Mina Hemtrakter

Mina hemtrakter Utflyktsmål

PDF skapad med hjälp av det öppna källkod-verktyget mwlib. Se http://code.pediapress.com/ för mer information.

PDF generated at: Sun, 05 Feb 2012 10:30:20 UTC

Innehåll Artiklar Sankt Botvids källa

1

Bornsjön

2

Salems kyrka

4

Södermanlands runinskrifter 306

7

Fågelsta, Salem

8

Häggelunda

10

Skårby gård

11

Oxelbystenen

15

Hemvärnets stridsskola

17

Sillvik, Botkyrka

18

Sturehov

19

Korpbergets naturreservat

22

Aspen, Botkyrka kommun

23

Norsborgs vattenverk

25

Referenser Artikelkällor och författare

32

Bildkällor, -licenser och -bidragsgivare

33

Artikellicenser Licens

35

Sankt Botvids källa

1

Sankt Botvids källa Sankt Botvids källa är en kallvattenkälla vid Bornsjöns sydöstra spets, i Salems kommun, där Bergaholmsvägen blir Sankt Botvids väg, nära kommungränsen till Botkyrka kommun. Ett femtiotal meter från källan står Söderbystenen och 1,5 kilometer västerut ligger Salems kyrka.

Källan räknas till Bornsjöns vattentäktsområde och det är därför inte tillåtet för privatpersoner att ta vatten ur källan.

Källan Sankt Botvids källa i maj 2008

Sankt Botvids källa är en artesisk källa, där vattnet strömmar upp under eget tryck. Källan bildar en liten lagun, där det väller fram 5-10 liter vatten per sekund. Vattnet rinner i en kort bäck och förenar sig sedan med Bornsjön. Vattnet är järnhaltigt och det gör att det bildas gula och gröna alger på vattendragets botten. Källan har gett upphov till Botvidslegenden.

Botvidslegenden Sankt Botvid begravdes i Salems kyrka omkring år 1120 vilket ledde till att kyrkan blev en vallfartskyrka för pilgrimer. Botvids bror Björn uppförde en kyrka på Hammarbys ägor i Botkyrka (föregångaren till Botkyrka kyrka). År 1129 skulle kvarlevorna efter Botvid föras i en procession till den nybyggda kyrkan. Enligt Botvidslegenden sprang källan fram på platsen när bärarna satte ner kistan för att vila.

Citat ur legenden enligt informationstavla på platsen: De buro bort Sankt Botvids reliker och när de kom i närheten av den sjö som är på hans egendom, satte de ned dem. Då bröt en källa fram ur den hårda marken och den har än idag det klaraste ljuvliga vatten.

”

Bilder Sankt Botvids källa i maj 2008

„

Sankt Botvids källa

2

Källor • Informationstavla på platsen uppsatt av Salems kommun.

Bornsjön Bornsjön

Bornsjön mot väst i november 2010 Yta

6,6 km²

Höjd

10,9 m ö.h.

Medeldjup

9,8 m

Maxdjup

18,3 m

Volym

59,6 miljoner m³ Flöden

Avrinningsområde 49 km² Utflöden

Till Mälaren vid Vällinge Övrigt

Öar

Edeby holme, Oxhaga holme, Kullaholmen, Innön, Prästholmen och Limpan

SjöID

657245-160890

Bornsjön är en insjö belägen på Södertörn i Södermanland cirka 20 kilometer sydväst om Stockholm. Sjön ligger inom Bornsjöns naturreservats gränser och är fridlyst sedan 1920.

Reservvattentäkt Bornsjön med omgivningar köptes av Stockholms stad redan vid sekelskiftet 1900 för att skydda stadens reservvattentäkt. Då byggdes Norsborgs vattenverk i Norsborg och råvattnet togs till en början från Bornsjön, senare från Mälaren.

Bornsjön med omgivningar är numera ett vattenskyddsområde, vilket innebär att sjöns yta inte får nyttjas annat än för vattenskyddsåtgärder. Man får exempelvis inte bada eller fiska i Skylt som berättar om vattentäkt. sjön och på vintern får man inte beträda isen. Bornsjöns rena vatten är reservvattentäkt för Stockholm och kan användas om huvudvattentäkten Mälaren skulle komma att förorenas.

Bornsjön

3

Sedan 1993 äger och sköter Stockholm Vatten egendomarna kring Bornsjön. Målet är att långsiktigt trygga Bornsjön som vattentäkt. Skogsbruket bedrivs varsamt utan kemikalier och jordbruksdriften är underkastad restriktioner. För att följa tillståndet i sjön görs ständiga provtagningar både i sjön och i dess tillflöden.

Djurliv På grund av avsaknaden av båttrafik på sjön har den lockat flera skygga fågelarter som storlom och fiskgjuse att häcka vid sjön. År 2004 drabbades Bornsjön av kräftpest som förts dit av illegalt inplanterad signalkräfta. Stockholm vatten driver sedan dess ett projekt för återinplantering av den starkt hotade flodkräftan.

Bornsjöns naturreservat Bornsjöns naturreservat är ett naturreservat, i Stockholms län, som sträcker sig in i tre kommuner: Salem, Botkyrka och Södertälje. Naturreservatet är cirka 4 600 hektar landyta stort och instiftades 1995. Huvudvattendraget inom naturreservatet är Bornsjön.

Sedan 1999 har området, liksom andra naturvårdsområden, fått benämningen naturreservat. Reservatet utgör största delen av Bornsjöns vattenskyddsområde och där finns den fridlysta Bornsjön, Stockholms reservvattentäckt, vilken har gett reservatet sitt namn.

Galleri

Varningsskylt vid Bornsjön

Järnåldersgrav, Bergaholm

Bronsåldersgrav, Skårby

Externa länkar • Wikimedia Commons har media som rör Commons:Category:Bornsjön • Om Bornsjön och naturreservatet på Stockholm vatten [1]

Referenser [1] http:/ / www. stockholmvatten. se/ commondata/ infomaterial/ Vatten/ naturstig_bornsjon. pdf

Bornsjön från Salems kyrka

Salems kyrka

4

Salems kyrka Salems kyrka Kyrka

Salems kyrka Land

Sverige

Län

Stockholms län

Ort

Salem

Trossamfund

Svenska kyrkan

Stift

Strängnäs stift

Församling

Salems församling

Koordinater Invigningsår

1100-talet

Bebyggelseregistret 21300000004629 [1]

Salems kyrka är en kyrkobyggnad utmed E 4:an ett par mil söder om Stockholm och ligger inom Salems kommun i Södermanland. Kyrkan som är vackert belägen på en udde söder om Bornsjön är inbäddad mellan stora ekar, lindar, alar och björkar. Trakten är rik på fornlämningar och intill kyrkan går Gamla Södertäljevägen.

