Hälsovalet Norrbotten - Nr: 2 - 2011

hälsovalet n e t t o b Norr E-hälsa utvecklas i norr

Nr. 2/2011

HBT-godkänd vårdcentral Rätten till ett självständigt liv Så fixar du andedräkten

Var tionde drabbas av tandsten

vi korrigerar alla synfel, även brytningsfel & ålderssynthet - med möjlighet till bruttolöneavdrag

PERSONLIG ASSISTANS SOM DU VILL HA DEN. OAVSETT. VILKEN FORM PASSAR DIG?

W W W. K O S K E L A . S E

frosunda.se

Det handlar om din och min hälsa

Blankett för val av hälsocentral kan hämtas på hälso­centralerna eller på landstingets hemsida www.nll.se.

Vårdcentralens namn och ort

Namn

Datum

Namn

Datum

Namn och underskrift måste finnas för att valet ska vara giltigt. Uppgifterna kommer att lagras i landstingets dataregister.

Två nya vårdcentraler

nya vad till

Det har gått drygt ett och ett halvt år sedan det fria vårdvalet infördes. Sedan 1 januari 2010 har du som patient kunnat välja fritt bland landstingets och privatdrivna hälsocentraler i hela länet.

B

o Vesterlund, beställarchef på Norrbottens läns lands­ ting, ger en uppdatering av läget.

– Idag har Norrbotten totalt 37 (snart 38) vårdcentraler, varav 32 drivs av landstinget. Av de fem privata drivs fyra helt privat under LOV (lagen om valfrihets­ system) och en på entreprenad för landstinget under LOU (lagen om offentlig upphandling).

Tel 060-57 21 50, Fax 060-57 21 30. Annonsförsäljning: MediaInvest Upplaga: Cirka 60 000 ex Ansvarig utgivare: Stefan Sahlberg Adress: MediaInvest, Terminalvägen 12, 861 36 Timrå Tryckeri: Ektab Produktion: Journalisthuset Distributör: SDR

boden och gällivare

Vill du också synas? let äls h ttenova Norrbo Nr. 2/2011

Fa hA milj ElRlVERen so äK ADE m NIN NY gE GÖ A BA N D R

Sä I TA SU RU llN CCé M G e KE R äS KU R TR VATT ND Ygg EN ER AR E KY til lSER lh V AV ICE S

lU väRfTVä me R M R V Ep Ill UM AN p

alet nov s e t l t hNoärrbo

r alla synfel, vi korrigera fel & åldersäven brytnings möjlighet synthet - med neavdrag till bruttolö

till iderna n VäntetNorrbotte i vården r du en Så få ndvård ta trygg

E-hälsa utvecklas i norr

HBT-godkänd vårdcEnTral rätten till ett självständigt liv Så fixar du andedräkten

var tionde drabbas av tandsten

PERSONLIG ASSISTANS DEN. SOM DU VILL HA OAVSETT. VILKEN FORM PASSAR

DIG?

frosunda.se W W W. K O S K

ELA.SE

1

Nr. 1/1

060-57 21 50 1

ller tlig e offen t vårdik?er prsåivväaljer din polit –

å i Ume Både & Luleå

ing Skidåkn n glasögo utan linser ... och t

R LASE NDS ÖGON RRLA ar NO korriger TILL A PRIS! g och tt.. vdra nthe he BÄST nea rssy bruttolö n ålde n Vi har fel, äve eration erop alla syn ögonlas plett

Kom

är frihe ...det för mig

0:23.80

Skolg 00.

4 24 se kela.

090-1 .kos www

atan

Umeå 73 A,

Personnummer (12 siffror) Namnunderskrift

Blanketten lämnas eller skickas till vald vårdcentral.

HÄLSOVALET norrbotten delas ut till alla hushåll i Luleå kommun och Piteå kommun.

hälsovalet norrbotten 2/2011

Personnummer (12 siffror) Namnunderskrift

Ifylles endast om man gör valet för annans räkning * Uppgifter om vårdnadshavare, förvaltare, god man eller ombud

Stefan Sahlberg

2

* Vårdnadshavares val av vårdcentral för minderårig (under 18 år) * Val av god man eller förvaltare för huvudmans räkning * Val genom ombud för den som på grund av sjukdom eller andra skäl inte kan göra ett eget aktivt val

Uppgifter om den som väljer

Vi har också hälsat på hos lokala vårdgi­ vare. Till exempel hos Porsö vårdcentral – den första HBT-certiferade vårdcentralen i länet. Och Cedergrens – en av de nya privata aktörerna – som kommit för att stanna. På ett år har de etablerat sig som vårdgivare. Och så har vi gjort ett besök hos Gammelstads vårdcentral i Luleå.

ig me d d r e p l jä h i V ge n k u n d t id n i n n e l l e r b i l ag a

Blankett för vårdval Mitt val av vårdcentral

Jag väljer

Välkommen till den andra tidningen som bara handlar om en enda sak: hälsovalet. Vi har alla hört talas om det, läst artiklar om det. Kanske har vi till och med gjort vårt val. Men ändå: vad innebär det, egentligen? Kan vi ha valt fel? Vilka rättigheter har vi?

Det första numret, som kom i våras, blev populärt.

Samtidigt märkte vi att det fanns fler frågor som krävde svar, och fler intressanta reportage som borde skrivas. Därför gör vi en tidning till.

Hur reagerar de landstingsdrivna vårdcen­ tralerna på konkurrensen? Och reger­ ingens satsning på kömiljarden – har den gett någon effekt? Svaren finns i tidningen. Vidare berättar vi om riktlinjer för vuxentand­vården och som gäller för att man ska ha rätt personlig assistent.

Norrbotten

I år har det skett två nytillskott – Vårdcentralen Åkerbäret i Boden öppnade i februari och Adviva Hälsocentral öppnar 1 oktober i Gällivare (och blir då vårdcentral nummer 38).

I nuläget har det inte kommit in några ytterligare ansökningar att öppna vårdcentral.

I vissa landsting har vårdvalet inneburit att man tvingat stänga vårdcentraler som tappat många patienter, men än har detta inte blivit aktuellt i Norrbotten.

– Detta är en leverantörsfråga, säger Bo, men enligt min be­

dömning så kan det bli aktuellt i framtiden.

Som på många andra ställen är det de landstingsdrivna vårdcen­ tralerna i närheten av nyetablerade privata som tappat patienter.

– De privata som är nya har för­ stås fått de som aktivt listat sig där, medan de landstingsdrivna i närhe­ ten av deras etablering har tappat listning till dessa nya enheter. delat på rollerna

Landstinget följer noggrant Vård­ valets utveckling och hur vårdgi­ varna sköter sina uppdrag.

– Landstinget har genomfört en omorganisation för att hantera Vårdvalet och bildat en särskild Beställarorganisation som beställer och följer upp samtliga vårdcen­ traler, inklusive den egna primär­ våden. Denna organisation har då skiljts åt från den direkta ledningen av den landstingsdrivna primär­ vården, som ännu är till storlek den absolut största leverantören.

Man har alltså skiljt åt landstingets beställarroll och leverantörsroll.

Phillips Media

E-hälsa – modern sjukvård via mail Norrbotten är ett stort och glesbefolkat län, något som naturligtvis påverkar tillgängligheten i hälso- och sjukvården. De långa avstånden har gjort att man arbetat lite extra för att utveckla ny teknik som ett led i att skapa framtidens sjukvård. När det gäller e-hälsa ligger Norrbotten därför långt framme.

E

-hälsa är ett begrepp som används för att beskriva ett sjukvårdssystem där tradi­ tionell sjukvård till viss del ersätts av e-kommunikation.

Det innebär till exempel att patienten själv ska kunna ta sina prover och maila in resultaten till läkaren, som i sin tur mailar tillbaka sitt utlåtande.

Bättre tillgång

Några av fördelarna med e-hälsan är att patienterna kommer att få bättre tillgång till sina egna resultat och journaler samt att det blir enkelt för patienten att få kontakt

med just sin läkare utan att behöva boka en tid.

Deltar i EU-projektet

Under Almedalsveckan höll Norr­ bottens läns landsting tillsammans med Vårdförbundet och vårdfö­ retaget Inera i tre seminarier om framtidens sjukvård.

Landstinget deltar dessutom i EU-projektet Renewing Health, som handlar just om framtidens hälso- och sjukvård. I Norrbot­ ten kommer 800 personer delta i forskningsprojektet.

Phillips Media

E-hälsa – framtidens sjukvård?

Foto: CanStockPhoto

BEHANDLA DINA SYNFEL! Vi på Koskelas Ögonklinik erbjuder refraktiv kirurgi för alla synfel – även brytningsfel och ålderssynthet med möjlighet till bruttolöneavdrag.

