Kyrktrappan hösten 2023

Samhällsinformation

Kyrktrappan

Församlingsblad Mariefreds församling Hösten 2023

Tema: Ljus & Hopp Mona Sunström Hellberg - en hoppfull och barnslig 93-åring Theresa Isaksson: Tankar om ljus och hopp Hopp om ett evigt liv

Allhelgona i Mariefreds församling Skillnaden mellan allhelgona och halloween Höst på kyrkogården Olika typer av gudstjänster Vägen vidare för föräldrar som mist sitt barn Mötesplatser

Njut av ljuva hösten!

Höstens ankomst som präglas av kallare temperaturer, kortare dagar och ett skiftande landskap kan föra med sig depression hos vissa människor. Men för mig som kommer från ett tätbefolkat land och där det inte finns tydliga årstider är hösten en ljuvlig tid. Himlen är klar, luften är frisk och naturen bjuder på en sprakande palett av gult, orange och rött. Det är den perfekta tiden för att njuta av det färgfyrverkeri som naturen bjuder på. Hösten kan tas in med alla sinnen och i min egen takt. Nu kan jag också vila från trädgårdsarbete och njuta av årstidens skörd. För visst behöver vi alla stanna upp och finna de rastplatser som Carin pratar om (sid 3).

Omfamna hösten till 100 % genom att t ex gå långa promenader, skörda i naturen, välja en bra bok, ta fram tjocka stickade tröjor, tända en massa ljus och ha det extra mysigt hemma. Eller varför inte prova din kulinariska talang och ordna middagsbjudningar? Ulla Troëng har några förslag på vad man kan göra med höstens skörd (sid 15). Själv ska jag försöka vara kreativ och göra en höstkrans.

Temat i detta nummer av Kyrktrappan är ljus och hopp och Barbro Holmberg träffade den hoppfulla och ”barnsliga” 93-åriga Mona Sunström Hellberg (sid 4). Livet är inte en dans på rosor. Någon gång kommer vi alla att möta stunder där vi måste hitta styrkan att ta oss upp igen och gå vidare ... att hitta ett sätt att vara hoppfull igen. Min pappa brukade säga: ”Så länge solen skiner växer gräset och floden rinner”.

Allhelgona är den tid på hösten då vi särskilt hedrar våra avlidnas minne. Det finns många stämningsfulla sätt att minnas våra nära och kära. Kanske vill du tända ett ljus hemma eller besöka en kyrkogård? Har du inte möjlighet att besöka din väns eller släktings grav så går det också bra att tända ett digitalt ljus på Svenska kyrkans bönewebb. Du kan även delta i en minnesgudstjänst i kyrkan eller lyssna på orgelkonsert i gravkapellet (sid 13).

Letar du efter något att göra i höst så tipsar jag om att Susanne Sand och Pax Mariae kyrkokör ger en konsert av Gabriel Faurés kontemplativa och bestående mästerverk, Requiem, i Mariefreds kyrka söndagen den 12 november (sid 24).

Vad du än gör i höst, glöm inte att ta en paus. Lyssna på din kropp och pressa dig inte för långt.

Josephine Hiller, redaktörr, redaktör

2

Kyrktrappan hösten 2023

Innehåll 4

6

8

3

En hälsning från Carin

4

Mona - en hoppfull och barnslig 93-åring

6

Tankar om ljus och hopp

8

Ljus som symbol för hopp

9

Hopp om ett evigt liv

11

Vägen vidare

13

Allhelgona i Mariefreds församling

14

Skillnaden mellan allhelgona och halloween

15

Höst på kyrkogården

17

Kyrkvärd - ett viktigt uppdrag

18

Tacksägelsedagen

20

Mötesplatser

23

Olika typer av gudstjänster

26

Lilla Kyrktrappan

17

En hälsning från kyrkoherden

I

det här numret av Kyrktrappan har vi temat ljus och hopp och jag kommer att tänka på hur mycket jag uppskattar att bo i ett land med så tydliga årstider. Det har för mig alltid varit inspirerande med växlingarna också, när den ena årstiden möter den andra, och jag tycker allra bäst om när vintern möter våren och allt väcks till liv igen.

Som person försöker jag att se glädjeämnena i vardagen, i det lilla, i det vanliga och jag gläds åt mycket. Men jag upplever att jag gett mig själv bättre möjligheter att få syn på mera av livets positiva ingredienser sedan jag blev påmind om hur betydelsefullt det är att ta pauser, att hitta sina rastplatser i tillvaron – året om. Rastplatserna är någonting jag verkligen har kommit att längta till, är tacksam för och vill ta vara på. De är ljusglimtar på livets stig som ger hopp! Årstiderna i naturen skiftar, men jag kan tänka att det är som om vi själva också bär på olika årstider, fast inombords.

I alla årstider är det bra att det finns rastplatser, en paus på vägen till eller från, ibland mitt i. Kanske finns det en termos med någonting varmt med och någonting gott att tugga på till det? Lite påfyllnad. Skylten som visar på en ordnad rastplats längs våra vägar inbjuder till ett stopp och inte så sällan i riktigt vackra miljöer.

Ibland kan det också vara skönt att stanna till för en inre rast…på en plats. En miljö att ta paus i, där man får vara en bit bort i tid och tanke. En stund utan att måsten av olika de slag tar plats i sinnet där man kan ta en paus, en stund för att rasta och vattna själens jord. Utrymme att låta tankarna vandra fritt.

Jag har hittat flera rastplatser under mitt liv. Både skyltade

rastplatser som jag längtar tillbaka till och andra som kan finnas när som helst, men inte var som helst. Jag har mina favoritställen. Förutom att vara ute i naturen är kyrkorum exempel på sådana alternativa platser för inre rast som jag tyckt mycket om ända sedan jag var liten. Nu har jag också Mariefreds vackra kyrkas rum som en nyvunnen favoritplats.

Har du tänkt på kyrkan som en rastplats i tillvaron någon gång? Känslorna som kommer nära när man tänder ett ljus och tänker på någon eller något en stund? Eller det sköna med att faktiskt stänga av mobilen en stund och bara få vara.

Oavsett vilken inre årstid man känner av i de yttre årstidsväxlingarna är Skaparen nära oss i vårt nu, i vår vardag och på våra olika sorters rastplatser. Gud är alltid startklar, beredd att möta varje människa och lyssna till vad vi vill berätta om eller slippa vara ensamma i. Att växa som människa är en livslång process, det inre växandet pågår oavsett ålder. Där kan vi växa hela livet – i alla årstider, både yttre och inre… alltid sedda och älskade av den skapande kraft som finns i varje nu också hos dig och mig. ”Om jag säger: Mörker må täcka mig, ljuset omkring mig bli natt, så är inte mörkret mörkt för dig, natten är ljus som dagen, själva mörkret är ljus.”

(Bibelord från Psaltaren 139 vers 11–12) Carin Zetterberg, präst och kyrkoherde Kyrktrappan hösten 2023

3

Mona – en h

”

Det tar tio gånger så mycket energi att älta det som har varit, än det tar att hoppas på och glädja sig inför framtiden!

Orden yppades av Mona Sunström Hellberg innan vi ens hade satt oss ned för vårt möte och fikastund på församlingshemmet. Mona ger intryck av lång livserfarenhet, empati, visdom och en positiv attityd fylld av hopp. När jag försiktigt undrar om jag får nämna hennes ålder, drygt 93 år, svarar hon: – Självklart! Jag är stolt och framförallt glad, att jag har fått vara med så här länge och jag har aldrig varit ålderskänslig.

Mona fortsätter: – Det finns ju så många uttryck om just ”hopp”, framförallt ”tro, hopp och kärlek”.

Det var den första gången Mona citerade ett avsnitt ur Bibeln och fler skulle följa under samtalet.

Vi konstaterade att hon bär ett silverhalsband med evighetssymbolen (den liggande åttan) och Mona hävdar bestämt att evigheten är ju ett slags hopp. Många citat dyker upp, när Mona filosoferar och hon återger ordagrant några rader från Mikael Wiehes ”Flickan och kråkan”: ”För hon vet att det är sant, det som pappa har sagt: Finns det liv är det aldrig för sent.”

– Trots åldern känner jag så här,

4

Kyrktrappan hösten 2023

en hoppfull och barnslig 93-åring Text och bild: Barbro Holmberg

fortsätter Mona, hoppet är på något sätt framtiden. Det låter ju märkligt, när man är så gammal som jag, men för mig är det så. När man hoppas och tänker på framtiden, blir det naturligtvis så, att man tänker på barn, barnbarn och barnbarnsbarn och så önskar man dem allt gott och att hoppas, det är ju detsamma som att tro och önska.

Hon fortsätter sina funderingar med orden: – Hopp hänger också ihop med gemenskap och samhörighet och hoppet har hjälpt mig vansinnigt många gånger i livet.

Mona drar sig till minnes, när sonen Torkel dog i samband med en olyckshändelse, endast 15 år gammal.

Chockad och nästintill oförmögen att gråta, besökte hon dagligen sonens grav. Vid ett tillfälle var det redan ”upptaget” på platsen, när hon kom.

Flera av Torkels kompisar satt runt graven, spelade gitarr och sjöng.

Då lossnade det för Mona och hon kunde äntligen gråta ut ordentligt och hon uttryckte sin tacksamhet för ungdomarna med orden: – Underbart! Sluta inte! Ni anar inte hur ni har tröstat mig!

