#69

Mahskara 69 Magasin för Malmö högskolas studenter Oktober 2011

Ilmar Reepalu Mahskara granskar: Du är vad du äter?

Sport: Den otacksamma domarrollen Karriär: Studieteknik

INNEHÅLL #69

3 6 10 18 24 30 34 42 46

MAHSKARAS VÄNNER Kao och Daniel

KRÖNIKA Same shit – different design

PROFILEN: ILMAR REEPALU Malmös »Starke man«

STUDENTKÅREN Insparken 2011

SANNA MALMROS Upplyser oss om sexuell hälsa

SPORT För det är domarnas fel (?)

MOT SOLEN PÅ FYRA HJUL Bildreportage av Victor Nilsson

RECENSIONER Killing Bono, Apflickorna, Trivium och The Kooks

ILLUSTRATÖREN Isabella Svensson

69 chefredaktör & ansvarig utgivare Mikael Wallentin Åström mahskara@karen.mah.se art directors Ylva Lindgren ylva.a.lindgren@gmail.com Ninnie Ljunggren ninnieljunggren@gmail.com textredaktör Linus Bjarnelo linus.bjarnelo@hotmail.com bildredaktör Ylva Lindgren Ninnie Ljunggren text Pontus Adolfsson Jonathan Bengtsson Linus Bjarnelo Johan Olow Carlsson Amanda Hansson Jonas Larsson Roanne van Leyden Ylva Lindgren Evelina Maltesson Pontus Mattsson Nadia Montes Sofia Nilsson Sarah Olsson Mikael Wallentin Åström foto Amanda Hansson Ylva Lindgren Nadia Montes Sofia Nilsson Victor Nilsson Sarah Olsson Mikael Wallentin Åström serien Sofia Nilsson illustration Marie Herzog Ninnie Ljunggren Lisa Röman Isabella Svensson Linn Tordestam

SIGNERAT WALLENTIN ÅSTRÖM

N

är tiden tycks gå för snabbt har min person stagnerat. Det var när jag kämpade i uppförsbackarna som jag utvecklades som mest vill jag minnas. Tiden stannade av och jag fick pröva min person. Jag vet inte om det beskriver vem jag är, men det är den jag vill vara – han som utmanar sig själv. Nu är jag också chefredaktör för Mahskara.

Malmö högskola är mitt närmaste stopp, efter militär utlandstjänstgöring i Afghanistan. Under en hemvändarresa förra året fick jag en avdelad plats i ett badrumsskåp och en sängplats som var reserverad för bara mig. Jag blev sambo och stockholmaren blev skåning i maj i år.

Att etablera sin person i en ny stad är en stor utmaning. Målen var utsatta: studierna och bisysslorna. Men, den sociala biten saknades och målen kändes avlägsna. Jag visste att alla bitar skulle falla på plats när skolan väl kom igång. Det kändes jobbigt till en början. Nu vet jag hur det är att komma som utböling till en annan stad och överlevde även det.

Medan jag klickade runt på mah.se, inför skolstart, såg jag en blänkare om att studenttidningen sökte ny chefredaktör. Jag sökte. Men varför vill jag engagera mig i Mahskara?

Mahskara är studenternas tidning.

Studenkåren är vår uppdragsgivare. Uppdraget från kåren är väldigt tydligt – skriv det som studenterna vill läsa. Att skriva i någon annans tjänst är en otrolig utmaning. Självklart vill jag vara en del av det!

Vi – tidningen – har ett ansvar. Läsaren ska känna att tidningen är både relevant och aktuell i varje nummer. Den ska bidra till något meningsfullt. Mitt ansvar som chefredaktör är bland annat att hitta den relevansen och aktualiteten tillsammans med en driven redaktion. Väl i tryck ska innehållet utgöra den bredd som Malmö högskola i övrigt har. Det är vad du som läsare ska förvänta dig!

Mahskara har ett syfte som jag vill värna om.

Här ska skribenter få utvecklas. Här ska krav från högskolans studenter höras. Här ska också behovet av granskning av både högskolan och studentkåren få sitt utrymme. Här ska vi ha kul.

Med den bakgrunden kommer tidningen ständigt att utvecklas.

Gör din röst hörd! Är du intresserad av att skriva, fota eller formge i Mahskara? Har du tips och idéer om innehållet?

Skicka ett e–post till: mahskara@karen.mah.se

Mikael Wallentin Åström Chefredaktör

form Ylva Lindgren Ninnie Ljunggren Madleen Nilsson framsida Ylva Lindgren Mikael Wallentin Åström

Annonser: Annonsbyrån Tomat, Tel: 046-13 74 00 // Hemsida: www.tomat.se Studentmagasinet Mahskara ges ut av Studentkåren Malmö och når ut till alla studenter vid Malmö högskola. Åsikter som kommer fram i tidningen är studenternas och inte nödvändigtvis Mahskaras. För insänt material ansvaras ej. Mahskara har i viss mån modifierat vissa bilder och texter. Mahskara trycks på svanengodkänt papper.

Ledare ~ 4 ~

FOTO: PRIVAT

MAHSKARAS VÄNNER:

KAO & DANIEL Namn: Kao / Daniel Ögonfärg: Gråblå / Bruna Sysselsättning: Driver Restaurang Kao’s (Spångatan 32) Det ska jag bli när jag blir stor: Ännu mer mig själv / Pensionär Min favoritmat: Varierar, men är barnsligt förtjust i det mesta som innehåller mycket mjöl!

Pannkakor / Borstj

Det dricker jag helst: Sodavatten med hemmagjord flädersaft / Smoothie Min högsta dröm: Att alla levande skall få en riktig chans till ett riktigt liv / Att hinna vara lite ledig Det lyssnar jag på just nu: Det som min bror lagt in på jobbets spellista / Evil conduct Det läser jag helst: Något baserat på en sann historia eller något läskigt. Det viktigaste

är att jag inte har läst baksidan innan boken är utläst / Wallander Det jobbigaste jag vet: Att komma på vad som är det jobbigaste jag vet / Att jobba mer än 80 timmar/vecka.

Nu vill vi bara säga: Tack till alla fina, underbara mäniskor som har besökt oss och spridit glädje!

SERIEN HÖGSKOLEPROVET | AV SOFIA NILSSON

Snart är det dags för högskoleprovet igen...

vad är ...”akatalalektisk”? ..men man känner sig lika dum som sist.

Mahskaras vänner / Serien ~ 5 ~

då kan man gå hem och lösa lite korsord för juniorer så kommer självförtroendet tillbaka... c k,tic k,tic

k

Men ack och ve, sen sitter man där och kunskaperna är som bortblåsta, klockan går och svetten rinner och man glömmer skriva in svaren i rätt kolumn

ti

som övning kan man lära sig svaren på alla spelkorten i spelet ”Rappakalja”. Då går det garanterat bra på svåra-orddelen som utgör en stor del av provet..

kattdjur på två bokstäver...LO! fan vilket flyt man har!

s&

kor

s tvär

NYHETER

HJÄLP?

– Malmö högskola ger dig möjligheten.

TEXT JONAS LARSSON

D

e härliga studenttiderna har börjat igen. Intresserade veteraner och blivande studenter trängs med varandra på introduktionsdagen. Fler än en miljon människor mellan åldrarna 16 och 64 år har någon form av funktionsnedsättning. Det går inte att få fram någon exakt statistik men om man utgår ifrån Socialstyrelsens definition inser man att det måste finnas många studenter på Malmö högskola med funktionsnedsättningar. I början av 2002 så skrev professor Robert Ohlin en bok som heter »Trötthet & Värk«, där han som enda läkare i Sverige tar upp diagnoser som de flesta av oss aldrig hört talas om. De neurosomatiska sjukdomarna har oftast en tendens att bli ifrågasatta inom sjukvården men även i övriga samhället. Symptom på till exempel fibromyalgi och CFS (kroniskt trötthetssyndrom) är: trötthet, värk, koncentrationssvårigheter, sömnsvårigheter, minnesproblem med mera. Dessa sjukdomar drabbar alla åldrar och då förstår man att det kanske inte är helt lätt om man studerar på högskola eller universitet.

Generellt sett kan man säga att alla som har någon form av funktionsnedsättning ofta har större problem att klara sina studier. Vad många inte känner till är att man har rätt till pedagogiskt stöd.

Det pedagogiska stödet består i av bland annat:

talböcker, anteckningshjälp, anpassade datorer, mentorsstöd, teckenspråkstolk med mera beroende på vilken form av funktionsnedsättning man har och vad man behöver. Man kan även få dispens från CSN om man inte tagit tillräckligt med poäng och har missat värdefulla moment i sin utbildning. Det finns även en chans att få använda en diktafon för att spela in föreläsningen om man frågar sin föreläsare. Informationen på högskola och universitet kan dock kännas bristfällig och det är många studenter som faller mellan »stolarna«. Ett sätt att förbättra situationen är att universitet och högskolor utser kontaktpersoner. Dessa kontaktpersoner kan fungera som en länk till handikapporganisationer. För de studenter med dyslexi finns specialhjälp i form av en dyslexipedagog. Om man vill boka en tid eller träffa en samordnare eller dyslexipedagog så ligger Studentcentrum precis vid kårhuset. Det är även viktigt att människor med funktionsnedsättningar är medvetna om sina rättigheter och vågar att ställa krav på universiteten och högskolorna.

Malmö högskola kan anses som föregångare vad beträffar stöd till dem som har dyslexi. Men, var inte rädd för att be om hjälp, om du har någon funktionsnedsättning. Din omgivning är förmodligen mer förstående och hjälpsam än vad du tror.

CSN Om det finns särskilda skäl kan du i vissa fall få studiemedel för heltid eller deltid, även om du inte läser tillräckligt många högskolepoäng. Som särskilt skäl räknas exempelvis dyslexi eller en grav funktionsnedsättning som försvårar dina studier. Har du frågor om detta kan du kontakta CSN. http://www.csn.se/hogskola/hur-mycket-kan-du-fa/ heltid-deltid

SCB Enligt SCB har över en miljon människor i åldrarna 16 till 64 någon form av funktionsnedsättning.

Definitionen av funktionsnedsättning i SCBs undersökning inkluderar: nedsatt syn, nedsatt hörsel, talproblem, röstproblem, rörelsehinder, allergi eller någon form av psykisk funktionsnedsättning. http://www.scb.se/statistik/_publikationer/ AM0503_2008K04_BR_AM78BR0903.pdf

Malmö Högskola som föregångare Studenter med beslut om rätt till stöd på grund av svårigheter av dyslektisk karaktär klarade sina studier under samma år till 85,5 procent respektive 88,1. För den senare gruppen är resultaten 2009 nästan tre procentenheter bättre än året tidigare och nästan tio procentenheter bättre än före hela studentgruppen. Det lönar sig med andra ord för högskolan att att bevilja studenter med dyslektiska svårigheter kompensatoriskt stöd. http://www.mah.se/PageFiles/21041/Microsoft%20 Word%20-%20Rapport%202010.pdf

Terminologirådet/Socialstyrelsen Terminologirådet gav Socialstyrelsen i uppdrag 2007 att ersätta termen handikapp med funktionsnedsättning och funktionshinder. Kort innebär detta: en funktionsnedsättning är en medfödd eller förvärvad sjukdom eller skada av bestående eller övergående art.

Ett funktionshinder uppstår i mötet mellan människor och det omgivande samhället då det inte är anpassat efter människans behov. http://www.socialstyrelsen.se/fragorochsvar/ funktionsnedsattningochfunktio

Nyheter ~ 6 ~

REDAKTIONENS

KLYFTDAGEN

TOPP 10

SKÖNA SAKER MED HÖSTEN

TEXT JOHAN OLOW CARLSSON

V

ad gör du när du har din examen?

Målet efter högskolan bör vara att få ett jobb som har med dina avslutade studier att göra. I de fallen tävlar du främst på dina akademiska meriter medan en väldigt liten del bygger på din personlighet. När det i värsta fall kan vara flera hundra sökande till varje tjänst så är det inte så lätt att få det där jobbet som du alltid har velat ha. Å andra sidan så finns det statistik som säger att 70 procent av alla jobb sker genom kontakter. Detta kan vara allt från släkt och vänner till gamla chefer och lärare. Detta är personer som du har haft en eller flera chanser att göra ett bra intryck på. De här personerna har därför rekommenderat dig för en annan arbetsgivare inte enbart för att du har studerat ett visst program, utan även för att de känner dig som person. De vet att du jobbar hårt, är punktlig och tillför något speciellt till arbetsplatsen.

Förutom det är du en jäkligt trevlig kollega. Du är alltså inte en dussinsökare med ett papper från högskolan längre, utan du har nu en fördel gentemot alla andra som vill ha ett jobb. Detta kräver förstås en motprestation från dig med. Det kräver att du ger dig ut och tar, samt binder, kontakt med människor. Du ska vara social, nyfiken och talför. Du ska nätverka.

För att hjälpa dig att nätverka med riktiga företag så anordnas i höst för andra gången KLYFT-dagen på Malmö högskola.

KLYFT står för karriär, lärande, yrkesliv, företagande och teknik. KLYFT-dagen går ut på att du som student får träffa en massa olika företag som är här speciellt inbjudna för att verka inom de områdena som dina

studier behandlar. På plattan kommer de att stå vid var sin monter. Här kan du då fråga de olika företagen vad de sysslar med och vad för sorts folk de söker. Det är även ett ypperligt tillfälle att höra om du kan göra ett examensarbete på deras arbetsplats, kanske göra en förfrågan om en praktikplats eller rent av få ett jobb.

