbehandling kan stå patienten dyrt

Sverige har under lång tid varit världsledande när det gäller att utveckla innovativa cancerbehandlingar och ge patienter snabb tillgång till dessa. Bland de länder i Europa där patienter får snabbast tillgång till nya behandlingar sticker Sverige ut som ett föregångsland och vi har länge legat i framkant när det gäller att attrahera globala läkemedelsbolag att göra sina kliniska studier på svenska sjukhus.

Många cancerformer kan idag botas eller framgångsrikt behandlas som en kronisk sjukdom, där patienten kan leva vidare med god livskvalitet. Detta är fantastiska framsteg tack vare forskning och utveckling. Men hur ser utvecklingen ut framåt? Hur värderas innovativa behandlingar inom cancerområdet och hur värdesätts kliniska data i förhållande till pris? Det är frågor som engagerar Olivier Fouret, vd på läkemedelsbolaget MSD i Sverige.

– Målet måste vara en jämlik och rättvis vård där alla cancerpatienter får tillgång till det bästa cancervården har att erbjuda. Men riktigt så fungerar det inte idag. Budgetrestriktioner styr i allt högre utsträckning och lågt pris premieras framför kvalitativa studier. En konsekvens kan bli att forskande läkemedelsbolag på sikt väljer att investera och bedriva kliniska studier i andra länder än Sverige.

På senare år har antalet kliniska studier som genomförs i Sverige minskat i förhållande till andra länder och regeringen beslutade förra året att tillsätta en utredning för att vända den negativa trenden.

– Robusta kliniska studiedata behöver värdesättas i högre grad vid förskrivning av läkemedel. Det ger gott beslutsunderlag för läkaren och

en trygghet för patienten. Det finns annars en risk att patienternas chans till överlevnad äventyras om ekonomiska begränsningar går före patientnyttan.

Olivier Fouret har varit vd på läkemedelsbolaget MSD i Sverige i 18 månader och har under sin tid här sett en utveckling som pekar mot att Sverige premierar budget framför kliniska data.

– Dagens individanpassade cancerbehandlingar bygger på läkarnas frihet att förskriva utifrån patientens individuella behov, samtidigt begränsas den friheten på grund av den kostnadspress som råder. Jag har stor förståelse och respekt för att den ekonomiska situationen sätter stor press på sjukvården, men patientens bästa borde alltid komma i första hand.

Vad skulle du vilja se framåt?

–Om vi kan få till en dialog mellan sjukvården, regionerna och läkemedelsindustrin så kan vi tillsammans hitta sätt att skydda patienternas tillgång till de mest adekvata behandlingarna, samtidigt som vi arbetar för att hitta hållbara ekonomiska lösningar. Som läkemedelsbolag har vi svårt att nå fram här och jag tror att en ökad transparens och förutsägbarhet i beslutsprocesser av behandlingar skulle förbättra förutsättningarna för effektiv cancerbehandling i Sverige.

Målet måste vara en jämlik och rättvis vård där alla cancerpatienter får tillgång till det bästa cancervården har att erbjuda.

Vad är Sverige riktigt bra på inom cancervård? – Sverige är riktigt bra i det förebyggande arbetet. Att jobba med folkhälsan genom informationskampanjer och att ”bygga in” hinder för att göra det svårt för människor att konsumera till exempel tobak och göra det enklare att leva ett hälsosamt liv. Den proaktivitet och resultat vi ser inom vaccinationer är ett annat gott exempel. Här skulle jag säga att Sverige är världsledande. Inom forskning och utveckling ligger också Sverige väldigt bra till, och det är en av anledningarna till att det är så viktigt för oss på MSD att bedriva vår verksamhet här. Vi är representerade i över 50 kliniska studier i Sverige och vi har ett väldigt starkt samarbete med bland annat Karolinska Sjukhuset, något som vi är otroligt stolta över.

Denna artikel är i samarbete med MSD Sverige.

Forskning som bidrar till ett bättre liv efter cancerbehandling

Många unga cancerpatienter drabbas av komplikationer senare i livet. Framförallt är det kognitiva besvär och i synnerhet hjärntrötthet som debuterar i vuxen ålder. I Göteborg pågår ett forskningsprojekt där man försöker förstå den långsiktiga hjärntröttheten hos unga canceröverlevare.