Mona delgav mig hur hon mitt i all hopplöshet kände hopp, när hon insåg att de där ungdomarna kommer att bära livet vidare.

förenas efter döden. Jag har en väldigt barnslig tro. Jag är barnslig och det kanske beror på att jag har umgåtts med barn under hela mitt liv, förklarar den tidigare folk- och grundskoleläraren.

Jag tycker att det är ganska skönt att vara barnslig, för att till Guds rike kommer du inte in, om du inte är som ett barn, fortsätter Mona.

Om de som jag möter på stan kan se att den där ”gamla kärringen” är så glad och positiv, då finns det väl hopp för oss alla! Det är så jag vill att de jag möter ska känna.

På frågan om hon har stött på några besvärliga och ”hopplösa” barn under sin tid som lärare, spänner hon de kloka ljusblå ögonen i mig och utbrister, med eftertryck:

När jag undrar om Mona tror att man kan träna sig i tacksamhet och hopp, blir det lite fnissiga svaret: – Eller så är man så lycklig, att man har fått det i sig från början.

– Några sådana finns inte! Det gäller att upptäcka och bejaka det som är bra hos varje individ och att lyfta fram det, som just det barnet kan. Det finns alltid hopp om att det blir något bra!

Mona avslutar vårt möte med ett specifikt hopp, som hon känner inför framtiden:

När vi pratar om domedagsprofetior och miljöhot, filosoferar Mona vidare: – Om vi inte kan hoppas, vara glada och uppmuntra våra medmänniskor, blir vi deppiga och känner hopplöshet.

Vi drar oss till minnes de välkända orden från Matteus-evangeliet: ”Allt vad ni vill att människorna …”

– Jag hoppas att jag, som brukligt, ska kunna bjuda mina nära och kära på onsdagsmiddag lång tid framöver!

Tack Mona för en fin stund!

Jag kände mig så glad och uppåt, efter att ha fått tagit del av dina innersta och hoppfulla tankar.

1Kor 13:13 Men nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre, och störst av dem är kärleken.

Markus 10:15 Sannerligen, den som inte tar emot Guds rike som ett barn, kommer aldrig dit in.

Matteus 7:12 Jesus sade: Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem. Det är vad lagen och profeterna säger.

– Det är klart att jag tror att vi ska Kyrktrappan hösten 2023

5

En vecka med tankar om ljus och hopp Text: Theresa Isaksson

Måndag Det sägs att vi kan leva 40 dagar utan mat, fyra dagar utan vatten, fyra minuter utan luft - och bara fyra sekunder utan hopp. Kanske det sista är en smula överdrivet, men vad skulle vi göra utan hopp? Och hur många gånger om dagen hoppas vi inte, och ser fram emot att goda ting ska ske, trots att det är omöjligt att på förhand veta hur framtiden ska te sig? För det är så hopp definieras: att vi är förvissade om att allt kommer att bli bra. Hoppet är en vaken dröm, sa Aristoteles. Hoppfullhet och hur hopp kan förändra människors liv fascinerade psykologen Charles R. Snyder och hans kollegor. Faktiskt så mycket att de under 90-talet utvecklade en hopp-teori med en tillhörande hopp-skala som mäter människors hoppfullhet. Snyder kunde visa att en ”Jo, jag kan!”-inställning till livet ledde till bättre hälsa, fler vänner, mindre oro, stress och depression, och mer energi att aktivt försöka förverkliga sina uppsatta livsmål. Ta ut segern i förtid, var hans devis, då är du immun mot besvikelse även om du skulle förlora eller misslyckas.

6

Kyrktrappan hösten 2023

Tisdag Vad är hopp för dig? Och vilka är dina unika källor till hopp? Vänder du dig till Gud? Till naturens sällsamma krafter? Eller finner du hopp i något helt annat? Oavsett hur du hittar ditt hopp, kan vördnad vara en dörr att öppna för att komma dit. För mig lyfts mitt hopp ofta av fåglar. Jag blickar upp mot skyn och ser gässen forma ett V, jag vet att de snart ska flyga söderut, och det känns tryggt.

Fascinationen över att de alltid gjort detsamma och att framtiden även den ser densamma ut väcker hoppet inom mig. Ramen för mitt liv är ostörd trots världens tokigheter. Och när årets första sädesärla dyker upp nästan på dagen som året innan, det är hopp för mig. Liksom det första skrien av tornseglarna som älskar att flyga i rekordfart runt tornen på Gripsholm och på gården där vi bor. Tänk att de kan leva i luften i flera år utan att landa! Och när skymningen kommer hörs deras ljud allt svagare, då de rör sig uppåt för att hitta en varm vindström att sova på. Det sägs att de halvsover liksom valar, men man har

inte kunnat bekräfta det då apparaturen som mäter valsömn är för stor för att kunna fästas på en liten tornseglare.

Det gör inget, det är även hoppfullt att inte veta allt; i mystiken ligger vördnaden.

Onsdag En ny dag gryr. Bland det mest hoppingivande i livet är just det; att dagen blir ny, ljuset kommer åter.

En ny chans verkar ges, gårdagens bekymmer bleknar. Jag ska inte låtsas att jag läst världens längsta litterära verk På spaning efter den tid som flytt av Marcel Proust. Upplevelsen med madeleinekakan känner de flesta till, att berättaren doppar bakverket i te och vid avsmakningen får en upplevelse så stark att vi 100 år senare fortfarande pratar om den. Men för mig finns det en scen i början av boken som fångar människans hopp och relation till ljuset - och dess baksida rädsla - så att vi alla kan känna igen oss. Den handlar just om morgonljusets kraft. Berättaren ligger i sängen och minnen flyter förbi.

Så uppenbarar sig i tanken en sjuk man, i en säng, ensam på ett hotell eller

Torsdag Jag köpte nyligen en liten bok om fornnordisk mytologi på Kupan för en krona, och jag började fundera på hur vikingarnas tro såg på hopp. De verkar ha sett tvetydigt på saken. Kanske för att Ragnarök var förutbestämd. Världen skulle någon gång uppslukas av Fenrisulven, och på så sätt behövdes inget hopp; allt var förutbestämt, och på så sätt hopplöst. En krigare ansågs därför som modigast när hoppet var ute och han ändå fortsatte; han visste ju att hans mod skulle ärvas av nästkommande generationer. Intressant är att när Fenrisulven skulle bindas av Tyr med det magiska repet, för att sinka undergången åtminstone en stund, sattes ett svärd in i ulvens gap. Han började dregla förskräckligt, och det sägs att dreglet som forsade på endera sida om svärdet kallades för Vån och Vil, vilket kan översättas i

WIKIPEDIA COMMONS

Tyr och Fenrir av Johan Bauer

THERESA ISAKSSON

sanatorium. Det är natt. Han vaknar ur sin ytliga sömn, han har ont och vill ha hjälp mot smärtan. Hans hopp tänds när han ser en ljusstrimma leta sig in under dörren. Nu får jag snart hjälp, tänker han; det är äntligen morgon! Men snart ser han att klockan inte är mer än midnatt, och plötsligt försvinner ljuset under dörren. Nattsuddarna utanför skyndar sig till sängs och snart sänker sig tystnad och mörker åter.

Det hopp som tänts förbyts till rädsla. Har vi inte alla varit där? Våndats i mörkret över något verkligt eller påhittat hot, för att sedan somna om direkt när ljuset tänts i rummet bredvid, och vardagsljud och kaffedoft nått sovrummet. ”Ljuset och hoppet återvände äntligen, jag är trygg!”

Att så ett frö och se det gro är bland det mest hoppfulla som finns.

hopp respektive förtvivlan. Hopp är alltså halva strömmen av Fenrisulvens dregel. Hur ska det tolkas? På norska har dialektordet ’van’ betydelsen en plats där man kan förvänta sig att finna något, vilket ju är hoppets sinnesstämning, att något gott kommer att hända.

Fredag Jag har inte gröna fingrar. Jag brukar säga att inte ens plastblommor trivs hos mig. I år har det dock varit annorlunda. Vår lilla uteplats har fullkomligt dignat av tomater (tack svärmor som delade med sig av sina 330 plantor!), solrosor, sockerärtor, potatis, sallad och gurkor. Jag och mina växter hade en fin stund ihop alla soliga morgnar på försommaren. Värmen och ljuset mjuknade upp en stel kropp och ett ledset sinne. Jag sa till mina vänner - halvt på allvar, halvt på skämt - att jag anlagt en klimakterie-trädgård.

Solen och löftet om en lummig plats var ett tag det enda som piggade upp mig. Jag petade ned frö efter frö i krukor och pallkragar. Vattnade generöst och punktligt i den stekande morgonsolen. Solrosfröna som fåglarna hjälpt att sprida efter vintermatningen slog rot lite överallt och växte sig högre och högre - och nu har cirkeln slutits genom att fåglarna återkommer för att äta fröerna från blommorna som de själva hjälpt att odla. Inför växtligheten gick det inte att misslyckas.

Min oro, smärta och ilska smälte bort i dessa stunder. Varje knopp och bladtipp blev som en lovsång till hoppet. Som att se livet börja om oändligt många gånger. Kanske fick jag gröna fingrar när jag verkligen behövde dem. Finns det något mer hoppfullt än att så ett frö och se det gro?