Företagen som medverkar på KLYFTdagen är där lika mycket för din skull som du är där för deras. De vill mer än gärna se vilka talanger denna generations studenter på Malmö högskola besitter och vad ni kan göra för dem.

KLYFT-dagen kommer att äga rum i november där det förutom en dedikerad plats på plattan för montrar kommer att finnas gästföreläsningar av entreprenörer och andra aktiviteter.

Hösten behöver inte bara betyda regn. Efter en djupdykning i ämnet hittade vi alla fall 10 sköna saker som gör hösten till mer än bara 3 månaders mörker.

1. Höstmode Nya spännande, varma kläder i höstens tecken.

Det sägs att bajsbrunt blir höstens stora klädfärg.

2. Nystart Ny termin, nya vänner, nya kurser. Glöm nyår.

Det är hösten som är den riktiga nystarten.

3. Svalt på bussen Vi slipper svettas som grisar när vi färdas med kollektivtrafiken.

4. Mörka, långa nätter Vi kan lämna klubbarna sent, utan att mötas av ångestframkallande morgonsol.

5. Färgerna Glöm att grönt är skönt. Det är brinnande träd som är det nya, coola.

6. Dega med filt och kaffe Vi kan med gott samvete låta en regnig dag flyta förbi i soffan.

7. Myggen/getingarna försvinner So long era vidriga kryphelveten.

8. Matlagning Vi kan utan problem låta kroppen förfalla till nya spännande höstgrytor. Har vi tur har älgen vi äter blivit skjuten av självaste Per Moberg - eller Zlatan!

9, TV En bra höstkväll är den som spenderas i soffan, till hjärndöda avkopplande program som ”Ensam bondemamma i Tylösand söker fru” 10. Hemmafester Nu slipper vi inleda kvällen med lådvin i halvkyliga parker. Hösten betyder Irish coffee och intimt mysigt umgänge i små, men charmiga studentlägenheter.

LB

Nyheter ~ 7 ~

KRÖNIKA

SAME SHIT – DIFFERENT DESIGN TEXT LINUS BJARNELO

J

ag är en sådan där fåne som gillar att plugga/jobba ifrån caféer. Det är ganska tragiskt egentligen. Jag sitter där för att jag inbillar mig att jag är viktig då.– att det är jag som gör skillnaden, trots att det sitter minst tio mediafånar runt omkring mig, med samma mål.

Men sorgligast av allt med det detta är en annan tragisk åkomma jag besitter: Jag har nämligen alltid ett fönster med DN:s kultur/nöjes-sida på standby i datorn ifall någon jag känner skulle titta förbi. Skulle det här hända öppnar jag upp fönstret och låtsas sitta försjunken i en text om Maria Schottenius. Jag försöker se brydd ut, men egentligen talar min blick om att jag försöker komma på vem kvinnan jag läser om är.

Det är egentligen intressant vilken effekt DN, som tidning, har på oss. Kanske var det därför medierna slog på så stort det senaste året kring »jättenyheten« att DN skulle göra om designen på sin papperstidning. Upphetsningen var total.

Det plockades in »topparkitekter« från alla möjliga håll. Någon stack till New York för att hämta hem »typsnitt«, någon råkade läcka designen på nätet och en annan fick sparken. Så allvarligt tog man det. Så otroligt fånig, när man tänker efter. Typsnitt kan man väl ladda ner från nätet och vad ska egentligen jag som privatperson göra om jag snubblar över en läckt design? Sälja den dyrt till Sydsvenskan?

Det färdiga resultatet av den nya designen sammanfattades som bäst i Filip och Fredriks klockrena samtidsprogram

»Breaking News« där man analyserade den gamla upplagan mot den nya.

Slutgiltig dom: »Det röda strecket under Dagens Nyheter är borta!«, för mer märkvärdigt än så var det ju inte.

»Någon stack till New York för att hämta hem »typsnitt«, någon råkade läcka designen på nätet och en annan fick sparken.« För det är intressant att ta del av hur DN stolt visar upp resultatet, hur de plusar ny design med nya delar och automatiskt får uträkningen: En bättre tidning. För hur mycket de än vrider och vänder på det så är det fortfarande samma trista gäng som gör tidningen.

Det är fortfarande samma format, med enda skillnaden: Ny förpackning.

Det är intressant att samtidigt ha i åtanke att tidningar som Aftonbladet och Sydsvenskan för tillfället håller på att re–designar sina nätupplagor. Det skapas appar till höger och vänster. DN Krönika ~ 8 ~

släppte en iPhone-app först i somras?!

Det blir ju på något plan skrattretande och surrealistiskt att DN satsar så hårt på papper när samhället överlag istället satsar på det digital.

Så vad är slutsatsen av detta spännande år av hårt arbete? Jo, totalt bortkastad tid. DN har istället för att göra något nyskapande föråldrat sig själva.

Den stora förändringen hade ju varit att sparka hela redaktionen minus deras stora äss Fredrik Strage, som kan bli chefredaktör för bygget, ta in ett gäng nya unga hungriga människor, lägga ner pappersupplagan, ägna ett år åt att skapa värsta grymma sajten, fixa en vettig iPhone-app. Först då, och bara då hade det varit en förändring värt att skriva om.

Jag säger inte att DN är en dålig tidning. För det tycker jag inte. Jag säger bara att de sköt sig själva i foten.

Resultatet är att tidningen tappat förtroende. Att välja design som »ett bättre resultat«, före sina skribenter är en ganska elak diss. Och att sedan engagera sig i det precis som om det vore en världsnyhet?

Det är lite som när jag befinner mig på mitt café. Där sitter jag med nätupplagan uppe och ger sken av att min personlighet, mitt »brand«, min produkt har en »kulturell aura«, det är fånigt, jag vet. På samma sätt uppmuntrar DN att få oss att tro att vi har en ny produkt framför oss, när sanningen är att: Det är precis samma skit som tidigare.

comviq.se

Universitetskyrkan ...finns till för dig som är student - för enskilda samtal om livsfrågor, identitet, relationer, mening, tro, studier och mycket mera. Vi har absolut tystnadsplikt och tar även emot bikt. Under terminstid erbjuder vi ekumeniska studentgudstjänster.

Caroline Wiens, mobil 0733-29 67 13 • caroline.wiens@mah.se Kent Wisti, mobil 0708-25 12 11 • kent.wisti@mah.se Bengt Cederblad, mobil 0706-21 15 51 • bengt.cederblad@mah.se

DET VERKAR SOM ATT DU LÄSER EN TIDNING. HOPPAS DU INTE BETALAR FÖR INTERNET UNDER TIDEN.

www.studentprasternaimalmo.se

Välkommen in i det okända!

Ny dans av Helena Franzén & Christopher Arouni Ny musik av Jukka Rintamäki från Silverbullit och elektronikamästaren Christian Fennesz

Studentpris 90 kr!

MOBILT BREDBAND UTAN ABONNEMANG ELLER BINDNING Du surfar en dag för 29 kr, en vecka för 89 kr eller en månad för bara 219 kr. När du inte använder det kostar det inte ett smack.

HAZE

4 nov - 14 jan på Skånes Dansteater Biljetter 040-20 85 00 eller www.skanesdansteater.se

www.skanesdansteater.se

Startpaket 199 kr. Modemet är operatörslåst. Modemhastighet upp till 6 Mbit/s.

Dag (1 GB), Vecka (3 GB), Månad (5 GB), Månad Plus, 269 kr, (20 GB). För mer info se comviq.se. Comviq marknadsförs av Tele2.

DEBATT

18-ÅRSGRÄNS

PÅ SVERIGES ALLA KROGAR – en diskriminering av den äldre generationens kroggäster.

TEXT AMANDA HANSSON ILLUSTRATION LISA RÖMAN

K

ön, etnisk tillhörighet och sexuell läggning är samtliga individuella och varierande egenskaper hos en människa. Därför är dessa, med all rätt, diskrimineringsskyddade i Sverige idag. Regeringen vill nu även diskrimineringsskydda ålder genom att lagstifta 18-årsgräns på alla krogar. Men åldern är något föränderligt och lika för alla, alltså är det ingen diskriminering att utesluta en yngre publik från en krog.

Denna publik kommer att åldras och så småningom också få tillträde till krogar med högre åldersgräns.

Vad som däremot sker om 18-årsgräns på samtliga krogar införs, är en form av diskriminering mot den äldre generationen kroggäster. Publiken 30+ upplever redan idag att det är svårt att gå ut och roa sig utan att känna sig för gammal.

Plötsligt har denna publik ingenstans att ta vägen utan att känna sig äldst, eller riskera att möta barnens kompisar på stans alla krogar.

Kroggästerna i 30-årsåldern vill förmodligen inte tillbaka till festlivet som 18-åring och återuppleva detta. Likaså vill antagligen inte 18-åringarna blanda deras festande med mingel bland 30-åringar. Allt har sin tid och så bör det även förbli, för varje kroggästs eget bästa.

Med olika åldersgränser på krogarna blir budskapet tydligt om vilken typ av publik och åldersgrupp varje krog vänder sig till. Något som borde uppskattas av både den yngre och äldre generationen kroggäster.

Debatt ~ 10 ~

Regeringen utreder just nu denna nya lag om att landets samtliga krogar ska införa 18-årsgräns. Utredarna har förståelse för att den varierande åldersgränsen används för att nå ut till den publik varje krog strävar efter. Krav på viss klädsel, musikval eller kroginredning ges därför som alternativa lösningar för att krogen ska nå rätt publik även i framtiden.

Idag är klädsel och stil något individuellt och ett sätt att uttrycka sin personlighet. Därmed kan det tyckas vara mer diskriminerande att neka gäster tillträde för att de skippat kavajen eller de höga klackarna, än att ha en tydlig åldersgräns som anledning. Snygg klädsel är ju något varje individ har sin egen uppfattning om och bör därför inte användas som tillträdeskrav på en krog. En åldersgräns som alla så småningom kommer upp i är däremot något rättvist och konkret. Med åldersgräns som krav undviks därför de missuppfattningar som annars kommer att dyka upp i dörren till krogen. Det tydligaste, bästa och mest rättvisa alternativet är alltså inte svårare än att fortsätta sätta olika åldersgränser som inträde på krogarna även framöver!

DET FINNS STUDENTER. OCH SÅ FINNS DET ICA-STUDENTER.

Vi vet att lite gör stor skillnad för dig som pluggar. Därför får du som ICA-student alltid lite bättre erbjudanden på mat, banktjänster och försäkringar. Så att du faktiskt kan unna dig en avokado i salladen, tvättmedel till sista smutstvätten och lite extra pengar i reskassan.

Läs mer och ansök på ICA.se/student eller ICA Student . Lite bättre mat, bank & försäkring.

Nya MacBook Pro. Hög prestanda når en helt ny höjd.

RABATT

TILL LÄRARE &

STUDENTER PÅ ALLA

DATORER

Den nya 13-tumsmodellen av MacBook Pro är utrustad med senaste Intel-teknologin och den nya Thunderbolt-porten. Med 4 GB minne och större hårddisk som standard är det här vår mest kraftfulla 13-tums MacBook Pro någonsin, upp till dubbelt så snabb*.

13-tum, pris från 10 335 kr**. Finns även i 15- och 17-tum. *Upp till dubbelt så snabb som tidigare generation MacBook Pro. **Efter avdragen studentrabatt. Inklusive moms.

Västra Hamnen Västra Varvsgatan gen

Mariedalsvägen

ä nsv

ham Lim Fridhem

halvs_mah_maj11.indd 1

Kullander – Södra Sveriges största och mest välsorterade Apple Premium Reseller.

Kullander - www.kullander.se - Fridhemstorget 1, Malmö Tel 040 -10 08 30 - Vardagar 10 – 18.30, lördag 11 –15

2011-08-12 20.07

ILMAR REEPALU TEXT/FOTO MIKAEL WALLENTIN ÅSTRÖM

Socialdemokraternas – Malmös »starke man« – Ilmar Reepalu har suttit som kommunalråd i kommunen sedan år 1985. Snabba internetsökningar visar att han är både älskad och hatad. Vad får spaltmetrarna i dagspressens debattsidor att fyllas – om en kommunalpolitiker? Vem är politikern Ilmar Reepalu?

H

östsolen har lockat ut turisterna från museerna och fiken omkring Stortorget.

Linus står och väntar på mig utanför Malmö rådhus. Det blåser precis lagom för att få rådhusflaggorna att veckla ut sig harmoniskt och fånga löven på torget sådär beskrivande vackert som bara en perfekt regisserad hollywoodfilm skulle kunna göra.

– Härligt att vi kunde få tid med honom så snart ändå, säger jag till Linus medan vi ögnar igenom researchmaterialet som finns på internet om Ilmar.

Det har nästan gått två veckor från det att vi började prata med hans sekreterare om en lämplig tid för intervju.

Alla som har fått veta att vi skulle träffa Reepalu har haft en åsikt om honom.

Bland hans motståndare (inom och utom Socialdemokraterna) finns uttalanden som vill hävda att han styr som en diktator i kommunen. Andra beskriver honom som räddningen för Malmö och hela Öresundsregionen. Epitet som »Malmös starke man« dök upp, både på internet och under fikadejter med vänner.

– Ni är inte taiwaneser. Ni kommer från Malmö högskola, säger en kvinna, som vi tror är sekreterare till Reepalu, när hon möter oss på andra våningen.

