TLP10 B-UTBILDNING
Trucktyper
Ledtruck
Ledtrucken är ett rationellt och ekonomiskt hanteringsredskap när transportsträckan är kort. Kräver arbetet dessutom att man ofta går av och på trucken, så blir fördelarna ännu större.
Föraren kan antingen framföra trucken gående, eller åka stående på en nedfälld plattform.
Ledtrucken har låg vikt i förhållande till sin lyftförmåga. Därför använder man ofta en ledtruck om trucken behöver förflyttas i hiss.
En ledtruck kan vara antingen låglyftande eller höglyftande.
Låglyftande ledtruck används för korta förflyttningar i golvnivå. Vanliga arbetsområden är plockning i lager samt lastning och lossning av bilar och järnvägsvagnar från lastkaj eller lastbrygga.
Ledstaplare
Höglyftande ledtruck kallas ofta ledstaplare. Trucken är försedd med lyftstativ och gafflar. Ledstaplare används för korta förflyttningar där man också behöver stapla godset. Vanliga arbetsområden är stapling och förflyttning av material i produktionslokaler och mindre lager.
Även ledstaplaren finns i modeller med eller utan åkplatta.
Det finns också en variant av ledstaplare som kan bära två pallar åt gången. Den lättaste pallen tas med gafflarna och den tyngsta förflyttas med hjälp av de höj- och sänkbara stödbenen. Trucken ska vara testad för uppgiften.
Åklåglyftare
Åklåglyftaren är en låglyftande stödbenstruck som saknar lyftstativ och används för förflyttning av gods i golvnivå. Den har oftast ratt. Förarplatsen kan vara utformad för sittande eller stående förare. Med sittande förare är trucken lämplig för längre transporter. Den används främst vid förflyttning av pallar inom lager- och produktionslokaler, men kan även användas för lastning och lossning av bilar och järnvägsvagnar från lastkaj eller lastbrygga.
Låglyftande plocktruck
På en låglyftande plocktruck står föraren på en särskild åkplats, som är lätt att kliva av och på. För att föraren vid plockning ska kunna nå högre upp finns en speciell halksäker plattform ovanpå trucken.
Trucken används ofta för orderplockning hos grossister och distributörer.
Drag-/flaktruck
Drag-/flaktrucken används oftast för att dra vagnar, men den kan även användas för andra ändamål, t ex bogsering av flygplan.
Drag-/flaktrucken används mycket på sjukhus, flygplatser, större järnvägsstationer och industrier, oftast för transporter av lättare gods och till bogsering av vagnar.
Drag-/flaktrucken finns med både tre och fyra hjul.
Trucktypen har antingen förbränningsmotor eller elmotor.
HYDRAUL- & LYFTSYSTEMEN
Oljefilter
Oljefiltret är hydraulsystemets njurar. Det är oerhört viktigt att filtret inte blir igentäppt av föroreningar. Då kan orenad olja strömma ut i systemet och skada kolvarnas fina ytor och packningar. Filtret blir lättare igensatt när oljan är kall.
Hydraulpump
För att hydraulsystemet ska fungera krävs att oljan leds ut i cylindrarna under högt tryck. Trycket skapas med hjälp av en pump.
Manöverventil
Manöverventilerna är de delar av hydraulsystemet som du ständigt är i kontakt med. Med spakarna för lyft- och tiltrörelser styr du oljeflödet i rätt riktning.
Överströmningsventil
För att hydraultrycket inte ska bli för högt, finns en överströmningsventil. När maxtrycket överskrids, öppnas ventilen och överskottsoljan strömmar tillbaka till tanken.
Hydrauloljetank
Hydrauloljan förvaras i en tank. För lite olja medför att du inte kan lyfta gafflarna i topp.
Lyftcylinder
Lyftcylindern är ibland placerad i stativets mitt. För att förbättra sikten har många truckar dubbla lyftcylindrar placerade parallellt med stativets balkar. Lyftcylindern är försedd med en sänkbromsventil som begränsar sänkhastigheten.
