Vägen till självläkning

VÄGEN TILL SJÄLVLÄKNING Deepak Chopra Rudolph E. Tanzi En revolutionerande plan för att stärka din motståndskraft och hålla dig frisk livet ut

väg e n t i l l s j ä l v l ä k n i ng

VÄGEN TILL SJÄLVLÄKNING Deepak Chopra Rudolph E. Tanzi En revolutionerande plan för att stärka din motståndskraft och hålla dig frisk livet ut Översättning: Eva Trägårdh

Copyright © 2018 by Deepak Chopra and Rudolph E. Tanzi.

All rights reserved.

Denna översättning är utgiven i överenskommelse med Harmony Books, ett varumärke inom Random House, en division inom Penguin Random House LLC och Lennart Sane Agency AB. © 2020 svenska utgåvan Livsenergi, Brafö AB Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering, bandinspelning, elektronisk lagring och spridning etc.

Råd och information relaterat till hälsa bör användas som ett komplement till råd från din läkare eller annan medicinskt utbildad personal, inte som ersättning för dem. Om du vet eller tror att du har något hälsoproblem rekommenderas du att rådfråga din läkare innan du påbörjar något medicinskt eller alternativt hälsoprogram eller någon medicinsk behandling. originalets titel THE HEALING SELF: A revolutionary New Plan to Supercharge Your Immunity and Stay Well for Life författare Deepak Chopra & Rudolph E. Tanzi översättning Eva Trägårdh formgivning omslag och inlaga Art industry bild omslag och inlaga iStockphoto tryck ScandBook AB, 2020 isbn 978-91-88633-65-1 Utgiven av Livsenergi Forumvägen 14 131 53 Nacka www.livsenergi.se

Till den kraft för självläkning som finns i oss alla

Innehåll

Översikt

Holistisk friskvård – många hot och stora förhoppningar. . . . 9

DEL ETT

Områden för självläkning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27

Kapitel 1

Kom igång med hjälp av rätt kunskap. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 Kapitel 2 Vem håller sig frisk och vem gör det inte?. . . . . . . . . . . . . . . . . 41 Kapitel 3 Ingenting är bättre än kärlek . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 Kapitel 4 En livlina till hjärtat. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 Kapitel 5 Dra ner på det hektiska tempot. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87 Kapitel 6 Den allra viktigaste läkningen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107 Kapitel 7 Närvarande eller frånvarande i nuet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 121 Kapitel 8 Övertygelsernas dolda kraft. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 141 Kapitel 9 Kroppens läkande visdom. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 159 Kapitel 10 Slut på lidandet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 177 DEL två Måndag

Läkning här och nu: En handlingsplan på sju dagar. . . . 195

Anti-inflammatorisk kost . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 201 Tisdag Stresshantering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 219 Onsdag Anti-aging. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 239

Torsdag

Stå, gå, vila, sov. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Fredag Inre övertygelser. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Lördag Sluta kämpa. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Söndag Utveckling. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

253 263 277 287

Alzheimers i dag och i framtiden AV RUDY TANZI . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 307 Några optimistiska tankar om cancer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 317 Författarnas tack. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 325 Om författarna. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 327

Översikt

Holistisk friskvård – många hot och stora förhoppningar i slutet av juli 2017 dök en häpnadsväckande medicinsk nyhet upp i tv och på internet. Den representerade bara toppen av ett isberg, men just då var det inte många som insåg det. Det allmänna informationsflödet innehöll helt enkelt för många olikartade budskap om alla de hälsorisker man bör undvika. Några av de risker vi har hört talas om på senare tid är att det är skadligt för hälsan att arbeta mer än 50 timmar i veckan samt att gravida kvinnor riskerar att inte få i sig tillräckligt mycket jod.

De flesta människor har lärt sig att rycka på axlarna åt den här sortens råd. Men ett av dem skilde sig från mängden. Tjugofyra experter på åldersdemens – det största hotet mot människors hälsa världen över – hade blivit ombedda att bedöma möjligheterna för att förebygga alla former av demens, även Alzheimers sjukdom. Deras slutsats, som publicerades i den ansedda brittiska medicinska tidskriften The Lancet, var att en tredjedel av alla demensfall skulle kunna förebyggas. För närvarande finns det inga läkemedel som kan bota eller förhindra demens, och därför var det här verkligen häpnadsväckande nyheter.

Vad var då nyckeln till att förebygga demens? Svaret på den frågan var att det handlade om livsstilsförändringar, med olika fokus under livets olika stadier. Experterna pekade ut nio specifika faktorer som stod för 35 procent av alla demensfall: ”När det gäller att minska risken finns det ett flertal faktorer som gör skillnad, såsom att skaffa sig en utbildning (att gå i skolan till minst 15 års ålder), att motverka högt blodtryck, övervikt och diabetes, att undvika eller behandla hörselnedsättning i medelåldern, att

10 väg e n t i l l s j ä l v l ä k n i ng inte röka, att motionera samt att hitta sätt att motverka depression och social isolering under ålderdomen.”

En punkt på listan kom som en överraskning: att gå i skolan till minst 15 års ålder. Hur kommer det sig? Kan det man gör som tonåring minska riskerna för en av ålderdomens mest fruktade sjukdomar? Det var också lite förvånande att åtgärder mot hörselnedsättning i medelåldern hade ett samband med en lägre risk för demens. Det här var något nytt. Vid närmare anblick visade den här nyheten på en revolutionerande trend inom den medicinska forskningen.