Någon närmare presentation hinns inte med. Hon informerar oss om att Reepalu sitter i en pågående debatt i kommunalfullmäktige. Vi får tid med honom mellan hans inlägg och votering. Sedan skyndar hon iväg. Troligen till Reepalu för att tala om att besöket är här – inte taiwaneserna, men killarna från Malmö högskola är här.

– Ni ska få hänga av er. Sedan visar jag in er i Bernadottesalongen. Det är det bästa rummet ska ni veta, säger en välekiperad man som tar över från kvinnan och visar oss kapprummet.

Bernadottesalongen är rådhusets mest exklusiva rum. Dit har normalt endast kungliga, ambassadörer och högre tjänstemän tillträde. När vi går igenom Knutssalen, med sin fiskbensparkett och praktfulla takmålningar och speglar känns det som att vandra i det franska slottet Versailles spegelsalar. Jeans och slitna Stan Smith-skor känns genast underklätt. Känslan blev inte mindre inne i Bernadottesalongen.

Omringad av kungaporträtt och kristallkronor börjar vi känna av rummet inför fotograferingen. Vi är lite osäkra på var vi ska placera Reepalu, för att få det bästa ljusinsläppet för porträttbilderna. Men, egentligen, spelar det ingen roll När han väl kommer in i salongen hälsar han med ett fast handslag och sätter sig vid det första bordet i rummet. Tiden till vår intervju är

knappt en timme och vi sätter igång direkt.

Du är inte lätt att göra research på. Du upplevs vilja hålla på din personliga integritet. Är det så?

– Nej, men det är självklart. För mig är det väldigt viktigt att skilja på mig som person och det uppdrag som jag har. Det som det offentliga ser är de uppdrag jag har att sköta. Min självbild är inte uppdraget. Jag är inte kommunstyrelseordförande. Jag är Ilmar Reepalu, jag är arkitekten Ilmar Reepalu. Det är min självbild. Och så är jag mycket yngre i mig själv än vad jag är i verkligheten.

Ilmar Reepalu föddes den 11 oktober 1943 i Nõva i Estland. År 1944 i augusti kom han till Sverige som baltflykting tillsammans med sina föräldrar och ett år äldre syster. Båten som de färdats med över Östersjön förliste i hårt väder utanför Stockholms skärgård. Hela familjen räddades av svensk militär. Familjen bosatte sig sedan i Motala, där Ilmar växte upp.

Hur har din bakgrund som flykting påverkat din politiska syn?

– Väldigt mycket. Det gör att jag dels har levt i en sorts »underdog–tillvaro«. Man är som flykting hela tiden tvungen att bevisa att man duger till. Bevisa att man kan lite mer. Du ska vara bättre än andra i skolan; bättre än andra i idrott och bättre än andra i prestationer. Det är ett krav man känner på sig, när man jobbar i ett underläge.

Alltid bevisa att man duger. Jag presterade alltid bra och valde att alltid vara bäst i klassen »Valde« du att vara bäst i klassen?

– Valde. Det blev så. Sedan har jag väl alltid lätt att lära mig så det var enkelt i och för sig.

Skulle du beskriva dig själv som ödmjuk?

– Både ja och nej. Jag kan vara skitförbannad och kan bli rosenrasande om jag upplever att människor sätter sig på andra människor. Då kommer vi tillbaka till det här med underdog–delen. Ser jag att någon försöker utnyttja sin ställning eller sitt språkliga övertag mot någon som inte kan uttrycka sig så väl – då känner jag hur nackhåren reser sig. Det tål jag inte. Då kan jag bli grym. Verbalt då.

Under tonåren, år 1958 anslöt sig Ilmar till Socialdemokratiska ungdomsförbundet. År 1963 – 1964 gjorde han värnplikten som attackdykare (kustjägare) vid Vaxholms kustartilleriregemente i Stockholm. Reepalu var kvar som attackdykare fram tills att han var 44 år, men under begränsade former som krävde att han övade vartannat år med försvaret. Efter värnplikten flyttade Reepalu till Göteborg för att studera till civilingenjör, med inriktning väg och vatten. Sin examen tog Profilen ~ 14 ~

Ilmar Reepalu Född: 11 oktober 1943 Bor: Malmö Uppväxt: Motala Yrke/förtroendeuppdrag: Kommunstyrelsens ordförande i Malmö stad sedan 1994 Parti: Socialdemokraterna Utbildning: Civilingenjörsexamen med inrikting mot väg och vatten 1968 och en arkitektexamen 1970. Båda vid Chalmers tekniska högskola. Utöver det en examen från Konstakademien 1975

han år 1968 vid Chalmers tekniska högskola. Under en karriär som planarkitekt i Malmö tog han också en examen från Konstakademin år 1975.

Först år 1984 tog Reepalu ett förtroendeuppdrag kommunalpolitiskt i Malmö.

Då som fritidspolitiker och suppleant i hälsovårdsnämnden. År 1973 hade dåvarande kommunalråd Nils Yngvesson frågat Reepalu om han ville engagera sig i det socialdemokratin. För Reepalu var det viktigt att hålla isär politik och profession och tackade därför nej till ett uppdrag i byggnadsnämnden. En annars given plats för en person med Reepalus bakgrund och en språngbräda för en politisk karriär. Sedan år 1994 är han Malmö stads kommunstyrelseordförande.

I början av år 2010 skrevs en artikelserie i Skånska Dagbladet om malmöbor med judisk bakgrund som upplevde en ökad otrygghet och antisemitism. Reepalu ska

bland annat ha sagt att Malmö »varken accepterar sionism eller antisemitism«.

Han menade att sionism hade använts på fel sätt och att han hade blivit feltolkad.

Uttalandet blev politisk sprängstoff i media och centerpartiets Fredrik Federley begärde Reepalus avgång genom svenska dagbladets debattsida.

Om allt var ett missförstånd, varför gick du inte ut och dementerade detta starkare?

– Ja, först och främst är detta en debatt som jag tycker är jätteviktig. Jag är lite förvånad att det är så få som ser igenom debatten. Alltså, att den som kritiserar Israels ockupation av Palestinskt område blir beskylld för antisemitism. Man börjar tala om 1800–talets pogromer – Ryssland och sådant.

Att så många går på den diskussionen och inte ser att detta är ett sätt att försöka få bort diskussionen om vad som egentligen sker i dag. Jag ställer inte upp på det. Jag kommer att fortsätta kritisera. Det handlar inte Profilen ~ 15 ~

om antisemitism. För övrigt är palestinier också semiter så debatten blir lite konstig.

Malmö beskrivs av media som en segregerad stad. Håller du med om den beskrivningen?

– Ja. Malmö byggdes på det sättet – nästan alla städer i Sverige byggdes på det sättet. Arbetarbostäder för sig – tjänstemannabostäder för sig. Så är nästan varje bruksortssamhälle uppbyggt i det här landet.

Så ser Göteborg ut. Så ser Stockholm ut.

Det mest segregerade vi har är ställen som Danderyd och Vällinge, som bara har överklassområden, som saknar, så att säga, vanliga människor.

Vad har du gjort för att försöka överbrygga segregationen i Malmö?

– En stor stad som Malmö ska ha alla (social)grupper boende inom sig. Och det viktigaste är att staden är en mötesplats för människor. Det finns ingen möjlighet att bygga bort segregation.

Hur utvecklar ni staden till den mötesplatsen?

– Först och främst genom att försöka förstå att staden inte är byggnader. Staden är mänskliga aktiviteter och hur vi organiserar mänskliga aktiviteter. Bomässan exempelvis. Den skulle läggas på Ön i Limhamn, som var det första förslaget. Vi lade det i Västra Hamnen istället. Hade vi byggt en bosmässa i den exklusiva delen av staden, då hade detta blivit något för den gruppen av människor som finns där ute.

Rosengårdsungar hade inte åkt ut till Ön i Limhamn för att bada eller vara. Men genom att vi lade bomässan som en del av city är det nu en mötesplats för alla.

Politiken i Sverige. Hur skulle du recensera den?

– Den är nästan lika illa som när journalister ska intervjua varandra. Jag hör ibland stadsministern eller finansminister. När vi talar om hur det ser ut i världen – med euron och sådant – recenserar dem hur det är, istället för att axla rollen som ledare.

Vad ska vi göra? Vad vill de att vi ska göra?

De står istället och recenserar skeendet, ungefär som någon sorts journalister.

Hur bör politiken se ut enligt dig då?

– Politiken är ett samtal mellan medborgaren och de valda. När man ser debatter i USA som exempel i val till senaten så får kandidaterna sju minuter på bästa sändningstid. Då presenterade de för medborgaren hur de ser på viktig fråga. Sedan ställer en duktig journalist ett antal frågor – »utveckla detta«. Det för att man som väljare ska se om det finns ett förtroende för den kandidaten.

Hur gör vi för att komma till detta?

– Vi kan säga att detta fungerar inom partierna. I respektive partier gör du dig känd bland partiernas medlemmar och de bestämmer om du är en person som ska ha förtroende eller inte.

Vad gör du på fritiden?

– Det är inte mycket fritid jag har men när jag har fritid försöker jag koppla av totalt. Då är jag antingen ute och fiskar med en båt eller ute och plockar svamp Är det sportlov åker jag skidor eller dyker någonstans där det finns fina korallrev.

Om två månader åker jag ner för att dyka i Zanzibar.

Mobiltelefonen i Reepalus ficka vibrerar och han ber om att få checka in på sitt plan lite snabbt.

– Jag ska på partimöte. Jag åker i kväll redan. Har vi mycket kvar?

Linus och jag tar oss upp ur de sirliga stolarna med sidensits och förbereder för att börja ta bilder som avslut. Sanningen är att vi fick se mer av politikern Ilmar Reepalu snarare än hans person. Men

engagemanget och drivet för sin roll som kommunstyrelsens ordförande går inte att ta miste på. Reepalu har varit aktiv inom politiken i över 50 år. Det är därför svårt att inte fascineras av just den politiska personen av honom.

Medan vi fotar förbereder sig Reepalu inför sin resa till Stockholm, under diskussion med sin sekreterare. Hans arbete innebär 70 timmar arbete i veckan. Även helger. Han är tydlig med oss att politik inte är ett arbete. Politik är ett förtroendeuppdrag och en lång rad av kompromisser.

Profilen ~ 16 ~

Barometer: MFF – MIF (MFF) Möllan – Lilla Torg (Möllan) Hårdrock – Hip Hop (Väljer jag mellan dem så blir det hårdrock. Men jag gillar mer Blues. Blue Grass) Sommar – Vinter (Sommar och vinter) Röd – Blå (Vilken färg jag tycker är vackrast?

Karminrött) Hund – Katt (Katt. Ja, jag har katten Svante)

ETT SPEL SÄGER 1000 ORD TEXT PONTUS ADOLFSSON ILLUSTRATION NINNIE LJUNGGREN

D

et klassiska och folkkära spelet Alfapet har gått och blivit digitaliserat och går numera under namnet Wordfeud. Alla spelar det, precis som alla spelade Angry Birds. Wordfeud har blivit ett litet virus som bitit sig fast i våra hjärnor. Skulle du tröttna på det och lägga ifrån dig det så gör det inget, för du har 3 dagar på dig att svara på motståndarens drag. Du kan alltså inte bli av med det.

Jag spelar det, hela tiden, innan jag klär på mig, när jag sitter på toa, när jag lagar mat, när jag sitter vid datorn. Jag spelar just nu.

Det är ju så enkelt att bara ta upp mobilen och lägga ett ord.

Det finns en chat-funktion som jag använder rätt så frekvent, både för att sola i skenet av ett bra ord eller en vinst, men även för att förbanna mig över om min motståndare leder eller vinner över mig. Det sistnämnda händer rätt sällan, för jag vinner, nästan alltid. Men det här med chat öppnar ju upp en helt ny spelplan för alla singlar därute, du kan lägga till en bild på sin profil, och sedan utmana ”random” personer ute i Wordfeud-rymden. Sen är det bara att fortsätta att utmana till du hittar din prins/prinsessa.

Den 28-30 oktober spelas SM i Alfapet i Göteborg. Tack vare den här Wordfeud-boomen så har ett annars rätt så bortglömt evenemang fått mer uppmärksamhet i dagspressen än vad den

egentligen förtjänar. För så himla kul är inte Alfapet att man frivilligt låser in sig själv med 79 andra människor i tre dagar för att gång på gång spruta ur sig ord likt en SAOL med diarré. Nu lät jag kanske lite för negativ, men jag vill bara påpeka att det räcker med Alfapet och Wordfeud i mindre mängder. Ord är inte bra att överdosera på, då riskerar hela hjärnan att gå ”bananas”.

Jag har googlat lite på ”Wordfeud”, det finns en del skumma ord inlagda, det som jag reagerade mest på var nog ”sötleif”. Nog för att det finns en del skumma godkända ord i det svenska språket, men ”sötleif” är väl att gå till överdrift? Det hade aldrig godkänds av en riktig Alfapet-spelare. Det finns en del regelskillnader mellan Wordfeud och Alfapet, i det förstnämnda får du lov att använda varenda böjning det finns av ett verb och även pluralform på alla substantiv. I Alfapet är det endast grundformen på ett verb som är tillåtet och endast plural på substantiv i de fall de är fetstilta i SAOL. SAOL känns som en sorts bibel på många sätt, många kan inte leva utan den och följer den efter punkt och pricka. För mig låter SAOL som en sorts ond figur i något seriemagasin, ”Akta! Där kommer SAOL, han kan krossa dig med sin fetstil och skära dig med sin kursiv!” . Ungefär så låter det i mitt huvud.

