Lunds universitets inspirationsmagasin 2014/2015

LUnds universitet Inspirationsmagasinet | lund–malmö–Helsingborg | 2014/15

Utbildningar & studentliv

Att studera vid Lunds universitet är en ­berikande ­upplevelse där du ­växer som ­människa och får ­vänner, k­ unskaper och ­kontakter för hela livet.

Innehåll: Tio snabba om Lunds universitet 5 Välkommen till ett universitet i världsklass 6 Att läsa på universitet 8 Tre studentstäder 10 Var med och påverka 13 Studentliv för alla 14 Hitta bostad 18 Världen väntar 22 Stöd och hjälp 26 Två vägar till en examen 31 Naturvetenskap 36 Ekonomihögskolan 44 Lunds Tekniska Högskola, LTH 48 Trafikflyg 60 Samhällsvetenskap / beteendevetenskap 62 Juridik 78 Medicin och vård 82 Språk och litteratur 88 Historia / filosofi / kultur 100 Teologi / religion 108 Ämneslärare 112 Campus Helsingborg 116 Musikhögskolan 118 Teaterhögskolan 122 Konsthögskolan 126 Masterutbildningar 129 Information – så söker du till Lunds universitet 137 Sökindex – program & huvudområden/ämnen 138

Gilla Lunds universitet på Facebook och ställ din fråga till oss om studier: w w w.facebook.com/lundsuniversitet Följ oss också på Instagram: Instagram.com/lunduniversity

Med reservation för ändringar.

4

5

Tio snabba om Lunds universitet 1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

u

Skandinaviens största och ett av Europas ledande universitet 290 program och 2 200 kurser Mer än 47 000 studenter... ...i Lund, Malmö och Helsingborg Utbytesavtal med 680 universitet i 50 länder 30 bibliotek – en guldgruva!

13 studentnationer erbjuder gemenskap, boende och massor av aktiviteter Vart fjärde år är det Lundakarneval!

Stöd och hjälp under hela studietiden – Studievägledning, Studenthälsan, Studieverkstaden, Arbetslivscentrum Med vårt sigill på ditt examensbevis ligger hela världens arbetsmarknad öppen – välkommen!

”Det är ett internationellt känt universitet, vilket är bra när man söker praktik och jobb. Duktiga lärare – vi har många lärare som har skrivit kurslitteraturen – och närhet till forskningen.”

Nicole Forsberg, studerar miljövetenskap

”Studiemiljön är unik. De flesta student­ erna är engagerade och tar studierna på allvar. Man vill plugga, utvecklas och göra något som är värt något.”

Yosif Al-Abaase, studerar till sjukhusfysiker

”Jag blev förälskad i staden när jag var här första gången och såg student­ erna cykla i Lundagård. Jag kände mig hemma och tänkte att här ska jag vara.”

Gurbet Peker, studerar etnologi

”Jag valde Lunds universitet för den höga nivån på utbildningen och studentlivet.

Lund är en så mysig och charmig stad med mycket kultur och fina gamla byggnader.”

Linda Leffler-Olsson, studerar juridik

7

Välkommen till ett universitet i världsklass Lunds universitet strävar efter att vara ett universitet i världsklass som förstår, förklarar och förbättrar vår värld och människors villkor. Universitetet rankas som ett av världens hundra bästa. Vi tar oss an komplexa problem och globala utmaningar och verkar för att kunskaper och innovationer kommer samhället tillgodo.

Vi utbildar och forskar inom teknik, naturvetenskap,

karriär­vägledningen är några av de stödresurser som

juridik, samhällsvetenskap, ekonomi, medicin, huma-

finns. Dessutom finns ett fantastiskt nätverk av biblio-

niora, teologi, konst, musik och teater. Vi har 47 000

tek, Lunds universitets bibliotek (LUB), som omfattar

studenter och 6 300 anställda från hela världen och

ett trettiotal bibliotek i Lund, Malmö och Helsingborg.

Sveriges bredaste utbildningsutbud. Därför toppar Lunds universitet år efter år undersökningarna om vilket som är Sveriges bästa universitet.

Vid Lunds universitet kan du välja mellan över 290

Just nu byggs två stora anläggningar för material­ forskning i Lund: MAX IV-laboratoriet som blir ett världs­ledande synkrotronljuslaboratorium och europeiska ESS som får världens mest kraftfulla neutronkälla.

utbildningsprogram och 2 200 fristående kurser på

De kommer att få avgörande betydelse för material-

olika nivåer, inom ett hundratal olika ämnen. Det

och livsvetenskaperna och för industrins utveckling.

breda utbildningsutbudet ger dig stora möjligheter att

I Lund finns också nystartade Medicon Village som

kombinera ämnen till en examen med personlig profil.

ska erbjuda en unik miljö inom Life Science. Genom

Universitetet har dessutom ett stort antal nätbaserade

att inte­grera forskning, innovation och företagande

distanskurser samt bedriver fortbildning, kompetens-

skapas förutsättningar för bättre hälsa och liv.

utveckling och vidareutbildning för personer som är verksamma ute i arbetslivet.

Vi är ett internationellt universitet och rekryterar

Liksom i de flesta andra universitetsstäder råder det brist på bostäder i centrala Lund, men avstånden är korta och kommunikationen väl uppbyggd till närlig-

från hela världen. Vi samarbetar med 680 partner-

gande byar, kommuner och städer. Bostadsfrågan

universitet i mer än 50 länder och ingår som enda

brukar därför ordna sig en bit in på terminen.

svenska universitet i de starka internationella nätver-

Att studera vid Lunds universitet är en berikande

ken League of European Research Universities (LERU)

upplevelse som gör att du växer som människa, får

och Universitas 21. Varje år reser ca 1 000 lunda-

vänner, kunskaper och kontakter för livet. Med vårt

studenter ut i världen för att studera genom olika

­sigill på ditt examensbevis ligger världens arbetsmark-

utbytesprogram.

nad öppen. Varmt välkommen!

Lunds universitet erbjuder studenterna hjälp och stöd genom studietiden. Studievägledningen, student­

Mer om universitets utbildningar se:

hälsan, studieverkstaden, pedagogiskt stöd och

www.lu.se/hittautbildning

8

Att läsa på universitetet Om du utbildar dig på universitet eller högskola får du ­större möjlighet att etablera dig på arbetsmarknaden ­eftersom väldigt många yrken kräver en akademisk examen. Lönen blir i allmänhet högre. Förutsättningarna att göra karriär i och utanför Sverige är betydligt bättre.

du lär dig kritiskt tänkande När du läser på universitet får du lära dig att tänka kritiskt och analytiskt. Med detta avses en förmåga att självständigt tolka och bilda sig en uppfattning om olika typer av information. Det inbegriper en förmåga att granska och ifrågasätta, att värdera olika uppgifter och bevis samt att ge och ta kritik i diskussioner med andra. Att tänka kritiskt och analytiskt är grunden för all akademisk verksamhet. Det är en förmåga som du bär med dig och använder hela livet. självständigt och utvecklande Undervisningen på universitetet bygger på och uppmuntrar till självstän­dighet.

Vid seminarier, workshops, experiment,

mässor och utställningar presenterar studenter sina arbeten. Att skriva, presentera och tala inför andra tränas hela tiden. En stor del av studierna sker utanför klassrummet, på egen hand eller i samarbete med kurskam­ rater. Detta är en viktig skillnad i förhållande till gymnasiet.

Forskningsnära En annan skillnad mot gymnasiet är att universitetsutbildningen bygger på vetenskaplig eller konstnärlig grund och att den har nära kontakt med aktuell forskning. De flesta lärare som undervisar vid Lunds universitet är själva aktiva forskare och experter inom ett ämne.

studietekniken viktig Kurslitte­raturen på universitetet är betydligt mer omfattande än på gym­ nasiet och en stor del av den är på engelska. Därför är det vik­tigt att ha en god studieteknik. På universitetet finns det studievägledare som kan hjälpa dig att lägga upp studierna.

Dessutom har många institutioner ­studentmentorer som hjälper ny­ antagna med tips och strategier.

Quousque tandem abutere

Studieteknik Öka dina möjligheter!

– studenter tipsar Yosef Al-Abasse läser femte terminen på Sjukhusfysikerprogrammet:

– Det är stor skillnad mellan gymnasie- och universitetsstudier i sättet att tänka och lösa uppgifter.

Något av det första jag lärde mig var att inte slå upp kursböckerna och läsa från början, utan att alltid utgå ifrån anteckningarna och prioritera det lärarna har tagit upp. Det är också alltid bra att sätta deadline inför tentorna så att man vet att man hinner. Sätt mål och delmål.

– På en föreläsning om studieteknik lärde jag mig att använda Post-It-lappar i kurslitteraturen för att märka ut speciellt viktiga passager. Det hjälper en att orientera sig och sparar mycket tid.

– Träffa gärna flera kurskamrater och diskutera ett ämne eller en delkurs inför en tenta. Alla har olika synvinklar vilket gör att man ökar sin egen förståelse.

Varför Lunds universitet, Yosef?

– Lund som student- och universitetsstad lockade. Utbildningsnivån är hög och det krävs mycket för att komma in på utbildningarna.

Mirela Besic läser sista terminen på arbets­ terapeutprogrammet.

Varför Lunds universitet, Mirela?

– Jag hade hört så mycket gott om universitetet, bra lärare, bra föreläsningar och att man är mån om sina studenter. Jag bodde i Skövde och ville hellre söderut än norrut.

Lund kändes som en bra och ny grej.

– Det finns ingen som talar om för dig vad du behöver göra. Du måste själv prioritera, sätta gränser och pusha dig själv. En bra grej är att ”teama upp” med någon som du trivs med som du kan plugga och skriva uppsats med, som kan hjälpa till att dra när det känns lite tufft.

– När jag antecknar på föreläsningar använder jag alltid färgglada pennor. Det blir mycket roligare än med blyerts.

– Glöm inte ta pauser när du sitter och pluggar: gå ut på balkongen, ta en promenad eller kör ett träningspass. Det är också jätteviktigt att äta bra, balanserade måltider. Annars är det svårt att fokusera.

– Börja läsa i god tid inför tentorna. Det lär man sig efterhand. Nu brukar jag ta det lugnt ­dagarna innan och förbereda mig mentalt.

10

Sveriges roligaste student Lund. Vacker, historisk, charmig och högt i tak är några för­sök att fånga atmosfären i Sveriges mesta studentstad, där två världsledande forskningsanläggningar Max IV och ESS nu byggs.

Studentlivet genomsyrar hela staden med ett intensivt utbud av aktiviteter på de olika nationerna – novischfester, bruncher, gillen, baler, pubar och liveband. Vart fjärde år intar Lundakarnevalen staden i tre hela dagar med karnevalståg, spexföreställningar, konserter och mattält.

I Lund finns allt på cykelavstånd – mysiga caféer, bibliotek, personliga butiker och lummiga grönområden som Botaniska trädgården och Sankt Hans Backar. Dessutom mängder av kulturupplevelser. Nära stadsparken ligger Mejeriet med ett brett och internationellt konsertutbud och Doc Lounge, som visar aktuell dokumentärfilm. Här kan man också äta jazzbrunch och lära sig spela gitarr. För tre år sedan startade de kända komikerna Johan Wester och Anders Jansson Humorfestivalen i Lund. Varje höst vallfärdar skräck-, fantasy- och sci-fi-fantaster till Fantastisk Filmfestival. LitteraLund och Lund International Choral Festival är andra njutbara evenemang.

stad är tre.

Studenttraditionerna vid Lunds universitet går så långt tillbaka som till 1666. Idag finns universitetet inte bara i Sveriges vackraste studentstad Lund. I Malmös storstadspuls hittar du våra konstnärliga utbildningar och i havsnära Helsingborg ett modernt Campus där framtidens utbildningar skapas i nära samarbete med näringslivet.

Helsingborg. Ingenstans i Skåne är du så nära kontinenten. En het sommardag när solbadare trängs med inlinesåkare och beachvolleybollspelare på Helsingborgs vackra Strandpromenad är det lätt att tro att man befinner sig utomlands.

Stadens största attraktion är förstås Sundet – världens mest trafikerade farvatten – där färjorna till Helsingör pilar dag som natt. Med ett välutrustat stadsbibliotek, friluftsmuseet Fredriksdal och slottsparken Sofiero runt knuten behöver du aldrig sakna stimulans i den unga universitetsstaden. ”Villan” nära Stadsparken är studenternas självklara mötesplats med torsdagspubar, liveband och fester. På charmiga Kullagatan finns både stora och små butiker. Dunkers kulturhus bjuder alltid på intressanta utställningar och i myllret på Söder hittar du allt du behöver för en exotisk middag. Vill du ändå byta sanden mot sten finns klättringsparadiset Kullaberg med världskända konstinstallationen Nimis bara trettio minuter bort. Eller varför inte ta färjan över Sundet, besöka Hamlets slott Kronborg och pröva danska smörrebröd?

Malmö. Fair Trade City, Västra Hamnen och Turning Torso.

På tio år har Malmö förändrats i grunden och gått från tung industristad till dynamisk kunskapsstad. Stadens nya ansikte möter dig redan när du kliver av tåget och ser den moderna videokonsten på Malmös centralstation. Med nya Citytunneln går det ännu snabbare att ta sig till den närmaste huvudstaden – Köpenhamn. Idag kan man hoppa av tåget vid Triangeln mitt i city och snabbt ta sig till några av stans spännande platser. I stans hetaste nöjeskvarter ligger Folkets park – ­Sveriges äldsta.

Hit kan man ta med sig tentaböckerna och fika, men också besöka rockklubben Debaser och åka skridskor på vintern. I kvarteren runt Drottningtorget och Davidshallstorg finns både kul och reko shopping. I Malmö är utbudet enormt och kultur och natur aldrig långt borta. Missa dessutom inte att besöka det anrika Kallbadhuset vid Ribersborg, ”Ribban”.

12

13

13

Clara och Edward bevakar dina intressen Som student vid Lunds universitet kan du vara med och påverka kurslitteratur och upplägg av utbildnings­ programmen. Ett sätt är att gå med i någon av Lunds nio studentkårer, som i sin tur samarbetar genom Lunds universitets studentkårer, LUS. LUS har sitt kontor på fjärde våningen i AF-borgen. Här finns Clara Lundblad, ordförande, och Edward LinderothOlson, vice ordförande. Vi ställer frågan vad LUS gör: – De viktigaste frågorna just nu är stiftelsefrågan – om universitet ska gå från statlig myndighet till privat stiftelse.

Andra viktiga frågor är utländska studenters möjligheter att bli antagna vid universitet och rättssäkerheten.

Och bostadsfrågan?

– Den jobbar vi kontinuerligt med. Det ser något ljusare ut just nu. Alla utländ-

ska studenter som kom under ­Arrival Day fick bostad. Det var glada nyheter och många aktörer bygger nytt. Men det behövs beslut på nationell nivå, ändrade normer från Boverket, så att bostadsföretagen kan bygga bostäder som studenter har råd att bo i.

Vad har ni för mål under ert år vid rodret?

– Vi vill verkställa så mycket som möjligt i vår verksamhetsplan. En viktig fråga är möjlighet för internationella studenter att översätta sina betyg och läsa svenska. Andra frågor vi jobbar med är rätten till anonyma tentor och rättssäker prövning av svåra studentärenden. Högt upp på listan står att implementera den så kallade rättighetslistan – ett dokument, som fastslår vad som gäller för till exempel scheman, examensarbeten och tentor.

Vilken är den största utmaningen?

– Att bereda ärenden och snabbt få in kårernas synpunkter på alla ärenden, tycker Edward.

– Att prioritera bland arbetsuppgifterna och hitta en linje så att man

lägger lagom mycket tid på rätt saker, tycker Clara.

Hur mycket kan LUS påverka?

– Vi träffar rektor Per Eriksson minst en gång i veckan och har också möten med kommunen och Region Skåne.

Universitetsledningen är lyhörd och lyssnar på oss. Vi är inte alltid eniga, men det är inte konstigt vi företräder ju olika intressen.

Clara och Edward har tidigare varit ordförande i Humanistiska och Teologiska Studentkåren respektive vice ordförande i Teknologkåren. De rekommenderar varmt alla studenter att engagera sig i en kår: – Man får en annan ingång till studierna, annan kunskap om vad som förväntas av dig som student.

Kårerna är ett bra mötesforum – du lär känna massa fantastiska människor, får närings­livskontakter och möjlighet att skriva allt från remisser och debatt­ artiklar till att koka kaffe. Det är ett bra och konkret komplement till studierna.

14

studentliv

Ett studentliv för alla!

Lunds unika studentliv är en av förklaringarna till att nya studenter vallfärdar till Lund varje termin. Studentlivet ger många intressanta erfarenheter och möjlig­heter att utvecklas även utanför föreläsningssalarna. För att kunna ta del av allt spännande som händer behöver du vara m ­ edlem i antingen Studentlund, Teknologkåren eller Smålands nation.

De har alla en mängd aktiviteter att engagera sig i!

9 Studentlund

Studentlund är ett samarbete mellan många nationer, kårer och Akademiska Föreningen (AF). Medlemskapet ger dig tillgång till billiga bostäder, god mat, nattklubbar, intressanta föredrag, utbildningsbevakning, scenuppsättningar, mängder av stipendier och studentrabatter och mycket mer. Så blir du enkelt medlem: När du har blivit antagen som student vid Lunds universitet: gå in på www.studentlund.se, registrera dig som medlem och betala in medlemsavgiften. Ditt medlemskort (studentlegitimation) får du hemskickat efter att du avslutat registreringen genom att besöka den nation som du vill bli medlem i. Om du är medlem sedan tidigare får du en terminsräkning skickad på posten och fortsätter att vara medlem genom att betala den. All information om hur du blir medlem finns att läsa på Studentlunds hemsida.

9 Akademiska föreningen – ­mötesplatsen

Vill du ägna dig åt ett specialintresse, ha roligt och få många nya vänner? Då ska du gå med i något av Akademiska Före­ ningens utskott.

– Det är en härlig känsla att vara med och fixa inför kväll­en och sedan se resultatet, säger Björn Jonsson som är engagerad i studentaftonsutskottet.

Sedan starten 1905 har Studentaftnarna i Lund l­ockat intressanta gäster från hela världen. Jimi Hendrix, Ingemar

studentliv

Bergman och Drottning Margrethe är bara några exempel. Är du intresserad av litteratur och vill skriva, jobba med grafik eller bjuda in dina favoritpoeter kan Ordkonst vara utskottet för dig. Radio AF som sänder radio från 06-01 fem dagar i veckan är utskottet som ständigt söker nya medlemmar.

– En del gör bara ett par inslag, andra tillbringar hela sin fritid här, berättar Anders Wigren som är engagerad i Radio AF. Akademiska Föreningens syfte är att vara en mötesplats för studenter, före detta studenter och universitetsanställda. AF-borgen i Lundagård är den fysiska mötesplatsen – inte minst genom studieplatserna och aktiviteterna i caféet Athen. Spex, teater och poesi­aftnar – i AF-borgen händer det alltid något.

Och varje termin anordnar AF, Lunds universitets studentkårer och Kuratorskollegiet ett hälsningsgille för nya studenter. Då finns nationer, studentföreningar, AF:s olika utskott, företag och många fler på plats och presenterar sig.

9 Spexarnas stad

Ingenstans spexas det så mycket och av så många som i Lund. Yngsta och största spexgruppen är Var­Glad­ spexarna, som är öppen för alla. Sjuksköterske­studenten Sofie Fredenholm gick med i spexgruppen när hon började i Lund. Hon har haft många olika uppgifter men inte varit med på scenen. Hos VarGladspexarna finns det plats för kreativa människor även utanför scenen och där har Sofie njutit av att vara.

– VarGladspexarna är som en stor familj, säger Sofie.

9 Lär känna folk på nationerna

Vid Lunds universitet finns 13 nationer. De äldsta bilda­des bara några år efter det universitetet grundades. Ett sätt att delta i nationslivet är att arbeta ideellt. Lotta Hermansson, student från Göteborg, valde att bli lunchmästare på Göteborgs nation. Det innebär att hon en förmiddag varannan vecka ansvarar för nationens kök där det lagas mat till 50 personer.

– Det är ett bra sätt att lära känna människor som går olika utbildningar och kommer från olika delar av landet.

Som tjänsteman har man vissa fördelar som gratis inträden och förköp till stora evenemang, ­berättar Lotta.

Birgitta Nilsson, student på psykologprogrammet, har sjungit i kör sedan hon var tonåring. När hon började studera i Lund valde hon att gå med i Kalmars, Blekingskas och Wermlands gemensamma nationskör, Gudrunkören: – Kören tar emot alla som vill vara med och det gör att det blir en väldigt gemytlig stämning. Kören ger mig lite annan verklighet än studierna, berättar hon.

Pubar, nattklubbar, idrottsverksamhet, stipendieutdelning och egna tidningar är andra aktiviteter på nationerna.

Läs mer om Lunds 13 nationer på www.lu.se/nationer

9 Vill du veta mer?

Särskild information om kårer, nationer och Akademiska föreningen finns på www.studentlund.se och i studentguiden som AF, Kuratorskollegiet och Lunds universitets studentkårer skickar ut till alla nyantagna studenter vid universitet.

15 15

16

studentliv

Ett alternativt studentliv

”Jag sökte något annat som förankrade mig i studentlivet” – Jag vill att det ska finnas alternativ till nationslivet, sittningar och spexgrupper, där alla kan känna sig välkomna och bara vara sig själva.

Gurbet Peker läser etnologi med siktet på en kandidatexamen i statsvetenskap/etnologi och därefter en master i etnologi. Hon är också vice ordförande i Tamams Student­förening i Lund.

Föreningen har bland annat startat ”internationen” – ett av Lunds svängigaste arrangemang som dyker upp på olika nationer med lite olika inriktning varje gång. För det mesta bjuder man på livemusik, god mat och trevlig stämning. Och alla är välkomna.

– Det har varit ett stort intresse. Vi har en mycket blandad publik: alltifrån gymnasieelever till familjer och internationella studenter. Vi sam­ arbetar med flera studentorganisationer som P6 och Hållbart universitet.

Gurbet som är uppvuxen i Höganäs var 15 år när hon besökte Lund för första gången. Hon förälskade sig omedelbart i staden och atmosfären och kände att det var här hon skulle plugga vidare efter gymnasiet. Men när hon flyttade hit kändes det inte lika rätt.

– Det är nationsliv, sittningar och alkohol.

Med min kurdiska bakgrund hade jag svårt att identifiera mig med detta utan sökte något annat som förankrade mig i studentlivet. Jag kom i kontakt med Tamam och var med och startade TSiL, Tamams Studentförening i Lund. Idag har vi kontor i AF-borgen och nu känner jag att jag också tillhör Lund och har en plats här.

Föreningen arrangerar även bokcirklar och semi­narier på temat integration, mångfald och antirasism.

Du som är så engagerad, tycker du att det är ok att inte engagera sig?

– Om man inte är aktiv på något sätt är risken att man blir lite ensam och isolerad. Men jag tycker att det är helt ok att inte engagera sig, att inte känna pressen utan göra precis som man vill.

Vad är det bästa med Lund , Gurbet?

– Att allt är så närvarande i Lund. Du är en del av staden, dynamiken, atmosfären. Det är cykelavstånd till allt och så är det så vackert.

studentliv

”Jag vill göra världen till en bättre plats”

– Vi ser varje dag på tv hur stater bryter mot de mänskliga rättigheterna. Jag kan inte bara sitta hemma. Jag måste försöka göra världen till en bättre plats att leva i.

Gabrielle Göthberg studerar på kandidatprogrammet i mänskliga rättighetsstudier. Programmet, som är det enda i sitt slag i Sverige, lockade henne till Lund.

Men Gabrielle såg många andra fördelar med att byta Göteborg mot Skåne. En stor del av familjen bor här och i Malmö finns en bra fäktklubb som gör att hon kan fortsätta träna fäktning på hög nivå.

– Jag har fäktat sen jag var sju år och tävlar för landslaget. Snart reser jag till Bologna i Italien på en utbytestermin. En anledning är att jag där kan kombinera studierna med fäktning.

Gabrielles klass som startade 2009 är den första som läser programmet i mänskliga rättighetsstudier.

– Vi har haft mycket bra lärare och föreläsningar, vilket gjort att mitt intresse för de här frågorna blivit ännu starkare.

Alla i klassen är engagerade och har sådan drivkraft att lärarna anstränger sig ännu mer.

Gabrielle brinner för barnens rättig­ heter i samhället. I framtiden skulle hon gärna vilja arbeta med utbildningsfrågor i u-länderna eller med frågor som rör IsraelPalestinakonflikten, vilken hon berörde i sitt examensarbete. Sin praktik hoppas hon kunna göra på EU-kommissionens svenska representation i Stockholm. Men när hon tänker längre fram har hon ännu större drömmar: – Jag skulle vilja bli FN:s första kvinn­ liga generalsekreterare. Det är hög tid för en kvinna på den posten.

Vad är det bästa med Lund och Lunds universitet, Gabrielle?

– Hela atmosfären. Glada, öppna människor. På mitt program har jag träffat några av mina närmaste vänner. Vänner för livet.

17

18

Hitta bostad

Hitta bostad Att få tag i boende i Lund kan vara en utmaning, särskilt vid terminsstarten. Därför är det bra om du tidigt tar reda på vilka möjligheter som finns och ställer dig i bostadskö i god tid. ställ dig i kö AF Bostäder är den största studentbostadsförmedlaren i Lund. Företaget äger och förvaltar närmare 5 900 student­ bostäder – 1 400 lägenheter, 1 500 pentryrum och 3 000 korridorrum. När du blivit antagen som student registrerar du dig på www.afb.se och ställer dig då i AF Bostäders kö. Registera dig så fort antagningsbeskedet kommer – då kan du få förtur till bostäder reserverade för ”novischer”, nybörjare. Glöm inte att senare under terminen bli medlem i Studentlund och därmed medlem i Akademiska föreningen. Annars riskerar du att förlora din bostad eller köplats.

Konkurrensen om rum och lägenhe­ ter är tuff vid terminsstarten. Många ny­blivna studenter tackar ja till ett första boende för att ha någonstans att bo.

Väl på plats i Lund är det lättare att leta bostad. En bit in på terminen brukar bostadssituationen klarna upp något och kanske hittar du just det där perfekta korridorrummet, lägenheten eller kollek­ tivboendet som du har längtat efter.

bo på studentnationerna De 13 nationerna vid Lunds universitet tillhandahåller också bostäder och har egna köer till sina lägenheter och studentrum. Vissa nationer kräver att man är medlem. Studenter som är aktiva på nationen får oftast bostad snabbare.

Många nationer har novisch-utlottning i början av varje termin. Kontakta husförmannen på din nation för mer information och ansökningshandlingar.

Akut behov av bostad Har du akut behov av bostad kan du kontakta studenternas egen bostadsförmedling Bopoolen, www.bopoolen. nu. Här lägger privatpersoner som vill hyra ut rum eller del i lägenhet ut annonser. Som student kan du själv lägga in annons om den bostad du söker. På Bopoolens hemsida hittar man också kontraktsförslag, lagar, regler och tips på hur man ska gå till väga för att leta och hyra ut bostad.

Bo utanför Lund Om det är svårt att hitta bostad i Lund är ett alternativ att bo i närliggande

Malmö, Eslöv, Kävlinge och Burlöv. I Malmö finns bland annat Malmö Studenthus med 670 nyrenoverade lägen­heter. Pendelavstånden är korta och kommunikationerna goda. Landskrona, som inte ligger mer än 20 minuter från Lund är ett annat alternativ liksom Hässleholm, med 30 minuters resväg från Lund. Information om lediga boenden finns på respektive kommuns hemsida.

I Helsingborg finns det ingen gemen­ sam bostadskö eftersom det finns för många olika bostadsaktörer. Oavsett om man vill söka studentlägenhet eller lägenhet på den övriga bostadsmarknaden måste man därför söka direkt hos den fas­tighetsägare man vill bo hos. I Helsingborg finns det idag sex olika studenthem.

Inget av dem ligger längre än 15-20 minuters cykelväg från Campus.

På www.helsingborgsstudent.se kan du hitta kontaktuppgifter till alla studentboenden, länkar till andra fastighetsägare och hyresvärdar samt annonser för inneboende och andrahandsalternativ i staden.

Läs mer på www.lu.se/bostad

hitta bostad

19

Kontaktinformation: AF Bostäder | www.afb.se Tunavägen 39 | 046-19 15 00 | info@afb.se Bopoolen | www.bopoolen.nu AF-borgen i Lund, 4 våningen 046-211 42 05 | bopoolen@lus.lu.se Lunds universitets 13 nationer www.studentlund.se/nationer Malmö Studenthus www.malmostudenthus.com info@malmostudenthus.com Helsingborg | www.helsingborgsstudent.se

20

hitta bostad

Egen lya

Henrik Hagemark, 22 år, trivs bra i sin etta på studentboendet Vildanden i Lund.

Han har nära till naturområden, centrum och affärer och en överraskande vidsträckt utsikt från lägenheten!

Henrik Hagemarks etta ligger på fjärde våningen. Han har möblerat med gamla möbler han fått med sig hemifrån, egna loppisfynd och lite nytt från Ikea. Det är rent och ljust, men också mysigt och ombonat med fårskinn och färgstarka kuddar i soffan.

– Det är inte stort men jag har ändå lyckats dela in mina 27 kvadratmeter i sovrum, matsal och vardagsrum. Vi har

haft nyårsmiddag här med förrätt, varmrätt, efterrätt, och bakade till och med bröd i min lilla ugn. Vid sex personer går väl gränsen när man ska ta hem vänner och titta på film, säger Henrik som läser idé- och lärdomshistoria på politices kandidatprogrammet.

Han berättar att han vid klart väder kan se havet från sitt fönster.

– Det är en grymt fin utsikt, jag ser Öresundsbron och Turning Torso.

Jag blev jätteförvånad när jag upptäckte det.

På Vildanden finns både korridorrum och lägenheter, vilket Henrik uppskattar.

– Det är skön blandning och gör att det inte är för mycket liv men inte heller för tyst. Jag har lärt känna nytt folk som bor på korridor så det är kul att hänga där då och då.

Vildanden ligger en liten bit från

centrum, men det är nära till allt – mataffärer, pizzeria, och köpcenter. Henrik gillar att det är så grönt där han bor, mycket träd och blommor. På gång­ avstånd finns ett naturreservat – en vacker dal och en bäck, dit han gärna promenerar på våren och sommaren.

Henrik ställde sig i Akademiska Föreningens bostadskö några månader innan han skulle börja plugga. Han skrev också brev till flera nationer som har bostäder och berättade att han gärna ville engagera sig i nationslivet.

Han fick ett korridorrum av Helsingkrona nation men då hade han redan hittat en bostadsrätt som han kunde hyra i två år.

– Jag stod kvar i AF:s bostadskö och fick till slut den här ettan.

hitta bostad

Freja Kalderén bytte kollektiv mot ett korridorrum på Tornavägen. Hon trivs med att kunna vara social med korridorkompisarna, men också att kunna stänga dörren när hon känner för det.

Freja Kalderén är uppvuxen i Köpenhamn och ville gärna pröva något nytt när hon skulle läsa vidare. Utbudet av kurser i medie- och kommunikationsvetenskap och möjligheterna att välja fritt avgjorde till Lunds fördel.

Efter två terminer känner hon sig hemma i staden. På grundkursen i radio har hon lärt känna tre tjejer som blivit hennes bästa kompisar. Varje tisdag har

de ett eget entimmes radioprogram på studentradion som heter Lavepang: – Vi gör program efter teman och löser lyssnarnas problem, gör egna sketcher med mycket humor. Det är jättekul och vi har fått mycket positiv feedback.

Genom uppdraget som novischförman på Sydskånska nationen har Freja fått många nya vänner och ett stort nätverk. Det var på nationen hon fick tips om studentrummet på Tornavägen.

– Jag trivs jättebra här. Det är nära till allt och jag har kommit in ganska snabbt och lärt känna många i korridoren.

Studentrummet på 19 kvadrat är ljust och fräscht med stora fönster mot gården. Där blommar en magnolia på våren. Freja har inte så många saker – hon bodde tidigare i ett kollektiv och har inte kunnat samla på sig så

mycket. Musikspelare, bilder av familjen och vänner och favoritböckerna är det viktigaste, tycker hon. Och en egen säng. Och så har hon satt upp några affischer på väggarna.

– Det är skönt att ha sitt eget rum men också skönt att veta att det alltid är någon i köket om man har lust att prata.

Trots att femton studenter delar kök tycker Freja att det är ordning och reda och en fin stämning bland dem som bor på korridoren. Ibland grillar man på inner­gården. På söndagar brukar den som är köksansvarig och sköter städningen också baka.

– Då har vi söndagsfika tillsammans och myser. Ibland är det korridorfest och ibland fest i hela huset.

21

22

Världen väntar!

Som student vid Lunds universitet kan du ansöka om utbytesstudier och förlägga en termin eller ett år av din utbildning utomlands. Varje år reser cirka 1 000 lundastudenter ut i världen.

Att åka utomlands som utbytesstudent innebär att du kan studera vid ett välrenommerat universitet utan att betala studieavgift, vilket vanligtvis krävs vid de flesta utländska universitet. Du kan ta med dig ditt ­studiemedel och även söka extra studiemedel för att täcka merkostnader.

Ett villkor för att söka studiemedel för utlandsstudier är förstås att kurserna kan tillgodoräknas vid Lunds universitet och utgöra en del av din examen.

undersöka vilka möjligheter som finns vid den institution där du studerar. Många institutioner har breda kontaktnät ute i världen, deltar i internationella ämnesnätverk eller har slutit ämnesvisa avtal med universitet både i Europa och i andra delar av världen. En annan möjlighet är att söka sommar­ aktiviteter utomlands samt utbyte vid University of California.

Dessa utbytesplatser är öppna för alla studenter oavsett vad man studerar och går att söka till en gång om året.

Vart kan jag åka? Lunds universitet deltar i flera ut­bytes­ program, bland annat Nordplus för studier i Norden, Erasmus för studier inom Europa och E­ rasmus Mundus Action 2 för studier i till exempel Asien och Mellan­östern. Universitetet har dessutom samarbets­avtal med en mängd utländska universitet i bland annat USA, Kanada, Latinamerika, Kina, Japan, ­Australien och Nya Zeeland.

Lunds universitet arbetar ständigt för att utveckla kontakter med universitet runt om i världen.

Du möter världen även i Lund. Visste du att Lunds universitet tar emot flest internationella studenter av alla svenska universitet? På många av de kurser och utbildningar som ges på engelska går både svenska och utländska studenter. Du behöver inte resa utomlands för att uppleva den internationella atmosfären – möjligheten till nya perspektiv och internationella bekantskaper finns även här. Vill du möta världen på hemmaplan kan du också engagera dig som ­fadder för internationella studenter. Mer information hittar du på www.lu.se/fadder

Hur söker jag? För att söka utbytesstudier måste du vara inskriven för heltidsstudier vid Lunds universitet och ha klarat av en termins studier, dvs 30 högskole­poäng. Börja med att

För mer information kontakta din fakultet eller besök hemsidan: www.lu.se/utlandsstudier

Clara åkte till Peru Clara Alfsdotter, som studerat arkeo­logi vid Institutionen för Arkeologi och Antikens historia i Lund, valde att resa som utbytesstudent till Pontifica Universidad Católica de Perú i Lima.

– En av de allra bästa erfarenheterna var att jag fick delta i en utgrävning. Under en månad bodde jag i en by vid kusten i norra Peru. Människorna och arkeologin var fantastiska, berättar Clara, som skrev sin magisteruppsats om sina erfarenheter när hon återvände.

Clara hade många fantastiska upplevelser med sig hem från Peru. Vardagslivet i storstaden Lima gjorde avtryck. Hon handlade ofta på små lokala matmarknader. Stadsbussen var en minibuss, där en man hängde ut från dörren och försökte överrösta den höga latin­ amerikanska popmusiken när han skrek ut alla hållplatser. En härlig resa till staden Iquitos i Amazonas och en strapatsrik busstur till bolivianska gränsen är andra oförglömliga minnen.

– Det var härligt att inse att man klarar sig så bra på egen hand i ett främmande land – allt löser sig! Rent studiemässigt är jag mycket glad över att jag fått en helt ny syn på den svenska arkeologin och på vetenskapsbedrivandet, såväl i Sverige som i Peru.

världen väntar!

Schweiz lockade henrik Henrik Werner som läste industriell ekonomi vid Lunds Tekniska Högskola, LTH, ville bryta av terminen före examensarbetet och plugga utomlands ett halvår. Han sökte ett universitet med gott rykte och hög kvalitet på utbildningen som inte låg för långt bort.

– När jag hittade Eidgenössische Technische Hoch­ schule, ETH, i Zürich kändes det som ett perfekt alternativ.

Henrik tyckte det var spännande att testa sig själv i en helt ny miljö och se hur han klarade av nya situatio­ ner och andra krav. Det visade sig att sättet att studera skiljde sig mycket mellan ETH och LTH. I Zürich läste man många fler kurser samtidigt än han var van vid från Lund. Och tempot ökade hela tiden.

– Jag fick helt tänka om och snabba på. Och det var bra. Det är ju det min utbildning handlar om – att ta sig an nya problem, snabbt absorbera given information och hitta vägar att lösa uppgiften.

– Det var ett tufft slut på terminen men jag är mycket nöjd att jag tog chansen att åka utomlands, säger Henrik Werner.

Nicole Forsberg ordnade tre månaders praktik vid ett universitet i Missouri, USA. Resultatet blev en kandidatuppsats, många bra kontakter och en stark drivkraft att hitta drömjobbet.

Nicole Forsberg, som snart är färdig med sin master i miljövetenskap, skrev ett brev till Washington University i St. Louis och resultatet blev en praktikplats. Praktiken innebar att hon fick en specifik uppgift – att undersöka ett miljöratingsystem som finns i USA. Ratingsystemet sätter till exempel betyg på en skolas miljöutbildningar, hur man sköter sin energiförsörjning och investerar sina pengar.

– Universitetsledningen ville veta hur bra de själva låg till innan de anslöt sig till systemet. Jag fick presentera för skolans ledning vad jag hade kommit fram till. Rätt nervöst, men det gick bra och när jag kom hem skrev jag min kandidatuppsats om mina erfarenheter.

För Nicole, som har rötterna i USA med en amerikansk mamma, var det ingen stor omställning att komma till St. Louis – en stad med cirka 300 000 invånare. Nicole gillade det vackra campusområdet och den varma och vänliga stämningen bland människor.

Nicole fick många nya vänner och ett bra nätverk för framtiden. Hon kan verkligen rekommendera andra studenter att göra som hon.

– Det här var gratis och en bra erfarenhet att ha med i sin cv.

Nicoles examensarbete handlar om nyckelfaktorer till tillväxt på den europeiska biobränslemarknaden. Hon fick tipset att försöka komma med på en årlig konferens om alternativa energikällor i Denver, Colorado och tala om sitt ämne. Hon blev antagen och fick tala inför 140 personer i biobränslebranschen. Det gick bra och ledde till fyra jobbintervjuer, en av dem på ett svenskt-amerikanskt företag.

– Mitt drömjobb är att sälja svensk miljöteknik till USA. Att bidra med något gott och arbeta i båda länderna samtidigt. Det hade varit fantastiskt.

23 23

26

Stöd & hjälp

stöd & hjälp

Som student kan man ibland behöva stöd och hjälp. Inom Lunds universitet finns en omfattande verksamhet för att underlätta din situation som student.

9 Biblioteks- och ­informationsservice

Nätverket Lunds universitets bibliotek består av ett 30-tal bibliotek i Lund, Malmö och Helsingborg. Här finns kurs- och referenslitteratur, läsplatser och på flera bibliotek även grupprum och datorarbetsplatser.

På respektive biblioteks webbplats finns information om öppettider, besöksadresser och informationsresurser så som bibliotekskatalogen, söktjänster och databaser.

Varje student tillhör ett hemmabibliotek, i regel det bibliotek som är närmast knutet till det ämne man studerar. Lånekort får man på sitt hemmabibliotek och det är giltigt på alla biblioteken i nätverket. De olika biblioteken ger regelbundet kurser i informationssökning. Det finns även kurser, tester och övningar på webbplatsen. Biblioteken ger också service till studenter med lässvårigheter.

Hemsida: www.lub.lu.se Kontaktuppgifter/öppettider: www.lub.lu.se/biblioteken

9 Studentreceptionen

I Studentreceptionen kan du få svar på många av dina frågor, eller få hjälp med att komma i kontakt med rätt person. Du får bland annat veta mer om ansökan och studentlivet, samt information om utbildningar och kurser. Studentreceptionen kan skriva ut studieintyg, byta lösenord till ditt studentkonto och hjälpa dig hitta rätt bland universitetets byggnader.

E-post: studentreception@lu.se www.facebook.com/studentservicelundsuniversitet

International Desk samordnar mottagandet av de internationella studenterna, samt anordnar aktiviteter och fadderprogram för att ge de internationella studenterna en trevlig tid vid Lunds universitet. Även svenska studen-

9 Studievägledning

Vi finns för dig som behöver vägledning och infor­ mation inför och under din studietid.

Det kan exempelvis gälla om du är osäker på ditt val av studier, har frågor om vad som krävs för att söka en viss utbildning, olika examina, utbildningars innehåll och inriktning samt vilka yrkesområden olika utbildningar ­leder till. Du kan också få vägledning i att sätta ihop ­kurser till en gångbar examen som svarar mot dina intressen.

Vi erbjuder tidsbokade personliga vägledningssamtal, drop in-vägledning, distansvägledning via Skype och telefonvägledning. Via e-post och vår chatt kan du få svar på kortare frågor av informativ karaktär.

Sölvegatan 29, Genetikhuset, Lund E-post: studievagledning@stu.lu.se www.lu.se/studievagledning

ter är varmt välkomna att ansöka om att bli internationell fadder, samt att delta i vissa aktiviteter. Mer information om de aktiviteter som anordnas hittar du via: www.facebook.com/internationaldesk E-post: studentreception@lu.se

StiL Studentdatorsupport hjälper dig med frågor som gäller ditt StiL-datorkonto och trådlösa nätverk.

E-post: stil@er.lu.se Samtliga delar av Studentreceptionen hittar du på: Stora Algatan 4, Lund, Tel: 046-222 01 00 För besökstider: www.lu.se/student

27

28

stöd & Hjälp

9 Pedagogiskt stöd

Du som har en ­funktionsnedsättning och vill ha stödåtgärder under studier­na är välkommen att kontakta Peda­gogiskt stöd.

Du erbjuds ett personligt samtal för att diskutera ditt behov av pedagogiska stödåtgärder. Det finns möjlighet att under ­studierna få anteckningsstöd, stöd av mentor, teckenspråkstolk och individuell handledning. Vissa stödåtgärder kräver planeringstid, till exempel rekrytering av teckenspråks­tolkar eller anpassning av ­lokaler. Därför är det viktigt att du tar ­kontakt med oss i god tid.

Sölvegatan 29, Hus: Genetikhuset Tel: 046-222 00 00 (vx) www.lu.se/funktionsnedsattning

9 Studenthälsan

Studenthälsan finns till för dig som är student vid Lunds universitet, vilket inkluderar universitetets utbildningar i Malmö samt C ­ ampus ­Helsingborg. På Studenthälsan finns kuratorer, sjuksköterskor, p ­ sykolog, psykiater, sjukgymnast och medicinsk sekreterare. Studenthälsan arbetar ­huvudsakligen med problem som har med din studiesituation att göra.

Alla besök tidsbeställs men du kan också få telefonrådgivning i olika frågor. Ett besök kostar 60 kr.

Paradisgatan 5B, Lund Tel: 046-222 43 77 E-post: studhals@studenthalsan.lu.se Sjukvårdsrådgivning dygnet runt tel: 1177 Mer information: www.lu.se/studenthalsan

9 Karriärservice

9 Studieverkstaden

Behöver du förbättra din studieteknik?

Har du svårt att komma igång med uppsatsen? Är du osäker på språket? Universitetets studieverkstad är öppen för alla lundastudenter.

Vi svarar på dina frågor om studieteknik, det svenska språket och det akademiska skrivandet och erbjuder individuell handledning och kortare kurser. Tillsammans med Studenthälsan ger vi de längre kurserna Våga tala och Börja skriva nu.

Vi har också kompetens att hjälpa dig som har ett annat modersmål än svenska. ­Välkommen att boka tid hos oss!

Sölvesgatan 29, Hus: Genetikhuset Tel: 046- 222 43 92 E-post: studieverkstad@stu.lu.se www.lu.se/studieverkstad

Som student vid Lunds universitet erbjuds du en omfattande service när det gäller förberedelser inför arbetslivet. Bland annat erbjuds du CV-granskning, karriärvägledningssamtal och karriärseminarier.

Universitetet har flera karriärcenter, både centralt och på vissa av fakulteterna. Tillsammans med webbportalen MyCareer.lu.se utgör dessa center en länk mellan studier och arbete. För mer information om de lokala karriärcentren, se deras hemsidor nedan.

– Lunds universitets jobb- och karriärportal: mycareer.lu.se – Karriärservice, Stora Algatan 4, Lund, career@er.lu.se, www.lu.se/karriär – Arbetslivsforum för dig som studerar humaniora/teologi Språk- och litteraturcentrum (SOL), Helgonabacken 12, Lund 046-222 88 90, arbetslivsforum@ht.lu.se, www.ht.lu.se/arbetslivsforum – Karriärcenter på Ekonomihögskolan, Tycho Brahes väg 1 (Rum EC1:133), Lund, 046- 222 32 04, career@ehl.lu.se, www.ehl.lu.se/karriar – Studie- och karriärvägledningen, LTH, Ole Römers väg 3C, Lund www.student.lth.se – Karriärkontoret Musikhögskolan, Ystadvägen 25, Malmö www.mhm.lu.se/om-musikhoegskolan/karriaerkontor – VentureLab (hjälper studenter att starta och utveckla företag), ­Scheelevägen 15 (Ideon Agora), Lund info@venturelab.lu.se, www.venturelab.lu.se

29

30

31

Två olika vägar till en examen På Lunds universitet läser du På Lunds universitet läser du anting­­­en ett program eller kombinerar ihop din egen ­utbildning genom fristående kurser.

