Dialog nr 1 2024

DHB DIALOG

NR 1 >> 2024 ÅRGÅNG 51

LÄS OM PROJEKTET MELLAN TVÅ VÄRLDAR!

AKTUELL FORSKNING DLD - SWEDEN

75 ÅRSJUBILEUM VÅR HISTORIA

Tidskrift för Riksförbundet för döva, hörselskadade barn och barn med språkstörning

Nybörjarkurs

Kanske har du ett litet barn du vill teckna med, eller jobbar på förskola/skola?

Var med på vår gratiskurs i tecken som stöd!

Vi ses i Mjölkuddsgården intill Mjölkuddskyrkan Luleå.

Två kurser startar i vår: Onsdagar 13/3, 20/3 och 27/3 kl. 1819.30 och torsdagar 11/4, 18/4 och 25/4 kl. 18-19.30.

Anmälan: Senast 10/3 repektive 6/4 till Malin Halvarsson Grönlund, via mejl malin.halvarsson.gronlund@svenskakyrkan.se eller röst/sms/videosamtal 070-190 15 25. Läs mer på: www.svenskakyrkan.se/pitea/teckensprakig-verksamhet eller www.svenskakyrkan.se/luleadomkyrko/ teckensprakig-verksamhet

Den 30 oktober fyller Riksförbundet DHB 75 år!

Vill du annonsera i DHB Dialog?

Mer info hittar du på vår

LSS-insatser med fokus på kommunikation

Mo Gård har 75 års samlad erfarenhet och specialiserad kompetens kring kommunikation, kombinerade funktionsnedsättningar och utmanande uttryckssätt. Vi är ett stiftelseägt idéburet kunskapsföretag som erbjuder individanpassade helhetslösningar inom boende, daglig verksamhet och anpassad gymnasieskola till personer med intellektuell funktionsnedsättning och/eller autism.

Vi finns på flera platser i landet och har just nu lediga platser att erbjuda. Välkommen att besöka vår hemsida eller ta kontakt med våra kunniga placeringsrådgivare:  placeringsradgivare@mogard.se  010-471 67 00

JUBILEUMSÅRET 2024 kommer att uppmärksammas med aktiviteter i våra distrikt och via Riksförbundet. Speciellt får du inte missa vår digitala föreläsningsserie. Under en kväll i månaden får du som förälder träffa intressanta föreläsare och få chansen att ställa dina frågor. Programmet finns på hemsidan och här i Dialog. Föreläsningarna är kostnadsfria för alla medlemmar. Anmäl dig!

Tyvärr har vårt 75 åriga förbund en del utmaningar för att fortsätta vårt arbete att förbättra villkoren för våra målgrupper. Statsbidragen som ges till funktionsrättsorganisationer är en av dessa utmaningar. Dessa bidrag har de senaste 15 åren succesivt urholkats

genom att bidraget helt saknar indexuppräkning med kompensation för kostnadsökningar för lön, hyra, el och andra ökande omkostnader. Genom vår samarbetsorganisation Funktionsrätt Sverige driver vi att bidraget ska fördubblas för att harmonisera med 2000 års nivå samt att bidraget inflationssäkras och att kompensation ges för nya tillkommande organisationer. Sju av åtta riksdagspartier har svarat att de är positiva till höjda statsbidrag till funktionsrättsrörelsen men i statsbudgeten föreslås nu samma nivåer i ytterligare tre år.

En annan utmaning är att några distrikt har väldigt svårt att hitta styrelsemedlemmar vilket vi tyvärr har gemensamt med många

Redaktör

Mariah Levicsek

Ansvarig utgivare

Fredrik Zetterberg

Adress

Riksförbundet DHB

Fabriksgatan 54A

702 23 Örebro

Tel: 019–17 08 30

Mail: kansliet@dh

Prenumeration

Riksförbundet DHB:s kansli

Mail: kansliet@dhb.se

Tidningen utkommer med 4 nr/år. Pris för icke medlem 200 kronor/år.

Annonser

Mariah Levicsek

Tel: 070-4919598

mariah.levicsek@dhb.se

Grafisk produktion

Olga&friendsen del av Ågrenshuset

Tryck

Ågrenshuset AB, Bjästa

Manusstopp nr 2, 13 maj 2024.

Tidningen finns ute vecka 22. Omslag

Unsplashed

ideella föreningar. Vi måste hjälpas åt att hitta engagerade personer för distriktens fortsatta verksamhet. Riksförbundet DHB är helt beroende av distrikten för att kunna fortsätta vara en pådrivande kraft för ett inkluderande samhälle. Tillsammans har styrelsen och kansliet arbetat för att använda jubileumsåret för öka synligheten för DHB vilket vi hoppas ska leda till att flera vill bli medlemmar och göra vårt förbund starkare. Det är lätt att känna sig ensam och överväldigad som förälder till ett barn med kommunikativ funktionsnedsättning. DHB finns för att vi ska få kraft, gemenskap och kunskap av varandra för att kämpa vidare för våra barn.

Tack för att jag fått ha för-

Jan Höglund

Förbundsordförande troendet att vara DHBs ordförande under de senaste 6 åren. I och med årsmötet så lämnar jag över stafettpinnen för Riksförbundets ledning. Men jag kommer att fortsätta vara engagerad i DHB Språkstörning och DHB Mellersta så jag hoppas vi ses på någon aktivitet eller konferens.

När du flyttar, kom ihåg att meddela adressändring till Riksförbundet DHB:s kansli, kansliet@dhb.se så medlemstidningen och övrig information når dig!

Som medlem i Riksförbundet DHB får du

>> LEDARE >>

mogard.se

hemsida.

I OKTOBER FYLLER RIKSFÖRBUNDET DHB 75 ÅR!

Det firar vi hela året genom att bland annat lyfta DHBs historia, bjuda in till en digital föreläsningsserie och ställa till med höstkalas. Allt om jubileet går att läsa på vår hemsida och sociala media, där nyheter läggs upp löpande under året.

VÅR HISTORIA

Historia är viktigt att ta vara på. Inte minst för kommande generationer. För oss som förening kan det handla om hur föreningen startade, vad vi har åstadkommit och hur våra hjärtefrågor har sett ut genom åren.

På Arkivcentrum i Örebro hyr DHB en hyllplats tillsammans med andra verksamheter och föreningar, där sådant av historiskt värde arkiveras och sparas. Under det senaste året har vi rensat på kansliet och sorterat ut vad som ska till Arkivcentrum, vad som ska finnas kvar på kansliet och vad som kan slängas.

Lena Fernström och Sonia Strömberg är inom DHB två välkända kvinnor som har varit engagerade i föreningen ända sedan 80-talet. De har det senaste året haft uppdraget att genomföra detta arbete.

– Vårt jobb är att rensa bort dubbletter, gamla anteckningar eller sådant som inte behöver sparas, men att se till att något av historiskt värde inte försvinner, berättar Lena.

– Ja, tillsammans har vi en mångårig kunskap om DHB:s verksamhet. Många som var verksamma förr finns inte längre kvar i organisationen, vilket troligen är anledningen till att vi fick

uppdraget att göra det här, säger Sonia.

Under ert rensningsarbete, kan ni se att det finns någon fråga förbundet arbetar med idag som var lika aktuell för 75 år sedan?

– Rätten till teckenspråk är en fråga förbundet har arbetat med i alla år. Nu senast rätten till utökade TUFF-timmar till föräldrar, berättar Lena och Sonia håller med.

