Ta ditt klimatansvar

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Naturskyddsföreningen

ANNONS

Ta ditt klimatansvar En bilaga från Naturskyddsföreningen om klimatet och miljön

Bra Miljöval är klimatsmart Konsekvenserna av ett varmare Östersjön Lokalt engagemang för global klimatkamp

Medföljer som bilaga i Svenska Dagbladet i april 2008.

2

Hela denna bilaga är en annons från Naturskyddsföreningen

ANNONS

ANNONS

Om oss Naturskyddsföreningen är en ideell miljöorganisation med kraft att förändra. Vi sprider kunskap, kartlägger miljöhot, skapar lösningar samt påverkar politiker och myndigheter såväl nationellt som internationellt. Dessutom står vi bakom världens tuffaste miljömärkning, Bra Miljöval. Klimat, hav, skog, miljögifter och jordbruk är våra viktigaste arbetsområden.

Föreningen har ca 178 000 medlemmar och finns i lokalföreningar och länsförbund över hela landet. På webbplatsen finns omfattande information om vårt arbete samt vår e-butik, Naturbutiken. Välkommen att bli medlem, skänka en gåva eller bli företagssponsor. www.naturskyddsforeningen.se Mobil hemsida (wap): mobil.naturmob.se Pg. 90 19 09-2 08-702 65 00

Det ska vara billigt och lätt att göra rätt

D

et är lönsamt att bromsa klimatförändringen. Investeringar motsvarande en procent av BNP gör att upp till tjugo gånger högre klimatkostnader som följer av utsläppsökningar kan undvikas.

Enligt klimatforskarna måste de globala utsläppen börja minska inom knappt ett decennium.

Det är fullt möjligt, om rika länder med höga utsläpp tar störst klimatansvar.

I Sverige började regeringen mandatperioden med att skjuta mål om minskade utsläpp på framtiden. Först skulle forskarna göra en bedömning, sedan en parlamentarisk klimatberedning.

Så har skett. Men statsministern vill åter skjuta på målet. I värsta fall blir det ingen ledstjärna alls för klimatarbetet.

Det knakar rejält i den klimatretoriska båge som Reinfeldt spände hårt för ett år sedan.

Vad väntar regeringen på egentligen? Utmaningen är klar. De svenska utsläppen ska ned med 90 procent till 2050, vilket med jämn takt betyder 40 procent minskning till 2020. Naturskyddsföreningen har visat att detta är möjligt.

Sveriges gigantiska energislöseri kan bantas rejält, ofta till negativ kostnad. Den törstiga svenska bilparken kan snabbt göras klimatsnål. Det vore bra för klimatet och svenskarnas plånböcker. Många fossildrivna godstransporter på väg kan flyttas till järnväg. Industrins utsläpp av växthusgaser kan dras ned radikalt. Inget av detta hindras av brist

på resurser, teknik eller ekonomiska förutsättningar.

Ibland är det svårt att byta teknik eller beteende.

För att fler ska kunna dra sina strån till stacken krävs därför att priser och regler stimulerar det snåla och smarta: effektivisering och förnybara energislag. Det förutsätter att subventioner till fossila bränslen tas bort, att den som förorenar tvingas betala, och att bidrag riktas mot flaskhalsar i klimatarbetet. Det ska vara billigt och lätt att göra rätt.

en rad förslag på en klimatpolitik som stärker människors och företags möjligheter att bromsa klimatförändringarna.

Håll till godo statsministern!

Mikael Karlsson Ordförande Naturskyddsföreningen

Vi behöver dig!

I Naturskyddsföreningen är du med och påverkar framtidens natur och miljö. Med över 178 000 medlemmar får vi gehör och uppmärksamhet för de frågor vi driver. Men även om vi redan idag är en stor förening så behöver vi bli ännu fler medlemmar. Ju fler vi är, desto mer kan vi göra.

Klimatsmarta system, tekniker och styrmedel har identifierats. Människor och företag väntar i startblocken på att kunna ta ett större klimatansvar. Det är hög tid för Reinfeldt att ge en startsignal för nästa sträcka, så att samhällsplanering och investeringar på allvar börjar gynna ett stabilt klimat.

Genom att bli medlem ger du Naturskyddsföreningen ännu större kraft att förändra, både genom att vi blir fler och genom ökade resurser.

Naturskyddsföreningens verksamhet bygger på hundratusentals svenskars ideella engagemang för rik natur, god hälsa och global solidaritet.

Ett varmare klimat slår hårt mot alla dessa värden.

Vi är en politiskt och religiöst obunden ideell förening utan eget vinstintresse. Omsorgen om miljön är vår drivkraft. Vår verksamhet bygger på medlemsavgifter och frivilliga bidrag från enskilda människor, företag och organisationer.

Hjälp till att värna om naturen och miljön.

Bli medlem du också!

Den här tidningen lyfter därför fram

www.naturskyddsforeningen.se/medlem

BILAGAN GES UT AV NATURSKYDDSFÖRENINGEN. FRÅGOR OM INNEHÅLLET BESVARAS AV:

EMMA LINDBERG Klimathandläggare emma.lindberg@naturskyddsforeningen.se www.naturskyddsforeningen.se MEDFÖLJER SOM BILAGA I DAGENS INDUSTRI I APRIL 2008.

018 - 490 11 00 www.marknadsmedia.se PROJEKTLEDARE: Jonas Gidlöf

018 - 490 11 37 jonas.gidlof@marknadsmedia.se

REDAKTÖR: GRAFISK FORM: REPRO: TRYCK:

Gustaf Blomberg Anna Hammarbäck Bildrepro Stockholm JMS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Naturskyddsföreningen

ANNONS

Bra Miljöval – välj el från Jämtkraft Som kund hos Jämtkraft kan du välja el som är märkt med Svenska Naturskyddsföreningens miljömärke Bra Miljöval. Lars Ocklind på ICA Supermarket Åre är en av våra kunder som genom sitt val medvetet stödjer elproduktion från förnybara energikällor.

Och därmed även vårt miljöfondsprojekt i Mjölkvattnet.

Livsmedelsbranschen förbrukar mycket el och elkostnaden för varje butik är hög. Lars Ocklind på ICA Supermarket Åre ville försöka sänka butikens elkostnad. Kontakten med Jämtkraft blev början till ett miljötänk och Svanmärkning av butiken.

– När jag kontaktade Jämtkraft fick jag även tala med företagets energirådgivare och genom dem har jag fått hjälp till stora elbesparingar. Tillsammans gick vi igenom hela butiken för att hitta förbättringsåtgärder. Efter att de genomförts märktes det direkt på elförbrukningen.

Förutom att butiken har gjort en rejäl kostnads- och elbesparing så valde Lars Ocklind att teckna Bra Miljöval. Genom valet visar ICA Supermarket Åre att de aktivt stödjer elproduktion från förnybara energikällor som vind, vatten och biobränsle.

– Det känns viktigt att värna om miljön. Inte minst när man bor här. Som företagare på en turistort som är beroende av natur, väder och vind så känns det naturligt och självklart, menar Lars Ocklind.

Miljöfondsprojekt gynnar rödingen För att få leverera el märkt Bra Miljöval ska pengar avsättas i en miljöfond. Jämtkrafts fondpengar går till ett miljöprojekt som drivs av forskare knutna till flera svenska universitet. Projektet går bland annat ut på att stimulera tillväxten hos naturliga fiskbestånd i reglerade sjöar genom att tillföra växtnäringsämnen.

Projektet i sjöarna Burvattnet och Mjölkvattnet, som reglerades i början av 1940-talet, har visat sig vara väldigt framgångsrikt.

Den tidigare dystra framtidsprognosen för fiskebeståndet har vänt genom näringstillförseln. Provfiske visar mycket tydligt att rödingens kondition förbättrats och att tillväxten är kraftigare.

Rödingbeståndet har fördubblats på fem år.

