Page 1

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från CBI Betonginstitutet

ANNONS

Hållbart byggande En tidning om betongens möjligheter och fördelar

Ett material med många miljöfördelar SID 10 Konst, K o inredning o c arkitektur och b e betongen bryter n y mark SID 5 & 13 ny

MEDFÖLJER SOM BILAGA I DAGENS INDUSTRI, MARS 2010.

Industrin redo för moderna passivhus i betong SID 16

Ny teknik för gjutning kan revolutionera byggvärlden SID 6


2

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från CBI Betonginstitutet

Betong är ett starkt miljöval Har du någon gång tänkt på vilken roll betongen spelar för vårt samhälle? En stor del av betongen är osynlig och gör inget väsen av sig – det är bottenplattan som ditt hus vilar på, det är plintarna och grundsulorna som ditt kontorshus står på och det är sprutbetongen i tunnelbanans innerväggar. Men mycket av betongen är också synlig i husfasader, i golv, pelare och väggar och inte minst broar. Ibland tar betongen också mer plats i det arkitektoniska uttrycket – tänk på Turning Torso i Malmö, Svinesundsbron i Bohuslän, det svartvita flygledartornet på Arlanda och den varmt röda nya Årstabron i Stockholm. Från att vara tung, stark, trygg, grå och litet tråkig har betongen till och med kommit in i en del moderna hem som delar av köks- och badrumsutrustningen. Inget byggmaterial används så mycket världen över som betong. Det beror på att materialet tillverkas av naturprodukter som grus, sand, kalksten och vatten. Material som är billiga och tillgängliga i de flesta länder. Betong har en rad goda egenskaper som hållfasthet, beständighet, ljudisolering, energilagring, brandtålighet och formbarhet. I den här bilagan berättar

vi mer om hur man kan utnyttja och vidareutveckla dessa egenskaper. Geologiskt sett är betong en bergart. De litterära islänningarna kallar den steinsteypu, stöpt eller gjuten sten. Betong har också många likheter med natursten. Berg- och stenteknik är en spännande och gammal gren av svensk byggindustri med många progressiva småföretagare som gemensamt satsar på forskning och utveckling i samverkan med institut och högskola.

Redan de gamla romarna använde betong. Armerad betong uppfanns i England och Frankrike i mitten av 1800-talet. Behöver man bedriva forskning och utveckling kring sådana väletablerade material? Vårt svar är ett otvetydigt ja. Sedan 1950-talet har utvecklingen av betongen varit mycket kraftig. Här berättar vi om sprutbetong, fiberbetong, högpresterande och självkompakterande betong, som alla skapar nya möjligheter och inte kunnat användas utan forskning och utveckling om material, konstruktion och produktion. Vårt land och våra nordiska grannländer har under hela denna period tillhört de ledande länderna inom betongforskningen och

så är det än idag. Betongforskarna har hittills inte fått några nobelpris, men utan en uthålligt byggd miljö och infrastruktur skulle å andra sidan ingen naturvetenskaplig forskning över huvud taget kunna bedrivas. Får vi chansen att fortsätta att forska och utveckla betongen kommer morgondagens hus, broar och andra anläggningar att bli ännu mer resurseffektiva i ett livscykelperspektiv, samtidigt som vi kommer att kunna underhålla, reparera och förstärka den byggda miljön – med en topp från 1960- och 1970-talens miljonprogram – på ett mer rationellt sätt. Två regeringar i rad har ensidigt satsat FoU-medel på ett byggmaterial: trä. Att regering och riksdag satsar på forskning är mycket bra, men satsningen bör inte gynna ett utvalt material. Snart börjar valkampanjen för höstens val. Fråga din riksdagskandidat hur hon eller han ser på fri konkurrens mellan olika byggmaterial.

Johan Silfwerbrand Professor KTH & vd CBI Betonginstitutet AB

Ett material under ständig utveckling Betong är det av människan skapade material som används mest på hela jordklotet. Med den stora volymen betyder det att även små förbättringar av materialet får mycket stor betydelse. NÄR DET GÄLLER NYA BETONGMATERIAL är

det kanske inte de stora revolutionerande upptäckterna som är det väsentligaste menar Carsten Vogt, som arbetar med utveckling av nya material och betongsammansättningar på CBI Betonginstitutet. Med tanke på alla olika användningsområden för betong är det minst lika viktigt att försöka hitta olika möjligheter att förbättra

materialet ur olika aspekter. Både när det gäller praktisk användning och ur arbetsmiljösynpunkt. – Det pågår ständigt olika utvecklingsprojekt som i förlängningen leder till nya applikationer och bättre arbetsmiljö. Ett exempel på detta är frostbeständig undervattensbetong. Det fanns förut både frostbeständig betong och undervattensbetong

– det nya var att kombinera de båda, säger Carsten Vogt. Det fi nns flera exempel på sådan utveckling av betongen. – Något som inte är helt nytt globalt sett, men ändå värt att nämna, är den så kallade ultrahögpresterande betongen. Den har en egenskapsprofi l som närmar sig gjutjärn och keram med extremt hög beständighet och hållfasthet. Den behöver inte målas eller repareras inom 100 år. Denna betong används i andra delar av världen men knappast alls i Sverige, berättar Carsten Vogt. NANOPARTIKLAR STOPPAR MÖGEL Ett annat exempel är självrengörande betong. Genom att blanda i nanopartiklar i betongen kan man förhindra att alger och

-makes you visible

BILAGAN GES UT AV CBI BETONGINSTITUTET, MARS 2010 Frågor om det redaktionella innehållet besvaras av: Johan Silfwerbrand, VD johan.silfwerbrand@cbi.se www.cbi.se

mögel angriper ytan. Det pågår också projekt runt om i världen med så kallad fotokatalytisk betong. Även i den har man blandat in nanopartiklar för att åstadkomma en rengörande katalysator. Syftet är att ta reda på om denna betong, genom att neutralisera avgaser, kan hjälpa till att förbättra luftkvaliteten i städerna. – Ett annat spännande exempel är genomskinlig betong. Det är ofantligt dyrt och används vid exklusiva arkitektoniska projekt. Betongen är inte helt genomskinlig som glas, men man ser skuggor genom den och så släpper den in ljus. Så visst kommer det fram nya material, men det är trots allt de utvecklande förbättringarna som betyder mest, avslutar Carsten Vogt.

vxl 018 - 490 11 00 Stålg. 20 | 754 50 Uppsala www.marknadsmedia.se

Projektledare: Daniel Steen 0736-99 11 02 daniel.steen@marknadsmedia.se Redaktör: Mats Hellström Text: Kjell Håkansson

Grafisk form: Gustaf Engström Omslagsbild: iStockPhoto Tryck: BOLD/DNEX Tryckeri AB, Akalla V-TAB Aröd AB, Göteborg MittMediaPrint, Örnsköldsvik Repro: JMS

Är du intresserad av bilagor från Marknadsmedia? Kontakta Daniel Steen på 0736-99 11 02


Hela denna bilaga är en annons från CBI Betonginstitutet

ANNONS

Tätare stomme. Lagrar värme. Lätta att frakta. Fördelarna med VST Väggsystem är många. Den goda lufttätheten ger förbättrad energieffektivitet. Lagringen av värme och kyla i tung betongstomme ger lägre effektbehov. Väggarna är dessutom lättare att frakta och hantera på arbetsplatsen än en skalvägg. Undersökningar visar även att väggarna tål fukt och kan stå emot brand. För mer information: www.fardigbetong.se

AB Färdig Betong • Tfn 0104-50 50 00 • info@fardigbetong.se • www.fardigbetong.se

Vet du att betong ger 䊏 䊏 䊏 䊏 䊏

energibesparingar skydd mot brand och buller sunt boende långlivade hus vackra byggnader

Cementa AB Box 47210 100 74 Stockholm www.cementa.se

3


4

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från CBI Betonginstitutet

FOTO: BESAB

Svåra ytor kräver rätt teknik

SPRUTBETONG ÄR EN förutsättning för att

FOTO: MARIA EBERFORS

man ska kunna bygga stora tunnlar i hårt berg eftersom detta genomkorsas av naturliga spricksystem som kan ge upphov till löst sittande bergblock i tunnlarnas tak, berättar Anders Ansell, universitetslektor på KTH Betongbyggnad. Efter att löst sittande bergblock säkrats med bultning sprutas betong för att ge en homogen och heltäckande försegling. Ofta behövs endast ett tunt skikt av vidhäftande sprutbetong för att åstadkomma en avsevärd bärförmåga. Sprutbetongen kan armeras med konventionell armering som ger större bärighet men idag är det

vanligare med fibrer i betongen. Fibrerna möjliggör större deformationer, vilket är en viktig egenskap om rörelser i bergmassan uppstår. FLERA ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Tekniken är också lämplig vid reparation av kajer, kraftverksdammar, broar, vattentorn, silos och fasader där skadade betongytskikt kan ersättas utan användning av avancerade formkonstruktioner. Sprutbetongen är överlägsen när man behöver få fram betongkonstruktioner med avancerade geometrier, exempelvis dubbelkrökta ytor som i skateboardanläggningar.