Höga tryck
Sänkbromsventil
För att gafflarna inte skall störta ner om slangen går av, är lyftcylindern försedd med en säkerhetsventil –sänkbromsventilen.
Hydraulsystemet arbetar normalt med högt oljetryck. Är en hydraulslang eller packning sliten kan den gå sönder så att olja sprutar ut under högt tryck. En allvarlig olycka kan inträffa om någon blir träffad. Utsätts hydraulsystemet för chockverkan, t ex om du med en lastad truck kör fort över ojämnheter, uppstår onormalt höga tryck. Då är risken för en olycka stor.
Överhettning i hydraulsystemet
Om hydrauloljan blir överhettad minskar oljans viskositet (den blir mer lättflytande) och dess smörjande förmåga försämras. Oljepump och manöverventiler kan då ta skada.
Lyftkedjor
Lyftkedjorna är fästade i gaffelvagnen och löper via länkrullarna till stativet.
Lyftstativ
Ytterstativet är fastsatt i truckens ram. Innerstativet är skjutbart uppåt med hjälp av lyftcylindern och lagras med rullar eller glidlager i ytterstativet.
Laststöd
Finns risk för nedfallande gods, ska gaffelvagnen vara utrustad med ett extra laststöd.
Gaffelvagn
Gaffelvagnen är upphängd i lyftkedjorna och löper på rullar i innerstativet. För att inte rulllarna ska fördärvas när du utsätter gafflarna för sidokrafter är rullarna i allmänhet något snedställda, eller också finns det ytterligare rullar, avsedda att ta upp sidokrafterna.
Frilyft
Frilyft anger hur högt gafflarna kan lyftas utan att innerstativet höjs. Fullt frilyft innebär att man kan lyfta gaffelvagnen till ytterstativets topp innan innerstativet börjar röra sig uppåt.
Lyftstativ
Lyftstativet är uppdelat i ytterstativ och innerstativ. Lyftstativ förekommer i ett stort antal varianter. Två-, tre- och fyrstegstativ anger hur många delar lyftstativet består av.
Med... och utan fullt frilyft
Ett stativ med tre eller fyra steg används för att erhålla en så låg truck som möjligt i förhållande till lyfthöjden. Höglyftande truckar är ofta utrustade med tre- eller fyrstegsstativ.
Låglyftare
Den låglyftande trucken har en begränsad lyfthöjd som sällan överstiger 200 mm. En hydraulcylinder lyfter gaffelpartiet och via ett länksystem trycks stödbenshjulen neråt.
Härigenom lyfts gafflarna i båda ändar. Länksystemet är avpassat så att gafflarna är horisontella under lyftet.
Snabbfakta kapitel 5
Materialhantering & emballage
Materialhantering
Pallställ finns i många olika varianter. Med pallställ kan samtliga lagrade enheter hanteras oberoende av varandra.
Fristapling innebär att godsenheterna staplas på varandra. Kan göras i enkla eller dubbla rader. Endast den övre lasten i varje stapel är åtkomlig. Metoden ställer stora krav på lastens hållbarhet, eftersom trycket på det understa godset ofta blir högt.
Djupstapling används ofta då man ställer gods mot vägg i rader, vilket ofta gör att man bara kan komma åt godset från ett håll. Man kan alltså inte använda principen ”först in –först ut” vilket är möjligt vid fristapling. Även här ställs höga krav på godsets hållbarhet.
Emballage
S k standardemballage är ofta utformat så att det passar på t ex en EUR-pall vars mått är 1200x800 mm. Halvpallens mått är 600x800 mm.
För att alla i transportkedjan ska veta att ett kolli måste hanteras på ett visst sätt märks emballaget med olika symboler, t ex för ”denna sida upp”, ”staplingsgräns” eller ”skyddas mot väta”.