– Vi är båda väldigt angelägna om att teckenspråket och den teckenspråkiga världen får leva vidare och det är därför vi engagerar oss, säger Sonia.

Hur började då allt? 1940-talet. Årtiondet när ett världskrig avslutas, FN grundas, penicillin börjar säljas på svenska apotek och Sverige får en ny tryckfrihetsordning. Då föds DHB.

Den allra första föräldraföreningen inom DHB bildades 1945 vid Manillaskolan i Stockholm. Några år senare skriver männen Oscar Löfgren, Gösta Edin och Holger Gillberg ett upprop där de hävdar att den enda möjligheten att uppnå kontakt och målmedveten sammanhållning mellan döva

barns målsmän är att bilda en riksomfattande förening. Detta upprop ledde till ett konstituerande möte som genomfördes på Manillaskolan den 8 maj 1949.

På mötet valdes en interimsstyrelse och DBM:s (Förbundet Döva Barns Målsmän) första årsmöte gick av stapeln lördagen den 30 oktober 1949. Vid det första årsmötet valdes Oscar Lövgren till ordförande.

DBM:s syfte var att främja kontakten mellan föräldrar eller målsmän till döva barn och ta vara deras gemensamma intressen. Förbundet var en hem- och skolaförening till föräldrar vars barn gick på någon av specialskolorna för döva. Föräldrar till förskolebarn eller integrerade barn var alltså inte medlemmar vid denna tidpunkt.

Under 50-talet var elevernas boende en viktig fråga för förbundet. Eleverna bodde på internat vid skolorna på den tiden och föräldrarna var mycket oroade av den undermåliga boendeformen.

När det kom till högre teoretiska studier fanns det under tidigt 50-tal inga möjligheter för de döva. I stället erbjöds man att gå i en ”fortsätt-

ningsskola”. Pojkarna i Vänersborg och flickorna i Växjö. 1955 började dock en utbildning motsvarande dagens gymnasieskola på Blockhusudden i Stockholm. Initiativet togs av Sverige Scoutförbunds stiftelse som även bidrog med medel till skolan. Samma år ansökte och beviljades DBM medel för att anordna kvällskurser i tal- och avläsning vid dövskolorna för eleverna och äldre intresserade döva.

För att nå ut till sina medlemmar fick DBM hjälp av Dövstumsföreningens tidskrift där förbundet fick en egen sida i tidningen. De första åren trycktes även ett meddelandeblad en gång om året, som bland annat innehöll årsberättelse och årsmötets protokoll.

Manillaskolan - som från början hette Allmänna institutet för Döfstumma och Blinda - grundades 1809 av Per Aron Borg. Skolan tog från början emot båda döva och blinda barn, men efter 1879 skildes avdelningen för blinda från Manilla och fick senare egna lokaler i Tomteboda. Skolan kom då att kallas Allmänna institutet för dövstumma.

1894 ändrades namnet till Manilla Dövstumskola för att sedan ändra namn igen till Manillaskolan 1966. Skolan var en internatskola och både elever och lärare bodde på skolan. Fram till 1890 tog skolan emot elever från hela landet.

4 55

Undervisning vid Manilla Dövstumskola. Fotograf Haarstad Ragnhild (f. 1935). Stadsmuseet Stockholm. FAKTA MANILLASKOLAN Manilla dövstumsskola Stockholm. Upphov Okänd. Stockholms stadsarkiv. Carl-Magnus arbetar på Arkivcentrum i Örebro och visar här runt Sonia arkiven.

Ensam är inte stark, vi gör det tillsammans!föräldraföreläsningar på nätet

Det är lätt att känna sig ensam och överväldigad som förälder till ett barn med kommunikativ funktionsnedsättning. DHB finns för att vi ska få kraft, gemenskap och kunskap av varandra för att kämpa vidare för våra barn!

Under en kväll i månaden får du som förälder träffa intressanta föreläsare och få chansen att ställa dina frågor. Du får värdefull kunskap, inspiration och nya perspektiv. Du har möjlighet att skicka in dina frågor i förväg. Föreläsningarna är digitala, så att du kan vara med var du än finns i landet.

Föreläsningarna kommer att tolkas till teckenspråk, eller ges på teckenspråk och tolkas till talad svenska.

Tid 19.00-20.15 (möjlighet att logga in från 18.45)

Kostnad: Medlemmar deltar gratis. Ickemedlem betalar 200kr. OBS! Anmälan öppnar ca en månad innan föreläsningstillfället.

Mars 20/3

Vad vet forskningen om språkstörning/DLD?

Vad är språkstörning? Hur skiljer sig språkutvecklingen mellan barn med och utan språkstörning? Hur vanligt är språkstörning/DLD i olika åldrar?

Carmela Miniscalco Mattsson, professor i logopedi och forskare vid Göteborgs universitet

April 17/4

Hur kan man som förälder ta hand om sig själv mitt i kaos?

Det är tufft att vara förälder, och det blir inte enklare av att ha barn med extra utmaningar. Hur får man livet att fungera och relationen att hålla när livet emellanåt känns som en den ena stormen efter den andra? Hur kan man som förälder ta hand om sig själv?

Birgitta Spjut Janson är Fil. dr i psykologi, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

Maj 22/5

Unga hörselskadade Mellan två världar

Riksförbundet DHB bedriver Arvsfondsprojektet Mellan två världar, om att vara ung hörselskadad och leva i gränslandet mellan den hörande och den teckenspråkiga världen.

I den här föreläsningen berättar projektets föreläsare om sina erfarenheter. Hur det är, vad de har varit med om, utmaningar, vad som hjälpt dem och medskick till anhöriga och professionella som de möter i sin vardag.

Moderator: Emelie Crona, projektledare Mellan två världar

Juni 19/6

Utsatt på nätet, hur kan vi som föräldrar förebygga, upptäcka och hjälpa?

Sociala medier och gaming har många fördelar och positiva sidor. Inte minst kan de erbjuda gemenskap för den som har sociala utmaningar. Samtidigt visar forskning att barn och unga med funktionsnedsättningar löper större risk att bli utsatta för brott och kränkningar på nätet. Hur kan vi som föräldrar stötta? Vad ska vi se upp med? Byrån mot diskriminering i Östergötland drev mellan åren 2015 och 2017 projektet Jag på nätet. Projektet tog bland annat fram handledningsmaterial för att jobba med frågor om delaktighet och utsatthet på nätet inom den anpassade skolan.

Karin Granholm, projektansvarig Jag på nätet vid Byrån mot diskriminering i Östergötland

Augusti 21/8

Att vara döv eller hörselskadad idrottare, utmaningar och möjligheter

Det kan finnas många hinder för den som är döv eller hörselskadad för att komma igång med idrott och att hålla fast vid idrotten genom livet. Arvsfondprojektet Idrottsvänner, som drivs av Svenska Dövidrottsförbundet, syftar till att underlätta för ungdomar att fortsätta med sin idrott när de flyttar till Riksgymnasiet. De vill också sprida kunskap för ett mer tillgängligt idrottsliv.

Anna Polivanchuk, projektledare Idrottsvänner

September 18/9

Språkstörning i skolan – hur kan jag som förälder stötta mitt barn?

