Hälsovalet Västerbotten Nr: 2 - 2013

n e t hälsovalet t o b r Väste Nr. 2/2013

Har du Hjärnkoll?

Köerna minskar till dietisterna Anhöriga kan få hjälp vid demens

samarbete för bättre matvanor Vi har alltid ögonläkare som utför kostnadsfria konsultationer och undersökningar för både ögonlaser och linsbyten!

VI BEFRIAR DIG FRÅN DINA GLASÖGON –RING OSS PÅ 020-61 00 00 ELLER BESÖK WWW.KOSKELA.SE

Lovande start för KBT-behandling i grupp 090-785 91 00 Du får tid samma dag

Tandakuten

mer:

Nytt telefonnum

020-61 00 00 UMEÅ | SKELLEFTEÅ | LULEÅ | Ö-viK | ÅSELE

Mån–tor 7–19, fre 7–17 Norrlands universitetssjukhus vll.se/folktandvarden

Du kan välja – om du vill

Aya Den lite mindre och personliga bostödsgruppen.

Det har gått ett par år nu, sedan reformen om vårdvalet blev verklig­ het. I och med reformen om vårdvalet är det du som bestämmer vart du ska vända dig för sjukvård. Om du vill.

På samma sätt som vi numera kan välja elleverantör eller telefon­ operatör kan vi välja vårdcentral – på gott och ont. Men mest på gott, tycker jag. Min hälsa är viktig och är jag nöjd som det är finns ingen anledning till förändring. Men om jag inte är nöjd – då kan jag numera göra något åt saken.

Kontakta Aya:

090-12 94 56 kontakt@pkaya.se Vi ger stöd till dig som har psykisk funktionsnedsättning.

Det är därför vi gör den här tidningen. För att in­ formera och berätta om de verksamheter som finns.

Vi utgår ifrån att alla vårdleverantörer finns där för att hjälpa andra människor – och så gör vi nedslag i deras värld.

I det här numret berättar vi till exempel om mässan Stora Nolia där primärvården var och visade upp sig – de anser det vara viktigt att synas och informera om verk­ samheten.

Ungdomshälsan är ett begrepp, men vad är det egentligen? På sidan 5 får du veta mer.

En annan artikel berättar om KBT-behandling i grupp som påbörjats i Västerbotten. Man har legat lite i bakkant med det här arbetet men de behandlingsgrupper som nu är i gång visar på en lovande start.

Många behöver råd av dietister i dagens samhälle. Dietisterna i Umeå – Primus jobbar sedan i våras på ett annorlunda sätt för att minska köerna. läs mer på sid 10.

God läsning!

Stefan Sahlberg

HÄLSOVALET VÄSTERBOTTEN delas ut till hushållen i Umeå kommun med dess kranskommuner.

Tel 060-57 21 50, Fax 060-57 21 30. Annonsförsäljning: MediaInvest Ansvarig utgivare: Stefan Sahlberg Adress: MediaInvest, Terminalvägen 12, 861 36 Timrå Tryckeri: Ektab Produktion: Journalisthuset Distributör: SDR

Umeå Västra Esplanaden 5,

Progressiva glas ingår Progressiva glas

795:0:-

ingår KomplettPris> från Bågar inklusive glas

0:-

Progressiva glas avser Standardglas (index 1,5). KomplettPris kan ej kombineras med erbjudanden eller rabatter. HeltNöjd gäller tre månader från köp.

2 hälsovalet västerbotten

2/2013

KomplettPris> från Bågar inklusive glas

795:-

090-14 26 20.

Umeå Västra Esplanaden 5

090-14 26 20. www.specsavers.se www.specsavers.se

Har du plats för en till?

Bli familjehem Barn och ungdomar behöver ibland bo i en annan familj.

Gör som Victoria och Håkan!

Vi söker familjehem

Hjälp en medmänniska och bli en erfarenhet rikare.

som har tid och engagemang att ta emot ett barn eller ungdom i sitt hem.

Vill du bli god man i Umeåregionen: Som god man gör man en stor insats för någon som av olika anledningar inte klarar av sina angelägenheter.

Som familjehem erbjuder vi dig stöd i form av utbildning, handledning och övriga professionella tjänster.

– Har du siffersinne?

– Är du ordningsam?

– Har du empati och tid för en annan människa?

– Har du erfarenhet av fysiskt eller psykiskt sjuka?

– Kan du sätta gränser?

Du arbetar i ett team för det placerade barnet, med dess föräldrar, socialsekreterare och andra viktiga personer i barnets nätverk.

svarat jaegenskaper på en eller flera Då har Om du du lämpliga förav attfrågorna bli god man. har du lämpliga egenskaper för att bli en bra god man.

Kontakta oss så berättar vi mer:

Anmäl ditt intresse till:

Familjehemscentrum Tel. 090-161000 (vxl) www.umearegionen.se/familjehemscentrum

overformyndarnamnden@umea.se Anita Wirén Konstantis Anita Wirén Konstantis Anita Sirfalk 090-16 11 74 090-16 11 74 090-16 28 67

LÅT DINA FÖTTER VARA I VÅRA HÄNDER När du behöver hjälp med dina fötter vänd dig till en fotterapeut som tillhör Sveriges Fotterapeuter.

Det innebär att vi har godkänd utbildning och behandlingsskadeförsäkring.

Välkommen att ringa oss för en behandling eller bara fråga om råd!

Hos oss får du till exempel hjälp med: • Analys av dina fötter.

• Förhårdnader.

• Liktornar.

• Nageltrång.

• Hälsporre.

• Fotgymnastik.

Aktiv Fot Vårdhemsvägen 1 903 62 Umeå 070-362 08 24

Fotvårdarn Ringvägen 7 904 21 Umeå 090-13 95 51

Fotfint Fotvård i Umeå Kalkvägen 2 907 40 Umeå 090-198500 Onlinebokning via hemsidan: www.fotfint.se

Fotvårdscenter Kungsgatan 23 903 21 Umeå 090 121313

Fothälsan i Umeå Riksvägen 2C/Entre Syd 904 31 Umeå Tel: 090-141700 Mob: 073-5590841 fothalsanumea.se

Ingers Fothälsa Envägen 12 90532 Hörnefors 0703662225 www.ingersfothalsa.se Eva Hortlund Backenvägen 25 B (Studio M ) 90354 Umeå 090-777833 www.studiom.nu

Karolinas Medicinska Fotvård Generalvägen 28, Sävar Hammarvägen 28 91598 Bygdeå 0934/30004 www.kfot.n.nu

OM SVERIGES FOTTERAPEUTER Sveriges Fotterapeuter är en fri och obunden rikstäckande yrkesorganisation som arbetar för att kvalitetssäkra fotvårdsyrket.

Medlemmarna är fotterapeuter med arbete privat eller anställda av landsting eller kommuner.

Sköna fötter på Teg Korpralsvägen 10 904 32 Umeå 090-120 110 www.skonafotter.se Umeå Medicinska Fotvård Mariehemsvägen 7k 906 54 Umeå 070-5122832 www.umefot.se

Där fötter mår bra. www.fotforbundet.com

hälsovalet västerbotten

2/2013

3

Information och sjukvård förenades på Stora Nolia Kolla blodtrycket och testa sitt BMI. Det kunde deltagarna på Stora Nolia göra i år. Landstingets primärvård närvarade som ansvarig för sjukvården på mässområdet.

B

esökarna kunde även få råd om sin hälsa.

– För oss är det väldigt viktigt att vara med vid sådana här publika sam­ manhang och vara där medborgarna finns, säger Anna Melefors, chefsassistent på primärvården i Västerbotten.

Detta var andra året som landstingets primär­ vård ansvarade för sjukvården och det kraftsam­ lades verkligen för att ge en bra vård och service och för att sprida information om hälsa och primärvårdens uppdrag.

30 hälsocentraler

– Vi hade sammanlagt 50 personer ur vår perso­ nal, främst sjuksköterskor, på plats i omgångar under de nio dagar som mässan pågick. De representerade i sin tur 30 av våra 32 hälsocen­ traler och sjukstugor som vi har i länet, säger Anna.

Stora Nolia är Norrlands största mässa och alternerar mellan Umeå och Piteå. I år var det

Umeås tur och när så mycket folk samlas upp­ står det förstås en och annan incident.