Materialhantering och emballage
Det är viktigt att kunna emballera och märka upp godset på rätt sätt, och att kunna tyda märkningen. Det är förutsättningen för att alla i transportkedjan ska förstå hur godset ska hanteras, så att det kommer fram utan att skadas.
Titta lite extra på avsnittet om märkning, så att du lär dig symbolerna ordentligt. Det mesta i emballageväg kretsar kring EUR-pallen. Lär dig måtten – det är viktigt för att kunna räkna ut tyngdpunkten.
Materialhantering
Materialhantering omfattar transport, hantering, lagring och emballering av produkter. Materialhanteringen i sig ökar aldrig produktens värde, utan orsakar endast kostnader.
Genom industrins specialisering och centralisering samt den ökade internationella handeln, har materialhanteringskostnadens andel av totalkostnaden mångdubblats sedan sekelskiftet. För många produkter utgör den idag mer än hälften av totalkostnaden.
Stora förråd av material medför höga förråds- och räntekostnader. Även material för en kortare tids behov kan ibland ta stor plats och orsaka höga kostnader, som man försöker minska genom att t ex ”låta lagret komma till sig” på bil, båt, med järnväg eller flyg.
Materialstyrning och logistik
Detaljer och material som ingår i en produkt kan tillverkas hos flera olika leverantörer, både svenska och utländska. För att hålla ihop alla leveranser från olika leverantörer krävs en noggrann planering. Den kallar vi för materialstyrning.
Arbetet med materialstyrning sträcker sig från produktionsplanering till utleverans av den färdiga produkten.
Materialstyrning ingår i det som kallas logistik. Målet med logistik är att skapa ett rationellt flöde, så att rätt material finns på rätt plats, i rätt tid och i rätt mängd – helst också till lägsta möjliga totalkostnad.
Rullpallen är vanlig vid hantering av löst gods, t ex livsmedel.
Formatet är baserat på halvpallen (600 x 800 mm), men praktisk erfarenhet har gjort att man ökat det fria innermåttet så att det överstiger 600 mm.
Materialet den är tillverkad av kan variera, men när den står jämnt och plant ska den tåla en last på minst 500 kg.
Det ska finnas låsband för att låsa lasten på pallen.
Palldäcket (golvet) kan vara ribbat eller heltäckt.
Rullpallen finns i flera olika utföranden. Här är en med tre gallerväggar.
Pallen är oftast ihopfällbar så att flera kan skjutas in i varandra.
Tänk på att hjulen kan utsättas för stora påfrestningar om de är felvända när pallen rullas av från trucken.
Ett hjulpar ska vara fast, och det andra paret ska bestå av länkhjul.
Godshantering med truck
Att hantera och stapla gods på ett felaktigt sätt kan innebära stora risker, och att köra ut på ett lastbilsflak från en lastkaj kan vara direkt livsfarligt om du inte gör det rätt.
Därför måste du lära dig att rätt hantera olika typer av gods – hur man lyfter och bär pallen på gafflarna, hur man staplar gods, vad man ska tänka på vid lastning och lossning av lastbilar och så vidare. Det är ämnet för det här kapitlet.
Pallhantering
Parallella gafflar
När du hanterar en pall ska gafflarna föras in rakt i pallens gaffeltunnlar. Pallens mitt ska vara mitt emellan gafflarna. Om gafflarna förs in snett kan pallen skadas eller godset ramla av.
Gafflarna får inte tvingas in, utan ska fritt löpa in i utrymmet under pallen.
Använd hela gafflarna
När du tar en last ska du, när gaffellängden tillåter, föra in gafflarna helt under pallen. Är pallen ojämnt lastad ska du ha tyngsta delen vänd mot stativet. Under transport ska pallen alltid ligga an mot gaffelhälarna.
Knuffa inte pallen
Du bör inte skjuta eller knuffa pallar med gafflarna. Vid felaktig hantering lossnar pallens spikförband och virket kan splittras.