Kyrktrappan hösten 2023

7

fram emot. Hoppet övergavs, kroppen gav upp. Så stark är känslan av hopp.

Söndag I somras förlorade vi vår älskade katt Polly. Hon blev 20 år. Det var en tid med många tårar. Det var inte lätt att vara hoppfull när en kamrat sedan så många år försvinner. En månad senare, exakt på dagen, sa vår dotter Iris: ”Titta på skuggan!” Jag hann ta en bild innan solen vandrade vidare och skuggan bytte skepnad. Där var ju Polly!

Hennes överkropp och svanstipp, resten av kroppen som dold bakom ett plank.

Där satt hon, nedanför sin kära korg, om än i skuggskepnad, tack vare ett litet ljustrick som jag aldrig sett förut.

Jag vet inte hur du känner, men jag tar gärna goda tecken till mig när jag ser dem, de ger mig hopp och tröst.

Ljus: symbol för hopp Ljus anses som symbol för glädje, trygghet, värme, optimism och hopp. I Svenska kyrkan och även i andra religioner har ljus betraktas som ett emblem av hopp.

8

THERESA ISAKSSON

Lördag I filosofins värld har det funnits strömningar där hoppet setts som något ont. Nietzsche menade att hoppet stod i vägen för att se världen som den verkligen var. Kanske är det orsaken till att så många idag säger att de inte är pessimister, de är minsann realister! Men är det egentligen inte samma sak? Och varför skulle det var mer realistiskt att se negativt på framtiden? Och vad skulle Nietzsche ha sagt om han fick möta psykologen och koncentrationslägeröverlevaren Viktor Frankl. Han hade kunnat berätta att mellan julen 1944 och nyår 1945 dog många fler i lägret än tidigare. Anledningen var inte värre förhållanden, trots att de givetvis redan var vedervärdiga. Orsaken var att många hade levt i tron att de skulle få komma hem till jul. När inte det hoppet infriades hade de inget att se

Visst var det vår katt Polly som skuggan föreställde!

44 240 kr

till Världens Barn

I den kristna religionen förknippas ljus med Gud och används mycket i olika gudstjänstordningar. Under adventstiden dekoreras många hem med ljus, utomhusbelysningar och blinkande julgranar.

Stort tack!

Människor med hinduisk tro firar Diwali då ljusa lyktor används som symboler för visdom och det godas triumf över det onda.

Judarna firar sin åtta dagar långa ljusfestival Hannukah.

Dessa ljus från Diwali lyktan, ljus på menorah och adventskransar ger oss tröst och styrka.

Till våra konfirmander, som var ute och knackade dörr 27 september för att samla in pengar till Världens barn.

Och Stort tack till er alla som bidrog med pengar. Tack vare Akelius Foundation, som dubblerade alla intäkter, samlade vi tillsammans ihop hela 44 240 kronor!

Kyrktrappan hösten 2023

Hopp om ett evigt liv En älskad persons eller en nära väns död påminner oss om vår egen dödlighet. Under pandemin, när dödsfall i Covid-10 steg enormt för varje dag behövde många sörja någon de älskade. Och samtidigt som pandemin har fått dem att tänka mer på sin egen dödlighet har många förändrat sin förståelse för död och döende. För faktum är att någon gång, oavsett om det beror på ett virus eller en olycka eller något annat, och oavsett om man är ung eller gammal, rik eller fattig, kommer alla att dö. Pandemin har fått mig att uppskatta förgänglighet och tänka på hur jag kan leva inför döden.

Hur ser du själv på döden? Ser du på den som slutet på allt? Eller ser du den som en smärtsam upplevelse eller som en lycklig befrielse, en strävan mot lycka ovan? Vad säger kristen tro oss om döden?

Följande text är hämtad från Svenska kyrkan: Grunden i kristen tro.

Josephine Hiller Evigt liv Finns ett liv efter döden? Och hur kan man tänka för att förstå den yttersta domen? Det är värt att leta efter svaren på dessa frågor i själva grunden i kristen tro.

Hoppet är en viktig nyckel. Och att kunna lita på Guds goda avsikter.

En framtid och ett hopp Den som är med i en gudstjänst får stämma in i den text som kallas den apostoliska trosbekännelsen.

Bekännelsen används i kyrkor över hela världen och kommer från tidig kristen tid. Där sägs att Jesus Kristus ska komma tillbaka för att ”döma levande och döda.”

Bekännelsen slutar med orden om ”de dödas uppståndelse och ett evigt liv.”

Den här texten handlar om två vanliga frågor som har med dessa tankar att göra.

Den första frågan gäller tanken på dom och straff och den andra vad vi egentligen kan säga om livet efter döden. Texten tar också upp tanken om att tron på ett evigt liv skulle göra livet här och nu mindre viktigt.

Rädsla för straff I kristen tro finns en övergripande vision om att Gud en dag ska ställa allt till rätta.

Tanken på en yttersta dom är en del av den visionen. När den övergripande visionen ibland glömts bort har budskapet om Guds straff kunnat skrämma och stöta bort människor som kommer till kyrkan.

Ett exempel är medeltida kyrkmålningar

av yttersta domen som kan vara ganska obehagliga. Tyvärr har också budskapet om den yttersta domen ibland använts för att kontrollera människor och på så sätt utöva makt.

I spekulationer om den yttersta domen har ofta de som ska straffas stått i centrum. Men andra tolkningar kan ge en bredare förståelse av yttersta domen.

Man kan till exempel närma sig frågan ur ett brottsofferperspektiv, alltså en person som blivit utsatt för ett brott. För brottsoffer är det ofta viktigt att någon konstaterar att ett brott har skett. Blir man utsatt för ett brott är det som en andra kränkning om ingen i omgivningen reagerar. Den yttersta domen kan alltså Kyrktrappan hösten 2023

9

handla om att någon bekräftar det man blivit utsatt för. Då kan tanken på en yttersta dom innebära hopp om upprättelse för alla som dött utan denna möjlighet.

Hoppet är större än rädslan När man närmar sig frågan om yttersta domen kan det vara klokt att lyssna efter grundbudskapet i kristen tro. Det är hoppet som är bärande och inte rädslan. Kyrkans uppgift är att förkunna evangeliet, det glada budskapet om Jesus Kristus. Och det här är bakgrunden till den kristna traditionens tankar om yttersta domens straff.

Talet om en yttersta dom rymmer ett allvar som handlar om varje människas ansvar för sitt eget liv och sina egna val.

Och om de stora frågorna – rättvisa och överlevnad.

Det sker mycket hemskt i världen. Därför finns även frågan om ansvar.

Yttersta domens straff har ibland framställts på så brutala sätt att de skulle vara otänkbara i de flesta mänskliga sammanhang. Samtidigt måste tanken på ansvar balanseras av den kristna trons hopp. Om allvaret blir så stort att det skymmer hoppet missar man poängen.

Den dömde domaren Det kan vara enklare att låta tanken på en yttersta dom mer handla om vem som dömer än om straffet i sig.

Om det är Jesus som dömer har ingen människa rätt att se på någon annan som slutgiltigt förtappad. Tanken att den slutgiltiga domen är Guds och inte människans uppgift kan bidra till ett mer tolerant samhälle.

Evangeliernas berättelser om Jesu liv ger perspektiv på domen. Jesus levde ett liv i solidaritet med utstötta människor. En del av dem han mötte hade troligen handlat ganska illa.

Om de levt i dagens Sverige hade de

10

Kyrktrappan hösten 2023

sannolikt hängts ut i sociala medier och varit allmänt föraktade. När Jesus dör på korset delar han inte bara de mest utsatta människornas lidande. Han delar också de värsta brottslingarnas öde. Korsfästelse var det ultimata nederlaget. Det handlade inte bara om fysisk plåga utan var också ett skamstraff. Dessutom – och kanske värst av allt – ansågs Gud ha övergett den som korsfästes. Paradoxen som ger perspektiv på domen blir tydlig: Den som i trosbekännelsen sägs komma för att döma levande och döda har själv identifierat sig med de dömda som Gud ansågs ha övergett.

Guds goda avsikter med skapelsen och framtiden Bibeln består av många böcker från olika tider. De kan läsas som fristående texter men i kristen tradition tänker man ofta att de med alla sina olikheter också utgör en helhet. Hoppet är drivkraften i kristen tro. När Bibeln talar om det framtida hoppet använder den bilder på ett liknande sätt som när den talar om skapelsen. I Första Moseboks skapelseberättelse ser man att Gud har goda avsikter med hela skapelsen. Men människan äter av den förbjudna frukten som växer på kunskapens träd och hon förvisas från Edens trädgård, Första Mosebok 3:22-24.

I Uppenbarelseboken som är Bibelns sista bok finns en liknande berättelse.

Där skildras hur allt en dag ska återställas och hur livets träd ska ge läkedom. Budskapet är att Gud vill det goda med både skapelsen och framtiden. Bildligt talat har människan tvingats lämna Eden och kunskapens träd för att leva ett liv med både sorg och glädje, medgång och motgång.

Men hoppet finns om att en dag nå livets träd, Uppenbarelseboken 22:1-2.

Bibelns berättelser om kunskapens träd och livets träd är en symbolisk skildring av människans liv. Mellan

berättelsernas två träd finns en verklighet där vi lever våra liv i 2000-talets Sverige.

