DHB DIALOG
NR 2 >> 2024 ÅRGÅNG 51 MO GÅRD
FEPEDA - INTRESSEPOLITIK EUROPANIVÅ
KURSER FÖR HELA FAMILJEN
LSS-insatser med fokus på kommunikation
Mo Gård har 75 års samlad erfarenhet och specialiserad kompetens kring kommunikation, kombinerade funktionsnedsättningar och utmanande uttryckssätt. Vi är ett stiftelseägt idéburet kunskapsföretag som erbjuder individanpassade helhetslösningar inom boende, daglig verksamhet och anpassad gymnasieskola till personer med intellektuell funktionsnedsättning och/eller autism.
Vi finns på flera platser i landet och har just nu lediga platser att erbjuda. Välkommen att besöka vår hemsida eller ta kontakt med våra kunniga placeringsrådgivare: placeringsradgivare@mogard.se 010-471 67 00
Ungdomsutbyte med hjälp av FEPEDA och Rotary
JAG ÄR STÄRKT av en helg tillsammans med andra föräldrar från våra systerorganisationer i Europa. DHB är medlem i en europeisk organisation som heter FEPEDA. Tillsammans driver vi intressepolitik på europanivå och inte minst delar vi erfarenheter och kunskaper med varandra. Vi tycker olika och gör olika i vissa frågor, men vi kan alla mötas och enas kring att vi arbetar för våra barns och familjers bästa. Jag berättar mer om helgen längre in i tidningen, men jag tänkte att jag skulle berätta lite om möjligheten att göra kortare eller längre utbyten med hjälp av FEPEDA och Rotary. Jag har själv fått så otroligt mycket ut av utbyten som jag har deltagit i.
Jag kan påstå att de rent konkret har förändrat mitt liv på många sätt och bara positiva. Det önskar jag fler få uppleva, inte minst våra barn och ungdomar inom DHB.
Rotary finns i 166 länder och har sedan 70 år tillbaka etablerade utbytesprogram för ungdomar. Ett av de huvudsakliga målen med dessa utbyten är att uppmuntra till kommunikation och förståelse. Årligen deltar fler än 9000 ungdomar och för att göra ett utbyte med Rotary behöver du inte vara medlem.
Utbytesdeltagarna bor i värdfamiljer som ofta är en familj där något av barnen själv deltar i utbytesverk-
samheten. Kostnaden för att delta i ett ungdomsutbyte beror på vart du vill resa, om det är ettårigt program, ett sommarutbyte eller ett läger. Exakt information finns på Rotarys hemsida rotarystudent.se
FEPEDA och Rotary har en överenskommelse om att våra barn och ungdomar kan delta i dessa utbyten, men varje rotaryklubb är suverän och den som är intresserad måste få ett ja från den rotaryklubb som kontaktats. Så, om din ungdom vill delta i ett utbyte kan du informera Rotary om att FEPEDA erbjuder möjligheten att försöka hitta en värdfamilj som har erfarenhet av döva/ hörselskadade barn och har upparbetade kontakter med
contact@fepeda.eu
mogard.se
Redaktör
Mariah Levicsek
Ansvarig utgivare
Fredrik Zetterberg
Adress
Riksförbundet DHB
Fabriksgatan 54A
702 23 Örebro
Tel: 019–17 08 30
Mail: kansliet@dh
Prenumeration
Riksförbundet DHB:s kansli
Mail: kansliet@dhb.se
Tidningen utkommer med 4 nr/år. Pris för icke medlem 200 kronor/år.
Annonser
Mariah Levicsek
Tel: 070-4919598
mariah.levicsek@dhb.se
Grafisk produktion
Olga&friendsen del av Ågrenshuset
Tryck
Ågrenshuset AB, Bjästa
Manusstopp nr 3, 12 sept 2024.
Tidningen finns ute vecka 40. Omslag
Unsplashed
Daniel Lakso styrelseledamot specialskolor i länderna. Men, det är fortfarande Rotary som väljer och godkänner en värdfamilj. FEPEDA kan bara föreslå. Kontaktuppgift till FEPEDA som ska lämnas är då:
När du flyttar, kom ihåg att meddela adressändring till Riksförbundet DHB:s kansli, kansliet@dhb.se så medlemstidningen och övrig information når dig!
Som medlem i Riksförbundet DHB får du DHB Dialog fyra gånger per år, tillgång till riksförbundets och distriktens aktiviteter, råd och stöd samt möjlighet att påverka.
Bli medlem via: www.dhb.se/medlem www.dhb.se
ÅRSMÖTET 2024
Lördagen den 13 april genomfördes Riksförbundets årsmöte på Scandic Grand i Örebro. Ett trettiotal personer deltog. De flesta på plats och några på distans.
DHB och referensgruppsdeltagare i projektet. I en kort frågestund diskuterades frågan om hur det är att vara anhörig till barn med hörselskada.
Efter det gav representanter för tidigare tagna motioner en uppdatering om dagsläget och en ny motion presente-
rades av Anna Gabrielsson, representant för DHB Språkstörning, där man ville att vi tittar närmare på begreppen funktionsvariation vs funktionsnedsättning inom organisationen och hittar en samsyn i hur vi använder dessa.
Verksamhetsplan och val av ledamöter klubbades sedan
igenom. Vi avtackade också tidigare kassör Barbro Stålnacke och förtroendevald revisor Lars Wikberg för ett fint arbete och önskar dem all lycka till i framtiden. Dagen avslutades med en jubileumsmiddag i restaurangen på Scandic Grand.
ETT AXPLOCK UR VERKSAMHETSBERÄTTELSEN 2023
3 DHB-dagen - en cirkusdag med Cirkus Björnen på Dieselverkstaden i Sickla Köpkvarter, Stockholm.
3 Familjeläger på Bosön - Riksidrottsförbundets utvecklingscentrum på Lidingö i Stockholm.
3 Skrivelse till utbildningsdepartementet om TUFF, där vi yrkade på att antalet timmar bör utökas för dem som behöver det.
3 Vi deltog också i ett flertal debattartiklar under året.
- Nedmontering av logopedi i Norrköping.
-Språkstörning och flerspråkighet som
Afasiförbundet/Talknuten tagit initiativ till.
-Egen debattartikel i Dalademokraten ”Språkstörning, en vanlig diagnos”. I artikeln krävde vi bättre stöd till barn och unga med språkstörning.
3 Uppdatering om projektet Mellan två världar som vänder sig till ungdomar och unga vuxna med hörselskada.
3 Samverkan - Representerat DHB i olika referens- och arbetsgrupper som bland annat Post- och telestyrelsens brukarråd och Specialpedagogiska Skolmyndighetens nationella intresseråd.
FÖRTROENDE
VALDA 2024–2025
Förbundsordförande: Jan Höglund omval på 2 år
Vice förbundsordförande: Ann-Christin (Stina) Jeppson 1 år kvar
Förbundskassör: Nyval Anna Gabrielsson 1 år Sekreterare: Karin Afli 2 år
ORDINARIE LEDAMÖTER 2 ÅR
DHB Mellersta: Omval Madelaine Horndahl
DHB Språkstörning: Omval Susan Löfgren
DHB Västra: Omval Daniel Tesak
DHB Norra Norrland: vakant
DHB Östra: Rullande schema
DHB Flex: Sonia Strömberg 1 år kvar
DHB Södra: Anna Söberg 1 år kvar
EFTER EN GOD LUNCH förklarade förbundsordförande
Jan Höglund årsmötet öppnat, men innan årsmöteshandlingarna tog vid välkomnade han Lena Fernström och Sonia Strömberg upp på golvet. Både Lena och Sonia har varit med i DHB sedan 80-talet och har båda varit engagerade i förbundet på olika sätt genom åren. De presenterade här en tillbakablick på de 75 år DHB har funnits, med tanke på DHBs 75årsjubileum i år. Med fakta och anekdoter lockade de till både eftertänksamhet och skratt. Som exempelvis när frågan om klädbidraget
kom upp. En viktig fråga för förbundet under 50-talet.
-När eleverna började spendera så mycket tid på skolorna fick skolorna klädbidraget i stället för familjerna. Detta var en fråga som såklart väckte många känslor hos föräldrarna och pågick ända in på 80-talet, berättade Sonia.
Efter det hälsade Jan våra ombud, gäster och mötesordförande Greger Bååth, välkomna. Greger är ett känt ansikte i DHB och har arbetat med barn och ungdomar med funktionsnedsättning
sedan 1970talet. Han har bland annat arbetat som rektor på Birgittaskolan i Örebro och som generalsekreterare på SPSM. Greger var huvudsekreterare i hörselvårdsutredningen och är idag hedersledamot i DHB.
Jan Höglund gick sedan igenom verksamhetsberättelsen och styrelsens förtroendevalda revisor Lars Wikberg presenterade revisionsberättelsen för 2023. Styrelsen fick ansvarsfrihet.
Efter en paus fick vi fina hälsningar från våra samarbetspartners med anledning
av vårt 75års jubileum. Vi vill varmt tacka Jörel Bergström rektor på Riksgymnasiet, Ulf Olsson förbundsordförande på HRF, Christina Eriksson representant SDR, Ida Hansson och Jonathan Sohlmér ordförande och förste vice ordförande från Unga Hörselskadade.
