Kyrktrappan våren 2024

Mariefreds kyrka 400 år

Tema: Mariefreds kyrka 400 år

Mariefreds kyrka firar 400 år!

Vissa byggnader imponerar genom sin storlek och prakt. Andra vinner ryktbarhet genom sin ålder eller religiösa och kulturella betydelse. Och så finns Mariefreds kyrka som rymmer alla dessa kvaliteter samtidigt.

Mariefredsprofilen och historikern Jim Sjöberg beskriver kyrkan som “en kyrka att vara stolt över” (sid 4). Tillsammans med kyrkvärden Barbro Holmberg tar han oss med på en fascinerande resa genom kyrkans 400-åriga historia, där bland annat två drottningar spelade en avgörande roll (sid 16).

2024 är inte bara ett vanligt år – det är ett jubileumsår! Mariefreds kyrka fyller hela 400 år, en magnifik ålder som förtjänar att firas ordentligt. Under hela året bjuder vi in till en rad spännande evenemang.

Redan nu, när du läser detta nummer av Kyrktrappan, har vi bjudit på två härliga konserter och en fascinerande bildvisning av gamla fotografier på Mariefreds kyrka och församlingen, ledd av den kunnige Mariefredsprofilen Bengt Rundgren.

Men det slutar inte där! Under året kan du njuta av bland annat en ny konsert i kyrkan varje månad.Söndagen den 26 maj bjuder församlingen in till en historisk gudstjänst i andan av år 1624. Upplev gudstjänsten som den var förr, med tidstypiska psalmer, språk och kläder. Ta fram din höghatt eller huckle och var med om en unik tidsresa (sid 16)! Den stora jubileumsdagen firar vi den 1 september.

Fler spännande evenemang hittar du i jubileumskalendariet (sid 32). Kalendariet uppdateras löpande, så skanna QR-koden och håll dig uppdaterad på vad som är på gång.

Att förbereda detta nummer av Kyrktrappan har varit en enastående upptäcktsfärd för mig, full av bortglömda berättelser och fascinerande detaljer. Mariefreds kyrkas historia är en väv av tid och rum, tätt sammanflätad med Kärnbo kyrka, det karthusianska klostret Pax Mariae och Gripsholms slott. Från de tidigaste stenarna i kyrkans grund till de senaste gudstjänsterna har varje era lämnat sina spår. Att gräva i detta arkiv har varit en utmaning, men också en oerhörd glädje.

Glädjen låg i att hitta glömda dokument och bilder, läsa gamla brev, lyssna till muntliga berättelser, känna historiens vingslag och se hur allt hänger ihop.

Kyrkans historia är inte bara en samling dammiga fakta. Den är en levande berättelse om tro, hopp och kärlek. Genom att känna till och förstå vår kyrkas historia kan vi lära av det förflutna. Historien ger oss också en solid grund att stå på, så att vi kan möta nya frågor och utmaningar med en stark grund i vår tro och våra traditioner. Vi binds samman av en delad historia och en gemensam tro. Genom att blicka tillbaka på kyrkans historia kan vi finna motivation och vägledning för vår egen tro och vårt eget engagemang.

Välkommen att fira 400 år av historia, kultur och gemenskap med oss i Mariefreds kyrka!

Josephine Hiller, redaktör

En hälsning från kyrkoherden

I det här numret av Kyrktrappan har vi temat Mariefreds kyrka 400 år. Om man står nedanför vår långa kyrktrappa och ser upp mot tornväggen syns årtalet 1624 där uppe på den vita väggen om man tittar noga. Har du sett siffrorna ganska högt upp? Såg du kanske killarna som var ännu högre upp i somras, de som renoverade och tjärade tornspiran?

Nu har vi året 2024 framför oss, ett jubileumsår som vi skall uppmärksamma på olika sätt. 400 år av historia och människors liv får också på något sätt del av vårt nu. För om vi tänker oss hur många som gått upp och ner för kyrktrappan, kommit till olika gudstjänster, sagt ja till varandra när de ingått äktenskap, tagit avsked av någon anhörig eller vän vid begravning, samlats till dop eller varit en av församlingens många konfirmander, ja då kommer vi upp i ett stort antal! Lägger vi också till alla som tagit grusvägen upp till utsiktsplatsen vid kyrkans södra port för att njuta av den fantastiska vyn där eller alla som gått förbi nedanför kyrkan på sina hundpromenader eller tittat upp mot kyrkan på väg till eller från arbetet eller mötet med en god vän, ja då stiger antalet ännu mer.

Vår kyrka är en central byggnad i Mariefred som jag skulle våga påstå alla som bor här både har lagt märke till och har någon slags relation till. Som byggnad är den en viktig symbol

där den ligger väl synlig uppe på kullen. När jag skulle skriva den här hälsningen fick jag ögonen på en text om Mariefreds kyrka skriven av tidigare kyrkoherde Torbjörn Burvall som tar sin början på följande sätt:

” Den som närmar sig Mariefred sjövägen, ser hur Gripsholms slott och Mariefreds kyrka dominerar staden. Kommer man i stället landvägen från Läggesta, är kyrkans tornspira med sitt kors det första som syns av staden. Kyrkan är högt belägen och kyrktornet sträcker sig 49 meter över marken. Om korset medräknas blir höjden uppemot 60 meter. När mariefredsborna på 1600 – talet byggde en kyrka mitt inne i sin stad, gjorde man det på en plats där den skulle vara väl synlig.”

Mariefreds kyrka har formats av skickliga hantverkare som lagt sten för sten, byggt upp, murat och format. Men det hade inte blivit någonting av Kyrkan, den hade inte kommit till liv, om det inte hade varit för alla som under så många år kommit till den, berörts eller inspirerats av den. Det är de som under 400 år bakåt i tiden och alla vi som finns här nu och de som kommer att vara i Mariefred framåt i tiden som är ”de levande byggstenarna” för kyrkan. Och i Bibeln (Apostlagärningarna kapitel 20, vers 32) står det så här:

”Och nu anförtror jag er åt Gud och åt hans nåderika ord, det som kan göra er till hans byggstenar…”

Nu är det vi som lever här som har ansvaret att på olika sätt fortsätta att se till att vi, både som enskilda individer och tillsammans med varandra, är möjliggörare för en fortsatt levande Kyrka både inuti kyrkobyggnaden, utanför den och i gemenskap med andra kristna kyrkor och andra samhällsaktörer. Du är betydelsefull och viktig här och nu och för framtida generationers möjlighet att vara en del av ett sammanhang där kyrkklockorna fortfarande kallar till gudstjänst, där musiken fortfarande möter oss i livets alla skiftningar och där vi kan be för någon eller någonting och tända ljus, där vi kan dela nattvard, lyssna till bibelord och stanna upp en stund. Låt oss bygga vidare tillsammans både för vårt nu och för framtiden!

Carin Zetterberg, präst och kyrkoherde

Mariefreds kyrka

- en kyrka att vara stolt över

Text: Jim Sjöberg

JOSEPHINE HILLER

ngen annan byggnad präglar bilden av staden Mariefred som kyrkan, högt ovanför staden. Den imponerande scenen är användbar. När Emil i Lönneberga bränner av ett helt fyrverkeri är det inte i Vimmerby man filmar utan med Mariefreds kyrka som fond.

Från ”baksidan”, från norr, har man den bästa överblicken över byggnaden: ett långhus med sitt mansardtak, de stora rundbågiga fönstren, det månghörniga koret, sakristian under sitt sadeltak och naturligtvis ett torn med öppen lanternin och hög, spetsig spira.

När kyrkan äntligen byggdes – två decennier efter att Mariefred blivit stad – satsade man stort, mycket tack vare ekonomiskt stöd från änkedrottningen Kristina den äldre. En del material, bland annat golv- och trappstenar, liksom en runsten som nu är inmurad i sakristians vägg, hade tagits från den gamla sockenkyrkan i Kärnbo. Kyrkan stod färdig 1624. Vid stadsbranden samma år tycks den ha klarat sig. Som tur var hade någon den goda idén att slå ett brandsäkert valv över sakristian några år senare. Vid den stora branden 1682 förstördes tak, tornspira och inredning. Sakristian, där kyrksilvret och kyrkans textilskatt fanns, klarade sig dock. Kyrkklockorna störtade ner och smälte i hettan. Än idag kan man se de skörbrända och vittrande stenarna i tornväggen.

Kyrkan återuppbyggdes under 1680- och 1690-talen. Valven slogs samma år som kyrkan återinvigdes, 1697. Altaruppsatsen, av bildhuggaren Caspar Schröder och en förenklad upplaga av altaruppsatsen i Riddarholmskyrkan, kom till redan 1689. Under 1700-talets början kom resten av den inredning vi känner till på plats: predikstolen, tillverkad av stockholmsmästaren Anders Heisig, och slottsläktaren med förgylld bladdekor snarlik predikstolens. Dessutom göts en ny klocka av de tidigare smälta klockorna. Mellanklockan bär namnchiffret efter återuppbyggnadens sponsor, änkedrottning Hedvig Eleonora. Orgelfasaden som är helt orörd och unik i sitt slag byggdes av den tidens främste orgelbyggare, Olof Schwan 1789.

Interiören i Mariefreds kyrka är mycket välbevarad. I det stora, ljusa kyrkorummet präglar stormaktstidens arkitekturideal, med inredningen bevarad från återuppbyggnaden. Den ursprungliga karaktären har delvis återskapats. Kyrkan fick åter de slutna bänkarna 1953, liksom bänkkvarteret i koret som är från 1657.