ISverige insjuknar cirka 350 barn och unga i cancer varje år. Det innebär att det idag finns runt 10 000 personer i Sverige som har haft cancer som barn. Av de som överlever drabbas majoriteten av olika följdsjukdomar senare i livet. Det är sjukdomar som unga normalt sett inte drabbas av, som till exempel hjärtsvikt. Men hjärnan kan också påverkas av cancerbehandling och orsaka bland annat hjärntrötthet. Det berättar Marianne Jarfelt som är

docent och specialist i barnonkologi och som arbetar med vuxna patienter som har haft cancer som barn. Med anslag från Jubileumsklinikens Cancerfond (JKCF) leder hon ett forskningsprojekt om hjärntrötthet hos unga canceröverlevare.

Kognitiva störningar – I vår forskning tittar vi på patienter som har behandlats för akut lymfatisk leukemi i barndomen. Vi vet sedan

Blodcancerförbundets generalsekreterare:

Text

Håkan Sjunnesson

Forskningen har gjort enorma framsteg och en rad innovativa blodcancerläkemedel har introducerats för bättre livskvalitet. Men många får inte tillgång till dessa läkemedel tillräckligt snabbt och en innovation är ingen innovation om den inte kommer patienterna till del. Det hävdar

Lise-lott Eriksson generalsekreterare för Blodcancerförbundet och president för MPE, Myeloma Patients Europe.

Det insjuknar 4 0005 000 personer årligen i någon av de 120 olika blodcancerdiagnoserna som finns. Vanligast är varianter av lymfom, leukemier och myelom. Behandlingarna handlar i princip enbart om läkemedel. Nya målinriktade läkemedel har inneburit en medicinsk revolution inom blodcancerområdet. Överlevnaden ökar och livskvaliteten höjs.

Men Tandvårds- och läkemedels-

tidigare att strålbehandling ger kognitiva störningar, men nu vet vi att även den cytostatika, som man behandlar med idag, ger liknande symtom som trötthet och koncentrationssvårigheter. Vi försöker förstå den långsiktiga hjärntröttheten hos canceröverlevare, säger Marianne Jarfelt.

Metod som visar hur hjärnan aktiveras

Med en relativt ny metod mäts syremättnaden i yttersta delen av stor-hjärnan. Det gör man genom att lysa med nästan infrarött ljus genom skallbenet samtidigt som patienten löser uppgifter vid en dator.

– Den unika möjligheten att göra undersökningen samtidigt som personen löser uppgifter gör att vi får en bild av hur hjärnan aktiveras. Våra preliminära resultat tyder på en ökad aktivitet i hjärnan vid hjärntrötthet. Viktigt för framtida forskning Hjärntrötthet efter cancerbehandling är ett outforskat område, berättar Marianne Jarfelt. Förhoppningen är att studien ska öka förståelsen för cancerrelaterad hjärntrötthet och ge en bättre rehabilitering.

– Jag är oerhört tacksam att Jubileumsklinikens Cancerfond ger anslag till den här typen av studier. Vår forskning är i en tidig utveckling och ofta behöver man mer resultat för att få stora anslag. Det här är en start som är viktig för framtida forskning.

Vi förväntar oss att TLV och NT-rådet framåt kommer att ta hänsyn till våra synpunkter.

Lise-lott Eriksson

förmånsverket TLV, har idag mycket långa handläggningstider för hälsoekonomiska utvärderingar av nya läkemedel.

– Processen innan nya innovativa läkemedel är rekommenderade för användning i Sverige kan ta flera år. Det är därför positivt att utvärderingen av nya läkemedel ska centraliseras inom EU under 2025. TLV:s arbete borde då kunna effektiviseras oerhört med kortare handläggningstider och snabbare introduktion av nya läkemedel som följd. Blodcancerförbundet vill också se ett betydligt större patientinflytande i TLV:s hälsoekonomiska utredningsarbete för nya EU-godkända läkemedel.