Sedan berättade Emelie Crona och Linn Fröding från vårt arvsfondsprojekt Mellan två världar om vad som har hänt sedan projektet startade hösten 2022. Efter en kort genomgång bjöd de upp Fredrik Zetterberg som är styrelserepresentant i
Barbro Stålnacke för din tid i DHBs riksstyrelse!
Vad tar du med dig från styrelseuppdraget?
– Att allt hela tiden utvecklas. Det har varit en enorm utveckling inom både DHB och synen på döva rent allmänt under tiden jag har varit med. Många gånger har jag fått lära om och lära nytt.
Vad skickar du med den nya styrelsen?
DHB Södra Norrland: Fredrik Zetterberg 1 år kvar
SUPPLEANTER 1 ÅR
DHB Östra: Vakant
DHB Mellersta: Vakant
DHB Flex: Omval Ingmarie Lindsköld
DHB Södra: Anette Töjlin
– Att de tar med DHB in i nästa utvecklingsfas. Och jag hoppas att det kommer in fler småbarnsföräldrar i föreningen, som har drivet att föra organisationen vidare.
DHB Södra Norrland: Omval Hedvig bogstag och Julynette Sjöström-Barbon
DHB Norra Norrland: Vakant
DHB Språkstörning: Omval Gunilla Johansson
DHB Västra: Omval Jenny Willén-Kozma
Verksamhetsberättelsen går att ladda ner och läsa i sin helhet på vår hemsida under fliken Organisation. ! TACK!
DHB under 1960 och 1970-talet
Den största frågan i DBM under 60-talet var teckenspråk i undervisning. Förbundet ansåg att detta vore skadligt för eleverna. Om man under 50-talet betecknade alla som hörde dåligt eller inte alls som döva så svängde det under 60-talet till att alla kallades hörselhandikappade. Hörapparat var ett måste för alla och föräldrarna skulle tala i örat på barnen, på så sätt trodde man att de skulle lära sig att höra bättre.
GENOM SKOLREFORMEN lades realskolorna ned och högstadium infördes. Verksamheten vid Blockhusudden flyttades 1967 till Örebro och blev en gymnasieutbildning. Detta föranledde debatt inom förbundet. Manillaföreningen var kritiska
till flytten, medan övriga föreningar var positiva.
Majoriteten ansåg att Stockholmsmiljön var farlig för barnen.
1966 blev DBM medlem i Handikappförbundens Centralkommitté – en paraplyorganisation som idag heter Handikappförbundens samarbetsorgan.
Under 70-talet fick teckenspråket sitt intåg. Både föräldrarna och skolornas personal började bli intresserade, framför allt av tecknad svenska som var anpassat efter talspråket.
Under 70-talet utökades förbundets verksamhet kraftigt. Hörselskadade barn och deras föräldrar kom med i förbundet och i mitten av årtiondet tillkom föreningarna vid Hällsboskolan och Åsbackaskolan. Namnet
Stöd på teckenspråk - NKJT - stöttar kvinnor
med språkstörning och kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning
PROJEKTET Stöd på dina villkor är ett treårigt projektstöd från Allmänna arvsfonden och riktar sig till kvinnor som är döva, hörselskadade, eller har en dövblindhet samt har lindrig-måttlig intellektuell funktionsnedsättning, IF. Nationell kvinnojour och stöd på teckenspråk, NKJT, har fått möjligheten att förvalta projektet och har därför skapat en projektgrupp som består av en projektledare, två stödpedagoger, en kommunikatör samt en projekttolk som ska arbeta med projektet. Våra samverkansparter är Riksförbundet DHB samt Helalivet Omsorg, dagliga verksamhet.
Döva Barns Målsmän passade inte längre och 1977 bytte DBM namn till Riksförbundet för döva och hörselskadade barn, DHB.
Behovet av ett eget medlemsblad med information och debatter ökade i det växande förbundet och DHB-Dialog växte fram. Under 80-talet utökades medlemsbladet till en tidskrift som finansierades med annonsintäkter.
Texttelefonen, ett av de viktigaste hjälpmedlen för döva, kom under slutet av 70-talet. DHB startade en försöksverksamhet i Örebro och i samband med detta kom idén om en förmedlingstjänst mellan texttelefon och taltelefon. Texttelefoner började delas ut som hjälpmedel 1977. Nu kunde döva själva ringa upp myndigheter, sjukhus och inte minst viktigt - varandra.
Bakgrunden till projektet är att NKJTs kvinnojour på sista tiden har fått in samtal från kvinnor med IF där de uttryckt sin utsatthet i olika sammanhang. Vi har sett ett ökat behov av att utbilda våra volontärer och personalgruppen i hur vi ska handleda i ärenden med kvinnor med IF. Tanken med projektet är också att öka kunskapen inom målgruppen om våldsutsatthet; hur dessa personer själva, med framtagna metoder i projektet, ska kunna kontakta oss och uttrycka sitt behov av att få hjälp av oss i sin utsatthet. Vi planerar också att under projektperioden utbilda LSS/SOL, skol– och boende-
personal hur de kan identifiera utsatthet hos målgruppen och hur de kan stödja individen på bästa sätt.
För att projektet ska kunna bedrivas vill vi inkludera kvinnor med IF i vårt arbete.
Dessa kvinnor blir projektets frontfigurer och kommer att, med stöd av projektgruppen, både representera målgruppen samt informera om projektet för målgruppen längre fram.
Vi söker nu två kvinnor; en i Örebro och en i Göteborg, vilka är våra arbetsorter.
Tillsammans med våra stödpedagoger skall dessa kvinnor utarbeta förslag på ma-
1 KARIN GRANLUND, projektledare karin@nationellkvinnojour.se , TEL 076-0362499 SMS/FaceTime/WhatsApp
terial till målgruppen som förslagsvis kan vara bildstöd, anpassat teckenspråk, lättläst text och filmer.
Känner du till någon person som kanske vill göra lite annat parallellt med sin sysselsättning på daglig verksamhet? Kontakta oss!
Vi kommer också att berätta mer om projektet på DHB Flex och FSDBs föräldrakonferens i september i Stockholm. Tycker du att projektet låter spännande och kanske har ytterligare frågor eller funderingar, är du varmt välkommen att kontakta mig, enligt nedan. Vi ses!
När: torsdagen
Plats: Barnrättstorget,
Känner du någon med intellektuell funktionsnedsättning?
TYCKER DU ATT SJÄLVBESTÄMMANDE ÄR EN VIKTIG FRÅGA?
Projektet Stöd på dina villkor kommer under hösten 2024 att starta upp fokusgrupper för att prata om bland annat relationer. Vi söker nu teckenspråkiga kvinnor med lindrig-måttlig intellektuell funktionsnedsättning. Personen bör vara 18 år eller äldre.
VAD ÄR SYFTET?
Träffarna är ett sätt för deltagarna att få träffa andra kvinnor i samma situation. De ska även få möjlighet att lära sig mer om sig själva och sitt mående samt få anpassat stöd. Vi kommer
att ha ca fyra träffar under hösten. Det kommer att vara 3–5 deltagare i varje grupp. Träffarna kommer att vara cirka 2,5 timmar med paus. Plats för träffarna är Örebro och Göteborg.
Vi kommer att göra olika gemensamma aktiviteter. Gruppen kommer även att få möjlighet att tycka till om material som tagits fram under projektperioden.
Mer information kommer i samband med anmälan. Anmäl ditt intresse via mejl, senast den 31/8 till: Karin Granlund, projektledare karin@nationellkvinnojour.se
Som ung hörselskadad befinner språkiga. På vilket sätt påverkar skola,
Vi får höra två unga hörselskadade hörselnedsättning. De berättar om Med sitt engagemang vill professionella
Efter föreläsningen följer en Funktionsrätt Sverige om unga
Emelie Crona, Isabell Persson, Liv Marklund, Nicklas Mårtensson,
Fotografi ur Manillaskolans arkiv.
Vi möter unga hörselskadade som lever
mellan två världar
Vi vill lyfta professionella och anhöriga som möter och främjar unga hörselskadade i vardagen. Den här gången träffar vi Sarah Granberg, lektor och forskare vid Örebro universitet och Audiologiskt forskningscentrum på Universitetssjukhuset i Örebro.
Sarah Granberg
2021 GJORDE SARAH Granberg och kollegan Johanna Gustafsson en stor översiktsstudie om hörselnedsättning i arbetslivet. I studien gick de igenom den forskning som finns och som publicerats i vetenskapliga studier mellan åren 1990–2020.
-Det finns förvånansvärt lite forskning om personer som har hörselskada i arbetslivet. Där alltså inte arbetet leder till hörselskada utan som fokuserar på personer som redan har en hörselnedsättning och arbetar, berättar Sarah. I översikten identifierade vi olika aspekter som lyftes fram där fokus varit alla åldersgrupper. Det handlade om individuella aspekter såsom upplevda problem med kommunikation, upplevda problem i den professionella rollen som arbetstagare, svårigheter i att utföra kognitivt krävande arbetsuppgifter och svårigheter i att utföra hörselkrävande arbetsuppgifter, fortsätter hon.
