Så gör vi godare mat - Livsmedelsföretagen

ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Livsmedelsföretagen

Godare mat SÅ GÖR VI

EN TIDNING FRÅN LIVSMEDELSFÖRETAGEN OM TRYGGA LIVSMEDEL • OKTOBER 2010

TILLSATSER

en kvalitetsfråga Sidan Si id 4

Uppstickare & Livsmedelsexportör VINNARE 2010 Sidan 8

t a m m o r a k n Ta a n r o k s i n n Mä en t a m m o k a b Sidan

6-7

MEDFÖLJER SOM BILAGA I DAGENS NYHETER, OKTOBER 2010.

Patenterad innovation

Livsmedelsexportören Oatly

Sidan 6-7

2

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Livsmedelsföretagen

ANNONS

Foto: Sveriges bagare & konditorer, Kött- och charkföretagen, Ostfrämjandet/Joel Wåreus

Fakta: Li

Under senare år har vi fått en intensifierad debatt om det vi äter och dricker. En debatt som handlar om alltifrån råvarornas ursprung och hantering till vad vi ska göra för att minska matsvinnet.

Debatten har inte nämnvärt rubbat det övergripande förtroendet för den mat och dryck som säljs i Sverige, visar undersökningar.

Däremot har konsumenterna blivit mer medvetna och ställer högre krav än tidigare.

Livsmedelsföretagen (Li) verkar för att livsmedelsföretagen i Sverige ska karaktäriseras av högt anseende och mångfald samt ha god tillväxt, lönsamhet och konkurrensförmåga.

››› Li är arbetsgivar- och branschorganisation för livsmedelsföretagen i Sverige (livsmedelsproducenterna).

››› Li tillvaratar och främjar livsmedelsföretagens gemensamma intressen då det gäller arbetsgivarfrågor, branschrelaterade frågor och näringspolitik.

Godare mat

››› Li har cirka 1 000 medlemsföretag som representerar

VI GÖR

alla typer av livsmedelsföretag – små och stora, med svenska och utländska ägare, familjeägda, jordbrukskooperativa m.fl.

››› Li är medlem i Föreningen Svenskt Näringsliv och i den europeiska livsmedelsorganisationen CIAA (Confederation of the Food and Drink Industries of the EU).

Branschfakta ››› Livsmedelsföretagen utgör Sveriges fjärde största

MATDEBATTEN HAR TILL största delen varit nyttig för Li:s medlemsföretag. De har i ökad utsträckning avkrävts svar på varför de tillverkar maten på ett visst sätt och varför de använder de ingredienser de gör.

Allt som oftast har företagen redan fullgoda svar på frågorna, men debatten och kritiken har också lett till att många företag gjort en fördjupad översyn av sina ingredienser och produktionsmetoder, vilket bland annat har medfört att vissa tillsatser har tagits bort i en hel del livsmedel. Att det nu pratas mer om matkvalitet och mindre om låga priser är en mycket välkommen utveckling.

Med den här bilagan vill vi ge exempel på hur livsmedelsföretagen arbetar för att erbjuda dig som konsument bra och trygg mat. Det gäller alltifrån högklassiga råvaror till högförädlade livsmedel.

Ute bland de närmare 50 000 medarbetarna i våra företag finns ett stort kunnande och engagemang. I bilagan möter du några av dessa medarbetare. Att du som konsument får möta människorna bakom maten och får bättre insyn i hur produktionen går till är viktigt för att stärka tilliten och tryggheten.

industri om man ser till produktionsvärde och antalet anställda (ca 170 miljarder kronor resp. ca 56 000).

››› Bagerinäringen och kött- och charkindustrin står tillsammans för närmare hälften av den totala sysselsättningen inom branschen. Mejeriindustrin kommer på tredje plats.

››› Omkring 140 företag har fler än 50 anställda, varav ett drygt 20-tal kan karaktäriseras som storföretag med fler än 500 anställda.

››› Livsmedelsföretagen köper in och förädlar 70 procent av det svenska jordbrukets produktion.

››› Av medarbetarna i livsmedelsföretagen arbetar ca 45 procent i utlandsägda företag.

››› Efter EU-inträdet har exporten av livsmedel ökat med nära 500 procent till 50 miljarder kronor medan importen har ökat med nära 300 procent till 93 miljarder kronor.

››› Livsmedelsexporten utgör 5 procent av Sveriges totala export.

››› Livsmedelsindustrin är den största industrin inom EU.

bjuda ett variationsrikt sortiment som underlättar för konsumenterna att göra medvetna val. Arbetet har redan gett resultat. Konsumenterna tycker att det har blivit enklare att hitta hälsosammare alternativ i butikerna de senaste åren.

AMBITIONEN ÄR OCKSÅ ATT GÖRA godare mat än i andra länder. I regeringens vision om att göra Sverige till Europas nya matland ingår målet att fördubbla livsmedelsexporten till 2020. Det målet är fullt realistiskt. Utomlands ökar suget efter mat från Sverige och exporten av livsmedel går för högtryck. Många förknippar vår mat med just säkerhet och trygghet. Det är en konkurrensfördel vi ska slå vakt om.

AGNETA DREBER, vd Livsmedelsföretagen.

LIVSMEDELSFÖRETAGEN HAR samlats kring devisen ”Vi gör godare mat”.

Det är delvis en beskrivning av det som händer i företagen idag men det är också en vision, ett löfte till konsumenterna, om ytterligare förbättringar.

Och det handlar inte bara om att maten ska smaka bra. Det handlar också om att inspirera till matglädje och främja bra matvanor, framförallt genom att er-

LÄS MER OM LIVSMEDELSFÖRETAGEN • li.se • livsmedelsbloggen.se

Vxl: 08-762 65 00 Besöksadress: Storgatan 19, Stockholm Postadress: Box 556 80, 102 15 Stockholm www.li.se

”SÅ GÖR VI GODARE MAT” GES UT AV LI OCH MEDFÖLJER SOM BILAGA I DN OKTOBER 2010.

Frågor om innehållet besvaras av Peter Wannding, kommunikationsansvarig.