– Genom ny kunskap kommer man att i större utsträckning kunna anpassa sprutbetongens sammansättning och egenskaper efter den miljö som den används i. Det kommer att leda till mer kostnadseffektiva konstruktioner i berg med optimerade konstruktionslösningar och minimala driftskostnader. Det ger också ökade livslängder för bland annat tunnelkonstruktioner och i förlängningen ett miljövänligare och mer uthålligt byggande, menar Anders Ansell. FIBRER ERSÄTTER ARMERING Fiberbetong ersätter i flera fall traditionell armering även i gjuten betong. Det vanligaste användningsområdet är numera till betongplattor på mark för lager och industrilokaler, men det är dock mycket troligt att användningen kommer att spridas till flera områden. I Norge och Beneluxländerna diskuterar man en utveckling för att kunna använda fiberbetongen även i bjälklag och andra fribärande plattor. – Om man kan dra ner på användningen av den vanliga armeringen fi nns det stora vinster att göra både vad avser arbetsmiljö och ekonomi, menar Johan Silfwerbrand på CBI Betonginstitutet.

FOTO: BESAB

Sprutbetong är ett cementbaserat material som påförs en yta genom sprutning med hjälp av tryckluft. Tekniken är överlägsen gjuten betong då oregelbundna konturer ska täckas av relativt tunna betongskal. Sprutbetong innehåller ofta stålfibrer som armering och är då samtidigt en fiberbetong. Men man kan även gjuta fiberbetong.

Sprutbetong är ett cementbaserat material som påförs en yta genom sprutning med hjälp av tryckluft.

FORTV leder internationellt råd för avancerade material – Fortifikationsverket har fått en unik roll i det nyinrättade rådet ”International Advanced Materials Council”, säger Ann-Christine Langselius, marknadsdirektör på Fortifikationsverket. Fortifikationsverket är en av Sveriges största fastighetsförvaltare, största kund är Försvarsmakten. Myndigheten har en unik kompetens inom skydd av kritisk infrastruktur/Critical Infrastructure Protection (CIP). En kunskap som nu efterfrågas allt mer även i det civila samhället. ”International Advanced Materials Council” har startats upp på initiativ av amerikanska Department of Homeland Security (DHS). Ann-Christine Langselius har av DHS utsetts till ordförande i det nyinrättade rådet: Dr. Ann-Christine Langselius

–Vi börjar med med att knyta ytterligare medlemmar till rådet och skapa en grupp med djup kompetens och erfarenhet. Deltagarna kommer att representera myndigheter, forskningscenter och universitet från olika delar av världen. Rådets uppgift är att ta fram en databas för material som används inom CIP. Databasen ska innehålla information om olika materials egenskaper och vad de kan användas till. Material i ett brett spektrum kommer att ingå; från betong till nanoteknik. Närmast till hands ligger nu att bemanna upp rådet samt att till som-

maren arrangera en första workshop. –Detta är ett sätt för Fortifikationsverket att öka sin kunskap, erfarenhet och nätverk inom området CIP. Möjligheterna och utmaningarna är stora liksom både det nationella och internationella intresset för vår verksamhet, avslutar Ann-Christine Langselius.


Hela denna bilaga är en annons från CBI Betonginstitutet

ANNONS

5

Ett allsidigt material Volymmässigt används betong främst till byggnation av hus, anläggningar, broar och tunnlar. Men nya användningsområden utvecklas kontinuerligt. Idag är betongen även ett material för konstverk och hemmet. DET HAR BLIVIT ALLT VANLIGARE att betongen används till olika inredningsprodukter, prydnadsföremål, skulpturer etc. Forsberg Form använder betongen för att skapa något som man inte förväntar sig av betong. Tove Adman tillverkar olika föremål i betong – från en liten betongråtta till ljusstakar, lampor och cafébord. Företaget Betongdesign utmanar människor att bryta mallarna och välja lite oväntade inredningslösningar. I sortimen-

tet fi nns en hel det att välja på från bänkskivor, handfat till möbler. På Kivik Art Center kan man beskåda flera stora betongskulpturer. Genom användning av grafisk betong kan man få betongfasader att sticka ut. Tekniken används för att göra grafiska mönster i betongen. Den gör att mönster, tecken och bilder kan appliceras på allt från enskilda element till en hel fasad för att förstärka en byggnads unika karaktär.

Betongråtta av Tove Adman

Bordsur av Forsberg Form

Heminredning från Betongdesign

Skulptur vid Kivik Art Center

FOTO: GERRY JOHANSSON

Industriellt stomsystem i betong Prefabricerade betongelement sparar tid. Du slipper arbetet med form, installationer och armering. Elementen tillverkas i fabrik och levereras färdiga och klara till byggplatsen. Du sparar arbete samtidigt som du får en renare och säkrare arbetsmiljö. Byggtiden kortas och du får snabbt ett tätt hus, vilket innebär ett friskare hus utan risk för fukt och mögel. Betong är ett hållbart och stabilt naturmaterial med lång livslängd!

www.byggelement.se


6

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från CBI Betonginstitutet

Perfekt gjutresultat med SKB

SKB kan också pumpas underifrån.

Med SKB gjuter man utan att vibrera betongen. Det skonar många arbetares hälsa.

FOTON: PETER SIMONSSON

SKB - en revolution inom byggteknik Inom elementindustrin har självkompakterande betong, SKB, revolutionerat produktionen som därmed sker i en tyst och arbetsvänlig miljö med effektiva metoder. Inom traditionell platsgjutning är SKB däremot ännu inte så vanlig. Men nu talar mycket för att en omsvängning kan vara på gång även där. SJÄLVKOMPAKTERANDE BETONG är inte en

specifik betong. Det rör sig i stället om egenskaper hos den färska betongen som kan styras för att passa i princip samtliga tänkbara applikationer. När utvecklingen av denna typ av högpresterande betong startade i Japan på 80-talet var fokus främst satt på att uppnå bättre gjutresultat. Även om detta givetvis kvarstår som krav idag, så har andra frågor som till exempel produktionsmässiga fördelar, arbetsmiljö och en framtida hållbar utveckling för betongproduktionen blivit allt viktigare, och ett intensivt forskningsarbete pågår världen över. BÄTTRE ARBETSMILJÖ Sett till fördelarna är SKB framtidens betong. Till skillnad från den traditionella betongen behöver den inte vibreras för att fylla ut gjutformen. SKB flyter som en vätska, som utan vibrering kan fylla ut även en geometriskt komplicerad form och samtidigt hålla sig helt homogen ända fram tills den hårdnar, vilket är själva definitionen av SKB. Detta innebär stora fördelar både arbetsmiljömässigt och för produktiviteten. – En av de stora fördelarna med SKB är alltså att man inte behöver göra det tunga arbetet med att vibrera betongen för att den ska fylla ut gjutformen, menar Peter

Billberg, tekn. dr på CBI Betonginstitutet, som har lång erfarenhet av färska cementbaserade materials reologi och arbetbarhet. Med SKB elimineras detta arbetsmoment helt och dessutom minimeras trängsel och oljudet från vibratorer samt alla kablar som vibratorerna kräver. SKB bidrar till en klart bättre arbetsmiljö som leder till ökad produktivitet, säger Peter Billberg. Om arbetet blir mindre tungt leder det till färre skador och till att betongarbetarna kan orka arbeta längre upp i åldrarna. Detta i sin tur leder till att erfaren arbetskraft fi nns med längre och att rekrytering av ny arbetskraft blir betydligt lättare. MÅNGA FÖRDELAR – Listan över samtliga saker som, vid en övergång till SKB, påverkar ett betongbyggande gynnsamt är lång. De mer påtagliga berör dock så pass viktiga och övergripande frågor som hälsa, säkerhet, kvalitet, produktivitet och resurshushållning, säger Peter Billberg. – En betong som blir oberoende av kompakteringsarbete leder ofelbart till högre kvalitet – inte minst estetiskt - och färre efterlagningar och därmed till besparingar i resurser och pengar, menar Peter Billberg.