Det är inte bara när det gäller demens som forskarna talar om att det är möjligt att förebygga eller skjuta upp insjuknandet, utan det gäller även för sjukdomar och livshotande tillstånd såsom högt blodtryck, hjärtsjukdom, cancer, diabetes och även psykiska sjukdomar som depression och schizofreni. När man får en förkylning lägger man märke till symtomen och inser, med viss irritation, att man blev utsatt för viruset några dagar tidigare. Inkubationstiden var kort och omärkbar, och det var inte förrän symtomen visade sig som man insåg att man blivit sjuk. Så är dock inte fallet med livsstilssjukdomarna. För dem kan inkubationstiden vara mycket lång men samtidigt utan några som helst symtom – det kan handla om år och decennier. Detta enkla faktum har fått allt större betydelse i det medicinska tänkandet. Nu börjar man se livsstilen som den kanske allra mest avgörande faktorn när det gäller vem som blir sjuk och vem som håller sig frisk.

I stället för att fokusera på livsstilssjukdomarna när symtomen visar sig, eller att ge råd om förebyggande åtgärder när allvarliga riskfaktorer redan föreligger, har läkare nu börjat intressera sig för hur man kan skapa en normal och hälsosam livsstil redan 20 till 30 år tidigare. Synen på vad sjukdom är har börjat förändras, vilket ger oss fler goda nyheter. Om vi tillämpar holistisk friskvård hela livet, med början i den tidiga barndomen, har vi möjlighet att övervinna alla de hälsoproblem som kan uppstå från medelåldern och framåt – hemligheten är att komma igång med en sådan livsstil redan innan några symtom börjar göra sig påminda.

Det här kallas för ”förebyggande friskvård” – ett område där vi kan arbeta med hela det isberg av vilket demens bara är själva toppen. Ta bara den till synes lite märkliga slutsatsen när det gäller utbildning. Experter bedömer att förekomsten av demens skulle kunna minskas med åtta pro-

holistisk friskvård – många hot och stora förhoppningar

11

cent världen över om alla barn fick gå i skolan tills de är 15 år gamla, vilket är en av de viktigaste faktorerna på listan. Anledningarna till det är flera och långsiktiga. Ju längre utbildning man har, desto mer information lagrar hjärnan och desto bättre kan vi minnas det vi har lärt oss. Denna stegvisa ackumulering av information, med början i barndomen, leder till något som neuroforskarna kallar för ”kognitiva reserver”. Dessa reserver stärker hjärnan genom att de gör så att det bildas fler kopplingar mellan neuronerna. När hjärnan stärks på detta sätt motverkar det den sortens minnesförlust som orsakas av Alzheimers och andra former av demens, eftersom hjärnan då har fler nervbanor att ta av om några skulle försvagas eller gå förlorade. (Vi kommer att gå närmare in på detta i avsnittet om Alzheimers i slutet av boken.)

Det långsiktiga perspektivet håller på att förändra allas tänkande, eftersom det är relevant för många – om inte alla – sjukdomar. Plötsligt handlar det inte om isolerade faktorer som att gå ner i vikt och att inte röka, att gå till gymmet och att hantera stress. I stället handlar det om en holistisk livsstil eftersom det är av största vikt att ta hand om sig själv på alla sätt varje dag. Att inte röka, att gå ner i vikt och att gå till gymmet är naturligtvis positivt. Holistisk friskvård – att gå in för att vara frisk och må bra hela livet – är dock inte samma sak som att minska riskerna för sjukdom A eller B. Till syvende och sist är det endast ett holistiskt synsätt och tillvägagångssätt som fungerar. Holistisk friskvård är inte längre bara ett bra alternativ till de sedvanliga förebyggande åtgärderna. Det är en kombination av det berömda isberget, den jättelika gorillan och elefanten i rummet. Holistisk friskvård är det stora hoppet som spirar överallt omkring oss. När allmänheten får full kunskap om detta faktum kommer det att för alltid förändra vår syn på hälsa och välbefinnande. Men för att riktigt förstå hur radikalt saker och ting kommer att förändras behöver vi ta ett steg tillbaka och undersöka hur situationen ser ut i sjukvården, där hoten allt mer överskuggar hoppet.

Immunitetskrisen De moderna medicinska forskningsrönen får så många rubriker varje dag att de flyter samman och det blir nästan omöjligt att utskilja vad som är viktigt här och nu. Man kan faktiskt få intrycket att det är en hälsorisk

12 väg e n t i l l s j ä l v l ä k n i ng bara att vara vid liv. Låt oss därför förenkla saken. Den mest överhängande hälsokris som mänskligheten står inför i dag handlar om något som de flesta människor tar för givet: vår immunitet, som är en sådan avgörande funktion för vår förmåga att hålla oss friska. Immunitet definieras som kroppens försvar mot sådana yttre hot som i medicinska termer kallas för patogener. Detta begrepp omfattar alla de bakterier och virus som existerar för ett enda syfte – inte för att göra oss sjuka utan för att sprida sitt DNA. Som en biosfär är jorden en gigantisk arena där en mängd olika former av DNA utvecklas, och även om vi känner oss speciella och till och med unika som människor, är vårt DNA bara en samling gener bland miljontals andra.

Immuniteten är det som skyddar våra geners överlevnad, och så här långt har den varit oerhört framgångsrik. Trots alla katastrofala epidemier som har invaderat vårt DNA likt tsunamier – förr i tiden genom sjuk­ domar som smittkoppor och böldpest och i vår tid som aids, bara för att nämna några hemska exempel – har människans immunförsvar aldrig tidigare ställts inför så många hot som i dag. Varken smittkoppor, pest eller aids har utrotat Homo sapiens som art, och inga andra patogener har heller gjort det. Det är tre faktorer som har räddat oss: • Ingen av dessa sjukdomar är så smittsam att alla människor på jorden skulle kunna få den. Antingen har bakterien eller viruset inte kunnat överleva i luften eller så har människor bott tillräckligt långt ifrån varandra för att sjukdomen inte skulle kunna överleva avståndet mellan dem.

• Immunförsvaret kan mycket snabbt improvisera nya sorters genetiska responser genom en process som kallas för hypermutation. Den är kroppens taktik för att bekämpa okända patogener i samma ögonblick som de tränger in i kroppen.

