Mahskara #68

Page 1

Mahskara 68 Magasin för Malmö högskolas studenter September 2011

Stefan Bengtsson Intervju med Ebba Forsberg Mahskara granskar: Ledartoppen Karriär: Anna Jadeus


INNEHÅLL #68

3 6 10 18 22 24 34 42 46


Mahskaras vänner Mona Masri

KRÖNIKA Valet – skolval, livsval och andra val

PROFILEN: STEFAN BENGTSSON Malmö högskolas nye rektor

STUDENTKÅREN Gör din röst hörd på åsiktstorgen

EBBA FORSBERG Med musik från hjärtat

Rundtur Turistpolitik i en fiskeby

485 kronor skånsk sommar Bildreportage av Fredrik Trossö

RECENSIONER Super 8, Source Code, Watch the Throne m.fl.

ILLUSTRATÖREN Sebastian Eriksson


68 chefredaktör & ansvarig utgivare Evelina Malteson evelinamalteson@mail.com art director Michaela Larsson michaela.larsson@gmail.com textredaktör Linus Bjarnelo linus.bjarnelo@hotmail.com bildredaktör Tove Vesterlund tove.vesterlund@hotmail.com text Evelina Malteson Linus Bjarnelo Rebecka Ahnell Mikael Wallentin Åström Jonathan Bengtsson Fredrik Trossö Nadia Montes Johan Carlsson Sofia Nilsson Tove Vesterlund Sarah Olsson Mithun Manojkumar foto Tove Vesterlund Fredrik Trossö Nadia Montes Sofia Nilsson Mithun Manojkumar serien Sofia Nilsson illustration Sebastian Eriksson Michaela Larsson form Michaela Larsson Ninnie Ljunggren Natalie Svensson Emelie Diep Olsson framsida Tove Vesterlund

ATT VÄLJA UTBILDNING – ATT VÄLJA IDENTITET »Vad ska du bli när du blir stor?« har varit en stående fråga från nya bekantskaper sedan dagisåldern. För de andra kidsen i sandlådan verkade inte valet så viktigt. Killarna skulle bli brandmän och tjejerna prinsessor. Jag skulle bli sjörövare. »Det kan man inte bli om man är tjej« upplyste en snorig kille mig. »Kan man visst«, sa jag och slängde en näve sand i hans plirande nylle. Fast i hjärtat var jag inte lika säker och började snickra en reservplan. Jag skulle bli rockstjärna. Drömmen krossades på musiklinjen där långhåriga hårdrocksgitarrister knäckte mig med tusen pentaskalor de kunde i sömnen, så då fick det bli journalist istället. För man måste ju kunna svara på frågan som aldrig slutar komma, om än i olika skepnader. »Så vad vill du syssla med?« Lömskt laddad fråga. Varför är det då så viktigt att veta vad man vill jobba med? Rent praktiskt fungerar det så att man väljer lämpliga gymnasiekurser för att ta sig in på rätt högskoleutbildning. Betänk också att vi lever i ett land där vi identifieras av vårt yrke. Dammiga schablonbilder blir mallen för nästa generation. Journaliststudenten köper Raybanbågar och läkarstudenten slarvar till handstilen. Skolan ska leda till ett framtida yrke, så det är inte konstigt att ångesten inför utbildningsval blir dubbel. Då vi väljer linje, väljer vi vem vi vill vara. Vi väljer identitet. Sverige erbjuder fantastiska förutsättningar med obligatorisk skola i nio år. Därefter erbjuds skattefinansierat gymnasium och lån från CSN för högskolestudier. Vi har det skitbra. Men det finns frågetecken. Nya siffror från skolverket visar att allt färre är behöriga till gymnasiet vilket delvis beror på höjda inträdeskrav och

gymnasieskolan har nyligen gjorts om så att vissa utbildningar inte gör eleven behörig till högskolestudier. Att läsa upp på Komvux är meritmässigt inte lika mycket värt som samma poäng inlästa på gymnasienivå. Skolpolitiken innebär krasst att en femtonåring skall välja vägen för livet. Det känns det inte riktigt rimligt i ett land där de flesta lever tills man närmar sig de åttio. Jag kommer ofta på mig själv i mötet med en ny person. »Så vad pysslar du med?« är första frågan. På motfrågan »Och du då?«, gäller det att snabbt formulera något som låter viktigt och intressant och formar bilden av hur jag vill uppfattas. En del av min identitet har sedan i vintras varit rollen som chefredaktör på Mahskara. I september åker jag till Newcastle för att plugga och lämnar Mahskaraskeppet. Det känns läskigt. Som att sudda ut en del av vad som varit jag. Nu bär det av mot en ny höst, nya mål och utbildningar. Att finna en grundidentitet är en styrka, något som är ditt Jag, oavsett vad som för tillfället råkar vara din sysselsättning. Så oavsett vad någon säger eller vad jag pysslar med kommer jag alltid vara Evelina (läs sjörövare). Tack för en rolig tid. Vi ses!

Evelina Malteson Chefredaktör

Annonser: Annonsbyrån Tomat, Tel: 046-13 74 00 // Hemsida: www.tomat.se Studentmagasinet Mahskara ges ut av Studentkåren Malmö och når ut till alla studenter vid Malmö högskola. Åsikter som kommer fram i tidningen är studenternas och inte nödvändigtvis Mahskaras. För insänt material ansvaras ej. Mahskara har i viss mån modifierat vissa bilder och texter. Mahskara trycks på svanengodkänt papper. Ledare ~ 4 ~


FOTO EMMA BLOMBERG

MAHSKARAS VÄNNER:

MONA MASRI Namn: Mona Masri. Ögonfärg: Brun. Sysselsättning: Kulturjournalist (Sydsvenskan) och projektledare (Selfmade www.selfmade.nu) Det ska jag bli när jag blir stor: Kulturtant. Det jobbigaste jag vet: PMS. Min favoritmat: Pommes frites. Det lyssnar jag på just nu: The Throne. Det dricker jag helst: Vatten.

Min högsta dröm: På macronivå: ett jämställt samhälle. På micronivå: Jobba så lite som möjligt och ändå kunna försörja mig.

Nu vill jag bara säga: Studietiden = bästa tiden. Läsa massa bra böcker, ha intressanta diskussioner och lägga sista pengarna på öl, det kallar jag good life.

Det läser jag helst: Oj,svårt att begränsa till en rad, men: samtida litteratur, älskade Jonathan Franzens Freedom och jag hoppas att Charlotte Roche släpper nytt snart.

SERIEN STUDENTBOSTAD | AV SOFIA NILSSON

Så många studenter och så lite bostäder! Ja det är samma sak varje år! att de aldrig lär sig!

Man undrar vad som händer med alla bostadslösa studenter tillslut! Det förblir ett mysterium...

Kanske de bor inuti skolans väggar...

...eller sover i cafeterian om natten?

Men någonstans måste de ju ta vägen! De kan ju inte absorberas upp av universum!

Hallå där / Serien ~ 5 ~

Ja det gäller att vara kreativ!

Själv har jag hittat en mysig soptunna med gångavstånd till universitetet! hur gött som helst!


TEXT MIKAEL WALLENTIN ÅSTRÖM

Varje år bidrar studenter, yrkesmilitärer, arbetare, bland andra, till den svenska ISAF-styrkan i Afghanistan. Den afghanska högsommaren är i full gång. En årstid som innebär hårdare strider för soldaterna. Det är Fighting Season. En delvis förklaring till Fighting Season är skörden av opium-vallmo och cannabis, som efterföljs av droghandel. Perioden pågår från juni månad och sträcker sig fram till mitten av september. ISAF och afghanska säkerhetsstyrkor stör de kriminella nätverkens verksamhet vilket leder till strider när droghandeln försvaras av kriminella. Sedan år 2001 har Sverige bidragit till ISAF–styrkan. Just nu finns cirka 650 svenska soldater i konfliktområdet. Det nuvarande förbandet FS 21 (den 21:a fortsättningsstyrkan) har sedan de tog befälet i maj mött tolv rapporterade strider, enligt Försvarsmaktens hemsida. FS 21 tog över befälet av det svensk–finska ansvarsområdet, i norra Afghanistan, från FS 20, med huvuddelen av soldater hemmahörande i Skåne. Bland soldaterna fanns studenter med studieuppehåll från Malmö högskola, som nu återupptar sina studier efter en sommar av vila.

Bland annat detta har hänt (juli/augusti): Den 13:e augusti skadas en svensk soldat i strid. Trots läkarvård tvingas soldatens vänstra ben att amputeras. Striden ägde rum cirka 40 km väster om Mazar-e Sharif och den svenska campen. Den 6:e augusti dödas en civil pojke i en stad väster om staden Balkh. Under en sampatrullering av svensk militär och afghansk polis hamnade de i strid. Missriktad eld från den afghanska polisen dödade pojken. Natten mellan den 23:e och 24:e juli hamnar svenska soldater i strid. En soldat skadas lindrigt av splitter. Den 20:e juli briserar en bomb i staden Mazar-e Sharif i den fattiga stadsdelen Dasht-e Shor, nära den Blå Moskén. En pågående polisutredning visar att bomben troligen skulle användas vid ett senare attentat och tycks ha briserat av misstag. Bomben dödade fem personer och skadade elva. Ingen svensk militär fanns på plats vid händelsen. Den 6:e juli skadas tre svenska soldater efter en vägbombsattack. En soldat fick en fotfraktur och opererades. De två andra soldaterna beskrivs som ”mörbultade” på Försvarsmaktens hemsida. Fighting Season innebär inte att vinterhalvåret är en säkrare tid för soldaterna. Striderna flyttas istället till mer tillgängliga platser för både soldater och motståndare. Enligt den förre generalen för ISAF, David Petreus, väntas hårdare strider möta båda afghanska och internationella säkerhetsstyrkor året ut.

FOTO FÖRSVARSMAKTEN COMBAT CAMERA

NYHETER

FIGHTING SEASON

Nyheter ~ 6 ~


Redaktionens

Brist på

studentbostäder Sveriges förenade studentkårer (SFS) presenterade inför terminsstarten sin bostadsrapport för 2011. Den visar att endast 4 av 30 studentstäder garanterar boende inom 30 dagar. Malmö tillhör städerna som inte kan garantera studentboende inför höstterminen. I ett pressmeddelande från SFS säger Camilla Gerogsson, ordförande för Sveriges förenade studentkårer, att regeringens reformer är tandlösa. Hon fortsätter: – Ett starkt lokalt samarbete där studenternas behov står i fokus är en framgångsfaktor som fler kommuner och regioner måste ta till sig. Studenter ska ses som en investering, inte som ett problem. Enligt rapporten är det bara Gävle, Härnösand, Karlshamn och Trollhättan som garanterar boende inom 30 dagar. Malmö, Lund, Stockholm, Göteborg och Uppsala är de studentstäder som inte kan erbjuda studentboende under höstterminen. Ett halvårs väntan för studentbostad Det kommunala bostadsbolaget i Malmö, MKB, står för 80 procent av studentbostäderna. Enligt SFS bostadsrapport uppskattar Malmö högskolas bostadskoordinator att kötiden till en studentbostad är mer än ett halvår. Hårdast

drabbade av bostadsbristen är internationella studenter. Malmö högskola annonserar akutboenden För att lösa den akuta bostadsbristen inför höstterminen annonserar högskolan i dagstidningar och på sin egen hemsida efter akutboenden. Allt som oftast är det privatpersoner som hyr ut ett rum eller erbjuder en tillfällig sängplats. Malmös studentkår anordnar akutboende för 200 studenter i början av höstterminen. SFS-klassad Bostadsgaranti Sveriges förenade studentkårer har klassat bostadsgaranti och innebär att alla studenter med en studietakt på minst 15 högskolepoäng per termin ska omfattas. Ett permanent förstahandskontrakt för hela studieperioden ska gälla. Hyran ska också vara rimlig i förhållande till studiemedlet och bostaden ska erbjudas 30 minuters avstånd från högskolan med bra kollektiva trafikförbindelser. Studenten ska ges tillträde senast 30 dagar efter anmälan. MWÅ Källa: SFS

Bättre sent än aldrig Det finns fortfarande platser kvar till 408 utbildningar på Malmö högskola inför höstterminen. Släpp ångesten över att du varit sent ute med dina höstterminstankar. Ta en java, logga in på studera.nu och sök. De utbildningarna som är öppna för sen anmälan har en »lägg till«-knapp. Tänk på att sena anmälningar behandlas i mån av tid och rangordnas efter datumet då anmälan kom in. MWÅ

Nyheter ~ 7 ~

TOPP 10

SOMMARENS NYHETER 10. Hammarström – Marie Hammarström tar hem VM–bronset 2011, i fotboll i matchen mot Frankrike. 9. Babylycka – Kronprinsess–parets babylycka. Bernadotteätten är säkrad i ytterligare en generation, liksom Republikanska föreningens existensberättigande. 8. Olaga frihetsberövande – Christine Lagarde utses till IMF:s nya VD och efterträder Dominique Strauss-Kahn. StraussKhan åtalas för våldtäkt och olaga frihetsberövande mot en hotellstäderska i New York. 7. Slut på kontot – Saabs kassa tömd. Under midsommarhelgen får arbetarna inte ut sina löner. Styrelseordförande Victor Muller ska skrapa ihop 800 miljoner kronor för att fylla underskottet. 6. Slut på kontot, del 2 – Börskrisen slår mot en hel värld. Småspararna ges bankernas spartips. SEB:s chefsekonom Robert Berqvists tips är att hålla tummarna. 5. Groddar – EHEC drar över Europa. Groddar misstänks som smittkälla, sedan hela salladsbuffén. Sallad var aldrig så fattig på grönsaker som under sommaren 2011. 4. Journalisthäktning – Svenska journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson häktas i Etiopien. De misstänks för terrorism och brott mot landets inresebestämmelser. De skulle skriva om gerillan Ogadens nationella befrielsefront i Ogaden, som är stängt för journalister. 3. London riots – London brinner! Den 29–årige fyrbanspappan »Starrish« Mark Duggan skjuts ihjäl av polisen och upploppen startar i Tottenham. 2. Utøya – Anders Behring Breiviks terrorattentat tar 77 människors liv i Norge – bomben mot regeringskvarteret åtta och skotten på Utøya 69. 1. Gaddafi – Libyens ledare, Muammar Gaddafi, förklaras besegrad av en hel värld. Krav på demokrati nådde Libyen under våldsamma demonstrationer i februari i år. MWÅ


KRÖNIKA

VALET

– skolval, livsval och andra val TEXT SARAH OLSSON

N

ILLUSTRATION MICHAELA LARSSON

är jag var liten och gick på café kunde jag aldrig bestämma mig för vilket bakverk jag ville ha. Jag minns hur jag var så oerhört sugen på både en biskvi och en chokladboll och vad jag än valde så skulle det kännas fel. Jag skulle ju gå miste om den andra som jag var så sugen på! Trots att jag förstod att det nog inte skulle gå frågade jag ibland om jag inte kunde få ta båda. – Nej, du får välja en, sa den person som var med och förmodligen tyckte att jag var hopplöst bortskämd. Själv tänkte jag att när jag blev vuxen och fick bestämma själv, då skulle jag minsann alltid köpa precis det jag var sugen på, då skulle jag inte behöva välja en utan kunna köpa alla sorter om jag ville. Som barn var det andra vuxna som begränsade mitt val. Idag stavas begränsningen tidsbrist och pengabrist och CSN uttrycker med samma myndiga stämma: – Nej, du får välja en, när jag med växande ångest försöker välja mellan alla dessa lockande utbildningar. På något sätt verkar valet nuförtiden dessutom ha blivit ännu svårare för oss villrådiga studenter. I valtider (alltså skolvalstider) annonseras det överallt om alla dessa högskolor, folkhögskolor och KY-utbildningar som ploppat upp på alla möjliga och omöjliga platser runtom i landet. Kommunerna verkar ha fått fnatt och tävlar nu om vem som snabbast och mest effektivt kan starta upp eftergymnasiala utbildningar. Samma personer som nyss blev lockade till att läsa en utbildning genom någon klatschig annons tackar nu sin lyckliga stjärna för att de får använda sina kunskaper till att göra ny reklam för skolor. Numera slår sätten man kan få reda på vilken utbildning man passar till rekord i kreativitet: »Lägg upp din spotifyplaylist«, »Spela vårt spel« »Rita en teckning« – vi säger vilken utbildning du ska gå! Har det möjligen något att göra med att studenter får allt svårare att välja i utbildningsdjungeln? KY, folkhögskola, högskola, universitet. Är det verkligen meningen att alla vi

bortkomna ungdomar ska fatta vilken som ger bäst chans till jobb? Och hjälper det att lägga upp sin playlist för att ta reda på vilken utbildning man ska gå? Frågan är vad man annars ska gå på. Enligt statistik så väljer barn till högskoleutbildade föräldrar i mycket högre grad att utbilda sig vidare efter gymnasiet, och av någon anledning även de som är äldst i syskonskaran. Enligt den statistiken är jag med andra ord helt fel ute då jag varken är äldst i syskonskaran (yngst) eller har högskoleutbildade föräldrar. Enligt en annan undersökning (visserligen av Svenskt Näringsliv) så tycker hälften av studenterna att lönen de kommer få efter sin utbildning är viktigast näst efter intresse i valet av utbildning. Vad man är intresserad av smäller alltså högst, och till skillnad från när jag var liten finns det ju inte tio olika att välja mellan utan.. hundra? Tusen? Jag tar fram mina allra mest bedjande hundögon och tittar på det sura datorsystemet, kanske går det den här gången. Kanske får jag ta mer än en den här gången.