– Som svar på näringstillskotten har rödingen ökat mycket snabbt i tillväxt och är nu i god kondition. Hittills är projektet en riktig framgångssaga, säger projektledaren professor Göran Milbrink vid Uppsala universitet.

Fakta: • 1889 startade Jämtkrafts föregångare Östersunds Elektriska Belysningsaktiebolag i liten skala. Ett litet vedeldat kraftverk stod för strömmen till 62 abonnenter i Östersund • Jämtkraft producerar till stora delar sin egen energi via 17 vattenkraftverk, ett kraftvärmeverk, en biogasmotor och sex vindkraftverk.

• Företaget ägs till 77,8 procent av Östersunds kommun, Vattenfall AB äger 20,6 procent.

Resterande 1,6 procent ägs till lika delar av Krokom och Åre kommun.

• Jämtkraft har sedan 1998 licens att använda Bra Miljöval i samband med elleveranser från förnybara energikällor som vind, vatten och biobränsle.

• Jämtkraft har under åren 2003-07 avsatt mer än 2 miljoner kronor till miljöprojektet i sjöarna Burvattnet och Mjölkvattnet i nordvästra Jämtland.

Ett omfattande provtagningsprogram genomförs sedan 2001 i Mjölk- och Burvattnet. Prover tas för analys av bland annat vatten- och sedimentkemi, plankton och fisk.

3

4

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Naturskyddsföreningen

ANNONS

Bra Miljöval är klimatsmart Klimataspekterna finns sedan länge inarbetade i Naturskyddsföreningens miljömärkning Bra Miljöval. Förutom minimal klimatpåverkan får den som handlar produkter märkta med Bra Miljöval god energieffektivitet och förnybarhet, oavsett om det rör sig om tvättmedel, kläder eller el.

Märkningen Bra Miljöval har funnits sedan 1989 och är idag ett väl inarbetat varumärke, lätt att identifiera för den som vill handla miljömedvetet.

I början handlade miljömärkningen mest om klorblekta papper som påverkade fiskelivet men den har senare kommit att omfatta fler produkter, exempelvis textilier och tvättmedel.

– Vi har hela tiden sett till helheten, hela livscykeln hos produkten. Giftighet, energianvändning vid produktion, transporter, utsläpp och möjligheter till återvinning. Allt har funnits med när vi licensierat en viss vara, berättar Eva Eiderström, chef för miljömärkningen Bra Miljöval vid Naturskyddsföreningen. Hon är skeptisk till märkningar som fokuserar enbart på klimataspekten.

– Risken om man börjar klimatmärka är att andra negativa miljöeffekter som en produkt kan ha ignoreras. På Naturskyddsföreningen vänder vi oss mot den typen av kompromisser.

Dock har det tillkommit produkter i Bra Miljövals sortiment där just klimataspekten är central, eftersom de bokstavligen handlar om energi, såsom el, värme och transporter.

– De krav vi ställer vid till exempel miljömärkningen av el är att den inte producerats av kärnkraft eller fossil energi. Dessutom ska en viss andel av elen vara producerad av förnybar energi och

Bra Miljöval Naturskyddsföreningens miljömärkning Bra Miljöval är ett kraftfullt redskap i miljöarbetet och har blivit en stor framgång sedan starten 1989.

• Flera tusen miljöanpassade produkter inom 13 produktområden har nått marknaden tack vare miljömärkningen Bra Miljöval.

• Även el, transporter, fjärrvärme och livsmedelsbutiker kan numera miljömärkas.

• Idag finns det 371 varor och tjänster som är licensierade att använda miljömärkningen Bra Miljöval.

Att ”handla miljövänligt” enligt Naturskyddsföreningens definition innebär dock inte enbart att göra eller inte göra vissa inköp, utan också att agera miljövänligt på andra sätt.

komma från sol, vind eller biomassa.

För konsumenten kan det vara svårare att hitta miljömärkningen när det gäller el. Står det inte i avtalet får man vända sig till företagets hemsida eller kundtjänst.

– Det kan handla om att dra ner värmen inomhus eller att ta cykeln till jobbet för att minska sin klimatpåverkan, säger Eva Eiderström.

– Många företag hävdar att de har miljövänliga produkter. Men med vår miljömärkning kan konsumenten vara säker på att den kvalitetssäkrats av en oberoende tredje part, säger Eva Eiderström.

– Det viktiga är att börja med de små, enkla sakerna och ta det steg för steg. Som enskild kan man inte lösa hela klimatproblemet hemma, men man kan bidra med sin lilla del till lösningen.

Hon ser miljömärkningen Bra Miljöval som ett sätt att fylla ett informationsglapp mellan producent och konsument. Den som ska välja en viss vara eller tjänst utifrån miljöhänsyn behöver inte känna till alla aspekter utan kan lita på att Naturskyddsföreningen redan vägt samman dessa.

Ett växande område är miljömärkning av textil.

Förra hösten drev Naturskyddsföreningen en kampanj om miljöpåverkan av textilproduktionen – både odling och beredning. Då handlade det mest om handdukar. Nu fortsätter arbetet i höst och då pratar vi om kläder. Konsumenterna kan göra stora insatser för miljön genom att välja miljömärkta kläder.

Men även företagen har nytta av att de blir licensierade för Bra Miljöval, tycker Eva Eiderstöm: – Märkningen gör det mycket lättare att kommunicera miljökvalitet. Vi erbjuder miljökompetens, tydliga kriterier och ett inarbetat varumärke.

På så vis underlättar vi företagens miljöarbete rejält.

Det v enkl

Hon tycker att alla som handlar en tjänst eller vara ska försöka välja Bra Miljöval. Ibland kan det bästa valet ur miljösynpunkt dock vara att avstå helt.

– En enkel men viktig fråga att alltid ställa sig är: Behöver jag verkligen den här grejen?

Vill ditt företag bli licensierat att använda Bra Miljöval?

•

•

Ansök hos Naturskyddsföreningen om en licens för din produkt. Allt du behöver finns på www.naturskyddsforeningen.se/licens Om ansökan godkänns och produkten klarar kraven får miljömärket Bra Miljöval användas på produkten och i reklam.

Visste du att...

•

• www.naturskyddsforeningen.se/bramiljoval •

Nära hälften av CO2-utsläppen i Sverige kommer från hushållens uppvärmning och transporter.

En svensk i genomsnitt släpper ut 6 ton koldioxid per år.

Ett ton koldioxid motsvarar en bilresa på 500 mil.

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Naturskyddsföreningen

ANNONS

*Eventuell sms-taxa kan tillkomma beroende på operatör.

Klimat- och miljösmarta matval Att odla, frakta och tillaga mat orsakar stora utsläpp av växthusgaser. Livsmedelssektorn står för 12 procent av de svenska växthusgasutsläppen. Men klimatfrågan är inte den enda miljöfrågan som är viktig för jordbruket.

Jordbruket ger oss bra livsmedel och andra råvaror, öppna landskap och höga naturoch kulturvärden. Samtidigt finns problem som övergödning av våra vatten och rester av bekämpningsmedel i mark, vatten och produkter.

I genomsnitt köper varje svensk ungefär 70 ton livsmedel under sin livstid. 12 procent av hushållsbudgeten läggs på mat. Så det finns alla skäl i världen att göra klimat- och miljösmarta matval. Naturskyddsföreniningen driver projekt ”Matens Värstingar” som lyfter fram symbolprodukter för jordbrukets olika miljöproblem och ger konsumentråd.

Stoppa klimathotet nu! Ät miljö- och klimatsmart!

• • • •

•

viktiga är att börja med de små, la sakerna och ta det steg för steg

• •

Ät mer ekologiskt och rättvisemärkt. Ät mer av säsongens lokala grönsaker och frukter och mindre växthusodlat. Ät mer baljväxter som ärtor, bönor och linser och mindre kött.