Vår grund ligger i ögonsjukvård som vi har jobbat med i över 25 år, refraktiv kirurgi har vi utfört under 15 års tid och vi är norra Sveriges mest erfarna ögonklinik.

Vi utför RLE- och ögonlaseroperationer med den senaste tekniken och har fasta installationer av vår utrustning för din säkerhet.

Vi har alltid kostnadsfria undersökningar & konsultationer som utförs av leg. ögonläkare med specialicering inom ögonsjukvård och refraktiv kirurgi för din trygghet.

SKOLG. 73 A, 903 30 UMEÅ TELEFON 090 -14 24 00

STORG. 45, 972 31 LULEÅ TELEFON 0920 - 420 420

MÅN-FRE 10-18. LÖR 10-16

WWW.KOSKELA.SE hälsovalet norrbotten 2/2011

3

Gammal kunskap om tänder men under första hälften av 1900-talet blev det vanligare att de öppnade särskilda kliniker.

1925 startade en utbildning för tandsköterskor – dessförinnan hade tandläkaren vanligtvis ett hembiträde som hjälpte till.

Från 1905 fanns det tandvård med kom­ munalt stöd för barn och militär. Till en början behandlade man bara de barn med kraftiga angrepp av karies.

Att vårda och reparera tänder är ingen ny företeelse. Antropologen Roberto Macchiarelli har funnit bevis på att det borrades i tänder redan för 9 000 år sedan.

E

tt av de största tandproblemen, karies, var ganska ovanligt i primitiva jägaroch samlarsamhällen. Det var först i högkulturerna, där man åt mer proces­ sad mat, som hål i tänderna blev ett problem.

Under medeltiden var det framför allt rika människor som hade tillgång till kringresande tandläkare som gjorde hembesök. Vanligt folk fick ordna sina tandbekymmer på annat håll – ibland fanns det amatörtandläkare/frisörer och smeder som höll till på torget och hjälpte till med tandutdragning och annat.

Utveckling på 1800-talet

Precis som med allt annat så utvecklads tand­ vårdskonsten mycket under 1800-talet. Man började använda sig av amalgam för att fylla hål och man blev skickligare på tandreglering. Ändå fortsatte det vara vanligt med gamla hus­ kurer – den klassiska åderlåtningen användes även inom tandvården genom att man place­ rade blodiglar på det värkande stället i munnen.

Folktandvården kom 1938

Redan 1905 fanns det ekonomiskt stöd för tåandvård för barn – men först 1938 infördes den svenska folktandvården.

Foto: CanStockPhoto I Sverige kom de första utbildade tandläkarna som invandrare från andra delar av Europa, så kallade dentister.

1898 grundades Tandläkarinstitutet i Stock­ holm där man utbildade tandläkare. Tandläka­ ren hade ofta sin praktik i det egna hemmet,

Den svenska folktandvården infördes i landsting­ ens regi efter riksdagsbeslut 1938. I början var folktandvården främst inriktad på barntandvård, men utvidgades efter hand som välfärden ökade.

Folktandvårdslagen från 1973 gjorde samtliga landsting ansvariga för den avgiftsfria tandvår­ den för unga upp till 19 år. Från 20 års ålder tog den allmänna tandvårdsförsäkringen vid.

1985 fick kom Tandvårdslagen, som reglerar verksamheten för all tandvård, såväl privat som offentlig. Målet är en god tandhälsa och en tand­ vård på lika villkor för hela befolkningen. Den senaste tandvårdsreformen var den som infördes av Alliansregeringen år 2008 och som inkluderar en helt ny allmän tandvårdsförsäkring.

Simon Phillips

Sjukgymnastik Rehab Företagshälsa mawixart.se foto: maria fäldt

För att vi kan viktminskning

-20

kg

Jennie B lomquis t Luleå

Välkommen du o

Vill du gå ner i vikt?

oavsett om du är ung, gammal, akut eller kroniskt sjuk ska du alltid kän din vårdcentral. Hos oss får du själv välja din läkare, vi har två kvinnliga allmänmedicin. i akuta situationer kan det dock hända att du får träffa n valt. vi har egna sjukgymnaster verksamma på korpen och samarbete m

landstingets avgifter och frikort gäller, avgiftsfritt för b

välkommen in till oss p

Fritt vårdval Ingen remiss krävs

”Det bästa är stödet jag får av min hälsokonsult på xtravaganza.”

När smärta och värk uppstår hjälper vi dig tillbaka på rätt spår!

Vi startar kontinuerligt nya viktminskningsgrupper för dig som vill gå ner i vikt

Försäkra dig och din familj om en bra vård genom att göra ett aktivt val!

Xtravaganza Viktklubb Inpuls, Kyrkogatan 15, Luleå.

4

hälsovalet norrbotten 2/2011

gy

Rehab när den är som bäst!

Ring nu! 0920 - 22 79 02.

Xtravaganza är lösningen för dig som vill gå ner i vikt – och stanna där.

nu är vi öv

lista dig på www.cederkliniken.se eller ring 0911-251 251.

I samarbete med Yrkesvägen 36 0911-310 50 thomsons.se

xtravaganza.se

Gym Gruppträning Massage Tester

i samarbete med

mawixart.se foto: maria fäldt

Norrbotten

nu är vi över 5000 i piteå

Välkommen du också! oavsett om du är ung, gammal, akut eller kroniskt sjuk ska du alltid känna dig trygg i valet av oss som din vårdcentral. Hos oss får du själv välja din läkare, vi har två kvinnliga och två manliga specialister i allmänmedicin. i akuta situationer kan det dock hända att du får träffa någon annan doktor än den du valt. vår nyaste läkare heter petter tuorda, legitimerad läkare, blivande specialist i allmänmedicin. våra sjukgymnaster, arbetsterapeuter och beteendevetare är verksamma på cederkliniken rehab vid korpen. vi har även samarbete med sjukgymnaster på s.t.a.r. landstingets avgifter och frikort gäller, avgiftsfritt för barn och ungdom under 20 år. välkommen in till oss på sundsgatan 42, mitt i piteå.

Fem läkare Distriktssköterskor Diabetessköterska Demenssköterska läkarsekreterare barnmorska Hjärtsköterska unDersköterska Flygläkare klass 1 gynekologisk Hälsokontroll HälsocoacH sjukgymnastik arbetsterapi iDrottsmeDicin reHabteam kognitiv beteenDeterapi laboratorium

Försäkra dig och din familj om en bra vård genom att göra ett aktivt val! lista dig på www.cederkliniken.se eller ring 0911-251 251.

vaccinationer astma/kol-mottagning mvc och bvc Hembesök körkortsintyg sjöFartsmeDicin

i samarbete med

hälsovalet norrbotten 2/2011

5

Att arbeta inom tandvården Det finns tre huvudsakliga yrkesgrupper som arbetar inom tandvården – tandläkare, tandsköterskor och tandhygienister.

Att arbeta inom tandvården innebär att man träffar många människor som man hjälper till bättre tandhälsa.

Tandläkare Tandläkare förebygger, utreder och behandlar skador och sjukdomar i käksystemet. Som tandläkare arbe­ tar man antingen inom Folktand­ vården eller på en privat mottagning – idag är det ungefär hälften av alla tandläkare som arbetar privat. Man arbetar ofta i team med tandsköter­ ska och tandhygienist.

Är tandvårdsyrket något för dig?

Foto: CanStockPhoto

5 års utbildning

För att bli tandläkare måste man läsa tandläkarprogrammet vid Göte­ borgs, Malmö eller Umeå univer­ sitet eller vid Karolinska institutet i Malmö. Utbildningen tar fem år och utöver grundläggande behörighet behöver man fysik, kemi, biologi och matematik. Efter utbildningen utfär­ dar Socialstyrelsen legitimation. Efter några års tjänst kan man specialisera sig inom ett särskilt område, som tandreglering eller barntandvård.

Prognosen för tandläkare är god.

Enligt Arbetsförmedlingen kom­ mer ett stort antal tandläkare att gå i pension under de kommande 5–10 åren.

Enligt Lönestatik (www.lonestatistik.se) är medellönen för tandläkare 36 000 kr.

tandhygienist Tandhygienister arbetar ofta i team med tandläkare, men ibland arbetar de självständigt. Deras uppgift är framför allt att arbeta förebyggande genom att ge information och mun­ hygien. Det innebär till exempel att man genomför undersökningar, rengör, tar salivprov, tar bort tand­ sten och tar röntgenbilder.

För att bli tandhygienist går man tandhygienistutbildningen på en av flera högskolor runtom i landet.

Utbildningen är mellan två och tre år lång och efter avslutad utbild­ ning kan man få en tandhygienist­ legitimation från Socialstyrelsen.