Kyrkobyggnaden Kyrkan i romansk stil är uppförd i början på 1100-talet. Under takfoten på tornets norra sida syns spår efter skottgluggar, vilket tyder på en försvarsanläggning. Tornet som enligt traditionen är placerat i väster, har ankarjärn från 1100-talet, likaså vissa delar av väggen fram till sakristian. Ett vapenhus tillkom på 1400-talet, samtidigt utvidgades det äldre, blott fyrtio kvm trånga långhuset åt söder och öster, varmed samlingsrummet visserligen blev rymligare, men själva kyrkokroppen blev något osymetrisk. På 1600-talet tillkom det Wredeska koret. Under gångna århundraden har kyrkan byggts om vid ett flertal tillfällen, men arkitekturen har ändå bibehållit sin ålderdomliga prägel.

Salems kyrka

5

Interiörer Dopfunten är från 1100-talet och ett krucifix från 1200-talet är uppsatt i triumfbågen. Här har tidigare funnits ett mycket vackert altarskåp från senmedeltiden, där bland annat S:t Botvid är avbildad. Det förvaras numera på Statens historiska museum i Stockholm.

S.t Botvids första begravningskyrka Salems allra första kyrka var av trä och enligt Botvidslegenden uppförd till S:t Albans ära. Enligt samma legend var det i denna kyrka som S:t Botvid låg begravd i de först nio åren, innan hans bror hämtade hans kvarlevor och överförde dessa 1129 till fädernegårdens nybyggd träkyrka på Hammarby ägor. Botvids nästa kyrka som byggdes av sten på samma plats stod klar 1176 och det är denna som fått bära hans namn Botkyrka kyrka.[2]

Namnet i traditionen Enligt en folklig tradition ska det även ha varit denna händelse som gett upphov till namnet Salem. I och med att helgonets kvarlevor överfördes till den nya kyrkan förlorade dess föregångare sin viktigaste ägodel och kyrkan skulle då komma att kallas den slemma kyrkan, där slem betyder usel, fattig eller gammal. Denna etymologi betraktas idag som mindre sannolik. Sockennamnet Slem ändrades emellertid till Salem på 1600-talet, under kyrkoherde Olaus Achatii Wallenius tid. Denne hävdade 1667 att namnet kom från en "jungfru Salema" som skulle ha grundlagt kyrkan. I tidigare legender kallades den grundläggande jungfrun emellertid för Dina.

Interiörbilder

Långskepp

Altare

Orgel

Timglas

Källor • Informationstavla på platsen • Salems kyrka [3], läst 2009-06-12 • Värt att se i Sverige, en reseguide. Bonniers 1978. ISBN 91-0-042698-9

Noter [1] http:/ / www. bebyggelseregistret. raa. se/ bbr2/ anlaggning/ visaHistorik. raa?anlaggningId=21300000004629& page=historik& visaHistorik=true [2] Vägvisare till kyrkorna i Stockholms län, Ulf Boethius.Länsstyrelsen i Stockholms län. Liber Förlag 1980. ISBN91-38-04976-7 [3] http:/ / www. hosserudkullen. se/ forskning/ kyrka_gun_se_salem. html

Salems kyrka

6

Externa länkar • Salems församling (http://www.salemsforsamling.se/) • Info bebyggelseregistret (http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaBeskrivning. raa?page=beskrivning&visaBeskrivningar=true&byggnadId=21400000445040) • Wikimedia Commons har media som rör Commons:Category:.

Salemportalen - temasidan för artiklar om Salem.

Södermanlands runinskrifter 306

7

Södermanlands runinskrifter 306 Södermanlands runinskrifter 306

Signum

Sö 306

RAÄ-nr

Salem 2:1

Område

Södermanland

Placering

Söderby krog, Salems socken

Tillkomsttid

1000-talet e.Kr.

Ristad av

okänt

[1]

Inskrifter • Runor • Stenar

Runstenen vid Söderby eller Söderbystenen är en runsten nära Bergaholmsvägen (gamla Södertäljevägen) och motorvägen E4/E20 i Salems kommun och har signum 306.

Söderbystenen står kvar på sin ursprungliga plats. Texten är vänd mot sydost, alltså bort från nuvarande landsväg.

Den forntida vägsträckan gick förbi på andra sidan, sydost om stenen och då kunde runskriften väl ses från den uråldriga ridstigen eller hålvägen som så småningom skulle bli den medeltida Göta landsväg. Man kan fortfarande se rester av den gamla hålvägen på andra sidan motorvägen.

Runstenar restes alltid väl synliga vid land- och vattenvägar. Denna sten är 1,5 meter hög, ristningen härstammar från 1000-talet e Kr. och texten lyder: • Runtext: ...[rn :] auk * fasti : raist=u st[a]in ** at * k(i)(l)beaurn : faþ(u)r : si(n) : [buata : þo]r[*kiai]rþ[i **] • Tolkning: Björn och Faste reste stenen efter Kättilbjörn, sin fader, Torgärds make.

Inte långt från runstenen, nere vid Bornsjön, ligger Sankt Botvids källa.

Södermanlands runinskrifter 306

8

Källor • Informationstavla på platsen (Salems kommun)

Externa länkar • Mer om runstenen på Länsmuseets hemsida [2] • Mer om Sörmlands runstenar på bussmicke.se [3]

Referenser [1] http:/ / www. fmis. raa. se/ cocoon/ fornsok/ visa. html?objektid=10007600020001 [2] http:/ / www. lansmuseum. a. se/ lanet/ runor/ run2. cfm?in_idnr=SZ306& in_runnr=S%D6306 [3] http:/ / www. bussmicke. se/ Runor/ Bilder/ Sodermanland/ So_300/ index. html

Fågelsta, Salem Ej att förväxla med Fågelsta, Östergötland eller Fogelstad.

