Dialog nr 1 2023

DHB DIALOG

NR 1 >> 2023 ÅRGÅNG 50

FÖLJ MED PÅ

SOMMARLÄGER TILL BOSÖN I AUGUSTI!

HAR DU KOLL PÅ TALTJÄNST?

MELLAN TVÅ VÄRLDAR

SÄTT STOPP FÖR FUNKOFOBIN

Tidskrift för Riksförbundet för döva, hörselskadade barn och barn med språkstörning

GÅLÖCAFÉ I HÖGLID

Gålöcafé är en verksamhet som är öppen för alla som vill, med och utan behov av särskilt stöd. Vi träffas vid Högalidskyrkan på Södermalm i Stockholm. Vi firar gudstjänst, fikar och hittar på något kul. Teckenspråkstolkar deltar. Våren 2023 träffas vi första söndagen i månaden: 5 mars, 2 april, 7 maj och 4 juni. Tid: 11.00 till ca 13.30. Adress: Högalids kyrkväg 11.

Info: Diakon Maja Inde, telefon 073-529 89 08. E-post: maja.inde@svenskakyrkan.se.

INFO: WWW.SVENSKAKYRKAN.SE/HOGALID/GALO

Årets första Dialog!

DU HAR JUST BÖRJAT LÄSA

årets första Dialog.

Innehållet speglar ett år med DHB- många och olika aktiviteter där den röda tråden i allt är: delaktighet.

Är du antagen till någon av dessa lärosäten: Stockholms universitet, Enskilda Högskolan i Stockholm, Gymnastikoch idrottshögskolan, Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska Högskolan, Marie Cederschiöld högskola, Röda Korsets Högskola, Stockholms konstnärliga högskola, Sveriges lantbruksuniversitet, Södertörns högskola, Umeå universitet eller Uppsala universitet så kommer du att få tolk från tolksektionen vid Stockholms universitet.

Kontakta oss via e-post om du ska börja studera: tolksamordning@su.se

Högalids kyrkväg 11 • 117 30 Sthlm Telefon 08-616 88 00 www.svenskakyrkan.se/hogalid

su.se/utbildningstolkning

LSS-insatser med fokus på kommunikation

Mo Gård har 75 års samlad erfarenhet och specialiserad kompetens kring kommunikation, kombinerade funktionsnedsättningar och utmanande uttryckssätt. Vi är ett stiftelseägt idéburet kunskapsföretag som erbjuder individanpassade helhetslösningar inom boende, daglig verksamhet och gymnasiesärskola till personer med intellektuell funktionsnedsättning och/eller autism.

Vi finns på flera platser i landet och har just nu lediga platser att erbjuda. Välkommen att besöka vår hemsida eller ta kontakt med våra kunniga placeringsrådgivare:

 placeringsradgivare@mogard.se  010-471 67 00

Vi i DHB ingår i flera olika grupper, med olika förutsättningar. Döva och hörselskadade tillhör till exempel de äldsta grupperna som bildade lokalföreningar i Sverige medan barn med språkstörning är en av de yngsta. Att få tillgång till språk och kommunikation är det som förenar oss.

Språk och kommunikation som skulle ge våra barn möjlighet till delaktighet i livets alla delar. Fritid, skola, arbetsliv. Familjeliv. Lek och allvar.

Vi leker tillsammans på läger och på Tomteland nu i januari, vi träffas och utbildar varandra som på föräldrakonferensen Mitt unika barn som gick av stapeln i Göteborg i år. Förutom att få träffa andra i samma sits och få mer kunskap om språkstörning så diskuterades där också vikten av att våra barn med språkstörning syns. Något som både forskningsprojektet SPETS och det alldeles nya riksförbundet Unga Med Språkstörning (UMS), helt säkert kommer att bidra till!

Via DHB kan vi få tillgång till ett skräddarsytt AKKmaterial och vi kommer kunna lära oss tecken och teckenspråk tillsammans. Du kan i detta nummer läsa om projektet Stoppa

funkofobin. I DHB kommer vi alltid att fortsätta opinionsbilda och arbeta för våra barns rätt till språk och delaktighet.

Välkommen till (ännu) ett nytt år med DHB- gammal som ny läsare och medlem!

mogard.se

Redaktör

Mariah Levicsek

Ansvarig utgivare

Fredrik Zetterberg

Adress

Riksförbundet DHB

Fabriksgatan 54A

702 23 Örebro

Tel: 019-17 08 30

Mail: kansliet@dhb.se

Prenumeration

Riksförbundet DHB:s kansli

Mail: kansliet@dhb.se

Tidningen utkommer med 4 nr/år.

Pris för icke medlem 200 kronor/år.

Annonser

Mariah Levicsek

Tel: 070-4919598

mariah.levicsek@dhb.se

Grafisk produktion

Olga&friends - en del av Ågrenshuset

Tryck

Ågrenshuset AB, Bjästa

Manusstopp nr 2, 15 maj 2023.

Tidningen finns ute vecka 23.

Omslag: Unsplashed

När du flyttar, kom ihåg att meddela adressändring till Riksförbundet DHB:s kansli, kansliet@dhb.se, så medlemstidningen och övrig information når dig!

Som medlem i Riksförbundet DHB får du DHB Dialog fyra gånger per år, tillgång till riksförbundets och distriktens aktiviteter, råd och stöd samt möjlighet att påverka.

Bli medlem via:

www.dhb.se/medlem

www.dhb.se

Susan Löfgren DHB Språkstörning

Nytt projekt vill sätta stopp för Funkofobin

Stoppa Funkofobin är ett nystartat projekt som arbetar för att uppmärksamma funkofobin som många unga med funktionsnedsättning möter. ”Funkofobi är diskriminering och fördomar mot personer med funktionsnedsättning, men begreppet rymmer mer än så. Det innefattar attityder, handlingar och samhällsstrukturer som drabbar personer med funktionsnedsättning”, säger Alicia Selam som är kommunikatör för projektet.

Vad är Stoppa Funkofobins viktigaste budskap?

Ofta bottnar funkofobi i okunskap och möjliggörs genom den bristande funktionsnormen som finns i samhället. Vår viktigaste uppgift inom projektet är därför att visa hur funkofobin ser ut men också lyfta kunskapen som kan stoppa den. Vi anser att allt för lång tid har gått där en bristfällig funktionsnorm varit accepterad och därför samlar vi nu

rörelsen och lyfter kunskapen för att gemensamt sätta stopp på funkofobin, en gång för alla.

Vad har ni för mål med projektet?

Vårt primära mål är att stärka oss unga med funktionsnedsättning, lyfta kunskap om funktion, skapa verktyg för förändring och samla rörelsen för att stå tillsammans i kampen mot funkofobi.

Kan du berätta hur det kom sig att projektet startade?

Att påverka unga med funktionsnedsättnings position och kämpa för våra rättigheter i samhället har länge varit en gemensam nämnare för ungdomsrörelsen inom funkisrörelsen. Stoppa funkofobin startades utifrån en gemensam samsyn inom rörelsen där vi såg behovet att stå tillsammans, som en röst för att en gång för alla

stoppa funkofobin. Därför gick Unga med synnedsättning, Unga hörselskadade, Unga rörelsehindrade och Dövblind barn och ungdom samman för att förena sig genom att ta upp kampen mot funkofobin. Stoppa funkofobin föddes fram och tillsammans med flera andra ungdomsorganisationer inom funkisrörelsen utvecklades projektet.