Livet på jorden är viktigt Många har hävdat att tanken om ett evigt liv gör att människor accepterar orättvisor i det jordiska livet. Den svensk-amerikanske fackföreningsaktivisten och protestsångaren Joe Hill (1879–1915) fångar den tanken i sin parodi på en väckelsesång. Texten handlar om hur förtryckta människor ska få det bättre i nästa liv. Den välkända textraden ”You´ll get pie in the sky when you die” fångar tanken på att det jordiska livets umbäranden ska uthärdas i väntan på livet efter detta.

Ibland sägs att miljö, rättvisa, hälsa och fred inte spelar någon viktig roll i kristen tro eftersom Gud en dag kommer skapa en ny himmel och en ny jord. Det är tankar som kan få tragiska konsekvenser eftersom de innebär att man accepterar orättvisor, förtryck och miljöförstöring. Det kristna hoppet är snarare ett aktivt hopp där alla bjuds in för att förverkliga Guds goda avsikter med skapelsen.

Ser man mot framtiden och talar om ett hopp för hela skapelsen blir klimat, människors lika värde, fattigdom och fred grundläggande. Guds skapelse finns här och nu och i den finns människor som är skapade till Guds avbild. Överlämnandet i Guds händer Det kristna hoppet gäller tillvaron i dess helhet. Våra fysiska kroppar håller inte i evighet. Även om vi skulle lösa de stora världsproblemen – miljö, krig, ojämlikhet, orättvisor – skulle frågan om vad som händer efter döden fortfarande finnas kvar av det enkla skäl att vi sörjer när någon vi älskar dör.

Jag har arbetat med sorgegrupper sedan 2010 då jag fick min första diakontjänst i Sandviken i Gästrikland och har fortsatt med det även i Mariefreds församling. Grupperna är för de som förlorat en vuxen anhörig. Den här artikeln handlar om en annan grupp, om föräldrar som mist ett barn i slutet av graviditeten, under förlossningen och upp till 1 års ålder.

Jag har samtalat och ställt frågor till en tidigare kollega i Sandviken, Lena Holmström Davidsson som startade upp en sådan grupp för ca tio år sedan, tillsammans med mig och prästen Erika Ersholt, som nu mer arbetar som sjukhuspräst i Gävle. Då temat i det här numret är hopp, ställde jag också frågan : Fanns det någonting i den svåraste av stunder där föräldrarna ändå kunde känna ett hopp, och hur kunde det i så fall se ut?

Det var du Lena som upptäckte behovet av att starta en sorgegrupp för föräldrar som mist barn. Hur kom det sig?

- Jag arbetade som fritidsledare i Sandvikens församling och ordnade en ”barnvagnsvandring” för föräldrar. Det kom sig så att bland de som deltog den dagen så visade det sig att hela fem mammor hade mist barn, antingen i sen graviditet eller under barnets första levnadsår. När jag satt i bilen på väg hem efter vandringen så var jag så berörd av detta och tänkte att vi måste göra något för de här mammorna och papporna. Det var starten till att gruppen kom igång.

Jag tog kontakt med präst Erika och diakon Marianne som ledde sorgegrupper för vuxna och frågade om vi kunde starta upp tillsammans. Jag läste på, var än jag fann litteratur, bland annat hos Spädbarnsfonden. Vi gick en kurs alla tre

MAGNUS ARONSON/IKON

Vägen vidare

om sorgearbete och jag fick prata med en präst som mist ett barn och jag samtalade med sjukhusprästen i Gävle som delade med sig av sina erfarenheter. Så gjorde vi ett upplägg för träffarna och bjöd in de jag kände till i våra verksamheter som jag haft kontakt med. Gruppen kom att kallas ”Vägen vidare”. Vid första träffen var vi alla tre anställda med men sedan kom det att bli jag och Erika som ledde grupperna under flera år.

Vill du berätta hur upplägget för träffarna såg ut: - Vi träffades ca sex gånger och vi hade olika teman varje

Hopp om ett .... (forts.)

Den apostoliska trosbekännelsen talar om de dödas uppståndelse och ett evigt liv, men vad kan man egentligen säga om livet efter detta? Människan har i alla tider försökt att visa respekt mot dem som inte lever. På samma sätt har hon försökt hitta ett hopp inför döden. I vårt land ser man något av detta när människor går till kyrkogårdarna vid

Alla helgons dag för att tända ljus. Kyrkogårdar fungerar på många sätt som gemensamma rum där alla får minnas de döda. Minnet av dem som inte längre lever påminner oss om våra begränsningar och att det finns områden i livet vi människor inte kontrollerar.

Kyrktrappan hösten 2023

11

träff. Det handlade om att man fick berätta vad som hänt, tiden efter dödsfallet, begravningen, hur det blev i relationen om man var två föräldrar, hur det blev med omgivningen och sina vänner. Föräldrarna hade bilder med sig på sina barn som de visade varandra. När man kom till träffen fick man tända ett ljus för sitt döda barn.

Det var starkt. Det var både mammor och pappor som kom och jag kunde se att för många var det bra att vara med som par då man kunde ha svårt att prata med varandra på egen hand. Här kunde också papporna prata med varandra om sina erfarenheter. En del föräldrar hade en anteckningsbok där de i vardagen skrev vad de kände så att den andre fick läsa och bara få ta del av det utan att behöva kommentera.

- Träffarna var också upplagda så att den som pratade fick hålla i ett hjärta och de övriga i gruppen fick lyssna och inte kommentera. Vid fikat fick man sedan prata fritt med varandra. Det hade varit önskvärt om ledarna hade varit man och kvinna men inga resurser fanns till det. Grupp startade vår och höst och en del gånger blev grupperna så stora att vi fick dela upp den i två.

Det kan vara svårt att som vän eller anhörig veta vad man ska säga till den som förlorat någon och alldeles särskilt svårt i relation till de som förlorat ett barn. Vilken erfarenhet har du av vad föräldrarna önskade av sin omgivning i bemötande och under sitt sorgearbete?

- Hur föräldrarna ville bli bemötta var väldigt olika men det som ändå var lika var att man ville prata och berätta om sitt barn och att få frågor. Man ville att barnen skulle få fortsätta finnas och att sorgen inte skulle behöva gömmas undan. Föräldrarna skapade också egna grupper på sociala medier där de kunde skriva av sig.

12

Kyrktrappan hösten 2023

Fanns det något som du upplevde kunde ge föräldrarna något hopp och i så fall vad?

- Det var ett slags hopp att bara få vara med i gruppen, att få komma och ha en sak gemensam med andra föräldrar som förstår vad man går igenom. Genom att få dela det svåraste med andra kunde göra att man inte kände sig helt ensam i sin sorg. Det fanns också föräldrar som förlorat fler barn. Att få sätta ord på alla sina känslor och tankar. Gemenskapen i detta. Det var deltagarna som gjorde gruppen. Erika och jag var de som skapade det trygga utrymmet där föräldrarna kunde dela berättelser och sin sorg. Vi såg att det var jag som var möjliggöraren som fixade med allt runt omkring och Erika var ledstången som de kunde hålla sig i ett tag. Det blev våra roller. Det som ändå var det största hoppet och det enda som föräldrarna egentligen ville var att få ett levande barn och det hände att någon i gruppen blev gravid.

Jag vet att ni också ordnade med en minnesgudstjänst. Hur såg den ut?

- Vi ordnade en minnesgudstjänst på söndagen i allhelgonahelgen då föräldrar som förlorat barn, syskon till barnen, släkt, vänner och anhöriga var välkomna till kyrkan. I gudstjänsten var

Spädbarnsfonden är en religiöst och politiskt obunden ideell organisation. Spädbarnsfonden stödjer familjer som har förlorat barn, samt deras anhöriga och personer i deras närhet som behöver stöd. Alla är välkomna oavsett om barnet dog i magen, vid förlossningen eller som spädbarn.

Till dig som förlorat barn och behöver samtalsstöd under kvällar eller helger kan du mejla: stod@spadbarnsfonden.se. Du kan även ringa 0706-59 58 88 under dagtid.

Källa: www. spadbarnsfonden.se

det mycket symboliskt, vilket var bra för barnens uttryck men även för vuxna. Det fanns stationer där man kunde rita teckningar, tända ljus och lägga fjädrar. Det fanns stationer med godis och fika. Vi hade även en separat träff i början av grupperna då föräldrarna fick släppa upp hjärtformade ballonger mot himlen.

Lena Holmström Davidsson Ålder

: 66 år

Gör

: Arbetat som fritidsledare i många år i Sandvikens pastorat. Initiativtagare till att starta ”Vägen vidare”- en sorgegrupp för föräldrar som mist barn från sen graviditet upp till 1 års ålder.

Numera pensionär men vikarierar som kyrkvaktmästare i Sandviken pastorat.

Allhelgona i Mariefreds församling Allhelgonahelgen präglas av att ljusen lyser på våra kyrkogårdar. Vi minns de döda, besöker kyrkogårdar och tänder ljus på våra anhörigas och vänners gravar.

Fredag 3/11

Alla helgons dag firas alltid lördagen mellan 31 oktober och 6 november. Det är en dag för att uppmärksamma alla helgon, kända som okända.

Lördag 4/11

Alla själars dag infaller söndagen efter alla helgons dag.

