Östersund - Vinterstaden

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Östersunds kommun

ANNONS

Östers nd Vinterstaden

Charlotte Kalla – Sveriges nya skiddrottning

Yra och fest – året om

Nationellt Vintersportcentrum:

Skidåkarnas Fame factory Medföljer som bilaga till Dagens Industri i februari 2008.

Välkommen till

Östersund!

Innehåll

Allt fler vill etablera sig i östersund.

Människor, myndigheter, företag och investerare ser en ljus framtid för Östersund - och jag förstår varför. Här händer saker som man bara pratar om på andra ställen och ingenting verkar omöjligt.

Nationellt vintersportcentrum Skidåkarnas Fame factory.... 4 Världens bästa skidstadion......................... 4 Charlotte Kalla – Sveriges nya skiddrottning ............... 6 Syskonpar med OS-drömmar ...................... 6 Snö of Sweden ................. 14 Från garnisonstad till framtidstro ...................... 16 Varma långkalsonger ....... 18 Tält i världsklass .............. 20 Yra och fest året om......... 22

Östersundarna är öppna och gästvänliga och trivs med varandra och med nya människor. Gäster känner sig välkomna och märker den gemensamma känslan av stolthet som finns. De sociala nätverken och kontakterna är många och starka, både i kultur- och föreningslivet, företag och arbetsplatser, bostadsområden, skolor, på kaféer, gator och torg.

förutsättningar. Nu har vi världens bästa skidskyttestadion och vi bygger, tillsammans med den samlade idrottsrörelsen och Sverige Olympiska Kommitté, ett nationellt vintersportcentrum. Du kan läsa mer om att här bor, studerar, tränar och testar sig den svenska eliten för att de bästa förutsättningarna finns här. Intresset växer starkt också bland idrottare från andra länder.

Det kanske viktigaste av allt är att vi vårdar våra tillgångar. Vi är rädda om naturen, miljön och vårt kulturarv och vi tar ett stort ansvar för varandra. Dessutom har vi Europas renaste luft och renaste vatten.

VÄLKOMMEN TILL ÖSTERSUND.

Det finns en stark framtidstro i Östersund. Upplevelsenäringarna, ett nytt och spännande universitet, fenomenala företagare, entreprenörerna inom kultur och idrott är en god grund för en positiv framtidstro. När det dessutom finns en gemensam vilja att samarbeta ger det kraft att förverkliga drömmarna och visionerna för Östersund.

Jens Nilsson Kommunstyrelsens ordförande

För visioner och spännande framtidsplaner finns det i Östersund. Här finns ett utmärkt företagsklimat och med initiativ från näringslivet, föreningar och enskilda diskuteras ständig nya spännande utvecklingsprojekt.

Upplevelseindustrin i Sverige har ett dynamiskt centrum här i Östersund och samverkan mellan universitet, näringslivet, kommunerna och den sociala ekonomin skapar en stark utvecklingskraft. Östersund har sin givna plats i de europeiska nätverken och förbereder sig för den allt tuffare globala konkurrensen.

Vi lever i harmoni och gemenskap med våra grannar, såväl i Jämtland och Härjedalen, som i den större regionen med Trondheim och Sundsvall. Samarbetet är utmärkt och vi kraftsamlar för gemensam utveckling.

För mer än 10 år sedan bestämde vi oss för att den kalla och långa vintern är vår främsta tillgång. Det var också då vi bestämde oss för att en dag stå som värd för ett VM i skidskytte – en idrott som var i stark utveckling.

Nu är vi där och bjuder världen på en sällan skådad idrottsfest och vinterfestival.

Vi har tillsammans med näringslivet, universitet och idrottsrörelsen utarbetat strategier för ekonomisk tillväxt som tar tillvara Östersunds och regionens starka

BILAGAN PRODUCERAS AV ÖSTERSUNDS KOMMUN. FRÅGOR OM INNEHÅLLET BESVARAS AV: EVA LARSSON Informationschef eva.m.larsson@ostersund.se Telefon 063-14 31 05 www.ostersund.se MEDFÖLJER SOM BILAGA I DAGENS INDUSTRI I FEBRUARI 2008.

2

018 - 490 11 00 www.marknadsmedia.se PROJEKTLEDARE: Torgeir Dahl

Mathias Loder 018-490 11 00 ANNONSER: Mattias Oscarsson Rickard Moritz

TEXT: GRAFISK FORM: REPRO: TRYCK:

Henrik Landström Anna Hammarbäck Bildrepro Stockholm Winkowski, Polen

Hela denna bilaga är en annons från Östersunds kommun

ANNONS

ANNONS

VM 3

på en månad

I motiveringen lyftes även fram stadens ambition att kunna konkurrera med Falun som en viktig internationell arrangör av längdskidåkning. I Östersund bor flera landslagsprofiler, till exempel Charlotte Kalla och Anders Södergren.

Enduro-VM kommer att ha en deltävling i Östersund för tredje året i följd. Årets datum blir 15-17 mars. Junior-VM i Curling genomförs i Östersund för andra gången på nio år. Tävlingarna sker i staden från första till nionde mars.

Förutom pågående Skidskytte-VM kommer både Enduro-VM och Junior-VM i Curling genomföras i Östersund inom en månad – ett tydligt steg mot att profilera sig som en av Sveriges allra bästa idrottskommuner.

– Jag tycker att det är jätteroligt att Östersund verkligen jobbar så pass brett med att bli en evenemangsstad. Ur ett idrottsperspektiv att det är viktigt att Sverige är värd för stora idrottsarrangemang och det

är bra med kommuner som verkligen vill ta på sig evenemang. Sedan som Östersundare med både föräldrar och vänner i staden ser jag vad det betyder för attraktiviteten hos en stad, och vad det betyder att det händer lite roliga saker och att man faktiskt vågar satsa, säger Karin Mattson, Riksidrottsförbundets ordförande och före detta östersundsbo.

3YRE 2EKLAMBYRk &OTO 4OMMY !NDERSSON

Foto: Sverker Berggren

Sport & affärer rankar varje år Sveriges främsta idrottskommuner.

2007 placerade sig Östersund på en nionde plats. I motiveringen lyftes fram stadens OS-ambitioner, Mittuniversitets betydelse för idrotts- och evenemangsutvecklingen i Östersund och så klart Östersunds tydliga fokus på att etablera sig som en av världens bästa arrangörsorter för skidskyttetävlingar.

Suppor ter | Gold

Tro kan flytta berg.

Vi också.

Toréns är ett heltäckande markentreprenadföretag inom mark och anläggning.

Som ett av Mellannorrlands ledande företag har vi den kompetens och de resurser som krävs för att utföra just dina uppdrag. Ring oss, det räcker!

Norra Åsvägen 93 831 52 Östersund Tel 063-15 24 50 www.torens.se

3

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Östersunds kommun

ANNONS

Nationellt Vintersportcentrum:

Skidåkarnas Fame Factory På Nationellt Vintersportcentrum grundläggs framgångarna i svenska vintersporter. Här testar sig elitidrottare som Charlotte Kalla och Helena Jonsson på regelbunden basis, uppbackad av ett team av forskare och tränare i världsklass.

– Det här är en mötesplats för idrott och akademi, berättar verksamhetschef HC Holmberg. Det som är speciellt här är att idrotten är en del av universitetet och just det är vår styrka.

Nationellt Vintersportcentrum är en del av Mittuniversitetet, beläget mitt i centrala Östersund på det gamla A4-regementet.

Centret grundades 2001 och finansieras av bland annat EU-projekt, omställningspengar från regementsnedläggningen och av Svenska Olympiska Kommittén.

Många svenska elitvinteridrottare studerar i individuellt anpassade program på Mittuniversitetet. Sex olika landslag är knutna till Nationellt Vintersportcentrum (längd, skidskytte, alpint, freestyle, skridsko och snowboard) och de genomför regelbundna tester på centret.

– Vi jobbar med fyra olika steg: förutom testerna är det träning där vi mest är in-

blandade med skidåkarna och skidskyttarna. Sedan är det utbildning och forskning som är skarpt avgränsad till skidforskning, säger HC Holmberg.

Sveriges Olympiska Kommitté vill göra Nationellt Vintersportcentrum till världsledande inom vintersport och Gunde Svan har höjt centret till skyarna och utnämnt det till en av nycklarna till framgång för det svenska skidlandslaget.

– Gunde är ju högsta ansvarig för landslaget, så det betyder så klart väldigt mycket för oss. Gunde är väldigt innovativ och det står vi också för, säger verksamhetschef HC Holmberg.

HC Holmberg drar paralleller till Gundes karriär och säger att det är de innovativa som spränger gränserna. När Gunde besökte Nationellt Vintersportcentrum första gången fascinerades han av möjligheterna till finslipning av teknik tack vare de avancerade labbmiljöerna. Till Johan Flinck på Aftonbladet berättade han hur avundsjuk han var över att han inte hade de möjligheterna då han själv var aktiv.

– Inte många universitet kan ha skidspår utanför fönstret. Det är nära till allt och en unik miljö här. Här ska vi skapa idéer och driva utvecklingen framåt. Du kanske inte gillar liknelsen, men vi är lite av en fame factory. Här analyseras vad de aktiva behöver för att utvecklas och så försöker vi

fixa det.

Sveriges Olympiska Kommitté ser potentialen i Östersund, att det inte bara ska vara en stad där många skidåkare tränar och studerar, utan att testmiljöerna och träningsanläggningarna på sikt ska byggas ut. Drömmen, enligt HC Holmberg, är ett vinterpalats, med bland annat skidtunnel och skridskooval, som skulle möjliggöra träning året runt.

Världens bästa skidstadion Det nya förbättrade skidstadion i Östersund är en del av Östersunds satsning på att bli en återkommande världscupstävlingsstad. Men stadion är även en viktig del i en medveten strategi för att förbättra stadens chanser att vara värd för stora mästerskap och någon gång få arrangera vinter-OS. Skidstadion i Östersund har kapacitet att kunna ta emot 10 000 åskådare på läktare, samt 2 000 ute i spåren. Tack vare stora investeringar på belysningar finns möjligheten att arrangera tävlingar på kvällen som kan sändas i högkvalitativa tv-sändningar.