President

– Vår patientexpertis efterfrågas inte i Sverige på samma sätt som i flera andra länder i Europa och Norden. Därför har vi nu börjat skicka in yttrande till TLV och NT-rådet med våra aspekter på nya läkemedel. TLV:s första uppseendeväckande svar gav eko i branschen och vi förväntar oss att de framåt kommer att ta hänsyn till våra synpunkter, säger Lise-lott Eriksson.

”Ingen innovation om den inte kommer patienterna till del”

Lise-lott Eriksson Generalsekreterare Blodcancerförbundet &

för MPE

Denna artikel är i samarbete med Jubileumklinikens cancerfond.

Text Mathias Pernheim

Kliniska prövningar banar väg för medicinska framsteg

Kliniska prövningar spelar en central roll i utvecklingen av medicinsk forskning och framtidens behandlingar. Eva Adås arbetar som forskningsdirektör och samarbetar med kliniker och patienter för att ta fram banbrytande behandlingar som lägger grund för framtidens sjukvård.

Varje nytt läkemedel som läkemedelsföretag framställer måste genomgå en klinisk prövning för att säkerställa dess säkerhet och effektivitet innan de görs tillgängliga för allmänheten. Kliniska prövningar är både kostsamma och tidskrävande eftersom de regleras av strikta regler och kräver rigorös dokumentation.

– Det är här min avdelning kommer in. Vi fungerar som bron mellan läkemedelsföretag och svensk sjukvård: vi skapar studieprotokoll över hur prövningen ska gå till, säkerställer att prövningen följer regelverket, och samarbetar nära med kliniker för att hitta lämpliga patienter, säger Adås.

Utvecklingen av innovativa behandlingar central i kampen mot cancer Kliniska prövningar spelar en central roll i kampen mot cancer. Cancerpatienter får genom dessa studier möjlighet att ta del

av behandlingar som ännu inte finns på marknaden.

– Det tar i genomsnitt tio år att utveckla ett nytt läkemedel. För vissa patienter innebär detta att behandling redan finns, men att den inte ännu är tillgänglig.

Kliniska studier gör det möjligt för cancerpatienter att ta del av innovativa behandlingar som de annars inte skulle få på flera år, säger Adås.

Förbättrad precisionsmedicin ger cancerpatienter bättre livskvalitet Den enorma mängden data som samlas in under kliniska prövningar spelar en avgörande roll för utvecklingen av skräddarsydda cancerbehandlingar.

Analyser av kliniska data om biomarkörer, specifika molekylära eller genetiska egenskaper förknippade med patientens cancer, har hjälpt forskare att identifiera patientundergrupper med högre sannolikhet att reagera positivt på specifika behandlingar.

Eva Adås Country Head Global Clinical Operations Sverige Janssen

– Detta genombrott har möjliggjort utvecklingen av mer målinriktade terapier som är skräddarsydda för patientens individuella genetiska eller molekylära profil. Dessa behandlingar ger patienten en bättre livskvalitet. Framstegen som vi gör med hjälp av kliniska prövningar understryker den avgörande roll som de spelar för att utveckla bättre behandlingar, säger Adås.

Trots att kliniska studier är en av hörnstenarna i medicinsk utveckling finns ändå flera utmaningar. Covid-19-pandemin har i flera år belastat det svenska hälsooch sjukvårdssystemet och förminskat resurserna som satsas på forskning. – Det är viktigt att Sverige fortsätter att investera i forskning och kliniska prövningar för att säkerställa att svensk sjukvård håller sig i framkant av den medicinska utvecklingen och att svenska patienter får tillgång till nya, innovativa behandlingar – som kan rädda liv, betonar Adås.

Detta uppslag är i samarbete med Janssen.

EM-140747 09/2023

Framtidens målinriktade hematologiska behandlingar ger hopp för patienter

Målinriktade hematologiska behandlingar och nya innovationer inom immunterapi revolutionerar kampen mot hematologiska sjukdomar.

En av de största framgångarna inom behandlingen av hematologiska sjukdomar är målinriktade behandlingar. Målinriktade behandlingar attackerar endast signalvägar som är överaktiva i cancercellen. Detta är ett stort genomslag som ger goda förutsättningar för cancerpatienter.