Vad är projektets huvudsakliga syfte?

Vi unga med funktionsnedsättning ska inte längre behöva bli bortvalda, diskriminerade och bemötta med fördomar. Samhället behöver oss och vi behöver samhället. Vi vet att när våra röster hörs, vår kompetens tas till vara på och normen kring funktion upprättas så kommer det påverka både oss och vår omvärld i en positiv riktning. Nyttan av

att stoppa funkofobin gynnar alla, men är livsviktig för oss. Vi menar därför att det är avgörande att funkofobin stoppas nu.

Vad hoppas ni att projektet ska förändra?

Länge har kampen kring att sätta våra frågor på agendan varit i fokus för oss inom funktionshinderrörelsen, men vi har inte sett det gensvar i den utsträckning som vi hoppats från samhällets

håll. Därför tror vi att det är dags att gå samman och att lyfta unga med funktionsnedsättnings perspektiv, för att förändra dagens samhällsnorm kring funktion. Vi tror att omvärlden är redo att lyssna på oss och vi vet att det är dags för en förändring när det kommer till kunskap kring funktion, förändrade attityder och ett samhälle som anstränger sig för att ta in våra perspektiv. Vi hoppas på ett samhälle som vill

Josefine Thorén och Alicia Selam.

Vill du läsa mer om Stoppa Funkofobin?

Surfa då in på www.stoppafunkofobin.se

lyssna, lära och veta mer om hur det är att vara ung med funktionsnedsättning.

Hur bra anser ni att arbetsplatser är på att göra anpassningar för personer med funktionsnedsättning?

Många personer med funktionsnedsättning har lärt sig att navigera sin funktion på sin arbetsplats, men många vittnar också om arbetsgivare som inte väljer att anställa baserat på fördomar kring funktion. Som grupp befinner sig unga med funktionsnedsättning i ett av de mest utsatta lägena på arbetsmarknaden. Detta har inte att göra med varken vår kompetens, vilja eller förmåga utan endast baserat på de funktionshinder som finns. För flera av oss med funktionsnedsättning är rätt hjälpmedel avgörande för att vi ska kunna utföra våra arbeten. Exempelvis hörseltekniska eller syntekniska hjälpmedel, som beviljas av Försäkringskassan. Utmaningen ligger i de långa väntetiderna för att få dessa hjälpmedel, något som gör att vi inte alltid kan utföra det arbetet vi annars skulle kunna göra. Detta försätter oss i en utmanande situation, och är något som arbetsgivare bör ta hänsyn till. Flera unga vi har kommit i kontakt med genom projektet vittnar om att det finns stora utmaningar på arbetsplatser generellt när det

kommer till tillgänglighet. Självklart finns det arbetsplatser som ligger i framkant, men generellt finns det ett massivt utvecklingsarbete som arbetsplatser kan göra för att förbättra situationen för sina anställda.

Vad anser ni att arbetsgivare kan göra bättre när de anställer någon med funktionsnedsättning?

Som arbetsgivare finns det mycket du kan göra för att förbättra situationen för dina anställda. Vårt främsta tips är att läsa på om funktion och tillgänglighet. Förslagsvis kan kompetensutveckling inom funktionsfrågor öka förståelsen för oss och våra förutsättningar, och i längden göra din arbetsplats till en mer eftertraktad och lönsam verksamhet.

Ett annat tips är att fråga dina arbetstagare om det finns tillgänglighetsbehov som du samt arbetsplatsen behöver ta hänsyn till. Ta inte för givet att någon kan/ inte kan utföra en uppgift, utan lyssna in dina anställda.

Glöm inte att även osynliga funktionsnedsättningar finns representerade på våra arbetsplatser och att även personer med osynliga funktionsnedsättningar har tillgänglighetsbehov som behöver mötas.

Ni har en materialbank på er hemsida. Vad kan man hitta där?

På vår hemsida kommer vi

arbeta fram en materialbank som syftar till att hjälpa dig som är ung med funktionsnedsättning, och utbilda dig som är anhörig, arbetsgivare, makthavare eller politiker inom våra frågor och ge verktyg för att kunna förändra. I dagsläget finns material som handlar om hur man håller i tillgängliga möten, som fokuserar på flera olika funktionsperspektiv. Under kommande projektår kommer materialbanken utvecklas med mer relevant innehåll som både riktar sig till dig som är ung med funktionsnedsättning men också till samhället i stort.

Kan man kontakta er om man behöver stöttning i sin egen arbetssituation?

Vi finns tillgängliga för alla som vill veta mer om, och som tillsammans med oss vill stoppa funkofobin. Vi finns även här för dig som är ung med funktionsnedsättning och vill ge den hjälpen vi förmår. Däremot har vi i dagsläget inte en stödfunktion inom projektet, men vi hjälper gärna till att hänvisa vidare till rätt forum för just din fråga. Tveka inte på att höra av dig till oss, för det är tillsammans som vi stoppar funkofobin.

Gabriella är ny chef på UR:s

teckenspråksredaktion

- Att växa upp i ett samhälle som döv eller hörselskadad är att vara i minoritet med egna upplevelser och erfarenheter. Jag tror att jag kan bidra med intressanta perspektiv och input till andra chefer i vårt företag. Det är ju när man träffar andra, speciellt de som inte tillhör normen, som man lär sig och utvecklas som människa, säger Gabriella Della Morte Pålstam till Dialog om sitt nya uppdrag.

Enligt UR är du mediesveriges första döva chef. Hur känns det?

-Det känns otroligt bra! Jag är glad över förtroendet från ledningen och jag har fått otrolig fin respons från mina medarbetare och många andra. Det betyder mycket för mig! Nu har jag fått landa lite i min nya roll efter min föräldraledighet och jag ser fram emot att få komma i gång.

Vad är din bakgrund?

-Jag klev in i medievärlden första gången när jag fick jobb som programledare på SVT efter studenten. Där och då fick jag mersmak för Tv-produktion och journalistik. Sedan dess har jag, parallellt med mina journalistikstudier på JMK, jobbat på SVT och UR samt på olika produktionsbolag lite till och från som bland annat programledare, producent och

projektledare. Sedan 2018 är jag tillsvidareanställd på UR.

Vad ser du som ditt viktigaste uppdrag i ditt arbete som gruppchef?

-Det jag ser som allra viktigaste är först och främst att alla mina teckenspråkiga medarbetare äntligen kan ha direktkommunikation med sin chef, utan att behöva gå via teckenspråkstolk. Jag tror också att det är ovärder-

ligt att medarbetarna vet att det finns någon med samma bakgrund som representerar dem på chefsnivå. Det minskar risken för minoritetsstress hos medarbetarna (till exempel kommentarer som speglar oförstående och fördomar). Det minimerar också riskerna för tolkningsföreträden eller missuppfattningar, i sin tur skapar det en trygg arbetsmiljö för alla inom företaget.