“En av de stora fördelarna med SKB är alltså att man inte behöver göra det tunga arbetet med att vibrera betongen för att den ska fylla ut gjutformen” – Peter Billberg CBI Betonginstitutet

SKB FÖR PLATSGJUTNING På CBI pågår flera forskningsprojekt för att lösa de problem som hittills bromsat användningen av SKB på byggarbetsplatsen. Peter Billberg söker utveckla en SKB som tål variationer i de ingående materialens egenskaper bättre än dagens, Mikael Westerholm undersöker hur man ytterligare kan förbättra SKB:s motståndskraft mot separation och Richard McCarthy driver ett projekt om hur man kan öka användningen av SKB inom anläggningsbyggandet. Annika Gram är doktorand på CBI och arbetar med ett forskningsprojekt som utvecklar datorprogram för simulering av hur flytande betong kan bete sig i verkligheten. För att underlätta för tillverkare och användare utvecklar Annika Gram en modell som kan simulera olika flytbeteende som efterliknar verkligheten och specificera krav på aktuella egenskaper hos betongen. – Den största vinsten med simulering är att man kan undvika att göra misstag i praktiken. Betongens flytegenskaper kan anpassas och goda reslutat har visats för både elementtillverkning i fabrik och platsgjutning på byggarbetsplats. SKB fungerar alldeles utmärkt om man gör på rätt sätt, men det krävs att man har kunskap. Även logistiken är en viktig faktor, avslutar Annika Gram.


Hela denna bilaga är en annons från CBI Betonginstitutet

ANNONS

7

ANNONS

www.minelco.com

FAKTA – Finja Klimatvägg Utsida av betong och insida av stålreglar och isolering. Betongtjocklek: 70 mm Isolering: Cellplast 120 + 130 + 50 mm Stålreglar: 70 x 25 mm, s450 Brandklass: REI 60, REI 180 Vikt: ca 300 kg/kvm U-värde: 0,139 /m2K

Finja har levererat Klimatväggen till bostadsområdet i Ödåkra i ett lyckat samarbetsprojekt mellan Helsingborgshem och NCC Construction AB.

Lätt sätt att bo klimatsmart. Finja Klimatvägg har utvecklats för att uppfylla de hårt ställda krav som finns idag gällande energieffektivitet och minimal miljöpåverkan. Bostadsbolaget Helsingborgshem som tillsammans med NCC Construction bygger klimatsmarta bostäder i bland annat Ödåkra har valt Finja Klimatvägg. Man är väldigt nöjd med de uppmätta värdena på bl.a. täthet (0,130,24 l/s kvm), ljudisolering (ljudklass B) samt väggens

isolerande egenskaper (U-värde 0,139 M/m2K). – Att vi valde just Finja Klimatvägg berodde främst på att systemet innebär ett snabbt och fuktsäkert byggande med få byggmoment för att få en tät stomme, säger Tony Petäjä entreprenadchef på NCC i Helsingborg. – Största fördelen är att väggen består av betong och ett fåtal andra ingående material med bra isoleringsvärden, vilket gör att vi får låga energi- och förvaltningskostnader,

säger Björn Ravemark, projektledare på Helsingborgshem. Läs mer om Klimatväggen på www.finja.se och om samarbetsprojektet på www.ncc.se eller www.helsingborgshem.se.


8

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från CBI Betonginstitutet

GOD FORSKNING KRÄVER FÖRANKRING I VERKLIGHETEN Den forskning som bedrivs får inte stanna i en rapport. Den måste spridas genom alla möjliga tillgängliga kanaler. Det menar Richard McCarthy, som är ansvarig för teknikspridning inom CBI Betonginstitutet. UTBILDNING OCH INFORMATION är en förutsättning för att resultaten av den forskning som bedrivs kommer användarna till godo. Det är en fördel om man redan vid starten av ett forskningsprojekt planerar in hur resultaten ska spridas till användarna. – CBI Betonginstitutet har ett ansvar att skapa, tillämpa och sprida kunskap som är relaterad till ny forskning och ny teknik, menar Richard McCarthy. Forskar man utan att få ut den nya kunskapen är det till stor del ett ogjort arbete. De utbildningsgivare som arrangerar betongkurser i Sverige spelar en mycket viktig roll i processen. Ett bra exempel på lyckad teknikspridning är när CBI Betonginstitutet både forskade om självkompakterande betong (SKB) och bedrev en intensiv utbildnings- och informationsverksamhet när tekniken var ny. Kurserna samlade deltagare från hela världen som ville veta mer om den nya tekniken. – God tillämpad forskning kräver att resultaten som kommer fram också förankras i verkligheten. För ett effektivt resultat bör spridningen av ny kunskap ske genom flera olika kanaler såsom workshops, seminarier, kurser, tidskrifter, trycksaker och webbsidor, säger Richard McCarthy. Svenska Betongföreningen spelar en viktig roll i utbildningsverksamheten. Inom föreningen finns ett råd för vidareutbildning, där man bland annat diskuterar frågor kring behörighetsgivande kurser. Ingen fristående organisation anlitas för att certifiera de personer som gått en behörighetsgivande utbildning. Eftersom det kan vara flera utbildningsföretag som bedriver dessa utbildningar är det viktigt med gemensamma regler och likvärdiga kursintyg. I Betongföreningen förbereder man också projekt som går ut på att jämföra utbildningar i Europa med syfte att underlätta för betongentreprenörer och betongtillverkare att arbeta över gränserna, avslutar Richard McCarthy.

Att betongkonstruktioner har mycket lång livslängd känner de flesta till. Men att det finns väldigt effektiva reparationstekniker och reparationsmaterial som ytterligare förlänger livslängden är det färre som vet.

Mycket bättre livslängd genom Betongkonstruktioner har i allmänhet mycket god beständighet och kan därför nå en lång livslängd. De konstruktioner som byggdes för 50-60 år sedan var dock inte lika beständiga och många av dem behöver repareras idag. Det finns många bra metoder och material för att reparera betongkonstruktioner. Men det gäller att vara ute i rätt tid. DEN VANLIGASTE ORSAKEN till att betongkonstruktioner behöver repareras är att armeringen rostar. Det menar Lars Johansson på CBI Betonginstitutet, som har arbetat med de här frågorna under många år. Orsaken till detta är att betong med tiden tappar sin rostskyddande förmåga. Det kan då uppstå en process i betongen som gör att armeringen korroderar. Det går att reparera sådana skador.

Men om man låter processen gå för långt kan det bli kostsamt. – Ett gott råd till alla fastighetsägare är att kontinuerligt se över sina fastigheter, menar Lars Johansson. Lika väl som man lämnar in bilen på service bör man göra en ”hälsokontroll” på sin fastighet för att ta reda på om den är angripen, hur långt processen har gått och hur lång tid som kan förflyta innan man måste reparera. Om man reparerar i ”rätt tid” kan man kanske spara 90 procent av reparationskostnaderna, menar Lars Johansson. INTE BARA FASTIGHETER Även större anläggningar som till exempel Europas broar är föremål för reparationer. Lennart Elfgren, professor vid Luleå Tekniska Universitet, är vetenskaplig ledare för ett stort europeiskt projekt som heter Sustainable Bridges. – Bakgrunden till det projektet var att trafi ken ökar och belastningen på våra broar ökar med den, berättar Lennart Elfgren. Målet med projektet är att kunna öka bärighet och hastighet på järnvägsbroarna i Europa genom att utveckla bättre metoder för tillståndsbedömning, klassningsberäkning, reparationer och förstärkningsåtgärder. – Europa har cirka 300 000 järnvägsbroar vilka kan antas ha ett värde av runt 500 miljarder kronor. En ökning av bärförmågan eller livslängden med två procent medför att 10 miljarder kronor kan sparas, berättar Lennart Elfgren. Eftersom väg-


Hela denna bilaga är en annons från CBI Betonginstitutet

ANNONS

9

Betongrenovering – ingen enkel sak

Den vanligaste orsaken till att betongkonstruktioner måste repareras är att armeringen rostar.