Båda vägarna leder till samma mål: en universi­tetsexamen.

yrkesplaner och intressen. Om du till exempel är intresserad av internationell ekonomi kan du välja kurser i företags­ekonomi och nationalekonomi kombinerat med språk­studier. Är du istället intresserad av att jobba med bistånd i utvecklingsländer kan du till exempel läsa statsvetenskap, mänskliga rättighetsstudier och

De flesta utbildningar går att läsa på båda sätten. Men

freds- och konfliktkunskap. Du kan läsa kurserna i vilken

det finns undantag – vill du till exempel bli civilingen-

ordning du vill.

jör, läkare eller psykolog så måste du gå ett program.

Fristående kurser är också ett utmärkt alternativ för dig som redan har en utbildning eller yrkeserfarenhet,

Hur ska man tänka då när man väljer?

och som vill vidga eller fördjupa din kompetens. Det är

Fördelen med att läsa program är överskådlighet.

också lättare att byta studieort än om du läser på ett

Det finns en etablerad, väl genomtänkt struktur för

program.

hela utbildningen och du vet vad den leder till. Det är en trygghet att veta att man har platsgaranti till

Examen

alla kurser som är obligatoriska i programmet. Du lär

Det tar tre år att bli färdig med en utbildning på grund­

också känna din klass bättre, eftersom ni följs åt under

nivå, en kandidatexamen om 180 högskolepoäng (hp).

studietiden. Även om du läser ett program så ingår det

Minst 90 hp ska vara i det valda fördjupningsämnet

ofta valbara terminer, där du själv väljer en fristående

(120 hp för vissa ämnen), varav 15 hp består av ett

kurs.

självständigt arbete. Du kan också välja att läsa vidare

Fördelen med att läsa fristående kurser är flexibilitet. Du måste inte ha bestämt vad du ska läsa varje

på avancerad nivå, ytterligare ett eller två år, och ta en master.

termin på universitetet när du börjar. Du har möjlig-

Möjligheterna är oändliga! Vänd dig gärna till

het att skapa en unik utbildning och att profilera den

universitetets studievägledare med dina frågor och

med väl valda kurser. Vilka kurser du väljer beror på

funderingar.

Vänd och läs om Kim, som valde ett program och Jens, som skräddarsydde sin utbildning genom ­fri­stående kurser.

32

För Kim Hof var valet lätt. Efter att ha läst samhällsvetenskapliga programmet på gymnasiet ville hon lära sig mer om ­samhälle, ­politik och ekonomi och sökte Politices ­kandidatprogrammet.

– Folk är mycket öppnare och mer avslappnade här.

Det är skönt att allt är så nära, säger Kim Hof, 22 år, och jämför Lund med Järfälla utanför Stockholm, där hon är uppvuxen.

När Kim skulle studera vid universitetet ville hon gärna byta miljö. När hon besökte Lund för första

”Ett brett ­program ger både ramar och valfrihet”

gången, promenerade genom ett lummigt Lundagård och tittade in i den pampiga universitetsaulan blev hon förtjust. Nu har hon precis avslutat fjärde terminen

Det blir mycket pluggande hemma i studentlägen-

på Politices kandidatprogrammet med inriktning mot

heten på Sparta för Kim, men hon hinner också med

statsvetenskap.

att arbeta vid sidan av studierna. Hon jobbar både

– Jag visste vad jag ville läsa och för mig kändes det bra att börja på ett program. Det finns ramar – det

som student­ambassadör för den Samhällsvetenskapliga fakulteten och på AF Bostäders kundcenter.

­första året är obligatoriskt – men också en stor frihet

– Det är nog rätt unikt att ha två jobb – vi är ju

att välja inom programmet. Det är en bred utbildning

47 000 studenter som konkurrerar om jobben. Men

som ger en bra grund som man sedan kan bygga

jag gillar att jobba och har varit mycket fokuserad på

vidare på, säger Kim och berättar att hon planerar att

att hitta arbete och då går det.

förlägga en termins praktik till Vietnam.

– Jag är adopterad därifrån, har bott och jobbat där

Efter praktikterminen i Vietnam planerar Kim att bygga på sin utbildning med en master, gärna i ett

lite och talar lite vietnamesiska så det ska bli mycket

fransktalande land. När hon avslutat utbildningen är

spännande.

ett av målen att arbeta för en internationell bistånds-

Att läsa på Politices kandidatprogrammet innebär mycket självstudier. Kim brukar ha ungefär tre före­

organisation.

– Drömmen är att jobba med utvecklingsfrågor

läsningar i veckan, varannan vecka är det något

i mindre utvecklade länder, att kunna påverka och

seminarium.

förändra.

– Vi har mycket bra föreläsare – professorer och lektorer som har skrivit våra kursböcker. Det är intressant och givande. Men visst, man måste tycka om att läsa och plöja sidor, gå upp i tid de dagar man inte har föreläsningar och jobba som en vanlig dag.

Vad är det bästa med Lund, Kim? – Lund är en pittoresk och lummig stad. Här ligger allt så nära och hela staden är gjord för studenter. Det är också bra att det är nära till Malmö och Köpenhamn.

33

”Att välja fritt passade mig” Matematik var huvudämnet när Jens Sundberg plockade ihop sin examen med fristående kurser. En termin studerade han fysik i Kairo. Nu arbetar han på MAX IV-laboratoriet och fördjupar sig i acceleratorfysik.

Jens valde att kombinera matematiken med fristående kurser i fysik. Ett stipendium tog honom till The American University i Kairo där han läste fysik och även tog en kurs i arabiska.

– Det var häftigt med studenter från hela världen och många egyptier. På ett sätt var det samma sak som

– Jag hade en bra lärare i matematik på gymnasiet och

i ­Sverige, men samtidigt helt annorlunda – kulturen,

har alltid tyckt att det varit roligt. När jag bestämde

­språket, miljön.

mig för att läsa vid universitet kändes det naturligt att

När han tagit sin examen såg han att forskningsanlägg­

välja matte, berättar Jens Sundberg när vi ses på MAX

ningen MAX IV-laboratoriet i Lund sökte folk. MAX IV­

IV-laboratoriet i Lund, där han idag arbetar.

laboratoriet har cirka 140 anställda och tar varje år emot

Jens kände att han hittade rätt från början. Det var roligt att läsa matematik och det gick bra. Efter att han läst A-kursen tog han en paus, arbetade, reste med

cirka 800 forskare inom skilda fält som fysik, kemi, biologi, material­vetenskap, geologi, teknik och medicin.

Jens fick jobbet som operatör. Det handlar bland annat

Transibiriska järnvägen till Peking och fortsatte vidare

om att injicera elektroner i de så kallade lagringsringarna.

runt i Asien. Tillbaka i Sverige fortsatte han med B-

Men han arbetar även med loggning, felsökning och

och C-kursen.

intrimning av injektorn. Just nu arbetar han deltid för att

– För mig fungerade det utmärkt att läsa fristående kurser, att välja fritt och läsa det som kändes rätt för

kunna vidareutbilda sig i accelatorfysik.

– MAX IV-laboratoriet är en spännande arbetsplats.

mig och på så vis plocka ihop en bra kombination.

Området är komplext och det finns så stora möjligheter

Även om man inte läser ett program lär man känna

att utvecklas. Man blir aldrig fullärd. Det finns hur mycket

mycket folk. Idag har jag många vänner som jag

som helst att lära sig.

­kursade ihop med.

Vad är det bästa med Lunds universitet, Jens?

– Friheten och valmöjligheterna och att man träffar mycket folk. Att man hela tiden lär sig saker, får s­ timulans och utvecklas.

34

35 35

Utbildningar

36

www.naturvetenskap.lu.se

Naturvetenskap

Naturvetenskap Naturvetenskapen bygger på nyfikenhet och passion att försöka förstå och förklara världen vi lever i. Vågar du ifrågasätta det du ser omkring dig? Vill du vara med och påverka hur vår värld kommer att se ut i framtiden? Då ska du välja naturvetenskaplig utbildning i Lund!

Naturvetenskap

karriär & arbetsliv

Naturvetaren har en viktig roll i samhällsutvecklingen. Med ett kritiskt förhållningssätt tränas du i att förstå och använda vetenskapliga metoder för att bevisa eller motbevisa teorier, att utveckla nya metoder och material.

Helt enkelt att ta fram smarta lösningar på de utmaningar vi står inför. Och för att driva den utvecklingen framåt krävs det nyfikenhet, passion och kunskap.

Alternativ ingång Alternativ ingång är till för dig som vill studera naturvetenskap men som inte har läst naturvetenskapligt program på gymnasiet.

Du kan söka till följande programingångar via alternativ ingång: • Biologi • Geologi • Miljövetenskap • Miljö- och hälsoskydd • Molekylärbiologi • Naturgeografi och ekosystemanalys Första terminen är en gemensam introduktionstermin inom allmän naturvetenskap. Du läser grundläggande kurser i kemi, biologi, fysik, matematik, naturgeografi, geologi och miljövetenskap. Följande vårtermin börjar du sedan på den ordinarie studiegången inom det program du sökt till. Introduktionsterminen kan räknas in i din treåriga kandidatexamen. Läs mer på www.naturvetenskap.

Men vad händer efter utbildningen, då?

Får man jobb som naturvetare? Och vilken typ av jobb får man? Ja, de allra flesta får jobb. En del hamnar precis där de tänkt sig från början.

Andra hittar en yrkesbana som de kanske inte ens visste om att den fanns när de började sin utbildning. Exakt hur arbetsmarknaden ser ut när du är färdig med din utbildning är svårt att avgöra i dag. Men med en natur­ vetenskaplig utbildning ökar dina möjligheter att få ett spännande och utvecklande arbete i Sverige eller utomlands. Naturvetenskaplig kompetens behövs överallt i samhället och kanske är det just i de lite oväntade sammanhangen som behoven är som störst. I många länder är det dessutom brist på personer med naturvetenskaplig kompetens och svenska naturvetare har gott rykte utomlands.

En stor fördel med att läsa naturvetenskap är att kunskaperna är interna­ tionellt gångbara och att det därför finns stora möjligheter att läsa delar av utbildningen utomlands. Det ger dig erfarenheter utöver själva utbildningen, inte minst på det personliga och sociala planet. Egenskaper som också väger tungt i jobbsammanhang.

Ett bra sätt att knyta kontakter ute i arbetslivet är genom att göra praktik ute på en arbetsplats. Praktikarbete ingår på flera av våra programingångar, och leder inte sällan till en anställning efter avslutad utbildning.

Ladda ner! På www.naturvetenskap.lu.se/utbildning kan du ladda ner våra broschyrer om utbildning och kompetens. I dessa har vi ringat in den specifika kompetens som man får inom de olika naturvetenskapliga utbildningarna: • Briljanta biologer • Geniala geologer • Fantastiska fysiker • Kreativa kemister • Magnifika matematiker • Mästerliga miljövetare • Matnyttiga miljö- och hälsoskyddare • Makalösa molekylärbiologer • Nyfikna naturgeografer • Strålande sjukhusfysiker

lu.se/utbildning

”Fantastiskt roligt arbete” Naturvetarens kanske ­viktigaste roll är att ­försöka ta fram smarta lösningar på de ut­ma­ ningar vi står inför!

Elin REKKE, Meteorolog på SVT – Fysikinriktningen är perfekt för dig som vill ha en bred utbildning.

Möjligheten till olika fördjupningar är oändlig. Jag läste till meteorolog, vil­ket har gett mig ett fantastiskt roligt jobb på SVT. Att få kombinera mina kunskaper i meteorologi med journalistik är otroligt utvecklande!

37

38

naturvetenskap

Program Astronomi & Astrofysik kandidatutbildning 180 hp Institutionen för astronomi och ­teoretisk fysik Besöksadress: Sölvegatan 27, Lund Studievägledning: Nils Ryde 046-222 15 74 studievagledare@astro.lu.se www.astro.lu.se/Education

Vill du studera avlägsna galaxer eller leta efter liv på andra planeter? Vill du förstå hur svarta hål fungerar eller vill du utveckla avancerade datorsimuleringar av komplicerade astrofysikaliska processer? Allt detta och mycket mer ­arbetar astronomer med. De använder fysiken för att förklara uni­ versum och dess beståndsdelar, från det allra minsta som processer på atomnivå, till det allra största som galaxer och universum självt. Vid Lunds universitet läser du en blandning av kurser i fysik, matematik och astronomi, som ger dig en mycket god grund för att angripa astro­f ysikaliska problem­ ställningar. Under de fyra första terminerna på programmet tillägnar du dig de baskunskaper i fysik och matematik som du behöver för att gå vidare. Under den femte och sjätte terminen läser du först en allmän grundkurs i astronomi följt av fördjupade studier. Under den sjätte terminen gör du även ett projektarbete tillsammans med en eller flera forskare vid astronomiinstitutionen.

Behörighetskrav: Grundläggande samt Fysik 2, Matematik 4, Kemi 1

Biologi kandidatutbildning 180 hp Biologiska institutionen Besöksadress: Ekologihuset, Sölvegatan 37, Lund Studievägledning: Lotta Persmark 046-222 37 28 Lotta.Persmark@biol.lu.se www.biol.lu.se

Vill du arbeta med några av dagens största utmaningar, som t.ex. globala miljö­förändringar, hotade arter, miljögifters på­ verkan på växter och djur, människans utveckling eller pan­ demier? Som biolog kan du jobba med dessa frågor på flera nivåer. Du har kunskap om allt från bakterier och stamceller till fysiologiska processer i organ och vävnader. Du har kun­ skaper om enskilda arter och hur de samspelar i ekologiska system. Som biolog kan du direkt tillämpa dina kunskaper för att arbeta med t.ex. naturvård, miljöproblem eller medicinsk forskning.

Under utbildningens första två år läser du ett basblock bestående av kurser i cellbiologi, genetik, mikrobiologi, zoo­ logi, botanik och ekologi. Utbildningen varvar föreläsningar, laborationer, exkursioner, seminarier och egna projekt. Du läser ­o ckså stödämnen, vanligen kemi men du kan välja andra ämnen som passar den profil du vill ge din kandidatexamen.

Du kan redan inom din kandidatexamen fördjupa dig inom t ex naturvård, marinbiologi, zoofysiologi, genetik eller eko­ logi. Du har också möjlighet att läsa andra kurser utanför det

naturvetenskapliga om­rådet. Utbildningen avslutas med ett examensarbete i biologi.

Behörighetskrav: Grundläggande samt Fysik 1, Matematik 4, Kemi 2, Biologi 2 Alternativ ingång: För dig som saknar ovanstående behörighet.

Matematik 3, Naturkunskap 2.

Fysik kandidatutbildning 180 hp Fysiska institutionen Besöksadress: Sölvegatan 14 C, Lund Studievägledning: Johan Zetterberg johan.zetterberg@fysik.lu.se Tomas Brage, tomas.brage@fysik.lu.se 046-222 77 28 www.utbildning.fysik.lu.se

Vi behöver nya klimatsmarta energikällor – hur ska de fun­ gera? Vi vill ta större ansvar för miljön – hur ska morgon­ dagens teknik se ut? Temperaturen ökar på jorden och isarna smälter – hur vet man det? Universum genomsyras av mörk ­materia och kanske en kraft som kan beskriva all fysik – hur kan man förstå det?

Om du kittlas av liknande frågor och vill studera på ett program där 90 % av studenterna får jobb inom ett år efter sin utbildning, då är Fysik i Lund något för dig. Utbildningen börjar med ett tvåårigt basblock som innehåller både klas­ sisk fysik, kvantmekanik och det som brukar kallas modern fysik. Du får samtidigt smaka på olika tillämpningar. Det tvååriga basblocket gör att du behåller en total valfrihet och kan efter basblocket ändra inriktning om du hittat något annat som du lockas av, t.ex. astronomi eller kemi. Efter det inledande basblocket kan du specialisera dig mot fysik som t.ex. inriktas mot livets grundstenar eller elementarpartik­ larnas värld, mot nya material eller energikällor, lasrar och kvantdatorer.

Behörighetskrav: Grundläggande samt Fysik 2, Matematik 4, Kemi 1 Ges även på engelska.

Geologi kandidatutbildning 180 hp Geologiska institutionen Besöksadress: Sölvegatan 12, Lund studievägledning: Lena Barnekow studievagledare@geol.lu.se 046-222 15 41 www.geol.lu.se

Skaffa dig ett framtidsyrke - utbilda dig till geolog. Möjlig­ heterna att som geolog få ett intressant och omväxlande arbete – inte minst inom miljösektorn – är större än någon­ sin. Som geolog har du de nödvändiga kunskaperna om hur föroreningar och miljögifter rör sig i berg- och jordlager.

Som geolog kan du också arbeta med att hitta naturresurser och ta tillvara dem på bästa sätt.

En geologutbildning är för dig som är intresserad av vår miljö, av frågor som rör berg, jord, vatten, planetens uppbyggnad, om hur den förändras och har förändrats i ett

Naturvetenskap

långt tidsperspektiv. Om du läser geologi i Lund har du ett brett utbud av kurser att välja bland. Dina teoretiska studier varvas med praktiska övningar och exkursioner till geologiskt intressanta platser. Du får svar på frågor hur vi kan undvika jordskred och översvämningar, var det finns olja och gas och var det finns vattenresurser som går att utnyttja.

Geologiprogrammet inleds med ett basblock som består av fem kurser om geo­lo­­gins grunder. Därefter kompletterar du med valfria kurser och avslutar med ett examensarbete.

Teoretisk fysik

Behörighetskrav: Grundläggande samt Fysik 1, Matematik 4, Kemi 2, Biologi 1

Du kommer till hållplatsen och får veta att bussen gick för tio minuter sedan. Vad kan du säga om när nästa buss går?

Denna skenbart sinnesrubbade fråga har inte bara ett vettigt svar, svaret har dessutom relevans för hur länge mänsklig­ heten kan överleva.

Fysiken förenar fenomenen. Einsteins allmänna relativi­ tetsteori beskriver sådant som tyngdkraftens inverkan på tidens gång (vilket har betydelse för navigation med GPS), men förutsäger även exotiska fenomen som svarta hål, mask­ hål och tidmaskiner. Maxwells ekvationer beskriver det vi kallar ljus, men lämpligt hanterade kan de även modellera hur kvarkar fjättras till partiklar. Kvantmekaniken beskriver atomspektra, men har vidare tillämpningar för vad som till nyligen var ren science fiction: kvantdatorer och teleportering.

Detta är bara några av de ämnen som behandlas inom teoretisk fysik, där utbildningen lägger tonvikten på igen­ kännande av strukturer, på utformande av analogier, på förmågan att bygga modeller för de mest skiftande situatio­ ner och att se sambanden mellan till synes helt obesläktade företeelser. Det är en utbildning som kräver en hel del av dig själv; en utbildning som fordrar goda matematiska kunska­ per, nyfikenhet och ett brinnande intresse, men det är också en utbildning som ger oerhört mycket, och där du erhåller all upptänklig hjälp: redan andra året får du din egen mentor, som handleder och guidar dig under ett studium som omfat­ tar allt från stora smällen till majonnäs.

Alternativ ingång: För dig som saknar ovanstående behörighet.

Matematik 3, Naturkunskap 2.

Kemi/Fysik kandidatutbildning 180 hp Fysiska institutionen Besöksadress: Sölvegatan 14 C, Lund Studievägledning: Johan Zetterberg johan.zetterberg@fysik.lu.se Tomas Brage, tomas.brage@fysik.lu.se 046-222 77 28 www.utbildning.fysik.lu.se

Energi är i fokus i dagens klimat- och miljödebatt. Hur ska den räcka till? Hur ska vi framställa den? Hur mycket behöver vi? Kan vi lagra den? För att lösa de här utmaningarna krävs många olika kompetenser. Kemi och fysik har alltid varit ­s ammanflätat men ändå är det få kemister och fysiker som behärskar både och.

I gränslandet mellan fysik och kemi stöter man på många av de viktigaste och mest intressanta områdena inom veten­ skapen idag. Medicinsk fysik, nanokemi och förbrännings­ fysik är tre områden som berör alla människor i dagens samhälle. Förbränningens påverkan på hälsan kan kartläggas (bilar, motorbåtar, elproduktion etc har gjort att ungefär 85 % av jordens totala energiproduktion sker med hjälp av förbränning). Nanopartiklar i katalysatorer kan minska ut­ släppen av farliga gaser som uppstår vid förbränningen och nanoslöjdade material kan användas i läkande syfte.

Kemi/Fysik är en inriktning som ger dig en god inblick i både kemins och ­f ysikens värld och världen däremellan.

Under kandidatutbildningen får du kunskaper om allt ifrån atom- och nanofysik till organisk och oorganisk kemi. Du kommer ­b ehärska såväl klassisk som modern kemi och fysik, med grundläggande kunskaper i både programmering och kvantmekanik.

Behörighetskrav: Grundläggande samt Fysik 2, Matematik 4, Kemi 2, Biologi 2

kandidatutbildning 180 hp Institutionen för astronomi och teoretisk fysik Besöksadress: Sölvegatan 14 A, Lund Studievägledning: Johan Rathsman 046-222 34 95 johan.rathsman@thep.lu.se www.thep.lu.se

Behörighetskrav: Grundläggande samt Fysik 2, Matematik 4, Kemi 1

39

40

naturvetenskap

Kemi kandidatutbildning 180 hp Kemiska Institutionen Besöksadress: Sölveg 18, Lund Studievägledning: Christina Persson 046-222 83 57 studievagledare@kemi.lu.se www.kemi.lu.se

Vill du vara med och utveckla bättre, mer hållbara och resurs­ snåla material? I det moderna samhället står vi inför en livs­ viktig anpassning när det gäller materialanvändning. Denna anpassning kan bara åstadkommas med hjälp av en rejäl dos kreativitet blandad med gedigna kemikunskaper. Även behovet av kemiska analyser ökar eftersom vi behöver kunna hitta och haltbestämma olika substanser, allt från t ex droger och dopingpreparat till miljögifter eller läkemedelsrester.

Kemikunniga personer behövs även för att lösa framtida medicinska problem på molekylär nivå.

Under utbildningen i kemi får du kunskap om hur olika ämnen är uppbyggda samt hur och varför de reagerar med varandra. Praktiska övningar som laborationer och experi­ ment får stort utrymme. Under utbildningen undervisas och handleds du av forskare. Du tränas i att tillämpa den veten­ skapliga metoden och att utveckla din förmåga att lösa pro­ blem. Allt detta gör att du blir väl förberedd för en karriär både inom och utanför universitetet. Vår målsättning är att den färdigutbildade kemisten ska behärska såväl hantverket som den kreativa skapande processen.

Behörighetskrav: Grundläggande samt Fysik 2, Matematik 4, Kemi 2, Biologi 2

Kemi/molekylärbiologi kandidatutbildning 180 hp Kemiska Institutionen Besöksadress: Sölveg 18, Lund Studievägledning: Christina Persson 046-222 83 57 studievagledare@kemi.lu.se www.kemi.lu.se

Penicillinet, som upptäcktes 1927, har räddat miljarder män­ niskor från att dö av enkla bakterieinfektioner. Upptäckten kan räknas till biologin eftersom penicillinet tillverkades av en svamp som dödade bakterier men inte högre organismer.

Men utan kemisterna, som kunde syntetisera större mängder av den rena aktiva substansen, hade det aldrig kunnat bli någon medicin för allmänt bruk, eftersom inte ens hundra­ tals liter svampodling gav tillräckligt med penicillin för att kunna bota en enstaka patient. I dagens läge, när många bakterier har utvecklat skydd mot antibiotika, så gäller det att hitta nya unika substanser som dödar bakterierna. Sam­ tidigt är det ett krav att de nya substanserna inte skadar patienten. Genom att kombinera och tillämpa kunskaper i kemi, biokemi och molekylärbiologi kan vi både lösa nu­ tidens problem och förebygga framtida faror.

Med ingång kemi/molekylärbiologi får du en utbildning i gränsområdet mellan kemi och biologi. Utbildningen i kemi/ molekylärbiologi har inledningsvis mycket gemensamt med den i kemi (se ingång kemi). Dessutom ingår grundkurser i cell­biologi samt genetik och mikrobiologi motsvarande en termin. Om du skulle ångra ditt val av inriktning, kan du när

som helst under de tre första terminerna byta inriktning, antingen mot en examen i kemi eller mot en examen i mole­ kylärbiologi.

Behörighetskrav: Grundläggande samt Fysik 2, Matematik 4, Kemi 2, Biologi 2

Matematik kandidatutbildning 180 hp Matematikcentrum Besöksadress: Sölveg 18, Lund Studievägledning: Anders Olofsson 046-222 77 91 Anders.Olofsson@math.lu.se www.matematik.lu.se

Gillar du att lösa problem och tänka ”matematiskt”? Som matematiker kan du arbeta med problemlösning inom t.ex. miljöövervakning, kommunikation, datavetenskap, ekonomi och finans. Du kan också arbeta med prognoser och modeller för klimat och miljö, med statistiska frågeställningar eller med att planera och analysera riskfaktorstudier. Ett annat område där matematik kommer till användning är datorsimule­ ring, t.ex. vid krocktester och formgivning av flygplansvingar.

Matematiken är naturvetenskapens språk och av grund­ läggande betydelse får vår förståelse av naturvetenskapliga fenomen, men också för att kunna modellera och studera förlopp inom allehanda områden. Utbildningen i matema­ tik är inriktad på tre områden: ren matematik, matematisk statistik eller numerisk analys. Till den rena matematiken hör tillämpningar såsom kryptologi och optimering. I matema­ tisk statistik formulerar man relevanta statistiska frågeställ­ ningar, testar olika statistiska modeller och analyserar deras lämplighet. I numerisk analys konstruerar man och analyserar olika metoder för att lösa matematiskt formulerade problem och programmerar metoderna på ett effektivt sätt.

Matematiker finns på banker, försäkringsbolag och finansinstitut, inom databranschen och läkemedelsindustrin.

De arbetar som forskare inom industri och universitet. Bio­ infomatiker/biostatistiker och finansmatematiker är just nu efterfrågade på arbetsmarknaden.

Behörighetskrav: Grundläggande samt Matematik 4 Ges även på engelska.

Meteorologi och Biogeofysik kandidatutbildning 180 hp Fysiska institutionen Besöksadress: Sölvegatan 14 C, Lund Studievägledning: Johan Zetterberg johan.zetterberg@fysik.lu.se Tomas Brage tomas.brage@fysik.lu.se 046-222 77 28 www.utbildning.fysik.lu.se

Kommer svenska städer att dränkas när glaciärer smälter? Blir det vanligare med våldsamma stormar och nedrivna skogar och hus? Är det kanske solens aktivitet som gör att vi får ett varmare klimat? Vill du vara med och söka svaren på dessa frågor? Då är Meteorologi och biogeofysik något för dig. Här får du en grundläggande och god fysikalisk och matematisk

Naturvetenskap

grund som sedan inriktas mot meteoro­logi och klimatologi från och med det andra året.

Meteorologi handlar om vädret – lokalt och regionalt. Du lär dig vilka ­proces­ser som styr vädret och hur man gör prog­ noser. Du får kunskap om hur haven påverkar atmosfären, hur glaciärer och polarisar utvecklas och hur kosmisk strål­ ning och solens aktivitet påverkar jorden.

Klimatologi handlar om vädret och atmosfären i ett större perspektiv – både under längre tid och i ett större område.

Det är säkert en av de viktigaste uppgifterna för vår genera­ tion att bättre förstå klimatet.

Genom ett samarbete mellan Lunds och Köpenhamns universitet får du ­under din kandidat full behörighet som prognosmeteorolog, med praktik på DMI (Danmarks motsva­ righet till SMHI), och kan sedan på mastersnivå antingen läsa ­meteorologi i Köpenhamn eller någon av alla de fysikaliska inriktningarna vi har här i Lund inom mastersprogrammet i Fysik.

Behörighetskrav: Grundläggande samt Fysik 2, Matematik 4, Kemi 1

Miljövetenskap kandidatutbildning 180 hp Centrum för miljö- och klimatforskning Besöksadress: Sölvegatan 37, Lund Studievägledare: Yvonne Persson 046-222 37 82 Yvonne.Persson@mv.lu.se www.miljovetenskap.lu.se

Vill du arbeta med miljökonsekvensbeskrivningar, strategiskt miljöarbete, klimatanpassning av samhället, att förhindra föroreningar, hållbarhet, livscykelanalys eller bevarande av biologisk mångfald? Om du är intresserad av miljöfrågor – läs miljövetenskap!

Miljövetenskap är en mångvetenskaplig utbildning där du lär dig att beskriva och analysera miljöproblem, förstå de ekonomiska konsekvenserna av miljöförstöring och miljö­ skydd och att utarbeta strategier för att lösa miljöproblem.

Du får kunskap och verktyg för arbete med att, förebygga och åtgärda miljöproblem lokalt, regionalt, nationellt och globalt. Genom att du har en naturvetenskaplig bakgrund får du en djup förståelse för orsakerna till miljöproblemen och lär dig också hur man kan förhindra nya. Utbildningen är tvärvetenskaplig inom både naturvetenskap och samhällsve­ tenskap. Du väljer dessutom en fördjupande inriktning sista året t.ex. förorenad mark, globala miljöfrågor och klimat eller strategiska miljöfrågor. Här kan du välja från hela universite­ tets kursutbud. Studierna sker genom bl.a. föreläsningar, studiebesök, projektarbeten, tentor och praktiska övningar.

Efter en miljövetenskaplig utbildning i Lund har du kompetens inom många olika områden, från kunskap om miljöproblems orsaker och verkan till verktyg för att påverka samhällsutvecklingen inom miljöområdet. Du är dessutom både välbehövd och efterfrågad på arbetsmarknaden!

Behörighetskrav: Grundläggande samt Fysik 1, Matematik 4, Kemi 2, Biologi 2 Alternativ ingång: För dig som saknar ovanstående behörighet.

Matematik 3, Naturkunskap 2.

Miljö- och hälsoskydd kandidatutbildning 180 hp Centrum för miljö- och klimatforskning Besöksadress: Sölvegatan 37, Lund Studievägledning: Yvonne Persson 046-222 37 82 Yvonne.Persson@mv.lu.se www.miljovetenskap.lu.se

Vill du arbeta med miljöskydd, miljömålen, hållbar utveck­ ling, miljöinformation och rådgivning, tillsyn eller lokalt klimatarbete? Miljö- och hälsoskydd handlar om hur miljö­ problem påverkar människor och hur man kan förhindra och åtgärda dem på lokal nivå. Om du vill göra miljöskillnad i samhället – läs miljö- och hälsoskydd!

Att förebygga och åtgärda miljöproblem kräver kunskaper från olika ämnen, därför är utbildningen mångvetenskap­lig.

Genom att du har en naturvetenskaplig bakgrund får du den nödvändiga förståelsen för orsakerna och konsekvenserna till miljöproblemen och lär dig hur man kan förhindra nya.

Utbildningen ger dig också verklig kunskap om hur miljöpro­ blem hanteras i offentlig förvaltning och vilka lagar och reg­ ler som styr miljöarbetet. Du specialiserar dig genom de många valbara kurserna exempelvis; miljökonsekvensbeskrivning, miljöskydd, miljörevision, livsmedelssäkerhet, djurskydd. ­Studierna innefattar föreläsningar, studiebesök, projekt­ arbeten, tentor och praktiska övningar samt en obligatorisk praktikkurs. Examensarbetet kan du skriva på universitetet, på ett företag eller en myndighet.

Utbildningen ger dig kompetens för att arbeta med miljöoch hälsoskyddsfrågor på miljö- och hälsoskyddsförvaltningar, myndigheter, konsultföretag eller inom industrin. I yrket samarbetar du med tjänstemän och politiker samtidigt som du träffar allmänheten i din roll som informatör och rådgi­ vare. Arbetsmarknaden för miljö- och hälsoskyddsinspektörer är god.

Behörighetskrav: Grundläggande samt Fysik 1, Matematik 4, Kemi 2, Biologi 2 Alternativ ingång: För dig som saknar ovanstående behörighet.

Matematik 3, Naturkunskap 2.

41

42

naturvetenskap

Molekylärbiologi kandidatutbildning 180 hp Biologiska institutionen Besöksadress: Ekologihuset, Sölvegatan 37, Lund Studievägledning: Christina Ledje 046-222 73 16 christina.ledje@biol.lu.se www.biol.lu.se

Vill du utveckla nya läkemedel eller kanske göra DNA-analy­ ser som kan hjälpa till att lösa kriminalfall? Vill du jobba med medicinsk forskning? En molekylärbiolog studerar liv och livsprocesser på RNA-, DNA- och proteinnivå. Molekylär­ biologi är ett ämne som vuxit fram i gränsområdet mellan biologi, kemi och medicin, men har även kopplingar till andra vetenskaper som t ex fysik och informatik. Molekylärbiolo­ giska tekniker används idag inom t.ex. biokemi, ­biomedicin, bioteknik, mikro­biologi, genetik, immunologi, ekologi, ­arkeologi, och rättsmedicin.

Under utbildningens första två år läser du ett basblock bestå­ ende av kurser i cell­biologi, genetik, mikrobiologi, molekylär­ biologi, humanfysiologi, kemi och bio­kemi. Föreläsningar varvas med laborationer och seminarier. Du kan redan inom din kandidatexamen fördjupa dig inom t ex mikrobiologi, molekylärgenetik eller fysiologi. Du har också möjlighet att läsa andra naturvetenskapliga kurser och kurser utanför det naturvetenskapliga området. Utbildningen avslutas med ett examens­arbete i molekylärbiologi.

Behörighetskrav: Grundläggande samt Fysik 1, Matematik 4, Kemi 2, Biologi 2 Alternativ ingång: För dig som saknar ovanstående behörighet.

Matematik 3, Naturkunskap 2.

Naturgeografi & Ekosystemanalys kandidatutbildning 180 hp Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap Besöksadress: Sölvegatan 12, Lund Studievägledning: Helena Eriksson 046-222 16 91 Studievagledare@nateko.lu.se www.nateko.lu.se/kandidat

Den värld vi lever i är ett resultat av en rad processer. En del långsamma, som till exempel vattnets förmåga att slipa stenarna i vattenbrynet så att de blir runda och släta. Andra så snabba att vi människor kan uppleva dess konsekvenser under vår livstid, som det kaos som den förhöjda växthus­ effekten orsakar. Naturgeografer studerar och kartlägger omgivningen och dess förändring med fokus på de bakom­ liggande processerna, och viktigast av allt – sambandet mellan dessa processer. Många redan idag utsatta områden kommer att drabbas av högre temperaturer och minskad nederbörd, medan effekterna blir rakt motsatta på andra håll. Varför är det så? En naturgeograf kan hantera och tolka hur olika företeelser hänger samman, vare sig de härrör från geologiska, kemiska eller fysiska fenomen.

I en alltmer globaliserad värld, där vi ska hantera jordens gemensamma resurser på bästa sätt, blir naturgeografens kunskaper allt viktigare. Naturgeografer arbetar med att planera för nutida och framtida förhållanden inom miljö

och naturvård. Arbetsmarknaden är bred och omfattar allt från ­lokala till världsomspännande frågor. Exempel på arbetsplatser är Världsbanken, SIDA, FN, Naturvårdsverket, ­Miljöinstitut, SMHI, SWECO, länsstyrelser och kommuner.

Utbildningen innefattar naturvetenskapliga studier inom klimatalogi, ekosystemanalys och geomorfologi, samt ger en introduktion till viktiga verktyg såsom geografiska informa­ tionssystem (GIS) och fjärranalysteknik (analys av flyg- och satellitbilder).

Behörighetskrav: Grundläggande samt Fysik 1, Matematik 4, Kemi 2, Biologi 2 Alternativ ingång: För dig som saknar ovanstående behörighet.

Matematik 3, Naturkunskap 2.

Ges även på engelska.

Naturvetenskap med fotoner och neutroner kandidatutbildning 180 hp Fysiska institutionen Besöksadress: Sölvegatan 14 C, Lund Studievägledning: Johan Zetterberg johan.zetterberg@fysik.lu.se Tomas Brage tomas.brage@fysik.lu.se 046-222 77 28 www.utbildning.fysik.lu.se

Kan du se dig själv i framtiden på ett företag där man utveck­ lar nya material eller hittar nya mediciner? Eller kan du se dig själv som en forskare på en stor och internationellt ledande anläggning, här i Sverige eller utomlands? Då är du ­lyckligt lottad, för du befinner dig precis i rätt tid och plats för att vara med på den spännande resa vi förbereder oss för i Lund – vägen till ett internationellt ledande forsk­nings- och inno­ vationscentrum! Lund har vunnit jackpot i forskningsvärlden – ett nytt ledande laboratorium, MAX IV, byggs och vi har också fått rättigheterna till ytterligare ett internationellt projekt, ESS. Tillsammans med den världsledande utveckling och forskning som redan sker här, så kan man tryggt säga att naturvetenskap i Lund, det är där framtiden kommer att skapas!

Behörighetskrav: Grundläggande samt Fysik 2, Matematik 4, Kemi 2, Biologi 2

Naturvetenskap

Sjukhusfysikerprogrammet (leg. sjukhusfysiker) 300 hp Avdelningen för medicinsk strålningsfysik Besöksadress: Barngatan 2:1, Lund Studievägledning: Anna Stenvall, 046-17 31 21 Anna.Stenvall@med.lu.se www.msf.lu.se

Vill du forska och utveckla metoder för undersökningar och behandlingar med strålning som dagligen räddar människo­ liv på sjukhusen? Vill du arbeta som strål­­skyddsfysiker på strålskyddsmyndigheten, inom kärnenergiområdet ­eller i medicinsk­-teknisk industri? Ja, studera då medicinsk strålnings­f ysik och gör sjukhusfysiker till ditt unika yrkesval.

Den dagliga sjukvården och den medicinska forskningen är beroende av avancerad fysik och teknik. Som sjukhus­ fysiker kan du arbeta inom olika specialistområden (röntgen, nuklearmedicin, MR-imaging eller strålbehandling). Du kan arbeta med att säkerställa och förbättra medicinsk imaging, optimera undersöknings- och ­b ehandlingsmetoder, eller med strålskydd för patienter och personal, samt allmänhet och miljö.

Studiegången är bestämd och du vet varje termin vad du ska läsa. Studierna ger kunskaper om hur strålnings mäts, dess biologiska effekter, strålnings ­medicinska användning i sjukvård och forskning, samt strålnings och radioaktiva ämnens förekomst och effekter i miljön. En sjukhusfysiker­ examen innebär samtidigt en masterexamen i medicinsk strålningsfysik.

Efter examen får du legitimation för arbete i sjukvården, men arbetsmarknaden är inte begränsad till den – du kan även arbeta inom medicinsk-teknisk industri som produkt­ specialist eller forskare, arbeta som strålskyddsexpert inom kärnkraften eller tillsynsmyndigheter. Arbetsmarknaden för sjukhusfysiker är god, inte minst p.g.a. utbildningens bredd, spets och höga internationella nivå.

Behörighetskrav: Grundläggande samt Fysik 2, Matematik 4, Kemi 2, Biologi 1

43

44

Ekonomihögskolan www.ehl.lu.se

Ekonomihögskolan Som ekonom kan du påverka och FÖRÄNDRA! Ekonomi är ett ämne som genomsyrar vår vardag. Företag, organisationer, myndigheter, samhället i stort och människors vardag påverkas alltid av frågor som rör ekonomi: Varför vår känsla av status styr hur vi shoppar och inreder. ­Globa­li­seringens effekt på välfärden. Börsens upp- och nedgång.

Varför det blir finansiell turbulens. Tjockleken på lönekuvertet. Hur bra ett affärssystem fungerar, eller en social sajt. Hur man häver långvarig fattigdom. Att sätta rätt pris och utveckla ett lönsamt företag. Hur man blir en framgångsrik chef. Affärsänglar och hobbyinvesterare.

Företagens sociala ansvar. Hur man tar tillvara på goda idéer och gör företag av dem. Läs mer på www.ehl.lu.se

Ekonomihögskolan

Att studera på Ekonomihögskolan är en investering för framtiden. Idag är innovativa idéer, långsiktiga lösningar och hållbarhet viktiga frågor och alla företag behöver en skarp ekonom som kan sätta ekonomi i ett större sammanhang. Det är där du kommer in i bilden.

engagemang & utlandsstudier

Vässa din ­­ kompe­ten­s!

Det var de tydliga parallellerna mellan idrott och ekonomi som lockade Edward Hartung, tidigare seglare på internationell nivå, att studera ekonomiämnet.

– Hur man når resultat, leder sina med­idrottare till att prestera bättre var tankar som återkom under min period som idrottare. Det är liknande frågor man ställer sig inom ekonomin, berättar Edward Hartung som just läst färdigt sin utbildning.

cecilia blev Årets it-tjej 2013

”Systemvetare är nästa generations rockstjärnor” Cecilia Lindberg studerar systemvetenskap på Ekonomi­ högskolan och har tack vare sitt driv och brinnande ­enga­ge­mang utsetts till årets IT-tjej 2013 av Microsoft, ett av världens största mjukvaruföretag.

Edward har hela tiden kombinerat studierna med praktik. Han driver en egen konsultverksamhet med fokus på verksamhet- och ledarskapsutveckling inom idrott och han vill gärna slå ett slag för de grundläggande ekonomikurserna som tidigt gav honom praktiska verktyg och tydliga tillämpningsområden att nyttja i sitt företag. Även utlandsstudier var ett självklart val för ­Edward.

Han tillbringade ett år i Durham, England, där fick han slipa på sin engelska samtidigt som han sög åt sig av den internationella miljön.

– I och med att studenterna kom från hela världen och hade olika erfarenheter så blev det grymt bra diskussioner på lektionerna. Man bara måste ta chansen att åka!

Efter gymnasiestudierna i Göteborg ville Cecilia Lindberg upp­ leva student­livet i Lund och lockades av det systemvetenskapliga programmet som erbjuder en bred ingång till informationsteknik, ett brett ämnesområde som tyvärr fortfarande dras med gamla fördomar, menar Cecilia.

– IT innebär faktiskt inte att du sitter i en källare och knac­kar kod. Jag vill bevisa att även tjejer kan utbilda sig inom IT. Det finns mycket mjuka värden, du kan skapa IT utifrån ditt eget intresseområde.

Det är tydligt att Cecilia har hittat hem i sin utbildning. Hon tror benhårt på möjligheterna som IT kan föra med sig och är inte rädd för att sticka ut som tjej i ett annars någorlunda mansdominerat yrkesområde.

– Jag är hellre en stor fisk i en liten damm, säger Cecilia med ett leende.

Utnämningen som årets IT-tjej bjuder nu på ett års ambassadörskap där Cecilia kommer att företräda Microsoft i en rad publika evenemang. Ambitionerna är många och gränserna obefintliga för Cecilia.

– Systemvetare är nästa generations rockstjärnor!

45

46

Ekonomihögskolan

Program Ekonomie kandidatprogrammet Kandidatprogram 180 hp Ekonomihögskolan Besök: Holger Crafoords Ekonomicentrum, Tycho Brahes väg 1, Lund Studievägledning, programkoordinator: 046-222 46 46 ekonkand@ehl.lu.se www.ehl.lu.se/ekonkandprogrammet

Hur styrs ett börsbolag? Vad är företags sociala ansvar? På vilket sätt påverkas människor av reklam? Vilken är kopp­ lingen mellan en turbulent världsekonomi och bolagets årsrapport? Hur hittar den unga entreprenören finansiering till sitt nystartade företag? Detta är exempel på frågor som ekonomer hanterar dagligen. Det här är programmet för dig som vill ha karriärmöjligheter efter examen!

Studierna inleds med en termin företagsekonomi och en termin nationalekonomi som ger en bred kunskapsgrund inom ekonomiområdet. Under denna tid får du möjlighet att känna efter vilket ämne som passar dig bäst och som du senare väljer som ditt huvudområde. Ekonomihögskolan erbjuder många inriktningar som du kan dra nytta av för att fördjupa dig inom valt huvudområde och få en ämnes­ kombination som är både konkurrenskraftig och personligt utvecklande. Utöver företagsekonomi och nationalekonomi läser du även statistik och handelsrätt – viktiga ämnen som varje ekonom måste ha med sig i bagaget.

Programmet, som består av tre års studier (180 hp), leder till en ekonomie kandidatexamen. Med en ekonomie kandidat­ examen är du behörig att söka medlemskap i Civilekonom­ förbundet.

Programmet innehåller en valfri termin där du läser val­ fria kurser efter dina egna önskemål. Du kan kombinera dina ekonomistudier med andra ämnen vid universitetet, men du kan också studera vid ett universitet utomlands och inkludera dessa studier i din examen. Ekonomihögskolan har utbytesavtal med högt rankande universitet över hela värl­ den och för alla lundaekonomer är utlandsstudierna vid våra partneruniversitet avgiftsfria. Du har också möjlighet att förlägga del av din valfria termin på praktik, s.k. verksam­ hetsförlagd utbildning, i Sverige eller utomlands.

De mest studiebegåvade och motiverade studenterna kommer att erbjudas plats på programmets s.k. honours track vilket är en unik möjlighet för dig som vill fördjupa dina kunskaper ytterligare. Programmets honours track löper under termin tre och fyra parallellt med övriga studier, och innebär kvalificerade fördjupningsstudier och ett projekt­ arbete utöver ordinarie studier. Totalt omfattar Ekonomi­ högskolans honours track 20 hp. Dessa räknas inte in i din ekonomie kandidatexamen utan läggs ovanpå programmets 180 hp.

Behörighet: Grundläggande behörighet + Engelska B, Matematik C, Samhällskunskap A eller Engelska 6, Matematik 3b/3c, Samhällskunskap 1b/1a1 + 1a2 (områdesbehörighet 4/A4).

Systemvetenskapliga kandidatprogrammet 180 hp Ekonomihögskolan Besök: Holger Crafoords Ekonomicentrum, Tycho Brahes väg 1, Lund Studievägledning, programkoordinator: 046-222 80 25 systemvetare@ehl.lu.se www.ehl.lu.se/systemvetarprogrammet

Har du tänkt på hur många informationssystem du använder dagligen? När du bokar flygbiljetter på nätet, tittar på film på YouTube eller googlar? Informationssystem är oerhört vik­ tiga för företag, organisationer och i privatpersoners vardag och de som arbetar med den här typen av tjänster har ett internationellt, utma­nande och föränderligt yrke.

Programmet ger dig en solid kunskapsbas om system­ design, informationsstruktur, standardsystem, webbtjänster och databaser. I början av utbildningen handlar studierna om att få förståelse för informationssystem och vilka verktyg som behövs för att arbeta med dem. Längre fram under dina tre studieår fördjupar du dina kunskaper och färdigheter för att kunna identifiera, analysera och konstruktivt lösa pro­ blem samt presentera och försvara dina resultat. Praktiska öv­ ningar och grupprojekt knyter samman de olika kursmomen­ ten som du kan kombinera med studier utomlands.