Krönika ~ 8 ~


DET FINNS STUDENTER. OCH SÅ FINNS DET ICA-STUDENTER.

Vi vet att lite gör stor skillnad för dig som pluggar. Därför får du som ICA-student alltid lite bättre erbjudanden på mat, banktjänster och försäkringar. Så att du faktiskt kan unna dig en avokado i salladen, tvättmedel till sista smutstvätten och lite extra pengar i reskassan. Läs mer och ansök på ICA.se/student eller ICA Student . Lite bättre mat, bank & försäkring.

hösTen 2011 på MaLMö opera Les MisérabLes – musikal av boublil & schönberg 16/9 – 12/2 sopraner – operashow av norberg 18 – 30/10 Tirfing – opera av stenhammar 15/10 – 6/11 Jenufa – opera av Janàcek 19/11– 2 9/12 KarLsson på TaKeT – familjeopera av Lindahl 17/12 – 29/1 nyårsfesT 31/12 biLJeTTer 040-20 85 00 0775-700 400 www.malmoopera.se

50% studentrabatt & biljetter för 100:-


Friends

AND

festivals TEXT/FOTO Mithun Manojkumar

T

FORM NINNIE LJUNGGREN

he blistering blaze fell upon my flesh once more. We had arrived in Jogjakarta, Indonesia. After a turbulent series of flight delays, Deus Ex Machina had returned to perform to the Indonesian legions once more. A bewildering and disquieting journey awaited us. Having been encased in a pulsating state of culture shock the year before, I awaited no similar mishaps this time round. This expectation dematerialized upon our arrival at the gates to our »guest house«. I gazed upon sepulchral mounds that were incised into the garden on the exterior. »How odd« were the sole utterances within my mind. The mansion was fairly large, though monolithic would have been a more appropriate choice of description, particularly with its location within a forebodingly desolate alley. I caught up with the rest of the band, who were scrutinizing the room which had been allocated to us. 3 minuscule mattresses were neatly laid out, for a band of 5 that only possessed one diminutive musician (myself, naturally). The groans and mutters of discontent were soon subdued unnerving silence. My band mates were staring at walls, which bore an amalgamation of orange and red, an anomalous contrast to the white walls that encompassed the rest of the house. But it was not the walls that caught the attention of my compatriots. It was the engorging gold-shaded writing, in tongues of yore. Besides this fact-driven individual who was blabbering about the sound check, the others seems beleaguered by unease. The silence was torn asunder upon our departure to dine. »I am not sleeping in that room«, stated Ryan, our guitarist, who often ridiculed the rest of us for our haughty grievances when it came to accommodation. The setting had clearly perturbed him. Naturally, I was besieged by confusion. Yes, it wasn’t a 5-star hotel, but it was only for a night! How bad could it be? He continued, »That’s a prayer room!«. My puzzlement failed to be sedated. »A »prayer room« in these parts has other purposes. You all should know that this is the region for that kind of stuff«, extrapolated Anand, second guitarist. He then turned to face me directly, »BLACK MAGIC. HANTU!«. The latter was the Bahasa word for ghost. Despite my faith in fact, logic and science, my literary dwellings into the supernatural had always bound me to respect such beliefs, lest be confounded by unnecessary forces. Images of demonic entities that were allegedly native to Southeast Asia began conjuring themselves in my cerebral cavities. Toyol, Pontianak, Orang Minyak. Tales that my aunts weaved to frighten

me as a fledgling. A call to the festival’s organizer eventually resolved the issue, with us being relocated to a decent and less malevolent hotel. After all the mishaps and superstitious elucidations, we finally managed to get some decent shut-eye in preparation to the festival the following day. The hour to venture up on stage dawned upon us quickly. The hall, while gargantuan, proved to be a breathing hazard; the countless smokers and lack of a ventilation system were going to be a hindrance on stage. Red lighting – synonymous with the colour scheme of our last record, I, Human – engulfed the stage as we became beset by frenzy and tore away at our respective instruments. The audience in Indonesia has always been a force to be reckoned with; a throng of several thousands allowing themselves to be consummately mesmerized by the cacophonous tones that our breed of Death Metal spewed forth. The mosh pits that formed were brutally majestic, with a evident sense of camaraderie. Many found their way onto stage to continue with their »headbanging« assault, only to be apprehended and subsequently hauled away by security. Alas, it all concluded as hastily as it begun, a splendid 45-minute viscerally depicted before a spellbinding audience. We felt immersed in flattery as members of audience requested for our empty water bottles in addition to the customary slew of guitar picks and drum sticks. If there was a sole word that could describe this rapturous experience, it would be deified.

Artikel ~ 10 ~


TÄNK OM DU VAR KUND I EN BANK SOM INTE BARA BRYDDE SIG OM PENGAR

Värdepaket Student kostar ingenting och innehåller Internetbanken, Mobilbanken, Telefonbanken, BankID, Bankkort VISA, Betal- & Kreditkort MasterCard och Näthandelsdepå. Allt du behöver för att förenkla din vardagsekonomi. Men allt handlar ju inte bara om pengar. Sparbanken Öresund är inte som andra banker. Att ge tillbaka till samhället ligger i vår grundidé. Det innebär att en del av vår vinst går till projekt för barn och ungdomar, utbildning och forskning, kultur, idrott samt företagsamhet i västra Skåne. Skaffa ditt Värdepaket redan idag så bjuder vi dig dessutom på bio.

ng för NYHET! Hemförsdäkig risom har 50 kr/månad för t. Värdepaket Studen

www.sparbankenoresund.se

0 kr


FOTO TOVE VESTERLUND


STEFAN BENGTSSON TEXT LINUS BJARNELO

D

FOTO tove vesterlund och NADIA MONTES

et är förmiddag när jag äntrar den nya högskolebyggnaden där rektor och annan administrativ personal är installerad. Det märks att det är en ny byggnad för det står flyttlådor lite här och där, och en och en annan byggarbetare yrar omkring. Bortsett från det är det fint, modernt och fräscht. På tredje våningen, med utsikt över hela Neptunigatan som för dagen är rätt grå och jävlig, sitter Malmö högskolas nye rektor Stefan Bengtsson. Vad fint här är, säger jag medan vi sätter oss vid ett litet mötesbord. – Ja, det är nybyggt. Det är tur att rektorsövergången skedde i samma skede för då ser man lika förvirrad ut som alla andra här, säger Stefan och skrattar medan han skjuter bort mina fördomar av hur den typiska rektorn ser ut. Jag hade förväntat mig en äldre trist gubbe, aningen misstänksam och försiktig och med benen i kors i en tydlig ledarställning. Istället sitter Stefan Bengtsson här i en avslappnad tillbakadragen ställning med en härlig uppsyn mellan humor och allvar. Hur hamnade du i Malmö? – Det är en bra fråga. Varken jag eller min fru har någon anknytning till Malmö. Jag har bott i Göteborg hela mitt liv så det var bitvis av en tillfällighet. Jag bestämde mig för några år sedan att satsa på en ledarkarriär. Jag var prorektor vid Chalmers och sedan var ett rektorsjobb nästa naturliga steg. Vid ungefär den tiden annonserades rektorstjänsten här i Malmö ut och det såg intressant ut. Jag visste inte så mycket om Malmö, men jag hörde med min fru, Elisabeth som sa »Okej. Vi flyttar, så länge det är söderut.« Så Luleå fick man lägga åt

sidan, berättar Stefan och skrattar. Var det något speciellt med Malmö högskola som lockade? – Att det fortfarande är så nytt och letar lite efter sin form. Det tycker jag känns väldigt spännande. De gamla lärosätena har en tendens att fastna i sitt arbetssätt. Det är svårt att bryta de vanor som utvecklas internt, och Malmö högskola gav en känsla av att vara ett lärosäte som förändras snabbt. Men du flyttade till Vellinge? Eller? – Ja, just det, haha. Men som jag brukar säga: Det är väl samma sak? Visst, det är olika kommuner och så vidare, men jag blev överraskad över upplevelsen av att avstånd är mindre här. Göteborg är en oerhört utsmetad stad. Det är ju säkert fem mil från ena änden till den andra med förorterna. Vi tittade runt och bestämde oss för att bo utanför Malmö fast med rimligt pendelavstånd, så jag tog en passare och satte i Malmö högskola och drog en cirkel och började leta. Jag läste att forskningen var något du ville föra vidare här på Malmö högskola. – Ja, jag tycker det. Naturligtvis kommer utbildningen gå i första hand, och det är det allra viktigaste uppdraget som vi har. Men jag tror att det är viktigt att man har en hyfsad balans mellan utbildning och forskning och då har jag kastat ur mig det här om en tredjedel forskning, två tredjedelar utbildning, skulle vara en attraktiv och bra mix för då får vi chansen att faktiskt visa studenterna vad vi bedriver för forskning också. Fast den allra viktigaste frågan är inte forskningen utan att säkra den framtida rekryteringen av studenter. Det är en ren överlevnadsfråga. Ni vet att ni är de sista stora kullarna på ett tag, säger

Profilen ~ 13 ~

Fakta Namn: Stefan Bengtsson Yrke: Malmö högskolas nya rektor Ålder: 49 år. Familj: Frun Elisabeth. Jag har två barn sedan innan och Elisabeth har också två barn sedan innan så vi har fyra barn. De är vuxna nu och ville inte flytta med till Malmö. Bor: Vellinge Utbildning/tidigare yrke: Naturvetenskapligt program på gymnasiet, läste fysik på Göteborgs universitet, Teknisk fysik på Chalmers, jobbade på SAAB i Trollhättan på 80-talet »Det gör ont i den gamla Saab-själen här när man ser hur det går för det stackars företaget idag«, för att sedan återvända till studier, forskning, lärarroller och ledarroller inom Mikroelektronik på Chalmers.


Stefan och pekar på mig. – Nu kommer det att gradvis sjunka. 30 procents nedgång, det kommer bli tufft. Jag läste också att en lösning för att göra Malmö högskola attraktivare skulle vara att göra om det till ett universitet. – Det är den vanligaste frågan jag får. Och den näst vanligaste frågan är om jag kommer att hålla på MFF, säger Stefan och skrattar, innan han begrundande hittar tillbaka till allvaret och fortsätter: – Just nu kan jag inte göra någonting, för utbildningsdepartementet är tydliga. Jag tror så här: Man behöver förtjäna det. Vi måste visa att vi bedriver en omfattande utbildnings och forskningsverksamhet på en avancerad nivå. Vi är redan idag större än de lärosäten som har universitetsstatus och fortsätter vi utvecklas så här så blir det naturligt. Det är inte svårare än så. Men tror du att det blir någon prestige i att vara ett universitet istället för en högskola? – Det har en symbolisk betydelse. Jag tror inte att staten kommer att hälla några nya, stora, friska och ickeflaggmärkta pengar över oss. Skillnaden mellan universitet och högskola i Sverige har blivit mindre då man numera kan få forskarutbildningsrättigheter i smalare ämnen. Känner du någon tävlan med Lund? – Nej, det gör jag inte. Det är klart att vi konkurrerar med Lund inom vissa områden, men jag ser snarare en möjlighet med Lund. Malmö högskola ska inte bli en blek kopia av Lunds Universitet utan ska snarare utveckla sin särart och kunna göra saker på ett annorlunda sätt. Och som jag ser så kan vi komplettera varandra i den här staden. Jag betraktar för övrigt Lund och Malmö som samma stad, för avståndet är så kort. Jag såg att du bloggade på Malmö högskolas hemsida. – Jag försöker i alla fall, det är faktiskt första gången. Jag gjorde det litegrann på Chalmers fast på en intern blogg, men det tog aldrig riktigt fart, men här och nu påhejad av informationsavdelningen bestämde jag mig för att göra det. Det är faktiskt inte så dumt, jag äger plötsligt en informationskanal på mina villkor. Kommer bloggen bli personlig eller kommer du hålla dig till en informativ nivå? – Jag tänkte i början att jag skulle reflektera lite över det jag ser och sådär, men jag är lite försiktig när jag skriver. Jag vill inte börja med att klampa runt på allt som en elefant i en porslinsbutik, men jag kommer gradvis att utrycka mer personliga åsikter. Först och främst ska det röra sig om mitt arbete som rektor. Vad jag hörde på bussen kommer jag till exempel nog inte skriva om. Profilen ~ 14 ~

Har du fått några elaka kommentarer på bloggen? – Hittills har jag bara fått positiva kommentarer! Tänker du föra det vidare? Kommer vi få se dig twittra? – Nja, bloggandet är ganska lagom, några inlägg i veckan och kanske någon kommentar som ställer en fråga som man kan ge svar på. Vi får se. Det är en tidsfråga, jag förstår inte människor som kan vara så aktiva i alla dessa medier idag, hur dom hinner. Men jag är beredd att lyssna! Vill studenterna att jag twittrar, så gör jag det! Nu när du når ut till alla studenter som läser Mahskara, är det något särskilt du vill säga till dem? – Det beror ju naturligtvis på vad. Men framförallt så har de ju gjort rätt som valt en högre utbildning och sedan är man ju tacksam att de valt Malmö högskola och att vi förser dem med den högre utbildning de behöver. Jag kan samtidigt säga att vi vill ha studenternas feedback, vi vill veta vad som fungerar och vad som inte fungerar så vi kan arbeta in det och höja utbildningarnas kvalité. Ofta kan det ju vara småsaker som skapat stor irritation och som enkelt skulle kunna åtgärdas bara man fick feedbacken. Vi som högskola, och vi som lärare får inte heller vara rädda att ta emot den feedbacken. Vi vill ha en dialog, både vad

5 snabba Intressen: Historia, matlagning och joggning »Just nu, är det rätt viktigt att jag joggar, för jag ska springa Lidingöloppet. Jag känner mig inte riktigt redo för det, men jag har en månad på mig!« Lyssnar på: Är tämligen ointresserad av musik. Blir mest som bakgrundsskval. Och kör jag radion i bilen är det oftast P1. Däremot går jag gärna på teater och opera om jag får chansen och har tid. Var ser du dig själv om 10 år? - Ingen aning. Och det bekymrar mig inte. Jag har gjort mitt val att satsa på ett rektorsjobb. Jag är förordnad på sex år och det innebär att jag efter den här tiden har tid till ännu ett jobb innan jag går i pension. Hur skulle ditt löp se ut? Haha, det var en bra fråga. »Malmö högskolas rektor avslöjar planerna - exklusiv intervju«, kanske? Skulle du beskriva dig själv som typiskt »göteborgsrolig«? – »En go gubbe« menar du? Ja, jag är nog en go gubbe, haha.


gäller studenter och lärare. Har du hunnit få någon relation med kåren? – Jag har träffat presidiet, kårledningen och egentligen båda kårledningarna. Vi har bestämt fasta mötestider så vi kan träffas antingen vi behöver det eller ej. Jag tror det är viktigt att högskoleledningen och kårledningen känner varandra väl så att de enkelt och snabbt kan ta kontakt om det skulle vara något. Jag ser jättepositivt på starka studentkårer, det är viktigt att studenterna är organiserade, att det finns en kanal den vägen. Malmö högskola är ju den högskola med flest kvinnliga professorer i Sverige. Är det här något du vill föra ännu längre? – Jag tycker att det är fantastiskt att Malmö högskola lyckas med detta. I parantes kan man ju säga att jag kom från ett universitet med störst skillnad i antalet män och antalet kvinnor som professorer. Mindre än 10 procent av professorer är kvinnor på Chalmers. Så att det här är en annan värld och Malmö högskola har kommit långt så ambitionen är naturligtvis att hålla det här fifty-fifty. Något annat du vill lyfta fram? – Som jag har sagt så vill jag gärna, även om det finns en kraft som håller tillbaka en och den kraften heter kalendern, försöka vara en närvarande rektor och inte vara en medelålders man som sitter i ett kontor långt borta. Vart tror du Malmö högskola befinner sig om 10 år? – Jag hoppas att det har fortsatt att utvecklas som det har gjort. Det är imponerande vad som byggts under 13 års existens. 24 000 studenter. Det är en imponerande verksamhet och jag tror att det har fortsatt så och att Malmö högskola är ett starkt lärosäte

Binära barometern: Lilla Torg – Möllan Malmö FF – IFK Göteborg Zlatan – Tobias Hysén Blått – Rött Kaffe – Te Hiphop – Hårdrock Hund – Katt

med bred rekrytering, inte bara från Malmö och Skåne, utan från Sverige och länder i vår närhet. Och med internationella studenter från de mer avlägsna delarna. Att det är ett starkt lärosäte med en bra balans mellan utbildning och forskning. Och att Malmö som stad har fortsatt utvecklas som kunskapsstad med tillväxt och integrationen över sundet har fortsatt. Inte bara Malmö och Lund i samma stad utan att vi också har den statsbildningen som rör Köpenhamn. Vilket det nästan redan gör, men att det har fortsatt. Jag ser en ljus framtid alltså.