• Den moderna läkarvetenskapen har kommit till undsättning med mediciner och kirurgiska ingrepp när kroppens immunförsvar inte har klarat av att bekämpa en sjukdom på egen hand.

Alla de här tre betydelsefulla faktorerna är nödvändiga för att vi ska hålla oss friska, men de kan nu ha nått en vändpunkt. Den globala konkurrensen bland miljontals DNA-strängar har intensifierats och nått en oroväckande nivå. Vi kan inte längre ta vår immunitet för given, oavsett var i värl-

holistisk friskvård – många hot och stora förhoppningar

13

den vi bor. Vårt försvar mot sjukdomar är överbelastat och håller på att rämna. Det beror på många olika problematiska faktorer som inte har att göra med nya epidemier, vare sig det handlar om zikavirus eller fågelinfluensa. De får dock de stora rubrikerna samtidigt som kampen utspelas på många fronter inom sjukvården, utan samma stora publicitet.

Varför vi närmar oss en vändpunkt • Våra moderna resvanor har drastiskt minskat avstånden mellan alla människor på jorden och gör att nya patogener kan spridas så mycket lättare och snabbare till nya värdar.

• Virus och bakterier muterar snabbare än någonsin eftersom de mänskliga värdarna blir allt fler i och med den tilltagande befolkningsökningen.

• Nya läkemedel kan inte utvecklas lika snabbt som potentiellt skadliga DNA-strängar som muterar på den mikroskopiska nivån där virus och bakterier existerar.

• Medan hoten tilltar belastas sjukvården av tröghet, inkomstskillnader mellan olika patientgrupper, kostnadsökningar och en hög vetenskaplig komplexitet.

• Förebyggande åtgärder har funnits i 50 år men har inte haft någon nämnvärd inverkan på förekomsten av hjärtsjukdom, högt blodtryck, depression och oro eller på den senaste epidemin i form av övervikt.

• Vi har en åldrande befolkning som i allt högre grad drabbas av cancer och demens, framför allt Alzheimers sjukdom.

• Äldre människor har högre förväntningar än förr och vill vara friska och aktiva långt efter 65 och till och med upp till 85 års ålder.

• Det faktum att vi har blivit en medicinberoende kultur har gett upphov till många problem, bland annat beroende och missbruk av opiater, och man ser att även de 70-åringar som har lyckats undgå allvarliga sjukdomar i genomsnitt tar sju receptbelagda läkemedel varje dag.

• Nya stammar av så kallade superbakterier som MRSA ligger steget före de former av antibiotika och antivirala mediciner som vi har tillgång till just nu.

Den här listan är alltför lång och oroväckande för att vi ska kunna bortse från den. Din hälsa hänger nära samman med alla faktorer som finns med på den, och samtidigt som det vore mycket allvarligt om hela världen kom

14 väg e n t i l l s j ä l v l ä k n i ng till en vändpunkt med en nedåtgående hälsokurva är det din utmaning här och nu att förhindra att du själv kommer till den punkten.

Hemligheten är att vidga definitionen av immunitet och att sedan använda ett brett spektrum av redskap för ett enda syfte – att superladda din immunitet. Enligt gängse synsätt blir immunförsvaret starkare när det bildar antikroppar mot exempelvis vinterns influensavirus, men inte när du äter anti-inflammatorisk mat. Nu erkänner man dock att låggradig inflammation, ett tillstånd som pågår nästan utan några yttre märkbara tecken, har ett samband med ett flertal sjukdomar, bland annat hjärtsjukdom och cancer. Enligt en utökad definition skulle det vara absolut avgörande för vår övergripande immunitet att bekämpa inflammation.

Vår övergripande immunitet och vägen till självläkning Den övergripande immuniteten är måttet på holistisk hälsa. En avgörande aspekt togs upp i vår bok Super Genes, där vi presenterade synen på DNA som en dynamisk och ständigt föränderlig företeelse som på alla sätt svarar an på varje persons unika upplevelser och erfarenheter under hela livet.

Om vårt DNA vore helt låst och oföränderligt skulle tanken om att kunna stärka immunförsvaret enbart vara önsketänkande. Detta synsätt har dock stått sig väl i flera decennier. En ny era tog sin början i och med den modell av vårt DNA som visade hur mycket våra gener i själva verket påverkas av omgivningen. Den världsomspännande konkurrensen bland olika DNAsträngar blev plötsligt mer angelägen och avgörande.

Vi kände att den övergripande immuniteten krävde något mer. Hur var det med medvetandet och dess inverkan på människors hälsa? Hur var det med beteende, vanor och påverkan från familjen? Varför skulle mikroorganismer som bakterier och virus ges större betydelse än andra vanliga sjukdomsorsaker som exempelvis cancer, som sällan har något samband med invaderande mikroorganismer? För att få med alla faktorer i beräkningen var det nödvändigt att ta bort skiljelinjerna mellan kroppen och medvetandet. Det behövdes ett nytt synsätt. Därför talar vi om vägen till självläkning för att visa på den verkliga innebörden av helhet och holistisk hälsa. Vi har två aspekter som varje dag inverkar på vår hälsa och som länge har hållits åtskilda. Den första aspekten är den som åstadkommer

holistisk friskvård – många hot och stora förhoppningar

15

läkning och den andra är den som blir läkt. De här två rollerna spelas för närvarande dels av en utomstående person som arbetar med sjukvård eller friskvård i någon form, dels av patienten som är beroende av denna person. Den yttre personen behöver inte vara en legitimerad läkare. Det viktiga här är ordet yttre, som visar på det faktum att vi lägger omsorgsbördan på någon annan än oss själva.