Dessutom har ett optikfibernät lagts ut så att media och ledare kan koppla upp sig för att till exempel kunna följa mellantider,

kolla vindförhållanden och snötemperatur.

– Belysningen gör att teve kan sända på bästa sändningstid från vårt stadion. Sedan är det ju roligt att stadion är miljöcertifierad, vi har till exempel speciella nät som tar hand om rester efter kulor. Det roligaste, tycker jag som kommunpolitiker, är att vi värmer upp våra besöks- och

funktionärstält med fjärrvärme istället för dieselaggregat så att det blir helt avgasfritt, säger Karin Thomasson, ordförande i Kultur- och fritidsnämnden.

får man alltid bussas ut till tävlingarna.

Vårt stadion är unik och gör Östersund till ett attraktivt alternativ för stora tävlingar, säger Karin Thomasson.

Fjärrvärmeledningarna är en del av Östersunds miljösatsning. Men det som är mest unikt och miljövänligt är att stadion är så lättillgänglig. Det är femton minuters gångavstånd från centrala Östersund och det är femton minuter med bil ut till flygplatsen.

Det är världsunikt.

Stadionchef Bosse Jonsson berättar stolt om skidstadion.

– Publiken på stadion har en naturlig sluttning som gör att man, förutom att uppleva själva tävlingen, kan titta ut mot Storsjön och den öppna fjällutsikten. Stadion ger oss möjlighet att kunna ha mästerskap som vi har just nu och World Cup-tävlingar.

Vi vill bli bland de fem största tävlingsorterna i världen. Genom att vi lagrar snö här i Östersund blir vi ett attraktivt alternativ för World Cup-premiären som ligger i november.

– Om man åker ner på kontinenten så

Med vidareutvecklat spårsystem, nytt sekretariat, ypperliga utrymmen för media, 40 permanenta vallabodar, utbyggd skjutbana och konstsnöanläggning är arenan av absolut världsklass – färdig att ta emot skidvärldens stora evenemang.

4

Hela denna bilaga är en annons från Östersunds kommun

ANNONS

Foto: Lars Aronson

ANNONS

Krönika: Kom igen! Det ska hinna plana ut innan vi avslutar det här, skriker Mats Ainegren, labbingenjör på Nationellt Vintersportcentrum. För några månader sedan sprängde Charlotte Kalla alla gränser på samma rullband, fast med skidor. I dag är jag själv på plats för att se vilket virke jag är gjord av.

SOM AMATÖRLÖPARE MED DRÖMMAR om maraton är ett VO2-max-test (mäter syreupptagningsförmågan) något som funnits i tankarna ett bra tag. Många löpare gör ett sådant test för att få ett kvitto på sin fysiska status, och för att få lite vägledning av proffs om hur man ska lägga upp sin träning. När jag får en rundvandring av doktorand Glenn Björklund för artikeln om Nationellt Vintersportcentrum nämner jag att jag funderat på att någon gång göra ett syreupptagningstest. Snabbt kommer den för dagen något oönskade repliken: du kan få göra ett test här i dag om du vill!

Pulsen ökar dramatiskt och forsknings- och verksamhetschef HC Holmberg ger mig en banan och en kaka (för kolhydraterna) till

den espresso och flaska vatten som jag redan fått. Om åttio minuter ska jag få reda på min fysiska status. Om jag ändå hade upprätthållit träningen efter Lidingöloppet.

Först värmer jag upp i tio minuter. Det känns ovant att springa på ett rullband och trots att tempot är makligt känns det rätt jobbigt. Vilka ursäkter ska jag lyfta fram inför denna potentiella katastrof?

Lite vatten och några minuter senare börjar testet. Jag utrustas med näsklämma, pulsmätare, säkerhetssele runt midjan och en slang att andas genom som ska mäta min syreupptagningsförmåga. Dessutom har jag fått ett antal markörer fästa på kroppen som skickar information om mina

rörelser till datorerna i rummet. Rörelser som jag själv kan följa på en tv ovanför.

Jag får direktiven att inte hänga på slangen och i stället avbryta om jag börjar halka efter på rullbandet.

Testet börjar i skonsamma 8km/h och planen är att öka med 1 km/h per minut. Till en början känns det ruskigt ovant att andas genom en slang, men efter några minuters hastighetsstegring börjar jag vänja mig.

Vid 14 km/h börjar det bli jobbigt, men Mats, Glenn och de andra i labbet hejar på mig och ger mig extra kraft. Nästa tempohöjning känns. Nu får jag verkligen bekänna färg. 15 km/h klarar jag, om allt klaffar, i trekvarts mil utomhus. Men nu andas jag genom en slang och det är en fyra grader brant lutning på rullbandet.

Benen börjar stumna lite grann strax innan höjningen till 16km/h och när höjningen väl kommer drar jag ur slangen så att bandet stannar. Jag är riktigt trött, men ändå ganska nöjd över vad jag presterat.

Fakta VO2 Max-test En individs kapacitet att utföra dynamiskt arbete bestäms i första hand av förmågan att transportera syre till de arbetande musklerna. Musklernas syrebehov måste tillfredsställas av en motsvarande syreupptagning för att undvika utmattning. VO2 MAX är den syrekonsumtion dina muskler har vid maximalt aerobisk kroppsutövande.

En ökning av VO2-Max är ditt bästa kvitto på förbättrad kroppskapacitet.

En ökning med 33% är inte ovanligt hos människor som just startat med ett träningsprogram.

På Nationellt Vintersportcentrum finns även en kommersiell del som erbjuder möjligheter för allmänheten att göra till exempel ett VO2 Max-test.

När jag sätter mig ner för att återhämta mig ger Mats Ainegard mig svartvita fakta om min kondition: 4400 ml genom 78,6 kg ger 56 ml/kilogram, vilket tydligen motsvarar ungefär konditionen hos fotbollsspelare i division 2. Ett inte allt för dumt resultat, tänker jag, och blickar framåt mot Stockholm Marathon den sista maj 2008.

Fjolårets snö säkrar VM

– Snö är en strategisk fråga för oss. Att VM-snön var klar innan midsommar. I Östersund finns ambitioner att bli en av Europas fem permanenta arrangörer av skidskytte. Och då måste vi kunna garan-

tera snötillgången, säger kommunalrådet Jens Nilsson.

Det finns en utbredd oro för vad som händer med vinterturismen om klimatförändringarna fortsätter resultera i allt mindre snö för varje år som går.

Under vintermånaderna 2006 gjordes första försöket med att lagra snö. 20 000 kubikmeter lagrades och av den mängden kunde 60 % användas kommande vinter under världscuptävlingarna i skidskytte i november och december. Inför pågående

Skidskytte VM lagrades 18 000 kubik snö i närheten av Östersunds skidstadion. Snön isolerades med hjälp av sågspån.

– Vi kan inte längre vara säkra på att ha tillräckligt med snö för våra skidtävlingar, vår vinterturism och våra invånare. Det sägs ju att vi kommer att ha en vinterdag färre för varje år som går och då måste vi hitta sätt för att möta den utvecklingen, säger Liselotte Johansson.

Foto: Bengt-Ola Mattsson

När du läser detta är Skidskytte-VM i full gång. Kanske vann Anna-Karin Olofsson guld i går och i dag så firar Sverige henne som en drottning. Men vad skulle ha hänt om det inte funnits tillräckligt med snö i Östersund till det pågående VM: et? Det var aldrig någon fara, för ”VM-snön” var redan klar förra sommaren.

5

Hela denna bilaga är en annons från Östersunds kommun

ANNONS

ANNONS

Vancouver 2010

– nästa stora mål för östersundsbon Charlotte Kalla Charlotte Kalla har slagit alla med häpnad. Från att ha varit löftet som ser upp till eliten har hon blivit den som alla journalister vill prata med och som svenska skidlöften beundrar.

Under den pågående säsongen har framgångarna och lovorden kommit på löpande band. Kallas energi och framgång sporrar lagkamraterna till att utvecklas, har det sagts från många håll, och stjärnskottet Anna Hansson har lyft fram rumskompisen Kallas betydelse för hennes framgång. Kallla krossade världseliten när hon vann Tour De Ski som avslutades i Val Di Fiemme i början av 2008 – en framgång som få hade väntat sig.

I slutet av juli förra året flyttade tärendötjejen till Östersund och pojkvännen Tiio Söderhielm. Han läser ekonomi vid Skiduniversitetet men är även med i utvecklingslandslaget. Vid sidan om skidåkningen pluggar Kalla Idrottsvetenskap på Skiduniversitetet och hon bor numera i det som kallas ”Skidgettot” på Eriksbergsvägen, med bland annat Anders Södergren och Mats Larsson som grannar.

– Det är jättenära till skidstadion. I princip bara att ta på skidorna så är man där, berättar Kalla.

Det är skönt att ha ett ställe som jag kan kalla hemma och det är viktigt att packa upp tandborsten ibland.

Hur känns det att vara Östersundsbo?

– Bara positivt, men det har inte blivit så många veckor här i lägenheten därför att vi

har varit på många läger under hösten. Det är skönt att ha ett ställe som jag kan kalla hemma och det är viktigt att packa upp tandborsten ibland.

Varför valde du att studera idrottsvetenskap?

– Jag ville ha något att göra vid sidan av skidåkningen. Det är sådant som intresserar mig och så tror jag att jag kommer att ha användning för det i min skidåkning.

Inför den här säsongen testade Charlotte Kalla sig på Nationellt Vintersportcentrum i Östersund. Hennes testresultat, i vad som beskrivits som ”tortyrkammaren”, var de bästa som en svensk kvinna någonsin presterat.

Det måste vara fantastiskt att som skidåkare vara uppbackad av de på Nationellt Vintersportcentrum?