“hälsokontroller” broar i mångt och mycket liknar järnvägsbroar kommer resultaten även att kunna vara till nytta för Europas vägbroar, vilket mer än fördubblar nyttan med projektet. – I det här sammanhanget är det viktigt att det fi nns metoder för att göra tillståndsbedömningar. Man behöver också utveckla ännu bättre datorbaserade beräkningsmodeller för att beräkna risker, kapaciteter och laster för att minska osäkerheten i konstruktionerna. Det är en spännande utveckling av reparationsmetoder och beräkningsmodeller, säger Lennart Elfgren. VATTENBILNING EN EFFEKTIV METOD

Betongreparationer innebär oftast att man tar bort skadad och dålig betong och ersätter den med ny. Det är viktigt att välja en avverkningsmetod som är effektiv men samtidigt säker för användaren och skonsam mot den betong som lämnas kvar. Vattenbilning är en ganska ung och spännande teknik som uppfyller

dessa krav. Två svenska företag är världsledande på att producera robotar för vattenbilning. Med cirka 1 000 bars tryck pumpas vatten till en robot som omvandlar vattentrycket till en stråle som med precision och hög hastighet träffar betongens yta. Resultatet blir en ren, sprickfri och rå betongyta som ger utmärkt vidhäftning för den nya betongen som gjuts på. – Tekniken ger alldeles förträffl iga reparationer av betongytor, säger Johan Silfwerbrand på CBI Betonginstitutet. Man kan relativt enkelt förlänga livscykeln med 30 år som ett alternativ till rivning. Det är en både miljövänlig och ekonomisk teknik för reparationer av betongkonstruktioner. Inom Vägverket är det en vedertagen teknik, främst på grund av det goda resultatet. Man ställer också krav på att operatörer och arbetsledare som arbetar med vattenbilning har genomgått adekvat utbildning.

Alla material bryts ned med tiden. Att detta också är sant för betongkonstruktioner har alltför många ägare till dessa fått erfara. Orsaken till nedbrytning varierar och allvarligheten hos en skada beror oftast på vilken konstruktion det gäller och var skadan är lokaliserad. En sak är dock säker, underhåller man inte sina konstruktioner är det bara en tidsfråga innan nedbrytningsprocessen har gått så långt att riktigt stora reparationsinsatser eller förstärkningar kan behövas. Sto har kompletta koncept för underhåll, reparation och förstärkning av olika typer av betongkonstruktioner. Med vår långa erfarenhet, utprovade och godkända produkter samt med ett gediget kunnande har vi kunnat undvika kostsamma och onödiga åtgärder för våra kunder utan att åsidosätta säkerheten. Självklart är det viktigt att orsaken till nedbrytningsproblemet kartläggs grundligt och rätt åtgärd sedan föreskrivs.

Parallellt med detta arbetade våra experter med att kartlägga omfattningen av skadorna. För att lösa de tekniska problemen applicerades ett flertal av våra reparationssystem och slutligen färglades konstruktionen. På väggytor och i tak användes t ex vår koldioxidbromsande färg StoCryl V100. I detta fall beräknade vi också vilken miljöpåverkan insatsen krävde och valde system med så låg miljöpåverkan som möjligt utifrån behövd funktion.

För Sto innebär rätt åtgärd inte enbart att man väljer den metod som ur teknisk synpunkt löser problemet. Här måste ett bredare angreppssätt användas där såväl livscykelkostnader, estetik och miljöpåverkan vägs in. Sto har därför etablerat ett helhetstänkande som hjälper kunden att optimera sina insatser för att på så sätt erhålla största möjliga värde över tid. Nedan beskrivs hur processen gick till inför renovering av ett parkeringshus. Förstärkning med kolfiber

Genomförda beräkningar visade på en förväntad ökad livslängd med mer än 20 år, förutsatt att man underhåller garaget enligt våra föreskrivna underhållssystem.

Färgförslag på p-hus från StoDesign

Vår designstudio, StoDesign, började med att ta fram ett flertal olika färgsättningar för att öka det estetiska värdet, där vi först kom överens med kunden hur det slutliga resultatet skulle gestalta sig.

För att ständigt förbättra vårt arbete och våra system arbetar vi nära högskolor och universitet. Vi har också stor hjälp av vår egen forskningsavdelning. Vi har bl a varit delaktiga i att utveckla unika system för kolfiberförstärkning av betongkonstruktioner och djupimpregnering mot kloridinträngning.

Fasad | Interiör | Betong | Golv Sto Scandinavia AB | tel 020-37 71 00 | www.sto.se


10

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från CBI Betonginstitutet

LIVSCYKELANALYSER FÖR MATERIAL KAN FÅ STÖRRE BETYDELSE Livscykelanalyser (LCA) är en metod för analys av potentiell miljöpåverkan av produkter, tjänster och processer. Genom att följa produkter från vaggan till graven kartläggs resursförbrukning samt emissioner till luft, vatten och mark för de olika delarna av livscykeln. ATT BERÄKNA LCA för olika byggnads-

material är ganska komplicerat. Det finns idag inga vedertagna randvillkor för beräkningar utan man måste göra antaganden om vissa variabler, till exempel livslängd. Det menar Mats Öberg, NCC, som har mycket gedigna erfarenheter av sådana beräkningar. – När det gäller att tolka värden från LCA för olika material måste man se till helheten, menar Mats Öberg. Man måste bedöma materialet också utifrån funktion, ekonomi och sociala aspekter. Först då kan vi göra en rättvis värdering och styra mot hållbart byggande. Bristen på vedertagna förutsättningar för beräkningar innebär att man fortsatt måste vara försiktig med data som kommer fram i dessa sammanhang. Vissa materialområden är enklare att beräkna medan andra är mer svårbedömda. Mats Öberg berättar att det pågår arbete på europanivå för att ta fram regler för hur man ska bedöma byggnader utifrån en gemensam grund. Det är välkommet eftersom LCA kommer att få allt större betydelse i framtiden.

Kretsloppet stärker m Betongens goda beständighet ger en lång livslängd som sparar naturresurser. Med betong är det också lätt att bygga energisnåla hus. Sett i ett livscykelperspektiv är de minst 100 år man använder ett hus eller en bro viktigare för miljön än själva tillverkningen. Trots det arbetar betongbranschen intensivt med att minska miljöbelastningen under själva byggskedet. VID TILLVERKNING AV CEMENT, som är bindemedlet i betong, sker ganska stora utsläpp av koldioxid. Det är den höga bränningstemperaturen och avgasning av den ingående kalkstenen som orsakar utsläppen. Ungefär hälften av koldioxiden kommer från förbränning och den andra hälften från omvandlingen av kalksten till cementklinker. När man diskuterar betong och cement i miljödebatten bör man dock vara medveten om att cement inte bara avger koldioxid, den karbonatiserar också. Det innebär att cementpastan med ursprung i kalksten med tiden omvandlas till kalksten igen och den koldioxid som släppts ut

sugs tillbaka. Det blir ett kretslopp som över tiden reducerar betongens miljöpåverkan. GÅR ATT PÅVERKA UTSLÄPPEN Björn Lagerblad på CBI Betonginstitutet berättar att man inom institutet arbetar för att påvisa att det går att påverka utsläppen av koldioxid. – Framför allt vill jag poängtera tre möjligheter, säger Björn Lagerblad. För det första kan man använda olika restprodukter vid förbränningen. Eftersom temperaturen är så hög förbränns allt och till exempel spillolja och gamla däck kan mycket väl fungera som bränsle. – För det andra, minska andelen cement i betongen om det är möjligt. I en del fall används mer cement än vad som krävs och vi får en överstark betong. Ibland föreskriver också regelverken en viss mängd cement som inte får underskridas även om det vore möjligt. – Det tredje sättet att minska miljöbelastningen är att ersätta en del av cementet med andra material. De nya byggcementen är utspädda med 15 procent inmald kalksten. Man kan också blanda i restprodukter från annan industri. Som exempel kan nämnas slagg från järnframställningen, silika från ståltillverkningen och flygaska från kolkraftverk. Då är det dock viktigt att undersöka hur betongens gjutegenskaper förändras samt om betongens be-