Vad kroppen beträffar stämmer inte den traditionella skiljelinjen mellan de här rollerna överens med verkligheten eftersom immuniteten ligger hos individen själv. Läkarens roll är inte att stärka människors immunrespons från dag till dag. Läkarvård är för det mesta inte aktuellt förrän det uppstår tydliga symtom, och vid det laget är immunförsvaret redan nedsatt. I ett vidare perspektiv kan man säga att hela läkeresponsen är nedsatt, av vilken immuniteten är den viktigaste delen. Det har alltid funnits en diskrepans mellan vad sjukvården kan åstadkomma och vad kroppen behöver för att skydda sig i den världsomfattande DNA-konkurrensen.

Partnerskapet mellan läkare och patient är inte utformat för att man ska kunna uppfylla kraven från DNA-konkurrensen och avgå med segern.

Men om man ser den holistiska läkeprocessen som individens förmåga till självläkning, kan de yttre och inre hoten övervinnas. (OBS: Vi råder dig absolut inte att avstå eller bortse från läkarvård när du är i behov av det.)

Om du väljer att vara proaktiv när det gäller din egen immunitet förändras hela situationen. Om vi ser tillbaka på de hot som vi tog upp på vår lista kan vi vidta några angelägna förbättringar så snart vi har lärt oss vad det innebär att hitta vår väg till självläkning.

Fördelar med att hitta din väg till självläkning • Det är ett skonsamt förhållningssätt som innebär att man inte förlitar sig på yttre behandlingsmetoder.

• Det innebär att upprätthålla en naturlig balans i livet och hälsan samt att stärka immunförsvaret genom egna livsstilsförändringar.

• Livsstilsförändringar kan förebygga många former av cancer och ser även ut att kunna bidra till att förebygga Alzheimers sjukdom och till och med motverka symtomen på demens.

• Ett hälsosamt åldrande innebär både att uppnå en hög ålder och att hålla sig frisk högt upp i åren.

• Man behöver inte vara beroende av läkemedel eftersom läkningen sker

16 väg e n t i l l s j ä l v l ä k n i ng innan symtomen uppkommer. De allra flesta läkemedel förskrivs långt in i sjukdomsprocessen, på ett stadium som du inte måste komma till om du sätter in egna åtgärder i tid. Det här gäller så gott som alla livsstilssjukdomar, även hjärtsjukdom och cancer, som ger det allra starkaste behovet av läkemedelsbehandling.

Ovanstående punkter är konkreta resultat av att själv anta den holistiska självläkningens båda roller – läkare och patient. En ökad medvetenhet är vad som gör allt detta möjligt. Det vi inte är medvetna om kan vi inte förändra. Den främsta och viktigaste faktorn som människor inte är medvetna om är att självläkning är en reell möjlighet. Låt oss undersöka hur den kan tillämpas på vår immunitet.

Alla levande varelser måste kunna stöta bort yttre hot mot sitt DNA. I vår moderna läkarvetenskap erkänner man två typer av immunitet, den passiva och den aktiva. Som termen antyder ligger den passiva immuniteten bortom vår kontroll eftersom den är genetiskt betingad. Under fostertiden ärvde du din mammas antikroppar, och efter födelsen fick du ytterligare antikroppar genom hennes bröstmjölk. (Det finns också medicinska sätt att överföra antikroppar från en annan person genom blod- och plasma­ infusioner eller genom att överföra en annan persons T-celler, men de här metoderna används sällan och innebär stora risker.)

Den andra sortens immunitet, den aktiva immuniteten, bekämpar sjukdomsalstrande organismer (patogener) direkt vid frontlinjen. Alla levande varelser över en viss utvecklingsnivå har ett medfött immunförsvar, även växter, svampar och flercelliga djur. Det medfödda immunförsvaret är mycket generellt och övergripande. Det kan uppfatta att en patogen håller på att invadera värdorganismen och sedan utsöndra vissa ämnen för att slå tillbaka. Men den aktiva immuniteten hos de mer högtstående djuren, bland dem människan, har utvecklats långt bortom detta stadium. Vi har specifika immunceller (t.ex. T-celler och B-celler) som har utvecklat en nästan mirakulös förmåga att ta hand om inkräktare.

Ett oräkneligt antal gånger varje dag identifierar immunförsvaret en specifik typ av bakterie eller virus bland tusentals andra och skrider då genast till verket för att avväpna inkräktaren ifråga. Specialiserade vita blodkroppar omringar sedan resterna av dessa inkräktare och rensar snabbt ut dem ur kroppen. Å andra sidan kan man inte undgå att lägga märke till när

holistisk friskvård – många hot och stora förhoppningar

17

detta händelseförlopp inte går riktigt som det ska. Det kan vara att det uppstår en allergi, vilket innebär att immunförsvaret felaktigt uppfattar harmlösa partiklar (t.ex. pollen, kattmjäll, gluten, etc.) som fiender, vilket ger upphov till en fullskalig kemisk reaktion som ofta är skadlig. Denna immunrespons kan ofta bero på bakterier som följer med de här partiklarna in i kroppen. Till och med pollen har ett mikrobiom! I andra fall kan immunförsvaret aktiveras för att angripa specifika proteiner i kroppen, vilket i sin tur kan ge upphov till en autoimmun sjukdom såsom ledgångsreumatism eller lupus.

För att vi ska kunna hålla oss vid liv behöver sådana felaktiga immunresponser minimeras. Därför har alla sjukdomar som våra förfäder lyckades bekämpa lagrats i form av de antikroppar du har fått i arv, och när du lyckas avvärja en ny sjukdom som exempelvis en ny variant av influensa utökas denna enorma minnesbank med nya antikroppar. Den aktiva immunitetsfunktionen upptäcktes redan 1921 av den engelske immunologen Alexander Glenny, men det dröjde flera decennier innan man förstod dess mekanismer mera exakt. Funktionen är biologiskt sett oerhört komplex, men det finns åtminstone en yttre metod för att stärka den aktiva immuniteten som är mer än 200 år gammal, nämligen vaccinationer.