E-post: peter.wannding@li.se • Tel: 08-762 65 13

-makes you visible

Projektledare: Roland Fredriksson 073-699 11 81 info@marknadsmedia.se Redaktör: Johan Andreasson

vxl 018 - 490 11 00 Stålg 20 | 754 50 Uppsala www.marknadsmedia.se

Texter: Grafisk form: Omslagsbild: Repro: Tryck:

Johan Andreasson, Henrik Örtenvik Maria Orfanopoulou iStockphoto JMS DNEX

ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Livsmedelsföretagen

Recept på bra mat:

Havregryn som ger värme Visste du att vi använder de överblivna skalen från vår havre till att driva kvarnen i Järna?

Energin räcker dessutom till att värma närliggande hushåll. Det kallar vi nyttiga havregryn.

Knäckig äppelpaj SMSA Äppelpaj till 72456 och få inköpslistan i din mobil.

Recept hittar du på lantmannen.se

3

4

ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Livsmedelsföretagen

Tillsatsdebatten borde främst handla om etik och moral, om det är juste mot konsumenten.

Vi har talat med Leif Busk, vetenskaplig expert på Livsmedelsverket.

Ättiksyra, askorbinsyra och gurkmeja är tillsatser som använts i alla tider vid tillagning av mat.

TEXT: JOHAN ANDREASSON

»Tillsatser krockar med sinnebilden om hur mat bäst bör lagas«

E

-260, E-300 OCH E-100. Det låter läskigt. Men ättiksyra, askorbinsyra och gurkmeja har använts i alla tider för att förlänga hållbarhet, förhindra missfärgning och för att sätta färg på maten.

– Det har i princip alltid funnits metoder för att förändra egenskaper som konsistens, smak och lukt, säger Leif Busk på Livsmedelsverket.

Leif Busk är i grunden toxikolog och har arbetet med forskningsfrågor inom livsmedel i 30 år. Numera arbetar han som vetenskaplig expert på Livsmedelsverket. Att maten och kvaliteten debatteras och ifrågasätts är bra, tycker han. Men när det egentligen borde handla om etik och moral glider samtalen inte sällan in på trygghet och säkerhet. Men maten har egentligen aldrig varit så säker, bra och nyttig som den är nu.

– Vi hamnar i en diskussion om livsmedel och livsmedelssäkerhet men det är andra saker som ligger bakom. Jag tror att det egentligen är en önskan om att återgå till något som fanns förr. Tillsatser krockar med sinnebilden om hur mat bäst bör lagas, säger Leif Busk.

TILLSATSER HAR FUNNITS sedan en lång tid tillbaka men naturligtvis inte i samma utsträckning som i dagens livsmedelssektor. Företagen i branschen har precis som i alla andra näringar skördat frukterna av tekniska innovationer och bättre kunskaper i produktionshantering.

Många substanser som används finns i naturen men det finns också syntetiska substanser, som exempelvis antimögelmedel.

– Den berättigande diskussionen är om de är nödvändiga, säger han.

Men är det alltid så att naturliga råvaror är bättre?

– Nej. Det finns många naturliga gifter men av någon anledning har vi betydligt högre tolerans när det handlar om naturliga råvaror, säger Leif Busk.

Bittermandel, för att nämna ett exempel, kan vara dödligt efter 25-30 bitar.

Potatis är ett annat exempel. Råvaran kan bli giftig under vissa förhållanden, som när den utsätts för starkt solsken.

– Om samma regelverk skulle tillämpas på naturliga livsmedel som för tillsatser är det många råvaror som faktiskt skulle förbjudas, säger han.

Leif Busk lyfter fram färdigmattillverkaren Gunnar Dafgård som ett gott exempel. Företaget har liksom många andra företag i branschen blivit måltavla för en ibland livlig diskussion om användandet av tillsatser. Men under de senaste åren har företaget gjort stora förändringar i produktionen och använder i princip inga tillsatser längre.

– Vi har investerat i ett nytt arbetssätt. Sedan två år tillbaka lagar vi all mat från grunden. Vi gör vårt eget potatismos, egna sylter och egna fonder. Det är inga konstigheter alls, säger vice vd Magnus Dafgård.

– Det har visserligen blivit lite dyrare för oss men maten har blivit godare.

Vi är ett familjeföretag och sätter vårt namn på produkten, säger han.

FÖR ATT EN TILLSATS ska få användas måste den vara godkänd av EU. Lagstiftningen på området säger i stora drag att tillsatsen ska vara säker att använda, att det finns ett tekniskt behov, att konsumenten inte vilseleds och att tillsatsen är till nytta för konsumenten.

– Det är svårt att navigera i den här diskussionen. Vad som är konsumentnytta är ju ett beslut som tas här och nu av konsumenten själv, säger Leif Busk.

LEIF BUSK MENAR ATT KVALITET är ett mångfacetterat begrepp och att trygghet och säkerhet bara är en aspekt av kvalitetsbegreppet. Vad som är kvalitet är upp till konsumenten själv att bestämma. Även när det gäller mat handlar det om hur varumärket uppfattas och att förväntningarna på varan infrias.

– Den stora frågan är inte om maten är säker utan snarare om det är juste och att konsumenten känner att det får valuta för sina pengar. Redlighetsaspekten är något som Livsmedelsverket kommer att ägna mer tid och kraft åt i framtiden, säger Leif Busk.

Tillsatser Tillsatser kan vara ämnen som ... ... gör att livsmedlet håller bättre. ... gör livsmedlet tjockare eller tunnare. ... ger livsmedlet en aptitligare färg, bättre smak eller lukt.

Vi använder även tillsatser i den mat som vi lagar hemma. Det kan till exempel vara bikarbonat, potatismjöl eller gelatin.

En tillsats måste vara godkänd av EU för att få användas.

KÄLLA: LIVSMEDELSVERKET

Sillens långa och salta väg till glasburken I bergrummen i Kungshamn speciallagras sillen och rommen i tunnor för att under mogningen få sin rätta smak, innan den till slut hamnar i en glasburk eller i en tub.

Sillen och rommen långlagras i tunnor för att få rätt smak och kvalitet.

– DET ÄR MED STOR GLÄDJE som jag åker till arbetet varje dag. Jag skulle vilja påstå att vi brinner för det vi gör här på företaget, säger Maria Åberg på Abba Seafood.

Maria Åberg arbetar med produktutveckling. Innovationer och utveckling av nya livsmedel tillhör vardagen liksom lagstiftning och anpassning efter nya europeiska regler på området. Hon har även hunnit med en akademisk karriär inom livsmedelsvetenskap, med en licentiat i meritförteckningen.