Artikel ~ 17 ~

KOLL PÅ STILEN TEXT/FOTO AMANDA HANSSON

H

östen är på G och snart är vi sådär mysigt insvepta i stora halsdukar, varma mössor och stickade koftor igen!

För dig som är nyfiken på säsongens färger och plagg kommer här en kort liten sammanfattning: Det är mycket lager på lager i höst och

mycket färg. Mättade juvelnyanser, senapsgult, rostorange, påfågelblå, smaragdgrönt, metallic och djurmönster är några av alla färger vi kommer att få se. Go wild och mixa gärna!

För killarnas del kan man kalla det preppy med en twist där tweedkavajer,

collagetröjor och oxfordskjortor gärna får blandas med olika färger och material.

Tighta jeans är också hett.

För tjejerna är det lyxigt 60- och 70-tal som gäller. Uppklätt på ett lite nonchalant vis med vida ben, blusar och slokhattar.

STUDENTSTIL »JAG INSPIRERAS MYCKET AV MODET FÖRR« Hanna Westling – student på kursen Historia med kulturanalys.

Varifrån får du inspiration till din klädsel och stil?

– Jag inspireras mycket av modet från förr och av folk i min omgivning.

Vilken årstid tycker du bäst om när det gäller klädsel och stil?

– Hösten, för man använder mer kläder och har större valmöjligheter i klädseln då.

Vilket blir ditt favoritplagg i höst?

– Kappor och ytterplagg!

Vilka färger kommer du bära mycket av i höst?

– Starka färger.

Har du någon favoritbutik där du handlar dina kläder?

– Ingen speciell, men det blir mycket second hand.

»JAG KLÄR MIG EFTER KÄNSLA« Jimmy Hertzman – student på programmet Scenproduktion Varifrån får du inspiration till din klädsel och stil?

– Jag klär mig efter känsla. Min stil är en blandning av hela mitt liv och jag har mycket kläder från förr, man kan kalla det en mixad stil.

Vilken årstid tycker du bäst om när det gäller klädsel och stil?

– Våren, för då kan man klä sig i en snygg och ledig blandning mellan varma vinterkläder och svala sommarkläder.

Vilket blir ditt favoritplagg i höst?

– Oj, det kan jag nog inte svara på… eller ja, lite större plagg över tajta plagg Mode ~ 18 ~

Vilka färger kommer du bära mycket av i höst?

– Brunt och svart kanske, jordnära färger Har du någon favoritbutik där du handlar dina kläder?

– Jag handlar mycket på ställen där de gör om återvunna kläder och säljer. Second hand butiken Humana är också en favorit.

ÄR DU NÄSTA

GUILLOU? MAHSKARA SÖKER SKRIBENTER! ÄR DU INTRESSERAD ÄR DU HJÄRTLIGT VÄLKOMMEN TILL NÄSTA REDAKTIONSMÖTE ELLER SKICKA ETT MAIL TILL: MAHSKARA@KAREN.MAH.SE

FÖR MER INFO WWW.MAHSKARA.SE

STUDENTKÅREN MALMÖ

FÖRENINGAR Vilka intressen har du? Är ditt intresse representerat inom Studentkåren Malmö? Skulle du vilja dela dina intressen med andra studenter på Malmö Högskola?

Då finns svaret här nere Gör en förening inom Studentkåren Malmö!

Sex enkla steg till en föreningsstatus och förgylla studenters studiesociala liv!

1. Kontakta Studentkåren Malmös samordnare för föreningar (Sara Pålsson), Sätt upp ett datum för möte.

2. Efter möte med samordnaren, så behövs tre saker för att gå vidare.

• Ordförande för föreningen • Kassör • Stadgar, skriv stadgar som är anpassade efter Studentkårens Malmös policys och stadgar. (lathund

What are your interests? Is your interest represented in the Student Union Malmö? Would you like to share your interests with other students from the University?

Six simple steps to become an association within the Student Union Malmö and brighten student’s life outside their studies.

1. Contact the head of associations within the Student Union Malmö (Sara Pålsson), set at date for a meeting.

2. After the meeting you need to arrange three things: • A president • A treasurer • A constitution that goes along with the Student Union Policy document and constitution.

för stadgar finns) 3. Be samordnaren (Sara Pålsson) kontrollera stadgarna.

4. Ni välkomnas till ett styrelsemöte med arbetsgruppen om Kåren, där styrelsen tar beslut om ert föreningsförslag ska gå vidare till Studentkårs fullmäktige (FUM).

5. Om styrelsen beslutar JA, så kommer det till FUM och då så återstår det att bli godkända där. Om JA i FUM, föreningsstatus ordnat.

6. Föreningsstatus ordnat, börja förgyll studenternas studiesocial liv.

Sex orsaker varför man ska bli en förening inom Studentkåren Malmö • Kåren hjälper er med postrar, Flyers, hemsida, e-mail adress • Förening får en arbetsyta på Kårhuset!

• Samordnaren hjälper er med bokning av salar/ lokaler in Malmö Högskola och andra väsentliga saker!

• Ni kan be om pengar från kåren för er verksamhet!

• Kåren står bakom er!

• Ni främjar det studiesociala livet för alla studenter!

För fler frågor angående föreningsstatus eller tillväga gångsättet för att skapa nya föreningar inom Studentkåren Malmö, kontakta; Sara Pålsson

3. Ask the head of association (Sara Pålsson) to proofread your constitution.

4. You will be welcomed to a student Union board meeting, where you will present your association and then the board will make a decision about the association. IF Yes it will go on to the Student Union Council.

5. The Student Union Council which is represented by students will take the final decision, and if they decides yes then you will have your association status.

6. You have your association status and start working with brightening student’s life!

Six reasons to become an association within the Student Union Malmö • Student Union will help you with posters, flyers, website, e-mail address • Working space at Kårhuset!

• The head of associations will help you book rooms at Malmö University and help out with other vital things!

• You can ask for money from the Student Union for your activities • The Student Union stands behind you!

• You help student to get a richer life outside their studies!

For question about association status or the way to a status within the Student Union, contact; Sara Pålsson

Sara Pålsson, Studentombudman HS Samordnare för föreningar och ideella sara.palsson@karen.mah.se 0707-577563

KOLLA IN KÅRENS HEMSIDA: http://malmostudenter.se

Studentkåren Malmö ~ 20 ~

ORDFÖRANDEN HAR ORDET

INSPARK 2011 Nervositeten i magen när man beger sig ifrån centralstationen upp emot Orkanens enorma glasväggar eller svetten längs ryggen när man långsamt, med båten hängande över sig, går uppför K3:s oändliga trappor.

Det kan det vara med ett upptäcktsfyllt leende man irrar runt i sjukhusområdet för att hitta till HS eller förväntan på någonting nytt när man tittar upp emot Gäddans Hogwartsliknande trappsystem.

Många på MAH känner säkert igen sig i historien om att som ny student komma till Malmö. Hur man har börjat studera efter att tidigare ha jobbat eller kommit direkt ifrån gymnasiet. Vissa har lämnat den plats där man är uppfödd, lämnat det säkra och det man känner till för någonting nytt och outforskat.

Första dagen är stressig, man vet inte vilken sal som är vilken och undrar om det ens är rätt byggnad man befinner sig i. Mitt i all förvirring står de där, människorna som frågar: ”Hej, ny student? Har du fått information om insparken?”

Liksom andra år var detta början på ett äventyr där över 1000 nya studenter deltog.

De lärde känna varandra genom aktiviteter som teambuildning, stadsvandring och såpafotboll. Men även myskvällar med film och grillning.

Under insparken hörde vi oerhört mycket tack för vad vi gjorde. Hur man inte känt någon, men nu hade träffat massor med nya människor och att de tyckte att det var skönt att inte pressas till något.

Men det som gör att det värmer i hjärtat är att se skillnaden ifrån den första dagen, när studenterna knappt tittar på varandra. Till den sista dagen då de kramar om varandra, har fått nya vänner och ibland även pojk/flickvänner.

För sex år sedan bestämde sig ett par lärarstudenter för att de skulle skapa en inspark för att välkomna nya studenterna till Malmö Högskola.

Efter hand blev allt fler människor inblandade, generaler, kaptener, faddrar och lag bildades.

För varje år som går ansluter sig fler studenter för att delta i de aktiviteter som sker under studietidens två första veckor.

Insparken är slut men Festmesteriet och studenkåren som stod bakom det fortsätter att arbeta för ett roligt studentliv. Den här månaden blir det t.ex. en stor Halloweenfest att se fram emot.

Vill du veta mer? Bli vän med Festmesteriet Malmö på facebook

Efter den stressiga perioden som introduktionsveckorna innebär, kan man börja analysera vad som egentligen hände det första året – post kårobligatoriets avskaffande.

Studentkåren Malmö går igenom ett stort paradigmskifte. Från att ha varit en introvert organisation med fokus på den interna perfektionen till att bli en extrovert företagsliknande verksamhet. Vi ska bland annat fokusera på synlighet, tillgänglighet och användbarhet. Det är inte längre aktuellt att kasta bort tid och kreativitet med att försöka få den perfekta stadgan eller det perfekta policydokumentet. Det går inte längre att förlora tid och hjärnkapacitet i långa beslutsmöten; i vilka man spenderar timme efter timme åt att besluta om det ska vara punkt eller komma i ett stycke av visionsdokumentet. Tiden, kreativiteten och hjärnkapaciteten ska användas till att skapa och utveckla metoder som främjar kontakten mellan kåren och studenten. Det som höjer utbildningskvalitén och vad som gör studenten till en drivande kraft i samhällsutvecklingen.

Numera handlar det inte om att göra saker rätt, numera handlar det om att göra rätt saker. Låt erfarenheten utveckla perfektionen. En modern kår ska ha starka strukturgrunder som tillåter organisationen att vara handlingskraftig. Vi ska vara anpassningsbara och ha en snabb reaktionsförmåga.

Under vår första fas förstärkte Kåren sina interna strukturer, när jag och min vice ordförande tog över ledningen. Vi kunde snabbt märka att styrdokumenten inte var stabila nog för att bära den organisation vi hade som vision att bygga. Tillsammans med styrelsen, fullmäktige, föreningsrepresentanter och andra studenter tog vi fram de policys och dokument som vi ansåg behövdes för att göra Kåren stabilare.

Samtidigt fokuserade vi på att skapa nya former för att bli mer synliga och tillgängliga för studenten. I slutet av oktober fyller åsiktstorgen (T!) ett år och trots att T! fortfarande är under utveckling har händelsen blivit ett kraftfullt kommunikationsverktyg som är värdefullt för Kåren, Malmö högskola och framförallt för studenten.

Paradigmskiftet är fortfarande pågående och det finns en del mer att göra för att få saker att rulla på utan hinder. Vi är tvungna att fortsätta ta fram policydokument som effektiviserar arbetet och som ska ge kommande ledare säkerhet och vägledning.

Jag ser fram emot att, i slutet av min mandatperiod, överlämna en kår som utan praktiska komplikationer ska kunna fokusera på sin huvuduppgift.

GUIDO GUIDOS

Studentkåren Malmö ~ 21 ~

guido.guidos@karen.mah.se

MAKING FRIENDS (with the Swedes)

TEXT ROANNE VAN LEYDEN ILLUSTRATION LISA RÖMAN

W

hen you suddenly find yourself in in a new city, in a partially furnished room, pushing ‘refresh’ every ten minutes on your Facebook account, you might start wondering – just as I did – how you’ve ever managed to make friends so naturally before you came here. Without your former buddies, hanging out seems to be no longer something that just occurs, it’s something you actually have to actively pursue. If you don’t want to end up with the mere company of virtual friends, that is.

Perhaps you’re the worry-free kind of person that naturally attracts people, but I will be honest here: I’m terrified to end up alone in my room watching episodes of Friends, instead of hanging out with them.

If the world were any simpler, or if I were still a 5-year old, perhaps I could walk up to you to ask if you want to be my friend.

However, although Facebook has reinstalled this concept slightly, my hunch is that it won’t suffice in a real-life situation. This is unfortunate but understandable, since making friends is not something one should go about aggressively. Rather it seems, one should slowly build up a common history, sense of humour, an agreement upon mutual interests and dislikes. But here is the catch: some people don’t have time for that. They need immediate friends.

Amongst international students, fortunately, the whole process goes rather fast.

Almost none of us have friends upon arrival, so chances are high that the person you sit next to is just as desperate as you are. I’m not implying that we are easy to get, there is still some work to do - you might have to be involved in some small talk, hang around after class, ask for a Facebook account or a phone number perhaps, you might even have to make yourself guilty of ‘accidentally’ bumping into the same person the next day – but as long as you contact the right people, or as many as you can, someone will throw a party and invite you eventually.

I make all of this appear as rather easy, but in fact it’s not. While having friends is easy, making friends – in particular out of desperation – is a strenuous business.

Attending every social occasion, repeating yourself time and again and permanently showing your best side, while at the same time being authentic, is hard work.

Everybody knows it, but we don’t speak of it, since friendship is a delicate thing.

?? ?

So I pity you, Swedes, who are told to have another disadvantage: a persistent inward culture that seems to disable you on the friend-making front. Apparently it takes years to become friends with a Swede.

I don’t intend to generalise here. I say this merely to provoke. And the reason for saying it is because I’ve heard nothing else from the Swedes I’ve met since I’ve arrived.

Yes, even your fellow nationals are complaining about your behaviour, and the stories are shocking to a foreigner like me.

They leave me to think that either there is something seriously wrong with the way you think about yourselves, or you have to start rethinking going home after class.