– Vi hade tre fall där ambulans fick tillkallas och några som fick ta taxi till närliggande hälso­ central. Annars handlade det mest om skavsår, skärsår, brännskador, yrsel och liknande. Vår närvaro är en trygghet för besökarna och för arrangörerna. mycket positivt

Landstinget passade också på att erbjuda mässbesökarna att kontrollera sitt blodtryck och BMI. – Vi hade omkring 840 kontakter och det är mycket positivt. Vi fick på det här sättet hjälpa många och i många fall kunde vi ge råd om hur de kan förändra sin livsstil med kost och mo­ tion som är viktigt för att ha en bra hälsa, säger Anna.

”Det är viktigt att folk vet hur primärvården är uppbyggd och var våra hälso­ centraler och sjukstugor fin ns”, säger Anna Melefors, primärvårde n Västerbotten.

Foto : Privat

”Vi behöver synas”

Primärvårdpersonalen på plats delade också ut information om verksamheten och upplyste om landstingets primärvårdshälsocentraler och sjukstugor som finns i länet.

– Vi behöver synas mer ute bland folket, inte minst för att förebygga sjukdomar.

– Sedan behöver också alla få veta hur primärvården är uppbyggd och var alla våra hälsocentraler och sjukstugor finns. Det vet inte alla idag, säger Anna Melefors.

OLOF WIGREN

Grundat 1992

Det kompletta och värdiga trygghetsboendet när du är gammal och behöver hjälp!

Ring Marjatta 070-694 71 06, Håkan 070-662 90 55 eller gör intresseanmälan på www.astridgarden.se 4 hälsovalet västerbotten

2/2013

Läsk gör dig sur

Ungdomshälsan

– så funkar den När barn och unga mår dåligt behövs ofta insatser både för individ och för familj. Insatserna kommer då oftast från BUP – barn- och ungdomspsykiatrin.

■ Psykisk ohälsa är ett ständigt återkommande samtalsämne i sam­ hället – i alla fall den, som riktar sig till vuxna.

Men psykisk ohälsa är inte bara en vuxenfråga.

Ungdomar mår också dåligt och när pressen blir för stor är det till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) man vänder sig för att få hjälp med sina problem. Det kan handla om problem hemma i familjen, jobbiga händelser i det förflutna, problem med vänner eller i skolan eller vad som helst.

Detta kan i sin tur manifestera sig på olika sätt; allt ifrån lättare ångest till tung depression och självskadebeteende. Öppenvård och slutenvård

BUP är huvudsakligen landstings­ drivet och innefattar både öp­ penvård och slutenvård, det senare såklart för mer krävande vårdfall.

Inom BUP-verksamheten jobbar utbildad personal som psykiatriker, sköterskor, kuratorer, mentalskö­ tare och många andra, precis som inom den vuxna vården.

Personalen jobbar i team och i de fall där det är lämpligt och möjligt gör man ofta det med den unga

människans familj också, eftersom föräldrar och syskon också drabbas av psykisk ohälsa hos ett barn.

Det innebär däremot inte att föräldrar alltid måste veta att en ungdom går hos BUP. Om föräldrarnas vetskap till exempel skulle kunna innebära en risk för konflikt kan man jobba med en sekretess som gör att de inte får vetskap.

BUP har självklart också tystnads­ plikt vilket innebär att psykiatriker etc. inte får föra vidare det som sägs under samtal, med undantag för extrema fall som om någon skulle planera ett allvarligt brott.

Under 18 år

Eftersom BUP står för barn- och ungdomspsykiatri jobbar man med de som ännu inte fyllt 18. Det inne­ bär dock inte att man ”kastas ut” när man fyller 18 – är man under behandling avslutar man denna när det anses lämpligt, även om man hunnit fylla 18 och blivit lagligt sett vuxen. Därefter kan man såklart få hjälp av den vuxna motsvarigheten.

Skulle man vara i behov av nå­ gon som översätter till exempelvis teckenspråk eller ett annat språk än svenska, är det också möjligt att få hjälp med, utan kostnad.

BUP är som regel kostnadsfritt och man i de flesta fall ta kontakt både per telefon och över internet, samt givetvis genom besök.

Frätskador på tänderna ökar!

Uppåt 40 procent av alla unga över 14 år har redan början till frätskador på sina tänder.

I genomsnitt dricker varje person 92 liter läsk per år.

Många ungdomar dricker betydligt mer.

Dricker du läsk och sura drycker ofta kan du få frätskador.

Emaljen blir tunnare och tänderna ilar.

Allt fler dricker läsk till maten. På 30 år har mjölkdrickandet nästan halverats medan läskdrickandet fyrdubblats. Mjölk skyddar emaljen, ger bra energi och massor med vitaminer.

FoL kta nd v å Rd en i s a m v eR ka n

Folktandvården och folkhälsoenheterna i de fyra norra länen i ett gemensamt folkhälsoprojekt med tre temaområden: 1. Läsk och sura drycker, 2. Frukt och grönt, 3. Regelbunden måltidsordning.

Hur lönar sig en patient?

Maciej Zaremba talar om ”Patientens pris och kostnaden för att leka marknad i sjukvården” Aula Nordica, onsdag 16 oktober Kl. 12.00–14.00, panelsamtal från kl. 13.10 Fri entré. Anmälan/biljett behövs Anmälan kan göras till: info@dinbok.se Biljett kan hämtas hos respektive arrangör från 15 september Information: Din Bok Umeå 090-77 77 62 eller www.dinbok.se

HENRIK PERSSON

hälsovalet västerbotten

2/2013

5

Alkoholism – ett lidande för alla Alkoholproblem kan innebära hälsoproblem, ekonomiska problem och ett enormt lidande.

Det senare inte minst för de anhöriga.

E

n genomsnittlig svensk man dricker idag 13 liter alkohol per år, siffran för kvinnor är 6.

De flesta som dricker gör det med måtta och har inga problem.

Sen finns det de som har det.

Missbruket får ofta stora konse­ kvenser, både för den som dricker och anhöriga.

Ekonomin kan drabbas, äkten­ skap kan krascha, relationer för­ sämras och jobbet kan vara i fara.

För att inte tala om hälsan.

Om man misstänker att en anhörig har problem med drick­ andet kan det ofta försätta en i en svår sits.

Först måste man veta om det verkligen finns ett problem. Män­ niskors beteende kan förändras av andra orsaker än missbruk och det är inte roligt att bli anklagad för något man inte gjort. Även om det är missbruk behöver det dessutom inte handla om alkohol.

kan säga att en person har pro­ blem.

Här finns råd och hjälp att få för den som känner sig tveksam.

Både i den fas där man försöker reda ut om en missbruksproblema­ tik finns och när man vill gå vidare och ta itu med det.

Svårt att erkänna

Det är också viktigt att komma ihåg att om en alkoholmissbru­ kande person beter sig på ett oac­ ceptabelt vis och begår brottsliga handlingar (det kan vara allt från våld mot närstående till rattfylleri) ska man vända sig till polisen för att få lämplig hjälp.

Den som har ett missbruk känner ofta till det. Men det är inte alltid det är så lätt att erkänna det.

Som anhörig är det därför viktigt att konfrontera den som har missbruks­ problem, men också att komma väl förberedd.

Det finns ledtrådar

ställa krav

Vårdguiden listar ett antal ”ledtrå­ dar” som kan tyda på alkoholmiss­ bruk.

Dessa är: återkommande sprit­ lukt, koncentrationssvårigheter, att man ofta kommer sen eller bryter avtalade tider, att man är rastlös och nedstämd oftare än tidigare och att man i situationer där det dricks ofta gör bort sig eller visar på svårighet att kontrollera drickandet.

Många alkoholister är väldigt duktiga på att dölja sitt missbruk.

De kan dricka när de är ensamma eller på ett sätt som gör det svårt att upptäcka. Flaskor kan gömmas, kastas.

Därför gäller det att, så att säga, göra sin hemläxa innan man säkert

Den som dricker har inte sällan utvecklat bra sköldar.

En bra metod är att ”slå mjukt” och satsa på en strategi där man betonar omtänksamhet och att man är orolig för personens välbe­ finnande. Samtidigt får man inte glömma att också ställa krav.

Drickandet har konsekvenser för alla. Att ställa krav innebär både en hjälphandling och att se till sitt eget bästa.

6 hälsovalet västerbotten

2/2013

Skamfyllt

Det finns en stark känsla av skam kring alkoholproblem hos de flesta.

Som närstående till en missbru­ kare anpassar man sig därför ofta.