Traditionellt är det den dag då vi minns och hedrar våra döda närstående.

Alla själars dag och alla helgons dag hör ihop: När vi minns helgonens liv kan vi också få tänka på våra egna närmaste, som har gått före oss.

Det finns många fina och stämningsfulla sätt att hedra våra avlidnas minne. Kanske vill du delta i en minnesgudstjänst eller besöka en kyrkogård för att tända ett ljus på en väns eller släktings grav. Eller promenera bland gravarna och förundras över det vackra.

Du kan också välja att minnas nära och kära genom att tända ljus hemma, tända ett digitalt ljus på bönewebben eller delta i en digital minnesgudstjänst.

Gravkapellet öppet kl. 13:00–18:00 för ljuständning. Personal och ideella är på plats och vi bjuder på kaffe och korv.

Gravkapellet Gudstjänst kl. 11:00. Öppet för ljuständning kl. 12:00–19:00.

Stängt kl. 14:30–16:00.

Personal och ideella är på plats och vi bjuder på kaffe och korv. Musiker Frida Stjärnström spelar orgelmusik under dagen.

Mariefreds kyrka Gudstjänst till minne av de under året avlidna kl. 16:00–17.00. Öppet för ljuständning kl. 17:00–18:30.

Vem minns du?

Tänd ett ljus på bönewebben för någon du saknar.

Gå in på www.svenskakyrkan.se/mariefred

Vägen vidare (forts.)

Tack för din berättelse om det här viktiga arbetet.

Finns det något som avslutning som du vill tillägga?

- Jag är pensionär sedan några år tillbaka men jag får än idag höra av föräldrar hur värdefullt det var med grupperna och minnesgudstjänsten och alla som har gått i grupperna har på ett eller annat sätt fått glädjen i att få bli föräldrar.

Det känns också bra att de fått bra stöttning av Spädbarnsfonden. Efter att jag gick i pension har jag utbildat mig så att jag kan vikariera som kyrkvaktmästare vid begravningar, dop, vigslar och konserter. Det känns värdefullt och fint.

Marianne Lindgren, Diakon Kyrktrappan hösten 2023

13

Vad är skillnaden mellan allhelgona och halloween?

Både allhelgonahelgen och halloween uppmärksammar de döda, men det görs på väldigt olika sätt.

Halloween firas alltid 31 oktober och består av en enda dag. Firandet har sitt ursprung i förkristen tid, då kelterna uppmärksammade de döda. En del av firandet bestod i att man tände eldar och klädde ut sig för att skrämma onda andar.

Ursprunget till alla själars dag var en följd av att den keltiska traditionen fortlevde länge, vid sidan av kristendomen. Det oroade kyrkans präster, eftersom traditionen innebar en tro på att de döda kunde komma tillbaka i form av andar. Tanken med den nya helgdagen var att man då skulle minnas sina döda anhöriga, be och tända ljus för dem. Förhoppningen var att det nya firandet skulle ersätta det gamla keltiska firandet.

Vi tänker på helgonen och våra döda anhöriga

Idag finns två firanden

Allhelgonahelgen består av två dagar – alla helgons dag och alla själars dag. Fredagen före alla helgons dag kallas ibland för allhelgonaafton, men det är ingen helgdag.

I Sverige växte firandet av halloween fram på 1990-talet.

Samtidigt är allhelgonahelgen en fortsatt viktig högtid i Sverige. Det är den helg då kyrkor och framför allt kyrkogårdar får flest besök under hela året.

Halloween kommer från förkristen tid

Alla helgons dag infaller alltid en lördag mellan 31 oktober och 6 november. I år är det alla helgons dag 5 november. Då har det vuxit fram en tradition att besöka gravar och tända ljus, men från början var det en dag då helgonen firades.

Prästerna oroades över tron på andar

Besök en kyrkogård under allhelgona Tänd ett ljus på en väns eller släktings grav. Eller bara promenera bland gravarna och förundras över det vackra.

Eller tänd ett digitalt ljus

Dagen efter alla helgons dag firar vi nu för tiden alla själars dag i Svenska kyrkan.

Om du inte vill eller har möjlighet att ta dig till en kyrkogård, kan du tända ett digitalt ljus på bönewebben.

Källa: Svenska kyrkan

14 Kyrktrappan hösten 2023

Höst på kyrkogården På hösten, när växtsäsongen går mot sitt slut, finns det en hel del att göra på kyrkogården. Då stängs sommarvattnet av och en vattentunna ställs ut vid kapellet. Sommarblommorna tas bort från gravrabatter och de fristående lådorna tas in och tvättas.

Ljungplantor sätts också ut på gravplatser där beställning har gjorts.

När allt detta är gjort och den första frosten slår till med lövfällning,

kommer det riktigt tunga och tidskrävande arbetet med att samla ihop löven. Lövhantering görs genom bl. a mulching där löv som faller på häckar, rabatter och gångar blåses med blåsmaskiner på hjul och ryggburna ut på öppna gräsytor där en åkgräsklippare med mulching-enhet kan hacka dem.

Mulching förvandlar lövavfall till näringsämnen och därmed minskar behovet av gödning. Mulching är också

bra eftersom den förbättrar mikrolivet och man slipper fylla den redan överfulla soptippen med mer löv.

Inför allhelgonahelgen läggs det ut gravdekorationer eller kransar på gravplatserna där gravrättsinnehavaren har beställt det. Det går också att få ett gravljus tänt för den som inte har möjlighet att själv göra det.

Josephine Hiller

Kyrktrappan hösten 2023

15

Hans Fäldt avtackad som kyrkvärd, Ellen Nygren och Molly Freij välkomnades

JOSEPHINE HILLER

Söndagen den tionde september var en dag då det gamla kyrkvärdsuppdraget hyllades och firades. Efter närmare trettio år av hängiven tjänstgöring avtackades Hans Fäldt, som under sin tid som kyrkvärd blivit en kär person för många församlingsmedlemmar.

Outtröttligt och med stor ödmjukhet, har Hans burit uppdraget. Noggrannhet och tillgivenhet har präglat hans tjänstgöring: I honom har yngre kyrkvärdar och andra medarbetare haft ett gott föredöme. Han kommer vara saknad i uppdraget. Hans vänliga leende och varma hälsningar vid kyrkans port har välkomnat både långvariga församlingsmedlemmar och nykomlingar. Genom sitt engagemang och sin dedikation till kyrkan har han präglat gudstjänsterna och livet i församlingen under inte mindre än fem kyrkoherdeskap, nu senast i rollen som kyrkvärd men tidigare bland annat som kyrkorådets ordförande.

16 Kyrktrappan hösten 2023

Avtackningen, som skedde under högtidliga former, i samband med söndagens högmässa, sammanförde församlingsmedlemmar från alla generationer när medarbetare och vänner, familj och församling samlades för att hylla honom och uttrycka sin tacksamhet över hans mångåriga insatser.

Avskedet var emellertid inte bara ett avslut utan också en övergång, en

Hans Fäldt tackas av kyrkorådets ordförande Monica Johansson

symbol för att kyrkan fortlever och att nya generationer står redo att ta vid. Samma dag välkomnades Ellen Nygren och Molly Freij som nya kyrkvärdar i församlingen.

Deras engagemang och vilja att verka för kyrkan och dess medlemmar får tjäna som en påminnelse om att kyrkvärdsuppdraget är levande, att traditionen och funktionen är bevarad.

Dessa två, som av kyrkorådet anförtrotts uppdraget, bär med sig ny kraft och nya idéer som kommer att forma församlingens gudstjänstliv i framtiden, samtidigt som de förväntas bevara församlingens seder och bruk: vårt gemensamma och levande kulturarv. Det är onekligen ett viktigt uppdrag som anförtrotts dem. Det åligger nu dem att ta uppdraget till sig; att låta sig formas av uppdragets historiska mening och innebörd och i sin tur forma uppdraget efter bästa förmåga.

Jag ska för egen del minnas denna söndag som en dag då kyrkvärdens betydelse inom Svenska kyrkan uppmärksammades och hyllades. Som en dag av tacksamhet och av ödmjukhet inför vår historia, och som en början på ett nytt kapitel. En dag då församlingen samlades för att tacka och välkomna. En dag som påminde oss om att kyrkan är mer än bara en byggnad - den är ett hem för tron, gemenskapen och hoppet om framtiden.

Ellen Nygren och Molly Freij - varmt välkomna som kyrkvärdar i Mariefreds församling. Må Gud välsigne er i era uppdrag.

V-H: Frida Stjärnström, Hans Fäldt, Agneta Berger, Molly Freij, Lukas Niemi, Ellen Nygren, Monica Johansson

Hans Fäldt - du har aldrig bett om ett tack men vi är dig ett stort tack skyldiga. Jag önskar dig ett fortsatt lyckligt och välsignat liv. Tack för allt!

Kyrkvärd Lukas Niemi

Kyrkvärd – ett viktigt uppdrag Kyrkvärden hälsar välkommen när du kommer till kyrkan och hjälper till under gudstjänsten. Att vara kyrkvärd är ett viktigt hedersuppdrag i församlingen.

Har du varit på en gudstjänst har du säkert också träffat på en kyrkvärd, även om du inte var medveten om att det var det han eller hon var. Kyrkvärden brukar bland annat hälsa välkommen, läsa bibeltexter, hjälpa till vid nattvarden och ta upp kollekt. Som kyrkvärd är du värd i ”Guds tjänst” och har som din främsta uppgift att skapa delaktighet och hemkänsla för gudstjänstdeltagarna.