Arbetsmarknaden för tandhy­

gienister är i balans, med goda chanser till arbete under de kom­ mande 10 åren. Det finns dock stora regionala skillnader.

Enligt Lönestatik (www.lonestatistik.se) är medellönen för tandhygienister 24 000 kr.

tandsköterska Tandsköterskor arbetar i team med tandläkaren. De hjälper tandläkaren genom att assistera vid behandling, men har också en del självständiga uppgifter som administration, reception och journalhantering. Ibland kan tandsköterskan ta över en del av tandläkarens uppgifter som att ge lokalbedövning och ta röntgenbil­

Vår kompetens har hjälpt många människor till ett bättre liv och beviset på detta är alla våra nöjda patienter.

Välkommen att bli en av dem.

Backgatan 2, 972 42 Luleå | Tel: 0920-20 13 20 | www.drbramberg.com

6

hälsovalet norrbotten 2/2011

der. Det ingår också i tandsköter­ skans uppgifter att ge information, exempelvis på skolor.

1,5 års utbildning

För att bli tandsköterska går man en tandsköterskeutbildning på Yrkeshögskolan. Den är på 300 Yh-poäng, vilket motsvarar 1,5 år.

För närvarande råder balans på arbetsmarknaden för tandsköter­ skor och de förväntas ha medel­ goda chanser till arbete även under de kommande 10 åren.

Enligt Lönestatik (www.lonestatistik.se) är medellönen för tandsköterskor 21 000 kr.

Phillips Media

Allt vanligare med frätskador När tändernas emalj utsätts för många syraattacker uppstår till slut frätskador på tänderna. De kan orsakas av att man äter och dricker mycket sura produkter som juice, läsk, apelsiner, vin eller godis.

De kan också uppstå om man har en sjukdom som gör att man ofta får sura uppstötningar eller kräks. Om man dessutom använ­ der tandkräm med slipmedel eller genomgår tandblekning så kan det slita ytterligare på emaljen.

Det har blivit allt vanligare med frätskador på tänderna, i synnerhet g

bland barn och ungdomar. Detta anses till stor del bero på den ökade konsumtionen av läsk och godis.

Det är framför allt det ständiga läsk­ drickandet som orsakar frätskador.

Symtom på frätskador är att tänderna blir mörkare och gulnar, att emaljen blir matt och att man känner ilningar eller smärta på det utsatta stället. Om en frätskada inte behandlas kan den tränga sig in i tanden och få allvarliga konsekven­ ser. Man blir i värsta fall tvungen att byta ut tanden mot en protes.

Phillips Media

Om man känner på sig att man har tendenser till

✓ Undvik sura livsmedel och drycker. ✓ Skölj med fluor eller använd fluortabletter eller gel

✓ Borsta aldrig tänderna direkt efter att de utsatts för

frätskador så finns det mycket man kan göra för att bromsa deras framfart:

för att stärka emaljen.

✓ Större skador kan behandlas hos tandläkare ge-

✓ Använd en mjuk tandborste och undvik tandkräm

✓ Fil, mjölk och yoghurt neutraliserar syra, så dessa

nom fyllningar eller montering av plastkronor.

med slipmedel.

livsmedel är bra att kombinera med frukt.

en syraattack – då kan skadan bli ännu värre.

Intäkter går rakt in i verksamheten Inom loppet av några år har två nya privata vårdcentraler öppnats i Piteå.

Det har höjt ambitionsnivån på de landstingsdrivna vårdcentralerna.

V

i har fått en större utma­ ning, konstaterar Erling Sjöstedt, gemensam verk­ samhetschef för två av de landstingsdrivna vårdcentralerna i kommunen.

Piteå VC, som finns med sina lokaler i centrum, har helt klart påverkats av det fria vårdvalet och de nya etableringar som gjorts. bra att kunna välja

– Sådant här är ju alltid på gott och ont, säger Erling. Vår ekonomi påverkas givetvis om vi tappar patienter till de privata vårdcentra­ lerna, så det blir ännu viktigare att bli kostnadseffektiv. Men ser man ur ett patientperspektiv kan det alltid vara bra att kunna välja fritt.

– Jag ska heller inte sticka under

stolen med att ökad konkurrens får alla aktörer att höja sig lite extra.

Erling Sjöstedt beskriver Piteå VC som en komplett vårdcentral.

– Vi har all den kompetens och de resurser som motsvarar de krav som patienterna kan ställa. vårdvalet gav tapp

Verksamheten har bland annat dia­ betessköterska, astma- och KOLsköterska, erfarna och välutbildade läkare, lab, sjukgymnaster, arbetste­ rapeuter och beteendevetare.

– Direkt när vårdvalet blev fritt märkte vi av ett tapp av patienter.

Många fungerar ju så att de ska undersöka om gräset är grönare på andra sidan. Det får man förstå.

– Några av dem som valde bort oss har kommit tillbaka. Sedan finns det exempel på det mot­ satta också förstås. När det finns alternativ och det är enkelt att byta vårdcentral utnyttjas den möjlighe­ ten om det anses behövligt.

En fördel, säger Erling, med Piteå VC och Furunäsets VC söder

Piteå vårdcentral har tillgång till Korpen Sportcompaniets träningslokaler för sin sjukgymnastik. På bilden är det sjukgymnast Margareta Berglund som instruerar.

Foto: Tomas Bergman om staden, är att de landstingsdriv­ na enheterna inte har några krav på att ge avkastning till ägarna.

– Vi har vår budget och den ska gå ihop, men alla intäkter går tillbaka till patienterna. Vi har inga privata ägare som stoppar vinsten i en aktieportfölj eller liknande.

Greppet med att ha en gemensam

verksamhetschef för båda lands­ tingsdrivna vårdcentralerna, plus ungdomsmottagningen, är nytt.

– Jag har det här totalansvaret från och med den 1 september. Effek­ tiviteten ska inte bara bli större på golvet utan även på chefsnivå. Det är naturligt, säger Erling Sjöstedt.

OLOF WIGREN

hälsovalet norrbotten 2/2011

7

Porsö först i Norrbotten med HBT-certifiering

Förståelsen inom vården för personer som är homosexuella, bisexuella eller transsexuella kan förbättras mycket.

Därför erbjuder RFSL, Riksförbundet för sexuellt likaberättigande, utbildning i ämnet.

Först ut av länets vårdcentraler att bli HBT-certifierad blev Porsö VC.

A

nna-Lena Zakari är läkare och verksamhetschef på Porsö VC och berättar att den kompetenshöjning som verksamheten fått tack vare certifieringen, är mycket värdefull.

– Många av oss som jobbar här fick vår vårdutbildning för många år sedan och då var inte de här frågorna kring sexuell status så vanligt förekommande. Det är viktigt att vi blir uppdaterade och kan öka vår kunskap för det här för att kunna ge våra patienter ett ännu bättre bemötande och öka vår service.

Fakta HBT g

Ökad medvetenhet

HBT-certifieringen syftar i första hand till att öka kunskapen om homosexuella, bisexuella och transsexuella samt att synliggöra att kompetensen finns.

– Varje vecka möter vi personer ur HBT-gruppen eller någon anhö­ rig till dessa.

– Vi har lärt oss att aldrig ut­ trycka oss så att vi förutsätter att människor lever i en hetero­ sexuell relation. Jag tycker också att utbildningen gett ringar-påvattnet-effekt. Vi har blivit mer medvetna om hur våra normer styr oss omedvetet i alla patientmöten, säger Anna-Lena.

Porsö VC tog beslutet av skaffa HBT-certifiering i oktober 2009 och var klar med utbildningen i maj 2010. ­Själva bakgrunden till beslutet var en undersökning av Statens 8

hälsovalet norrbotten 2/2011

HBT, en i Sverige vedertagen akro-

nym för homosexuella, bisexuella

Porsö vårdcentral är första VC i Norrbotten att ha en HBT-certifiering, det vill säga personal utbildad av RFSU. Foto: Tomas Bergman Folkhälsoinstitut att människor i HBT-gruppen mår sämre psy­ kiskt, även har ett allmänt sämre hälsotillstånd och dessutom drar sig för att söka hjälp i den öppna vården.

– Sedan har andra undersök­ ningar visat att acceptansen för HBT-personer är relativt låg i Norrbotten. Behovet för oss att bättra på vårt kunnande och bidra till ökad förståelse var därmed stort. Återkommande träffar

Hela personalgruppen genomgick utbildning under en heldag och tre halvdagar.

En liten grupp gick också en tilläggsutbildning omfattande

sammanlagt sex timmar för att fördjupa sina kunskaper.