Välj svenskt naturbeteskött som lamm och nöt så gynnas landskapet och dess vilda växter och djur. Ät mer grövre grönsaker som morötter, ärtor, broccoli, purjolök, vitkål och lök och mindre tomat, gurka och isbergssallad som kräver mer energi i produktionen. Ät mindre gris och kyckling som inte bidrar till den biologiska mångfalden.

Ta till vara – släng mindre mat.

Klimatet kan räddas. Men då måste vi minska utsläppen av klimatfarliga växthusgaser – nu. För att Sverige ska ta sin del av ansvaret behöver vi minska våra utsläpp med minst 40 % till år 2020.

Naturskyddsföreningen debatterar, informerar och påverkar våra politiker för att skapa en bättre framtid.

Vi vill öka tempot i klimatarbetet och vi behöver ditt stöd och engagemang. Gå in på naturskyddsforeningen.se och ge ditt bidrag. Eller SMS:a ”ANSVAR” till 72900 (kostnad 50 kr per SMS*).

Tillsammans har vi kraft att förändra.

Några tips på vad du kan göra för att bromsa växthuseffekten: • Gå, cykla eller åk kollektivt så ofta du kan i stället för att köra bil.

• Samåk till och från jobbet, skolan eller möten.

• Använd bränslesnåla bilar och kör mjukt.

Om alla höll hastighetsgränserna skulle koldioxidutsläppen i Sverige minska med nästan en miljon ton per år.

• Åk tåg i stället för att flyga inrikes.

• Välj el märkt med Bra Miljöval (el från förnybara energislag).

• Köp och använd energieffektiva hushållsapparater och energisnåla lampor.

• Sänk innetemperaturen. En grad motsvarar 5 procent av uppvärmningskostnaden.

• Spara på varmvattnet.

5

• Täta fönster och dörrar. Vädra kort och stort i stället för att ha fönster på glänt.

• Köp begagnat.

• Gynna Bra Miljöval-diplomerade butiker.

• Planera inköp och matlagning så sparar du energi. Handla i närheten, så behöver du inte använda bilen.

• Hängtorka tvätten i stället för att torktumla.

• Ät mer ekologiskt och rättvisemärkt.

• Ät mer av säsongens lokala grönsaker och frukter och mindre växthusodlat.

• Ät mer baljväxter som ärtor, bönor och linser och mindre kött.

Naturskyddsföreningen är en ideell miljöorganisation med kraft att förändra. 08-702 65 00.

Pg 90 1909-2. Bg 165-5380.

6

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Naturskyddsföreningen

Utsläppen av växthusgaser får katastrofala följder för många invånare i fattigare länder.

ANNONS

Foto: NAPE

Global miljökamp utgår från gräsrötterna Sedan början av 1990-talet bedriver Naturskyddsföreningen ett omfattande internationellt arbete.

Lobbying gentemot FN och EU är en viktig del men det lokala perspektivet och folkrörelsernas arbete i andra länder är också viktigt.

– Vi stöttar gräsrotsorganisationer som finns på plats i länder i söder. De vet bäst hur det lokala mil-

jöarbetet ska skötas, säger Göran Ek, internationell sekreterare på Naturskyddsföreningen.

Partnerorganisationer i cirka 30 olika länder får ekonomiskt stöd och hjälp med att verka för en hållbar utveckling. En av dem är NAPE i Uganda, ett land som riskerar att drabbas hårt om klimatet förändras.

– Vi har redan sett följder av klimatförändringarna: Översvämningar, torka och nyckfulla regn. Detta har medfört att vattentillförseln har försvårats, säger Frank Muramuzi, chef för NAPE. NAPE försöker nu att få regeringen i landet att satsa på användning av alternativa bränslen och en mer hållbar produktion.

Vad gjorde Naturskyddsföreningen på Bali?

Hur gick det?

– Den överenskommelse som blev av var rejält

– Våra partners råd är ofta: se till att ni minskar er miljö- och klimatpåverkan i Europa för den leder till miljöproblem hos oss!

Gå ner till ett ton

Frågan går till Emma Lindberg, klimat- och energiexpert hos Naturskyddsföreningen – Vi deltog vid FN:s klimatmöte och träffade flera beslutsfattare från Sverige och andra länder. Vi knöt också kontakter inför klimatarbetet 2009 när Sverige är ordförandeland för EU samtidigt som FN:s viktiga klimatmöte sker i Köpenhamn.

Men mycket hänger också på vad vi i västvärlden gör, anser Göran Ek.

Under 2008 drar Naturskyddsföreningen igång en kampanj för att visa vad vi i Sverige kan göra nu så att utsläppen av växthusgaser minskar med 90% till 2050 och vi slipper de farligaste klimatförändringarna. 2050 kan vi släppa ut så lite som 1 ton växthusgaser per person. Kampanjen kommer att rikta sig till både politiker och allmänhet.

urvattnad men möjligheten att få till stånd ett nytt klimatavtal 2009 har ökat.

Hur skötte sig Sverige?

– Svenska politiker tar frågan på allvar men vi hoppas kunna bidra till att de agerar kraftfullare vid nästa klimatmöte, i Köpenhamn 2009.

Vill du börja klimatbanta redan i dag?

Besök www.naturskyddsforeningen.se/klimat för mer information.

Emma Lindberg.

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Naturskyddsföreningen

Utrota fattigdomen på trefikan!

När du köper vårt kaffe som är KRAV- och Rättvisemärkt motverkar du barnarbete, miljöförstöring och diskriminering. Du främjar organisationsrätten och demokratin och ser till att odlare och arbetare får bättre betalt. Det smakar lika gott och kostar bara några ören extra per kopp.

Läs mer på lofbergslila.se

ANNONS

Kreativa möten och hållbart företagande på

Sånga-Säby Kurs & Konferens Sånga-Säby har i 15 år arbetat med ambitionen att vara Sveriges mest miljöanpassade konferensanläggning. Vi är det första Svanenmärkta hotellet i Norden och även den första Klimatneutrala konferensanläggningen.

Sånga-Säby vill vara det självklara alternativet för dig som vill ge ditt möte de bästa förutsättningarna utan att kompromissa på vare sig miljö eller kvalitet.

Välkommen till Sånga-Säby vid Mälarens strand på Ekerö.

Hör av dig till oss med din bokning på 08-560 480 00 eller via info@sanga-saby.se Besök oss gärna på www.sanga-saby.se M

ÖMÄR K IL J T

391

002

RESTAURANG

LofbergsLila_Naturskyddsföreningen_123x176.indd 1

08-03-06 14.12.49

FOTO: HELENA BÉVENGUT-LASSON ILLUSTRATION: TOBIAS FLYGAR NCC COMMUNICATION

IBLAND KÄNNS DET RIKTIGT BRA ATT VARA SNÅL Vid det här laget har de flesta insett att klimathotet är verklighet och att miljöfrågorna inte är någon tillfällig trend. Vi försöker dra vårt strå till stacken på flera sätt.

Bland annat genom att utveckla prisbelönta hus som värms upp av överskottsvärme från solen, spisen, sänglampan och de boende själva. I ett fall har vi till och med dragit ur sladden helt. Det kostar än så länge lite mer att bygga sådana här hus, men samtidigt blir det lättare att klara stigande energipriser. Och enligt en undersökning föredrar en majoritet av villaköparna lägre driftkostnader framför lägre räntekostnad.

Vill du vara med och skapa framtiden – och göra det på ett nytt sätt? Läs mer på vår webbplats.

www.ncc.se

7

8

Hela denna bilaga är en annons från Naturskyddsföreningen

ANNONS

ANNONS

Varmare vatten kan döda torsken Högre temperaturer har effekter även för våra marina miljöer. För livet i Östersjön innebär klimatförändringarna ett stort hot, särskilt för den redan så utsatta torsken.