Fågelsta gård är ett säteri från 1600-talet beläget vid södra sidan av Bornsjön i Salems kommun i Stockholms län. Gården ligger cirka 300 meter in från Bergaholmsvägen nordväst om Salems kyrka. Dagens jordbruk vid Fågelsta omfattar 230 hektar. Här odlas spannmål och foder till inackorderade hästar. Området ägs av Stockholm Vatten.

Miljön kring Fågelsta med bebyggelsen och kulturlandskapet representerar säterilandskapen som präglat Salem. Fågelsta ingår i ett större område som är Riksintresse för kulturmiljövården i Stockholms län.

Bruksvägen och fägatan, vy från Bergaholmsvägen, i bakgrunden ligger en av lantarbetarbostäderna från 1930-talet, november 2010.

Historik Vid Fågelsta (äldre stavning Fogelsta) har det funnits bosättningar i åtminstone 3000 år. Skriftlig dokumentation om Fågelsta finns redan 1409 då en av gårdarna i den dåvarande byn donerades till Vadstena kloster.

Vid 1600-talets början fanns två gårdar i Fågelsta. År 1641 utverkade ägaren Per Eriksson Rosensköld säterifrihet för den ena. Så småningom förvärvades även den andra gården och inlemmades i säteriet, men från den tiden finns inga byggnader bevarade. Huvudbyggnaden uppfördes på 1870-talet, byggdes till med en våning på 1880-talet och revs på 1930-talet. Det var ett trähus med rusticerande putsarkitektur och ett plåttäkt sadeltak.[1] I samband med planeringen för Norsborgs vattenverk med tillhörande vattentäkter köpte Stockholms stad 1899 det dittills största markområdet utanför tullarna. Då förvärvade man en jordareal på cirka 3 000 hektar med en rad egendomar, bland dem Fågelsta, Bergaholm, Skårby, Vällinge och Sturehov. Med köpen 1903 och 1908 fick man även kontroll över stränderna runt Bornsjön.[2]

Fågelsta, Salem

9

Fågelsta idag De båda träbyggnader (bostadshusen) som finns idag är flygelbyggnader från 1700-talets senare del. Flyglarna är knuttimrade och klädda med gulfärgad locklistpanel.

Spannmålsboden, ett förråd och en ladugårdslänga härstammar från 1800-talet. Ekonomibyggnaderna längs Bergaholmsvägen är ännu yngre.[3] Intill Bornsjön fanns tidigare en åndriven kvarn. Kvarnen revs vid sekelskiftet 1900, men fundamentet finns fortfarande kvar och markerar dess läge. Till Fågelstas bebyggelse hör också flera lantarbetarbostäder. Två exteriört mycket välbevarande sådana ligger till höger och vänster om lokalgatan på en mindre höjd vid Bergaholmsvägen. De är uppförda i mitten av 1930-talet.

Typisk för äldre kulturlandekapet är den fägata, som ledde djuren ut till betet. Fågelstas fägata är ännu bevarad och identisk med den väg som idag leder upp till gården.[4] Sedan 1993 ägs och sköts egendomarna kring Bornsjön av Stockholm Vatten.

Historiska bilder Nutida bilder

Fågelsta gård, bruks- och fägatan mot syd.

Fågelsta gård, västra flygeln (t.v.) och östra flygeln.

Platsen för huvudbyggnaden som revs på 1930-talet.

Fundament vid Bornsjöns strand.

Källor [1] [2] [3] [4]

Bildtext - Stockholms läns museum (http:/ / media. ablm. se/ faktabanken/ bilder/ LX2000-0334) Norling (2004), sida 16 Campingguiden om Salems kommun (http:/ / www. campingguiden. se/ stsidlanen/ sthlm/ salem. htm) Stockholms läns museum om Fågelsta (http:/ / www. stockholmslansmuseum. se/ faktabanken/ kulturmiljoer-i-kommunerna/ visa/ 0128030020/ )

• Bengt Norling (2004). Norsborgs vattenverk 100 år. Stockholmia förlag. ISBN 91-7031-135-8 • Stockholm Vatten om Bornsjön och kulturstigen (http://www.stockholmvatten.se/commondata/infomaterial/ Vatten/naturstig_bornsjon.pdf)

Externa länkar • Wikimedia Commons har media som rör Commons:Category:Fågelsta gård

Häggelunda

10

Häggelunda Häggelunda var en frälsegård från 1300-talet beläget vid södra sidan av Bornsjön i Salems kommun i Stockholms län. Gården lades ner i början på 1700-talet. Enligt arkeologen Björn Ambrosiani hade Häggelunda troligen sitt namn efter järnåldersbyn Häggelunda.

Cirka 600 meter sydost om Skårby gård låg gården Häggelunda som är omnämnd redan 1382. Detta år genomfördes en värdering av egendomen som skulle beräknas efter den avkastning som gården hade haft före digerdöden, som hade hemsökt Salem åren 1350-1351.

Platsen för Häggelunda gård vid Bornsjön.

På 1380-talet ägdes gården av Bo Jonsson Grip, som var den störste privata jordägare som Sverige någonsin haft. Han lär ha ägd 1500 gårdar i 340 socknar. År 1544 köpt riksmarskalken Gabriel Kristiernsson Oxenstierna Häggelunda. Gården förvärvades 1664 av landshövdingen i Kronobergs län Jonas Klingstedt, tillsammans med Skårby gård och Hallinge.

Vid köpet bestod Haggelunda av 1 ¼ mantal med två gårdar, därav 1 mantal gammalt frälse och ¼ mantal stadgehemman. Av dessa gårdar bildade Klingstedt under 1660-talet säteriet Skåby.[1] Häggelunda fick inget större underhåll av sin nya ägare, egendomen förföll snart och 1712 omtalas gården för ”avhyst”.

Platsen för Häggelunda gård syns fortfarande idag genom tegelrester, gropar efter källare och karakteristisk vegetation.[2]

Källor [1] Från byggnadsavdelningens undersökningar av Skårby år 1949 / Tord O:son Nordberg, sida 19 (http:/ / www. stockholmskallan. se/ PostFiles/ KUL/ SSMB_0002790_01. pdf) [2] Informationstavla på platsen uppsatt av Salems Hembygdsförening

Skårby gård

11

Skårby gård Ej att förväxla med Skårby.