Det kan innebära att man drar sig tillbaka socialt och helt enkelt

”bygger bort” situationer där miss­ bruket kan komma till andras kän­ nedom. Det leder inte sällan också till sömnsvårigheter, stressproblem och annat.

Följande resurser kan hjälpa eller rådgiva dig som anhörig till någon med misstänkt eller konstaterat alkoholmissbruk: Vårdguiden, 1177.se, Stock­ holms beroendecentrum, Al-anon, Capio Maria, Alna, Anonyma alkoholister, IOGT-NTO, Jourha­ vande medmänniska, Länkarnas riksförbund HENRIK PERSSON

Alkoholism är en sjukdom som inte bara drabbar den sjuke – även hans eller hennes omgivning tar stryk. Men det finns hjälp att få.

Demens tufft för alla som berörs En demenssjukdom är en livsomvälvande upplevelse och en smärtsam vandring.

Självklart för den drabbade – men också för de anhöriga.

D

e flesta känner till feno­ menet ”att bli senil” och sjukdomen Alzheimers.

Det är ord som är kopplade till det bredare begreppet demenssjukdom.

Demens är mycket vanligt och drabbar enligt Demenscentrum över 20 000 personer varje år.

Hjärnskador

Demenssjukdomar handlar i grund och botten om hjärnskador som i sin tur kan bero på många saker.

Alzheimer är den överlägset vanli­ gaste sorten, men det finns många andra. De flesta drabbade är äldre – risken att drabbas är mycket högre då. Antalet demenssjuka blir också fler i och med att allt fler blir allt äldre.

För den drabbade är en diagnos givetvis omvälvande och ofta på sätt och vis början till slutet. Men även för de anhöriga är det en job­ big resa som börjar innan diagno­ sen ställs och pågår resten av den drabbades liv.

8 hållpunkter

Sjukdomen kan utvecklas på olika sätt och är högst individuell. Psy­ kologen Birgitta Ingridsdotter sam­ manfattar för Demenscentrum åtta olika hållpunkter som hon menar att alla passerar under sjukdoms­

Över 20 000 personer drabbas varje år av demens – och med dem deras anhöriga.

Det finns stöd att få, både för den sjuke och de anhöriga. förloppet. Hälften är olika anhalter och grader av insikt om sjukdom, därefter handlar det om acceptans, arbete och till slut avsked när den sjuke till slut avlider.

Svår period

Att vara anhörig är jobbigt, fram­ förallt om man väljer att aktivt hjälpa sin anhörige med sysslor eller vård.

Men även om man inte gör det, är det en svår period känslomässigt och något som kan kännas som ett ovärdigt sätt att se sin partner, förälder osv. dö.

Det finns hjälp och stöd att få även för den demens-anhörige.

Idag är forskningen oändligt mycket bättre än den var för ett antal decennier sedan och vetska­ pen om hur sjukdomarna fungerar är bättre. Det innebär att bättre stödåtgärder kan ges. stödgrupper

Det är viktigt att man ser till att få en kontaktperson i den egna kommunen. Kommunen är skyldig att erbjuda hjälp till närstående.

Självklart ska man heller inte vara rädd att söka stöd bland släkt och

foto: canstock

vänner. Med var femte drabbad över 80 är det många som har liknande erfarenheter.

Det finns också, beroende på var man bor, andra stödgrupper och initiativ att vända sig till. Internet är också en viktig källa idag, med flera forum inriktade på demens och där anhöriga, eller sjuka, kan diskutera och dela erfarenheter. På svenska finns bland annat Demens­ forum och Alzheimerföreningens forum. En annan informativ portal är Svenskt Demenscentrum.

HENRIK PERSSON

Alkohol- och drogmottagningen Vad gör man när en person som står en nära har problem på grund av alkohol eller droger? Eller när man inser att man dricker för ofta eller för mycket? Alkohol- och drogmottagningen kan erbjuda olika former av stöd.

Till alkohol- och drogmottagningen kan du ringa vardagar kl 8–12, 13–16 och få personlig rådgivning eller boka tid för kostnadsfria besök.

Telefon 090-785 47 00 Mejl alkohol.drogmottagningen@umea.se

Lever du nära missbruk?

Har du vuxit upp med missbrukande föräldrar?

Som anhörig behöver man ibland någon att prata med.

Vi erbjuder stöd till dig – enskilt eller i grupp. www.fbekonsult.se 090-71 01 10

Annons ADM.indd 1

2013-08-26 11:36:30

hälsovalet västerbotten

2/2013

7

Lovande start för KBT-behandling i grupp Västerbotten har släpat efter i fråga om att ge personer med lättare psykisk ohälsa möjlighet till KBT/IPT-behandling, i enlighet med den statliga rehabiliteringsgarantin.

Men nu pågår ett projekt med både behandling i grupp och på distans. Starten har varit mycket lovande.

Gruppbehandlingen igång

Både i Umeå och i kranskommu­ nerna ska personer kunna remit­ teras till en gruppbehandling med KBT-inriktning. För patienter i södra Lappland ska på försök i in­ ledas individuell KBT-behandling på distans med hjälp av videokon­ ferensteknik. Patienten ska kunna genomföra behandlingen på sin närmaste hälsocentral som alla är utrustade med videokonferens­ anläggningar, i ett senare skede när man hittat rätt tekniklösning ska patienten kunna sitta vid sin egen dator och kopplas upp mot behandlaren.

– Första start ska kunna ske un­ der september och en uppföljning ska göras i januari nästa år. Grupp­ behandlingen har startat och här är

remissingången till behandlingen god, säger Tommy Henfridsson.

Foto: Janne Alfredsson.

T

ommy Henfridsson vid landstingens försäkrings­ medicinska enhet säger att bakgrunden till den här satsningen som nu görs är att Västerbotten inte levt upp till den del av rehabgarantin som gäller personer med den här typen av problem.

– Det har gjort att vi nu tagit tag i detta och på försök inlett två modeller för att öka tillgänglighe­ ten, säger han.

Grupper om åtta personer

Den här verksamheten sker på Ersboda Häloscentral där AnneMarie Zakrisson är ansvarig. Hon är i grunden utbildad sjukgymnast men har också en Steg 1-utbilning i kognitiv psykoterapi (KPT) med en fördjupning i beteendeinrik­ tade teorier och behandling, samt specialistkompetens i psykiatri och psykosomatik.

– Jag tar emot alla som fått remiss och tar emot var och en för att genom en dialog komma fram till vad vi ska jobba med.

Sedan placeras personerna i grupper om åtta personer som träffas regelbundet under en period där man ägnar sig åt genomgångar av olika frågeställningar, diskussio­ ner och praktiska övningar. hjälp till självhjälp

Mycket av behandlingen går också ut på att lösa hemuppgifter.

– Det är ju i hemmet, i vardagen, som det viktigaste arbetet måste till.

Gruppbehandlingen ger hjälp till självhjälp kan man säga, sedan ska patienten använda de instrument och de kunskaper han eller hon får till att identifiera och förstå vad som

Tommy Henfridsson, Västerbottens läns landsting. orsakar den mentala ohälsan och hur man kan motverka det.

Kroppens signaler

Det tar ungefär 14 veckor från det att Ann-Marie träffar patienten för första gången tills behandlingen anses avslutad.

– Jag delar inte in patienterna i grupper utifrån om de har ångest eller nedstämdhet eller något annat symtom, jag blandar dem med var­ andra och det fungerar väldigt väl.

– Det viktiga är att skapa en miljö för inlärning så att deltagarna kan känna sig trygga när de här, för det ökar möjligheten till reflektion och att ta till sig de redskap som

kan hjälpa dem.

En del av behandlingen utgörs av basal kroppskännedom.

– Man måste lära sig att stanna av, lyssna in kroppen och bli med­ veten om vilka kroppens signaler är och vad de betyder. Det är jättespännande, säger Anne-Marie Zakrisson.

Patienterna är alla i arbetsför ål­ der. Den stora delen av dem består av kvinnor.

KBT-behandlingen i grupp ska följas upp och utvärderas i januari 2014, då det också görs en bedöm­ ning om utvecklingen och resultaten av insatserna har gett avsedd effekt.

OLOF WIGREN

Kort om KBT ■ Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en behandling som fokuserar på våra tankar, känslor och beteenden och hur de hänger ihop och påverkar oss, samt hur vi kan påverka dem.