Boktipset!

Ny ungdomsbok om identitet, mod och språk

”Jag har tre mål med boken. För det första att skapa en berättelse där döva och hörselskadade kan identifiera sig med en av huvudkaraktärerna. För det andra vill jag belysa vikten av teckenspråk och teckenkommunikation och få fler hörande att vilja lära sig tecken. För det tredje vill jag normalisera användandet av hörtekniska hjälpmedel samtidigt som boken ska vara en vanlig ungdomsroman som innehåller alla de känslor och problem som tillhör åldern”, säger Kaj Hagstedt, författare till boken Inte min tystnad.

BOKEN ”Inte min tystnad” som släpptes under hösten 2022 är Sveriges första barnroman som även lär ut förenklad teckenkommunikation genom illustrationer från Ritade Tecken. Romanen handlar om 13-åriga Tilda som håller på att bli döv. Hon veckopendlar från Kalmar till Östervångsskolan

i Lund där hon träffar den 12-årige Samuel som går på en närliggande skola.

Varför började du skriva barn-och ungdomsböcker?

Efter att ha jobbat i 20 år som tv-regissör, främst med barnprogram på SVT, bestämde jag mig 2017 för att byta yrkesbana. Jag utbildade mig till lärare för årskurs 4-6, och samtidigt började jag skriva böcker. Jag hade jobbat kreativt i så många år med barn, och jag hade massor av ideér till berättelser som jag ville förverkliga,

Sommarläger på Bosön 10-14 augusti

och kände att jag behövde få en kreativ utmaning. Det är väldigt roligt att skriva för barn och ungdomar och det känns meningsfullt att försöka få fler i åldern att vilja läsa.

Varför ämnet döv och teckenspråk?

När jag skulle välja tema för min tredje bok, ville jag att den skulle utspela sig i närområdet, dvs i Lund.

Då började jag fundera på alla de barn som veckopendlar till specialskolor och att det är speciellt. Samtidigt jobbade jag mycket med retorik i min undervisning, dvs jag försökte få fler elever att våga prata inför klassen och finna sin röstidentitet.

Många unga i idag tycker tyvärr att det är jobbigt med muntliga redovisningar.

Så där mötte jag tystnaden, på olika sätt. I samma veva konstaterades det att jag

själv hade en hörselnedsättning och att jag behövde hörapparater. Därför fördjupade jag mig i frågor om just hörsel, talrädsla, hörapparater och identitetsfrågor som är kopplat till hörsel. Och ur allt detta föddes berättelsen.

Hur kom historien till dig?

Det är en process att låta en historia växa fram. Från början fanns bara en karaktär, Tilda, som hade hörselskada.

Sen tillkom Samuel, som har talrädsla, och historien placerades på Östervångsskolan i Lund. Sen fick karaktärerna olika egenskaper som skavde, för att göra det intressant, exempelvis att Tilda ofta snattar i olika butiker, kanske för att få utlopp för sin oro. Berättelsen är helt fiktiv, och även karaktärerna, men jag har intervjuat många hörselskadade och döva barn i åldern 9-14 år för att säkerställa att jag

beskriver på rätt sätt och att läsaren kan identifiera sig.

Vad inspireras du av i ditt författarskap?

Jag tycker att det är jätteviktigt att barn och unga i dag läser. Grunden för detta läggs i familjerna där vuxna behöver vara läsande förebilder, oavsett om de själva läser eller ej. Sen behöver skolor ges resurser för att upprätthålla läsningen. Som författare inspireras jag av att möta barn i boksamtal där olika åsikter och tankar delas och där varje barn förhoppningsvis tar med sig något från mina böcker. Jag gör många författarbesök på skolor, både med hörande elever, i hörselklasser och i SPSM´s skolor, och det är oftast där, i mötet med målgruppen, som jag inspireras till att fortsätta skriva.

Nu är äntligen anmälan till årets sommarläger öppen!

Sommarläger Bosön kommer att ske den 10 - 14 augusti 2023 på Bosön, Lidingö i Stockholm.

Sommarläger Bosön är ett familjeläger för medlemmar där hela familjen kan delta i roligheter tillsammans.

Finns behov av assistent ordnar man med det själv. Teckenspråkstolk finns på plats, men om du är i behov av teckenspråkstolk informera gärna om det i anmälan.

”Finns inget som var sämst.”

På Bosön får barnen möjlighet att umgås med andra barn som är döva, hörselskadade eller har en språkstörning. Tillsammans får de prova på olika aktiviteter som friidrott, rullstolsbasket, agility och bågskytte.

Föräldrarna erbjuds inspirerande föreläsningar om hur man exempelvis skapar en vardag tillsammans med barn som har speciella behov, eller lyssnar till erfarenheter av de som själva lever med diagnos. För föräldrarna finns också aktiviteter både enskilt och tillsammans med barnen.

Deltagaravgiften för lägret är 1000 kr/barn och 2000 kr/vuxen.

I priset ingår boende och helpension.

Anmälan är bindande med en anmälningsavgift på 1000 kr.

Maxpriset per familj är 6000 kr oavsett antalet deltagare. Familjemedlemmar behöver vara boende på samma adress.

Anmälningsavgiften är en del av deltagaravgiften som ska inbetalas och är alltså inget pålägg utöver deltagaravgiften.

Vill du vara lägerledare på vårt äventyrsläger i sommar?

Riksförbundet DHB söker dig som är mellan 18–30 år och vill vara lägerledare på vårt äventyrsläger för familjer med barn som är hörselskadade, döva eller har språkstörning.

Som person är du engagerad med god samarbetsförmåga.

Du och de andra lägerledarna kommer bidra till att göra lägret roligt för barnen. Arbetsdagen kommer att vara intensiv, men vi tror också att det samtidigt är stimulerande och givande där ni lägerledare kommer vara förebilder för barnen.

Sista anmälningsdag är 1 april 2023.

Sista inbetalningsdag för deltagaravgiften är 5 juni 2023.

Du anmäler dig och din familj på www.dhb.se/lager/

Där kan du också läsa om vår avbokningspolicy.

För frågor kontakta linn.froding@dhb.se

På lägret är ni med på aktiviteter som bland annat rullstolsbasket, agility, friidrott och bågskytte. Det finns instruktörer som ansvarar för själva aktiviteterna, men du ska finnas med och hjälpa och stötta barnen. Vad gäller de yngre barnen kommer ni få anordna större delen av aktiviteterna själva. Det kan exempelvis vara att pyssla, måla eller leka olika lekar. På kvällarna hjälper ni till med att ordna kvällsaktiviteter som spel och filmvisning. Vi kommer att skapa ett schema tillsammans med er så kom gärna med förslag utifrån era erfarenheter.

Att kunna teckenspråk är inget krav då det kommer finnas tolkar på plats men det är meriterande.

Äventyrslägret 2023 äger rum på Bosöns anläggning utanför Stockholm den 10-14 augusti. Boende och helpension ingår. Frågor och ansökan till anmalan@dhb.se. Skriv ”Lägerledare Bosön” i ämnesraden. Sista ansökningsdag 31 mars.