Skårby gård var ett säteri från 1600-talet beläget vid södra sidan av Bornsjön i Salems kommun i Stockholms län. Skårby är omtalad som boplats sedan järnåldern. På 1660-talet blev Skårby säteri. Vid den tiden fanns 24 byggnader på egendomen. Huvudbyggnaden och flygelbyggnaderna var ursprungligen uppförda i karolinsk stil och senare ombyggd i gustaviansk stil. Under drygt 100 år från 1660-1773 var Skåby i släkten Klingstedts ägo. Gården ägdes även av andra kända personer som Samuel af Ugglas, Anders Fredrik Skjöldebrand och Johan Henrik Kreüger.

Den kvarvarande södra flygelbyggnaden, sommaren 2010.

År 1907 tog Stockholms stads vattenledningsverk över Skårby gård och 1949 revs de flesta byggnaderna. Idag ingår resterna av Skårby i ett större område som är Riksintresse för kulturmiljövården i Stockholms län. Skårby är även en del av Bornsjöns naturreservat.

Äldre historik I samband med att Stockholms Stads vattenledningsverk 1949 rev de flesta av byggnaderna gjordes en byggnadshistorisk undersökning under ledning av Stockholms stadsmuseums byggnadsavdelning.[1] Man kunde då konstatera att byggnaderna och den en gång i tiden så välskötta parkanläggningen var i mycket dåligt skick. Det visade sig även att mangårdsbyggnaden hade om- och påbyggts ett flertal gånger.

Manbyggnaden var strax före rivningen en tvåvåningsbyggnad med liggande, brunmålad fasadpanel, höga fönster, frontespis och spetsiga gavlar. Exteriören hade tillkommit vid 1800-talets senare del, och Gårdarna Bergaholm, Fågelsta och Skårby på en sockenkarta från 1869. ansågs på 1940-talet sakna större kulturhistoriskt värde. Vid rivningen blottades emellertid den ursprungliga rödmålade timmerväggen under flera lager av fasadpanel. Den äldsta byggnaden var således en timrad och rödfärgad länga i ett plan från 1600-talets andra hälft.

Skårby hade under 1500-talet och 1600-talets början lytt under Årsta gård. Under 1500-talets senare del ägdes Årsta och Skårby av riksrådet och riksmarsken Gabriel Kristiernsson Oxenstierna. Gården Skårby och granngården Häggelunda förvärvades av hovrådet och landshövding i Kronobergs län Jonas Klingstedt, som vid slutet av 1660-talet bildade säteriet. Troligen tillkom den äldsta manbyggnaden vid denna tid eller omkring 1670.

Till Jonas Klingstedts egendom på Skårby hörde också de båda flyglarna, vilka ursprungligen varit uppförda av rödmålat timmer men senare blivit inpanelade, påbyggda och försedda med brutet tak och vindsvåning. I den norra

Skårby gård flygeln fanns kök och bagarstuga, medan den södra innehöll gästrum.

Efter Jonas Klingstedts död 1691 övergick säteriet till andre sonen Gustaf (1670-1747), som skrev sig på Skårby.

Egendomen var i den Klingstedtska släkten ända till 1773, då Gustaf Klingstedts andra hustru Elsa Christina Adlerberg dog. Under hela denna tid hade gården bevarat sin ursprungliga karolinska karaktär med rödmålade timmerbyggnader. Under de följande seklen växlade ägarna ofta och gården bytte flera gånger utseende, exempelvis tillkom de brutna taken och mangårdsbyggnaden både byggdes på och förlängdes. Bland senare ägare kan nämnas en av Gustav III:s förtrogne; Samuel af Ugglas. Efter 1815 ägdes gården under knappt tjugo år av statsrådet och generallöjtnanten Anders Fredrik Skjöldebrand, som även var verksam som författare och målare. Efter dennes död 1834 flyttade amiralen Johan Henrik Kreüger in, som var dikektör för byggandet av Södertälje kanal.

Historiska bilder

Gården och parken 1810

Nyare historik I samband med planeringen för Norsborgs vattenverk med tillhörande vattentäkter köpte Stockholms stad 1899 det dittills största markområdet utanför tullarna. I ett slag förvärvade man egendomarna Norsborg, Bergaholm, Fågelsta, Vällinge och Sturehov, en jordareal på cirka 3 000 hektar. Med köpen 1903 och 1908 (där bland annat egendomen Skårby ingick) fick man även kontroll över stränderna runt Bornsjön.[2] Skårby gård användes bland annat till pensionat och hem för krigsflyktingar under andra världskriget. År 1949 rev man de flesta byggnader. Dåvarande Stockholms vattenledningsverk ville inte ha människor boende intill vattentäkten Bornsjön.[3] Till gården hörde ursprungligen en stor park, fruktodlingar, ekonomibyggnader, vagnslider, fähus, loge och ett orangeri.[4] Idag kvarstår bara den södra flygeln, en spannmålsbod från 1845 och en liten bryggstuga (kan vara tvättstuga). Den kvarstående södra flygeln är ett gulmålat trähus med brutet tak. Spannmålsboden är en hög, rödfärgad och knuttimrad byggnad i tre våningar. Boden är traktens bäst bevarade i sitt slag.[5] Den södra flygeln fungerar efter en varsam upprustning i slutet av 1970-talet som fritidsbostad.

Trots att så få byggnader står kvar finns många spår som vittnar om den stora egendomen som Skårby en gång var.

Husgrunder i området visar var bostadshus och ekonomibyggnader legat. Ruinen efter den stora stallbyggnaden uppförd med gråstensväggar innehåller fortfarande två foderrännor och järnkrokar, där boskapet var fastkedjat.

Rester av den en gång ståtliga askallén, den stora parken öster om huvudbyggnaderna och fruktträdgården finns också kvar och skapar en bild av hur gården en gång sett ut. Sedan 1993 äger Stockholm Vatten egendomarna kring Bornsjön och sköter dem.

12

Skårby gård

13

Nutida bilder

Spannmålsboden 2010

Ruinen efter stora stallet 2010

Resterna av mangårdsbyggnaden

Resterna av askallén 2010

Skårbyröset och Skårbydammen Strax sydöst om Skårby gård på en bergsklack ligger Salems största gravröse från bronsåldern; Skårbyröset.