Nya MacBook Pro. Hög prestanda når en helt ny höjd.

RABATT

TILL LÄRARE &

STUDENTER PÅ ALLA

DATORER

Den nya 13-tumsmodellen av MacBook Pro är utrustad med senaste Intel-teknologin och den nya Thunderbolt-porten. Med 4 GB minne och större hårddisk som standard är det här vår mest kraftfulla 13-tums MacBook Pro någonsin, upp till dubbelt så snabb*. 13-tum, pris från 10 335 kr**. Finns även i 15- och 17-tum. *Upp till dubbelt så snabb som tidigare generation MacBook Pro. **Efter avdragen studentrabatt. Inklusive moms.

Västra Hamnen Västra Varvsgatan n

äge

nsv

am imh

Mariedalsvägen

L Fridhem

halvs_mah_maj11.indd 1

Kullander – Södra Sveriges största och mest välsorterade Apple Premium Reseller. Kullander - www.kullander.se - Fridhemstorget 1, Malmö Tel 040 -10 08 30 - Vardagar 10 – 18.30, lördag 11 –15

2011-08-12 20.07


MAHSKARA GRANSKAR

MAHSKARA GRANSKAR:

LEDARTOPPEN

Guido och Mithun kandiderade som team vid kårvalet i våras. Inför en ny terminstart finns mycket att uträtta, utveckla och åtgärda. Mahskara har träffat Studentkåren Malmös ordförande Guido Guidos och vice ordförande Mithun Manojkumar. TEXT EVELINA MALTESON

FOTO PRIVAT

Vad gör du som ordförande för att utveckla Malmö som studentstad? – Under mitt första år som ordförande startade jag projektet Malmö som studentstad. Idén var att integrera Malmö högskola, Malmö stad, studentkåren Malmö och den privata sektorn för att tillsammans skapa ett mer studentanpassat Malmö. Förändringen innefattar en rad områden som trygghet och arbete. Projektet har precis kommit igång och är ett projekt med resultat ur ett långsiktigt perspektiv. Vad är svårast/roligast med arbetet? – Det svåraste är att ha många bollar i luften och vara på tusen ställen samtidigt utan att det påverkar effektiviteten i arbetet. Problemen jag skall lösa tar aldrig slut och att ta med jobbet hem är svårt att undvika. Det roligaste är att ha ett entusiastiskt arbetsgäng som stöttar mig och ger den bekräftelse en ordförande behöver. Varför är just du lämplig som studentkårens ordförande? – Jag har goda ledaregenskaper, lyssnar och förklarar och försöker alltid utveckla organisationen på ett kreativt sätt. Det är svårt att svara utan att låta pretentiös, men jag tror att det faktum att jag blivit omvald talar för sig själv. Vilka är dina arbetsuppgifter? – De är svåra att definiera, då jag valt ett brett fält av arbetsområden. Jag leder styrelsemöten, representerar studenterna i olika sammanhang, möter högskoleledningen, driva igenom svåra studentärenden och driver projektet »Malmö studentstad«. Hur ser drömvisionen ut för högskolan och studentkåren och hur kan du nå dit i ditt arbete hjälpa till att nå dit? – Malmö högskola är ett ungt lärosäte som befinner sig under utveckling. Detta främjar modernitet och relevans i utbildningen. Studentkåren Malmö är ett verktyg för att säkra Malmö högskolas utbildningskvallite och se till att förändringar genomförs. Ett tajt samarbete mellan Malmö högskola och Studentkåren Malmö kan i bästa

fall fungera som en utbildningskvallitetskatalysator. Jag är länken mellan högskoleledningen och Kåren. Min uppgift är att avgöra vilka frågor som tas upp och det är i mitt intresse att högskolan höjer sin kvalité i alla områden som rör studenterna. Drömsituationen är att policydokumentet »Studenternas rättigheter och skyldigheter« blir kultur bland högskolans personal. Då skulle både Kåren och högskolan endast behöva fokusera på att förbättra och modernisera utbildningen. Vad är den mest akuta åtgärden ni tänker genomföra när höstterminen tar sin början? – Det absolut vikigast är att vinna studenternas förtroende, att de känner vår närvaro, att vi är tillgängliga och bryr oss om deras välmående. Vi måste lära känna studenterna för att kunna hjälpa dem på bästa sätt. Hur skall du/studentkåren arbeta för att till större del göra kåren synlig för studenterna och engagera fler? – Jag ska fortsätta utveckla åsiktstorgen som är mekanismen som synliggör kåren för studenten och fungerar som en plattform för oss att lära känna studenten.

Mahskara granskar ~ 16 ~


Vad kommer du att göra som studentkårens vice ordförande för att utveckla Malmö som studentstad? – Förra året påbörjade vi ett projekt som heter Malmö som studentstad. Projektet var från början Guidos vision och jag står helt bakom honom. Projektet innefattar Kåren, Malmö högskola och Malmö stad som huvudaktörer men vi har valt att även koppla privata aktörer till projektet som är till för att vidga möjligheterna för våra studenter. Vad är roligast respektive svårast med arbetet? – Roligast är arbetets utmaningar. Det svåraste är att få kommunikationen mellan studenterna och högskolan att fungera. Varför är just du lämplig att vara studentkårens vice ordförande? – Jag är strukturerad, lite hård och har förmågan att verkställa. Vidare tror jag på lojalitet, jag har fullt förtroende för min ordförande och för organisationen. Det är oerhört viktigt med förtroende i vårt allvarliga uppdrag som innebär att vi måste fungera som förebilder. Vi har en ganska dynamisk och lite komplex organisation eftersom det finns många faktorer vi måste ta hänsyn till, exempelvis samverkan, studentinflytande och jämställdhet. Kåren är en social verksamhet på många sätt och uppdraget är mycket osjälviskt. Vad ingår i dina arbetsuppgifter? – Jag själv sysslar med utredningar, formalia, riskhantering och omstrukturering. Utöver det övervakar vi representationsprocessen som tillsätter de studenter som representerar kåren på olika nämnder och organ. Därtill är vi kårens ansikte utåt och har en arbetsgivares ansvar. Men vår grundläggande uppgift är att se till att organisationen fungerar. Vi leder, dirigerar, ser till

Namn: Guido Guidos Uppdrag: Studentkåren Malmös Ordförande Familj: En dotter Ålder: 37 Beskriv dig själv med tre ord: Sverige, Mexico, El Salvador Vilket köksredskap skulle du vara: En mixer Intressen: IT, foto, fotboll Favoritmusik: All musik som har själ Bästa bok: Underbara dagar framför oss av Henrik Berggren

att saker fungerar till 100 procent och att ombuden och vi själva slutför våra uppgifter. Vi ser till att studenterna trivs i sin situation och har ett bra studentliv. Hur når ni då ut till studenterna, för det är en stor andel studenter som inte är nöjda med sin situation och inte har någon vetskap om kårens existens? – Just nu använder vi oss av våra sociala medier; Facebook, hemsidan, kolumnen och Mahskara. Men jag tror vi måste börja kommunicera med studenterna mun till mun. Det var därför vi instiftade åsiktstorget för att ha en nära kommunikationsplattform med studenterna. Vi måste börja fungera som ett företag med marknadsföring och profilering. Vi måste attrahera våra studenter och sälja en produkt som de kräver. Jag tror inte att medlemskap i en kår skall vara ett behov, det bör vara ett beroende. Vilket ärende är det mesta akuta som ni tänker åtgärda? – Utbildningskvalitén måste förbättras. På KS har studenterna exempelvis bara 4-6 lärarledda timmar i veckan. Det är otillräckliga timmar. Hur kan vi förvänta oss att Malmö högskola skall få bättre anseende om studenterna inte har någon tillgång till de lärarledda timmarna? Hur skall ni åtgärda problematiken? – Anledningen till de få lärarledda timmarna på KS brukar högskolan hävda beror på utbildningsdepartementet. Högskolan kan distribuera resurserna på annat sätt som det vill, jag förstår inte varför de inte gör det. Under de kommande åren måste vi kämpa för att högskolan skall distribuera dessa åtgärder på ett mera effektivt sätt. Jag tror att studenterna behöver dokumentera alla ärenden som missköts och rapportera dem till oss så att vi kan vidarebefordra dessa ärenden till högskolan. Det är först när studenterna informerar oss om sina negativa upplevelser vi kan åtgärda dessa ärenden tillsammans med högskolans ledning. Hur skall ni engagera fler studenter? – Vi skall genomföra fler aktiviteter, inte bara fester utan se till allas intressen och erbjuda varierande typer av aktiviteter.

Mahskara granskar ~ 17 ~

Namn: Mithun Manojkumar Uppdrag: Studentkåren Malmös vice ordförande Ålder: 26 Familj: Mamma, Pappa, yngre bror och mormor Beskriv dig själv med tre ord: Ordentlig, arbetsnarkoman och lojal Vilket köksredskap skulle du vara: Schweizisk armékniv Vilket djur skulle du vara: Drake, de är intelligenta, lojala och hedervärda djur Bästa med Malmö Högskola: Att de har ett starkt studentinflytande Intressen: Musik och littertur. Nietzsche, Darwin och Machiavelli Favoritmusik: Black Sabbath, My Dying Bride och Primordial


TOVE PYSSLAR TEXT/FOTO TOVE VESTERLUND

KLÄ EN LAMPSKÄRM Att sätta nytt tyg på en lampa är en enkel och billig sak man kan göra för att piffa till sitt hem. Som student har man ofta en tråkig IKEA-lampa eller två som man lätt kan fixa till. Själv köpte jag en lampa på second hand som jag tyckte kunde behöva lite färg.

Du behöver: En vit lampskärm Tyg Textillim Klädnypor Sax

Börja med att lägga tyget runt lampskärmen och klipp ut hur mycket du behöver. Tänk på att du ska kunna vika in ungefär 2 cm uppe, nere och där tyget överlappar. Sedan limmar du på insidan av lampskärmen där tyget ska sitta. Sätt dit tyget och sätt fast klädnyporna längs med skärmen. Glöm inte att vika tyget där det överlappar på baksidan! Ta först ena sidan, och låt det torka ordentligt. Sedan tar du lim på andra sidan och sträcker ut tyget så att det sitter fint. Även där måste du sätta fast klädnypor, annars kommer inte tyget sitta ordentligt. Om du har sträckt tyget ordentligt borde du inte behöva limma där det överlappar på baksidan, men om det sitter lite löst kan du limma lite där också. Klart!

Pyssel ~ 18 ~


ARCHITECTURE IN HELSINKI KB, 7 OKT

ANE BRUN

BRITNEY SPEARS

DIGITALISM

RIHANNA

HEATHER NOVA

FLOGGING MOLLY

VERONICA MAGGIO

WIZ KHALIFA

PALLADIUM, 8 OKT

MALMÖ ARENA, 11 OKT

KB, 11 NOV

KB, 5 NOV

FLEET FOXES

BILL CALLAHAN (SMOG)

KB, 9 NOV

KB, 19 NOV

MALMÖ ARENA, 31 OKT

KB, 20 NOV

BILJETTER OCH MER INFO: WWW.KULTURBOLAGET.SE

PALLADIUM, 21 NOV

Mahskara_2011.indd 1

11-08-23 11.54.55 På Lycknis kan du köpa både ny och begagnad kurslitteratur och söka bland tusentals stipendier och hitta jobb, praktikplatser och extrajobb. Om du skulle hitta billigare kurslitteratur någon annanstans sänker vi priset!

ullmanpr.se

HOS LYCKNIS.SE HITTAR DU BILLIG, BILLIG, BILLIG KURSLITTERATUR!

”Sedan jag började handla böcker på Lycknis så har jag fått bättre sex” fra

å Lycknis. kt p se

fri frakt på Ly

f

nis.se • Allt id

l t id

ck

k Lyc

Gå in på Sydsvenskan.se/studentpris

is.se

• A l l t id f r i f ra

å

· En slarvig lagning av ett cykeldäck · Ett par jeans på second hand · En biobiljett om någon ställer upp med 10 kr · En förrätt på en hyfsad restaurang · Sydsvenskan varje dag

T

på Lyc kn

e s.s ni

ri

Vad får en student för 89 kr/mån?*

Al

FRI FRAK kt

p

Vinn en Ipad 2! Gå in på facebook.com/lycknis 91x132 mm_Lycknis.indd 1

INKONST, 21 OKT

* Månadsgiro 89 kr/mån. Helår 899 kr. Priset gäller studenter vid universitet/

* Månadsgiro 89 kr/mån. Helår 899 kr. Priset gäller studerande på minst halvtid vid universitet/högskola högskola i Skåne, boende i eget hushåll. Om du har några frågor, skicka e-post i Skåne, boende i eget hushåll. Om du har några frågor, skicka e-post till kundservice@sydsvenskan.se till kundservice@sydsvenskan.se eller 00. eller ring 040-93 41 00. Erbjudandet gäller t o ring m 31 040-93 december41 2011.

2011-08-23 15.39 Studkampanj_90x140_v1.indd 1

11-06-21 09.21.23


STUDENTKÅREN MALMÖ

GÖR DIN RÖST HÖRD PÅ ÅSIKTSTORGEN Torgen (T!) startade för ett år sedan efter en idé och vision från vår alldeles egen kårordförande Guido Guidos. Visionen var; »Varje students röst ska göras hörd och varje student ska höra Kårens röst!« och utmynnade i idén om att skapa ett forum där vi på Kåren kan ge studenterna chansen att ventilera sina åsikter på ett avslappnat sätt på sin egen fakultet och på detta sätt öka studentinflytandet så att alla studenter känner att deras röst blir hörd och att det i förlängningen leder till förändring. Torgen anordnas en gång i månaden och håller till på entréplan på respektive fakultet (plattan på Kranen). Torgen har olika teman varje gång. Höstens teman kommer vara »Lär känna din Kår« och »Malmö studentstad«. Det kommer också att finnas marknadsundersökningar, gratis saker och info om kommande evenemang. Så klart serveras FIKA på alla torg!