– Livsmedelsbranschen är hur intressant som helst. Blandningen av arbetsuppgifterna är nog allra roligast, säger hon.

Men ibland är det frustrerande, när det gäller att förmedla bilden av livsmedelssektorn till allmänheten. Inte minst när det gäller fisk och skaldjur. Men Abba tar sitt ansvar och gör sitt allra yttersta när det gäller såväl miljöfrågor som kvalitet och matsäkerhet.

– Vi arbetar dagligen med att se till att all fisk kommer från hållbara bestånd. Konsumenterna kan lita på oss. Det är väldigt komplicerat för en lekman att själva kunna hålla reda på vilken fisk som är okej att handla, säger hon.

NÅGOT MAN KAN UNDRA är hur sillen, som är rå när den läggs i tunnan och som aldrig värmebehandlas, helt säkert är fri från

Maria Åberg arbetar som produktutvecklare på Abba Seafood.

levande parasiter och bakterier.

– Genom att styra att vi har en tillräckligt hög salthalt i tunnan och tillräckligt lång mognadstid innan sillen läggs i burk undanröjer vi parasitrisken. En risk som kan finnas i all rå fisk, säger hon.

Olika bakterier har olika förmåga att växa under olika förhållanden.

– Då gäller att ha kontroll på flera olika parametrar i sillen som salthalt, pH (hur mycket ättiksyra vi tillsätter) och tillsats av konserveringsmedel för att omöjliggöra för dem att överleva eller tillväxa.

ABBA SEAFOOD tillverkar livsmedel under varumärkena Abba och Kalles. I sortimentet finns bland annat sill, kaviar, musslor, tonfisk och skaldjur samt fiskbullar. Företaget hade 2009 en omsättning på 1,2 miljard kronor och har cirka 375 anställda.

‘Bonaqua’ and ‘Plantbottle’ are registered trademarks of The Coca-Cola Company. © 2010 The Coca-Cola Company.

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Livsmedelsföretagen

ANNONS

Annons

LL AV MILJÖVAL. U F R G LANSERAR VI NU NÄ FÖR DI E D L TBOTTLE* VÄR PLAN– ETT STEG NÄRMARE IDENS FRAMT ÖVÄNLIGA FLASKA, MILJ KAD DELVIS AV TILLVER

BASERAT VÄXT MATERIAL SOM ER CO2 UTSLÄPP. SÄNK N ÄR SOM ALLTID FLASKA

100 PROCENT NNINGSBAR. ÅTERVI

VI HOPPAS ATT DU SKA H A

TT VÄ LÄTTÄASTRAEGÅA LJA NG N DU ÄR TÖRSTIG .

VILKET VATTEN DRICKER DU?

* PlantBottle är Coca-Colas första steg mot framtidens flaska. Den består av återvunnen plast och 15 % växtbaserat material.

Flaskan är 100 % återvinningsbar, som vanligt. Sänkt CO2utsläpp. Läs mer om PlantBottle på www.coca-cola.se

Färska bröd utan konserveringsmedel Pågens konsumenter vill ha färska, goda och nyttiga bröd.

Det vet Peter Bruun som är VD för Pågen.

- Alla våra matbröd bakas utan konserveringsmedel och det är vi stolta över. Brödens hållbarhet beror på god hygien i bagerierna.

CloeƩa bildades 1862 och har sedan 1901 i Ljungsbro Ɵllverkat välkända varumärken i goda kombinaƟoner.

Pågen var först i Sverige med att sätta bakdagsetikett på sina bröd, något som fortfarande är ovanligt. Bakdagsetiketten innebär helt enkelt att brödet är märkt med det datum som det bakades.

- Dagen som brödet bakades är det viktigaste för våra konsumenter, och för oss. Undersökningar visar att konsumenterna vill ha färska bröd - inte bröd som är frysta och sedan upptinade i butiken. De vill inte ha bröd som innehåller konserveringsmedel. Därför bakar vi våra bröd så som konsumenterna vill ha dem.

Det finns ett väldigt enkelt sätt att ta reda på att brödet är färskt – titta på bakdagsetiketten!

5

6

ANNONS

Tankar om mat TEXT: JOHAN ANDREASSON

MÄNNISKORNA BAKOM MATEN »Konsumenterna kan känna sig trygga och nöjda.«

PRODUKTSÄKERHETEN ÄR EN självklarhet och hon berättar att företaget lägger stora resurser på förebyggande arbete och ständiga förbättringar.

– Trygga livsmedel för oss innebär bland annat att produkterna ska vara fria från genmodifieringar och att de inte innehåller några onödiga tillsatser. I de få fall som tillsatser förekommer är det av processtekniska eller kvalitetsmässiga skäl, säger Aleksandra.

FREBACO KVARN I LIDKÖPING förädlar spannmål till konsumentprodukter som müsli, frukostflingor, grötgryn samt matgryn. Varje år hanterar företaget cirka 55 000 ton spannmål och allt kommer från närområdet.

– Det är naturligtvis extra roligt att arbeta med produkter som också är nyttiga och bra för kroppen, säger hon och tipsar om sina egna favoriter bland det stora utbudet.

ALEKSANDRA RAMADANOVIC TIPSAR:

»Jag gillar att äta grötgryn med havre och quinoa eller klassiska fruktmüsli.«

Nanna, Ingemar och Anna är några av alla passionerade människor som brinner för maten.

Här möter du kvalitetschefer, produktutvecklare och dietister från livsmedelsbranschen.

»Bröd är kultur.« Ingemar Gröön, forsknings- och utvecklingschef på Pågen.

Aleksandra Ramadanovic, kvalitetschef Frebaco Kvarn AB. Arbetet som kvalitetschef är omväxlande, stimulerande och ansvarsfullt. Aleksandra Ramadanovic stortrivs på jobbet på Frebaco Kvarn.

– Att arbeta med spannmål som livsmedel är en utmaning. Naturliga variationer i råvaran gör att vi ständigt måste hitta vägar för att bibehålla en hög och jämn kvalitet, säger hon.

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Livsmedelsföretagen

»När barnen tredubblar sin vikt första året är maten naturligtvis väldigt viktig.« Stina Björneholm, kvalitetschef Semper.