Mariefreds kyrka är rik på målningar. De flesta av de målningar som hängdes upp i kyrkan i början av 1800-talet togs bort. Därefter har kyrkorummet blivit ljust och avskalat.

Korfönstren från 1936 har två monogram som påminnelse om kyrkans välgörare: till vänster CR (Kristina den äldre) och till höger HERS (Hedvig Eleonora Regina Sveciae). Triumfkrucifixet i koret är medeltida och kommer med all sannolikhet från Kärnbo kyrka.

Förutom i detaljer, som kopparplåtarna på murpelare och torntakets övre del samt de nya glasdörrarna, är kyrkans exteriör oförändrad sedan återuppbyggnaden vid 1600-talets slut.

Mariefreds kyrka är en kyrka att vara stolt över.

Jim Sjöberg

KYRKA

Ordet kyrka kommer från det grekiska ordet kyriakon (Κυριάων), som betyder "det som hör Herren till". Ordet används för att beskriva en kyrkobyggnad som är tillägnad Herren (Kyrios).

Det grekiska ordet ekklēsia, som kom att betyda kyrka, syftar på den samlade kristna gemenskapen, en lokal församling eller en grupp kristna troende som samlas i ett hus.

Det svenska ordet kyrka har använts sedan 1200-talet. Det är en direkt översättning av det grekiska ordet ekklēsia.

Mariefreds kyrka 400 år

"På tjugonionde dagen i augusti månad, året efter

Vår Herres och Frälsares Jesu Kristi börd, det ett tusende

sexhundrade och på det tjugofjärde…

Det var sensommar år 1624 och Mariefreds kyrka stod äntligen klar. Arbetet hade pågått i närmare två decennier, och nu reste sig kyrkans väldiga torn högt över bygden. Spiran mot himmelen, prydd av den tupp som gal för Petrus, var en ständig påminnelse om människans svekfullhet. Kyrkklockans malm överröstade stadens larm när det ringdes till gudstjänst, och den öppna, ljusa kyrkosalen, utsmyckad med de mest dyrbara textilier och kyrkosilver, välkomnade mariefredsborna till Herrens tempel och himmelens port.

Efter viss efterforskning kunde jag slå fast när invigningen ägde rum. Att året var 1624 framkom av lättillgängliga källor. Det står till och med på kyrktornet, väl synligt från kyrkbacken. Men för att ta reda på i vilken månad och vilken söndag denna högtidsdag inföll krävdes det mer efterforskning.

Tur då tillhör vi ett skrivande folk. Den dåtida biskopen i Strängnäs, Laurentius Paulinus Gothus, förde noggranna anteckningar i sin dagbok över allt vad som hände i Strängnäs stift. Dessa anteckningar var visserligen ofta av

enklare slag, mer journalföring än dagboksförfattande, men de visade sig vara ovärderliga för min undersökning.

Det gick att fastslå att invigningen ägde rum den 29e augusti 1624. Givet att kyrkoåret i all väsentlighet har samma ordning nu som då, beaktat övergångar från olika kalendrar, har jag kunnat beräkna vilken veckodag invigningen inföll på. Det var en söndag, som den 14e söndagen efter trefaldighet. I år infaller den söndagen den 1 september. Denna dag kulminerar jubileumsåret 2024, då vi får möjlighet att samlas till fest i tacksamhet och glädje..

Och vilken fest det måste ha varit, när det begav sig, 1624!

Vid invigningen är det inte omöjligt att Christina Regina av Holstein Gottorp, änkedrottning efter Karl IX, närvarade. Hon var vid invigningen 51 år fyllda och bodde på Gripsholms slott.

Vidare närvarande med all sannolikhet Laurentius Paulinus Gothus, Biskop Lars, från Strängnäs. Antagligen var det han som ledde den första gudstjänsten, under vilken kyrkan invigdes.

Invigningen lär ha gått till ungefär som när en kyrka invigs idag. Kyrkorummet kristnades, kyrkans altare välsignades och mässa firades. Stora festligheter ägde rum. Medeltida seder, såsom smörjning av bland annat altaret med helig olja och installering av reliker var övergivna.

Förutom kyrkomän och högre ståndspersoner, kanske till och med kungligheter, närvarade hela Mariefreds dåtida befolkning. Kyrkoplikten var tvingande för de ungefär tvåhundra invånarna. Men just denna dag fordrades nog inget tvång. Invånarna måste ha varit otroligt stolta över sin vackra kyrka. Om denna stolthet vittnar de många generösa gåvor som skänkts till kyrkan, av vilka många ännu förvaras och förvaltas av församlingen, och i vissa fall fortfarande används i församlingens gudstjänstliv.

För den som vill veta mer om kyrkans skatter går det bra att höra av sig till någon av församlingens kyrkvärdar eller kyrkvaktmästare och be om en visning. Telefonnummer återfinns på sid 31.

Vidare måste kyrkoherden, Ericus Nicolai, ha närvarat. Han var redan innan invigningen kyrkoherde i Kärnbo-Taxinge pastorat, som bland annat inneslöt det vi idag kan kalla för Mariefredsområdet, med områdena Kärnbo, Hedlandet, Kalkudden och Hästnäs. Det fanns alltså redan en församling som upptog Mariefredsområdet: Kärnbo församling - eller Kerna, som det kan stå i medeltida dokument. Redan 1605 bröts dock Mariefreds församling ur Kärnbo församling. Härvidlag grundades alltså Mariefreds församling. Detta var ett av resultaten av de stadsprivilegier som Mariefred erhöll samma år. Mariefreds och Kärnbo församlingar förblev dock inordnade i samma administrativa

enhet: i ett så kallat pastorat, där en kyrkoherde leder flera kyrksocknar, vilka bland annat har gemensam ekonomi. Med andra ord fanns bara en kyrkoherde över både Mariefred och Kärnbo församling.

Först 1921 grundades ett eget pastorat av det som tidigare var en delförsamling, Mariefreds stadsförsamling, i Kärnbo-Taxinge pastorat. Pastoratet Kärnbo-Taxinge försvann sedan. 1966 införlivades Kärnbo församling i Mariefreds församling och Taxinge församling slogs 2001 ihop med Turinge församling. En nästan fyrahundra år lång administrativ historia var således till ända och våra samtida församlingsgränser var dragna.

Att vi så länge var ett pastorat tillsammans med Kärnbo och Taxinge kan nog förklara varför Kärnbo kyrka tilläts förfalla. Hade Mariefred varit ett eget pastorat, som idag, hade väl aldrig Kärnbo-Taxinge pastorat tillåtit Kärnbo kyrka att förfalla? Mariefreds stadsförsamling, med sin kyrka, blev nämligen moderförsamling i pastoratet och det var knappast motiverat att rusta upp och underhålla den gamla Kärnbo kyrka, som var så liten och låg så nära Mariefred. Från Kärnbo överfördes bland annat en medeltida nattvardskalk och ett krucifix till Mariefreds kyrka. Krucifixet hänger idag i triumfvalvet och kalken används än idag vid större nattvardsgudstjänster.

Hade den administrativa indelningen varit annorlunda hade historien om Kärnbo kyrka antagligen sett väldigt annorlunda ut. Med egen kyrkoherde och tillhörande församling hade kyrkan nog aldrig avkristnats och tillåtits förfalla till ruin.

Denna 1921 års ordning kom att finnas kvar till 1966 då Kärnbo församling

Från konfirmand till kyrkvärd – en livsbejakande vandring på trons stig

Lukas Niemi är född och uppvuxen i Mariefred och för honom, liksom de flesta i Mariefredsskolan, var det självklart att konfirmera sig. Året var 2015 och efter ett fortsatt engagemang i Mariefreds församling kan Lukas nu glädja sig åt det hedersamma uppdraget som kyrkvärd.

Det var två hela grundskoleklasser med totalt 60 konfirmander i Lukas grupp. Undervisningen leddes av Elise Bertilsson (numera Lindkvist).

– Det var en rolig tid med fin sammanhållning i gruppen. Att få närma sig kristendomens sanningar väckte ett stort intresse hos mig, främst på ett intellektuell plan, i alla fall till att börja med, berättar Lukas.

Efter konfirmationen gick Lukas med i den frivilliga organisationen Svenska Kyrkans Unga och medverkade

tillsammans med dussinet andra frivilliga ungdomar som ledare i konfirmandarbetet.

Vad gäller Kyrkans Unga säger Lukas att det alltid varit fina gäng ungdomar som träffats en gång i veckan. Uppslutningen har ofta varit stor. Även konfirmandgrupperna har varit fortsatt stora och när Gripsholmsskolans elever tillkom blev upptagningen än större: fyra skolklasser varje år. Det har ibland inneburit grupper om fler än 90 ungdomar varje år.

Mariefreds kyrka... forts.

slogs samman med Mariefreds församling. Denna förändring var sannolikt inte särskilt kännbar, förutom att ingen född efter 1966 kan säga sig ha tillhört Kärnbo församling. Numera tillhör områdena Mariefreds församling vad gäller kyrkoskrivningen.

Lukas tillhör i dag inte längre Kyrkans Unga men berättar att gruppen fylls på kontinuerligt av intresserade konfirmander. Efter avslutat gymnasium läser Lukas nu juridik i Uppsala men fortsätter sitt engagemang i Mariefreds församling.

Under 2023 startade han verksamheten ”Gubbfrukost” som blivit ett uppskattat och återkommande inslag för många. Den andra söndagen varje månad dukas det upp till frukost i församlingshemmet med gröt, smörgås, te och kaffe. Alla vuxna män är välkomna till detta kostnadsfria möte.