– Precisionen hos dessa typer av behandlingar kan förbättra inte bara behandlingen utan kan även minska biverkningarna som är förknippade med konventionell kemoterapi, berättar Marlene Mozart, specialist i hematologi samt medicinsk rådgivare.

De ökade behandlingsalternativen för hematologiska sjukdomar innebär att läkare bättre kan skräddarsy behandlingar utifrån den individuella patientens genetiska profil och riskfaktorer.

– Behandlingar har utvecklats från konventionella behandlingar till precisionsmedicin: man kan numera diagnostisera och prognostisera med hjälp av undergrupper till olika

sjukdomar och därigenom skräddarsy behandlingen bättre till individuella patienter. En annan utveckling som ser lovande ut är immunterapi, där man aktiverar kroppens eget immunförsvar att angripa cancercellerna. För patienten kan detta innebära ett förlängt liv och en förbättrad livskvalitet. Nu kan patienter i många fall leva med cancer som en kronisk sjukdom och i vissa fall till och med bli botade, säger Marlene Mozart.

De kliniska läkemedelsprövningarnas roll

I centrum för utvecklingen av hematologiska behandlingar står kliniska läkemedelsprövningar, där patienter under kontrollerade former får möjlighet att ta del av nya läkemedel som ännu inte finns tillgängliga på marknaden.

– Under dessa forskningsstudier samlas stora mängder data in om läkemedlets effekt och säkerhet för en viss patientgrupp. Det är samtidigt viktigt att resurser och förutsättningar finns till att fler kliniska studier kan genomföras i Sverige, så att även svenska patienter

Nu kan patienter i många fall leva med cancer som en kronisk sjukdom och i vissa fall till och med bli botade.

Marlene Mozart

kan ta del av nya behandlingar som kan innebära ett förlängt liv och en förbättrad livskvalitet, säger Lars Forsberg, medicinsk rådgivare inom hematologi. Framtiden för behandling av många hematologiska sjukdomar ser allt ljusare ut, med flera innovativa terapier runt hörnet.

– Men fler behandlingsalternativ innebär även utmaningar, inte minst för sjukvården. Det är inte alltid självklart vilken behandling som är optimal för respektive patient. Därför krävs gedigen kunskap om, och erfarenhet av, de nya behandlingarna och där fyller de kliniska läkemedelsprövningarna en mycket viktig funktion, säger Lars Forsberg.

Marlene Mozart Specialist i hematologi & medicinsk rådgivare Janssen

Lars Forsberg Medicinsk rådgivare inom hematologi Janssen

Text Nathalie Ehrström

Henrik Grönberg

Sammanhållen prostatacancervård räddar liv

På Capio S:t Görans sjukhus tillämpas en strukturerad och sammanhållen modell för tidig upptäckt och effektiv behandling av prostatacancerpatienter. Här kan en patient med konstaterat förhöjt PSA eller Stockholm3 test få hjälp igenom hela kedjan från diagnostik till behandling och uppföljning. Det sammanhållna vårdkonceptet på Capio S:t Görans ”One door clinic” innebär bland annat att man undviker onödiga besök hos primärvårdsläkare och urolog samt onödiga MR-undersökningar och vävnadsprov.

Varje år drabbas cirka 10 000 män i Sverige av prostatacancer, varav cirka 2000 avlider av sjukdomen. Tidigt upptäckt prostatacancer går ofta att bota, medan

sen upptäckt är förknippad med en sämre prognos. Under 2017 etablerades Prostatacancercentrum vid Capio S:t Görans sjukhus med syftet att tillhandahålla kostnadseffektiv prostatacancerdiagnostik med hjälp av nya diagnostiska metoder och effektiva och strukturerade processer.

– Dagens kliniska rutin för prostatacancerpatienter består i allmänhet av besök hos primärvården, urolog och sjukhus. De genomsnittliga tiderna från misstanke om prostatacancer till behandling minskar genom att i stället samla hela kedjan från diagnostik till uppföljning hos oss på Prostatacancercentrum. Det spar resurser för sjukvården och bidrar till mindre oro och stress för patienten, säger Henrik Grönberg, som är professor i cancerepidemiologi vid Karolinska Institutet och överläkare på Capio S:t Görans sjukhus Prostatacancercentrum.