Please consider the students that are new in this town that are desperately trying to

get your attention. Do not run home immediately if they ask for your Facebook or phone number or invite you over. They do that because they think you’re a nice person, and because the beer is much cheaper at home than in the bars, not because they want to pull you into a web of misery.

However, I refuse to believe in the stereotype Swede. I will not settle for the inward culture-argument. Friendship has to come from both sides. Therefore, I call upon all international students -– who know how it’s done – and complaining Swedes: for if they ever meet stubborn inward Swedes running home, they will hunt them back to their house, pull them out, drag them into their home, and stalk them persistently until invited back. Making friends is a battle.

MAHSKARA GRANSKAR

DU ÄR VAD DU ÄTER VARFÖR BRYR VI OSS OM VAD ANDRA ÄTER? TEXT EVELINA MALTESON ILLUSTRATIONER MARIE HERZOG

G

ourmetfetichism har dominerat tiden efter millennieskiftet. Kokböcker, matprogram, matdebattpaneler i tevesoffor och matbloggar har fullkomligt vällt ur medieapparaturen. Vad vi lägger på våra tallrikar är intressantare än någonsin.

Trenderna har växlat, men starka aktörer har varit närproducerad, klimatsmart och ekologisk mat kontra lågkolhydratsdieter. Vad som bortsett från klimat- och etikfrågan borde vara ett personligt val har blommat ut i ett hett debattämne. Sällan blir det så tryckt stämning kring middagsborden, som när tallrikens innehåll kommer på tal. Och vad är det egentligen som bestämmer vad som slutligen hamnar i våra tarmsystem?

Kanske har ämnets laddning fötts ur valet som innebär personligt bundna aspekter. Politiskt ställningstagande, etiskt och ekologiskt, kopplas starkt till identitet. Vegan och LCHF är lika starka motpoler som Rött och Blått. Men vad som ofta glöms bort i den aggressiva debatten, vilken lyxfråga som

behandlas är att kunna välja och välja bort föda. Kanske ännu viktigare då att vi tar ansvar för våra val?

Samhällskroppen har av skilda själ stora intressen i vad vi stoppar i munnen. Det handlar om politik, ekonomi, hälsa och makt. Då produkter sålt dåligt har producenterna vetat att skapa trender för att vända konsumtionen. Kaffe latte introducerades i mitten av 90-talet då mjölkdrickandet i Sverige gått ned. I England var konsumtionen större vilket svenska mjölkintressenter spårade till den populära kaffedrinken.

Mjölkdrycken introducerades på den svenska marknaden och resultatet blev slående; mjölkdrickandet gick upp. Då det gick dåligt för sädesbönderna introducerades rådet 7 skivor bröd om dagen. Listan med exempel kan göras lång. Fakta väcker källkritik mot varje ny extremdiet eller mattrend och ställer frågan vilket företag som kan tänkas ligga bakom?

Den gröna trenden har fått konsumenten att köpa produkter med rättvisemärkning, närproducerade och ekologiska. Dieten går i linje med livsmedelsverkets sedan länge

Mahskara granskar ~ 24 ~

vedertagna kostråd där kostcirkeln och produkter med låg fetthalt är styrande element. Vad som vänt en smula är hur konsumenten vill äta så rent som möjligt, utan de tillsatser Den Hemlige kocken glatt upplyst oss om.

Den traditionella kosthållningens motpol introducerades i början av 00-talet.

Hösten 2004 började lärkaren och dietisten Annika Dahlqvist äta enligt LCHFS kostråd med goda resultat. Därefter har hon arbetat med att informera människor om kosthållnigens fördelar. Och har varit en av de drivande aktörerna i intresseväckandet för kosthållningen. Dahlqvists banbrytande kostråd har lett till stora diskussioner då de helt bryter gamla konventioner och förespråkar att utesluta kolhydrater från kosten till förmån för fett och protein. Det är huruvida det stora intaget av fett på sikt är nyttigt för kroppen som gjort att förespråkarna fått det hett om öronen. Också hur dieten påverkar miljön har flitigt diskuterats och varit ett stående argument för nej-sidan.

2005 anmäldes Dahlqvist till socialstyrelsen av två dietister. Året därpå uppmanades hon av vårdcentralen där hon arbetade att upphöra med att ge sina kostråd då de stred mot livsmedelsverkets, vilket var ett hot mot vårdcentralernas trovärdighet. Två gånger har hon blivit av med sitt jobb på grund av sin tro på LCHF. Må hända att Dahlqvists kostråd må sätta en hel yrkeskår i gungning, men är det inte medeltida bakåtsträvande att blunda för nya möjligheter inom forskningen? Så är det väl inte i lika stor utsträckning inom andra områden?

Diskussionen leder tillbaka till frågan som blir en ond cirkel. Varför slåss vi med näbbar och klor för att övertyga omgivningen om att vår diet är den ultimata? Och varför tenderar vårt sätt att äta att få religiösa undertoner då vi hela tiden måste övertyga omgivningen om frälsningen i vår diet?

Nyligen uppdagades det i medierna att

LCHF-dieten har spöken i garderoben.

Enligt tester Sveriges Radios Studio Ett gjort, ger LCHF-dieten dubbelt så stor andel växthusutsläpp som en diet enligt Livsmedelverkets kostråd. Studien visar vidare att flera av de studier svenska LCHFförespråkare hänvisat till som underlag är sponsrade av den amerikanska köttindustrin vilket skulle ifrågasätta trovärdigheten i studierna. LCHF-kosten har visats sig vara särskiljt gynnsam för diabetiker som inte bara gått ned i vikt, utan också fått bättre blodvärden än när de följt rådande kostråd från Livsmedelsverket. Diabetiker vittnar vidare om att de behövt ta mindre mängder mediciner. Om diabetiker genom kosten kan lära sig hantera sin sjukdom går läkemedelskonsumtionen genast ned. Så vems pengar ligger då bakom denna forskning? Finns det intressen i läkemedelsbranschen att motarbeta en diet som ger deras produkter allt färre konsumenter?

Kanske har delar av vårt intresse för

Källor: Filter: #21:2011 DN: http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/ odlat-kott-kan-minska-miljoproblem http://www.dn.se/livsstil/ kottdiet-sponsrad-av-kottindustrin http://www.dn.se/ekonomi/ miljosmarta-kostrad-stoppas http://www.dn.se/blogg/ matbloggen/2011/09/09/rad-om-mat-stoppas/ Vetenskapens värld: (12/9, SVT2) http://svtplay.se/t/102814/vetenskapens_varld

Mahskara granskar ~ 25 ~

kosthållning fötts ur hur höjda blodfetter, diabetes och fetma inte längre blivit undantaget, utan har blivit vanliga folksjukdomar. Studier visar att LCHF ökar risken för höjda blodfetter och menar att vårdcentralen de senaste åren fått in allt fler fall av höga blodfetter, vilket de skyller på de nya dieterna. Men vem stödjer då denna kartläggning? Kan hända företag med intressen i att bibehålla traditionell kosthållning?

Vad som hamnar på talriken kan i vårt land ha en bakgrund i trender, ställningstagande och politik. Att vi måste arbeta för en hållbar kostkonsumtion vad gäller miljö, etik och folkhälsa är självklart. Ändå kvarstår frågetecknet; borde inte mat vara det mest basala i världen? En del av kretsloppet? Men i en värld där mänskligheten slagit ut detta naturliga kretslopp, måste ett nytt byggas upp med samhällets drivkrafter.

Mat är inte längre främst ett drivmedel, det är identitet och politik.

INTERVJU KRÖNIKA

SEX-ISH BERÄTTAT AV SANNA MALMROS FOTO PRIVAT FORM MADLEEN NILSSON

Namn: Sanna Malmros Ålder: 30 år Bor: Malmö

S

anna är aktuell som projektledare på halvtid för ett helt nytt sexuell hälsa-projekt riktat mot utbytesstudenter och internationella studenter. Anställd av Studentkåren.

Hon läser sista terminen på socionomprogrammet med inriktning verksamhetsutveckling på Malmö Högskola. Har bland annat varit engagerad i RFSU Malmö ett antal år. Har genom RFSU hållit i studiecirkeln sex och samlevnad för vuxna under sex terminer.

Stort intresse för sexuell hälsa, sexualpolitik och sexuella rättigheter.

Har bott utomlands mycket, bland annat i Mexico, Honduras, Spanien och Portugal och förutom socionomprogrammet även läst bland annat genusvetenskap och internationell migration och etniska relationer.

– Jag vill öka medvetenheten kring frågor som rör sex. Öka kunskapen och väcka nyfikenhet . Jag vill skapa arenor där man kan diskutera olika aspekter av sex. Jag kommer därför bland annat att arrangera workshops och föreläsningar på engelska för de icke-svensktalande studenterna. Det är även en bra grej om färre studenter drabbas av könssjukdomar. Därför kommer jag att finnas på plats här och var och dela ut kondomer och informera om vart man kan vända sig om man vill testa sig för en könssjukdom.

– Jag har massa spännande saker på g under det kommande året, och förhoppningsvis kommer man som student att märka av studentkårens satsning på sexuell hälsa.

Intervju ~ 26 ~

ÄR DU NÄSTA

LEIBOVITZ? MAHSKARA SÖKER: FOTOGRAFER/ILLUSTRATÖRER! ÄR DU INTRESSERAD ÄR DU HJÄRTLIGT VÄLKOMMEN TILL NÄSTA REDAKTIONSMÖTE ELLER SKICKA ETT MAIL TILL: MAHSKARA@KAREN.MAH.SE

FÖR MER INFO WWW.MAHSKARA.SE

KARRIÄR

TA KONTROLL ÖVER DINA STUDIER

Måste du ofta läsa texter flera gånger? Har du svårt att överhuvudtaget ta till dig det din föreläsare säger? Eller lever du ditt studentliv med en ständigt jagande ångest över allt du borde ha gjort?

Mahskara har träffat Lasse Lindhagen på CKB för att gräva djupare i hur en student kan undvika de vanligaste fallgroparna för att styra upp sina studier och plugga bättre.

TEXT YLVA LINDGREN ILLUSTRATIONER LINN TORDESTAM

Karriär ~ 28 ~

U

tsätt dig inte för dina studier. Låt det inte bara hända.

Lasse Lindhagen återkommer många gånger till vikten av att inte bara flyta med. Den viktigaste delen av studieteknik är att ta ett aktivt beslut om hur man vill bedriva sina studier. Många studenter går runt med föreställningar om vad som är bra studieteknik. Ofta är det djupläsandet som ska planeras och slås ut över terminen och sedan betas av sida för sida innan examination. Att dela upp sina 1500 sidor litteratur på 5 veckor och är inget man får nobelpriset för, skrattar Lasse. Och det finns personer som alltid kommer att skjuta på saker till sista stund; det är nästan ett personlighetsdrag. Att då skapa och försöka hålla en plan blir nästan ett hån. Alla kan flytta på post-it lapparna!

Om du inser att du vill studera okontrollerat, och göra allt sista veckan, så gör det.

Men välj det aktivt och låt tiden innan bli en förberedelse inför det och på så sätt bli betydligt mer lustfylld. Studieteknik handlar inte om att tala om för dig vad du ska göra; det handlar om vad som fungerar just för dig.

Kanske en aning pretentiöst har Malmö högskola visionen att förändra studenter så att de kommer ut på andra sidan som hållbara, nytänkande människor med en ny inställning till kunskap och lärande. En viktig skillnad mellan studier på högre akademisk nivå är att den syftar till att studenten ska läsa och förstå. Det skiljer sig från tidigare studier som ofta går ut på att läsa och lära sig utantill. Förståelse nås först när information processas, det måste gå genom magen och hjärtat. Slutligen kommer man till ett tillstånd som Lasse kal�lar »ommöbleringstillfälle« då strukturen i ens tankebanor måste ändras. Efter det kan man aldrig gå tillbaka till hur det var innan.

Hos många lever den felaktiga bilden kvar att djupläsning är det viktigaste medlet för att studera. Vi tycker ett arbetspass med 97% läsa och 3% anteckna är väl genomfört. Många djupdyker direkt ner i sin kurslitteratur och läser rad för rad från pärm till pärm. Ett effektivare sätt är att först skapa sig en översikt över vad boken/ artikeln behandlar, genom att läsa kapitelrubriker eller liknande. Därefter kan man skumläsa igenom texten och få de stora dragen. Sedan är det ofta lätt att veta vilka avsnitt som kräver fördjupning och repetition.

Slutligen borde man som student bli bättre på att utnyttja föreläsningarna. När du ändå är där, få ut det mesta av det. Lasse tipsar om att innan föreläsningen hugga tag i en kursare och säga t.ex. »idag ska

vi prata om social identitet, vad vet du om det?« Det är ett sätt att väcka hjärnan och få igång tankegångarna inför föreläsningen.

På liknande sätt kan man efteråt sätta sig med någon annan och tillsammans skriva rent sina anteckningar. På det sättet repeterar man direkt det som sagts och rycker upp det överst i minnet en gång till. Samtidigt får man ytterligare en associationsbana till det som sagts genom diskussionen med någon annan.

MAH har länge haft en satsning på breddad rekrytering, det vill säga, locka studenter som är förstagångsstudenter, och har lyckats mycket bra med det, med andra ord, inte har föräldrar som har högre akademisk utbildning.

Nu har fokus skiftat lite till att mer behandla hur man skapar en studiemiljö för alla dessa studenter, och skapar »hävstänger« för alla att utvecklas utifrån där de är. Ur detta har satsningar som t.ex. RASK och RUSTAD vuxit fram, med kurser och

seminarier om akademiska studier och karriär. RASK (Redskap för akademiska studier och Karriär) ger under terminerna fyra kurser med fokus på att hjälpa studenter att lättare nå sina mål.* Kurserna är anpassade för att kombineras med vanliga heltidsstudier och består bl.a. av en kurs i studieteknik och en om att bli bättre på att hålla muntliga föredrag.