Stina Björneholm arbetar med mat för de allra minsta, från nyfödda och upp till cirka 7-8 år.

– När barnet tredubblar sin vikt första året är matens innehåll naturligtvis väldigt viktig. Mitt arbete med de små barnens mat känns mycket ansvarsfullt och meningsfullt, säger kvalitetschefen.

Stina Björneholm är livsmedelsagronom i botten och har dessutom doktorerat i mikrobiologi.

Innan hon kom till Semper för sex år sedan har hon arbetet dels på ett läkemedelsföretag med allergifrågor, dels på Arla med produktutveckling och laktobaciller.

– Att arbeta med barnmat är speciellt. Intresset från omgivningen är stort och det är många föräldrar som ringer och har synpunkter. Vi sätter stort värde på denna kontakt med föräldrarna, det bidrar till arbetet med att ständigt förbättra livsmedlen.

EN VIKTIG DEL i Stina Björneholms arbete är att hitta de allra bästa råvarorna. Barnmatskraven är ofta betydligt strängare än reglerna för vanlig mat.

Barnmatsreglerna handlar om ren och säker mat i första hand. När det gäller ekologisk odling är det däremot miljön som sätts i fokus. Ekologiska råvaror uppfyller inte med självklarhet renhetskraven som barnmatsråvaror måste uppfylla.

Möjligheten att kunna spåra ingredienserna tillbaka till odlingen är mycket viktig.

– Vi kan inte bara gå ut och köpa ingredienserna på den öppna marknaden. Vi arbetar med långsiktiga leverantörssamarbeten och vi ställer höga krav på hur odlingen och hanteringen av råvarorna ska gå till.

DET SOM FINNS på barnmatshyllan i en välsorterad affär är ren och väl sammansatt mat för ditt barn och omfattar hela matsedeln, intygar hon.

– Vi tar ansvar för hela matsedeln för barnet, säger hon och berättar som exempel; när Semper slutade tillsätta salt med jod i barnmatsburkar för ett antal år sedan, tillsätts i stället livsviktigt jod i andra produkter.

Men smaken är A och O för barn.

– Är det inte gott spelar det ju ingen roll hur mycket vitaminer och näring som maten innehåller. Från barn kommer ju reaktionerna direkt, vilket underlättar för oss. Vi behöver inte direkt gissa vad de tycker. Små barn tänker inte på att äta nyttig mat, de äter bara god mat, avslutar Stina Björneholm.

– Bröd speglar landskapet som vi lever i, säger Ingemar Gröön på Pågens.

Uppe i norr går det inte att odla vete så där fick det bli korn och havre. Korn och havre innehåller inte rätt sorts gluten och jäser inte upp, så det fick bli tunnbröd. I södra Sverige dominerar vete och råg. Här har man också använt väderkvarnar för att mala för att sedan kunna baka bröd som limpor och kavring.

– Men den tekniska utvecklingen har tagit det vidare och gjort det möjligt att skapa ett fantastiskt utbud av goda, nyttiga och säkra bröd. Och att få vara med på den här resan gör att jag känner mig stolt, säger han.

INGEMAR GRÖÖN HAR arbetat med bröd och bakning i över 20 år, sedan han som nyutexaminerad livsmedelskemist från Högskolan i Kalmar fick sitt första arbete inom livsmedelsindustrin.

Förändringarna har varit stora och jobbet har bara blivit roligare och mer intressant.

Ett exempel är fullkornsbrödet, som branschen redan på 1970-talet försökte att lansera på bred front. Då kallades det Grahamsbröd men försäljningssuccén uteblev. Men på 2000-talet tog försäljningen av det nyttiga brödet fart på allvar och har blivit trendigt.

– Anledningen till det är att producenterna har arbetat mycket med smaken och saftigheten vilket är avgörande för ett bröd, säger Ingemar Gröön.

– Men vi ser oss inte som en livsmedelsindustri utan som ett stort bageri. Råvarorna är de samma. Vi använder samma ingredienser som vid all annan bakning men vi bakar för många fler i stora ugnar, säger Ingemar Gröön.

BRÖD ÄR OCKSÅ ett klimatsmart livsmedel med huvuddelen av råvarorna från närområdet runt de två kvarnarna.

– Men det är svårt att lova för vi vet aldrig hur skörden blir. Cirka 90 procent av råvaran kommer från gårdar inom en radie på 60 kilometer.

Sedan är det ju så nyttigt. Utifrån ett hälsoperspektiv är fullkornsbrödet Formel 1 med en väsentlig del av kostfiber som behövs för att kroppen ska kunna fungera bra. Fiber behövs bland annat för att dina tarmar ska kunna göra ett bra jobb och för att du ska må bra.

– Mineraler, vitaminer som exempelvis folsyra, kostfiber och antioxidanter – en brödskiva är fullproppad med näringsämnen, säger Ingemar Gröön.

»Problemet är snarare att vi äter för mycket.« Nanna Mossberg, dietist Fria Bröd AB. Dietisten Nanna Mossberg hade arbetat flera år på allergimottagningen på Sahlgrenska Sjukhus med födoämnesallergier innan hon tog steget över till livsmedelsbranschen.

– Det började med att jag arbetade i ett projekt tillsammans med Fria Bröd där jag skulle hjälpa till med utvecklingen av näringsinnehållet i deras glutenfria produkter, säger hon.

FRIA BRÖD I GÖTEBORG är nischat mot att tillverka och sälja glutenfritt bröd och anger ”Glutenfri” och ”Mjölkfri” på paketen. Produktionen sker för sig, renhet och noggrannhet kan knappast överdrivas och varje steg i produktionsprocessen har studerats för att minimera riskerna att produkten ska kunna bli ”kontaminerad”.

Inte en droppe mjölk eller en smula av vete, råg, korn får komma in i lokalen. Personalen får inte ens ta med sig en kaffekopp in i fabriken eftersom det kan finnas mjölk i koppen.

– Dessutom begär vi in skriftliga garantier från leverantörerna att råvarorna är helt fria från gluten.

Trots detta så gör vi egna prover och analyser på råvarorna som kommer hit, säger hon.

Nanna Mossberg säger att utbudet av specialprodukter för allergiker har ökat kraftigt under senare år med särskilda avdelningar och hyllor i affärerna. Men samtidigt har det blivit svårare för konsumenten.