Gravplatsen har en diameter på 25 meter och en höjd på 3 meter. Den ligger på ett karaktäristiskt sätt högst uppe på ett berg med vidsträckt utsikt över Bornsjöbygden.[6] Det har länge ansetts vara en fornborg, men tolkas numera som en gravanläggning från bronsåldern, då denna typ av gravrösen var vanliga. Den omgivande stenmuren kan ha varit att hägna in området eller hade religiös, ceremoniell funktion. I rösets närhet finns flera gravfält och tänkbara boplatslägen.[7] Här ligger två gravfält som tillhört den forntida gården Skårby. Gården låg troligen här under järnåldern och har först senare flyttats ner till Bornsjöns strand. Inga av dessa gravar har undersökts.[8] Söder om Skårby gård och Bergaholmsvägen ligger Skårbydammen, en återskapad våtmark. Dammen anlades 1990 för att fånga upp näringsämnen från åkermarken runt om, men också för att gynna fågellivet. Området ägs av Stockholm Vatten och förvärvades omkring 1900 av Stockholms stad i samband med att Norsborgs vattenverk skulle byggas och vattentäkten Bornsjön skulle säkras.

Bilder

Skårbyröset

Skårbyröset

Muren runt Skårbyröset

Skårbydammen

Referenser Noter [1] Från byggnadsavdelningens undersökningar år 1949 / Tord O:son Nordberg, s. 13-24 (http:/ / www. stockholmskallan. se/ PostFiles/ KUL/ SSMB_0002790_01. pdf) [2] Norling (2004), sida 16 [3] Från byggnadsavdelningens undersökningar år 1949 / Tord O:son Nordberg, s. 13 (http:/ / www. stockholmskallan. se/ PostFiles/ KUL/ SSMB_0002790_01. pdf) [4] Naturstig Bornsjön (http:/ / www. stockholmvatten. se/ commondata/ infomaterial/ Vatten/ naturstig_bornsjon. pdf) [5] Stockholms läns museum om Skårby (http:/ / www. stockholmslansmuseum. se/ faktabanken/ kulturmiljoer-i-kommunerna/ visa/ 0128030021/ ) [6] Länsstyrelsen i Stockholms län (http:/ / www. ab. lst. se/ templates/ InformationPage____6540. asp) [7] Stockholms läns museum om Skårbyröset (http:/ / www. stockholmslansmuseum. se/ faktabanken/ kulturmiljoer-i-kommunerna/ visa/ 0128030021/ ) [8] Informationstavla på platsen, uppsatt av Salems kommun och Stockholms läns museum

Skårby gård

Tryckta källor • Norling, Bengt (2004). Norsborgs vattenverk 100 år. Stockholmia förlag. ISBN 91-7031-135-8

Externa länkar • Wikimedia Commons har media som rör Commons:Category:.

14

Oxelbystenen

15

Oxelbystenen Oxelbystenen

Signum

Sö 304

RAÄ-nr

Salem 230:1

Område

Södermanland

Placering

Oxelby, Salems socken

Tillkomsttid

1000-talet e.Kr.

Ristad av

okänt, samma som Bornöstenen

[1]

Inskrifter • Runor • Stenar

Oxelbystenen är en runsten från 1000-talet vid Oxelby ca 1 km öster om Bergaholm nära Bornsjöns västra vik i Salems kommun. Oxelbystenen har signum Sö 304 i dem samnordiska runtextdatabasen.

Stenen står idag cirka 30 meter söder om den plats där den påträffades av Richard Dybeck år 1867. Här gick en gång i tiden föregångaren till Göta landsväg förbi, därför var vägskälet till den gamla gården Oxelby en bra plats att placera en runsten som skulle ses av många förbipasserande. Stenen har daterads till 1015 - 1050 e Kr och ristades av samma runmästare som Bornöstenen i närheten.

• Runtexten: “kuti : raisa : (st)ain : þinsa : efter : urukiu : sun : sin" • Tolkning: ”Gute lät resa denna sten efter Orökja, sin son” I ristningen ingår ett kors, som finns på stenens mittparti (delvis förlorad). Detta betyder att Gutes släkt var kristen. I nedre vänstra hörn finns även en utsmyckning i form av ett vackert run-djur.

Oxelbystenen

16 Richard Dybeck, som skrev texten till Sveriges nationalsång “Du gamla, du fria…”, hittade sex runristade stenstycken, som sammanfogades 1902 och restes på nuvarande plats. Att stenen var i bitar berodde på att den hade sprängts sönder för att lättare kunna transporteras bort från åkern, där den störde. Då den hade legat med ryggsidan upp, kunde ingen se att den hade några runor.

Cirka 1km längre österut, Bergaholmsstenen (Sö 302).

längs

Källor • Informationstavla på platsen

Externa länkar • Mer information på Länsmuseets hemsida [2] • Mer om Sörmlands runstenar på bussmicke.se [3]

Referenser [1] http:/ / www. fmis. raa. se/ cocoon/ fornsok/ visa. html?objektid=10007602300001 [2] http:/ / www. lansmuseum. a. se/ lanet/ runor/ run2. cfm?in_idnr=SZ304& in_runnr=S%D6304 [3] http:/ / www. bussmicke. se/ Runor/ Bilder/ Sodermanland/ So_300/ So_304_Oxelby/ index. html

samma

gamla

färdväg,

finns

Hemvärnets stridsskola

17

Hemvärnets stridsskola Hemvärnets stridsskola (HvSS)

Hemvärnets stridsskola vapen Datum

1943–

Land

Sverige

Försvarsgren

Svenska armén

Typ

Hemvärn

Storlek

Skola

Förläggningsort

Vällinge, Salems kommun

Marsch

På vakt (S Rydberg)

Årsdagar

Hemvärnets stridsskola vapen.svg Befälhavare

Nuvarande befälhavare Skolchef, Björn Olsson

Hemvärnets stridsskola (HvSS) är ett svenskt skolförband inom Försvarsmakten som verkat sedan 1943. Förbandet är förlagt till Vällinge i Salems kommun i Södermanland.

Historik Hemvärnets stridsskola ligger sedan den 27 juni 1943 nordost om Södertälje på den gamla herrgården Vällinge.

HvSS utbildar befäl inom Hemvärnet för uppgifter inom krigsförhållanden, beredskap och fredstid. Skolan utbildar även elever från Norge och Danmark. HvSS utbildar årligen cirka 1 500 hemvärnsbefäl.

Hemvärnets stridsskola i Vällinge.

Väster om Hemvärnets stridsskola ligger ett stort skjutfält (Vällinge skjutfält) som är hemvärnets övningsområde. Området gränsar i norr mot Mälaren och i öst mot Bornsjön.