”Det som givit mig mest är samtal och umgänge med andra föräldrar”

Nu går

Äntligen!projektet i mål

2022 avslutades mycket glädjande med att vi kunde starta tre lokalföreningar för Unga med språkstörning: Stockholm, Västerås och Örebro. Nu uppfyller UMS kriterierna för att kunna söka organisationsbidrag!

DE NYTILLTRÄDDA styrelserna har hunnit ha sina första möten och de har bra energi och många idéer. Det ser ut att bli lite andra typer av aktiviteter i lokalföreningarna än dem som planerats inom ramen för projektet. T.ex. arbetar styrelsen i Örebro på att få till en vandring med eventuell övernattning utomhus, medan styrelsen i Stockholm funderar både på större projekt som skidresa eller läger i skärgården och lugnare aktiviteter som pysselkvällar.

Alla lokalföreningar har hunnit ha någon aktivitet efter årsskiftet. Dessutom har vi från projektet varit i Göteborg, Linköping och Malmö och ordnat aktiviteter under januari – februari.

Två stora event rundar av projekt Äntligen! Projektet avslutas i stor stil med UMS högtidliga årsmöte på Örebro slott med 19 röstberättigade deltagare. I samband med det premiärvisas också en dokumentärfilm om föreningens första tid. Den kommer så småningom att släppas på youtube, så håll utkik!

I sista veckan hålls också en välbesökt slutkonferens i Stockholm. Förutom att ta del av erfarenheter från projektet får deltagarna

också höra en intressant föreläsning av Anna Eva Hallin, forskare i logopedi vid Karolinska Institutet.

Projektet tar slut, men föreningen lever kvar Nu går Unga med språkstörning in i en ny fas där det kommer att handla mer och mer om att stå på egna ben. DHB kommer att stötta föreningen både med ekonomi och med personal nu i början. Förhoppningen är att föreningen kan få organisationsbidrag för 2024 och därigenom kunna bygga upp ett eget litet kansli.

I den här övergångsfasen hoppas vi kunna fortsätta att arrangera aktiviteter runt om i landet med hjälp av ideella krafter och sam-

verkan med DHB. Kanske du som läser kan hjälpa till med något? Hör gärna av dig!

Vi som arbetat i det här pro jektet kan vittna om att det är en fantastisk förmån att få umgås med de som är med i Unga med språkstörning. Det är så mycket glädje, en tusiasm och engagemang i föreningen. Dessutom har vi gång på gång fått se unga människor utvecklas och ta nya steg, gå från osäkerhet till trygghet i sammanhanget och få nya vänner. Det är verkligen en bra grund för en förening!

Nu tackar vi, Jenny Forsling och Denise Sandell, för oss som projektarbetare eftersom projektet avslutas 28/2. Vi kommer att finnas kvar hos DHB och fortsätta att stötta UMS!

Innan filmpremiären på Kulturkvarteret i Örebro var det mingel med cider och snacks. En av filmens huvudpersoner är Ellen Fritz.

Full fart i höghöjdsbanan.

UMS fjärde årsmöte på Örebro slott med rekordmånga röstberättigade

Projektledare Jenny Forsling går igenom stadgarna för UMS, Stockholm i den nya lokalföreningen.

Wilma Dahlgren och Jonathan Dinanakgil berättade om hur det varit för dem att vara med och starta upp Unga med språkstörning.

Här föreläser projektmedarbetare Denise Sandell

UMS ordförande Albert Telon hälsar välkommen och inleder mötet innan han lämnar över till mötesordförande Jan.

Anna Eva Hallin, forskare i logopedi vid Karolinska Institutet höll inledningsföreläser om språkstörning vid slutkonferensen. Hennes bild är att det går åt rätt håll, även om det finns mycket kvar att göra.

Taltjänst är en tolkservice som vänder sig till vuxna personer med funktionsnedsättning. Taltjänst erbjuder stöd i att kommunicera och kommunikationsstöd kan innebära hjälp att tala, förstå vad andra personer säger, läsa eller skriva. Du kan använda Taltjänst som kommunikationsstöd på olika möten ute i samhället, exempelvis vårdbesök eller möten med myndigheter. Man kan även träffa Taltjänst på mottagningen eller digitalt via videomöte eller telefonsamtal. Det är kostnadsfritt att använda Taltjänst och Taltjänst anpassar kommunikationsstödet individuellt utefter behov. Alla Taltjänsttolkar har tystnadsplikt, agerar opartiskt och fattar inga beslut för tolkanvändarna.

KOLL på TALTJÄNST?

DIALOG HAR PRATAT MED ELSA ÅKERHIELM, CARIN ENGSTRÖM, IKRAN FARAH CADAN OCH AMANDA NÄSLUND SOM ALLA JOBBAR SOM TALTJÄNSTTOLKAR PÅ REGION STOCKHOLM.

Vilka har rätt till taltjänst och hur ansöker man?

TALTJÄNST FINNS I:

• REGION HALLAND

• REGION UPPSALA

• REGION ÖREBRO

• REGION ÖSTERGÖTLAND

• VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

Bor man i en region som inte erbjuder Taltjänst kan man söka som utomlänspatient till en annan region. Åldersgränsen att få nyttja tjänsten kan variera mellan olika regioner.

-Det behövs ingen remiss för att ansöka om Taltjänst. För att komma i kontakt med Taltjänst kan man ringa, mejla eller skriva via 1177.

Vissa personer tar hjälp av en anhörig eller vårdgivare för att ta första kontakten med Taltjänst.

Vad gör en taltjänsttolk?

-Taltjänsttolkarna har stor erfarenhet av att möta personer med kommunikationssvårigheter och funktionsnedsättningar. Taltjänst erbjuder tal- och språkstöd, läs-och skrivstöd samt te-

lefonstöd. Vid svårigheter med tal- och/eller språk kan tolken hjälpa tolkanvändaren att förtydliga ett otydligt tal, underlätta förståelsen om tolkanvändaren har svårt att förstå andra samt stötta vid svårigheter att hitta ord.

Kommunikationsstödet anpassas individuellt utefter tolkanvändarens svårigheter och önskemål. Vid läs- och skrivstöd kan man få hjälp att läsa och skriva, tex blanketter, mejl, post och brev.

Taltjänst erbjuder telefonstöd om man har svårt att ringa, hantera knappval eller telefonväxel samt har behov av kommunikationsstöd.

Taltjänsttolken finns med under telefonsamtalet för att kunna förtydliga eller förklara det samtalspartnern eller tolkanvändaren säger, undanröja missförstånd samt för att anteckna den information som framkommer i samtalet. Taltjänsttolken kan även be samtalsparten att anpassa sitt tal, exempelvis tala långsammare.

Taltjänsttolken kan följa med på möten ute i samhället, tex vårdbesök eller besök hos myndighet. Innan mötet kan man boka ett förberedelsebesök med Taltjänst där man går igenom det man vill uttrycka och de frågor man

vill få svar på. Under själva mötet stöttar tolken kommunikationen utefter ens svårigheter och önskemål. Målet är att endast stötta kommunikationen när det behövs och låta tolkanvändaren vara så aktiv som möjligt själv. Taltjänsttolken för minnesanteckningar under mötet, som tolkanvändaren sedan får hem via post eller digitalt via 1177 och Alltid Öppet. Om det finns behov att gå igenom minnesanteckningarna i efterhand kan tolkanvändaren boka ett besök med Taltjänst.