Källor Studieteknik av Sandra Torres och Jan Trost Studieteknik för universitet/högskola av Mattias Kellquist och Mats Eneroth Studieteknikhandboken av Mattias Kellquist och Rose-Marie Lundin Centrum för kompetensbreddning (CKB), www.mah.se * Tyvärr är det redan försent att anmäla sig till höstens kurser när Mahskara #69 kommer ut, men ny chans kommer i vår.

LASSES BÄSTA STUDIETIPS Arbeta aktivt när du väl arbetar. Utnyttja föreläsningar och studietillfällen till fullo genom att komma förberedd. Håll fokus på varför du är där! Ingen har tvingat dig.

Processa info på flera sätt. Att studera är inte enbart att djupläsa. Många övar t.ex. för lite på att skriva. Att skriva en salstenta efter att bara ha läst, är som att simma Vansbrosimmet efter att bara ha tränat löpning. Det kanske fungerar..

Plugga inte ensam. Läs själv men bearbeta tillsammans. Uppskatta grupparbeten för vad de är.

Ofta är det vad man gjort i grupparbeten som är det som finns kvar som bestående minnen av en kurs.

Läs inte för långsamt. Din kodhjärna kommer att fortsätta, men den kreativa hjärnan som skapar förståelse tröttnar som det går för långsamt och associerar iväg. »Man kan inte spänna hjärnan!« Sitt inte och läs om en text du inte förstått. Gå vidare, eller backa! Förr eller senare har du grunden för att kunna förstå. En text måste läsas flera gånger, men spara tid genom att arbeta aktivt. Då kanske du inser att du inte behöver djupläsa allt.

Planera för ledighet! Om du studerar helt utan struktur är du aldrig ledig. Planera för att med gott samvete vara ledig. Tänk på det! 5 års studier utan ledighet är en lång period.

Karriär ~ 29 ~

KULTUR

LJUDUPPTAKTER

MISAKI KAWAI Konstnären Misaki Kawai som ursprungligen kommer från Japan bor sedan 2000 i New York. Både hemma och under sina resor samlar hon på sig material som sedan blir hennes konst. Hennes verk är till stor del influerade av mangastilen Heta-uma.

Enligt Malmö Konsthall är hon starkt influerad av dagens konsumtionssamhälle. Hennes verk är färgstarka och oftast hämtade från filmerna, musiken och seriernas drömvärld. Förutom den lekfulla stilen i hennes tecknande och skulpterande så har hon även ett förhållande till det kaotiska. En bisarr och underförstådd humor präglar verken och är tecken i samtiden. Materialet hon använder kan vara allt från papier maché till trä, papp och tyg. Hon har även besökt Malmöfestivalen

Kultur ~ 30 ~

och dekorerat en skateramp med sin konst.

Hon tillför även en annan dimension till vissa av verken, som t.ex. Nepalispecial och Chinaspecial som är präglade av hennes resor. Utöver detta så har hon även skapat ett bokprojekt vid namn Pencil Exercise som består av 500 teckningar som hon producerat under ett års tid. Misaki Kawai ska även skapa nya verk under utställningen på Malmö Konsthall.

Jag kommer själv snarast att besöka konsthallen för att se Misaki Kawais verk. Hon har fått bra kritik och jag hoppas verkligen att utställningen lever upp till förväntningarna. Utställningen pågår mellan den 10:e September och 27:e November på Malmö Konsthall.

För mer information se Malmö Konsthalls hemsida. JL

BRUNCH HÖST

JAG KOMMER, JAG KOMMER, JAG ÄR NÄSTAN DÄR Den numera krönta popdrottningen Veronica Maggio från Stockholm anländer till Kulturbolaget. Med sin nya platta »Satan i Gatan« har hon tagit Sverige med storm.

Sedan hennes första platta »Och vinnaren är...« har hon blivit mycket populär och är numera en megastjärna inom den svenska popvärlden. Till och med musikpuristerna fick hoppa av sina höga hästar och bli ödmjuka.

Från att ha varit årets nykomling år 2007 på Grammisgalan till att bli nominerad till två Rockbjörnar både som Årets kvinnliga liveartist och Årets svenska låt 2011 med Jag Kommer. En intressant utveckling som gått i en rasande fart och där lyssnaren kan känna igen sig i texterna och relatera till vardagslivet.

Lättsamma låtar med mycket energi som hon framför med sin mjuka och melodiska röst. Även en hel del melankoli. Under Malmöfestivalen så lyckades hon fylla hela

välja Veronica Maggio. Vi får hoppas att hon lever upp till förväntningarna även på denna konsert på Kulturbolaget.

Passande för både popfantaster, musikpurister och även de som är ute efter en trevlig kväll. Datum för konserten är den 19/11 på Kulturbolaget, Bergsgatan. Den börjar klockan 21:00 och kostar 300 kr. Åldersgräns på konserten är 13 år och efter konserten är det 18 år.

JL

Cafe Ceder Östra Förstadsgatan 23 Brunchen alla talar om. Färsk frukt, massor med mat och stimmig stämmning. Kom i tid, annars får du vända i dörren.

Lördag & Söndag 10:00 - 15:00 (109kr) Chez Madame Falsterbogatan 1 Ekologiskt café med härligt nedsuttna soffor bjuder på förstärkt frukost med hembakt bröd.

Lördag & Söndag 9:00 - 12:00 (110kr, men klipp ut notisen och få 10kr rabatt)

Stortorget med över 40.000 människor, en mäktig upplevelse oavsett om man tycker om musiken eller inte.

Flera recensenter anser att om man ska se en konsert med en svensk artist så ska man

CABARET MOULIN blir uppdragen på scen kan du räkna med att få sjunga för hela publiken eller kanske bara dansa i bakgrunden. Det är både annorlunda och ovanlig underhållning i Malmö. För mer information, biljetter m.m. gå in på Cabaret Moulins hemsida.

JL

FOTO: ROSE-MARIE BORGSTRÖM

Cabaret Moulin är en sverigebaserad dragshow där man får möta fyra stora divor. Babushka som är drottningen av arrogans, otrevlighet och hybris. Fröken Vega som inte tycker om att umgås med vanliga enkla människor. Elecktra som är den som får mängder av beundrarbrev och Carina De Soleil; dansdrottningen som står för de sensationella dansnumren. Allt kan ske på Cabaret Moulin. Publiken har en central roll i showen då divorna ofta har en tendens att vilja dra upp någon ur publiken frivilligt eller ofrivilligt.

Showen började i April och kommer att avslutas i December med en spektakulär julshow.

Cabaret Moulin har blivit nominerade som bästa dragshow år 2007, 2008 och 2010 av tidningen QX. Det verkar som att dragshow som konstform och performance kommer att befästa sin position i det kulturella Malmö. Som en ledstjärna för uppkommande grupper, men även en frisk fläkt i det kulturella rummet. För den som redan nu är intresserad av att se något ur deras repertoar så har de även en egen youtubekanal vid namn »CabaretMoulin«.

Med andra ord är Cabaret Moulin att räkna med och de som kommit och tittat återkommer gärna en gång till. Om du blir den som

Frukost+Lunch=Brunch. Under 80-talet var det något som serverades värnpliktiga på lördagar och söndagar under namnet ”Förstärkt frukost”. Här i Malmö kan man fortfarande hitta spår i form av förstärkt frukost. Mahskara har koll på ställena som serverar brunchen.

Klipp ut och ta med till showen, så slipper du in för endast 50kr istället för 100. Gäller föreställningen den 4:e November på Tangopalatset, Amiralsgatan 47

Kultur ~ 31 ~

Njutbar Stora Nygatan 23 För hipstern som vill avnjuta sin morgonmat med andra hipsters bjuder Njutbar på en väl värd brunch som tilltugg.

Söndag 11:00 - 14:30 (runt 130kr) Ostronbrunch på Hilton För lyxstudenten: skäm bort din bakfylla med ostron, lax och chokladfontän.

Söndag från kl 11. (250kr) Mys S:t Knuts Torg 16 På St Knuts torg hittar du budgetbrunchen. För ynka 55 kr får du en frukost som förgyller den blötaste och kallaste av hösthelger.

Lördag & Söndag 10:00 - 13:00 Nya Tröls Karlskrona plan 1 För den lite flottigare studenten som vill återställa balansen med klassiska rätter som prinskorv och pannkakor erbjuder Tröls också återställare från sitt gedigna ölsortiment.

Söndag 11:00 - 14:00 (99kr) SMAK S:t Johannesgatan 7 På Malmö konsthalls restaurang får du en matig brunchmeny tillsammans med morgonpigga kulturtanter.

Lördag & Söndag (155kr) Från 11:00

SPORT RÄCKER STENBECKS MILJONER TILL ELITSERIEN? TEXT PONTUS MATTSSON

I

många säsonger har siktet varit inställt på att MIF Redhawks skulle ta steget tillbaka till högsta serien. Men av olika anledningar så har det inte blivit så. Varför? Ja svaret kan skilja sig avsevärt från person till person beroende på vem du frågar. Men det spelar ingen roll, för det är historia nu, och målsättningen för denna säsong är glasklar, den stavas kort och gott, Elitserien!

Inför säsongen har MIF gjort ett flertal nyförvärv av hög kvalité för att stärka laget. Bland några kan nämnas Hannu Toivonen, målvakt som nyligen lämnade AHL – Alexander Barta, tysk landslagsspelare – Jesper Mattsson, gammal trotjänare som kommer hem till sin moderklubb och sist men inte minst, den stora fixstjärnan, Linus Klasén.

Klasén som förra säsongen spelade i AHL har länge setts som en jättetalang inom svensk hockey och kommer också vara den spelare som i första hand ska leverera denna säsong. I en intervju som Aftonbladet gjorde med stjärnan så svarade han på frågan, varför det blev Allsvenskan och inte Elitserien: ”Det är bara ett år, sedan spelar vi i Elitserien”. Det uttalandet talar sitt tydliga språk.

Förväntningarna är oerhört stora på laget i år och många håller också MIF som favoriter inför seriestarten. Laget har också under försäsongen imponerat och på åtta matcher har man bara förlorat två av dessa och spelet har stundtals imponerat. ”Spelet har sett mycket bra ut och Sport ~ 32 ~

FOTO PRESS

nyförvärven har bidragit med en helt annan speed och tyngd i anfallsspelet. Truppen innehåller i år en bra kombination av spelartyper som kompletterar varandra bra i offensiven och ger en helt annan frenesi i laget”, beskriver supportern Martin Olsson och fortsätter: ”Jag hoppas såklart att vi tar steget upp till Elitserien, men kvalserien är i alla fall kravet. Leksand och Rögle är väl på förhand de svåraste konkurrenterna och sen kan kanske något lag till överraska på samma sätt som Växjö gjorde förra säsongen, men jag hoppas vi fixar det.” Men frågan hela hockey-Sverige ställer sig inför vad som komma skall är om MIF kommer att lyckas i år, kommer Hugo Stenbecks miljonsatsning i Malmö Redhawks att ge resultat? Det är väldigt många som tror det och likaså jag själv.

Som jag ser det så har MIF i år en bredare trupp och många av de nyförvärv som gjorts kommer att bli oerhört värdefulla för laget bara de håller sig skadefria. Men man ska samtidigt också komma ihåg att Allsvenskan är jämn och tuff och vägen till Elitserien kommer inte att bli lätt och för att nå dit så kommer det att krävas hårt arbete. Men i slutändan så både tror och hoppas jag att MIF:s satsning har gett resultat för ska man vara riktigt ärlig så hör Malmö Redhawks hemma i Elitserien och därför hoppas jag att det nästa säsong kommer att spelas Elitseriehockey i Malmö Arena.

FÖR DET ÄR

DOMARNAS FEL (?)

N

är han gör något bra är det ingen som märker det. När han gör något dåligt får han en försmak på helvetet. Min egna relation till domaren kom egentligen efter min aktiva karriär. Då jag var målvakt i både fotboll och hockey fick jag alltid domsluten med mig. Så fort någon var på och knuffade på mig så fick jag frispark eller avblåsning, medan jag själv kunde göra rackartyg och komma undan med det. Nä det var när jag hade lagt handskar och skridskor på hyllan som jag förstod hur mycket denna idrottens regelskipare kan påverka och inte minst förstöra matcher.

Antalet missade regelbrott är för många för att räkna upp men vem har inte hört talas om när Martin Hansson blundade för Henrys hands i 2009 års Playoff vilket tog Frankrike till VM till fördel för Irland. Ännu mer känt är istället ”Guds Hand” vilket innebar att Diego Maradona i en VM-kvartsfinal 1986 gjorde mål med handen istället för med huvudet. Två katastrofala händelser rent sportsligt som inte får hända. Lägg därtill Frank Lampards mål i VM 2010 som var tydligt inne men dömdes bort tillsammans med hundratals andra betydande domslut. Att domarna inte ser allt är därmed bekräftat. Då dessa svårsedda händelser missas på varje stort och litet mästerskap till följden av lika stora rubriker på löpsedlarna varje gång så är det ganska tydligt att det inte är kompetensen på domarna det är fel på, utan systemet de använder sig av.