– Vi håller frågan levande genom att ta upp den återkommande på våra arbetsplatsträffar och efter två år görs en re-certifiering av RFSL. För vår del blir det alltså under våren 2012, säger Anna-Lena.

och transpersoner. Greger Eman, redaktör för RFSL:s tidning KomUt 1988–2003, nämns som den person som först använde akronymen i tryck (nr 4/2000). Inspirationen kom från de engelska uttrycken LGBT (Lesbian, Gay, Bisexual, Transgender/Transsexual) och GLBT. g

Som liknande begrepp lanserades

under 2006 varianten HBTQ, där Q står för queer. Denna variant har sedan dess fått viss spridning framförallt inom HBT(Q)-rörelsen.

ökad trygghet

g

Hon tycker att personalen fått både större intresse för frågor som rör HBT och ökad trygghet tack vare certifieringen.

– Vi diskuterar ofta värderingar och bemötanden och inser hur viktigt det är med ett bemötande som gör att patienten inte drar sig för att söka vår hjälp.

OLOF WIGREN

En person som är homosexuell

attraheras romantiskt och/eller sexuellt av andra med samma kön som det egna medan en bisexuell person attraheras av båda de etablerade könen. Transperson är ett ganska vitt definierat begrepp som syftar till att beskriva personer som har en könsidentitet och/eller använder könsuttryck som traditionellt anses bryta mot könsnormen.

Källa: Wikipedia

Vårdcentral med lång tradition

G

ammelstads vårdcentral ligger beläget i Gammel­ stad, som ofta räknas som Luleås äldsta del. Det är enligt verksamhetschef Stefan Wahlström en vårdcentral med stark lokal förankring och lång tra­ dition av kontinuitet, tillgänglighet och flexibilitet.

På Gammelstads vårdcentral arbetar en personalstab på 35 per­ soner med att ta hand om 9 800 listade patienter. Utöver det basala primärvårdsuppdraget har man en väl utvecklad kompetens inom KBT (Kognitiv beteendeterapi) för patienter som lider av exempelvis smärta, ångest eller depression.

Stefan berättar att man hela tiden arbetar med utveckling.

– Vårt BVC/MVC arbetar intensivt med utveckling och nyda­ ning. Våra distriktssjuksköterskor är duktiga på att formulera kraven

som följer med ett samhälle med allt större andel äldre medborgare.

Vi har duktiga handledare som garanterar oss en god återväxt av unga och kompetenta allmänlä­ kare.

Precis som alla andra vårdcentra­ ler i området tappade man patien­ ter i början av vårdvalet, men är nu på väg uppåt igen.

– Rent procentmässigt har vi förlorat något under genomsnittet, säger Stefan. Vi tror att några väljer ett privat alternativ av nyfiken­ het alternativt av ideologiska skäl. Många av de som listat om sig arbetar i närheten av sin nya vårdcentral.

Trots ett visst patienttapp är Stefan positiv till vårdvalet.

– Jag tycker att det tar fram det bästa hos alla. Visst finns det brister, men det hela är ju nytt och har vissa barnsjukdomar.

Delar av personalen vid Gammelstads vårdcentral.

Foto: Tomas Bergman

HJÄLPIA – ER HJÄLPMEDELSBUTIK I NORRBOTTEN

NYHET!

Eloped Scooty: 19 400:-

Eloped City: 20 800:-

EN Ny SORTS fRIHET

• Vi är en hjälpmedelsbutik i centrala Luleå som vänder sig till kommuner, landsting, företag samt privatpersoner.

• Vi har ett brett sortiment med sedvanliga hjälpmedel, allt från sittdynor och gånghjälpmedel till äthjälpmedel.

• Vi satsar också stort på produkter inom stöd- och smärtlindring och kan idag erbjuda ett brett utbud av muskel- och ledskydd samt stödoch kompressionsprodukter.

• Vi lägger stor vikt på god service genom att hitta rätt produkt/er samt att ge förebyggande råd och tips.

• Vi önskar er Hjärtligt Välkomna till Hjälpia och till vår NYA hemsida med TRYGG E-handel, enkla betalstätt samt BILLIG frakt.

NYHET Randiga stödstrumpor, fr. 149:-

Vi har ett stort utbud av stödstrumpor och kompressionsstrumpor

Ute rollator Carla 2 995:Frakt ca 150:- till närmsta PrivPack ombud

100:- rabatt vid köp av komplett höftpaket

Med Eloped blir det möjligt att uträtta enklare ärenden, besöka vänner och bekanta eller bara åka på promenad.

Trivseln ökar när behovet av hjälp minskar.

Med en eloped är man att betrakta som gående och elopeden får framföras på gång- och cykelbanor och även inne i butiker.

• Vi är auktoriserade återförsäljare av Eloped i Norrbotten.

• Leveranser över hela Norrbotten kan ordnas.

• Besök oss i butiken eller läs mer på vår hemsida om Eloped.

•Service och reservdelar finns att beställa via oss.

Köpmangatan 48, Luleå 0920-22 04 00 Öppet vardagar 10-17 order@hjalpia.se www.hjalpia.se Gilla oss på Facebook LOGON MED NÄRMASTE PMS FÄRGER SOM JAG HITTAR BRUN PMS 4625C GRÖN 298-1C

hälsovalet norrbotten 2/2011

9

Helheten för din hälsa Hermelinen samlar verksamheterna som är viktiga för dig och din hälsa.

Hos oss möter friskvården sjukvården och kontaktvägarna mellan de olika specialiteterna är korta.

Inom Hermelinen hälsovård utgår vi alltid från ditt perspektiv. Det innebär att vi i varje möte alltid har respekten för dig i fokus.

Vårt mål är att bidra till god hälsa för dig och på längre sikt till en bättre folkhälsa för norrlänningen. För att lyckas strävar vi efter det absolut bästa möjliga, i smått som i stort och ser utveckling som något ständigt pågående.

Välkommen till Hermelinen, det förenklar och är bra för dig!

www.hermelinen.se LULEÅ

PITEÅ

BODEN

Hermelinengruppen är Norrbottens största privata vårdgivare med specialiteter inom hälso- och sjukvård, idrottsmedicin, företagshälsovård, läkemedelsforskning, rehabilitering och friskvård.

10

hälsovalet norrbotten 2/2011

L U L E Å • S U N D S VA L L

Munnen är en viktig del av din hälsa En inkörsport för infektioner i kroppen går via tänder och slemhinnorna i munnen, och ibland krävs åtgärder av tandläkare.

Tandlaget tar vara på dina önskemål och vi gör allt för att du ska känna dig trygg och trivas. Vår målsättning är också att ha en snabb och lättåtkomlig service.

Tandlaget har erbjudit professionell tandvård sedan 1989. Vi har erfarenhet av små och stora behandlingar, till exempel implantat.

Vi har ett flertal kliniker i Norrbotten samt ett gott samarbete med läkarhuset Hermelinen.

Till god egenvård hör att besöka hygienienist regelbundet. God munhälsa är viktig för allmänhälsan. Tandlaget tar hand om dig.

www.tandlaget.se Boden Kiruna luleå piteå

Norrbottensvägen 2. Tel 180 18.

Föreningsgatan 2A. Tel 165 00.

Varvsgatan 53. Tel 200 300.

Sundsgatan 33. Tel 124 85.

Vår ambition är att utveckla den ekonomiska servicen och vi arbetar som bäst på ett alternativ som du tjänar på.

En målsättning är att alla våra kliniker ska ha öppet 07-19. Dessa öppettider gäller redan på Tandlaget i Luleå och Kiruna.

hälsovalet norrbotten 2/2011

11

Rätten till ett självständigt liv Alla ska kunna leva ett självständigt, oberoende och tryggt liv och ibland kan man behöva hjälp med detta.

Om du har ett fysiskt eller psykiskt funktionshinder som påverkar var­ dagen så att du behöver hjälp kan personlig assistent vara rätt för dig.

1

994 öppnades sjukvårdens regelverk upp och til�­ lät det som idag kallas för personlig assistans. Tidigare fick personer som hade behov av assistans förlita sig på anhöriga el­ ler, till viss del, hemtjänsten.

Nu finns, förutom den kommu­ nala hjälpen med assistenter även en mängd privata aktörer man kan anlita om man känner att man vill få mer, eller annan, valuta för pengarna. Nära på 50 procent av landets personliga assistans utförs idag av privata företag och siffran växer för varje år.

FAKTA Personlig assistent g

följande behov: Hjälp med eller vid måltider Hjälp med att kommunicera Hjälp med personlig hygien Hjälp med av- och påklädnad g

Hur fungerar det?