Naturskyddsföreningen driver ett aktivt miljöarbete i Östersjöfrågorna: Begränsning av utsläpp av miljögifter, arbetet mot övergödning från kväve och fosfor och på senare tid en intensiv kamp mot rovfisket på torsken.

och sötare ytvatten i Östersjön. Samtidigt stiger temperaturen på vattnet. Allt detta missgynnar torsken, som är en kallvattenfisk och vars ägg behöver en viss salthalt i vattnet för att överleva. Risken är att torsken på sikt helt försvinner från Östersjön.

Efter att torsken tidigare har varit mycket vanligt förekommande i Östersjön är bestånden idag nere på lägre nivåer än någonsin. Förklaringen är enligt Klas Hjelm, naturvårdschef vid Naturskyddsföreningen, helt enkelt överfiskning. Klimatförändringarna kan enligt honom innebära att torsken drabbas ytterligare

Om torsken försvinner förlorar vi inte bara en viktig matfisk. Torsken har även en viktig roll som rovfisk i det marina ekosystemet, berättar Klas Hjelm.

– Det varmare klimatet leder till mer nederbörd

de syrefria områdena vid bottnarna när algerna ruttnar. Döda bottnar breder ut sig.

Generellt gäller det att få ner utsläppen men det krävs också mer specifika åtgärder för att bygga upp livskraftiga torskbestånd och skapa ett hållbart fiske. Klas Hjelm och Naturskyddsföreningen vill se ett totalt stopp för torskfiske i Östersjön. Till dess att det blir verklighet kan konsumenter göra en insats genom att inte köpa torsk.

– När torskbestånden går ner gynnas skarpsillen.

Den lever på kräftdjur som i sin tur äter alger. Och när kräftdjuren minskar blir det mer alger och algblomningen på ytan förvärras. Dessutom ökar

Hur länge till simmar torsken i våra hav?

Som medlem i Naturskyddsföreningen bidrar du först och främst till det viktiga arbetet för natur och miljö. Men du får dessutom en del fina förmåner: •

Sveriges Natur Du får en prenumeration på vår medlemstidning Sveriges Natur, landets största tidning om natur- och miljöfrågor.

• Medlemsrabatt i Naturbutiken – vår egen webbutik Naturbutiken har böcker för hela familjen, CD-skivor, planscher och massor av smarta naturprylar till bra priser. Toppen för dig som gillar natur och miljö eller letar fina presenter! Medlemmar har upp till 20 pro-

cents rabatt på de flesta artiklarna. Vinsten från försäljningen går till vårt arbete för natur och miljö.

någon av Naturskyddsföreningens stugor runt om i landet.

• Rabatt på seminarier • Aktiviteter och engagemang i din lokalförening Som medlem ansluts du till din lokala naturskyddsförening (krets) där du bland annat kan delta i fågelskådning, resor, kurser eller arbetsgrupper.

• Hyr en stuga Upplev den svenska naturen genom att hyra

Naturskyddsföreningen anordnar seminarier och konferenser på aktuella teman inom natur- och miljövårdspolitik. Som medlem har du kraftig rabatt på avgiften.

• Försäkringar och lån Salus Ansvar erbjuder Naturskyddsföreningens medlemmar förmånliga försäkringar och lån www.naturskyddsforeningen.se/medlem

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Naturskyddsföreningen

ANNONS

Per Thorstenson, vd för Arlanda Express:

”Det fordras inga underverk för att vinna Arlanda Express miljöpris” Med förra årets nyinstiftade miljöpris tar Arlanda Express ett utökat ansvar i miljöfrågan.

Syftet är att uppmuntra svenska Per Thorstensson, företag, mynvd Arlanda Express. digheter och organisationer att miljöanpassa sitt resande och med ett årligt pris uppmärksamma dem som lyckats bäst.

– I klimatfrågan är det inte tillåtet med ett misslyckande, säger vd Per Thorstenson.

Cyklar för utlåning på arbetsplatsen och att arbetsresor sker med tåg i stället för inrikesflyg är exempel på resepolicy som ger poäng. Att vissa av kriterierna för priset direkt missgynnar Arlanda Express stör inte Per Thorstenson: – De som inte måste flyga ska inte göra det. Men för dem som behöver ta flyget är Arlanda Express förutom det snabbaste också det mest miljövänliga sättet att ta sig till och från flygplatsen.

ARLANDA EXPRESS • Arlanda Express är snabbtåget mellan Stockholm Central och Arlanda flygplats.

• Tågen går sex gånger per timme under högtrafik och en gång i kvarten under övrig tid. Resan tar 20 minuter.

• Arlanda Express har av Svenska Naturskyddsföreningen utsetts till Bra Miljöval.

• Arlanda Express har cirka 160 medarbetare.

– De ekonomiska frågorna, om anställda exempelvis ska åka affärsklass eller ekonomiklass, är ofta viktigare i företagens resepolicy än att resa på ett sätt som är hållbart för miljön.

Med en morot på 50 000 kronor, en glasskulptur i snygg design och prestigen det innebär att vinna priset hoppas vi kunna ändra på det, säger Per Thorstenson.

• Trafiken startade i november 1999 och 2007 reste 2,7 miljoner passagerare med Arlanda Express.

• Arlandabanan är ett samprojekt mellan stat och näringsliv men är byggd och finansierad helt utan skattesubventioner. A-Train AB, som driver Arlanda Express, ägs av Macquarie Bank.

• Läs mer om Arlanda Express och riktlinjerna för miljöpriset på webben: www.arlandexpress.com

Arlanda Express miljöpris.

7L D7JKHB?=7 IAuB$ 7l dWjkhb_]W ia b l_bb ?Y[^ej[b _ @kaaWi` hl_ _dj[ X_ZhW j_bb Wjj l hbZ[di _iWh ic bj[h$ : h\ h l b`[h Z[ A bbc haj [b$ :[d h j_bb '&& fheY[dj \ hdoXWh eY^ aecc[h \h d lWjj[d" l_dZ eY^ X_eXh dib[$ :k aWd eYai ] hW iWccW dWjkhb_]W lWb$

H;D ;D;H=? <HvD =uLB; ;D;H=? mmm$]Wlb[[d[h]_$i[

9

Hela denna bilaga är en annons från Naturskyddsföreningen

10 ANNONS

ANNONS

Huvudstadens egen klimatkrets I Stockholm bedriver Naturskyddsföreningen ett aktivt klimatarbete. De besöker skolor och uppvaktar lokalpolitiker. Övertygelsen är att mycket kan uträttas lokalt även om problemet är globalt.

Vid Torsplan i norra delen av innerstaden huserar Stockholms Naturskyddsförening, eller ”Stockholmskretsen” som den också kallas. Härifrån utgår de i sitt arbete mot klimathotet.

– Vårt klimatarbete är inriktat på opinionsbildning, politisk påverkan och utbildning, berättar Fredrik Norrman.

Han leder det klimatprojekt som kretsen startade i Stockholm för drygt ett år sedan.

– Mycket handlar om att få människor att förstå allvaret i klimatfrågan, och ge tips på hur de kan göra för att minska sina utsläpp av växthusgaser.

Vi arrangerar seminarier och expertföreläsningar om klimatfrågan, och vi besöker skolklasser och pratar klimat.

Tillsammans med Studiefrämjandet håller Stockholmskretsen dessutom studiecirklar för

allmänheten. En av de viktigaste uppgifterna är att få politikerna att agera, anser Fredrik Norrman.

– Det finns massor man kan göra på lokalpolitisk nivå. Till att börja med kan man se över utsläppen i kommunens egen verksamhet. Transporter, infrastruktur och energianvändning är andra viktiga delar att titta på.

Och i Stockholm har politikerna tidigare varit ganska framgångsrika i att ta fram åtgärder för att minska utsläppen, tycker han.

– Kommunen har utvecklat fjärrvärmesystemet och konverterat till biobränslen. Införandet av trängselavgifterna är ett annat gott exempel. I den kampanjen var Naturskyddsföreningen mycket aktiv i hela länet. Nu vill vi se ordentliga satsningar på kollektivtrafiken och inte på stora motorvägsprojekt som Förbifart Stockholm, annars blir det svårt att klara de lokala klimatmålen.