Urologer och onkologer under samma tak På Prostatacancercentrum verkar

Min övertygelse är att den här typen av sammanhållna vårdkoncept kan bidra till att minska dödligheten i prostatacancer.

urologer och onkologer på samma klinik. Vanligtvis arbetar dessa specialiteter på olika kliniker, vilket innebär fler läkarbesök för patienten.

– Här kan urologer och onkologer göra en samlad bedömning av det optimala behandlingsalternativet för varje enskild patient, säger Henrik Grönberg.

Många patienter uppskattar Prostatacancers sammanhållna vårdkedja med korta ledtider och god tillgänglighet. Sedan starten 2017 har verksamheten även tagit emot ett fyrtiotal svenska och utländska studiebesök. Samtliga patienter har

en namngiven kontaktsjuksköterska som svarar på frågor och lotsar dem igenom vårdkedjan. På Capio S:t Görans sjukhus har man även valt att låta undersköterskor ansvara för testning och MR-undersökningar, vilket avlastar läkarna.

Sammanhållen vård räddar liv – Vi har med uppgiftsväxling, nyttjande av diagnostiska innovationer med högre precision och smart digitalisering skapat ett smidigare och effektivare diagnostiskt flöde. Det har lett till ett mer effektivt nyttjande av våra onkologer och urologer. Andra positiva effekter är tidigare upptäckt av prostatacancer samt färre biverkningar, säger Henrik Grönberg.

Hans vision är att fler Prostatacancercentrum etableras runtom i landet. Fördelarna är många för såväl patienten som sjukvården.

– Min övertygelse är att den här typen av sammanhållna vårdkoncept kan bidra till att minska dödligheten i prostatacancer, som är den vanligaste cancerformen, säger Henrik Grönberg.

Prostatacancer är en prioriterad hjärtesak för oss

Text Annika Wihlborg

FOTO: MARGARETA BLOOM SANDEBÄCK

Sammanhållen vårdkedja

ökar prostatacancerpatienters

trygghet

Prostatacancerförbundet

betraktar Capio S:t Görans

Prostatacancercentrum som en nationell förebild. Förbundet har i många år arbetat för att få till fler kliniker som verkar enligt samma principer i hela landet. I somliga regioner kan bristen på onkologer och urologer försvåra. Där kan flera regioner behöva göra gemensam sak genom att starta den här typen av prostatacancercentrum tillsammans.

Prostatacancerförbundet betonar vikten av att inte fragmentera vården så prostatacancerpatienter bollas mellan olika kliniker. Det är dessvärre relativt vanligt i många regioner.

– En av de främsta fördelarna med ett sammanhållet vårdkoncept är att patienten får träffa såväl onkologer som urologer tillsammans. Vanligtvis får prostatacancerpatienter möta dessa specialiteter var för sig. Eftersom onkologer fokuserar mycket på strålbehandling och urologer på kirurgi så kan det påverka valet av behandling. Tidigare såg vi exempelvis att fler prostatacancerpatienter strålades i norra Sverige, medan kirurgi var överrepresenterat i de södra delarna av landet. Det berodde sannolikt på att patienterna fått träffa olika typer av specialister, säger Kent Lewén, ordförande i Prostatacancerförbundet,

en riksorganisation med 29 lokala och regionala patientföreningar som bedriver stödverksamhet och verkar för en ökad kunskap om prostatacancer.

Kontaktsjuksköterskor fyller en viktig funktion

Kent Lewén är också positivt inställd till att samtliga patienter på Capio S:t Görans Prostatacancercentrum tilldelas en namngiven kontaktsjuksköterska. Prostatacancerförbundet verkar för att en namngiven kontaktsjuksköterska ska vara en självklarhet för samtliga prostatacancerpatienter i landet.

– Kontaktsjuksköterskorna fyller en otroligt betydelsefull roll. De avlastar läkarna och utgör en viktig del av den cancerresa som våra medlemmar befinner sig på. Ett cancerbesked vänder ofta upp och ner på livet. Kontaktsjuksköterskorna finns tillgängliga för frågor och funderingar, vilket minskar patienternas stress.