– Det är kul att kunna följa sin utveckling på samma ställe. Jag testade mig där förra hösten och sen dess har jag hunnit göra några fler tester. Jag har inte varit på Nationellt Vintersportcentrum och kört några träningspass, men det är bra att möjligheten finns.

I Tärendö och i Gällivare vet alla vem du är. Hur länge dröjer det innan alla vet vem du är i Östersund?

– Jag tror att det är intresset som styr. I våras var jag och klippte mig här i Östersund och då märkte de direkt vem jag var.

För ett tag sen var jag hos en annan frisör i Östersund och då kände de inte igen mig, trots att jag sa att jag håller på med skidor.

Var ser du dig själv om 5 år?

– Jag har svårt att se så långt fram i tiden.

OS i Vancouver 2010 är mitt största mål.

Syskonpar med OS-drömmar Östersund kan stoltsera med att ha lockat till sig större delen av eliten i vinteridrotterna. Här pluggar de och här utvecklas de mot mål som a-landslag och medaljer. Men bland alla landslagsåkare finns ett syskonpar från Östersund. Och båda är framstående i varsitt skidskyttelandslag.

Syskonparet Mattias och Anna-Maria Nilsson började åka skidor på allvar vid åtta års ålder. Det var Anna-Maria som först testade skidskytte och hon pluggade på Skidskyttegymnasiet i Sollefteå. En dag lånade hon ut geväret till Mattias, som var duktig skidåkare studerandes vid skidgymnasiet, och Mattias tyckte det var roligt. Så roligt att han sista året på gymnasiet körde

dubbelt, både skidor och skidskytte. Sedan vann Mattias Junior-VM i skidskytte 2002 och då blev det lättare att välja, förklarar han när vi möts på skidskyttekansliet i Östersund.

Vad har ni för mål med den här säsongen?

– Hålla sig på rätt sida om topp 30 och gärna vara topp 30 totalt efter säsongen, säger Anna-Maria.

– Topp 20 egentligen i den totala världscupen, men då gäller det att man är topp 20 ofta. Och givetvis att ta någon pallplats och topp 10-placeringar några gånger.

Vad tror ni gör att många av eliten kommer till Östersund?

– De flesta vet att stadion är så himla

6

Foto: Henrik Landström

bra, ett av världens bästa stadion. Vi har bra med snö, det produceras snö och vi har en rullskidbana året runt och det gör ju att folk vill komma hit. Håller du på med det här så måste du ha bra förutsättningar och bra förutsättningar finns det här. Många är nöjda med storleken på staden, det finns möjlighet till socialt liv här också, säger Anna-Maria.

Mattias berättar om Nationellt Vintersportcentrum och hur han tränat där några gånger i år. Anna-Maria säger att hon gör ett test per år på centret.

– Jag träffar Ola Rawald där ibland.

Centret förstärker ju känslan av hur professionellt det är i Östersund. SOK kommer ju också upp med personal hit. Det är alltid något nytt varje gång man kommer dit! säger Anna-Maria.

– HC (Holmberg, reds anm) är där och han är ju en av världens mest kunniga inom träning. Ola Rawald är ju lätt bäst i världen i teknik, fyller Mattias i. Stället i sig känns ju som det bästa i världen.

Vad har ni för favoritställen i Östersund?

– Storsjön med långfärdsskridskor. I mars är man många dagar ute på sjön och då känner man vinterstadskänslan. Människor går, åker skridskor eller spark på isen, säger Anna-Maria – När jag var yngre så spelade jag ishockey och bandy på vintern på olika platser i Östersund. Det kan jag sakna ibland. Wolfgang skulle bli hysterisk om man skadade sig så nu är Skidstadion min favoritplats, skrattar Mattias.

Hur beskriver ni er själva? Styrkor/svagheter?

– Jag är effektiv och noggrann och det avspeglar sig i både skidskytte och privatliv.

Allt ska gå så snabbt och bra som möjligt.

Jag har lätt att bli otålig och vill att allt ska hända fortare, säger Anna-Maria.

– Jag är envis, både i sporten och annars.

Skulle gärna vara mer morgonpigg, säger Mattias.

Hela denna bilaga är en annons frün Östersunds kommun

ANNONS

ANNONS

Vad har du fÜr mül med den här säsongen? – Det finns mer att jobba pü tekniskt. Resultatmässigt vill jag hülla en jämn nivü och ta stabila topp-15-placeringar.

Sedan vill jag vara i toppform i februari dü det brukar vara mästerskap.

Vad tycker du utmärker en Östersundsbo? – En kompis som flyttade hit sa att om man kÜper en buff och skaljacka sü man blir man en i mängden. (skratt)

6IKINGAR SAMEKULTUR TURER MED HËST OCH SLËDEx *AMTLI LOCKAR MED SPËNNANDE UTSTËLLNINGAR OCH UTEMILJÚER MED G�RDAR FR�N SLUTET AV TILL MITTEN AV TALET n BELËGET EN DAST KM FR�N S�VËL žSTERSUNDS CENTRUM SOM FR�N STADION FÚR 6- I "IATHLON FEB &ÚLJ MED P� GUIDADE TURER I UTSTËLLNINGARNA OM SYDSAMISK KULTUR OCH VIKINGAR FEBRUARI *AMTLIS KRONJUVEL n žVERHOGDALSBONADERNA ËR UNIKA �R GAMLA TEXTILA BONADER DËR EN MYRIAD AV G�TFULLA l GURER BERËTTAR OM RELIGION OCH MYTOLOGI UNDER VIKINGATIDEN "ONADERNA ËR FÚRBRYLLANDE VËLBEVARADE

Foto: Giampiero Sposito/Scanpix

Energikontoret

žSTERSUNDS ËLDSTA RESTAURANG n 2ESTAURANG (OV SERVERAR EN MENY BASERAD P�

REGIONALA RĂ?VAROR SOM Ă‹LG REN RIPA ĂšRING

RĂšDING BĂ‹R OCH SVAMP "OKNING

arbetar fÜr att minska utsläppen av växthusgaser genom Ć Ć Ć

FÜrbättrad energieffektivitet En infrastruktur med väte som energibärare Ökad användning av fÜrnybara energikällor

Vi informerar, agerar och startar projekt själva eller tillsammans med andra. Vi är ett bollplank vad gäller olika projekt inom omrüdena fÜrnybar energi, energieffektivisering och minskad klimatpüverkan.

6ÂˆÂ˜ĂŒiĂ€Â?>˜`Ê£äÊviLĂŠqĂŠ ™Ê“>Ă€ĂƒĂŠiĂ€LÂ?Ă•`iÀʓ>ĂƒĂƒÂœĂ€ĂŠ >ÛÊL>Ă€Â˜>ÂŽĂŒÂˆĂ›ÂˆĂŒiĂŒiĂ€ĂŠĂ•ĂŒiĂŠ

*AMTLIS ĂšPPETTIDER TISDAG n SĂšNDAG MED KVĂ‹LLSĂšPPET TILL KL SĂšNDAG n SĂšNDAG UN DER 6- I "IATHLON ÂŻVEN ĂšPPET MĂ?NDAGAR V

ÂœVÂ…ĂŠÂˆÂ˜Â˜it

Har ni idÊer är ni välkomna att kontakta oss, sü kan vi diskutera dem.

Energikontoret Jämtlands Läns Energikontor Jämtland County Energy Agency

info@energikontoret.z.se Prästgatan 51 Telefon: 063-57 01 03 831 34 ÖSTERSUND Fax: 063-12 49 90 www.energikontoret.z.se

s WWW JAMTLI COM

*AMTLI "UTIK s *AMTLI +AFĂ? s 2ESTAURANG (OV 7

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Östersunds kommun

ANNONS

Pålitlighet, styrka och personlig kompetens Reaxcer bildades ur en sammanslagning av Jämtfrakt och Härjelast och är i dag ett av Jämtlands största företag med en omsättning på 1,2 miljarder per år. Huvudkontoret ligger i Östersund men Reaxcer har 13 lokalkontor spridda över mellannorrland i bland annat Strömsund, Sundsvall, Sveg och Bollnäs.

– Inom paraplyet sysselsätts många. Tricket är att hålla ihop dessa delar till en enhet under ett enda varumärke. Problematiken när man slår ihop flera verksamheter under ett tak, är att få flera olika kulturer att smälta ihop. Samtidigt kan det bli väldigt bra. Nya intryck och nya ögon när nya kulturer möts.

Det blir en väldigt dynamisk miljö, berättar vd Stig Holm.

För att de båda företagen skulle få en nystart vid sammanslagningen och ingen skulle känna sig förfördelad eller utanför beslutades att koncernen skulle anta ett helt nytt namn. En namntävling utlystes och ca 280 förslag kom in, varav ett var just Reaxcer.

– Namnet ska fungera på alla språk och några grundkrav var att det inte skulle vara ett geografiskt eller verksamhetsstyrt namn.

Vi vill helt enkelt inte låsa fast oss vid vilken verksamhet vi bedriver och var vi bedriver den. Reaxcer är ett neutralt namn som fungerar på vilken verksamhet som vi än kan tänkas bygga vidare på i framtiden, även om transporter och anläggningsarbeten alltid kommer att vara ryggraden i verksamheten, berättar marknadschef Mattias Dahlin.

Namnbytet beskriver vd Stig Holm som lyckat och menar att Reaxcer börjar bli allt mer inarbetat.

– Det har faktiskt gått över förväntan att få namnet känt. Fler och fler vet vad Reaxcer är. En god hjälp är vår logotyp som syns väldigt tydligt på alla våra fordon. Nu jobbar vi vidare med att stärka varumärket. Pålitlighet, styrka och personlig kompetens är egenskaper som vi vill att kunder, delägare och

personal ska förknippa Reaxcer med.

Efter fusionen har värdet på hela koncernen ökat med 30 procent.

Dels har vi fått en effektivare organisation och så har vi lyckats få en hel del avtal som kanske hade varit svåra att få om vi varit organiserade som vi var innan. Vi har fått större muskler via fusionen, berättar Stig Holm.