Vad är det som blir svårt i skolan rent konkret för den som har språkstörning? Vilket stöd behövs? Vilken hjälp finns att få? Vad kan vi göra hemma för att ge bästa möjliga förutsättningar? Julia Andersson, alias LogopedJulia arbetar som skollogoped och har ett uppmärksammat Instagramkonto där hon delar med sig av tips, inspiration och kunskap

Julia Andersson alias LogopedJulia, skollogoped med vidareutbildning i specialpedagogik

Oktober 23/10

Vad har hänt med döva barns rättigheter på 75 år?

DHB startade för 75 år sedan som föreningen Döva barns målsmän, en föräldraförening på Manilla skolan, en skola för döva barn. Vilka viktiga milstolpar har passerats sedan dess när det gäller utbildning och rättigheter för döva och hörselskadade barn? Hur ser det ut idag?

Greger Bååth, fd generaldirektör för SPSM och hedersledamot i DHB

November 20/11

Teckenspråket, större än dövvärlden

Jessica Bartels är hörande och har språkstörning. Hon har valt teckenspråket som sitt modersmål. Vad var det som fick henne att göra det valet, och hur har det fungerat för henne och hennes familj? Vad är fördelarna med teckenspråk? Vilka möjligheter öppnas? Vilka är utmaningarna?

Jessica och Eva Bartels

December 11/12

Hjälpmedel – tips och trix!

Idag finns en mängd olika smarta och roliga hjälpmedel som kan stötta t.ex. koncentration och språkinlärning. Företaget Funka Mera erbjuder hjälpmedel och pedagogiska verktyg för personer med eller utan funktionsnedsättningar. Många av de som arbetar med Funka Mera har egna funktionsvariationer/nedsättningar, eller är föräldrar till barn med särskilda behov. De strävar efter att göra tillvaron enklare för alla som måste kämpa lite extra i vardagen. I den här föreläsningen får du veta mer om olika hjälpmedel och vad de används för!

Malin Lyckgård, Funka Mera

7

6

Vill du föreläsa?

Är du 12–25 år och upplever att du befinner dig gränslandet mellan den hörande och den teckenspråkiga världen? Bli en av våra föreläsare.

VI MÖTER UNGA HÖRSELSKADADE SOM LEVER MELLAN TVÅ VÄRLDAR

Riksförbundet DHB driver Arvfondsprojektet Mellan två världar där vi söker dig som tillhör målgruppen och vill få möjlighet att berätta om din och andras upplevelse.

Inga förkunskaper krävs då du får en utbildning föreläsning- och presentationsteknik.

Är du intresserad?

Ring/smsa: 073–335 98 92 eller mejla: anmalan@dhb.se. Skriv FÖRELÄSARE MTV ämnesraden om du mejlar.

Vi kontaktar dig för vidare information. Vid frågor kan du ringa eller smsa oss så berättar vi mer.

Varmt välkommen! Emelie Crona och Linn Fröding Riksförbundet DHB

Vi vill lyfta professionella och anhöriga som möter och främjar unga hörselskadade i vardagen. Den här gången träffar vi Camilla Johansson, specialpedagog med inriktning hörsel på Central elevhälsa i Kalmar kommun och Susanna Kropp, specialpedagog på Silviaskolan i Hässleholm.

Hur är det att vara ung och hörselskadad och gå i skolan idag?

Camilla:

Att ha en hörselnedsättning och gå i grundskolan ställer krav på huvudmannen och skolan genom att det måste vara en bra och anpassad ljud- och ljusmiljö, finnas välfungerande hörteknik samt att rektor och lärare har kunskap och kompetens om elevens hörselnedsättning och dess konsekvenser. Kunskapen och kompeten-

sen är viktig för att förstå de behov som följer och för att kunna göra rätt sorts anpassningar för eleven. För elever som går integrerat innebär det att de ofta går på den skola som finns nära hemmet, nära kompisar och att det är samma kompisar som eleven möter både i skolan och på fritiden.

Susanna:

vara utmattande för eleven. Klassrumsdiskussioner kan skapa stress hos eleven med hörselnedsättning, för att man ständigt missar de första sekunderna av vad kamraterna säger eftersom man först måste lokalisera vem det är som pratar.

Vad fungerar bra idag och vad behöver utvecklas? På vilket sätt når vi dit?

Camilla:

förbättring vad det gäller förskolor och skolors fysiska lärmiljö framöver, främst vad gäller ljud- och ljusmiljö. Många skolor gör vad de kan med vad de har, men det påverkas också av vilka förutsättningar som respektive skola har lokalmässigt och ekonomiskt. Skolans kompetens i att möta elever med hörselnedsättning påverkar också såklart.

Susanna:

Då förutsättningarna är goda för elever med hörselnedsättning kan det fungera bra för dem att gå integrerat i skolan. Det krävs dock inte enbart tekniska och fysiska lösningar utan även kunskap, förståelse och lyhördhet för hörselnedsättningens konsekvenser för att det ska fungera tillfredsställande för eleven.

dervisar elever med hörselnedsättning. Du blir en av alla andra och känner dig inte utpekad eller annorlunda.

På vilka sätt påverkar hörselskadan skolsituationen?

Att gå i hörselklass innebär för eleven att hen inte behöver ta lika mycket ansvar. Hörselteknik finns, lokalerna är hörselanpassade både vad det gäller akustik och ljussättning och det finns kunskap kring hur man un-

Camilla:

Hur hörselnedsättningen påverkar elevens skolsituation är väldigt individuellt och beror på flera saker. Rektorernas och lärarnas kunskap och kompetens

är många gånger det som är avgörande. Likaså är de akustiska förutsättningarna i lokalerna samt välfungerande hörteknik viktiga. Stora klasser med många elever innebär mer störande ljud och är ofta en stor utmaning för eleverna. Även bristen på grupprum gör det svårare för eleverna att kunna komma undan och vila hörselsinnet under dagen. Men man brukar kunna hitta andra lösningar för detta, till exempel genom att låta eleven vara inne en stund på rasten för att få återhämtning. En hörselnedsättning ger en ökad belastning på arbetsminnet, vilket gör att det krävs större ansträngning för eleven att höra, förstå vad man hör och veta vad man ska göra med det man hört i nästa steg. Det är därför viktigt att det bland annat finns tydliga strukturer och att lärarna använder visuell förstärkning och visuellt stöd i undervisningen. Äldre elever behöver också få stöd i studieteknik, för att kunna minska belastningen på arbetsminnet. Att lära sig ett nytt språk, där man inte kan höra alla språkljuden, kräver ofta en större

ansträngning för elever med hörselnedsättning. Som lärare måste man vara medveten om hur hörselnedsättningen påverkar elevens förutsättningar i till exempel den tidiga läs- och skrivinlärningen, i undervisningen i engelska och när eleven ska börja läsa ett modernt språk.

Susanna:

När du har en hörselnedsättning arbetar hjärnan hårdare, eftersom du måste gissa dig fram när inte hörseln räcker till. Det är väldigt uttröttande och många elever behöver ha möjlighet till vila under skoldagen. Att ha en hörselnedsättning innebär att du är hjälpt av tydlighet och förförståelse för att hjärnan inte ska behöva jobba så hårt. När du till exempel vet vad lektionen ska handla om, blir det lättare att sätta samman ljuden till ord med rätt sammanhang.