Som vi fick lära oss i skolan var det den engelske landsbygdsläkaren Edward Jenner, som levde och verkade i slutet av 1700-talet, som utvecklade det första vaccinet och därmed blev känd som ”immunologins fader”.

Upptäckten kom sig av att han lade märke till att mjölkerskorna brukade vara immuna mot smittkoppor, en sjukdom som härjade svårt på den tiden. I Frankrike skrev filosofen Voltaire att 60 procent av befolkningen blev smittade och att 20 procent dog av den. Jenners metod var att använda varet från en mjölkerska som hade fått den mycket mildare sjukdomen kokoppor och injicera det i patienterna för att ge dem samma immunitet som mjölkerskan hade.

Trots att många numera ifrågasätter det här med vaccinationer gav Jenners upptäckt bevis för att det är möjligt att stärka den aktiva immuniteten. Man måste inte vänta på att evolutionen ska ha sin gång och leda till förbättringar, eftersom det kan ta så mycket som tiotusentals eller hundratusentals år. De vanliga rekommendationerna när det gäller kost, träning, god sömn och att hålla en normal kroppsvikt inverkar positivt på immuniteten. De här standardrekommendationerna finns med på Harvard Medi-

18 väg e n t i l l s j ä l v l ä k n i ng cal Schools webbsida om hälsa (www.health.harvard.edu), med två tillägg för att undvika infektioner: att komma ihåg att tvätta händerna ofta och att tillaga kött så att det blir genomstekt. När det gäller att stärka själva immunresponsen uttrycker man sig dock med skepsis: Många av de produkter som finns att köpa i våra butiker påstås stärka immunförsvaret. Men själva idén om att stärka immuniteten tycks inte ha många vetenskapliga belägg. Att öka antalet celler i kroppen – vare sig det är immunceller eller andra celler – är inte nödvändigtvis något positivt. Idrottare som ägnar sig åt ”blod­ doping” – det vill säga att de pumpar in blod i systemet för att få fler röda blodkroppar och på så sätt stärka sin prestationsförmåga – löper risk att få en stroke.

På nämnda webbsida säger man vidare: ”Men det betyder inte att livsstilens inverkan på immunförsvaret inte är intressant och inte bör studeras.

Det finns forskare som studerar effekterna hos både djur och människor av kost, motion, ålder, psykologisk stress och andra faktorer på immunresponsen. Innan vi vet mer om vilka resultat de får fram är det en bra början att ha en strategi för att hjälpa immunförsvaret att få övertaget.”

Det främsta skälet till denna skeptiska attityd är att det i immunsystemet finns så många olika sorters celler som utför så många olika funktioner. Å andra sidan finns det starka bevis för att kopplingen mellan kropp och psyke har stor betydelse. Olika psykologiska tillstånd såsom sorg och depression försämrar immuniteten och ökar infektionskänsligheten. Denna försämring går inte att se i ett mikroskop, och den kan heller inte ses i form av fysiska förändringar i specifika celler. Det finns inte många studier som visar på ett direkt samband mellan exempelvis stress och fysiska förändringar i immunsystemet, men sambandet mellan en hög stressnivå och en ökad risk för att bli sjuk är väl dokumenterat och betvivlas inte av någon. Om vi utökar vår definition av immuniteten till allt som håller oss friska, finns det ännu fler bevis för att risken för livsstilssjukdomar såsom högt blodtryck och hjärtsjukdom ökar hos personer som är fattiga, deprimerade, ensamma och saknar socialt stöd.

Dessa fynd pekar alla åt samma håll. Immuniteten kan omvandlas till en övergripande immunitet, men inte genom att enbart fokusera på immun-

holistisk friskvård – många hot och stora förhoppningar

19

systemets fysiska aspekter. De psykologiska faktorerna måste tillskrivas lika stor betydelse, vilket är anledningen till att de är en avgörande del av den holistiska vägen till självläkning.

Självläkningens mysterium Psyket, eller det inre jaget, betraktas närmast som en osynlig varelse som vi bär med oss men som inte har något med kroppen att göra. Om man får en cysta på en äggstock eller får högt blodtryck, grundar sig dessa problem i den fysiska kroppen, inte i jaget. Men är det verkligen så? Hur du ser på dig själv i dag har stor betydelse för hur din kropp mår i morgon.

Föreställ dig att två främlingar knackar på din dörr. Båda två har häpnadsväckande saker att berätta för dig.

Den första främlingen säger: ”Jag är läkare och jag sysslar med avancerad forskning om åldrandet. Mitt högsta livsmål är att hitta ett piller som kan förändra de gener som gör att vi åldras. Jag tror att jag har hittat en lovande kombination av ämnen, och nu behöver vi hitta försökspersoner för att kunna göra en studie.”

Han håller upp en burk med små blå piller. ”Försöken börjar i morgon och jag vill att du ska vara med”, säger han. ”Det här är en blindstudie. Du kommer att ta de här pillren två gånger om dagen i ett halvår. Hälften av försökspersonerna får ett sockerpiller, det vill säga en placebo. Tänk på vad det här skulle kunna innebära – möjligheten att kunna vända på åldrandet. Varför ska vi betrakta åldrandet som ofrånkomligt när vi kan hitta den genetiska nyckeln som kan förändra allt?”

Hans entusiasm gör intryck på dig, men den andra främlingen har ett svagt leende på läpparna. Du frågar henne om hon arbetar med samma läkemedelsstudie. ”Nej, men jag vill visa dig vad du konkret kan göra för att vända på åldrandet”, säger hon. ”Det handlar inte om att ta några mediciner eller någon placebo. Din föryngring kommer att börja om fem dagar. Efter en vecka kan du också förvänta dig många andra positiva effekter. Mitt experiment är kortvarigt men effektivt.” Hon pekar på den första främlingen. ”Hans medicin skulle kunna få allvarliga biverkningar. FDA måste godkänna hans medicin om studien visar att den ger resultat, och en sådan process

20 väg e n t i l l s j ä l v l ä k n i ng kostar miljontals dollar och tar flera år att göra.” Hennes leende återvänder. ”Naturligtvis, beslutet är helt och hållet ditt.”

