Issuu on Google+

Sankt ansgar

MedDelanden Fr책n sankt ansgars stiftelse 2011


FRISKT VATTEN Hesekiel ger i sitt fjärde kapitel en skön vision av det rika kristna livet. Grunden för profetsynen är de geografiska förhållandena mellan Jerusalem och döda havet. Där rinner en flod fram, den berikar de marker den passerar och faller så småningom ner i Döda havets salta och livlösa vatten. Men precis där floden faller i Döda havet är havet friskt och näringsrikt och vattnet är vimlar av fisk. För profeten blir synen en verksam tydning av livet för Guds församling. Kyrkan lever bäst i Dödens världshav när den lever precis där strömmarna från det himmelska Jerusalem faller ner och ger en zon av mineralrikt friskt himmelskt vatten. Jag tänker på Sankt Ansgars kyrka när jag läser texten. I femtio år har kyrkan funnits. Vart enda år med ambitionen att gestalta gudstjänsten så nära de levande strömmarna från ovan som möjligt. Eller om man så vill; i så mycket kontakt med de levande rötterna som möjligt. I Sankt Ansgars kyrka gestaltas medvetet liturgin och bönen i enlighet med kyrkans tradition från kyrkans begynnelse. Två årtusendens erfarenheter försöker tas till vara. Och frukten har inte uteblivit. I fem decennier har kyrkan gett mönster för bön och mässa åt generationer av studenter. Och människor som sökt länge efter närheten till vattenströmmarna har sökt sig till gudstjänsterna. Här i världen går allt upp och ned. Naturligtvis så också på Sankt Ansgar. Men i alla år har gudstjänstlivet varit rikt och dragit många till sig som tänker på samma sätt som en av våra nuvarande unga gudstjänstfirare sa, när hon första gången deltog i en högmässa: här är jag hemma. Och till de ganska stora skaror som firar gudstjänst och ber tidegärden i Sankt Ansgars kyrka måste vi allt mer på allvar räkna med den växande skaran som via datorns podradio deltar i gudstjänsten. 2011 var också det året då fyra gudstjänster från Sankt Ansgar sändes i TV. Med den ständiga strävan att vara just där det friska vattnet från tronen strömmar ner i tidens hav vill Sankt Ansgar med sitt gudstjänstliv finnas som en plats där friskt vatten alltid finns att tillgå. Må det få berika alla som fysiskt eller framför dataskärmar och TV-skärmar vill söka sig dit där vattnet med läkedom och liv har stark koncentration. Bo Brander studentpräst och föreståndare Omslagsbild: Kyndelsmässodagens tv-sända högmässa 2011. Fotograf: Josefin Lilja


Bengt Stolt:

Därför byggdes Sankt Ansgars kyrka Bengt Stolt var en av de drivande krafterna i den landsomfattande insamling på 1950-talet som gjorde det möjligt att bygga S:t Ansgars kyrka på Marie Bebådelsedag 1961. Här berättar han om en nattvardsväckelse som inspirerade till att kyrkan kom till. Den första högmässan i vad som då kallades S:t Ansgars kapell firades palmsöndagen den 26 mars 1961, alltså för mer än ett halvsekel sedan. Celebrant var docenten Ragnar Holte, medan predikan hölls av studentprästen Hans Sjöström. Gudstjänsten ingick i ett firande av stilla veckan, som då var en exklusivitet men i dag är en självklarhet. Uppsala hade då nyligen fått en heltidsanställd studentpräst. Sjöström och hans familj bodde i Ansgarsgården. Prosten Hans Sjöström tjänstgjorde också vid 50-årsjubileet år 2011. I nutiden är det självklart, att mässa betyder nattvardsfirande och att högmässa är namnet på en sjungen mässa. Mässa firas ju numera i många kyrkor varje söndag. Så har det inte alltid varit, av flera orsaker. Det dominerande motivet vid mässofirandet var sedan mitten av 1800-talet åminnelsen av Jesu död på korset för våra synders skull. Det medförde en sorgsen stämning som vid en jordfästning. Det var en vanlig sed att kvinnorna skulle gråta vid kommunionen. Mässan, särskilt när den av vissa präster firades i svart kappa i stället för mässhake, hade en deprimerande inverkan på känslolivet, som var krävande att uppleva alltför ofta. Särskilt gällde detta den förkortade ordning, som bara bestod av skriftermål och nattvardsmässa. Varningar för ett ovärdigt deltagande bidrog till att allt färre av de vanliga församlingsmedlemmarna vågade följa invand kyrklig sed och gå fram till nattvardsbordet. Där nattvardsseden ännu levde kvar fanns uppfattningen att man inte skulle deltaga alltför ofta. I Lunds domkyrka firades söndaglig mässa till 1925. Seden upphörde när prästerskapet upptäckte att en församlingsbo gick till nattvarden varje söndag. I många mellansvenska församlingar firades nattvard endast vid konfirmandernas första nattvardsgång. I den samtida teologiska diskussionen ifrågasattes om inte nattvarden vore ett utomkristet tillägg till "Jesu enkla lära." I Uppsala diskuterade teologer omkring 1920, om det inte vore tid att avskaffa nattvardsfirandet i svenska kyrkan.