Studentkåren Malmö ~ 20 ~

Torgen är ett utmärkt tillfälle för dig som student att göra din röst hörd. Här är allt tillåtet; skrik, gråt eller skratta ihop med oss. Du kan även passa på att ta reda på dina rättigheter och skyldigheter, vinna roliga priser i dumma tävlingar och träffa nya vänner. Varje månads T! avslutas med en fest i sammabete med »Festmästeriet Malmö«. Håll ögonen öppna efter just ditt T! och ta tillfället i akt att påverka både din utbildning och ditt studentliv. Du är alltid välkommen till torgen, fika och häng med oss. LP

T! KALENDER Orkanen (LS) 27/9 20/10 29/11 13/12

Hs: 21/9 19/10 24/11 13/12

Kranen (TS,Us och K3) 28/9 26/10 30/11 13/12

Ks: 22/9 25/10 23/11 13/12


The Greatest Thorn to Education:

Bureaucracy August 22nd – Malmö högskola and Studentkåren Malmö received its new international students with a sense of hospitability that has always been characteristic within Sweden’s learning institutions. It is therefore highly dismal that this characteristic does not extend to the Swedish Migration Board. Its latest regulation – one that requires biometric data to be submitted prior to travelling to Sweden – has resulted in a massive backlash from numerous institutes of higher learning. Malmö högskola has unequivocally castigated this decision, and the Student Union is honoured to stand by them against this case of absurd bureaucracy. The notion that our 70,000 SEK fee-paying Bachelor students (120,000 SEK for Masters) are now burdened with the asinine task of journeying countless distances to a Swedish Embassy that possesses such equipment – thereby utilizing further monetary resources – is an insult to the well being of our students, and therefore an affront to the Student Union. Ironically, the government has been outspoken regarding its goal to further internationalize its education realm. Yet, they remain passive in the face of this matter. The university and the union, on the other hand, will not stand idle. This fight is far from over. At the moment of this writing, numerous individuals are toiling away to seek manners to mitigate this problem. Bureaucracy may hinder our work, but it will not halt our mission. This debacle will be resolved. MM

KOLLA IN KÅRENS NYA HEMSIDA: http://malmostudenter.se

ORDFÖRANDEN HAR ORDET Ett nytt läsår har börjat, för Malmö högskola. Det för med sig en ny rektor, för Studentkåren Malmö ett nytt arbetsgäng och för mig personligen en ny utmaning – att på nytt leda Studentkåren Malmö till framgång och att överträffa det som åstadkoms föregående läsår. Ett år har gått utan kårobligatoriet och det är två år kvar till kårstatusansökan måste lämnas in för andra gången. Omställningen har onekligen påvisat svagheter hos samtliga studentkårer runt om i landet då majoriteten av dessa har visat svaga medlemskapssiffror efter det gångna året. För att en kår ska kunna fortsätta bedriva sin verksamhet måste den ansöka om kårstatus vart tredje år. För att få ansökan beviljad krävs det legitimitet. Legitimiteten mäts i form av medlemsantal och medlemsantalet visar hur bra förankrad en kår är hos lärosätets studenter. Kårobligatoriet har varit ett hett ämne i riksdagens talarstol sedan slutet av 60-talet och det har sedan dess lutat åt ett avskaffande av densamma. Det var inte något nytt förslag som dök upp och klubbades igenom i plenum från ingenstans den 19:e juli 2009. I närmare 50 år har frågan varit på tapeten och ändå lyckades kårerna bli tagna på sängen. Studentkårerna var inte beredda för omställningen trots att dessa fick ytterligare ett år för att omstruktureras innan beslutet skulle verkställas. Kårernas analys– och reaktionsförmåga hade förslöats av dimridån av en fiktiv legitimitet, vilket orsakade en förblindande bild av att sitta säkert. Omställningen påvisade att graden av förankring, som de flesta kårerna har haft hos sina studenter, egentligen har varit alarmerande låg. Så pass låg att rutiner för att ta hand om kårer som förlorar sin kårstatus utvecklas av Sveriges Förenade Studentkårer, SFS. Kårobligatoriets avskaffande är en renässans för kårsverige. Nu är det nya tider och studentkårerna måste tänka om; göra en ärlig analys av organisationens brister och våga röra om i sina strukturer. Det är inte längre möjligt att förlita sig på att medlemmarna automatiskt ska trilla in och därmed få gratis legitimitet. Medlemskap är en bieffekt av legitimiteten. Legitimitet är det som en kår ska sträva efter. Legitimiteten är förtroendet som studenten har för sin studentkår. Känner studenten att kåren finns för dem, kommer studenten att visa sitt förtroende genom att bli medlem. Ett år efter mitt tillträde som ordförande för Studentkåren Malmö känner jag mig väldigt stolt över att kunna leda en organisation vars personal ser studenten som en medmänniska och inte som en potentiell medlem. Studentkåren Malmö har förstärkt sina interna strukturer, utökat kontakten med omvärlden men framförallt knutit en närmare kontakt med studenterna.

SKRIBENTER GUIDO GUIDOS MITHUN MANOJKUMAR DIEGO ALFARES LENA PETERSSON

| | | |

ORDFÖRANDE VICE ORDFÖRANDE STUDENTOMBUD STUDENTOMBUD

GUIDO GUIDOS

Studentkåren Malmö ~ 21 ~

guido.guidos@karen.mah.se


HAR GRANNEN BYTT LÖSENORD IGEN?

comviq.se

Studenterbjudande

för dig på MalMö HögSkola:

10%rabatt på alla kurser och föreläsningar! Grynbodgatan 20, 211 33 Malmö 040-10 01 60, malmo@sv.se

www.sv.se/malmo

Jobba med mahskara? kom in på nästa redaktionsmöte eller skicka ett mail till mahskara@karen.mah.se för mer info www.mahskara.com

MOBILT BREDBAND UTAN ABONNEMANG ELLER BINDNING Du surfar en dag för 29 kr, en vecka för 89 kr eller en månad för bara 219 kr. När du inte använder det kostar det inte ett smack.

Universitetskyrkan ...finns till för dig som är student - för enskilda samtal om livsfrågor, identitet, relationer, mening, tro, studier och mycket mera. Vi har absolut tystnadsplikt och tar även emot bikt. Under terminstid erbjuder vi ekumeniska studentgudstjänster.

Startpaket 199 kr. Modemet är operatörslåst. Modemhastighet upp till 6 Mbit/s. Dag (1 GB), Vecka (3 GB). Månad (5 GB), Månad Plus, 269 kr, (20 GB). För mer info se comviq.se. Comviq marknadsförs av Tele2.

Kent Wisti, mobil 0708-25 12 11 • kent.wisti@mah.se Bengt Nilsson, mobil 0706-21 15 51 • bengt.m.nilsson@mah.se


Mjölk är ett av världens mest ursprungliga, och viktigaste, livsmedel. Men det är inte alla förunnat att få färsk mjölk. Det gäller särskilt i länder där det är svårt att producera och, framför allt, distribuera mjölk utan att den påverkas negativt av det varma klimatet. På Tetra Pak jobbar vi med produkter och systemlösningar som bland annat ser till att människor har tillgång till mjölk i skyddande förpackningar. Det låter enkelt, men kräver smarta idéer och högteknologiska lösningar som hela tiden måste förfinas och utvecklas. Titta gärna in på vår hemsida och läs mer om vad vi och våra ingenjörer gör för att skapa en bättre framtid för både människor och miljö, eller som vi också uttrycker det: PROTECTS WHAT´S GOOD.

Tetra Pak, och PROTECTS WHAT´S GOOD är varumärken som tillhör Tetra Pak Gruppen. www.tetrapak.com

BYSTED

NEXT STEP FÖR DE FLESTA ÄR DET ETT GLAS MJÖLK. FÖR DIG ÄR DET HÖGTEKNOLOGI. TETRA PAK


Ebba Forsberg – med musik från hjärtat

TEXT EVELINA MALTESON

E

FOTO NADIA MONTES

bba är mycket tillmötesgående, och stannar till på väg på semester i Malmö bara för att kunna göra en intervju för Mahskara. Vägarna är inte riktigt snälla, och Ebba är i stan senare än planerat då de flesta caféer är stängda. »Om det inte är konstigt kanske du kan komma hem till mig?« sms:ar jag en timma innan avsatt tid. Ebba är inte den som är den, och sextio minuter senare sitter hon i soffan och bläddrar i en Mahskara, i mitt stökiga kollektiv på Sorgenfri. Hur blir nya skivan? – Inte som jag tänkt mig, men det blev någonting annat. Jag skall börja med andra projekt och det kändes som att jag var tvungen att göra plattan innan jag kan gå vidare. Den heter nog Falling Folding Flipping Feeling. Jag vet inte, men kanske är den ett musikaliskt avslut, säger Ebba. Hon är klädd i svart topp och gröna khakibyxor, en klädsel lika avslappnad som

Ebba själv. Ebba har tidigare skrivit på engelska och svenska, men plattan som släpps i höst är engelskspråkig. Albumet är producerat av Andreas Dahlbäck som också är inblandad på Ta min vals-plattan. Hur ser din arbetsprocess ut? – Jag gör på lite olika sätt, men blir alltid väldigt absorberad av det jag tar mig för. Det är oftast befriande att komma till punkten då man börjar jobba med andra, det här är annars ett ensamt jobb. Jag tycker att det är jättejobbigt att skriva, men jag måste. Min man som har lite svårt att förstå sig på mig frågar mig ofta varför jag håller på med någonting som är så jobbigt, berättar Ebba och rättar till en hårlock med handen. Idag kommer inspirationen ofta från det känslomässiga planet. Texterna är inte dokumentära, men känslorna kan vara det. Jag är en dramatisk men väldigt positiv person, så jag använder mig av mina starka känslor. Det handlar om att vara instängd Intervju ~ 24 ~

och våga släppa taget. Som en livslängtan. På något sätt måste det alltid vara äkta, jag måste alltid hitta kärnan. Det blir tyst en liten stund och Ebba fäster blicken på himlen utanför. Hon ler lite och barnröster från gården klingar in genom den öppna balkongdörren. Så är visionen med din musik att den skall vara äkta? – Allt som händer är ju äkta, man kan inte gå och vänta på att något äkta skall hända. Medan verkligheten pågår kan man gå omkring och vara ganska avstängd och försumma all den där tiden av att känna och leva sitt liv. För mig har det inte så mycket med musiken att göra. Jag har väldigt svårt att göra saker utan att ta dem på allvar. Om det inte känns kul blir det inte bra. Jag måste känna, vara på gränsen för att jag ska få en kick. Annars blir jag blasé och förlorar skaparlusten. Ebba är född på Söder i Stockholm,


men familjen flyttade till Västindien då hon var fem. Föräldrarna arbetade för FN och flyttade sedan vidare till Sydafrika. Ebba bosatte sig sedan åter i Sverige som tjugoåring. – Jag hade läst svenskt gymnasium på brevkurs och tog en paus när jag kom hem. Sen började jag med musik. Jag läste ekonomisk historia, stadskunskap och så gick jag på lärarhögskolan vid Stockholms universitet. Jag tyckte ekonomisk historia var kul, men det berodde nog på att jag inte hade några ambitioner. På lärarhögskolan blev jag fruktansvärt besviken för det var så jävla dåligt. Det fanns ingen sammanhållen idé, några jätteduktiga föreläsare men ingen uppföljning. Det var ingen som brydde sig om att säga om man gjort någonting bra eller dåligt. Utan feedback blev jag skoltrött. 2007 gjorde Ebba turné och släppte en skiva med Bob Dylan-låtar tolkade på svenska. Det projektet och senare en svensktolkad Leonard Cohen gjorde hon tillsammans med Mikael Wiehe. Hur kommer det sig att du valde att tolka just Cohen och Dylan? – Dylan valde jag inte själv, fast jag är uppväxt med honom. Mikael frågade om jag ville göra några gig med honom och tolka Dylan. Det var kul, men jag tyckte det var en större utmaning att tolka Leonard Cohen. Dylan har tolkats massor av gånger, det känns inte jättefräscht. Cohen däremot är extremt utmanande att sjunga, han sjunger inte sina låtar utan melodierna är helt annorlunda. Hans lyrik är jättesvår att översätta, men hans texter är några av de bästa som någonsin har skrivits. Det var en utmaning, men det blev väldigt bra texter. Har du alltid velat bli artist? – Det har nog bara blivit så. Jag tror det är så livet fungerar, man tror att man har kontroll över allting men det har man inte. Självklart krävs viljan, jag har dragits till musiken som mitt forum och jag har kunnat språket på något sätt. Kanske hänger det ihop med att jag alltid känt mig utanför. I Västindien var jag och mina klasskamrater så här nära varandra, säger Ebba och illustrerar genom att haka fast sina fingrar i varandra. Hon tystnar och tar en klunk vatten ur ett glas jag pinsamt nog märker är måttligt diskat. – Man hade samma tonårsproblem. Så flyttade vi till Sydafrika och det var lätt att ta sig in i gruppen, men det var aldrig min kamp, mitt land eller mina morföräldrar det handlade om. På samma sätt känns Sverige. Jag känner mig som en ingenmansmänniska i ett ingenmansland som råkar bo i Sverige. Då har musiken varit mitt land.

Om du önskade dig något just nu? – En stor önskan alltså? Inte middag typ, säger Ebba och ler med mungipan. Nu låter jag inte att det är så stort men jag skulle önska att människor började bry sig om varandra på riktigt. Jag tycker inte att vi tar hand om varandra. Det är sorgligt. Klockan har närmat sig halv åtta och Ebba har en hungrig familj som väntar. Vi hinner med ett par bilder innan vi tar farväl och Ebba spankulerar ut genom min port, mot nya äventyr.

Intervju ~ 25 ~

Fakta Namn: Ebba Forsberg Bor: Stockholm Gör: Skriver och sjunger musik Diskografi: Been there -97, True love -01, Ebba Forsberg -06, Dylan på svenska (Tillsammans med Mikael Wiehe) -07, Ta min vals -09. Vad skulle du ta med dig till en öde ö? En jättebra bok, ett gäng ljus av olika slag och en stor härlig fårskinnsfilt. Bästa bok: Just nu Patti Smith-biografin. Eller Ghandis böcker. Vilken person levande eller död hade du velat dricka te med? Jag hade inte velat träffa en artist, artister ska man inte träffa. Jag skulle nog välja Ghandi. Han är så mycket nutid att vi hade nog hade kunnat förstå varandra. Jag är fascinerad över att en människa kan ha sådan dragningskraft att dra till sig människor utan att bruka något våld över huvud taget.


RUNDTUR

Turistpolitik i en fiskeby Det är varmt i den lilla fiskebyn på Kreta. Över trettio grader fast klockan är åtta, middagstid för turister som lagt sig till med kontinentala vanor. Öppna restauranger, tavernas, kantar fiskebyns enda gata – målar den med dofter och stillsamt sorl. Knappt någon är fullsatt. Det är inte maten det är fel på. Inte heller servicen eller antalet turister på besök. Nej, boven heter turistpolitik. TEXT/FOTO EVELINA MALTESON

Greenhousen ligger lite utanför byns kärna. Många odlar även under sommarmånaderna.

Fiskebyn har ungefär 600 invånare och ligger på Kretas sydkust. Närmsta stora ort är Heraklion. Turistsäsongen varar april till oktober och de flesta som bor i byn arbetar på hotell eller restaurang under sommarsäsongen. Under vintern livnär sig många genom att odla grönsaker i sina så kallade Greenhouses. Man klarar sig, men lönerna är långt under minimilönen i Sverige. – Jag tjänade ganska bra innan – när jag jobbade på ett annat ställe, berättar Adonis som är uppvuxen i byn. – Då fick jag 40 euro per kväll. Det bör has i åtanke att en arbetskväll börjar klockan fem, och varar tills de sista gästerna går hem, vilket kan vara allt mellan klockan ett och tre. Detta blir en lön om 4 kronor i timmen. – Jag arbetar varje dag. Jag ser bara min familj en gång om dagen. – Det är tråkigt, säger jag lite tafatt. – That’s life, säger han, fimpar och rycker på axlarna. Rundtur ~ 26 ~

Stavros är pizzabagare på snabbmatsstället i byn som har gratis internet. – Jag har arbetat här i sju år. När jag började här var allt annorlunda. Vi stängde aldrig förrän sju på morgonen. Nu stänger vi oftast två. Det var annorlunda för hela byn, varje bar var fullsatt. Men då var det fler ungdomar här. Nu är det mest barnfamiljer på hotellet och de stannar hellre där än går ut och äter. Och de festar inte som ungdomarna gör, säger han. Det är varmt på Pizzerian. Han smuttar på sin frappe, kallt Néscafe med is. Grekernas inofficiella nationaldryck. – Vad tror du kommer hända? frågar jag. Han rycker på axlarna igen. – Vi kommer nog att få stänga.