Vad skulle du välja? Även om det här är en påhittad situation är den ändå i högsta grad verklig. Läkemedelsbolagen studerar hela tiden läkemedel mot åldrandet, och den senaste trenden på området handlar om att förändra vårt DNA. Det är möjligt att de kan nå ett genombrott som kommer att göra stor skillnad för det mänskliga åldrandet, som länge har betraktats som ”en enkelriktad väg till ett fullständigt fysiskt förfall” för att citera psykologiprofessorn Ellen Langer som är verksam vid Harvard och har gjort egna mycket lovande experiment. Ändå skulle Ellen Langer lätt kunna vara den andra främlingen som knackar på din dörr. Professor Langer har visat i praktiken att det är möjligt att vända på åldrandet utan att ta hjälp av receptbelagda läkemedel. I själva verket går hon förbi kroppen helt och hållet och går direkt till medvetandet.

Langers mest berömda experiment gick till så här: År 1981 samlade hon åtta män i 70-årsåldern, som var friska men som visade tecken på åldrande, på ett före detta kloster i New Hampshire. När deltagarna kom dit möttes de av en miljö från det förflutna, närmare bestämt från 1959, där de fick lyssna på låtar av Perry Como. De fick klä sig så som man gjorde det året.

De fick titta på en svartvit tv och läsa tidningar med artiklar om hur Castro tog makten på Kuba och om den sovjetiske premiärministern Nikita Chrusjtjovs fientliga inställning. De fick också titta på en film, Otto Premingers Analys av ett mord, som släpptes 1959, och på sportprogram som handlade om den tidens stjärnor såsom Mickey Mantle och Floyd Patterson.

Man hade också en kontrollgrupp bestående av åtta män som fick bo i en vanlig miljö och i stället blev ombedda att tänka sig tillbaka till det förflutna. Gruppen som fick vara i tidskapseln fick helt andra instruktioner – de ombads att agera precis som om det var 1959 och de var 20 år yngre. Med tanke på alla rimliga medicinska mått och förväntningar borde resultaten för gruppen som låtsades leva 1959 ha varit noll. Ellen Langer hade dock sedan tidigare gjort studier vid Yale med gamla som bodde på äldreboenden. Hon upptäckte att tecknen på åldrande, särskilt minnesförlust, kunde reverseras med hjälp av mycket enkla positiva förstärkningar. Att ge någon en anledning att minnas, såsom en liten belöning som var beroende av deras testresultat, kunde återuppväcka den minnesförmåga som alla andra hade förmodat var borta för alltid.

holistisk friskvård – många hot och stora förhoppningar

21

Men inte ens Ellen Langer hade förväntat sig så dramatiska förändringar som uppstod hos gruppen som fick bo på det gamla klostret. Innan männen fick tillträde till tidskapselmiljön testade man dem när det gällde olika markörer för åldrande, såsom greppstyrka, fingerfärdighet och hur bra de hörde och såg. Mot slutet av de fem dagarna uppvisade männen som hade vistats i den värld som liknade den de hade levt i när de var 20 år yngre tydliga förbättringar ifråga om rörlighet, fingerfärdighet och hållning. Man såg också förbättringar på sju av de åtta saker som mättes, bland annat synen, vilket var häpnadsväckande. Externa bedömare uppfattade också att de såg yngre ut. De här resultaten var signifikant bättre än kontrollgruppens, som också uppvisade förbättringar vad gällde dessa fysiska och mentala funktioner genom att tänka sig tillbaka till det förflutna – ett bra exempel var att 63 procent av männen i tidskapsel-gruppen fick högre resultat på ett intelligenstest jämfört med 44 procent av männen i kontrollgruppen. ”Det viktiga här är vad som verkligen hände”, förklarar Ellen Langer. ”Männen som förändrade sitt perspektiv upplevde också kroppsliga förändringar.” Då, för 36 år sedan, arbetade professor Langer mer eller mindre på ren intuition. Nu år 2017 har vi forskningsresultat som visar på hur förändringar i människors upplevelser kan förändra hur generna kommer till uttryck. Beväpnade med denna kunskap kan vi träna hjärnan till att fortsätta skapa nya nervbanor, så som sker när vi lär oss nya saker eller ändrar vårt synsätt (mer om dessa banbrytande fynd längre fram i boken). (År 2010 producerade BBC One en tv-serie med titeln The Young Ones, i vilken sex åldrande kändisar fick bo tillsammans i en miljö som var direkt hämtad från 1975. Liksom i Ellen Langers tidigare experiment nästan 30 år tidigare, såg deltagarna ut att bli yngre mitt framför våra ögon. En av kändisarna som vid ankomsten knappt klarade av att böja sig framåt och ta på sig skorna fann en ny rörlighet på dansgolvet. Alla började se yngre ut, alltifrån hållningen till ansiktsuttrycket.)

Det här med att vända på åldrandet är nära förknippat med läkningsförmågan, eftersom bådadera sedan länge har betraktats som helt och hållet kroppsliga processer som äger rum utan någon påverkan från medvetandet. Professor Langer var en av de första som utforskade dessa antaganden. Det är lätt att förlora sig i spekulationer om mysteriet med hur det kunde komma sig att männen genom att låtsas leva i det förflutna kunde få

22 väg e n t i l l s j ä l v l ä k n i ng uppleva en så snabb förändring. Den viktigaste ledtråden är dock att förändringarna var holistiska. Läkare utbildas för att hantera kroppens organ, vävnader och till och med cellerna var för sig. Det finns inga medicinska teorier som kan förklara varför så många funktioner kan förbättras på en och samma gång, särskilt inte genom att bara spela teater. Ellen Langers resultat överträffade placeboeffekten med hästlängder, eftersom den senare bygger på att man lurar i patienterna att de får en verkningsfull medicin medan den i själva verket är ett sockerpiller.

