Planering i Malmö

Hur vi uppnår en högre lekkvalitet på Malmös förskolegårdar Stadsbyggnadskontoret har nyligen tagit fram arbetet Lekvärdesfaktor för förskolegårdar i Malmö. En så kallad­ Lekvärdesfaktor används för att beskriva och betygsätta en förskolegårds kvalitéer. Den består av sju kvalitetsaspekter och är avsedd att bl a inspirera vid utformning av nya förskolegårdar och användas vid granskning av bygglovritningar över förskolegårdar.

Det övergripande syftet med arbetet är att nå en hög lekkvalitet på Malmös förskolegårdar, trots ­dagens stora efterfrågan på förskoleplatser.

Kvalitetsaspekterna är hämtade från arbetet­ Tomtytor och utemiljö vid förskolor i Malmö, ett ­arbete som handlar om utemiljöernas kvaliteter och är framtaget i en förvaltningsövergripande arbetsgrupp med representanter från Miljöförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret, Gatukontoret, Stadsfastigheter och förskoleverksamheten i Malmö stad samt Malmö Naturskola. Det överordnade syftet med riktlinjerna är det miljömål som fastslogs i Miljöprogram för Malmö stad 2009–2020 som ett av de övergripande miljömålen »Att alla barn ska ha möjlighet att leka utomhus i hälsosamma och inspirerande miljöer«.

Riktlinjerna i Malmö stad är att förskolegårdarna ska ha en friyta (yta tillgänglig för lek och utevistelse) av minst 30 kvm per barn. Gårdar som har 30 kvm per barn eller mer, bedöms vara tillräckligt stora och ha tillräckligt stor variation för att tillfredsställa barnens lekbehov. Även den totala lek­ ytan har betydelse för att en förskolegård ska ut­ göra en bra miljö­för barnen.

Trycket på förskoleplatser i Malmö är idag så stort att om endast förskolor med 30 kvm per barn godkändes skulle det vara svårt att skapa tillräckligt många förskoleplatser för Malmös barn. Stora­ förskolegårdar som rymmer många kvaliteter och ger plats åt barnens lek och rörelse ska eftersträvas, men i vissa fall, framförallt i den befintliga stadsmiljön, är det svårt att finna plats åt tillräckligt stora­förskolegårdar. Om gårdens innehåll och lekvärdeskvaliteter är goda, kan en spännande och utvecklande miljö uppnås även på en något mindre förskolegård.

För att en förskola med liten gård ska vara lämplig, bör den ha ett tillräckligt högt lekvärde. Vi utgår från att ett godtagbart lekvärde är det medelvärde som befintliga förskolegårdar med en accepterad storlek har idag. Om förskolegårdar trots en liten yta, kan nå upp till detta lekvärde, kan det ses som en möjlighet att i vissa fall godkänna förskolegårdar med små ytor. Det finns dock en gräns för möjligheten att kompensera små utrymmen, då ­slitaget på små ytor blir högt och möjligheten till rörelse begränsad.

För att få en bild av lekvärdet på befintliga gårdar idag och för att få ett underlag till att fastställa­vad ett acTrädgårdens förskola har gott om fruktträd och odlingar.

ceptabelt lekvärde på en förskolegård är, har ett tjugotal förskolor i Malmö inventerats utifrån lekvärdesfaktorn. I anslutning till inventeringen gjordes även en bedömning av vilka­förbättringsmöjligheter som var möjliga att genomföra på respektive­gård, Med vegetation kan spännande miljöer skapas. Trädgårdens för­ utan att förändra skola. tomtstorleken eller byggnaden. Detta visade­att majoriteten av de små förskolegårdarna­skulle kunna höja sitt lekvärde­betydligt ­genom att utföra de förändringar som är möjliga inom tomtens gränser.

De sju kvalitetsaspekterna presenteras kortfattat nedan.

Friyta En förskolegård bör ha minst 30 kvm friyta/barn och totalt minst 2000 kvm samlad friyta för att ge tillräckligt utrymme för barnens lek.

Plats för konstruktionslek på Södra Sommarstadens för­ skola.

Zonering av gården En förskolegård bör ha egenskaper från tre zoner, en trygg, en vidlyftig och en vild.

Trygg zon: Området närmast huset ska vara en plats för trygghet, lugn och ro. Zonen bör innehålla­bord och sittplatser. Förutsättningar för någon form av lugnare aktivitet som bakbar sand, lekhus eller odlingar bör även förekomma.

Vidlyftig zon: Denna zon ska erbjuda utrymme för rörelse i många olika riktningar och ett flertal redskap som främjar en rörelsefylld lek. Även kullar och terräng kan skapa förutsättningar för den vidlyftiga leken.

Vild zon: Den vilda zonen bör vara placerad utan­för den vidlyftiga zonen. Tät växtlighet ska ge möjlighet för barnen att uppleva känslan av att vara ifred. Den vilda zonen ska innehålla lekbar vegetation med buskar och träd. Varierad topografi förstärker den vilda karaktären.

Tillgänglighet På en förskolegård med bra tillgänglighet ska ­rörelsehindrade kunna ta sig runt förskolebyggnaden och runt på stora delar av gården. Markmaterialet ska göra det möjligt för rörelsehindrade att komma intill de flesta av gårdens lekredskap. Några­ av lekredskapen bör även vara möjliga för rörelsehindrade att använda på egen hand.

Vegetation och topografi Det är viktigt att en förskolegård har en varierad topografi och innehåller vegetation som går att leka i. Vegetationen bör vara varierande och det ska finnas platser för lek i såväl soliga lägen som i skugga.

Integration av lekutrustning i förskole­gårdens landskap Förskolegårdens lekredskap bör integreras i gårdens vegetation och topo­grafi och inte bara ställas inom inramade sandytor. Naturliga partier av gårdens landskap, exempelvis kullar, stockar och buskar är viktiga komplement till de mer traditionella lekredskapen.

Möjlighet till omvärldsförståelse En förskolegård bör förändras under året så att det finns olika saker för barnen att göra under de olika årstiderna. Det bör finnas löst material för barnen att använda och möjlighet för konstruktionslek med Lekredskapen är integrerade i exempelvis vatten landskapet. Södra Sommarstadens och sand. Odlings- förskola. möjligheter på gården och någon naturlig/vild miljö ger barnen möjlighet att följa naturens kretslopp.

Samspel mellan ute och inne Det är en tillgång om både små och stora barn har god utsikt över grönska. Lågt placerade fönster gör att barnen kan se rakt ut. Utgångar till gården bör finnas från såväl kapprum, som från verksamhetsrum. Direktkontakten och gårdens utformning med exempelvis bord och bänkar gör det lätt att flytta ut den pedagogiska verksamheten.

Klara Wallby klara.wallby@malmo.se

Sara Lööf sara.loof@malmo.se

Planering i Malmö 2011:2

|

19