Under 1920-talet skedde en vetenskaplig omorientering. Forskarna utgick inte längre från vad man i nutiden ansåg möjligt. Man studerade vad Jesus i de nytestamentliga texterna säger om sig själv och sin verksamhet. Jesus ansåg sig kallad att upprätta ett nytt förbund, med sig själv som Messias och med sina apostlar som ledare av hans kyrka, som var det nya förbundet i förhållande till Israels tolv stammar. Instiftandet av nattvarden ansågs som ett centralt moment i Jesu kyrkogrundande gärning. Tolkningen kallades "Den nya kyrkosynen." Den medförde en ljusare syn på nattvardens rika innehåll, som långsamt tog sig uttryck i ett allt flitigare nattvardsfirande. Den gudstjänst som bara bestod av skriftermål och nattvardsmässa började upplevas som onödigt dyster. Högmässans tyngdpunkt försköts med ärkebiskop Yngve Brilioths (1891-1959) ord från "det talade ordets tyranni" till "kultens livfulla actio". Målet blev under 1900- talet att återge nattvardsgången dess centrala plats i kyrkolivet och att lära kyrkobesökarna att bli aktiva gudstjänstdeltagare. Sådant var läget i akademiska kretsar vid mitten av 1900-talet. I Uppsala domkyrka infördes i början av 1940- talet en morgonmässa varje vecka. De celebrerande prästerna ägnade sig åt högre studier och tjänstgjorde utan ersättning. Initiativtagare var Herman Hedberg (1897-1964). Han vistades i Uppsala för att tentera av en teol. kand. och bli präst men var ursprungligen sjukhusdiakon och inte ens student. 1940 började "frater Herman" att dagligen bedja completorium i Helga Trefaldighetskyrkan, som ställts till förfogande av kontraktsprosten Fredrik Dahlbom. Efter sin prästvigning 1944 införde han en söndaglig morgonmässa i Helga Trefaldighetskyrkan. Han blev engagerad som Societas Sanctæ Birgittæ kaplan med ansvar för det liturgiska gudstjänstlivet i Uppsala med morgonmässor och tidegärd, således som ett slags extra studentpräst. De gudstjänster han svarade för besöktes huvudsakligen av studenter och påverkade inte det vanliga gudstjänstlivet i församlingarna. Genom sin kunnighet, sin diplomatiska förmåga i kontakterna med kyrkoledningen och sitt lugna men målmedvetna arbete på att berika gudstjänstfirandet blev Hedberg en förebild för många av de liturgiskt intresserade präster, som utbildades i Uppsala. Det väsentliga var givetvis ett flitigare nattvardsfirande. Önskvärt var att detta skedde under värdiga former och under ledning av en enda präst, som firade mässan i Kristi stad och ställe, möjligen biträdd av assisterande ämbetsbröder. På den punkten var utvecklingen enhetlig i Uppsala och Lund. Den medförde ett sätt


att fira högmässan, som efter någon generation blev välkänt och normerande. Till slut något om yttre ting: Den utveckling mot ett innerligare gudstjänstliv, som här skisserats, gjorde det naturligt för en engagerad präst att använda uttrycksfulla ceremonier vid gudstjänstfirandet som korstecken och elevation. De har ibland mötts med oförstående från personer, som vant sig att altartjänsten utfördes av två lika klädda präster i ett symmetriskt rörelseschema. Det kyrkliga förnyelsearbetet ifråga om mässans utförande innebar i Uppsala ett återupplivande av detaljer ur äldre svensk tradition. Den liturgiskt lärde Herman Hedberg motiverade detaljerna i sitt mässofirande med att han bara tagit upp sådant, som tidigare förekommit i Svenska Kyrkans högmässor men under årens lopp tappats bort. Vid den tiden ansåg kyrkoledningen det som ett handboksbrott att inte följa kyrkohandbokens föreskrifter till punkt och pricka. 1949 visste ingen vad som skulle ske med mässofirandet i Uppsala, om Herman Hedberg skulle avlida. Därför bildades "Sankt Ansgars stiftelse". Dess arbete ledde till vad som nu är Sankt Ansgars kyrka. Att Uppsala domkyrka på 1990-talet skulle införa dagens rika mässofirande kunde ingen ana då.