– Det finns inte särskilt många naturliga mötesplatser för vuxna män i Mariefred och här kan man träffas

och få nya kontakter på ett informellt sätt, säger Lukas. Många följer med till högmässan i kyrkan efteråt vilket är trevligt – men det är inget krav.

Själv har Lukas sedan konfirmationen gått i kyrkan ofta. Han har varit behjälplig på olika sätt och en dag blev han tillfrågad om han ville åta sig uppdraget som kyrkvärd.

– Jag var 18 år fyllda. Jag fick en introduktion till ämbetet i uppdraget som kyrkvärd.

Lukas Niemi

Lukas Niemi är ”hemma” i sakristian.

Ganska snart blev jag trygg i uppgifterna. Det innebär ett visst ansvar att vara kyrkvärd, konstaterar Lukas som skrivit en uppsats i ämnet där han beskriver detta förtroendeuppdrag.

Skriften är tänkt att fungera som vägledning för nya kyrkvärdar och där kan man bland annat läsa att kyrkvärdsämbetet är Sveriges äldsta lekmannauppdrag och innebär mycket mer än namnet antyder.

Även om en del rutiner ändrats är mycket sig fortfarande likt och kyrkvärdens uppgifter före mässan har varit relativt oförändrade genom århundradena. Kyrkorummet ska smyckas enligt gamla traditioner. Psalmböcker och andra mässböcker ska läggas på plats. Nattvardskärlen ska iordningställas och prästen ikläs sin liturgiska skrud.

Under mässan kan kyrkvärden läsa söndagens förutbestämda bibeltexter, assistera vid nattvarden och bedjande av förböner. Efter mässan ska allt återställas och även viss skötsel av kyrkans inventarier ingår i uppgifterna liksom ansvar för kollekten.

Förutom de praktiska uppgifterna har kyrkvärden en funktion som länk mellan församling och präst. Man kan som församlingsbo alltid vända sig till någon av kyrkvärdarna med såväl frågor och önskemål som klagomål.

– För mig innebär ämbetet som kyrkvärd en underbar möjlighet att fördjupa min tro och kunskap och jag kommer troligtvis att vara kvar som kyrkvärd så länge jag har kyrkorådets förtroende.

Visste du att ...

I dag finns sju kyrkvärdar i Mariefreds församling. Det är en viss omsättning i gruppen men det vanliga är att man har kvar sitt ämbete till 80-årsåldern.

– Att vandra på trons stig är en väg som leder till livet både i små och stora stunder. En hel värld öppnar sig när man lever med kyrkan och i kyrkoåret. Det ger en livfull gnista åt dagen, säger Lukas med övertygelse.

Eva Hultén

Ärkebiskopen Jakob Ulfsson i Uppsala och biskopen Conrad Rogge i Strängnäs var de starkaste förespråkarna för att etablera ett kartusiankloster i Sverige. De lyckades övertyga riksrådet, med riksföreståndaren Sten Sture den äldre i spetsen, att grunda ett sådant kloster. Sten Sture tog kontakt med det tyska kartusianklostret Marienehe i Rostock, Nordtyskland, som kom att bli moderkloster för det svenska klostret.

År 1493 erbjöd sig Sten Sture den äldre att överlåta sin egendom Gripsholm, som han hade förvärvat år 1472, till kartusianerna. Gåvan bekräftades av riksrådet i en skrivelse daterad den 14 december 1498.

Genom denna donation blev Sten Sture klostrets grundare och dess störste välgörare.

Sten Sture den äldre avled 14 december 1503 och begravdes 1504 i Mariefreds kartusiankloster. Senare flyttades hans stoft till Kärnbo kyrka och 1576 till Strängnäs domkyrka. Då graven 1698 såldes av Strängnäs domkyrkoförsamling till Gustaf Otto Stenbocks änka, placerades Stens och Gustaf Algotssons gravstenar i denna. Gustav III lät 1774 lägga ner vad som fanns kvar av Sten Stures stoft i en praktfull sarkofag av grön marmor, som uppställdes i kyrkans högkor.

I sitt äktenskap med Ingeborg Åkesdotter (död 1507), dotter till riksrådet Åke Axelsson Tott, fick Sture inga barn. Han hade dock en utomäktenskaplig dotter, Birgitta (död som nunna i Vadstena kloster 1536).

En unik modell av Mariefreds kyrka

Mariefreds församlingshem finns en modell av Mariefreds kyrka som tillverkades av Leon Juszczak, en polsk värvad maskinist som tjänstgjorde på den polska U-båten Rys, som låg vid Marielundsviken utanför Mariefred under andra världskriget.

Rys var en av de tre U-båtarna som anlände till Marielund den 5 oktober 1940 efter att först ha legat vid Taxinge-Näsby sommaren innan.

Modellen tillverkades under perioden 1943-1944, när besättningen ofta hade tid för egna aktiviteter. Leon använde mässingsplåt från ubåtens torpedhylsor för att tillverka modellen. Plåten var för tjock att bearbeta i befintligt skick så den knackades tunn, slipades och polerades innan den kunde användas.

Visste du att...

Kärnbo kyrka är bland de äldsta ännu bestående byggnaderna i trakten. Det var vid senare delen av 1100-talet kyrkan började att uppföras och var den gemensamma kyrkan för både Mariefred och Kärnbo från år 1526 till 1624.

Från 1624 till 1682 hade Mariefred och Kärnbo var sin kyrka. Men efter den stora branden året 1682 kom den gamla kyrkan åter till heders.

Leon Juszczak med modellen av Mariefreds kyrka.

Leon gjorde detta utan hjälp av några som helst specialverktyg.

Några ritningar över kyrkan fanns inte heller tillgängliga, utan modellen tillverkades helt på fri hand. Ändå var proportionerna mellan den riktiga kyrkan och den för hand tillverkade modellen i stort sett identiska.

Spiran, kyrktornets urverk och korset är tillverkade av femöringar i koppar, som slipats ner och sågats till. De gröna ”glasfönstren” inne i modellen är tillverkade av mösskärm, som tillhörde Leon. Modellen är också försedd med belysning.

Efter krigsslutet överlämnades de tre polska ubåtarna till polska staten. Ungefär hälften av besättningsmännen återvände till Polen, medan andra officerare reste till England, USA eller Kanada. Ungefär 75 av dem, inklusive Leon Juszczak, valde att stanna kvar i Sverige.

Idag tillhör modellen av kyrkan sonen Tord Juszczak och har lånats ut till Mariefreds Hembygdsförening och visas i Mariefreds församlingshem.

Taktjärning av Mariefreds kyrka

Tjära är ett brunt till svartaktigt naturmaterial som framställs genom torrdestillation av organiska material som kol, petroleum, oljeskiffer, torv eller ved. Tjära har använts i århundraden för att skydda kyrkor, slott och andra kulturbyggnader mot vatten, vind, mögel och insekter.

I Sverige, som i många andra nordiska länder, läggs spån på kyrkor, slott och andra kulturbyggnader.

Mariefreds kyrka är en medeltida kyrka med spåntak. I somras var det dags att bytta spån och applicera tjära.

Tjärningen bidrar till att bevara kyrkans särprägel.

Tjäran bildar en tät hinna på träet som skyddar det mot väta och fukt. Detta förhindrar att träet ruttnar och

spricker, vilket kan leda till allvarliga skador på kyrkan. Tjäran har också en viss brandhämmande effekt. Den kan dämpa lågorna och göra det svårare för dem att sprida sig.

Ett annat syfte med tjärningen av kyrktak är estetisk. Tjäran ger ett vackert, naturligt utseende till kyrkans tak. Den mörka färgen absorberar värme, vilket kan hjälpa till att hålla kyrkan sval under sommaren.

Tjärningen utfördes av två erfarna hantverkare som använde traditionella metoder. Tjäran appliceras först på takets undersida och sedan på översidan.

Josephine Hiller

KYRKTAK

KYRKTAK

Vad är vad i kyrkan?

Kyrkobyggnaden är en plats för gudstjänst, men rymmer genom arkitektur, utsmyckning och formspråk en del av församlingens och landets historia samtidigt. Den här bilden visar den allra vanligaste typen av kyrkobyggnad i Sverige: en långhuskyrka med avrundat slut mot öster och torn i väster.

Av Svenska kyrkans runt 3380 kyrkobyggnader har den majoriteten ungefär den här formen, men det finns andra kyrkotyper också, bland annat den runda centralkyrkan. Här är kyrkobyggnadens olika delar.

1. Torn

Många kyrkor, både äldre och yngre, har torn. Tornet gör att kyrkan syns på långt håll och bär upp klockorna som kallar till gudstjänst.

Katedraler kan ha så många som nio torn, men det vanligaste är att kyrkan har ett enda torn i den västra delen.

På taket kan det sitta ett kors eller en tupp. I kristen tro berättar korset att Jesus gett sitt liv för människorna. Under antiken symboliserade tuppen ljuset, solen och vällusten. Efter reformationen blev den en symbol för den evangelisktlutherska läran om Kristi uppståndelse.

2. Vapenhus

Vapenhuset är förrummet i en kyrkas västra del. Tidigare trodde man att männen lade ifrån sig sina vapen här innan de gick in i kyrkan.

Idag ifrågasätter forskare den gamla föreställningen och tror istället att vapenhusen användes som vaktlokaler och förråd av bybefolkningens vapen när ofred hotade. Ordet vapenhus kommer från medeltidstyskans ord för vapenförråd: ”Waffenhaus” eller ”Wappenhaus”.