Affärsområde skog

Affärsområde anlägg

Affärsområde miljö

Affärsområdeschef Lars Edsvik

Affärsområdeschef Jan-Erik Jansson

Affärsområdeschef Johan Åsell

Vår skogsverksamhet innefattar som bas transporter av rundvirke, flis, biobränsle och sågade trävaror inom främst Jämtland, Härjedalen, Medelpad och Hälsingland men även över gräns till och från Norge. Vår transportledning sker i moderna, kartbaserade logistiksystem där huvuddelen av fordonen även är datoriserade. Detta gör att vi kan erbjuda kunderna en mängd administrativa kringtjänster och skräddarsydda uppföljningar. Vi transporterar totalt under ett år drygt 5 miljoner ton. Affärsområde Skog har idag 17 personer anställda och kontor i Östersund, Järpen, Strömsund, Fränsta, Sundsvall, Sveg och Ljusdal. Transporterna sker med 150 fasta fordon samt en del inlejda.

Inom affärsområde Anlägg är våra verksamheter entreprenadmaskintjänster, transporttjänster och grus-/bergprodukter.

Här ligger vår stora styrka i förmågan att samordna dessa tjänster och produkter till komplexa kunderbjudanden – tack vare bland annat lokal förankring, stora resurser och kompetent personal i alla led. Vi anser att alla uppdrag är lika viktiga, stora som små. Vi ska helt enkelt vara det självklara valet för våra kunder inom anläggningssektorn. Tack vare en kostnadseffektiv organisation kan vi alltid erbjuda ett brett utbud av kvalitetsinriktade tjänster och produkter i kombination med miljötänkande.

Vi erbjuder lösningar på olika behov av miljötjänster – alltid med ett helhetsperspektiv.

Oavsett om det handlar om renhållning, källsortering, återvinning eller miljörådgivning. Vi samlar alltså inte bara in avfall och återvinningsmaterial för behandling på våra anläggningar, utan ställer även upp med konsultation, analyser och sorteringsfrågor. Bland mycket annat. Tack vare vår resursstyrka och höga kompetens, både vad gäller teknik och personal, kan vi skräddarsy en unik lösning som kunden känner sig trygg med.

Reaxcer AB • Hagvägen 10 • 831 48 Östersund Tel: 063-57 45 00 • Fax: 063-10 05 45

8

Hela denna bilaga är en annons från Östersunds kommun

ANNONS

Jämtland slår konjunkturrekord och Östersunds industri toppar!

När Norrlandsfonden presenterade sin konjunkturbarometer i november 2007 ståtade Jämtland som det län med högsta konjunkturen i Norrland och Östersund var den stad där tillverkningsindustrin tar täten.

Hos Jämtlands industrier har efterfrågan på både export- och hemmamarknaden ökat markant under 2007.

Särskilt framstående är verkstäderna som visar en betydligt bättre utveckling än vad prognoserna sa 2006. I tillverkningsindustrin tar Östersundsområdet täten med ett index på +74,

ett värde som är bra mycket högre än vad som krävs för att man ska kunna tala om högkonjunktur. Detta index är dessutom ett av de starkaste i hela Norrland.

+74

ANNONS

Östersund var först!

Sedan 2001 har Guldgalan varit årets företagarhöjdpunkt i Östersund. Varje år går galan under ett nytt tema. Förra året var temat ”Vision”, första upplagan gick under temat ”Framtidens ledarskap”. Under galan delas en mängd priser ut till bland annat Årets Unga Företagare och Årets Handelsman och juryn består av ett antal personer från näringslivet. I vissa fall får även allmänheten vara med och nominera företag.

Den enda kategori som saknar nominering är Sven O Perssons hederspris för föredömlig företagargärning.

Priser som delas ut: • • • • • • • • • • •

Årets Unga Företagare Årets Marknadsförare Årets IT-entreprenör Årets Entreprenör Peak of Tech Adventure Award Årets Innovation Årets Gröna Guld Årets Handelsman 2007 Årets Tillväxtföretag i Jämtlands län Årets Företagare Jämtlands län Sven O Perssons hederspris för föredömlig företagargärning

Många städer har valt att följa Östersunds exempel med företagargala.

Visste du att … Östersund har bland de lägsta boendekostnaderna i hela landet. Hyresgästföreningen, HSB, Riksbyggen, SABO och Fastighetsägarna beräknar årligen avgifterna för fjärrvärme, el, vatten och avlopp samt avfall för flerbostadshus i Sveriges samtliga kommuner. Arbetet sker tillsammans med ranschorganisationerna Svenskt Vatten, Avfall Sverige och Svensk Fjärrvärme. Kostnaden för hus med fjärrvärme var 270 kronor per kvadratmeter i medeltal. I Östersund kostade det 200 kronor för 2007.

När livet är bra!

9

Hela denna bilaga är en annons från Östersunds kommun

ANNONS

Jämtländskt energiföretag

med miljöfokus Genom ett långsiktigt miljötänk har Jämtkraft bidragit till att utveckla vinterstaden Östersund. I samarbete med idrotten har man byggt ett landmärke i form av ackumulatortanken Arctura. Samarbetet skapar förutsättningar för skidåkare att utvecklas i regionen och stadens medborgare får en uppvärmning baserad på förnybar energiproduktion.

Jämtkraft producerar och distribuerar el och fjärrvärme och lägger fiber för bredband. Bland tusentals mil av ledningar och rör går det långsiktiga miljötänkandet som en röd tråd. Denna röda tråd står för hänsyn till miljön och ett miljötänkande som genomsyrar det vardagliga arbetet och visar sig i förnybar energiproduktion i form av vattenkraft, vindkraft och användning av biobränslen.

Jämtkraft började utveckla fjärrvärmen under 1970-talet. I dag är den nästan helt baserad på biobränslen. I Östersund har 400 villaägare bytt elvärmen mot fjärrvärme. Därigenom minskas de årliga koldioxidutsläppen med 8 000 ton, motsvarande avgaserna från 4 000 bilar. Även till synes relativt små förändringar ger imponerande resultat.

Arctura i Vinterstaden Vinterstaden Östersund värms till stora delar upp av fjärrvärme från kraftvärmeverket, som för övrigt också producerar el.

Produktionen är så gott som helt baserad på biobränslen. Jämtkraft insåg tidigt att en komplettering av kraftvärmeverket med en ”termos” - en ackumulatortank för varmvatten - skulle ge ännu större miljövinster och ännu lägre produktionspriser.

Arctura med sin restaurangvåning byggdes och står i dag som ett väl synligt utropstecken på ett av landets bästa, stadsnära rekreationsområden, ÖSK-området.

– Jag är imponerad av Jämtkrafts miljöengagemang, säger Kerstin Thun, ordfö-

10

rande i en av landets största skidklubbar, Östersunds Skidlöpareklubb, ÖSK. – Företagets engagemang i och runt Arctura inger respekt. Vi har Sveriges finaste skidstadion där Jämtkraft står för fjärrvärme till våra vallabodar och vår klubbstuga.

– Jämtkrafts samarbete med Östersunds Skidlöpareklubb resulterar snart i ett nytt varumärke, en ny skidtävling som ser dagens ljus första april i år.

– Nej, det är inget aprilskämt, lovar Kerstin Thun. Vi kallar den Jämtkraft Arena Sprinten, och den ska vara årligen återkommande och utvecklas till en stor, internationell tävling.

Miljöanpassat världsmästerskap En ännu mycket större tävling både hörs och syns i Östersund 8-17 februari.

– Då kör vi VM i skidskytte här, säger Gun Fahlander. Hon är sportchef för det evenemang som beräknas locka en publik på upp mot 25 000 personer, 350 tävlande, 500 ledare och ännu flera journalister. Och även här har Jämtkraft ledningar och rör med i spelet.

– Jämtkraft värmer upp hela vårt stora tältområde och tävlingssekreteriat med luftburen fjärrvärme, berättar Gun Fahlander. Användningen av bullrande och stinkande dieselaggregat för att producera värme är nu förhoppningsvis historia. Det här blir ett i högsta grad miljöanpassat världsmästerskap.

Innanför det vackra skalet är Arctura i princip bara en stor tank som rymmer 26 miljoner liter hetvatten. Arctura kan jämna ut användningen av den fjärrvärme som kraftvärmeverket producerar – till nytta för miljön. Arcturas hetvatten kan också betraktas som en backup. Går kraftvärmeverket sönder kan Arcturas vatten hålla värmen i östersundarnas bostäder i upp till fyra dygn.

ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Östersunds kommun

ANNONS

”I Norrland hafva vi ett nytt Indien …”

När rikskansler Axel Oxenstierna i mitten av 1600-talet begrundade kartan över den svällande stormakten Sverige satte han en gång fingret på det nyligen erövrade Jämtland och konstaterade att ”I Norrland hafva vi ett nytt Indien …”

Med detta menade han att Sverige i motsats till länder som England och Spanien inte behövde söka på andra sidan jorden efter områden med stora naturresurser.

Men han tillade också ”… om vi ser till att nyttja det!”

I dag befinner sig näringslivet i Jämtland i en starkt expansiv fas. Det är dock inte längre i första hand naturtillgångar som skog och malm som driver på utvecklingen.

Det är tillgång till modern infrastruktur och, framförallt, kompetenta människor.

Coresource AB är ett Östersundsföretag som är starkt bidragande i den expansion som regionen befinner sig i. Företaget har valt att vända Östersunds till synes geografiska nackdel, sett ur överhettade storstadsperspektiv, till en fördel. Detta genom att paketera erbjudanden inom verksamhetsstöd, drift, support och utveckling av IT-system där låg personalomsättning, kompetens, kontinuitet och låga kostnader utgör huvudingredienserna.

– Att optimera utnyttjandet av IT-investeringar är alltid ett resurskrävande arbete, säger Coresources VD Ulf Bergvall. Företag lägger ner enorma summor på utveckling av IT-system som sedan inte utnyttjas effektivt, fortsätter han. Här kan och vill Coresource göra skillnad.