Amanda Näslund Carin Engström

Elsa Åkerhielm

Ikran Farah Cadan

Vill du komma med i vår fokusgrupp eller bli föreläsare?

Är du 12 – 25 år och upplever att du befinner dig i gränslandet mellan den hörande och den teckenspråkiga världen? Kom med i vår fokusgrupp eller bli en av våra föreläsare! Riksförbundet DHB driver Arvfondsprojektet Mellan två världar där vi söker dig som tillhör målgruppen och vill få möjlighet att berätta om din och andras upplevelse.

Vill du vara med i fokusgruppen?

Vi vill höra om din situation. Men hjälp av fokusgruppen kommer vi ta fram bland annat en bok, filmer och broschyrer.

Smsa: 073–335 98 92 eller mejla: anmalan@dhb.se.

Mejlar du, skriv ”FOKUSGRUPP MTV” i ämnesraden.

Vill du bli vår föreläsare?

Inga förkunskaper krävs då du får en utbildning i föreläsning- och presentationsteknik.

Smsa: 073–335 98 92 eller mejla: anmalan@dhb.se.

Mejlar du, skriv ”FÖRELÄSARE MTV” i ämnesraden.

Vi kontaktar dig för vidare information. Vid frågor kan ni ringa eller smsa oss så berättar vi mer.

Varmt välkommen och allt gott Emelie Crona och Linn Fröding Riksförbundet DHB

Fira årets DHB-dag med Cirkus Björnen!

Årets DHB-dag blir cirkus för hela slanten!

Vi bjuder på en glad och magisk föreställning för hela familjen där Cirkus Björnen blandar teater med cirkus, magi och clowneri. Allt sker på teckenspråk.

Efter en lättare lunch går barnen i cirkusskola. Kanske får de lära sig ett och annat tricks.

Tid: lördagen den 17 juni klockan 11.00-14.00

Föreställning 11.00-11.35

Gemensam lunch 11.35-13.00 (Matig smörgås+dryck. Maila oss om eventuella allergier) Cirkusskola 13.00-14.00

Plats: Dieselverkstaden, Marcusplatsen 17 i Sickla, i Sickla Köpkvarter Hitta hit: www.dieselverkstaden.se/oppettider-hitta-hit

Anmälan: Du anmäler dig/er genom att betala in 100kr till vårt bankgiro 485–8999 senast torsdagen den 1 juni. Skriv din mailadress i meddelanderutan så hör vi av oss till dig via email för ytterligare information och bekräftelse.

Teckenspråks- och taltolk finns med hela dagen.

Vid frågor kontakta oss på kansliet@dhb.se

Bara för DHB medlemmar. Alla i familjen som bor på samma adress är medlemmar.

Personer med dövblindhet och insatser under pandemin

Projektet pågår mellan 2021-2024 och utforskar hur Covid-19 pandemin har påverkat personer med dövblindhet avseende hälsa, behov av stöd i vardagen och insatser från rehabilitering. Målet är att identifiera hur insatser från hälso- och sjukvård samt annat samhälleligt stöd behöver utformas för att vara tillgängligt för personer med dövblindhet under och efter Covid-19 pandemin.

-VÅRT PROJEKT innehåller tre delstudier, berättar Mattias Ehn, forskare vid Örebro Universitet. I den första studien har vi genomfört sex fokusgrupper med personal i specialiserad habilitering är därmed klara med datainsamlingen. I den andra studien gör vi 20 enskilda intervjuer där vi vänder oss till personer med Ushers syndrom i olika åldrar över hela landet. Vi håller bra fart och

hoppas bli klara med datainsamlingen i den delen i januari 2023. Sedan återstår en lite svårfångad grupp, unga personer i gymnasie eller högskola som studerat under Covid-19-pandemin. Här behöver vi anstränga oss för att få in några fler deltagare. Vi vill gärna göra parallella datainsamlingar så att vi får in data innan pandemin helt är över och riskerar att tappa i aktualitet.

Vad har man sett så här långt in i projektet?

-Vi har ännu inga analyserade data men när man gör så pass många intervjuer är det några teman som dyker upp mer frekvent. Det jag skriver nu får ses som mycket preliminära fynd. Pandemin tycks ha påverkat personer med dövblindhet väldigt olika. Personer som arbetat och haft familj har klarat sig ganska bra, men de är också yngre och har i många

fall viss synförmåga kvar så det återstår att försöka analysera vilka faktorer som har störst betydelse. Bland ensamstående och personer som redan före pandemin hade en svagare social situation har pandemin varit svårare. Många upplever att de fråntagits viktiga arenor för sociala kontakter. Tillgång till tolk har varit mycket olika på olika platser i landet. Personal som har till jobb att möta gruppen har upplevt en stor stress över att under pandemin tillgodose de behov som finns på ett smittsäkert sätt. Under pandemi n har många möjligheter till digitala möten och vårdkontakter utvecklats. Plattformar som Teams, Zoom och andra relaterade appar är nu något som verkar ha kommit för att stanna. För vissa personer meddövblindhet som har en hög digital kompetens verkar systemen under-

lätta vardagen medan andra kämpar med otillgängligheten i digitala BankID och upplever att det snart inte går att få kontakt med vården då man inte behärskar de digitala verktygen.

Vad är planerna framåt i projektet?

-Nu sätter vi snart i gång med att göra kvalitativa analyser av våra forskningsdata och hoppas kunna presentera resultat under en världskonferens om dövblindhet i Ottawa i Kanada under sommaren 2023. Vår förhoppning är att vi ska kunna använda de resultat vi kommer fram till för att peka på brister och även lyfta fram goda exempel på vad som fungerar för att vi när nästa kris kommer ska stå bättre rustade att möta de utmaningar som då kommer.

För att läsa mer om projektet: www.oru.se/forskning/

Mats Ehn

PÅ GÅNG: DHB VÄSTRA

Genomförda aktiviteter

FACEBOOKTÄVLINGEN 2022

Årets jultema för 2022 var ”Den mest annorlunda klädda tomten”En enig jury valde att utse Biffen till vinnare. Som pris fick han, inte bara ett, utan två stora tuggben. Än en gång Grattis Biffen!

BRANÄS

5-8 januari 2023

Jag och min man åkte mycket skidor när vi var yngre men av någon anledning har våra barn aldrig stått på ett par skidor innan och när denna resa dök upp så kunde vi ju inte motstå. På dessa få dagar lärde sig barnen ofantligt mycket, sista dagen lämnade de helt barnbacken och vågade sig upp i de blåa backarna. Det blev bättre än vad vi förväntade oss. Det var supertrevligt att middagarna var gemensamma. Alla är så trevliga och öppna. Denna resa kan varmt rekommenderas. Hälsningar Maria och resten av familjen Högström.