3. Långhus

Långhuset är den del av kyrkan där församlingen sitter. Riktningen i långhuset går oftast från väster mot öster, där solen går upp. Solen har varit en symbol för Gud och Jesus Kristi uppståndelse. Tanken är att kyrkan är vänd mot Gud.

I större kyrkor och katedraler är långhuset ofta uppdelat i flera sektioner genom pelarrader eller kolonner: mittskepp och sidoskepp. I mindre kyrkobyggnader brukar långhuset

inte ha den uppdelningen, utan vara enkelskeppigt.

I de tidiga kyrkorna i Sverige stod större delen av församlingen upp under gudstjänsterna, kvinnorna på den norra sidan i långhuset och männen på den södra. Bänkar fanns oftast bara längs väggarna. Så småningom började man använda lösa stolar som var och en fick ta med sig.

Först under 1500-talet började kyrkorna förses med ordentliga bänkar. Predikan blev viktigare under reformationen och de allt längre gudstjänsterna krävde sittplatser. Många gånger centrerades bänkarna i en halvcirkel runt predikstolen. Senare blev bänkarna golvfasta. För värmen skulle de också förseddes med slutna gavlar.

4. Koret

Koret finns längst fram i kyrkorummet, framför långhuset. Namnet kommer av att det var här kören traditionellt stod.

Koret finns nästan alltid i den östligaste delen av kyrkan. Här finns altaret och härifrån leds gudstjänsten. I äldre kyrkor är gränsen mellan långhus och kor ibland markerad genom ett galler eller räcke som kallas korskrank. Golvet i koret är oftast också högre än i långhuset.

Höjdskillnaden talade om att koret var avsett för prästerna

medan församlingen hade sin plats i långhuset. I kyrkor byggda från andra hälften av 1900-talet finns inte den markeringen eller uppdelningen kvar.

5. Absid

Absiden är den välvda, halvrunda eller mångkantiga avslutningen av östra sidan på ett kor.

Absiden fanns redan i den grekiska och romerska antika arkitekturen. I Sverige började man bygga absider i kyrkorna under tidig medeltid. En del större kyrkor har en hel grupp absider som då kallas kapellkrans.

I många medeltida kyrkor är altaret placerat i absiden. Och i den fornkristna kyrkan hade biskopen sin hedersplats framför absiden. Här stod hans stol som kallades cathedra.

Absiden i Mariefreds kyrka

6. Sakristia

En sakristia är prästens omklädningsrum. Här förvaras de kläder och dräkter som bärs vid gudstjänster och mässor.

I sakristian förvaras även olika

kärl som bland annat används vid nattvarden. Här samlas också de som leder gudstjänsten för att samtala om hur den ska läggas upp.

Sakristian är oftast placerad nära koret på kyrkans norra sida. Ordet sakristia kommer av latinets sacer som betyder ”sakral, helig”.

7. Kyrkklockor

Kyrkklockor har använts i århundraden för att meddela församlingsborna både glädje, sorg, samlingar och fara.

Kyrkklockorna har en lång historia i den kristna kyrkan, och de äldsta beläggen för dem är från år 535 i Italien.

Kyrkklockornas huvudsakliga uppgift har alltid varit att kalla människor till kyrkan, och deras funktion var extra betydelsefull i de tider då folk saknade egna klockor. Av den anledningen ringde kyrkklockorna ofta tre gånger innan gudstjänsten skulle börja för att ge folk tid att ta sig till kyrkan.

Klockorna har också använts för att uppmana människor att be, för att varna vid till exempel brand eller krig, och för att tala om att någon har dött. Klockringning vid dödsfall kallas själaringning och är något som fortfarande förekommer vid tacksägelserna i våra gudstjänster.

Förr i tiden fanns det alltid en person som hade till uppgift att ringa i klockorna. Den personen hade titeln klockare. I slutet av 1940-talet började man automatisera klockringningen, så att klockorna ringde utan att det behövdes en klockare.

8. Orgel

Orgeln är det största av alla musikinstrument och har stor betydelse både för gudstjänstmusiken, och som bärare av en kristen europeisk

Orgeln i Mariefreds kyrka

musiktradition.

Föregångaren till våra orglar, den antika vattenorgeln, uppfanns i Egypten i mitten av 200-talet före Kristus. Den blev populär och spred sig snabbt till det romerska riket där den användes vid underhållning och processioner.

Vattenorgeln utvecklades så småningom och försågs med bälgar. Både bälg- och vattenorgeln fick spridning i Centraleuropa och sedan Norden, och under medeltiden började den finnas i kyrkorummens kor.

9. Församling

Medlem i en församling är den som bor inom församlingens geografiska gränser och samtidigt är medlem i Svenska kyrkan. Tidigare blev man medlem genom födseln men sedan 1996 är det dopet som ger medlemskap.

Från 1000-talet då Sverige kristnades växte församlingar gradvis fram och spreds så småningom över landet. Idag har Svenska kyrkan 1426 församlingar från söder till norr. Dessutom finns 40 församlingar i andra länder. Nära 68

procent av Sveriges befolkning är medlemmar i Svenska kyrkan.

Församlingens viktigaste uppgifter är att fira gudstjänst, undervisa i och berätta om kristen tro, och att möta och hjälpa utsatta människor. Alla som bor i församlingen ska erbjudas möjlighet till dop, konfirmation, vigsel och begravning. Oftast ordnas även mycket annat som till exempel samtalsstöd, kör- och musikverksamhet, och barn- och ungdomsgrupper.

10. Predikstol

Predikstolen är en högt placerad talarstol. Den började användas under 1500-talet och reformationen när predikan blev viktigare i gudstjänsten.

Idag predikas antingen från predikstolen, från en ambo (talarstol), eller så ställer sig prästen nära den gudstjänstfirande församlingen. Läsningarna ur Bibeln sker oftast i koret.

11. Prästen

En präst är oftast anställd i en församling, men en del präster utför sitt arbete på sjukhus, militärförläggningar, fängelser, universitet eller andra arbetsplatser.

Prästen undervisar i kristen tro och livsfrågor. Att döpa, konfirmera, viga och begrava hör till prästens unika uppgifter – de kan inte utföras av någon annan anställd i församlingen.

En annan viktig del i arbetet är att samtala med människor enskilt i förtroende, vilket kallas själavård. Prästen har tystnadsplikt, så det som sägs i samtalet stannar hos prästen.

12. Kör

Musiken har sedan kyrkans första tid använts för att uttrycka församlingens bön och lovsång till Gud.

Ända fram till senmedeltid bestod musiken i kyrkan enbart av gregoriansk sång, som endast sjöngs av prästerna. Språket var latin och sångerna sjöngs utan ackompanjemang.

13. Dopfunt

En dopfunt är gjord av sten, trä eller metall och fylls med vatten när den används vid dopet. Ordet funt kommer från latinets fons, ”källa”.

Dopfunten kan placeras mitt i rummet, i koret, i ett sidoskepp eller i ett separat dopkapell. I medeltida kyrkor var

dopfunten oftast placerad vid ingången för att påminna om att man genom dopet blir medlem i Guds familj. Under 1600- till 1800-talen flyttades dopfuntarna fram i kyrkan.

14. Altare Altare är det bord av sten eller trä som står i kyrkans kor. Det första kristna altaret var ett matbord. Människor samlades i hemmen för att sjunga, be och dela bröd och vin med varandra.

I kyrkan är altaret den kristna gemenskapens bord där nattvarden firas till minne av Jesus Kristus, hans död och uppståndelse. Nattvarden med bröd och vin är en av Svenska kyrkans två sakrament, heliga handlingar. Den andra är dopet. Altaret är därför en av de viktigaste delarna i kyrkan, och under gudstjänsten är det fokus för bön, välsignelse och meditation. På altaret står ofta ett kors eller krucifix som symboliserar att Jesus gett sitt liv för människorna.

I många kyrkor finns en altarring, ett slags halvcirkelformat räcke framför altaret där församlingen böjer knä och tar emot nattvarden. Altarringen kom under 1600-talet då nattvarden blev till för alla, inte som tidigare enbart för prästerna.

15. Utsmyckning

Genom kyrkobyggnadernas arkitektur och utsmyckning har människor uttryckt sin tro och sin bild av Guds kärlek och storhet.

Ofta har de allra skickligaste arkitekterna, konstnärerna och hantverkarna anlitats för att smycka kyrkor.

Källa: Svenska kyrkan

Församling

JOSEPHINE HILLER

Predikstolen i Mariefreds kyrka

JOSEPHINE HILLER

Historisk gudstjänst i Mariefreds kyrka

I spåret av jubileumsåret 2024 bjuds du in till en historisk gudstjänst söndagen den 26 maj kl. 11:00 i Mariefreds kyrka

Gudstjänsten kommer att följa en äldre liturgi, som användes i kyrkan när den byggdes på 1600-talet. Liturgin är rik på symbolik och tradition och ger en unik upplevelse av den kristna tron. För att ytterligare förstärka den historiska känslan uppmuntras besökarna att komma iklädda i sina dräkter. Det kan vara folkdräkter, uniformer eller andra historiska kläder.

Varmt välkommen att delta i denna unika gudstjänst!

.

FOTOUTSTÄLLNING

Mariefreds kyrka 1624-2024

400 år av historia och tradition

Invigning: sön 21 april kl. 15:00. Därefter mingel och förfriskningar vid södra porten, Mariefreds kyrka

”En kyrka, två drottningar, 400 år”

En resa genom 400 år av Mariefreds kyrkas historia.