Efter flera år av tveksamma domslut främst gällande incidenter i straffområdet så blev exemplet med Henry droppen som fick bägaren att svämma över. Efter den matchen så bestämde sig IFAB (The International Football Association Board) för att testa ett nytt system med fem stycken domare. De två extradomarna skulle ta hand om var sitt straffområde för att skära av alla döda vinklar.

Detta infördes i UEFA Europa League detta året och resultatet är minst sagt ojämnt. Å ena sidan är UEFA nöjda med resultatet och vill förlänga prövotiden med det nya systemet i två år till. Å andra sidan missas det fortfarande för många händelser i och runt omkring straffområdena. Ricardinhos straff till AZ Alkmaar i Europa League är ett tydligt exempel på att extradomaren inte ser allt.

De två extradomarna har långtifrån eliminerat felbedömningarna

i matcher. De har snarare halverat dem, vilket fortfarande inte är bra nog. Lägg där till att i vissa matcher så har dessa två extradomare ingenting att göra och då kostar de plötsligt en massa pengar att ha med på planen. I de stora ligorna är detta säkert inget problem men i de mindre ligorna och inte minst i de lägre divisionerna kan dessa extrakostnader vara en ganska stor utgift om UEFA bestämmer att det ska bli obligatoriskt.

Varje sig du har fem eller tjugofem domare på planen samtidigt så kommer man aldrig ifrån den mänskliga faktorn. Misstag kommer att göras. Därför är jag mer inne på bland andra Arsène Wengers spår att man ska låta införa målkameror. Wenger som ville testa målkameror i sin egen hemmaturnering, Emirates Cup, fick avslag av FIFA. Tråkigt för oss som vill se hur tekniken hade fungerat i praktiken. Inom hockeyn har systemet med målkamera både slagit igenom och fått hög uppskattning. Pauserna som sker i spelet de fåtal gånger ett mål faktiskt är tveksamt är inte långa och med tanke på att man efter pausen har fått ett korrekt domslut så är det värt att vänta den minuten det tar att kolla igenom bilderna.

Dessutom så kan spelarna behöva denna extravilan, vare sig det gäller hockey eller fotboll. Jag är själv en av förespråkarna för en så teknikfri fotboll som möjligt. Men idag då supportrarna ser reprisbilder både på skärmen inne på arenan och på TV:n hemma i soffan så är det inte juste mot domarna att inte få använda samma redskap. Det fungerar i andra sporter, det är eftersökt i ligorna och framförallt, det behövs.

JOHAN OLOW CARLSSON

Sport ~ 33 ~

Sport ~ 34 ~

DUBBEL VINST FÖR MALMÖS

ROLLER DERBY-LAG

TEXT/FOTO SARAH OLSSON FORM MADLEEN NILSSON

D

et var partystämning i Baltiska hallen när 400 personer samlades för att bevittna Malmös Roller Derby lag, Crime City Rollers två matcher. Till den höga rockmusiken ursäktade sig folk fram genom de trånga läktarna med händerna fulla med öl.

I nummer 66 berättade Mahskara om sporten som på sistone uppmärksammats allt mer och lördagen den 17:e september var det alltså dags för match. Matcherna, som kallas bouts inom Roller Derby, gick mot Stockholms B-lag och Berlin Bombshells A-lag som kommit hela vägen från Tyskland.

Sporten utövas av tjejer men killarna var absolut inte frånvarande i sammanhanget. Såväl publik, som domare bestod av flera killar, liksom ena halvan av kommentatorerna/presentatörerna.

Många hade klätt sig i Crime City Rollers lila färg.

Det var enkelt även för de oinvigda att hänga med då det innan bouten hölls en demonstration över reglerna och hur spelet går till. Vid sidan av satt två sjukvårdare och förstärkte känslan av allvar. Tacklingarna kan bli riktigt hårda ibland även om presentatörerna meddelade att alla tacklingar inte är okej, till exempel att brottas omkring på golvet.

Till publikens jubel ropades de uppfinningsrika namnen upp: »Dusty Minefield«, »Fenix Fortsomfan«, »Köttet« och »Smack that« och de krigsmålade tjejerna rullade ut på plan. I den första bouten mötte Crime Citys B-lag Stockholms B-lag. Det gick bra för Malmö, jammern (den som tar poäng genom att åka förbi det andra lagets spelare) gled hela tiden snabbt och säkert runt planen och plockade poäng efter poäng. Men »Belgian Bob« förklarade det vinnande konceptet: – Stockholm föll i första halvlek på att de inte kunde bryta våra väggar. Vi bygger bra väggar och vi pratar med varandra. Vi var helt enkelt bättre på att samarbeta och hade en bra kommunikation.

Och det fortsatte, trots att Stockholm hejades på ordentligt av sin publik vann Crime City Rollers med 153 - 108.

– Jag tycker att den här matchen definierar Crime City som lag. Hälften av spelarna i B-laget hade aldrig »boutat«, trots det gjorde vi en fantastiskt bra första halvlek. Vi levde upp till att vara

oövervinneliga trots att många inte spelat förut. Det bevisar en bra träningsgrund och en bra sammanhållning i laget.

I den andra bouten mot Berlin Bombshells gjorde Mad Maloony skäl för sitt namn och plockade poäng efter poäng till tonerna av Ramones »Ey, oh, let’s go«. Partystämningen var om möjligt ännu mer påtaglig och till och med presentatörerna drogs med och dansade till musiken. Lyckan höll i sig såklart när Malmö även vann mot Berlin Bombshells med otroliga 253-28. Men det gäller att inte vara kaxig trots Crime Citys påstådda oövervinnelighet: – Vi tar aldrig något lag för givet.

Efter den här matchen blir det dock svårt för oss på Mahskara att inte ta Crime City Rollers förgivna och vi längtar redan till nästa bout!

Läs mer: www.crimecityrollers.com

DERBY MATCHENS ABC En match, bout, körs på en oval bana. De två lagen består av fem spelare vardera. Det går ut på att en utav dessa, jammern, ska ta sig förbi det andra lagets spelare och på så sätt plocka poäng. Jammern känns igen genom en stjärna på varsin sida av hjälmen. De andra spelarna har i uppgift att hjälpa sin egen jammer fram och att hindra det andra lagets. Detta görs genom tacklingar och till exempel genom att bygga en »vägg« av spelare så att jamZmern inte kan ta sig förbi. Bouten är 1 timma lång och uppdelad i två 30 minuters-delar. Varje »halvlek« är i sin tur uppdelad i två minuters pass, »jams« med 30 sekunders paus emellan.

Sport ~ 35 ~

och mot gräddan i Monaco, Nice och Cannes.

som tar oss från Tyskland, vidare ner mot Italien

motorhaveri på autobahn inleder bildreportaget

Sju grabbar från Göteborg. En Cheva–van och ett

PÅ FYRA HJUL

MOT SOLEN

mylousyhousekeeper.blogspot.com

FOTO: VICTOR NILSSON

FILM

Killing Bono (2011) Nick Hamm, Storbritannien / Irland TEXT LINUS BJARNELO BETYG

Jag är svag för filmer som utspelar sig på 80-talet. Speciellt med musiken som huvudfaktor. Jag vill fortfarande hävda att Breakfast Club är bäst i sin genre, och allt tack vare att den blödiga scenen som avslutar mästerverket ackompanjeras av Simple Minds Don’t you forget about me. Så därför är det inte så konstigt att filmen Killing Bono får mig att börja gråta i samma stund som en duktigt castad Martin McCann sitter på en nattbuss efter ett lyckat gig och säger »We’re gonna change name to U2, and I’m gonna call myself Bono«. Det är vidrigt töntigt, men magiskt!

Men Killing Bono handlar inte främst om U2. Utan snarare är U2 som en röd tråd i det 80-tals-Irland, som fortfarande är ovetande om att mannen som alltid bär fula solglasögon ska sätta den lilla nationen på musikkartan. I centrum hittar vi istället de två bröderna McCormick som drömmer om att bli rockstjärnor.

Och som många andra naiva ungdomar startar de ett band.

För initiativen står äldre broder Neil (Spelad av den alltid lika duktiga Ben Barnes) och på samma sätt som Neil är duktig på att få saker att hända, är han även rätt duktig på att få allt att gå käpprätt åt helvete.

Det får vi tidigt en insikt om, när Neil under skoltiden utan sin brors vetskap vägrar släppa honom till ett annat nystartat

band på skolan. Ni kan ju säkert aldrig gissa vilket? Eller hur?

Det är här finnen klämmer. När resten av Irland, och så småningom hela världen, hyllar U2, blir dem istället Neils stora fiende. Deras framgång är hans motgång och medan bröderna flyttar till en sunkig vindsvåning i London, (där Pete Postlethwaite, spelar den underhållande rollen som en homosexuell, galen landlord) kämpar de vidare, alltid med ögat riktat mot U2. Samtidigt som ångesten hos Neil blir allt tydligare över att det är hans fel att brodern inte är ett med U2 istället för honom.

Killing Bono är baserad på boken I was Bono’s doppelganger, skriven av just Neil McCormick. Hur mycket som är sant i den här berättelsen får man väl som med de flesta rockbiografier ta med en nypa salt. Men det är fortfarande en fantastisk historia.

Svart humor blandas med allvar. Vi har säkert sett det förut, men ändå: Det är de små stunderna - hur man har lyckats fånga musik med känsla och ögonblick. Vem kan inte älska en gråtfärdig Ben Barnes på gränsen till sammanbrott till U2:s Still haven’t found what I’m looking for. Det är magiskt. Som sagt.

FILM

Apflickorna (2011) Lisa Aschan, Sverige TEXT JONATHAN BENGTSSON BETYG

Stora dagstidningar har kastat ut högsta betyg som om det vore gratiskuponger på Espresso House och filmfestivaler har givit så verbalt hårda applåder att fingrarna hoppat ur led. Lisa Aschans debutfilm »Apflickorna« , en modern western om tjejer och maktbegär, har fått varenda kritiker att gå ner på knä och repetitivt buga. Själv är jag, efter dryga timmen i en intim biosalong, mer irriterad.

Visst, detta verk bärs upp av ett oerhört snyggt, naket foto, de få inslag av musik, vibrerande, skitig gitarr används effektivt och luktar öken.

Flickorna som handlingen kretsar kring, Emma och Cassandra, gör väldigt bra insatser. Två tonåringar som söker sin egna identitet lika mycket som de söker bekräftelse. Någonstans i ett Sverige som doftar förort och frustration träffas de genom Voltige, en slags kombination av balett och ridsport. Emma med mörka, osäkra ögon, Cassandra, med blonderat hår och en drottnings raka rygg.

I ridhuset, ekande och kyligt, uppstår en relation i både mörka och ljusa nyanser, med färgen röd, kärlek, som fond. Och den där »allt går snart åt helvete«-känslan ständigt hängandes i bakgrunden. Samtidigt följer vi också Emmas 8-åriga lillasyster. Hon blir tillsagd att ta på sig en »topp« i badhuset, istället för att plaska runt i bara underdel. Och plötsligt är hon inget barn längre, utan ännu ett offer för de förlegade könsrollerna. Denna geniala, knubbiga

flicka, och hennes historia, är filmens absoluta höjdpunkt.

Och sist då till problematiken, det som lär få de skitnödiga recensenterna i stockholmstrakten att skicka påsar med avföring till min dörr. Jag finner inte filmen speciellt underhållande, ibland rent av tråkig. Tempot tar sig fram som en alldeles för tjock häst, och jag har helt enkelt inte roligt.

Konflikten mellan allmänheten och belästa kulturskribenter, mellan fint och fult, existerar alltså även här. Visst förstår jag hyllningarna. Jag kan bara inte riktigt, som vanlig kulturkonsument, uppskatta »Apflickorna« på samma vis.

Recensioner ~ 44 ~

MUSIK

In Waves (2011) Trivium, USA TEXT NADIA MONTES BETYG

Det börjar med ett piano-intro och ett stegrande marschljud som höjer mina förväntningar. Men när de äntligen släpper loss i In Waves så blir resultatet lite lamare än förväntat. Lite för stompigt och hackigt för min smak. Kvaliteten höjs först i tredje spåret, Inception of the End. Jag var ett väldigt stort fan av detta band tidigare, främst för att de kunde balansera det brutala med det melodiösa på ett bra sätt enligt mitt tycke. Dagens Trivium känns den här gången mest förvirrade och verkar inte riktigt veta åt vilken riktning musiken ska ta. Nog för att deras nye trummis, Nick Augusto, ingjuter ny energi som var så välbehövlig, men det kommer nog krävas tid innan de hittar sin form igen.

Gitarrsolona är inte mycket att hänga i julgranen och Heafys sångröst är väl inte heller det mest extraordinära jag har hört.

Visst finns kaoset där enligt thrashkonceptet men det är ändå ett ganska kontrollerat kaos och brutaliteten med skriksång känns många gånger inte riktigt äkta. De hade definitivt vunnit mycket på att banta ner och sålla bland alla låtidéer istället för att lägga till hela arton låtar, där många av dem som bäst hade kunnat platsa som B-spår på singlar och bara känns uttröttande.

Plattans stora räddning är hur låtarna är konstruerade och melodierna som aldrig sviker. På den punkten måste man säga att bandet fortfarande är otroligt bra på att skapa fram. Ett klart

exempel på detta är Of all these Yesterdays som börjar otroligt bra och Leaving this World Behind som är en riktig rysare. Den senare är även ett exempel på deras kreativa sätt att bygga övergångar från en låt till en annan som är deras signum. De bjuder även på överraskningar som Ensnare the Sun med toner av sitar och Caustic are the ties that Bind med sin rock´n´roll-känsla Vad som däremot fattas är tyvärr själ och känsla, till skillnad från hur det lät förr.