Många skyltar är textade på svenska för att underlätta för turisterna. »Barns mat och vin är grattis.«

I byn ligger två stora hotellkomplex som drivs av ett svenskt respektive ett italienskt bolag. Båda hotellen erbjuder All Inclusive-resor, vilket innebär att måltider och dryck inkluderas i priset. Konceptet gör att många turister väljer att stanna på hotellet och äta istället för att utforska utbudet i byn. Utflykter och aktiviteter arrangeras också på hotellet och konkurrerar med inhemska arrangörer. Det är de stora bolagen som slussar turisterna till Grekland i första hand. Bolag som också har makten att bestämma vart vilken typ av turister skall åka. Barnfamiljer till mindre lugnare orter och partysugna ungdomar till större festorter. Färska siffror visar att Grekland är trea på topplistan för vart turister helst åker på semester, och en regnig svensk sommar ledde dessutom till rekordmånga sålda resor på resebolagen. De flesta av dessa resenärer väljer inte All Inclusive, men desto fler lägger till det när de kommer till resmålet. Hur stort ansvar skall då läggas på bolagen för en fungerande infrastruktur i de små turistorterna? Att fiskebyn nästan uteslutande lever på turism är ingen hemlighet, inte minst skandinaviska turister. Det är inte ovanligt att menyer och skyltar är textade på grekiska, engelska och svenska. Det är tillrättalagt, nischat för att passa turisternas bekvämlighet. Utan turisterna skulle fiskebyn vara en spökstad. En spökstad om vilken det redan kan skönjas varsel i ett otal nedlagda restauranger, barer och affärer lämnade vind för våg. Men om turisterna tillbringar all sin semestertid på hotellkomplexet, spelar omgivningarna kanske mindre roll. När jag kontaktar det svenska hotellbolagets pressinformation och frågar om de för något

arbete för att gynna de inhemska entreprenörerna får jag en länk till bolagets hemsida där deras övergripande policy står att läsa. Bolaget utger, i korta ordalag, sin verksamhet för att alltid utgå från hållbarhetsaspekten, både gällande den egna verksamheten och i samarbete med lokala partners. Det står också att bolagets hotell arbetar efter EU:s miljömärkning, den hårdaste miljöcertifiering som finns för hotell idag. Man undrar hur hårda kriterierna är, då hotellets sopor ligger slängda bakom huset som tjänar som bostad för hotellets anställda. När säsongen är slut bränns soporna upp. Och All Inclusive bidrar väl knappast till en hållbar infrastruktur? På grund av en allt mer utbredd turism har begreppet »Eko-turism« uppkommit. Ordet myntades 1983 av Héctor Ceballos-Lascuráin vid internationella naturvårdsunionen (IUCN). Syftet är att bidra till en hållbar utveckling genom att se till områdets ekologiska begränsningar och lokalbefolkningens välbefinnande. Ett kvalitetsmärkningssystem har utvecklats med krav som olika turismarrangemang måste uppfylla. Det är ett steg på vägen. För vem är intresserad av att åka var som helst i världen, till en plats som liknar hemma med mat, service och språk? Och är det rätt att gynna en turism som tär på landets resurser och inte ger avkastning i form av inkomster?

Grekland har haft dålig kontroll över sin ekonomi sedan valutaväxlingen till euron. Då landet under en lång period levt över sina tillgångar, har det blivit folket som fått lida för det. Löner för statligt anställda har sänkts drastiskt, förmåner har dragits in och punktskatter höjts. I den lilla byn märks knappt det grekiska ekonomiska krislaget av. Taxistrejken är dock ett faktum, endast ett par bilar trotsar strejken och kör mellan fiskebyn och de nära omkringliggande byarna. Missar man bussen kan det bli till att stanna över natten. Vad som också skvallrar om dålig koll på ekonomin är de hundratals husstommar som står som skelett utmed Kretas vägar. Finansiärerna har fått slut på pengar under byggnationen och lämnat de halvfärdiga husen åt sitt öde. Som det ser ut idag gynnar en mycket liten del av turismen i orten det Grekiska folket. Hade det inte kunnat vara en hjälp i krisläget att samverka »på fältet« för att hjälpa till ekonomiskt? Visst betalar de stora bolagen skatt – skatt som försvinner rakt in den ekonomiska krisen. Pengar folket alltså inte ser röken av. Visst är det naivt att tänka så, det handlar i slutändan alltid om pengar, och för de stora bolagen finns det lite vinning i att gynna de inhemska entreprenörerna. Mycket mindre än i att fortsätta på All Inclusive-banan. Vilken typ av turism är vi ute efter? Om den genomsnittliga turisten ser insidan på ett hotell en vecka börjar i alla fall jag ifrågasätta meningen med turism.

Många husstommar är lämnade längs vägarna då dess finansiärer fått slut på ekonomiska tillgångar.

Fotnot: För att inte skada källor har skribenten valt att utesluta exakta ortsangivelser och namn. Personerna i reportaget heter egentligen någonting annat.

Rundtur ~ 27 ~


KULTUR

Les Misérables:

OLYCKSBARN PÅ OPERAN TEXT REBECKA AHNELL

FOTO PRESS

När Victor Hugo 1862 släppte romanen Les Misérables fick den häftiga reaktioner. Kritikerna sågade den skoningslöst och idag betraktas den som ett av de viktigaste litterära verken genom tiderna. Musikalen som är baserad på romanen brukar kal�las Les Mis och sätts nu upp på Malmö Opera. Les Mis har spelats upp runtom i världen i 25 år nu, men vad som är unikt denna gång är att Malmö Opera nu fått tillåtelse att göra ändringar i scenografin, alltså ändra danskoreografier, uttryck och liknande. Musiken är dock densamma som i tidigare uppsättningar, översatt till svenska. Jean Valjean, som är historiens huvudperson, blir i början av berättelsen villkorligt frigiven från fängelset där han som straff för att ha stulit bröd fått spendera 19 år av sitt liv. Han lyckas mot sina odds få husrum hos en biskop som vill ge honom en andra chans i livet. Jean Valjean missbrukar dock dennes förtroende och rymmer snart med biskopens silver. Han blir snart infångad och förd tillbaks till biskopen med silvret, men då överraskar biskopen Valjean. Biskopen säger till polisen att Valjean har fått silvret av honom så att han får stanna i frihet. När poliserna gått säger han till Jean: Du får silvret, men då måste du använda det till att förändra ditt liv till det bättre. Detta är stunden då Jean Valjean ändrar sin attityd till omvärlden och bestämmer sig för att han nu ska vara den som styr sitt liv. Historien är från början till slut fylld med olika karaktärer, alla med sin historia. Händelser avlöser varandra och det gäller att hänga med i berättelsen. Les Misérables kan beskrivas som en historia som visar hur människors verklighetsuppfattning och sätt att leva sina liv kan se helt olika ut, och hur detta påverkar människors karaktär. Polismästaren som empatilöst alltid rättfärdigat sina handlingar utifrån lagen kan i insikten om att en förbrytare under ytan är en hjälte gå under när han inser det. En tjuv kan bli borgmästare, hjälte och förändra framtiden för många andra om en enda människa överraskar genom att tro på honom när ingen annan gör det. Regissören Ronny Danielsson bidrar med förändringar i scenografin. En av de uppdateringar musikalen fått är sättet prostitution framställs på. Som de flesta är medvetna om idag är detta en av de få slaveriformer som fortfarande existerar i alla samhällen. Fantine är Kultur ~ 28 ~

mamman som tvingas till prostitution för att kunna försörja hennes dotter, Cosette. I tidigare uppsättningar av Les Mis har Fantines möte med bordellvärlden framställts med humor och gett en lättsam bild av prostitution. Denna gång lyfts en annan scen fram för publiken. De prostituerade skuttar inte längre omkring med fräscht rödmålade läppar i flirtig extas, utan framställs istället på ett mer verklighetstroget sätt: som de maktlösa olycksbarn de är. Musiken är översatt till svenska och en upplevelse i sig, men för max intryck ger jag tipset att läsa på storyn en smula innan du går in i salongen, för det är en historia som är värd att helt och hållet hänga med i. Les Misérables kommer spelas på Malmö Opera från den 16 september till den 12 februari 2012.


KLÄDOTEKET – helfräsch variation För mer plats i garderoben och högre saldo på kontoutdraget, sväng inom klädoteket i höst. Ett nyöppnat klädesbibliotek med accessoarer, skor och kläder från i stort sätt hela stilskalan har nu öppnat i Malmö. Hur bra som helst för alla studenter vars bankkonto eller utrymme inte riktigt tillåter en experimentell fashionistas obligatoriska förråd av outfits. Nu kan du leva som en äkta glamourtant och aldrig bära samma plagg två gånger utan nonchalant lunka fram till kassan tre gånger i veckan och säga de magiska orden: »Ta det på kortet.« Dessutom kan du göra allt detta med gott ekosamvete, de plagg du lånar tvättas och hängs tillbaka när du lämnar tillbaka dem igen. Idén med ett klädotek känns väldigt passande i tiden, inte bara för studenter. Vissa saker, som mode till exempel, värderas högt av många. Samtidigt tycks det vara ett intresse som innebär både snålare med pengar i plånboken och mindre plats i lägenheten (klädesberg verkar ha en inbyggd strävan att växa). Men med allt ont kommer något gott. Om det inte hade varit för dessa klädesberg skulle vi ju aldrig haft anledning att få vistas i den plats vi alla längtar till: tvättstugan! För att få reda på mer om Klädoteket och de kluriga personer som hittat på konceptet besök hemsidan: www.kladoteket.se. RA

Linus sätter pennan mot strupen Det här blir sista gången jag skriver den här spalten. Jag ska nämligen sluta på Mahskara. Vissa gråter, andra jublar. Mer dramatiskt än så är det inte. Det är inte som att jag ska jobba av någon uppsägningstid, det är inte som att någon upprörd chefredaktör kommit in på redaktionen och viftat med hela handen, pekat på mig och skrikit »Nä, nu jävlar Linus. Pack your stuff och lämna omedelbart«. Det är helt odramatiskt avsked på eget bevåg alltså. Jag lämnar inga större avtryck efter mig, mer än de pennor, block och den bekväma skrivbordstol jag planerar att sno med mig som avskedspresent (om det saknas en Apple Mini på redaktionen så var det inte jag, jag lovar!). (censurerat) (censurerat)

Handling bakom orden – student på MAH släpper roman Den 1:a september släpps romanen Ingmar Bergman kände aldrig skuld, vilken blev ratad av de stora förlagen med motiveringen att boken är svår att genrebestämma. Författarinnan Maria Bielke von Sydows ambition att publicera sin bok förändrades dock inte av detta, hon var från början medveten om att hennes bok inte har samma karaktär som de böcker som brukar fylla hyllorna i affärerna. Just detta är däremot en av anledningarna till att hon skrev boken. Maria har en egen definition på vad en bra läsupplevelse innebär och detta recept är enligt henne ett större utrymme för läsarens egna livs- och känslomässiga referensramar och intelligens. Romanen har fått en struktur hon saknat i tidigare litteratur och hon beskriver skrivstilen som enkel och okonstlad realistisk samtidsprosa. Lösningen till publiceringen fann hon i att starta ett eget förlag.

Bielke von Sydow har läst skrivkurser vid Malmö högskola som hjälpte henne i den litterära riktning hon bestämt sig för att hennes liv nu skulle ta. Debutromanen är en skildring av ett antal människors berättelser vilka på olika sätt flätas samman. Genomgående för samtliga är skuldens närvaro och hur denna tar plats i karaktärernas vardag, vilken påverkan den har på hur deras liv formas och hur den ger eko på deras prestationer och produktivitet. Ett tungt ämne kan tyckas, men lika mycket som budskapet rör allvaret i livets påfrestningar finns också den lättsamma och befriande insikten om att livet är nu. Makten över sitt liv och att leva sina drömmar kan avgöras i valet om handling eller passivitet. Om du vill kontakta författaren gör du det på bimaforlag@spray.se. Boken släpps i Hamrelius bokhandel i Malmö, mittemot Åhlens. RA

(censurerat) Som ni märker så är delar av det som är min sista spalt kraftig censurerad. Det tycker jag är kittlande spännande att man efter månader av experimenterande hittade gränsen för vad som är publicerbart i en högskoletidning. Det har alltid varit min grej att testa gränser, vilket har varit extra roligt här på Malmö högskola då folk trots sin ringa ålder blir så upprörda över det. Jag fick nöjet att intervjua nya rektorn i det här numret. En mycket trevlig timme med en man som verkligen verkar ha ambitionerna att kicka Malmö högskola i rätt riktning. Jag ville inte säga det där och då för det kändes inte så väsentligt eller egentligen inte särskilt viktigt heller, men för mig är drömmen om den perfekta Malmö högskola väldigt enkel: Sluta ta in humorlösa studenter! Nä, men skämt åsido (eller skämtar han?). Sedan ska ju inte jag dra alla över en kant, för Malmö högskola består fortfarande av en majoritet av sköningar. Att jobba med Mahskara har varit skitroligt och jag tror säkert att redaktionen som kommer efter mig kommer ha lika roligt, vidga sina vyer och få en bra erfarenhetsknuff på vägen ut mot den journalistiska karriären. Men var beredda på att med jobbet och ansvaret kommer också en bitter eftersmak. Som humorlösa studenter, en kår som segar med textinlämning (men jag älskar er ändå!) och grejer som saknas på redaktionen. Och jag har inte någon aning om vad som hände med den där Apple Minin. Jag lovar. Tack för mig!

LINUS BJARNELO

Kultur ~ 29 ~


LJUDUPPTAKTER

S.K.U.R.Karna

är tillbaka TEXT/FOTO NADIA MONTES

K

lingar namnet S.K.U.R.K bekant? Så heter det svenska metalbandet som sjunger på vår kära dialekt, skånska. Bandet bildades 2002 i Malmös pulserande hjärta, Möllan. S.K.U.R.K består av fyra medlemmar: Jörgen Lindhe (sång), Anders Francke (bas), Sören Sandved (gitarr) och Martin Brorsson (trummor). Idag, denna varma, gråmulna onsdag i juli, är det Lindhe, som han kallas, som jag har stämt träff med på S:t Knuts torg för att vandra vidare till en närliggande kyrkogård. Man kan ju undra varför just kyrkogårdar har en speciell betydelse för honom? – Njaa, det är väl en bra plats, en najs plats att tillbringa sin tid på. Det är stilla och lugnt. Man har lite lugn och ro. Man slipper en massa folk liksom, massa levande, svarar han med glimten i ögat och svär sedan åt en stackars fågel som tjoar i bakgrunden. Som tonåring spelade han gitarr i ett av Sveriges första death metalband, Obscurity som numera har fått kultstatus. Så då måste hans över tjugo år

långa erfarenhet ha påverkat hans nuvarande band. – Vi startade S.K.U.R.K för att vi kände ett stort behov liksom. Det var inte för att vi trodde att någon ville lyssna på oss utan det var enbart ur ett egoperspektiv och kände att »nämen nu måste jag sjunga på mitt eget språk och min egen dialekt«, svarar han tillbakalutat på gräsmattan. – Detta är första bandet jag sjunger i, fortsätter han. Jag har alltid spelat gitarr i andra band och då har man skrivit låtar på engelska. Detta kändes ju att det var på riktigt. De andra banden kändes ju som att det också var på riktigt såklart när man håller på med dem men det här kändes som ett steg närmare på riktigt. Och vi hoppar inte på någon jävla trend utan det kändes som att man gjorde någonting som inte någon annan gjorde, så det var ju skönt. Tror du att ni kan nå en bred lyssnarkrets? – Nja, det är inte därför man håller på, för att man tror att man ska hitta någon bred grej. Jag tror inget band, Ljudupptakter ~ 30 ~

»På den första skivan är det speciellt en av låtarna, »Dött kött« som har blivit väldigt populär men också hårt kritiserat av bland annat feminister.«


inte inom hårdrock i alla fall, startar för att man tror att det ska finnas tusentals människor som älskar den musiken man sysslar med, säger Lindhe, utan de flesta som spelar och är hängivna, de gör det för sin egen skull. Sen är det ju roligt om det finns några som tycker om musiken. Annars så får man nog slänga sig in i någon annan musikgenre som typ schlager eller någon slags dansmusik. Vem är det som skriver texterna och musiken? – Alltså, den här första skivan vi släppte då, för något år sen, där gjorde jag väl rubb och stubb. Den här nya skivan, där har jag väl gjort till 98 procent, haha. Jag har gjort alla texter, nästan all musik, ja, all musik. Där är en som har skrivit med på en låt. Texterna handlar om väldigt olika saker som hänt både honom själv och hans omgivning. Det är även mycket saker som han funderar mycket över eller bara allmänt retar sig på för att därefter skriva ner det. Han säger att den nya skivan är ännu mer

självutlämnande än den förra. – Den förra tyckte jag var väldigt självutlämnade, fortsätter han funderandes. – Sedan har jag flätat ihop en massa ord och sådant. Men nu har jag nästan skippat det lite utan nu är det nästan mer rakt på rödbetan. Folk ska fatta liksom, det behöver inte vara så mycket trams. In your face, the hard truth, svarar han med sin säviga skånska och samma avslappnade attityd. På den första skivan är det speciellt en av låtarna, »Dött kött« som har blivit väldigt populär men också hårt kritiserat av bland annat feminister, på grund av textinnehållet och av den anledningen bojkottats av exempelvis P3 Radio. – Den är ju nästan trebottnad. Den handlar om en sak, sen handlar det om en annan sak också och ytterligare en sak. Så det är lite upp till betraktaren att tolka vad den betyder. Sen så ska jag inte förklara vad jag tänkte då när jag skrev den utan de som känner att den handlar om en sak, då är det det, säger han och skrattar ännu en gång.