Vårt sätt att tänka påverkar hur vi känner och hur vi handlar (beter oss) och vise versa.

■ KBT-behandlingen utgår från olika frågeställningar som t.ex. tankemönster, problemlösning, beteende­exponering, att kunna hantera motgångar.

8 hälsovalet västerbotten

2/2013

■ Inom vården är KBT använd och effektiv bland annat vid: Ångestsyndrom Depressioner Ätstörningar Missbruk Stressrelaterade problem Sömnproblem Sex- och samlevnads­problem Borderlinestörning Kronisk smärta

KBT handlar om hur vårt sätt att tänka påverkar hur vi känner.

Panikångest kan komma plötsligt Varför vissa människor drabbas av paniksyndrom, en beskrivning av upprepade panikattacker, är svårt att förklara. Det finns flera olika teorier.

B

eror det på något i hjärnans signalsystem? Kan ångest­ drabbade människor bära med sig ökad känslighet som ett genetiskt arv? Eller beror det främst på att du varit med om svåra upplevelser?

Det man vet säkert är att de flesta som drabbas av panikångest ofta får attacker efter eller under perioder av till exempel hög stress på arbetet eller privat. attacker leder till oro

Dödsfall inom familjen, skils­ mässa, barnafödsel eller en extremt hög arbetsbelastning kan utlösa attacker. Drabbas man av flera på varandra följande attacker brukar det i sin tur leda till ökad rädsla och oro för att få fler och det för­ värrar tillståndet. Så här beskrivs upplevelsen på Svenska Ångestsyn­ dromsällskapets hemsida:

”Först upplever individen en skrämmande sensation, t ex hjärtklappning, orolig mage eller yrsel och reagerar på detta med att bli ångestfylld. Oron utlöser i sin tur ytterligare sensationer, som i sin tur ökar på ångesten som leder till olika katastroftankar. Personen tänker ”jag har fått en hjärtin­ farkt”, ”jag håller på att bli tokig”, eller något liknande. förväntansångest

Man får ångest för ångesten, även kallat förväntansångest. Vanligt är även att agorafobi tillstöter som en komplikation. Den drabbade bör­ jar successivt undvika situationer där panikattacker kan framkallas, eller vistas i situationer varifrån det kan vara svårt att fly eller snabbt få hjälp i händelse av en panikattack.

Attackerna tenderar även att med tiden bli mindre ”spontana”

Ångestattacker – vad beror de på? Här presenteras några teorier. foto: canstock och mer situationsutlösta och inträffa i större utsträckning i agorafobiska situationer.”

Första steget att behandla panikångest är att träffa läkare och berätta om sin situation. Därefter kan man sätta in antingen läkeme­

del och/eller remittera patienten till kognitiv beteendeterapi, som syftar till att ökad förståelse och att förändra sina tankar och beteenden så att tillståndet kan stabiliseras.

OLOF WIGREN

Källa: www.angest.se

Fakta/ångestattacker ■ Inom psykiatrin använder man ett diag­ nossystem som kallas DSM IV för att skilja olika psykiatriska diagnoser från varandra.

■ Minst fyra av nedanstående symptom ska ha uppträtt tillsammans som en attack och nått maximal intensitet inom tio minuter.

Dessutom ska attackerna ha förekommit minst fyra gånger under den senaste måna­ den, eller endast en gång men i gengäld orsa­

kat minst en månads oro för en ny attack: ✓ Ansträngd andhämtning eller andnöd ✓ Yrsel, ostadighetskänslor, svindel eller matthet ✓ Hjärtklappning eller hastig puls ✓ Darrningar eller skakningar ✓ Svettningar ✓ Kvävningskänslor ✓ Illamående eller magbesvär

S:t Lukas psykoterapimottagning S:t Lukas

Vi erbjuder psykoterapi, parterapi, krissamtal, handledning och samtalsstöd Vid beviljad psykoterapi enligt vårdavtal med landstinget är avgiften 100 kr. Ansökan om avtalsterapi görs via din hälsocentral.

Vår mottagning ligger centralt på Rådhusesplanaden 8, i Bibliotekshuset.

090-14 05 30, umea@sanktlukas.se

✓ Overklighetskänslor inför en själv eller omgivningen ✓ Stickningar/domningar i händer och fötter ✓ Värmevallningar eller frysningar ✓ Smärtor eller obehag i bröstet ✓ Rädsla att dö ✓ Rädsla att bli ”tokig” eller göra något okontrollerat

Källa: www.angest.se

Hör du till dem som inte tycker om mörker?

LJUSTERAPI KAN VARA EN LÖSNING!

Vi erbjuder INNOSOL ljusterapiarmaturer för medicinsk ljusterapi mot bl.a. vinterdepression.

Ring 090-13 04 33 för mer info Delos AB Sofiehemsvägen 54, 907 38 Umeå

hälsovalet västerbotten

2/2013

9

Nya rutiner kortar köerna Välfärdssjukdomarna ökar i samhället och många behöver råd av en dietist.

Dietisterna på landstingets hälsocentraler i Umeå – Primus – jobbar sedan i våras på ett lite annorlunda sätt. Förhoppningen är att väntetiden ska bli kortare.

D

ietister behövs, om det råder inget tvivel. Behov och intresse är skyhögt och att länsborna söker hjälp är självklart bra. Men som en konsekvens har köerna blivit väl­ digt långa. Somliga människor har fått vänta upp till ett år på hjälp.

– Vi hade så långa väntetider, med remisser och en del patienter som fick vänta upp till ett år innan det fanns tid. Det blev en ohållbar situation både för dem och för oss säger Kristin Hellgren, en av tre dietister på Primus i Dragonens hälsocentrum.

För att komma till rätta med problemen jobbar Primus sedan i våras på ett nytt sätt. Dels har man skippat kravet på remiss för att få träffa dietist och dels har man skapat nya rutiner för bokning.

Boka direkt

Numera kan man boka direkt på te­ lefon eller internet. Behöver man se­

dan ändra dag och tid kan man själv göra det på hemsidan. Just nu är det bara möjligt att nätboka på Primus i Umeå men framgent är tanken att det ska utvidgas till att omfatta även andra hälsocentraler. Detta underlät­ tar administrationen för dietisterna och gör det mindre krångligt för den som behöver hjälp.

– När personal på Hälsocentralen bedömt att det finns behov, kan patienterna själva kontakta dietist säger Agneta Persson, dietist.

– Vi slipper väntetider och pa­ tienterna får behandling när behovet eller motivationen är som störst.

Informationsfilm

Primus har också en informations­ film under produktion, tänkt att fungera som en första information om kost vid diabetes. Man har också satsat en del extra resurser på de gruppverksamheter man har, till exempel för folk med eller i riskzonen för diabetes.

– I många av de här situationer­ na, till exempel om man har diabe­ tes, är det viktigt att få information snabbt. Det kan också hjälpa att man får träffa andra med samma problem. Då känner man att man inte är ensam och man kan även få tips. Nuförtiden har vi gruppinfor­ mation regelbundet och det funkar bra, säger Agneta Persson.

Primus består av tre dietister, med bas på Dragonens hälsocen­ trum i Umeå. Härifrån reser man ut i länet till allt från Vindeln till Nordmaling, och träffar patienter lokalt. Det blir många resmil men värdet är naturligtvis stort i att kunna finnas på plats, om än inte alla dagar i veckan. behovet stort

Behovet av dietisthjälp är stort och blir knappast mindre. En stor del av förklaringen är sannolikt det man brukar kalla välfärdssjuk­ domar. Statistiken pekar på ökad fetma i samhället och saker som hjärt- och kärlsjukdomar är ofta kopplade till livsstil, där kost och motion (eller frånvaron av den­ samma) är viktiga faktorer. Ofta är det inte de stora besluten som är de svåra, utan de små som man tar varje dag, resten av livet.

– De flesta som kommer vet ju egentligen vad de behöver göra. De känner att det är något de borde göra men det är svårt att ändra om i vardagen, säger Agneta Persson.

– Går man då till en läkare och får en konkret varning att man kan­ ske håller på att utveckla diabetes, då blir man väldigt motiverad att göra något. Det är då man snabbt ska kunna få kontakt med dietist.

HENRIK PERSSON

Visste du detta om livmoderhalscancer?

■ Varje år dör cirka 200 kvinnor i livmoderhalscancer. 400 insjuknar årligen, även yngre kvinnor.