De ökar tryggheten och underlättar behandlingsprocessen från start till mål, säger Kent Lewén.

Allmän screening ökar tidig diagnos En av Prostatacancerförbundets kärnfrågor är rätten till jämlik vård och behandling. I dagsläget varierar tillgången till vård och nya läkemedel avsevärt mellan olika regioner.

– Vår ambition är att kvaliteten på vården inte ska avgöras av var man bor. Vikten av tidig upptäckt är ytterligare en hjärtefråga för oss. Årligen diagnostiseras cirka 10 000 svenska män med prostatacancer. Cirka 1800 av dem diagnostiseras för sent för att kunna erbjudas en botande behandling. Allmän screening för samtliga män mellan 50 och 75 år i hela landet kan rädda liv. Det skulle bidra till att fler kan diagnostiseras tidigare, vilket förbättrar behandlingsprognosen, säger Kent Lewén.

Kent Lewén Ordförande Prostatacancerförbunde

För mer information besök prostatacancerforbundet.se/

FOTO: ROSIE ALM

Varje liv är viktigt! Prostatacancer är den cancersjukdom som flest män dör utav. De 2 200 män som dör varje år i prostatacancer, är alldeles för många. Men det går att få ned dödligheten i prostatacancer.

Den första november startar Mustaschkampen med årets budskap: Det här var min pappa och

Det här var min man

Prostatacancerförbundet bedömer att det går att rädda 1 000 liv varje år om regeringen inför nationell screening.

Årets tema är: Närstående och vikten av livskvalitet

Mustaschkampen är en årlig kampanj som äger rum i november, som vill öka allmänhetens kunskap om prostatacancer och uppmuntra till att män odlar mustascher och allmänheten samlar in medel till forskning för att minska dödligheten och öka livskvaliteten.

Sammanlagt skapar man runt om i landet över 200 aktiviteter.

Exempel på dessa är debatter, konferenser, insamlingar på gator och torg, motionslopp, konserter och försäljning av mustaschbakelser samt

handbollsmatcher, ishockeymatcher, motorcykelkorteger, V75 och mycket annat. Alla kan göra något och alla bidrag gör skillnad. Mustaschkampen kombinerar humor och allvar.

Cirka 500 hundra företag deltar och allting är samordnat av Prostatacancerförbundet och 29 lokala patientföreningar. Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancersjukdom som varje år drabbar 10 000 män. 125 000 män har eller har haft sjukdomen.

Mustaschkampens ambassadörer 2023 Lasse ”Kurt Olsson” Brandeby och dottern Anna, Magnus Härenstam och dottern Smulan, Martin Andersson och dottern Elin, Uno Palm och hans fru Lolo. Alla fyra männen gick bort alldeles för tidigt i prostatacancer.

Förlusten av en enda människas liv går inte att väga upp av någon förnuftsmässig vinst.

Livets värde får inte skadas utan måste försvaras. Det är allvarligt att människor lider och har det svårt. Om någon får en allvarlig sjukdom, är det vanligt att familjen känner ansvar och skaffar sig kunskaper i hopp om tillsammans med vården att övervinna sjukdomen. Att försvara livets värde är detsamma som att arbeta för det goda livet. Vi hoppas därför att så många som möjligt stödjer Mustaschkampen och forskningen så att fler överlever.

Prostatacancerförbundet är en riksorganisation med 29 lokala patientföreningar som tillsammans verkar för ökad kunskap om prostatacancer. För att nå vår vision "En framtid utan Prostatacancer" stödjer vi forskning och utveckling genom en egen fond - Prostatacancerfonden. Vi driver även påverkansarbete för en bättre prostatacancervård och sprider information och kunskap om sjukdomen.

Läs mer på mustaschkampen.se

Per-Anders Nygård Kampanjledare Mustaschkampen

Torsten Tullberg Kampanjledare Mustaschkampen

PROSTATACANCERFÖRBUNDET

Denna artikel är i samarbete med Prostatacancerförbudet.

Dödligheten i Sveriges vanligaste cancersjukdom måste ned!

Innovativa partnerskap för att uppnå en nollvision för cancer!