I experimentet med tidskapseln gav man inga löften och ingav inga förhoppningar. Den enda medicinen man gav var nya upplevelser, och det visade sig vara tillräckligt för att vända upp och ner på den tidens alla me­ dicinska antaganden.

I ett av sina tidigare experiment vände sig Ellen Langer till de boende på ett ålderdomshem. Hon delade in dem i två grupper och båda grupperna fick några krukväxter att ha på rummet. Till den ena gruppen sa man att de hade ansvar för att hålla växterna vid liv, och att de själva kunde välja hur de ville planera sin dag. Den andra gruppen blev tillsagda att personalen skulle ta hand om växterna, och de fick inte heller någon möjlighet att själva bestämma över sin dag utan måste följa ett bestämt schema. Efter 18 månader visade det sig att dubbelt så många i den första gruppen fortfarande var vid liv jämfört med den andra gruppen.

Den samlade läkarkåren borde ha fått ett uppvaknande i och med att de här resultaten blev kända. Flera decennier senare har det blivit mer accepterat att man kan använda nya upplevelser som ett sätt att motverka åldrandet. Boende på ålderdomshem får husdjur att ta hand om. Man har kunnat se förbättringar hos Alzheimerpatienter när de har fått lyssna på musik. Rudolph Tanzi och hans kollegor har till och med skapat en app – SPARK Memories Radio – som ett sätt att tillhandahålla musikterapi till Alzheimerpatienter. En familjemedlem eller vårdnadsgivare knappar in patientens födelsedatum och vilket slags musik han eller hon tycker om.

Appen spelar sedan upp låtar som var populära när patienten var mellan 13 och 25 år gammal, eftersom det är den musiken som hos de flesta väcker känslor resten av livet.

E-post strömmade in till Rudys team från användare som berättade hur Alzheimerpatienter i tidiga stadier av sjukdomen blev lugnare och mindre oroliga, och hur patienter i mer framskridna stadier som blivit helt passiva

holistisk friskvård – många hot och stora förhoppningar

23

och sängliggande plötsligt vaknade till liv igen. En familj berättade om sin pappa, som led av en långt framskriden Alzheimers och som hade slutat tala sedan flera månader tillbaka. Efter att ha fått höra fem låtar från ungdomstiden satte han sig plötsligt upp i sängen och började berätta en historia om en röd lastbil och hans första flickvän, kanske lite för ingående till och med! Alla blev väldigt generade, men de gladde sig över att höra honom tala igen med sådan glädje och entusiasm. Man kan också hitta videor på YouTube med Parkinsonpatienter som knappt kan gå utan stöd och som plötsligt återfår balansen och till och med börjar dansa när de får höra musik. Det här visar på musikens helande kraft eller, närmare bestämt, på den läkande kraften i våra responser på positiva minnen.

Kort sagt är vi på väg in i en gyllene tidsålder för hälsa och läkning, som i stor utsträckning handlar om hur varje individ använder sig av sådana vardagliga och samtidigt kraftfulla redskap som vi alla har tillgång till i form av enkla livsstilsval, dagliga aktiviteter och upplevelser samt tekniker för ökad medvetenhet. Hela det här området har faktiskt sina rötter i forntiden. Den medeltida indiske filosofen Adi Shankara ansåg att män­ niskor blir gamla och dör för att de ser andra människor bli gamla och dö.

Kroppen och medvetandet som en enhet För 30 år sedan var läkarna tveksamma till att det kunde finnas någon koppling mellan kroppen och medvetandet. Denna tanke väckte stor misstro eftersom medvetandet, till skillnad från hjärtat eller från ett influensavirus, är osynligt och icke-fysiskt. Tack vare årtionden av forskning om hur hjärnan kommunicerar med kroppens alla celler har utmaningen nu i stället blivit att försöka hitta en process i kroppen som inte påverkas av medvetandet. Hjärnan, som en gång betraktades som kungen över medvetandet, har blivit avsatt från tronen. ”Medvetandet” finns överallt i kroppen. En hjärt- eller levercell tänker inte i ord eller meningar, men den sänder hela tiden ut och tar emot komplexa kemiska budskap. Blodomloppet och centrala nervsystemet fungerar som informationsmotorvägar som myllrar av trafik med 50 triljoner celler som alla strävar mot samma mål: att vara levande, friska och starka. Här nedan följer en beskrivning av hur informationsmotorvägarnas vägbanor faktiskt ser ut.

Alla ni som studerar medicin nu eller som gjorde det för flera årtionden

Holistiska behandlingsmetoder

UPPIFRÅN OCH NER Handling: • Fokuserad uppmärksamhet • Intention • Kognitiva/Affektiva vanor Områden i hjärnan: • Prefrontala barken • Somatosensoriska barken • Amygdalan • Hippocampus • Främre gördelvindlingen

VIKTIGA SIGNALVÄGAR A utonoma nervsystemet (ANS) P arasympatiska nervsystemet dominerar S ympatiska nervsystemet dominerar H PA-axeln (Hypothalamus, Pituitary-hypofysen, Adrenal-binjurarna A llostatisk belastning

Hjärnan

Hypothalamus Kortikotropinfrisättande hormon (CRH)

Hjärtat

Hypofysen Adrenokortikotropt hormon (ACTH)