Hur kommer hans värld att se ut?

Det beror på vad vi som lever nu väljer att göra. Som miljösponsor stödjer ditt företag Naturskyddsföreningens viktiga arbete för natur och miljö.

Bli miljösponsor – det är guld för naturen Anmäl er på www.naturskyddsforeningen.se/sponsor

Det finns mycket vi kan göra på lokal nivå, menar Stockholmskretsen, som arbetar med att upplysa både politiker och allmänheten om hur klimateffekterna kan minskas.

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Naturskyddsföreningen

ANNONS

Hur vill politikerna rädda klimatet?

Klimatförändringarna kräver stora åtgärder.

Stockholms stad har under de senaste mandatperioderna lyckats minska utsläppen av växthusgaser. Men vad händer nu när stadens handlingsprogram mot växthusgaser skrotats?

Vilka ambitioner har Stockholms politiker på klimatområdet?

För att få svar på det bjuder Stockholms Naturskyddsförening in till en paneldebatt med politiker från båda blocken.

Mycket handlar om att få människor att förstå allvaret i klimatfrågan

Naturskyddsföreningens ryggrad är de aktiva lokalavdelningarna, kretsarna, som finns i 270 av landets 291 kommuner. De stöttas av de 24 länsförbunden som samordnar övergripande frågor och ordnar kurser.

Siktet inställt på ett oberoende av fossila bränslen 2006 ljöd klimatlarmet världen över, och sedan dess har världen försökt hitta vägar för att säkra framtiden för de kommande generationerna.

FN:s klimatpanel IPCC menar att vi bör minska våra koldioxidutsläpp globalt med 60 procent för att vår planet ska kunna tåla de klimatförändringar som sker på grund av utsläppen.

– I december fick vi det positiva beskedet från Miljödomstolen att vårt planerade biobränsleeldade kraftvärmeverk i Örtofta får sitt miljötillstånd. Beskedet gläder oss mycket, planen är att verket ska driftsättas 2010. Då kommer koncernens el- och värmeproduktion att till ca 90 % baseras på förnyelsebara energikällor som biobränsle, geotermi, vatten- och vindkraft, berättar Lena Slovak, miljöchef på Lunds Energikoncernen.

Genom kraftvärmeverket i Örtofta kommer koncernens utsläpp av koldioxid minska med 80 procent. En ytterligare miljövinst ligger i att elproduktionen på verket kommer att ersätta tidigare importerad och smutsig el. Lunds Energikoncernen har länge jobbat strategiskt med miljöfrågor. Koncernen fyllde 100 år under 2007 och i samband med jubileet utvärderade koncernen sina miljöbeslut under seklet.

– Som exempel kan nämnas att vi redan i början av 80-talet började återanvända varmt avloppsvatten för fjärrvärmeproduktion och 1985 var vi först i Sverige med att producera

Tid: Tisdagen 29 april, kl. 19.00 Plats: Tekniska Nämndhuset Obs: Begränsat antal platser.

Anmälan skickas till: kansli.stockholm.krets@ naturskyddsforeningen.se.

Det lokala engagemanget är grunden

Foto: Marcus Elmerstad

Miljöproblematiken kräver strategiska och långsiktiga beslut.

Lunds Energikoncernen drar sitt strå till stacken genom ett strategiskt arbete mot att bli oberoende av fossila bränslen.

Det kommer att finnas tillfälle att ställa frågor.

Kom och gör din röst hörd!

fjärrvärme genom geotermisk energi. Dessa åtgärder och andra har bidragit till att vår förbrukning av olja minskat med 99 procent de senaste 20 åren.

– Fjärrvärmen har i sin tur under många år ersatt gamla oljepannor och förbättrat miljön avsevärt.

Under 2007 tog Lunds Energikoncernen beslutet att arbeta för att bli en klimatneutral koncern, vilket innebär att koncernen ser över hela sin verksamhet – inte bara produktionen av el och värme.

– Våra fordon, våra resor, vår egen energianvändning ser vi över och arbetet har redan börjat. Exempelvis byggs vårt nya kontor i Lund som ett energieffektivt hus och vi har miljöriktlinjer för de resor vi gör och våra inköp av fordon.

EU har satt som mål att år 2020 ska 20 procent av energikällorna för energiproduktion i Europa vara förnyelsebara. Förutom kraftvärmeverket i Örtofta ska Lunds Energikoncernen under 2008 fördubbla sin vindkraftsproduktion och därmed ytterligare visa vägen mot en bättre framtid för vår planet.

Den demokratiska uppbyggnaden med förtroendevalda på lokal, regional och riksnivå betyder att alla medlemmar kan vara med och påverka. Mångfalden av arbetsformer är stor.

Lust och engagemang styr.

11

12 ANNONS

Anna Ledin, huvudsekreterare, Formas.

Hela denna bilaga är en annons från Naturskyddsföreningen

ANNONS

Foto: Jan Danielsson

Forskning för planetens överlevnad Anna Ledin är ny huvudsekreterare för Formas, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande.

Vad står Formas för?

– Vårt uppdrag är att finansiera forskning inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Forskningen ska vara av högsta kvalité och leda till en hållbar samhällsutveckling. Normalt kommer forskare med förslag på frågor som ska belysas och vi finansierar de bästa förslagen. Vi gör dessutom speciella strategiska utlysningar där vi finansierar forskning inom ett visst område.

Vad är er syn på dagens klimatforskning?

– Det händer otroligt mycket på klimatforskningsområdet i dag, både drivet av forskningsbehov och av samhällets intresse för att göra något åt klimatfrågorna. Det är otroligt viktigt att vi producerar forskning från många olika utgångspunkter och av hög kvalité. Forskarna är eniga om att det är vi människor som påverkar klimatet, men fortfarande florerar en del myter om klimatförändringarna. Det är viktigt att dessa myter kan försvinna och att forskningen kan plocka fram resultat som visar hur vi kan hantera problemet.

– Att vi måste göra något råder det inte något tvivel om. Dels så att vi inte förvärrar dagens klimat dels så att vi på ett smart sätt kan anpassa oss till rådande och kommande förhållanden.

Vilken insats gör ni för klimatet?

– Formas har en viktig roll både vad gäller grundforskningen och den så viktiga tillämpade och problemorienterade forskningen.

Vi finansierar forskare som identifierar ett problem i samhället, belyser problemet i

sin forskning och förhoppningsvis kommer fram med svar och lösningar som gör att vi åtminstone kan anpassa oss så att vi kan överleva klimatförändringarna.

En viktig del i Naturskyddsföreningens arbete är att väcka opinion och bearbeta politiker.

– Vi har också rollen som informatör.

Tillsammans med Energimyndigheten, Naturvårdsverket och Vetenskapsrådet och i nära samarbete med SVT har vi tagit fram en multimediaproduktion om vår planet (www.forskning.se/planeten). Och just nu arbetar vi med tre pocketböcker, där vi har bjudit in forskare för att skriva olika kapitel i vad som ska bli tre debattböcker med temana: ”Mat och klimat”, ”Klimat från ett svenskt perspektiv” och ”Klimat från ett internationellt perspektiv”. Vi har bägge de här rollerna, men vi satsar såklart mest pengar på forskningssidan.

Klimatlobbying röjer väg

Vad kan du bidra med?

– Jag har varit aktiv forskare i mer än 20 år och kombinerar i dag en deltidsanställning på Formas med en professur på Danmarks Tekniske Universitet, vilket tillåter mig att vara både forskare och forskningsfinansiär.

Det betyder att jag på Formas kan säkerställa områden där vi behöver forskning och samtidigt som forskare kan se till att forskarna får de villkor som de behöver för att deras forskning ska kunna användas på det mest optimala sättet.