Tunga byggmaterial lagr Att material med hög densitet har bättre värmelagrande egenskaper än lätta material är ett känt faktum. Till tunga material räknas såväl sten som betong. Forskningen på området avser både byggnaders energiprestanda och betongens egenskaper. PÅ SP ENERGITEKNIK, sektionen för Byggnadsfysik och innemiljö, arbetar byggnadsfysikern och forskaren Eva-Lotta Kurkinen med ett projekt om tunga stommar. Projektet har bara pågått nio månader så det finns inga färdiga resultat ännu, men de förväntade resultaten är ökad kunskap om värme-

lagring och dess effekter på en byggnads energiförbrukning. I projektet undersöks hur man kan kombinera olika byggmaterial för att minska energiförbrukningen. – Tyngre byggmaterial såsom exempelvis betong har bättre värmelagrande förmåga än lätta material. Men det gäller att bygga husen på rätt sätt, säger Eva-Lotta Kurkinen. Som husen ser ut idag är det inte så stor skillnad i energiförbrukning mellan lätta och tunga stommar som man skulle kunna tro. – Modern arkitektur med stora glaspartier kan vara bra men det gäller att buffra den energi som solen tillför på ett smart sätt och koordinera den med husets värmesystem. Projektet har också ett framtidsperspektiv. När det blir allt varmare behövs tyngre stommar som kräver både mindre uppvärmning och kylning. Tyngre stommar har helt klart


Hela denna bilaga är en annons från CBI Betonginstitutet

ANNONS

11

Ett exempel på omvandlingen (karbonatiseringen) är de gamla oarmerade romerska templen. I dem har den romerska betongen baserad på bränd kalk åter blivit kalksten

miljöprofilen ständighet påverkas. Inom CBI Betonginstitutet pågår ett utvecklingsprojekt med mål att påvisa vad som är möjligt i detta avseende. INVESTERAR 120 MILJONER Cementa, som tillverkar vårt lands cement, arbetar också med miljöfrågorna. Stort fokus riktas på logistik samt fabrikernas effektivitet och miljöbelastning, säger Göran Andreasson på Cementa. För att minska utsläppen av stoft från fabriken i Slite på Gotland har man installerat ett nytt stoftavskiljande filter som invigdes den tredje november förra året. Det är koncernens största filter och man beräknar att det ska minska utsläppen av stoft från cirka 30 mg/m3 till 10 mg/m3. 1979 var motsvarande andel 50 mg/m3. Det nya filtret är stort, 33 meter långt, 15 meter brett och 22 meter högt och innebär en investering på 120 miljoner kronor. – Fabriken håller sedan tidigare hög klass när det gäller låga utsläpp av försurande ämnen som svavel och kvävedioxid. Tack vare det nya filtret kan numera även de låga stoftutsläppen räknas dit. Slitefabriken ligger därmed i den absoluta världstoppen när det gäller att tillverka cement på ett miljöanpassat sätt, avslutar Göran Andreasson.

“Slitefabriken ligger därmed i den absoluta världstoppen när det gäller att tillverka cement på ett miljöanpassat sätt” – Göran Andreasson Cementa

Cemex importerar och marknadsför cement i bulk till betongbranschen I Skandinavien är vi verksamma i Norge, Sverige och Finland. Vi ingår i Cemex S.A.B. Mexico.

rar energi fördelar om man smart kan utnyttja samspelet mellan energiflöden och innetemperatur, avslutar Eva-Lotta Kurkinen. På CBI Betonginstitutet pågår försök som går ut på att optimera betongens värmelagrande egenskaper för att göra den ännu bättre ur energilagringssynpunkt. Kristian Tammo på CBI Betonginstitutet arbetar med forskning för att få fram ännu bättre värmelagrande egenskaper i betongmaterial för husbyggnad. – Betong är ett tungt material med goda egenskaper att lagra energi, säger Kristian Tammo. Vid tillverkning av en betongblandning kan man också i princip blanda i ”vad som helst”. I vårt fall, när vi ska öka betongens värmelagrande egenskaper, blandar vi i PCM (Phase Changing Material, fasomvandlingsmaterial som går från fast till flytande

form) vid ett gradtal som gör att betongen kan hålla en rumstemperatur kring cirka 20 grader konstant. Om man till exempel har ett kontor med elektronisk utrustning och människor som avger värme på dagtid, så ser betongen i tak och väggar till att kyla av rummet så att det blir en behaglig rumstemperatur. Det motsatta sker när den elektroniska utrustningen stängs av och människorna lämnar byggnaden. Då avger tak och väggar den lagrade värmeenergin och lokalen bibehåller en normal rumstemperatur. I Kristian Tammos arbete ingår också försök där man tillsätter tung ballast (t ex. järnmalm) och expanderad grafit i betongen. Dessa material ska ge betongen högre värmetröghet och värmeledning, vilket också ökar möjligheterna att lagra värme.

Cemex AB 205 03 Malmö

Telefon: 040-22 58 00 Telefax: 040-94 77 25 




12

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons frün CBI Betonginstitutet

Det självklara valet fÜr vägtunnlar FÜrdelarna med att använda betong i vägtunnlar är sü stora att betong borde vara det självklara materialvalet. Det menar Johan Silfwerbrand, VD och forskare pü CBI Betonginstitutet. NÄR DET GÄLLER ATT BYGGA vägar kan man generellt säga att asfalt är det billigaste materialet. Den uppfattningen rüder det ganska stor enighet om. Om man däremot ska bygga en väg som man vet kommer att vara hÜgt belastad av trafi k bÜr man fÜrst gÜra en livscykelanalys innan man väljer material. Dü är säkerheten ganska stor att det är betong man kommer att välja. – När man talar om vägtunnlar generellt, väger det tydligt Üver till betongens fÜrdel, säger Johan Silfwerbrand. FÜrklaringen är att betongen har südana fÜrdelar att valet blir enkelt.

SLITSTARK OCH BESTÄNDIG Betongen är slitstark, beständig och ljus. Detta tillsammans med att betong inte brinner ger argumenten extra tyngd. Genom sin slitstyrka och beständighet fungerar en betongväg mycket längre innan

den behÜver repareras. Och reparationer i tunnlar är i regel en komplicerad operation med trafi komläggningar som man vill undvika sü lüng som mÜjligt. – Betong är ljusare än asfalt, vilket är av stor betydelse när man behÜver ljus 24 timmar per dygn. Den ljusare vägytan gÜr att man kan spara cirka 20-30 procent energi – utan att gÜra avkall pü belysningsgrad, säger Johan Silfwerbrand. SÄKRARE VID BRAND Bränder i tunnlar kan fü mycket allvarliga konsekvenser oavsett vilket material vägbeläggningen har, men faktum är att asfalten kan antändas vid de flera hundra grader hÜga temperaturer som kan utvecklas i tunneln. Fuktig betong i tunnlar kan spjälka men aldrig bidra till bränslet. Brandspjälkning av betong är en früga som man ingüende studerar pü

BETONGMĂ„STARNA SVERIGE AB "OX ½*%"9. s "ESĂšKSADRESS'AMLA­LVSBYVĂŠGEN 4EL    s &AX    WWWBMSVERIGESE s INFO BMSVERIGESE

SP Brandteknik. Forskarna Lars BostrÜm och Robert Jansson har visat att risken fÜr spjälkning kan minskas kraftigt eller helt elimineras genom att man blandar in 1-1,5 kg polypropylenfibrer per kubikmeter betong. Slutsatsen är entydig men Robert och Lars arbetar vidare fÜr att sÜka svaret till varfÜr fibrerna är sü bra. Att betong inte kan brinna är den främsta orsaken till att länder som Österrike och Slovenien endast tillüter betongbeläggning i vägtunnlar. – Om man vill kan man ocksü räkna in att bensinfÜrbrukningen är 1-2 procent lägre om man kÜr pü betong jämfÜrt med pü asfalt. Det kan bli ganska betydande besparingar av drivmedel. Räknar man vidare pü vad det innebär i minskade utsläpp av koldioxid är valet av betongbeläggning dessutom i miljÜns tjänst, avslutar Johan Silfwerbrand.