Systemvetare är efterfrågade och har hela världen som arbetsfält. Efter utbildningen kan du jobba inom alla möjliga branscher och växla mellan olika roller som kravsamlare, testare, utvecklare, utbildare och projektledare.

Behörighet: Grundläggande behörighet + Engelska B, Matematik C, Samhällskunskap A eller Engelska 6, Matematik 3b/3c, Samhällskunskap 1b/1a1 + 1a2 (områdesbehörighet 4/A4).

Huvudområden / ämnen Ekonomisk historia Ekonomisk-historiska institutionen Besök: Holger Crafoords Ekonomicentrum, Alfa 1, Scheelev. 15 B, Lund Studievägledare: 046-222 74 85 ­studievagledare@ekh.lu.se www.ekh.lu.se

Hur hänger de ihop - människor, hushåll, företag, ­marknader, offentliga apparater och intressegrupper? Det får du lära dig inom ekonomisk historia. Här utvecklar du kunskap, teori och metod för att beskriva och förklara långsiktig sam­ hällsföränd­ring. Ämnet handskas med hur den ekonomiska strukturen förändras över tid, sambandet mellan ekonomi och befolkning eller mellan utbildning och arbetsmarknad och utvecklingen i tredje världen. Genom att du får en bred utbildning och tränas i ifrågasättande, vetenskapligt arbete och i att formulera dina insikter kan du med kunskaper i ekonomisk historia arbeta med utredning och information.

Liksom andra tidigare studenter kan du exempelvis arbeta som handläggare på statliga verk, marknadsanalytiker, aka­ demiker, journalist, lärare och arkivarie.

Ekonomihögskolan

Företagsekonomi Företagsekonomiska institutionen Besök: Holger Crafoords Ekonomicentrum, Tycho Brahes väg 1, Lund Studievägledare: 046-222 46 46 ­ studievagledare@fek.lu.se www.fek.lu.se

Företagsekonomi är ett mycket populärt ämne i ständig ut­ veckling. Som företags­ekonom har du god kunskap om hur företag och andra organisationer fungerar. Du får god trä­ ning i att lösa problem, bland annat genom projektarbeten och att öva på att lösa praktiska fall. Det första året får du grundläggande kunskaper i flera områden, och sedan väljer du att fördjupa dig inom strategisk ledning, marknadsföring, organisation, redovisning, finansiering eller entreprenör­ skap. ­A rbetsmarknaden för företagsekonomer är bred. De flesta företag och organisatio­ner anställer företagsekonomer inom alla branscher. Beroende på specialisering kan du jobba som bland annat controller, produktchef, konsult, revisor, egen företagare eller aktiemäklare.

Handelsrätt Institutionen för handelsrätt Besök: Holger Crafoords Ekonomicentrum, Ole Römers väg 6, Lund Studievägledare: 046-222 78 95 studievagledare@har.lu.se www.har.lu.se

Kunskap i juridik behövs inom alla möjliga yrkesområden.

Lagar, regler och nor­mer kan fungera både som hinder och som olja i maskineriet, och det gäller att ha kunskap för att använda dem på rätt sätt. Handelsrätt är den samlade beteck­ ningen på delar av juridiken som är speciellt viktiga för före­ tag, internationellt och natio­nellt, och dit hör bland annat avtalsrätt, bolagsrätt, skatterätt, arbetsrätt, i­ mmaterialrätt och konkurrensrätt. Vare sig du arbetar som VD, personal­ chef, r­ evisor, internationell förhandlare, kommunal handläg­ gare, som egenföretagare eller inom media eller sjukvården måste du kunna hantera regler på ett strategiskt och kunnigt sätt. Det lär du dig genom att läsa handelsrätt.

Nationalekonomi Nationalekonomiska institutionen Besök: Holger Crafoords Ekonomicentrum, Tycho Brahes väg 1, Lund Studievägledare: 046-222 86 75 studievagledare@nek.lu.se www.nek.lu.se

Nationalekonomi handlar om hur samhällsekonomin funge­ rar. Utifrån ­individers, företags och politikers beslut analy­ seras många olika sorters samhällsfrågor. Några exempel är globalisering, tillväxt, fattigdom, inkomstfördelning, den offentliga sektorn, ekonomisk politik, konkurrensfrågor, arbetslöshet, inflation, finansmarknaden samt sjukvårds­ sektorn. Kunskaper i nationalekonomi behövs för att utreda

och göra prognoser av hur samhällsekonomin utvecklas och hjälper oss att förstå konsekvenserna av ekonomiska och politiska händelser och beslut. National­ekonomer har ett brett arbetsfält och jobbar inom privat näringsliv, exempelvis bank- och finansvärlden, samt statliga myndigheter som till exempel departement, Kommerskollegium, Riksbanken, SCB och Sida. Andra arbetsplatser är kommuner och landsting, branschorganisationer, massmedia samt i internationella organ som EU, FN, IMF, OECD och Världsbanken.

Informatik Institutionen för informatik Besök: Holger Crafoords Ekonomicentrum, Ole Römers väg 6, Lund Studievägledare: 046-222 80 25 studievagledare@ics.lu.se www.ics.lu.se

Informatik används inom alla företag och organisationer som tar stöd av IT. Hela samhället genomsyras av olika informa­ tionssystem och de är helt centrala för orga­nisationers dataoch informationshantering. Utbildningen i informatik är bred och gränsöverskridande och syftar till att skapa förståelse för verksamhetssystem och deras informationssystem. Under utbildningen arbetar du målinriktat i projekt med verksam­ hetsförändring, systemdesign och programmering. Du lär dig också argumentera, söka och presentera information samt att skriva och kritiskt granska rapporter och PM. Yrket passar dig som vill utvecklas, jobba i projekt och samarbeta med många olika typer av människor. Arbets­ marknaden är god och efter utbildningen kan du exempel­ vis arbeta som projektledare, programmera i ett nystartat bolag, starta eget eller kanske börja med att som konsult utforma och testa nya system.

Statistik Statistiska institutionen Besök: Holger Crafoords Ekonomicentrum, Tycho Brahes väg 1, Lund Studievägledare: 046-222 89 25 studievagledare@stat.lu.se www.stat.lu.se

Varje dag kan vi se uppgifter från massmedia som bygger på statistik. Väljarundersökningar, arbetslöshetsundersök­ ningar, konsumtionsundersökningar och mycket annat. För att göra en kritisk analys av olika påståenden krävs kunska­ per i data­insamling, dataanalys och vilka slutsatser man kan dra av dem. Som beslutsunder­lag är statistik ovärderlig för såväl samhällsplanerare och politiska beslutsfattare som för företag och organisationer inom den privata sektorn. Statis­ tiker är med andra ord betydelsefulla och efterfrågade på arbetsmarknaden.

En statistiker kan arbeta med allt från läkemedelsutveck­ ling, ­marknadsanalyser och riskvärdering i banker, försäk­ ringsbolag och telekombranschen till sökmotor­förbätt­ringar och övervakningsanalyser. Som student har du nytta av kunskaper i statistik när du läser andra ämnen, bland annat vid uppsatsarbeten.

47

48

www.lth.se

Lunds Tekniska Högskola, LTH Förr sa man att ingenjörer och teknik behövdes för att bygga världen. Idag brukar vi på LTH säga att ny teknik behövs för att rädda världen. Det kanske låter preten­tiöst, men faktum är att det ofta är ­ingenjörer som utveck­lar nya sätt att rena ­vatten, minska miljöfarliga utsläpp, diagnostisera sjukdomar eller bygga energieffektiva hus.

Lunds Tekniska Högskola

Världsledande forskning ger utbildningen kvalitet!

Lunds Tekniska Högskola är en av Sveriges få kompletta tekniska högskolor. Här finns alla klassiska civilingenjörsprogram liksom nyare, och i vissa fall unika, utbildningar. Det finns även flera högskoleingenjörsprogram, brandingenjörsutbildning samt arkitekt- och industridesignutbildning. Förutom i Lund har LTH även verksamhet i Helsingborg. Där finns högskoleingenjörsutbildningarna och tekniskt basår.

LTH, som bildades 1961, är sedan flera år den tekniska fakulteten på Lunds universitet. Närheten till de andra fakulteterna inom Lunds universitet innebär stora möjligheter för LTHs studenter att ge utbildningen en personlig profil. Världsledande forskning inom många områden garanterar utbildningskvalitet. Som student får du tillgång till lärare som också är aktiva forskare, vilket innebär att du tar del av den senaste forskningen.

Nära kontakt med näringslivet är en självklar del i LTHs verksamhet. Ett stenkast bort ligger ett växande Ideon och i Öresunds­ regionen finns flera dynamiska teknikföretag, t ex Alfa Laval, Ericsson, Sony, Gambro, Axis, Intel, Qliktech, Tetra Pak och Flatfrog.

Dessutom blir LTH snart granne med två av Europas största forskningsanläggningar, MAX IV och ESS. Läs mer på www.lth.se

NÄRINGSLIVSCENTER LTH hjälper dig som student på vägen mot din framtida karriär och fungerar som en länk mellan näringslivet och LTH.

”Jag vill förbättra människors liv” Sofia Lejon är student på civilingenjörsutbildningen i Medicin och Teknik. Hon valde att läsa i Lund eftersom LTH är välkänt med hög kvalitet på utbildningarna.

– Här finns en historisk framgångsrik forskning inom medicin och teknik, exempelvis ultraljudstekniken som har revolutionerat sjukvården. Dessutom är Lund en fantastisk stad att vara student i. Universitetet med alla nationer och studentföreningar genomsyrar hela staden.

Varför valde du att utbilda dig till civilingenjör?

– Min dröm är att kunna gå till jobbet och känna att det jag gör är viktigt och förbättrar människors liv. Genom att läsa den här utbildningen får jag de verktyg som behövs för att kunna utveckla teknik som kan rädda liv och förbättra sjukvården. Som civilingenjör har jag stor chans att få ett stimulerande yrke där jag ständigt utvecklas och lär mig nya saker.

Karriär

”Jag är väl förberedd – också för det okända” Olle Landin läste Info­com 2007-20012 och arbetar nu med att utveckla den ­populära frågesports­appen ­Quizcampen, som spelas av 2,5 miljoner människor.

Han är medgrundare av bolaget och ansvarig för den tekniska utvecklingen, vilket bl.a. omfattar programmering för Android och iOS. Varför valde du att läsa Infocom?

– Jag ville läsa IT och jag ville plugga i Lund, så då föll valet på Infocom. Läser man IT i Lund får man per automatik också en hel del kurser i datorkommunikation, och genom att välja inriktning mot användbarhet och design kunde jag fokusera på de kurser som jag tyckte var mest intressanta.

Vad har du haft för nytta av dina studier?

– Jag har lärt mig massor. Användbarhetskurserna var verkligen ögonöppnare. Man måste anpassa världen efter hur folk använder tekniken, och inte låta tekniken i sig styra. I arbetet med Quizkampen har jag stött på en hel del grejer som jag visserligen inte specifikt studerade i Lund, men studierna har gjort att jag känner mig väl förberedd också för det okända.

Vad var roligast under tiden i Lund?

– Om man vill aktivera sig finns enormt stora möjligheter i allt från sport till övrigt studentliv. Jag engagerade mig i Lundakarnevalen, var med och ­utvecklade karnevalsspelet ”Dautafelet” och hjälpte till som kamera­ assistent vid en filminspelning.

49

50

www.lth.se

Lunds Tekniska Högskola

Program Civilingenjör i Bioteknik 300 hp bioteknik@kansli.lth.se 046-222 08 79 www.bioteknik.se

Bioteknikutbildningen kombinerar biokemi, biologi och kemi med teknik och matematik för att ge kunskap om hur man använder biomolekyler, mikroorganismer och livsmedels­­råva­ ror för att göra nya produkter, processer eller utveckla nya tekniker för miljövård. Bioteknikområdet växer idag mycket snabbt och ger fantastiska verktyg till att både förstå och förändra världen.

Utbildningen innehåller en blandning av teori och prak­ tik, där kunskaperna integreras så att du lär dig att lösa prak­ tiska problem. Redan i början av utbildningen ingår industri­ anknutna projekt där kunskaper i främst bioteknik fördjupas.

Det finns också stora inslag av laborativa övningar där du praktiserar genomgången kemi och bioteknik. Utbildningen är uppdelad i ett basblock på tre år och en specialisering på två år. På bioteknikprogrammet kan man specialisera sig mot molekylär bioteknik, livsmedel, bioprocessteknik och läkeme­ del. Basblocket omfattar både obligatoriska och valbara kurser.

Fjärde och halva femte året ägnas åt fördjupnings­kurser inom vald specialisering, varefter utbildningen avslutas med ett examensarbete.

Bioteknik är ett område med stark internationell prägel.

Du har möjlighet att lägga en del av utbildningen utomlands, t.ex. i Europa, USA eller Australien. Du kommer säkert även att få utländska studenter vid din sida under flera kurser.

Som civilingenjör inom bioteknik kan du arbeta med flera olika arbetsuppgifter – både inom forskning och utveckling eller produktion och marknadsföring. Du kan arbeta med framställning av nya proteiner, utveckling av nya läkemedel eller livsmedel, eller utformning av industriella processer för produktion av biomolekyler.

Områdesbehörighet A9 Behörighetskurser: Fysik 2, Kemi 1 och Matematik 4

Civilingenjör i Datateknik 300 hp datateknik@kansli.lth.se 046-222 00 88 www.data.lth.se

Väldigt många produkter innehåller idag datorer i någon form. Det kan vara traditionella datorer som vi använder för att skriva och räkna med, men det finns också datorer inbyggdai t.ex. bilar och konsumentelektronik som mobil­ telefoner och TV­apparater. Det betyder att i stort sett alla produkter som ut­ vecklas av svensk industri antingen innehåller datorer eller är beroende av datorer i produktio­ nen. Därför finns det ett stort behov av civilingenjörer inom datateknikområdet.Datateknikutbildningen kombinerar en datateknisk profil och en allmän teknisk utbildning med kurser i matematik, fysik, elektronik, reglerteknik, o.s.v. Det

läggs stor vikt vid både programvara och hårdvara, d.v.s. det finns kurser både inom programmering och utveckling av hårdvarukretsar. Utbildningen syftar speciellt till att ge hög kompetens inom analys, syntes och konstruktion av system, där datorn ingår som en viktig del. De första tre åren av utbild­ ningen består av obligatoriska kurser. Därefter fördjupar du dig inom ett område genom att välja kurser ur någon av specialiseringarna. Det finns sex specialiseringar, bland annat programvara, inbyggda system, bilder och grafik eller system signaler och reglering.

Som färdig civilingenjör i Datateknik har du en gedigen utbildning som gör att du har en mycket stor flexibilitet i ditt yrkesval. Du kan exempelvis arbeta med utveckling av programvarusystem för mobiltelefoni, bilar, produktions­ industri eller nöjes- och spelindustrin. Exempel på yrkesroller är teknisk expert, projektledare, utbildare, entreprenör eller chef på olika nivåer. Du har även möjlighet att fortsätta med en karriär som forskare inom akademin.

Områdesbehörighet A9 Behörighetskurser: Fysik 2, Kemi 1 och Matematik 4

Civilingenjör i Ekosystemteknik (Environmental Engineering) 300 hp ekosystemteknik@kansli.lth.se 046-222 71 38 www.eko.lth.se

En civilingenjör i Ekosystemteknik har utvecklat förmågan att hantera problem i samband samhällets utnyttjande av naturresurser och påverkan på miljön. Utbildningen är fakul­ tetsöverskridande och tvärvetenskaplig och samspelet mellan teknik, naturvetenskap och miljö är genomgående tema.

Undervisningen på flera av kurserna sker helt på engelska; på så sätt förbereds teknologerna både för utlandsstudier och för en internationell arbetsmarknad.

Under utbildningens grundläggande tre år läser du naturvetenskapliga ämnen som matematik, fysik, kemi, ekologi och geologi samt tekniska kurser som ­s ystemteknik, strömningslära och masstransport. I många kurser ingår miljö­aspekter som en naturlig komponent, och de syntetise­ ras i kursen miljö och management där hållbar utveckling är övergripande tema, och samhällets möjligheter att hantera miljöproblemen en central fråga.

Under de avslutande två åren av utbildningen väljer du specialisering. Beroende på intresse kan man studera energi­ system, miljösystem, processdesign eller vattenresurshante­ ring, och inom fler av dem finns det möjlighet till ett mer teknik- eller ett mer systeminriktat fokus. Varje år läser några ekosystemtekniker delar av sin specialisering utomlands.

Utbildningen ger en solid grund för arbete med miljö­ relaterade frågor. Ekosystemtekniker arbetar nu inom större och mindre företag, i konsultbranschen, på kommuner och myndigheter med frågor som rör miljö, energi, och vatten.

En undersökning 2011 bland utexaminerade ekosystem­ tekniker visade att flertalet fick jobb mycket snabbt efter utbildningen. Arbetsmarknaden är internationell: förutom i Sverige finns det ekosystemtekniker i bl a Danmark, Norge och Australien.

Områdesbehörighet A9 Behörighetskurser: Fysik 2, Kemi 1 och Matematik 4

51

52

Lunds Tekniska Högskola

Civilingenjör i Elektroteknik 300 hp elektroteknik@kansli.lth.se 046-222 08 53 www.elektro.lth.se

Civilingenjör i elektroteknik är en utbildning för dig som är kreativ, nyfiken och intresserad av teknik. Utbildningen är väl etablerad, känd och mycket eftertraktad på såväl den nationella som internationella arbetsmarknaden. Elektro­ teknikprogrammet är nära besläktat med Teknisk fysik och Datateknik.

Som färdig civilingenjör får du vara med att påverka hur vårt framtida samhälle kommer att se ut, eftersom elektro­ tekniska produkter är så vanliga och på ett så genomgripan­ de sätt påverkar vår vardag.

Som student på Elektroteknikprogrammet får du en stark teoretisk grund av matematik och fysik och samtidigt en god träning i att konstruera, mäta och programmera. I de obligatoriska E-specifika kurserna ges grunderna som du redan under det första året kommer att få testa i ett projekt.

Efter grundblocket av obligatoriska kurser har du hela elva forskningsnära specialiseringar att välja kurser i, t ex nano­ elektronik, medicinsk teknik, energi och miljö eller varför inte produktion, logistik och affärer. Elektroteknik på LTH är världsledande inom flera forskningsområden, t.ex. ESS, MAX IV, signalbehandling, kommunikation och medicinsk teknik.

Det finns också mycket goda möjligheter för studenterna att lägga en del av sin studietid utomlands. Många av våra studenter får sin första anställning i direkt anslutning till sitt examensarbete.

Områdesbehörighet A9 Behörighetskurser: Fysik 2, Kemi 1 och Matematik 4

Civilingenjör i Industriell ekonomi 300 hp industriellekonomi@kansli.lth.se 046-222 37 36 www.i.lth.se

Civilingenjör i Industriell ekonomi är en spännande utbild­ ning för dig som vill ha möjligheten att kombinera teknik och ekonomi under hela utbildningen. Utbildningen integrerar matematik, teknikämnen, ekonomi och management. Du får en god bas i matematik och en kvalificerad bredd och spets inom de valda teknik- och ekonomiområden.

LTHs civilingenjörer i Industriell ekonomi arbetar efter utbildningen som projektledare, affärsutvecklare, produk­ tionsledare, systemutvecklare, kvalitetsingenjörer, industri­ ella marknadsförare, managementkonsulter, riskanalytiker, logistikchefer, företagsledare och inom investment banking.

Efterfrågan på civilingenjörer som är kvalificerade att verka i gränsområdet mellan teknik, ekonomi och management är stor.

Utbildningens tre första år består av grundläggande kur­ ser i matematik, teknik och ekonomi. I årskurs 3 väljer du ett alternativobligatoriskt teknikspår, en s.k. teknikprofil inom Energi- och miljöteknik, Matematisk modellering och Systemoch programvaruutveckling.

De avslutande åren specialiserar du dig inom ett av föl­

jande områden: Logistik och produktionsekonomi, Supply Chain Management, Finans och risk, Affär och innovation, Programvaruintensiva system eller Produktion. Parallellt läser du valfria fördjupnings- eller breddkurser.

Du har stor frihet att själv utforma din utbildning vid Lunds universitet och LTH genom att kombinera den med utbytesstudier.

Du avslutar utbildningen med ett examensarbete om 30 hp.

Som Civilingenjör i Industriell ekonomi ska du kunna ­tillämpa matematik, ekonomi och teknik i hela kedjan från idéformulering, modellering, konstruktion, tillverkning, ­k valitetssäkring, drift och underhåll till produktion och ­distribution av produkter och tjänster.

Du kan arbeta nationellt och internationellt med tekni­ kens affärsmässiga förverkligande, analys och utveckling av industriella verksamheter.

Områdesbehörighet A9 Behörighetskurser: Fysik 2, Kemi 1 och Matematik 4

Civilingenjör i Informationsoch kommunikationsteknik (InfoCom) 300 hp infocom@kansli.lth.se 046-222 00 88 www.infocom.lth.se

Under de senaste decennierna har utvecklingen inom dataoch telekommunikation formligen exploderat. Data- och telekom har blivit en absolut nödvändighet i en uppsjö av produkter, tjänster och tillämpningar inom de mest skif­ tande områden såsom sjukvården, industrisektorn, mediaoch under­hållningsbranschen, och ­mobila tjänster. Några ­välkända exempel på vad teknikutvecklingen hittills har gett oss är: Internet, bredband, och mobiltelefoner med till­hörande tillämpningar. Som civil­ingenjör i Informationsoch kommunikationsteknik är du särskilt lämplig att arbeta med och delta i teknikutvecklingen av framtidens produkter,­ ­system och ­applikationer. ­En central del av utbildningen på programmet i Informa­ tions- och kommunikationsteknik syftar till att ge dig en helhetsförståelse över hela data- och telekommunikations­ kedjan: • hur informationen (exempelvis bilder, dokument, video, ljud, datorprogram, mätvärden från fjärrövervakning) ­b earbetas och sedan sänds iväg.

• hur användaren interagerar med tekniken för att tillgodo­ göra sig informationen på bästa sätt (genom design samt kunskap om människans beteende).

Som färdig civilingenjör i Informations- och kommunika­ tionsteknik har du en gedigen utbildning som gör att du har en mycket stor flexibilitet i ditt yrkesval. Du kan exempelvis ­arbeta som teknisk expert, projektledare, utvecklingsansva­ rig, chef på olika nivåer eller påbörja forskarstudier.

Områdesbehörighet A9 Behörighetskurser: Fysik 2, Kemi 1 och Matematik 4

Lunds Tekniska Högskola

Civilingenjör i Kemiteknik 300 hp kemiteknik@kansli.lth.se 046-222 14 85 www.kemiteknik.lth.se

Kemiteknikprogrammet kombinerar kemi med teknik och matematik för att ge kunskap om vägen från molekyl till produkt. Civilingenjörer med de kunskaper och färdigheter som ges under utbildningen är nödvändiga för en hållbar utveckling av vårt samhälle och vår omvärld.

Utbildningen består av ett basblock på tre år och fördjup­ ning på två år. Under första året läser du grundkurser i kemi, kemiteknik och matematik. Redan i början av utbildningen deltar du i industrianknutna projekt som ger dig kontakt med framtida arbetsuppgifter. Det finns också laborativa inslag där du tillämpar dina nya kunskaper. De sista två åren kan du välja mellan tre specialiseringar: processdesign, läke­ medel och material. Inom specialiseringen processdesign för­ djupas kunskaper i kemiteknik. Siktet är inställt mot ­design av processer och produkter. Detta innebär allt från att ta fram produkter från förnyelsebara råvaror till att producera produkten på ett miljövänligt sätt. Specialiseringen ger också stora möjligheter att arbeta med miljövårdsteknik.

Läkemedelsspecialiseringen har två spår. Ett spår som har tyngdpunkten på framtagning av aktiva substanser med ett stort inslag av organisk kemi. Det andra spåret handlar om läkemedelsformulering, d.v.s. hur ett läkemedel doseras.

Materialspecialiseringens kurser är inriktade mot att förstå hur materials sammansättning hänger ihop med dess egenskaper. Du lär dig om framställning, egenskaper och til�­ lämpningar hos moderna material.

Du har möjlighet att lägga en del av utbildningen utom­ lands, t.ex. i Europa, USA eller Australien. Din framtida arbets­plats kan du t ex hitta inom den kemiska industrin, hos något innovationsföretag eller inom forskning.

Områdesbehörighet A9 Behörighetskurser: Fysik 2, Kemi 1 och Matematik 4

Civilingenjör – Kinainriktningen 300 hp kinainriktningen@kansli.lth.se 046-222 47 83 www.lth.se/kinainriktningen

Kinainriktningen är öppen för dig som studerar till civilingen­jör i Datateknik, Elektroteknik eller Informations- och kommuni­ kationsteknik (InfoCom). För att kunna läsa Kinainriktningen ska du ansöka till och börja på något av dessa ­program.

Under utbildningens andra år lär du dig kinesiska och om Kinas ­kultur och samhällsliv samtidigt med dina teknikstudier.

Kurserna ges av Språk- och ­litte­raturcentrum, avdelningen för kinesiska, vid Lunds universitet och är skräd­dar­s ydda för inriktningen. Det tredje året studerar du språk och teknik, under höstter­minen, vid Zhejiang University i Hangzhou, Kina.

Teknikkurserna anordnas av LTH. Det är viktigt att få erfarenhet av hur det är att arbeta i Kina. Under sommaren, mellan tredje och fjärde året på Kinainriktningen, kan du därför söka praktikplats på ett svenskt företag i Kina. Du kan också söka till våra övriga

utbytesavtal med Kina och då tillbringa ytterligare minst en termin vid ett av Lunds universitets kinesiska partneruniver­ sitet. Ditt examensarbete kan du också välja att göra i Kina.

För att trivas på Kinainriktningen måste du vara beredd att anta krävande utmaningar både när det gäller språk- och teknikstudierna. Du måste också vara beredd att anpassa dig till en ny kultur under dina utlandsstudier.

Områdesbehörighet A9 Behörighetskurser: Fysik 2, Kemi 1 och Matematik 4

Civilingenjör i Lantmäteri 300 hp lantmateri@kansli.lth.se 046-222 70 31 www.l.lth.se

Utbildningen ger tekniska, ekonomiska och juridiska kunska­ per i samhällsbyggandet. Vi utgår från begreppet fastighet, som innebär både mark och byggnader. Du kan specialisera dig inom områdena geografisk informationsteknik, fastig­ hetsekonomi, fastighetsrätt och (dansk) landinspektør.

De mer tekniska ämnena omfattar bl a geografiska in­ formationssystem (GIS), matematik, programmering och databaser. Ekonomiska ämnen finns i kurser om fastighets­ marknaden, värderingsmetoder, fastighetsförvaltning och -företagande, kompletterat med byggtekniska kurser. Inom fastighetsrättsliga ämnen lär du dig att hantera förändringar i markanvändningen, från fysisk planering, miljökonsekvens­ beskrivningar, genomförande av detaljplaner, bygglov till fastighetsrättsliga avtal. Verklighetsanknutna större uppgifter används ofta för att jobba praktiskt med de olika ämnena. Du kan också ta dubbelexamen genom studier i både Lund och Köpenhamn, för att sedan även kunna arbeta i Danmark.

Ungefär en tredjedel av dem som tar examen får första jobbet inom privata sektorn, t ex byggbolag, företag inom fastighetsförvaltning, fastighetsvärdering och tekniska konsulter. Stat och kommun anställer ungefär lika många vardera. I nästa jobb kan du sedan gå över till en annan samhällssektor. Du får en mångsidig utbildning och kan vara flexibel när du går vidare i din yrkeskarriär. De flesta jobbar i Sverige, men en del jobbar också internationellt.

Områdesbehörighet A9 Behörighetskurser: Fysik 2, Kemi 1 och Matematik 4

53

54

Lunds Tekniska Högskola

Civilingenjör i Maskinteknik 300 hp maskinteknik@kansli.lth.se 046-222 84 93 www.m.lth.se

Utbildningen erbjuder en bred bas som ger dig möjlighet att välja mellan många olika specialiseringar. Drygt första halvan av utbildningstiden ägnas åt grundläggande naturvetenskap­ liga och tekniska ämnen - en blandning av teori och tillämp­ ningar. Den specialisering du sedan väljer ger dig djupa kun­­skaper och färdigheter inom något av de maskintekniska specialområdena: produktutveckling, produktion, energitek­ nik, logistik och produktionsekonomi, mekatronik, fordon eller beräkningsmekanik. Utbildningen kompletteras med valfria kurser.

Civilingenjörsutbildningen i maskinteknik förser industrin med kvalificerade civilingenjörer som kan delta i den utveck­ ling som behövs för att bedriva en framgångsrik produkt­ framtagning i konkurrens med omvärlden. Som civilingenjör i maskinteknik kan du både som specialist och problemlösare delta i utvecklingen av befintliga och nya innovativa produk­ ter och processer som driver den hållbara utvecklingen framåt. Maskiningenjörens breda kompetens gör att du är mycket attraktiv inom i princip alla industriella branscher på arbetsmarknaden.

Samhällsekonomin bygger på ett kontinuerligt utbyte av varor och tjänster. Produktframtagningsprocessen har här en mycket central roll. Kompetenser kopplade till framtagning av produkter och tjänster behövs inom en mängd ­branscher och innefattar ämnen som design, produktutveckling, dimen­sionering, tillverkning, distribution, återvinning och energianvändning.

Områdesbehörighet A9 Behörighetskurser: Fysik 2 Kemi 1 och Matematik 4

Civilingenjör i Maskinteknik med teknisk design 300 hp tekniskdesign@kansli.lth.se 046-222 84 93 www.mtd.lth.se

Teknisk design är en civilingenjörsutbildning som ­blandar natur­vetenskap, teknik och design – en utbildning för dig som är kreativ och nyfiken och intresserad av teknik, ­matematik och design med nyskapande produktutveckling. ­Individen i dagens samhälle möts i ett allt högre tempo av olika gränssnitt (interface), mobiltelefoner, datorer, hem­ elektronik osv. Vi tror att en förutsättning för en framgångs­ rik produktutveckling och ett företagande är att nämnda gränssnitt hanteras på ett intelligent och kreativt sätt. Denna kombinationsutbildning tar fasta på att tekniker och industri­ designers delvis talar olika språk och använder skilda meto­ der. Utbildningen vill förmedla en helhetssyn på produkt­ utvecklingsprocessen och på samspelet mellan människan, produkten och omvärlden.

Du kommer att kunna välja mellan en rad olika spännande yrken inom olika branscher, i Sverige och utomlands. Du kan

arbeta som bl.a. produktchef, projektledare, produktutveck­ lare/designer, forskare och lärare.

Utbildningen spänner över många olika ­teknikområden och inslaget av ­designrelaterade kurser är stort, vilket ger utbildningen en unik profil. I ­b örjan av utbildningen läser du grundläggande ämnen inom natur­vetenskap och maskin­ teknik. På våren i årskurs 1 börjar inslagen av tekniska designkurser parallellt med andra kurser. Under årskurs 2 får du bl.a. lära dig mer om de verktyg som används för att visualisera dina idéer; förutom en kurs i estetik. Utbildningen avslutas under årskurs 4 och 5 med ytterligare specialisering inom teknisk design, parallellt med möjligheter till fördjup­ ning inom relevanta områden, där du får tillfälle att träna upp din förmåga att arbeta kreativt och systematiskt med att utveckla och utforma produkter. ­E xempel på fördjupningar är Energi/Miljö, Medicin/Rehab och Management/Entrepre­ nörskap.

Områdesbehörighet A9 Behörighetskurser: Fysik 2 Kemi 1 och Matematik 4

Civilingenjör i Medicin och teknik 300 hp medicinochteknik@kansli.lth.se 046-222 08 53 www.medicinochteknik.lth.se

Programmet i Medicin och teknik är skräddarsytt för dig som har ett tvärvetenskapligt intresse och vill jobba med framtidens teknik. Det kan handla om att utveckla mobila lösningar som bidrar till bättre hälsa och livskvalitet såväl som avancerad teknik för att rädda liv. Du har efter de tre första åren fått breda, grundläggande kunskaper där medi­ cin och teknik ryms tillsammans med bl.a. biovetenskap, fysik och matematik – ämnen som tillsammans etablerar det gränsöverskridande systemtänk som varje civilingenjör inom detta område behöver. Arbete i projekt går som en röd tråd genom hela utbildningen och finns i kurser som medicintek­ nisk design, fysiologisk modellering och innovation i kliniken.

De två sista åren väljer du bland följande tre specialiseringar: biomedicinsk fysik, biomekanik och rehabilitering, samt sig­ naler, bilder och e-hälsa.

Utbildningen, som startades 2011, har utvecklats i samarbete med den medicintekniska industrin, hälso- och sjukvården och medicinska fakulteten vid Lunds universitet.

Som civilingenjör i medicin och teknik kan du t.ex. arbeta med produktutveckling och klinisk prövning på ett nystartat innovationsföretag eller på ett etablerat storföretag. Du kan jobba som sjukhusingenjör med ett övergripande ansvar för framtidens medicintekniska utrustning. Du kan också välja att fördjupa dina kunskaper genom att söka dig vidare till en forskarutbildning.

Civilingenjörsutbildningen inom medicin och teknik vid LTH motsvaras internationellt av utbildningar inom området ”biomedical engineering”. Detta område är väletablerat vid alla större universitet runt om i världen, och därför finns det goda förutsättningar för dig att bedriva en del av dina stu­ dier vid ett utländskt universitet.

Områdesbehörighet A9 Behörighetskurser: Fysik 2 Kemi 1 och Matematik 4

Lunds Tekniska Högskola

Civilingenjör i Riskhantering 120 hp/ examen på 300 hp riskhantering@kansli.lth.se 046-222 71 38 www.riskhantering.lth.se

Risker som kan medföra skador på människor, miljö och egendom finns överallt omkring oss. Privata och offentliga aktörer måste hantera dessa risker för att kunna upprätthålla hög konkurrenskraft och ett samhälle med hög levnads­ standard. Samhällstrender såsom snabb teknikutveckling, globalisering, privatisering och ökad komplexitet gör att riskernas karaktär förändras och de medför även nya typer av risker. Samtidigt skapar dessa trender nya och förbättrade förutsättningar för att förebygga och hantera riskerna. Dessa förändringar ställer krav på att metoder och tekniker för risk­ analys och riskhantering utvecklas och att det finns personer med goda kunskaper som kan tillämpa dessa metoder.

Civilingenjörsutbildningen i riskhantering vid Lunds Tekniska Högskola är den första i sitt slag i Sverige. Målsätt­ ningen med utbildningen är att ge civilingenjören goda kunskaper i att identifiera och bedöma risker, föreslå åtgär­ der som minskar dem samt arbeta med ledningssystem som åstadkommer en låg risknivå. Utbildningen ska även ge civilingenjörerna en god förmåga att kommunicera och sam­ arbeta med många olika aktörer, både tekniker och icke-tek­ niker. Med utbildningen som grund har civilingenjören goda förutsättningar att arbeta med och leda riskhantering på ett ­lokalt, regionalt, nationellt och internationellt plan samt både inom den privata och inom den offentliga sektorn.

Förtydligande av förkunskapskraven finns på: www.riskhantering.lth.se

Civilingenjör i Teknisk fysik 300 hp tekniskfysik@kansli.lth.se 046-222 08 54 www.tekniskfysik.lth.se

Civilingenjörer i Teknisk fysik har gedigna ämneskunskaper och är mångsidiga problemlösare som har tillgång till en mycket bred arbetsmarknad. På Teknisk fysik läser du mycket matematik, fysik, och teknikämnen som t.ex. mätteknik och energi- och miljökunskap, programmering och företagande.

Världens och samhällets tekniska utmaningar skiftar snabbt men utbildningen ger dig mycket goda förutsättningar för att du ska kunna anpassa dig till nya arbetsuppgifter.

Under senare delen av utbildningen bygger du upp en specialisering inom ­modern fysik (t.ex. inom fotonik eller mot de nya anläggningarna MAX 4 och ESS), matematik (t.ex. bildanalys eller finansiell modellering) eller något mer tvär­ vetenskapligt som energi- och miljösystem eller medicinsk teknik. Utöver det stora ­kursutbudet på programmet har du tillgång till hela kursutbudet på Lunds universitet. Många tekniska fysiker ansöker om att läsa något år utomlands.

Tekniska fysiker arbetar ofta som projektledare eller i projektform där kommunikations- och samarbetsförmåga är viktiga. Arbetsgivare är ofta forsknings- och utvecklings­ intensiva företag eller universitet, men många F-ingenjörer

är egna företagare. Våra färdiga F-ingenjörer jobbar bland annat med att utveckla nya solceller, som patentkonsulter, programmerare, medicinska tekniker eller med finansanalys.

Områdesbehörighet A9 Behörighetskurser: Fysik 2, Kemi 1 och Matematik 4

Civilingenjör i Teknisk matematik 300 hp tekniskmatematik@kansli.lth.se 046-222 37 36 www.tekniskmatematik.lth.se

Det finns en stor efterfrågan av personer som kan mycket matematik och har förmåga att använda detta på praktiska och teoretiska problem. Detta gäller inom olika samhälls­ sektorer, som industri, forskning, förvaltning, undervisning, bank och försäkring och inom skilda områden som system-, bio- och beräkningsteknik, IT och ekonomi. Teknisk mate­ matik vid LTH söker tillgodose dessa behov. Programmet startade 2002 som det första civilingenjörsprogrammet av sitt slag i Sverige. Inom utbildningen utvecklar du förmågan att arbeta matematiskt även med problem som från början inte är formulerade i matematiska termer, med datorn som ett naturligt arbetsredskap, och att kommunicera resultat.

Förutom matematik så läser du tekniska, naturvetenskapliga och ekonomiska ämnen, vilket ger dig stor bredd.

Tack vare matematikens användbarhet kommer du efter examen att ha många möjligheter till intressanta jobb. Du kan exempelvis arbeta i något företag inom teknik, medicin eller finans. Andra vägar leder till arbete som forskare/lärare vid ett universitet, till att bedriva konsultverksamhet eller kanske starta ett eget innovationsföretag. Förutom allmänna utlandsutbyten vid LTH finns utbyten via ­nätverket ECMI (European Consortium for Mathematics in Industry) och ett dubbel­­exa­mens­­avtal med Kaiserslautern, som leder till svensk civilingenjörsexamen och tyskt ­Diplom Techno-Mathe­matiker.

Områdesbehörighet A9 Behörighetskurser: Fysik 2, Kemi 1 och Matematik 4

55

56

Lunds Tekniska Högskola

Civilingenjör i Teknisk nanovetenskap 300 hp teknisknanovetenskap@kansli.lth.se 046-222 08 54 www.teknisknanovetenskap.lth.se

Nanotekniken har identifierats som ett nyckelområde för svensk industris framtid. LTH startade därför 2003 ett unikt program som leder till civilingenjörs- och mastersexamen i teknisk nanovetenskap. Genom tvärvetenskapligt samarbete inom Lunds universitet erbjuder vi ett helhetsperspektiv på nanoteknik, där specialkomponerade kurser i t.ex. biomedicin och materialvetenskap breddar den grund som fysik, matematik och kemi ger. Under fem år studerar du teori och lär dig använda tekniker inom nanoteknologin. Programmets mål är att utbilda civilingenjörer som känner sig tilltalade av att sudda ut gränserna mellan traditionella kunskapsområden.

Redan från första dagen återspeglas denna tvärvetenskapliga karaktär i utbildningen.

Efter tre år börjar du profilera dig mot yrkesrollen som nanovetare inom en av fyra specialiseringar: Nanobiomedicin, Material, Höghastighets- och nanoelektronik eller Nanofysik.

Efter examen kan du arbeta som specialist eller forskare i ett företag inom teknik, medicin, elektronik eller material. Du kan arbeta som forskare och lärare vid ett svenskt eller ut­ ländskt universitet. Kanske lockar det dig att bedriva konsult­ verksamhet eller kanske vill du hellre starta ett eget innova­ tionsföretag. Genom hela utbildningsprogrammet undervisas du av kunniga lärare som befinner sig i starka forsknings­ miljöer, och utöver det stora kursutbudet inom teknisk nano­ vetenskap och LTH, har du också tillgång till resten av Lunds universitet och många internationella samarbetspartners.

Områdesbehörighet A9 Behörighetskurser: Fysik 2, Kemi 1 och Matematik 4

Civilingenjör i Väg- och vattenbyggnad 300 hp vagochvattenbyggnad@kansli.lth.se 046-222 92 48 www.v.lth.se

För att ett samhälle ska fungera krävs det att vi har tillgång till bostäder, skolor, ­industrilokaler, broar och vägar. Detta får du god kunskap om inom utbildningen som omfattar tek­ nik såväl som ekonomi, miljö- och energifrågor vilket krävs för att byggnader och infrastruktur ska uppfylla nuvarande och framtida krav.

Under de första tre åren läser du ett antal tillämpade kurser, exempelvis byggnadsteknik, anläggningsteknik och vattenresurshantering samt grundläggande matematiska och naturvetenskapliga ämnen. Under de sista terminerna läser du fördjupningskurser inom någon eller några av specialise­ ringarna.

Beroende på vilken avslutande profil du valt kan du i framtiden komma att arbeta inom flera olika områden.

Vill du utforma framtidens bostäder och anläggningar och förvalta de gamla kan du fördjupa dig inom materialteknik, energi- och fuktfrågor, inomhusmiljö och konstruktion. Det finns också goda möjligheter att kombinera den tekniska ­basen med ­ekonomi och management. Du som är intresse­ rad av vattenförsörjning och planering av mark­­användning kan välja att profilera din utbildning mot dessa ur samhälls­ synpunkt viktiga frågor. Trafik- och samhälls­planering är ett profilområde som leder till en yrkesverksamhet som bland annat kan omfatta planering av samhällen och trafik­s ystem samt byggande och underhåll av vägar.

Områdesbehörighet A9 Behörighetskurser: Fysik 2, Kemi 1 och Matematik 4

Arkitektutbildning 300 hp arkitektur@kansli.lth.se 046-222 37 36 www.arch.lth.se

Arkitektutbildningen är en unik utbildning. Kombinatio­ nen av konstnärligt och akademiskt arbete gör studierna på arkitektskolan till något alldeles särskilt.

Studenterna tränas hela tiden i att arbeta med rumslig gestaltning och med teoretiska frågeställningar. Vi strävar efter att arbeta på flera olika sätt, det är dynamiken mellan olika undervisningsmetoder som ger en förmåga att tackla uppgifter från olika vinklar. Under skoltiden arbetar studen­ terna ofta i längre projekt där komplexa uppgifter successivt genom analys och tester arbetas fram till gestaltningsförslag.

Genom kritisk reflektion av egna och andras arbeten tillägnar sig studenterna med tiden ett självständigt förhåll­ ningssätt till arkitekturfrågor i vår omvärld.

Vägen dit går genom en mängd kurser där arkitektstu­ denten använder skisser, ritningar, modeller, bilder och text för att pröva sig fram i sitt gestaltningsarbete och sin förstå­ else för rummet i fysisk och kulturell mening.

Verktygsträning, analog och digital, är viktig både för skissprocessen och för att kunna presentera och kommuni­ cera det färdiga resultatet.

För en examinerad arkitekt öppnar sig ett brett arbetsfält som kan innebära allt från arbete på ett privat arkitektkontor till arbete inom kommunal eller statlig förvaltning. Arbets­ marknaden för arkitekter utvecklas ständigt och utbildningen ger goda förutsättningar att verka internationellt.

Utbildningen är femårig. Den inleds med ett tre års obli­ gatoriskt grundblock och avslutas med två års studier på avancerad nivå med ett utbud av valfria projekt och kurser med olika profiler.

Områdesbehörighet A3 Behörighetskurser: Matematik 3b alternativt Matematik 3c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b alternativt Samhällskunskap 1a1+1a2.

(Biologi 1 + Fysik 1a alternativt Fysik 1b1+1b2 + Kemi 1 ersätter Naturkunskap 2).

LTH ger sökande till Arkitektprogrammet generell dispens från krav på Biologi 1 som ingår i Naturkunskap 2.

Lunds Tekniska Högskola

Brandingenjörsutbildning 210 hp brandingenjor@kansli.lth.se 046-222 70 31 www.brandingenjor.lth.se

Inom räddningstjänsten arbetar brandingenjören inom bland annat ­förebyggande brandskydd, teknik, utbildning och ­administration. Vid räddningsinsatser är brandingenjören räddningsledare. Inom privata företag som kemiska indust­ rier, konsultföretag och försäkringsbolag är arbetsuppgifterna skadeförebyggande verksamhet, riskbedömningar m.fl.

Inledningen av utbildningen är en grundläggande teknisk utbildning. Förutom ämnen som matematik, fysik, kemi och statistik innehåller den grundläggande utbildningen byggnadsteknik och tillämpade ämnen. Den grundläggande utbildningen kompletteras med specialkurser inom brandtek­ nik och riskhantering. De brandtekniska ämnena behandlar bränders uppkomst, tillväxt och spridning av brand, brand­ påverkan och utformning med hänsyn till byggnader, sprink­ ler och brandventilation samt släckinsats. Stor vikt läggs vid utrymning och frågor rörande personsäkerhet. Orsaker, konsekvenser och risker kring olyckor studeras, t.ex. olyckor med farligt gods eller skred. Man lär sig att göra riskanalyser och införa riskhänsyn i samhällsplaneringsprocessen. Efter fullgjorda studier erhålls brandingenjörs­examen.

För att jobba som räddningsledare inom kommunal ­räddningstjänst vidareutbil­­dar man sig med ett års rädd­ ningstjänstutbildning på MSBs (myndigheten för samhälls­ skydd och beredskap) skola i Revinge/Lund.

Områdesbehörighet A9 Behörighetskurser: Fysik 2, Kemi 1 och Matematik 4

Industridesignutbildning 180 hp industridesign@kansli.lth.se 046-222 42 74 www.industrialdesign.lth.se

Industridesign innebär att delta i hela processen kring produktframtagning, från idé till färdig produkt. Detta ställer krav på kunskap och medvetenhet inom många olika områden. Industridesignern bör även ha förmåga att snabbt reflektera över kulturella och tekniska växlingar i samhället.

En stark koppling mellan estetiska, tekniska, industriella och ekonomiska aspekter är nödvändig.