Hur blir man kyrkvärd?

Det finns alltid plats för fler som delar det viktiga arbetet som kyrkvärd. Att vara kyrkvärd är ett förtroendeuppdrag som man utses till av församlingens kyrkoråd. Du kan få frågan om du skulle vilja vara kyrkvärd från någon av församlingens anställda eller någon av medlemmarna i kyrkorådet. Men man behöver inte vänta på att få frågan. Är du eller någon du känner intresserad av uppdraget går det utmärkt att höra av sig till någon av församlingens präster.

Kyrktrappan hösten 2023

17

Tacksägelsedagen Thanksgiving är en högtid med religiösa förtecken och som firas i många kulturer dock vid olika tillfällen. Thanksgiving har sina rötter i 1500-talet England där dagen firas med att frukter, grönsaker och spannmål läggs i kyrkan framför altaret. I Nordamerika firas Thanksgiving den fjärde torsdagen i november där familjerna samlas över middag med kalkon som huvudmeny.

I Sverige kom tacksägelsetraditionen mycket senare. 1807 infördes fyra böndagar i Svenska kyrkan, nämligen:

• botdagen • reformationsfesten • missionsfesten • tacksägelsedagen Böndagarna avskaffades år 1983 men tacksägelsedagen finns kvar som en av kyrkoårets övriga helgdagar. Den firas den andra söndagen i oktober för att vi ska få tillfälle att tacka för skörd, för svamp och frukt och allt det som jorden ger oss. En utbredd tradition är att på denna dag föra frukter och annat till kyrkan som sedan säljes eller auktioneras ut till

förmån för behövande. I år firades tacksägelsedagen söndagen den 8 oktober med lovsång som temat för gudstjänsten.

Gubbfrukost

Församlingens gubbfrukost har nu varit igång i nästan ett år, vilket församlingsbladet vill uppmärksamma.

Den andra söndagen i varje månad har en grupp bestående av 10-15 “gubbar” träffats för att avnjuta en god frukost i varandras sällskap.

- Det blir många lumparhistorier, avslöjar Lukas Niemi, kyrkvärd och initiativtagaren till gubbfrukosten.

Lukas berättar att responsen har varit

18

Kyrktrappan hösten 2023

mycket positiv och att det är ett gäng trogna besökare som kommer gång efter gång, ofta även någon ny. Lukas menar att intresset för gubbfrukosten visar på en brist i samhället, då det enligt honom inte finns många platser eller verksamheter för män att träffas och umgås på. Gubbfrukosten bidrar inte endast till ett utökat kontaktnät, utan även relationer generationer emellan.

- Ibland har vi haft genomresande på besök. De har läst affischen och tyckt att det verkar trevligt. Det är roligt att informationen når ut till många, även utanför församlingen.

Att ha en verksamhet riktad till män har Lukas tänkt på under flera år.

- Jag landade i att gubbfrukost var lämplig då vi inte har tillgång till verkstad, skjutbana, rallybana eller

dylikt inom församlingen, säger han skämtsamt. Planen för verksamheten framöver är att fortsatta regelbundna träffar, med en förhoppning om att fler gubbar vill titta förbi, samt att fler, efter vilja och förmåga, bistår i verksamheten.

På frågan om vad man kan förvänta sig på gubbfrukosten svarar Lukas: - Man kan förvänta sig en stunds trevligt umgänge och att gå hem mätt och belåten.

Gubbfrukosten är öppen för män i alla åldrar. Ingen anmälan krävs och det är kostnadsfritt att delta. Gubbfrukost arrangeras andra söndagen i varje månad kl 9-10.30 i församlingshemmet.

Vi har två tillfällen kvar för den här terminen: 12/11 och 10/12.

Gubbar i alla åldrar välkomna!

HÖSTRECEPT Hösten är skördetid och visst är det härligt när man kan njuta av färska frukter och grönsaker från sin egen trädgård. Har man inte egna grönsaker att plocka så finns det gott om billiga färska grönsaker på affaren. Ulla Troëng, som grundade Sveriges Veganförening 1976, bjuder på lättlagad vegetarisk mat där säsongens skörd får ta plats.

Squashsoppa

Gör så här: 1. Tärna grönsakerna och fräs dem lätt i lite olja 2. Tillsätt vatten och buljong tillsammans med curry 3. Mixa allt och tillsätt havregrädde 4. Smaka av med salt och peppar

Morots- och rödbetssallad Du behöver: 1 morot 1 rödbeta 1 tsk riven ingefära 1 riven eller pressad vitlöksklyfta 2 msk olivolja 1 msk citron eller äppelcidervinäger Gör så här: 1. Grovriv morot och rödbeta 2. Blanda ihop allt

Rödbetor med Hasselnötspesto Du behöver: 5-6 rödbetor 50 gr hasselnötter eller solrosfrön

JOSEPHINE HILLER

Du behöver: 1 squash 4 potatisar 1 lök 8 dl vatten 2 buljongtärningar 1 msk curry 2 dl havregrädde

Squashsoppa

1 vitlöksklyfta 2 msk olivolja Salt och peppar Gör så här: 1. Koka rödbetorna mjuka i ca 15 minuter 2. Spola under kallt vatten och tryck av skalet 3. Tärna eller skiva rödbetorna och lägg på ett fat 4. Mixa nötter, vitlök och olja. Smaka av med kryddorna 5. Strö ut pesto över betorna

Pannacotta med bär Du behöver: 4 dl havregrädde 1 tsk vaniljsocker 1 dl gelesocker 100 gr hallon eller blåbär 100 gr vinbär, eller plommon

Gör så här: 1. Finfördela plommon och blanda med bär i en kastrull. Värm upp och rör runt. Häll upp i botten på skålar.

2. Koka upp socker, grädde och vanilj i 30 sekunder. Häll över bären och låt allt svalna 3. Garnera med bär i toppen vid serveringen

Grönkålschips 1. Repa av grönkål från stammarna 2. Finfördela i mindre bitar 3. Massera in olja i kålbladen och salta försiktigt 4. Lägg på plåt i ugnen i max 150 grader.

5. De kan även torkas i 40 grader men det tar då lite längre tid.

6. När kålbladen känns krispiga är de klara

Kyrktrappan hösten 2023

19

JOHANNES FRANDSEN/IKON

Välkommen till våra

mötesplatser

Mariefreds församling bedriver verksamhet för alla åldrar. På våra mötesplatser har du möjlighet att umgås med andra och delta i aktiviteter, utifrån dina önskemål och förutsättningar.

Hjärtat är församlingens öppen förskola - en mötesplats för dig som är föräldraledig (eller barnvakt) och vill träffa andra vuxna med barn 0-6 år. Vi träffas måndagar och torsdagar kl. 9:00-12:00. Lek, sång, pyssel, samtal och fika till självkostnads-pris. Du kan även ta med egen mat och använda vår mikro och/eller kylskåp. OBS! Barn äter gratis i våra verksamheter. Kontakt: Ronja Fangréus ronja.afangreus@svenskakyrkan.se eller Josephine Hiller josephine.hiller@svenskakyrkan.se Kyrkfritids är för barn som går i förskoleklass samt åk 1 och 2. Vi träffas måndagar kl. 14:00 -16:00. Barnen serveras mellis följt av en kort samling. Därefter är det lek och pyssel.

Verksamheten är avgiftsfri. Begränsat antal platser. Mer info och anmälan: ronja.afangreus@svenskakyrkan.se Klubben är för barn som går i åk 3, 4 och 5. Vi träffas onsdagar kl. 14:30-16:30. Barnen serveras mellis följt av en kort samling. Därefter är det lek, pyssel och mycket mer.

Verksamheten är avgiftsfri. Begränsat antal platser. Först till kvarn gäller. Mer info och anmälan: ronja.afangreus@svenskakyrkan.se MiniPaxarna är församlingens barnkör där vi välkomnar barn 6-11 år. Kören träffas tisdagar kl. 14:30-15:30 i

20

Kyrktrappan hösten 2023

församlingshemmet. För mer info kontakta körledare Frida Stjärnström frida.stjarnstrom@svenskakyrkan.se eller 076- 803 5504 Ungdomskören - en nystartad kör för barn från 12 år. Vi träffas på tisdagar kl. 15:30-16:30. Intresserad? Kontakta körledare Frida Stjärnström frida.stjarnstrom@svenskakyrkan.se eller 076- 803 5504 Ungdomscafé - ett öppet café för ungdomar i åk 6 och 7 .

Här händer mycket: vi fikar, pratar, spelar spel, pysslar och har en trygg och mysig gemenskap. Vi träffas onsdagar kl. 17:00-19:00.

För mer info kontakta Emilia Fäldt emilia.faldt@svenskakyrkan.se eller 076-803 6165 Kyrkans Unga - en trygg mötesplats där ungdomar kan varva ner från en annars kanske stressig vardag. En viloplats där vi diskuterar, reflekterar, fikar och umgås. Är drop-in för dig i årskurs 8 och uppåt. Ingen anmälan, kom som du är och häng. Spela spel, prata, pyssla, gör läxor eller nåt annat roligt.

Fika finns. Ibland lagar vi mat och bakar.