Personlig assistans fungerar så att en personlig assistent hjälper den med behov med vardagen så att dessa behov kan uppfyllas. Hjälpen skall alltid vara individuellt anpas­ sad och utgå från just de grundläg­

Annan hjälp som förutsätter ingå-

ende kunskaper om den som har ett funktionshinder g

Man måste vid ansökan vara un-

der 65år, men man tappar den inte om man fortfarande behöver hjälp efter att man fyllt 65 g

Vem kan få personlig assistans?

Alla som har ett särskilt behov av att få hjälp i vardagen kan ansöka om att få en personlig assistent även om vissa behovskrav finns som ibland måste uppfyllas, se faktaruta.

Det är du som avgör hur du ska få hjälp och av vem. Har du ett behov som understiger 20 timmar i veckan så hanterar kommunen ansökan, om du behöver mer än 20 timmar vänder du dig till försäkringskassan.

För att få ansöka om personlig

assistans bör man ha något av

Ha behov av minst 20 hjälp-

timmar i veckan g

Det finns ingen nedre ålders-

gräns för personlig assistans

gande behoven.

Ibland kan det krävas att två as­ sistenter närvarar vid vissa tillfällen.

Assistenterna har tystnadsplikt kommer aldrig att göra någonting som man inte vill.

Kostar det dig någonting?

Om man är beviljad assistans av kommunen eller försäkringskas­ san så beslutar de också om hur mycket man är berättigad till i form av timmar och kostnader.

Schablonbeloppet 2011 har satt assistansersättningen till 258 kr per timme, men har man särskilda

Sedan 1994 har man rätt till personlig ­assistent i Sverige. skäl eller behov, tillexempel om assistenten kräver en specifik utbildning som har högre lön, så kan man ansöka om en höjning av schablonbeloppet till max 289 kr per timme. Detta kan även ske om assistenten måste arbeta på obekväm arbetstid.

Med kommunen som utförare har du inte fullt samma möjlighet

att påverka vilka assistenter som skall anställas medan du hos ett seriöst assistansbolag som brukare själv helt och hållet avgör vem som skall anställas.

En privat anordnare kan också ha en större möjlighet att sätta sig in i din ansökan och hjälpa dig få maximalt med timmar beviljade.

CONNY GYLL

Så hittar du rätt tandkräm för dina behov Det finns så många produkter i tandkrämsdjungeln att det kan vara svårt att välja.

Många hävdar att de rekommenderas av Tandläkarförbundet, vilket i själva verket betyder att Tandläkarförbundet rekommenderar att man använder tandkräm som innehåller fluor, vilket de flesta gör.

Det finns dock vissa skillnader mellan tandkrämerna, vilket gör att en del kan passa dig bättre än andra.

12

hälsovalet norrbotten 2/2011

Om du har problem med karies ska du använda tandkräm med hög fluorhalt, som t.ex. Acta eller Opalescense. Flouret får gärna vara av typen Natriumfluorid, som har lite bättre effekt än Natriummonofluorfosfat. g Om du har problem med tandsten kan det hjälpa med specialtandkrämer som t.ex. Zendium och Colgate Tandkräm Tandsten Kontroll. g Om du har problem med känsliga tandhalsar och ilningar så använd en g

tandkräm som innehåller kaliumnitrat, eftersom detta dämpar smärtsignalerna i nervtrådarna. Den klassiska tandkrämen mot ilningar är Sensodyne. g Har du problem med missfärgningar? Det finns inga tandkrämer som bleker tänderna. Många s.k. whiteningtandkrämer innehåller höga halter slipmedel, som i värsta fall kan slita på emaljen. Opalescence tandkräm innehåller en olja som polerar bort ytliga missfärgningar. Clinomyn tandkräm

kan minska missfärgningar hos rökare. g Om du har implantatbroar är det bra att använda en tandkräm med låg halt av slipmedel, som Coruga Dentu-Creme. g Om du har problem med känsliga slemhinnor kan det hjälpa att använda en tandkräm som saknar det skumbildande medlet natriumlaurylsulfat, t.ex. Biotène och Zendium.

Glöm inte – det allra viktigaste är att din tandkräm innehåller fluor!

Många människor oroar sig över sin andedräkt, men hur vet man om man har dålig andedräkt?

Eftersom andedräkten av någon anledning är ett ganska känsligt ämne, så lär man inte få reda på det av välmenande arbetskamrater.

Munspray kan både dölja och neutralisera.

Foto: CanStockPhoto

E

tt sätt är att fråga någon du känner väl och be dem vara uppriktiga. Ett annat sätt är att slicka på en sked och vänta i tio sekunder innan man luktar på den – då vet man ungefär vad andra känner.

Varför får man dålig andedräkt?

Tillfälligt dålig andedräkt beror ofta på någonting man ätit eller druckit, som ost, stark mat, vitlök, stärkelserik mat eller alkohol och kaffe. Den vanligaste anledningen är annars att det fastar matrester på tungan och mellan tänderna, vilket skapar bakterietillväxt och svavel­ föreningar som kan lukta illa.

Muntorrhet skapar ofta dålig andedräkt eftersom bakterier trivs bra i torra och mörka förhållanden.

Vid halsinfektioner kan bakterier

Det finns mycket man kan göra för att undvika den typ av dålig andedräkt som beror på bakterier i munnen.

Genom att borsta tänderna och använda tandtråd tar man bort de bakterier som finns på och mellan tänderna. De bakterier som fastnar på tungan kan man skrapa bort med en tungskrapa eller tandborste.

Man kan också använda munskölj.

Zinktabletter

Dålig andedräkt – vad gör man? samlas vid halsmandlarna, vilket ger dålig andedräkt och dålig smak i munnen.

Vid luftvägsinfektioner kan dålig lukt komma från luftrören och lung­ orna. Det finns också en del medici­ ner som orsakar dålig andedräkt.

Tillfällig dålig andedräkt som orsakas av något man ätit är svårt att ta bort, eftersom lukten kommer från magen. Det kan hjälpa att tugga persilja och hålla andedräkten fräsch med munvatten, men annars handlar det mest om att vänta ut lukten.

För att neutralisera svavelproduktio­ nen i munnen kan man äta zinkta­ bletter, eftersom zink neutraliserar svavel. Det finns också munsprayer som dels döljer lukten, dels neu­ traliserar den. Att ständigt tugga tuggummi rekommenderas inte, eftersom det på sikt kan försämra sa­ livproduktionen. Att göra det någon gång ibland kan dock hjälpa till.

Muntorrhet kan motverkas genom att man dricker vatten regelbundet. Man kan också sti­ mulera salivproduktionen genom att dricka mineralvatten eller äta salivproducerande tabletter.

Phillips Media

persOnlig assisTans sOm du vill ha den. OavseTT. Vi vet att alla är unika. Därför erbjuder Frösunda i Luleå och Piteå personlig assistans som ska passa dig och det du behöver!

vår KunsKap din TryggheT

• Tillgänglig assistans – du kan lugnt luta dig tillbaka, vi tar ett helhetsansvar i din assistans.

• Flexibel personlig assistans – ni är vana att agera på egen hand, vi tar arbetsgivaransvaret.

Oavsett, för högsta möjliga livskvalitet erbjuder vi: • Aktiviteter som sätter guldkant på tillvaron • Kundombudsman • Juridiskt stöd • Trygg bemanning året om, dygnet runt • Handledning

frosunda.se

Testa oss! Kontakta: Bernt Svarvare, 0770–93 31 24 bernt.svarvare@frosunda.se

hälsovalet norrbotten 2/2011

13

Barnens fria val

Lika trygg hos privattandvård som folktandvård.

Foto: CanStockPhoto

De allra flesta barn och unga, cirka 95 procent, använder folktandvården.

E

n av anledningarna till detta är att det är folktandvårdens uppgift att ta den obligato­ riska kontakten och kallelsen till tandvård.

Alla barn kallas till tandvårdsbesök hos folktandvården vid tre års ålder. Då kontrolleras tänderna samtidigt som man ger barnet en inskol­ ning i tandvårdsmiljön.

Egen tandläkare

Vid det första besöket får barnet en egen tandlä­ kare och kallelserna kommer därefter automatiskt.

Automatiken gör att de flesta barn och ungdo­ mar stannar kvar i folktandvården, trots att privata tandläkare erbjuder samma kostnadsfria tandvård.

Alla privata vårdgivare som bedriver barntandvård måste underteckna ett särskilt avtal där de åtar sig att följa de riktlinjer som finns för barntandvård.

Lista hos privat

Vill man att barnen ska byta från folktandvård till privat tandvård, exempelvis för att man vill ge dem samma tandläkare som man använder själv, är det bara att lista barnet hos den nya tandläkaren.

Landstinget betalar sedan ut ersättning till denne enligt den nationella prislistan för barntandvård.