Grupparbeten med fler deltagare än två kan vara tufft då det ofta inbegriper att man pratar i munnen på varandra och att ha flera grupper i samma klassrum skapar ett buller som kan

För att det ska fungera så bra som möjligt för elever med hörselnedsättning i skolan är kunskap och kompetens om målgruppen oerhört viktigt. Att jobba tillsammans för att göra undervisningen tillgänglig för eleven och skapa förutsättningar för lärande och delaktighet är givet. Den största delen av eleverna i målgruppen går idag i grundskola, anpassad grundskola eller hörselklass. En mindre del går i specialskola för döva och hörselskadade. Trots det får specialskolan den största delen av stödet för hela målgruppen. Här behöver det ske en förändring så att stödet även når de elever som inte går i specialskolan och som inte är teckenspråkiga. Idag riktas även större delen av de läromedel som finns för målgruppen till elever som har teckenspråk som sitt första språk. Hos oss är det ett fåtal elever som har nytta av det stödet. Men majoriteten är inte teckenspråkiga utan använder tal i sin kommunikation.

En viktig del som jag anser skulle behöva utvecklas är stadieövergångar och skolbyten för elever med hörselnedsättning. Mottagande skola behöver i god tid planera för lokal, hörteknik och säkerställa att personal har den kunskap de behöver för att ta emot eleven på bästa sätt. Jag skulle också gärna se en utveckling och

Det finns många bra verksamheter för elever med hörselnedsättning. Men förutsättningarna är olika. Idag kan kommunen inte säga nej till vare sig skolplacering eller skolskjuts om eleven söker plats i specialskolan. De statliga subventionerna för elever i specialskolan är dessutom flera gånger högre än om eleven skulle gå i mainstream skola eller i regional hörselklassverksamhet. Det innebär att det bara på pappret är fritt skolval och avhängande hur kompetent kommunen är kring hörsel och hur villiga de är att betala skolskjuts för eleven.

Specialskolan och hörselklassverksamheter kostar av förklarliga skäl mer än att gå i mainstream skola. Undervisningsgrupperna är mindre och resurserna fler. Men skillnaden mellan specialskolan och hörselklassverksamheter är inte så stor som det ekonomiska glappet är dem emellan.

Om vi ska tala om elevens lika rättigheter och om en skola för alla behöver vi ändra på spelplanen så att inte bara en verksamhet får ett omfattande statligt stöd och andra verksamheter ett mindre, trots att de erbjuder liknande stöd. Den dagen då förutsättningarna till stöd är lika och eleven i realiteten kan välja den skola som passar bäst för hen, först då har vi en skola för alla.

9

8

Camilla Johansson Susanna Kropp

Hur klarar sig elever med funktionsnedsättning i skolan egentligen?

En ny utredning ger förslag på hur vi kan få mer kunskap om elever med funktionsnedsättning i skolan. Får de stöd och anpassningar som fungerar? Har de en bra social miljö?

Om förslagen genomförs kan de ha stor sprängkraft.

ENLIGT SKOLLAGEN ska elever med funktionsnedsättningar få förutsättningar att klara utbildningens mål. De får inte diskrimineras eller trakasseras. Vi vet att detta inte alltid fungerar i praktiken. Men det finns idag inte någon officiell kunskap eller statistik om hur elever med funktionsnedsättningar klarar sig i skolan.

Skolverket följer skolresultaten i stort, men har valt att inte skilja ut elever med funktionsnedsättningar, av integritetsskäl. Men den här hänsynen har samtidigt gjort dessa elever osynliga. Vi gissar att det gömmer sig elever med funktionsnedsättning i statistik om skolfrånvaro och saknad gymnasiebehörighet, men ingen vet säkert.

Att föreslå en bra metod för att samla in den kunskap som behövs för att göra nödvändiga förbättringar, har varit uppdraget för en statlig utredning som i dagarna gått ut på remiss.

Förslaget handlar om att ta fram information om skolresultat och hur barnen har det socialt i skolan. Utredaren har sett till att det inte ska vara möjligt att urskilja enskilda elever eller skolor ur informationen. Förslaget har fyra delar som kompletterar varandra: statistik, enkäter, standardiserat mått på funktionsnedsättning och forskning.

TA FRAM STATISTIK GENOM ATT SAMKÖRA REGISTER

Statistikdelen handlar om att samköra Skolverkets register över skolresultat och särskilt stöd, med det nationella patientregistret över diagnoser. Detta system används i Danmark.

Under hösten 2023 har föräldranätverket ”Rätten till utbildning” beställt en undersökning från SCB med den här metoden. Den handlar om elever som har NPF-diagnoser (autism, adhd, add, språkstörning).

Undersökningen har fått stort genomslag. Det är mycket svårare för de ansvariga att hävda att skolan klarar att leva upp till kraven i skollagen när det finns statistik som visar att 34% av eleverna med NPF-diagnoser saknar gymnasiebehörighet jämfört med 12% utan diagnos.

Språkstörning är idag dåligt representerat i patientregistret. Men det pågår en utredning om att utöka patientregistret, och Socialstyrelsen har lyft frågan om bättre statistik om språkstörning i en färsk rapport, så det finns gott hopp om att situationen kommer att förbättras.

TA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING I ENKÄTER TILL ELEVER OCH VÅRDNADSHAVARE

Flera myndigheter riktar enkäter till skolbarn och vårdnadshavare, tex SCB, Skolverket och Folkhälsomyndigheten. Enkäterna tar upp frågor om skolsituation och mående, men de tar inte upp funktionsnedsättning på ett sådant sätt att det går att sortera ut hur svaren skiljer sig för elever med, respektive utan funktionsnedsättning. Utredaren föreslår att alltid ta med funktionsnedsättning så att det går att jämföra svaren.

För våra målgrupper är det också viktigt att enkäter är tillgängligt utformade, så att de kan medverka.

TA FRAM ETT STANDARDISERAT MÅTT PÅ FUNKTIONSNEDSÄTTNING

I vissa enkäter finns frågor om funktionsnedsättning, men frågorna är olika och inte alltid så bra. Det går inte att jämföra olika undersökningar eller koppla dem till statistik. I en undersökning frågar man t.ex. om hälsoproblem eller funktionsnedsättning och gör en och samma grupp av elever som har så skilda utmaningar som eksem och autism, och allt däremellan.

Utredaren föreslår att det ska finnas en standard för hur man ska fråga om funktionsnedsättning. SPSM och SCB jobbar med att översätta en sådan standard som används i andra länder. Frå-

gorna kommer att gruppera funktionsnedsättningar, t.ex. alla typer av problem med språk tillsammans oavsett om det gäller t.ex. språkstörning, autism eller IF.

GE PENGAR TILL FORSKNING OM ELEVER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

En del frågor och samband är för komplexa för att få svar genom statistik och enkäter. Det kan handla om att ta reda om en viss typ av stöd är effektivt för en viss grupp, eller följa hur det går längre fram för elever som får en speciell anpassning.

För att få svar på den här typen av frågor föreslår utredaren att regeringen ger pengar till forskning som följer grupper av elever med funktionsnedsättningar över tid.

Här kan vårt förbund vara aktivt genom att föreslå forskningsfrågor som är relevanta för våra målgrupper, och peka på kunskapsluckor. En sådan här utredning kan verka teknisk och torr. Men om det här blir verklighet kommer informationen som tas fram att vara rena sprängstoffet. Funktionsrättsrörelsen kommer att kunna ta spjärn mot den här informationen för att hävda elevers rättigheter.

Välkommen till föräldrakonferensen

MITT UNIKA BARN

Mitt Unika Barn är en konferens för föräldrar som har barn med språkstörning. Under konferensen får du som deltagare ta del av tips, metoder och verktyg att använda i vardagen.