■ I riskzonen finns egentligen alla kvinnor med ett aktivt sexualliv eller som haft det. Själva sjukdo­ men orsakas av ett virus, humant papillomvirus, som ger en kronisk infektion och överförs via samlag.

10 hälsovalet västerbotten

2/2013

■ Viruset är vanligt hos unga människor och läker ofta ut av sig själv. Det är när den ger en kronisk infektion som den kan utveckla cancer, inte sällan sker detta när den samverkar med faktorer som till exempel rökning.

■ Det finns två vaccin på mark­ naden i dag som skyddar mot de farligaste infektionerna som

orsakas av viruset. Gardasil är det som landstingen upphandlat och är registrerade för både flickor och kvinnor mellan 9 och 45 år och även för pojkar mellan 9 och 26 år.

■ Bäst är det om vaccinering sker innan man börjat ha sex, varför de största insatserna riktas mot flickor i årskurs 6.

■ En stor svensk undersökning visar att vaccinering ger maximalt skydd om det ges innan man fyllt 14 år, då det ger över 90 procents skydd mot en humant papillomvi­ rus-relaterad sjukdom.

■ Vaccineringen sker genom spru­ tor vid tre olika tillfällen. Eventu­ ellt sker en påfyllnadsdos senare.

Källa: Vårdguiden.

Dietisterna på Primus i Umeå jobbar på nya sätt för att korta köerna och minska jobbstressen. Från vänster: Agneta Persson, Anica Nordin och Kristin Hellgren.é

Din hälsa i goda händer.

Välkommen till Capio Hälsocentral Dragonen, Västerbottens största hälsocentral.

Vi ligger i centrala Umeå och erbjuder korta väntetider, goda parkeringsmöjligheter och apotek i samma hus.

Hos oss träffar du fasta läkare som är specialister i allmänmedicin. På Mödravårdscentralen och Barnavårdscentralen möts du av erfarna barnmorskor och BVC-sköterskor som svarar på just dina frågor.

Välkommen till oss!

Du är viktig!

Capio Hälsocentral Dragonen Ridvägen 12, 903 25 Umeå www.capio.se Vi arbetar på uppdrag av Västerbottens Läns Landsting.

Klådmottagningen förändras!

Vår drop-in klådmottagning ersätts nu med bokning via Mina Vårdkontakter, www.minavardkontakter.se i första hand, alternativt via telefonkontakt med distriktssköterska, telefon 785 44 57 alla dagar.

Följande dagar är det planerat Klådmottagning. Denna mottagning är till för kvinnor med underlivsklåda, Du får träffa en specialintresserad gynekolog.

Du får inte behandla Dig med något en vecka före besöket och du måste ha pågående aktuella besvär! Du behöver inte vara listad på Ersboda hälsocentral för att få göra detta besök.

Vill du synas i nästa nummerViavgör allt Anmäl Dig i receptionen, besöket kostar 300 kr, men har Du HÄLSOVALET som kommer i vår? frikort så gäller det. för att du ska dig trygg Ring Micke eller Lass••ekänna bli vänligt bemött 5/9 19/9 att någon lyssnar på 060-57 21 50 • känna och tar dig på allvar3/10

Du är viktig!

Backens hälsocentral www.vll.se/backenshc 090-785 44 43

Nordmalings hälsocentral www.vll.se/nordmalingshc 090-785 91 04

Ersboda hälsocentral

Robertsfors hälsocentral

www.vll.se/ersbodahc Följande TORSDAGAR under hösten 2013 www.vll.se/robertsforshc tar vi emot Dig: 090-785 91 21 090-785 44 57

Holmsunds hälsocentral kl 14.00–16.30 31/10 www.vll.se/holmsundshc 090-785 91 03 kl 14.00–16.30 14/11 Hörnefors hälsocentral kl 14.00–16.30 28/11 www.vll.se/horneforshc hä ls ten ov erbot 090-785 91 05 HÄ Väst al 17/10 kl 14.00–16.30 12/12 LStenOVALETVÅRDVALET et hälsova alet • kunna fråga om vad du vill Västerbot Det fria

en bilaga från 1/11

Nr. 1/2012

ten

ot Västerb

försäkra dig om en god tandhälsa

ALLT FLER HAR AVTAL FÖR FRISKA TÄNDER

Laser fixar synfelet

det doLda missbruket rätten till ett självständigt liv tandvården i umeå

1177

ett tt nummer att komma ihåg LOV ÖPPNA UPP FÖR R PRIVAT VÅRD

Norrlänning – så mår du

POPULÄR HÄLSOCEN TRAL BLAND BARNFAMILJER

Var inte rädd

Personlig assistans i olika former

Så botar du din tandläkars kräck Vi erbjuder behandlingar för alla typer aV synfel — äVen brytningsfel och åldersynthet.

Välkommen till oss för kostnadsfria undersökningar och konsultationer utförda av Legitimerade ögonläkare. uMeå: SKOLGATAN 73 A – Telefon 090-14 24 00 luleå: STORGATAN 45 – Telefon 0920-420 420 www.koskela.se

välj älj din egen tandläkare

– lika enkelt som

smart

Fyra av fem har listat sig – så gör du

Så tycker Politikerna

erbjuder personlig Frösunda erbjuder assistans som Frösunda erbjuder personlig assistans du vill ha den. personlig assistans Oavsett. duhavill ha den. somsom du vill den.

Frösunda erbjuder personlig assistans Oavsett.

Oavsett. som du vill ha den.

Oavsett.

---> så får du veta mer!

---> Vänd blad Vänd så fårblad du veta mer!

--->

Vänd blad så får du veta mer!

frosunda.se

www.vll.se/frisktandvard

väntetiderna till vården i väSterbotten

Frösunda

Frisktandvård Full koll på dina tandvårdskostnader !

Hur fungerar hälsovalet?

Patienterna ienterna sätter betyg På å vården

--->

Vänd blad så får

du veta mer!

█

█

alla synfel, vi korrigerar & även brytningsfel ålderssynthet med landsögonsjukvård gäller tingstaxa, frikort

frosunda.se

och få svar som går att förstå.

Mariehems hälsocentral

Sävars hälsocentral kl 14.00–16.30 www.vll.se/savarshc 090-785 44 47 kl 14.00–16.30 Tegs hälsocentral kl 14.00–16.30 www.vll.se/tegshc 090-785 44 56 kl 14.00–16.30 Ålidhems hälsocentral

www.vll.se/alidhemshc www.vll.se/mariehemshc Medråd reservation för förändringar, se vår hemsida 090-785 44Ersboda 58 090-785 44 44 Blir du sjuk eller behöver om hälsocentral på www.vll.se.

Välkommen! din hälsa, kontakta någon av

www.vll.se/folktandvarden

våra hälsocentraler.

vård Frisktand som smart – lika enkelt

frosunda.se W W W. K O S K

ELA.SE

hälsovalet västerbotten

2/2013

11

Goda matvanor för bättre hälsa För mycket socker och för mycket läsk och juice leder till övervikt och dåliga tänder.

Det är känt sedan förr men likväl är det ytterst angeläget att sprida mer kunskap om det för att motverka dåliga matvanor.

Barn och ungdomar står i fokus när en utökad satsning nu sker på detta.

Ulf Söderström, folktandvården Västerbotten, och Maria Falck, folkhälsoenheten tror mycket på samverkansprojektet Goda Matvanor.

P

reventionsprojektet Goda Matvanor bedrivs av folktandvården i norr, i samarbete med folkhälso­ enheterna i Västerbotten, Norrbot­ ten, Jämtland och Västernorrland.

I Västerbotten är Ulf Söderström på folktandvården projektansvarig.

– Egentligen är det här inget nytt alls, det här är samma budskap som vi från folkhälsan och folktandvår­ den fört fram i långa tider. Men det är tydligt att det behövs även nu, för problemet med övervikt i befolk­ kontakt de har med folktandvården. ningen och frätskador på tänderna På folkhälsoenheten uttalar sig hos framför allt barn och ungdo­ hälsostrateg Maria Falck så här om mar är i ökande, säger han. Detta projektet Goda Matvanor: samtidigt som sjukdomar relaterade – Vi arbetar redan hälsofrämjande till levnadsvanor blir ett allt större och förebyggande tillsammans med problem för folktand­ samhället. vården se­ De fyra många Ökad insikt hoppas vi ska ge dan norra lands­ år inom till föräldrar och barn stöd i att exempel tingen har i sina gemen­ göra mer hälsosamma val. både samma mål Tobaksfri och aktivi­ Duo och teter kring folkhälsa pekat ut goda Salutsatsningen. Goda matvanor är matvanor som ett område att arbeta en viktig del i Salutsatsningen, därför mer med. Denna satsning är ett sätt känns folktandvårdens engagemang att försöka nå många unga med­ att fokusera mer på just detta om­ borgare och deras föräldrar via den råde särskilt glädjande.