Coresource bildades 2005 och har från start präglats av stark tillväxt. Företaget har i dag ett trettiotal anställda och kunderna återfinns framförallt hos aktörer inom tillverkande industri med närvaro på globala marknader. Målsättningen är att erbjuda långsiktiga samarbeten inom verksamhetsunika IT-områden. Områden som till sin karaktär är svåra att lägga i kända outsourcingregioner som Indien.

– Det är alltid i grund och botten människor som åstadkommer förändringar, säger Ulf Bergvall. Man måste därför kunna både teknik och människor och vårt mål är att bli en naturlig del av företagens IT-avdelning. Coresource leveransförmåga utgör en möjlighet för företagen att sprida risker och bli mindre beroende av egna lättrörliga nyckelpersoner.

– Många företag i överhettade regioner som Mälardalen tvingas fokusera personal och resurser på egen ny- och vidareutveckling för att behålla och attrahera personal, säger Hans Christensen som är säljare på Coresource.

IT-system lever ett långt liv och 70-90 % av kostnaderna uppstår efter nyutvecklingen.

Här kan Coresource komplettera genom att agera motor i att få igång verksamhetens användande av systemen. Människor som möter människor bygger broar mellan verksamhet och teknik. IT levererar den effektivisering och harmonisering av arbetsflöden som var avsikten.

för att företag skall våga lägga ut uppdrag av den karaktär som verksamhetskritiska ITsystem utgör. Östersund som lokaliseringsort gör att Coresource kan erbjuda sina kunder låga kostnader och långsiktighet.

Lena Kling, personal- och rekryteringsansvarig, konstaterar att centrala problem för liknande företag i andra delar av Sverige är höga kostnader och stor personalomsättning. Placeringen i Östersund gör att vi har låga kostnader och en personalomsättning som är lika med noll. Lena Kling, själv återflyttad till Östersund efter tio år i Stockholm, påpekar också att trots att Ulf Bergvall det för många är ett stort steg att flytta till Östersund från till exempel Mälardalen så är många beredda att göra det.

Det är alltid i grund och botten människor som åstadkommer förändringar.

Coresource agerar också globalt som beställare av utländska tjänster åt svenska kunder. Man undersöker bland annat om delar av en verksamhet är lämplig att outsourca och hur detta i så fall kan gå till. Företaget har dessutom lokal närvaro i Stockholm, Göteborg och Malmö och personal är alltid på plats i den utsträckning som behövs för att förstå och maximera samspelet mellan verksamhet och IT. Men basen är och kommer att förbli Östersund. Det är där den personal- och kompetensmässiga kontinuitet finns som behövs

– Vi får spontanansökningar från hela landet. Och då vi hela tiden växer tar vi givetvis gärna emot fler sådana.

Det är framförallt livskvalitén som får många att ta steget norrut.

– Boendekostnaderna är låga och utbudet av naturupplevelser och friluftsliv är mycket stort, säger Monica Möller som också hon jobbat i Stockholm. Östersund är jättetrevligt. Jag kan åka till Åre över dagen och åka skidor på vintern och promenera på Frösön på sommaren. Dessutom kan man ju fiska, jaga och åka långfärdsskridskor om man vill.

Norra Sveriges tillgångar förblev länge underutnyttjade. Men efter 350 år är Axel Oxenstiernas uppmaning att ta till vara på alla dess möjligheter till slut på väg att uppfyllas.

Fakta Coresource Namn: Coresource AB Verksamhet: Verksamhetsutveckling, systemutveckling och funktionsåtaganden för affärskritiskt IT-stöd Verksamt i: Östersund, Stockholm, Göteborg och Malmö Bildat: 2005 Omsättning 2007: 25 MSEK Antal anställda: 30, varav 70 % kvinnor Kunder: Tillverkande industri med global närvaro Web: www.coresource.se

11

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Östersunds kommun

ANNONS

Diös Fastigheter – en ny aktör på den norrländska marknaden Fastighetsbolaget Diös har redan, knappt tre år efter starten, fastigheter och tillgångar på drygt 4 mdr kronor. Bolaget börsnoterades 2006 och påvisar en stark tillväxt i Norrland.

Idag är den enskilt största ägaren det Östersundsbaserade bolaget Persson Invest.

Diös finns representerat i ett femtontal städer i Norrland, däribland Borlänge, Falun, Gävle och Sundsvall. Huvudkontoret ligger i Östersund och i grannkommunen Åre har företaget etablerat sig starkt.

– Vi valde Östersund av ett antal olika anledningar. Dels hade vi bestämt oss för att koncentrera verksamheten till den norra delen av Sverige och vi tittade då efter orter någonstans i mitten av landet. Dels var det i Åre som idén till fastighetsbolaget föddes och Östersund låg då strategiskt nära till hands.

Dessutom ser vi även en spännande tillväxt på orten. Sundsvall hade kunnat vara en naturlig plats, men där fanns redan Norrporten och Norrvidden, säger vd Christer Sundin.

Hur skulle du kortfattat beskriva Diös som fastighetsbolag?

– Vi är ett ungt och dynamiskt fastighetsbolag som tror på att skapa långsiktiga hyresgästrelationer. Genom lokal närvaro stärker vi vår position på vår marknad. Våra fastigheter ska kännetecknas av kvalitet och nytänkande, ett innovativt tänk skall finnas i hela vårt företag tillsammans med engagemang och seriositet. Det är viktigt för oss att jobba med människor – för människor.

Kan du berätta om er affärsmodell, de strategier ni arbetar efter?

– Som jag nämnde innan, tror vi på att skapa långsiktiga hyresgästrelationer men även att sköta den tekniska förvaltningen på ett rationellt och kostnadseffektivt sätt. Genom försäljning av förädlade fastigheter säkerställer vi som fastighetsbolag skapade mervärden. Därför är vår strategi att avyttra fastigheter när de är färdigförädlade, där marknaden inte visar tillväxt eller där de i övrigt kan frigöra tillväxtkapital.

12

I april 2007 köpte Diös 71,8 procent av aktierna i det lokala fastighetsbolaget Åre Centrum AB som har åtta fastigheter, värda cirka 440 mkr. I augusti 2007 förvärvades 57 fastigheter av fastighetsbolaget Kungsleden. Fastigheterna låg i Gävle, Sundsvall, Skellefteå och Piteå och innebär att Gävle nu är Diös största marknadsområde, samtidigt som även andelarna i Sundsvall ökade. Därmed ökar Diös fokus på tätorter längs E4:an.

– Strategin är att förvärva attraktiva fastigheter eller hela fastighetsbestånd på tillväxtorter. Genom

förädling av dessa fastigheter ska fastighetsbeståndets värde öka.

Därför siktar vi på att förvärva fastigheter med hög förädlingspotential samt aktivt utveckla befintliga fastigheter.

Ett sådant förvärv är Aurorum Teknikbyn i Luleå som Diös förvärvade den första oktober 2007.

– Aurorum ligger i ett område i framkant där hyresgästerna kräver både teknik, service och kunskap.

Det är stimulerande att arbeta med fastigheter i en sådan miljö som en Science Park och vi tror på en fort-

satt positiv utveckling av innehållet i verksamheten. Även Åre är speciellt, det är en turistort och verksamheten där löper orubbat 365 dagar om året. Det är det här som bildar lite av spänningen i bolaget, att vi måste tänka innovativt.

Hur menar du?

– Vi måste jobba mycket närmre hyresgästerna eftersom vi är en del av verksamheten i byn. Det är en win-win situation. Det som är bra för hyresgästerna är bra för oss.

Som fastighetsägare på en turistort så bör man ta del av utvecklingen av hela byn.

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Östersunds kommun

ANNONS

Vi är ett ungt och dynamiskt fastighetsbolag som tror på att skapa långsiktiga hyresgästrelationer.

I Falun påbörjades förra året ett förädlingsprojekt där Falangallerian i centrala Falun ska bli en modern galleria i två våningsplan. I projektet ingår även uppförandet av ett femtontal lägenheter.

– Den delen av verksamheten är som allra roligast, när man kan bidra till en ny dynamik på en ort. Vi ser mycket ur ett win-win perspektiv. Vi ska vara bra för den ort vi etablerar oss på men visionerna för respektive ort ska också vara till för oss. Vi vill gärna agera på ställen där det finns en stark drivkraft.

Christer menar att Diös genom effektiv förvaltning ska skapa mervärden för både hyresgäster och aktieägare.

– Kärnan i det här är med människor – för människor. Vi ser oss som ett mänskligt företag men vi har också ett ansvar för en kostnadseffektiv förvaltning. I förädlingsprocessen när vi inte anser oss kunna utveckla fastigheten mer så separerar vi oss ifrån den och säljer för att skapa utrymme för tillväxt någon annanstans.

På vilket sätt är ni ett mänskligt företag?

– Fastigheter är hårda, men vi vill uppfattas som ett mänskligt företag, och det kan vi endast uppfattas som genom vårt agerande.

Vi är ett börsnoterat företag och för att få ett starkt accept på den finansmarknaden handlar det om att agera med en oerhört hög seriositet. Så är det även i mötet med hyresrätten. Vi vill uppfattas som

en väldigt öppen fastighetsägare.

Börsnoterade bolag kan inte alltid vara öppna, men vi kan ha ett öppet hjärta. Öppenheten är hjärtat i vårt företag, säger Christer.

Diös arbetar aktivt med en miljöpolicy där prioriterade områden är energi, materialval, farliga ämnen, avfallshantering, närmiljö och transporter.

– En fastighet påverkar miljön under hela sin livscykel, från byggskede till förvaltning och slutligen rivning. Vi strävar efter att våra fastigheter ska vara ekologiskt uthålliga. Därför prioriterar vi miljöfrågorna i vårt arbete, både på lång sikt och i den dagliga verksamheten på lokal nivå. Vi på Diös ska bidra till en långsiktigt hållbar miljöutveckling genom att erbjuda bostäder och lokaler som förvaltas och utvecklas med minsta möjliga resursåtgång, samt med minsta möjliga miljöpåverkan.