Vinterdagen i ULRICEHAMN

4 februari 2023

DHB gjorde det möjligt för familjer att åka på skidresa till Ulricehamn. Det var många familjer som deltog på aktiviteten. Vi hade fantastiskt väder och skinande sol hela dagen. Det var både familjer som utnyttjade hela aktiviteten med mat, liftkort och skidskola, sedan var det några som enbart minglade.

En trevlig aktivitet där vi fick möjlighet att knyta kontakter med både nya ansikten, och ansikten vi träffade i Branäs. Vi hade tur med vädret, -12 och sol.

Hälsningar Pernilla Petersén

Kommande aktiviteter

Teckenspråkshelg för familjer

22-23 april

ActivityCenter & Alfons Åbergmuseeum

6 maj

Stockholmsresa

18-21 maj

PÅ GÅNG: DHB ÖSTRA

Genomförda aktiviteter

DHB ÖSTRAS SKIDBACKEAKTIVITETER

När kylan kom till Stockholm i januari kunde våra kurser vid Flottsbros skidbackar starta. Vi har kunnat erbjuda både en skidskola och en snowboardskidskola. Grupperna erbjöds med undervisning på Teckenspråk och TSS (Tecken Som Stöd) för hörselskadade barn och barn med språkstörning. Vi anlitade teckenspråkiga skidlärare med erfarenhet av att utbilda barn med särskilda behov. Kurserna avslutades med diplom till de duktiga deltagarna.

SKIDRESOR TILL ROMME

FEBRUARI 2023

Nu har vi haft två härliga skidhelger vid Romme Alpins backar. Dagar fyllda med massor av skidåkning. Under de båda helgerna bodde vi på hotell Scandic i Borlänge. Där blev tillfällen för de som ville att ta dopp i hotellets pool eller några rundor runt pingisbordet. Första helgen, 3–5 februari, vände vi oss till familjer med barn/ungdomar med språkstörning. Den andra helgen, 10–12 februari vände vi oss till familjer med barn/ungdomar med hörselnedsättning.

De barn och ungdomar som ville deltog i skidskolan som erbjöds både under lördagen och söndagen. Söndagens skidlektion avslutades med välförtjänta fina medaljer till alla skidskoleelever.

På fredagen välkomnade Scandic i Borlänge till ett nyrenoverat hotell. Det fanns lite snö utanför och en härlig helg i backarna låg framför oss. Efter ett kort informationsmöte av DHB-ledarna somnade de flesta gott i sköna sängar. Lördagen väckte oss med strålande sol och en vädermässigt perfekt skiddag. Vi prövade den nya långa stolsliften som går ända upp till Snöberget, övade på svängar och glasstruten tillsammans med duktiga skidskolelärare, vissa utmanade sig i svarta pisterna och avslutade dagen med en trevlig middag tillsammans väl tillbaka på hotellet.

Lite möra ben på söndagen spelade inte så stor roll, ut och upp igen. Vilken underbar helg det blev!

Ledare som var med på skidresan i Romme

SIMSKOLOR OCH TEKNIKSIM

VÅRTERMINEN 2023

Våra simskolegrupper inklusive tekniksim är nu i full gång i Älvsjö. Vi har tidigare terminer erbjudit dessa simskolor på två platser men denna vårtermin fått koncentrera oss till simhallen i Älvsjö. Våra simskolor är fina tillfällen för de som vill lära sig simma eller för de som vill finslipa på sin simteknik.

MINIFRITIDS

18 FEBRUARI

Våra träffar med Minifritids är aktiviteter för hela familjen, de anordnas av DHB Östra och HiSUS (Unga Hörselskadade i Stockholm). Vi träffas på HiSUS ungdomsgård och har mysigt tillsammans. Den här lördagen träffades vi för ”montering” av härligt goda semlor.

Kommande aktiviteter

MINIFRITIDS

LÖRDAG 18 MARS

Lördagen den 18 mars kommer vi att ha Minifritids med tema tröjmålning. Aktiviteten passar perfekt för er som vill träffa andra familjer i samma/liknande situation och få tillfälle för utbyte av erfarenheter, eller helt enkelt bara få umgås i en trevlig miljö. För anmälan till Minifritids, se vår hemsida.

DIGITAL FÖRELÄSNING

Vi fortsätter med våra digitala föreläsningar tillsammans med Hörselskadades distrikt i Stockholms län, HRF Stockholm och UHiS/HiSUS.

WEBBINARIUM / HÖRSELTEKNIK

23 MARS

Den 23 mars bjuder vi in till ett webbinarium med en ingenjör och en audionom som föreläser om hörselteknik i skolan, på fritiden och i arbetslivet.

SAVE THE DATE - ÅRSMÖTE

1 APRIL

Den 1 april kommer vi att anordna vårt Årsmöte i samband med en rolig aktivitet. Under tiden som föräldrarna är på mötet tar erfarna miniledare hand om barnen som inte vill delta på mötet.

Foto: Flottsbro

PÅ GÅNG: DHB MELLERSTA

TOMTELAND

6-7 JANUARI

Två helt fantastiska dagar spenderades på Tomteland i Dalarna med boende på Åsengården. Vi hade lyckan att få två magiska vinterdagar med snö där vi fick möjlighet att ta del av många olika teckenspråkstolkade föreställningar. En stor del av sällskapet åt även middag tillsammans på kvällen på Åsengården och spelade sällskapsspel tillsammans, vilket var väldigt uppskattat av både vuxna och barn.

Min familj var så nöjd efter dessa två dagar. Vi tackar så mycket.

Det var goda betyg från flera av familjerna. Så nu planerar vi att göra detta till en årlig tradition, samma helg i januari.

Vi behöver dig!

Vi söker dig som är nyfiken på att vara med i utvecklingsarbetet av vår förening. Att bli styrelsemedlem i DHB Mellersta innebär att du tillsammans med de andra styrelsemedlemmarna planerar och genomför medlemsaktiviteter samt stöttar det intressepolitiska arbetet i den mån du kan och är intresserad. Du bidrar med det du har möjlighet till. Styrelsen genomför totalt 10 styrelsemöten per år och kan du inte vara på plats i Örebro går det bra att delta digitalt.

Vill du veta mer? Kontakta oss på styrelsen.mellersta@dhb.se

PÅ GÅNG: SÖDRA

EXTREMEZONE I MALMÖ

21 FEBRUARI

Ungdomsförbundet Unga Med Språkstörning (UMS) hade det 21 februari aktivitet på Extremezone i Malmö. De hade även bjudit in DHB Södras medlemmar till detta tillfälle och det blev ett gäng som träffades och startade dagen med kladdkaka och festis. Därefter blev det full fart inne i hopp parken, blandat med trampoliner, klätterväggar och annat skoj

SPRÅK STÖRNING

DAGEN INLEDDES med kaffe och smörgås innan Carmela Miniscalco äntrade scenen. Carmela är legitimerad logoped och professor i logopedi. Hon har över 30 års erfarenhet av arbete med barn med språkstörning. Hon talade bland annat om språkutveckling, om vad språkstörning är och om olika slags språkstörningar. Hon talade också om flerspråkighet och språkstörning och avlivade myten att flerspråkighet skulle vara en negativ faktor vid språkstörning. Det är det inte. Har man en språkstörning så ser den likadan ut på alla språk man talar. Däremot så berikar kunskapen i olika språk den egna språkutvecklingen. Flerspråkighet är

därför positivt - även för den som har en språkstörning. Det viktiga är att barn med språkstörning får stöttning i exempelvis alternativ kommunikation och rätt sorts träning hos logoped. Carmela berättade också om sitt forskningsprojekt

SPETS: Språkstörning- effekt av och tillgång till olika behandlingsformer för barn i förskoleålder. Det är ett namnkunnigt team som ska genomföra detta treåriga projekt. Förutom Carmela Miniscalco ingår Sofia Strömbergsson, Anna Eva Hallin, Sara Burge och Anders Sand i projektet. Deras uppgift är att kartlägga vilka barn som får tillgång till språkförskola och hur det går för dem. Teamet hoppas

att projektet kommer att bidra till att säkerställa en jämlik vård för alla barn med grav språkstörning.