MUSIK

Junk of the Heart (2011) The Kooks, Storbritannien TEXT JONATHAN BENGTSSON BETYG

I låten Taking Pictures of You förkunnar The Kooks sångare Luke Pritchard för oss att »we live in such extraordinary times« Men när jag en grå eftermiddag låter Brighton-bandets tredje skiva löpa till sista spår infinner sig precis motsatta känsla. Efter denna tolv låtar långa resa har jag inte tagit med mig en enda emotionell souvenir. De bleka texterna, om att bli kär, sviken, lycklig, kan jag ha överseende med. Alla är inte Ryan Adams, men skapar ändå musik som berör. Även detta är jag dock rädd att dessa krulliga gossar, iklädda cardigans och sjalar svepta bohemiskt kring halsen, har misslyckats med. De har skapat ett album där melodierna gör en ansats att rycka med dig på samma bekymmerslösa vis, som i Naive och She Moves In Her Own Way, pärlor ifrån tidigare alster. Med en förödande distinktion. Dessa låtar orkar inte enda fram.

De besitter en genetiskt missgynnad kedjerökares lungor, och segnar ner alldeles för tidigt. Den ack så viktiga udden finns inte där. Och då blir det substanslöst. Något mittemellan två skivor.

Eller de där B-sidorna där man verkligen förstår varför de blev placerade som, just B-sidor. Nu är det dock ett album.

Visst skingras molnen ibland, och solstrålar bryter igenom.

Rosie, med en refräng som slår an precis den rätta, glädjeyrande nerven är bra. Och Killing Me med en återkommande synthslinga, ifrån samma mor som The Radio Depts magnifika Heaven´s on Fire.

Men allt som oftast, besvikelse. Ingen jagande vacker Seaside som verkligen känns ärlig och gör ont. På riktigt.

Det är en gitarrbaserad brit-pop som blandar både funk, synth, och stråkar, sveper in dessa i en tidning och serverar det med pommes. Och som ketchupen för att dämpa sältan, Pritchards lite gnälliga engelska.

Inga nya svängar tas, och de gamla avverkas endast halvhjärtat.

The Kooks behöver växa upp. De kan åtminstone inte stanna på samma naiva plats som deras musik för tillfället befinner sig.

Recensioner ~ 45 ~

LIVERECENSION: S.K.U.R.K TEXT/FOTO NADIA MONTES

D

et är en lugn stämning fylld med förväntningar och hormoner i luften som möter mig när jag kliver in på KB denna lördagskväll i september. Godass är kvällens förband och därför står det en tjej vid entrén som mer eller mindre kastar sig över mig med ett par gratis hotpants med deras tryck på. Kan ju vara trevligt.

»Det är så jävla kul att se så många kåta människor här!

Men jag tror bara ni är fulla!« Musiken var helt ok. De funkar som en hyfsad uppvärmare fast når kanske inte hela vägen för att få igång publiken.

Men energin och förväntningarna höjs desto mer när S.K.U.R.K, en efter en, kliver upp på scenen till ljudet av Prevolution. Sist men inte minst kommer sångaren Jörgen Lindhe upp, indragandes av en ondskefull, porrig brud. Med sin välkända svarta, ironiska, humor säger han: »Det är så jävla kul att se så många kåta människor här! Men jag tror bara ni är fulla!« Det går lite trögt i början men det är fyra, väldigt laddade

hårdrocksmusiker som river av låt efter låt, de flesta från den nya plattan »Häxa«. Ett gott(?) tecken på att det här bandet har fått ett erkännande måste vara den oerhörda trängseln. Jag kan omöjligt röra mig ens två centimeter åt något håll på grund av trycket bakifrån så jag med min korta längd, känner mig ganska tacksam över att stå längst fram.

Lindhe gör sitt yttersta för att interagera och få kontakt med publiken, vilket han till synes lyckas ganska bra med. Alla som står närmast scenen anstränger sig lika mycket för att få skaka hand med honom.

Som ännu ett steg i sin svarta humor säger han ytterligare: ”Jag brukar vilja hedra alla döda jag känner, därför har vi levande ljus” och spelar därefter låten HELLsning. Om ni lyssnar på låten så kommer ni att förstå ironin.

Men mitt i allt detta händer det som inte får hända, ett antiklimax. Brandlarmet går. Irriterande värre men bandet tycktes ta detta med ro och efter några minuter lyckas de köra igång igen, till publikens stora glädje. Av musiken att döma kan jag säga att de har höjt ambitionsnivån ett steg högre sedan debuten »666 Personligheter«. Den här kvällen innehöll allt: Fyllebråk, trängsel, blod och massor med hårdrock. Vad mer kan man begära?

Liverecension ~ 46 ~

SOFIA I KÖKET TEXT/FOTO SOFIA NILSSON

Mozarella och basilikasallad

En superlätt förätt eller mellanmål på italienskt vis. Det som är bra är att mozarella är ganska billigt men de billigaste märkena kan ibland smaka lite väl lite eller ha en konstig konsistens så man kan vinna på att lyxa till det lite.

Till en sallad behöver du: Ett paket mozarella En färsk tomat Lite olivolja Färsk basilika Så här gör du: Hacka upp mozarellan i fina skivor och gör detsamma med tomaten. Ta något snyggt fat och lägg varannan tomat och varannan mozarella i en ring eller något annat tjusigt arrangemang.

Toppa med några droppar olivolja och några färska basilikablad. Enkel och garanterat uppskattad förätt som ser snygg och festlig ut.

Tacotårta

Det låter kanske som en konstig rätt men den är jättegod. Passar bra om man ska bjuda många och är inte särkilt svår att göra samt att den går att göra vegetarisk.

Snåla inte med mozarellan!

Till cirka 5 personer behöver du: 1 paket quornbitar/eller 4 fileér kyckling 1 pkt frysta grönsaker, findus broccoli mexicana fungerar t.ex utmärkt 1 burk chunky salsa 1 pkt tortillabröd Salt Peppar 1-2 paket mozarella, men som sagt går det aldrig att ha för mycket ost Lite riven ost

Gör så här: Stek quornbitarna eller kycklingen som ska ha hackats i små bitar. Krydda tills det är lagom. Häll i grönsaksblandningen som gärna ska vara lite förtinad om det går. Stek och vänd tills allt är genomstekt och häll sedan på salsan. Låt allting sjuda ihopa i en liten stund. Varva tortillan och röran i en form precis som när man gör en lasagne med tortillabröd som lasagneplattor.

Avsluta med ett lager tortilla och lägg sedan skivor av mozarella så att det blir ett jämnt lager på toppen. Toppa med lite extra riven ost. Gratinera i ugn på 250 grader i cirka 10 minuter. Servera med samma tillbehör som du har till vanlig tacos som sallad, hackad rödlök, tomat, gräddfil, salsa och guacamole. Till detta passar rött vin eller till och med margeritas om man vill slå på stort.

Recept ~ 47 ~

ILLUSTRATION ISABELLA SVENSSON

24 TOR Högläsning: Noveller till kaffet (Stadsbiblioteket 16:00, Malmö)

Föredrag: Akademisk kvart (Stadsbibliotek 12:30) Quiz: Quiz Night (The Pickwick Pub, Malmö (åldersgräns 23år)

23 ONS Film: Blue Valentine (Stadsbiblioteket, Malmö)

Föredrag: Närgång - En feministisk analys av hög åler, maskulinitet och sexualitet (?, 13-15)

22 TIS

Happening: Skrattövningar i grupp (City Skrattklubb, Malmö)

29 TIS

Lunchmöte: Mångfald - en strategi för framgång? (12:00)

21 MÅN

Spelning: Bill Callahan (Palladium, Malmö)

28 MÅN

Spelning: Clutch (US) + Kamchatka (KB, Malmö)

Happening: Antikrundan på biblioteket (Kirsebergs bibliotek)

30 ONS

Föredrag: I Malmö talas 90 språk (Stadsbiblioteket, Malmö) Spelning: My Morning Jacket (Mejeriet, Lund)

17 TOR

Performance: Satoko Fuji Ma-Do Quartet (Viktoriateatern, Malmö)

16 ONS

15 TIS

Stand-up: MACK (La Couronne, Malmö Studentpris 100kr)

10 TOR

14 MÅN

Föredrag: Badskumt: vad döljer sig egentligen i badrumsskåpet? (Kirsebergs biblioteket) Spelning: Fleet Foxes (KB, Malmö)

9 ONS

Spelning: Bob Dylan & Mark Knopfler (Malmö Arena)

3 TOR

Film: Doc Lounge (Babel, Malmö)

8 TIS

Workshop: Wordpress för lärare (Pedagogiska centralen, Malmlö - 9-16) Spelning: Richmond Fontaine (KB, Malmö)

2 ONS

Spelning: Euskefeurat (Palladium, Malmö) Spelning: KMFDM (Inkonst, Malmö)

7 MÅN

Spelkväll: TNG (tuesday/thursday night gaming) (Spelens Hus, Heleneholm)

1 TIS

NOVEMBER Mahskarakalendern

Babel www.babelmalmo.se KB www.kulturbolaget.se Inkonst www.inkonst.se Debaser www.debaser.se MAH www.mah.se Malmö Konserthus www.mso.se Skrattklubb www.skrattklubb.se Malmö stad www.malmo.se Hifi-mässan www.hifimassan.se Victoriateatern www.victoria.se

Stand-up: Dockan Comedy (En Nypa Salt, Malmö) Jippo: Idol: Delfinal 3 (Malmö Arena)

Dygnet Runt dygnetrunt.se/kalendariet Spelens hus www.terebigemu.se Malmö Arena www.malmoarena.com MACK www.malmoarena.com MalmöTown www.malmotown.com Mejeriet www.kulturmejeriet.se Malmö Stadsteater www.malmostadsteater.se Dockan Commedy www.dockancomedy.com Palladium www.palladium.nu

Spelning: Timbuktu & Damn (Malmö Konserthus) Spelning: Jonathan Johansson (Babel, Malmö)

Konsert: Sanna Nielsen (Sankt Johannes Kyrka, Malmö)

27 SÖN

26 LÖR

25 FRE

20 SÖN

Spelning: Melissa Horn (Malmö Konserthus)

13 SÖN

Mässa: Hifi-mässan (Radisson Blu Hotel, Malmö)

6 SÖN

Spelning: Junior Boys (Debaser, Malmö)

19 LÖR

Quiz: Melodikrysset med fika (Lindängen biblioteket, 09:50) Föredrag: Vetenskapens framtid (Ungdomens hus, Malmö)

12 LÖR

Mässa: Hifi-mässan (Radisson Blu Hotel, Malmö) Spelning: Heather Nova (KB, Malmö)

5 LÖR

Teater: Bergmanvariationer (Premiär, Spelning: Veronica Maggio (KB, Malmö) Intiman, Malmö Stadsteater)

18 FRE

Spelning: Flogging Molly (KB, Malmö) Releaseparty: Dalaplan + Nudeparty (Debaser, Malmö)

11 FRE

Spelning: The Embassy (inkonst, Malmö) Konsert: We are the Champions (Baltiska Hallen, Malmö)

4 FRE

3 6 10 BRA ATT VETA 18 24 30 34 42 46

INNEHÅLL #69

Studentombud

Studentinflytandepolicyn

Vill du engagera dig? Eller skulle du få problem under din utbildning, då kan du vända dig till ditt studentombud på det område du pluggar. Vi är här för din skull! Du hittar kontaktinfo här till höger.

Policyn är Malmö Högskolas officiella hållning vad gäller studentinflytande och ett stöd för dig när du känner att du inte får din röst hörd. Den är framtagen i samarbete med Studentkåren Malmö och Malmö högskola. Dokumentet hittar du på www.mah.se.

FORUM - var med och bestäm!

Vill du sitta med i dina områdes- och fakultetsstyrelser och tex vara med och bestämma hur campusområdet ska se ut, vilka lärare som ska anställas, hur din utbildning ska struktureras och mycket mer. Kontakta ditt studentombud (se kontaktinfo på höger sida) för att få mer info eller gå in på http://malmostudenter.se/karaktiv/forum

Klassrepresentant

Varje klass ska ha en klassrepresentant. Hör med din kurs eller programansvarige hur det är upplagt på din fakultet, eller vänd dig till Kåren för hjälp.

Kursutvärderingar

I början av varje kurs ska läraren återkoppla vad som har ändrats sedan föregående kurs utvärdering. I slutet av varje kurs ska du också få en elektronisk utvärdering.

Studenternas rättigheter och skyldigheter Läs på om vad som gäller för dig som student!

Dokumentet hittar du på www.mah.se.

Medlemsrabatter

Skånetrafiken - 30% rabatt SJ - upp till 30% rabatt Friskis & Svettis - 28% (12-mån) eller 36% (6-mån) rabatt Sceningång - 50% rabatt på biljettpriset Inkonst - 10% rabatt på alla Inkonst egna arrangemang Samsøe & Samsøe - 10% rabatt per köp Solid - 10% rabatt per köp Redfellas, Stora nygatan - 10% rabatt per köp Nyanc - 20% rabatt för klippning och hårvård

Föreningar

Vill du hitta en rolig aktivitet eller engagera dig så finns det ett stort utbud av föreningar inom Kåren. Är det ingen förening som faller dig i smaken?

Kontakta vår föreningsansvarig, Sara Pålsson, för att starta en ny: sara.palsson@karen.mah.se, 0707 577 563. Läs mer om föreningarna på ... http://malmostudenter.se/karaktiv/foreningar