För att maximera livskvaliteten för fler patienter och minska cancerriskerna krävs innovation och samarbete. Vi måste tänka utanför boxen när vi utvecklar nya lösningar och användningen av befintliga resurser. Det är dags att anta ett holistiskt synsätt på hälsa och välkomna nyskapande samarbeten mellan vårdsektorn, näringslivet och civilsamhället.

Det finns redan många goda idéer och ansträngningar, men för att de ska kunna realiseras krävs en central mötesplats. En plattform där människor från olika bakgrunder, discipliner och branscher kan mötas och utmana varandras tankar. Det är här Nollvision cancer kommer in i bilden. Det är en plattform för möten mellan olika kompetenser, belysa nya perspektiv och gemensamt söka lösningar för att verkligen förändra cancervården – med målet att färre ska drabbas av cancer och fler ska överleva.

Vägen framåt kräver samarbete Kjell Ivarsson, nationell cancersamordnare vid SKR och ordförande i RCC i samverkan och Nollvision cancer, påpekar: – För att utveckla och stärka cancervården behöver vi olika aktörer som samarbetar. Tillsammans kan vi skapa en robust och uthållig sjukvård för alla.

Cancervården är mer komplex än många tror. Det är inte bara en läkare, en sjuksköterska och en patient; det är ett dynamiskt nätverk av interaktioner

som involverar många fler. Att åstadkomma förändring i ett sådant system kräver därför mer än isolerade insatser. Om vi bara ändrar en del, kommer resten av systemet att anpassa sig därefter. Därför måste vi samarbeta över alla sektorsgränser och sträva mot gemensamma mål för att skapa förändring på flera fronter samtidigt.

Ett missionsorienterat arbetssätt Ebba Hallersjö Hult, verksamhetsledare för Nollvision cancer, förklarar:

– För att uppnå hållbar och jämlik hälsa samt en effektiv cancervård måste vi ompröva vårt sätt att tänka och samarbeta. Därför använder vi ett missionsorienterat arbetssätt där olika aktörer arbetar mot samma mål. Nollvision cancer är engagerat i flera områden som kräver förnyelse. Förebyggande insatser är avgörande eftersom en tredjedel av cancerfallen är kopplade till levnadsvanor. Tidig upptäckt är kritisk, och med nya system och kunskap kan vi identifiera symptom tidigare och påbörja behandling snabbare, vilket ökar överlevnadschanserna. Bättre behandlingar med färre biverkningar

För att utveckla och stärka cancervården behöver vi olika aktörer som samarbetar. Tillsammans kan vi skapa en robust och uthållig sjukvård för alla.

Kjell Ivarsson

är nödvändiga för att förbättra livskvaliteten. Dialog och forskning är hörnstenar i att utveckla vården och driva innovation framåt. Dessa områden är sammanflätade och kan vi skapa förändring på flera fronter kan vi arbeta mot en framtid där ingen förlorar livet till cancer – i stället kan fler leva längre och bättre.

Denna artikel är i samarbete med Nollvision cancer.

FOTO:

Kjell Ivarsson Nationell cancersamordnare, SKR Ordförande RCC i samverkan och Nollvision cancer

Ebba Hallersjö Hult Stockholm School of Economics, Center for Resilient Health & Medgrundare, Ledare Nollvision cancer

Scanna QR-koden och läs mer på nollvisioncancer.se

Prostatacancer är en prioriterad hjärtesak för oss

Vår vision är att alla patienter ska erbjudas en individanpassad och jämlik vård

När man är sjuk kan näringsbehovet vara stort, men aptiten liten

För den som är sjuk är energi och näring viktigare än någonsin, särskilt om aptiten är liten. Resource® näringsdrycker är speciellt anpassade för dig som har svårt att få i dig tillräckligt med energi och näring via kosten, och kan hjälpa dig att öka ditt näringsintag.

Resource® näringsdrycker fnns på apotek. Tala med din läkare eller dietist om de kan vara ett lämpligt alternativ för dig.

Information till patienter

Resource® näringsdrycker är livsmedel för speciella medicinska ändamål. Ska användas under medicinsk övervakning. Avsedda för kostbehandling av patienter med malnutrition eller med risk för malnutrition. www.nestlehealthscience.se