Planering i Malmö 2017 nr 1

Planeringen av förskolor i Västra Hamnen är snart ikapp En stor del av förskoleutbyggnaden i Västra Hamnen har under lång tid präglats av tillfälliga lösningar i paviljonger. Nu har planeringen kommit ikapp och 2020 räknar Malmö stad med att de tillfälliga lokalerna har ersatts med permanenta byggnader.

I oktober 2015 bodde 642 barn i förskoleålder i Västra Hamnen. Vid samma tidpunkt fanns 550 förskoleplatser i området, men bara 130 i permanenta lokaler. Resten av barnen var placerade i tillfälliga lokaler eller paviljonger. I år har det tillkommit ytterligare 150 platser när Bryggans förskola öppnade i tillfälliga paviljonger i april. Hur kunde det bli så här i ett område som planerats och byggts ut under femton år?

– En av anledningarna är att de tidigaste utbyggnadsområdena i Västra Hamnen, Bo01 och Dockan, planerades utan några utpekade ytor för förskolor.

I detaljplanen för Bo01-området fanns det visserligen möjlighet att bygga både skola och förskola inom kvartersbebyggelsen, men den utnyttjades aldrig. Kanske för att gårdarna var små eller för att det inte fanns intresse för eller ett uttalat behov av förskolor vid den tidpunkten, säger Anne Brontér, projektledare för Västra Hamnen.

Ganska snart blev det uppenbart att även barnfamiljer vill bo i Västra Hamnen och den första kommunala förskolan ”Skeppet” uppfördes 2004 i paviljonger.

2020 ska paviljongerna vara borta

De permanenta förskolor som tillkommit därefter har dock inte varit tillräckliga för att klara de kortoch långsiktiga behoven i området. Lösningarna har istället blivit tillfälliga med inhyrda paviljonger, utplacerade på tillgänglig mark. Situationen i övriga Malmö har samtidigt varit ansträngd, med för få förskoleplatser inte minst i närliggande områden som Gamla Väster och Ribersborg.

Idag är utbudet av förskoleplatser i Västra Hamnen någorlunda i balans. Däremot kommer det att dröja ännu några år innan verksamheterna helt har flyttat över i permanenta lokaler. De största förskolorna i området är paviljongförskolorna Galjonen och Bryggan, som har tillkommit i tre etapper från 2012. Dessa förskolor kommer att finnas kvar ännu några år, bland annat för att fungera som evakuering när Skeppets paviljongförskola ersätts med permanenta lokaler.

Ökat behov när barnfamiljer bor kvar

I nya bebyggelseområden använder Malmö stad nyckeltal, för att beräkna behovet av förskoleplatser.

Dessa nyckeltal motsvarar hur födelsetal och flyttmönster grovt ser ut. För förskolor är nyckeltalen 0,2 förskolebarn per lägenhet de första fem åren efter nybyggnation och 0,1 förskolebarn per lägenhet på längre sikt. I Västra Hamnen ligger nyckeltalen närmare 0,2 under senare tid, trots att en stor del av bebyggelsen är äldre än fem år.

– Vi ser att fler väljer att bo kvar i Västra Hamnen under längre tid, även när barnen blivit fler eller nått skolåldern. Jämfört med hur det sett ut tidigare 18

|

Planering i Malmö 2017:1

i Malmö, då många flyttat till enfamiljsbostad allteftersom familjen växt. Det kan betyda att det tar längre tid innan behovskurvan av förskoleplatser planar ut i Västra Hamnen, menar Anne Brontér.

För att kunna matcha dagens behov med framtida befolkningsprognoser, är bedömningen att planeringen av antalet förskoleplatser inte har varit tillräcklig. Därför har vi reviderat planeringen under senare tid med ytterligare 400 förskoleplatser.

– Det innebär att så gott som alla områden inom Västra Hamnen som inte redan är bebyggda ska förberedas för större kapacitet, antingen genom att öka antalet platser på de förskolor som redan är planerade eller genom att ytterligare förskolor kommer till, säger Anne Brontér.

Variation i storlek och ägande

I Västra Hamnen ägs marken av både privata markägare och av Malmö stad. Sättet att förverkliga förskolor kan därför variera. Det är en fördel för Malmö stad att ägandeförhållandena är varierade – att staden till exempel bygger förskolor i egen regi eller hyr lokalerna av privata fastighetsägare. På så sätt kan man fördela vissa kostnader på längre sikt, under en period då mycket investeringar görs.

Under 2000-talet har storleken på förskolorna förändrats. Från att vi tidigare haft relativt små förskolor med 2-3 avdelningar finns det idag en strävan att bygga större förskolor med upp emot 150 till 200 platser. Detta görs såväl av ekonomiska skäl som med hänsyn till verksamhet och kvalitet.

– Denna förändring ställer nya krav på stadsplaneringen. Det är inte alltid möjligt eller lämpligt att bygga stora förskolor, då de också måste passa in i stadens övriga struktur. Därför har planeringen av Västra Hamnens förskolor strävat efter att variera storlekarna, där den minsta är fyra avdelningar med runt 80 barn. I storlek motsvarar det ungefär ett bostadskvarter på 3000 kvm tomtyta, säger Anne Brontér.

Utemiljöer på mark och tak

För att rymma det förväntade behovet av förskoleplatser och samtidigt få plats med bostäder, kommer förskolorna i Västra Hamnen att bli kompakta med utemiljöer som motsvarar de lägre kraven för storlek på friyta, det vill säga 25 kvm per barn.

– Vi strävar efter att förskolor ska ha tillgång till egen utemiljö på mark. Men där det inte är möjligt kan utemiljön istället förläggas till takytor. Kvalitén och storleken på utemiljön är dock lika viktig oavsett om den finns på mark eller på tak, fortsätter Anne Brontér.

Oftast används utemiljön endast av förskolan under dess öppettider, men kan i vissa fall användas av andra när förskolan är stängd. Fregattens förskola i

För att kunna matcha dagens behov med framtida befolk-

Fullriggaren är sådant ett exempel, där lekytorna är tillgängliga för besökare under kvällar och helger. På så vis kan utemiljön vara till glädje för fler.

– Förskolorna är på många sätt en fantastisk verksamhet att ha i staden. Varje dag finns det personal, föräldrar och barn på plats. Öppettiderna är långa och bidrar till trygghet, liv och rörelse. Vilket café kan slå det? avslutar Anne Brontér.

Anne Brontér Projektledare Västra Hamnen anne.bronter@malmo.se Elisabet Corengia Kommunikatör elisabet.corengia@malmo.se