Datum: Den 27 april

Tid: 09.30 - 16.00

Plats: ABF Örebro, Fredsgatan 18

Utdrag ur dagens program

-Annica Nilsson från Funktionsrätt Sverige berättar om gymnasium och arbetsmarknad samt projektet Samstart

- Kerstin Hill, legitimerad logoped med mycket lång erfarenhet av språkstörning DLD samt dyslexi och dyskalkyli ger oss vägledning och professionens perspektiv

- Carina Granberg berättar sina erfarenheter av familjeliv och hur man kan stötta sitt barn med språkstörning genom skolgång och gymnasiestudier

- Representanter från ungdomsförbundet Unga Med Språkstörning (UMS) delar med sig av sina tankar och upplevelser under och efter skoltiden

Fler programpunkter kommer.

DHB Språkstörning

Kostnad 200.- för medlemmar och 600.- för icke-medlemmar (medlemskapskap kostar 350.-/år). Lättare lunch och fika ingår.

Sista anmälningsdag 15 april Anmälan är bindande och anmälningsavgiften återbetalas ej.

Du anmäler dig till genom att maila oss på kansliet@dhb.se och betala in avgiften till vårt bankgiro 485-8999. Bekräftelse skickas när anmälningsavgiften är registerad. Uppge om du har några matallergier.

För frågor kontakta oss på kansliet@dhb.se

11

10

11 INTRESSEPOLITIK

UMS ÅRSMÖTEN 2024

VI HAR HAFT EN SPÄNNANDE TID I UMS LOKALFÖRENINGAR I ÖREBRO OCH STOCKHOLM MED VÅRA ÅRSMÖTEN OCH EFTERFÖLJANDE AKTIVITETER! ÅRSMÖTENA VAR TILLFÄLLEN FÖR OSS ATT REFLEKTERA ÖVER DET GÅNGNA ÅRET, PLANERA INFÖR DET KOMMANDE ÅRET OCH VÄLJA NYA LEDAMÖTER TILL STYRELSEN.

EFTER MÖTENA var det dags för skoj! Både stockholmsgänget och örebrogänget gick vidare för att spela shuffleboard och njuta av en trevlig middag ute.

Vi vill också ta tillfället i akt att tacka av Maja, Dennis, Yonatan, Emma och Keziah som har suttit i Örebros styrelse och Ebba som suttit i riksstyrelsen. Era insatser och engagemang har varit ovärderliga för föreningen, och vi önskar er all lycka till i framtida äventyr. Tack!

UMS Riks och UMS Västmanland kommer att hålla sina årsmöten i mitten av mars. Vi ser fram emot att mötas även här, och att diskutera och dela våra tankar och idéer för att fortsätta utveckla och stärka föreningen. Vi hoppas att så många som möjligt kan delta och bidra till att forma UMS framtid tillsammans.

Vi vill även passa på att hälsa välkommen till UMS nya styrelsemedlemmar. Varmt välkomna säger vi därför till

Hanna som valts in i Stockholms styrelse, Mattias som valts in i Riksstyrelsen och till Fatema, Anna, Gabriella och Matilda som valts in i Örebros styrelse.

UMS – NUFT.

Vi har nyligen gått med i NUFT (Nätverket Unga För Tillgänglighet), något som vi är otroligt glada för. Att vara med i NUFT innebär att vi på UMS har större möjlighet att påverka politiskt. En spännande tid väntar!

LÄS GÄRNA UMS VERKSAMHETSBERÄTTELSER OCH VERKSAMHETSPLANER!

Alla lokalföreningarna och riksstyrelsen har sina egna verksamhetsberättelser och verksamhetsplaner. I verksamhetsberättelserna kan du läsa om vad vi gjort i föreningen under 2023. I verksamhetsplanerna kan du läsa om vad vi kommer att göra i föreningen 2024. Scanna qr-koden och klicka på ”aktiviteter” i menyn därefter klickar du dig vidare till respektive lokalförening och skrollar ner till länkarna ”verksamhetsberättelse och ”verksamhetsplan”.

DIGITALT

SKOLBESÖK –MYCKET

UPPSKATTAT AV STORA OCH SMÅ!

Ellen, Hanna och Jonathan från riksstyrelsen har varit på skolbesök i en språkklass – digitalt. Det var första gången vi på UMS gjorde ett skolbesök digitalt och det var väldigt uppskattat av både våra UMS:are, som kunde delta från olika håll i Sverige, och av barnen i skolan. Under besöket fick barnen chans att ställa frågor anonymt. Det ställdes många bra frågor om språkstörning kopplat till funderingar om framtiden såsom vänskap, kärlek och skolan/universitetet.

DLD-SWEDEN –ett forskningsprojekt om språkstörning

DLD-Sweden är ett forskningsprojekt som genomförs av kompetenscenter KIND vid Karolinska Institutet. Projektet syftar till att undersöka utvecklingsrelaterad språkstörning, eller DLD (Developmental Language Disorder). I projektet fokuserar man på ungdomar och vuxna, då det är en grupp som inte tidigare uppmärksammats i samma utsträckning som mindre barn. Studien strävar efter att förstå de underliggande orsakerna till DLD, dess påverkan på individens liv, inklusive utbildning, psykisk hälsa och livskvalitet, samt möjliga genetiska samband med andra diagnoser.

DIALOG HAR PRATAT med docent Kristiina Tammimies som leder forskningsprojektet.

Vad är målet med projektet?

Målet med DLD-Sweden är att identifiera orsakerna bakom språkstörning/DLD, dess konsekvenser och hur det förändras över tid. Genom att samla information om individers välmående, miljöfaktorer och livshändelser, hoppas forskarteamet få en helhetsbild och förstå vad som behövs för att bättre stödja personer med DLD. Detta inkluderar även att undersöka ärftligheten av DLD genom genetiska studier. Hur långt har ni kommit i studien och vad är de närmaste planerna?

Rekryteringen till DLDSweden pågår för närvarande, och de första intervjuerna har börjat genomföras.

Målet är att inkludera 500 deltagare inom ett år, med en plan på att publicera en mindre förstudie redan un-

OM MAN VILL DELTA I STUDIEN, HUR GÖR MAN DÅ?

För att delta i DLD-Sweden kan intresserade individer besöka projektets webbsida för mer information: https://ki.se/kind/dldsweden.

Deltagare besvarar ett webbaserat frågeformulär om sina erfarenheter och utmaningar med att leva med DLD. De kan också välja att delta i den genetiska delen av studien genom att bidra med ett salivprov. Vissa deltagare kommer även att bjudas in till djupintervjuer och logopediska tester. För de som har svårigheter med textbaserade enkäter erbjuds möjligheten att ringa forskarteamet för assistans.

der våren. Framtida planer innefattar fortsatt forskning om DLD utöver barndomen och ungdomen, med fokus på att förstå och lyfta fram vikten av ytterligare forskning inom området.

12 13

AKTUELL FORSKNING

13

KRISTIINA TAMMIMIES

Kommande aktiviteter

Genomförda aktiviteter

FACEBOOKTÄVLING:

Årets tema för vår facebooktävling var” Det mest kreativa julpysslet”. Vinnaren blev Jenny, Isac, Tilda och Lucas med deras pepparkaksby. GRATTIS!

HOCKEY/SKRIDSKOSKOLA:

10 FEBRUARI 2024, VÄNERSBORGS ARENA

Ett tappert gång med skridskosugna deltagare samlades i Vänersborgs bandyarena. Halva bandyplan var hyrd bara för oss. Ledarna Teddie och Nelson lotsade oss igenom diverse övningar som kan vara bra att kunna om man skall ge sig ut på isen eller om man vill spela hockey. När vi var färdiga på isen bar det av till Hamburgerköket för en välförtjänt burgare.