Jim Sjöberg

historiker och före detta slottsuppsyningsman på Gripsholms slott Barbro Holmberg kyrkvärd som har arbetat i kyrkan i många år

Föreläsningen hålls två gånger: söndag 21 april kl 16 & söndag 20 oktober kl.16:00

Båda föreläsningarna hålls i Mariefreds kyrka. Varmt välkommen!

Mariefreds kyrka 400 år

Mariefreds kyrka som pepparkakshus?

Du är inbjuden att vara med i vår pepparkakshustävling!

I spåren av kyrkans 400-årsjubileum utlyser vi en tävling om Mariefreds roligaste, tokigaste, vackraste pepparkakshus. Alla bidrag är välkomna.

Det kommer att finnas två kategorier:

• barn/förskolor

• ungdomar och vuxna

Utställningen blir den första advent i församlingshemmet, då en folkjury utser de vinnande bidragen. Fina vinster utlovas.

Mer info och anmälan om deltagande sker till:

josephine.hiller@svenskakyrkan.se

senast 15 september.

Vi kommer ut med affischer och annonser på församlingens hemsida och i våra sociala kanaler i början av september. Vi skickar också en personlig inbjudan till förskolorna.

Var kreativ och låt fantasin flöda! Mariefreds kyrka är en vacker och historisk byggnad, men det finns inga regler för hur ditt pepparkakshus ska se ut. Det kan vara en exakt kopia av kyrkan, eller kanske vill du bygga en kyrka i en annan tid eller miljö? Eller varför inte göra något eget fantasifullt.

Vi ser fram emot att se era bidrag!

En virtuell resa genom Mariefreds kyrkas torn

Mariefreds kyrkas torn är 49 meter högt och erbjuder en fantastisk utsikt

över Mariefred och dess omgivningar. Tornet är indelat i tre våningar. På den första våningen finns en trappa som leder upp till de två övre våningarna. På den andra våningen finns en klockvåning med tre klockor. På den tredje våningen finns en utsiktsplattform med en fantastisk utsikt över Mariefred och dess omgivningar.

Snart erbjuds alla att uppleva tornet och utsikten!

En virtuell tornvisning görs genom att filma tornet med en 360-graders

kamera. Filmen redigeras sedan så att besökare kan titta på den på en dator som ska vara tillgänglig i kyrkan.

Den virtuella tornvisningen ska vara tillgänglig i kyrkan maj till och med september.

Välkommen!

Mariefreds kyrka 400 år

KYRKTAK

De gjutna klockorna i Mariefreds kyrka

I Sverige är det vanligt att kyrkor har kyrkklockor, särskilt de större och äldre kyrkorna. De började användas i Europa under 400-talet e.Kr. och spred sig snabbt över hela kontinenten. De är vanligtvis gjorda av brons eller gjutjärn och har en rund form. Klockans ljud används för att sammankalla till gudstjänst, markera viktiga händelser i livet och varna för fara, till exempel vid brand eller krig.

Det är vanligt för kyrkor att ha flera kyrkklockor. I vissa fall kan kyrkor ha så många som ett dussin kyrkklockor. Detta är ofta fallet med stora och gamla kyrkor som Uppsala domkyrka som har 14 kyrkklockor.

Mariefreds kyrka har tre kyrkklockor som har olika storlekar och toner. Storklockan, väger 1415 kg och har den lägsta tonen D1. Mellanklockan är mindre och har en högre ton medan Lillaklockan är den minsta och har den högsta tonen.

Storklockan gjöts av Carl Fredrik Grönvall i Stockholm år 1813. Inskriptionen på klockan är en uppmaning till bön och eftertanke:

HERREN GUD DEN MÄGTIGE TALAR OCH KALLAR

VERLDENA PS: 50 v.1

I HÖREN KLOCKANS LJUD BESINNEN

I KALLENS TILL HELGEDOMEN

UPLYFTER EDRA HJERTAN TILL GUD

I KALLENS TILL GRAFVEN

EHVAD I GÖREN TÄNKEN PA ANDAN FÖR ELD OCH VÅDA BEVARA OSS

MILDE HERRE GUD

ÅR 1813

UTI KONUNG CARL DEN XIIIDES IVDE REGERINGSÅR DÅ THEOL. DOCTORN OCH COMMENDEUREN M: M:

J: A: TINGSTADIUS VAR STRENGNÄS STIFTS BISKOP

KONGL: HOF PRED: H: G. HELLEDAIJ MARIEFREDS OCH

KÄRNBO FÖRSAMLINGARS PROST OCH KYRKOHERDE

E: G: STURNIGK STADENS BORGMÄSTARE

P. G: THUNBERG FÖRSAMLINGARNAS COMMINISTER

J: BERGHOLM OCH ERIC JANSSON I LÄGGSTA KYRKOVÄRDAR

BLEV DENNA KLOCKA OMGJUTEN AF CARL FR: GRÖNVALL I STOCKHOLM

Mellanklockan, som väger 730 kg, är en gjutjärnsklocka. Den är 115,5 cm hög och har en diameter på 110 cm. Den är gjuten av Ambjörn Andersson i Stockholm år 1685. Klockan har en enkel inskription med kyrkans namn och gjutår.

Lillklockan, väger 335 kg, är 87,5 hög och är 85 cm i diameter. Den har klangtonen B1. Lillklockan är gjuten av Johanne Andreae Klos år 1727. Inskriptionen på ”lilla” klockan:

GLORIA IN EXCELSIS DEO

H. E. R. S. V. E. R. S. MUNIFICENTIA. SERENISS. REGINARUM. SVECIÆ. ANNO. 1685 FUSA SUM DENUO AUCTA VERUM FUSA A. IOHANNE. ANDRÆ. KLOS I STOCKHOLM ANNO. 1727

BENGT RUNDGREN

BENGT RUNDGREN

BENGT RUNDGREN

Tornuret i Mariefreds kyrka

– en tidsresa i sig

Mariefreds kyrka är en vacker och historisk byggnad som har stått i centrum av staden sedan 1620-talet. Kyrkans tornur är ett av dess mest framträdande drag och en symbol för Mariefred.

Ett tornur med en lång historia

Det första tornuret i Mariefreds kyrka installerades 1704, efter att kyrkan nyligen återtagits i bruk efter stadsbranden 1682. Gåvogivaren av tornuret var Riksänkedrottningen Hedvig Eleonora, som hade Gripsholms slott som sitt änkesäte åren 1660-1715. Uret tillverkades troligen av Stjernsunds bruk i Dalarna och leddes av urmakaren Matts Fahlin.

Tornuret blev nästan 100 år. I november 1803 uppsattes tornur nr:2 skänkt av Kung Gustaf IV Adolf. Det hade tillverkats av urmakare Rosenberg i Eskilstuna, men var tvunget att återtas eftersom det inte fungerade som det skulle.

Mariefreds kyrka 400 år!

SÖNDAG 1 SEP

Kl 11 firar vi med jubileumshögmässa

Var med på en tidsresa och träffa historiska karaktärer från olika tidsepoker i Mariefreds kyrkas historia.

Fest med mat och musik

Varmt välkommen!

#mariefredskyrka400år

Det tredje tornuret, som också tillverkades av Stjernsunds bruk i Dalarna, sattes på plats 1806. Det var i drift i över 70 år och fick dras upp varje dag.

Ett urverk av hög kvalitet

Det fjärde och nuvarande tornuret installerades 1881. Det tillverkades av urfabrikören A. G. Johansson i Västerås och är ett utsökt mästerverk med ovanliga finesser. Urverket är fortfarande i behåll, men är nu urkopplat och ersatt av elektriskt och automatiskt styrda urverk.

En tidsresa i sig

Tornuret i Mariefreds kyrka är mer än bara ett vackert och historiskt monument. Det är också en tidsresa i sig.

När man står vid tornet och ser upp mot klockan kan man tänka sig tillbaka i tiden. Man kan föreställa sig hur det var att leva i Mariefred under 1700-talet, när det första tornuret installerades. Man kan också tänka sig framåt i tiden. Man kan föreställa sig hur det kommer att vara att leva i Mariefred om 100 år, eller om 1 000 år. Tornuret är en länk mellan dåtid, nutid och framtid. Det är ett vittnesbörd om Mariefreds historia och en symbol för stadens framtid.

Josephine Hiller

BENGT RUNDGREN

En tidsresa med tangenter,

Diplomorganisten och kyrkomusikern Per Ahlman uppmärksammar Mariefreds kyrkas 400-årsjubileum med att ge fyra orgelkonserter under året och varje konsert kommer att innehålla musik från samtliga fyra sekler. Temat för konserterna är slutår 24.

Vi talade om att det inte var helt enkelt för Per att hitta musik från de exakta årtalen 1624, 1724 eller 1824, men att det var något enklare för året 1924. Att precist kunna avgöra när verken för flera hundra år sedan komponerades och först nedtecknades är inte helt lätt, men Per har försökt så gott han har kunnat med sitt musikval och tror att han har hittat någorlunda rätt i tiden.

Men vi börjar från början.

Per växte upp i Tumba/Segersjö, söder om Stockholm, med mamma, pappa och två äldre systrar. Under Pers tidiga barndom var pappan kyrkvärd i Tullinge kyrka och Per fick på så vis kontakt med kyrkan, främst via söndagsskolan.

– Hemmet var inte något utpräglat ”musikerhem”, mer än att mamma gick omkring hemma och trallade och man lyssnade till radions P3, berättade Per leende.

Dock bestämde han sig för att lära

Diplomorganist Per Ahlman

tangenter, spakar, pedaler och pipor

sig spela något instrument. Den kommunala musikskolan kunde inledningsvis erbjuda undervisning i blockflöjt eller mandolin, men inget av det tedde sig intressant för Per. Istället var det pianolektioner, som tog vid och ett piano fanns tillgängligt i hemmet, sedan en äldre syster nyttjade det för sina studier till folkskollärare.