På vilka sätt påverkar hörselskadan arbetssituationen?
Många med hörselskada i arbetslivet upplever att de har höga krav samtidigt som de har låg kontroll över arbetet.
Detta kan leda till ohälsa. Dessutom pekar forskningen på att både den fysiska och den psykiska hälsan är påverkad för många och att behovet av återhämtning är stort. Kvinnor med hörselskada verkar vara särskilt utsatta i arbetslivet jämfört med män med hörselskada.
När det gäller arbetsmiljön lyfts låg tillgång på arbetshjälpmedel och låg tillgång till hörselanpassade arbetsplatser fram som arbetsmiljöproblem. Vissa studier lyfter även den sociala arbetsmiljön och beskriver negativ påverkan på relationer till både kollegor och arbetsgivare.
När det gäller arbetsorganisation lyfter forskningen att
det verkar finnas en överrepresentation i sjukskrivningsstatistik och i arbetslöshetsstatiskt för personer med hörselskada jämfört med andra.
Vilket stöd finns det för hörselnedsatta i arbetslivet? Vilka rättigheter har man? Personligen uppfattar jag det som ett problem att vi i Sverige inte har någon direkt sammanhållen hörselvård där fokus är arbetsliv. Det finns vissa audionomer som har specialiserat sig på arbetsliv men få av dem har ett fokus som sträcker sig bortom tekniska lösningar, det vill säga anpassning av arbetshjälpmedel.
När det gäller just rättigheter så har alltid arbetsgivaren ett långtgående ansvar för arbetsmiljön. Det gäller både fysisk och social arbetsmiljö och är reglerat i arbetsmiljölagen.
I forskningen har flera studier pekat på att många arbetsgivare är villiga att förebygga ohälsa och att säkerställa goda arbetsvillkor för personer som har hörselskada. Dock, ett stort
problem här är att arbetstagaren inte alltid talar om för sin arbetsgivare att hen har hörselskada och beskriver inte heller de problem som hen upplever i relation till sitt arbete. Som arbetsgivare är det svårt att göra något när man inte vet att det finns problem.
Vad fungerar bra idag och vad behöver utvecklas?
På vilket sätt når vi dit?
Min uppfattning är att just hörselskada i arbetslivet behöver vara ett fokusområde för hörselvården eftersom det kräver god kunskap om både lagstiftning, arbetsförhållanden och om de problem som arbetstagare med hörselskada har i arbetslivet. Kunskapen som behövs för dem som arbetar inom området sträcker sig bortom explicita kunskaper om arbetshjälpmedel, vilka ju naturligtvis också är viktigt, men inte tillräcklig. Problemen som personer med hörselskada har i arbetslivet handlar ju inte enbart om hörbarhet. Det behövs helhetslösningar för att arbetslivet ska bli hållbart vid hörselskada där fokus behöver vara både på individnivå och arbetsförhållanden.
Om Sarah Granberg
• Lektor och forskare vid Örebro universitet och Audiologiskt forskningscentrum på Universitetssjukhuset i Örebro.
• Forskat på bland annat hörselnedsättning och sömnstörning samt deltagit i en studie om friskfaktorer i arbetslivet för hörselskadade.
• Publikationer och forskningsprojekt Sarah är inblandad i går att läsa på www.oru.se
Mellan två världar i Almedalen
Hur påverkas livet av att vara ung och hörselskadad?
När: torsdagen den 28 juni kl 15.00-15.45
Plats: Barnrättstorget, Hamnplan h209 & h210
Event ID: 69776
Som ung hörselskadad befinner man sig mellan två världar, den hörande och den teckenspråkiga. På vilket sätt påverkar det situationen och relationen till anhöriga, fritidsintressen, skola, arbete, myndigheter och vård?
Vi får höra två unga hörselskadade föreläsa om de svårigheter det innebär att leva med en hörselnedsättning. De berättar om sina erfarenheter, utmaningar och sätt att bemöta dem. Med sitt engagemang vill de hjälpa andra i samma situation och anhöriga samt professionella som de möter i sin vardag.
Efter föreläsningen följer en paneldiskussion med föreläsarna och ordförande för Funktionsrätt Sverige om unga hörselskadades situation. I mån av tid öppnar vi upp för frågestund.
Medverkande:
Emelie Crona, Moderator, Mellan två världar
Isabell Persson, Förelärare, Mellan två världar
Liv Marklund, Föreläsare, Mellan två världar
Nicklas Mårtensson, Ordförande, Funktionrätt Sverige
En meningsfull fritid en viktig del för ett gott liv
Att ha en meningsfull fritid är en viktig förutsättning för livskvalitet och för rätten att få leva ett liv som andra. Inom Mo Gård erbjuds LSS-boende för vuxna och för barn och unga. Inom boendeinsatserna ingår att säkerställa tillgång till en meningsfull fritid. Mo Gård skapar därför förutsättningar för fritidsaktiviteter utifrån individuella intressen och behov, enskilt eller tillsammans med andra.
EN DEL AV FRITIDEN inom Mo Gård bygger på att det finns en tillgänglig kommunikativ miljö till exempel en teckenspråkig miljö som också kombineras med nödvändiga kognitiva och kommunikativa anpassningar. Det kan handla om att anpassa teckenspråket men även andra anpassningar såsom bildstöd som ger svar på frågor om var, med vem eller hur länge aktiviteten ska pågå, vilket kan vara viktiga förutsättningar för att kunna välja sitt deltagande.
Det här är den första artikeln av två där du får ta del av fritidsaktiviteter som erbjuds inom de olika regioner där Mo Gård bedriver verksamhet.
Verksamheterna i Nyköping erbjuder återkommande fritidsaktiviteter varje vecka såsom simning i badhuset och motocross. Genom fritidsaktiviteterna skapas arenor för social samvaro och gemenskap.
– Att träffas och umgås i teckenspråkig miljö bidrar till att våga ta kontakt med andra som också är teckenspråkiga, berättar Sussi Carlsson, enhetschef i Nyköping.
Möjligheten att själv styra över sin fritid och välja aktivitet är viktigt. På dom återkommande brukarråden har fritiden en central plats och det är där man kommer med önskemål.
Det kan vara allt från promenader, bowling, konserter, åka på kryssning eller besök i den närliggande trampolinparken. Några rider också regelbundet på den närliggande ridskolan.
– Då vi har flera boenden här i Nyköping finns en nära samverkan där vi erbjuder olika fritidsaktiviteter. En uppskattad aktivitet brukar vara när vi åker till ett naturreservat här i Nyköping
för att grilla tillsammans. Personerna som bor här kan också på eget initiativ eller med stöd av personal ringa kompisar på andra boenden inom Mo Gård för att bjuda in till fika eller liknande. På så sätt stärker aktiviteterna gemenskapen, säger Sussi.
Under sommarmånaderna finns en planering för sommaraktiviteter. Då planeras bland annat lokala aktiviteter in, men även aktiviteter ihop med andra boenden eller längre utflykter med övernattning.
Något som exempelvis är återkommande varje sommar är ett läger på Ekön i Finspång. Där finns en stuga dit brukare med personal kan komma för att leva stugliv, bada och göra roliga sommaraktiviteter tillsammans, och de som vill kan övernatta.
– Det har blivit en fin tradition för många inom Mo Gård och det erbjuds till personer som bor i verksamheterna i både Finspång och Nyköping. Vi åker flotte, lagar mat tillsammans och anordnar tävlingar. Vill man hellre slappa och bara vara i naturen kan man välja att göra det, berättar Sussi.
Utöver de gemensamma veckoaktiviteterna som erbjuds, finns många exempel på individuella fritidsaktiviteter. På barn- och ungdomsboendet i Finspång bor en ungdom som tränar fotboll i ett lag för ungdomar med funktionsnedsättningar. Ungdomens föräldrar hittade en fotbollsklubb och tipsade Mo Gård, sedan dess har ungdomen åkt på fotbollsträning varje tisdag tillsammans med personal.
– Det märks att ungdomen trivs med aktiviteten och med sina lagkamrater. Det blir ett socialt sammanhang lika mycket som fysisk träning, berättar Malin Karlsson, pedagog på boendet.
Fysisk aktivitet och att spendera tid utomhus är något som är återkommande i många av fritidsaktiviteterna inom Mo Gård. Att erbjuda många möjligheter till rörelse gör att alla kan hitta något de uppskattar. Promenader, gym, gunga och cykla trehjuling är några aktiviteter som ofta sker i vardagen.
I verksamheterna i Enköping finns ansvariga fritidsombud som bland annat ansvarar för sommarplaneringen utifrån vad som
sker i närområdet och det viktigaste av allt – brukarnas önskemål.