– Det läggs ett större ansvar på konsumenten att kunna tyda innehållsdeklarationerna.

Märkningen är på det stora hela bra. Men från Nanna Mossberg finns önskemål om bättre information exempelvis när det gäller fiberinnehållet, något som är viktigt för en glutenintolerant som måste se till att få i sig tillräckligt med fibrer.

RENT GENERELLT HAR utbudet av bra mat för gemene man har aldrig varit bättre än nu. Idag kan du handla frukt och grönt året runt och i utbudet finns ofta exotiska frukter från hela världen.

– Det finns ingen större risk att vi får i oss för lite näring. Problemet är oftare att vi äter alldeles för mycket mat.

Men valmöjligheterna har sina nackdelar, förstås.

Att välja har blivit svårare och mer tidskrävande.

– Att vara förälder och välja en bra yoghurt tar en stund. Man får läsa på förpackningen helt enkelt, säger Nanna Mossberg.

Hela denna bilaga är en annons från Livsmedelsföretagen

»Vi fryser ner maten när den är som allra bäst.« Inger Larsson, kvalitetsansvarig på Findus.

»Korven har fått oförtjänt dåligt rykte.« Anna Schreil, produktutvecklingsdirektör Atria Scandinavia.

Varje liten förändring i ett recept innebär att produkten måste testas. Sensoriska egenskaperna, som lukt och smak, och funktionella egenskaper som exempelvis konsistens ska stämma, mikrobiologisk tester måste göras för att försäkra sig om att produkten är säker.

– Jag sitter mitt i verksamheten. Mellan fabriken och sälj och marknad, säger Anna Schreil på livsmedelskoncernen Atria med varumärken som Lithells, Lönneberga, Sibylla, Pastejköket, Ridderheims och Onsala Korv i portföljen.

I grunden är hon civilingenjör med inriktning mot kemiteknik.

– Jag valde livsmedelsbranschen för att få arbeta med produkter som berör.

ANNA SCHREIL HÅLLER MED om att mystiken kring livsmedel är stor på vissa håll. Men branschen arbetar hårt med att ännu bättre nå ut till konsumenterna.

– Vi vill gärna delta i debatten. Det får inte vara tyst från oss som tillverkar vår mat. Bästa sättet att främja förtroendet är att vara öppna, exempelvis om hur vi resonerar i frågor kring tillsatser. Även om Atria har arbetat med att minska på tillsatserna tidigare anser Anna att debatten har gett ett ökat fokus, både i receptarbetet men även i arbetet med att informera om nödvändiga tillsatser, till exempel sådana som krävs för att ge bra hållbarhet och produktsäkerhet.

Anna Schreil tar korven som exempel.

– Korv har fått ett oförtjänt dåligt rykte, här har vi ett jobb att göra i att bättre förklara vilka råvaror som används och hur man faktiskt gör när man tillverkar korv i fabrik, säger hon och fortsätter: – Förr i tiden var korv ett enkelt sätt att förvara köttet efter slakt. På detta sätt kunde man skapa variation och ta vara på hela djuret. Med tiden kom konserveringsmetoder som rökning, saltning och torkning att förfinas men principen är den samma än idag, säger hon.

KRAVEN PÅ VERKSAMHETEN förändras ofta och snabbt. Konsumenternas beteende blir allt mer varierat och det gäller för produktutvecklarna att hänga med. Anna Schreil och hennes kollegor lyfter fram begreppet ”flexitarian” för att beskriva vad som är på gång.

– Från början var det en benämning för semivegetarianer men vi ser en utökning av detta begrepp där konsumenten flexar ännu mer mellan olika roller, livsstilar och livsfaser. Någon dag då och då väljer vi att äta gott och länge och maten får lov att kosta en del. Andra dagar är det viktigt att det ska gå fort. Det ska vara prisvärt och nyttigt, säger hon.

Andra starka trender är suget efter ekologiskt och närproducerat och önskemål om spårbarhet och rättvis handel.

På 1980-talet stod produktutveckling högst upp på agendan och utbudet av livsmedel ökade snabbt. Alla ville ha nyheter på bordet och färdigmaten kom på allvar. På 1990-talet handlade det mesta om priset. Men nu är det råvaror och kvalitet.

– Det är många som ifrågasätter maten idag.

Det är positivt och det känns utmanande att arbete inom livsmedel, säger Inger Larsson, kvalitetschef på Findus som är stor inom fryst färdigmat.

ANNONS

7

Nyhet: Bra mat för barn.

INGER LARSSON ÄR född på landet och uppvuxen med mat där föräldrarna drev eget företag inom lantbruk. Inger Larsson är utbildad civilingenjör i kemi och har arbetat på Findus i 30 år.

– Det är fortfarande roligt att arbeta med mat.

Men det roligaste är nog ändå att jobba med alla människor. Och kvalitetsarbetet involverar verkligen alla i företaget. Kvalitet är inbakat i företagets kultur, säger hon.

Som kvalitetsansvarig räcker det inte med att förstå det tekniska utan också att kunna arbeta med kommunikation och jobba utåtriktat. ”Processad mat” är ett begrepp som används slarvigt. Men jag förstår inte uttrycket. Vi på Findus ser det som att vi lagar mat i en större skala och att vi sedan fryser ner maten när den är som allra bäst.

Illustration: Ingela P Arrhenius/Söderberg Agentur

ANNONS

NÄR FINDUS GÖR sitt potatismos gör de precis som vi gör hemma. Köper in potatis, saltar och kokar den men kärlen är betydligt större förstås.

Inger Larsson berättar att de flesta tillsatserna har försvunnit, därför att det inte behövs.

– Vi har satt upp en nollvision när det gäller tillsatser. Men tillsatser är naturligtvis inte farligt. De som ändå används fyller en funktion. Som i sylten. Där behövs konserveringsmedel.

– Tillsatser har blivit en symbolfråga. Bara för att man använder tillsatser tror konsumenter att vi inte har bra råvaror. Inget kan vara mer fel.

Den stora utmaningen när det gäller fryst mat handlar mycket om kommunikation och att få människor att förstå att kvaliteten på fryst mat är hög. Det finns många exempel där frysta grönsaker är nyttiga än färska.