Christer Sundin är mycket nöjd över den positiva utveckling som företaget har haft sedan bolaget bildades 2005.

– Det faktum att vi är ett tillväxtföretag gör oss spännande. Vi växer i volym, men vi växer även i antalet medarbetare. 2006 var vi 21 anställda, idag är vi över 40. Det låter inte mycket men det är en fördubb-

ling och alla ska tas om hand och introduceras på ett bra sätt. Vi har vuxit med förnuft och parallellt med detta har vi kunnat komplettera den befintliga organisationen med medarbetare. Vi vill nischa oss inom förädling och söker till exempel för tillfället en kompetent projektledare till vårt huvudkontor i Östersund. Vi ser tydligt var kompetens behövs och med dynamik och kraft rör vi oss framåt mot målet att bli den mest framgångsrika aktören på vår marknad.

I Östersund är företagsoptimismen stor, trots den stora militärnedläggningen som många jämtar fruktade skulle bli ett hårt slag mot regionen.

– Visst kan förändringar vara skrämmande, men de kan också bli en drivkraft för många, kommenterar Christer. För vår del blev det en drivkraft och vi ser många positiva kringeffekter. Det kommer nya människor till orten, ny kunskap och arbetskraft har rört om på arbetsmarknaden och handeln har ökat. Förut har det nästan bara varit männens arbetsfält, men nu finns det ett yrkesutbud på en mer jämnviktig kvalitetsnivå som riktar sig till både män och kvinnor. Någonstans har man levt den ”trygga tillvaron” hela tiden. Gnosjö har lyckats förpacka den men jag tror drivkraften är ännu starkare här uppe, avslutar Christer.

FAKTA Diös Fastigheter bildades under våren 2005. Ett av de första fastighetsförvärven i bolaget hade sitt ursprung i Diös, vilket var ett tidigare bygg- och fastighetsbolag grundat av Anders Diös 1921. Diös Fastigheter skall förvärva, förvalta, förädla och försälja fastigheter med god lönsamhet, på en marknad norr om Dalälven.

Bolaget äger 128 fastigheter belägna på ett 15-tal orter. Den totala uthyrningsbara ytan uppgår till 583 000 kvm, och fastigheternas totala marknadsvärde uppgår till cirka 4 Mdr. Nuvarande förvaltningskontor finns i Falun, Borlänge, Mora, Gävle, Sundsvall samt Östersund/Åre.

Huvudkontoret ligger i Östersund. Diös aktie är noterad på Nordiska börsen, Small Cap. 13

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Östersunds kommun

ANNONS

5200 procent på 4 år 2002 utsågs Lena Jonsson Näslund på Snö of Sweden till årets unga företagare vid Guldgalan i Östersund. Sex år senare prisades företaget återigen på galan, nu som företaget med bäst tillväxt i Jämtland. Hur lyder framgångsreceptet?

– En kombination av flera olika faktorer: vi har en bra produkt och extremt korta ledtider. Tillsammans med en bra försäljningsorganisation är det nyckeln till framgång, säger Lena Jonsson Näslund, vd för Snö of Sweden.

– Vi är duktiga på att lära våra kunder att tjäna pengar, säger maken Anders Jonsson, som också är delägare i företaget.

Under vår intervju kommer blommor, med gratulationshälsningar från banken.

Allt verkar flyta på fantastiskt för det Östersundsbaserade företaget. Produkterna designas av Lena och en stor del av framgången beror på att produkterna inte är trendkänsliga likt andra produkter i modebranschen.

– Vi vet ju att produkterna funkar. Vi siktar på att göra en enkel och ren produkt som når en väldigt bred målgrupp. Tidlösheten i produkten är en stor styrka, menar Lena Jonsson Näslund.

När Anders Jonsson tog emot priset vid Guldgalan 2007 fick han frågan om priset kom oväntat. Kanske en lite dum fråga till ett företag som ökat sin omsättning med 5200 procent de senaste åren.

– Ja, vi var ju nominerade, så man kan ju inte påstå att man blir förvånad. Vi har genomgått vår gasellperiod och ser egentligen 2007 som ett mellanår, på grund av vår Tysklandsexpansion som gick senare än vad vi beräknade, berättar Anders Jonsson.

Förutom den pågående Tysklandsexpansionen, som sker via samma distributör som byggt upp Filippa K:s verksamhet i landet säljs smyckeskollektionerna även till handplockade butiker i Norge, Finland, Frankrike och så Sverige, förstås.

Som grossistföretag lever Snö of Sweden en rätt anonym tillvaro i Östersund, menar

Lena Jonsson Näslund. Ändå är det strategiskt viktigt att befinna sig här.

– Lokalerna är billigare, restiderna kortare och livskvalitén är högre. Vi bor ju här och det är trevligt att kunna skapa arbetstillfällen och hjälpa sin ort.

Priset som årets tillväxtföretag betyder inte lika mycket för ett grossistföretag

Färgfabriken öppnar filial i Östersund Hösten 2006 slog nyheten ner som en bomb: Färgfabriken planerar en filial i Östersund. Många menade att här kommer något som kommer att placera Östersund på världskartan inom konstvärlden! Nu är det klart att invigningen av Färgfabriken Norr sker den första veckan i april 2008.

Lokalen blir den gamla excersisbyggnaden i Stadsdel Norr.

– Vi har fått ett otroligt intressant bemötande från hela staden. Det finns ett oerhört intresse för att titta framåt och se möjligheter och utveckling i staden. Och så finns det massa roliga initiativ som till 14

exempel Björntanden, säger Jan Åman, vd för Färgfabriken. Öppningen av Färgfabriken Norr, kommer att inledas med en stor satsning i tre delar. Östersund at large – en workshop om Östersund och Jämtlands framtid, Teleport Färgfabriken – en stor internationell utställning där konstnärer och arkitekter från hela världen visar på bredden av Färgfabriken. Den tredje delen är en konferens som kallas Den nya världsbanken och kommer att handla om förhållandet mellan urban utveckling och kulturen som tillväxtmotor.

som Snö of Sweden som det exempelvis gör för en butik inne i staden, menar Anders.

– Men det stärker definitivt intimkänslan hos oss i företaget. Det är jättekul att Snö of Sweden blir uppmärksammat och att alla kan känna sig delaktiga för att de gjort någonting bra. Duktigt folk söker sig till oss tack vare uppmärksamheten vi får.

Kuriosa

Vad mer kommer vi att få se i Östersund?

– Färgfabriken är så mycket mer än en vanlig konsthall.

Vi kommer bland annat ha workshops om hur en stad, stadsdel, region utvecklas jämfört med stora världen. Vi kommer att koppla oss mot norra Norge och utvecklingen där, men även sydaxeln ner mot Sundsvall. Vi ser Östersund som en regional och global nod.

• Färgfabrikens utställningar blir ofta uppmärksammade världen över.

Tidningen Art Forum i New York har två år i rad utnämnt utställningar på Färgfabriken till en av världens tio bästa.

• I programförklaringen beskriver sig Färgfabriken som ett samtidslaboratorium där möten sker och kontakt och dialog skapas mellan människor som annars endast skulle träffas vid ett förhandlingsbord.

• Workshopen Stockholm at large lockade 300 000 besökare på tre helger och handlade om stadsplanering i huvudstaden.

Hela denna bilaga är en annons från Östersunds kommun

ANNONS

BYGGER ALLT OCH LITE TILL!

Östersund har miljömedvetna bilister Sverige har näst störst andel miljöbilar i hela världen, bara Brasilien slår Sverige.

Antalet miljöbilar i Östersund ökade med 20 procent under hösten 2007 och Gröna bilister har kallat Östersunds kommun för en föregångare i miljöfrågor.

– Tidigare var det säkerhet, komfort, prestanda och miljö som var kundens prioriteringar och i just den ordningen. Nu är det istället säkerhet, miljö, komfort och prestanda när kunder kommer in till oss, säger Joakim Hansson, försäljningschef på Bilcenter Jämtland.

Prioriteringsskillnaden beror givetvis på 10 000-kronorspremien som regeringen delar ut vid köp av en miljöbil. Men Joakim Hansson ser även andra faktorer:

– En annan sak är ju att det blivit ett så stort fokus bland gemene man. Vi vill bevara våra vintrar, vi har ju så mycket vinterturism här uppe, och då är det här ett sätt att dra sitt strå till stacken. Har du en miljöbil får du en klapp på axeln.

Sedan att kommunen erbjuder fri parkering för miljöbilar gör ju absolut sitt.

Tel 063-57 91 30 • www.trangsvikensbygg.com

Riksdagen har stimulerat företagare med sänkt förmånsvärde på miljöbilar. Lägg därtill den sänkta skatten för miljöbilar och incitamenten för att köpa en miljöbil till företaget blir allt fler. Med billigare bränsle och höjt andrahandsvärde som ytterligare faktorer tror Joakim Hansson att vi går mot en utveckling mot allt färre bensindrivna bilar.

– Vi säljer till 85 procent miljöbilar, resten diesel – knappt någon bensindriven bil!

ANNONS

Vi arbetar i och för Jämtland Vår största verksamhet handlar om maskinförmedling och transporttjänster. Vi är experter på att sätta in rätt maskin till rätt objekt för kundens önskemål. Föreningen bedriver verksamhet med anknytning till skogs-, schakt- och byggentreprenader samt transportverksamhet.

MASKINFÖRMEDLING OCH TRANSPORTTJÄNSTER 5 starka skäl att anlita Schaktförmedlingen • Vi finns där du behöver oss • Det är tryggt att anlita oss • Vi ger dig en komplett lösning • Vi har kompetens och kunskap • Vi är en stark organisation

kiner rävmas re 72 st G ta s a ll ju 40 st H mprar u 16 st D tbilar as 30 st L haktare ndsc a B t s r 7 ghyvla 4 st Vä kran bil 1 st Mo

Hagvägen 23 • 831 48 Östersund • Telefon 063-12 46 60 Faxnummer 063-13 31 90 • www.schaktformedlingen.com

Stadsdel Norr – naturskönt och centralt

För intresseanmälan gällande tomter i området Tallbacken.