Vi träffas onsdagar kl. 19-21.

För mer info kontakta Emilia Fäldt emilia.faldt@svenskakyrkan.se eller 076-803 6165

Konfirmation - Alla i årskurs 8 får en inbjudan till konfirmation från församlingen.

Frågor om den kristna tron får ta plats på våra träffar. Vi åker på läger, sover över i kyrkan och träffar andra ungdomar.

Just nu är 68 ungdomar anmälda till konfirmandundervisningen.

För mer info, kontakta Emilia Fäldt emilia.faldt@svenskakyrkan.se eller 076-803 6165

68

ungdomar har anmält sig till konfirmation

Diakonigruppen En del av församlingens ideella medarbetare som bland annat ansvarar för träffar på Hammargårdens vårdboende, möta människor under allhelgonahelgen vid gravkapellet vid kyrkogården, 1:a adventsfika mm. Gruppen träffas en gång i månaden tillsammans med diakon då vi möts, fikar, planerar och reflekterar.

För att vara ideell i församlingen behöver man inte vara med i gruppen. Vi har fler personer som ger av sitt engagemang och sin tid i olika sammanhang.

Om du känner en längtan till att bidra på något sätt eller bara är nyfiken på att veta mer. Kontakta diakon Marianne som är samordnare för diakonigruppen och det ideella arbetet: 076-809 96 88 eller marianne.lindgren@svenskakyrkan.se Sorgegrupp är för dig som genom dödsfall mist en anhörig.

Vi träffas i en mindre grupp vid 6 tillfällen där deltagarna får dela med sig av sina tankar och känslor. Gruppen leds av församlingens diakon. Start en gång per termin.

Promenad, prat och fika - onsdagar jämna veckor Promenad kl. 10:00 – 11:00. Fika kl. 11:00-11:30.

Vi samlas kl. 9:55 utanför församlingshemmet. Kom ensam, med vän eller med barnvagn. ALLA kan delta! Vi anpassar tempot efter de som är med och promenerar ca 1 timme. Därefter finns det fika för den som vill ha inne i församlingshemmet.

Pilgrimsvandringar Att pilgrimsvandra är både en yttre och en inre vandring.

Den yttre kan vara till en plats, kanske en kyrka och den inre vandringens mål är ett möte med mig själv, mitt innersta och kanske ett möte med Gud. Pilgrimsvandringar arrangeras återkommande under året.

Närmast ligger julvandring i Mariefred tisdag 19/12 kl. 7:30 vilken avslutas med en enkel mässa i kyrkan kl. 8:30.

Meditation & Rörelse Unna dig en stund i stillhet i Mariefreds kyrka tisdagar kl. 13:30-14:00. Ingen anmälan behövs. Du är även välkommen att stanna på kaffe kl. 14:00-14:45. Har du frågor, ring 0159-10190.

Sopplunch - Upplev hållbar matglägje! Välkommen till våra soppluncher i Mariefreds församlingshem kl.12:00 på följande onsdagar: 8/11; 22/11; 6/12. Kostnad: 50 kr.

För info kontakta husmor Anna Blomstedt anna.blomstedt@svenskakyrkan.se eller 073-044 8463 Gubbfrukost - är en mötesplats för vuxna män oavsett ålder.

Frukosten serveras kl. 9:00-10:30 andra söndagen i månaden på församlingshemmet. Sammankomsten är informell och kostnadsfri. För mer info kontakta Lukas Niemi 073-093 4567 Pax Mariae Kyrkokör är församlingens blandade kyrkokör med stor verksamhet. Vi sjunger på både gudstjänster och konserter. Vi repar onsdagar kl 19:00-21:15. Intresserad att vara med? Kontakta kyrkomusiker Susanne Sand 076- 803 5503 eller susanne.sand@svenskakyrkan.se

NADINE MINNER/IKON

Pax Mariae Kyrkokör

Kyrktrappan hösten 2023

21

Våra mötesplatser (forts.)

Vox är en liten damkör som repar var tredje tisdag i Mariefreds kyrka kl. 16:00-18:30. Vi framträder regelbundet på gudstjänster och ger konserter. Nya medlemmar välkomnas. För mer info kontakta körledare Susanne Sand 076-803 5503 eller susanne.sand@svenskakyrkan.se

Sång för hälsan Sång är bra för hälsan! Kom som du är och sjung som du låter! Inga förkunskaper krävs. Vi träffas kl. 11:00 i församlingshemmet på följande tisdagar: 7/11; 21/11; 5/12 För mer info, kontakta Susanne Sand susanne.sand@svenskakyrkan.se eller 076-803 5503 Kvällsretreat kl 18:45-20:45 Välkommen till en ledd meditation med möjlighet till stillhet, bön, läsning, målning eller det som fyller dig med ro. Kyrkan är öppen från kl. 18:30 tors 26 okt och mån 13 nov. För anmälan eller mer info ring 0159-10190.

MAGNUS ARONSON/IKON

Mariefreds Konstgrupp är en öppen gemeskap för dig som gillar eller vill lära dig att måla. Vi träffas i församlingshemmet söndagar kl. 12:00-15:00. Låter det intressant? Kontakta Hans Fäldt på tel. 076-106 0648 så får du veta mer.

GAMLA BOKMÄRKEN De här söta bokmärkena är upphittade i Johanna Charlotta Erikssons konfirmationsbibel från 1 juli 1877. Enligt Barbro Holmberg, som skickade bilderna till redaktionen, var ägarinnan, som hade samlat dessa forna tiders ”idolbilder”, släkting till hennes gammelmorfar.

22

Kyrktrappan hösten 2023

Olika typer av gudstjänster En gudstjänst är alltid offentlig. Du som vill delta är välkommen, precis som den du är. Ofta så används orden gudstjänst och mässa, det som skiljer dessa två är att på en mässa firas det alltid nattvard.

Skillnaden mellan mässa och gudstjänst Gudstjänster med en rubrik som innehåller ordet mässa betyder att det firas nattvard. Annars är det en gudstjänst utan nattvard. Varje gudstjänst har en grundstruktur som består av Samling, Ordet, (Måltiden) och Sändningen.

söndagens tema, samt någon bön.

Högmässa Högmässan är den vanligaste formen för gudstjänst i Svenska kyrkans församlingar. Högmässa kan vara söndagens huvudgudstjänst. I högmässan delas bröd och vin i nattvarden. Vi lyssnar till bibeltexter och predikan som har med söndagens tema och innehåll att göra. Vi sjunger psalmer och ber för oss själva och andra.

Andra gudstjänstformer Ceremoniella gudstjänster är dop-, konfirmations- och vigsel- och begravningsgudstjänster. Det som karaktäriserar dessa gudstjänster är att de anknyter till särskilda händelser i människors liv. I dessa gudstjänster ingår också psalmer, bibelläsningar, predikan och förbön.

Mässa Mässa är en gudstjänst med nattvard men som har färre moment än vad högmässan har. Det är vanligt att den formen används på vardagar som exempelvis morgon- eller kvällsmässa. Den kan också firas som temamässa där ett särskilt tema kan gestaltas i sånger och texter. Det finns en särskild ordning för påsknattsmässa och sjukkommunion.

Sjukkommunion Sjukkommunion är en mässa som kan firas i hemmet, på sjukhus eller särskilt boende för någon som inte har möjligt att komma till gudstjänst i kyrkan. Gudstjänsten kan ha flera eller färre moment beroende av den äldres eller sjukes hälsotillstånd.

Gudstjänst Gudstjänsten kan i sin utformning påminna om högmässan, dock utan nattvard. Den kan också ha en form med färre fasta moment och med särskilt inriktning såsom gudstjänst för stora och små /familjegudstjänster eller med utgångspunkt från ett särskilt tema. (Se ovan). Det finns en särskild ordning för julotta och långfredagsgudstjänst.

Musikgudstjänst På en musikgudstjänst så är musiken i fokus, det kan innehålla solister, körer, större körverk eller gemensam psalmsång. Förutom att det är mycket musik så är det också ibland några ord som knyter an till temat i musiken eller

Friluftsgudstjänst Friluftsgudstjänster firas som en vanlig gudstjänst fast utomhus.

Källa: Svenska kyrkan

Musikgudstjänst Le Sandine sjunger mässans alla delar med tonsättningar av Delibes, Chilcott, Sandström, Rips etc.

Susanne Sand, musikalisk ledning Anna Jarl, präst 26 NOV kl.11:00 MARIEFREDS KYRKA

Välkomna!

Kyrktrappan hösten 2023

23

Requiem av Gabriel Fauré När man hör ordet ”requiem” tänker man förstås på sorg och död, men på latin betyder ordet ”vila”.

Ett requiem är från början en katolsk själamässa, och många är de kompositörer som lockats av texten som innehåller både mörker och ljus, rädsla och förhoppning – några av de mest kända är Mozart, Verdi, Fauré, Brahms, Sixten samt många många fler.

Johannes Ockeghem skrev det första kända Requiem redan på 1400-talet.

Det Requiem som framförs i Mariefreds kyrka är skrivet av Gabriel Fauré, en fransk organist, kompositör och pedagog som levde 1845-1924.

Han skrev detta Requiem till minne av sina föräldrar, och det till synes ”enkla” och ”anspråkslösa” tonspråket satte en ny trend i den franska kyrkomusiken – man gick från det lite ”överdådigare” till ett ”luftigare” tonspråk.