– Jag är vattenforskare, men klimatfrågan ligger mig varmt om hjärtat. Vatten i städer till exempel, översvämningsproblematik och bra kvalitet på dricksvatten är något som jag funderar över dagligen.

Det finns mycket den enskilde kan göra för att bidra till att minska klimatproblemen. Men klimatfrågan kan inte enbart hanteras på individuell nivå; det är Svante Axelssons bestämda uppfattning.

En annan reform som Svante Axelsson efterlyser är att skatteavdrag för resor ska baseras på avstånd och inte på transportsätt, så att kollektivtrafiken gynnas.

– Man kan komma en bra bit på väg med enskildas initiativ men ska vi komma vidare måste fler hinder röjas ur vägen. Det kan bara ske på politisk nivå.

Men det viktigaste just nu är att regeringen tydligt sätter ner fötterna om att det svenska klimatmålet ska bestämmas utan väntan på andra länders beslut och att utsläppen i Sverige ska minska med minst 40 procent till 2020. Gör vi inte det skjuts kostnaderna på framtiden, eftersom vi ändå måste minska utsläppen med 90 procent till 2050. Och det blir inte billigare att göra det senare.

Ska människor kunna göra kloka klimatval måste politikerna först se till att förutsättningarna blir de rätta.

– Det ska vara lätt att göra rätt, säger generalsekreterare Svante Axelsson.

Som generalsekreterare för Naturskyddsföreningen är en av Svante Axelssons viktigaste uppgifter att åstadkomma sådan ”hinderröjning” genom att väcka opinion och bearbeta politiker. Det behövs en ny opinionsvåg som kväver att regeringen tar de nödvändiga klimatpolitiska förslagen, det går inte annars.

– Eftersom vi vill uppnå målet att sänka utsläppen av växthusgaser med 40 procent till 2020 måste det börja löna sig bättre att fatta klimatvänliga beslut.

Exempelvis borde flyget och den tunga lastbilstrafiken få bära sina miljökostnader fullt ut. Då skulle tåg bli ett mer konkurrenskraftigt alternativ.

– Det krävs denna typ av tydliga beslut för att företag, individer och kommuner ska hjälpa till att uppnå de gemensamma klimatmålen. Naturskyddsföreningen vill också visa politikerna att problemen faktiskt går att lösa, och att man kan leva gott på ett annorlunda sätt även i ett klimatvänligt samhälle.

Hela denna bilaga är en annons från Naturskyddsföreningen

ANNONS

ANNONS

13

Twister™ II Tillsätt bara vatten Twister™ II Kemikaliefritt städande!

Alla gynnas av att du väljer miljövänliga produkter.

Twister™ kan användas på de flesta vanliga golvtyperna, t ex terrazzo, natursten, betong, vinyl och epoxi.

Twister™ är verktyget som gör matta och slitna golv rena, glänsande och blankpolerade. Twister™ har unika fördelar som gynnar både städbolag, golvägare och så miljön förstås.

För mer information: www.htc-twister.com HTC Sweden AB Tel: 0121-294 00

D O M A I N E

Vin ska drickas med gott samvete K gi b a ~g Vii Vaai^Y kZgig~[[V k gV `jcYZgh [ gk~cic^c\Vg · dX] k^ ~g h`naY^\V `jcYZgcV Vii iV VchkVg [ g k g eaVcZi# 9~g[ g k^aa k^ Vii c^ h`V `~ccV Zg ign\\V bZY HVciV >cZh hdb Zii WgV `a^bVikVa# ;g c HVciV >cZh k^c\ gYVg ^ 8]^aZ i^aa k gi XZcigVaaV\Zg ^ HkZg^\Z ~g YZi &) %%% `b dX] igVchedgiZc iVg iiV kZX`dg# K^cZi [gV`iVh ^ Wja` i^aa :jgdeV Y~g YZi iVeeVh e Wdm# E YZiiV h~ii `Vg k^ [naacVYh\gVYZc ^ XdciV^cZgc bZY '%% dX] ha^eeZg [gV`iV aj[i dX] ZbWVaaV\Z kZg 6iaVciZc# K^ dei^bZgVg ~kZc ] aaWVg]ZiZc \Zcdb Vii ^ciZ [gV`iV YZ [~gY^\V WdmVgcV Zc a~c\gZ hig~X`V#

Foto: Anders Grönvall

Framgångar för naturen – ett urval •

•

•

•

•

•

2006 och 2007, Naturskyddsföreningen bidrog starkt till att trängselskatten provades och sedan genomfördes i Stockholm.

2006, Naturskyddsföreningen vann priset som Årets opinionsbildare i Almedalen, en stor framgång för kampanjen ”Livrädda Östersjön!” som nådde ut brett både i media och till allmänheten.

2004, Naturskyddsföreningen har överklagat EUs beslut att tillåta det giftiga ogräsmedlet parakvat. 2007 vann vi i Europadomstolen.

2004, Östersjön har, som Naturskyddsföreningen länge krävt, äntligen klassats som ”särskilt känsligt område” av FNs sjöfartsorganisation IMO. 2003, Genom en massiv brevkampanj mot bromindustrin har en av världens stora tillverkare av bromerade flamskyddsmedel, Great Lakes, meddelat att de ska sluta tillverka två av de farligaste varianterna av kemikalien.

Naturskogar bevaras 1999 startade kampanjen som hittills räddat

•

•

•

•

•

98 skogar från avverkning.

1989, Naturskyddsföreningen föreslår naturvårdslön för lantbrukare m fl som vårdar t ex betesmarker och ängar. 2000 blir detta en av jordbrukspolitikens grundpelare.

Naturresurslagen Lagen antogs 1987 och innebar ökat skydd för älvar, fjällområden och kuster; något som Naturskyddsföreningen länge kämpat för.

1970 förbjöds DDT, bland annat som ett resultat av Naturskyddsföreningens arbete för att skydda våra rovfåglar.

Projekt Pilgrimsfalk Skydd av boplatser och uppfödning har lett till att Pilgrimsfalken idag har en årlig tillväxt på 150 ungar.

Scandic tog bort jätteräkor från menyn på 122 hotell efter att Naturskyddsföreningen kampanjat om de miljöproblem räkodlingarna orsakar.

6k hig~X`Vc hdb HVciV >cZh [~gYVh [g c k^c\ gYZc i^aa HnhiZbWdaV\Zih Wji^`Zg! h`Zg ., bZY b^a_ k~ca^\V W i" ZaaZg _~gck~\higVchedgiZg# H ]~g ]Vg k^ _dWWVi ^ ÅZgV g! [ g Vii i~c`V e k^cZi dX] b^a_ c dX] YZhhjidb b^ch`V `a^bVie kZg`Vc# Ni ska veta att när ni väljer Santa Ines ur Systembolagshyllan så väljer ni inte bara ett av Sveriges mest uppskattade viner.

Ni gör ett bra klimatval också!

Som Guldsponsor bidrar Domaine Wines till Naturskyddsföreningens viktiga arbete för natur och miljö.

Nr. 6283-08. Pris 199 kr. 14% vol.

Läs mer på www.domaine.se Domaine Wines AB. Tel 08 546 107 00.

Att börja dricka i tidig ålder ökar risken för alkoholproblem.

Bättre klimat

www.naturskyddsforeningen.se/framgangar

med Svensk Vindkraftförening Föreningen har funnits och verkat för ett bättre klimat med vindkraft sedan 1986.

Våra medlemmar driver de flesta av Sveriges vindkraftverk och minskar därigenom ständigt utsläppen av klimatstörande avgaser.

Genom att aktivt välja vindkraft när du konsument – företagare köper el på marknaden påverkar du direkt klimatet med minskade utsläpp av bland annat koldioxid (CO2).

Vill du veta mer, om hur du i egen regi eller i ett vindkraftkooperativ kan utvinna din egen vindkraft, bli medlem i Svensk Vindkraftförening och bland andra förmåner få tidningen Svensk VINDKRAFT.