– Brukarna i våra verksamheter är delaktiga med sina önskemål på aktiviteter vilket resulterar i ett trevligt och varierat aktivitetsutbud under sommaren. Där personen sedan väljer om man vill delta eller inte. Vissa är mer intresserade av fysiska aktiviteter och andra mer av utflykter så som besök på nöjes- och djurparker, badplatser, promenader och grillning vid kulturreservatet Sommarro. Sommarplaneringen ser till att det finns något för alla, säger Murat Krasniqi, enhetschef i Enköping.
– Jag gillar att vara ute, prova på nya saker och få nya erfarenheter. Att åka på utflykter tycker jag är kul, och att spendera tid med vänner och familj är viktigt för mig, berättar en person som har sitt boende inom Mo Gård.
Genomgående för alla boenden är att bildstöd används i veckoplaneringen för att visa vilken aktivitet som anordnas och när. På så sätt kan man tillsammans prata om vad som ska hända och vilka förväntningar som finns.
Att förbereda sig är viktigt, speciellt inför nya aktiviteter i nya miljöer.
– Vi säkerställer också att de medarbetare som följer med på aktiviteterna har en hög teckenspråkig nivå så att kommunikationen fungerar på ett bra sätt. I vissa speciella fall kan även teckenspråkstolk användas som exempelvis guidade visningar eller liknande, avslutar Murat.
Några väljer att rida regelbundet
Flotten som används när vi njuter av stugliv och bad på sommarläger
Fotboll är inte bara fysisk träning utan även social samverkan.
Att välja rätt SPECIALSKOLA –fokus språkstörning och flerfunktionsnedsättning
Dialog kikar närmare på
vilka statliga specialskolor som finns för våra barn. I detta nummer har vi pratat med rektor
Roger Holmström och biträdande rektor Lise-Lott Bragd från Åsbackaskolan i Örebro och rektor
Annely Tärning på Hällsboskolan i Stockholm. På Åsbackaskolan går elever som är döva eller som har en hörselnedsättning i kombination med intellektuell funktionsnedsättning och på Hällsboskolan elever med grav språkstörning.
Annely Tärning
Enhetschef/Rektor
Hällsboskolan
Kungsholmen, Stockholm
HÄLLSBOSKOLAN
PÅ KUNGSHOLMEN I
STOCKHOLM
Vision: ”Hällsboskolan: En inspiration och ett föredöme!
Likvärdig utbildning för alla!”
Mål: ”Vi vill att våra elever utvecklar verktyg och strategier så att de, när de lämnar skolan, kan anta utmaningarna, nästa steg i livet.”
Roger Holmström rektor och Lise-Lott Bragd bitr enhetschef på Åsbackaskolan
Vad har ni för inriktning på Hällsboskolan?
Vi är en statlig specialskola (Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM) med språket i fokus och här går elever med en grav språkstörning. Vi arbetar medvetet med ”Hällsbolektionens” struktur och arbetet präglas av vår språkplan som myndigheten antog hösten 2022. På Hällsboskolan arbetar vi med AKK i 3 ämnesövergripande teman per läsår.
Hur många elever går hos er?
Just nu har jag 272 elever på skolan.
Hur arbetar ni med anpassningar och hur tar barnen till sig dem?
Alla våra elever gynnas av en lustfylld, upplevelsebaserad, språkutvecklande, och differentierad undervisning. Bildstöd, TAKK, repetition och testbaserat lärande är viktiga komponenter. Vi arbetar också medvetet med
rörelsepauser och brainbreaks. Vi anpassar även våra läromedel så att eleverna ges förutsättningar att ha en hög verkningsgrad på lektionerna. Det gör stor skillnad. Vi har elevledda utvecklingssamtal där eleverna får beskriva sina styrkor och visa på sin fina progression.
Hur ansöker man för att få en plats hos er?
Om man vill ansöka om en plats hos oss behöver vårdnadshavarna fylla i en ansökningsblankett och förbereda handlingar som vårdnadshavarna skall bifoga ansökan. Ansökan skickas till:
Specialpedagogiska skolmyndigheten Box 110
871 29 Härnösand
ÅSBACKASKOLA
Vad har ni för inriktning på Åsbackaskolan?
Det som utmärker Åsbackaskolan är att vi erbjuder en individuellt anpassad tvåspråkig undervisning i en teckenspråkig miljö. Den teckenspråkiga miljön är viktig för våra elevers lärande såväl som sociala, språkliga och kunskapsmässiga utveckling. Våra lärare undervisar och kommunicerar på svenskt teckenspråk i kombination med mycket konkret språk, visuellt stöd och olika alternativa och kompletterande kommunikationsformer (AKK) samt metoder som är anpassade till den enskilda individens behov. Åsbackaskolan tar emot elever som är döva eller som har en hörselnedsättning i kombination med intellektuell funktionsnedsättning. Eleverna följer i de flesta fall den anpassade grundskolans kursplaner med inriktning ämnesområden.
Vår övergripande målsättning är att ge alla våra elever förutsättningar att lära och att kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Vi lägger stor vikt vid att utveckla elevers lust och önskan till social samvaro, samspel och kommunikation i en teckenspråkig miljö. Undervisningen är anpassad utifrån varje elevs förutsättningar och behov. Vi arbetar med upplevelsebaserat lärande som pedagogisk metod. För de elever som har för långt till skolan för att kunna pendla till och från skolan varje dag, så erbjuder vi boende. Då bor man som elev på ett boende som är hemlikt och med bemanning dygnet runt.
Hur arbetar ni med anpassningar och hur tar eleverna till sig dem?
Undervisningen anpassas utifrån varje elevs behov och förutsättningar och strävar mot att utveckla elevernas självständighet så långt som möjligt.
Hur många elever har ni?
Just nu har Åsbackaskolan sju elever.
Hur ansöker man för att få en plats hos er?
Man kan direkt komma till sidan med information om ansökningsrutinen via www. spsm.se/sokaskola På denna sida finns all information om hur man gör med en ansökan. Det är många vårdnadshavare som kontaktar oss direkt innan man ansöker om en plats. När man gör det får man oftast komma på ett besök och se hur lokalerna ser ut, och kanske också kort träffa personalen som jobbar på Åsbackaskolan. Gå in på www.spsm.se/asbackaskolan för att hitta kontaktuppgifter till rektor Roger Holmström och biträdande rektor Lise-Lott Bragd.
NAMN: CHARLOTTE ÅLDER: 25 ÅR UMS STOCKHOLM
HALLÅ CHARLOTTE!
Berätta gärna lite om dig själv, vem är du?
Mitt namn är Charlotte och jag är 25 år. Jag har varit med och startat upp UMS i Stockholm. Jag spelar basket med andra som har olika funktionsvariationer och på vintern gillar jag att åka snowboard.
Vad är enligt dig roligast med att vara ordförande i UMS Stockholm?
Det är roligt att vara med och påverka vad vi kan göra för aktiviteter tillsammans. Jag känner mig behövd och jag är bra på att lyssna på andra.
Vad är mer utmanande med rollen som ordförande?
Utmaningen är att få med så många som möjligt i UMS och att sprida kunskap om vad en språkstörning innebär.
Vad har du lärt dig under din tid som ordförande?
Jag har lärt mig att alla roller hjälps åt och att vi har roligt tillsammans.
Vad är det bästa med UMS?
Det bästa är att träffa andra som har språkstörning och att man får göra saker ihop.
NAMN: MATTIAS
ÅLDER: 23 ÅR UMS VÄSTMANLAND
HALLÅ MATTIAS!
Berätta, vem är du?
Mitt namn är Mattias Andersson och jag är 23 år gammal. På min fritid ägnar jag mig åt olika aktiviteter såsom att spela discgolf, umgås med vänner och träna på gymmet.
Vad är enligt dig roligast med att vara ordförande i UMS Västmanland?
Det roligaste med att vara ordförande i UMS Västerås är att jag löpande får lära
mig nya saker och utvecklas, både när det gäller ledarskap och genom att få oväntade frågor som jag inte hade förutsett.
Vad är mer utmanande med att vara ordförande?
Det som kan vara utmanande är att hitta tid, men det brukar lösa sig med lite planering och organisering.
Vad har du lärt dig under din tid som ordförande?
Trots att jag inte har varit ordförande så länge, känner jag att jag redan har lärt mig mycket. Att vara i den här rollen har gett mig värdefulla insikter och erfarenheter.
Vad är det bästa med UMS?
Det bästa med UMS, enligt mig, är att det fungerar som en mötesplats där man kan träffa människor som förstår ens utmaningar och där man kan dela kunskap och stöd för framtida generationer.
ATT BLI EN AKTIV
MEDBORGARE
Europeiskt möte i Göteborg
FEPEDA är den europeiska organisationen för DHB och våra systerorganisationer. DHB har varit medlem i FEPEDA, till och från, sedan Sverige blev medlem i EU 1994. Nu representerar Daniel Lasko DHB i FEPEDAs styrelse.
På gymnasiesärskolan ska elever med intellektuell funktionsnedsättning förberedas till att bli aktiva medborgare med ett självbestämmande och deltagande i samhällslivet. Men vad får eleverna med sig från sin gymnasieutbildning i form av kunskaper och sociala färdigheter? Hur förbereds de under skoltiden i att så självständigt som möjligt fatta beslut och bestämma över sina liv?