Tove Phillips

Nya riktlinjer ska ge likvärdig behandling I oktober presenterade Socialstyrelsen nya riktlinjer för vuxentandvården i Sverige. Syftet med de nya riktlinjerna är att alla patienter ska få likvärdig behandling oberoende av var i landet de befinner sig.

Det har tidigare inte funnits någon allmän nationell vägled­ ning för tandvård, vilket med stor sannolikhet har gjort att det har funnits stora variationer i hur man behandlat olika typer av tandpro­ blem.

I Socialstyrelsens riktlinjer fokuserar man på sju olika områden: g Hälsofrämjande och sjuk­ domsförebyggande metoder g Karies g Sjukdomar i vävnader kring tänder och tandimplantat 14

hälsovalet norrbotten 2/2011

g Sjukdomar i tandpulpan och de periradikulära områdena g Smärta och funktionsstör­ ningar i mun, ansikte och käkar g Bett- och tandpositionsav­ vikelser g Total och partiell tandlöshet Riktlinjerna, som tagits fram av över hundra tandvårdsexperter, anger vilka typer av behandlingar som rekommenderas och vilka som bör undvikas. De bidrar också till kampen mot resistenta bakterier genom att ge besked om när man bör skriva ut antibiotika och inte.

Nu arbetar alla tandläkare efter samma riktlinjer.

Foto: CanStockPhoto

Kliniken som kommit för att stanna Cederkliniken är en av två privata vårdcentraler i Piteå.

Den ligger centralt belägen på Sundsgatan i Piteå och är inredd på ett otraditionellt sätt med starka färger och vackra möbler.

K

liniken drivs av Prakti­ kertjänst, som är Sveriges största koncern inom hälso- och sjukvård.

– Vi bygger framtidens primär­ vård, säger verksamhetschef Jörgen Boström. Som den första godkän­ da privata vårdcentralen i Vårdval Norrbotten är vi moderna och nytänkande med bred kompetens på plats i Piteå.

– Vi har en välfungerande mödraoch barnhälsovård och vi har många idrottsutövande patienter, då vi har idrottsmedicinsk kompetens. All form av resevaccination utförs – vi är också godkända för gula-febern vaccinationer. Norrlands enda kvinnliga flygläkare återfinns hos oss. Vi utfärdar också intyg för körkort, nykterhet, sjöfart, adoption med mera, berättar Jörgen.

5 100 patienter

Här arbetar 5 fasta läkare och 18 undersköterskor samt läkarsekrete­ rare, sjuksköterskor, distriktssköter­ skor, barnmorskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, beteendevetare och lokalvårdare. Kliniken har drygt 5 100 listade patienter i alla åldrar boende i hela länet. De flesta bor dock i Piteå kommun.

Sedan starten för drygt ett år sedan har över 5 000 patienter valt att lista sig hos Cederkliniken.

Cederkliniken har bara funnits ett drygt år, men har redan etablerat sig som ett privat alternativ.

Jörgen tror att det gått så bra för att de är ett gott alternativ i Piteås primärvård.

– Vår kunniga personal, inställ­ ningen till patienten och möjlighet till kontinuitet värderas högt, säger

han. Vi arbetar hela tiden mot bästa möjliga tillgänglighet och service.

Enligt Jörgen är vårdvalet ett sätt att stärka medborgarnas rät­ tigheter till bra och fungerande primärvård.

– Vi är såklart positivt inställda till vårdvalet som är här för att stanna, precis som vi!

Phillips Media

Tar 20% durabatt hand om dig själv? på alla behandlingar

Har du besvär med sömn, mage/tarm, allergier, värk, oro eller stress?

Kraftfull behandling med • Kinesiologi • Craniosacral terapi • Biocom 2000 – Bioresonansterapi

Vi hjälper dig att hitta • Glädje • Kraft Kinesiologi • Hälsa

kliniken

Britta Abbing, dipl. kinesiolog • www.abbing.nu • 0920-21 13 41, 070-231 68 24 hälsovalet norrbotten 2/2011

15

Kömiljarden ger resultat Kömiljarden är regeringens satsning för att öka tillgänglighet och minska väntetider i vården. I samarbete med SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) gör man regelbundna mätningar som visar hur väl landstingen uppfyller den så kallade vårdgarantin.

D

e landsting som levt upp till kraven får vid årets slut dela på en miljard kronor. Avstämningen som gjordes den 30 november visar att kömiljarden resulterat i mins­ kade vårdköer i hela landet.

Det som mäts är dels väntetid till besök inom specialistvården, dels väntetid till operation inom specialistvården. Kraven för 2010 var att 80 procent av patienterna skulle vänta mindre än 90 dagar för besök/operation.

redan har goda resurser, medan de med sämre resurser får svårigheter att nå upp till kraven.

Utöver kraven på väntetider för besök och operation hade kömil­ jarden för 2010 också extra fokus på psykiatrisk vård för barn och unga.

Kraven var att 90 procent av barnen fick ett första besök efter 30 dagar och fördjupad behandling efter 60 dagar. Alla landsting utom Örebro, Västmanland och Stock­ holm klarade båda kraven.

Kritik trots framgång

Skärpta krav 2011

Trots att kömiljarden skapat mins­ kade köer, riktas det viss kritik mot satsningen.

Kritikerna menar bland annat att systemet gynnar de landsting som

Under 2011 skärps kraven på landstingen rejält, då kömiljar­ den kommer att fördelas enligt följande: 400 miljoner fördelas till de

landsting som klarar målet att minst 70 procent av patienterna i landstinget har väntat 60 dagar eller kortare på ett specialistbesök inom planerad specialiserad vård.

100 miljoner fördelas till de landsting som når målet att minst 80 procent av patienterna i lands­ tinget har väntat 60 dagar eller kortare på ett specialistbesök inom planerad specialiserad vård.

60 dagar eller kortare

400 miljoner fördelas till de lands­ ting som når målet att minst 70 procent av patienterna i landstinget har väntat 60 dagar eller kortare på beslutad behandling inom planerad specialiserad vård.

100 miljoner kronor fördelas till de landsting som når målet

att minst 80 procent av patien­ terna i landstinget har väntat 60 dagar eller kortare på beslutad behandling inom planerad spe­ cialiserad vård.

Läget i Norrbotten

I juni var det 85 procent som fick vänta 60 dagar eller kortare på ett besök inom planerad specialise­ rad vård – alltså en bra bit över minimimålet på 70 procent. Även väntetiderna för operation var bra – hela 85 procent fick vänta 60 dagar eller kortare.

Med ganska höga siffror under årets tidigare månader (förutom januari) finns det ganska goda chanser att vi får ta del av 80-pro­ centspotten.

Simon Phillips

Bra resultat för besök och operation. SKL.

Ayurveda vänder sig till både dig som är frisk och vill behålla din hälsa och till dig som kommit ur balans och vill få hjälp.

För mer info om mig och mina behandlingar se

www.ankisayurveda.se

Du som har friskvårdspeng kan använda den hos mig!

Anki’s Ayurveda Hälsorådgivning Timmermansgatan 29 A, 972 41 Luleå Telefon: 070 - 239 48 01 16

hälsovalet norrbotten 2/2011

Vill du synas i nästa nummer av HälsoValet?

Ring oss på 0 060-57 21 5

häls enovalet Norrbott Nr. 1/11

Det fria

Väntetiderna till vården i Norrbotten Så får du en tandvård

VÅRDVALET en bilaga från 2/11

t fria Detryggare

VÅRDVALET en bilaga från

försäkra dig om en god

1/11

tandhälsa

försäkra dig om en god tandhälsa

ett nummer att komma ihåg

offentlig eller privat vård?

E-h väljälsa din egen utve cklas tandläkare i norr

Patienterna sätter betyg På vården

– så väljer din politiker

ett nummer att komma ihåg

let

Nr. 2/2011

Hej!Hej! ut hämta dudu kankan Hej! oss oss HosHos hämta ut

1177

hälsova

Norrbotten 1177

Patienterna sätter betyg På vården

hälsovalet

ut hämta du kan ut oss Hos hämta dudagar 8–22 kanalla dagar ossalla Hos recept 8–22 recept alla recept 8–22 dagar 8–22 alla dagar recept Välkommen!

Välkommen!

Välkommen!

Välkommen!

Luleå. Luleå.

Maxi ICAinne ICA Maxi Stormarknad påStormarknad finns Vi finns inneVipå Luleå.