– Att senare gå över till orgel gav sig helt naturligt, eftersom min pappa hade hälsokostaffär, påstod Per, som den naturligaste sak i världen och jag försökte förbryllat och roat att hänga med i resonemanget. Det klarnade för mig, när han berättade att en av pappans trognaste kunder i butiken, var organisten i Botkyrka Emil Jonsson, som berättade att han för tillfället inte hade någon orgelelev. Per hade då tagit pianolektioner under några år och blev pigg på att prova. Missionskyrkan i Tumba, som låg bra till, lånade gärna ut sin orgel för dessa inledande studier och något senare förlades utbildningen till Botkyrka kyrka och dess orgel.

Förr, fram till 1990, ingick det obligatoriskt i kyrkomusikertjänsten att ge fri musikundervisning.

Under flera år studerade Per både piano och orgel parallellt och han lät mycket nöjd med att ha fått kunskap om och känsla för båda instrumenten

samtidigt. Först när han gick i nionde klass började framtidsplanerna ta form och vägen som valdes var musiklinjen på gymnasienivå. Undervisning hos organisten Rune Engsö i Johannes kyrka fortsatte och pianostudierna likaså. Per nämner begrepp som skalor, ackord och tonbildning och jag anar av berättelsen, att den 15/16-årige Per inte alltid var så road av det, men han förefaller inse nyttan av övningarna, såhär efteråt. Därefter sökte Per kyrkokantorsutbildningen på Sköndalsinstitutet och dessförinnan hade en ”liten” kantorsexamen i Uppsala klarats av. Jag har sedan tidigare noterat att Per har en fin sångröst och när jag förhörde mig om den, fick jag svaret att han inledde sin sångarbana i Botkyrka kyrkokör under ”orgelåren” där. Senare kom sången in under kantorsutbildningen, med sång- och musikteori samt kördirigering.

1978 fortsatte Per sina studier på Musikhögskolans kyrkomusikerlinje fram till 1982 och under hela utbildningstiden hoppade han in här och där och jobbade extra som kyrkomusiker. Efter fullgjord militärtjänst kompletterade han sina orgelstudier med solistdiplom 1986. Flera av Pers handledare och lärare finns omnämnda i den lilla skriften ”Orgelmusik genom 400 år”, som församlingen har låtit trycka

upp inför konserterna och där kan man också ta del av de olika hållpunkterna i Pers musikerkarriär. Broschyren finns att tillgå i kyrkan och på församlingshemmet och informationen delas också ut till åhörarna, i samband med konserterna. Sin sista organisttjänst hade Per i Heliga Trefaldighets kyrka i Gävle, under åren 1994-2022. Därefter gick han i pension och bor numera i kyrkoherdebostaden vid Kungshustorget med sin hustru Carin Zetterberg, Mariefreds församlings nuvarande kyrkoherde.

Den första konserten kunde vi lyssna till och njuta av i kyrkan under en söndagskväll i januari och de resterande tre framförs:

12 maj – år 1724

15 september – år 1824

13 oktober – år 1924

Mer information inför varje konsert kommer att finnas på Mariefreds församlings hemsida: www. svenskakyrkan.se/mariefred

Barbro Holmberg

Margareta Wolgast:

Mariefreds kyrka har gett mitt liv en extra krydda!

När Margareta Wolgast på äldre dagar flyttade till Mariefred kom kyrkan och församlingen att spela en betydelsefull roll i hennes liv. Hon kan se tillbaka på 15 aktiva år.

Margareta ser det som en förmån att ha varit delaktig i församlingens verksamhet och tycker det har varit otroligt givande år på ålderns höst.

– Jag önskar att fler vill engagera sig i församlingen. Det finns så mycket som vi församlingsbor kan bidra med. Vi kommer från olika miljöer, har olika bakgrunder, har upplevt olika saker i våra liv som vi kan dela med oss av.

Margareta Wolgast

Det kan ge vårt liv en extra krydda att vara med, det vet jag, säger hon.

Det började med att hon blev lockad att sjunga i en församlingskör för daglediga kvinnor och män, t ex pensionärer eller andra som av olika skäl kunde träna dagtid.

– Seniorkören, som vi hette då, var en blandad ej skolad kör, men många hade sjungit i kör tidigare under livet så vi var rätt duktiga. Vi sjöng under högmässor i Mariefreds kyrka och vid sammankomster i församlingshemmet. Vi var t o m till Wien och uppträdde. Det var en rolig tid, berättar Margareta.

När församlingens diakon föreslog att kören skulle sjunga för de äldre som bodde på Hammargården och Nypongården kom en del av körens medlemmar att gå med i diakonigruppen.

– Vi besökte de gamla var fjortonde dag med kaffe och hembakat och försökte med olika aktiviteter förströ våra kaffegäster. Det var mycket uppskattat. Det var inte bara vi i kören som sjöng utan vi ordnade även annan underhållning.

Kören bytte senare namn till Kärnbokören och Margareta fortsatte att vara med under många år.

En dag fick Margareta frågan från kyrkoherden om hon ville ställa upp som kyrkvärd i Mariefreds kyrka.

– Hans fråga överrumplade mig och jag var rätt betänksam. På landsbygden,

där jag är uppväxt, var kyrkvärden en betydande och ansvarsfull person så det kändes väldigt osäkert om jag skulle klara av en sådan sak. Det kändes stort, men till sist tackade jag ja och det beslutet gav mig flera års givande arbete med allt omkring det uppdraget, berättar hon.

Margaretas engagemang ledde till att hon efter några år blev invald i kyrkofullmäktige.

– Det blev en mycket intressant period i mitt liv vilken jag saknar än idag, avslutar hon.

Visste du att ...

Platsen som idag kallas

Kyrkoplan fanns med på en karta från 1682, men det hette då Torget. Det nuvarande Rådhustorget existerade inte vid den tidpunkten.

Från 1759 och fram till 1919 kallades platsen för Kyrkotorget, med varierande stavningar. Exempel på detta är Lilla Kyrkiotorget (1759) och Kjörk-Torget (1799). År 1919 fick platsen sitt nuvarande namn, Kyrkoplan.

22 Kyrktrappan våren 2024

Mariefreds kyrka 400 år

KyrktrappanLilla

Elvira Cobello Pontén

I år fyller Mariefreds kyrka 400 år. På tornet kan man se att det står 1624, det är året som kyrkan stod färdig och invigdes. Men hur mycket kan du egentligen om Mariefreds kyrka? Testa dig själv med frågorna här:

Sant eller falskt…

1 Kyrkan är Mariefreds högsta byggnad

2 Kyrkan är Mariefreds äldsta byggnad

3 Kyrkans största klocka väger över ett ton

4 Gustav Vasa finns begravd under kyrkan

5 Prästen bor i kyrkan

6 Det får plats tusen personer i kyrkan

7 Det finns en särskild plats i kyrkan som byggdes för kungligheter.

8 Det finns skatter i kyrkan som är äldre än kyrkan

9 Man fick ta med sig sina vapen i kyrkan när den byggdes

10 Det finns runstenar i kyrkan

10 Sant. Det finns runstenar i kyrkan. De är inmurade i väggen, men det finns två man kan titta på i vapenhuset i kyrkan.

9 Falskt. Man fick inte ta med sig vapen in i kyrkan. Alla vapen skulle lämnas utanför, det är därför rummet innan man går in i kyrkan kallas för ”vapenhus”.

8 Sant. Det finns faktiskt skatter i kyrkan som är äldre än kyrkan, några till och med från medeltiden!

7 Sant. Det finns en särskild plats i kyrkan som byggdes för kungligheter att sitta på. Det är en liten balkong i kyrkan som kallas ”slottsläktaren”.

6 Falskt. Det får inte plats tusen personer i kyrkan men runt 250 stycken.

5 Falskt. Prästen bor inte i kyrkan, men det finns en prästbo stad nära församlingshemmet där kyrkoherden bor.

4 Falskt. Gustav Vasa är inte begravd i Mariefreds kyrka. Det finns gravar under kyrkan, men inga kungligheter är begravda där.

3 Sant. Kyrkans största klocka Storklockan väger 1400 kilo, det är ungefär lika mycket som en bil!

2 Falskt. Kyrkan är inte Mariefreds äldsta byggnad. Bland annat är Kärnbo kyrkoruin och Gripsholms Slott äldre.

1 Sant. Kyrkan är Mariefreds högsta byggnad, tornet är över 60 meter högt!

- ett spännande musik- och jubelår!

Vilken glädje det är att kunna erbjuda ett så varierat och fantastiskt program detta jubileumsår!

En gång i månaden under detta år kan man komma och fylla på sina musikaliska batterier. Några konserter är redan förbi, men många fler återstår.

Det är många körkonserter, bland annat Eric Ericsons Kammarkör, Le Sandine, Stockholms Motettkör och

Pax Mariae. Det finns också en orgelserie med fyra konserter.

Den röda tråden är musik från fyra århundraden – från då till nu.

Det är nästintill omöjligt att välja vad som är ”bäst”, allt är lika roligt!

En speciell satsning är konserten 17/11, då Vivaldis Gloria framförs tillsammans med ett specialbeställt och nyskrivet verk av Olle Lindberg.

Pax Mariae Kyrkokör, orkester från Kungliga Hovkapellet och solister medverkar, allt under ledning av Susanne Sand.