”

Stel i nacke och axlar efter Stel i nacke för mycket plugg? och axlar?

Under hösten och vintern sker olika aktiviteter, på folktandvårds­ kliniker, via opinionsbildning och utbildning till personal där man beskriver hur läsk och sura drycker kan ge frätskador på tänderna, vik­ ten av att äta mer frukt och grönt regelbundet och att ha en bättre måltidsordning. inga pekpinnar

Debatten om goda matvanor är viktig och förhoppningen är att den ska nå ut till både barn, ung­ domar och deras föräldrar.

– Det är viktigt att påpeka att vi inte kommer med några pekpinnar utan enbart visar på riskerna med olika beteenden och vanor. Ökad

insikt hoppas vi ska ge föräldrar och barn stöd i att göra mer hälso­ samma val när så är möjligt. under genomsnittet

Maria Falck säger också att norr­ länningar äter klart under ge­ nomsnittet av frukt och grönsaker och det är också någonting man gemensamt kan hjälpas åt att upp­ märksamma befolkningen på, med hjälp av information och opinion.

Folktandvården möter många människor och vi som inom de fyra norra landstingen jobbar med folkhälsa är inte så många individer, därför tycker vi att det är strategiskt att samarbeta inom dessa frågor. oloF wigren

Norrlands största sortiment av ortoser

Student pris: 250.-/30 minuter Pris: 300.-/30400.-/50minuter minuter (mot uppvisande av studenlegitimation.)

450.-/50 minuter

Ring mig så tar jag hand om dig!

De 25 första som bokar massage får ett par gelsockar som smörjer torra fötter.

12 hälsovalet västerbotten

2/2013

Ulrika Massör

Kroppens bäste vän. www.ulrikamassor.se 0708-491344

TRÄNING & REHAB SVERIGE AB 0935-130 25, 070-345 97 95 (Tore), info@TRbutiken.se, www.TRbutiken.se

Har du Hjärnkoll?

■ Tre av fyra människor har erfa­ renhet av psykisk ohälsa, antingen för egen del eller som närstående till någon med problem.

För att öka öppenheten kring psykisk ohälsa pågår därför kam­ panjen Hjärnkoll, som är nationell och har som mål att alla ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett psykiskt funktionssätt. lyssna utan att ge råd

Det är regeringen som initierat kampanjen och den drivs av myn­ digheten Handisam i samarbete med nätverket Nationell samver­ kan för psykisk hälsa, NSPH. Den som mår psykiskt dåligt tyngs ofta både av det och av omgivningens förhållningssätt till dem. Det är viktigt att som vän

eller i familjen lyssna utan att ge råd och att på jobbet visa att det är okey med den här typen av problem. Det är an­ geläget att minimera det tisslande och tasslande och verka för att göra psykisk ohälsa mer förståeligt genom att prata om det.

Bara i Västerbotten har 20 stycken ambassadörer – av totalt cirka 300 i hela landet – utbildats till ambassadörer.

Alla med egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Ambassadörerna bidrar till att öka förståelse hos allmänheten och minska diskri­ minerande attityder, när de når ut

med sina erfarenheter och berättelser.

Kampanjen Hjärn­ koll startade redan 2009 och pågår till och med 2014. ➥ Läs mer om Handisam på www.handisam .se och NSPH på www.nspha.se.

Trygghet När du blir sjuk eller behöver råd om din hälsa är det oss du ska kontakta. Hos oss kan du känna dig trygg.

”Natalia, distriktsläkare i Landstingets primärvård”

• Vi har lång erfarenhet av de flesta hälsoproblem.

• Hos oss får du ett engagerat omhändertagande och ett gott bemötande.

• Vi sätter dig och din familjs hälsa i fokus.

• Vi finns i hela Västerbotten.

Välkommen till landstingets hälsocentraler och sjukstugor! www.vll.se/primarvard

www.vll.se/primarvard hälsovalet västerbotten

2/2013

13

Ett par extra armar – och närhet Ett par extra armar och ben. Någon som kan lyssna, trösta och peppa.

Allt det och lite till är Irene Persson som jobbat som personlig assistent i tretton år.

– Närheten till människor är det bästa med mitt jobb, säger hon.

F

örutom att hon gillar att hjälpa så är friheten i yrket och en ständig variation en motivation för att gå med ett leende till jobbet.

– Ibland åker vi och shoppar eller till bowlinghallen. Malin gillar när det är lite liv och rörelse, säger Irene Persson, som jobbar åt Rik assistans.

Malin Eriksson,16 år, lider av Kabuki syndrom, en sjukdom som bara tolv barn i Sverige har. Hon är rullstolsburen och kan inte prata.

– Men vi surrar ändå med henne hela tiden och det känns som att hon förstår. Innan vi ska göra något bru­ kar jag säga högt: nu ska vi duscha eller: nu ska vi äta så att hon ska veta vad som händer, säger Irene.

Hjälp dygnet runt

Irene är en av tre personliga assis­ tenter från samma företag som delar på dygnet med hjälp av ett rullande sexveckorsschema. Malin har svår epilepsi och kan få kramper som kräver intensivvård.

– Även när hon är på sjukhus har hon rätt att ha en assistent med sig, säger Irene.

Fram tills för två år sedan tog Ma­ lins föräldrar hand om henne själva i hemmet. Nu kan de både jobba och åka bort några dagar om de vill.

För ett halvår sedan byggde de till huset så att Malin fick en egen lägenhet med genomfart till föräld­ rarnas bostad.

– Vi hjälper till så att familjen får det drägligt. Sedan tycker jag om Malin jättemycket och trivs med henne, säger Irene.

Samspelet mellan assistent och familj är alltid viktig, extra mycket när det gäller barn. Personkemin ska fungera.

– Det är alltid brukaren som ska välja sin assistent och kan den inte göra det får någon närstående göra det i stället.

Eftersom Malin går i skola på da­ garna och har en egen assistent som är anställd där så jobbar Irene och hennes kollegor mestadels kvällar.

– Det är väl en liten nackdel men nästa år börjar Malin på gymnasiet och då kanske det blir dagtid också, säger hon. fritt jobb

– Det är ett väldigt fritt jobb och Malin tycker om att göra saker, det tycker jag är kul. Det finns många som inte vill gå ut och då blir också assistenten isolerad, säger hon.

De senaste två åren har Irene en­ bart jobbat hos Malin men sedan 1999 då hon började jobba som personlig assistent har hon jobbat hos många olika brukare.

Hon ska gå en hjärt- lungrädd­ ningskurs och om hon vill fort­ bilda sig inom något visst område kan hon önska det av arbetsgiva­ ren.

Här hjälper Irene Persson brukaren Malin Eriksson till sängen med hjälp av en taklyft.

Annika Solander Cassel

Så kan du undvika vinterkräksjukan ■ I vintertider härjar vinterkräksjukan, en intensiv form av mag- och tarmsjukdom som orsakas av ett virus som sprids lätt, bryter ut snabbt och kan ge våldsamma kräkningar, diarréer och magont.

Så här kan du minska risken att drabbas. ✓ Tvätta händerna ofta, både sedan du ätit mat eller varit på toaletten. Använd flytande tvål och pappershanddukar, särskilt i offentliga miljöer. Handsprit rekommenderas. ✓ Ät inte mat där många personer kommer i kontakt med maten. Ett exempel på det är bufféer. ✓ Håll dig ifrån andra som smittats av vinterkräksjuka. ✓ Givetvis ska du, om du drabbas, även undvika att smitta andra.

14 hälsovalet västerbotten

2/2013

Några få procent av befolkningen är immun mot vinterkräksjukan. Men de flesta kan drabbas av den, och flera gånger dessutom. Men en kort tid efter att du haft den är du immun mot den.

Många hävdar att om man äter vitpepparkorn kan man undvika att få vinterkräksjuka. Några vetenskapliga bevis för det finns inte men peppar är en krydda som längre tillbaka i tiden användes som medicin. Kanske är det idag så att tron på att vitpepparkorn fungerar, den s.k. placeboeffekten, inte är så lite betydelsefull.