MAGNUS TIDEMAN vid Akademin för Hälsa och Välfärd på Högskolan i Halmstad har tillsammans med sina kollegor genomfört studien “Aktiva medborgare? Förberedelser för inträdet i vuxenlivet – stöd i beslutsfattande i gymnasiesärskolan för elever med intellektuell funktionsnedsättning”.
– Studiens övergripande syfte var att öka kunskaperna om hur elever med intellektuell funktionsnedsättning rustas för ett vuxenliv som aktiva medborgare, berättar han.
HUR GICK NI TILL VÄGA?
– Först gjorde vi en kunskapsöversikt över den internationella forskningen om så kallad supported decision-
making, som handlar om hur man på bästa sätt kan ge stöd så att personer med nedsatt intellektuell förmåga kan fatta beslut själva i så stor utsträckning som möjligt.
Detta gjordes bland annat genom en enkät till skolpersonal och intervjuer med elever och personal, berättar Magnus.
VAD KOM NI FRAM TILL?
– I studien kunde vi konstatera att elevernas möjligheter att kommunicera var en viktig faktor för elevernas möjlighet att delta i olika typer av beslutsfattande.
Elever behöver en tillgänglig kommunikativ miljö.
Det kan exempelvis handla om att någon behöver kommunikativa hjälpmedel
eller en teckenspråkskunnig pedagog. När det finns pedagoger som behärskar kommunikationsstöd så kan eleven delta på ett helt annat sätt, de alternativ som finns blir begripliga för dem.
Detta är särskilt viktigt för de som har kombinationer av olika typer av funktionsnedsättningar, menar Magnus. Skolan ska stötta eleverna i att kunna ta beslut om frågor som på olika sätt påverkar deras liv. Eftersom målen att stärka elevernas förmåga att fatta beslut är så tydliga behöver strategierna utvecklas. Det här är ett område där skolorna skulle behöva stöd för att vidareutvecklas, exempelvis från Skolverket, avslutar han.
För att läsa hela rapporten gå in på: www.tandfonline.com och sök efter “The preparation for entry into adulthoodsupported decision-making in upper secondary school for students with intellectual disability”
FREDAGSEFTERMIDDAGEN den 27 april samlades representanter från Frankrike, Spanien, Litauen, Finland, Schweiz, Tjeckien och Sverige för en styrelsehelg i Göteborg. Med på länk fanns representanter från Rumänien, Bulgarien och Italien som inte kunde delta fysisk. – För första gången testade vi undertextningsfunktionen i Zoom som var riktigt bra. Något som särskilt underlättar när deltagare med hörselnedsättningar deltar i mötet, säger Daniel.
Ordförande André Cuenca från Frankrike hälsade alla välkomna och öppnade mötet. Han gav sedan en kort återblick från en konferens han deltagit vid med FNorganisationen World hearing Forum. Där presenterades bland annat en ny app som Världshälsoorganisationen WHO har skapat,
HearWHO. Det är en app som går att ladda ner gratis till sin mobiltelefon i vilken man kan testa sin hörsel. På mötet informerade man också om att det just nu i världen finns fler än 430 miljoner människor som har hörselnedsättningar som är så pass grava att de kan behöva hjälpmedel eller stöd i kommunikationen. Av dessa är 34 miljoner barn.
Under lördagen genomfördes en workshop i visionsarbete som Ida Hansson från Funktionsrätt Göteborg höll i. Ida är även ordförande i vårt systerförbund Unga Hörselskadade.
– Tillsammans lyfte vi fram flera konkreta idéer på hur vi kan bli ännu bättre på att göra det vi gör. Bland annat vill vi bli bättre på att påverka beslutsfattare, utbyta erfarenheter och stötta varandra, berättar Daniel.
FEPEDA arbetar på europeisk nivå för att våra organisationers medlemmar ska ha samma rättigheter som alla andra och för att förbättra livsvillkoren för familjer med barn som är döva eller hörselskadade.
FEPEDA GÖR DETTA GENOM ATT:
• stödja och bidra till forskning och kunskapsutveckling
• verka för ökad tillgång till utbildning, kultur och arbete för våra barn och ungdomar, samt verka för att deras medborgerliga rättigheter tillgodoses över hela Europa
Efter lunchen presenterades DHBs 75åriga historia av Daniel Lakso och Lena Fernström. Lena har varit engagerad i FEPEDA sedan 1994 och har också suttit som ordförande mellan åren 2002–2004.
– Det blev ett kärt återseende för Lena och de som har suttit med i FEPEDA sedan Lenas tid, säger Daniel.
Med på länk var DHBs Arvsfondsprojekt Mellan två världar. En kortare presentation om vad projektet arbetar med genomfördes av projektledare Emelie Crona och sedan föreläste Jiro Sowell om hur det är att vara ung och leva mellan den hörande och den teckenspråkiga världen.
Innan mötet avslutades byttes erfarenheter och det diskuterades kring skillnader och likheter i synen på
teckenspråk och oralism samt rätten till tolk. Flera länder verkade tyvärr stå inför utmaningar på grund av statliga nedskärningar som även kan komma att påverka exempelvis tillgången till tolk, resurser i skolan, och tillgången till hjälpmedel.
Dagen avslutades med en guidad tur på Göteborgs kanaler tillsammans med medlemsfamiljer från DHB Västra innan det var dags för en gemensam middag. -Nästa FEPEDA-möte genomförs i Madrid i höst. Då är det dags för årsmöte, avslutar Daniel.
• informera och utbilda allmänheten i Europa om situationen för döva och hörselskadade och arbeta för att påverka både europeisk och rikspolitik inom områden som rör döva och hörselskadade
• skapa förutsättningar för nya vänskaper, ömsesidig förståelse, kultur- och fritidsaktiviteter, samt utbyten mellan barn och ungdomar som är döva eller hörselskadade och deras familjer över hela Europa
LÄS MER PÅ: https://fepeda.eu/
Notiser & frånlästipsDHB!
BÄTTRE LSS SKULLE
GE MER PENGAR
TILL SAMHÄLLET
Riksförbundet FUB gav företaget
Payoff i uppdrag att göra en undersökning om hur minskade LSS-insatser påverkar samhällets ekonomi.
Läs hela rapporten på FUBs hemsida: www.fub.se
PÅ GÅNG: MELLERSTA
PRESENTATION
AV NYA STYRELSEN:
MADELAINE HORNDAHL
Ordförande
>> TALKING HANDS!
Det europeiska projektet
”Talking Hands” lanserar en öppen, flexibel onlineplattform för alla som vill lära sig grundläggande element i teckenspråket. Projektet är nu i sitt andra år och redo att lansera teckenspråkskurser på italienska, kroatiska, polska, slovenska, svenska och grekiska, samt på det internationella teckenspråket.
Mer information: www.talking-hands.eu/ about-the-project/
Genomförda aktivitet Ny rapport:
Ny kurslitteratur - Språkliga svårigheter i skolan
Logoped & författare Elvira Ashby har tillsammans med logoped Julia Andersson skrivit en bok om språkliga svårigheter i skolan. Boken fokuserar på konkreta forskningsförankrade verktyg att använda både för att kompensera för språkliga svårigheter och för att stötta eleverna att utveckla språket i alla ämnen.
– Att ha språkliga svårigheter på olika sätt är vanligt, och det finns mycket som lärare och vuxna runt skolelever kan göra för att stötta dem.
Vi ville samla alla bra strategier och verktyg i en och samma bok – allt från hur man hjälper eleverna att lära in nya begrepp på bästa sätt till läsförståelsestrategier som kan underlätta, säger Elvira till Dialog. Språkliga svårigheter i skolan – Vad kan vi göra? vänder sig till lärare, specialpedagoger och övrig pedagogisk personal som möter elever i låg- och mellanstadiet.
Nyfiken på konfirmation?
NY KONFAGRUPP PÅ TECKENSPRÅK STARTAR I HÖST! Hösten 2024 startar en ny konfagrupp i Örebro. Den är helt på teckenspråk och du kan anmäla dig vart du än bor i Sverige. Konfan är gratis och ska inte kosta något. Dina resor till Örebro betalas av Svenska kyrkan. För mer info och anmälan besök: svenskakyrkan.se/orebro/teckensprakig-konfa
Jag är en fyrabarnsmamma som brinner för att alla människor ska få möjlighet att nå sin fulla potential. Samt att jag brinner för tillgänglighet och ser det som en självklarhet i hela samhället. Jag vill fortsätta bidra till inkludering och kämpa för en positiv samhällsutveckling. Tidigare i år funderade jag på att avsluta min tid i DHB Mellersta efter flera tuffa år med en minimal styrelse. Men istället bestämde jag mig för att kämpa vidare för det jag brinner för, vilket kändes möjligt när vi fick möjlighet att välkomna två nya styrelsemedlemmar, Erica & Lovisa. Varmt välkomna, ni är en enorm tillgång. Nu hoppas vi på flera aktiva medlemmar och ytterligare utökning av styrelsen. För förändring behövs engagemang. Tillsammans kan vi nå ut till flera och sprida än mer kunskap kring dövhet, hörselnedsättningar samt språkstörning.