Dagens andra föreläsning hölls av Jenny Forsling (projektledare) och Denise Sandell (projektmedarbetare) som berättade om DHBs arvsfondsprojekt ”Äntligen!”. Projektet som syftar till att bygga upp ungdomsförbundet Unga med språkstörning, UMS är nu i sitt slutskede och de berättar om en intensiv men rolig tid där sociala aktiviteter har legat i fokus tillsammans med arbetet att starta upp lokalföreningar. Även det demokratiska arbetet bland ungdomarna har varit viktigt. Projektet har under

projekttiden skapat många roliga aktiviteter där de fått träffa fantastiska ungdomar och stödpersoner och har med glädje sett hur det skapats en samlingsplats där ungdomarna fått chans att träffa nya vänner, känna trygghet och vara precis som man är. Denise och Jenny delade även med sig av sina erfarenheter, lärdomar och utmaningar som ligger framåt när projektet avslutas i februari.

Eftermiddagens föreläsare Eva-Lott Mårdbrink, styrelsemedlem i DHB Språkstörning, berättade om hur hennes familj tillsammans med en av familjens söner som har språkstörning har gått tillväga för att skapa de

Den årliga föräldrakonferensen “Mitt unika barn”, i Göteborg den 28 januari blev en lyckad dag!

Eva-Lotta Mårdbrink

Albert Telon

bästa förutsättningarna för nuet och framtiden.

Avslutande berättade Albert Telon, ordförande i UMS om hur hans uppväxt med språkstörning har varit. Hans med- och motgångar i skolan och på fritiden. Hur språkstörning kan ses som en osynlig diagnos för många då han själv gillar att prata och föreläsa, där många inte ser den problematik han faktisk står inför i andra delar. Han delger en personlig och ärlig resa där han delar med sig sin känsla av hopp och förväntningar som stundtals fallerade totalt under skolgången. Han berättar om hur hans driv, kämpaglöd och familjens stöttning bidragit till att han kunnat ta sig igenom skoltiden.

Vi i styrelsen för DHB Språkstörning vill tacka föreläsare och deltagare för att ni var med och gjorde MUB23 i Göteborg till en så givande och positiv dag!

FLEX

Bor du i Region Stockholm eller i Göteborg?

Karolinska institutet söker deltagare till forskningsprojektet SPETS

- SPråkstörning - Effekt av och Tillgång till olika behandlingsformer för barn i förskoleålder.

I SPETS-projektet ska man undersöka hur behandling hos logoped påverkar barns språk, delaktighet i vardagen och livskvalitet. De kommer också att undersöka

om barn med språkliga svårigheter har likvärdig tillgång till olika behandlingsformer.

Är du intresserad av att vara med i SPETS-projektet?

Besök hemsida på: www.ki.se/spets eller maila spets@ki.se

I slutet av oktober arrangerade Nationellt kompetenscentrum (NKA) Livets möjligheter i Stockholm. Konferensen varade i två dagar och deltog gjorde ca 200 deltagare som är yrkesverksamma inom områden som angår flerfunktionshindrade och deras anhöriga. Även aktiva i intresseorganisationer deltog var av två representerade från DHB Flex: Sonia Strömberg och Liz Adams Lyngbäck som dessutom arbetar som forskare inom funktionshinderforskning och pedagogik.

Vad står egentligen begreppet flerfunktionsnedsättning för?

DHB Flex hette tidigare “DHB Flerhandikapp”. Vi tänker oftast på våra barn, ungdomar och vuxna som personer med flerfunktionsnedsättning! De är döva, hörselskadade, har språkstörning med ett antal andra funktionsnedsättningar såsom intellektuella funktionsnedsättningar, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar såsom ADHD och autism: synnedsättning, balanssvårigheter, perceptionsstörningar, koncentrationsstörningar, rörelse-

hinder, dyslexi, astma och allergier, diabetes, sällsynta diagnoser med mera. Under presentationer av forskare diskuterades begreppen som används inom fältet.

Socialstyrelsens definition är: “Flerfunktionsnedsättning avser oftast en kombination av omfattande intellektuell och motorisk funktionsnedsättning som orsakar stora kommunikationssvårigheter och oförmåga att själv tillgodose grundläggande behov.” Under konferensen nämndes nästan ingenting om teckenspråkiga personer med flerfunktionsnedsätt-

ningar. TSS, TAKK och bildstöd kom dock upp i flera föreläsningar. Vi föräldrar inom DHB Flex är vana vid att teckenspråk inte nämns i sammanhang som handlar om intellektuella svårigheter och i teckenspråkiga sammanhang nämns inte intellektuella och flerfunktionsnedsättning. Både definitionen hos Socialstyrelsen av vad flerfunktionsnedsättning är och att teckenspråkiga med IF inte nämns ger förklaringar till varför denna förhållandevis lilla grupp inte får tillgång till vad de behöver. De faller mellan stolarna och har svårt att få

anpassad skolgång både som barn och i vuxenutbildning. Boende och daglig verksamhet är inte heller anpassad efter deras behov av en teckenspråkig miljö, kommunikation och delaktighet!

Sonia Strömberg DHB Flex

Carmela Miniscalco

Jenny Forsling

Är du förälder till ett barn som är fött 2018, 2019 eller 2020 och har kontakt med logoped för språkliga svårigheter?

ERFARENHETER SOM ATT

möta andra som delar ens sätt att leva och engagera sig är vad många värdesätter mest med konferenser som anordnas för och av anhöriga.

Särskilt viktig för egen del som medlem och representant för DHB Flex var att få ta del av syskons berättelser, forskares tankar, utbyte med

grupper av anställda, att dela bord och samtala med medlemmar i ett föräldrakooperativ, och diskutera med utformare och assistansanordnare. Allt detta gjorde dessa dagar till ett tillfälle som fortsätter att ha stor betydelse för många av oss och vårt arbete kring omvårdnad och relationer med våra anhöriga.

PÅ GÅNG: SÖDRA NORRLAND

Jag har särskild fokus på språkfrågor i både jobb, privatliv och i olika samhällsengagemang.