För mer information, besök församlingens hemsida, Facebook eller Instagram. All info om årets konserter finns även i QR-koden nedan.

ORGELMUSIK GENOM 400 ÅR MARIEFREDS KYRKA

Mariefreds kyrka firar 400 år 2024 och det uppmärksammas på olika sätt. Diplomorganist Per Ahlman ger fyra orgelkonserter i kyrkan under året som var och en tar avstamp i ”musikaliska hundraårssteg”:

14 januari – år 1624

12 maj – år 1724

15 september – år 1824

13 oktober – år 1924

Mariefreds kyrka 400 år

KONSERT Molto Maria

SÖN 17 MARS KL. 18:00

MEDVERKANDE:

Le Sandine

Stråkkvintett ur Kunglig Hovkapellet

Susanne Sand, Dirigent

Mariefreds kyrka 400 år

KONSERT

Tala gott, göra gott

Stockholms Motettkör KFUM

Szymon Rudzki, dirigent

SÖN 14 APRIL KL. 18:00

MARIEFREDS KYRKA FRI ENTRÉ

SÖN 2 JUNI KL. 18.00

MEDVERKANDE:

MARIE ALEXIS, sopran

CARL ACKERFELDT, baryton

PAX MARIAE KYRKOKÖR

ORKESTER FRÅN KUNGLIGA HOVKAPELLET

SUSANNE SAND, Dirigent

MARIEFREDS KYRKA

BILJETT: 150:- (Pensionär & studerande 100:-)

Födelsedagslunch

Två gånger om året bjuder Svenska kyrkan i Mariefred församlingsmedlemmar som fyller 80, 85, 90 och däröver på en festlig födelsedagslunch. Tillsammans med en anhörig, blir man bjuden på mat, kaffe och tårta och en och annan överraskning. Det brukar bli en härlig fest!

Vårens födelsedagslunch anordnas tisdagen den 16 april

Närmar du dig din bemärkelsedag får du hålla utkik i brevlådan efter en inbjudan.

DOPFEST SÖN 19 MAJ

Dopet är en viktig händelse i den enskildes och församlingens liv. Genom dopet blir den som döps upptagen i församlingens gemenskap.

De flesta som döps i vår kyrka gör det som ett litet barn, men unga och vuxna är alla lika välkomna att döpas. Föräldrar, faddrar och församling har sedan till uppgift att ge de döpta barnen vägledning in i det kristna livet. Som ett led i denna uppgift bjuder vår församling varje år in alla familjer, som har låtit döpa sitt barn till en dopfest.

Vi börjar med att fira gudstjänst i kyrkan kl. 14:00 och fortsätter därefter i församlingshemmet med ett festligt kyrkkaffe.

De barn som fått en särskild inbjudan får sina dopänglar.

Anmälan till marianne.lindgren@svenskakyrkan.se eller 076 809 9688

Välkommen att dela dopets glädje!

DELA LIKA-DAGEN 20 MARS

En del i Act Svenska kyrkans fasteinsamling

Var tionde människa i världen saknar sitt dagliga bröd trots att det finns resurser för att alla skulle kunna äta sig mätta men vi delar inte lika på jordens resurser.

Vid vårdagjämningen den 20 mars, när dag och natt är lika långa, vill Act Svenska kyrkan uppmärksamma världens orättvisa fördelning av makt och resurser. Du kan vara med och bidra till en mer rättvis värld genom att ge en gåva till act. I en tid då alltför få kan äta sig mätta ökar orättvisorna och fattigdomen. I en värld där klimatet snabbt och dramatiskt förändras kan inget land klara sig själv. Dagens stora utmaningar måste mötas genom internationellt samarbete.

Samtidigt som act arbetar för alla människors rätt till mat jobbar de också med att ge stöd till människor som hamnat i utsatthet under och efter krig och katastrofer. Dina gåvor gör skillnad både i akuta och långsiktiga insatser.

Fastetiden och Dela lika-dagen är en påminnelse om att vi alla är födda under samma himmel, med lika värde och samma mänskliga rättigheter. Det blir också en påminnelse om hur viktigt det är att vi som enskilda och som samhälle delar med oss. Vi kan avstå något av vårt eget för att ge till dem

150 ÅR AV INTERNATIONELLT ENGAGEMANG

som bättre behöver det.

”Den som har två skjortor skall dela med sig åt den som ingen har, och den som har bröd skall göra på samma sätt”

- Lukasevangeliet 3:11

Swisha din gåva till 900 1223

till alla som, på olika sätt, bidragit till Julinsamlingen 2023!

Tillsammans samlade församlingen drygt 31 000 kronor till act som sammanlagt fick in 42 miljoner

Svenska kyrkans mission bildades 1874 som en del av Svenska kyrkan. Lutherhjälpen kom till efter andra världskriget när behoven var skriande i Europa. 2008 blev båda verksamheterna Svenska kyrkans internationella arbete, vilken 2019 bytte namn till Act Svenska kyrkan. Med det nya namnet fick det internationella arbetet en tydligare avsändare. Namnet signalerar en kyrka som är redo att agera i världens viktiga ödesfrågor: människovärdet, skapelsens integritet och tilliten mellan människor i en tid av växande polarisering.

Kopplingen finns också till ACT-alliansen (Action by Churches Together), som är världens största allians av kristna organisationer och kyrkor som arbetar tillsammans med utvecklingssamarbete, humanitärt arbete och påverkansarbete.

TACK FÖR ER MEDMÄNSKLIGHET - ERT STÖD GÖR SKILLNAD

Under 2023 har Act Svenska kyrkan genomfört katastrofinsatser i 21 länder och långsiktigt utvecklingsarbete i 25 länder.

Tack för alla gåvor och engagemang i kampen för allas rätt till ett värdigt liv!

Välkommen till sorgegrupp!

För dig som mist en vuxen

Sorg är något som alla får uppleva, det är en del av livet. I en sorgegrupp får du möjlighet att, tillsammans med andra i liknande situation, bearbeta vad du gått och går igenom. Du får i förtrolighet i en mindre grupp och med erfarna ledare dela med dig av dina tankar och känslor.

Första träffen: torsdag 4 april 15.00 – 17.00 Sammanlagt sex tillfällen. Vi träffas i församlingshemmet, Djurgårdsgatan 11.

Anmälan behövs senast 2 april.

Välkommen att höra av dig för frågor och anmälan!

Marianne Lindgren, diakon tel. 076-809 96 88 e-post: marianne.lindgren@svenskakyrkan.se

Pilgrimsvandring 1 maj

Mariefreds församling tillsammans med ÅkerLänna församling anordnar en pilgrimsvandring onsdagen 1 maj.

Mer information om tid, plats och längden på vandringen kommer framöver. Håll utkik på hemsida, affisch och sociala medier.

Kontakt: Marianne Lindgren

marianne.lindgren@svenskakyrkan.se eller 076 809 96 88

Fastan

- en pilgrimsfärd mot påsk

Den kristna fastan är en period av 40 dagar som inleds på askonsdagen, i år den 14 februari och avslutas på påskaftonen den 30 mars. Att fasta betyder att avstå från något man tycker om, t.ex fikabröd eller godis. Man kan också fasta genom att avstå eller begränsa från något annat som till exempel tv, datorspel eller sociala medier. Fastan handlar också om att avstå från något för att ge till andra. Vi kan till exempel avstå från att köpa nya prylar eller kläder och ge pengarna som vi sparar till någon som behöver dem mer.

Fastan kan ses som en pilgrimsfärd mot påsk - en tid för eftertanke, omvändelse och förberedelse inför påsken som är kristendomens största högtid. På askonsdagen ges gudstjänstdeltagare som vill, ett kors av aska i pannan. Askan är en symbol för ånger och omvändelse.

Oavsett vilken typ av fasta man väljer är det viktigt att det är

något som är meningsfullt för en själv. Fastan är en personlig upplevelse som kan vara till stor hjälp i andlig och personlig utveckling.

Påsken i Mariefreds församling

Allt sedan de första kristna har Kristi uppståndelse firats som är ett löfte om vår odödlighet. Påsken är så stor att den färgar hela den vecka som föregår de egentliga påskdagarna och som skiljer ut sig genom att den har fått ett särskilt namn. I vår tradition kallas den Stilla veckan och i andra traditioner Heliga veckan eller Stora veckan.

Palmsöndag 24 mars

11:00 Högmässa i Mariefreds kyrka

Skärtorsdag 28 mars

15:00 -16:30 Påsk på torget

18:30 Skärtorsdagsmässa i Mariefreds kyrka

Långfredag 29 april

11:00 Långfredagsgudstjänst i Mariefreds kyrka

Ensemble ur Pax Mariae kyrkokör medverkar

13:00 -14:30 Påsk på torget

Påskafton 30 mars

11:00 -12.30 Påsk på torget

Påskdagen 31 mars

11:00 Påskdagsgudstjänst i Mariefreds kyrka

13:00 -14.30 Påsk på torget

Annandag påsk 1 april

11:00 Gudstjänst i Mariefreds kyrka

Fastans färger är blå eller lila

Under fastan före påsk är färgerna i kyrkan blå eller lila. Det syns till exempel på prästens kläder och på altaret. Den lila eller blå färgen står för fasta och bot, det vill säga att ångra sig och erkänna sina fel, få Guds förlåtelse och gottgöra de fel man gjort.