Ekelund - Vävt med stolthet i Sverige sedan 1692

www.ekelundweavers.com

Svensk Vindkraftförening 0322-933 40 www.svensk-vindkraft.org

Holma-Helsinglands AB 1898-2008 110 ÅR Bockens Garner med kvalitet och tradition.

Garn för vävning och knyppling.

Vi bleker och färgar med för miljön bästa metoder.

Större delen av vårt sortiment är miljömärkt med Svenska Naturskyddsföreningens Bra Miljöval. www.holma.se

Hela denna bilaga är en annons från Naturskyddsföreningen

14 ANNONS

ANNONS

Gröna aktier

Miljön behöver faddrar En grön framtid

Ge en slant varje månad. Då ger du Naturskyddsföreningen kraft att arbeta långsiktigt med det miljö- och klimatarbete som är så viktigt för oss alla och för kommande generationer. Genom att skänka pengar per autogiro minskar du dessutom våra administrativa kostnader och mer pengar kan gå direkt till vårt natur- och miljöarbete. Därför behöver vi dig som Miljöfadder!

Som fadder stödjer du Naturskyddsföreningen via autogiro med minst 50 kronor i månaden. Du får den eleganta Miljöfaddernålen, ett diplom som visar ditt engagemang samt Naturskyddsföreningens årliga temabok.

När man bygger nya bostadsområden har man möjlighet att bygga med ny teknik. Därmed kan man påverkar vårt framtida klimat på ett positivt sätt. Bilden visar hamnstaden Valparaiso i Chile och här ska tre tusen nya bostäder, i en första etapp, få strömförsörjning via våra vindkraftverk. Många andra områden är också på gång.

SVK 15

Skyllermarks

Anmäl dig nu på www.naturskyddsforeningen.se/fadder Bilderna visar navet på vårt vindkraftverk.

(OBS! Din anmälan är inte bindande – du kan när som helst avsluta ditt stöd)

Till salu: CO2!

Ett helt ton klimatfarlig koldioxid. Så mycket får ett företag släppa ut om de köper en utsläppsrätt. Men antalet utsläppsrätter är begränsat. Om du köper en utsläppsrätt kan den inte användas för utsläpp.

Genom att ge Naturskyddsföreningen i uppdrag att köpa utsläppsrätter bidrar du till att minska antalet utsläppsrätter till försäljning för utsläppsföretag inom EU. Samtidigt stödjer du vårt arbete med att minska växthuseffekten i och med att en del av summan är bidrag till föreningens klimatarbete.

Hur mycket elkraftproduktion måste bytas ut i världen?

Många har vid det här laget insett att koldioxidutsläppen från fossileldade kraftverk måste bort.

Många har också insett att det är bråttom. Med tanke på att kol-, olje- och naturgasverk står för 68% av världens elkraftproduktion så är det oerhörda mängder elkraftproduktion som måste bytas ut. Sent omsider har nu industrierna som tillverkar vindkraftverk fått ordentlig efterfrågan men nu hinner vindkrafttillverkarna inte med längre. Väntetiderna för att få köpa vindkraftverk ökar hela tiden. Priserna ökar också.

Det behövs mycket mer tillverkningskapacitet i branschen. Vidare vill inte alla köpare ens ha stora vindkraftverk, utan vi har kontakt med många som vill ha små vindkraftverk, som våra.

Små vindkraftverk som kan stå nära stället där man behöver elkraften, liknande det förhållande som gäller i de båtar vi arbetar med sedan många år. Småskaliga system där man kan slippa kostnaden för de långa ledningar som storskaliga lösningar lider av. Därmed slipper man också energiförlusterna som långa ledningar ger (ca 10% i snitt i Sverige eller 15 TWh). Små vindkraftverk som man kan tillverka med massmarknadsteknik. Då kan man få ner investeringskostnaden per kilowattimme, jämfört med stora vindkraftverk. Våra små vindkraftverk har fördelar som att de tar bort koldioxidutsläpp på jorden, köparen gör en bra affär och det gör Skyllermarks också. Därför behöver vi skapa mycket ny tillverkningskapacitet. Hjälp oss ta fram ny teknik som verkligen gör skillnad. Mer information finns på vår hemsida www.skyllermarks.se eller ring 08-741 33 08 eller 08-741 27 05 eller faxa på 08-741 33 09 så står vi gärna till tjänst och skickar mer information via brev.

Skyllermarks Tel 08-741 33 08, 08-741 27 05 fax 08 741 33 09 www.skyllermarks.se

Bli Miljösponsor!

Människor gillar företag som tar ansvar för en hållbar utveckling. Som miljösponsor stöttar ditt företag Naturskyddsföreningens viktiga arbete för natur och miljö. Ni får använda sponsorsymbolen för att enkelt synliggöra ert engagemang. Vi visar stolt upp våra sponsorer i tackannonser och på hemsidan. Självklart får ni också information om vårt arbete genom ett nyhetsbrev och vår tidning Sveriges Natur.

Ditt engagemang är inte bara värdefullt för miljön utan även för det egna företaget.

Upptäck möjligheterna att miljöprofilera företaget, det lönar sig! www.naturskyddsforeningen.se/sponsor

Hela denna bilaga är en annons från Naturskyddsföreningen

ANNONS

ANNONS

Forskning för bättre miljöanpassad sjöfart Det svenska välståndet är i högsta grad kopplat till vår handel med andra länder och för vår export och import av varor är vi i princip helt beroende av sjöfarten. I svenska hamnar hanteras årligen runt 180 miljoner ton gods, eller nästan 20.000 kilo per svensk, och runt 30 miljoner människor väljer sjövägen för resor till och från Sverige varje år.

Sjöfarten är redan idag det mest energieffektiva transportslaget. En stor del av sjötransporterna sker över hav där det inte finns något alternativ, men sjöfarten, och då inte minst kustsjöfarten, har också en stor potential att avlasta landinfrastrukturen. För att transporterna skall bli så miljöanpassade som möjligt måste också alla transportslag samarbeta bättre och utnyttjas effektivare.

Sjöfarten står inför stora miljöutmaningar som att finna nya vägar för att bli ett ännu mer energieffektivt transportslag och för att reducera miljöpåverkande utsläpp. Den svenska sjöfarten ligger långt framme och är drivande i utvecklingen av miljöeffektiva system- och tekniklösningar.

Liksom utsläppen känner inte heller sjöfarten av några nationsgränser. Svenska rederier är verksamma i en helt globaliserad marknad där regelverken måste sättas på internationell nivå. Att ha lika spelregler som konkurrenterna i andra länder är en förutsättning för att svensk sjöfart skall kunna utvecklas och aktivt bidra till en bättre miljö. Svenska rederier har höga ambitioner och ser internationella regler som en bas att utveckla sitt miljöarbete ifrån, och en stark

svensk sjöfartsnäring bidrar i högsta grad till Sveriges inflytande i miljöfrågorna internationellt.

Samhället har stora möjligheter att påverka och påskynda en positiv utveckling inom transportsektorn, inte minst genom åtgärder som ger sjötransporten ökad konkurrenskraft och som därmed bidrar till att flytta godstransporter från land till sjö vilket är en uttalad målsättning inom EU och genom incitament för bättre miljöprestanda som t.ex. ett handelssystem med utsläppsrätter.

Sveriges rederier bidrar inte bara till en ökad miljöanpassning av sjötransporterna genom rederiernas interna miljöarbete. Sveriges Redareförening, SRF, är också tillsammans med Chalmers Tekniska Högskola och Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet initiativtagare till Lighthouse, ett kompetenscentra för sjöfartsinriktad forskning och utbildning. SRF satsar 100 miljoner kronor i verksamheten där målsättningen är att skapa en säkrare och kvalitetsmässigt bättre sjöfart. Utvecklingen av teknik och system för bättre miljöanpassning av fartyg och sjötransporter är då av största betydelse.