Kontakta oss via mail: info@stadsdelnorr.se

– Östersunds mest intressanta område • 210 hektar • 400 m till gågatan • 75 byggnader • 4 km till flygplats • 80,000 m bruttoarea lokaler • 2 km till järnvägsstation 2

Fältjägaren fastigheter AB Byggnad 125 831 32 Östersund Telefon: +46 (0)63 165 260 E-mail: info@stadsdelnorr.se

www.stadsdelnorr.se Annons_240x162.indd 1

15 08-01-23 14.23.21

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Östersunds kommun

ANNONS

Från garnisonstad

till framtidstro Omorganisationen av det svenska försvaret hade redan inneburit att A4 lagts ner i Östersund. När regeringen och riksdagen än en gång tog upp frågan om omorganisering av försvaret ifrågasattes all militär verksamhet i Östersund.

Jämtland var skakat inför ett beslut som skulle kosta regionen 2000 jobb och leda en militär epok på 350 år i graven.

Den 17:e december kom beskedet som alla fruktade från riksdagen: garnisonen ska läggas ner och verksamheterna ska antingen avvecklas eller flyttas. Kommunalrådet Jens Nilsson i Östersund manade till lugn. Julen väntade och han hälsade att vi sörjer i tre veckor, sedan blickar vi framåt.

Landshövding Maggi Mikaelsson hade fått regeringens uppdrag att föreslå alternativa åtgärder för att klara en nedläggning av garnisonen i Östersund. I uppdraget tog hon beslutet att starta en organisation för om-

ställningsarbete. Goda råd var dyra: Vilka verksamheter behövdes i Östersund?

Verksamheterna skulle såklart komplettera befintliga verksamheter och därför intervjuades alla statliga verksamheter i Östersund.

Dessutom lärde sig gruppen av vad som hade hänt i Söderhamn och Sollefteå efter nedläggningarna där.

Redan i januari kom ett förslag på stödpaket som innehöll nio statliga verksamheter som skulle flyttas till Östersund. Totalt skulle det

handla om nära 1200 jobb. I april låg stödpaketet färdigt. Totalt skulle Östersund få se 12 statliga verksamheter flyttade till staden, med minst 1200 jobb.

Dessutom fick Mittuniversitetet i Östersund ett anslag på 30 miljoner till forskning för att stärka Östersunds profilområden, till exempel idrott, hälsa och upplevelseteknologi.

Nedan kommer två framgångsrika företagshistorier som föddes ur nedläggningen.

Försvarslöst roligt När försvarsnedläggningen blev ett faktum var officerarna Stefan Pålsson, Jan Målberg och Dennis Blom beredda. De hade känt att en nedläggning var på gång och när regeringens motion kom i september 2004 satte de sig ner och diskuterade över en Pizza: vad ska vi göra om det blir en nedläggning? De kom överrens om att de ville fortsätta att jobba med människor.

Nära två år efter invigningen av Multi Challenge möter jag Jan och Dennis ute på Söder. De berättar med illa dold stolthet om deras så kallade Multihall som innehåller allt från gokart, till laserskytte och en driving range för golfspelare. Nu är loggan mer modern tack vare ett samarbete med en lokal reklambyrå, men innan berättade loggan Multi (c)hallen(ge) om var man hade kommit, nämligen till en plats med många aktiviteter där man kan ha försvarslöst roligt.

De ville skapa en plats som de själva skulle vilja besöka och bestämde tidigt att de ville ha Boda Borg konceptet i deras Multihall.

Redan i september 2004 började arbetet med att skapa en affärsplan som skulle stå klar i december när beslutet om en eventuell nedläggning skulle komma.

Allting föll på plats med finansiärer som 16

Almi, banken, Norrlandsfonden samt Saminvest.

Nu var bara frågan om var de skulle kunna få en lokal.

Det som gav regionen framtidstro var att Östersund fick bra stöd av staten och då vågade många utvecklas.

– Vi tänkte stort redan från början. Det är lättare att få flyt i något som är stort från början, istället för att riskera i att växa fast i något som är för litet, berättar Jan Målberg.

Det tog lite tid, men tillslut ställde ett lokalt fastighetsbolag upp och köpte lokalen ute på Söder och hyrde ut den till de tre före detta officerarna.

Målet för 2007 var 45 000 besökare och

(fyll i när ni vet) det målet nåddes med råge?

Målgrupperna är företag, skolor, föreningar och privatpersoner från 0 till 100 år.

– Produkten är rätt och vi tror på det vi har att erbjuda, menar Dennis Blom. Strategin under de två första åren bygger på att den lokala marknaden ska känna till de oss, därefter går vi nästa steg mot hela regionen.

Frösö Zoo lockar 120 000 besökare varje år, där flertalet av dem är besökare från Norge. Killarna ser därför en stor potential för Multi Challenge.

– Gör man de små stegen bra kommer man hela vägen. Vi ska inte ha nöjda kunder som går härifrån. De ska vara överlyckliga och begeistrade när de lämnar Multi Challenge – det är det viktigaste för oss, berättar Jan. Verksamheten håller fortfarande på att utvecklas. De vill gärna använda sig av sina respektive militära färdigheter till Team building för t.ex. företag.

– Det som gav regionen framtidstro var att Östersund fick bra stöd av staten och då vågade många utvecklas. Vi har ny fotbollsarena och björntanden på gång. Det pratas även om nytt trav och ny ishall.

– Här vill vi leva, här vill vi dö, utbrister Dennis Blom – Ja, bara inte för tidigt, skrattar Jan Målberg fram.

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Östersunds kommun

ANNONS

Vi hyr ut allt du behöver till Ditt evenemang Tält fr. 3x3m–15x50m | Lagerhallar | Bänkar & bord | Golv, matta | Belysning | Värme, El | Toaletter även Hcp. | Läktare Scener | Staket avspärrning | Byggnadsställning

Vi har allt ni behöver till Ert evenemang | www.extremevents.se | 063-12 80 60

À>ÌÌ ÃÊ> >Ê &ÃÌiÀÃÕ `ÃL ÀÊ - ni har väl siktet rätt inställt?

Foto: Tommy Andersson

I sådana fall är det Fabös Ni kontaktar om Ni behöver nya lokaler i Östersund. Vi är en av de största privata fastighetsägarna i Östersund och kan tillhandahålla lokaler till såväl det stora som det lilla företaget.

Vi är måna om att Östersund ska vara attraktivt både att arbeta, bo och leva i. Därför är vi med och möjliggör SkidskytteVM – årets stora händelse i Östersund! / Ã> > ÃÊÃBÌÌiÀÊÛ Ê&ÃÌiÀÃÕ `Ê«FÊ >ÀÌ> t

En resa att minnas...

Beställ vår nya katalog på: www.grandnordic.se eller 0771-53 53 53

Fastighetsbolaget Östersund – Storsjön ÞÀ }>Ì> Ê{ÎÊUÊnΣÊÎ{Ê&-/ ,-1

/i \ÊäÈÎ xxÊxÓÊÈä ÜÜÜ°v>L ðÃi 17

Hela denna bilaga är en annons från Östersunds kommun

ANNONS

ANNONS

Uppåt i långkalsongbranschen För några år sedan hade Östersundsföretaget Ullfrotté AB kommit till en punkt där det inte kunde växa längre. För att kunna fortsätta att utvecklas gjordes därför en kraftig nysatsning.

Företaget bytte lokal, investerade i nya maskiner, anställde ny personal, ändrade distributionskanaler och satsade även på att komma in i en rad nya länder. Det sista steget i förändringsarbetet var att byta namn från varumärket Ullfrotté Original till Woolpower och i och med det skapa en ny tydlig varumärkesprofil.

– 75 procent av det vi säljer går på export och namnbytet var ett naturligt steg för att få ett mer internationellt gångbart varumärke, berättar Adam Brånby, vd för Ullfrotté AB.

Woolpower gör underställ och sockor som i huvudsak levereras till yrkesmarknaden, där polisen och Banverket är några av de svenska kunderna, men produkterna går även att finna hos bland annat Naturkompaniets butiker. Inne i huvudkontoret sitter en världskarta som med ulltråd visar att ullen kommer från Australien, ullens hemland, och hur Woolpowers produkter går via Östersund till 24 länder världen över.

Stoltheten hörs tydligt i rösten när Adam berättar om företagets utveckling: – Vi kan slåss med kvalitén, vi gör förbannat bra grejer och vi kan stå för dem. Det är en trovärdighetsfråga. Inga av våra sömmerskor går på ackord, utan har månadslön och jag tror att de därför blir bättre på att få fram bra produkter. Det är viktigare

att få fram plagg som sömmerskorna kan sätta sitt namn på än att de har piskan över sig att massproducera.

Sätta namn i plaggen är just vad de gör.

Varje sömmerska syr alla moment i ett helt plagg och kan när produkten är klar sätta dit ett artikelnummer med sitt namn på.

Det handlar om ergonomi, men även att alla ska känna sig delaktiga och känna ett ansvar.

Adam säger att det är en helt annan kraft i det nya varumärket som har slagit igenom väldigt bra i bland annat Sverige, Norge och Tyskland.

Fler och fler börjar känna till oss och att vi faktiskt gör bra plagg. Företaget har kanske varit lite för blygsamt och har väl inte velat förhäva sig. Men vi gör riktigt bra grejer och vi måste få ut det! Det är kul att det går att göra bra att tillverka bra textilprodukter i Sverige på ett etiskt och humant sätt.

Företagets framgångsrika förvandling ledde till en ökad omsättning med 25 procent under 2007, samt till utmärkelsen Årets marknadsförare i Jämtland vid Guldgalan 2007.

– Vi har suttit här i Jämtland i 35 år och vetat att vi gjort bra grejer. Men nu har vi på ett helt annat sätt få ut denna kunskap.