Industridesignprogrammet i Lund präglas av en interna­ tionell studiemiljö. Både studenter och lärare kommer hit, från hela världen. Väljer du att studera en eller två terminer på en designskola i ett annat land kan du få tillgodoräkna dig dessa poäng för dina studier här.

Som student på Industridesignskolan har du din egen arbetsplats, tillgång till datorsalar och verkstäder. Utbild­ ningen präglas av en bred syn på industridesign, så du ska som färdig industridesigner kunna arbeta inom många olika industridesignområden och i hela världen. Vi samarbetar med flera stora och små företag, både i och utanför Sverige.

Som industridesigner kan du skapa ett ömsesidigt mer­ värde för brukare och leverantörer av produkter och tjänster för att därigenom bidra till en ökad konkurrenskraft i en glo­ baliserad värld utnyttjande din egen talang och kreativitet för att bidra till utvecklingen och användningen av produk­ ter och tjänster ur ett hållbarhetsperspektiv.

Efter avslutad utbildning får studenten en konstnärlig kandidatexamen i design med huvudområdet industridesign.

Områdesbehörighet A3 samt godkänt antagningsprov.

Behörighetskurser: Matematik 3b alternativt Matematik 3c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b alternativt Samhällskunskap 1a1+1a2.

(Biologi 1 + Fysik 1a alternativt Fysik 1b1+1b2 + Kemi 1 ersätter Naturkunskap 2).

LTH ger sökande till kandidatutbildning i industridesign generell dispens från krav på Biologi 1 och Samhällskunskap.

Om man vill fortsätta sin utbildning finns en konstnärlig masterutbildning i design, huvudområde industridesign, 120 hp.

Högskoleingenjör i Byggteknik med arkitektur 180 hp infohbg@kansli.lth.se 042-35 67 40 www.byggteknik.hbg.lth.se

Ett byggprojekt består av många olika faser och en bygg­ nadsingenjör deltar i hela projektet från första början fram till att byggnaden tas i bruk. Arbetsuppgifterna för en bygg­ nadsingenjör kan således vara mycket varierande: Planering, konstruktion, produktion, projektledning, byggnadskontroll, administration och ekonomi är exempel på arbetsområden.

Som byggnadsingenjör har man inte bara teknisk kompe­ tens, utan också en förståelse av byggprojektet som helhet.

Man samarbetar med många yrkesgrupper som alla har sin roll i byggprocessen: Beställare, byggkonsulter, arkitekter, entreprenörer, materialtillverkare och myndigheter med flera. Ofta utförs arbetet i projektgrupper i nära samarbete med arkitekter och andra ingenjörer. Utbildningens inrikt­ ningen mot arkitektur innebär att man utöver sin kompetens som byggnadsingenjör också får utvidgade kunskaper inom områdena byggnaders planering och gestaltning, arkitektur­ historia och visualiseringsteknik.

Första året på utbildningen innehåller en kombination av breda introducerande kurser inom byggområdet och grund­ läggande kurser inom matematik, CAD och fysik.

Det andra året domineras av kurser med byggnadsteknisk inriktning och det tredje avslutandeåret innehåller projekt – och fördjupningskurser samt ett examensarbete som normalt utförs i samarbete med näringslivet.

I programmet ingår arbetsplatsförankrad utbildning som t ex gästföreläsningar och studiebesök.

Områdesbehörighet A8 Behörighetskurser: Fysik 2, Kemi 1 och Matematik 3c

57

58

Lunds Tekniska Högskola

Högskoleingenjör i Byggteknik – Järnvägsteknik

Högskoleingenjör i Datateknik

180 hp

infohbg@kansli.lth.se 042-35 67 25 www.datateknik.hbg.lth.se

infohbg@kansli.lth.se 042-35 67 40 www.jarnvagsteknik.hbg.lth.se

Järnvägssektorn är i behov av ingenjörer som inte bara är duktiga tekniker utan även förstår samspelet mellan olika trafikslag. LTH utbildar ingenjörer med teknisk bredd och med intresse att få olika system att passa ihop.

Utbildningen bedrivs i samarbete med Järnvägsskolan i Ängel­holm dit också flera av kurserna är förlagda.

Första året innehåller introducerande kurser inom områ­ det samhällsbyggnad samt grundläggande ingenjörskurser.

Andra året är till viss del förlagt till ­Järnvägsskolan och inne­ håller en blandning av teori och praktik inom det järnvägs­ tekniska området. Fördjupning sker inom områdena bantek­ nik, elteknik, signal- och teleteknik. ­Tredje året fokuserar på projektering och nybyggnation av järnvägs­anläggningar.

Utbildningen avslutas med ett examensarbete som normalt genomförs i ­s amarbete med något företag inom järnvägs­ sektorn. I programmet ingår tre veckors arbets­platsförlagd utbildning under de första tre terminerna.

Områdesbehörighet A8 Behörighetskurser: Fysik 2, Kemi 1 och Matematik 3c

Högskoleingenjör i Byggteknik – Väg- och trafikteknik 180 hp infohbg@kansli.lth.se 042-35 67 40 www.vagtrafikteknik.hbg.lth.se

Utbildningen bedrivs i samarbete med civilingenjörsutbild­ ningen för Väg- och vattenbyggnad vid LTH i Lund. En del av kurserna i åk 2 och 3 läses i Lund. Framtidens transportsys­ tem kräver en bred kompetens för att matcha den nya tidens krav på miljöhänsyn och en hållbar ­s amhällsbyggnadsprocess.

Som väg och trafikingenjör har du, förutom kunskaper i teknik, även kunskaper om och förståelse för transport­ sektorns funktion i samhällsbyggandet. Utbildningen ger dig förutsättningar att verka inom hela väg- och trafikområdet.

Detta innebär att du får kunskaper inom ­s amhällsbyggnad, transport­sektorns marknad och krav, trafikplanering, ­projekt­e­ring, byggande samt drift och underhåll av väg­ anläggningar.

I ditt framtida yrke kommer du ofta att arbeta i projekt­ grupper tillsammans med olika specialister för t.ex. miljö­ konsekvensbeskrivningar, landskapsanalyser, trafikprognoser och samhällsekonomiska kalkyler. I programmet ingår tre veckors arbetsplatsförlagd utbildning under de första tre terminerna.

Områdesbehörighet A8 Behörighetskurser: Fysik 2, Kemi 1 och Matematik 3c

180 hp

Är du intresserad av att arbeta inom hela fältet mellan teknik och människa? Ett datorsystem är sällan en isolerad del, utan finns i samverkan med människor och andra system. Tekniken håller på att få en allt större betydelse för hur vi lever våra liv; tänk bara på allt vi idag utför med hjälp av en mobil­ telefon.

Högskoleingenjö­rer i datateknik har en bred arbetsmark­ nad och behövs idag inom alla branscher så som design, sjukvård, miljö, finans, energi, media, tillverkning och många fler. Det inne­bär att du kan arbeta i vilken bransch som helst. ­Datateknikutbildningen handlar om datorsystem, både programvara och hårdvara samt de tekniska gräns­snitten mot den miljö i vilken datorsystemen skall verka. Du kom­ mer att få goda kunskaper inom samtliga dessa tre områden men även inom t.ex. ­projekthantering och kravhantering.

Vi tycker kontakten med näringslivet är mycket viktig. Som student får du inblick i arbetslivet genoms studiebesök, gästföreläsare från näringslivet samt möjlighet att delta i projekt med företag som kunder.

Områdesbehörighet A8 Behörighetskurser: Fysik 2, Kemi 1 och Matematik 3c

Högskoleingenjör i Elektroteknik med automationsteknik 180 hp infohbg@kansli.lth.se 042-35 67 25 www.elautomation.hbg.lth.se

Utbildningen i elektroteknik med automationsteknik är speciell eftersom den kombinerar breda elektrotekniska kun­ skaper med automationsteknik och datateknik. Programmet är utvecklat på uppmaning och i samarbete med näringslivet.

Det råder och kommer att råda stor brist på ingenjörer inom området. Hela vårt samhälle är beroende av säkra elleveran­ ser och hög automatisering men dessvärre finns det alldeles för få personer med tillräcklig kompetens för att driva, under­hålla och utveckla systemen.

Elektroteknik och automationssystem finns överallt runt omkring oss. Oftast är det inget vi tänker på – det är först när de inte fungerar som de ställer till problem i vår vardag.

Utan fungerande elkraft- och automationssystem kan fak­ tiskt hela samhället stanna upp. Elleveranserna kan upphöra vilket för med sig att hissar och tåg står stilla, internet och mobiltelefoni ligger nere, hus står mörka och ouppvärmda och många arbetsplatser får stänga.

Som färdig ingenjör kan du arbeta t ex med dimensione­ ring, projektering och utveckling av el- och automations­ system såväl inom bostadssektorn som inom industri- och transportsektorerna eller t ex som serviceingenjör eller ­försäljningsingenjör.

Områdesbehörighet A8 Behörighetskurser: Fysik 2, Kemi 1 och Matematik 3c

Lunds Tekniska Högskola

Tekniskt basår infohbg@kansli.lth.se 042-35 67 25 www.teknisktbasar.hbg.lth.se

Tekniskt basår vänder sig till dig som har läst Matematik 2 och som vill studera på teknisk högskola. Basåret pågår under höst- och vårterminen och undervisningen är uppdelad i ­föreläsningar, övningar i mindre grupper och laborationer.

I början av utbildningen repeteras viktiga moment från Matematik 1 och 2. Samtidigt läser man in vissa nya moment så att alla har samma bakgrund inför Matematik 3c. Godkänt Tekniskt basår ger platsgaranti till valfri högskoleingenjörs­ utbildning i Helsingborg. Har du uppnått godkänt resultat på tillvalskursen Matematik E, är du även behörig att söka brand- och civilingenjörs­u tbildningar vid LTH i Lund.

Behörighet: Matematik 2a, b eller c samt grundläggande behörighet.

59

60

www.tfhs.lu.se

Naturvetenskap

Trafikflyg ”Här blir drömmen till verklighet” Richard Wikander, Student – Att vara student på TFHS är som ett spännande äventyr genom upplevelser och käns­­lor! Det blir mycket flygträning, men vi fokuserar också på personlig utveckling och teoretisk förståelse, som är viktig i kombination med det praktiska.

Möjlig­heterna till boende precis intill skolan skapar riktigt bra förutsättningar att lyckas hålla tempot uppe i en intensiv utbildning. Vi som studerar här blir fort nära vänner och ett tryggt stöd i varandras vardag, som känns mer som en livsstil än en utbildning. Även om vi alla är olika med väldigt varierande bakgrund så har vi en tydlig gemensam nämnare som märks redan dag ett – viljan att få flyga! Vi har alla länge drömt om möjligheten och här blir drömmen fort verklighet.

Trafikflyg

Vill du bli styrman i kommersiell flygfart?

Trafikflyghögskolan i Ljungbyhed, TFHS, utbildar piloter, eller trafikflygare som det också heter. Programmet ingår i yrkeshögskolans utbildningsutbud men arrangeras av TFHS som tillhör Lunds Tekniska Högskola, LTH. I utbildningen ingår både teori och praktik i form av såväl flygning, simulatorträning som praktiktjänstgöring på marken. Utbildningen leder till ett MPL-certifikat som gör att man får flyga som styrman i kommersiell luftfart. De teoretiska ämnena handlar till stor del om teknik och naturvetenskap men också om människan som individ och i samarbete.

Läs mer på www.tfhs.lu.se

Har du vad som krävs?

Den som ansöker får göra tester som mäter bland annat rumsuppfattning, perceptuell snabbhet, minnesförmåga, logisk förmåga, teknisk/mekanisk förståelse, stresstålighet och andra resurser och kapaciteter som är viktiga för att klara utbildningen och yrket.

Konkurrensen om utbildningsplatserna är tuff.

Bland hundratals sökande antas 20 personer.

Av säkerhetsskäl finns det även medicinska krav på piloter, därför måste en sökande också göra speciella medicinska undersökningar.

Volare vivere est – Att flyga är att leva Försommar. Ett lätt dis över landskapet.

Gräset är fortfarande lite fuktigt efter den ljusa sommarnatten som gått över till tidig morgon.

Alla förberedelser utanför och inuti flygplanet är noggrant genomförda. Hemma ligger de andra och sover men vi ska till Singapore, drygt 11 timmars flygning härifrån med mellanlandningar i Köpenhamn och Bangkok. Händerna på plats, fötterna på pedalerna och koncentrationen på topp. Skjuter sakta fram gasreglagen, motorerna vrålar, planet accelererar längs startbanan, lättar från marken och börjar stiga. Vi är på väg!

Trafikflygare Trafikflyghögskolan Besöksadress: Drottningvägen 5, Ljungbyhed info@tfhs.lu.se 0435-44 54 00 www.tfhs.lu.se

Utbildningen till trafikflygare leder till en kvalificerad yrkes­ högskoleexamen. Flygmarknaden är starkt engagerad i ut­ bildningen och det ingår både kortare och lite längre praktik hos olika aktörer i flygbranschen.

Trafikflyghögskolan, TFHS, ligger i den lilla ­nordskånska orten Ljungbyhed, drygt 4 mil öster om Helsingborg, där världens äldsta flygplats för flygutbildning finns! I nära ­anslutning till skolan finns det möjlighet för boende. Efter­ som det ofta krävs att den studerande jobbar både kvällar och helger är det en lösning som nästan alla väljer.

Viktiga egenskaper för en pilot är stresstålighet och för­ måga att fatta snabba och korrekta beslut även i stressiga ­situationer. För detta och för att kunna hantera en så tek­ niskt avancerad sak som ett flygplan, krävs ett antal egenska­ per som man inte kan utläsa av ett gymnasiebetyg och därför används specialdesignade tester i antagningen.

Målet med utbildningen är att den studerande ska kunna arbeta som styrman i ett kommersiellt flygföretag men också ha fått kunskaper och erfarenheter som gör att man kan få jobb i olika delar av flygbranschen.

Efter yrkeshögskoleutbildning finns även möjlighet till ­y tterligare studier inom universitetet och de båda utbild­ ningarna tillsammans ska då leda till en kandidatexamen.

Områdesbehörighet: Svenska 1, English 6, ­Matematik 3b/3c, Fysik 1, anpassat flygpsykologiskt ­lämplighetstest. Behöriga sökande kallas till antagningsprov. Se hemsidan för mer information.

61

62

www.sam.lu.se

Varför gör vi som vi gör när vi älskar, ­hatar, bor och arbetar?

Varför blir de ­fattiga fattigare och hur påverkar s­ ociala medier demokratin? Samhällsvetare a­rbetar med frågor som handlar om hur vi människor organiserar våra liv och våra samhällen.

Samhällsvetenskap

samhällsvetenskap | Beteendevetenskap

Service Management

från fn och jämställdhet till kommunikation och samhällsplanering Samhällsvetenskapliga utbildningar passar dig som till exempel siktar på att jobba inom FN eller EU, som vill satsa på en karriär som kommunikatör eller lärare, vill jobba med jämställdhet, samhällsplanering eller som vill bli ledare inom servicebranschen. Oavsett vad du är intresserad av får du vid Lunds universitet en gedigen utbildning vid ett av Sveriges främsta universitet.

Inom det samhällsvetenskapliga områ­det finns det hela fjorton olika grundutbil­d­ningar att välja mellan. Du kan till exempel ta en examen i genusvetenskap, strategisk kom­­ munikation, statsvetenskap, service manage­ ment, samhällsplanering eller utvecklingsstudier. Du kan också välja att skräd­darsy din egen examen genom att läsa fristående kurser – vi har hundratals kurser att välja mellan!

Många samhällsvetenskapliga ämnen passar utmärkt att kombinera med studier inom andra ämnesområden som till exempel juridik eller ekonomi. Du kan också välja att läsa till ämneslärare i samhällskunskap vid Lunds universitet (se avsnittet om lärarutbildningen i den här katalogen).

TIPS! Fristående kurser eller program – så väljer du! Läs mer på www.lu.se/studera/valjastudier/program-och-kurser

Genusvetare väletablerade på arbetsmarknaden Nationella sekretariatet för genusforskning gjorde våren 2013 en enkätundersökning av tidigare genusvetarstudenter från bland annat Lunds universitet. Undersök­ nin­g ­­­­en visade att 97 procent av studenterna i undersökningen hade en anställning. Nästan hälften av de som svarade på enkäten jobb­ ade inom områden som knöt an till deras utbildning.

Läs mer om genusvetenskap på www.genus.se och www.genus.lu.se.

”Utbildningen öppnar många dörrar efter examen” Sara Byrlind läste S­ ervice Manage­ ment med inriktning Health och arbetar idag som säljområdeschef på Eleiko Sport AB. – Dagligen arbetar jag med att skapa positiva och framgångsrika kundmöten vilket lägger grunden för vår lönsamhet. Ju längre jag kom­mer i mitt yrkesliv och ju fler utmaningar jag får, desto mer upp­­skattar jag mitt val av universi­ tetsutbildning och dess tvärvetenskaplighet. Väljer du att läsa en utbildning inom Service Management kan du vara trygg i att din utbildning öppnar många dörrar efter examen.

strategisk kommunikation – digitala medier

Sociala medier i fokus Johanna Niva läser programmet Strategisk kommunikation – digitala medier och siktar på en framtid som egenföretagare inom kommunikationsbranschen. Hon gillar att hennes utbildning tar fasta på kommunikationsbranschens utveckling mot digitalisering och sociala medier.

– Kurserna tar upp allt från marknadsföring och kommunikationsteorier, till designlära och praktiska inslag. Vi har till exempel haft föreläsningar om sociala medier som Facebook, Youtube och Twitter, och om hur olika företag använder dessa kanaler för att marknadsföra sig. Utbildningen är modern och jag får känslan av att befinna mig helt i nuet.

63

64

www.sam.lu.se

karriär

människan i fokus!

Som beteendevetare blir du expert på människor – hur samspelet mellan männi­ skor fungerar, hur lärande går till och hur man leder individer, grupper och organisationer på bästa sätt. Samspel, utveckling, lär­ ande och kommunikation är nyckelord inom ämnena pedagogik, psykologi och sociologi.

Med expertkunskaper om hur människor fungerar i sociala sammanhang kan du till exempel arbeta med kommunikation och relationer på företag och i organisationer.

Du läser till din examen via fristående kurser eller ett program. Om du vill bli psykolog eller socionom måste du dock läsa psykologrespektive socionomprogrammet.

Fristående kurser gav henne unik examen Angelica Berg läste fristående kurser i arbetspsykologi och socio­ logi och kombinerade det med en examen i företagsekonomi. Idag jobbar hon som rådgivare till före­ tag i CSR-frågor på konsultföre­­ta­ g­et Deloitte.

– Det är en jättefin ­möjlighet att man i Sverige kan läsa fristående kurser. Genom att kombinera dem i en examen kan man få en exklusiv ”twist” på sin kompetens.

PLUGGA UTOMLANDS

En av Sveriges bästa socionomutbildningar Socialhögskolan i Lund har utbildat socio­ nomer i över 60 år. Utbildningen rankas regelbundet bland de bästa när Högskole­ verket granskar landets alla socionom­ utbildningar. Varje termin börjar cirka 200 nya studenter läsa till socionom i Lund och på Campus Helsingborg.

Hej, hej världen!

Du vet väl att studenter vid Lunds universitet har mycket goda chanser att läsa en del av sin utbildning utomlands? Ditt studiemedel kan du ta med dig och oftast går kurserna du läser vid ett utländskt partneruniversitet att räkna in i din examen. Varje år reser närmare 1000 Lundastudenter ut i världen – vi har utbytesavtal med hela 680 universitet i 50 länder!

tandem abutere 6565 samhällsvetenskapQuousque | Beteendevetenskap

Beteendevetenskapliga utbildningar sätter människan i fokus. Genom att titta närmare på hur människor fungerar i olika situationer får du mer kunskap om individer, grupper, organisationer och samhället.

Beteendevetenskap

66

www.sam.lu.se

samhällsvetenskap | Beteendevetenskap

Program Beteendevetenskapligt kandidatprogram 180 hp Institutionen för psykologi Besöksadress: Paradisgatan 5 O och 5 P, Lund Studievägledning: Studievagledare_bvp@psy.lu.se 046-222 87 54 www.psy.lu.se

Är du intresserad av hur mänskligt beteende påverkar och blir påverkat av samhället? Då kan vårt beteendevetenskap­ liga kandidatprogram vara något för dig! Beteendeveten­ skapligt kandidatprogram är en treårig utbildning som leder till en kandidatexamen i beteendevetenskap med inriktning mot antingen pedagogik, psykologi eller sociologi. Tanken med programmet är att du ska få kunskap om mänskligt beteende och hur beteende påverkas av kulturella, samhälle­ liga, sociala och biologiska faktorer. Det innebär att utbild­ ningen är relevant inom många olika arbetsområden, inom såväl privat som offentlig och ideell sektor. Några exempel är förändrings- utvecklings- och utvärderingsarbete, hälso/ friskvård, information/kommunikation, pedagogiskt utveck­ lingsarbete, personalarbete, projektledning, rehabiliterings/ behandlingsarbete, stödjande/rådgivande verksamhet, och utredningsarbete.

Under första året läser du beteendevetenskaplig grund­ kurs. Då får du en introduktion till pedagogik, psykologi och sociologi. Utöver det lär du dig grundläggande vetenskaplig metod. Under andra året blir det fördjupningskurser i något av de tre ämnena. Under tredje året har du olika valmöjlig­ heter – du kan till exempel praktisera på en arbetsplats, göra ett projektarbete eller läsa ett valfritt ämne. Under sista terminen på programmet skriver du en uppsats i ditt fördjup­ ningsämne.

Behörighet: Grundläggande behörighet + Matematik A, Samhällskunskap A eller Matematik 1a/1b/1c, Samhällskunskap 1b/1a1 + 1a2 (områdesbehörighet 5/A5). Se hemsidan för eventuella förändringar.

Kandidatprogram i Equality and Diversity Management 180 hp Institutionen för Service Management, Campus Helsingborg Besöksadress: Universitetsplatsen 2, Helsingborg Studievägledning: Studievagledning@ism.lu.se, 042-35 66 22 Studievagledare@genus.lu.se, 046-222 08 01 www.ism.lu.se/edm

I branscher där kundmöten och service är centrala behövs kunskap om hur man utvecklar och tillvaratar arbetsplatser­ nas kulturella mångfald och hur man främjar jämställdheten.

Många arbetsplatser behöver duktig personal som kan han­ tera frågor kring mångfald, av såväl legala, etiska som eko­ nomiska skäl. På denna utbildning har du en unik möjlighet att studera hur man på dagens arbetsplatser kan arbeta med

tjänste- och servicemöten utifrån ett mångfaldsperspektiv.

Programmet är flervetenskapligt och du läser kurser i bl.a. ledarskap, likabehandling, juridik, organisation, ekonomi, globalisering och genusvetenskap. Denna unika kombination av ämnen ger en flersidig kompetens och skapar en särskild nisch bland de många ledarskaps- och ekonomutbildning­ arna i landet. Under utbildningens senare del finns möjlighet till utlandsstudier eller praktik.

Efter avslutad utbildning kan du t.ex. arbeta med HR, personalutveckling samt mångfalds- och jämställdhetsfrågor inom företag, organisationer och myndigheter.

Behörighet: Grundläggande behörighet + Matematik C, Samhällskunskap A eller Matematik 3b/3c, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet 4/A4). Se hemsidan för eventuella förändringar.

Kandidatprogram i genusvetenskap 180 hp Genusvetenskapliga institutionen Besöksadress: Allhelgona kyrkogata 14 M, Lund Studievägledning: studievagledare@genus.lu.se 046-222 08 01 www.genus.lu.se

Sveriges enda treåriga universitetsutbildning för genus­ vetenskap finns på Lunds universitet! Tanken med kandidat­ programmet i genusvetenskap är att du ska få kunskap om genusrelationer då och nu, att ge insikt i frågor inom genus­ forskningen samt att ge dig verktyg för att hantera genus­ relaterade arbetsuppgifter inom olika områden av yrkeslivet.

Utbildningen ger dig kunskaper som kan användas både inom offentlig och privat sektor, till exempel genom kursen Juridik i teori och genom praktik ur ett genusperspektiv (30 hp). Inom genusvetenskapen finns ett speciellt fokus på sammankopplingen mellan genus, etnicitet, klass och sexuali­ tet, vilket gör att du får kunskaper i avancerade och nyanse­ rade analyser av dagens samhälle i ett globalt perspektiv.

Programmet har tre olika inriktningar att välja mellan: Kultur och media, Jämställdhet, makt och mångfald samt Migration och globalisering. Hela programmet är på 180 högskolepoäng, varav 90 hp ska bestå av huvudämnet genus­ vetenskap. Utöver det läser du en eller två terminer i ett an­ nat ämne som väljs utifrån ett antal alternativ som uppställts för respektive inriktning. Programmet ger dig stora möjlig­ heter att inom trygga ramar själv forma din utbildning och profilera dig inom ämnet. En valbar praktiktermin på 30 hp ger dig möjlighet till arbetslivsförankring.

Behörighet: Grundläggande samt Engelska B, Samhällskunskap A eller English 6, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet 6/A6). Se hemsidan för eventuella förändringar.

67

68

samhällsvetenskap | Beteendevetenskap

Kandidatprogram i journalistik 90 hp Institutionen för kommunikation och medier Besöksadress: Språk- och litteraturcentrum Helgonabacken 12, Lund Studievägledning: studievagledare@kom.lu.se 046-222 40 51 www.kom.lu.se

Journalistutbildningen vid Lunds universitet är en direkt ­yrkesförberedande utbildning som ger dig kunskap och färdig­het för att kunna arbeta som journalist inom olika ­medier. Utbildningen är en påbyggnadsutbildning som leder till en kandidatexamen med journalistik som huvudområde.

Du måste ha läst 90 hp i avslutade kurser, varav minst fort­ sättningsnivå i ett ämne, för att kunna söka till utbildningen.

Utbildningen består av både praktiska och teoretiska ­moment med särskild tonvikt vid nyhetsjournalistik, webb­ journalistik och grävande journalistik. Inledningsvis lär du dig om journalistyrket och om mediernas funktion i samhället vad gäller bland annat yttrande- och tryckfrihet, organisa­ tion och ekonomi, etiska och juridiska regler, nyhetsvärde­ ring och källkritik. Du lär dig också att söka information och att producera och redigera text i olika journalistiska genrer. Senare i utbildningen lär du dig att hantera teknik och programvara i praktisk produktion för TV och webb. Du får också sätta dig in i journalistikforskningens framväxt och inriktningar och läsa en praktiskt orienterad fördjupnings­ kurs i undersökande journalistik. Mot slutet av utbildningen gör du ett praktiskt fördjupningsarbete i reportagegenren.

Efter det följer en teori- och metodkurs vilken förbereder dig för examensarbetet i form av en uppsats som behandlar ett journalistikvetenskapligt problem.

Det finns även en fristående praktikkurs att söka efter ut­ bildningen, där du på en arbetsplats får utveckla och demon­ strera dina kunskaper och färdigheter i redaktionell miljö Behörighet: Grundläggande behörighet samt avslutade högskolestudier om 90 hp, varav minst fortsättningsnivå i ett ämne, samt godkänt resultat på Lunds universitets antagningsprov för journalistik. Se hemsidan för mer information.

Kandidatprogram i kriminologi 180 hp Sociologiska institutionen Besöksadress: Paradisgatan 5 G, Lund Studievägledning: studievagledare@soc.lu.se, tel: 046-222 88 44 studievagledare@soclaw.lu.se, tel: 046-222 41 55 http://kriminologi.sam.lu.se

Är kriminalitet en livsstil? Hur fungerar kriminalvården?

Hur ser samspelet mellan sociala normer och rättsregler ut?

Kandidatprogrammet i kriminologi tar upp och diskuterar kriminologiska och rättssociologiska frågor. Du studerar kriminologiska teman som våld, brottsoffer och rädsla för brott, kriminella livsstilar, straff- och behandlingsinstitutio­ ner, poliser och polisväsendet. Utbildningen diskuterar också olika rättssociologiska frågor, till exempel hur normer och rättsregler fungerar i familjen, i skolan, på arbetsplatsen och i samhället. Du lär dig också varför nya lagar stiftas och om lagar får avsedda effekter. I utbildningen ingår både teore­

tiska och praktiska moment. En valbar praktikkurs syftar till att öka anställningsbarheten efter examen. Det finns även bra möjligheter till utlandsstudier inom ramen för program­ met. Utbildningen leder till en kandidatexamen i krimino­ logi med inriktning mot antingen sociologi/kriminologi eller rättssociologi.

Brott och straff är ett ständigt aktuellt ämne i samhälls­ debatten och utgör grunden för många yrken i vårt moder­ na samhälle. Genom utbildningen får du kompetens att arbeta med utredningar och utvärderingar med särskilt fokus på lag, rätt, brott och straff. Detta kan leda till arbe­ ten som handläggare, projektledare, utredare, sakkunnig ­eller säkerhetssamordnare. Tänkbara arbetsplatser kan vara: Kriminalvården, Polisväsendet, Tullverket, ­Migrationsverket, Brotts­förebyggande rådet eller privata säkerhetsföretag.

Med vidare utbildning kan man också forska inom det ­kriminologiska området.

Behörighet: Grundläggande behörighet + Matematik A, Samhällskunskap A eller Matematik 1a/1b/1c, Samhällskunskap 1b/1a1 + 1a2 (områdesbehörighet 5/A5). Se hemsidan för eventuella förändringar.

Kandidatprogram för personaloch arbetslivsfrågor 180 hp Sociologiska institutionen Besöksadress: Paradisgatan 5 G, Lund Studievägledning: studievagledare_pa@soc.lu.se 046-222 80 91 http://pa.sam.lu.se

Om du vill vara med och forma morgondagens arbetsliv är det treåriga kandidatprogrammet för personal- och arbets­ livsfrågor något för dig! Här utbildas du för att självständigt kunna arbeta med olika former av personal- och arbetslivs­ frågor. Under de tre första terminerna läser du sociologi, pedagogik, psykologi, arbetsrätt, personalekonomi och grundläggande forskningsmetodik. Därefter väljer du den inriktning du vill ha i din examen: arbetsmiljö (psykologi), arbetsrätt (handelsrätt), arbetsliv- och organisation (socio­ logi) eller personalutveckling (pedagogik). Kommande två terminer läser du kurser och skriver ditt examensarbete inom din valda inriktning. Du sätter ytterligare profil på din utbild­ ning genom att under en termin läsa kurser som du väljer helt fritt. Under den valfria terminen kan du också välja att studera utomlands genom Lunds universitet.

Förutom anställningar inom företag, förvaltningar och ­organisationer blir det allt vanligare att personalvetare job­ bar inom bemanningsföretag, fackliga organisationer och olika former av konsultverksamheter. Exempel på arbetsupp­ gifter är ledar-, personal- och organisations¬utveckling, för­ handlings- och utredningsverksamhet, personalsocialt arbete och rekrytering.

Behörighet: Grundläggande behörighet + Matematik A, Samhällskunskap A eller Matematik 1a/1b/1c, Samhällskunskap 1b/1a1 + 1a2 (områdesbehörighet 5/A5). Se hemsidan för eventuella förändringar.

samhällsvetenskap | Beteendevetenskap

Kandidatprogram i samhälls­ planering – urban och regional utveckling 180 hp Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi Besöksadress: Geocentrum byggnad I, Sölvegatan 10, Lund Studievägledning: studievagledare@keg.lu.se 046-222 84 17 www.keg.lu.se

Vill du vara med och planera en samhällsutbyggnad som tar hänsyn till både sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter? Sök då till vårt samhällsplanerarprogram. Globali­ sering, arbetslivets omvandling, en förändrad befolknings­ sammansättning både åldersmässigt och etniskt, miljöför­ störing och klimathot – alla är faktorer som gör att behovet av planerings­relevanta analyser ökar. En samhällsplanerare måste därför ha en bred kunskapsbas och förmåga att sam­ manställa kunskap från olika specialområden. Programmets kärna utgörs av fördjupningsämnena samhällsgeografi och sociologi. Det läggs särskilt stor vikt vid urbana och regionala förhållanden och hur planering i olika former kan hantera dessa. I utbildningen ingår ett stort inslag av övningar, fält­ studier och GIS-moment (GIS = geografiska informationssys­ tem) med direkt yrkesrelevans. Kontakter med potentiella arbetsgivare upprätthålls genom hela programmet.

Efter studierna blir du samhällsplanerare/samhällsanalyti­ ker och har en kompetens som är tydlig och direkt användbar på arbetsmarknaden. Flera arbetsgivare kommer att efter­ fråga din kompetens; kommuner, regionala aktörer, statliga myndigheter, EU-organ, men också intresseorganisationer inom näringsliv och fack samt privata konsultföretag med planeringsinriktning.

Behörighet: Grundläggande behörighet + Matematik A, Samhällskunskap A eller Matematik 1a/1b/1c, Samhällskunskap 1b/1a1 + 1a2 (områdesbehörighet 5/A5). Se hemsidan för eventuella förändringar.

Kandidatprogram i Service Management 180 hp Institutionen för Service Management Campus Helsingborg Besöksadress: Universitetsplatsen 2, Helsingborg Studievägledning: studievagledning@ism.lu.se 042-35 65 77 www.ism.lu.se

Detta är utbildningen för dig som vill arbeta med att leda, utveckla och organisera verksamheter där kundrelationer och servicemöten är centrala. Service Management är ett tvärvetenskapligt ämne som ger dig bred kunskap om orga­ nisation, ekonomi, marknadsföring och ledning av företag och organisationer. Programmet är utvecklat i nära sam­ arbete med institutionens partnerföretag och organisatio­ ner. Hos oss får du teori kombinerat med branschkunskap

och du lär dig analysera innehållet utifrån sociala, kulturella och miljörelaterade perspektiv. Undervisningen är uppbyggd på bland annat föreläsningar, gästföreläsningar, grupparbe­ ten, workshops, case och PBL (problembaserat lärande).

När du söker till kandidatprogrammet i Service Manage­ ment väljer du vilken inriktning du vill specialisera dig inom: Health, Hotell & Restaurant, Retail eller Tourism. Varje läsår består av fyra kurser där en kurs är inriktningsspecifik och övriga tre kurser läses gemensamt. Även de gemensamma kurserna innehåller inslag med olika branschperspektiv.

Under utbildningens senare del finns möjlighet till utlands­ studier.

Behörighet: För samtliga inriktningar gäller grundläggande behörighet samt Matematik C/3b/3c och Samhällskunskap A/1b eller motsvarande (områdesbehörighet 4/A4). Se hemsidan för eventuella förändringar.

Health Management Inriktningen Health Management ger dig färdigheter i att planera, driva, effektivisera och utveckla verksamheter med fokus på hälsa. På de inriktningsspecifika kurserna kommer du bl a att studera ledarskap och organisering av hälso­ arbete och ekonomi med särskilt fokus på de speciella krav som före­t ag och organisationer inom branscher för hälsa efter­frågar. Du lär dig också att analysera och utveckla nya affärsidéer för såväl den traditionella hälso- och sjukvården men också för fitness- och wellnessorienterade verksamheter.

Efter utbildningen kan du arbeta t.ex. som verksamhets­ ansvarig, konsult inom Human Resource, ekonom/controller inom socialtjänst, projektledare, hälsoutvecklare, platschef eller andra befattningar inom hälso- och sjukvårdsbranschen.

Hotel & Restaurant Management På inriktningen Hotel & Restaurant Management blir du väl insatt i hur branschen fungerar när det gäller kundrelationer, organisationsstrukturer, personalledning och företagens roll i samhället. På de inriktningsspecifika kurserna lär du dig ar­ beta kreativt med konceptutveckling och upplevelsedesign, du får en inblick i måltidsproduktion, distribution och kvali­ tetsaspekter samt grundläggande kunskap i arbetsrätt.

Efter utbildningen kan du arbeta som t.ex. receptions­ chef, restaurangchef, driftansvarig, inköpsansvarig, mark­ nadsförare, entreprenör eller andra ledarbefattningar inom branschen.

Retail Management Inriktningen Retail Management ger dig färdigheter att ­organisera, driva och utveckla företag och ­organisationer inom detaljhandeln. Detaljhandeln är en av de största ­näringsgrenarna i landet och innefattar allt från mode och inredning till hemelektronik och dagligvaror. På de inrikt­ ningsspecifika kurserna får du kunskap om utformning, ut­ veckling, sortiment och upplevelser i butiken samt om logistik, butikslokalisering och relationer inom detaljhandeln.

Efter utbildningen kan du arbeta som t.ex. marknadsfö­ rare, projektledare, butikschef, inköpare konsult, controller eller andra befattningar inom serviceintensiva företag.

69

70

samhällsvetenskap | Beteendevetenskap

Tourism Management Inriktningen Tourism Management riktar sig till dig som vill ha världen som arbetsfält och som gärna arbetar med värd­ skap, ledarskap och har ett intresse för besöksnäringen. På de inriktningsspecifika kurserna får du kunskap om hur man utvecklar hållbara destinationer, hur turistnäringens nätverk och relationer samverkar, hur upplevelser, konsumtion och drivkrafter hänger samman samt hur framgångsrikt entre­ prenörskap skapas.

Efter utbildningen kan du arbeta som t.ex. turistchef, konsult inom destinationsutveckling, Operations Manager, Travel Consultant, Travel Manager eller andra befattningar inom rese- och besöksnäringen eller inom mötesbranschen.

Kandidatprogram i Logistics Service Management 180 hp Institutionen för Service Management Campus Helsingborg Besöksadress: Universitetsplatsen 2, Helsingborg Studievägledning: studievagledning@ism.lu.se 042-35 66 22 www.ism.lu.se/logistics

Detta är programmet för dig som är intresserad av produkt­ utveckling och styrning av logistikflöden. Du får lära dig att utveckla innovativa och kostnadseffektiva lösningar som sät­ ter kunden och service i centrum. Utbildningen verkar nära företag och organisationer och under din studietid utvecklar du en ”verktygslåda” bestående av olika logistikmetoder och modeller för att kunna förbättra logistiksystem, service­ lösningar och lönsamhet. Under utbildningens senare del finns möjlighet till utlandsstudier.

Det finns ett växande behov av logistiker på arbetsmark­ naden och utbildningen riktar sig till dig som vill arbeta operationellt, taktiskt och strategiskt med logistik. Efter avslutad utbildning kan du arbeta som t.ex. logistikchef, projektledare, informatör, inköpare, distributionsansvarig, platschef eller andra befattningar inom logistik, varuflöden och transportekonomi.

Behörighet: Grundläggande behörighet samt Matematik C/3b/3c, Samhällskunskap A/1b eller motsvarande (områdesbehörighet 4/A4).

Se hemsidan för eventuella förändringar.

Kandidatprogram i strategisk kommunikation 180 hp Institutionen för strategisk kommunikation Campus Helsingborg Besöksadress: Universitetsplatsen 2, Helsingborg Studievägledning: studievagledare@isk.lu.se 042-35 66 59 www.isk.lu.se

Är du intresserad av utveckla förmågan att förmedla bud­ skap genom text och bild? Vill du utveckla organisationers varumärke och relationer till olika målgrupper? Vill du jobba med den interna kommunikationen på ett företag eller en organisation? Då är kandidatprogrammet i strategisk kommunikation något för dig. Under utbildningen, som är Sveriges första i sitt slag, får du utveckla din förmåga att kommunicera över kulturella och sociala gränser – något som efterfrågas allt mer i dagens globaliserade kunskaps­ samhälle. Målet med utbildningen är att du ska bli en kritiskt tänkande och samtidigt kompetent kommunikatör. Till skillnad från mer traditionella informatörsutbildningar så ger programmet i strategisk kommunikation dels en bredare kompetens (mot marknadskommunikation), dels en mer praktisk kompetens (med produktionsmoment).

Du tränas i såväl retorik och praktisk svenska som visuell kommunikation. Under utbildningen kopplas teoretiska kunskaper inom områdena marknadskommunikation, public relations och internkommunikation till yrkeslivet. Detta görs bland annat genom en praktikperiod och gästföreläsare från näringslivet. Genom utbildningen får du ett helhetsperspek­ tiv på organisationers kommunikationsbehov och du möter lärare från flera ämnen såsom företagsekonomi och retorik.

Du ges dessutom möjlighet att skapa en unik profil på din utbilning genom en utbytestermin utomlands eller valbar termin på annat lärosäte. Efter utbildningen kan du arbeta som till exempel kommunikatör, informatör, marknadskom­ munikatör och webbredaktör inom både privata och offent­ liga organisationer.

Behörighet: Grundläggande behörighet + Engelska B, Matematik B, Samhällskunskap A eller Engelska 6, Matematik 2a/2b/2c, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet 4/A4). Se hemsidan för eventuella förändringar.

samhällsvetenskap | Beteendevetenskap

Kandidatprogram i strategisk kommunikation och digitala medier 180 hp Institutionen för strategisk kommunikation Campus Helsingborg Besöksadress: Universitetsplatsen 2, Helsingborg Studievägledning: studievagledare@isk.lu.se 042-35 66 59 www.isk.lu.se

Vill du arbeta som kommunikatör med både traditionella och nya medier? Kan du se dig själv som projektledare för internetbaserade kommunikationsprojekt? Vill du arbeta med helhetslösningar som omfattar både kommunikativa och tekniska aspekter? Då ska du läsa vår tvärvetenskapliga kandidatutbildning Strategisk kommunikation och digitala medier. På programmet förenas den strategiska kommu­ nikationens samhälleliga och sociala aspekter med kurser i system­vetenskap som bland annat behandlar program­ mering, utvecklingsmetoder och interaktionsdesign.

Organisationsperspektivet löper som en röd tråd genom hela utbildningen som är väl anpassad mot dagens behov i näringslivet. Programmet kopplar samman ämnena public relations, marknadskommunikation och internkommunika­ tion med studier av informations- och kommunikationstek­ nologi. Denna kombination av ämnen ger en kompetens som efterfrågas allt mer av både organisationer och företag.

Under utbildningen ägnar du dig både åt teoretiska studier och praktiska övningar. Programmet innehåller också en praktikperiod och det ger möjligheter till utlandsstudier.

Efter utbildningen kan du arbeta på företags och organi­ sationers kommunikationsavdelningar eller ingå i projekt­ organisationer och utvecklingsteam. Du kommer att kunna arbeta både praktiskt och strategiskt med kommunikations­ planering, digitala medier, internetstrategier samt risk-, kravoch kvalitetsanalyser. Utbildningen förbereder också för fortsatta studier på avancerad nivå.

Behörighet: Grundläggande behörighet + Engelska B, Matematik B, Samhällskunskap A eller Engelska 6, Matematik 2a/2b/2c, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet 4/A4). Se hemsidan för eventuella förändringar.

Kandidatprogram i utvecklingsstudier 180 hp Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi Besöksadress: Geocentrum byggnad I, Sölvegatan 10, Lund Studievägledning: bids@keg.lu.se 046-222 44 17 www.keg.lu.se

Varför är vissa delar av världen utvecklade och andra inte?

Hur kan en miljard människor leva i fattigdom samtidigt som andra lever i överflöd? Om dessa frågor låter intressanta, då är utvecklingsstudier något för dig! Genom ett samarbete mellan fyra olika ämnen – ekonomisk historia, samhällsgeo­ grafi, sociologi och statsvetenskap – skapar programmet en internationell miljö där utvecklingsproblematik studeras från flera olika perspektiv. Programmet erbjuder också särskilda

kurser för fördjupning inom de olika ämnena. Undervisningen sker främst på engelska.

I denna utbildning kombineras den långa erfarenheten av utvecklingsstudier som finns vid Lunds universitet med en praktisk inriktning. Du får en möjlighet att komma i kontakt med u-landsproblematiken och utvecklingsarbetets ­vardag redan under utbildningen. Praktikplatser under tredje året öppnar också dörrar till framtida jobb. Utbildningen riktar sig mot en bred arbetsmarknad – internationellt och i ­Sverige, inom den privata och offentliga sektorn – med utveckling som den gemensamma nämnaren, till exempel i bistånd, företagsansvar och policy-arbete.

Behörighet: Grundläggande behörighet + Historia A, Samhällskunskap A eller Historia 1b/1a1+1a2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdes­ behörighet 1/A1). Se hemsidan för eventuella förändringar.

Politices kandidatprogrammet 180 hp Statsvetenskapliga institutionen Besöksadress: se hemsida Studievägledning: studievagledare@svet.lu.se 046-222 89 50 www.svet.lu.se

Politices kandidatprogrammet är utbildningen som fokuse­ rar på analyser av politiska och ekonomiska händelser på olika nivåer i samhället – alltifrån det lokala till det globala.

Samspelet mellan ekonomi och politik betonas, tillsammans med politiska och ekonomiska analyser av statens och den offent­liga sektorns roll i samhället. Den starka gränsen mel­ lan offentlig och privat har på senare år alltmer luckrats upp.

Detsamma gäller skärningspunkten mellan nationella och internationella frågor. Kunskaper om sådana samhällsföränd­ ringars bakgrund, karaktär och konsekvenser utgör grunden i programmets inriktning.

Programmet omfattar totalt tre år och byggs upp kring ämnena statsvetenskap, nationalekonomi, ­s amhällsgeografi, företagsekonomi, handelsrätt och statistik. För att nå en politices kandidatexamen ska du ha fördjupat dig med 90hp inom något av ämnena nationalekonomi, statsveten­ skap eller samhällsgeografi. Du ska också ha gjort ett större självständigt arbete. Genom utbildningen får du kunskaper inom breda och forskningsmässigt väl förankrade fält. Du tränar din analytiska förmåga genom praktiska moment som muntliga presentationer, eget forskningsarbete och uppsats­ skrivande.

Personer som läst politices kandidatprogrammet arbetar bland annat som handläggare, analytiker, konsulter, kommu­ nikatörer, projektledare, diplomater, journalister och i olika typer av ledningsfunktioner. Programmet ger också en bra grund för programstudier på avancerad nivå.

Behörighet: Grundläggande behörighet + Engelska B, Matematik C, Samhällskunskap A eller Engelska 6, Matematik 3b/3c, Samhällskunskap 1b/1a1 + 1a2 (områdesbehörighet 4/A4). Se hemsidan för eventuella förändringar.