ERICA THIMGREN
Ledamot
Jag är ny i styrelsen i DHB Mellersta. Jag har två döttrar varav min äldsta på snart 4 år är döv sedan födseln. Jag hoppas på att kunna bidra till fler aktiviteter inom DHB Mellersta. Jag känner själv att det betyder mycket att träffa familjer i liknande situationer och få möjlighet att bolla stort och smått med varandra. Hoppas att fler familjer hittar oss och får möjlighet att lära känna varandra och känna gemenskap!
JAN HÖGLUND
Kassör
Bor i Västerås. Har en vuxen son med språkstörning. Har varit aktiv i DHB i cirka 15 år. Sitter också i DHB Språkstörnings styrelse och är stödperson till UMS Västmanland.
LENA FERNSTRÖM
Sekreterare
Bor i Örebro och aktiv i DHB sedan början av 1980-talet. Två vuxna döva barn. Mitt intresse är att alla föräldrar inom våra målgrupper ska ha samma möjligheter till information och stöd för att kunna hjälpa sina barn och ungdomar.
LOVISA SÖDERSTRÖM
Ledamot
Jag är jätteglad över att vara en del av DHB mellerstas styrelse och att få vara med och fortsätta utveckla föreningen. Ensam är inte stark utan jag tror på att vi föräldrar samt anhöriga till döva och hörselskadade barn och barn med språkstörning behöver träffas, utbyta erfarenheter och stötta varandra. Jag vill även att våra barn ska få träffas, ha kul tillsammans och hitta en gemenskap med andra som har liknande erfarenheter. Jag vill vara med och skapa fler mötesplatser och aktiviteter för våra medlemmar. Samt att jag hoppas kunna vara med och bevaka våra barns rättigheter och intressen i samhället för att de ska kunna nå sin fulla potential.
VÅRT ÅRSMÖTE
Vårt årsmöte hölls i samarbete med UMS Västmanland i konferenslokal på Steam Hotel, med avslutning på Kokpunkten i Västerås. Det blev ett givande möte där vi välkomnade två nya styrelsemedlemmar till DHB Mellersta. Under mötet tackade vi också av Annki Lindell för hennes många år i styrelsen, och vi ser fram emot att fortsätta ha henne som en aktiv medlem i föreningen.
Kommande aktivitet
FÖLJ MED OSS TILL KOLMÅRDEN
LÖRDAGEN 31 AUGUSTI TILL 1 SEPTEMBER
Utöver alla spännande upplevelser i parken kommer bamseteatern och delfinshowen att teckenspråkstolkas. Dessutom erbjuder Vildmarkshotellet en rad skojigheter såsom barnbio, familjequiz och lekrum. Det kommer att bli två fullspäckade dagar med äventyr så detta vill ni inte missa! Anmäl dig till styrelsen.mellersta@dhb.se, skriv med namn och ålder på alla deltagare samt ev. allergi/specialkost. Information om kostnad/betalning hittar du på vår hemsida www.dhb.se/mellersta och i våra sociala medier (vi kommer självklart att ha rabatterade priser för medlemmar i DHB Mellersta).
Madelaine
Lena
Jan
Lovisa
Erica
Genomförda aktiviteter
HELG MED BIRGITTA SPJUT
2-3 MARS, UDDEVALLA
Denna mycket uppskattade Birgitta guidade föräldrarna i, både, föreläsning och grupparbeten. Föräldrarna tyckte att detta är ovärderligt! Föreläsningen handlade om ”Motiverande samtal vid autism och adhd” och ”Inlärningsteori”. Birgitta hade även en syskongrupp där de hade diskussioner om syskonkort. ”Till syskonskap hör många olika känslor som kan vara svåra att sätta ord på. Med hjälp av korten kan man känna igen och sätta ord på sina känslor.” Alla kortens citat är syskons verkliga upplevelser. Med korten kan man jobba individuellt eller i grupp med läskunniga syskon, föräldrar eller närstående till barn med funktionsnedsättning samt med professionella. Med hjälp av syskonkorten kan man till exempel: Leda och diskutera kring ämnet annorlunda syskonskap Hjälpa att sätta ord på olika sidor av syskonskap och Erbjuda syskonen kamratstöd: ”någon annan har också tänkt så”
Boendet och maten var toppen. Både föräldrar och barnen / ungdomar hade det mysig på kvällen då det var mello på stora TV:n. Kändes som man var på bio.
Barnen / ungdomar var med barnledarna. Vi spelade spel, pysslade, hade olika rit tävlingar. Ungdomarna skapade egna frågor. Svaren googlade vi upp och utifrån det hade vi roliga och givande diskussioner. Vi lärde oss en del… På söndagen hade Zanna föreläsning om hemberedskap för barn och ungdomar… Det var intressant att få veta vad/hur de tänker och hade bra diskussioner.
ÅRSMÖTE
23-24 MARS, TROLLHÄTTAN
Detta år befann vi oss i Trollhättan för det årliga årsmötet och aktiviteteshelg. Detta år firade vi även 75-års jubileum.
Utanför Folkets hus möttes familjerna upp av kansli och styrelse med ballonger och ett välkommen in.
Väl inne blev det fika för att sedan ha en rolig förmiddag som gick i barnens tecken. Ett rum fullt med roliga aktiviteter så som; trollkarl, lär dig rocka med rockring, ansiktsmålning, lotteri, fiskdamm mm. Under tiden var det fri tillgång till kaffe, festis och fina tårtor.
Efter en gemensam lunch genomfördes årsmötet med alla vuxna. Där höll mötesordförande Karin Hartman i mötet och ny styrelse valdes som det ska. Våra fantastiska barnledare tog med sig barnen på teater och bowling under tiden som mötet pågick.
På kvällen blev det bankett med god mat och ståup-komikern
Florian (döv). En fantastisk show som bjöd på många skratt. Söndagen blev det traditionsenligt bad i stadens badhus.
TAKK/TECKENSPRÅKSKURS
FÖR FAMILJER
9-10 MARS, VÄNERSBORG
Traditionsenligt höll vi till i Vänersborg denna helg. Denna gång fanns det möjlighet för de som ville att komma redan på fredag. De som kom då träffades på Hörnet för en enklare bit mat och lite trevligt umgänge.
På lördag och söndag gick föräldrarna teckenspråkskurs i tre olika nivåer hos våra lärare Arne, Mikael och Mia. Barnen var undertiden tillsammans med våra barnledare hela helgen. De spelade bowling, switch, pysslade, spelade fotboll och mycket mer. På lördag kväll samlades alla familjerna tillsammans på Hörnet där de avnjöt en god tacobuffé och hade en trevlig stund tillsammans.
PADDAN-TUR
27 APRIL, GÖTEBORG
Lördagen den 27 april hade DHB Västra besök av våra systerorganisationer från Europa. Vi träffades16:30 vid Paddanbåtarna och kl 17 kastade vi loss. En timmes guidad tur i Göteborg på talad engelska och svenskt teckenspråk. Efter turen tog vi oss till Restaurang Vapiano där vi hade bokat bord och åt tillsammans.
Kommande aktiviteter
15 JUNI, GÖTEBORG
Vi träffas i Slottsskogen och har en gemensam picknick. Hoppas att solen är på sitt bästa humör och hedrar oss med sin närvaro. Vi gör det som faller oss in. Pratar, leker, kanske tittar på djuren och har en trevlig stund tillsammans innan vi drar vidare till mer fartfyllda äventyr – Liseberg! Där åker vi tills krafterna är slut. Vem vet? Kanske man kan komma hem med en eller annan stjärnvinst!
HÖKERUM
6 juli
Ungdomsträff för våra yngre ungdomar. Ett kärt återseende av Välagården. Mat, aktiviteter och kanske ett dopp i havet?
UDDEVALLA
VECKa 32
Som vi längtar!!
Detta magiska och mycket uppskattade läger. Vi kommer, även denna gång, befinna oss på Västkusten – Bokenäs. Kurser, nya bekantskaper, teckenspråk, bildstöd, föreläsningar. JA, det finns något för alla. Barnen tas om hand av våra lika fantastiska barnledare. Aktiviteter är planerade så det gäller bara att spänna fast sig och hänga med!
Kommande aktiviteter
AKTIVITETSDAG I
HAMMARBYBACKEN
Lördag den 18 maj erbjuder vi en fartfylld dag i Hammarbybacken. Dagen anordnas i samarbete med HiSUS (Unga Hörselskadade i Stockholm). Deltagarna får pröva på summerski, mountain tube och mountain coaster. Mitt på dagen tar vi en paus och äter en gemensam lunch i backen.
SPRÅKRESA TILL ENGLAND
FÖR HÖRSELSKADADE
UNGDOMAR, 14–17 ÅR
Inställd på grund av för få anmälningar. Språkresan är därmed vilande till nästa år. Välkommen att söka till nästa år!