Ljudupptakter ~ 31 ~

Berätta lite om er titel på er kommande skiva, Häxa. – Den här skivan har en lite kvinnlig point of view så jag ville att skivan skulle heta något med ett kvinnligt väsen och jag tyckte att »fe« eller något sådant är lite töntigt. Jag tycker att häxa är ett jävligt snyggt ord också, det ser symmetriskt ut när man tittar på det i skrift, säger han och förklarar sin syn på just häxor. – Häxor för mig är någonting väldigt gott. Kvinnor som förr i tiden kunde läkekonst och så. Från början kan man säga att en häxa var en människa som konkurrerade med kyrkan för de visste väldigt mycket som kyrkan inte visste om och de har ju alltid bespottat alla som inte står på deras sida. Varför har det dröjt i flera år med att släppa skivan? – Det har varit lite problem i bandet och sedan har vi haft ett litet avbrott, då jag höll på med mitt gamla band Obscurity. Och då låg S.K.U.R.K nästan nere i ett och ett halvt år. Vi har startat upp vår egen studio också och lärt oss de grejerna. Det tog ju också lite tid. De blev nyligen signade hos Denomination Records men har fram till dess drivit ett eget skivbolag. – Fördelen är ju att man slipper dra allt lass själv. I vårt band gör jag väldigt mycket, som till exempel att skicka ut utskick till journalister, göra en tröja eller vad fan det nu är men det tar ändå lite tid. Det är rätt skönt att ha ett skivbolag så man slipper göra vissa saker som man måste göra med eget bolag. Som typ marknadsföringsbiten. Det är liksom lite jobbigt att göra det själv. Vad tycker du är den största skillnaden mellan metalscenen idag och för 25 år sedan i Malmö? – Det har väl alltid funnits band, inte så jättemånga. I Malmö har vi lite spelställen nuförtiden. Tidningarna är väldigt dåliga på att ha koll på vad som händer inom hårdrock, det har gått i vågor. Det finns väldigt mycket folk här som gillar hårdrock och det har det alltid funnits, men det är det här runtomkring som inte riktigt fungerar. Malmöfestivalen exempelvis som i princip aldrig tar upp några bra, lokala hårdrocksband, svarar Lindhe. Finns det något du vill tillägga? – Jag är jävligt sugen på en öl, avslutar han och skrattar allt eftersom kvällen sänker sig över kyrkogården.


KARRIÄR

anna jadeus Anna har alltid sjungit och spelat. Eller som hon själv uttrycker det med ett skratt: »Varit högljudd och jobbig«. Musiken har alltid funnits som en röd tråd genom hennes liv och tack vare hennes passion och engagemang har hon lyckats slå sig fram i en musikvärld som är om möjligt ännu tuffare för tjejer. Efter att ha läst genusvetenskap på Malmö högskola tog hennes musikkarriär en ny riktning. TEXT SARAH OLSSON

S

FOTO NADIA MONTES

FORM NATALIE SVENSSON OCH EMELIE DIEP OLSSON

om elvaåring började Anna spela klassiskt piano på musikskola och i högstadiet lades fler instrument in, som gitarr och synth. Anna har också alltid sjungit. Ii sex år sjöng hon i kör. Hennes föräldrar har aldrig lagt sig i hennes val att satsa på musik. Men hon har mött en hel del motstånd från lärare som tyckte att hon hade alldeles för bra betyg för att läsa något så »flummigt« som musik och tyckte att hon borde satsa på något mer teoretiskt. – När jag berättade för en lärare i högstadiet att jag tänkte läsa estet-musik på gymnasiet sa han: »Det är alldeles för flummigt för dig, bara en massa punkare och så.« Då blev jag arg, det gjorde att jag tvivlade på mig själv. Jag såg ju musik som något seriöst! Anna bestämde sig för att läsa estet-musik på gymnasiet i Klippan och även där ifrågasattes hennes val efter att lärarna sett hennes betyg. Men Anna sökte ändå och valde att använda sig av sång och piano på intagningstestet och kom Karriär ~ 32 ~

in. Och hon är väldigt nöjd med sitt gymnasieval: – Lärarna var jättebra och det blev mycket jazz, jag var bra på det och fick utvecklas. Vi hade en ensemble och brukade ha »lunch-konserter« för de andra på skolan så att vi kunde visa upp vad vi lärt oss. Under gymnasietiden blev det många konserter med ensemblen, olika tävlingar, till exempel »Megafon« på Tivoli i Helsingborg och en liten festival i Örkelljunga. Anna har alltid varit väldigt framåt och hoppat på alla tåg. – Någon kunde säga: i övermorgon behöver vi någon som kan göra det här och det här och då ställde jag alltid upp. Det var ju så kul och jag ville utvecklas. Anna blev sedan värvad till ett band: »Okhans barn«. Tillsammans fick de bland annat en spelning på en pub i Malmö. När hon tog studenten fick hon ett stipendium av sina lärare och tillsammans med sina besparingar kunde hon investera i den ljudteknik hon blivit lärd av en lärare. Hon köpte


en synth, musikdator, program och ägnade sedan all sin lediga tid åt att sitta och lära sig tekniken. – Det var så jävla roligt, absolut min grej! Sedan dess har jag varit stuck! säger Anna. Genom musikanläggningen beskriver Anna det som att hon kom i kontakt med sin röst och upptäckte att hon hade en helt annan sångkapacitet än hon trodde. – Jag var ju klassiskt skolad men nu upptäckte jag en helt ny ton och det blev en succé både för mig själv och för andra. Den första låten hette »Memories in rain« och sen har låtskrivandet bara rullat på. Efter gymnasiet stannade Anna kvar på sin gamla skola ett år som hjälpande lärare, hon sökte sedan till lite olika musikinriktningar på olika folkhögskolor. – Men jag visste inte vad jag ville och därför kunde jag inte köra 100 procent. Det blev musikvetenskap i Lund istället, något som inte alls passade Anna så hon hoppade av och bytte fokus. På ett halvår spelade hon inte in någonting. – Men sedan började jag läsa genusvetenskap på Malmö högskola och där fick jag verkligen inspiration igen! Anna gjorde olika gratiskonserter och lite olika saker trillade in, genom nya kontakter via genusvetenskapskursen kom hon in i »queer-kretsar« och där hittade hon sin grej. Hon spelade bland annat på Drömfabriken, Pride-festivalen i Malmö och i Queerradio. Hon ställde också upp i tävlingen Metro on Stage något som inte var ett självklart val: – Jag vill bidra med någonting med min musik, jag vill göra det för ett viktigt ändamål. Mainstream-musiken vänder sig till en viss publik och jag vill kunna funka för båda. Jag vill bidra med någonting nytt. Jag vill göra bra musik som alla kan lyssna på med ett underliggande budskap, ett budskap om förändring. Via internet har Anna fått många kontakter och kunnat

sprida sin musik, hon blir ofta kontaktad via sin Facebook- eller Myspacesida och använder alla vägar hon kan för att få ut sin musik. Nu senast har hon engagerat sig i Friskus-projektet, ett projekt för att få unga tjejer att komma ut i kulturlivet. Där har hon gjort en musikvideo och fick även göra musik till deras hemsida. – Musikvideon handlar om att människor alltid förändras när vi inte har något kvar. Hon fick sedan göra en låt för ett fotbollslag genom en person hon lärde känna under projektet. Genom en vän från Genusvetenskapskursen fick hon arbete som gitarrlärare på ett kollo för unga tjejer på Gotland i somras och till hösten fortsätter Anna sin musikkarriär parallellt med studierna. Hon kommer bland annat att arbeta inom ett projekt i Helsingborg om interaktion mellan ungdomar och om att stärka sitt självförtroende genom musik, teater och dans. Där kommer hon att hålla i musikworkshops. Hon har också precis dragit igång med att göra egna musikvideor till sin musik. Att syssla med musik är inte alltid en rak bana men Anna har botemedlet: – Om man inte vet till 100 procent är det bra att plugga någonting som man tycker om så att man kommer ihåg vad som är viktigt med ens musikskapande, så att det inte glöms bort på vägen i att man försöker sälja sig själv och sin musik. Om man pluggar någonting som man tycker om så kan man ha det med i sin musik. Så plugget hjälper musiken och musiken hjälper plugget – det är faktiskt så.

Karriär ~ 33 ~

KONTAKT Facebook-fanpage: Anna Jadeus Myspace: www.myspace.com/annajadeus


Humor

&

inga blåvalar TEXT REBECKA AHNELL

H

FOTO TOVE VESTERLUND

ejsan och mycket, mycket välkomna till MACK!« Lena Frisk, grundare av stand-up comedy klubben MACK bländar publiken med ett stort leende som utstrålar total sinnesnärvaro och en rejäl dos av positiv energi. Innan jag hunnit hämmas av min medfödda zebrainstinkt att i nya sociala sammanhang hålla lite diskret profil tycks Lenas humor och totala avsaknad på självmedvetenhet ha smittat av sig på mig och på resten av lokalen. MACK (Malmö Comedy Klubb) startades för 12 år sedan och har sedan dess fungerat som dels en organisation för etablerade komiker, dels som en sorts »plantskola« för nya talanger. Lena berättar för mig om hur det innan MACK inte fanns något bra forum för alla rookies i Malmöregionen. En rookie är en benämning på

nybörjare inom stand-up, mer oerfarna komiker som kanske behöver mer erfarenhet eller skolning för att kunna få sin publik att skratta ännu högre, och längre. För att vara professionell stand-up komiker tycks till stor del handla om just det, erfarenhet, talang, och skratt. MACK blev (och är fortfarande) ett nytt forum, en plats där nya talanger har möjlighet att utvecklas. Lenas engagemang startade som en »kul grej« vid sidan av det vanliga arbetet, ett fritidsprojekt som resulterade i en egen komediklubb. Kallbadhuset i Ribersborg är en häftig byggnad med en lång brygga ut till själva lokalen. Logen är backstage, vid herrarnas nakenbad. Komiken i att putta överlastade kärror med stolar till showen, mot en bakgrund av just manligt nakenbad, går inte att förneka. Helt naturligt, och ganska kul. Kvällen då jag är på

Artikel ~ 34 ~


kallbadhuset är det slutsålt, tyvärr inte på nakenbadet, men på MACK. Thomas Pettersson, Yvonne Skattberg, Ludvig Samuelsson, Mikael Hallquist och Lena Frisk (konferencier kvällen jag är där) är de som står på scen. Detta är alla personer med olika lång erfarenhet inom standup comedy och vissa kör längre tid, andra kortare. De fyller sin tid på scen med varierande humor och oss åhörares hjärnor med olika absurda bilder och scenarier, men samtliga nummer har en sak gemensamt: skratten från publiken. Ludvig Samuelsson är liksom jag 89:a och en av de komiker som är med i MACK. Han har varit med MACK i 4,5 år och är nu självförsörjande inom stand-up. Jag, som själv är scenskygg med en presströskel under marknivå, kan inte låta bli att ställa frågan: Hur vågade du börja med det här, var det inte jobbigt i början? För i min värld är allting lite svårt och omöjligt, även (om inte särskilt) de saker som man kanske egentligen allra helst vill, tycker är kul, eller har talang för. Men svaret jag får är inte det om den inre kampen mot det stora gröna spöket »Inte-Bra-Nog«, utan snarare ett ganska kortfattat och väldigt vettigt resonemang; »Jag har alltid varit intresserad av det här, och MACK har varit en bra kanal för att kunna utvecklas. Tre mail eller något liknande och sen var jag med. Att

vara lite ihärdig i början kan man tjäna på, för jag menar, det känns lite bättre nu när folk ringer upp en istället.« Så jag tänker: Han gjorde det alltså för att det var kul och för att han är bra på det. Nej, det låter ju faktiskt inte så jättefarligt. I en av Thomas Petterssons många hysteriskt roliga dissekeringar av människors beteenden, och samhället i allmänhet, glider han in på sidospåret tv-tittande och vad detta gör med människor. Förutom ett logopediskt tips till Leif GW Persson (andas in-prata-andas ut, inte allt samtidigt), så delar han med sig om sin uppfattning om vad tv gör med människors hjärnor. Han hävdar bestämt att möten mellan människor är nödvändigt för att människohjärnan inte ska förtvina till ett katrinplommon. Han pekar på sig själv och publiken och säger på sin underbara dialekt; »Deu eu Dee Haur som behöuvs!«. På frågan om varför man ska gå på stand-up istället för på bio övertygar Lena Frisk mig med förklaringen att det är en annan upplevelse. När du är i samma lokal, när du är en del av sammanhanget kan allt oväntat hända, du kan bli överraskad när du ser något live som du aldrig skulle kunna uppleva på samma sätt i en biosalong, eller om du skulle sett samma show på ett YouTube-klipp. På somrarna håller MACK till ute på kallbadhuset men under höst- och Artikel ~ 35 ~

vintermånaderna flyttar klubben in till Bistro La Couronne, en mysig lokal som ligger precis vid början av gågatan vid triangeln i Malmö. Förställningarna avlöser varandra under höstsäsongen som startar den 6:e oktober. Om du är sugen på att testa på stand-up, som nybörjare eller som lärling (alltså rookie, lär dig det nu!) så finns det ett antal ställen du kan vända dig till i Malmö. Utöver alternativet att kontakta Lena, eller MACK direkt (info@ mack.se) så finns det andra organisationer, bland annat Dockan Comedy och Garva Comedy Club. Om du vill veta mer om MACK eller köpa biljetter så besök deras hemsida: www.mack.se. Det finns bara ett visst utrymme för vissa saker i världen, koldioxid, sopberg, finanskriser, besserwissrar och blåvalar, sen blir det liksom för mycket. Humor finns det alltid mer plats för, den tycks städa upp där allt annat smutsar ner, blåser in luft när seriositeten blir för kvävande. Från början till slut, känslan jag gick hem med efter att ha upplevt MACK beskrivs bäst med ett ord: Uppfriskande! Kampen mot katrinplommonet slutade 1-0 till mig.