71

72

samhällsvetenskap | Beteendevetenskap

Psykologprogrammet

Socionomprogrammet

300 hp

210 hp

Institutionen för psykologi Besöksadress: Paradisgatan 5 O och 5 P, Lund Studievägledning: studievagledare_PSP@psy.lu.se 046-222 91 22 www.psy.lu.se

Socialhögskolan Besöksadress: Bredgatan 13, Lund Studievägledning: studievagledare@soch.lu.se 046-222 94 31 www.soch.lu.se

Psykologer arbetar med att förbättra människors livsvillkor genom olika utvecklings- och förändringsprocesser för indi­ vider, grupper, organisationer och miljöer. Psykologer finns bland annat inom sjukvård, skola och förskola, barnhälso­ vård, arbetsmarknadsverket och arbetslivets organisationer.

Många har egen praktik eller är privatanställda. Arbetsmeto­ derna varierar och omfattar bedömning, behandling, organi­ sationsutveckling, handledning, förebyggande och pedago­ giskt arbete samt utvärdering.

Psykologprogrammet är en femårig yrkesutbildning som leder till psykologexamen (Master of Science in Psychology). För att bli legitimerad psykolog krävs därefter ett års praktik under handledning.

Utbildningen präglas av samspel mellan teori och praktik med varierande undervisningsformer, färdighetsträning och laborativa inslag. Människan studeras ur biologiskt och kognitivt perspektiv, livsloppsperspektiv och socialt och kul­ turellt perspektiv. Vidare ingår psykologpraktik, kunskaper om psykopatologi, grundläggande psykoterapiutbildning där psykodynamisk och kognitiv inriktning ingår, psykologarbete i grupper och organisationer samt vetenskapligt arbete som inkluderar en psykologexamensuppsats med möjligheter till olika ämnesval. Behovet av psykologinsatser är ständigt väx­ ande i ett samhälle med stora förändrings- och kompetens­ krav, kulturell mångfald och ökade ambitioner att främja den enskilde individens psykiska hälsa och livskvalitet.

Socionomprogrammet vid Lunds universitet är en av Sveriges ledande socionomutbildningar och ges i både Lund och på Campus Helsingborg.

Programmet leder till en yrkesexamen som ger dig möjlig­ het att arbeta med många olika arbetsuppgifter inom kom­ munal, statlig, privat eller frivillig verksamhet. Socionomer arbetar exempelvis som socialsekreterare, biståndsbedömare eller arbetsledare inom bland annat äldre- och handikapp­ omsorg, som kuratorer vid sjukhus och skolor eller inom kriminalvården. Många arbetar med barn och ungdomar, personer med missbruk- och beroendeproblem och (efter påbyggnadsutbildning) som familjerådgivare eller psyko­ terapeuter.

Socionomprogrammet kännetecknas av samspel och växel­verkan mellan teori och praktik, inklusive övningar i kommunikation och bemötande samt handledd socionom­ praktik.

Socialhögskolan har ett väl utbyggt samarbete med uni­ versitet och högskolor över hela världen. Varje termin gör allt fler studenter sin socionompraktik utomlands. Forskning och aktuella forskningsrön utgör en naturlig och integrerad del av undervisningsmiljön. Yrkesverksamma socionomer och brukar-/frivilligorganisationer medverkar på alla nivåer.

Socionomprogrammet är på 3,5 år och leder till en socio­ nomexamen. Redan efter 3 år finns det möjlighet att även ta ut en kandidatexamen i socialt arbete. Vill du fortsätta dina studier efter examen så finns möjlighet till både master- och doktorsexamen i socialt arbete.

Behörighet: Grundläggande samt Matematik B, Samhällskunskap A eller Matematik 2a/2b/2c, Samhällskunskap 1b/1a1 + 1a2 (områdesbehörighet 5/A5). Se hemsidan för eventuella förändringar.

Behörighet: Grundläggande behörighet + Matematik B, Samhällskunskap A eller Matematik 2a/2b/2c, Samhällskunskap 1b/1a1 + 1a2 (områdesbehörighet 5/A5). Se hemsidan för eventuella förändringar.

samhällsvetenskap | Beteendevetenskap

Ämnen

Geografi

Freds- och konfliktvetenskap

Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi Besöksadress: Geocentrum byggnad I, Sölvegatan 10, Lund Studievägledning: studievagledare@keg.lu.se 046-222 84 17 www.keg.lu.se

Statsvetenskapliga institutionen Besöksadress: se hemsida Studievägledning: studievagledare@svet.lu.se 046-222 89 50 www.freds.lu.se

Ämnet freds- och konfliktvetenskap vänder sig till dig som är intresserad av olika perspektiv på krig, konflikthantering och fredsbyggande. Du lär dig analysera konflikters ursprung och förlopp och ställa dem i relation till moderna krig som ofta handlar om identitetskonflikter och om hur stater ska organiseras. Faktorer som etnicitet, naturresurser, genus och religion spelar till exempel ofta en viktig roll i utvecklingen av konflikter. En central fråga inom ämnet är hur det inter­ nationella samfundet ska agera vid humanitära katastrofer.

Konfliktlösning diskuteras ingående med utgångspunkt i diplomati, förhandling och medling. Olika typer av konflikt­ förebyggande åtgärder, demokratiserings- och försonings­ processer studeras.

Freds- och konfliktvetenskap är ett flervetenskapligt ämne som söker olika perspektiv på krig, ­konflikthantering och fredsbyggande. Forskar- och lärarlaget består av stats­ vetare, historiker, folkrättsjurister, socialantropologer, under­rättelseanalytiker och ekonomisk historiker. Studier i freds- och konfliktvetenskap är en bra grund för självständigt utredande arbete vid privata och offentliga organisationer (både på nationell och internationell nivå).

Behörighet: Grundläggande behörighet + Engelska B, Samhällskunskap A eller English 6, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet 6/ A6). Se hemsidan för förkunskapskrav till andra kurser i ämnet och eventuella förändringar.

Genusvetenskap Genusvetenskapliga institutionen Besöksadress: Allhelgona kyrkogata 14 M, Lund Studievägledning: studievagledare@genus.lu.se 046-222 08 01 www.genus.lu.se

I dagens svenska samhälle ska enligt lagen alla individer ha rätt att verka på lika villkor – oavsett kön, könsuttryck, etnicitet, religion, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder. Genusvetenskapen betonar sammankopplingen mel­ lan genus, etnicitet, klass och sexualitet. Du lär dig att göra komplexa och nyanserade analyser av dagens samhälle, både ur ett nationellt och ett globalt perspektiv. Detta fokus på att förstå olika mönster och maktstrukturer relaterade till kön ger dig en bra utgångspunkt för att arbeta med dessa frågor inom arbetslivets olika delar. Genusvetenskap kan studeras upp till 90 hp på grundnivå och från 90 till 120 hp på avancerad nivå.

Behörighet: Grundläggande behörighet. Se hemsidan för förkunskapskrav till andra kurser i ämnet och eventuella förändringar.

I geografi studerar man hur natur och samhälle samspelar med varandra. Miljön står i centrum och kurserna i geografi ger kunskaper om hur naturbetingade processer påverkar vår livsmiljö och vilken roll människan spelar i dessa förändringar.

Du får träna förmågan att analysera förändringar i landska­ pet för att förstå landskapet både som resursbas och som en mänsklig livsmiljö. Fokus ligger bland annat på klimatets betydelse och hur landformer bildas och förändras. ­Problem som uppstår vid olika landskapsutnyttjanden studeras glo­ balt och regionalt, liksom vilken betydelse landskapet har för kultur och miljö. Ämnet behandlar också hur tekniska, ekonomiska och politiska drivkrafter påverkar handel, flytt­ ningar, transporter, sysselsättning och levnadsvillkor i olika områden och där skapar utveckling och regional framgång respektive tillbakagång.

De som har studerat geografi arbetar bland annat som lärare i geografi, samt med kultur- och naturmiljöplanering, utvecklingsfrågor och omvärldsanalys.

Behörighet: Grundläggande behörighet. Se hemsidan för förkunskapskrav till andra kurser i ämnet och eventuella förändringar.

Geografiska informationssystem (GIS) Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi Besöksadress: Geocentrum byggnad I, Sölvegatan 10, Lund Studievägledning: studievagledare@keg.lu.se 046-222 84 17 www.keg.lu.se

Var hittar jag den bästa platsen där jag kan öppna en affär?

Hur sätter man ihop en tydlig och informativ karta? GIS står för ”Geografiska informationssystem” och innebär digital kartbehandling och rumslig analys med hjälp av kraftfulla datorprogram. GIS har blivit ett allt vanligare verktyg, inte bara inom geografiämnet utan också inom andra ­områden.

Det används inom samhällsplanering och i kommersiell verksamhet. Det finns GIS-kurser både för studenter med förkunskaper i samhällsgeografi och för andra som vill kunna tillämpa GIS inom ett specialområde. Kurserna är praktiskt orienterade, med ett stort antal övningar du lär dig ”hands on”-kunskaper genom de vanligaste GIS-programmen. I GISkurserna får du använda tekniken på ett eget problemområ­ de – det kan till exempel vara ett uppdrag för en verksamhet eller material för uppsatser och examensarbeten.

Behörighet: Grundläggande behörighet. Se hemsidan för förkunskapskrav till andra kurser i ämnet och eventuella förändringar.

73

74

samhällsvetenskap | Beteendevetenskap

Humanekologi

Pedagogik

Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi Besöksadress: Geocentrum byggnad I, Sölvegatan 10, Lund Studievägledning: studievagledare@hek.lu.se 046-222 84 17 www.keg.lu.se

Sociologiska institutionen Besöksadress: Paradisgatan 5 G, Lund Studievägledning: studievagledare@soc.lu.se 046-222 88 77 www.soc.lu.se

En humanekolog studerar förhållandet mellan människa och natur i olika kulturer, tidsperioder och sociala sammanhang.

Genom studier i ämnet lär du dig att tänka tvärvetenskapligt kring vår tids största utmaningar – exempelvis klimatföränd­ ringar, hållbar energiförsörjning och globala orättvisor. En grundläggande fråga är hur människors kulturella föreställ­ ningar om naturen påverkar och påverkas av deras samhälle och försörjningssätt. För att nå en helhetsbild krävs ett inte­ grerat synsätt som överskrider gränserna mellan humaniora, samhällsvetenskap, naturvetenskap och teknik. Ämnet kan utgöra huvudområde i en kandidat-, magister-, samt en mas­ terexamen och kan även läsas på forskarnivå. Humanekologi är ett idealiskt ämne för dig som vill kunna se din yrkesinrikt­ ning i ett större sammanhang, vare sig du exempelvis vill arbeta med undervisning, journalistik, forskning, miljövård eller biståndsarbete.

Vad behöver vi lära oss idag för att kunna möta morgon­ dagens kunskapsbehov? Vilka är de bästa förutsättningarna för lärande och kunskapsutveckling – för olika individer och olika grupper och i olika sammanhang? Hur kan man för­ ändra en arbetsorganisation med hjälp av utbildning? Vad betyder det mångkulturella samhället för barns och ungdo­ mars utveckling? Kan man lära sig att bli en bra chef? Varför ska man utvärdera utbildningsinsatser – och hur gör man egentligen? Kunskaper i pedagogik är viktiga på nästan alla områden i arbetslivet, till exempel. i all form av utbildning, i offentlig förvaltning, näringsliv och i ideella organisationer.

Pedagoger arbetar också med organisations- och kompetens­ utvecklingsfrågor, såväl i Sverige som internationellt. Andra arbetsuppgifter för pedagoger finns på så skiftande områ­ den som folkbildning, vård och omsorg, media och reklam och läromedelsproduktion. Du kan läsa pedagogik upp till såväl kandidat- som magister- och masterexamen.

Behörighet: Grundläggande behörighet. Se hemsidan för förkunskapskrav till andra kurser i ämnet och eventuella förändringar.

Medie- och kommunikations­ vetenskap Institutionen för kommunikation och medier Besöksadress: Språk- och Litteraturcentrum, Helgonabacken 12, Lund Studievägledning: studievagledare@kom.lu.se 046-222 40 51 www.kom.lu.se

Medie- och kommunikationsvetenskap i Lund är ämnet för dig som inte bara vill betrakta din omvärld utan gillar att vet­ girigt kasta dig in både stora och små frågeställningar!

Hit söker du som vill tänka självständigt och som med hjälp av analytiska verktyg vill lära dig att använda och utveckla dina egna förmågor. Hos oss får du fundera över medie- och kommunikationsfrågor utifrån alla möjliga infalls­ vinklar: vilka konsekvenser har till exempel mediernas utbud för politiken, för demokratin och för människors vardagliga liv? Hur påverkar medierna oss och vem påverkar medierna?

Vilken roll spelar företag och offentliga organisationers kom­ munikation i samhället? Och hur fungerar kommunikation inom organisationerna? Vi grundlägger kunskap och analyse­ rar utifrån både traditionella teorier och nya tankegångar.

Som du säkert förstått vid det här laget så är vi ­genuint ämnesinriktade och du kan läsa kurser ända upp till en master­examen. Vi har dessutom forskarutbildning i ämnet.

För dig som vill få med ytterligare praktiska verktyg innan du ger dig ut i yrkeslivet finns det också möjlighet att göra prak­ tik inom medie- och kommunikationsbranschen.

Behörighet: Grundläggande behörighet + Matematik A, Samhällskunskap A eller Matematik 1a/1b/1c, Samhällskunskap 1b/1a1 + 1a2 (områdesbehörighet 5/A5). Se hemsidan för förkunskapskrav till andra kurser i ämnet och eventuella förändringar.

Behörighet: Grundläggande behörighet + Matematik A, Samhällskunskap A eller Matematik 1a/1b/1c, Samhällskunskap 1b/1a1 + 1a2 (områdesbehörighet 5/A5). Se hemsidan för förkunskapskrav till andra kurser i ämnet och eventuella förändringar.

Psykologi Institutionen för psykologi Besöksadress: Paradisgatan 5 O och 5 P, Lund Studievägledning: studievagledare_fk@psy.lu.se 046-222 87 54 eller 046-222 80 91 www.psy.lu.se

Hur utvecklas människan psykiskt från vår barndom tills vi blir gamla? Varför minns vi och varför glömmer vi? Hur beter sig människor i grupp? Hur påverkar vi varandra? Vad avgör en individs välmående på en arbetsplats? Vilka funktioner i hjärnan ligger bakom vårt tänkande och upplevelser? Psy­ kologi är vetenskapen om beteenden och upplevelser och ämnet sätter människan i centrum. Kunskaper i ämnet är användbara och viktiga inom många verksamhetsområden.

Genom att kombinera psykologi med andra ämnen, exempel­ vis företagsekonomi, statsvetenskap, pedagogik, sociologi, juridik eller språk, kan du skräddarsy din egen utbildning beroende på den inriktning du sedan vill ta i arbetslivet.

Efter avslutade studier på fristående kurser i psykologi kan du arbeta inom en rad olika områden såsom personalarbete, information/ kommunikation, fritid/rekreation, vård och behandling, vägledning, undervisning, forskning och utred­ ning. För att bli legitimerad psykolog krävs dock att du läser psykologprogrammet Behörighet: Grundläggande behörighet + Matematik A, Samhällskunskap A eller Matematik 1a/1b/1c, Samhällskunskap 1b/1a1 + 1a2 (områdesbehörighet 5/A5). Se hemsidan för förkunskapskrav till andra kurser i ämnet och eventuella förändringar.

samhällsvetenskap | Beteendevetenskap

Rättssociologi

Socialantropologi

Rättssociologiska enheten Besöksadress: Allhelgona Kyrkogata 14 M, Lund Studievägledning: studievagledare@soclaw.lu.se 046-222 41 55 www.soclaw.lu.se

Sociologiska institutionen Besöksadress: Paradisgatan 5 G, Lund Studievägledning: studievagledare@soc.lu.se 046-222 88 77 www.soc.lu.se

Inom rättssociologi intresserar vi oss för normers och rätts­ reglers funktion i samhället.

Vi studerar till exempel vilka förhållanden i samhället som leder till att nya lagar stiftas eller att nuvarande lagar för­ ändras. Genom rättssociologi får du en förståelse för rättens möjligheter och begränsningar och även rättens beroende av det omgivande samhället. Du får också lära dig att utreda, utvärdera och vetenskapligt analysera sociala normer och rättsregler. Du kan läsa rättssociologi på både grund- och av­ ancerad nivå. Studenter som har avlagt en examen med rätts­ sociologi som fördjupning arbetar bland annat som utredare, utvärderare eller handläggare inom statlig eller offentlig sektor eller inom EU. Studenter som har läst rättssociologi och har avlagt en examen i juridik arbetar till exempel inom utredande och handläggande tjänster inom Migrations- och Kriminalvårdsverket, på Skatte- och Polismyndigheten eller på Socialstyrelsen.

I socialantropologi studeras människans samhälle, kultur och religion. Exempel på aktuella frågor är mångfald och inte­ gration i dagens samhälle, olika synsätt på hälsa och ohälsa, globalisering, etnicitet, konflikter och sociala identiteter.

Antropologer beger sig oftast ut i fält, det vill säga vistas en längre tid hos den befolkningsgrupp som studeras – det kan röra sig om samer eller indianer, likaväl som invånarna i ett villasamhälle eller i en förort. Antropologer ställer män­ niskors vardag i förhållande till fenomen som globalisering och ekonomiska upp- och nergångar. Arbetssättet sammanfal­ ler ibland med sociologernas, historikernas och ekonomernas.

Personer med examen i socialantropologi arbetar bland annat med forskning, information, utredning, utbildning och administration i biståndsorganisationer, FN, inom statliga myndigheter och utbildningsväsendet. Med socialantropo­ logisk bakgrund kan man även söka sig till museer och kultur­ journalistik.

Behörighet: Grundläggande behörighet. Se hemsidan för förkunskapskrav till andra kurser i ämnet och eventuella förändringar.

Behörighet: Grundläggande behörighet. Se hemsidan för förkunskapskrav till andra kurser i ämnet och eventuella förändringar.

Samhällsgeografi

Socialt arbete

Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi Besöksadress: Geocentrum byggnad I, Sölvegatan 10, Lund Studievägledning: studievagledare@keg.lu.se 046-222 84 17 www.keg.lu.se

Socialhögskolan Besöksadress: Bredgatan 13, Lund Studievägledning: studievagledare@soch.lu.se 046-222 94 31 www.soch.lu.se

Samhällsgeografin ställer frågor om hur människan påverkar och organiserar sin omvärld och varför det ser olika ut på olika platser. Varför ser städer ut som de gör? Hur förändras landskapet och vad beror det på? Hur påverkar globalise­ ringen människor i olika länder, regioner eller företag? Var etablerar sig nya och innovativa företag och varför just där?

Varför blir en region ekonomiskt framgångsrik? Samhälls­ geografi ger också insikter i samhällsplanering på olika nivåer.

I och med att samhällsgeografi omfattar många olika ämnen får du en bra grundläggande omvärldskunskap som passar utmärkt att kombinera med andra universitetsämnen som till exempel statsvetenskap, nationalekonomi, sociologi eller etnologi.

Personer som har samhällsgeografi som fördjupnings­ ämne arbetar bland annat med samhällsplanering, omvärlds­ analys, utredning, utbildning, handläggning, miljöarbete, resurshushållning, u-landsarbete och forskning.

Även i en välfärdsstat som Sverige finns det människor med problem som orsakats av personliga eller samhälleliga om­ ständigheter. Det kan röra sig om hemlöshet, fattigdom och en rad andra sociala problem. Socialt arbete har en lång his­ toria. Arbetet medför ofta direktkontakt med människor och grupper som behöver hjälp men det finns också en strävan att påverka strukturella faktorer som orsakar problemen.

Forskning om sociala problem, dess orsaker, karaktär och utbredning är viktig för ämnet. Socialhögskolan har en av de äldsta forskningsavdelningarna i socialt arbete i Sverige med många erkända forskare. Du kan läsa kurser i socialt arbete på både grund- och avancerad nivå. För att få en socionomexamen måste du dock vara antagen till socionomprogrammet.

Behörighet: Grundläggande behörighet + Matematik B, Samhällskunskap A eller Matematik 2a/2b/2c, Samhällskunskap 1b/1a1 + 1a2 (områdesbehörighet 5/A5). Se hemsidan för förkunskapskrav till andra kurser i ämnet och eventuella förändringar.

Behörighet: Grundläggande behörighet för inledande kurs på grundnivå. Se hemsidan för förkunskapskrav till andra kurser i ämnet och eventuella förändringar.

75

76

samhällsvetenskap | Beteendevetenskap

Sociologi Sociologiska institutionen Besöksadress: Paradisgatan 5 G, Lund Studievägledning: studievagledare@soc.lu.se 046-222 88 77 www.soc.lu.se

I stort sett allt som handlar om mänskliga relationer och samhället kan rymmas inom sociologin – både det som sker nära i tid och rum och det som sker i andra kulturer och i andra delar av världen. Som sociologistudent lär du dig att se världen med nya ögon. Du lär dig att undersöka och utreda, att kritiskt granska, analysera och att skapa underlag för förändringsarbete. Ämnet diskuterar bland annat frågor om identitet, del­ tagande, gemenskap, marginalisering och makt. Man studerar och analyserar samhällskonflikter, kriminella beteenden, orättvisor, ungdomskulturer, familjeliv och mycket annat.

En utbildning som inkluderar sociologi utgör en bra bas för många yrken och arbetsområden. Du kan exempelvis arbeta med utredning och utvärdering, information, marknads­ föring, journalistik, organisationsutveckling, personalfrågor, biståndsarbete, forskning, inom kriminalvården eller inom den sociala sektorn.

Behörighet: Grundläggande behörighet + Matematik A, Samhällskunskap A eller Matematik 1a/1b/1c, Samhällskunskap 1b/1a1 + 1a2 (områdesbehörighet 5/A5). Se hemsidan för förkunskapskrav till andra kurser i ämnet och eventuella förändringar.

Statsvetenskap Statsvetenskapliga institutionen Besöksadress: se hemsida Studievägledning: studievagledare@svet.lu.se 046-222 89 50 www.svet.lu.se

När du läser statsvetenskap lär du dig att kunna analysera politiska händelser i en föränderlig värld. Politiskt besluts­ fattande på olika nivåer – lokalt, regionalt, nationellt och internationellt – har blivit mer sammanflätat och kopp­ lingen mellan till exempel politik och ekonomi har blivit allt tydligare. Denna utveckling lyfts fram i kurserna. Klassiska frågor om makt, demokrati, konflikt och samverkan är de viktigaste utgångspunkterna för statsvetenskaplig analys av politik. I kurserna lär du dig om bland annat politiska idéer, styrelseskicket i olika politiska system, partier och andra organisationer, massmedia och politisk opinionsbildning och förvaltningspolitik. Inom området internationell politik studeras utvecklingen från ett internationellt system byggt på självständiga länders relationer till ett system präglat av ömsesidigt beroende i en globaliserad värld.

Efter den inledande grundkursen har du stor frihet att välja fördjupning efter ditt intresse – det finns flera olika in­ riktningar att välja mellan. Gemensamt för alla är att de ger dig kunskapen att självständigt och kritiskt kunna analysera politiska företeelser. Omfattande uppsats- och examens­ arbeten ingår i utbildningen. Förutom allmänna kurser i ämnet finns det också internetbaserade kurser på halvfart.

Med statsvetenskap som fördjupningsämne kan du bland an­ nat arbeta som handläggare, analytiker, konsult, kommuni­ katör, projektledare, diplomat, journalist och i olika typer av ledningsfunktioner.

Behörighet: Grundläggande behörighet + Engelska B, Samhällskunskap A eller English 6, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet 6/ A6). Se hemsidan för förkunskapskrav till andra kurser i ämnet och eventuella förändringar.

Strategisk kommunikation Institutionen för strategisk kommunikation Campus Helsingborg Box 882, 251 08 Helsingborg Besöksadress: Universitetsplatsen 2 Studievägledning: studievagledare@isk.lu.se 042-35 66 59 www.isk.lu.se

På Institutionen för strategisk kommunikation utbildas blivande kommunikatörer, marknadskommunikatörer, PRkonsulter och kommunikationsstrateger. Inom strategisk kommunikation studeras de formella och informella kom­ munikationsinsatser som en organisation gör för att uppnå ett visst mål. Det kan handla om allt från marknadsföring och relationsstärkande kommunikation med externa grupper, till hur ett företags interna kommunikation påverkar en verk­ samhet. Strategisk kommunikation, som är ett ungt akade­ miskt ämne på frammarsch, bygger på insikten att organi­ sationers kommunikation inte går att separera i intern och extern kommunikation; de påverkar varandra. Exempelvis finns det ett ömsesidigt förhållande mellan en organisations varumärke och dess identitet som organisation. Ska organisa­ tioners kommunikation förstås behövs ett helhetsgrepp. Våra utbildningar utmärks av tre karaktärsdrag. För det första varvas teori och praktik; förutom akademiska studier syns in­ slag av praktisk gestaltning, språk och retorik. För det andra utvecklas de i nära samverkan med näringsliv och kommuni­ kationsbranschen, vilket håller dem moderna och anpassade efter vad arbetsmarknaden efterfrågar. För det tredje utgår vi från ett flervetenskapligt helhetsperspektiv på kommuni­ kation Behörighet: Grundläggande behörighet. Se hemsidan för förkunskapskrav till andra kurser i ämnet och eventuella förändringar.

samhällsvetenskap | Beteendevetenskap

Utvecklingsstudier Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi Besöksadress: Geocentrum byggnad I, Sölvegatan 10, Lund Studievägledning: studievagledare@keg.lu.se 046-222 84 17 www.keg.lu.se

Vilka är den tredje världens dominerande problem? Vad är utveckling? På vilket sätt är fattiga och rika länder beroende av varandra? Hur ser globaliseringen konkret ut i olika regio­ ner? Kurserna i utvecklingsstudier rör sig inom denna typ av frågeställningar. Grundkursen i utvecklingsvetenskap består av fyra delkurser som behandlar u-ländernas situation idag samt utvecklingsproblematikens kännetecken, utbredning, framväxt, orsaker och historiska bakgrund.

Inom ämnet studeras teorier, strategier och metoder för att stödja utveckling i tredje världen, samt olika former av utvecklingssamarbete. Utveckling i en globaliserad värld gör att nya och komplicerade frågor hela tider dyker upp – ut­ bildningen är därför tvärvetenskaplig med bidrag från prak­ tiskt och teoretiskt erfarna lärare från fyra ledande ämnen på Lunds universitet.

Personer som har läst utvecklingsstudier arbetar bland annat inom internationella organisationer och biståndsorga­ nisationer med inriktning mot internationell tjänst, upplys­ nings- och undervisningsverksamhet.

Behörighet: Grundläggande behörighet. Se hemsidan för förkunskapskrav till andra kurser i ämnet och eventuella förändringar.

77

7878 juridik www.jur.lu.se

Juridik

“Utbildningen på J­uridicum är krävande, men otroligt rolig”

Juridik

Mirjam Praktiserade i New york

Att läsa juridik ger en bred grund för många olika ­y rkesalternativ.

Förutom de traditionella yrkena som domare, åklagare och advokat, kan du också arbeta med mänskliga rättigheter, biståndsarbete, inom privata näringslivet eller med offentlig förvaltning inom till exempel kommuner och departement.

På Juridicum läser du juristprogrammet som är en yrkesutbildning på 4,5 år, indelad i två nivåer. De sex första terminerna ger en grundläggande kunskap inom alla rättsområden. Därefter väljer du att fördjupa dig inom ett eller flera områden. Studierna avslutas med ett examensarbete.

Utbildningen på Juridicum är krävande, men otroligt rolig. U ­ ndervisningen bygger på verkliga fall och på att du som student tar egna initiativ.

Läs mer på www.jur.lu.se

”Det var fascinerande att se hur diplomatin fungerar” Mirjam Katzin är tidigare student på juristprogrammet vid Lunds Universitet. I sex månader praktiserade hon på Sveriges FN-respresentation i New York, två kvarter från FN-högkvarteret.

– Tillsammans med min hand­ ledare bevakade jag hur folkrättsliga frågor behandlades i det FN-utskott som håller på med det juridiska. Det rörde sig bl a om traktat (avtal) mellan länder, internationell straffrätt och om hur man kan hjälpa utveck­ lingsländer att bygga hållbara juridiska system.

– Det var oerhört fascinerande att se hur diplomatin fungerar, hur länder med skilda intressen kan förhandla sig fram till kompromisser. Särskilt intressant var att följa arbetet med kvinnors rättigheter och HBTQ-frågor, säger Mirjam.

kreativa föreläsningar

Juridik i verkligheten

UJIK – en kurs öppen för alla!

Häng med i nyhetsflödet. Delta i studentlivet. Använd ditt sunda förnuft. Patrik Lindskoug, universitetslektor på juristprogrammet, uppmanar sina studenter att vara öppna för omvärlden och inte bara sitta fastnaglade vid böckerna. Allt de behöver lära sig går inte att läsa sig till.

– All juridik hänger ihop mer eller mindre. Men det allra viktigaste kanske är att få studenterna att förstå juridikens koppling till allt som pågår i samhället. Jag utgår så långt det är möjligt från verkliga exempel i undervisningen, berättar Patrik.

Han vill alltid förmå studenterna att själva fundera på lösningar. Att de börjar tänka självständigt och kritiskt.

– På en riktigt bra föreläsning blir det en givande diskussion, där jag tillsammans med studenterna kan resonera fram till en lösning på problemet jag har skisserat. När studenterna ser sambanden mellan det vi diskuterar och kunskaper från tidigare kurser på programmet och dessutom kan koppla ihop det med erfarenheter från andra delar av livet – då blir det riktigt kreativt och roligt!

Utvidgad juridisk introduktionskurs, UJIK, är en kurs för dig som vill prova på att plugga juridik utan att flytta till Lund.

Den nätbaserade kursen omfattar 15 hög­ skolepoäng och ger praktiskt användbara kun­skaper inom de flesta juridiska områden som man kan komma i kontakt med som privatperson.

Samtliga behöriga sökande antas till kurs­en, som kräver stor motivation av dig som söker, då studietempot är högt med mycket litteratur direkt från start. UJIK ger dig en chans att ”prova på” att läsa juridik med lika höga krav som på längre utbildningar. Dessutom ­erbjuds studenterna med bäst resultat på kursen en plats på juristprogrammet.

Läs mer på www.jur.lu.se/ujik

79

80

Juridik

Juridik

Program Juristprogrammet 270 hp Juridiska fakulteten Box 207, 221 00 Lund studievagledningen@jur.lu.se www.jur.lu.se

På Juridicum i Lund läser du juristprogrammet som är en ­yrkesutbildning på nio terminer, indelad i grundnivå och avancerad nivå. De första sex terminerna ger dig grundläg­ gande kunskap inom alla viktiga rättsområden. Därefter för­ djupar du dig inom ett eller flera områden de tre avslutande terminerna. Den sista terminen skriver du ett examensarbete.

Efter utbildningen på grundnivå kan du ta ut en examen i rättsvetenskap.

Programmet ges som heltidsstudier på dagtid och under­ visningen bygger på verkliga fall. Under den senare delen av utbildningen finns det möjlighet att studera utomlands under en termin eller ett läsår. Vi har utbytesavtal med flera partneruniver­­si­­tet i Europa, Kanada, USA och Japan. Väljer du att stanna i Lund kan du ge ut­­bild­ningen en internatio­ nell karaktär genom att läsa någon av våra ­engelsk­­språ­iga för­djupningskurser tillsammans med internationella jurist­ studenter.

På grundutbildningen ingår en kortare obligatorisk prak­ tik under den femte terminen då du läser Straff- och straff­ rättsprocess. Det finns även möjlighet att tillgodo­räkna sig en längre praktik inom utbildningen – kanske från ett advo­ katkontor, en ambassad någonstans i världen eller från FN? Juristernas arbetsmarknad är bred och jurister efterfrågas i allt större utsträck­ning inom både det privata näringslivet och inom den offentliga förvaltningen, där de arbetar med allt från rent juridiska uppdrag till ekonomiska och adminis­ trativa uppgifter. På www.jur.lu.se/ix kan du läsa mer om juristprogrammet och beställa ytterligare information.

Behörighet: Grundläggande behörighet samt Historia 1b/1a1+1a2 samt Samhällskunskap 1b/1a1+1a2

Vi ger ett antal fristående juridiska kurser, som på olika sätt ger en inblick i juridiken. Några är av mer allmän juridisk ­karaktär medan andra är inriktade på ett speciellt rätts­ område. Bland annat ger vi nätbaserade distanskurser inom förvaltningsrätt, immaterialrätt och arbetsrätt vid sidan av den mer allmänna juridiska introduktionskursen.

81

82

www.med.lu.se

Medicin och v책rd

medicin & vård

arbetslivsanpassat

För livet Att arbeta inom området medicin och vård handlar om att göra det möjligt för alla människor att leva ett så friskt och aktivt liv som möjligt. Det handlar också om att arbeta med förebyggande insatser för att människor inte ska bli sjuka. Utveckling av nya mediciner, behandlingar och rutiner sker också med fokus på att förbättra människors hälsa och livskvalitet.

Våra färdigutbildade studenter arbetar med att förbättra människors hälsa och livskvalitet världen över.

Praktik – en självklar del av utbildningen!

På programmen får du redan tidigt och sedan genom hela utbildningen prova på den kommande yrkesrollen genom så kallad verksamhetsförlagd utbildning, VFU. Du får träffa patienter och möjlighet att omstätta dina teoretiska kunskaper i praktiska färdigheter. Ju längre fram i utbildningen du kommer desto fler arbetsmoment får du utföra på egen hand med stöd av en erfaren handledare. Du får praktisk erfarenhet av ditt kommande yrke vid moderna kliniker och forskningslaboratorier i regionen.

Läs mer på www.med.lu.se

framtid

God arbetsmarknad Interprofessionell utbildning

Våra studenter får jobb efter avslutad utbildning – enligt universitetets senaste studentbarometer för Medicinska fakulteten hade 98 procent av våra före detta studenter jobb. De flesta av utbildningarna leder fram till yrken som det enligt prognoser även i framtiden kommer att råda brist på.

Läser du en utbildning som leder till yrkeslegitimation får du träna på att arbeta i team med studenter från andra utbildningar än din egen. Genom att träna samarbete med andra professioner ökar förståelsen för varandras kompetensområden. Studenter lär med, av och om varandra för att förbättra samarbete och kvalitet i vården.

Jakob Nygren, Biomedicinprogrammet – Jag har hittat en av de saker som jag skulle kunna tänka mig att syssla med i resten av livet. Det finns många alternativa vägar inom biomedicinområdet.

Programmet ger sådana färdigheter att jag kan välja att fortsätta att doktorera eller gå direkt till industrin efter avslutad utbildning. Jag har fått både en bra översikt och djupa kunskaper om människokroppen. Utbildningen är jättebra om man vill forska.

möjligheter

Forska under studietiden!

Alla studenter vid Medicinska fakulteten, kan söka sommarstipendium för att forska under sommaren. Det innebär en möjlighet för dig som s­ tudent att mot ersättning prova på att forska i en forskargrupp.

Iman Khoshnaw, Audionomprogrammet – För mig har det alltid varit viktigt att jobba med människor. Jag är också mycket medicinskt och tekniskt intresserad så audionomprogrammet passar mig mycket bra.

-Utbildningen är bred vilket gör det möjligt att arbeta med allt från diagnostisering till utveckling av hjälpmedel för hörsel.

83

84

www.med.lu.se

medicin & vård

Program Arbetsterapeutprogrammet

Dessa kunskaper tränar du genom gå bredvid utbildad perso­ nal (auskultationer), laborationer, studiebesök och handled­ da patientbehand­lingar såväl inom utbildningen som ute på klinker och företag.

kandidatutbildning 180 hp

Behörighet: Grundläggande samt Matematik 2a alt. 2b alt. 2c, Samhällskunskap 1b alt. 1a1 + 1a2, Naturkunskap 2, (Biologi 1+ Kemi 1+Fysik 1a [eller Fysik 1b1+1b2]) (områdesbehörighet A14).

Medicinska fakulteten Studievägledning 046-222 71 32 www.med.lu.se/utbildning

Biomedicinprogrammet

Människan – frisk eller sjuk – är en aktiv person med egna resurser och bör kunna leva ett fungerande, aktivt och själv­ ständigt dagligt liv. Som arbetsterapeut arbetar du med människor i alla åldrar som har en funktionsnedsättning och därför har behov av åtgärder och träning för att kunna leva ett aktivt liv. Arbetsterapeuten jobbar med att hjälpa män­niskor att hitta sina egna resurser och förmågor till åter­ anpassning efter sjukdom eller skada.

Under utbildningen får du kunskap om människans aktivi­ teter i olika åldrar och sambandet mellan aktivitet och hälsa.

Utöver arbetsterapi läser du även medicinska, samhälls- och beteendevetenskapliga ämnen.

Under utbildningen praktiserar du inom olika arbets­tera­ peutiska arbetsområden. Du har möjlighet att studera vid ­någon arbetsterapeututbildning utomlands under studie­ tiden.

Arbetsterapeuter arbetar inom landsting, kommun, stat­ lig och privat verksamhet.

Behörighet: Grundläggande samt Matematik 2a alt. 2b alt. 2c, Samhällskunskap 1b alt. 1a1 + 1a2, Naturkunskap 2, (Biologi 1+ Kemi 1+Fysik 1a [eller Fysik 1b1+1b2]) (områdesbehörighet A14).

Audionomprogrammet kandidatutbildning 180 hp Medicinska fakulteten Studievägledning Tel 046-222 19 66 www.med.lu.se/utbildning

Infraljud, ultraljud, oljud, samtal och skön musik. Som audio­ nom är ljudet i fokus både när du arbetar förebyggande eller med människor som har hörselskador – eller som riskerar att få det.

Hörseln har stor betydelse för kommunikation oss män­ niskor emellan. Utbildningens huvudområde är audiologi – läran om hörseln. Du läser också akustik, signalbehandling, teknik, lingvistik, psykologi och medicin. Denna kunskaps­ bredd ger dig möjlighet att förbättra ljudmiljön i samhäl­ let och att underlätta vardagen för barn och vuxna med nedsatt hörsel. Direkt efter utbildningen kan du skaffa dig en ­dubbel kompetens genom att under ytterligare ett eller två år studera vidare till en magister- eller masterexamen med inriktning audiologi. Till utbildningens särskilda profil hör också en nära samverkan med logopedutbildningen. I den praktiska ­delen av utbildningen får du lära dig att fast­ ställa vilken hörselrelaterad sjukdom eller skada en person har (audiologisk diagnostik), metodik, habilitering (åtgärder för och träning av personer med funktionsnedsättning) eller ­rehabilitering (åter­anpassning efter sjukdom eller skada).

kandidatutbildning 180 hp Medicinska fakulteten Studievägledning Tel 046-222 71 32 www.med.lu.se/utbildning

På biomedicinprogrammet får du lära dig hur människokrop­ pen fungerar och varför man ibland blir sjuk. Du får ta del av de senaste framstegen inom biomedicinsk forskning, t ex. om hjärnan, stamcellerna och immunförsvaret.

Utbildningen är redan från början inriktad på forskning och utveckling. Utgångspunkten är den kunskap vi har idag om hur människan fungerar – från celler och molekyler till helheten. Kurser i cellbiologi, kemi, biokemi, immunologi, fysiologi och molekylär medicin ger dig förståelse på djupet, och du får göra minst ett eget projektarbete på ett labora­ torium hos en forskargrupp. Efter kandidatexamen kan du skaffa dig ytterligare kompetens genom att studera vidare till en masterexamen i biomedicin.

Efter avslutad utbildning kan du som biomedicinare ­arbeta inom många olika områden. De flesta biomedicinare ­arbetar med forskning på universitet eller läkemedelsföretag. Man kan även jobba med bl a patentfrågor, klinisk prövning av läke­medel eller som produktspecialist på ett biomedicinskt företag.

Behörighet: Grundläggande samt Matematik 4, Biologi 2, Kemi 2, Fysik 2 (områdesbehörighet A13).

Logopedprogrammet 240 hp Medicinska fakulteten Studievägledning Tel 046-222 19 66 www.med.lu.se/utbildning

Som logoped får du arbeta med att utreda, ställa ­diagnos och behandla olika typer av kommunikationsproblem kopp­ lade till tal, språk och röst. Även ät- och svälj­s vårigheter ingår i logopedernas område. Logopeder arbetar ofta inom hälso- och sjukvårdsverksamhet. En del är anställda på för­ skolor och grundskolor, vid lärar- och teaterhögskolor samt vid universitet.

Att använda sig själv som ett kommunikativt redskap är en spännande utmaning för logopeder. Logopedutbildning är en utbildning med bredd. Förutom huvud­området logo­ pedi läser du även medicinska ämnen, psykologi samt lingvi­ stik och fonetik. I den kliniska delen av utbildningen får du kunskaper och färdigheter i logopedisk diagnostik, metodik, habilitering (åtgärder för och träning av personer med funk­

85

86

medicin & vård

tionsnedsättning) eller rehabilitering (återanpassning efter sjukdom eller skada).

Du utvecklas under hela utbildningen genom exempelvis att gå bredvid ­u tbildad personal (auskultationer), träning av den egna kommunikativa förmågan, studiebesök och handledda patientbehandlingar. Utbildningen ger djupa teoretiska kunskaper om normal och avvikande kommunika­ tion i tal, språk och röst. Logopedi är ett vetenskapsområde som omfattar diagnostisering och behandling av röst- och talrubb­ningar samt språkstörningar hos vuxna och barn.

Behörighet: Grundläggande samt Matematik 2a alt. 2b alt. 2c, Samhällskunskap 1b alt. 1a1 + 1a2, Naturkunskap 2, (Biologi 1+ Kemi 1+Fysik 1a [eller Fysik 1b1+1b2]) (områdesbehörighet A14.)

Läkarprogrammet 330 hp Medicinska fakulteten Studievägledning Tel 046-222 97 21, 222 72 17 www.med.lu.se/utbildning

Läkaryrket innebär förutom att ta hand om sjuka människor även hälso- och sjuk­vård i vidare bemärkelse; informerande, förebyggande, organiserande, behand­lande och forskande verksamhet. För att bli en bra läkare krävs kunskap om krop­ pen, men det räcker inte att diagnostisera, behandla eller bota sjukdomar. Du måste också empatiskt kunna kommuni­ cera med och möta människor med olika bak­grund, samtidigt som du har ett vetenskapligt förhållningssätt.

På den grundläggande nivån av utbildningen studerar du framförallt normal­­bio­logi och sjukdomars biologi. Redan tidigt under utbildningen får du möta patienter ute i vården.

Du tränar dig i att genomföra undersökningar och samtal, allt för att utveckla din yrkesroll.

Under utbildningen genomför du två examensarbeten, ett på grundläggande nivå och ett på avancerad nivå. Du läser också valbara fördjupningskurser.

På den avancerade nivån av utbildningen får du den kli­ niska träningen ute på olika kliniker och vårdcentraler och du studerar då olika medicinska områden. Sista terminen finns möjlighet till fördjupning genom valbara kurser.

När du gått igenom läkarutbildningen ska du ha kompe­ tens och trygghet i din yrkesroll. Du ska ha inhämtat de kun­ skaper, färdigheter och förhållningssätt som du behöver ha med dig för att på ett professionellt sätt möta de föränder­ liga krav som patienter och samhälle ställer på dig.

Behörighet: Grundläggande samt Matematik 4, Biologi 2, Kemi 2, Fysik 2 (områdesbehörighet A13).

Röntgensjuksköterskeprogrammet kandidatutbildning 180 hp Medicinska fakulteten Studievägledning Tel 046-222 18 77 och 046-222 72 17 www.med.lu.se/utbildning

En spännande möjlighet för dig som vill arbeta med modern teknik i nära kontakt med människor. Som röntgensjukskö­ terska arbetar du på röntgenkliniker vid främst sjukhus men även vid vårdcentraler och läkarhus med att självständigt eller tillsammans med andra genomföra röntgenundersök­ ningar och behandlingar. Vid korta möten med patienterna ska du som röntgensjuksköterskan på ett professionellt sätt informera patienter och genomföra undersökningar på ett för patienterna tryggt sätt.

Du läser radiografi, omvårdnad, medicin, diagnostisk radiologi och teknik. Med ett humanistiskt och vetenskapligt förhållningssätt får du en helhetsbild av människan och lär dig ställa säkra diagnoser. Teori och praktik är integrerade, vilket innebär att du praktiserar ett antal veckor inom olika delar av vården.

Möjlighet finns att förlägga delar av studierna utomlands.

Om du vill vidareutbilda dig finns möjlighet till master- och forskarstudier.

Behörighet: Grundläggande samt Matematik 2a alt. 2b alt. 2c, Samhällskunskap 1b alt. 1a1 + 1a2, Naturkunskap 2, (Biologi 1 + Kemi 1 + Fysik 1a [eller Fysik 1b1 + 1b2]) (områdesbehörighet A14).

Sjukgymnastprogrammet kandidatutbildning 180 hp Medicinska fakulteten Studievägledning Tel 046-222 71 32 www.med.lu.se/utbildning

Sjukgymnasten är en självständig yrkesutövare som hjäl­ per människor att träna upp rörlighet, styrka, balans och koordina­tion efter sjukdom eller skada. Som sjukgymnast har du ett brett arbetsfält och kan arbeta inom öppen och sluten hälso- och sjukvård, företagshälsovård samt privat verksamhet.

Sjukgymnastutbildningen inriktar sig på människan i rörelse. Om du tycker om att arbeta nära människor, gillar fysiskt aktivitet samt är intresserad av hur kroppen fungerar så är sjukgymnastutbildningen ett bra val. Tålamod, engage­ mang, pedagogisk förmåga och kreativitet är viktiga egen­ skaper för en sjukgymnast. ­Utbildningen byggs upp kring huvudområdet sjukgymnastik, med utgångspunkt i begrep­ pen rörelse och kroppsfunktion. Du får även goda kunskaper inom human­biologiska, medicinska och samhällsvetenskap­ liga ämnesområden. Dessutom ­b etonas ett vetenskapligt förhållningssätt och en tidig patientkontakt med en bred praktik (klinisk- verksamhetsförlagd utbildning), som till vissa delar kan förläggas utomlands.