Lastyta
Gaffeltunnel
Bromsarna
Bromsarnas funktion är en viktig detalj som du inte får glömma att kontrollera.
Färdbromsen kan du testa genom att sakta köra framåt och bromsa. Bromsen ska ta jämnt.
Parkeringsbromsen testar du lämpligast stillastående i en backe. Har du inte tillgång till någon backe, kan du prova parkeringsbromsen genom att rulla trucken mycket sakta framåt och slå till bromsen.
Är din truck utrustad med automatisk parkeringsbroms ska du kontrollera att den slår till när du lämnar förarplatsen.
Oljeläckage
Vid topplyft –tänk på takhöjden.
När det är kallt – varmkör hydrauloljan. Kör t ex hydraulfunktionerna till ändlägena.
När du flyttat trucken tittar du efter om det har läckt ut olja på golvet. Har olja runnit ut är det ett tecken på en skada i hydraulsystemet. Den utläckta oljan är samtidigt en säkerhetsrisk. Därför ska du anmäla felet till arbetsledningen samt även torka upp all olja.
Hydraulfunktionerna
Kör dagligen samtliga hydraulrörelser till sina ändlägen. Hissa upp gaffelvagnen till stativets topp.
Genom att köra hydraulfunktionerna till sina ändlägen smörjer du de känsliga cylindrarna och minskar risken för läckage. När du hissar gaffelvagnen till stativets topp (topplyft) gör du dessutom en kontroll av att hydraulsystemet innehåller tillräckligt med olja.
Lyftsystemet
Det är viktigt att du kontrollerar lyftkedjorna, eftersom de bär upp hela lasten. Titta efter sprickor och skador på länkarna i kedjan.
Kontrollera stativets, gaffelvagnens och kedjornas infästningar. Torka bort smuts och överflödigt fett.
Ta också en titt på hydraulslangarna och se efter så att hydraulkolvarna är blanka och utan repor.
3 Kontrollera gafflarna
Gafflarnas kondition påverkar säkerheten. De bör därför kontrolleras minst en gång per år av speciellt utbildad personal.
Du kan själv däremellan kontrollera att gafflarna inte har några sprickor. Se efter speciellt noga vid gaffelhälen.
DAGLIG TILLSYN
Den dagliga tillsynen är till för din och dina arbetskamraters säkerhet. Som förare är det du som har ansvaret för att den genomförs.
Här kommer en snabbguide över vad du skall kontrollera.
1 Batteri
Kolla att det finns tillräckligt med elektrolyt i batteriet ungefär en gång i veckan. Torka rent. Tänk på risken för frätskador och knallgasexplosion. Använd skyddsutrustning.
2 Yttre skador och däck
Ta ett varv runt trucken. Kolla om det finns några skador på hjul eller andra yttre delar.
3 Lyftsystem
Se om du kan hitta några skador på gafflar, gaffelvagn, kedjor, infästningar, länkrullar, slangar eller stativet.
4 Instrument
Kontrollera timmätare, varningslampor, signalhornet, m. m.
5 Hydraulfunktioner
Kör alla hydraulfunktioner till sina ändlägen, då smörjs hela systemet.
6 Styrprov och bromsar
Kör sakta och gör fulla styrutslag. Kontrollera också att bromsar och klämskydd fungerar.
7 Oljeläckage
Efter att ha flyttat trucken tittar du på golvet efter ev. oljeläckage.
Håll trucken ren
Till sist: håll trucken ren. En dåligt skött truck kan vara farlig. Olja på ratt, styrarm, spakar eller pedaler medför risk för att du slinter och en olycka kan lätt inträffa. Ha alltid en ren trasa till hands för att torka av manöverorgan och händer.
LADDNINGSPLATSEN
Ögonspolning
Vid laddningsplatsen ska det finnas möjlighet till ögonspolning.