Foto: Woolpower

Varje sömmerska syr alla moment i ett plagg och syr när produkten är klar fast en lapp med artikelnummer och sitt namn.

Foto: Henrik Landström

18

Alkohol kan skada din hälsa.

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Östersunds kommun

ANNONS

Vill du bo hos oss – ställ dig i kö!

Till Östersundsbostäder är alla välkomna. Via ett enkelt öppet webbsystem kan vem som helst som tänker flytta till Östersund ställa sig i deras bostadskö. Det varierade utbudet av både stora och små lägenheter gör att trycket är stort på Östersundsbostäders lägenheter.

För att möta den stora efterfrågan på bostäder planerar Östersundsbostäder att bygga nytt. Det handlar om en förtätning av ett gammalt område i Valhall.

– Totalt handlar det om cirka 120 lägenheter som vi har på diskussions- och projekteringsstadiet, berättar Bengt Rådman, vd för Östersundsbostäder, I Östersund händer det mycket vad gäller bostadsplanering och villabyggande. Det är därför att vi har märkt ett kraftigt ökat tryck på bostadsmarknaden som vi gett oss in i detta projekt.

Vid Mittuniversitetet i Östersund finns det 6000 studenter som får en bostadsgaranti av Östersunds kommun när de börjar sina studier. Östersundsbostäders uppgift är att tillhandahålla studenterna vid Mittuniversitetet med bostad i Östersund.

– Unga människor söker sig gärna till oss.

Hyresrätten är ett bekvämt boende. Med våra lägenheter erbjuder vi ett bra alternativ som gör att man kan njuta mer av vinterstaden Östersund, säger Bengt Rådman.

Tel 063-14 04 00 www.ostersundsbostader.se 19

Hela denna bilaga är en annons från Östersunds kommun

ANNONS

ANNONS

Tillverkade i Östersund

– använda på Mount Everest Hilleberg Tents är ett andra generationens familjeföretag som i dag har kunder över hela världen.

– Vi utvecklar och tillverkar fjälltält av högsta kvalité. Det är en smal nischprodukt, en spetsprodukt med global spridning, berättar VD Rolf Hilleberg.

Hilleberg Tents exporterar tält till större delen av Europa och har ett dotterbolag i USA som styrs av Rolfs syster Petra Hilleberg. Företaget har också kunder i Japan och Korea.

– Det är ett väldigt

nischat och smalt kundsegment, men i och med att vi kan jobba globalt så kan vi ha bra omsättning och hålla igång verksamheten, förklarar Rolf Hilleberg.

Hemligheten bakom företagets framgång världen över ligger i en total kompromisslöshet när det gäller kvalitén.

– Vi är ju perfektionister när det gäller tält.

Därför gör vi så bra tält som det är möjligt att göra, vi spär inte ut varumärket med att ge oss på mellanklassprodukter. Vi har ingen lust att göra billigare varianter. Vi är bra på att göra riktigt bra

tält och då är det man ska hålla på med om det funkar internationellt, menar Rolf Hilleberg.

Rolf Hilleberg studerade i Uppsala, USA och Österrike innan han för några år sedan flyttade tillbaka till Östersund och familjeföretaget. Han ser hur allt fler vänder tillbaka till staden och hur Östersund utvecklas.

– Som företagare i Östersund är det otroligt positivt just nu. Det känns som att regementsnedläggningen frigjorde en oerhörd massa kreativitet. De nya verken har rört om lite på arbetsmarknaden och vi ser en

Foto: Team SAD

Finns i din närmaste butik från v. 06 20

www.milko.se

Hela denna bilaga är en annons från Östersunds kommun

inflyttning som ger nytt blod.

När vi rekryterar så får vi ansökningar från hela landet. Det beror på närheten till naturen och att det ändå är en väldigt bra stad samtidigt som det finns möjlighet till bra boende. Östersund är den idealiska platsen för Hilleberg Tents att verka eftersom, som Rolf säger, företaget inte är några teoretiker, utan praktiker som ofta är ute i fält och testar sina grejer.

ANNONS

Foto: Henrik Landström

ANNONS

– För oss är det fullständigt naturligt att vara i Östersund. Det är en av de få städer som fortfarande är dynamiska och dessutom har tillgång till natur och det friluftsliv som vi vill ha i vår verksamhet. Vi har ju några hundra kvadratmil testområde ett stenkast härifrån.

Foto: Tommy Andersson, Tina Stafrén, Klas Fritzon

Vi i Attacusgruppen önskar arrangörer och landslaget lycka till!

063-55 67 00 invest@attacus.se

063-55 67 00 fastigheter@attacus.se

0644-64 21 00 info@jamtlandshus.se

063-55 67 20 ror@attacus.se

063-55 67 00 bygg@attacus.se

0670-64 84 00 info@scfbetong.se

0647-61 13 75 info@temab.se

Attacus är namnet på en fjäril – en av naturens skönaste skapelser. För oss är fjärilen en påminnelse om miljöns betydelse för människan. Attacus bygger för människan.

21

Hela denna bilaga är en annons från Östersunds kommun

ANNONS

ANNONS

Yra och fest – året om

Storsjöyran Evenemang AB har framgångsrikt producerat Storsjöyran i många år. Men de producerar även många andra evenemang, däribland den just nu pågående vinterfestivalen, som i år arrangeras för första gången.

– Storsjöyran har ju gett oss kunskaper och erfarenheter som blivit väldigt speciella för en stad som Östersund. Samma som till exempel Rockparty i Hultsfred. Det finns en kunskapsbank om vad som borde finnas på olika orter och det har gett oss möjlighet att göra events som Guldgalan och nu Vinterfestivalen, berättar vd Lars Sillrén.

Vad är bakgrunden till Vinterfestivalen?

– Att man gör kringarrangemang runt stora idrottstävlingar beror på kunskaper man har fått de senaste decennierna, nämligen att det är kringarrangemangen som skapar mervärden för både besökare och boende. Man kan inte bara begränsa det till idrottsevenemanget, alla har ett intresse av att man gör en helhet av huvudarrangemanget.

Och ni är med och roddar Vinterparken också?

– Vi gör Vinterparken på uppdrag av kommunen för snart tionde året i rad. Vi var med när den kom till och vi har fått rätt fria händer att se till att det utvecklas.

Där var tanken rätt enkel. Fram till 1997 var inte Storsjöpanoramat utnyttjat under vintertiden. Vi har försökt använda Storsjön och badhusplatsområdet för att göra

det som en mötesplats. Vi började med att göra det för Östersundsborna efter tesen att man först ska göra sin hemläxa och när det känns attraktivt kan man börja sikta på besökgrupper och där år vi nu, t.ex. med holländarna som kommer hit för att åka långfärdsskridskor.

Varje helg fylls Vinterparken av människor och Yran har varit med och tagit fram till exempel solstolarna på solplayerna som i dag ses som givna landmärken vintertid.

– Man måste vara konsekvent hela tiden.

Ska det vara solstolar så måste det vara de klassiska, det måste kännas som att det är en badstrand.

Sillrén berättar om den demokratiska långfärdsskridskoåkningen som råder på Medvinden, som utgår från Vinterparken och hur man slipper snoriga fartfantomer som skriker ”Ur spår!” som man kan stöta på i längdskidspåren.

Foto: Tommy Andersson/ Bildarkivet.se

Storsjöbadet

– Peak of tech adventures bidrag till Vinterfestivalen

Under den pågående festivalen kan vem som helst åka Techsled på Stortorget mitt i centrala Östersund. Olika tävlingar genomförs där gästerna, som i dagarna kommer från hela världen, kan vinna en korg med lokalt producerade produkter.

22

Långfärdsskridskorna har blivit en folksport.

– Alla utövar på samma villkor. Långfärdsskridskorna har helt förändrat östersundarnas vinterfritid. Det såldes väl inga långfärdsskridskor för 10 år sedan, annat än till inbitna som letade upp tjärnar i obruten

Techsled Idén var att paketera Jämtland och skapa en upplevelse kring de unika produkter som länet har att erbjuda, samtidigt som Peak of tech adventures (PTA) innovativa förmåga kring vintersport skulle komma fram.

terräng. Nu har det blivit en folksport. I takt med att snön minskar i resten av landet tror jag att vi kan positionera oss som en stark vinterstad här i Östersund.

Olika grupper har även bjudits in till världens första VM i Techsled, där deltagarna är olika medlemmar ur media. Med den nya Techsled så hoppas regionen att en ny vintersport är född.

Techsled är ny typ av en säkrare, avancerad snowracer.

Den är en produkt framtagen av två studenter vid MIUN/Sportstechs forskning/utbildning och ska ses som ett komplement till skidåkningen.

öppnar i juni 2008! Östersund har gjort en jättesatsning på att bygga om äventyrsbadet till den kommande sommaren. Tre nya vattenrutschbanor, en ny vattenpist och ett helt nytt barnlandskap med barnanpassat djup är några av nyheterna i det renoverade äventyrsbadet. Dessutom kommer fem nya bastur i den nybyggda relaxavdelningen. Kronan på verket blir en uteterass med bubbelpool.

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Östersunds kommun

ANNONS

Ingrid Roth’s litografier finns att köpa hos Turistbyrån Rådhusgatan 44 Tel. 063-144001 Svenssons Ramar Storgatan 42 Tel. 063-125852 Galleri Renée Brunflovägen 70 Tel. 063-134708 (alla i Östersund)

Östersund

Utbildningsstaden inom fordonsteknik

Personbilsteknik Transportteknik Maskin & Lastbilsteknik Karosseri & Lackeringsteknik För mer info: www.vtcgymnasiet.se

Certifiering av Teknikcollege pågår

Fordonssystemteknik 2 år Fordonsingenjör 3 år Yrkeslärare fordonsprogram 3 år För mer info: www.miun.se/fordon Sista ansökningsdag 2008-04-15

Nätverket för nationellt teknikcentrum med fordon i fokus.

För mer info: www.vtc.se Just nu pågår vinterfestivalen i Östersund. Läs mer på www.vinterfestivalen.se

23