“Betong är ljusare än asfalt, vilket är av stor betydelse när man behĂśver ljus 24 timmar per dygn.â€? – Johan Silfwerbrand CBI Betonginstitutet


Hela denna bilaga är en annons från CBI Betonginstitutet

ANNONS

Vi bygger på kunskap Abetong är Sveriges ledande leverantör av prefabricerade betongkonstruktioner för hus-, lantbruks- och anläggningsbyggande. Våra tekniker och konstruktörer utvecklar kundnära betonglösningar som tillverkas vid våra fem produktionsanläggningar. Med Abetong blir det enklare, miljövänligare och mer kostnadseffektivt att bygga.

Årstabron i Stockholm

FOTO: OLA ÖSTERLING

Vi bygger landet!

oooYZ]lgf_k]ÛÝÛ<¤hgklÛaf^g³YZ]lgf_k]

Variationsmöjligheter för kreativa arkitekter Betong är ett flexibelt material som lämpar sig mycket bra för att göra intressanta arkitektoniska lösningar. Det finns fantastiska exempel där arkitekten, med kunskap om estetik och teknik, har lyckats med sina konstnärliga ambitioner. Det menar Elizabeth Hatz, som är arkitekt och professor vid arkitekturskolan KTH. – NÄR EN ARKITEKT ARBETAR med betong

och gestaltning är det mycket viktigt att hon eller han förstår betongen, säger Elizabeth Hatz. När det gäller gestaltning med betong fi nns det inget givet absolut kvalitetsbegrepp. Vad det handlar om är att arkitekten får fram ”rätt” yta på betongen. – Med rätt yta menar jag att den visar det uttryck som arkitekten tänkt sig från början. Om ytan sedan är väldigt grovkornig eller helt slät, beror på vad arkitekten vill få fram – vilket uttryck man vill åstadkomma med betongen. Ett exempel på detta, som Elizabeth Hatz beskriver, är en byggnad som den berömde schweiziske arkitekten Peter Märkli ritat och där byggnadens yta är så grovkornig att den utifrån en stelbent bedömning skulle kunna uppfattas som felaktig. Men den är helt rätt – i sitt sammanhang. Den är nämligen avsedd för att passa till några karaktäristiska skulpturer som nu står mot den grova ytan. Det ger byggnaden större beröringspunkter med de ursprungliga intentionerna i konstnärskapet än vad en slät betongyta skulle gjort. – Betong är ett spännande material, tycker Elizabeth Hatz. Betong gör ju vad

man säger till den. Därför är det en god idé att man lär sig utnyttja materialets inneboende egenskaper. Att man tänker form och material ihop, då får man också ett bra resultat. – Årstabron är ett bra exempel. Här har man lyckats göra en smäcker konstruktion som tecknar sig vackert mot Cyrillus Johanssons fi na bro från 1920-talet. Smäckerheten förstärks också av att man blandat i färgpigment i betongen – det gör den tydligare och höjer det estetiska värdet ytterligare, menar Elizabeth Hatz. – När arkitekten skissar på en byggnad måste materialet vara med i bakhuvudet såväl som konstruktion. Sedan gäller det också att pröva sig fram, att observera hur betongen beter sig, hur den åldras, hur den förändras beroende på ljusets skiftningar och så vidare. Det är oerhört många faktorer som spelar in. I det sammanhanget är det vettigt att göra provytor, provytor som blir mer lika och borgar för att resultatet blir som man tänkt sig. Betong har verkligen en enorm variationsrikedom. Det är ännu ett skäl till att betong är ett intressant material för oss arkitekter, avslutar Elizabeth Hatz.

Vi sätter PROFIL på Sverige

Vår grundmurade kunskap går tillbaka till1920-talet. Då handlade det hela om ett genuint hantverk. Idag är vår produktion, av fabrikstillverkade betongelement för alla typer av byggnader, ett samspel mellan datoriserad högteknologi, vår långa branscherfarenhet och ett fortsatt genuint hantverk.

Fördelarna med att anlita ett litet betongelementproffs som oss är många men kan sammanfattas i tre ord:

Finish Funktion Kvalité

Box 11, 382 21 Nybro | Besöksadress: Herkulesgatan 1 Telefon 0481-160 60 | Telefax 0481-103 74 info@nybrocement.se | www.nybrocement.se

13


14

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från CBI Betonginstitutet

Innovationscentrum för berg- och stenteknik Björn Schouenborg på CBI Betonginstitutet leder ett centrum som heter Innovationscentrum för berg- och stenteknik. Centrumet utgörs idag av personal från både CBI och SP och fokuserar på ballast, natursten och bergmekanik. CBI BETONGINSTITUTET räknar med att engagera representanter för industri, högskola och beställare. Samarbetet mellan dessa aktörer fungerar redan väl i ramprogrammet MinBaS II (ett utvecklingsprogram för industrimineral, bergmaterial och natursten), vilket man hoppas får fortsatt regeringsstöd i det nya MinBaS Innovation. – MinBaS II är en mycket lyckad satsning. En uppfattning som både vi och externa bedömare har, säger Björn Schouenborg. Projektet har haft stor uppväxling av tilldelade medel och stor uppslutning av industrideltagare. Av den totala budgeten på nära 60 miljoner kronor bidrar staten med 26 miljoner kronor medan industrin står för merparten av resten.

INDUSTRIN BEHÖVER DRAGHJÄLP

– Trots att det är Sveriges största industriprodukt, saknas ett riktigt innovationssystem för berg- och stenindustrierna. Genom MinBaS II och Innovationscentrum för bergoch stenteknik är vi dock en god bit

på väg och kan lyckas få till något riktigt bra, under förutsättning att det skjuts till medel. Fokus i MinBaS Innovation ligger på miljö, energi och arbetstillfällen, dvs. en uthållig industri för både samhälle och miljö. Natursten är, vilket kanske inte alla känner till, sannolikt det mest miljövänliga byggnadsmaterial som finns. Produktionen kräver låg energiförbrukning och generar mycket få och små sår i naturen, samtidigt som produkterna har mycket lång livslängd – under förutsättning att importen av undermåligt lågprismaterial sorteras bort från marknaden. Kulturhistoriskt är industrin viktig med lång svensk hantverkstradition och hög utvecklingspotential. – Hela naturstensindustrin utgörs av småföretagare, de som är så viktiga för att hålla arbetshjulen igång. Man får dock inte glömma att de också tillhör en industrigrupp som behöver forskarnas hjälp för att vara konkurrenskraftiga, avslutar Björn Schouenborg.

Bilden föreställer Van Abbenmuseum i Eindhoven, Holland. Fasaden är byggd i Offerdalskiffer.

“MinBaS II är en mycket lyckad satsning. En uppfattning som både vi och externa bedömare har” – Björn Schouenborg CBI Betonginstitutet

att vi gör det är inte nytt att vi gör allt är skillnaden

www.steriks.se


Hela denna bilaga är en annons från CBI Betonginstitutet

ANNONS

15

Datorn berättar hur byggnaderna ska dimensioneras Konstruktionsforskningen har delvis ändrat karaktär. Förr hade man bättre råd att genomföra provningar av stora konstruktioner i laboratorier. Idag får man istället i större utsträckning förlita sig till datorbaserade beräkningsmodeller för analys och dimensionering av betongkonstruktioner. Det ställer krav på att beräkningsmodellerna är bra och att de kontinuerligt utvecklas efter de nya förutsättningar som till exempel nya material medför. KONSTRUKTIONSFORSKNINGEN på Chalmers har aktivt deltagit i denna process och arbetar nu med avancerade datormodeller, säger Kent Gylltoft, professor på Chalmers avdelning för betongbyggnad. – I datorn kan vi simulera stora konstruktioner. Genom att göra stickprover både i datorn och i labb kan vi förankra modellerna i verkligheten, berättar Kent Gylltoft. Sedan kan man arbeta vidare med modelleringen för att se hur konstruktionen uppför sig vid olika belastningar. De här modellerna används för att komma fram till handgripliga dimensioneringsmetoder. Konstruktörerna använder något enklare metoder i sin dagliga verksamhet. Chalmers hjälper till att förfi na dem och uppdatera de aktuella byggnormerna.