Anne-Maries favoritrecept

Ugnsbakad kyckling med ajvar relish

4 portioner

Ingredienser:

4 kycklingfiléer

500 g potatis, tvättad och delad

2 vitlöksklyftor, hackade

2 rödlökar, skalade och klyftade

2 paprikor i olika färger, urkärnade och klyfade

1 burk (ca 400 g) krossade tomater

2 dl svarta eller gröna oliver

1-2 msk torkad rosmarin

1-2 msk olivolja

1 tsk salt

nymald svartpeppar efter smak

Tillbehör:

Ajvar relish (köps färdig)

Gör så här:

1. Sätt ugnen på 225 grader.

”Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör, och den som lever och tror på mig skall aldrig någonsin dö.”

Joh. 11:25–26 Glad Påsk!

2. Blanda potatis, vitlök, rödlök, paprika och oliver i en långpanna. Lägg kycklingfiléer ovanpå och tryck ner dem i grönsaksblandningen.

3. Krydda med rosmarin, salt och svartpeppar och ringla över olivolja.

4. Baka i mitten av ugnen ca. 35-40 minuter till kycklingfiléerna är genomstekta.

5. Häll av överflödig vätska.

Använd ajvar relish som en röra.

Tips: Servera gärna med en grönsallad.

Ny form av expedition

I vår nyrenoverade glasgång kan du möta någon av oss i personalgruppen onsdagar kl. 17:00 - 19:00 samt torsdagar kl. 10:00 -12:00. Hit kan du komma för att ta en kopp kaffe, fråga om våra verksamheter eller boka tid för dop, vigsel, och begravning. Kanske vill du boka samtal med präst eller diakon.

Övrig tid är du välkommen in om dörren är upplåst. Husmor finns oftast på plats och kaffetermosen är redo.

VÄLKOMMEN IN!

Välkommen att söka till

Ung i den världsvida kyrkan

Ung i den världsvida kyrkan är Act Svenska kyrkans utbytesprogram för unga vuxna 18–30 år.

Utbytet är ömsesidigt. Varje höst reser 12–16 deltagare från Sverige till samverkanskyrkorna i Filippinerna och Tanzania. Ytterligare en samverkanskyrka kommer att erbjudas 2025. Varje vår kommer lika många deltagare från samverkanskyrkorna till Sverige och Svenska kyrkan.

Utbytet görs mellan kyrkorna, det är alltså inte så att den som rest iväg som utbytesdeltagare sedan själv förväntas vara värd för en utbytesdeltagare. (Men det går ofta att ordna för den som vill!).

Målet med utbytet är att ge unga människor möjlighet att mötas och dela erfarenheter, reflektera över livet, tron och kyrkans uppdrag i världen. Du får möta människor i kyrkan, i organisationer och i lokalsamhället. Du har stora möjligheter att forma din utbytestid efter dina egna intressen och de människor du får möta.

Anmälan behöver göras senast den 15 mars för att åka kommande höst.

Kontaktperson i Strängnäs stift är: anne.falk@svenskakyrkan.se tel 0152-23412.

Församlingshemmet

Kontakt

Djurgårdsgatan 11, 647 30 Mariefred

Vardagar, är dörren upplåst är du välkommen in.

Mottagning med personal på plats för frågor, information eller en kopp kaffe onsdagar kl. 17:00 - 19:00 torsdagar kl. 10:00-12:00.

För bokning av lokal:

Husmor Anna Blomstedt 073-044 8463

För bokning av förrättningar och andra frågor: 0159-10190

Säkrast mån, ons, tors kl. 10:00-12:00 eller mariefreds.forsamling@svenskakyrkan.se

Kyrkoherde Carin Zetterberg 076-803 5501

Komminister Monia Thuresson 076-803 5502

Präst/Pastorsadjunkt Agnes Recksén 076-800 1624

Diakon Marianne Lindgren 076-809 9688

Kyrkomusiker Susanne Sand 076-803 5503

Kyrkomusiker Frida Stjärnström 076-803 5504

Kommunikatör Pernilla Axelsson 073-035 1630

Ekonom Helena Müller 076-803 0045

Kanslist Monica Lindell Rylén 076-803 0041

Ungdomsverksamhet

Församlingspedagog Anci Näslund 076-836 5800

Församlingsassistent Emilia Fäldt 076-803 6165

Öppna förskolan

Församlingsassistent Ronja Fangréus 076-800 1674

Församlingsassistent Josephine Hiller 076-803 0088

Pax Mariae Kyrkokör

Le Sandine Damensemble

Vox Damkör

Kyrkomusiker Susanne Sand 076-803 5503

Barnkören MiniPaxarna

Kyrkomusiker Frida Stjärnström 076-803 5504

Församlingsassistent Josephine Hiller 076-803 0088

Ungdomskören

Kyrkomusiker Frida Stjärnström 076-803 5504

Kyrkfritids och Klubben

Församlingsassistent Ronja Fangréus 076-800 1674

Kyrkogården

0159-10269 Säkrast mån, ons, tors kl. 10:00-12:00

Arbetsledare Tommy Mattsson 076-803 5506

Malin Baggströms 076-836 9739

Kyrkvaktmästare

Tommy Skymberg 076-836 9738

Elvira Cobello-Pontén 076-107 9989

Lokalvårdare Christine Roos 073-040 6860

Kyrkvärdar

Anna-Christina Berggren 073-776 6544

Agneta Berger 073-641 8474

Molly Freij 079-347 7064

Lukas Niemi 073-093 4567

Ellen Nygren 070-555 5372

Barbro Holmberg 070-471 9253

Jaya Roos 070-970 1580

POSTADRESS:

Mariefreds Församling

Bergsgatan 1, 647 30 Mariefred

Mejladress: mariefreds.forsamling@svenskakyrkan.se

Hemsida: www.svenskakyrkan.se/mariefred

VI FINNS PÅ FACEBOOK

Hitta och följ oss här: @mariefredsforsamling

FÖLJ OSS PÅ INSTAGRAM

@mariefredsforsamling och du taggar oss med #mariefredsforsamling

Kyrktrappan

ANSVARIG UTGIVARE

Carin Zetterberg

REDAKTION

Josephine Hiller

Marianne Lindgren

Monica Lindell Rylén

Elvira Cobello-Pontén

GRAFISK DESIGN

Josephine Hiller

PÅ OMSLAGSBILDEN

Barbro Holmberg & Jim Sjöberg

OMSLAGSBILD

Josephine Hiller

TRYCK

Arkitektkopia

NÄSTA FÖRSAMLINGSBLAD UTKOMMER OMKRING

DEN 6 JUNI

Om du vill bidra med något, kontakta Josephine Hiller 072-3910088

josephine.hiller@svenskakyrkan.se

Mariefreds

Januari:

förJubileumskalender Mariefreds kyrka

Maj:

14 jan kl. 18.00 Orgelmusik genom 400 år Diplomorganist Per Ahlman ger den första av fyra orgelkonserter i kyrkan. Fri entré.

Februari:

12 feb kl. 18:00

18 feb kl. 18.00

Bildvisning: ”Mariefreds kyrka förr”

Mariefreds profilen Bengt Rundgren visar gamla bilder i samband med att Mariefreds kyrka fyller 400 år. Fika. Församlingshemmet, fri entré.

Konsert: Unikt gästspel med Eric Ericsons kammarkör ”Från J.S Bach till A. Pärt”

Dirigent: professor Fredrik Malmberg. Mariefreds kyrka, fri entré.

Mars:

17 mars kl. 18.00

Konsert: ”Molto Maria”

Medverkande: Le Sandine & stråkkvintett ur Kungliga Hovkapellet.

Dirigent: Susanne Sand Mariefreds kyrka, fri entré.

April:

14 april kl. 18:00 Konsert: ”Tala gott, göra gott” med Stockholms Motettkör KFUM Szymon Rudzki, dirigent Mariefreds kyrka, fri entré.

21 april kl. 15:00 Invigningen av fotoutställningen ”Mariefreds kyrka 1624-2024, 400 år av historia och tradition”, vid kyrkans södra entré. Mingel och förfriskningar efter.

kl. 16:00 Föredrag: ”En kyrka, två drottningar, 400 år” med historikern Jim Sjöberg och kyrkvärden Barbro Holmberg. Mariefreds kyrka, fri entré.

28 april kl. 13-16 Superkyrkomysteriet i kyrkan (i samband med Barnkulturdagarna)

12 maj kl. 18.00 Orgelmusik genom 400 år Diplomorganist Per Ahlman ger den andra av fyra orgelkonserter i kyrkan. Fri entré.

26 maj kl.11.00 Historisk gudstjänst som kommer att följa en äldre liturgi som är rik på symbolik och tradition. Mariefreds kyrka.

Juni:

2 juni kl.18:00 Konsert: Lars-Erik Larssons ”Förklädd Gud”. Medverkande: Kyrkokören Pax Mariae, sopran Marie Alexis, baryton Carl Ackerfeldt, orkester från Kungliga Hovkapellet, Susanne Sand, dirigent. Mariefreds kyrka. Biljett: 150 kr. (pensionär och studerande100 kr.)

12 juni kl.12:00 Tjuvstart på lunchmusik Sankt Lars-kören från Sollentuna ger ett blandat program, Ewa-Lena Kansbod dirigent

Juli:

7 juli kl. 18:00 ”Från Duvemåla till Broadway” Lukas Sköld, sång; Simon Ström, piano

Varje onsdag kl .12:00-12:20 Lunchmusik i kyrkan, fri entré

10 juli Johnny Uddstrand, luta och sång

17 juli Anna Brämming Bjare, sopran Susanne Sand, piano

Kalendariet uppdateras kontinuerligt. Mer information kommer att finnas på Mariefreds församlings hemsida

www.svenskakyrkan.se/mariefred

Mariefreds kyrka 400 år