– Ta frysta grönsaker till exempel som i många fall innehåller mer näring än färska. De fryses in när de är som allra bäst och håller sig till du bestämmer dig för att ta ut dem ur frysen, säger hon.

Vi på Lithells tröttnade på att mat som riktade sig till barn inte var lika bra som maten för de vuxna.

När det borde vara tvärtom. Därför skapade vi Barnens – ett sortiment med goda och näringsriktiga produkter, med så få tillsatser som möjligt.

Det kan du servera med gott samvete. Till och med till dig själv.

8

ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Livsmedelsföretagen

2010

»OSTEN« – Ny köttkung Många kanske kommer ihåg när Thomas ”Osten” Östlund vaktade målet i Djurgården, AIK eller i landslaget. Men nu är det andra mål som gäller för den forne hockeymålvakten. Thomas Östlund är vd för Svenskt Butikskött AB och nyligen blev hans företag utnämnt till Årets uppstickare 2010.

Årets Uppstickare 2010, Svenskt Butikskött. På bild, vd:n Thomas Östlund. Thomas har redan skördat framgångar från helt annan karriär, som hockeymålvakt.

Under 1990-talet vaktade han målet för både AIK och Djurgården och blev också uttagen till landslaget. Efter VM 1995 blev Thomas Östlund proffs i Schweiz.

Svenskt Butikskött är specialiserade på ekologiskt och närproducerat kött. På Gotland får kreaturen ströva fritt när vädret tillåter.

– DET KÄNNS FANTASTISKT. Jag insåg inte att priset skulle ge oss så mycket uppmärksamhet och det är kul för företaget och medarbetarna. Vi jobbar mycket med Kravmärkt och närproducerat kött och priset är ett tecken på att vi ligger rätt i tiden, säger Thomas som mottog priset av jordbruksminister Eskil Erlandsson på skördefesten på Öland i slutet av augusti. ÅRETS UPPSTICKARE ÄR ETT PRIS för framgångsrika livsmedelsföretag som gör hälsosamma, innovativa och högförädlade produkter som innehåller svenska råvaror. Ett krav är att företaget under de senaste tre åren ska ha ökat sin omsättning och samtidigt visat positiva resultat efter finansiella poster.

I juryn ingår bland annat jordbruksminister Eskil Erlandsson.

– Marknadsframgångarna med ekologiskt och närproducerat kött med lokalt ursprung gör Svenskt Butikskött till ett föredöme, inte bara inom den hårt konkurrensutsatta köttbranschen utan även för hela Matlandet Sverige, säger jordbruksminister Eskil Erlandsson.

Svenskt Butikskött är specialiserade på ekologiskt och närproducerat kött. Företaget har visat på en stark tillväxt och bara under perioden 2006 - 2009 närmast fördubblades både omsättning och antal anställda. 2009 omsätter företaget 260 miljoner med 70 anställda, men nästa år förväntas omsätt-

»Men bra mat är också att den är bra för miljön och att den är producerad på schyssta villkor.« ningen stiga till cirka en miljard kronor genom två stora förvärv, ett slakteri och en charkfabrik.

– En viktig förklaring till att vi har kunna växa så kraftigt och fått bli leverantörer till de stora kedjorna är vårt interna kvalitetsarbete. Våra produkter finns exempelvis i Coops ”Änglamark”, säger han.

BRA MAT OCH KVALITET är en smakupplevelse.

– Kvalitet är att kunden blir nöjd med den kvalitet man har betalat för. Men bra mat är också att den är bra för miljön och att den är producerad på schyssta villkor, säger Thomas Östlund.

Bakom priset står Lantbrukarnas Riksförbund, Livsmedelsföretagen och Jordbruksdepartementet. I juryn ingår jordbruksminister Eskil Erlandsson, Livsmedelsföretagens VD Agneta Dreber samt Lantbrukarnas Riksförbunds VD Anders Kjellström.

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN FREBACO KVARN AB

Trygga livsmedel från Frebaco På VästgötasläƩen har jordbruket ståƩ i centrum sedan en lång Ɵd Ɵllbaka. Här ligger Frebaco Kvarn som producerar müsli, frukosƞlingor och matgryner Ɵll hela Sverige. Trygga livsmedel är, och har allƟd varit, en central fråga för Frebaco som lägger stora resurser på aƩ produkterna skall vara säkra och av högsta klass samt aƩ de produceras med så liten miljöpåverkan som möjligt.

FREBACO HAR FULL KONTROLL i kedjan från jord Ɵll bord. Företaget är cerƟfierad livsmedelsproducent enligt BRC, ISO 9001 och ISO 1401 – standarder som är hjälpmedel för aƩ arbeta på eƩ strukturerat säƩ med produktsäkerhet, kvalitet och miljö.

– De som äter våra produkter ska känna sig trygga. Vi lägger stora resurser på produktsäkerhet och arbetar ständigt för aƩ bibehålla en hög kvalitet , säger Aleksandra Ramadanovic, kvalitetschef på Frebaco.

Arbetet med produktsäkerhet och kvalitet börjar redan vid val av råvaror och leverantörer. Genom avtal med de utvalda leverantörerna säkerställer företaget aƩ kraven uppfylls. Nya leverantörer genomgår allƟd en bedömning och varje ny råvara värderas noga innan den börjar användas. Det finns också en full spårbarhet, det vill säga möjligheten aƩ ta reda på exakt varifrån råvaran kommer och när de är producerade.

Till Frebaco i Lidköping anländer årligen ca 55 000 ton spannmål från närbelägna gårdar.

– Vi försöker allƟd hiƩa råvaror som produceras på så nära håll som möjligt. Den allra största mängden råvaror är spannmål och den kommer från bönder från närområdet – VästgötasläƩen.

PÅ LABBET I LIDKÖPING arbetar personal som säkerställer aƩ kvaliteten på såväl råvaror som färdiga produkter är av högsta klass. Varje spannmålsleverans analyseras enligt en provtagningsplan och analyserna måste godkännas innan spannmålen tas in.

Löpande kontroller sker sedan under hela Ɵllverkningen. När produkterna väl är paketerade genomgår varje förpackning dessutom en röntgenkontroll som en sista säkerhet innan de levereras Ɵll livsmedelskedjorna.