Sedan 1971 finns ett hemvärnsmuseum där kan man studera hemvärnets tillkomst under beredskapsåren, samt följa den fortsatta utvecklingen. Framför skolans huvudbyggnad finns två 10,5 cm haubits m/40 som skulle levereras till Holland men andra världskriget kom emellan och Sverige fick exportförbud. De skänktes 1991 till Hemvärnets 50-årsjubileum.[1]

Hemvärnets stridsskola

18

Källor Referenser [1] Enligt skylt som finns att beskåda på platsen

Tryckta källor • Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. Sid. 202. ISBN 978-91-631-8699-8

Externa länkar • Hemvärnets stridsskola - HvSS (http://www.forsvarsmakten.se/sv/Forband-och-formagor/Skolor/ Hemvarnets-stridsskola-HvSS/)

Sillvik, Botkyrka Sillvik är en sommarvilla i Botkyrka kommun.

Sillvik byggdes 1884-85 i snickarglädje för Lennart Reuterskiöld och hans blivande fru Ingegerd Posse på Sturehovs slotts ägor i Norsborg.

Byggnaden har 16 rum i tre våningar och omges av en engelsk park.

Det övertogs av Stockholms stad i samband med stadens köp av Sturehov 1900 och hyrs sedan 1927 av Kulturella Ungdomsrörelsens Hembygdsförening för att användas som sommarhem.

Sillvik

Externa länkar • Kulturella Ungdomsrörelsens webbplats [1]

Referenser [1] http:/ / www. kulturellaungdomsrorelsen. se/

Sturehov

19

Sturehov Se Sturehof (restaurang) för restaurangen.

Sturehov eller Sturehofs slott (även stavat Sturehov slott) är ett säteri i Botkyrka kommun.

Sturehovs säteri ligger vid Rödstensfjärden, Östra Mälaren, cirka 3 km väster om gamla Norsborg.

Sturehovs huvudbyggnader består av ett tvåvånings stenhus med två envånings flyglar i trä. Kring huvudanläggningen finns flera ekonomibyggnader, uthus, ladugårdar och stallbyggnader.

Nuvarande mangård uppfördes på 1780-talet för Sturehovs huvudbyggnad, fasad mot väst, augusti 2011.

Johan Liljencrantz, de två flygelbyggnaderna är dock ungefär hundra år äldre. Ursprungligen var flyglarna uppförda i så kallad karolinsk stil men anpassades till gustaviansk stil när slottet uppfördes. Idag används Sturehov av Stockholms stad för representation. Slottet visas för allmänheten på söndagar under sommarhalvåret.

Tidig historia På Sturehovs nuvarande plats låg under medeltiden en by, Afrehulta, med fyra gårdar. Dessa förenades av riksmarsken greve Svante Sture, som mördades av Erik XIV. Det byggdes på 1580-talet ut till säteri av hans son riksrådet Mauritz Sture och fick namnet Sturehof.

Efter sonsonens änka kom Sturehov 1654 genom testamente till riksmarsken Johan Axelsson Oxenstierna, gift med Anna Margareta Sture. Det tillhörde från 1661 medlemmar av bland annat släkterna Wrangel, Banér, Vellingk, von Höpken, Liljencrantz, Piper, Hermelin och Reuterskiöld.

Sturehov på Gripenhielms Mälarkarta 1689.

Herrgården på 1780-talet.

Sturehov

20

Liljencrantz' era Johan Liljencrantz, Gustav III:s "finansminister", förvärvade egendomen 1778 som sommarnöje till sig och sin familj. Då var mangården nedbrunnen och bara de båda flygelbyggnaderna från 1600-talet stod kvar. Han lät sedan arkitekt Carl Fredrik Adelcrantz rita en ny huvudbyggnad. Adelcrantz var vid den tiden en mycket renommerad och ansedd arkitekt som bland annat stod bakom Gustav III:s operahuset i Stockholm.

Adelcrantz' fasadritning.

"Liljecrantz' kakelugn som frimärke.

De båda flygelbyggnaderna moderniserades i tidens stil med mansardtak. Och exteriörfärgen ändrades från rött till vitt. Liljencrantz lät även bygga en ny fyrlängad fägård och en engelsk trädgård anlades på 1700-talet på udden norr om säteriet.

Huvudbyggnaden inreddes och dekorerades av dåtidens skickligaste hantverkare och dekorationsmålare, bland dem Louis Masreliez. Som delägare i Mariebergs porslinsfabrik hade Liljencrantz möjlighet att skaffa mariebergskakelugnar till sin nya byggnad. Därför finns på Sturehov idag landets största samling mariebergskakelugnar, totalt 17 stycken. Den praktfullaste är "Liljecrantz' kakelugn", den står i det rum en trappa upp, som var tänkt att bli Liljecrantz' sovrum, men han föredrog att sova på bottenvåningen. Kakelugnen avbildades även på ett svenskt frimärke.

Johan Liljencrantz stannade inte länge på Sturehov. Efter att hans första fru, Ottiliana dog 1788 lät han bygga Norsborgs herrgård och bosatte sig där med sin nya hustru, Eleonora istället.

Nyare historia Sturehov med marken köptes år 1899 av Stockholms stad för att kunna bygga stadens nya vattenverk (Norsborgs vattenverk) och för att skydda vattentäkten Bornsjön. Det innebar även att Sturehovs slott aldrig tömdes på sina inventarier och det räknas därför idag till en av landets vackraste och mest kompletta anläggningar i den så kallade gustavianska stilen. Åren 1954-1958 genomfördes en omfattande restaurering av huvudbyggnaden, som bekostade av B.A. Danelii donationsfond. En in- och utvändig ommålning gjordes år 2010 i samband med bröllopet mellan kronprinsessan Victoria och Daniel Westling, eftersom Kung Carl XVI Gustaf skulle nyttja huset för representation. I södra flygeln finns ett café. Idag visar Stockholms stadsmuseum byggnaden under sommarhalvåret. Byggnaden förvaltas av Stockholms stads fastighetskontor.

Exteriörbilder

Sturehov från öst

Sturehov från väst

Ekonomibyggnader

Sturehovs södra flygel

Sturehov

21

Interiörbilder

Centralrummet

Gröna rummet

"Liljencrantz' kakelugn"

Källor • Sturehof [1] i Nordisk familjebok (2:a upplagan, 1918) • Sveriges historia om Sturehov [2] • Stockholms läns museum om Sturehov och Norsborg [3]

Externa länkar • Wikimedia Commons har media som rör Commons:Category:Sturehov slott.