BERÄKNAR LIVSLÄNGDEN – De tillämpningar som vi främst arbetar

med är broar, säger Kent Gylltoft. Men broar utvecklas och nya variabler kommer in i bilden. Nya material utvecklas, fiberbetong är ett sådant exempel, och krav på att broarna ska tåla både större laster och högre hastigheter gör att även beräkningsmetoderna måste utvecklas. Det innebär att det i princip ständigt pågår ett arbete för att förfi na dimensioneringsmodellerna. – Användningen av beräkningsmodellerna går också mer och mer mot modellering för beskrivning och dimensionering för miljöbelastningar. Där är vi bara i början, säger Kent Gylltoft. Vi arbetar också med att ta fram verktyg för att kunna beräkna hur länge en befi ntlig konstruktion kan stå kvar – kvarvarande livslängd. Det pågår också ett arbete med att ta fram verktyg för att kunna göra beräkningar för hur en konstruktion ska dimensioneras om man vill att den ska stå i ett visst antal år, till exempel 120 år. FOTO: CHALMERS

Betocarb® – Karbonat till Betongindustrin Innovation, expertkunskap, specialanpassade lösningar – Omya’s kunskap, ger dig fördelarna

Omya rekommenderar användning av Betocarb® för alla typer av Betongproduktion. Betocarb® är finpartikulär karbonatfyllmedel, producerad enligt specifikation för att möta högsta krav på konstant kvalitet, partikelstorleksfördelning och karbonathalt. Betocarb® är en produktlinje producerad i speciellt utvalda partikelstorleksfördelningar, för att förse betongindustrin med kostnadseffektiva karbonatprodukter för alla typer av betongapplikationer. Betocarb® är speciellt lämpad för självkompakterande betong, sprutbetong, prefabricerade betongelement och rör och cementbaserade produkter för gat-, mur-, vägg- och takprodukter. Betocarb® kan reducera cementbehov och ger tekniska fördelar. Omya erbjuder den bredaste portföljen av karbonater och distribuerar råvaror över hela världen, med omfattande tekniskt stöd. Du kan dra nytta av våra hållbara lösningar för praktiskt taget alla av dina produkter. Omya strävar kontinuerlig efter teknisk utveckling, för att kunna möta dina behov idag, och i framtiden. Vänligen kontakta oss för mer information och prover: Omya AB | Kalendegatan 18 | 211 35 Malmö | Telefon: 040 20 67 00 | www.omya.com


16

ANNONS

INDUSTRIELLT BETONGBYGGANDE GER STORA VINSTER Med rätt produktionsteknik, rätt materialteknik och rätt konstruktionslösningar kan man öka effektiviteten för det platsgjutna byggandet med minst 25-35 procent. Det menar Mats Emborg, professor vid Luleå Tekniska Universitet. som baseras på Lean Production, en produktionsmetod som togs fram av Toyota för att öka effektiviteten i deras bilfabriker, kan det traditionella platsgjutna byggandet i hög grad industrialiseras för ökad effektivitet. Inom byggandet kallar man det Lean Construction. Men de stora vinsterna kan inte åstadkommas enbart med tekniska förbättringar, menar Mats Emborg, som också är forskningschef på Betongindustri. För att man ska kunna göra de stora vinsterna med det industriella byggandet, måste man förutom de tekniska lösningarna, också ha rätt datorstöd/IT-verktyg, rätt organisation och rätt logistik

GENOM EN FILOSOFI

TEKNISKA FÖRBÄTTRINGAR Bland de tekniska lösningarna som Mats Emborgs team fokuserar på kan man nämna armeringen, betongen och gjutformarna. Målet är att öka prefabriceringsgraden så mycket som möjligt för de delar i byggandet som är krångliga och ohälsosamma att göra på byggarbetsplatsen. Dessutom, ju mer man kan standardisera desto enklare är det att upprepa arbetsmomenten. Detta påverkar i hög grad industrialiseringen av byggandet och ger tydliga effekter, säger Mats Emborg. IT-VERKTYG För att komma åt de stora vinsterna med det industriella byggandet har ett antal IT-verktyg utvecklats. – Datorstödet är nödvändigt för att driva industrialiseringen fullt ut, menar Mats Emborg. Som exempel talar han om ett dataprogram för visualisering där man i 3D kan se hur armeringen ska ligga så att man gör rätt direkt. Programmet beskriver det perfekta arbetssättet att lägga armering på. Programmet är under utveckling och pilotprojekt pågår. Ett annat program talar om när man kan starta arbetet med att glätta ett nylagt betonggolv. Programmet talar om exakt när tiden är rätt för glättning och man kan planera därefter, vilket är resurssparande. Ytterligare ett program gäller fuktsäkert byggande. Programmet ger ett gott underlag för vilken betong man ska välja och när det är dags att påbörja ytbeläggningen för att undvika fuktskador. – Om man till detta lägger en vältrimmad organisation och en genomtänkt logistik har man utomordentliga förutsättningar att komma fram till ett industriellt byggande som verkligen är lönsamt, avslutar Mats Emborg.

Hela denna bilaga är en annons från CBI Betonginstitutet

Energisnålare hus med betong Betong är ett utmärkt material som har mycket positiva energilagrande egenskaper. I utvecklingen mot energieffektiva hus kommer betong att spela en allt större roll. Forskningen går framåt och betongindustrin står beredd att bidra till ett energieffektivt byggande och till utformningen av framtidens klimatsmarta hus. ILLUSTRATION: MÖLLERS

TUNGA BETONGSTOMMAR i en byggnad ger en mycket god vär-

melagringsförmåga genom materialets termiska tröghet. Det innebär att man kan minska energiförbrukningen utan att inomhuskomforten går förlorad. Det säger Gösta Lindström, teknisk chef på Strängbetong som tillverkar betongelement. I dag är det byggnaderna som slukar mest energi. Cirka 40 procent av den totala energiförbrukningen i Sverige och EU går åt till att värma, kyla och lysa upp bostäder, kontor och andra byggnader. Om de miljö- och klimatmål som politikerna satt upp ska nås, måste energianvändningen minska rejält och ganska omgående. I det sammanhanget är det många som sätter sitt hopp till passivhus. Med passivhus menar man hus som är så välisolerade och täta att de kräver minimal tillförsel av energi utifrån. I princip ska de kunna värmas upp av den energi som människor och olika maskiner i byggnaden alstrar. På kontinenten är passivhus en ganska vanlig företeelse och intresset i Sverige är växande.

Idag sker den mesta byggnationen av passivhus i så kallade lätta material. Går det inte att bygga denna typ av hus i betong? – Naturligtvis gör det det, säger Gösta Lindström. Betong har så många fördelar att det borde vara det självklara valet av stommaterial när man ska bygga passivhus. Med betong i fasader, bjälklag och tak är det lättare att klara de krav som Energimyndigheten ställer på passivhus. Det visar beräkningar som vi har gjort. Gösta Lindström konstaterar att betongbranschen i Sverige har alla förutsättningar att bidra till både ett effektivare byggande och till utformningen av framtidens klimatsmarta hus. – Vi väntar egentligen bara på den första beställningen när det gäller passivhus, säger Gösta Lindström. I väntan på den byggs just nu två bostadshus där man aktivt utnyttjar betongbjälklagets värmelagringsförmåga till att både värma och kyla huset. Man slipper då radiatorer eftersom värmen cirkuleras i hålbjälklagen av betong. Med detta system kan energianvändningen minska väsentligt jämfört med de krav Boverket har idag.

Impregnering skyddar ytorna Betongkonstruktioner som har byggts på rätt sätt når i allmänhet mycket långa livslängder. Konstruktioner i vissa miljöer, exempelvis där det finns vägsalt, kan ibland behöva skyddas med impregnering. En impregnering kan också användas i syfte att underlätta rengöring av klotter på fasader och broar. KATARINA MALAGA ÄR FORSKARE på CBI Betonginstitutet och har bland annat på uppdrag av Vägverket studerat hur effektiva olika produkter för klotterbekämpning som finns på marknaden är. – Idag fanns inga bra metoder för att studera detta, säger Katarina Malaga. Det fi nns många produkter och leverantörerna lovar goda resultat som inte alltid kan infrias. Med den metod som jag tagit fram kan man testa och utvärdera hur effektiva de olika preparaten är. Katarina Malagas arbete har resulterat i att Vägverket nu håller på att revidera sina instruktioner för hur man ska utföra sådana provningar. Även i London är man intresserad av att använda metoden för hela sitt tunnelbanesystem.