Vi kommer att framföra en bearbetning för mindre orkester, gjord av den brittiske kompositören John Rutter.

Fauré skrev ursprungligen detta för stor symfoniorkester, vilket förstås gör verket mer svårgenomförbart – hur många kyrkor har plats för en orkester på kanske 75 personer?

Upplevelsen blir förstås intimare med en mindre orkester – man kommer mycket närmare musiken!

Självklart påverkas också valet av både nyanser och tempi, det blir en mer kammarmusikalisk tolkning.

Dessutom hör man ännu tydligare hur Fauré på sitt alldeles egna, genialiska sätt använder både solisternas och körens olika stämmor för att gestalta de olika färgerna i texten!

Det här verket har blivit ett av de mest älskade och framförda, mitt i all den mörka texten lyckas han förmedla ett ljus och ett hopp om att döden inte är ett slut, utan en början.

Verket inleds med ”Giv dem Herre den eviga vilan” och avslutas med ”Må änglars skara mottaga dig”.

Välkomna till Mariefreds kyrka 12/11 kl. 18:00 Medverkande är Pax Mariae Kyrkokör Anna Brämming Bjare, sopran Carl Ackerfeldt, baryton

24 Kyrktrappan hösten 2023

Orkester från Kungliga Hovkapellet Susanne Sand, dirigent Susanne Sand Kyrkomusiker

GABRIEL FAURÉ

REQUIEM SÖNDAG 12 NOV, Kl. 18:00 MARIEFREDS KYRKA Anna Brämming Bjare, sopran Carl Ackerfeldt, baryton Pax Mariae kyrkokör Orkester från Kungliga Hovkapellet Susanne Sand, dirigent Biljetter á 150 kr (100 kr för pensionärer och studerande) förköp i Mariefreds bokhandel. Ev resterande biljetter säljs på konsertdagen kl. 17:00-17:45 i Gripsholms Värdshus foajé.

Nystartade barnkörer Tycker du om att sjunga och vill göra det tillsammans med andra i din ålder? Då finns våra nystartade barnkörer i Mariefreds församling.

Vi träffas på tisdagar i församlingshemmet.

MiniPaxarna för barn 6-11 år - kl. 14:30-15:30 Ungdomskör för barn från 12 år - kl. 15:30-16:30 Intresserad? Vill du veta mer?

Kontakta Frida Stjärnström frida.stjarnstrom@svenskakyrkan.se

Damkören Vox har plats för fler!

Vi är en liten damkör som sjunger på konserter och gudstjänster, och vi älskar alla att sjunga och utveckla våra röster!

Repar gör vi varannan tisdag kl. 16:00-17:30 i Mariefreds kyrka.

Vill du veta mer, kontakta körledare Susanne Sand: tel 076-803 5503 eller susanne.sand@svenskakyrkan.se

Kyrktrappan hösten 2023

25

L

a li l Kyrktrappan Elvira Cobello Pontén

Allhelgonahelgen Under allhelgonahelgen besöker många kyrkan och kyrkogården för att tända ljus och tänka på de som dött. Det gör man för att visa att man bryr sig om de som har gått bort och att man tänker på och saknar dem.

Visste du att… … allhelgonahelgen består av två dagar, lördag och söndag: alla helgons dag och alla själars dag? Alla helgons dag är till för våra kristna helgon och alla själars dag för de som har dött. … ett helgon är någon som dött för sin tro och blivit erkänd som helgon? Ett välkänt helgon i Sverige är Sankta Lucia. … allhelgona och halloween inte är samma sak? Halloween är en amerikansk högtid som firas den 31 oktober varje år.

Det är då man klär ut sig och går “bus eller godis”.

Minneslunden

En av många gravhällar som finns inne i kyrkan. En gravhäll är en liksten. … det finns skelett under golvet i kyrkan? De har blivit begravda där för att de gjorde någonting viktigt i kyrkan eller samhället, eller för att de hade mycket pengar. … det finns gravstenar från början av 1800-talet på kyrkogården?

JOSEPHINE HILLER

… en minneslund är en plats på kyrkogården? Minneslunden finns för alla de som inte vill ha en egen gravplats när de dör.

Då finns det ingen gravsten att gå till om man vill tänka på den som har dött, istället kan man gå till minneslunden som är en lugn och fin plats. … det finns folk som jobbar på kyrkogården? De vattnar blommor, krattar grus, klipper gräs, kör häftiga maskiner och ser till att kyrkogården är välskött.

26 Kyrktrappan hösten 2023

K O R S O R D Du behöver ● En tom glasburk (från till exempel sylt) ● Löv eller silkespapper i olika färger ● Lim ● En pensel ● Ett värmeljus eller ett batteridrivet ljus (var försiktig med riktiga ljus) Så här gör du: 1. Samla löv eller klipp ut bitar av silkespapper: Gå ut och leta efter fina löv i olika färger eller använd silkespapper i olika nyanser. Det kommer att göra din ljuslykta färgglad och fin!

2. Tvätta och torka glasburken: Se till att glasburken är ren och torr innan du börjar.

3. Applicera lim: Använd din pensel för att stryka lim över glasburken.

4. Fäst löven eller silkespappret: Tryck löven eller silkespappret på glasburken där du har lagt limmet och stryk på ett extra lager uppepå för att försäkra dig om att de fastnar ordentligt!

5. Låt torka: Låt din ljuslykta torka tills limmet har stelnat ordentligt.

6. Sätt i ett värmeljus eller batteridrivet ljus: När ljuslyktan är helt torr kan du sätta in ett värmeljus eller ett batteridrivet ljus i lyktan. Se till att den står stabilt och inte kan välta.

7. Tänd ljuset: Nu är det dags att tända ljuset och se din ljuslykta lysa upp! Ha alltid vuxnas tillsyn när du använder

JOSEPHINE HILLER

Gör din egen ljuslykta!

riktiga värmeljus.

Tips! Det kan bli extra fint med glitter på ljuslyktan, eller varför inte några klistermärken?

Bara kreativiteten sätter gränsen!

Kyrktrappan hösten 2023

27

Kontakt VI FINNS PÅ FACEBOOK Hitta och följ oss här:

@mariefredsforsamling

FÖLJ OSS PÅ INSTAGRAM @mariefredsforsamling och du taggar oss med

#mariefredsforsamling

Församlingsexpeditionen Djurgårdsgatan 11 647 30 Mariefred 0159-10190 Öppetider: mån, ons, tors kl. 10-12 www.svenskakyrkan.se/mariefred mariefreds.forsamling@svenskakyrkan.se Kyrkoherde Carin Zetterberg 076-803 5501 Komminister Monia Thuresson 076-803 5502 Präst/Pastorsadjunkt Agnes Recksén 076-800 1624 Diakon Marianne Lindgren 076-809 9688 Kyrkomusiker Susanne Sand 076-803 5503 Kyrkomusiker Frida Stjärnström 076-803 5504 Kommunikatör Pernilla Axelsson 073-035 1630 Ekonom Helena Müller 076-803 0045 Kanslist Monica Lindell Rylén 076-803 0041 Ungdomsverksamhet Församlingspedagog Anci Näslund 076-836 5800 Församlingsassistent Emilia Fäldt 076-803 6165 Öppna förskolan Församlingsassistent Ronja Fangréus 076-800 1674 Församlingsassistent Josephine Hiller 076-803 0088 Pax Mariae Kyrkokör Kyrkomusiker Susanne Sand 076-803 5503

Kyrktrappan ANSVARIG UTGIVARE Carin Zetterberg REDAKTION Josephine Hiller Marianne Lindgren Barbro Holmberg Elvira Cobello-Pontén Monica Lindell Rylén GRAFISK DESIGN Josephine Hiller PÅ OMSLAGSBILDEN Mona Sunström Hellberg OMSLAGSBILD Barbro Holmberg TRYCK Arkitektkopia

NÄSTA FÖRSAMLINGSBLAD UTKOMMER OMKRING DEN 1 DECEMBER Om du vill bidra med något, kontakta Josephine Hiller 072-3910088 josephine.hiller@svenskakyrkan.se

Le Sandine Damensemble Kyrkomusiker Susanne Sand 076-803 5503 Vox Damkör Kyrkomusiker Susanne Sand 076-803 5503 Barnkören MiniPaxarna Kyrkomusiker Frida Stjärnström 076-803 5504 Församlingsassistent Josephine Hiller 076-803 0088 Ungdomskören Kyrkomusiker Frida Stjärnström 076-803 5504 Kyrkfritids Församlingsassistent Ronja Fangréus 076-800 1674 Församlingsvärdinna Anna Blomstedt 073-044 8463 Kyrkogården Arbetsledare Tommy Mattsson 076-803 5506 Malin Baggströms 076-836 9739 Säkrast mån, ons, tors kl. 10-12 Kyrkvaktmästare Tommy Skymberg 076-836 9738 Elvira Cobello-Pontén 076-107 9989 Lokalvårdare Christine Roos 073-040 6860 Kyrkvärdar Anna-Christina Berggren 073-776 6544 Agneta Berger 073-641 8474 Molly Freij 079-347 7064 Lukas Niemi 073-093 4567 Ellen Nygren 070-555 5372 Barbro Holmberg 070-471 9253 Jaya Roos 070-970 1580