– I begreppet ”Trygga livsmedel” ingår också frihet från GMO som för oss är en självklarhet. Vi hanterar inte heller nöƩer eller mandlar i vår anläggning, Ɵllägger Aleksandra.

KONSUMTIONEN AV MÜSLI, fruktosƞlingor och matgryner är oŌast förknippat med god hälsa, inte minst för Frebaco. Alla produkter bidrar Ɵll deƩa på eƩ eller flera säƩ, Ɵll exempel genom aƩ inte innehålla ƟllsaƩ socker eller onödiga Ɵllsatser.

– Hela livsmedelsbranschen har eƩ stort ansvar för aƩ säkerställa produktkvalitet och konsumenternas hälsa. Vi på Frebaco gör allt vi kan för aƩ bidra Ɵll deƩa genom aƩ våra produkter är säkra och sunda utan aƩ vi inte gör avkall på smaken, avslutar Aleksandra.

FREBACO KVARN AB Frebaco Kvarn AB är eƩ svenskt företag som startades 1981. Frebaco producerar konsumentprodukter som t ex müsli, havregryn, frukosƞlingor och matgryner. Frebaco Ɵllverkar också högkvalitaƟva spannmålsprodukter för bageri- och livsmedelsindustrin. Frebaco har ca 50 medarbetare och omsaƩe ca 250 miljoner kr 2009. Frebaco finns i Lidköping vid Vänern, miƩ på den bördiga VästgötasläƩen.

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Livsmedelsföretagen

Ett av många livsmedelsföretag som skördar framgångar internationellt är ingrediensföretaget Aromatic som blivit utsett till Årets Livsmedelsexportör.

– Kvalitet är inte bara produkten i sig utan det innebär också att vi uppnår kundens förväntningar i allt vi gör, säger han.

– Vi blandar huvudsakligen ingredienser med vegetabiliska oljor som bas. Det absolut viktigaste för oss är att maten som produceras med våra ingredienser blir god och säker, säger Mats Persson.

2010

TROTS SVÅRA EKONOMISKA tider har Aromatic lyckats med att bibehålla en mycket stor exportandel.

Den står idag för inte mindre än 90 procent av företagets totala omsättning.

– Det är ett långsiktigt tålamodigt arbete. Vi har valt att nischa oss hårt och samtidigt marknadsfört oss brett på många marknader, säger han.

FÖRETAGET SÄLJER produkter som ibland kan deklareras med de idag så diskuterade e-numrerna. Ingredienser som förbättrar kvaliteten på något sätt. Det kan vara smaker eller tillsatser som förbättra hållbarhet och färskhet.

9

EXPORTEN GÅR FÖR HÖGTRYCK

INGREDIENSFÖRETAG Årets Livsmedelsexportör 2010!

– DET KÄNNS BRA. Det är en stolthet för personalen och för företaget, säger vd:n Mats Persson.

Aromatics historia sträcker sig ända tillbaka till 1930-talet och företaget har byggt upp sin kompetens inom tillverkning av ingredienser till moderna bröd- och bakprocesser. All produktion sker i Sverige i en tekniskt avancerad anläggning. Aromatic har egen personal på nio olika nyckelmarknader och ett stort antal distributörer runt om i världen. Företaget har ett 80-tal medarbetare och omsätter cirka 250 miljoner kronor.

– Det är extra kul att ett ingrediensföretag vinner. Vi är okända och verkar inom business to business men det är en bransch som har lätt för att exportera och som borde få mer uppmärksamhet, säger Mats Persson.

ANNONS

Magnus Kindbom, statssekreterare Jordbruksdepartementet och Mats Persson, vd Aromatic.

Livsmedelsindustrin i Sverige var fram till det svenska EU-medlemskapet till stora delar en industri för hemmamarknaden, skyddad från internationell konkurrens genom tullar och införselavgifter. EU-medlemskapet 1995 innebar att livsmedelsindustrin från en dag till en annan fick tillgång till nya marknader, samtidigt som det innebar en ökad konkurrens på hemmamarknaden.

Glädjande nog har den svenska livsmedelsindustrin klarat sig långt över förväntan i sin nya miljö. 1994 uppgick livsmedelsexporten till 10 miljarder kronor, 2009 tangerade den 50 miljarder kronor.

I regeringens vision Sverige – det nya matlandet är målet att Sverige ska fördubbla livsmedelsexporten till 2020.

Förädlade livsmedel står för två tredjedelar av den svenska exporten. Det är också här vi har de största komparativa fördelarna med möjligheter till exporttillväxt.

Cirka 70 procent av exporten av förädlade livsmedel går till övriga EU-länder.

Bland de förädlade livsmedlen är vodka den enskilt största exportprodukten, Bland övriga framgångsrika produkter på exportmarknaden kan nämnas bageriprodukter, exempelvis skorpor, pizzor, pajer och tårtor, chokladprodukter och sockerkonfektyr, frysta grönsaker, såser, soppor och buljonger, margarin, sylt, cider och alkoholfria drycker. På vissa marknader dominerar ett fåtal produktkategorier: ex rostat kaffe (USA), margarin, oljor och fetter (Ryssland).

Trenden mot mer förädlade produkter fortsätter vilket gynnar den svenska livsmedelsindustrin. Konsumenternas ändrade konsumtionsmönster avspeglas bland annat i ökad exportförsäljning av djupfrysta produkter. Nya konsumtionsmönster har också gett nya exportprodukter och nya exportkanaler.

KÄLLA: EXPORTRÅDET OCH LIVSMEDELSFÖRETAGEN

10

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Livsmedelsföretagen

= PATENTERAD INNOVATION Exporten av svenska livsmedel går bättre någonsin. Vi har mött Jan Johansson, vd för Oatly – ett av Sveriges ledande livsmedelsexportföretag som exporterar nära 50 procent av all produktion.

TEXT: HENRIK ÖRTENVIK

ANNONS

– DET FINNS INTE MÅNGA livsmedel som är unika, men vi kan faktiskt säga att vår produkt är unik och bygger på en patenterad innovation. Det är självklart en stor del av framgången, säger Jan Johansson.

På 1960-talet upptäckte professor Arne Dahlqvist vid Lunds universitet de bakomliggande faktorerna till laktosintolerans.

Under 1990 talet tog forskare under ledning av Professor Rickard Öste fram ett livsmedel med samma välgörande egenskaper som mjölk, men som också skulle kunna användas som råvarumaterial till varor som glass, yoghurt och ost.