TECKENSPRÅK/ TAKK-KURS FÖR FAMILJER:

(8)-9-10 MARS 2024, VÄNERSBORG

Denna roliga trevliga och mycket lärorika helg var inget undantag heller denna gång. Föräldrarna fick ta sig till ABF:s lokaler i Vänersborg medans barnen bowlade loss på

Winnie´s Bowling. En alltid uppskattad aktivitet. Nytt för denna gång var att familjerna erbjöds komma till Vänersborg redan på fredagen. Detta gjorde att vi fick lite extra tid och umgås och äta gemensam kvälls mat på Hörnet. En go´ uppladdning inför vad som komma skulle!

BIRGITTA SPJUT-HELG

2-3 MARS, UDDEVALLA

Denna populära helg! Birgitta Spjut som är psykolog pratar om att ge föräldrar verktyg till Motiverande samtal. Hon kommer även samtala med syskon.

ÅRSMÖTE

23-24 MARS, TROLLHÄTTAN

Detta blir ett speciellt årsmöte med det lilla extra! Vi kommer fira att DHB Västra fyller 75 år! Bankett, standup, mingel och många kära återseenden!

RESA TILL LEGOLAND

9-12 MAJ

Som vi längtat efter denna resa! Vi åker gemensam buss till Göteborg för att ta färjan över till Danmark. Väl på plats väntar 2 dagar på Legoland med allt vad det innebär.

14 15

PÅ GÅNG: VÄSTRA

Birgitta Spjut

Genomförda aktiviteter

TOMTELAND

5–7 JANUARI

Vi började året med ett besök på Tomteland i Mora, ett lyckat samarbete med DHB Mellersta. Ni hittar mer information om helgen på deras distriktsidor.

SKIDRESOR

VÅR FÖRSTA SKIDHELG - KUNGSBERGET

26–28 JANUARI

Till vår glädje har vi i år kunnat erbjuda två skidhelger. Den första helgen vände vi oss till familjer med barn/ungdomar med språkstörning och den andra helgen vände vi oss till familjer med barn/ungdomar med hörselnedsättning

Den 26–28 januari fick barn och unga med språkstörning och deras familjer njuta av bra skidåkning, god mat och umgänge i Kungsberget. Vi bodde på trevliga Jädraås Herrgård som vi hade helt för oss själva. Vid ankomsten på fredagskvällen välkomnades vi varmt av pensionatets ägare. En nyhet för i år var att frukosten serverades på Kjellas mack, en kort promenad bort i gnistrande vackert snölandskap. På Kjellas mack fick vi njuta av en fantastisk frukostbuffé i en matsal starkt inspirerad av Jädraås tåghistoria. Det fanns till och med ett litet tåg installerat, åkandes på en bana nära taket. Tåget var mycket uppskattat av flera frukostätare. Efter frukosten bar det i väg till skidbackar och skidskolor. Lördagens middagsbuffé åtnjöts i gemenskap på pensionatet efter den första dagens skidåkning. Vi hade tur med vädret denna skidhelg och barn och ungdomar deltog i skidskola både lördag och söndag. Kommentar från deltagare vid helgens slut ”Kommer att sakna umgänget med DHB”.

VÅR ANDRA SKIDHELG

ROMME 9–11 FEBRUARI

Skidhelgen inleddes på Elite Hotel i Borlänge med att gruppen samlades för genomgång och information på hotellet, ca 40 förväntansfulla och taggade medlemmar var på plats. På lördagen fick vi en bastant och mycket god hotellfrukost innan det bar av mot backen. Vädret var med oss och Romme bjöd på -11 grader och lätta slöjmoln. Tre skidskolor stod på programmet för dagen och alla genomfördes med hjälp av vår mångåriga tolk Anna och skidläraren Erik. Erik kunde handalfabetet, tog hand om barnen med fingerspetskänsla och erfarenhet.

Efter en lång dag i backen samlades gruppen i en egen lokal för att äta en god buffémiddag av kyckling, torsk, potatisgratäng, sallad mm och specialkost till de som beställt detta. Barnen fick även nuggets och pommes. Även om det var en trevlig middag med samkväm så tog kvällen tog snabbt slut, det gnuggades en hel del ögon under middagen.

Söndagar är oftast den bättre skiddagen, sett till antal besökare i backen i alla fall, och det var inget undantag denna söndag. Vädret var dessutom om möjligt ännu bättre, lite mildare. Efter att sista skidskolan avslutats, och alla under dagen fått medaljer för gott utförande, var det med visst vemod som vi tackade för oss och styrde kosan hemåt.

SIMSKOLOR

VÅRTERMINEN 2024

Våra simskolegrupper är nu i full gång i Bergshamra. Simskolorna är fina tillfällen för de som vill lära sig simma eller för de som vill finslipa på sin simteknik.

FÖRELÄSNING MED ANNA EVA HALLIN,

LOGOPED OCH FORSKARE

6 MARS

Föreläsningen kommer att handla om hur språklig sårbarhet hos skolbarn med språkstörning/DLD ser ut och två olika sätt att förebygga språklig sårbarhet i och utanför skolan. Hur kan vi hjälpa skolbarn att bygga ut och fördjupa sitt ordförråd? Konkreta exempel. Verktyg för att stötta barn och ungdomar med språkstörning/DLD till ökad kommunikativ delaktighet.

ÅRSMÖTE OCH AKTIVITETSDAG

23 MARS

Lördag den 23 mars kl. 14.00 är våra medlemmar välkomna till DHB Östras Årsmöte. När de vuxna deltar på mötet får barn/ungdomar vara kreativa med våra miniledare i Skaparverkstaden. Tillsammans med bildpedagogen Mostyn får barnen utforska olika spännande material som ritkol, akvarell, lera samt kvalitetspapper. Efter Årsmötet tar Klätterverkets instruktörer emot de barn/ungdomar som vill prova på att klättra.

LIVRUSTKAMMAREN

14 APRIL

Vi har bokat en privat gruppvisning i utställningen om Sveriges kungliga historia och museets vagnhall. Vi får lära oss om kungar, drottningar, prinsar och prinsessor. Vi tittar på glänsande rustningar, kungliga dräkter och glittrande vagnar och mycket annat. Efter visningen kan man besöka utställningen om Teaterkungen och familjeutställningen om den mytomspunna enhörningen. Barnen kan ha kungligt kul tillsammans i Lilla rustkammaren, där får de klämma, känna och lukta på Sveriges historia.

SPRÅKRESA FÖR HÖRSELSKADADE

UNGDOMAR 14–17 ÅR

ENGLAND 15–29 JUNI 2024

Följ med på en språkresa till England, träffa nya vänner och utveckla din engelska. Du har lektioner med andra från DHB/Unga Hörselskadade och aktiviteter tillsammans med alla andra på skolan. till exempel fotboll, utflykter till stränder eller ridning. Med på resan finns en svensk ungdomsledare som kan både engelska och svenskt teckenspråk. Vi har med oss hörselteknisk utrustning med kombinerade mikrofoner/mottagare, så att alla har möjlighet att vara delaktiga under lektionerna.