00 Stormarknad 00 92 Maxi 92010-422 ICA tel på oss på når010-422 Dutel Vi oss på når inne Dufinns Stormarknad Luleå.

Maxi 92 00 innepåpå Vi 010-422 telICA når oss Dufinns Du når oss på tel 010-422 92 00

Både i Umeå & Luleå

ÖGONLASER TILL NORRLANDS BÄSTA PRIS!

välj din egen tandläkare

HBT-god känd vårdcEFrisktandvård nTral

Skidåkning utan glasögon och linser...

korrigerar Vi har bruttolöneavdrag och het. alla synfel, även ålderssynthet. n Komplett ögonlaseroperation

...det är frihet för mig

23.800:-

090-14 24 00. Skolgatan www.koskela.se

– lika enkelt som

rätten till smart självständig ett t liv

73 A, Umeå

Frisktandvård – lika enkelt som

smart

Frösunda erbjuder Frösunda erbjuder personlig assistans personlig assistans duhavill ha den. somsom du vill den.

Frösunda erbjuder personlig assistans Oavsett.

Oavsett. som du vill ha den.

Oavsett.

---> så får du veta mer!

---> Vänd blad Vänd så fårblad du veta mer!

--->

Vänd blad så får du veta mer!

frosunda.se

Så fixar du andedräkten

Frösunda erbjuder Frösunda erbjuder personlig assistans personlig assistans duhavill ha den. somsom du vill den.

Frösunda erbjuder personlig assistans Oavsett.

Oavsett. som du vill ha den.

Oavsett.

---> så får du veta mer!

---> Vänd blad Vänd så fårblad du veta mer!

--->

Vänd blad så får du veta mer!

frosunda.se

frosunda.se

var tion drabbas de av

frosunda.se

tandsten

vi korrige rar alla även brytning synfel, sfel & synthet ålders- med till bruttol möjligh öneavdr et ag

PERSON LIG ASSISTA SOM DU NS VILL HA OAVSETT DEN. .

rrbotten NoHälsovalet ges ut i Norrbotten, västerbotten, Jämtland WWW

VILKEN

.KOS

KELA

.SE

FORM PASSAR

DIG?

frosunda.s

e

och västernorrland. Fler regioner planeras.

Förbättrad kvalitet i hälso- och sjukvården Sedan 2006 har SKL (Sveriges kommuner och landsting) genom­ fört årliga jämförelser av de verk­ samheter som drivs av landsting, kommuner och regioner i Sverige.

En av de verksamheter som gran­ skas är hälso- och sjukvården. g

Vi är glada att kunna erbjuda dig: • Tandvård präglad av empati och professionalism • Tandläkare med lång erfarenhet inom kirurgi och protetik • Implantatbehandling enl. Nobel Biocare och Straumann med livstids garanti • Alla behandlingar sker i vår ljusa nyrenoverade mottagning • Handikappanpassade lokaler • Vi skapar vackra leenden tillsammans med Kjells Tandteknik i Piteå • Tandvård i lugn avslappnande miljö VARMT VÄLKOMMEN!

Ni hittar oss på Lillbrogatan 7 (Ingång stora glasentrén) i Piteå 0911-155 50 • Se gärna vår hemsida www.tandteamet.se

Dr. Sauli Vasara Läkarmottagning AB

3 Sjukvård och företagshälsovård 3 Akuta och kroniska sjukdomar 3 Idrottsskador, rörelseapparatens sjukdomar 3 Kortisoninjektioner/ smärtblockader 3 Botulinumtoxin­ injektioner 3 Vaccinationer 3 Intyg (Ex. körkort, friskintyg m.m) 3 Hälsokontroll för pensionärer

Nu i Luleå!

Låga siffror 134 olika indikatorer jämförs inom område­ Andelen kvinnor som rö­ na medicinska resultat, ker eller snusar vid 30-32 patienterfarenheter, veckors graviditet är 4,54 tillgänglighet och kost­ procent, vilket är under nader. Rapporten för riksgenomsnittet på 5,54 2010 visar glädjande procent. att det skett en rad Goda nyheter är att förbättringar. Bland sjukvårdsrelaterad åtgärd­ Rapporten Öppna annat har dödligheten i Jämförelser kan bar dödlighet är lägst i hjärtsjukdomar sjunkit, laddas ner på SKL:s Västerbotten – jämför andelen äldre med tio hemsida, www.skl.se länets 24,3 dödsfall per eller fler läkemedel 100 000 med Skånes 40 minskat och användandet av anti­ dödsfall per 100 000. Däremot är biotika skärpts. andelen patienter med vårdrelate­ Västerbotten har varierande rad infektion hög i jämförelse med resultat, men hamnar ofta någon­ riksgenomsnittet – 12,6 procent stans i mittenskiktet. I rapporten mot rikets 9,6. kan man bland annat läsa om hälsa Västerbottniska män är den och sjukvård i länet att: befolkningsgrupp som har störst Beräknad medellivslängd för förtroende för vården. Hela 75 kvinnor är 83,2 år och för män procent har stort eller mycket stort 78,9 år (riket 83,1 år resp. 78,9 år). förtroende jämfört med rikets 69.

Simon Phillips 70,1 procent av västerbottning­

Ingmans Osteopati Ingmans Osteopati Så fungerar tandblekning hjälper dig som har besvär med: Rygg Nacke Bäcken Knä Muskler Leder Huvudvärk Matsmältning Stress etc.

Välkommen!

Jenny Ingman

Du når oss på tel: 0920-23 00 60 Seminariegatan 13, 97242 Luleå Mona@drvasara.se

förbättringar

arna anser sig själva ha ganska bra fysisk hälsa, vilket är något lägre än riksgenomsnittet som ligger på 71,2.

De som mest av alla befolknings­ grupper anser sig ha nedsatt psy­ kiskt välbefinnande är västerbott­ niska kvinnor – 24 procent jämfört med rikets 20 procent.

Timmermansgatan 29 A, Luleå www.ingmansosteopati.se Tidsbokning 073-180 05 29

Naturligt åldrande tillsammans med allsköns påverkan av kaffe, te, rödvin, cigaretter eller snus sätter sina spår. Men om man nu väldigt gärna vill få vitare tänder kan man idag göra blekningar med bra resultat.

Tandblekning går till på så sätt att tänderna behandlas med karbamidperoxid, ett blekmedel som reagerar mot missfärgningar och gör tänderna vitare. Behand­ lingar med peroxid kan göras hos tandläkaren eller hemma.

Tandläkaren gjuter en skena som är speciellt utformad efter dina tänder. Därefter får du med dig peroxid och instruktioner hem – normalt handlar det om att man ska ha på sig skenan några timmar g

varje dag i ett par veckors tid.

Tandläkaren kan också utföra en intensiv laserblekning där peroxiden utsätts för laserljus i intervaller under en timmes tid.

Hemmabehandlingar går till på samma sätt, men där kan det finnas stora variationer i kvalitet mellan olika tillverkare. Det finns också tandblekningsstrips och tandblekningspennor som man kan pensla tänderna med.

Hemmakit med skenor och gelé kostar från 200 kronor och uppåt.

Hos tandläkaren kostar tandblek­ ning normalt mellan 2000 och 3000 kronor. Laserbehandling hos tandläkaren kostar från cirka 4000 kronor.

Tove Phillips

hälsovalet norrbotten 2/2011

17

Kampen mot resistenta bakterier Att det intensiva användandet av antibiotika i världen har bidragit till en oroande ökning av resistenta bakterier har väl knappast undgått någon. Organisationen Strama presenterade i november ett tiopunktsprogram för att motverka spridningen av resistenta bakterier och inom flera landsting, inklusive Västernorrland, skärps nu åtgärderna.

S

trama står för Strategigrup­ pen för rationell antibioti­ kaanvändning och minskad antibiotikaresistens. Deras program är uppdelat i tre huvudmål: Att minska behovet av anti­ biotika, bland annat genom att minska smittspridningen, öka hygienen, begränsa riskfaktorerna för vårdrelaterade infektioner och se till att alla sjukhus har tillgång till infektionsexpert.

Några av människans värsta fiender är så små att vi inte kan se dem.

Foto: CanStockPhoto

Fakta Resistenta bakterier

på rätt sätt och att man använder antibiotikan på ett rationellt sätt.

stinkt som gör att de anpassar sig till

Förbättrad diagnostik

Antibiotika hjälper inte

Att förbättra diagnostiken, bland annat genom att alltid ta odling före beslut om antibiotikabehand­ ling och att förbättra samarbetet mellan läkare och laboratorium.

Att använda antibiotika ratio­ nellt, bland annat genom att följa lokala föreskrivningar, att ha lokala riktlinjer och ha uppföljning av dessa, att ge antibiotikaprofylax

Följderna när bakterier blir resi­ stenta mot olika typer av antibio­ tika blir att det till slut inte finns någon antibiotika som hjälper.