Ventilation
Lokalen där trucken
laddas ska ha god ventilation.
Ögonskydd
Använd ögonskydd och skyddshandskar vid allt arbete med batteriet, även vid vätskepåfyllning och kontroll av elektrolytnivån.
Rent batteri
Polanslutningarna ska hållas rena och insmorda med fett. En vanlig orsak till att batterier förstörs är att de inte hålls tillräckligt rena.
Rätt aggregat
Ladda med det aggregat som är avsett för truckens batteri. Fel aggregat kan förstöra batteriet.
Rökförbud
Rökning och öppen eld är inte tillåten i närheten av laddningsplatsen – risk för explosion.
Så här laddar du ett batteri
1. Öppna upp runt batteriet så att gas och värme lätt kan försvinna.
2. Kontrollera att laddaren är frånslagen och att kopplingsdonen är hela.
3. Koppla till laddaren, slå sen till strömbrytaren (och efterladdningsuret, om sådant finns).
4. Kontrollera att laddningen startat. Amperemätaren ska ge utslag eller kontrolllampan tändas.
Om inte laddningen startar, så kontrollera att kablarna är riktigt anslutna och att det inte är någon glappkontakt. Om batteriet inte tar laddning måste både batteri och laddare undersökas av utbildad personal.
Så här gör du efter en laddning
Kolsyresläckare... ... ska finnas vid laddningsplatsen. Den lämpar sig för bränder i motorer och elutrustning.
Laddinstruktion
En tydlig laddinstruktion ska finnas på laddplatsen.
Varning för syrastänk!
Kontakta läkare om du fått syrastänk på dig – framför allt i ögonen.
1. Kontrollera att amperemätaren endast ger obetydligt utslag eller att lampan för underhållsladdning lyser.
2. När batteriet är färdigladdat slår du av laddarens strömbrytare innan du kopplar bort laddningshandsken. Gör du inte det är risken för gnistbildning stor, och därmed också risken för en knallgasexplosion.
3. Koppla isär laddningshandskarna, häng upp kablarna och anslut batteriet till trucken.
4. Torka av batteriets ovansida.
5. Fyll eventuellt på destillerat vatten.
Kap 7 Övningsuppgifter
1. Till vem skall fel på trucken i första hand anmälas?
A. Skyddsombudet
B. Truckreparatören
C. Arbetsledningen
2. När skall daglig tillsyn utföras?
A. När fel uppstår på trucken
B. Vid varje arbetsskifts början
C. Efter varje arbetsskifts slut
3. Hur provar man lämpligast färdbromsen?
A. Genom att köra sakta och bromsa
B. Genom att köra fort och bromsa
C. Genom att köra sakta, svänga och bromsa samtidigt
4. Hur smörjs lyftcylinderns kolvstång?
A. Den behöver inte smörjas
B. Genom en smörjnippel i cylinderns topp
C. Genom ett s k topplyft
5. Varför är det viktigt att kontrollera lyftked-
jorna?
A. De bär hela lasten
B. De bär halva lasten
C. Lyftcylindern kan snedbelastas
6. När bör man fylla på destillerat vatten i ett blybatteri?
A. Före laddningen
B. Efter laddningen
C. Saknar betydelse
7. Vad bör man först kontrollera om gafflarna inte går att hissa i topp?
A. Hydrauloljefiltret
B. Lyftkedjorna
C. Oljenivån i hydrauloljetanken
8. Vad händer med plattorna i ett batteri med för låg elektrolytnivå?
A. Plattorna kortsluts
B. Plattorna oxideras
C. Plattorna påverkas ej
BRANDSKYDD
Vattensläckare
Vatten lämpar sig för att släcka bränder i t ex trä, papper och tyg. Däremot skall man aldrig släcka oljebränder med vatten.
Kolsyresläckare
Kolsyresläckaren lämpar sig för bränder i motorer och elutrustning, men är mindre effektiv mot bränder i truckens inredning.