Veckans Böner och Gudstjänster Femtio år i Sankt Ansgars kyrka med rika gudstjänster och trogen bön. År 2011 sökte sig 100-150 personer till högmässa under terminerna. Onsdagskvällarna stiger ett 40-tal huvudsakligen studenter in genom dörrarna för kvällsmässa. Och tisdag och fredag morgon trotsar ett tiotal frestelsen att stanna i sängvärmen och deltar i stället i morgonmässorna. Och så har vi det regelbundna bedjandet i tidegärdens form morgon och kväll. ”I dina händer Herre Gud befaller jag nu min ande...” Vi sitter i koret runt altaret, inte sällan är koret då fullsatt och stolar nere i kyrkan får tas i anspråk. På morgnarna smyger några få förbi orgeln för att samlas framför Emausikonen med sin ljusbärare och lovsjunga Gud vid dagens början. En ny form har vespern på lördagskvällen fått. Med ljus i händerna, som tänds när den uråldriga ljushymnen sjungs inleds den nya veckans bedjande: ”Du strålande glädje, eviga återsken av Fadern, helig är du, Jesus Kristus” börjar den. Så läggs ackordet till hela veckans bedjande och mässfirande. Foto från en av de allra första gudstjänsterna i kyrkan 1961

Det är de frivilligas arbete som bär Nästan allt arbete sker på frivillig basis. Studenter ansvarar också äldre gudstjänstfirare är engagerade i olika uppgifter. De vårdar sig om liturgiska kläder, är sakristaner, förebedjare, psalmister, fixar kyrkfrukost och onsdagsfika och mycket mycket mer, de är lektorer i tidebönerna. Utan denna skara av frivilliga skulle gudstjänstlivet i Sankt Ansgars kyrka inte kunna finnas. Sankt Ansgars stiftelse verkar inom Svenska kyrkan, men är ekonomiskt helt fristående. Gudstjänstgemenskapen är ingen församling eller förening med medlems- eller kyrkoavgift. Det är en öppen gemenskap. Hela den kyrkliga och pastorala verksamheten i Sankt Ansgars kyrka finansieras av frivilligt insamlade medel. Den största delen av intäkterna kommer från de kollekter som tas upp vid gudstjänsterna. Men de måste kompletteras för att ekonomin skall gå ihop.


FRISK LUFT Ekonomiska utmaningar har vi. Fläkten till kyrkan måste bytas. I femtio år har den gjort sin tjänst. Men den är gammal och trött. Vid reparationsbehov går det sedan länge inte att finna reservdelar. Den drar onödigt mycket energi och uppfyller inte vår tids krav på luftförsörjning. Så sommaren 2012 skall en ny installeras. Då luftkanaler skall dras i kanten av köksregionen, samlingssalen och det som kallas gamla sakristian, ger det anledning att reparera det sönderfallande köket och att göra omdispositioner för att få bättre utrymme i samlingssalen. Den fylls fort och är inte sällan vid kyrkfrukostar otillräcklig i förhållande till alla som vill delta.

En av de första bilderna av S:t Ansgars kyrka inför invigningen 1961

Radiogudstjänster Varje söndag spelas gudstjänsten i Sankt Ansgars kyrka in och sänds på internet som podradio. Möjligheten att lyssa genom att gå in på Sankt Ansgars webbplats för att lyssna direkt eller hämta hem eller prenumera på sändningarna till sin dator eller smarta mobil används av många hundra. Den samlade statistiken för det senaste året visar att antalet lyssningar är stort och växande. Uppskattningsvis är det minst lika många personer som deltar i gudstjänsterna på nätet som på plats i kyrkan och troligen närmare dubbelt så många. Det handlar om 10.000 lyssningar under ett år. Hör gudstjänsterna på webbplatsen www.ansgar.nu Prenumerera på med iTunes eller på podradio.se


GE MED AUTOGIRO Sankt Ansgar behöver gåvor och kollekter. Det här är ett frimodigt upprop för stiftelsens autogiro. Det har blivit lätt att teckna autogiro. Stöd gärna Sankt Ansgar på det sättet. Välj den summa du vill ge och bestäm hur ofta du vill ge din gåva. Du kan självklart avsluta autogirot när du vill. Du kan numera använda dig av internetbank. Logga in på den och fyll där i ett medgivande till: S:t Ansgar Bankgiro 5377-5334 Plusgiro 34 04 88-6 Kontakta gärna expeditionen 018 - 52 15 70 expeditionen@ansgar.nu för mer information eller om du behöver hjälp.

Sankt Ansgars stiftelse Studentvägen 34, 752 34 UPPSALA Kanslist Jessica Claesson 018 - 52 15 70 expeditionen@ansgar.nu Studentpräst Bo Brander 018-52 15 80, 070-648 37 33 studentprast@ansgar.nu Intendent Anders Simonsson 0706-521 570 intendent@ansgar.nu Kantor Richard Pleijel 0733-504 722 kantor@ansgar.nu

SANKT ANSGAR •

Högmässa varje söndag kl 10

Mässa tisdag och fredag kl 08:30 och onsdag kl. 20

Dagliga tideböner – laudes kl 08:30 och completorium kl 21:30 och lördagsvesper kl 18

Studentboende i korridorrum


S:t Ansgar 2011