• Sturehof slott [4]

Referenser [1] [2] [3] [4]

http:/ / runeberg. org/ nfcg/ 0291. html http:/ / www. upptacksverigeshistoria. se/ sok-besoksmal/ visa/ 53/ http:/ / www. stockholmslansmuseum. se/ faktabanken/ kulturmiljoer-i-kommunerna/ visa/ 0127030001/ http:/ / www. sturehof. se/

Urverket på vinden (ur funktion)

Korpbergets naturreservat

22

Korpbergets naturreservat Ej att förväxla med Korpbergets biotopskyddsområde.

Korpbergets naturreservat Naturreservat Läge

Salem / Södertälje, Sverige

Area

53

[1]

Inrättad 1996

Korpbergets naturreservat är ett svenskt naturreservat i Södertälje kommun och Salems kommun, i Stockholms län. Området är även ett Natura 2000-område. Området blev ett Natura 2000-område tack vare förekomsten av klippvegetation på silikatrika bergssluttningar, boreonemorala och äldre naturliga ädellövskogar av fennoskandisk typ med rik påväxtflora, samt lind- och lönnskogar i sluttningar och raviner. Reservatet är ca 53 ha stort. I mitten av reservatet finns en utsiktsplats. Lindängen i öster, som dessutom ligger i Salems kommun, är, sedan 2008, en del av reservatet. I reservatet kan man finna bl.a. växten murgröna. Korpberget är naturreservat sedan 1996.

Externa länkar • Korpbergets naturreservat - Länsstyrelsen i Stockholms län [2] • Korpbergets naturreservat - Södertälje kommun [3]

Referenser [1] Södertäljes naturreservat - En guide till naturen, s 28-29 (http:/ / www. sodertalje. se/ mainupload/ dokument/ Se o göra/ Friluftsliv & natur/ Naturreservat/ Naturreservatsboken. pdf) [2] http:/ / www. ab. lst. se/ templates/ InformationPage____15287. asp [3] http:/ / www. sodertalje. se/ Stad-miljo--boende/ Miljo-halsa--natur/ Natur_och_naturvard/ Naturreservat/ Korpberget/

Aspen, Botkyrka kommun

23

Aspen, Botkyrka kommun Aspen

Sjön Aspen mot öst Yta

1,847 km²

Längd

3,5 km

Bredd

950 m

Höjd

18,0 m ö.h.

Strandlinje

11,95 km

Maxdjup

3,5 m

Volym

1,84 miljoner m³ Flöden

Avrinningsområde 7,97 Utflöden

Älvestaån (till Tullingesjön)

SjöID

656832-161545

Aspen är en insjö i Botkyrka kommun. Sedan början av 1950-talet är sjön delad i en nordlig och en sydlig del av vägbanken för E4/E20.

Historik Under stenåldern låg Aspen i det dåtida havet. Genom landhöjningen lyftes Aspen för 4000 år sedan ur bronsålderns hav. Det var en bra miljö och bronsålderns boplatser återfinns runt sjön, liksom gravrösen från den tiden. För ca. 1000 år sedan var området koloniserat och järnålderns gårdar låg vid sjön. Vid dagens ridskola fanns byn Skrävsta, på andra sidan sjön vid Lindhov låg också en by och där Hågelby slott ligger idag fanns en tredje by med namn Hogslaby, där har man rekonstruerat en järnåldersby. Gravfält från denna tid är bevarade i hela området.

Naturen Inte långt från Skrävsta finns Ekholmens naturreservat. Här växer ett 60-tal stora ekar, varav hälften är flera hundra år gamla. Här finns stora fladdermöss och många andra sällsynta djur- och växtarter. Ädellövskogen där ger en uppfattning om bronsålderns varma klimat. En mycket säregen skogstyp finner man vid Hasselbacken, mittemot Ekholmen, där finns en lövsumpskog av alar som växer på små öar i sumpmarken. Ljuset silar ner genom en "pelarsal" av grå stammar.

Aspen, Botkyrka kommun

24

Naturstigen Runt sjön leder en naturstig på 7½ km längd. Stigen leder långa sträckor över gångbryggor av trä, högt över sumpmarken. Längs sträckan finns både omväxlande natur, grill- och rastplatser samt spår av människans mycket långa historia här.

Bilder Några intryck från naturstigen runt Aspen. Fotografier: Holger Ellgaard

Sjön Aspen, kulturlandskapet

Sjön Aspen, "pelarsalen"

Sjön Aspen, gamla ekar

Externa länkar • Om sjön Aspen, på Botkyrka kommuns webbplats [1] • Aspen [2] Miljödatabasen

Referenser [1] http:/ / www. botkyrka. se/ miljo-boende/ skogmarkochpark/ naturstigenruntsjonaspen/ [2] http:/ / www. miljodatabasen. se/ sjoaribotkyrka/ 12483. html

Sjön Aspen, Lindhovs gård

Norsborgs vattenverk

25

Norsborgs vattenverk Norsborgs vattenverk består av två vattenverk, belägna i Botkyrka kommun i Stockholms län. Västra verket togs i bruk år 1904 och byggnades ut 1945–1953 och 1964. År 1974 driftsattes östra verket.

Vattenverken i Norsborg är de största i Stockholmsregionen, som förser elva kommuner med dricksvatten.

Vattenverket drivs av Stockholm Vatten AB. Norsborgsverket (västra verket) situationsplan från 1904

Att använda Mälaren som vattentäkt för Stockholm innebar inte bara uppförandet av själva vattenverket i Norsborg utan till projektet hörde även en ny huvudvattenledning Norsborg-Stockholm, den nya Trekantsreservoaren i Liljeholmen samt diverse ledningar och vattentunnlar både vid verket och i Stockholm.

Idag (2009) tas huvuddelen av vatten från Rödstensfjärden på elva meters djup. Den årliga produktionen (avser 2009) ligger på drygt 80 miljoner Västra verkets öppna långsamfilter med silor i bakgrunden, 2008 kubikmeter.

Reservvattentäkt är Bornsjön. Två stålrör med diameter om vardera 1 000mm för dricksvattnet via huvudvattenledningen mellan Norsborg och Stockholm till Nybohovsreservoaren på Nybohovsberget.