SOMMARLÄGER PÅ CAMP JÄRVSÖ
12–15 AUGUSTI
I år kommer vi att erbjuda ett sommarläger på Camp Järvsö, mitt i vackra Hälsingenaturen. Våra barn/ungdomar kommer att få göra en mängd roliga aktiviteter med våra barnledare medan föräldrarna deltar på teckenspråkskurs eller föreläsningar.
Lägret anordnas i samarbete med TUFF (Teckenspråksutbildning för föräldrar). Vi planerar att ha aktiviteter som uppmuntrar både till rörelse och gemenskap. För kvällarna planerar vi att ordna gruppaktiviteter som passar hela familjen, såsom mångkamp och frisbeegolf.
SIMSKOLOR OCH TEKNIKSIM
Nu är våra simskolor slut för våren men vi planerar att fortsätta i höst igen. Så håll utkik.
ALLA KAN GYMPA
Vi hoppas kunna erbjuda gympa i höst i samarbete med Top Gymnastic. Det är en gymnastikgrupp för barn med särskilda behov.
ABBA MUSEUM
EN HELGEFTERMIDDAG I SEPTEMBER
Vi besöker det populära Abbamuseet för att leva oss in i popgruppens värld. På museet kan du sjunga karaoke, spela quiz, bli den femte medlemmen i ABBA och mycket mycket mer.
En aktivitet främst för familjer som har barn med språkstörning. Datum för aktiviteten kommer att meddelas på hemsidan och i Tecknaren, håll utkik.
PARADOX
21 SEPTEMBER
Vi besöker ett museum där allt är knasigt men ändå verkligt! Det blir en utmaning både för kropp och knopp. Aktiviteten anordnas i samarbete med HiSUS (Unga Hörselskadade i Stockholm).
SAVE THE DATE!
DHB ÖSTRAS 75-ÅRSJUBILEUM 12 OKTOBER
För att fira att föreningen DHB startade på Manillaskolan för 75 år sedan har vi bokat en jubileumskväll. Det kommer att bjudas på mat och dryck. Kom och fira med oss!
Med reservation för eventuella ändringar.
PÅ GÅNG: SÖDRA
UPPLEV SPÄNNINGEN
MED ZIPLINE OCH HÖGHÖJDBANA
6 JUNI SVERIGES NATIONALDAG
Den 6 juni bjuder vi in till en riktig äventyrsdag – zipline och höghöjdsbana! I samband med aktiviteten kommer vi att fira att Riksförbundet DHB firar 75 år. Vi kommer att bjuda på lunch och tårta.
Aktiviteten är från 9 år och kostar 300 kr/person. Anmälan görs till sodra@dhb.se. I din anmälan skriver du namn på alla deltagare och ev. allergier/specialkost.
Anmälan är registrerad när man har gjort en inbetalning på bankgiro 5902–4943. Sista anmälningsdag är 31 maj.
DHB SÖDRA NORRLAND OCH NORRA NORRLAND
SPRÅK STÖRNING
Här på vår sida i Dialog kan du i detta nummer ta del av artiklar författade av elever i årsklass 8–10 från Kristinaskolan. Kristinaskolan i Härnösand är en statlig skola som välkomnar elever som är döva eller har hörselnedsättning. Eleverna har själva valt ämne utifrån vad som engagerar dem lite extra.
Alla borde lära sig teckenspråk
Teckenspråket betyder otroligt mycket för mig. Jag använder teckenspråk på skolan, men hemma så använder jag inte lika mycket teckenspråk. Det är så coolt att kunna växla mellan svenska och teckenspråk. I höga och bullriga miljöer så är det perfekt att man kan teckna. Jag ser fördelar med teckenspråket. Döva och hörselskadade har eget språk och vi får möjligheter att kunna prata med varandra.
Om fler får lära sig teckenspråk skulle hörande kunna bli kompisar med döva och mångfalden på arbetsplatser skulle växa. Då skulle teckenspråket bidra till att alla får känna sig delaktiga och inte känna sig utanför. Tänk vad bekvämt om alla kunde teckenspråk. Det skulle bli lätt och alla skulle förstå varandra.
Många döva och hörselskadade personer känner sig utanför när de är med på släktträff och släktingarna är hörande. Det blir ännu mer tufft för de som har NPF-diagnos som autism, ADHD, ADD och dyslexi är några av dem. Här på Kristinaskolan så lär vi oss teckenspråk, vi får anpassade prov och uppgifter som gör så att alla kan visa upp sina förmågor på bästa sätt. Om fler får lära sig teckenspråk skulle hörande kunna bli kompisar med döva och mångfalden på arbetsplatser skulle kunna växa. Då skulle teckenspråket bidra till att alla får känna sig delaktiga och inte känna sig utanför. Tänk vad bekvämt om alla kunde teckenspråk. Det skulle bli lätt och alla skulle förstå varandra.
Jag kunde inte prata så mycket förut när jag var liten, så då använde vi mer teckenspråk i min familj. Det tog lång tid för mig att lära mig prata men tack vare mina föräldrar och skolan, har jag nu möjligheten att kunna välja språk. Min hörande släkt är imponerade på min utveckling. Teckenspråket har hjälpt mig att få språk så nu kan jag växla mellan att prata eller teckna.
/ EMIL KARLSSON
En resa utan cochleaimplantat
Att vara döv har format mitt liv på många sätt, men jag är stolt över den jag är. Många har föreslagit att jag borde överväga att få ett cochleaimplantat (CI) för att förbättra min hörsel, men för mig är en dövhet en del av min identitet istället för att förändra den.
Jag föddes döv och har levt mitt liv i den döva gemenskapen. För mig är det normalt att kommunicera med teckenspråk. Mina hörande föräldrar har stöttat mig i min dövhet från början och introducerade mig till dövkultur och gemenskapen bland döva.
Jag är stolt över min dövhet, men har stött på människor som anser att jag borde få ett cochleaimplantat för att fixa min hörsel. För dem verkar det vara den självklara lösningen på mitt problem, men för mig är det inte en fråga om att ha problem som behöver lösas. Dövheten är en del av mig, och jag ser den inte som något som behöver rättas till.
Att välja att inte få ett cochleaimplantat är ett personligt val för mig. Det handlar inte bara om att jag är nöjd med hörselnivå jag har, utan också om att jag inte vill förändra den grundläggande delen av min identitet. Att höra världen på mitt sätt har gett mig unika perspektiv och erfarenheter som jag inte skulle vilja utan.
Det är viktigt att förstå att cochleaimplantat inte är en ”quick fix” för dövhet. Det är ett stort kirurgiskt ingrepp som kräver en lång återhämtningstid och som inte kan garantera normal hörsel. Det är en kontroversiell fråga inom den döva gemenskapen, där vissa ser det som välsignelse medan andra motsätter sig det starkt.
För mig är mitt beslut om att inte få ett cochleaimplantat, en del av min identitet som en stolt medlem av den döva gemenskapen. Det är inte ett beslut jag har tagit lättvindigt, men det är något jag känner mig trygg med. Att vara döv har öppnat dörrar för mig till rik kultur, gemenskap och en känsla av samhörighet som jag inte skulle vilja byta mot något.
Min önskan är att vi alla kan respektera varandras val och leva i harmoni med våra olika erfarenheter och bakgrunder. Det handlar inte om att förneka möjligheter till förbättrad hörsel. Jag är stolt över att vara döv i en hörande värld och jag väljer att omfamna dövvärlden i stället för att förändra.
/RABITA MUSTAFA SAID
SPETSprojektet
KAROLINSKA INSTITUTETS och Göteborgs universitets forskningsprojekt SPETS (Språkstörning -effekt av och tillgång till olika behandlingsformer för barn i förskoleålder) är i full gång. Dialog har pratat med Sara Burge, som är doktorand i projektet.
SPETS är ett projekt med bredd. Det började 2021 och pågår till 2025. Här ingår flera delstudier av barn med språkstörning men projektet tar sig också an föräldrarnas situation och erbjuder fortbildningsinsatser för personal i verksamheter som deltar i projektet.
KANNEBÄCKSSKOLAN
blir resursskola!
KANNEBÄCKSSKOLAN har under de senaste åren stoppat antagningen av barn med språkstörning. Detta efter att de blivit skadeståndsskyldiga efter att felaktigt nekat antagning av ett barn. Man sa då att skolan ville se över sin antagningspolicy och inte tog in barn under tiden. En grupp föräldrar på skolan har kämpat hårt för att antagningen ska öppna genom kontakter med skola, förvaltning och politiker. De har säkert bidragit till att skolan inte bara öppnar antagningen igen utan också blir en resursskola för barn med språkstörning. Från och med läsåret 2024/2025 heter skolan Kannebäckskolan1-9 resursskola och har denna höst 27 lediga skolplatser fördelade över årskurserna 1–8.
tror Sara Burge att studien kan påverka hur barn med språkstörning kommer att behandlas framöver.
I projektets alla delar ingår att försöka arbeta fram nya sätt att mäta t.ex språkförmåga hos barn eller stresspåverkan hos föräldrar.
150 barn från Stockholm och Göteborg ingår just nu och hösten -24 planeras ännu en rekrytering från språkförskolor.