Behörighet: Grundläggande samt Matematik 2a alt. 2b alt. 2c, Samhällskunskap 1b alt. 1a1 + 1a2, Naturkunskap 2, (Biologi 1 + Kemi 1 + Fysik 1a [eller Fysik 1b1 + 1b2]), Idrott och hälsa 1 (områdesbehörighet A15).

medicin & vård

Sjuksköterskeprogrammet kandidatutbildning 180 hp Medicinska fakulteten Studievägledning Tel 046-222 18 77 och 046-222 72 17 www.med.lu.se/utbildning

Sjuksköterskeyrket passar dig som vill arbeta i nära ­kontakt med människor i livets alla skeden. Sjuksköterskan har en ­arbetsledande ställning inom hälso- och sjukvården och ansvarar för att patienten får en god omvårdnad. Som sjuk­ sköterska kan du arbeta på sjukhus, vårdcentraler eller i hem­ miljö. I arbetet ingår allt från avancerad sjukvård, läkemedel och provtagning till att hjälpa till med hygien, förflyttning och att äta.

Du läser omvårdnad och medicin. Med ett humanistiskt och vetenskapligt förhållningssätt får du en helhetsbild av människan och utvecklar din förmåga till goda relationer med patienter och deras närstående. Teori och praktik är integrerade, vilket innebär att du praktiserar ett antal veckor inom olika delar av vården. Möjlighet finns att förlägga delar av studierna utomlands.

Om du vill vidareutbilda dig kan du specialisera dig till barnmorska eller specialistsjuksköterska inom flera områden, och/eller fortsätta med master- eller forskarstudier.

Behörighet: Grundläggande samt Matematik 2a alt. 2b alt. 2c, Samhällskunskap 1b alt. 1a1 + 1a2, Naturkunskap 2, (Biologi 1 + Kemi 1 + Fysik 1a [eller Fysik 1b1 + 1b2]) (områdesbehörighet A14).

87

88

www.ht.lu.se

Språk och litteratur

”Studier i språk och litteratur är en värdefull tillgång i arbetslivet”

språk & Litteratur

karriär

Språk- och litteraturcentrum (SOL) på Lunds universitet är Sveriges största samlade forsknings- och undervisningsmiljö inom språk, litteratur, film och områdesstudier som t.ex. mellanösternkunskap och öst- och centraleuropakunskap.

SOL erbjuder fristående kurser i över 30 olika ämnen och flera av våra kurser, t.ex. jiddisch och rumänska, är unika utbildningar. Därtill erbjuder vi bland annat en författarskola och en översättarutbildning, den senare på masternivå.

Vi har också flera andra programutbildningar i språkvetenskap, littera­ tur­ v etenskap, filmproduktion och europa­s tudier. För oss är studenternas anställningsbarhet viktig och flera av våra utbildningar erbjuder möjligheter till utbyte och praktik både i Sverige och utomlands.

På SOL står både vetenskap och studentinflytande i fokus och vår framstående forskning inom språk, litteratur och områdesstudier kommer självklart studenterna till godo genom högkvalitativ undervisning. Inom SOL:s väggar ryms också Lunds största studentbibliotek och ett innovativt humanistlabb.

Läs mer på www.ht.lu.se

Arbete: att utforska ett okänt språk – Att forska i språk som ännu inte studerats innebär mer än man föreställer sig från början, säger Anastasia Karlsson. Man gör fältarbeten på plats, lär sig en hel del om andra kulturer och träffar spän­­nande människor.

Anastasia har en doktorsexamen i lingvistik. Hon arbetar med kammu, ett minoritetsspråk i Laos, och med några andra minoritetsspråk i Sydost- och Östasien. Dessa språk är utrotningshotade och det finns ett stort behov av att beskriva minoritetsfolkens samhälle, kultur, språk och religion, innan de hinner förändras till följd av den moderna samhällsutvecklingen.

Humanistlaboratoriet

Ett laboratorium för språk, kultur och tänkande I Humanistlaboratoriet vid Lunds universitet finns avancerad mätutrustning för registre­ ring av ögonrörelser när man läser eller tittar på bilder eller film, för kroppsrörelser när man använder gester, eller för reaktioner i hjärnan när man läser eller lyssnar på tal eller musik.

Exempel på frågor som forskarna söker svar på i laboratoriet är ”Hur påverkar språket tänkandet?”, ”Tänker man i bilder?”, ”Finns det ett manligt och ett kvinnligt sätt att titta på film?” och ”Hur påverkas inlärningsförmåga av musik eller buller?”.

89

90

språk & litteratur

Program Kandidatprogram i arabiska studier (PAS) 180 hp Språk- och litteraturcentrum SOL Besöksadress: Helgonabacken 12, Lund Studievägledning: 046–222 97 47 www.sol.lu.se

Mellanöstern är en region som sträcker sig från Nordafrika i väst till Kinas gränser i öst. Genom studier i arabiska och Mellan­östernkunskap får du en fascinerande inblick i både kultur och historia som bidrar till förståelse för den mång­ facetterade verklighet som präglar området.

Programmet för arabiska studier (PAS) erbjuder studen­ ter goda kunskaper i modern standardarabiska samt en bred orientering om den historisk-politiska utvecklingen i Mellan­ östern sedan uppkomsten av islam fram till idag.

Syftet med programmet är delvis att ge dig en god språklig förmåga, där fokus läggs vid de praktiska ­språkfärdigheterna, och delvis att ge dig kunskap om de nutida samhällena i ­Mellanöstern med särskild tyngdpunkt på utvecklingen i ­arabländerna.

Vidare studeras de kulturella förhållandena i området in­ klusive religiösa, sociala och litterära förhållanden. Studierna är under en termin utlokaliserade till ett arabiskt universitet för studenter med språklig inriktning, och vid ett ­europeiskt eller arabiskt universitet för studenter med icke-språklig ­inriktning.

Yrkesområden för dig som läst programmet kan vara han­ del, turism, arbete för internationella organisationer, medling och fredsarbete, flykting- och migrationsfrågor, ­utrikespolitisk analys, säkerhetsfrågor, skönlitterär och facköversättning samt arbete inom kultursektorn och undervisning.

Behörighetskrav: Grundläggande samt English 6, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet 6/A6)

Kandidatprogram i Europastudier 180 hp Språk- och litteraturcentrum SOL Besöksadress: Helgonabacken 12, Lund Studievägledning: 046–222 77 66 www.sol.lu.se

Är du intresserad av frågor som rör internationell kommu­ nikation, integration, migration, demokrati och religion?

Att studera dessa frågor kopplat till Europa är alltid viktigt, men det har blivit ännu mer angeläget i samband med den Europeiska unionens (EU:s) expansion under det senaste decenniet.

Kandidatprogrammet i Europastudier innebär tre års studier med just dessa frågor och aspekter integrerade. Du tillägnar dig ett övergripande europeiskt perspektiv och kan specialisera dig i ett visst europeiskt språk, inklusive dess geografiska och kulturella region. Du har möjlighet att stu­

dera eller praktisera utomlands – en viktig merit när du söker jobb sedan.

Europastudier (European Studies) är ett snabbt växande ämnesfält som arbetar tvärvetenskapligt, där såväl humanis­ tiska som samhällsvetenskapliga perspektiv tillämpas på ett relevant sätt. Tvärvetenskapliga ansatser behövs i frågor som rör internationell kommunikation, historiska och kulturella värderingar, identiteter m.m., där bland annat språk spelar en viktig roll.

Med fokus på humaniora och språk är kandidatprogram­ met i Europastudier unikt i Sverige.

Behörighetskrav: Grundläggande samt Historia 1b/1a1+1a2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet 1/A1)

Kandidatprogram i journalistik 90 hp Institutionen för kommunikation och medier Besöksadress: Språk- och litteraturcentrum Helgonabacken 12, Lund Studievägledning: studievagledare@kom.lu.se 046–222 40 51 www.kom.lu.se

Journalistutbildningen vid Lunds universitet är en direkt yrkes­ förberedande utbildning som ger dig kunskap och färdighet för att kunna arbeta som journalist inom olika medier. Utbild­ ningen är en påbyggnadsutbildning som leder till en kandidat­ examen med journalistik som huvudområde. Du måste ha läst 90 hp i avslutade kurser för att kunna söka till utbildningen.

Utbildningen består av både praktiska och teoretiska moment med särskild tonvikt vid nyhetsjournalistik, webb­ journalistik och grävande journalistik. Inledningsvis lär du dig om journalistyrket och om mediernas funktion i samhället vad gäller bland annat yttrande- och tryckfrihet, organisation och ekonomi, etiska och juridiska regler, nyhetsvärdering och källkritik. Du lär dig också att söka information och att pro­ ducera och redigera text i olika journalistiska genrer. Senare i utbildningen lär du dig att hantera teknik och programvara i praktisk produktion för TV och webb. Du får också sätta dig in i journalistikforskningens framväxt och inriktningar och läsa en praktiskt orienterad fördjupningskurs i undersökande journalistik. Mot slutet av utbildningen gör du ett praktiskt fördjupningsarbete i reportagegenren. Efter det följer en teori- och metodkurs vilken förbereder dig för examensarbe­ tet i form av en uppsats som behandlar ett journalistikveten­ skapligt problem.

Det finns även en fristående praktikkurs att söka efter ­u tbildningen, där du på en arbetsplats får utveckla och demonstrera dina kunskaper och färdigheter i redaktionell miljö.

Behörighetskrav: Grundläggande behörighet samt avslutade studier om 90 hp, varav minst 60 hp i samma ämne och godkänt antagningsprov.

Se hemsidan för mer information.

språk & Litteratur

Språkkonsultutbildning, kandidatprogram

Kandidatprogram i japanska

180 hp

Språk- och litteraturcentrum SOL Besöksadress: Helgonabacken 12, Lund Studievägledning: 046–222 34 48 www.sol.lu.se/japanska

Språk- och litteraturcentrum SOL Besöksadress: Helgonabacken 12, Lund Studievägledning: 046–222 86 99 www.sol.lu.se/nordiska

I dagens informationssamhälle skriver vi mer än någon­ sin. Ändå är det få som har utbildning för det och många behöver anlita professionell hjälp med sina texter. Det är där språkkonsulten kommer in. En språkkonsult driver ofta egen textbyrå eller arbetar som anställd på företag eller myndigheter. Arbetsuppgifterna kan vara textredigering, textgranskning, korrekturläsning, utbildning, framställning av informationsmaterial, språkliga utredningar och policyfrå­ gor. Språkkonsulter arbetar både med tryckta texter och med digitala texter, på webbplatser och i sociala medier.

Konsten att skriva, granska och redigera texter är central i språkkonsultutbildningen, som är uppbyggd av kurser i ­ämnet svenska. Tillsammans ger kurserna en god förståelse för svenskans struktur, variation och bruk.

En språkkonsult får ofta hålla i kurser och därför finns också inslag av pedagogik, retorik och muntlig framställ­ ning. Utbildningen innehåller också praktikinslag som ger de stude­rande möjlighet att utveckla sin yrkesroll och skapa viktiga kontakter för framtida yrkesverksamhet.

Lunds språkkonsultutbildning är den enda i landet med en helt valbar termin som ger studenterna möjlighet att spetsa sin utbildning med till exempel juridik, marknadsföring ­eller projektledning. Språk- och litteraturcentrum är också ensamma om att erbjuda ett skräddarsytt år på översättar­ utbildningen för de som har examinerats från språkkonsult­ utbildningen och dessutom har läst till exempel engelska eller tyska. I Lund finns också möjligheten att söka vidare till masterutbildningen i strategisk kommunikation om man vill bredda sin kompetens.

Programmet startar varannan höst; se www.sol.lu.se/ sprakkonsult för mer information.

Behörighetskrav: Grundläggande samt English 6, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet 6/A6) och godkänt antagningsprov.

180 hp

Japan är en av världens största nationella ekonomier. I lan­ dets mångfacetterade kultursfär hittar du allt från karaoke till hypermodern arkitektur.

Kandidatprogrammet omfattar 180 högskolepoäng, varav 120 hp i japanska inklusive examensuppsats på 15 hp. Därut­ över läser du 15 hp Japans historia, 15 hp Kinas historia och ett valfritt ämne om 30 hp.

Programmets mål är att ge goda kunskaper i det japanska språket (såväl praktiska som teoretiska), en inblick i Öst- och Sydöstasiens historia och tankevärld, samt kunskaper om de nutida samhällenas politiska, ekonomiska och kulturella förhållanden. Kännedom om den japanska kulturen och det japanska språket är en nyckelkompetens som företag, ­myndigheter och internationella organisationer efterfrågar och kan ha stor nytta av.

Behörighetskrav: Grundläggande

Huvudområden / ämnen Arabiska kan läsas från nybörjarnivå t.o.m. avancerad nivå Språk- och litteraturcentrum SOL Besöksadress: Helgonabacken 12, Lund Studievägledning: 046–222 97 47 www.sol.lu.se/arabiska

Arabiska är ett betydande världsspråk. Det officiella språket talas i 22 arabländer, med en sammanlagd befolkning på över 300 miljoner. I Sverige är arabiska modersmål för 23 000 barn. Arabiska är dessutom det religiösa språket för en miljard muslimer.

Undervisningen börjar på nybörjarnivå i modern standard­ arabiska, utan krav på förkunskaper. Språket studeras inten­ sivt för att på kort tid ge en gedigen kännedom om det skriv­ na språkets grammatik och praktiska muntliga och skriftliga färdigheter anpassade för olika sammanhang. I kursen tittar vi även på den moderna arabiska litteraturen, som ständigt utvecklas i nya spännande riktningar och ger en unik inblick i de känslor, drömmar och visioner som präglar den unga ­arabisktalande generationen.

Kurserna i arabiska språket kan tillsammans med kurser i Mellanösternkunskap utgöra en examen i Programmet för arabiska studier, PAS. Yrkesområden för dig som läst arabiska kan vara t.ex. handel, turism, arbete för internatio­ nella organisationer, medling och fredsarbete, flykting- och migrationsfrågor, utrikespolitisk analys, säkerhetsfrågor samt skönlitterär och facköversättning, arbete inom kultursektorn och undervisning.

91

92

språk & litteratur

Barnlitteratur kan läsas t.o.m. kandidatnivå Språk- och litteraturcentrum SOL Besöksadress: Helgonabacken 12, Lund Studievägledning: 046–222 84 65 www.sol.lu.se/utbildning/kursutbud/barnlitteratur

Barnlitteratur har gått från att vara en angelägenhet för få­ talet till att bli en integrerad del i flertalet barns uppväxt. När du läser barnlitteratur kommer du i kontakt med barnlittera­ turen genom tiderna. Barns läsning sätts också in i ett vidare sammanhang där barnkultur och barns allmänna villkor disku­ teras. Du får också kunskaper om barnlitteraturens utveckling och ställning i det moderna mediesamhället. Nya former som exempelvis serier och massmarknadslitteratur tas upp. Du lär dig analysera och kritiskt tolka litterära texter, argumentera muntligt och skriftligt samt skriva vetenskaplig text.

Barnlitteratur är ett bra ämne för dig som vill jobba med barn eller barnkultur på något sätt. Lärare, bibliotekarie, journalist och förlagsredaktör är exempel på yrken som kan passa dig.

Danska kan läsas t.o.m. kandidatnivå Språk- och litteraturcentrum SOL Besöksadress: Helgonabacken 12, Lund Studievägledning: 046–222 86 99 www.sol.lu.se/nordiska

Det gränsöverskridande Öresundssamarbetet skapar nya behov av kunskaper i danska och om Danmark. Danmark och Sverige ligger naturligtvis nära varandra både språkligt och kulturellt, men med vissa viktiga skillnader. Kurserna i danska ger dig bättre förutsättningar att förstå både talad och skriven danska och du får öva dig på att uttrycka dig skriftligt och muntligt på danska. De ger goda kunskaper om det danska språket och inblickar i dansk litteratur, kultur och historia.

För dig som tänker dig studier eller en framtida yrkesverk­ samhet i Öresundsregionen i allmänhet och Danmark i syn­ nerhet är kurserna av stort värde.

Engelska kan läsas t.o.m. avancerad nivå Språk- och litteraturcentrum SOL Besöksadress: Helgonabacken 12, Lund Studievägledning: 046–222 75 41 www.sol.lu.se/engelska

Engelska talas idag över hela världen. Över 400 miljoner människor har engelska som förstaspråk och minst lika många har det som officiellt andraspråk. Det är ledande kommunikationsspråk världen över och dagligen möts vi av engelska TV-program, texter, musik och filmer.

Målet med våra kurser är att utveckla dina färdigheter i språket och att förmedla kunskaper om språket och språkom­ rådet. Genom bland annat textstudier tränas och befästs ex­ empelvis ordkunskap, grammatik och skriftlig framställning

som tillsammans ger förutsättningar för goda färdigheter.

Därtill studerar du de engelskspråkiga ländernas rika skatt av litteratur och kultur samt engelsk språkvetenskap.

Många företag har engelska som koncernspråk och det blir allt viktigare att kunna kommunicera på korrekt engelska både i det professionella livet och i det sociala.

Europastudier kan läsas t.o.m. avancerad nivå Språk- och litteraturcentrum SOL Besöksadress: Helgonabacken 12, Lund Studievägledning: 046–222 77 66 www.sol.lu.se/europastudier

I samband med den pågående europeiska integrationspro­ cessen, inklusive EU:s östutvidgning under det senaste decen­ niet, har frågor kring internationell kommunikation, migra­ tion, integration och demokrati i Europa blivit allt viktigare.

Europastudier med humanistisk profil är ett snabbt väx­ ande ämne som behandlar dessa och liknande frågor utifrån flera ämnestraditioner: idé- och kulturhistoria, filmstudier, politiska studier samt språkvetenskap. Under kursens gång presenteras ett antal relevanta metoder som kan användas i analysen av den Europeiska Unionens kulturpolitik. Europa­ studier bidrar till att fördjupa kunskapen om kommunikation över språk- och kulturgränser, något som i sin tur främjar en öppen debatt om Europas framtid.

Europastudier med humanistisk profil förbereder studen­ ten för yrken som exempelvis konsult på en översättnings­ byrå eller ett bokförlag, organisatör av ett kulturprojekt inom EU, Europaexpert inom media eller som projektledare inom en europeisk institution.

Filmvetenskap kan läsas upp t.o.m. avancerad nivå Språk- och litteraturcentrum SOL Besöksadress: Helgonabacken 12, Lund Studievägledning: 046–222 84 65 www.sol.lu.se/filmvetenskap

Vår värld är fylld av rörliga bilder som vi får genom TV och video, Internet, spelkonsoler och naturligtvis biografer.

Länge var just biograffilmen den dominerande typen av rör­ lig bild. Det var kanske 1900-talets viktigaste massmedium.

Som ett försök att förstå filmen och skriva dess historia ska­ pades filmvetenskapen.

Filmvetenskap är det vetenskapliga studiet av filmen – men inte bara den klassiska biograffilmen, utan även andra former av modernt bildberättande ryms här. Du läser film­ historia och bekantar dig med filmens ekonomiska och tek­ niska villkor. Ämnet har en tydlig kärna av filmhistoria och filmanalys, men det finns utrymme för individuella val och intressen inom teorikurser och uppsatsarbeten. Rörlig bild är en kommunikationsform med global spridning och erbjuder en väg att förstå samhället, kulturen och människan.

spr책k & Litteratur

93

94

språk & litteratur

Franska

Hebreiska kan läsas på nybörjarnivå

kan läsas från nybörjarnivå t.o.m. avancerad nivå Språk- och litteraturcentrum SOL Besöksadress: Helgonabacken 12, Lund Studievägledning: 046–222 75 41 www.sol.lu.se/franska

Franska talas av ca 120 miljoner människor. Det är världens nionde största språk och det enda jämte engelska som an­ vänds som förstaspråk på samtliga kontinenter. Franska är därtill ett viktigt kulturspråk och ett nödvändigt redskap för att förstå vår europeiska historia inom filosofi, litteratur och konst.

Genom universitetets kurser i franska får du som student ingående träning i att tala och skriva franska men också kun­ skaper om franskspråkig kultur, litteratur och samhälleliga förhållanden i många fransktalande länder.

Franska är ett av EU:s två viktigaste arbetsspråk och där­ för ett oumbärligt verktyg för dig som tänker dig en karriär inom EU. Franska är vidare det ena av FN:s två arbetsspråk och Afrikanska unionens huvudspråk. Fördjupade kunskaper i franska är mycket meriterande på arbetsmarknaden.

Grekiska kan läsas från nybörjarnivå t.o.m. avancerad nivå

Språk- och litteraturcentrum SOL Besöksadress: Helgonabacken 12, Lund Studievägledning: 046–222 97 47 www.sol.lu.se/hebreiska

Mellanöstern är en smältdegel, där ett stort antal folkslag, språk, seder och religioner möts i en färgstark blandning.

Studier i modern hebreiska bidrar till förståelse för den mångfacetterade verklighet som präglar området.

Undervisningen i modern hebreiska börjar på nybörjar­ nivå, utan krav på förkunskaper. Språket studeras intensivt med kommunikativ inriktning för att på kort tid ge både en gedigen kännedom om det skrivna språkets grammatik och aktiva muntliga och skriftliga färdigheter. Kurserna i modern hebreiska kan kombineras med t.ex. kurser i judaistik och jiddisch, andra semitiska språk som t ex arabiska eller inom ämnet Mellanösternkunskap.

Kunskaper i modern hebreiska kan vara av värde för dig som vill arbeta med media och kommunikation. Andra vik­ tiga yrkesområden är handel, turism, arbete för internatio­ nella organisationer, medling och fredsarbete, museer och kulturarv, skönlitterär och facköversättning, kyrkligt arbete, religiös dialog och utrikespolitisk analys.

Isländska kan läsas på nybörjar- och fortsättningsnivå

Språk- och litteraturcentrum SOL Besöksadress: Helgonabacken 12, Lund Studievägledning: 046–222 97 47 www.sol.lu.se/grekiska

Grekiska är ett språk med lång historia där de äldsta bevarade texterna skrevs för mer än tre tusen år sedan. Men den antika grekiskan och dagens nygrekiska skiljer sig åt så mycket att de på universitetet representerar två olika ämnen: det vi ­kallar grekiska avser den antika, klassiska grekiskan; den ­nutida grekiskan kallas nygrekiska.

Under antiken skapade grekerna en högkultur med bland annat konst, filosofi, retorik, drama och poesi, som i hög grad präglat Europas gemensamma kulturarv. Den grekiska kulturen spreds dels genom de tidiga grekiska kolonierna i Syditalien och Mindre Asien, dels genom Alexander den stores erövringar i slutet av 300-talet f. Kr. Den grekiska kulturen och det grekiska språket kom under antiken att dominera det östra Medelhavsområdet. Fram till Konstantinopels fall år 1453 bevarades det grekiska arvet inom det bysantinska kejsardömet.

Kurserna i grekiska syftar i första hand till att ge kunska­ per och färdigheter i språket, men de ger också en inblick i den antika grekiska kulturen genom studiet av gamla beva­ rade texter.

Exempelvis historiker, kulturvetare, arkeologer, litteratur­ vetare, lärare, språkforskare och teologer kan ha glädje av att studera grekiska.

Språk- och litteraturcentrum SOL Besöksadress: Helgonabacken 12, Lund Studievägledning: 046–222 86 99 www.sol.lu.se/nordiska

Av de nordiska språken intar isländskan (tillsammans med färöiskan) en särställning. Isländskan har bevarat stora ­delar av det böjningssystem som försvunnit i andra nordiska språk samtidigt som språket helt och hållet anpassats till ett ­modernt samhälles krav. Vid första anblicken verkar isländ­ skan främmande, men om man ser närmare efter upptäcker man likheterna med de övriga nordiska språken.

När du studerar isländska får du inte bara lära dig språket, utan också om Islands kultur och samhälle och utbildningen tar upp hur Nordens gemensamma kulturhistoria hänger samman och på vilket sätt den skiljer sig åt. Du får även en inblick i den isländska litteraturen.

språk & Litteratur

Italienska

Jiddisch kan läsas upp till 45 hp

kan läsas från nybörjarnivå t.o.m. avancerad nivå Språk- och litteraturcentrum SOL Besöksadress: Helgonabacken 12, Lund Studievägledning: 046–222 97 47 www.sol.lu.se/italienska

Är italiensk fotboll, mat och mode något för dig? Älskar du opera? Eller är du kanske fascinerad av Leonardo da Vinci?

Vill du veta mer om det italienska språket och dess kultur?

När du läser italienska ägnar du dig inte bara åt själva språket, utan får också spännande inblickar i det italienska samhället, dess kultur, litteratur och mycket mer. Du utveck­ lar tal och skrift genom konversation och eget skrivande. De flesta av våra kurser ges både på heltid och deltid, på campus eller som nätbaserade distanskurser. Du kan läsa italienska på nybörjarnivå, grundnivå, fortsättningsnivå, kandidatnivå och avancerad nivå. Efter fortsättningskursen kan du åka och läsa som utbytesstudent upp till ett år vid något av våra kon­ taktuniversitet i Italien.

Italienska ingår som språkinriktning i lärarutbildningen samt i kandidatprogrammet i Europastudier vid Lunds univer­ sitet, och är också ett av de språk som är knutna till översät­ tarprogrammet. Detta är bara två exempel på hur du kan få användning för dina studier i italienska i arbetslivet.

Japanska kan läsas från nybörjarnivå t.o.m. avancerad nivå Språk- och litteraturcentrum SOL Besöksadress: Helgonabacken 12, Lund Studievägledning: 046–222 34 48 www.sol.lu.se/japanska

Har du vuxit upp med japanska TV-spel och kampsporter?

Kanske tilltalas du av estetiken i japansk skrivkonst eller av teknologisk och ekonomisk utveckling. Japans framgångar inom teknologi och näringsliv är välkända och japanska talas idag av ca 127 miljoner människor.

Japanska skrivs med tre olika sorters skriftsystem som ut­ vecklats ur de kinesiska skrivtecknen. Studierna i språket ger grundläggande kunskaper främst i modern japanska, men du får också en inblick i Japans samhälle och kultur. Under­ visningen och de praktiska övningarna bedrivs på japanska av mycket erfarna lärare med japanska som modersmål. Vissa moment kompletteras också med förklaringar på svenska.

Dessutom ges undervisning i japansk språkvetenskap på alla kursnivåer av en lärare med svenska som modersmål.

Våra kurser vänder sig till dig som genom din nuvarande eller framtida yrkesverksamhet har eller kommer att ha kon­ takt med Japan.

Språk- och litteraturcentrum SOL Besöksadress: Helgonabacken 12, Lund Studievägledning: 046–222 97 47 www.sol.lu.se/jiddisch

Jiddisch är ett av Sveriges nationella minoritetsspråk. Som levande talspråk för det idag en tynande tillvaro, men genom jiddischkulturen är det alltjämt en integrerad del i svensk judendom.

Undervisningen består dels av språkundervisning på nybörjarnivå utan krav på förkunskaper, dels av kurser som lyfter fram kompletterande delar av jiddischkulturen och svensk-judisk historia. Avsikten är att du som student ska tillgodogöra dig det skrivna språkets grammatik, få aktiva muntliga och skriftliga färdigheter samt bekanta dig med olika kulturella uttryck. De olika delkurserna kan läsas fri­ stående, men kan också med fördel kombineras med tyska, hebreiska, slaviska språk, lingvistik, historia, judaistik och religionsvetenskap i allmänhet. Kunskaper i jiddisch är värde­ fulla för dig som vill tränga in i jiddischkulturen, arbeta med språkförståelse och/eller bedriva forskning i den uppsjö av skrifter och primärmaterial som aldrig hunnit bearbetas

Kinesiska kan läsas från nybörjarnivå t.o.m. avancerad nivå Språk- och litteraturcentrum SOL Besöksadress: Helgonabacken 12, Lund Studievägledning: 046–222 34 48 www.sol.lu.se/kinesiska

Kinesiska talas av drygt 1,3 miljarder människor, det är värl­ dens största språk och ett av få moderna språk som finns do­ kumenterat så långt tillbaka som det andra årtusendet före vår tideräknings början. Kinas fascinerande och mångfacette­ rade kultur samt dess politiska och sociala omvandling efter andra världskriget har tilldragit sig mycket intresse.

Undervisningen i kinesiska vid Lunds universitet ger grundläggande kunskaper i såväl muntlig som skriftlig kine­ siska samt allmänna kunskaper om Kinas litteratur, historia, kultur, ekonomi och samhälle. Undervisningen är under de första terminerna framför allt inriktad på att ge dig som student praktiskt användbara kunskaper i modern kinesiska. Är du intresserad av klassisk och äldre kinesiska kan du läsa vidare på avancerad nivå.

Kunskaper i det kinesiska språket samt kännedom om den kinesiska kulturen är av stor betydelse på den internationella arbetsmarknaden och är en kompetens som olika företag, organisationer och myndigheter kan ha stor nytta av.

95

96

språk & litteratur

Latin kan läsas t.o.m. avancerad nivå

Litteraturvetenskap kan läsas t.o.m. avancerad nivå

Språk- och litteraturcentrum SOL Besöksadress: Helgonabacken 12, Lund Studievägledning: 046–222 97 47 www.sol.lu.se/latin

Ur ett historiskt perspektiv har latinet spelat en mycket vik­ tig roll i Europa. Inget annat språk har använts lika mycket under så många århundraden, i så många länder och inom så många olika områden i samhället. Genom Roms expan­ sion spreds latinet med kraft, och under antiken kom man att tala latin i stora delar av det västra Romarriket. I de olika provinserna utvecklades så småningom de romanska språken, exempelvis franskan, italienskan och spanskan. Under Roms storhetstid för drygt två tusen år sedan fanns många stora författare, och vi kan än idag läsa Ciceros prosa och Vergilius poesi. De och många andra klassiska författare har allt sedan dess inspirerat andra och i hög grad tjänat som litterära ­före­bilder.

Våra kurser i latin ger dig de kunskaper och färdigheter som behövs för att kunna tolka latinska texter från skilda tider, främst från antiken. Genom studiet av texterna får du viss kännedom om antik romersk historia och kultur, men tyngdpunkten ligger på det latinska språket och grammatiken.

Yrkeskategorier som kan ha glädje av latinet är t.ex. lärare, språkforskare, historiker, bibliotekarier, läkare och arkivarier.

Lingvistik kan läsas t.o.m. avancerad nivå Språk- och litteraturcentrum SOL Besöksadress: Helgonabacken 12, Lund Studievägledning: Studievagledare@ling.lu.se 046–222 86 99 www.sol.lu.se/lingvistik

Språket är det som tydligast särskiljer människan från andra arter, och det mänskliga språket är den yttersta förutsätt­ ningen för så gott som all mänsklig aktivitet.

Lingvistik, med inriktningarna allmän språkvetenskap och fonetik, studerar språkets struktur och roll i mänsklig kom­ munikation och kognition. I allmän språkvetenskap under­ söker man hur olika språks ljud, ord och grammatik ordnas och används för att överföra olika typer av betydelse. Inom fonetikämnet görs mer specifika studier i språkets ljudstruktur.

Utbildningen är användbar för den som arbetar som t.ex. språklärare, översättare, journalist, datalog, logoped, audiolog, talpedagog, språkcoach eller kognitiv psykolog.

Andra områden där lingvistik tillämpas är språkteknologi och rättsfonetik.

Språk- och litteraturcentrum SOL Besöksadress: Helgonabacken 12, Lund Studievägledning: 046–222 84 65 www.sol.lu.se/litteraturvetenskap

Böcker publiceras som aldrig förr – detta trots pessimistiska röster som med jämna mellanrum hävdar att litteraturen skulle vara hotad av nya medier som film, TV och Internet.

Genom att läsa litteraturvetenskap fördjupar du dig och skaffar dig perspektiv på din egen litteraturläsning. Några genomgående frågor som vi arbetar med är hur olika sorters litteratur fungerar eller är utformad och varför läsare kan ha så olika uppfattningar om vad som är det viktiga i ett och samma verk. I historiska kurser studerar vi viktiga litterära verk inom främst den västerländska litteraturen och koncen­ trerar oss då på de förvandlingar som litteraturen genomgått.

Litteraturvetenskap är inte bara ett ämne för dig som vill arbeta på bibliotek, som lärare eller på bokförlag. Ämnet hjälper dig också att utveckla egenskaper som att kunna ta till sig stora mängder text och att analysera och sortera infor­ mation. Detta är egenskaper som många arbetsgivare kan ha nytta av.

Litterärt skapande: Författarskolan kan läsas upp till 150 hp Språk- och litteraturcentrum SOL Besöksadress: Helgonabacken 12, Lund Studievägledning: 046–222 84 65 www.sol.lu.se/forfattarskolan

Kan man utbilda sig till författare? Författarskolan i Lund är en utbildning i skönlitterärt skapande och riktar sig till den som vill utveckla sitt skrivande. Utbildningen motsvarar den typ av ämne som i den engelskspråkiga världen går under benämningen ”creative writing”.

Författarskolan omfattar fyra, med möjlighet till fem, ­terminer och du har under hela utbildningsförloppet en handledare vars uppgift är att ge stöd och råd i det egna skrivandet. Utbildningen avslutas med att du har skrivit ett eget litterärt verk (t.ex. en roman, diktsamling, reseskildring).

Vid sidan av skrivandet vidgas din skriftliga förmåga i olika genrer och texttyper och du får kunskaper i litteraturhistoria och om den svenska bokmarknaden.

De flesta författare arbetar på frilansbasis och kombine­ rar sitt skrivande med andra verksamheter som t.ex. kultur­ journalistik, manusskrivande för film och TV-dramatik samt undervisning.

språk & Litteratur

Mediehistoria (tidigare Pressvetenskap)

Nygrekiska

kan läsas t.o.m. avancerad nivå

kan läsas från nybörjarnivå t.o.m. avancerad nivå

Institutionen för kommunikation och medier Besöksadress: Språk- och litteraturcentrum Helgonabacken 12, Lund Studievägledning: studievagledare@kom.lu.se 046–222 40 51 www.kom.lu.se

Språk- och litteraturcentrum SOL Besöksadress: Helgonabacken 12, Lund Studievägledning: 046–222 97 47 www.sol.lu.se/grekiska

Pressen och etermedierna fyller en viktig funktion i män­ niskors liv. Vi uppfattar ofta världen såsom medierna återger den. Ämnet mediehistoria speglar och granskar både äldre och nyare massmedier utifrån ett humanvetenskapligt ­p erspektiv.

Frågor du som student i mediehistoria söker svar på kan vara vad, varför eller hur massmedierna berättar. Till din hjälp har du de verktyg för medieanalys som lärs ut under utbildningen. Ämnet syftar till att fördjupa dina kunskaper om massmedier och deras uttrycksformer genom att förstå dem i ett historiskt och samhälleligt sammanhang. Examina­ tionen utförs till stor del i form av mindre forskningsrappor­ ter, projektarbeten och textanalyser, vilket utvecklar din skriftliga förmåga samt förmågan att kritiskt granska olika former av medieinnehåll.

De förmågor du utvecklar under utbildningens gång är av nytta i många sammanhang och i många olika yrken. Ämnet är ett lämpligt komplement till olika utbildningar inom jour­ nalistik, information och kommunikation, samhällsvetenskap, kulturförmedling m.m.

Mellanösternkunskap kan läsas t.o.m. avancerad nivå Språk- och litteraturcentrum SOL Besöksadress: Helgonabacken 12, Lund Studievägledning: 046–222 97 47 www.sol.lu.se/arabiska

Mellanöstern är en region som sträcker sig från Nordafrika i väst till Kinas gränser i öst. Mellanösternkunskap tar upp Mellanösterns och Nordafrikas geografi, historia, religioner och kulturer samt de nutida staternas tillkomst, statsskick, ekonomi och näringsliv. Fokus ligger främst på de arabisk­ talande delarna av regionen.

Kurserna i Mellanösternkunskap ges dessutom tillsam­ mans med kurser i arabiska språket i Programmet för ara­ biska studier, PAS. Studier i Mellanösternkunskap kan också utgöra en kompletterande regionalt ämnesinriktad fördjup­ ning för dig som läser historia och journalistik eller statsve­ tenskap, ekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen.

Yrkesområden för dig som läst Mellanösternkunskap kan vara handel, turism, arbete för internationella organisatio­ ner, medling och fredsarbete, flykting- och migrationsfrågor, utrikespolitisk analys, säkerhetsfrågor samt arbete inom ­kultursektorn och undervisning.

Nygrekiska är den idag talade grekiskan, utvecklad ur den klassiska grekiskan. Den talas för närvarande av ca 13 miljo­ ner personer; dels av befolkningen i själva Grekland och på Cypern, dels av grekiska minoriteter världen över.

Våra kurser ger dig i första hand en grund i att skriva, tala och översätta till och från nygrekiska. Du studerar även grekisk litteratur från 1000-talet fram till idag. Vid sidan av det moderna grekiska språket och litteraturen får du också kunskaper om Greklands historia, samhälle och kultur. Även relationerna mellan Sverige och Grekland studeras kulturellt, historiskt och ekonomiskt. Efter fortsättningskursen har du möjlighet att åka som utbytesstudent och läsa upp till ett år vid något av våra kontaktuniversitet i Grekland.

Att ha nygrekiska i sin examen kan vara bra för t.ex. språkvetare, kulturvetare, översättare, tolkar, guider, etno­ loger och socialantropologer. I övrigt är det bra för alla som i sitt arbete kommer i kontakt med greker, Grekland eller grekisk kultur, exempelvis genom anställning inom EU.

Retorik kan läsas t.o.m. avancerad nivå Institutionen för kommunikation och medier Besöksadress: Språk- och litteraturcentrum Helgonabacken 12, Lund Studievägledning: studievagledare@kom.lu.se 046–222 40 51 www.kom.lu.se

I ämnet retorik skiljer man på att övertala och att övertyga. Övertalning är en tvingande process medan övertygande är en retorisk. I våra kurser får du träna konsten att övertyga i tal och skrift. Det innebär såväl muntliga som skriftliga övningar. Exempelvis lär du dig att på ett intresseväckande sätt inleda ett tal, att hålla lovtal och försvarstal samt att argumentera för och emot en fråga.

Du arbetar fram dina tal och texter med hjälp av respons från kurskamrater eller lärare. Med hjälp av den klassiska retorikens begrepp studerar du olika sätt att använda dispo­ sition, språk, stil och framträdande. Ämnet ger också en introduktion till moderna retoriska metoder och teorier. Etiska frågor kring retorik belyses, och du lär dig att kritiskt analysera budskap som vill påverka och manipulera. Kunskap i retorik är ovärderlig för alla som arbe­ tar med kommunikation.

97

98

språk & litteratur

Rumänska

Spanska

kan läsas från nybörjarnivå t.o.m. kandidatnivå

kan läsas från nybörjarnivå t.o.m. avancerad nivå

Språk- och litteraturcentrum SOL Besöksadress: Helgonabacken 12, Lund Studievägledning: 046–222 97 47 www.sol.lu.se/rumanska

Språk- och litteraturcentrum SOL Besöksadress: Helgonabacken 12, Lund Studievägledning: 046–222 75 41 www.sol.lu.se/spanska

Som många andra språk i södra Europa härstammar rumän­ skan från latinet. En skillnad är att Rumänien har isolerats från andra romanska språkgrupper och nästan helt omges av slaviska språk.

Lunds universitet kan som enda universitet i Skandinavien erbjuda kurser i rumänska. Undervisningen är helt nätba­ serad och ges på både hel- och halvfart. När du studerar rumänska är det inte bara själva språket som studeras, utan intressanta inblickar ges också i rumänska samhällsförhållan­ den och i rumänsk kultur och litteratur. Efter att ha läst äm­ net i tre terminer kan du åka som utbytesstudent och studera upp till ett läsår vid ett av våra rumänska kontaktuniversitet: Bukarest, Cluj och Iasi.

Förbindelserna med det nya, öppna Rumänien intensifie­ ras, särskilt som Rumänien numera ingår i EU. Detta innebär att det kommer att finnas ett ökat behov av översättare, men också av rumänskkunniga ekonomer, jurister, samhälls­ vetare och tekniker. Man kan även räkna med en växande turistsektor.

Spanskan är idag världens fjärde största språk. Det talas av närmare 400 miljoner människor, främst i Spanien och Latin­ amerika, men även i USA där språket blir allt viktigare.

På våra kurser studerar du skönlitteratur, sakprosa och film. Du får träning i att tala, skriva och förstå spanska, men du får också kunskaper om språkets struktur och om spansk­ talande länders historia och samhällsförhållanden.

Goda kunskaper i spanska är en värdefull merit, inte minst i företag och organisationer som arbetar internationellt.

Många latinamerikanska länder upplever ett ekonomiskt uppsving, och allting tyder på att utbytet med länder där man talar spanska kommer att fortsätta växa.

Ryska kan läsas från nybörjarnivå t.o.m. avancerad nivå Språk- och litteraturcentrum SOL Besöksadress: Helgonabacken 12, Lund Studievägledning: 046–222 97 47 www.sol.lu.se/ryska

Ryskan är modersmål för ca 170 miljoner människor. Ryska är dessutom ett gemensamt språk för alla de länder som ­tidigare tillhörde Sovjetunionen. Idag växer utbytet, både inom den privata sfären och inom den offentliga sektorn, med länder där man talar ryska.

Genom att kombinera studier i ryska med ämnet Öst- och Centraleuropakunskap får du gedigen kunskap om Rysslands historia, samhälle och kultur, vilket kan vara ett bra komple­ ment för dig som läser t.ex. journalistik, ekonomi eller stats­ vetenskap.

För dig som vill vara verksam inom kultursektorn öppnar kunskaper i ryska dörren till den ryska litteraturens enorma skattkammare. De kunskaper du får när du läser kurserna i rysk litteraturhistoria ger dig en kompetens som kan vara användbar i arbete på bibliotek, förlag och andra kultur­ institutioner. Genom att välja ryska som en del av din univer­ sitetsutbildning profilerar du dig även för arbetsgivare som arbetar internationellt.

Svenska kan läsas t.o.m. avancerad nivå Språk- och litteraturcentrum Besöksadress: Helgonabacken 12, Lund Studievägledning: 046–222 86 99 www.sol.lu.se/nordiska

Vill du få orden och texterna i din makt? Behöver du få ana­ lysen och retoriken på plats och grammatiken och genrerna på din sida i studier och arbetsliv? Är du intresserad av det språkliga perspektivet på samhälle, genus och etnicitet?

Inom ämnet svenska studeras det svenska språket ur alla möjliga aspekter. Man ser på språksystemet och på hur det kan beskrivas. Man undersöker språkets förhållande till indi­ viden, identiteten och samhället, och studerar hur språket varierar och förändras över tid. Man analyserar texter, både skriftliga och muntliga, för att förstå hur språket kan använ­ das som ett verktyg, t.ex. för att övertyga eller manipulera.

Personer med förmåga att uttrycka sig väl i tal och skrift och förmåga att anpassa texter för olika syften och samman­ hang är till stor nytta för många arbetsgivare. Gedigna kun­ skaper om svenska språket är oumbärliga i alla yrken där man har språket som främsta arbetsredskap.

språk & Litteratur

Syriska

Tyska

kan läsas från nybörjarnivå t.o.m. avancerad nivå

kan läsas från nybörjarnivå t.o.m. avancerad nivå

Språk- och litteraturcentrum SOL Besöksadress: Helgonabacken 12, Lund Studievägledning: 046–222 97 47 www.sol.lu.se/syriska

Språk- och litteraturcentrum SOL Besöksadress: Helgonabacken 12, Lund Studievägledning: 046–222 75 41 www.sol.lu.se/tyska

Klassisk syriska tillhör den arameiska grenen av semitiska språk och är närbesläktad med arabiska och hebreiska. På syriska finns en synnerligen rik och varierad litteratur som är nära 2000 år gammal. Denna litteratur är ett viktigt ut­ tryck för den östliga kristenhetens teologi och historia som sträcker sig ända till Indien och Kina.

Den kurs som du kan studera här behandlar grundläg­ gande skrift- och ljudlära i syriska utifrån serto-alfabetet, ger en systematisk genomgång av centrala delar av den klassiska syriskans grammatik och formlära, och ger en insikt i hur det syriska språket är uppbyggt. Studiet av syriskan är en väsent­ lig del av arbetet med de semitiska språken. Det är av vikt inte bara för semitisk språkvetenskap, utan även för andra humanistiska discipliner som religionsvetenskap, historia och litteratur. Det är också av stor betydelse för kommuni­ kationen med de grupper som idag har en levande, syrisk språktradition.

Kunskaper i syriska kan du använda inom t.ex. kultur­ sektorn, översättning, forskning och undervisning, arbete för internationella organisationer, flykting- och migrationsfrågor.

Tyska är det största språket inom EU med ca 100 miljoner tysktalande främst i Tyskland, Österrike och Schweiz men även nationella minoriteter i flera andra länder. Tyska är också ett viktigt kontaktspråk i Östeuropa. De tyskspråkiga länderna är Sveriges största handelspartner och kunskaper i tyska är av stor vikt om du vill arbeta inom internationell handel. Sverige är ett stort turistland för tyskarna. Målet med våra kurser är att du som student ska uppnå goda munt­ liga och skriftliga språkfärdigheter. Dessutom studerar du de tyskspråkiga ländernas kultur, samhälle och litteratur. Efter ett års studier har du möjlighet att bedriva utlandsstudier vid något av våra partneruniversitet.

Som ett stort språk kan tyska vara av nytta på många arbetsplatser inom exempelvis medier, turistbranschen, Utrikesdepartementet eller EU.

Teaterns teori och praktik

Språk- och litteraturcentrum SOL Besöksadress: Helgonabacken 12, Lund Studievägledning: 046–222 77 66 www.sol.lu.se/ioc

kan läsas t.o.m. kandidatnivå Språk- och litteraturcentrum SOL / Teaterhögskolan i Malmö Besöksadress: Helgonabacken 12, Lund Studievägledning: 046–222 84 65 www.sol.lu.se/teater

I samarbete med Teaterhögskolan i Malmö ger Språk- och litteraturcentrum en ny typ av utbildning i teatervetenskap.

Målsättningen är att förena teaterns praktik med teoretiska och historiska perspektiv på scenkonsten. Det är inte fråga om någon skådespelarutbildning, men det konkreta arbetet med teater ska stå i centrum. Förutom att få goda kunskaper om hur du analyserar och tolkar dramatiska texter kommer du att få grundläggande insikter i skådespelarens, regissö­ rens och dramaturgens verksamhet. Du kommer även att bli förtrogen med teaterns historia och samhälleliga produk­ tionsvillkor. Dessutom kommer du att utveckla en förmåga att kritiskt granska teater genom att i skriftlig form presen­ tera och diskutera teateruppsättningar.

Utbildningen vänder sig främst till dig som har en del teatererfarenhet och i framtiden vill bli kritiker, producent, regissör, dramaturg eller skådespelare, men den kan givetvis vara till nytta för alla som intresserar sig för teaterns roll i samhället.