LÄS GÄRNA MER OM SPRÅKRESAN PÅ VÅR HEMSIDA: WWW.DHB.SE/ OSTRA

PÅ

ÖSTRA

GÅNG:

Kungsberget - Kjellas frukost Jädraås herrgård

17 16

Romme skidskola

VILL DU ENGAGERA DIG I

DHB NORRA NORRLAND?

Vi är i stort behov av fler styrelsemedlemmar för att vår förening ska kunna leva vidare. Vi söker därför dig som är nyfiken på att vara med i utvecklingsarbetet av vår förening. Du bidrar med det du kan, i den mån du kan.

Om det låter intressant, kontakta: kansliet@dhb.se

PÅ GÅNG:

MELLERSTA

Genomförda aktiviteter

VI BEHÖVER DIG!

Flera medlemmar i DHB Mellerstas styrelse kommer att avgå under våren 2024. För att vår förening ska leva vidare behöver vi få in ny kraft. Vi söker dig som är nyfiken på att vara med i utvecklingsarbetet av vår förening. Att bli styrelsemedlem i DHB Mellersta innebär att du tillsammans med de andra styrelsemedlemmarna planerar och genomför medlemsaktiviteter samt stöttar på det intressepolitiska arbetet i den mån du kan och är intresserad. Du bidrar med det du har möjlighet till. Vi tror på kraften i gemensamt arbete och ser fram emot att välkomna dig till vårt team där vi tillsammans kan skapa positiva förändringar för våra medlemmar och samhället i stort. Vill du veta mer? Kontakta oss: styrelsen.mellersta@dhb.se

PÅ GÅNG: SÖDRA

VÄLKOMMEN ATT DELTA PÅ VÅRT ÅRSMÖTE 2024!

Den 23 mars kommer vi att hålla vårt årsmöte på Technichus i Härnösand. Mötet kommer att hålla på mellan 10:30 och 12:00. Efter mötet bjuder vi på lunch. Varmt välkommen att anmäla dig till hedvig.bogstag@ dhb.se, senast 17/3. Kan du inte delta på plats så går det bra att delta över länk. Hoppas vi ses!

ÅRSMÖTE

DHB södra höll årsmöte den 11 februari på Rush i Malmö. 25 deltagare var på plats varav 12 barn som hoppade trampolin medan mötet hölls. Tack till alla som kom och extra tack till Charlott Sjöström som var mötesordförande.

Från vänster: Ulrika Jongren, Kristina Johansson, Anette Töjlin, Anna Söberg, Mireille Bengtsdotter Bozaic, Charlotta Svensson. Ej med på bild - Johanna Mellden

ÄVENTYRSBAD MED BESÖK AV EN SJÖJUNGFRU

Vi på DHB Södra anordnade i december en utflykt till äventyrsbadet i Eslöv. Under vistelsen fick vi besök av en sjöjungfru, vilket var populärt bland deltagarna. För de yngre fanns också möjligheten att testa att simma med fena. Tack till alla som deltog och gjorde dagen minnesvärd!

SAVE THE DATE! MULTILEVEL ZIPLINES & KLÄTTERPARK

I år fyller Riksförbundet DHB 75 år och vi på DHB södra vill fira detta genom att bjuda in till en dag fylld med äventyr på MultiLevel Ziplines & Klätterpark. Datumet är 6 juni. Mer information kommer längre fram, håll utkik på mailen och på våra sociala kanaler.

MAGISKA DAGAR PÅ TOMTELAND!

Vi tillbringade två fantastiska dagar på Tomteland i Dalarna, där vi bodde på Åsengården. Trots att lördagen var så kall som -26 grader, var upplevelsen otroligt härlig. Under dessa magiska vinterdagar, täckta av snö, fick vi glädjen att njuta av teckenspråkstolkade föreställningar. Efter dagar fyllda av äventyr, samlades vi på eftermiddagarna för gemensamma middagar och sällskapsspel. Dagarna på Tomteland var mycket uppskattade av både vuxna och barn!

18 19

PÅ GÅNG: N

PÅ GÅNG:

NORRLAND

S NORRLAND

Styrelsen

Digital föreläsningsserie –missa inte föreläsningar om språkstörning!

Riksförbundet DHB firar 75 år och firar bland annat genom att hålla i en digital föreläsningsserie under året. Vi på DHB Språkstörning är glada att informera om två kommande föreläsningar som fokuserar på språkstörning.

Den första föreläsningen kommer att hållas av Carmela Miniscalco Mattsson, professor i logopedi och forskare vid Göteborgs universitet, och kommer att fokusera på aktuell forskning kring ämnet. Julia Andersson, även känd som LogopedJulia, en erfaren skollogoped med vidareutbildning inom specialpedagogik, kommer att leda den andra föreläsningen. Fokus för föreläsningen är att guida föräldrar i hur de bäst kan stötta sina barn som har språkstörning. Dessa föreläsningar är ett bra tillfälle att fördjupa kunskapen kring språkstörning och vi vill uppmana våra medlemmar att anmäla sig.

Läs om datum, tider och hur du anmäler dig genom att scanna qr-koden nedan och klicka dig vidare på länken ”Program digitala föreläsningar 2024”.

Presentation av styrelsen

Susan Löfgren

Ledamot

Är moster till en flicka med språkstörning. Medlem i DHB sedan ca sex år. Förutom i styrelsen för Språkstörning så sitter jag också i styrelserna för Riks och Västra. sl.susanlofgren@gmail.com

Jan Höglund

Kassör

Bor i Västerås. Har en vuxen son med språkstörning. Har varit aktiv i DHB i cirka 15 år. Sitter också i DHB Mellerstas styrelse och är stödperson till UMS Västmanland. Förbundsordförande fram till och med april. jan.hoglund@dhb.se

Eva-Lott Mårdbrink

Ledamot

Jag heter Eva-Lott Mårdbrink och bor i Göteborg. Jag har en son som är 24 år och har en språkstörning. eva-lott.mardbrink@gmail.com

Notiser & frånlästipsDHB!

Lena Fernström

Ordförande

Bor i Örebro och aktiv i DHB sedan början av 1980-talet. Två vuxna döva barn. Mitt intresse är att alla föräldrar inom våra målgrupper ska ha samma möjligheter till information och stöd för att kunna hjälpa sina barn och ungdomar. lena.fernstrom@dhb.se

Anna Gabrielsson

Sekreterare

Bor i Uppsala. Har varit aktiv i DHB i drygt 10 år. Har en vuxen son med språkstörning. Mina viktigaste frågor är utbildning och tillgänglighet samt anhörigstöd. annagabrielsson@hotmail.com

Övriga ledamöter:

Gunilla Johansson och Susanne Ehrfeldt presenteras i nästa nummer av Dialog.

FÖLJ

MED PÅ SEGLARLÄGER MED UNGA HÖRSELSKADADE I SOMMAR!

Häng med och testa på sjö aktiviteter på scouternas ö, Vässarö. Testa på att segla optimist eller SUP, gör olika samarbetsövningar i scouternas anda och häng med på kanotutflykt med grillning. Lägret går i två omgångar i åldersgrupperna 7–12 år och 13-18 år. Mer information och hur du anmäler dig hittar www.uh.se

PLATSER FINNS PÅ GÅLÖLÄGRET

SOMMAREN 2024!

Funderar du på konfirmation?