Projektet vill bland annat ta reda på vilka faktorer som påverkar om barn remitteras och antas till språkförskola och hoppas att den kunskapen ska bidra till en mer jämlik vård för barn med språkstörning. Man vill också jämföra behandlingseffekterna av att gå på behandling hos logoped och av att gå på språkförskola- något som inte gjorts innan. Genom att kunna visa hur och på vilket sätt olika insatser hjälper så
”Det är viktigt att fundera på hur vi utreder för hur vi mäter och vad vi väljer att mäta kommer att påverka vad vi kommer att göra”, säger Sara Burge.
Forskarna i SPETS har också hållit flera uppskattade webbinarier för personalen i de verksamheter som hjälpt till med rekrytering av deltagare till studien. “Det är ett sätt att ge tillbaka. Speciellt stor har nyfikenheten varit på språkförskolors effekt på barnen”, säger Sara Burge.
Vi i DHB är också nyfikna på projektets resultat och lovar att återkomma!
FÖRRA NUMRET PRESENTERADE VI NÅGRA UR STYRELSEN OCH DENNA GÅNG FORTSÄTTER VI MED PRESENTATION AV:
Jag är 68 år bor i Sundsvall sen 2 år tillbaka. Jobbar extra som resurs i skolan 3 dagar i veckan. Gillar att vara med barnbarnen, promenera och lösa sudoku.
Gunilla Johansson
Ledamot
Sara Burge
FLEX HAR NY STYRELSE!
Söndagen den 9 mars höll DHB Flex sitt årsmöte. Årsmötet hölls på Teams med deltagande från styrelsen på plats. Ordförande för mötet var Per Zetterman. I slutet av mötet visade Per en film från firandet av Åsbackaskolans 50-årsjubileum. Många av våra medlemmars barn har gått på Åsbackaskolan i Gnesta och det var härligt att få en så fin återblick.
DEN NYA STYRELSEN består nu av Karin Afli, ordförande, Ingmarie Lindsköld, kassör och Madeleine Högsander, sekreterare. Övriga ledamöter är Sonia Strömberg, David Thölix, Liz Adams
Lyngbäck och Helena Skagerborg. Vi vill tacka Bo Bergman, Morgan Andersson och Ingalill Björkstrand, som alla, under en lång tid, gjort ett fantastiskt jobb i Flex styrelse.
Styrelsen tar gärna emot förslag på frågor att driva och idéer på aktiviteter. Vi är väldigt glada att kunna hålla en föräldrakonferens i höst tillsammans med FSDB den 21 - 22 september. Temat blir
kommunikation och delaktighet. Inbjudan till konferensen hittar du här på nästa sida i Dialog, den kommer även att skickas ut till alla medlemmar i DHB.
SVENSKA
TECKENSPRÅKETS
DAG!
Den 14 maj deltog vi från DHB Flex som utställare på Svenska Teckenspråkets Dag i Örebro. Med oss från Riksförbundets kansli var Mariah, Johanna och Linn, som hjälpte till att sprida kunskap om Riksförbundet.
VI BJÖD PÅ POPCORN OCH GODIS för de små, vilket blev mycket uppskattat. Samtidigt delade vi ut information om DHB Flex och Riksförbundets arbete för både vuxna och ungdomar. Vår monter besöktes av många nyfikna och engagerade personer, och vi hade givande samtal om hur vi kan stötta och förbättra vardagen för våra målgrupper.
Vi ser fram emot att fortsätta vårt viktiga arbete och hoppas att fler vill engagera sig i vår verksamhet. Tillsammans kan vi skapa en bättre och mer inkluderande framtid för alla som använder teckenspråk.
DHB Flex och FSDB bjuder in till FÖRÄLDRAKONFERENS
Med ledorden kommunikation och delaktighet bjuder DHB Flex och FSDB (Förbundet Sveriges dövblinda) in till föräldrakonferens. Syftet med konferensen är att ge dig som förälder till barn med flerfunktionsnedsättningar verktyg och kunskap för att navigera i vardagen samt möta och dela erfarenheter med andra i liknande situation.
Datum: 21-22 september. Konferensen börjar och avslutas med lunch, kl. 12.00.
Plats: FSDB: Sandsborgsvägen 52, 122 88 Enskede.
Möjlighet till boende finns på Motel M i Hammarby Sjöstad.
Anmälningsavgift per person:
Deltagande med eget boende 500:-
Deltagande inkl en hotellnatt i enkelrum 1 500:-
Deltagande inkl en hotellnatt i dubbelrum 1 100:-
Anmälan sker till kansliet@dhb.se senast 18 augusti (med inbetalning av anmälningsavgift). I ämnesraden skriver du ”Konferens september”. Skriv namn+ev. allergi/specialkost samt om du önskar boende och isf vilket typ av rum. Skriv även ålder på ditt/dina barn. Inbetalning sker till bankigro: 485-8999. Märk inbetalning med konferens+namn.
• Presentation av FSDB och DHB Flex
• ”Mellan två världar” – Om unga hörselskadades upplevelse av att befinna sig i gränslandet mellan den hörande och den teckenspråkiga världen.
• ”Längtan efter tillhörighet” - Sylvia Olsson berättar om sin forskning som undersökt levnadsförhållanden och livserfarenheter för unga döva och hörselskadade.
• Föräldradiskussion under ledning av Cicci Joge Johansson, Mo gård
• Lördagen avslutas med middag.
• Nkcdb (Nationellt kunskapscenter för dövblinda) informerar om sin föräldrakurs och om sitt Barnprojekt ”Att främja utveckling och delaktighet för barn med dövblindhet”.
• NKJT (Nationell kvinnojour på teckenspråk) informerar om sin verksamhet och sitt arbete med att ge ett anpassat stöd till våldsutsatta kvinnor som är döva, hörselskadade eller dövblinda och har en intellektuell funktionsnedsättning.
• Erfarenhetsutbyte utifrån föreläsningen.
Personer som diskuterar på
Vill du också synas här?
Kontakta: mariah.levicsek@dhb.se
Nu finns vi också på Instagram!
Gå in och följ oss där!
Vi stödjer DHB:s verksamhet:
ORD AF ASTRID FRYLMARK www.spraklek.se www.ordaf.se
RTB REVISION Box 1815, 702 23 ÖREBRO Fabriksg. 54 B Tel 019-14 04 40 www.rtbrevision.se
TECKENPEDAGOGERNA info@teckenpedagogerna.se
IBLAND LÅTSAS
JAG ATT JAG FÖRSTÅR
- EN BOK OM ELEVER MED SPRÅKSTÖRNING
Vi använder språket för att kommunicera och uttrycka tankar och idéer. Med språket resonerar vi, löser problem och reder ut konflikter. Men vad gör vi när detta inte fungerar? I boken ”Ibland låtsas jag att jag förstår” träffar vi barn, deras föräldrar och lärare som berättar om hur kommuner och skolor har organiserat undervisningen och den sociala miljön så att det blir bra för barnen. Boken vänder sig till föräldrar, pedagoger och andra som möter barn med språkstörning och ger kunskap om hjälpmedel och om de särskilda svårigheter som eleverna har. Boken innehåller också tankar och råd om bemötande av barn med språkstörning.
HAR DU FLYTTAT ELLER BYTT MAILADRE SS?
Mycket av vår information skickas ut på email genom vårt medlemsregister. Därför är det viktigt att vi har rätt kontaktuppgifter till dig. Du anmäler ny adress/e-post på ”Min sida” på: www.dhb.se/medlem alternativt hör av dig till oss på: kansliet@dhb.se så hjälper vi dig.
PRIS: 50 KR + FRAKT
LÄTTA TECKEN
HAR DU TIPS PÅ EN ARTIKELSERIE ELLER VAD VI SKA SKRIVA OM I DIALOG?
Skriv till oss. mariah.levicsek@dhb.se
DVD med 120 filmade tecken från det svenska teckenspråket. Här kan du e olika tecken för djur, färger, familjen, tid, mat, dryck, känslor, sport och skola.
PRIS: 30 KR + FRAKT
SPRÅKSTÖRNING
HOS BARN OCH
UNGA I SKOLÅLDERN
Informationsskrift som i första hand vänder sig till föräldrar och andra närstående. Anna-Karin Arnald leg. logoped ger svar på de vanligaste frågorna om barn med språkstörning under skoltiden. Skriften tar upp innebörd och konsekvenser i skolan och ger tips på vad man som förälder och personal i skolan kan göra för att underlätta för barnet.
SPRÅKSTÖRNING I KOMBINATION MED FLERSPRÅKIGHET
Eva Kristina Salameh leg logoped ger svar på de vanligaste frågorna om flerspråkiga barn med språkstörning. Skriften tar bland annat upp flerspråkig språkutveckling, språkstörning i kombination med flerspråkighet, utredning och bedömning, intervention och föräldrarnas roll.
PRIS: 30 KR + FRAKT
Beställ material på www.dhb.se/material/
PRIS: 150KR + FRAKT
Avsändare: DHB Dialog Fabriksgatan 54 A 702 23 Örebro
Besök oss gärna på: https://www.facebook.com/dhbriks