Vitpeppar? Immun? Här får du tips mot vinterkräksjukan.

foto: annika solander cassel

STOCKHOLM

ÖREBRO

FALUN UMEÅ LULEÅ

Nu även i Stockholm.

LYSTRA personlig assistans skapar kvalitet genom att respektera varandra och varandras värderingar. Nu har vi även etablerat oss i Stockholm.

Som kund hos LYSTRA är det viktigt att vår grundsyn på assistansen överensstämmer för att vår personal ska kunna göra ett bra jobb hos våra kunder.

Lika viktigt är att vi gemensamt ser LSS-reformen som något vi vill bevara och att tillsammans göra som det var tänkt från början, ett bra liv för alla.

Personlig assistans som det var tänkt från början.

www.lystrapersonligassistans.se hälsovalet västerbotten

2/2013

15

KOL – en allt vanligare dödsorsak 2020 beräknas KOL vara den tredje vanligaste dödsorsaken i landet.

Därmed blir det allt viktigare att upptäcka den i tid.

K

OL är förkortningen av Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom.

Du kan läsa mer om den i faktatexten här intill.

Några av de tidiga varnings­ tecknen på KOL är försämrad kondition, täta förkylningar och långdragen hosta.

För att ta reda på om man kar KOL, och avgöra hur pass svår och långt gången sjukdomen är, gör man ett test med spirometri. Det är enkelt, snabbt och smärtfritt.

Du gör en maximal utandning i en spirometer som är kopplad till en dator och svaret på luftvolymen får du inom tio minuter. vanligast hos kvinnor

Eftersom KOL ökar börjar vården erbjuda allt fler tester. I Västerbotten pågår sedan en tid ett försök med att erbjuda alla patienter som fyllt 40 år och röker, har rökt eller har bott med en rökare en KOL-screening med hjälp av en mini-spirometer. Effek­ terna av detta kommer att utvärderas under slutet av året.

Att KOL är vanligast bland kvin­ nor anses bero på att kvinnorna tog över männens rökvanor under 1960- och 70-talet.

KOL drabbar främst rökare men 10-15 procent som får sjukdomen är icke-rökare.

OLOF WIGREN

16 hälsovalet västerbotten

2/2013

Fakta om KOL ■ Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är ett växande folkhälsoproblem i hela världen. I Sverige beräknas mellan 500 000-700 000 personer vara drabbade, men många av dem har ännu inte sökt hjälp. Detta är olyckligt eftersom KOL kan behandlas.

■ Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, är en av våra stora folksjukdomar med minst en halv miljon drabbade. Av dem är det bara var femte som har fått rätt diagnos. Det innebär att minst 400 000 personer i Sverige lever med KOL utan att veta om det. KOL är den enda av de stora folksjukdomarna i vilken dödligheten ökar. Varje år dör fler än 2 500 svenskar i sjukdomen.

■ KOL är en sjukdom som smyger sig på. Många tolkar symtomen som upprepade förkylningar, andra tror att symtomen beror på åldern. Om du känner igen symtomen nedan, sök läkare.

Det finns hjälp att få.

■ Symtom vid KOL:a Andnöd vid ansträngning Kronisk hosta, ofta med upphostning av slem Pip i bröstet Trånghetskänsla i bröstet och/eller besvärande hosta i samband med förkylningar Ett vanligt klagomål är ”försämrad kondition” ■ Symtom vid svårare KOL: Vid svårare KOL har man andnöd i vila och besvär även när man inte är förkyld.

Flera organsystem påverkas, vilket ökar risken för hjärtkärlsjukdom, avmagring, benskörhet och depression. Viktigt att känna till är att det spelar ingen roll hur länge man har haft KOL eller hur svåra symtomen är. Det finns hjälp att få i alla stadier av KOL. Källa: www.kol.se foto: canstock

Stort mörkertal kring glutenintoleranta

En möjlig ny behandling av PREMENSTRUELLA BESVÄR ska utvärderas i en klinisk studie

Celiaki, eller glutenintolerans, är en autoimmun sjukdom som mest drabbar kvinnor och som har en hög ärftlighet.

Cirka 35 000 svenskar har fått diagnosen celiaki men det beräknas vara upp emot 200 000 som bär på den utan att veta att de är drabbade.

■ Celiaki är en sjukdom som påverkar tunntarmens funktion negativt när man äter det glutenprotein som finns i vete, korn och råg. Tarmluddet förstörs vilket gör att kroppen inte kan ta upp näring.

Magsmärtor, uppspänd buk, diarré, förstoppning, gasbildning, illamående, lågt blodvärde, trötthet och nedstämdhet är några av de symtom som kan vara tecken på celiaki. Men för att vara helt säker på att man drabbats av sjukdomen måste man göra en s.k. gastroskopi, en inspektion av tunntarmen som görs med video- eller fiberendoskopisk teknik från insidan.

normalt liv Du kan aldrig bli fri från celiaki om du drabbats. Däremot kan du behandla den och ha ett normalt liv om du äter glutenfri kost.

Har man en förälder med celiaki löper man 10 procents risk att få det som barn. Bär du på en eller flera andra autoimmuna sjukdomar, som diabetes, reumatism och sköldkörtelsjukdomar, ökar dessutom risken att drabbas.

Det finns faktiskt också något som kallas tyst celiaki, och där personer inte har några av de vanliga symtomen vid celiaki men ändå upplever att de mår bättra när de äter glutenfri kost.

Vi söker kvinnor på 18 -­‐ 45 år som dagarna innan menstrua@onen upplever eA eller flera av följande symptom:

• nedstämdhet • starka

humörsvängningar • irritabilitet • oro och spändhet En annan vanlig intoleranssjukdom är laktosintolerans som innebär att kroppen inte är så bra på at bryta ner laktos, mjölksocker, som finns i vanlig mjölk. Detta i sin tur beror på att tunntarmens slemhinna har för lite av ett speciellt enzym. Den laktos man får i sig sönderdelas inte till sockerarter utan fortsätter till tjocktarmen där det startar en jäsningsprocess som kan skapa diarré, magsmärtor och gasbildning.

14 procent av landets befolkning är genetiskt laktosintoleranta och den visar sig oftast när man är tre till tio år gammal.

På Celiakiförbundets hemsida, celiaki.se, kan du läsa mer om gluten- och laktosintolerans och andra intoleranssjukdomar och bland annat ta reda på vilka som är de vanligaste symtomen och OLOF WIGREN vad du får och inte får äta.

Välkommen till studentkliniken!

Här blir du väl omhändertagen, får hög kvalitet och minst 50 % rabatt på ordinarie taxa

UMEÅ

För aA kunna delta i studien ska Du i övrigt vara väsentligen frisk och inte använda något hormonellt preven@vmedel.

För mer informa@on, kontakta: Norrlands Universitetssjukhus, Kvinnokliniken Forskningssjuksköterska Sigrid Nyberg Tel: 090-­‐785 04 99 sigrid.nyberg@vll.se Ansvarig läkare: Dr. Erika Timby

SEX

DIN LOKALA AFFÄRSTIDNING

kanaler till

Bättre affärer Läs tidningen på jobbet. Bättre affärer skickas ut gratis till alla företag i Umeå kommun.

Ta ett nummer i farten. Bättre affärer finns på ett 60-tal platser runt om i regionen som banker, konferensanläggningar, företagshotell och på flyget. En lista över alla ställen finns på bättreaffärer.nu.

Läs tidningen på webben. På bättreaffärer.nu kan du också bläddra i gamla nummer.

Läs fler nyheter på vår sajt. På bättreaffärer.nu kan du också möta våra krönikörer och hitta fler svar från Bättre affärers experter.

Tandläkarhögskolans studentklinik

Följ oss via Facebook. Gilla oss på facebook.com/Battreaffarer.

Prenumerera på vårt digitala nyhetsbrev. Anmäl dig på bättreaffärer.nu.

090-785 60 40 Tandläkarhögskolan, Norrlands universitetssjukhus www.vll.se

bättreaffärer.nu

foto: hamdija comic • produktion: Landstingets informationsstab (es) • umeå 2012

hälsovalet västerbotten

2/2013

17

När medicinen blir en drog Tack vare starka mediciner kan man bota sjukdomar och linda smärta på fantastiska sätt. Men starka preparat kan också leda till beroende och tablettmissbruk, som är svårt att ta sig ur.