SKYDD AV ANLÄGGNINGSKONSTRUKTIONER Katarina Malaga studerar också hur olika produkter kan minska inträngningen av klorider (salter) i betong och hur pro-

dukterna påverkar frostbeständigheten. En viktig fråga är om ytbehandling verkligen behövs för att skydda nya konstruktioner – äldre konstruktioner bör ofta skyddas, menar Katarina Malaga. Anders Selander på CBI Betonginstitutet forskar också om impregnering, framför allt om anläggningskonstruktioner som är utsatta för vägsalter. – Mitt fokus ligger på att utreda hur betongens egenskaper förändras genom impregnering. Att studera i vilka lägen man ska lägga på impregnering och under vilka förutsättningar behandlingen blir som bäst. Det handlar om effektivisering. Ett problem med impregnering är att den inte fungerar i alla lägen. Slutresultatet blir bäst om betongytan innehåller många fi na porer, om impregneringen får ligga på länge samt om porerna inte innehåller för mycket fukt när impregneringen startar, säger Anders Selander.


Hela denna bilaga är en annons från CBI Betonginstitutet

ANNONS

Dessa bostäder i Ödåkra, Helsingborg, blir några av de första passivhusen som byggs med ett stort inslag av betong. Industrin står nu redo för ett ökat byggande av energisnåla hus i betong.

“Betong har så många fördelar att

det borde vara det självklara valet av stommaterial när man ska bygga passivhus.” – Gösta Lindström Strängbetong

.DONVWHQV¿OOHU±GHWQDWXUOLJDYDOHWI|U VMlOYNRPSDNWHUDQGHEHWRQJ Bilden visar en provkropp med en tydlig gräns mellan impregnerad (vänster) och oimpregnerad (höger) betong.

ZZZQRUGNDONFRP

17


18

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons frün CBI Betonginstitutet

Vi är totalleverantÜrer till betongindustrin.

Silo/SilotillbehĂśr

Labbutrustning

Blandare

Formbord/Magnetsystem

Inläckande vatten blir dyrt i längden

DE NEEF har lüng erfarenhet med injektering fÜr tätning av bl.a. betong och berg. I bÜrjan av 90-talet utfÜrde Statens Provningsanstalt beständighetstester üt oss, i samband med tätningsuppdrag üt Vattenfall. Injekteringspolyuretanen TACSS har mycket god lüngtidsbeständighet i alkalisk miljÜ. Nya TACSS-typer, som är likvärdiga m.a.p. teknisk funktionalitet och tätningsresultat, har sedan dess tagits fram fÜr att mÜta aktuella miljÜkrav.

Alla typer av Betongfabriker

www.deneef.se !NBONI!" s ,OKEGATAN s 3% (Ă&#x161;GANĂ&#x2039;S 4EL  s &AX  s % POSTINFO ANBONISE s WWWANBONISE

Kort om DE NEEF Scandinavia AB DE NEEF Scandinavia AB har under sina 25 ĂĽr pĂĽ marknaden vuxit till ett stabilt fĂśretag med kunskap om och produkter fĂśr grundfĂśrstärkning, injektering och tunnelfĂśrstärkning. Vi bedriver intern forskning och teknikutveckling inom dessa omrĂĽden, samt tar lĂśpande fram nya lĂśsningar och applikationer tillsammans med vĂĽra kunder. Med kontor i GĂśteborg, MalmĂś, Stockholm och Ă&#x2013;rnskĂśldsvik är DE NEEF Scandinavia AB alltid en lokal aktĂśr i Sverige.

CONMAT AB utfÜr med egen patenterad teknik - Vakuuminjektering - lagningar av sprickor och skador mm pü golv, fasader, broar, pelare, balk, valv mm av betong, tegel, natursten och puts. Med vür miljÜvänliga färganpassade Mikrobetong MPC. Vürt arbetsomrüde är hela Sverige. CONMAT AB, Amalia JÜnssons Gata 25, 421 31 Västra FrÜlunda, Telefon kontor 031 - 471 471 Arbetsledning 0737 - 02 54 79 , 070 - 678 89 99 Vill Du ocksü bli delägare? BesÜk vür hemsida www.CONMAT.se

CONMAT


Hela denna bilaga är en annons från CBI Betonginstitutet

ANNONS

19

DE SÄKRAR FRAMTIDSKRAFTEN betongtekniska området. Övergripande målsättningar är att identifiera Vattenfalls behov, anpassa och införa nya rön i verksamheten samt bevaka och stimulera omvärldens FoU. Arbetsfältet spänner över optimering av konstruktion av nya kraftverk och tillståndsbedömning och reparation av befintliga. Viktiga parametrar är att bibehålla, eller höja, den redan höga säkerheten och att vidmakthålla det stora anläggningskapitalet som betongkonstruktionerna utgör. Exempel på Vattenfalls FoU-insat-

ser är utveckling av metoder för inspektion och tillståndsbedömning av vattenvägar i kärn- och vattenkraftverk, av metoder för modellering av dammkonstruktioner, framtagning av specifikationer för produktions- och utförandekontroll av betongkonstruktioner samt införandet av koncept till nya torn för vindkraftverk. En styrka att förena och stimulera FoU-resurser finns, och en stor del av insatserna sker i samarbete med olika forskningsinstitut, högskolor, aktörer utanför energisektorn samt övriga kraftbolag.

Betonglaboratoriet i Älvkarleby, som utför 80 olika provningsmetoder, är en viktig FoU-resurs för tillståndsbedömning och optimering av reparationer av kraftverkskonstruktioner. Verksamheten är ett av Swedac ackrediterat certifieringsorgan för produktionskontroller och processer inom byggområdet. En stor kursverksamhet bedrivs även i samarbete med andra aktörer inom betonganläggningsområdet. På så sätt vill Vattenfall säkerställa kvalitén och säkerheten inom området.

BAM54.se

Tid och klimat påverkar betongkonstruktionerna för vatten, kärn- och vindkraftverk på olika sätt. Vattenfall har tagit hand om konstruktioner för vattenkraft i 100 år och här finns uppbyggda system som kan användas inom andra kraftslag. Det behövs en kontinuerlig vidareutveckling av systemen och en kunskapsöverföring mellan kraftindustrins olika teknikgrenar. Vattenfall Research & Development driver omfattande forsknings- och utvecklingsprojekt, FoU, inom det

Strålande vacker betong Vi har lösningen som ger betongen både vackra ytor och egenskaper som varje betongare drömmer om. Med vår noggrant siktade kalkstensfiller i SKB-blandningen får betongen en flytbarhet som gör vibreringen till ett minne blått. Fördelen är också att flytbarheten underlättar gjutning med mycket armering och i smala konstruktioner. Vår kalkstensfiller höjer dessutom betongens hållfasthet samtidigt som behovet av cement och flytmedel minskar. Lägg därtill våra säkra leveranser och vi kan göra allt för att du tryggt ska kunna luta dig tillbaka och sola dig i glansen från betongens bländande vackra ytor.

Box 329, 682 27 FILIPSTAD Tel +46 590 164 00 Fax +46 590 164 28 sma@smamineral.com www.smamineral.com


Modern Betong Golv av stรฅl och betong Fรถr industri och offentlig miljรถ

3Q\ZYLร‰LR[LYHUKLr:SP[Z[HYR[r,ULYNPZWHYHUKLr<UKLYOkSSZMYP[[

www.modernbetong.se )LZlR]kYTVU[LYUY* WkfS]ZQlTjZZHU5VYKI`NN :Qlร‰`N]jNLU;jI` r ;LS! r -H_! r TI['TVKLYUIL[VUNZL

CBI Betonginstitutet - Hållbart byggande  

Tidningen gavs ut av CBI Betonginstitutet med Dagens Industri, mars 2010.

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you