Carl Carlsson, miljöansvarig på Sveriges Redareförening.

Klimatsmart energi Umeå Energi AB är ett modernt energi- och kommunikationsföretag verksamt inom affärsområdena värme, elnät, elhandel och nätkommunikation. Målsättningen är att tillgodose kundernas samlade behov av säkra, prisvärda och miljöanpassade produkter och tjänster.

Umeå är en av Sveriges snabbaste växande städer och Umeå Energi förser redan i dag cirka 57 000 av dess privat- och företagskunder med energi.

Fjärrvärme har samtidigt blivit ett populärt förstahandsval för många nya fastigheter, inte minst i villaområden. Under perioden 2000-2010 kommer varje år ytterligare omkring 500 villor/år att kopplas upp mot fjärrvärmesystemet.

len och avverkningsrester från skogsbruket som grenar, toppar, flis, bark, spån och torv som i huvudsak kommer att upphandlas i regionen. Dåva 2 innebär att andelen biobränsle i produktionen kommer att öka från 28 till 57% Detta innebär både minskad miljöbelastning och ökad sysselsättning inom skogs- och transportnäringen i Norrlands inland. Förhoppningar finns också om att i framtiden kunna förlägga allt större delar av bränsletransporterna till järnväg.

Dåva 2 kommer att innebära en ökning av Dåvaverkens samlade kapacitet från dagens 65 MW till 170 MW varav drygt 40MW el och resten fjärrvärme.

Behovet av billig, säker och miljövänlig energi är därför stort och för att tillgodose detta bygger nu Umeå Energi kraftvärmeverket Dåva 2.

Dåva 2 kommer att producera både fjärrvärme och el och är en utbyggnad av ett redan befintligt kraftvärmeverk. Efter miljöprövning fattades beslut om byggstart hösten 2006 och anläggningen kommer att stå klar för drift hösten 2009.

Investeringen på ca 900 miljoner är den största i företagets historia.

Dåva 2 kommer att blir Norrlands största kraftvärmeverk för fasta bränslen. Till skillnad från det äldre Dåva 1 som är avfallsbaserat kommer den nya anläggningen att eldas med biobräns-

Fyra affärsområden: Värme – Umeå Energi AB Elnät – Umeå Energi Elnät AB Elhandel – Umeå Energi Elhandel AB UmeNet – Umeå Energi UmeNet AB Umeå Energi koncernen har cirka 290 medarbetare, omsätter drygt 1,4 miljard kronor och är både miljö- och arbetsmiljöcertifierad (ISO 14001, AFS 2001:1).

“Det här är en miljöinvestering för framtiden”, menar Ulf Kullh, här tillsammans med Anna Hirvelä framför bygget av det nya kraftvärmevärket Dåva 2.

Box 224 • 901 05 Umeå • Tel 090-16 38 00 • www.umeaenergi.se

15

Bioenergi eller ej?

Oavsett vad man tycker, sĂĽ behĂśvs kunskap

Det ďŹ nns bara ett sätt att veta

Det ďŹ nns mĂĽnga viktiga frĂĽgor som inte har nĂĽgra enkla svar.

En del frügor handlar om mänsklighetens Üverlevnad pü sikt.

Inte minst när det gäller vĂĽra levande naturresurser â&#x20AC;&#x201C; vĂĽra djur,

Andra är politiskt brännbara fÜr dagen. Oavsett vad det gäller

vĂĽr skog, vĂĽra landskap och vĂĽr mark.

och vad man tycker, sü müste man ha ett bra underlag fÜr att kunna hävda sin stündpunkt. Man müste ha kunskap fÜr att

Ă&#x201E;r det bioenergin som är lĂśsningen fĂśr framtidens bränslebehov?

fatta rätt beslut.

Foto: Bioenergiportalen

Finns det bra och dĂĽlig bioenergi?

Hur gĂĽr det med den biologiska mĂĽngfalden?

DärfĂśr mĂĽste det ďŹ nnas nĂĽgon som utvecklar kunskapen om

Hur pĂĽverkas ekonomin, miljĂśn och klimatet?

hur vi bäst använder vüra biologiska naturresurser. Nügon som

Hur mycket koldioxid binder de olika grĂśdorna?

har ansvaret att ta reda pĂĽ fakta â&#x20AC;&#x201C; och som forskar, utbildar

Och hur lĂśser vi frĂĽgorna kring hanteringen av biomassa frĂĽn

och informerar om mÜjligheter och risker. SLU är universitetet

skog och ĂĽker?

som tillfÜr südan kunskap till Sverige och världen.

Vad ska vi använda det vi odlar till â&#x20AC;&#x201C; mat eller soppa?

Välkommen in pü www.slu.se och läs mer.

3,5ôFORSKARôOMôBIOENERGIôOCHôDETôP²G²RôM²NGAôSP³NNANDEô

)Ă´3,5 FORSKARNASĂ´BERÂłKNINGARĂ´VISARĂ´DETĂ´SIGĂ´ATTĂ´ENERGISKOGENĂ´

PROJEKT Ă´)Ă´3,5 SĂ´KUNSKAPSBANKĂ´KANĂ´DUĂ´BLANDĂ´ANNATĂ´LÂłSAĂ´OMĂ´HURĂ´

ôBINDERôMERôKOLDIOXIDô³NôALTERNATIVAôETT²RIGAôJORDBRUKSGR¢DORô

DENôBIOMASSAôVIôF²RôFR²NôSKOGôOCHô²KERôSKULLEôKUNNAôôANV³NDASô

SKULLEôHAôGJORT ô%TT²RIGAôENERGIGR¢DORôBINDERôUNGEF³RôLIKAôMYCKETô

MYCKETĂ´MERĂ´EFFEKTIVT Ă´-EDĂ´BÂłTTREĂ´HANTERINGĂ´OCHĂ´SMARTAREĂ´

SOMôANDRAôJORBRUKSGR¢DOR

OMVANDôLINGSTEKNIKôSKULLEôSVENSKôBIOMASSAôKUNNAôT³CKAôENôSTORô DELôAVôV²RTôBEHOVôAVôFORDONSBR³NSLEôELLERôEL

.³RôDETôG³LLERôKLIMATP²VERKANôHARôSKOGENôENôSPECIELLôROLL ô ô%FTERSOMôSKOGENôKANôBLIôENôDELôAVôL¢SNINGENôHARôVIôETTôSTORTô

"IOBR³NSLENôKANôPRODUCERASôP²ô²KERMARKôSOMôENERGIGR¢DORô

ôANSVAR ô6IôTARôR²VARAôURôSKOGENôOCHôSKOGENôBINDERôKOLDIOXID ôôô

RAPSôOCHôR¢RlEN ôSOMôSK¢RDASôVARJEô²R ôELLERôENERGISKOG ô

&¢RôATTôERS³TTAôFOSSILAôBR³NSLENôKANôTILLSKOTTETôAVôBIOBR³NSLENôSOMô

SOMôVANLIGENôSK¢RDASôMEDô m ô²RSôINTERVALL ô&R²GANô³RôHURô

³RôKOLDIOXIDNEUTRALAô¢KAôMEDôH³NSYNôTAGENôTILLôMILJ¢ ôREKREATIONô

Ă´KOLDIOXIDNEUTRALAĂ´DEĂ´ÂłR

OCHĂ´FRILUFTSLIV

SLU stĂĽr fĂśr Sveriges lantbruksuniversitet. Landskapsarkitekt, ekonom, jägmästare, veterinär och agronom är exempel pĂĽ utbildningar vid SLU. Här ďŹ nns forskning inom bioenergi, livsmedel, miljĂś, landskap, jordbruk, trädgĂĽrd, vattenbruk, skog, djur, bioteknik etc. SLU ďŹ nns i hela Sverige. Huvudorter är Alnarp, Skara, Uppsala och UmeĂĽ.