Till slut fastnade forskarna för havren som har en nutritionell sammansättning som ligger närmare människans behov än mjölken.

I havren finns en utmärkt sammansättning av kolhydrat- fett- och proteinhalt. 1990 utvecklar forskarna en havredryck och tar sedermera patent på produkten tillsammans med framställningsprocessen.

2001 LANSERAS OATLY som varumärke i Sverige, efter att basprodukten först framgångsrikt lanserats i England fem år tidigare.

2006 byggs Oatlys första egna fabrik utanför Landskrona. Här tillverkas idag drygt 16 miljoner liter havredryck per år.

– Det är en unik produkt med hälsoegenskaper som gjort att vi öppnat upp många marknader. Men alltid när det gäller livsmedel är ändå smaken det viktigaste. Och vi tycker att vi ur smak- och hälsoaspekt har en enastående produkt som i dag finns i 25 länder.

Just nu håller Oatly på att lansera sina produkter i Kanada, Polen och Korea. När vi träffar Jan Johansson har han just spenderat en vecka i den engelska staden Bristol.

Den allra största exportmarknaden finns just

Hög kvalitet, bra råvaror och en innovativ industri. Det är några av förklaringarna till Sverige lyckas så bra som exportland, anser Jan Johansson, vd Oatly.

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN LÖFBERGS LILA

Engagemanget sitter i väggarna För kaffeföretaget Löfbergs Lila är CSR och ansvartagande ingen kortlivad trend utan ett naturligt sätt att arbeta på.

– Det sitter i väggarna, säger Kathrine Löfberg, marknadschef på familjeföretaget från Karlstad.

Hur jobbar Löfbergs Lila med CSR? – Det genomsyrar hela verksamheten och finns med i våra grundvärderingar. Det är inget separat projekt utan vårt ansvarstagande går igenom i allt vi gör, och finns med i allt från det strategiska till det dagliga, säger Kathrine Löfberg.

Varför jobbar ni på Löfbergs Lila med CSR?

har ICP startat 14 projekt i flera länder världen över där kaffe odlas, i syfte att stärka kaffeodlarnas konkurrenskraft och förbättra deras levnadsvillkor, med inriktning på ”hjälp till självhjälp”. Inom ICP-projekten utbildas odlarna i effektivare jordbruksmetoder och miljömässigt hållbara tekniker. Resultaten har bland annat blivit att odlarna ökat sin produktion och inkomst avsevärt samt att 50 nya odlarorganisationer bildats.

– Vi lever i en verklighet där 30 miljoner personer i världen på olika sätt har en koppling till kaffeodling. Kaffe är den näst största handelsvaran i världen efter olja så det går inte att bortse från vårt ansvar. Det är ett sätt att vara - det är naturligt för oss. Ägarna och ledningen har alltid värnat om de här frågorna. Det är viktigt på många sätt – både för att det bygger stolthet internt hos personalen och för att det stärker varumärket utåt.

Vad bidrar ni med i ICP-projekten?

Tycker slutkonsumenten att det är viktigt att ni jobbar med CSR?

– Vi vill bidra till att kaffeodlarna får det bättre.

Projekten blir sedan referenser för andra och nya arbetssätt sprider sig som ringar på vattnet.

– Vi är glada över att se att konsumenterna mer och mer intresserar sig för människorna och arbetet bakom en produkt och ett varumärke. Det ställs allt högre krav på att man tar ansvar i hela kedjan och det tycker vi bara är positivt.

Ni är engagerade i en organisation som heter ICP – vad är det?

– ICP, International Coffee Partners, är en icke-vinstdrivande organisation grundad av fem privatägda europeiska kaffeföretag, däribland Löfbergs Lila. Sedan 2001

– Förutom ekonomiska resurser så tillför vi kaffekunskap genom att vi tillsätter kaffespecialister på plats. Genom vårt engagemang i styrelsen ser vi till att resurserna fördelas rätt och att projekten följs upp noggrant.

Varför tycker ni att det är viktigt att vara aktiva inom ICP?

ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Livsmedelsföretagen

RAKT NER I PANNAN Klimatsmart

Vegetabilisk grädde är en av all Oatlys framgångsrika produkter.

i England med 20 procent av företagets försäljning.

Vad är det då som gör att Sverige är så pass framgångsrika på att exportera sina produkter över hela världen?

– Vi har en hög kvalitet på vår livsmedelsindustri och inom flera kategorier har vi väldigt bra råvaror. Dessutom har vi varit innovativa och skapat nya produkter som har lyckats.

MARINERAT OCH KLART

FORSKNING ÄR FORTFARANDE högprioriterad inom Oatly som kontinuerligt satsar på att utveckla mjölkersättningsprodukter.

De senaste åren har Oatly bland annat tagit fram en vegetabilisk grädde som blivit väldigt framgångsrik. Företaget har uppvisat en stadig tillväxt på kring 20 procent de senaste åren och Jan Johansson menar att det finns ytterligare tillväxtpotential.

– Jag tror att vi kan accelerera ytterligare de närmaste åren. Dels växa på de marknader där vi finns, dels hitta nya marknader.

Vi är på gång att starta produktion på fler utländska marknader, men basen kommer alltid att vara här i Landskrona.

V r vision r att uppfattas som det b sta dryckesf retaget p marknaden. Detta inneb r att vi m ste str va efter att ocks vara det mest ansvarstagande f retaget. Den positionen uppn s genom l ngsiktiga aff rsrelationer, kompetens och lyh rdhet f r kunder och konsumenters krav.

V ra produkter och tj nster skall utformas s att de uppfyller alla de krav som st lls p h g kvalitet, effektivitet, s kerhet och lagenlighet.

Jens Spendrup, VD

Marinerat och klart för pannan. Enklare kan det inte bli.

Knappast godare heller. Vi har förberett allt för en god middag.

Inga långa förberedelser i köket. Ner i pannan och börja duka.

WWW.GULDFAGELN.SE

11

12

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Livsmedelsföretagen

FÖR MILJÖNS SKULL PRESENTERAR VI VÅR EKOLOGISKA KETCHUP MED EN ÅTERANVÄND ANNONS FRÅN 1960-TALET. LEVE KRETSLOPPET!

ANNONS