Cytokiner & Kemokiner

Vagusnerven Monocyt Mjälten Levern

Magsäcken

Påverkan på sinnesstämning och beteende

Lymfkörtel Gallblåsan

Basofil granulocyt

T-Cell

Eosinofil granulocyt B-Cell Leukocyter Neutrofil granulocyt NK-Cell

Bukspottkörteln

Makrofag

Binjure

Glukokortikoider (kortisol)

Njure

Adrenalin Noradrenalin Mikrobiomet i tarmarna

NEDIFRÅN OCH UPP Handling: • Kontrollerad andning • Fysiska övningar (t.ex. yoga, qi-gong)

Fysiologi: • Styrketräning • Konditionsträning

Illustrationen används med tillstånd från Blake Gurfein. Illustrationen gjord av Digital Mapping Specialists.

holistisk friskvård – många hot och stora förhoppningar

25

sedan ser att organen i den här illustrationen är en välbekant del av de medicinska kunskaperna. I framtiden kommer även innehållet i den text som lagts till att vara lika välkänt och vedertaget. En utbildad läkare kommer att behöva veta allt om de ”signalvägar” som leder ut från hjärnan och tillbaka in igen. De här nervbanorna är faktiskt det nätverk som håller samman kroppen. Om inte varje cell får order om vad den ska göra, hålls informerad om kroppens andra 50 biljoner celler och dessutom spelar sin roll i kroppens holistiska balans, då finns det ingen kropp utan bara en samling oberoende och åtskilda celler, ungefär som de enheter som bildar ett korallrev eller en manet.

Decennier av forskning har bekräftat att informationsmotorvägarna existerar, och man upptäcker fortfarande nya saker som bevisar hur skadligt det faktiskt är att göra åtskillnad mellan kroppen och medvetandet. I den här boken ska vi lägga denna artificiella och påhittade uppdelning åt sidan. Utifrån ett biologiskt synsätt borde vi egentligen använda ordet kroppsmedvetande. De ämnen som kallas för signalsubstanser – de molekyler som gör att hjärnan kan fungera – finns överallt, även i magen. Denna banbrytande upptäckt gjordes för tre decennier sedan och innebar att forskningen om intelligens utvecklades enormt mycket.

Immunförsvaret, som är åtskilt från hjärnan, kunde plötsligt ses som en del av ett stort nätverk av kemiska budbärare som verkar i hela kroppen och som tävlar med de budskap som hjärnan sänder ut – forskarna har nu börjat kalla immunförsvaret för ”den flytande hjärnan”. I dag spelar det ingen roll att sambandet mellan kroppen och medvetandet är osynligt, för på molekylnivån är det inte så. Det finns tillräckligt med kemiska bevis för att övertyga vem som helst om att sinnesstämningar, föreställningar, förväntningar, rädslor, minnen, benägenheter, vanor och gamla programmeringar – som alla existerar i medvetandet – är avgörande för individens hälsa.

Vilket leder oss till själva kärnan i den här boken. Bland de processer som kan påverkas av en persons medvetenhet är självläkningsförmågan en av de mest avgörande. Cellerna använder redan sin egen form av kemisk medvetenhet. Immunresponsen är hela tiden vaken och medveten, i och med att den ständigt håller uppsikt för att kunna upptäcka eventuella hot och inkräktare. Immunresponsen är en lika självständig funktion som hjärtslagen eller andningen. Samtidigt har immuniteten som en inbyggd

26 väg e n t i l l s j ä l v l ä k n i ng respons en uppenbar brist. För att hitta denna brist, gör en paus och ta ett djupt andetag. Här ligger bristen, som inte kan undgå någon. Andningen är en automatisk funktion som inte styrs av viljan, men vi kan ändå när som helst välja att göra den viljestyrd. Samma sak gäller nästan alla kroppens funktioner. Man kan avsiktligt aktivera stressresponsen genom att se en skräckfilm. Man kan förändra ämnesomsättningen genom att motionera eller ändra sin kost. Att ha sex ger upphov till stora förändringar i alla de ovannämnda funktionerna, och mer därtill. Skiljelinjen mellan vad som händer automatiskt och vad som är viljestyrt är inte huggen i sten. Våra val och beslut har stor betydelse, och därigenom kan vi se hur viktiga våra egna insatser för att hitta vägen till självläkning är. På egen hand vet kroppen hur den ska överleva här och nu – men det är vårt eget ansvar att lära oss hur vi kan hålla oss friska och starka på längre sikt.

DEL ETT

Områden för S jälvläkning

En ny revolution träder fram … i ö v e r 25 å r h a r Deepak Chopra och Rudolph E. Tanzi revolutionerat medicin- och hälsoindustrin och vänt upp och ned på sättet vi ser på våra sinnen och kroppar. Efter stor framgång med böcker som Super Brain och Super Genes presenterar de nu en banbrytande plan för hur du stärker din motståndskraft och håller dig frisk livet ut.

I en tid av miljöföroreningar, potentiella epidemier, resistenta bakterier och den påskyndade åldringsprocessen har vikten av en optimal hälsa aldrig varit mer avgörande. Och ansvaret ligger på varje individ att göra de rätta livsstilsvalen varje dag. Det innebär att DU – inte läkarna eller läkemedelsföretagen – är ansvarig för din egen hälsa.

Chopra och Tanzi ger läsarna den senaste forskningen om kopplingarna mellan sinne, kropp, gener och immunförsvar som hjälper dem att ta de bästa möjliga besluten för en holistisk livshälsoplan. De bjuder också på en konkret 7 dagars handlingsplan för att utveckla en skräddarsydd väg till självläkning.

Deepak Chopra är en pionjär och ledande expert inom integrativ medicin och personlig transformation världen över. Han har skrivit 85 böcker och är en väldigt uppskattad författare och föreläsare.

Rudolph E. Tanzi är en banbrytande och prisbelönt professor i neurologi och världskänd specialist på hjärnhälsa och Alzheimers. Nämnd av Time magazine på listan ”100 mest inflytelserika personer” år 2015.