Pulversläckare
Pulversläckaren klarar de flesta typer av bränder. Pulvret kan dock försvåra reparationerna av trucken.
Du måste vara medveten om brandfaran i en truck. Hydraulolja brinner explosionsartat.
Om du inte har brandsläckare på din truck ska du ta reda på var brandsläckare finns på din arbetsplats.
Blockera aldrig eldsläckningsmaterial eller branddörrar genom att parkera eller sätta gods framför dem.
Använd alltid typgodkända brandsläckare.
Rikta brandsläckarstrålen mot lågornas bas.
Så här minskar du brandrisken:
Se till att öppen eld eller rökning inte förekommer när du laddar batterier
Håll trucken ren
Anpassa hastigheten
Hastigheten måste anpassas efter vägförhållanden, sikt och last.
Undvik att göra snabba accelerationer eller inbromsningar. Ta inte heller kurvor med för hög hastighet, eftersom trucken kan välta eller lasten falla av. På våta och hala underlag måste du vara extra försiktig.
Det här gäller naturligtvis lika mycket på arbetsplatsen som ute i trafiken!
Gott omdöme och öppna ögon
Den här boken innehåller många säkerhetsregler som du som förare måste känna till. Men reglerna täcker inte allt. Därför måste du ha ett gott omdöme och vakna ögon. Då kan du uppmärksamma situationer som kan utgöra en säkerhetsrisk och därigenom undvika dem.
När du kör trucken hänger säkerheten på dig.
Riskbedömningar & skriftliga instruktioner.
Arbetsmiljölagen är mycket tydlig angående företagets ansvar för en riskfri arbetsmiljö. Utgångspunkten är att allt som kan leda till ohälsa eller olycksfall skall ändras så att risken undanröjs.
Om riskerna i arbetet är allvarliga måste det finnas skriftliga instruktioner enligt AFS 2023:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete.
Dessa instruktioner ska vara lätta hitta och lätta att förstå för arbetstagaren. Det är också viktigt att de hålls aktuella och innehåller uppgift om när de är uppdaterade.
De skriftliga instruktionerna kan behöva kombineras med muntliga. Arbetsgivaren bör anpassa introduktion och instruktioner till arbetstagarens ålder, erfarenhet, vana vid arbetsuppgiften, språkkunskaper, kulturella bakgrund och eventuell funktionsnedsättning. Arbetsgivaren bör också förvissa sig om att instruktionerna uppfattats riktigt.
Riskbedömningar, åtgärdsplaner och sammanställningar av skador och tillbud skall alltid vara skriftliga, även på små företag.
Kraven på undersökning och riskbedömning är mycket tydliga i flera
AFS:ar. Om du är intresserad, läs mer i:
AFS 2023:11, 2 kap. Använding av arbetsutrustning
AFS 2023:11, 4 kap. Användning av truckar
AFS 2023:11, 11 kap.Användning av lyftanordningar & lyftredskap
Läs i första hand §4 i vardera om du undrar över vad som gäller för undersökning och riskbedömning.
Enligt Arbetsmiljölagen skall allt som kan leda till ohälsa eller olycksfall ändras så att risken undanröjs
TRUCK 1
Den här boken ingår i en kurs för truckförare. Målet är att skapa skickliga förare, med förmåga att snabbt få rätt sak på rätt plats i rätt tid – och samtidigt upprätthålla en säker arbetsmiljö. Det kräver en förare som kan tänka truck –inte bara köra. Boken är skriven av MA-system, ett företag som inte är knutet till några speciella truckmärken eller leverantörer.
Materialet är det mest använda i Sverige och uppfyller med marginal de krav som ställs i TLP 10, den läroplan som arbetsmarknadens parter tagit fram.
MA-system Utbildning AB
Porfyrvägen 14, S-224 78 Lund
Tel: 046 32 90 10 | education@masystem.se www.masystemutbildning.se