Högalids församling erbjuder ett konfirmandläger för ungdomar med och utan behov av särskilt stöd. Lämplig ålder ca 14–18 år. Gålölägret pågår under tre härliga sommarveckor, 17 juni till 6 juli 2024, på Uskavigården utanför Nora. Konfirmationen äger rum vackra Högalidskyrkan på Södermalm Stockholm. Lägret är kostnadsfritt och det finns 20 deltagarplatser. Med på lägret är ca tio ledare, en lägerpräst och en diakon. Läs mer och anmäl dig via vår hemsida, eller kontakta prästen Victor Lindblom. victor.lindblom@svenskakyrkan.se, 073-039 57 21

VÄLKOMMEN TILL GÅLÖCAFÉ!

Gålöcafé är en verksamhet som är öppen för alla som vill, med och utan behov av särskilt stöd! Många som kommer till Gålöcafé har tidigare varit konfirmand på

Gålölägret, men det är inget krav.

Vi välkomnar alla som är nyfikna och vill ha möjlighet att träffa nya vänner. Det kostar inget att vara med.

Vi ses kl 11.00–13.30 söndagarna 7 april, 5 maj och 2 juni! Vi börjar med mässa Högalidskyrkan och fortsätter med någon rolig aktivitet. Teckenspråkstolk finns på plats. Det är bara att komma! Adress: Högalidskyrkan, Högalids kyrkväg 21. Info: maja.inde@svenskakyrkan.se, 073-529 89 08.

DO har nyligen publicerat rapporten ”Diskriminering som har samband med funktionsnedsättning i skolan. En kortanalys av anmälningar.” Rapporten går att beställa hem, eller ladda ner från www.do.se. INFO: WWW.SVENSKAKYRKAN.SE/HOGALID/GALO

svenskakyrkan.se/hogalid 08-616 88 00

Dokumentärserie om att vara ung och dövblind

Blotta tanken att förlora båda synen och hörseln ter sig otäck för många. I denna dokumentär följer vi Sofia, Simon och Sophie. De är tre unga med dövblindhet som krossar fördomar och visar att det mesta är möjligt trots dövblindheten!

>> Serien finns i 3 delar och går att se på SVT play

21

20

SPRÅK STÖRNING

21

Välkomna som medlemmar i DHB Flex. Ni kan vara medlem i Riks DHB och ett lokalt distrikt och också anmäla ert intresse av att vara medlem hos DHB Flex om ni har familjemedlemmar som tillhör våra målgrupper!

Det kostar inget extra!

DHB FLEX FORTSÄTTER JOBBA MED FRÅGOR

SOM BERÖR VÅRA MÅLGRUPPER:

l Begreppet flerfunktionsnedsättning - vad innebär detta begrepp egentligen? Arbetsgruppen jobbar vidare med detta och kommer att kontakta Socialstyrelsen angående deras definition. I flera sammanhang har vi förstått att begreppet inte återspeglar våra målgrupper, dvs personer med kombinationer av flera funktionsnedsättningar där hörselnedsättning och språkstörning ingår.

l Projektförslag, Projektet Lättare Rätt: Projektet är tänkt att resultera i informationsmaterial/app för att stötta personer med npf-diagnoser i kombination med dövhet/hörselskada i övergång från skola till vuxenlivet. Ansökan till Allmänna arvsfonden är snart klar och vi håller tummarna för att DHB får möjlighet att starta projektet.

l Det har nått oss att kontakter för nära anhöriga och gode män blir ofta komplicerade när man har ärenden till myndigheter, banker, sjukvård mm. Mycket bygger på BankID samtidigt som våra barn och ungdomar med IF-diagnoser inte kan använda BankID, Swish etc. Gode män kan heller inte använda internetbank för ärenden, vilket försvårar uppdraget. Vi jobbar vidare med frågan.

l Projekt för anpassat stöd på teckenspråk med fokus på personer med IF-diagnoser. Projektet heter “Stöd på dina villkor” och ägs av Nationell kvinnojour och stöd på teckenspråk (NKJT). DHB medverkar i projektet genom Sonia Strömberg. Syftet är att kunna tillhandahålla ett anpassat stöd till döva, hörselskadade och dövblinda tjejer och kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning, som blir utsatta för våld i olika former.

l Rätten till boende, skola, daglig verksamhet, fritid, vuxenutbildning på teckenspråk mm. Ett lokalt samarbete har nyss påbörjats tillsammans med några föräldrar och Dövas Förening i Örebro. Vi återkommer om detta samarbete.

l Rätten till teckenspråk och tolkning vid bland annat sjukvårdsbesök. Det händer att personalen tror att informationen går fram genom att skriva lappar vid sjukvårdsbesök. Många av våra barn, ungdomar och vuxna har dyslexi och har svårt att läsa och skriva. Vi jobbar vidare med frågan.

l Slutligen vill vi rekommendera att läsa vår rapport “Rätten till teckenspråk genom livet!” som finns att ladda ner bland materialet på Riks DHB:s webbplats. Frågan är ständigt aktuell och vi möts årligen av familjer som får erbjudande av boende i bristande teckenspråkig miljö för sina vuxna barn.

FÖRÄLDRAKONFERENS PÅ GÅNG!

Den 21-22 september kommer DHB Flex och FSDB hålla i en föräldrakonferens med temat kommunikation och tillgänglighet. Det kommer finnas möjlighet att lyssna på intressanta föreläsningar, diskutera i grupp och utbyta erfarenheter med andra föräldrar. Konferensen kommer att hållas i FSDBs lokaler i Enskede (Stockholm) från lunch den 21 till lunch den 22 och vi planerar att ha en middag på kvällen den 21:a. Möjlighet till boende kommer finnas i Hammarby Sjöstad. Inbjudan och mer information om programmet kommer, men boka in datumen i kalendern redan nu!

Vill du också synas här?

Kontakta: mariah.levicsek@dhb.se

Nu finns vi också på Instagram!

Gå in och följ oss där!

Vi stödjer DHB:s verksamhet:

ORD AF ASTRID FRYLMARK www.spraklek.se www.ordaf.se

RTB REVISION Box 1815, 702 23 ÖREBRO Fabriksg. 54 B Tel 019-14 04 40 www.rtbrevision.se

TECKENPEDAGOGERNA info@teckenpedagogerna.se

Riksförbundet DHB:s årsmöte 2024

PLATS: SCANDIC GRAND ÖREBRO DATUM: 14 APRIL

10.30–11.00 Bo Carlssons Minnesgåvofond

12–13.00 Lunch

12.45 Inloggning Teams (för dem som deltar digitalt)

13.00 Mötet öppnas

13–13.30 Sonia och Lena berättar om DHB:s historia

13:30–14:30 Fortsättning av årsmöte

14.30–15.00 Fika/Paus

15–15:30 MTV:s föreläsare berättar sin historia

15.30–17:00 Fortsättning av årsmöte

17.00 Årsmöte avslutas

18:30 Jubileumsmiddag

BIDRAGSTAGARE BO CARLSSONS MINNESGÅVOFOND 2023

DHB är glada att meddela att vi beviljat 13 927 kr ur Bo Carlssons Gåvominnesfond till UF Viljans verksamhet. Bidraget önskas användas till verksamhet för unga från flyktingfamiljer och dagläger i samordning med DHB Västra.

ANMÄLAN: Mejla till kansliet@dhb.se Skriv ”Årsmöte 2024” i ämnesraden. Vid anmälan behöver du anmäla din närvaro för årsmötet samt närvaron för jubileumsmiddagen.

Middagskostnad: 200 kr. Ange specialkost eller allergier. Årsmötet är kostnadsfritt.

Anmälan oss tillhanda senast 29 mars 2024.