En återkommande fråga är om språk är ett behov eller en rättighet. Det har stor betydelse för vilka sätt och på vilket språk det blir möjligt att veta vad andra vill och tänker

Kommunikation som utgår från att eftersträva att fullborda förståelse och ge inflytande är de frågorna som vi ständigt driver för våra barn, anhöriga och oss själva. Erfarenheter av samtal och planering med tjänstemän, pedagoger, och assistenter är en underutnyttjad källa till kunskap. Ett livslångt lärande som utgår ifrån delaktighet måste alltid utgå ifrån en människas rättighet till språk och att få utveckla de språk som finns i familjen och i samhället. Frånvaron av kunskap om teckenspråk och hur den visuella mo-

Årsmötet 2023

daliteten möjliggör också kommunikationssystem i komplexa situationer, tyder på behov av bättre samarbete över disciplinsoch verksamhetsgränser. Det är till exempel fortfarande ingen självklarhet att ett dövt barn någonsin kommer att få lära sig teckenspråk, med eller utan flerfunktionsnedsättningar.

Tankarna går också till hur en ökad användning av teckenspråk, taktilt teckenspråk och TSS kan förtydliga kommunikationen med och mellan personal även om personen inte själv tecknar. Som vi vet, ett budskap som tecknas ökar chanserna att man förstår och blir förstådd.

Liz Adams Lyngbäck, DHB Flex

Du har väl inte missat Forskningsbloggen?

En blogg som behandlar forskning, teori och praktik om språkstörning/dld och relaterade funktionsnedsättningar.

www.sprakforskning.se/forskningsbloggen

”Vi är med” projektet

HANDFORM HISSEN

Ett paket för att starta i gång projekt och ge tips för att förbättra kommunikation, samspel, aktivitet och delaktighet. www.anhoriga.se/projekt/avslutadeprojekt/vi-ar-med/

Kostnadsfria digitala hjälpmedel

Fram till den 30 juni 2023 går det att testa SPSMs digitala webbaserade läromedel. Du hittar dem via webbutiken: www.spsm.se

Streamingtips!

URs programserie om Dövas historia genom tiderna. https://urplay.se/serie/214376-dovas-historiagenom-tiderna

Fotot är taget på årsmötet av Martin Lindh. Från vä: Julynette Sjöström-Barbon (ledamot), Fredrik Zetterberg (kassör), Hedvig Bogstag (ordförande), Mikaela Söderström (medlem), Thyra Lindström (suppleant)

ÅRSMÖTET HÖLLS F ör andra året i rad i Funktionsrätt Västernorrlands lokaler i Härnösand. Förutom tolkar var vi sex personer på plats varav två nya medlemmar. Årsmötet valde om Fredrik Zetterberg, kassör, och Sara Sjöström, sekreterare, på ytterligare två år.

Vi tackar Carola Forslund för sitt år som suppleant och välkomnar Thyra Lindström in i styrelsen att fylla hennes plats i 1 år. Vi kunde även ta tillfället i akt att hälsa två nya medlemmar och deras familjer välkomna in i DHB.I verksamhetsberättelsen passade vi på att ta upp det jobb som vi i styrelsen gjort på riksnivå under det gågna året.

Vi har en representant i verkställande utskottet på riks och en representant samt suppleant i riksstyrelsen. Vi har kunnat ha minst en representant från vårt distrikt närvarande på samtliga möten. Dessutom har vi fler gånger kunnat medverka på plats. Suppleant Julynette fick möjlighet att för första gången åka mer och medverka på plats, vilket många av er kunde läsa om i vår Facebookgrupp, DHB södra Norrland.

Vi har bidragit med material till vår medlemstidning Dialog. Fredrik Zetterberg är också nu med i vårt nya arvsfondsprojekt, Mellan Två Världar (MTV), som nyligen startat.

På årsmötet diskuterades även många idéer om samarbete med närliggande organisationer och frågor att arbeta med framöver. Årsmötet bjöd alla medlemmar på fika och lunch.

Styrelsen vill passa på att tacka alla gamla och nya medlemmar för det gångna året och vi ser fram mot ett nytt år med er alla. Ni alla är välkomna att komma med förslag på aktiviteter som ni tycker kan vara intressanta för oss att anordna samt frågor som ni vill att vi ska driva.

Styrelsen via Hedvig Bogstag, ordförande DHB Södra Norrland

UNGA HÖRSELSKADADES

Testa på att segla optimist eller SUP, gör olika samarbetsövningar i scouternas anda och häng med på kanotutflykt med grillning. För mer information och anmälan se www.uh.se

Upptäck DigiJag

DigiJag är en digital skol- och livsplattform utvecklad för deltagare i särskolan, särvux, daglig verksamhet och särskilt boende. Användarna får stöd att använda funktioner på internet och stödfunktioner för exempelvis hantering av tid och vad det är för väder. www.digijag.se

LÄSVÄRD RAPPORT:

”Rätten till teckenspråk” www.dhb.se/material

Vill du också synas här?

Kontakta: mariah.levicsek@dhb.se

Save the date!

Riksförbundet DHBs årsmöte sker i år den 22 april i Malmö. Mer info och kallelse kommer på email.

Vi stödjer DHB:s verksamhet

ORD AF ASTRID FRYLMARK www.spraklek.se www.ordaf.se

RTB REVISION Box 1815, 702 23 ÖREBRO Fabriksg. 54 B Tel 019-14 04 40 www.rtbrevision.se

TECKENPEDAGOGERNA info@teckenpedagogerna.se

Har du flyttat eller bytt mailadress?

Mycket av vår information skickas ut på email genom vårt medlemsregister. Därför är det viktigt att vi har rätt kontaktuppgifter till dig. Du anmäler ny adress/e-post på Min sida: www.dhb.se/medlem alternativt ring oss på kansliet@dhb.se

PS. Du gillar väl oss på Facebook och LinkedIn?

IBLAND LÅTSAS JAG

ATT JAG FÖRSTÅR

– En bok om elever med språkstörning

Dialogs BOKTIPS!

Dags att betala!

MEDLEMSAVGIFT 2023

Ditt medlemskap bidrar till att vi kan fortsätta bedriva verksamhet och driva opinion för våra medlemmar. Saknar du faktura eller har andra frågor kring ditt medlemskap. Mejla: kansliet@dhb.se eller ring: 019 – 17 08 30 så hjälper vi dig.

VI ANVÄNDER SPRÅKET FÖR ATT KOMMUNICERA OCH UTTRYCKA TANKAR OCH IDÉER. MED SPRÅKET RESONERAR VI, LÖSER PROBLEM OCH REDER UT KONFLIKTER.MEN VAD GÖR VI NÄR DETTA INTE FUNGERAR?

I boken Ibland låtsas jag att jag förstår träffar vi barn, deras föräldrar och lärare som berättar om hur kommuner och skolor har organiserat undervisningen och den sociala miljön så att det blir bra för barnen.

Boken vänder sig till föräldrar, pedagoger och andra som möter barn med språkstörning och ger kunskap om hjälpmedel och om de särskilda svårigheter som eleverna har. Boken innehåller också tankar och råd om bemötande av barn med språkstörning.

Ni kan köpa denna eller annat material på www.dhb.se/material/