BILDREPORTAGE

485 kronor

skånsk

sommar TEXT/FOTO FREDRIK TROSSÖ

S

ommaren är en speciell tid, det är nog många beredda att hålla med mig om. För studenter är den speciell bland annat för att den ofta innebär andrum, frihet och paus från studier, men den kan också innebära antingen sommarjobb eller långledigt utan likvida medel. »Den svenska sommaren«, vi är vana att hylla den. Men med den följer ett individuellt förvaltningsansvar. För särskilt lång är inte den svenska sommaren. Det går upp för en varje år när augusti börjar lida mot sitt slut. Det är då man inte vill stå där och inse att man egentligen inte alls varit särskilt delaktig i denna så kallade ljuva sommartid. Denna sommar har jag varit långt ifrån ekonomiskt bortskämd. När jag tidigare somrar varit i samma finanskris har detta lett till att jag inte tagit mig för att göra speciellt mycket. I alltför hög utsträckning har jag hållit mig passiv om dagarna, dekadent vistats inomhus och lyssnat på till exempel My Favorite’s The Black Cassette för att på något vis ändå romantisera mitt sätt att hantera sommaren. Vid datorn och via internet har jag samtidigt följt vännernas alla somriga upptåg. Till och med det jag kunnat få gratis tycks jag av någon anledning ha avstått ifrån, kanske som ett sätt att straffa mig själv för att jag inte lyckats ordna med sommarjobb, kanske för att jag då ännu helt enkelt inte förstått värdet av sommarens »freebies«. Dessa somrar har hur som helst varit av bitterljuv karaktär och lämnat efter sig någon form av skuldkänsla och emotionellt tomrum till de påföljande höstarna. Denna sommar bestämde jag mig för att försöka undvika alla depraverade inslag och istället hitta ut i naturen, dra iväg på ljusa äventyr trots tomma fickor. Jag tänkte inte bli fast på rummet som någon förvuxen indiepopare som iakttar den Facebook-blå himlen och det Spotify-gröna gräset endast genom fönstret. Att börja plantera växter på balkongen kan ses som ett första steg i att närma mig grönskan. Steg nummer två blev att skramla ihop pengar till Skånetrafikens sommarkort. Det innebar en tidig och kännbar utgift som jag bara inte kunde tillåta mig själv att inte utnyttja. Sommaren, eller rättare sagt de två månader mellan den 15:e juni och 15:e augusti som kortet gäller, hade plötsligt fått ett pris och ett värde av 485 kronor. Paradoxalt nog var jag tvungen att betala för något för att kunna njuta

av det som erbjöds gratis. Som en schackhäst färdades jag sedan över Skånes slätter. Med picknickkorg, kamera, badkläder och förstärkningsplagg botaniserade jag och mitt eventuella ressällskap i den skånska myllan. Jag besökte platser som egentligen aldrig varit speciellt långt borta men som jag ändå aldrig tidigare tagit tillfället i akt att besöka. Folkets park och Pildammarna i all ära, men nya vyer och vidder får sommaren att expandera och göra ett större avtryck. Ändå var det just de små detaljerna jag valde att fokusera på under 2011 års blomstertid. Det är generellt oftast de som gör störst intryck på mig och det är genom dem jag tänker att jag som mest lyckas leva i nuet och uppskatta det som faktiskt stundar. För det är den andra stora utmaningen med sommaren. Att när man väl tagit sig för att åka på utflykter också uppskatta dem på riktigt och inte behandla dem som punkter i ett studievardagligt schema, som man betar av bara för att man vet att man borde. Mitt i en termin kan »att göra-listorna« bli långa och det kan ibland bli svårt att ha koll på och komma ihåg föreläsningar, deadlines och allt annat. Lika problematiskt kan det dock vara att adaptera till en tillvaro där man inte hela tiden behöver ta fram almanackan och förvissa sig om att det inte var något annat man hade glömt att man just nu skulle göra. Det krävs träning även för detta, att endast ha en tidtabell i en busskur någonstans att för dagen förhålla sig till och förlita sig på. Det är sannerligen en konst också att kunna slappna av. Under en tidsperiod som i mångt och mycket saknar struktur och fasta mönster valde jag i alla fall att ganska konsekvent leta upp dessa, fast på ett mer konkret och visuellt plan. Det kunde röra sig om manen på en häst, vecken i en kjol, vattnet som krusar sig vid en strandkant, maskorna i en håv och så vidare. Jag har riktat såväl uppmärksamhet som kameralins mot det som varit alldeles nära, sådant som jag kunnat ta på, höra eller känna doften av, gärna något levande. På så vis har jag ramat in högst personliga iakttagelser. Jag tror att det genom dessa underlättar för mig att i efterhand återkoppla till hur sommaren faktiskt kändes. Det finns ytterligare en aspekt i detta som har att gör med intimitet. Om jag i framtiden skulle visa bilder från

Bildreportage ~ 36 ~


exempelvis Kåseberga och Ales stenar så skulle många känna igen sig och hävda att de också varit där och att de vet hur fint det är. Skulle jag däremot ta fram en bild av en humla på en blomma så skulle det vara svårt för någon annan att påstå att de också bevittnat just den där humlan på den där blomman. Givetvis kan de säkert associera till en liknande observation de gjort, men just den där humlan på den där blomman kan jag säga att det var jag som såg, var jag som upplevde, kanske bara jag. På så sätt tänker jag att sommaren delvis blir min egen, blir till för mig. Jag kan känna mig privilegierad. Därmed inte sagt att jag denna sommar har blivit så mycket hippie, alternativt enstöring, att jag slutat göra skillnad på en humlas eller en annan människas närvaro. Att fotografera utgör alltid ett hinder om man vill leva i nuet. Samtidigt är det ett sätt att spara nuet och få det att leva kvar i oändlighet. Det har dock funnits stunder då jag har kommit på mig själv med att samla minnen mer än vad jag levt i nuet. Jag har tidigare i min ungdom rest mycket på andra sidan av jordklotet. När jag tittar på bilder från de resorna så är det skiftande hur mycket de sätter mig i kontakt med hur det var att vara där. Vissa får mig att känna något genuint och självupplevt medan andra mest ser ut som vykort som någon annan skulle kunna ha skickat mig. Med storslagna landskap och fjärran horisonter anser jag det därför inte vara något skamligt i att sänka blicken. Gräset blir ändå aldrig grönare än i Photoshop, men det är just det gräset som man för tillfället har kittlandes under fötterna som är någonting värt och som man borde vilja komma ihåg. Lagom till den 15:e augusti hade den på balkongen tidigare planterade solrosen praktfullt blommat ut och tomatplantornas tomater hade fått antydan till röd färg på sina ställen. Ungefär då kunde jag också dra slutsatsen att en sommar kan bli lyckad trots att man inte haft råd att klä sig i spenderarshorts. Allt handlar om att i god tid själv så ett frö. Då kan sommaren så småningom bära frukt. Sommarkortet kom att bli min bästa investering och den säkraste friluftsgarantin jag kunnat skaffa mig. Tack vare det fick

jag ut något väldigt värdefullt ur denna period av t-shirtväder som vi kallar den svenska sommaren. När hösten sedan i sinom tid krispigt tränger sig på och dagarna blir allt kortare och gråare, då ska jag ta en paus mitt i ett tentaplugg och betrakta mina bilder från sommaren 2011. Jag ska studera detaljerna och erinra mig känslorna och dofterna. I lugn och ro ska jag sippa på den söta nektarn av minnena.

Bildreportage ~ 37 ~


BILDREPORTAGE Bildreportage ~ 38 ~


Bildreportage ~ 39 ~


BILDREPORTAGE Bildreportage ~ 40 ~



BILDREPORTAGE Bildreportage ~ 42 ~


SPORTKRÖNIKAN TEXT JOHAN CARLSSON

D

å var det dags igen. Ännu en sommar har regnat förbi i en alldeles för snabb takt. Årets upplaga må har varit exceptionellt våt för oss Malmöbor, men vad gör väl det när festivaler, semestrar och grillkvällar ändå har kunnat avverkas i en rask takt. Som en liten hyllning till den stora fotbollsfest som sommaren 2011 har bjudit på så kommer här ett urklipp från de två större händelserna i miniatyrformat som både ska hissa och dissa, reflektera och analysera. På förhand hade fotbolls-VM för damer en halvhjärtad skara fans där det var till största delen journalistkåren som försökte bygga upp en hype inför evenemanget. När sedan Olympiastadion i Berlin exploderade inför 73000 åskådare på premiärmatchen mellan hemmanationen Tyskland som tog emot gästerna från gåslandet Kanada var det inget snack om saken, damfotboll är här för att stanna. Om du inte tror mig så fråga de 1.1 miljoner svenskar som såg Sveriges bronsmatch, eller de 1.8 miljoner som såg finalen. Turneringen fick även sina fixstjärnor där den briljante japanska mittfältaren Homare Sawa var den som lös starkast. Sawa som kammade hem både skytteligan och titeln som turneringen bästa spelare representerade ett snabbspelande tekniskt japan som inte fruktade någon. Intressant var att se deras match mot Sverige där de två huvud kortare japanskorna inte hade några som helst problem mot svenskorna även i höjddueller. Påminner mig faktiskt om dagens Barcelona vars lag snittar en längd som motsvarar midjan på Peter Crouch.

Här hemma, och även i Skottland, så passade Di Blåe på att avancera i Champions League-kvalet. När detta har gått till tryck vet ni även hur det har gått i dubbelmötet mot Dinamo Zagreb, vilket ligger mig två veckor in i framtiden. All heder åt Malmö FF som tog sig vidare mot ett av Skottlands bättre lag i Glasgow Rangers, men vad som var intressant var att höra skottarnas version av utgången. Sammantaget så var de överens om två övervägande faktorer. Den ena var att Whittaker och Bougherra (de två röda männen) kunde ta sina miljoner och flytta från Glasgow. Den andra var att domaren var katastrofalt dålig som mer eller mindre skänkte segern till Malmö. För att förtydliga med ett av de snällare uttalanden från ett fan: »It is Malmo ffs. Not exactly a world class team and they are sloppy as hell. Seems the team just wanted to lose from the start, sad to say.« På andra sidan staketet skrevs det bara om Malmös bragd. Att sanningen ligger mitt i mellan är mera troligt. Visst, Glasgow Rangers spelade under all kritik för ett lag i toppskiktet av den skotska ligan men samtidigt måste man hylla ett Malmö FF som höjde sig fenomenalt gentemot det krampaktiga korpenspel man visat upp i Allsvenskan. Vare sig det blir succé i Champions League eller Europa League så har Malmös spelare redan exponerats i Europavaruhusets stora skyltfönster. De har vägts och mätts, synats i sömmarna, vilket förmodligen kommer att leda till en stark kassa för nästa års Malmö FF men en betydligt tunnare trupp.

FÖRBÄTTRA DINA CHANSER ATT HITTA EN STUDENTLÄGENHET. Som studentstad är Malmö mer populärt än någonsin. Det är glädjande, men det blir samtidigt tuffare att få tag på lediga studentbostäder. Hos Boplats Syd är du välkommen att ställa dig i kö redan när du fyllt 17 år. Det är det bästa sättet att förbättra dina chanser att få studentlägenhet. På vår hemsida hittar du all infomation du kan tänkas behöva om våra olika studentboende. Men du, vänta inte för länge.

www.mkbfastighet.se


BOK

I havet finns så många stora fiskar (2011) Sara Lövestam, Sverige TEXT SARAH OLSSON BETYG

Malte är fem år och han är väldigt säker på att det är bäst att hålla tyst om det mesta till vuxna. Till exempel hur många flaskor som står på diskbänken hemma eller varför inte mamma kommer och hämtar. Därför är det nog bäst att vara tyst om den trevlige mannen också. Vad skulle han förresten berätta? Han är ju så snäll och frågar vad Malte tycker om saker och hemma hos honom är det inte stökigt, det där obehagliga är nog egentligen inte något särskilt. Sara Lövestam har skrivit en otroligt smärtsam men samtidigt hoppfull skildring om ett barn som far illa. Men den här berättelsen rymmer så mycket mer än ett övergrepp, den handlar om den nya killen på dagis som Malte bara vill vara nära, om en iakttagares pelargoner och minnen, om en prao mitt i tonårens förvirring. Jag skulle vilja sätta den här boken i händerna på varenda lärare, förskollärare och alla som bara har kontakt med barn överhuvudtaget. Det finns egentligen ingenting negativt att säga om den här boken, förutom att den på sina ställen kan bli något långdragen, vilket å andra sidan bygger upp spänningen inför det nervkittlande slutet. Så nej, det finns ingenting negativt att säga om den här boken. Den ställer med sin luriga uppbyggnad varenda fördom på sin spets och när boken är slut finns en ny medvetenhet

om världen runtomkring oss. Sara Lövestam verkar vilja få oss att lita till vår magkänsla när vi tycker att något inte verkar stå rätt till, men vad gör vi med denna nyfunna lärdom? Borde inte istället de institutioner vi har fungera tillfredställande? Komplexiteten i sådana här frågor gör att det är oerhört att komma till någon slags slutsats om vad som bör göras. Det bästa med den här boken är att den har ett lyckligt slut, det värsta med den är att verkligheten oftast inte har det.

FILM

Super 8 (2011) JJ Abrams, USA TEXT LINUS BJARNELO BETYG

Som E.T., fast med explosioner. Det var min på förhand ganska skeptiska bild av Super 8. Men ack så fel man kan ha (ja, se där, även jag kan tydligen ha fel ibland) Super 8 är JJ Abrams egna lilla Goonies och E.T.-inspirerade äventyr. Och med just Steven Spielberg som ett vakande öga över filmen är faktiskt slutresultatet riktigt bra. Den lite äldre upplever säkert filmen som en riktigt nostalgitripp. Året är nämligen 1979, med tydlig »den bästa sommaren«feeling, om man bortser det faktum att vår huvudrollsinnehavare Joe Lamb (spelad av Joel Courtney), precis förlorat sin mor i en olycka på den lilla stadens stora industrifabrik. För att komma över sorgen hänger han med bästa kompisen som är en filmtokig tjockis med målet att spela in en zombiefilm med sin Super 8-kamera till en filmfestival. Till en av rollerna i filmen värvar de en ung flicka, här spelad av Elle Fanning (sopan Dakota Fannings duktiga lillsyrra som inte alls är så där vidrig lillgammal som Dakota) som givetvis vår sorgsna huvudrollsinnehavare är hemligt kär i. Det är när de under en av sina inspelningar bevittnar en gigantisk tågkrasch som saker och ting börjar hända i den lilla staden. Mystiska ting. Och jag vill ju inte spoila er eller så, men självklart handlar det om övernaturliga ting (för det har ni väl fattat?) och då filmen utspelar sig på den tiden när vuxna var inkompetenta till att lösa saker blir det barnen som tar tag i det.

Men skit i handlingen. Super 8:s behållning ligger inte i det övernaturliga. Den ligger snarare i vänskapen mellan de unga, deras otroligt skickliga skådespel och att vi faktiskt äntligen får uppleva en genomhärlig film á la Goonies igen. JJ Abrams har på ett skickligt sätt lyckats fångat miljöer, humor och framförallt äventyrslusten och det utforskande hos unga människor på ett sätt som jag inte har upplevt på vita duken på ett bra tag. Enda minuset är att det är Hollywood det här. Så tyvärr dippar det till att bli lite väl familjärt. Mot slutet får vi dessutom äta en ganska klämkäck moralkaka som i alla fall gör mig lite illamående. Kan man bortse från detta är dock Super 8 en av sommarens trevligaste filmer.

Recensioner ~ 44 ~


SPEL

Fable III (2010) Lionhead Studios, England TEXT JOHAN CARLSSON BETYG

Peter Molyneux är den stora visionären bakom spelen i Fableserien. Denne brittiske speldesigner har en förmåga att skapa en hype kring sina spel som får den mest inbitne ateisten att bli troende. Mr Molyneux fick med stora ord och charmiga bilder mig själv att hoppa över de två första delarna i serien för att hugga tag i Fable III direkt. Efter att ha känt och klämt, mätt och vägt så kom jag fram till ett spel som lider av multipla personligheter, med andra ord »the good, the bad and the ugly«. The good: Spelvärlden du befinner dig i ett rollspel är både Alfa och Omega. I Fable III har man genom att blanda ingredienser från World of Warcraft med The Settlers fått en värld som är oemotståndligt charmig. Det känns som att världen faktiskt lever ett eget liv. Det är i denna värld som du en dag ska bli konung genom att besegra din ondskefulla bror. Detta gör man genom att åka runt till olika byar för att vinna deras lojalitet inför upproret. Med hjälp av diverse twistar lyckades detta på ytan klassiska upplägg engagera mig i både historien och landet Albion. The bad: Likt många andra rollspel som är uppdragsbaserade kan ofta sidouppdrag vara färglösa. Prova detta som exempel, »lämna detta brevet till min bror i en annan stad«, »hitta mina bortsprungna kycklingar« eller varför inte »dansa och kramas med mig så får du erfarenhetspoäng«. Svårighetsgraden är även den ett

problem. Lustigt nog är den alldeles för lätt och då det inte finns fler nivåer att välja mellan saknar man en riktig utmaning. The ugly: En stor del av Fable III handlar om interaktionen mellan människor. Män, kvinnor och barn, alla ska du interagera med. Du ska pussas, kramas, dansa, fisa på dem och hålla hand. Du ska även finna den sanna kärleken som du ska gifta dig med och skaffa barn, självklart efter att ni har haft oskyddat sex med en eller flera partners. Nä, samspel mellan människor i all ära men i det här fallet går det över styr. Fable III tar mig inte det till förlovade landet som Mr Molyneux lovade mig, men att jag hade kul medan jag spelade det råder det inga tvivel om.