Vissa människor får dras med mycket långvariga infektioner som inte kan botas och som dessutom sprids till andra. Vårdrelaterade infektioner som uppkommer och sprids på sjukhus och vårdcentra­

ler kan bli synnerligen besvärliga, speciellt som patienter på sjukhus ofta har ett nedsatt immunförsvar och därmed är extra sårbara.

Vad man kan göra som patient är att tänka sig för innan man sätter sig själv eller barnen på en antibiotikakur. Det är naturligt att vilja lindra smärta och påskynda tillfrisknandet, men priset man betalar är att man bidrar till de resistenta bakteriernas framfart.

g Bakterier har en överlevnadsin-

omgivningen. Ända sedan antibiotika började användas har bakterier genom evolution kämpat för att utveckla resistens som gör att de inte dör av penicillin eller andra typer av antibiotika. Några av dem lyckas och resistenta bakterier uppstår. Ju mer man använder ett antibiotikum, desto snabbare anpassar sig bakterierna. g Bakterier som är resistenta mot

flera typer av antibiotika kallas multiresistenta bakterier.

Simon Phillips

Förstår du vad tandläkaren pratar om?

Vad pratar egentligen tandläkaren och tandsköterskan om?

Genom att plugga in gloslistan nedan kommer du inte längre att känna dig som turist på månen nästa gång du besöker tandvården.

Buckalt: Tandyta som vetter mot kinden.

Jacketkrona: Krona av porslin.

Rotfyllning: Behandling där den ska-

Canin: Hörntand, tand nummer tre räknat

Komposit: Tandfärgat tandfyllningsmate-

dade pulpan tas bort och tandens rotkanal

från mitten av tandraden.

rial av plast.

försluts.

Cement: 1) Det yttersta lagret på tandens

Lingualt: Tandyta som vetter mot tungan.

Tandsten: Hårda, förkalkade bakteriebe-

rot. 2) Material för att sätta fast olika typer

Mesialyta: Tandyta som vetter framåt

läggningar.

av konstruktioner.

mot angränsande tand.

Distalyta: Tandyta som vetter bakåt.

Ocklusalt: Tandens tuggyta.

Amalgam: Material för tandfyllning som

Eruption: När en ny tand tränger fram.

Parodontit: Infektion i tandens stödje-

Tändernas nummer

består av en blandning av silver, tenn,

Ordet kommer av verbet eruptera.

vävnad som orsakar tandlossning.

Tänderna benämns efter sin placering i

koppar, zink och kvicksilver. Amalgam är

Extraktion: Uttryck som betyder att en

Premolar: Främre kindtand.

munnen. Den första siffran beskriver om

förbjudet att använda sedan 1 juni 2009.

tand dras ut.

Protetik: Ersättning av förlorad mjuk-

det gäller höger överkäke (1), vänster

Approximalyta: Tandyta som är vänd

Gingivit: Tandköttsinflammation.

och hårdvävnad i munhålan, det vill säga

överkäke (2), vänster underkäke (3) eller

mot tanden framför eller bakom.

Implantat: Fixtur, skruvar av titan som

tänder, käkben och tandkött. Kan till exem-

höger underkäke (4). Den andra siffran

Bro: Brygga, en ersättning för en eller

opereras in i käkbenet och som nya konst-

pel vara kronor, implantat eller proteser.

berättar vilken placering tanden har räknat

flera saknade tänder. Bron kan vara av

gjorda tänder eller broar fästs vid.

Pulpa: Den innersta delen av tanden som

från framtänderna och bakåt. Det innebär

guld, porslin, titan, eller plast och fästs på

Incisiv: Framtand. Tand nummer ett och

består av bindväv, blodkärl och nerver.

till exempel att de båda framtänderna heter

närliggande tänder eller implantat.

två räknat från mitten av tandraden.

Pulpit: Inflammation i pulpan som kan

ett-ett och två-ett.

Bruxism: Tandgnissling och tandpressning.

Interdentalt: Utrymmet mellan tänderna.

göra att man får tandvärk.

18

hälsovalet norrbotten 2/2011

(Källa: 1177.se)

Så bekämpar du tandsten g Tandsten är ett bekymmer som drabbar en stor del av den vuxna befolkningen. Mer än var tionde vuxen har omfattande tandsten.

Vissa människor är mer benägna att få tandsten, till exempel om man har höga halter av mineralsalter och kalcium- och fosfatjoner i saliven.

Förekomsten av tandsten kan också variera mellan olika perioder i livet.

Plack som stelnar Tandsten uppstår när mjuk plack fastnar på tänderna och stelnar efter längre kontakt med saliv. Det kan ta mellan en vecka och flera månader för tandsten att bildas. Om man inte behandlar tandsten kan det göra att man får inflammationer av tandköttet, vilket i värsta fall leder till tandlossning.

Tandsten finns i två olika varianter – salivsten och serumsten. Salivstenen är synlig i munnen och finns ofta på de nedre framtändernas baksida

Tandläkaren tar hand om den tandsten som du inte själv rår på.

Foto: CanStockPhoto

och på utsidan av överkäkens stora kindtänder. Serumstenen kan vara farligare, eftersom den bildas under tandköttskanten och därför är svårare att upptäcka.

Mjuk borste

För att hålla förekomsten av tandsten på en minimal nivå är det viktigt att borsta tänderna morgon och kväll med en mjuk borste. Eltandborste kan vara bra, eftersom den rengör effektivt.

Samtidigt ska man använda tandtråd, tandstickor eller mellanrumsborste för att rengöra ytan mellan tänderna. Hos tandläkaren tar man bort tandsten med en skrapa eller ett ultraljudsinstrument. Tandläkaren eller tandhygienisten kan också ge råd om vilken typ av rengöring, tandborste och tandkräm som är mest effektiv i varje enskilt fall.

Phillips Media

Information från landstingets vårdcentraler

Vi vaccinerar dig!

Nu vaccinerar vi mot årets säsongsinfluensa. Om du tillhör någon av grupperna nedan bör du vaccinera dig i år igen, även om du vaccinerade dig ifjol.

• Över 65 år • Kronisk hjärt- och/eller lungsjukdom, samt vissa andra kroniska sjukdomar • Kraftigt nedsatt immunförsvar av sjukdom eller medicinering • Extrem fetma eller neuromuskulära sjukdomar som påverkar andningen • Barn med flerfunktionshinder • Friska gravida som inte har vaccinerats (med Pandemrix) mot, eller insjuknat i svininfluensan, A(H1N1) • Anhöriga eller andra som vårdar personer med kraftigt nedsatt infektionsförsvar

GÖR ETT AKTIVT VAL! Lista dig hos oss på: www.vardcentralerna.se eller kontakta din vårdcentral

Tillhör du någon av riskgrupperna vaccinerar vi dig gratis. Om du inte tillhör en riskgrupp men ändå vill vaccinera dig, kostar det 240 kr.

All information om säsongsinfluensan och var du kan vaccinera dig hittar du på: www.nll.se/influensa

www.nll.se hälsovalet norrbotten 2/2011

19

GÖR ETT AKTIVT VAL! Lista dig hos oss på: www.vardcentralerna.se eller kontakta din vårdcentral

Vi finns nära dig På landstingets vårdcentraler i Norrbotten är vi specialister på hela människan. Vi möter dig hela livet. Det är till oss du vänder dig i första hand, både när det gäller lätta och svåra sjukdomstillstånd. Vi ställer diagnoser och behandlar allt från halsfluss och magkatarr till psykisk eller kronisk sjukdom. Vi vill fortsätta att ge dig den vård du behöver – när du behöver den.

Luleå

Piteå

Furunäsets vårdcentral www.nll.se/furunasetsvc 0911-733 38

Piteå vårdcentral www.nll.se/piteavc 0911-732 53

Råneå vårdcentral www.nll.se/raneavc 0924-557 09

Hortlax vårdcentral www.nll.se/hortlaxvc 0911-757 50

Öjebyns vårdcentral www.nll.se/ojebynsvc 0911-129 88

Gammelstads vårdcentral www.nll.se/gammelstadsvc 0920-25 36 17

Stadsvikens vårdcentral www.nll.se/stadsvikensvc 0920-46 19 19

Norrfjärdens vårdcentral www.nll.se/norrfjardensvc 0911-167 88

Hertsö vårdcentral www.nll.se/hertsovc 0920-22 22 82

Örnäsets vårdcentral www.nll.se/ornasetsvc 0920-22 77 12

Björkskatans vårdcentral www.nll.se/bjorkskatansvc 0920-23 10 10

Porsö vårdcentral www.nll.se/porsovc 0920-46 19 50

Bergnäsets vårdcentral www.nll.se/bergnasetsvc 0920-46 19 09

Mjölkuddens vårdcentral www.nll.se/mjolkuddensvc 0920-22 77 60