Öst- och Centraleuropakunskap kan läsas t.o.m. kandidatnivå

Utvecklingen i Öst- och Centraleuropa är inne i ett dynamiskt skede, såväl ekonomiskt som politiskt. Flera av de forna öst­ blocksländerna är idag medlemmar i EU, och länderna spelar en viktig roll även i andra internationella sammanhang. Ämnet Öst- och Centraleuropakunskap täcker såväl EU:s medlemsstater i Centraleuropa som Sovjetunionens efterföljar­s tater och den sydosteuropeiska Balkanregionen. Ämnet ger fördjupade insikter om områden som identitet, etnicitet, myter, symboler och kulturöverföring.

Med tanke på att utbytet mellan länderna i Öst- och ­Centraleuropa och den övriga världen, inte minst Skandina­ vien, ökar både inom privat och offentlig sektor, finns ett ökat behov av såväl ekonomer och företagare som journalis­ ter, jurister och biståndsarbetare med specifik kompetens i Öst- och Centraleuropas kultur.

99

100

www.ht.lu.se

Historia, filosofi och kultur

Historia | filosofi | kultur

101

karriär

När du läser ämnen med historisk, filosofisk eller kulturell prägel på universitetet, utvecklar du en förståelse för den människa du kommer i kontakt med i ditt dagliga liv. Du kan se var hon i ett historiskt perspektiv har varit, och därför också lättare förstå vart hon är på väg.

I dessa ämnen studerar du inte bara vad människan gör, utan också varför hon gör på ett visst sätt. Du lär dig att värdera, analysera och kritisera information, situationer och de samhällsnormer som du möter.

Oavsett vilka av våra ämnen du läser inom historia, filosofi och kultur kommer du att komma i kontakt med dessa perspektiv, och därmed skaffa dig viktig kunskap som du kommer ha stor användning av oavsett vad du företar dig senare i livet.

Läs mer på www.ht.lu.se

”Livet är härligt att leva, bara man har tillräckligt svag ­k araktär för att njuta det” Sokrates, grekisk filosof, 470 f.Kr–399 f.Kr

Det bästa av två världar Ämneslärarutbildningen är Lunds universitets och Högskolan Kristianstads gemensamma programsatsning och ger dig möjlighet att ta del av två stora lärosätens gemensamma kunskap och erfarenhet. Programmet vänder sig till dig som vill arbeta som lärare på högstadiet eller inom gymnasieskolan. Teoretiska studier varvas med flera verksam­hetsförlagda perioder (VFU). Du har också goda möjligheter att förlägga en del av din studietid utomlands.

”Satsa på praktiken!”

Ellen Albertsdóttir arbetar som frilansjournalist och skriver kulturtexter för bland annat Sydsvenskan, Göteborgs-Posten och LO-Tidningen. Hon jobbar även med Nationalencyklopedins satsning på sociala medier.

Med sig i bagaget har hon en magisterexamen i journalistik och en kandidatexamen i mänskliga rättighetsstudier från Lunds universitet. Hon har även läst bland annat freds- och konfliktkunskap och statsvetenskap.

När hon praktiserade på Nationalencyklopedin under våren 2008 uppmuntrades Ellen av handledaren att starta eget företag. Hennes första uppdragsgivare var just Nationalencyklopedin men sedan kontaktade hon även andra potentiella kunder med idéer och därefter har det rullat på.

järnålderns maktcentrum

Uppåkra– en arkeologisk sensation Överallt finns spåren av det förflutna, och genom dessa kan arkeologer berätta om gångna tiders människor. På senare tid har Lunds universitets grävningar i Uppåkra strax söder om Lund växt till en arkeologisk sensation. Här har forskare tillsammans med studenter funnit en av Sveriges rikaste boplatser från järnåldern. Fynden vittnar om ett maktcentrum av stor betydelse i regionen, och genom ständigt nya grävningar fortsätter universitetet att vidga kunskapen om denna tid, innan Lund blev Lund.

Kunskap om var vi en gång har varit, gör det lättare att förstå vart vi är på väg.

102

Historia | filosofi | kultur

Program Digitala kulturer kandidatutbildning 180 hp Institutionen för kulturvetenskaper Besöksadress: Biskopsgatan 7, Lund Studievägledning: studievagledare_kult@kultur.lu.se 046–222 94 33 www.kultur.lu.se/digitala-kulturer

Digitala och nätbaserade miljöer dominerar idag stora delar av vardagslivet och vår kultur. Därför är det viktigt att förstå handlingsmönster och föreställningsvärldar som uppstår när vi relaterar till varandra, till samhället, till konsumtion och kulturproduktion genom digitala och nätbaserade teknolo­ gier. När nu humanistiska ämnen har blivit allt mer efterfrå­ gade för att kunna problematisera och analysera situationen är det också avgörande att kunna behärska de digitala verk­ tygen för att delta i utvecklingen. Dessutom behövs kompe­ tenta humanister som kan kommunicera med olika grupper som har skilda kunskaper om digitala kulturer.

Kandidatprogrammet förenar teoretiska ­ämneskunskaper och analytiska samt kommunikativa färdigheter med färdig­ heter i digital produktion. Det har tillkommit i ljuset av arbetslivets önskemål om kultur- och samhällsanalytiker med både generella och specifika kunskaper.

Programmets anknytning till arbetslivet framhävs genom en verksamhetsförlagd kurs och ett flertal projektkurser. Det ingår en valbar termin som ger din utbildning en unik profil.

Du som har läst programmet kan bland annat arbeta med ­digitala strategier och kulturförmedling, inom webbredaktio­ ner, på kommunikations- och webbyråer, som researcher i digi­ tala produktionssammanhang, som webbanalytiker och som projektledare i digitaliseringsprojekt, men det ger dig också förutsättningar att hantera de förändringar som sker i samhäl­ let och själv skapa egna möjligheter på arbetsmarknaden.

Under hela utbildningen görs en tydlig anknytning till aktuell forskning och teoretiska perspektiv. Vill du läsa vidare efter din examen, så är programmet också förberedande för studier på masternivå.

Behörighetskrav: Grundläggande

Modevetenskap kandidatutbildning 180 hp Institutionen för kulturvetenskaper Besöksadress: Campus Helsingborg, Universitetsplatsen 2, Helsingborg Studievägledning: studievagledare_kult@kultur.lu.se 046–222 94 33 www.kultur.lu.se/modevetenskap

Inom kandidatprogrammet i modevetenskap skaffar du dig redskap att tolka vår tids mode och trender. För detta krävs kunskaper om mode som visuellt uttryck, som kulturarv och materiell kultur liksom om textila material och tekniker. Det behövs en inblick i modebranschens organisation liksom i modets marknad och mekanismer.

Programmet fokuserar på mode i beklädnad och kropp, exempelvis i kläder, skor accessoarer, frisyrer, tatueringar och kroppsliga förändringar, men mode som fenomen studeras

även inom andra estetiska och livsstilsrelaterade uttryck, exempelvis inom konst- och designhistoria. Syftet med programmet är att ge dig verktyg att insiktsfullt tolka och analysera modets roll, dess uttryck och praktiker i histo­ riska, kulturella, ekonomiska och sociala processer. Genom projektarbeten, verksamhetsförlagd utbildning och kurser i entreprenörskap och projektledning får du tidigt kontakt med arbetslivet och möjlighet att omsätta dina kunskaper i praktiken. Efter utbildningen kan du t.ex. arbeta med trend­ analys, som skribent inom kultur och mode, inom detaljhan­ del och branschorganisationer m.m.

Kandidatprogrammet i modevetenskap ges vid Campus Helsingborg av Institutionen för kulturvetenskaper.

Behörighetskrav: Grundläggande samt Historia 1b/1a1+1a2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet 1/A1)

Kandidatprogram i mänskliga rättigheter 180 hp Mänskliga rättigheter Språk- och litteraturcentrum SOL Besöksadress: Helgonabacken 12, Lund Studievägledning: studievagledare@mrs.lu.se 046–222 89 69 www.hist.lu.se

Vi erbjuder en av världens främsta flervetenskapliga utbild­ ningar i Mänskliga rättigheter.

Mänskliga rättigheter har blivit ett dominerande språk i politiken, såväl i Sverige som internationellt, och uttrycks i ett omfattande juridiskt regelverk. Biståndsorganisationer arbetar med rättigheter som mål. Stora företag skriver in dem i sina etiska riktlinjer. Militära interventioner genomförs i deras namn.

Mänskliga rättigheter är uppenbarligen ett fenomen att räkna med, men vad är det och vad kan det åstadkomma?

Med fokus på folkrätt, historia och filosofi studerar och analyserar vi mänskliga rättigheter i all deras komplexitet.

Vi behandlar teman såsom likabehandling, icke-diskrimi­ nering, våld och ansvarsutkrävande. Vi förankrar undervis­ ningen i aktuella frågor och studerar mänskliga rättigheter som både idé och praktik. Vi erbjuder breda ämneskunska­ per, fördjupning och individuell specialisering.

Som student utvecklar du egenskaper som du har nytta av i både studier och arbete så som kunskapshantering, analytiskt tänkande, samt muntlig och skriftlig kommunika­ tionsförmåga. I våra kurser använder vi oss bland annat av alternativa pedagogiska metoder som rollspel, studentkonfe­ renser och gemensam handledning av uppsatser. Inom ramen för kandidatprogrammet i mänskliga rättigheter finns utrym­ me för utlandsstudier eller praktik i Sverige eller utomlands.

Du får en bred, samhällsrelevant utbildning med möjlig­ het till praktik och med goda karriärutsikter.

Allt fler inser vikten av att kunskap i området mänskliga rättigheter genomsyrar verksamhet på flera håll i ­s amhället – såväl på kommun, landsting och företag som på statlig och internationell nivå. Som människorättsvetare har du en unik omfattande kompetens. Du kan arbeta med en rad olika frågor, främst beroende på hur du själv valt att inrikta dina studier under uppsatsarbete, perspektivstudier och praktik.

Behörighetskrav: Grundläggande samt Historia 1b/1a1+1a2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet 1/A1)

Historia | filosofi | kultur

Huvudområden / ämnen Antikens kultur och samhällsliv kan läsas t.o.m. avancerad nivå Institutionen för arkeologi och antikens historia Besöksadress: Sandgatan 1, Lund Exp: 046–222 79 40 Studievägledning: studievagledare@ark.lu.se www.ark.lu.se

Hur växte demokratin fram i antikens Athen? Vad gjorde Rom till ett världsvälde? Vad vet egentligen vi om Alexander den Store, Caesar, Sapfo eller Sokrates? Hos oss lär du känna de antika kulturerna runt Medelhavet. Du får närmre studera de lämningar som finns (städer, religiösa platser och tempel, gravfynd, skulpturer o.s.v.), och du kommer förflutet liv nära genom att läsa grekiska och latinska texter, i översättning.

Du tränas i att tolka olika kategorier av klassiska källmaterial, och får inblick i hur modern teknologi öppnar nya vägar mot kunskap om människan och hennes livsmiljö i antiken. Du lär dig förstå historiska skeenden och hur de samverkat till olika samhällsformer. På det sättet kan du bättre tolka det som hände igår och det som sker idag och imorgon.

Förutom att utbilda i antikvetenskap kompletterar och fördjupar vi de flesta human- och samhällsvetenskapliga stu­ dier. Våra studenter återfinns inom olika yrken, inom kultur­ sektor, musei-, forsknings- och statsförvaltning, skolvärlden och näringslivet.

Arkeologi kan läsas t.o.m. avancerad nivå Institutionen för arkeologi och antikens historia Besöksadress: Sandgatan 1, Lund Exp: 046–222 79 40 Studievägledning: studievagledare@ark.lu.se www.ark.lu.se

Hur kan vi förstå människan och de omvälvande förändringar som skett i hennes livsmiljö genom tiotusentals år? Vad kan teknologiska innovationer och sociala förändringar genom tiderna berätta om oss själva?

Genom studier i Arkeologi lär du dig att identifiera, be­ skriva och datera olika former av arkeologiskt källmaterial.

Du lär dig att diskutera olika teoretiska synsätt och tolk­ ningar av arkeologiska spår och kulturella sammanhang. Du får prova på att utföra inventeringar, landskapsanalyser och arkeologiska utgrävningar. Du lär dig att använda samlingar och arkivmaterial för att få fram kunskap om det förflutna.

Du lär dig att hantera och förstå alltifrån landskapet som omger människan till de föremål som hon använder. Denna kunskap är central i frågor om arkeologins och humanioras roll i dagens samhälle.

Studier i arkeologi är av nytta för dig som vill arbeta som arkeolog inom t.ex. kulturmiljövård på länsstyrelser och inom uppdragsarkeologin. Arkeologistudier ger dig kompetens att arbeta inom arkiv- och museibranschen liksom med undervis­ ning och forskning. Du kan använda din kunskap inom infor­ mations- och turismbranschen, som lärare, journalist och för­ fattare liksom inom yrken där det krävs både ett systematiskt och analytiskt kunnande och en reflekterande förmåga.

Arkivvetenskap kan läsas som fristående kurs på grundnivå och avancerad nivå samt inom Masterprogram i ABM. Institutionen för kulturvetenskaper Besöksadress: Biskopsgatan 7, Lund Studievägledning: Studievagledare_konst@kultur.lu.se 046–222 09 45 www.kultur.lu.se

I arkivlagen beskrivs nyttan med arkivering av allmänna handlingar i form av rätten att ta del av dessa handlingar, men också behovet av bevarad information för rättskipning, förvaltning och forskning. För företag och privata organisa­ tioner kan nyttoperspektiven sägas vara liknande, även om behoven är interna snarare än offentliga. Ämnet arkivvetenskap tar upp terminologi och central teoribildning kring arkiv. Du får som student lära dig om olika typer av arkiv, deras uppgifter och förutsättningar, olika slags arkivmaterial och hur detta hanteras. Arkiv arbetar med såväl fysiskt som digitalt material och arkiven i dagens samhälle fokuserar allt mer på att bevara den mängd digital information som skapats och som även ska bevaras digitalt.

Arkivvetenskap behandlar även former för arkivens kun­ skapsförmedling.

Arkivvetenskap vänder sig till dig som är intresserad av en framtida yrkesroll som arkivarie. Efter kandidatexamen i val­ fritt huvudområde kan ämnet studeras inom Masterprogram i ABM (se under masterprogram).

Biblioteks- och informationsvetenskap kan läsas som fristående kurs på grundnivå och avancerad nivå samt inom Masterprogram i ABM. Institutionen för kulturvetenskaper Besöksadress: Biskopsgatan 7, Lund Studievägledning: studievagledare_konst@kultur.lu.se 046–222 09 45 www.kultur.lu.se

Hur cirkuleras information i samhället och vad betyder det för kultur, utbildning och forskning? Inom biblioteks- och informationsvetenskap studeras processer, sammanhang och institutioner där information och kunskap organiseras, förmedlas och används. På grundnivå kan man fördjupa sig i kurser kring hur webben kan utnyttjas för såväl informa­ tionssökning som publicering. Du får lära dig mer om stra­ tegier vid informationssökning, inklusive källkritik. Därtill introduceras relevanta delar av ämnets terminologi och teoretiska utgångspunkter. Andra frågor som studeras rör informationspolitiska aspekter av nätverkssamhället – vem äger och har tillgång till information? Ämnet vänder sig inte bara till dig som vill bli bibliotekarie, utan också till dig som vill arbeta med informationstjänster eller informationsför­ medling i stort. Du som är student kan genom kurser i biblio­ teks- och informationsvetenskap tillägna dig kunskaper som är användbara för studier, forskning eller för det kommande yrkeslivet. Efter kandidatexamen i valfritt huvudområde kan ämnet studeras inom Masterprogram i ABM (se under ­masterprogram).

103

104

Historia | filosofi | kultur

Bokhistoria kan läsas t.o.m. kandidatnivå

Förlags- och bokmarknadskunskap kan läsas t.o.m. kandidatnivå

Institutionen för kulturvetenskaper Besöksadress: Biskopsgatan 7, Lund Studievägledning: studievagledare_konst@kultur.lu.se 046–222 09 45 www.kultur.lu.se

Sedan sex tusen år tillbaka har människan använt sig av gra­ fiska meddelanden för att kommunicera med varandra, alltså texter och bilder fästa på t.ex. sten, pergament eller papper.

I bokhistoria får du studera skriftkulturens dokument och de processer genom vilka sådana framställs, sprids och utnyttjas, allt i ett historiskt perspektiv. Ämnesområdet är den grafiska kommunikationens historia, och här ingår inte bara böcker, utan alla typer av handskrivna, tryckta och elektroniskt ­fixerade dokument.

Boken och den grafiska kommunikationen har alltid spelat en nyckelroll i kultur- och samhällsutveckling. Bokhistoria vänder sig till dig som är intresserad av boken ur ett kultu­ rellt, historiskt och samhälleligt perspektiv. Bokhistoria ger dig även fördjupade kunskaper i de formgivningsmässiga och tekniska sidorna av boken. Förmågan att analysera och tänka kritiskt kring samspelet mellan kommunikation och samhälle har man nytta av inom en rad yrken, t ex inom bokmarkna­ den, utbildningssektorn, journalistiken samt inom arkiv, museer och bibliotek.

Etnologi kan läsas t.o.m. kandidatnivå samt på avancerad nivå inom Master of Applied Cultural Analysis.

Institutionen för kulturvetenskaper Besöksadress: Biskopsgatan 7, Lund Studievägledning: studievagledare_kult@kultur.lu.se 046–222 94 33 www.kultur.lu.se

Överallt i alla samhällen där människor möts formas gemen­ samma vanor, värderingar och synsätt. Det är detta kultur­ bygge etnologer studerar. Våra sätt att tala, klä oss, inreda våra hem och tillbringa fritiden avslöjar vår kulturella hem­ vist. Ofta skapas konflikter om vems sätt att leva som är rätt och riktigt. Kulturmöten och konfrontationer mellan olika grupper är ett viktigt tema att studera för att förstå hur det även i miljöer som kan te sig homogena skapas små, men viktiga, kulturella skillnader. Arbetsfältet är ofta Sverige men i stigande grad även världen utanför.

Utbildningen i etnologi har visat sig mycket användbar för personer verksamma inom den offentliga och privata kultur­ sektorn, i museivärlden, inom journalistik och medier, turism, skolvärlden liksom vård- och omsorgssektorn. Denna bredd gör att det är ditt framtida yrkesval som avgör vilka ämnen som är bra att kombinera med.

Institutionen för kulturvetenskaper Besöksadress: Biskopsgatan 7, Lund Studievägledning: studievagledare_kult@kultur.lu.se 046–222 94 33 www.kultur.lu.se

Drömmer du om att jobba på ett bokförlag? Böcker publice­ ras som aldrig förr – detta trots pessimistiska röster som med jämna mellanrum hävdar att boken skulle vara hotad av nya medieformer.

När du studerar förlags- och bokmarknadskunskap får du en inblick i såväl branschens utveckling genom historien som i det praktiska arbetet inom dagens förlags- och bokbransch.

Mycket av innehållet är allsidigt och praktiskt orienterat och man belyser de olika roller som finns inom ett förlag. Redak­ tionella verksamheter som manusgranskning och korrektur­ läsning tas upp, liksom grafisk formgivning och text- och bildbehandlingsprogram. Du får inom ämnet grundläggande kunskaper inom juridik för bokbranschen samt ekonomi, marknadsföring och distribution. Utöver de praktiska momen­ ten ingår mediehistorik och kulturteori. Om du studerar upp till kandidatnivå kommer du att få göra praktik på en arbetsplats inom förlags- eller bokbranschen. Ämnet vänder sig till dig som är intresserad av förlags- och bokbranschen som yrkesområde.

Historia kan läsas t.o.m. avancerad nivå Historiska institutionen Besöksadress: Magle Stora Kyrkogata 12A, Lund Exp: 046–222 79 60 Studievägledning: studievagledare@hist.lu.se www.hist.lu.se

Alla berörs av historien, och vi möts ständigt av referenser till det förflutna. Ämnet historia handlar om vad som har hänt, men också om varför det hände och vilka följder det fick. Du får genom dina studier i ämnet lära dig att beskriva, förklara och förstå hur människors livsvillkor har förändrats. På våra kurser möter du lärare som är engagerade i både undervis­ ning och forskning. Tillsammans söker vi svar på frågor om varför vår värld ser ut som den gör. Du fördjupar dig i olika teman – manlighet genom tiderna, religioners och politiska ideologiers inverkan, hur historien används och mycket mer.

Studier i historia lär dig att ställa historiskt intressanta frågor, att värdera olika material, att hitta det viktigaste i en stor mängd information och att arbeta självständigt med att bedöma påståenden om historia och förmedla kunskap om historia. Dessa kompetenser är nyttiga egenskaper att ha på många områden i arbetslivet.

Historia | filosofi | kultur

Historisk arkeologi

Idé- och lärdomshistoria

kan läsas t.o.m. avancerad nivå

kan läsas t.o.m. avancerad nivå

Institutionen för arkeologi och antikens historia Besöksadress: Sandgatan 1, Lund Exp: 046–222 79 40 Studievägledning: studievagledare@ark.lu.se www.ark.lu.se

Institutionen för kulturvetenskaper Besöksadress: Biskopsgatan 7, Lund Studievägledning: Studievagledare_ilh@kultur.lu.se 046–222 46 99 www.kultur.lu.se

Hur levde medeltidens människor i staden och på landsbyg­ den? Hur kan vi förstå den europeiska expansionen till den Nya Världen och mötet med Nordamerikas indiankulturer, och hur skiljer det sig från övrig utomeuropeisk kolonisation?

Att studera historisk arkeologi innebär att du får arbeta med arkeologiskt material och med skriftliga källor från en mängd tidsepoker. Under studiernas gång tränas du i att tolka de källmaterial vi har och i att belysa en tidsperiod genom de texter, bilder och ting som finns bevarade. Du får närma dig medeltida kyrkor och borgar genom byggnadsarkeologisk analys. Du får även fördjupade och användbara insikter om kulturmöten genom tiderna.

Historisk arkeologi studerar du som vill arbeta som arkeo­ log inom uppdragsarkeologin, vid byggnadsarkeologiska enheter, länsstyrelser samt antikvariska enheter som sysslar med byggnadsinventering och -konservering. Ämnet lämpar sig väl för arbete inom hela museivärlden där man tar sig an föremål och lämningar från medeltiden och tidigmodern tid.

Hur har saker som Gud, Naturen, Människan, Samhället och Historien uppfattats genom tiderna?

Sådana frågor söker du svar på när du studerar idé- och lärdomshistoria. Ämnet behandlar idéernas och vetenska­ pens historia från antiken till idag och försöker fånga in det som kännetecknar en viss tidsålder eller en viss kultur. Som student får du diskutera hur teorier och synsätt förflyttat sig, mottagits och förvandlats. Särskilda områden som studeras utöver de filosofiska, religiösa och politiska idéernas och naturvetenskapernas historia, är medicinens och teknikens historia, samt könssystemens historia.

Utbildningen hjälper dig att utveckla förmågan att analy­ sera och tänka kritiskt, vilket du har nytta av inom de flesta yrkesområden. Dessa färdigheter i kombination med histo­ risk förståelse är viktiga för alla som arbetar med exempelvis kultur­frågor, skola eller media.

Historisk osteologi

kan läsas t.o.m. kandidatnivå

kan läsas t.o.m. avancerad nivå Institutionen för arkeologi och antikens historia Besöksadress: Sandgatan 1, Lund Exp: 046–222 79 40 Studievägledning: studievagledare@ark.lu.se www.ark.lu.se

Hur gestaltade sig livet för människor och djur under förhis­ torien eller historisk tid? Historisk osteologi är en vetenskap som rekonstruerar liv utifrån skelett påträffade i arkeolo­ giska fyndsammanhang. Ämnet historisk osteologi omfattar bioarkeologi, som studerar mänskligt skelettmaterial, samt zooarkeologi, som omfattar studiet av djurben från t.ex. boplatser. Bioarkeologin studerar människoskelett i syfte att få kunskap om livslängd, kön, kroppslängd, diet, fysisk stress, sjukdomar, trauma, etc. som sammantaget ger en bild av populationens hälsa, från den tidiga stenålderns jägarsam­ lare till medeltida stadsbor. Zooarkeologin studerar ben efter däggdjur, fågel och fisk från boplatser. Dessa ger kunskap om hur miljön och ekonomin gestaltade sig, hur jakten gick till och hur djuren utnyttjades. Ämnet är laborativt där du tränas i att identifiera ben samt får kunskap om naturveten­ skapliga metoder som t.ex. isotoper och DNA. Via materiella lämningar och biologiskt material försöker osteologen och arkeologen tillsammans förstå människor från gångna tider.

Historisk osteologi studerar du som vill arbeta som osteolog eller som ett komplement till din arkeologutbild­ ning, med en arbetsmarknad inom uppdragsarkeologin eller museivärlden.

Intermediala studier Institutionen för kulturvetenskaper Besöksadress: Biskopsgatan 7, Lund Studievägledning: studievagledare_kult@kultur.lu.se 046–222 94 33 www.kultur.lu.se

Intermediala studier undersöker relationerna mellan de olika medier som ämnet omfattar: ord, bild och ton. Ämnet behandlar samspelet mellan olika medier och konstarter för att ta reda på t.ex. hur tolkningen av en tavla förändras av att det finns en titel till bilden eller hur olika vi tolkar beroende på vilka medier som samspelar med varan­ dra och hur tolkningen förändras om man tar bort en del av helheten.

Intermediala studier erbjuder perspektiv på och ökad förståelse för ett stort antal ämnesområden och för hur allt hänger ihop. Det kan vara av största vikt för t.ex. lärare med inriktning mot språk, medier, kommunikation, estetik, litteratur, film och konst, för områden inom kultursektorn (konsthallar, museer, förlag, teatrar, bibliotek m.m.) och för dig med ett journalistiskt yrke

105

106

Historia | filosofi | kultur

Konsthistoria och visuella studier

Museologi

kan läsas t.o.m. avancerad nivå

kan läsas som fristående kurs på grundnivå och avancerad nivå samt inom Masterprogram i ABM.

Institutionen för kulturvetenskaper Besöksadress: Biskopsgatan 7, Lund Studievägledning: studievagledare_konst@kultur.lu.se 046–222 09 45 www.kultur.lu.se

Den visuella kulturen är en väsentlig del av vår upplevda verklighet. Den omfattar bilder och miljöer av olika slag, och det är dem som konsthistoria och visuella studier handlar om.

Inom ämnet ägnar vi oss åt föremål och visuella fenomen (t.ex. måleri, skulpturer, designobjekt, fotografier, byggnader, stadsmiljöer, performance, video och digitala bilder). Vi ser också på de kulturella miljöer de hör hemma i. Frågor om när och hur grekisk skulpturkonst blev normen för det sköna, hur bilder användes av 1400-talets människor för att kommuni­ cera mångbottnade betydelser, vad som skedde med städer i Europa när man fick elektrisk belysning och varför vår sam­ tida konst är så olik traditionella oljemålningar är exempel som kombinerar ting och tolkning, allt för att skapa sätt att förstå verkligheten. Förutom orienteringen i konsthistoria får du genom att studera ämnet redskap för eget utforskan­ de och analys av olika visuella fenomen. Ämnet riktar sig till dig som på något sätt ska arbeta med konst, bilder och synintryck, t.ex. på museum, inom auktions­ branschen eller reklambranschen, som kulturjournalist, arki­ tekt eller gallerist.

Kulturadministration

Institutionen för kulturvetenskaper Besöksadress: Biskopsgatan 7, Lund Studievägledning: studievagledare_konst@kultur.lu.se 046–222 09 45 www.kultur.lu.se

I ämnet museologi studeras bland annat olika typer av museer och konsthallar. Som student i ämnet får du t.ex. studera kunskapsförmedling och utställningspedagogik.

Museisektorn, både nationellt och internationellt, befinner sig i ett skede av förändring. I museivetenskapen studerar man därför även olika aspekter av kulturarvsbruk, vilken roll museerna haft i historien, hur de används idag, samt de framtidstendenser man kan urskilja för museerna inom turistnäring, kulturpolitik och utbildning.

På museer arbetar man även med insamling, dokumenta­ tion och tolkning av materiella spår av mänsklig verksamhet.

Museet förhåller sig hela tiden till både föremål och publik och de som arbetar i museerna behöver därför goda kunska­ per om olika sätt att hantera olika artefakter, t.ex. vård och bevarande, samt utställningsteknik och scenografi.

För dig som planerar ett framtida arbete inom musei­ sektorn är studier i museologi passande. Ämnet kan gärna kombineras med andra ämnesstudier inom t.ex. etnologi, arkeologi, historia eller konsthistoria och visuella studier.

Efter kandidatexamen i valfritt huvudområde kan ämnet studeras inom Masterprogram i ABM (se under master­ program).

kan läsas t.o.m. kandidatnivå

Musikvetenskap Institutionen för kulturvetenskaper Besöksadress: Biskopsgatan 7, Lund Studievägledning: studievagledare_kult@kultur.lu.se 046–222 94 33 www.kultur.lu.se

Vem bestämmer över olika kulturella produkter och deras distribution? Vem styr kulturverksamheterna och vilka kon­ sekvenser får detta?

Inom ämnet kulturadministration läggs stor vikt vid det praktiska, i möten med det vardagliga arbetet inom kultur­ livets olika domäner. Detta sker i form av projektarbeten och praktiska inslag varvat med teoretiska moment. Inom ämnet behandlas ingående det svenska kulturlivets uppbygg ­ nad och organisation. Tyngdpunkten ligger på konkreta färdigheter rörande planering och organisation av kultu­ rella produkter, verksamheter och evenemang. Lär dig mer om budgethantering, juridiska aspekter, organisationsteori, marknadsföring och aktuell kulturdebatt.

Målet med ämnet är att ge både bredd och djup inför yrken i kulturlivet, såväl inom det så kallade fria kulturlivet som inom förvaltning i kommunala och statliga verksamheter.

kan läsas t.o.m. kandidatnivå Institutionen för kulturvetenskaper Besöksadress: Biskopsgatan 7, Lund Studievägledning: studievagledare_konst@kultur.lu.se 046–222 09 45 www.kultur.lu.se

Har du upplevt att du vill veta mer om musik än vad du kan läsa dig till på egen hand? Spelar du ett instrument, men tycker att du behöver veta mer om hur musik fungerar? Har du undrat över musikens roll i samhället? Kan man lära sig något av musikhistorien?

Om du har funderat över den här typen av frågor är musik­vetenskap ett ämne för dig. När du läser musikveten­ skap kan du fördjupa dig i musiken från olika perspektiv: historia, musikproduktion, teori, metoder, filmmusik, musik­ sociologi med mera. Inom ämnet träffar du på alla möjliga – och en del omöjliga – musikstilar.

Musikvetenskap kombineras bäst med studier i andra ämnen som är mer yrkesinriktade. En musikvetare kan med rätt examenskombination arbeta som t.ex. musikbibliotekarie, musikjournalist, musikjurist, ljuddesigner eller som ekonom inom musikbranschen.

Historia | filosofi | kultur

Mänskliga rättigheter

Teoretisk filosofi

kan läsas t.o.m. kandidatnivå

kan läsas t.o.m. kandidatnivå, samt som fristående kurser på avancerad nivå

Mänskliga rättigheter Språk- och litteraturcentrum SOL Besöksadress: Helgonabacken 12, Lund Studievägledning: studievagledare@mrs.lu.se 046–222 89 69 www.hist.lu.se

Är du samhällsengagerad? Intresserad av internationella frågor, ansvarsutkrävande i konflikter, diskriminering, asyl- och flyktingpolitik? Är du nyfiken på hur samhällsutveckling och internationellt samarbete kan studeras flervetenskapligt?

I så fall är mänskliga rättigheter något för dig.

Mänskliga rättigheter har blivit ett dominerande språk i politiken, såväl i Sverige som internationellt, och uttrycks i ett omfattande juridiskt regelverk. Biståndsorganisationer arbetar med rättigheter som mål. Stora företag skriver in dem i sina etiska riktlinjer. Militära interventioner genomförs i deras namn.

Mänskliga rättigheter är uppenbarligen ett fenomen att räkna med, men vad är det och vad kan det åstadkomma?

Med fokus på folkrätt, historia och filosofi studerar och ana­ lyserar vi mänskliga rättigheter i all deras komplexitet.

I en allt mer globaliserad värld behövs kunskap om vad mänskliga rättigheter är, hur de tillkommit och hur de an­ vänds. Kunskapen efterfrågas i företag, statliga myndigheter, frivilligorganisationer och på kommunal- och landstingsnivå.

Praktisk filosofi kan läsas t.o.m. kandidatnivå, samt som fristående kurser på avancerad nivå Filosofiska institutionen Besöksadress: Kungshuset, Lundagård, Lund Studievägledning: studievagledare@fil.lu.se 046–222 75 93 www.fil.lu.se

Praktisk filosofi handlar om värderingar och handlingar. Vad innebär det att något är moraliskt gott, moraliskt ont, rätt, orätt, vackert eller fult? Vad innebär rättvisa, jämlikhet och frihet? Vilka argument kan anföras för och emot religiösa satser som t.ex. att Gud existerar, Gud är allsmäktig o.s.v.?

När du studerar ämnet praktisk filosofi får du överblick över hur dessa och andra frågeställningar kan behandlas och har behandlats, samt träning i självständig och kritisk bedömning av olika teorier och argumentationer. Ämnet behandlar problem rörande värderingar och normer. Den praktiska filosofins huvudgrenar är värdeteori, etik, estetik, samhällsfilosofi samt dessa discipliners historia.

När du studerar praktisk filosofi lär du dig att tänka kri­ tiskt och utanför ramarna. Du utvecklar din förmåga att lösa problem och att analysera situationer ur olika perspektiv.

Dessa egenskaper och kunskaper är sådana du har nytta av oavsett vilken yrkesbana du tänkt dig i framtiden – färdig­ heter som värderas högt överallt på arbetsmarknaden.

Filosofiska institutionen Besöksadress: Kungshuset, Lundagård, Lund Studievägledning: studievagledare@fil.lu.se 046–222 75 93 www.fil.lu.se

Teoretisk filosofi handlar om kunskap och förståelse av värl­ den som sådan. Hur fungerar språket som kommunikations­ medel och hur förhåller det sig till tanken och verklig­heten?

Hur avgör man om ett argument är relevant eller inte?

Varifrån kommer vår kunskap och hur säker är den? Hur är verkligheten ytterst beskaffad, och i vilket förhållande står det andliga och det materiella till varandra?

Den teoretiska filosofin är en av de allra äldsta vetenska­ perna. Den har sina rötter i den så kallade joniska naturfilo­ sofin på 500-talet före Kristus och har alltsedan dess spelat en central roll i västerlandets idéutveckling och kulturliv.

Traditionellt indelas den teoretiska filosofin i områdena kun­ skapsteori, logik, metafysik, vetenskapsteori och språkfilosofi.

Oavsett ämnesområde gäller för alla filosofistudier att de inte bara bör syfta till att behärska ett kunskapsstoff, utan lika mycket till att förstå de filosofiska problemens uppkomst och relevans.

Genom att studera teoretisk filosofi lär du dig att värdera olika typer av information för att kunna avgöra vad som är relevant och inte. Samtidigt utvecklas din förmåga att tänka logiskt – en färdighet som värderas högt överallt på arbets­ marknaden.

107

108

www.ht.lu.se

Teologi och religion

Teologi | Religion

109

studentintervju: Clara Lundblad

I alla tider har religion spelat en viktig roll för oss människor. Vi har funderat över livets mening, vi har resonerat om livet och ­döden, gudomligt och mänskligt, rätt och fel.

Även samhället har under historiens gång på olika sätt präglats av våra religioner, och än idag påverkar de politik och internationella relationer. I vårt globala och mångkulturella samhälle krävs därför kunskap om religionens betydelse för individ och samhälle. I en tid med ständiga medicinska och teknologiska framsteg finns det ett behov av att diskutera etiska frågor.

Detta och mycket annat kan du studera på CTR, Centrum för teologi och religionsvetenskap, i Lund. Här finns kurser om bland annat världsreligionerna och deras historia, om att förstå, analysera och värdera världens religio­ ner, om religionsfilosofi, etik och religions­ beteendevetenskap.

Läs mer på www.ctr.lu.se

valfrihet

Välj din egen sammansättning Börja dina studier på CTR med att få de grundläggande kunskaperna inom religionsvetenskap och teologi. Det finns sedan möjligheter att fördjupa sig inom någon specialisering som passar just dig – eller satsa på att fördjupa dina kunskaper genom att bredda dem och studera inom flera olika specialiseringar.

”I en tid med ständiga medicinska och teknologiska framsteg finns det ett behov av att diskutera etiska frågor”

”Jag har ett starkt kall” Varför pluggar du till präst, Clara?

– Jag har ett starkt kall att jobba för kyrkan. Vissa måste träna för att må bra, jag kan inte leva utan min tro och kyrkan. Jag har alltid varit duktig på att tala, tycker om att fira gudstjänst och att prata med människor, så prästyrket känns som det som passar mig bäst i kyrkan.

Hur gjorde du för att klara första tentan?

– Jag smygkikade på hur mina kursare antecknade, valde ut några och frågade om vi kunde plugga hemma hos mig. Vi blev en egen studiegrupp som hjälptes åt med att komma på hur man skulle plugga, jag tror jag hade kört första tentan annars.

Hur får man igång sitt sociala liv i Lund?

– Genom att engagera sig! Jag har spexat, varit aktiv i en studentorkester och nu är jag aktiv i studentkåren. De flesta föreningar, som nationer eller studentkåren, erbjuder väldigt mycket – både jobb och fest! Och då lär du känna nya kompisar utanför studierna, det berikar.

Hur är det att läsa teologi i Lund?

– I Lund finns ett riktigt studentliv och jag kommer härifrån så det var naturligt att stanna kvar. Min utbildning är jättebra. Jag tycker jag har haft bra och kunniga lärare som har kunnat förmedla många spännande idéer. Jag har också kunnat testa i verkligheten, i min församling, om det jag pluggar är förankrat. Det är viktigt när man läser en yrkesutbildning.

Du lär dig mycket av din professor eller lektor, men vad du än pluggar så är det bra att skaffa sig nya perspektiv på fritiden.

Hur vill du jobba som präst?

– Jag vill jobba i en lite lagom stor församling och vara med och skapa en gemenskap som är öppen och tålig. Det ska vara högt i tak och alla ska våga tala om sina bilder av Gud.

Claras tips till nya studenter: – Skapa en egen studiegrupp.

– Det finns SI-mentorer, studenter som redan har gått kursen, som finns till för att hjälpa dig. Använd dem!

– Engagera dig! Nya kompisar kommer inte som ett brev på posten.

110

Teologi | Religion

Program

Huvudområden / ämnen

Kandidatprogram i religionsvetenskap och teologi

Religionsvetenskap och teologi

180 hp Centrum för teologi och religionsvetenskap Besöksadress: Allhelgona Kyrkogata 8, Lund Studievägledning: studievagledare@teol.lu.se 046–222 90 46 alt. 046–222 90 48 www.ctr.lu.se

Religion och religiös tro är aktuella och debatterade ämnen i dagens samhälle. Religion berör allt från världspolitiken och det sociala livet till individers sökande efter mening. Om du öppnar en dagstidning inser du att religion är något som dagligen finns i vår närhet. Synen på religion skiftar från tid till tid och från människa till människa, men den berör något av det mest grundläggande i våra liv.

På CTR studerar du religion och tro på ett vetenskapligt sätt för att få en bredare och djupare förståelse både för individer och för samhällen utifrån ett religionsvetenskap­ ligt perspektiv. Kandidatprogrammet i religionsvetenskap och teologi spänner över många olika ämnen, och du väljer själv var du vill lägga din tonvikt. Inom programmet kan du bekanta dig med nya religiösa rörelser såväl som kristendo­ men och övriga världsreligioner och lära mer om deras rötter, deras utveckling fram till idag och hur de på olika sätt kom­ mer till uttryck i dagens samhälle. Studierna avslutas med ett självständigt arbete i form av en uppsats.

Programmet passar dig som är intresserad av religions­ vetenskap och teologi och som ser en yrkeskarriär inom infor­ mation, kultur, biståndsarbete, journalistik och utbildning.

Utbildningen är också utbildningsvägen för dig som siktar på att arbeta som präst inom Svenska kyrkan. Även blivande präster och pastorer inom andra samfund kan ha god nytta av att ha denna utbildning.

Behörighetskrav: Grundläggande samt Historia 1b/1a1+1a2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet 1/A1)

kan läsas t.o.m. avancerad nivå Centrum för teologi och religionsvetenskap Besöksadress: Allhelgona Kyrkogata 8, Lund Studievägledning: studievagledare@teol.lu.se 046–222 90 46 alt. 046–222 90 48 www.ctr.lu.se

Efter grundkursen i religionsvetenskap har du möjlighet att fördjupa dig inom någon eller några av de specialiseringar som intresserar just dig. På CTR kan du fördjupa dig inom religionshistoria och religionsbeteendevetenskap, bibel­ vetenskap, kyrko- och missionsstudier och tros- och livsåskåd­ ningsvetenskap.

Religionshistoria och religionsbeteendevetenskap Specialiseringen religionshistoria och religionsbeteende­ vetenskap är ett brett ämne inom vilket vi studerar allt från religioners betydelse i dagens samhälle, deras historiska framväxt, centrala texter och olika ritualer till religioners relation till samhället och individers upplevelser av religion.

Varför är människor religiösa? Har religionen något inflytan­ de över politiken och samhället, eller är det de som påverkar religionen? Varför och hur uppkommer nya religiösa rörelser?

Svaren på dessa och liknande frågor får man när man fördju­ par sig inom någon eller några av specialiseringens fyra olika inriktningar.

• Islamologi – där du bland annat studerar hur islam har utvecklats, tolkats och förändrats genom historien, hur den muslimska närvaron ser ut i dagens Europa och hur islam tolkas och praktiseras i samtiden.

• Judaistik – där du bland annat lär mer om judisk religion, kultur och tradition i syfte att förstå judisk identitet och hur en minoritet bevarar sin kultur och särart.

• Religionshistoria – där du studerar religioner, religioners betydelse och religiösa riter i historia och nutid liksom olika nyandliga religiösa uttryck och utdöda religioner.

• Religionsbeteendevetenskap – där du bland annat studerar hur samhälle och religion påverkar varandra, hur religioner växer fram och förändras liksom hur människors upplevelser av andliga, religiösa eller transcendenta verkligheter upp­ kommer och tar sig uttryck.

Teologi | Religion

Bibelvetenskap

Tros- och livsåskådnings­vetenskap

Bibeln utgör en av de allra mest inflytelserika och lästa skrift­ samlingarna genom historien. Specialiseringen bibelveten­ skap handlar om tolkningen av dess texter på grundspråken hebreiska, arameiska och grekiska eller i översättning. I spe­ cialiseringen ingår studier som använder de bibliska texterna för olika ändamål, alltifrån sådana som syftar till att rekon­ struera historiska personer och händelser till sådana som vill avgöra hur texterna genom historien påverkat och tolkats av läsare och åhörare. Som viktiga moment ingår frågor om teori och metod för texttolkning och historisk rekonstruktion, om bibelböckernas innehåll och litterära karaktär, deras bak­ grund i samtida miljöer, deras möjlighet att ge information om personer, skeenden och religiösa gemenskapers verksam­ het och utveckling samt frågor om texternas verkningshisto­ ria fram till modern tid.

Bibelvetenskap har två inriktningar. Gamla testamentets exegetik och Nya testamentets exegetik, där de övergripande momenten konkretiseras i olika detaljundersökningar. Inom respektive inriktning studerar man varje text såväl som ett självständigt dokument i dess egna historiska och teologiska sammanhang som i relation till det andra testamentet.

Specialiseringen tros- och livsåskådningsvetenskap består av de tre inriktningarna religionsfilosofi, systematisk teologi och etik.

Religionsfilosofin syftar till att ge kunskap om klassiska religionsfilosofiska problem i dåtid och nutid, samt ge red­ skap till att utföra kritisk och konstruktiv reflexion kring pro­ blem av central betydelse för människan och samhället, med särskild fokus på frågor om mening och sanning.

Systematisk teologi syftar till att, i kritisk dialog med andra vetenskaper, utforska den kristna traditionens teologiska ut­ veckling och nutida betydelse, för såväl de kristna kyrkorna som samhället i stort. Särskilt beaktas förhållandet mellan filosofi och teologi, samt hermeneutiska frågor.

Etiken fokuserar på de moraliska dimensionerna av den mänskliga erfarenheten. Vid CTR studeras framför allt etiska problem och teorier i samband med religion, livsåskådning och människouppfattning. Som exempel på teman kan näm­ nas sambandet mellan etik och livsåskådning, etiska frågor inom kristendomen och andra religioner, samt människans relation till djur och miljö.

Kyrko- och missionsstudier Kristendomen är den religion som har flest anhängare i värl­ den; man talar ibland om att ungefär en tredjedel av jordens befolkning tillhör någon kristen kyrka, församling eller rörelse. Även om kristendomens ställning i västvärlden försvagats de senaste 100-150 åren växer den sig starkare på andra håll, särskilt på södra halvklotet.

De kristna kyrkornas likheter och olikheter är fascine­ rande. Genom att titta närmare på hur man byggt upp en kyrklig organisation, firar gudstjänst, undervisar och missio­ nerar samt förhåller sig till andra kyrkor än den egna skapas förståelse för såväl kristendomens historiska betydelse som för de utmaningar i historia och nutid som varit och är iden­ titetsskapande.

Inom specialiseringen kyrko- och missionsstudier studeras kristendomens framväxt i historia och nutid med särskilt fokus på processer som resulterat i olika kyrkotraditioner, deras förhållande till kultur, samhällsliv och politik samt mötet med icke-kristna grupper. Specialiseringen består av inriktningarna kyrkohistoria, praktisk teologi och missionsvetenskap med ekumenik.

111

112

www.lu.se/lararutbildning

Ämneslärare

Ämneslärare

Vill du inspirera, vägleda och lära ut? Då är Ämneslärar­ utbildningen något för dig!

Vid Lunds universitets och Högskolan Kristianstads gemensamma lärarutbildning kan du som student ta del av två stora lärosätens g emensamma kunskap och erfarenhet. ­ Hos oss får du de bästa verktygen för att under­visa i framtidens skola. Du väljer mellan inriktning mot grundskolans åk 7-9 eller gymnasiet.