D

et finns receptbelagda medi­ ciner som kan få den värsta smärta att försvinna och få en att känna som att man ligger i en badring i en varm pool. Av naturliga skäl är många mediciner av den typen mycket starka och kan resultera i ett missbruk.

Enligt Vårdguiden är 65 000 personer beroende av läkemedel och över 300 000 har någon gång i livet det man beskriver som ett riskbruk.

Betydligt fler män än kvinnor.

Svårt att ta sig ur

Den som börjar missbruka tablet­ ter har inte sällan svårt att ta sig ur det. Har man fått sina tabletter utskrivna av en läkare är det av en anledning och när man övergår

från bruk till missbruk är sällan särskilt tydligt.

Det är viktigt att skilja på miss­ bruk och beroende.

Lars Håkan Nilsson, överläkare på beroendemottagningen på Upp­ sala sjukhus, menar att beroendet är betydligt allvarligare. Beroende­ utveckling är kopplat till hjärnans belöningscentrum, som gör att vi kan uppleva lust och njutning.

Om en person är både beroende och missbrukare diagnosticeras den oftast som beroende eftersom det anses allvarligare.

Ett missbruk kan handla om att man slarvar med sitt arbete, missköter skolan eller är strulig i sina sociala relationer, tar dumma risker och liknande som ett resul­

Mediciner är fantastiska – men kan också resultera i missbruk.

Det finns hjälp att få! tat av att man tar tabletter. Det kan ske relativt snabbt och man behöver inte vara beroende för att göra det, menar Nilsson. För att bli beroende måste man under längre tid inta preparat som man till slut inte kan fungera utan.

Fysiska funktioner, beteende och socialt liv påverkas.

Finns råd att få

Har du problem med tablettmiss­ bruk eller misstänker att någon du känner har det, finns det råd att få både från initiativ som Bero­

endelinjen och från landstingets sjukvård.

Att sluta med tabletter kan vara väldigt jobbigt. Ibland har inte grundproblematiken till att någon medicinerar utretts heller, varför det kan vara nödvändigt att reda ut det.

I flera städer finns särskilda bero­ endemottagningar. Stockholm har en helt egen division på Sabbats­ bergs sjukhus som kallas TUB-mot­ tagningen. Det finns också lokala självhjälpsgrupper och stödgrupper för anhöriga till missbrukare.

HENRIK PERSSON

Norrlandskliniken hälsocentral Norrlandskliniken är en privat hälsocentral med landstingsavtal. Det innebär att du kan lista dig hos oss på samma villkor som på vilken hälsocentral som helst.

Med god tillgänglighet, modern utrustning och gedigen erfarenhet vill vi erbjuda våra patienter ett effektivt och säkert omhändertagande.

Mottagning Glimmervägen 5E Bokad mottagning (Huvudmottagning) Måndag-fredag 08:00-17:00.

Mottagning IKSU sport Öppen läkarmottagning (Ej tidsbokning) Måndag-fredag 13:00-17:00.

Välkommen att lista dig hos oss idag!

För mer information gå in på www.norrlandskliniken.se eller ring oss på 090-7859322.

18 hälsovalet västerbotten

2/2013

Vill du dansa – så får du LOV LOV – Lagen om valfrihet – gör det möjligt för entreprenörer att starta leverantörsföretag i vård- och omsorgsbranschen. Är du sugen på att börja själv, kan du börja med att läsa den här artikeln.

■ Privata företag inom vård och omsorg jobbar ofta med offent­ liga sektorn som kund. När man gör det måste man först delta i offentliga upphandlingar, där man avgör vem som ger mest valuta för skattepengarna.

Lagen som reglerar detta heter LOU, lagen om offentlig upp­ handling.

Ny lag

2009 tillkom en annan lag som heter LOV – lagen om valfrihet – med snarlikt namn men annat innehåll.

Tanken med LOV är att vård­ tagare själva ska kunna välja från ett urval av vårdgivare och själva påverka vem de vill ha. Dessa omsorgs- och vårdinsatser hade tidigare utförts av kommunen eller landstinget själva, utan vårdtagares inflytande.

Sedan 2010 ska alla landsting i Sverige arbeta efter LOV i pri­ märvården (för övrig vård avgör de själva). Detta innebär ett par olika saker, framförallt att mindre aktörer inom saker som hemtjänst eller primärvård nu kan söka som leverantörer till kommuner och landsting och få uppdrag, antingen själva eller i samarbeten.

Nya möjligheter

En skillnad mellan LOV och LOU är nämligen att ansökningar enligt LOV kan lämnas in när som helst.

Om leverantören inte uppfyller

kraven själva, kan de samarbeta med andra.

Du som redan driver företag eller funderar på att göra det, inom service vård eller omsorg kan alltså hitta nya entreprenörsmöjligheter i branschen. intresseanmälning

På valfrihetswebben.se annonserar landsting, kommuner och andra ut de behov de beslutat åtgärda enligt LOV. Dessa kan privata företag komma med intresseanmälningar på.

Priset är fastställt på förhand och leverantörerna konkurrerar med kvalitet. Därför är det viktigt att man är säker på att man kan utföra den utlysta servicen till sagt pris.

Tillstånd

Det krävs en del för att börja, bland annat tillstånd.

För att driva verksamhet enligt

socialtjänstlagen och LSS måste du ha tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg.

De som vill driva personlig assis­ tans måste ha tillstånd från IVO. För vissa grupper inom sjukvår­ den finns legitimationskrav från Socialstyrelsen.

HENRIK PERSSON

Tillväxtverket arrangerar seminarium Seminarium - förutsättningar för företagande vid införande av valfrihetssystem.

Tillväxtverket arrangerar tillsammans med olika kommuner ett antal seminarier om hur man kan arbeta för att skapa goda förutsättningar för företagande vid införande av valfrihetssystem.

Mer info, tillvaxtverket.se

SverigeS viktigaSte jobb inom vård- och omSorgScollege väSterbotten finnS utbildningar i:

– Studera vid vård och omSorgScollege väSterbotten

Vilhelmina: carola.berg@vilhelmina.se Lycksele: mikael.rombe@edu.lycksele.se Robertsfors: anna.karin.gustavsson@robertsfors.se Vännäs: veronica.soderlund@educ.vannas.se Umeå: sten.persson@umea.se Skellefteå: jan.olof.lundqvist@skelleftea.se Norsjö: elisabet.israelsson@norsjo.se Örnsköldsvik: joakim.ekenberg@ornskoldsvik.se regional Samordnare:

evy.gustafson@regionvasterbotten.se

hälsovalet västerbotten

2/2013

19

God hälsa för alla, hela livet!

Välkommen till någon av våra hälsocentraler i eller i närheten av Umeå!

Hos oss får du ett engagerat omhändertagande och ett gott bemötande. Vi sätter dig och din familjs hälsa i fokus.

Hos oss finns: • Läkarmottagning • Distriktssköterskemottagning • Specialistmottagningar för kontinens, diabetes, blodtryck och astma • Sjukgymnaster och arbetsterapeuter • Psykologer och kuratorer • Mödravårdscentral (MVC) • Barnhälsovårdscentral (BVC) och familjecentral • Dietister • Tobaksavvänjning • Eget laboratorium.

Om du blir sjuk när din hälsocentral har stängt ring 1177!

VÄLJ En HÄLsoCEnTRAL i Din nÄRHET Backens hälsocentral www.vll.se/backenshc 090-785 44 43

Robertsfors hälsocentral www.vll.se/robertsforshc 090-785 91 21

Ersboda hälsocentral www.vll.se/ersbodahc 090-785 44 57

Sävars hälsocentral www.vll.se/savarshc 090-785 44 47

Holmsunds hälsocentral www.vll.se/holmsundshc 090-785 91 03

Tegs hälsocentral www.vll.se/tegshc 090-785 44 56

Hörnefors hälsocentral www.vll.se/horneforshc 090-785 91 05

Vännäs hälsocentral www.vll.se/vannashc 090-785 91 92

Mariehems hälsocentral www.vll.se/mariehemshc 090-785 44 44

Ålidhems hälsocentral www.vll.se/alidhemshc 090-785 44 58

Nordmalings hälsocentral www.vll.se/nordmalingshc 090-785 91 04

Du kommer i kontakt med någon av våra hälsocentraler genom att ringa oss eller via Mina vårdkontakter – www.minavardkontakter.se