MUSIK

Maniacal Miscreation (2011) Cerebral Bore, Skottland/Holland TEXT NADIA MONTES BETYG

Jag ska nog inleda med att säga att den här skaran förmodligen inte kan sållas in bland de mest originella banden som kommit de senaste åren. Men det betyder inte att de inte är en frisk fläkt i den rådande metalscenen idag. Tro mig, det är de. Jag vill till och med gå så långt och säga att det här unga bandet är Cannibal Corpse för den yngre generationen. För så bra är de. Det använder sig av ett gammalt koncept; teknisk precision, kulsprute-baskaggar, tritonus-toner som får armhåren att resa sig och så mycket köttmanglande att man aldrig har sett dess like förut. De införlivar och gjuter in liv och nytt blod i en genre som känns alltmer urvattnad och där till och med veteranband som var med om att skapa dödsmetallen här i världen antingen har tappat fotfästet i brist på nya, bra idéer eller bara är allmänt trötta. Om ni har sett videon till exempelvis »Bald Cadaver« så vet ni vad jag menar. Angela Gossow kan dessutom bara ta och slänga sig i väggen så hårt hon kan, den här unga tjejen som frontar detta band, slår henne tiofaldigt! Growling har aldrig utnyttjats på ett lika underbart sätt tidigare och samspelet dem emellan är makalöst. Det gläder mig att basisten för en gång skull får mer utrymme än vad de brukar. Ganska enkla men oerhört precisa basslingor som gör enormt mycket för att lyfta upp musiken. Enda minuset är dock att låtarna i sig låter lite för lika varandra och det ges inte mycket utrymme för experimenterande. Men det är något jag

lätt struntar i, musiken är tillräckligt bra för att ingjuta mardrömmar! Som ett åttaspårig lång krigsförklaring mot allt som är vackert. Bästa låtarna på skivan är »Flesh reflects the madness« och »Maniacal Miscreation«. Sitter man still till den här plattan är man förmodligen död.

Recensioner ~ 45 ~


FILM

Source Code (2011) Duncan Jones, USA/Frankrike TEXT JONATHAN BENGTSSON BETYG

Filmer som i efterhand biter sig fast har uppenbarligen något lite extra. Detta, kära vänner, är vi alla överens om. Och Source Code, en parningslek mellan Måndag hela veckan, Matrix och en finkalibrig Magnum biter sig fast som en förbannad grävling fullproppad med amfetamin. Jake Gyllenhaal spelar med förvånansvärd sinnesnärvaro den amerikanske stridspiloten Colter Stevens, där Colter har hamnat i en prekär situation. Han befinner sig på ett tåg och har blott åtta minuter på sig att identifiera och hindra en sjuk sadist ifrån att spränga hela ekipaget i luften, på sin väg till Chicago. Men misströsta inte, Stevens har i princip hur många chanser på sig som helst att på dessa åtta minuter finna gärningsmannen. Han befinner sig nämligen i en annan kropp och man har lyckats återskapa just åtta minuter ur dennes sinne, en »source code«. Och använder Colter, fastspänd i ett ogästvänligt utrymme varifrån han transporteras tillbaks till samma tidsspann efter varje misslyckande, för att återigen lösa mysteriet, liksom en kvantfysisk försökskanin. Det är, som ni ser, en ganska rörig historia. Vilket i princip inte gör ett skit, för spänningen och intensiteten får dig att glupskt trycka i dig hela den svårbegripliga chipspåsen. Fascinerande sci-fi, brutal action, äkta, trovärdig kärlek (eller

åtminstone aspirerande sådan), regissören Duncan Jones förenar de bångstyriga järnvägsrälsen till en enda flerfilig, och ger oss en väldigt välgjord cineastisk upplevelse. Alla involverade aktörer gör ett rakt igenom bra jobb, och förutom Gyllenhaal lyser speciellt Vera Farmiga och Michelle Monaghan igenom, lika vackra som trovärdiga. Är man ute efter att både beröras, förfäras, och för dryga 90 minuter glömma bort höstens anstormande eller någon annan av vardagens trivialiteter, se Source code. Däremot kan jag inte lova att du undslipper existentiella tankar, gråa, skäggiga grubblerier som passar sig på någon flummig institution eller haschig efterfest.

MUSIK

Watch the Throne (2011) Jay-Z and Kanye West, USA TEXT LINUS BJARNELO BETYG

När forna hiphop-legendaren Jay Z tillsammans med den trasiga mannen bakom förra årets bästa album, Kanye West, annonserade om sitt Watch the Throne-projekt var det nog många kroppar därute som nådde orgasmliknande stadie. De tyngsta namnen inom branschen, på samma skiva, herre jösses, tänkte vi och började genast skanna av nätet efter eventuella läckor. När Watch the Throne kickar igång är det duktiga Frank Ocean som inleder plattan. Med skön, plågad sång bygger han upp det som komma skall. Entrén för de två giganterna. Tyvärr och tråkigt nog, för ja, jag hatar att behöva skriva detta, så blir det istället att Frank Ocean stänger dörren. För det som skulle kunna bli en fet blandning av Kanye West ohälsa och Jay-Z:s sköna röst blir bara ett möte där de båda giganterna försöker överrösta varandra. Istället för att rappa tillsammans, rappar dem bredvid varandra. Jag vill höra mer av Mr Wests mörka konflikt med sig själv, istället får jag en konflikt med Jay Z, som göms i en platta som blir något i mängden och inte mer eller mindre har ihjäl sig själv i sina gästspel, bland annat av nämnda Frank Ocean, Otis Redding och Beyonce. Den är en platta som vill provocera och jävlas i sina texter, ibland riktigt underhållande som när Kanye rappar »my niggas from Paris got me going gorilla« och Will Ferrels karaktär från Blades of Glory svarar »no one knows what it means, but it’s provocative!« Men oftare ligger provokationen inte i texterna utan snarare i att

låtarna är så jävla dåliga. Fast helt genomuselt är det ju faktiskt inte. Man kan ju inte ta ifrån Kanye och Jay-Z att de kan göra sköna beats, men va fan, vi har ju hört det innan. Och bara tanken på att gästspelen på en sådan här platta gör sig intressantare än själva huvudakten är illa. Därför blir det en genomlyssning och sedan åker plattan bort ur spellistan och kommer nog aldrig tillbaka igen. Tja, det skulle i så fall vara sköna introlåtarna »Church in the wild« och »Lift off« (det ironiska i att plattan bara faller efter den) Däremot säger ryktet att Lil Wayne och Drake redan jobbar på ett kontringsalbum. Det sorgliga är att det säkert kommer att kicka Watch the Thrones röv.

Recensioner ~ 46 ~


SOFIA i KÖKET TEXT/FOTO SOFIA NILSSON

Lax med spenat, potatis och stenbitsromsås

Fantastisk kantarellmacka

Detta är en jätteenkel rätt att laga och passar jättebra att bjuda gäster på. Servera med kylt vitt vin.

Skogens guld är rena rama lyxmaten och det bästa är att ge sig ut i terrängen och plocka själv för att slippa hutlösa priser i affären. Det är värt mygg och bromsbett för det finns inget som slår en macka som den här! Snåla inte med grädden!

Du behöver (4 port.): 4-5 laxfileér 1 paket hackad spenat 2,5 dl creme fraiche 1 liten burk röd stenbitsrom Ca 12-15 normalstora potatisar Citronpeppar

Klassisk lasagne

Detta är ett klassiskt lasagnerecept med bechamelsås. Jag brukar byta ut köttfärsen mot quorn för att få en vegetarisk lasagne. Lasagne passar bra med en stor sallad och ett glas rödtjut. Du behöver: En påse quornfärs eller ca 400 gr köttfärs 2 gula lökar 1 burk krossade tomater 2 vitlöksklyftor En stor klick smör 2 msk tomatpuré 2 tsk oregano, basilika och timjan 1 krm svartpeppar 1 grönsaksbuljongtärning ca 10 st lasagneplattor Bechamelsås: 100 gr smör 1 dl mjöl 1 liter mjölk

Gör så här: Tina laxfiléerna en stund före, lägg dem sedan i en smord långpanna. Sätt ugnen på ca 200 grader. Krydda laxen med citronpeppar sätt in i ugnen. Koka potatisen och tina spenaten. Lägg créme fraiche i en skål och blanda i stenbitsromen, så att du får en jämn, fin sås. Ställ in den i kylskåpet. Servera potatisen som den är, eller pressa den när den är färdigkokad. Ta ut laxen när den fått en genomgående fin färg. Servera laxen med pressad potatis, kall romsås, kokt spenat och kanske någon sallad En garanterad succé!

½ tsk riven muskot Salt och peppar 100 gr riven ost Gör så här: Sätt ugnen på ca 225 grader. Fräs lök och kött/quorn och tillsätt krossade tomater, kryddor, puré och buljong. Låt såsen stå och sjuda på svag värme. Börja med bechamelen genom att fräsa mjölet i smöret tills det är ljust brunt, tillsätt mjölken lite i taget under omrörning. Låt bechamelsåsen koka på medelvärme under omrörning i minst 5 minuter. Smaksätt bechamelesåsen med salt, peppar och muskot. Vänd sedan i den rivna osten. Varva ostsås, köttfärssås och lasagneplattor och avsluta med extra riven ost på toppen. Grädda i nedre delen av ugen i cirka 30 minuter. Sedan är det bara att servera. Lasagne tjänar på att få stå ett par minuter efter att man tagit ut den i ugnen. Recept ~ 47 ~

Du behöver (4-6 mackor): ca 1 liter kantareller 2,5 dl vispgrädde Rostbröd 50 gr margarin ½ gul lök Salt och peppar Gör så här: Rensa svampen och dela den i mindre bitar. Stek svampen i en torr panna så att allt vatten dunstar bort. Var beredd på att svampen krymper lite när vattnet försvinner. Hetta upp smöret och bryn den finhackade löken tillsammans med svampen så att löken blir gyllenbrun. Tillsätt kryddor och vispgrädde, sänk plattan till medelvärme och låt grädden koka in i svampen. Smaka av så att kryddningen blir lagom och vänta tills röran blir fin och krämig. Rosta bröd och fördela svampröran på mackorna! Ät och njut!


ILLUSTRATION SEBASTIAN ERIKSSON WEBB http://sebastianeriksson.tumblr.com


Konst: Rita Lundquist (Malmö Konstmuseum)

19 ONS Konsert: Sopraner (Malmö Opera, kl. 19.00)

26 ONS

Konst: Jucivaldo Travares (Galleri 101, kl. 14.00)

18 TIS

Seminarium: Så kom även män i klimakteriet (HS, kl. 15.00)

25 TIS

Lunchmöte: Mångfald – en strategi för framgång (Orkanen, kl. 13.00)

Design: Signerat (Form/Design Center, kl. 11.00)

17 MÅN

24 MÅN

Spelning: The Melvins (Debaser, Malmö)

Utbildning: Bokföring (Drivhuset, kl. 16.00-18.00 )

31 MÅN

12 ONS

11 TIS

10 MÅN

Föreläsning: En akademisk kvart (Malmö Stadsbibliotek, kl. 12.45)

5 ONS

Konst: Michael Johansson ställer ut (Vinges kontorlokaler, kl. 09.00)

4 TIS

Utflykt: En tur på Malmös kanaler med picknick och levande musik (Flotten, kl. 18.00)

3 MÅN

Spelning: Bob Geldof (Debaser, Malmö) Seminarium: Framtidens äldreomsorg (MAH, kl. 15.00)

27 TOR

Konst: Misaki Kawai (Galleri Loyal kl. 12.00)

20 TOR

Utbildning: Perspektivdagarna MAH (Orkanen, kl. 09.00-16.30)

13 TOR

Teater: Still standing you (Teatern, Möllan, kl. 19.00) Spelning: Sarah Lee Guthrie & Johnny Irion Galaxy (Debaser, Malmö)

6 TOR

OKTOBER Mahskarakalendern

Disputation: Factors shaping deman prostethic destiny treatment with special focus on implant (Tandvårdshögskolan, kl. 12.00)

28 FRE

Spelning: Digitalism (Inkonst, Malmö) Spelning: Young Galaxy (Debaser, Malmö) Konsert: Årshögtid (Malmö Konserthus, kl. 18.00)

21 FRE

Utbildning: Perspektivdagarna MAH (Orkanen, kl. 09.00-16.30) Disputation: On minor glandsecretion in children, adolescents and adults (Tandvårdshögskolan, kl. 09.15-12.00)

14 FRE

Disputation: Pretend that it’s real! Culture in practice (Ubåtshallen K3, kl. 16.00) Spelning: Architecture in Helsinki (Kulturbolaget, Malmö)

7 FRE

Konsert: Spårvägens musikkår (Malmö Konserthus, kl. 15.00)

Film: Livesändning på bio, MET: Don Giovanni (Spegeln, kl. 19.00)

Dygnet Runt dygnetrunt.se/kalendariet KB www.kulturbolaget.se Retro www.restaurangretro.se Inkonst www.inkonst.se Debaser www.debaser.se MAH www.mah.se

30 SÖN

23 SÖN

Film: Livesänd opera, MET: Anna Bolena (Spegeln, kl. 13.00)

16 SÖN

Konst: Samlingsutställning (SIGNAL, Möllan, kl. 13.00)

9 SÖN

Konsert: Ian Andersson och String Quartet Sturczy (Malmö Konserthus, kl. 19.30)

2 SÖN

29 LÖR

22 LÖR

Teater: Tirfing (Malmö Opera, kl. 19.00)

15 LÖR

Klubb: So tough, so cute! (Retro, Malmö)

8 LÖR

Klubb: Zapped! med 80-tals-, filmoch seriemusik (Retro, Malmö) Teater: Prins Charles känsla (Malmö Stadsteater, kl. 18.00)

1 LÖR


Vad gör Kåren? Kåren är en ideell, politisk och religöst obunden organisation som har som huvuduppgift att se till att du som är student vid Malmö högskola ska ha en behaglig studietid. Kåren arbetar med utbildningsbevakning, studentinflytande och hjälper även enskilda studenter med olika problem.

6 anledningar att bli

medlem i Kåren Du får studentrabatter - både lokalt och nationellt. Du får gå på roliga fester och intressanta seminarier. Du kan vara med i en av Kårens många föreningar eller starta en egen. Du får personligt stöd om du hamnar i trubbel. Du ser till att din utbildning och högskola är granskad och därigenom håller hög kvalitet.

Du stödjer arbete av studenter för studenter!

Måste jag vara med i en studentkår? Nej. From den 1 juli 2010 är det frivilligt att vara med i en kår. Vi vill såklart att du ska vara medlem ändå eftersom ju fler vi är, desto mer har vi att säga till om. Ditt medlemskap gör stor skillnad!

Hur blir jag medlem och vad kostar det? Kåravgiften är 79 kr per termin och du registrerar dig lätt själv via Kårens hemsida. Läs mer på http://malmostudenter.se/medlem/bli-medlem .

Hur betalar jag kåravgiften? Du kan enkelt betala avgiften via din internetbank eller bankkort. Logga in på www.medlemsavgift. com med de inloggningsuppgifter du fått till din studentmejl eller på din kåravgiftsavi. Har du inte fått dessa, kan du eposta ditt namn och personnummer till kansliet@karen.mah.se.

När får jag mitt studentkort? Du får du din studentlegitimation, dvs Studentkortet och Mecenatkortet, 1-2 veckor efter att du registrerat dig och betalat avgiften.

Kan jag få ett intyg? Ja, det kan du. Ring eller besök din områdesexpedition eller kom förbi Kårhuset för att få ett intyg. Intyget kan till exempel användas för att få rabatt på SJ och Skånetrafiken tills dina kort har anlänt. Hur får jag rabatt på Skånetrafiken & SJ? Du är berättigad till rabatten om du läser minst 22,5hp under en termin (minst 75% studietakt). Om du är yngre än 26 år eller tar studiemedel kopplas rabatten automatiskt till korten. I annat fall kan du kontakta kårreceptionen, så fixar vi det till dig.


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.