Beroende på inriktning studerar du och fördjupar dig inom två eller tre undervisningsämnen. Gemensamt för alla lärarstudenter är studier i utbildningsvetenskaplig kärna samt VFU (verksamhetsförlagd utbildning). Inom alla utbildningens delar kommer du att möta mycket kompetenta lärare och forskare med mångårig kunskap inom respektive undervisningsområde.

Vår Ämneslärarutbildning ger dig möjlighet att växa in i rollen som lärare och ger dig kompetens och trygghet inför ett yrkesliv som lärare. Vårt mål är att bli Sveriges bästa lärarutbildning och att utbilda de mest anställ­ningsbara lärarna!

”Lärarutbildningen utmanar oss studenter på olika sätt”

Läs mer på www.lu.se/lararutbildning

Har du redan ­­kompe­ten­sen inom dina ämnen... ...men saknar de pedagogiska färdigheterna?

Då kanske K ­ ompletterande pedagogisk utbildning (KPU) är något för dig?

Läs mer på www.uvet.lu.se

Linnéa Bäckström, lärarstudent och ordförande i Utbildningsvetenskapliga Studentrådet – Lärarutbildningen utmanar oss studenter på olika sätt. Den ger en stabil grund att stå på med djup kunskap inom de ämnen vi ska undervisa i, men vi får också de praktiska kunskaperna vi behöver för att kunna växa i rollen som lärare. På föreläsningarna har vi ibland rollspel och övar på att undervisa, men det blir lev­ande först när vi kommer ut i skolorna.

– Under mitt första år gjorde jag fältdagar på en skola i Kristianstad. Jag hann lära känna eleverna, lärarna, kuratorn och rektorn, men inte minst mig själv. När jag kommer ut som lärare vill jag vara en trygg, stabil och förtroendeingivande vuxen. För varje fältdag och period av VFU*så växer jag mer och mer in i den rollen. *VFU = verksamhetsförlagd utbildning, vilket är den mer praktiska delen av utbildningen

113

114

ämneslärare

Ämneslärarutbildning 270-330 hp Institutionen för utbildningsvetenskap Besöksadress: Universitetsplatsen 2, Helsingborg Studievägledning: 042-35 65 39 Mer information på: www.uvet.lu.se

Detta är utbildningen för dig som vill arbeta som lärare inom grundskolans åk 7-9 eller inom gymnasieskolan.

Under din studietid får du både djupa ämneskunskaper inom dina ämnen och gedigna ämnesdidaktiska färdigheter – d.v.s. kunnande om hur du lär ut ett ämne. Vi kommer också ge dig verktyg som hjälper dig med hur du kan organisera och strukturera innehållet i din undervisning. På program­ met varvas teoretiska studier med flera verksamhetsförlagda perioder (VFU) ute på din framtida arbetsplats, skolan. Du har också möjligheter att förlägga en del av din studietid utomlands.

När du söker till utbildningen väljer du vilket ämne du vill starta med. Inför utbildningens andra år väljer du ytterligare ett ämne. Kurserna inom utbildningen ges i Lund, Helsingborg och Kristianstad och det är ditt ämnesval som styr vilken av städerna som blir din huvudsakliga studieort. Kurserna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan, som läses av alla lärar­ studenter, ges vid Campus Helsingborg.

Följande ingångar på utbildningen finns att söka: biologi, engelska, historia, matematik, samhällskunskap, svenska.

KPU – Kompletterande pedagogisk utbildning 90 hp Institutionen för utbildningsvetenskap Besöksadress: Universitetsplatsen 2, Helsingborg Studievägledning: 042-35 65 39 Mer information på: www.uvet.lu.se

Utbildningen riktar sig till dig som redan har kunskapen i dina ämnen och vill komplettera din utbildning med en ämneslärarexamen. Under tre terminer läser du kurser i bl.a. ämnesdidaktik, betyg, bedömning och etik. På programmet varvas teoretiska kurser med verksamhetsförlagd utbildning (VFU), som är den mer praktiska delen av utbildningen. Under VFU´n kommer du att träna och utveckla dina färdigheter som pedagog och du får tillfälle att studera och reflektera över läraryrket och dess villkor. Samtidigt får du möjlighet att omsätta dina ämnesstudier i egen undervisning. Med en ämneslärarexamen får du kompetens att arbeta antingen i grundskolans årskurs 7-9 eller gymnasieskolan. Kurserna inom KPU läses vid Lunds universitet, Campus Helsingborg.

Främst ämnen inom teknik, naturvetenskap och språk antas.

Ämneslärare

115

116

www.ch.lu.se

Campus Helsingborg

campus helsingborg

På Campus Helsingborg delar 4 200 studenter från de flesta av universitetets större ämnesområden vardagen med varandra.

Här möts framtidens mode­ vetare, ledare inom servicesektorn, kommunikationsstrateger, livsmedelstekniker, socionomer, högskoleingenjörer och ämneslärare. I dessa möten skapas nya utbildningar, ett kontaktnät över gränserna och ett studentliv till för alla.

Helsingborg är en av landets större städer med drygt 130 000 invånare. Staden ligger alldeles vid havet med strandpromenad inom nära räckhåll. Här spenderar cirka tio procent av universitetets studenter sin studietid. Som student vid Campus Helsingborg får du dubbelt så mycket studentliv. Förutom allt engagemang i Helsingborg finns aktiviteter i Lund alltid runt knuten. På Helsingborgsstudent.se, som drivs av Helsingborgs stad, kan du läsa mer om boende och studentliv i Helsingborg.

Som student vid Campus Helsingborg får du en utbildning som är förankrad i det verkliga arbetslivet. Våra utbildningar ger dig inte bara en framtid i Sverige, utan även en examen med högt internationellt värde.

Nätverka under studierna Dagen du står färdigutbildad och är på jakt efter ett jobb är kontakter i näringslivet guld värt. Som student på Campus Helsingborg har du en uppsjö av möjligheter att odla ditt kontaktnät.

Om du som student vill utveckla en idé eller driva ett företag vid sidan om studierna finns det på Campus Helsingborg ett stort nätverk av företag och kunniga entreprenörer att ta hjälp av. Ett exempel är Marknadsföre­ ningen i Helsingborg, där du kan träffa företagare från hela nordvästra Skåne och delta i mentorsprogrammet som marknadsföreningens sektion för studenter, MiH Future, driver. Vägg i vägg med Campus Helsingborg hittas också företagsinkubatorn THINK och företagshotellet Mindpark, som även driver ett café. Caféet är en naturlig mötespunkt för företagare och studenter.

Det är inte bara med hjälp av omvärlden du kan få ditt kontaktnät att blomstra. Campus Helsingborgs egna studenter arbetar hårt för att utveckla kontakter med företag och organisationer. Både Studentföre­ ningen Agora och Ingenjörssektionen arrangerar årligen återkommande arbetsmarknadsdagar.

Läs mer på www.ch.lu.se

Prisade lärare På Campus Helsingborg har du nära kontakt med engagerade lärare, som arbetar hårt för att just du ska hitta hela vägen fram.

– Att studera på universitet är något alla kan lära sig, bara man introduceras till rätt verktyg och kunskaper. Det handlar om att få dig som student att göra något du inte trodde att du kunde, säger lektor Elin Bommenel.

Elin undervisar och forskar i Service Management på Campus Helsingborg och har fått Lunds universitets pedagogiska pris. Frågan hon tycker är viktig att ställa till studenterna är: Vad ska du använda det du lär dig till?

– För att kunna nå ut till studenterna behöver jag veta varför de har valt att studera. Jag måste helt enkelt vara intresserad av vad alla studenter vill och drömmer om, säger Elin.

117

118

www.mhm.lu.se

Musikhögskolan Vi är skolan för musikern som vill nå högsta möjliga nivå i sitt konstnärliga uttryck och musikpedagogen som med sina kunskaper ska inspirera och utveckla människors intresse för musik till en livslång passion.

Musikhögskolan

119

möjligheter

förverkliga dina drömmar!

Musikhögskolan i Malmö utbildar musiker, kompositörer, musiklärare och kyrkomusiker.

Här kan du förverkliga dina visioner och drömmar och skapa dig en yrkesidentitet. Du kommer att hamna i nya inspirerande musi­ kaliska sammanhang och du kommer att jobba hårdare än du någonsin gjort tidigare.

Det händer hela tiden saker som får våra studenter att mötas och med sex hundra studenter i huset finns här alltid medmusikanter att spela med. Resultatet av din tid på Musikhögskolan i Malmö är till stor del upp till dig. Möjligheterna är oändliga!

Läs mer på www.mhm.lu.se

Konserter och samverkan Musikhögskolans konsertverksamhet med drygt tvåhundra offentliga konserter om året är en viktig del av regionens kulturutbud och inkluderar samarbete med bl a Malmö stad, Dunkers Kulturhus, Mix Musik och Jazz i Malmö. Skolan samarbetar med olika orkes­ trar i regionen i bl a orkester- och kompositionsprojekt, t ex Malmö opera och stråkensemblen Musica Vitae i Växjö. Tillsammans med Musik i Syd genomför Musikhögskolan skolkonsertprojekt, som vänder sig till barn och ungdom vid regionens skolor.

Internationell mötesplats Musikhögskolan i Malmö ligger mitt i den expansiva Öresundsregionen. Det rika och gräns­ överskridande kulturutbud och mångfald som finns här präglar så klart även oss och vi har ett starkt internationellt studieklimat. Vi är en öppen högskola och har väletablerade samarbeten med renommerade universitet i Norden och Europa.

För dig som är student innebär detta att du kan studera vissa delar av din utbildning utomlands och på sätt skaffa dig nya erfarenheter och få nya perspektiv. Genom att ta emot utbytesstudenter och gästlärare även på hemmaplan blir andra kulturers musik och synsätt en naturlig del i våra utbildningar.

Kreativ studiemiljö Våra utbildningar har en hög konstnärlig nivå och drivs av en lärarkår med djupa kunskaper om dagens musikliv och musikutbildning. De flesta är även utövande musiker och aktiva i det professionella musik- och kulturlivet. Vi satsar mycket på att studenterna ska få rikligt av den viktigaste resurs vi har – tid tillsammans med våra duktiga och engagerade lärare.

Våra kursplaner och timplaner är den yttersta garantin för att de som studerar hos oss får mycket och kvalificerad undervisning under sin studietid.

För att kunna utveckla sina färdigheter inom musik­området har man tillgång till Musikhögskolans lokaler och övningsrum större delen av dygnet. Med sexhundra studenter under samma tak finns det alltid någon att spela eller öva tillsammans med, som delar din passion för t ex ­orkesterspel, experimentell jazz eller folkmusik.

120

Musikhögskolan

Program

Kyrkomusikerutbildning grundnivå 180 hp / avancerad nivå 120 hp

Musikerutbildning GRUNDNIVÅ 180 hp / avancerad nivå 120 hp Musikhögskolan i Malmö Besöksadress: Ystadvägen 25, Malmö 040-32 54 50 info@mhm.lu.se www.mhm.lu.se

Programmet ges med följande inriktningar: symfoniorkester­ instrument, piano, sång, gitarr, blockflöjt, jazzimprovisation, världsmusik, individuell studiegång, arrangering klassisk in­ riktning, arrangering/komposition jazz samt komposition.

Musikerutbildningen förbereder musiker, tonsättare och arrangörer för en professionell verksamhet i orkestrar och ensembler samt en växande frilansmarknad.

Undervisningen bedrivs i form av enskilda lektioner, gemensamma (grupp-) ­lektioner, seminarier, gästföre­läs­ ningar, workshops/master classes samt enskilt ­arbete (öv­ ning och föreberedelser). Förutom enskild undervisning på huvud­instrumentet/sång ingår musikalisk instudering och interpretation, kammarmusik och orkesterutbildning (för orkestermusiker). Vissa ämnen är gemensamma för alla, bl.a. musikhistoria, gehörsskolning, satslära och piano.

Under studietiden ges rika möjligheter att delta i det omgivande kulturlivet och utbildningen har väl fungerande samarbeten med det omgivande kulturlivet i regionen.

Musikhögskolan i Malmö har också en väl utbyggd interna­ tionalisering med ett sextiotal samarbetsavtal inom ramen för Nordplus och Erasmus.

Utbildningen leder till konstnärlig kandidatexamen/ masterexamen i musik.

Förkunskapskrav: Särskild behörighet: godkända antagningsprov.

Anmälan görs på www.antagning.se

Musikhögskolan i Malmö Besöksadress: Ystadvägen 25, Malmö 040-32 54 50 info@mhm.lu.se www.mhm.lu.se

Högre kyrkomusikerutbildningen syftar till att utbilda musiker med hög konstnärlig, pedagogisk och professionell förmåga.

Studenten skall efter genomgången utbildning ha tillräckliga kunskaper och färdigheter för att kunna verka som musiker i församlingar inom Svenska kyrkan eller andra trossamfund.

Undervisningen bedrivs i form av enskilda lektioner, gemen­samma (grupp-) lektioner, seminarier, gästföreläsningar, workshops/master classes samt enskilt arbete (övning och förberedelser).

Under studietiden ges rika möjligheter att delta i det omgivande kulturlivet och utbildningen har väl fungerande samarbeten med det omgivande kulturlivet i regionen. ­Musikhögskolan i Malmö har också en väl utbyggd interna­ tionalisering med ett sextiotal samarbetsavtal inom ramen för Nordplus och Erasmus.

Utbildningen leder till konstnärlig kandidatexamen / master­examen i kyrkomusik.

Förkunskapskrav: Särskild behörighet: godkända antagningsprov.

Anmälan görs på www.antagning.se

Musikhögskolan

Lärarutbildning i musik 270/300 hp Musikhögskolan i Malmö Besöksadress: Ystadvägen 25, Malmö 040-32 54 50 info@mhm.lu.se www.mhm.lu.se

Utbildningen är en komplett lärarutbildning där musikstu­ dierna integreras och varvas med Utbildningsvetenskaplig kärna (UVK) och Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) under hela studietiden. Utbildningen leder till examen för ämnes­ lärare i musik antingen för grundskola eller gymnasieskola och väljs vid ingången till lärar­utbildningen.

Utbildningen mot grundskolan består av ämnesstudier i musik och ett eller två ­andra skolämnen (270 hp) och för utbildningen mot gymnasieskolan i musik och ett annat skol­ ämne, alternativt musikestetisk fördjupning (300–330 hp).

Inom ämneslärare i musik med inriktning mot grundsko­ lan ligger m ­ usikstudierna koncentrerade under de första två åren, samt i slutet av utbildningen. I musik­s tudierna ingår undervisning i sång, piano, gitarr, tillval, satslära, gehör, ­r ytmik, ­ensemble m.m. Enskild- och gruppundervisning.

Inom gymnasielärarutbildningen kan du profilera din utbildning redan från start inom klassisk musik, folkmusik, jazzmusik, rockmusik eller blandad genre samt inom arran­ge­ ring/komposition, körledning eller rytmik.

Under utbildningens gång har du möjlighet att ytterligare profilera dig genom val av kurser utifrån dina egna förutsätt­ ningar och behov.

Utbildningen sker i nära kontakt med skola, musik- och kulturskola skola och det offentliga musiklivet. Den verk­ samhetsförlagda delen av utbildningen förläggs till olika praktikskolor och inom olika skolformer och arbetsfält som utbildningen förbereder för. Musikhögskolan i Malmö har en väl utbyggd internationalisering med ett sextiotal samarbets­ avtal inom ramen för Nordplus och Erasmus vilket öppnar för goda möjligheter till utbytesstudier.

Behörighetskrav: Engelska 6, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdes­ behörighet 6C/A6C) och godkända antagningsprov.

Anmälan görs på www.antagning.se och www.mhm.lu.se.

Musikhögskolan i Malmö erbjuder också ett rikt utbud av fristående kurser av fortbildningskaraktär för musik­­ utbildade. Mer information om dessa finns i den kurskatalog, som Musikhögskolan ger ut i början av mars.

121

122

www.thm.lu.se

Teaterhรถgskolan

Teaterhögskolan

Teaterhögskolan i Malmö utbildar skådespelare och dramatiker.

För att bli skådespelare måste man ha särskild begåvning. Man måste också ha stort intresse, stor motivation och gärna erfarenheter av arbetet på scen. Någon egentlig förutbildning finns inte, men många sökande har gått teaterlinje på folkhögskola eller liknande.

Grundutbildningen omfattar sex terminer och leder till konstnärlig kandidatexamen. Efter godkänd examen finns möjlighet att söka in till utbildning på avancerad nivå masters (uppe­håll i antagningen 2013-2014). Vid Teaterhög­skolan ges också fristående kurser för verksamma skådespelare och dramatiker. Sedan 2010 finns den fristående kursen Teaterns teori och praktik som drivs tillsammans med Språk- och litteraturcentrum i Lund. Sedan 2002 bedrivs även doktorandutbildning i teater.

Skolan flyttade 2007 in i nyrenoverade lokaler i gamla Mazettifabriken i Malmö, vägg i vägg med den egna scenen, Bryggeriteatern.

Där ges skådespelarstudenternas slutproduktioner som är öppna för allmänheten. Student­ erna i lägre årskurser redovisar vanligen sina rollarbeten och projekt internt eller för inbjuden publik.

Studenter som söker till skådespelar- eller dramatikerutbildningen genomgår ingående praktiska prov.

Teatern är en kollektiv konstart. Ett av sko­­­l­ ans mål är att studenten ska bli en självständig och solidarisk del av den gemensamma arbetsprocessen. Aktivt deltagande i undervisningen och samarbetsförmåga har central betydelse.

Läs mer på www.thm.lu.se

Plats på scen!

I skådespelarutbildningen ingår att möta en publik. Mot slutet av utbildningen genomförs offentliga teaterföreställningar på Bryggeriteatern. Varje år anlitas externa regissörer som gör uppsättningar som spelas ett 20-tal gånger.

Många kallade, få utvalda

Konkurrensen till skådespelarutbildningen är tuff.

Bortåt tusen sökande anmäler sig varje år, 10-12 brukar tas in. Utbildningen kräver hängivet arbete fem dagar i veckan och ofta även kvällstid och helger. Närvaron är obligatorisk vid all undervisning. När man gått ut skolan, möts man av en mycket tuff arbetsmarknad där de flesta skådespelare arbetar som frilansare.

Från chokladfabrik till teater Teaterhögskolans lokaler på 2 600 kvadratmeter ligger i direkt anslutning till skolans egen teater, Bryggeriteatern, i kulturkvarteret Mazetti. Den före detta choklad­fabriken har renoverats och anpassats till skolans speciella behov av studios, undervisningsrum för rörelse, röst, sång, musik samt kostym­ ateljé, inspelnings­ studio m.m.

123

124

Teaterhรถgskolan

Teaterhögskolan

program Konstnärligt kandidatprogram i skådespelarkonst Kandidatutbildning 180 hp Teaterhögskolan i Malmö Besöksadress: Bergsgatan 31, Malmö Studievägledare: tel 040-32 55 65 thm@thm.lu.se www.thm.lu.se

Skådespelare utbildade på Teaterhögskolan i Malmö ser vi dagligen på film, TV och video. Det händer också att de ­regisserar, startar fria teatergrupper, blir teaterchefer, skriver dramatik eller undervisar vid olika teaterutbildningar. De flesta skådespelare arbetar som frilansare, vilket bland annat innebär att de måste marknadsföra sig själva. Det är allmänt känt att det råder en tuff arbetsmarknad för de skapande yrkena.

Utbildningen omfattar tre års studier och utgörs främst av scenframställning som till största delen innebär ­praktiskt teater­arbete. Andra ämnen som man studerar inom program­ met är rörelse, röst, sång, musik och teori. Stora delar av undervisningen sker i integrerad form. Utöver dessa ämnen förekommer olika semina­rier med speciell inriktning, t ex genuskunskap. Skolan har en lång tradition av ­utbyten med gästlärare från andra länder.

Kurserna inom utbildningsprogrammet redovisas genom aktivt deltagande i ­undervisningen, fortlöpande redovis­ ningar, skriftliga och muntliga tentamina samt föreställ­ ningar.

Antagning sker en gång om året. Urval sker genom fyra antagningsprov som genomförs i två omgångar. Anmälnings­ tiden inför höstterminen 2014 går preliminärt ut den 15 ­november 2013. Antagningsproven genomförs i början av 2014.

Konstnärligt kandidatprogram i sceniskt och dramatiskt författande Kandidatutbildning 180 hp Teaterhögskolan i Malmö Besöksadress: Bergsgatan 31, Malmö Studievägledare: tel 040-32 55 65 thm@thm.lu.se www.thm.lu.se

Utbildningens huvudsakliga syfte är att utbilda dramatiker, men en omfattande undervisning i dramaturgi förbereder studenterna också för dramaturgiska ­upp­gifter.

Förutom sceniskt och dramatiskt författande studerar man teori, som omfattar nyare och äldre dramatik, teater­ historia, teater och samhälle samt dramaturgi. Vi fokuserar också på samspelet mellan den drama­tiska texten och skåde­ spelarens arbete, bland annat genom samverkan med skolans skådespelarutbildning. Utbildningen har även nära anknyt­ ning till den konstnärliga forskningen vid skolan. Vidare före­ kommer seminarier med speciell inriktning på t ex genuskun­ skap, samverkan mellan konstarter, kontakter mellan konst och vetenskap.

Skolan har en lång tradition av utbyten med gästlärare från andra länder, framför­allt från de nordiska länderna.

Dramatikerutbildningen ingår i ett nätverk med motsvarande utbildningar i Danmark och Norge.

Kurserna inom utbildningsprogrammet redovisas genom aktivt deltagande i ­undervisningen, fortlöpande redovis­ ningar, skriftliga och muntliga tentamina samt föreställ­ ningar.

Antagningen sker vart tredje år. Urval sker genom två antagningsprov, som genomförs i två omgångar. Nästa antagning planeras ske 2014.

Bild: The International Theatre of Malmö spelar en pjäs av Vaclav Havel på Pufendorf­institutet under ledning av psykologiprofessor Etzel Cardena.

125

126

www.khm.lu.se

Konsthรถgskolan

konsthögskolan

127

forskning

Konsthögskolan i Malmö ger utbildningar för dig som vill bli konstnär. Det finns ingen oomtvistlig definition av vad konstnärer är eller gör, och det finns inget fastslaget program för vad en utbildning i fri konst ska innehålla. Konstbegreppet utvecklas ständigt och konsthögskolan tar alltid hänsyn till studenternas intresseområden när kursutbudet planeras år från år.

Konsthögskolan i Malmö är en av Sveriges fem konsthögskolor och har funnits sen 1995.

Skolan ger en utbildning i fri konst, med sammanlagt ett 70-tal platser och ett stort antal sökande varje år, både från Norden och övriga världen. Man söker studieplats genom arbetsprover och de allra flesta som kommer in har gått någon form av förberedande konstutbildning. Mycket av undervisningen sker på engelska. Konsthögskolans årsbok publiceras också på engelska.

Under utbildningen i fri konst får studenterna bekanta sig med flera olika synsätt på konsten, både praktiska och teoretiska. Individuellt arbete i egen konstnärsateljé är ett av de allra viktigaste inslagen i utbildningen.

Studenterna utvecklar sitt konstnärskap under överseende av erfarna och ansedda konstnärer och konstteoretiker.

Läs mer på www.khm.lu.se

Konsten som kunskapsfält Konsthögskolan i Malmö har också ett forskningsprogram som är öppet för både konstnärer, kuratorer och teoretiker. Forskningen är inriktad mot konsten som kunskapsfält och samspelet mellan konsten och andra former av vetande och tänkande. Ett långsiktigt syfte är att forskare i fri konst skall kunna samverka med forskare från andra discipliner i gemensamma projekt. Konsthögskolan har utbildat Sveriges tre första doktorer i fri konst, som disputerade 2006.

Att ställa ut

Konstnärer använder sig aktivt av ny digital teknik för produktion, förmedling och kommunikation. Ändå har utställningen, presentationen av konstverk i det fysiska rummet, förblivit det viktigaste sättet för konsten att nå sin publik. Konsthögskolan har ett eget galleri i Malmö, KHM på Ystadvägen 22, där alla avgångsstuden­ ter gör varsin utställning. Dessutom förvandlas skolan en gång om året, i maj, till en stor utställningslokal, och alla studenter visar sina arbeten för allmänheten.

128

konsthögskolan

Program Bachelorprogrammet Fri Konst Kandidatutbildning 180 hp Konsthögskolan i Malmö Besöksadress: Föreningsgatan 42, Malmö Exp: 040-32 57 01 www.khm.lu.se

Det treåriga bachelorprogrammet består av eget arbete i ateljén, individuell handledning från professorer och andra lärare samt schemalagda kurser inom huvudområdena teknik, gestaltning och teori.

Programmets första år inleds med ett obligatoriskt grund­ läggande block som huvudsakligen består av moment som behandlar artistiska tekniker och allmän konstteori. Studen­ terna väljer därefter själv från ett givet antal vilka kurser de vill läsa. BFA-examen, som ger rätt att söka till det tvååriga mastersprogrammet hos oss eller andra konsthögskolor, innebär att studenten har samlat 180 högskolepoäng genom eget konstnärligt arbete och deltagande i kurser samt att studenten godkänts för sin medverkan i en grupp­utställning i Konsthögskolans galleri och för en essä. Det är Konsthög­ skolans egna professorer som ansvarar för examinationen, men som ett komplement inbjuds också varje år en extern examinator.

Konsthögskolan i Malmö har utbytesavtal med en rad väl­ renommerade konsthögskolor i de andra nordiska länderna och övriga världen. Våra studenter kan därmed tillbringa en eller ett par terminer utomlands som en del av en utbildning hos oss. Vi har även ateljélägenheter i Berlin och Amsterdam och studenterna kan ansöka om att få åka dit under kortare arbetsperioder.

Framåt, uppåt, vidare!

Masterutbildningar

Framåt, uppåt, vidare! Efter din kandidatexamen kan du fortsätta att studera på avancerad nivå. Här finns ett brett och spännnande utbud av utbildningar som ger dig möjligheter att såväl bredda som fördjupa dina kunskaper. Och, inte minst, ge din utbildning en egen, unik profil. Vänd och läs mer!

Masterutbildningar

129

130

Masterutbildningar

Teknik, Arkitektur och Design – LTH

Högskolepoäng

Master’s Programme in Architecture

120 hp

Master’s Programme in Biotechnology

120 hp

Master’s Programme in Energy-efficient and Environmental Building Design

120 hp

Master’s Programme in Food Innovation and Product Design

120 hp

Master’s Programme in Food Technology and Nutrition

120 hp

Master’s Programme in Industrial Design

120 hp

Master’s Programme in Sustainable Urban Design

120 hp

Master’s Programme in System-on-Chip

120 hp

Master’s Programme in Water Resources

120 hp

Master’s Programme in Wireless Communication

120 hp

International Master of Science in Fire Safety Engineering

120 hp

För mer info: www.lth.se/english/education/master

Ekonomihögskolan Accounting and Management Control Corporate and Financial Management Economic Demography Economic Development and Growth (Erasmus Mundus)

60 hp 60 hp 120 /60 hp 60 hp

Economic Growth, Innovation and Spatial Dynamics

120 /60 hp

Economic History

120 /60 hp

Economics

120 /60 hp

Entrepreneurship

60 hp

European and International Tax Law

60 hp

Finance

120 /60 hp

Globalization, Brands and Consumption

60 hp

Information Systems

60 hp

International Economics with a focus on China

60 hp

International Marketing and Brand Management

60 hp

Managing People, Knowledge and Change

60 hp

Master’s Programme in Management (MIM) Technology Management För mer info: www.ehl.lu.se/masterprogram

60 hp 120 hp

Masterutbildningar

Samhällsvetenskap och Beteendevetenskap

Högskolepoäng

131

Master of Science in Development Studies www.lu.se/master/sam

120 hp

Master of Science in European Affairs www.svet.lu.se/MEA

120 hp

Master of Science in Global Studies www.lu.se/master/sam

120 hp

Master of Science in International Development and Management www.lumid.lu.se

120 hp

Master of Science in Service Management med valbar inriktning: www.ism.lu.se/master

120 hp

-Logistics -Retail -Tourism Master of Science in Social Studies of Gender www.lu.se/master/sam

120 hp

Master of Science in Strategic Public Relations (ges i samarbete med University of Stirling) 120 hp http://stirlundpr.eu Master of Science in Welfare Policies and Management www.svet.lu.se/WPM

120 hp

Masterprogram i personal- och arbetslivsfrågor http://pa.sam.lu.se/master

120 hp

Masterprogram i strategisk kommunikation www.isk.lu.se

120 hp

Masterprogram i samhällsvetenskap med valbar inriktning: www.lu.se/master/sam

120 hp

-Genusvetenskap -Human Ecology – Culture, Power and Sustainability -Human Geography -Media and Communication -Pedagogik -Psychology -Socialantroplogi -Socialt arbete -Sociologi -Sociology of Law – European Law -Statsvetenskap För mer info: www.lu.se/master/sam

Juridik International Human Rights Law European Business Law För mer info: www.jur.lu.se/master

120 hp 120 / 60 hp

132

Masterutbildningar

Språk och Litteratur

Högskolepoäng

Film and Media Producing www.sol.lu.se/fmp

120 hp

Language and Linguistics www.sol.lu.se/program/haspv

120 hp

Master i översättning www.sol.lu.se/program/haove

120 hp

European Studies www.sol.lu.se/europastudier/program/mapes

120 hp

Literature – Culture – Media www.sol.lu.se/utbildning/program/halkm

120 hp

Historia, Filosofi och Kultur ABM, Arkivvetenskap, Biblioteks- och informationsvetenskap respektive Museologi www.kultur.lu.se/utbildning/masterprogram-i-abm

120 hp

Archaeology and Ancient History – Theory and Practice www.ark.lu.se/utbildning/masterutbildning

120 hp

Applied Cultural Analysis www.lu.se/cultural-sciences/education/maca

120 hp

Historiska Studier www.hist.lu.se/utbildning/program

120 hp

Kognitionsvetenskap www.lucs.lu.se/education

120 hp

Visual Culture www.lu.se/cultural-sciences/education/master-in-visual-culture

120 hp

Religionsvetenskap och teologi Masterprogram i religionsvetenskap och teologi www.teol.lu.se/utbildning/magister-och-masterutbildning

120 hp

Religious Roots of Europe www.teol.lu.se/utbildning/nordisk-masterutbildning-religious-roots-of-europe

120 hp

Konstnärliga utbildningar Musik: Musikerutbildning

120 hp

Musikpedagogik

120 hp

Kyrkomusikerutbildning

120 hp

För mer info: www.mhm.lu.se Konst: Fri konst (MFA)

120 hp

Critical and Pedagogical studies

120 hp

www.khm.lu.se Teater: Konstnärligt masterprogram i teater www.thm.lu.se

120 hp

Masterutbildningar

Bioinformatik Masterprogram i bioinformatik www.lu.se/bioinformatics

Högskolepoäng

120 hp

Biologi Masterprogram i biologi: Allmänt program www.biol.lu.se/masterutbildning/biologi

120 hp

Masterprogram i biologi: Akvatisk ekologi www.biol.lu.se/masterutbildning/biologi/akvatisk-ekologi

120 hp

Masterprogram i biologi: Bevarandebiologi www.biol.lu.se/masterutbildning/biologi/naturvaard-och-bevarandebiologi

120 hp

Masterprogram i biologi: Växtekologi www.biol.lu.se/masterutbildning/biologi/vaextekologi-och-systematik

120 hp

Masterprogram i biologi: Zooekologi www.biol.lu.se/masterutbildning/biologi/zooekologi

120 hp

Fysik och Astrofysik Masterprogram i fysik: Allmänt program www.utbildning.fysik.lu.se/masters

120 hp

Masterprogram i fysik: Biologisk fysik och beräkningsbiologi www.utbildning.fysik.lu.se/masters

120 hp

Masterprogram i fysik: Fotonik www.utbildning.fysik.lu.se/masters

120 hp

Masterprogram i fysik: Materialvetenskap www.utbildning.fysik.lu.se/masters

120 hp

Masterprogram i fysik: Nanovetenskap www.utbildning.fysik.lu.se/masters

120 hp

Masterprogram i fysik: Partikelfysik www.utbildning.fysik.lu.se/masters

120 hp

Masterprogram i fysik: Teoretisk fysik www.utbildning.fysik.lu.se/masters

120 hp

Masterprogram i astrofysik www.astro.lu.se/Education/Masterprogramme

120 hp

Synkrotronljusbaserad vetenskap Masterprogram i synkrotronljusbaserad vetenskap www.maxlab.lu.se/node/948

120 hp

Geologi Masterprogram i geologi www.geol.lu.se/gu

120 hp

133

134

Masterutbildningar

Kemi

Högskolepoäng

Masterprogram i kemi: Allmänt program www.kemi.lu.se/utbildning/master

120 hp

Masterprogram i kemi: Nanokemi www.kemi.lu.se/utbildning/master

120 hp

Masterprogram i kemi: Proteinvetenskap www.kemi.lu.se/utbildning/master

120 hp

Matematik Masterprogram i matematik: Allmänt program www.matematik.lu.se/education/

120 hp

Masterprogram i matematik: Matematisk statistik www.matematik.lu.se/education/

120 hp

Miljö- och hälsoskydd Masterprogram i miljö- och hälsoskydd www.miljovetenskap.lu.se/utbildning

120 hp

Miljövetenskap Masterprogram i tillämpad klimatstrategi www.miljovetenskap.lu.se/utbildning

120 hp

Masterprogram i strategiskt miljöarbete www.miljovetenskap.lu.se/utbildning

120 hp

Masterprogram i miljövetenskap med naturvetenskaplig inriktning: Allmän inriktning www.miljovetenskap.lu.se/utbildning

120 hp

Masterprogram i miljövetenskap med naturvetenskaplig inriktning: Vattenvård www.miljovetenskap.lu.se/utbildning

120 hp

Masterprogram i miljövetenskap med naturvetenskaplig inriktning: Markvård www.miljovetenskap.lu.se/utbildning

120 hp

Masterprogram i miljövetenskap med naturvetenskaplig inriktning: Naturvård www.miljovetenskap.lu.se/utbildning

120 hp

Masterprogram i miljövetenskap med naturvetenskaplig inriktning: Globala kretslopp och klimat www.miljovetenskap.lu.se/utbildning

120 hp

Masterprogram i miljövetenskap med naturvetenskaplig inriktning: Kemiska miljörisker och ekotoxikologi www.miljovetenskap.lu.se/utbildning

120 hp

Masterutbildningar

Molekylärbiologi Masterprogram i molekylärbiologi: Allmänt program www.biol.lu.se/masterutbildning/molekylaerbiologi

120 hp

Masterprogram i molekylärbiologi: Medicinsk biologi www.biol.lu.se/masterutbildning/molekylaerbiologi

120 hp

Masterprogram i molekylärbiologi: Mikrobiologi www.biol.lu.se/masterutbildning/molekylaerbiologi

120 hp

Masterprogram i molekylärbiologi: Molekylär genetik och bioteknik www.biol.lu.se/masterutbildning/molekylaerbiologi

120 hp

Naturgeografi och ekosystemanalys

Högskolepoäng

Masterprogram i naturgeografi och ekosystemanalys: Allmänt program www.nateko.lu.se/Masters/natekoe

120 hp

Masterprogram i naturgeografi och ekosystemanalys: Geomatik www.nateko.lu.se/Masters/geome

120 hp

Masterprogram i naturgeografi och ekosystemanalys: Atmosfärsvetenskap och biogeokemiska kretslopp www.nateko.lu.se/Masters/abse

120 hp

Masterprogram i naturgeografi och ekosystemanalys: Geografisk informationsvetenskap www.nateko.lu.se/Masters/gis

120 hp

Masterprogram i naturgeografi och ekosystemanalys: Geografisk informationsvetenskap och fjärranalys för modellering och miljöövervakning www.nateko.lu.se/Masters/gem

Medicinsk strålningsfysik Masterprogram ingår i den femåriga yrkesutbildningen till sjukhusfysiker. http://www.lu.se/medicinsk-straalningsfysik/grundutbildning/studiegaang/kursplan

Alla naturvetenskapliga masterprogram finns även på www.naturvetenskap.lu.se/utbildning/masterprogram

120 hp

135

136

Masterutbildningar

Medicin och Vård Magister i audiologi

60 hp

Master i biomedicin

120 hp

Master i folkhälsovetenskap

120 hp

Master i idrottsvetenskap med inriktning idrottsmedicin

120 hp

Master i idrottsvetenskap med med inriktning idrottspsykologi

120 hp

Master i medicinsk vetenskap med huvudområde arbetsterapi/omvårdnad/sjukgymnastik

120 hp

Dessutom finns vidareutbildningar för sjuksköterskor: Magisterprogram inriktning akutsjukvård

60 hp

Barnmorskeprogram

90 hp

Specialistsjuksköterskeprogram med inriktningar: – Ambulanssjukvård – Anestesisjukvård – Barnsjukvård – Distriktssköterska – Intensivvård – Onkologisk vård – Onkologisk och palliativ vård – Operationssjukvård – Psykiatrisk vård – Vård av äldre

60 hp 60 hp 60 hp 75 hp 60 hp 60 hp 60 hp 60 hp 60 hp 60 hp

För mer info: www.med.lu.se/utbildning

Övriga masterutbildningar

Högskolepoäng

Asian Studies www.ace.lu.se

120 hp

Environmental Management and Policy www.iiiee.lu.se

120 hp

Environmental Studies and Sustainability Science (LUMES) www.lumes.lu.se

120 hp

Middle Eastern Studies www.cmes.lu.se

120 hp

137

Bra att veta Program Om du väljer något av våra utbildningsprogram på grundnivå läser du i de flesta fall på heltid och oftast på dagtid. Heltid innebär 30 högskolepoäng (hp) per termin, 60 hp per år.

Kurser På Lunds universitet kan du välja mellan 2 200 fristående kurser. Du kan läsa på heltid, deltid eller på distans. Kurserna i detta magasin är sorterade efter ­huvudområden/ämnen.

Examen Det finns tre examensnivåer: Grundnivå, Avancerad nivå och Forskarnivå.

Grundnivån omfattar de första tre årens studier och öljande examenstyper finns: – Högskoleexamen (omfattar 120 hp, varav 60 hp i ett huvudområde) – Kandidatexamen (omfattar 180 hp med fördjupade studier på 90 hp i ett ­huvudområde) – Yrkesexamen (utbildningar som leder fram till ett specifikt yrke som läkare, ­lärare, sjukgymnast).

Avancerad nivå omfattar högst två års studier som bygger på kunskaperna från grundnivån. För mer information se www.lu.se/examen.

Anmälan Du söker både kurser och utbildningsprogram via webbportalen antagning.se.

Genom att skapa ett användarkonto och logga in kan du enkelt söka fram ­utbildningar och göra din anmälan.

På antagning.se finns också information om hur det är att läsa på universitet, regler för behörighet, meritvärdering, antagning m.m.

Sista ansökningsdag för att börja studera på hösten är den 15 april, och för att börja studera på våren den 15 oktober.

Ansökningsdatum för magister- och masterprogrammen (avancerad nivå) med utbildningsstart på hösten är den 15 januari (flertalet av dessa program går även att söka fram till 15 april).

Om sista ansökningsdag infaller en helgdag så är det närmaste följande ­arbetsdag som gäller istället. För aktuell antagningsinformation se antagning.se.

Behörighet För att kunna antas till högskoleutbildning måste du uppfylla villkoren för grundläggande behörighet. Dessutom fordras oftast särskild behörighet som innebär krav på vissa förkunskaper, ämneskunskaper, arbetslivserfarenhet m.m. Har du gymnasie­ betyg från den tidigare gymnasieskolan se antagning.se för mer information.

För aktuella krav på särskild behörighet bör du titta i respektive utbildnings­ beskrivningar på antagning.se eftersom dessa kan ändras. Du kan läsa mer om anmälan och behörighet på www.lu.se/anmalan

138

Sökindex Program (grundnivå):

Arabiska studier 90 Arbetsterapeutprogrammet 85 Arkitektutbildning, LTH 56 Astronomi och astrofysik 38 Audionomprogrammet 85 Beteendevetenskapligt program 67 Biologi 38 Biomedicinprogrammet 85 Bioteknik, LTH 51 Brandingenjör, LTH 57 Byggteknik med arkitektur, LTH 57 Byggteknik – järnvägsteknik, LTH 58 Byggteknik– Väg- och trafikteknik, LTH 58 Civilingenjör 51-56 Datateknik, LTH 51, 58 Digitala kulturer 102 Ekonomie kandidatprogrammet 46 Elektroteknik, LTH 52 Elektroteknik med automationsteknik 58 Environmental Engineering (Ekosystemteknik), LTH 51 Europastudier 90 Equality and Diversity Management 67 Fri konst 128 Fysik 38 Genusvetenskapligt program 67 Geologi 38 Health Management 69 Hotel & Restaurang Management 69 Högskoleingenjör 57-58 Industridesign, LTH 57 Industriell ekonomi, LTH 52 Informations- och kommunikationsteknik, LTH 52 Japanska 91 Journalistik 68, 90 Juristprogrammet 81 Kemi 40 Kemi/Fysik 38 Kemi/Molekylärbiologi 40 Kemiteknik, LTH 53 Kinainriktningen (civilingenjörsprogram), LTH 53 Kriminologi 68 Kompletterande pedagogisk utbildning 114 Kyrkomusiker 120 Lantmäteri, LTH 53 Logistics Service Management 70 Logopedprogrammet 85 Läkarprogrammet 86 Lärarutbildning i musik 121 Maskinteknik, LTH 54 Maskinteknik med teknisk design, LTH 54 Matematik 40 Medicin och teknik, LTH 54 Meteorologi och Biogeofysik 40 Miljö- och hälsoskydd 41 Miljövetenskap 41 Modevetenskap 102

Molekylärbiologi 42 Musikerutbildning 120 Musik, Lärarutbildning 121 Mänskliga rättighetsstudier 102 Naturgeografi och ekosystemanalys 42 Naturvetenskap med fotoner och neutroner 42 Personal- och arbetslivsfrågor 68 Politices kandidatprogrammet 71 Psykologprogrammet 72 Religionsvetenskap och teologi 110 Retail Management 69 Riskhantering, LTH 55 Röntgensjuksköterskeprogrammet 82 Samhällsplanering – urban och regional planering 69 Sceniskt och dramatiskt författande 125 Service Management 69 Sjukgymnastprogrammet 86 Sjukhusfysiker 43 Sjuksköterskeprogrammet 87 Skådespelarprogrammet 125 Socionomprogrammet 72 Språkkonsultutbildning 91 Strategisk kommunikation 70 Strategisk kommunikation – Digitala medier 71 Systemvetenskap 46 Teknisk fysik, LTH 55 Teknisk matematik, LTH 55 Teknisk nanovetenskap, LTH 56 Tekniskt basår, LTH 59 Teoretisk fysik 39 Tourism management 70 Trafikflygare 61 Utvecklingsstudier 71 Väg- och vattenbyggnad, LTH 56 Ämneslärarutbildning 114

Huvudområden /ämnen:

Antikens kultur och samhällsliv 103 Arabiska 91 Arkeologi 103 Arkivvetenskap 103 Barnlitteratur 92 Bibelvetenskap 111 Biblioteks- och informationsvetenskap 103 Bokhistoria 104 Danska 92 Ekonomisk historia 46 Engelska 92 Etnologi 104 Europastudier 92 Filmvetenskap 92 Filosofi, praktisk 107 Filosofi, teoretisk 107 Franska 94 Freds- och konfliktvetenskap 73 Företagsekonomi 47

Förlags- och bokmarknadskunskap 104 Genusvetenskap 73 Geografi 73 Geografiska informationssystem (GIS) 73 Grekiska 94 Handelsrätt 47 Hebreiska 94 Historia 104 Historisk arkeologi 105 Historisk osteologi 105 Humanekologi 74 Idé- och lärdomshistoria 105 Informatik 47 Intermediala studier 105 Isländska 94 Italienska 95 Japanska 95 Jiddisch 95 Kinesiska 95 Konsthistoria och visuella studier 106 Kulturadministration 106 Kyrko- och missionsstudier 111 Latin 96 Lingvistik 96 Litteraturvetenskap 96 Litterärt skapande: Författarskolan 96 Mediehistoria 97 Medie- och kommunikationsvetenskap 74 Mellanösternkunskap 97 Museologi 106 Musikvetenskap 106 Mänskliga rättigheter 107 Nationalekonomi 47 Nygrekiska 97 Pedagogik 74 Psykologi 74 Religionsvetenskap och teologi 110 Retorik 97 Rumänska 98 Ryska 98 Rättssociologi 75 Samhällsgeografi 75 Socialantropologi 75 Socialt arbete 75 Sociologi 76 Spanska 98 Statistik 47 Statsvetenskap 76 Strategisk kommunikation 76 Svenska 98 Syriska 99 Teaterns teori och praktik 99 Tros- och livsåskådningsvetenskap 111 Tyska 99 Utvecklingsstudier 77 Öst- och Centraleuropakunskap 99

Inspirationsmagasinet utges av Lunds universitet Redaktör: Matilda Roijer, Sektionen Externa Relationer vid Lunds universitet Produktion: Externa Relationer i sam­arbete med Mumma Reklambyrå, Intervjuer: Liselotte Fritz Distribution: Externa relationer, Lunds universitet Foto: Kennet Ruona, Charlotte Carlberg Bärg, Gunnar Menander, Johan Persson, Apelöga. Arkivbilder: M Risedal, N Bergendal, G Dahlgren, O Jais, D Kim, IBL m fl Tryck: Elanders, november 2013 Upplaga: 30 000 ex För fakta om utbildningarna svarar berörda institutioner/­kanslier eller ­motsvarande.Vi reserverar oss för eventuella ändringar – aktuell ­information finns på www.antagning.se. Detta magasin hittas även på www.lu.se/kataloger. Med reservation för ändringar.

Vi ses!

Öppet hus!

Besök Lunds universitet och få inspiration och tips! ­Välkommen på Öppet hus den 15 mars 2014 kl 10-15!

Läs mer på www.lu.se/oppethus

Ansök senast...

15 jan 15 apr

För master- och magisterprogram med start HT-14

För alla kandidatprogram och kurser samt vissa ­master- och magisterprogram med start HT-14

15 okt

För alla kandidatprogram och kurser samt vissa ­master- och magisterprogram med start VT-15

...på www.antagning.se

www.lu.se w w w.facebook.com/lundsuniversitet Instagram.com/lunduniversity

Lunds universitet Box 117 221 00 Lund Tel 046-222 00 00