Området kring Norsborgs vattenverk med sina historiska säterier som Norsborgs herrgård, Sturehov, Skårby gård och Fågelsta gård samt den nyare industrimiljön med vattenverken och arbetarbostäderna är i sin helhet klassade som Riksintresse för kulturmiljövården i Stockholms län.[1] På 1930-talet byggdes ytterligare ett vattenverk, denna gången väster om staden, på Lovön, Lovö vattenverk, för att möta den större vattenförbrukningen i Stockholm och för försörjningen av de norra och nordvästliga nya stadsdelarna. Lovöverket stod färdigt 1933.

Norsborgs vattenverk

26

Bakgrund Stockholms dricksvattenproblem löstes 1861 med öppnandet av Skanstulls vattenverk vid Årstaviken. Kring 1890 började man söka efter en ny vattentäkt, eftersom Årstavikens vatten inte dög längre som råvatten för Årstaverken.

Norsborg och Bornsjön i Botkyrka, cirka 25 kilometer söder om Stockholms centrum, blev den nya platsen.

Kring 1908 ökade bakteriehalten i Årstaviken oroveckande, detta berodde bland annat på den allt livligare båttrafiken som rörde upp bottenslammet och en båtbrygga som låg mitt emot vattenintaget.[2] Dessutom hade planeringen med Hammarbyleden börjad. Den nya farleden mellan Saltsjön till Årstaviken innebar bland annat att saltblandat vatten kunde förorena Årstaverken.[3] Den 30 maj 1923 stängdes Årstaverken för gott och Norsborgsverket stod ensamt för Stockholms vattanförsörjningen, samma år blev Hammarbyslussen vid Skanstull färdig och kunde vattenfyllas.[4]

Anläggningar i Norsborg Västra verket För det nya vattenverket med tillhörande vattentäkter köpte Stockholms stad 1899 det dittills största markområdet utanför tullarna. I ett slag förvärvade man egendomarna Norsborg, Bergaholm, Fågelsta, Skårby gård, Vällinge och Sturehov, en jord areal på cirka 3 000 hektar. Med köpen 1903 och 1908 fick man även kontroll över stränderna runt Bornsjön.[5] För tiden kring sekelskiftet 1900 var den planerade anläggningen med sina vattenledningar ett gigantiskt infrastrukturprojekt som Stockholms vattenledningsverk stod inför. Det fanns då ingen entreprenör i Sverige, som kunde utföra ett projekt av denna storlek. Därför beslöts att projektering och byggarbenen skulle drivas i egen regi. Det fanns inte heller en adekvat utbildning på detta område vid Kungliga Tekniska högskolan och svensk litteratur i ämnet existerade knappt. Det innebar att civilingenjören Gösta Malm, som utsågs till arbetschefen för Norsborgsverket, fick höja sin kompetens på området genom utländska tidskrifter och litteratur, främst på tyska och franska.[6]

En del av arbetssyrkan för verkets bygge.

I anläggningen ingick förutom själva vattenverket även en råvattentunnel från Bornsjön till verket samt huvudledningen Vattentäkt Bornsjön. in till Stockholm och huvudledningens slutpunkt; Trekantsreservoaren i Gröndal. Man siktade på att alla delobjekt skulle bli färdiga samtidigt till år 1904, vilket misslyckades. Trots maskinhjälp blev detta stora projekt mycket arbetsintensiv. Tidvis uppgick arbetsstyrkan vid verket till 300 man, lika många arbetade med huvudledningen och ytterliga 200 man var sysselsatta med Trekantsreservoaren och ledningen vidare in mot stadens centrala delar. När Norsborgsverket stod klart var huvudledningen till staden inte fullbordat och Trekantsreservoaren inte rengjord från byggsmuts.[2] Ändå invigde kung Oscar II det västra verket i Norsborg den 6 oktober 1904. Verket och många av verkets övriga byggnader var ritat av arkitekt Erik Josephson. Dominerande vid verkets entré ligger pumpmaskinhallen. Dess imponerande tegelfasad - nästan som en romersk basilika med kampanil - ser i stort sett likadan ut idag.[7] De arbetarbostäder som vuxit upp runt omkring kom till under flera etapper mellan 1904 och 1915.

Norsborgs vattenverk Till en början tog man vattnet från Bornsjön som staden hade köpt kring sekelskiftet 1900 och från närliggande grundvattenbrunnar. Arbeten med huvudledningen från Norsborg in till Stockholm började 1902 och avslutades 1904.

I början var vattenverkets pumpar för rent vatten ångdrivna. Det fanns två ångpumpverk utformade av ingenjörsfirman Stumpf & Riedler i Berlin som tillverkades på licens av Nydqvist & Holm i Trollhättan. En av de gamla ångpumparna från 1904 finns fortfarande kvar på sin ursprungliga plats.[8] För produktion av ångan fanns fyra ångpannor som även drev en elektrisk generator som producerade 200 volt likström. Strömmen användes bland annat för belysning, småpumpar och ett litet elektriskt tåg som förband kolbryggan vid Mälaren med kolskjulet inne i anläggningen.[9] Idag kan man fortfarande ana banvallens sträckning.

Nya Norsborgsverket och gamla Eriksdalsverket vid Årstaviken kördes parallellt till 1923. Bassängarna användes senare som fritidsbad och blev början till Eriksdalsbadet. Idag är de flesta byggnader vid Årstaviken rivna.

När Eriksdalsverket stängdes 1923 började man ta råvattnet till Norsborgsverket från Rödstensfjärden i Östra Mälaren, samma år gick man över till elektrisk drift av pumparna för rent vatten, ångpumparna var kvar och pumpade upp råvattnet. Under andra världskriget byggdes en reservpumpanläggning insprängd i berget.

Berganläggningens pumpar kunde förse Stockholm i nödfall med en begränsad mängd vatten.[9] Åren 1945 - 1953 utfördes ombyggnader och utvidgningar med Paul Hedqvist som arkitekt.[10] Under andra världskriget anlades Norsborgs luftvärnsställning på berget cirka 1000 meter nordost om vattenverket som skydd mot flyganfall mot verket. Enligt en översiktskarta “Luftvärn vid och i närheten av Stockholm 1944” hörde anläggningen med en 75 mm luftvärnskanon till de mest kraftfullt bestyckade batterierna i Stockholmsområdet.[11]

Östra verket Stockholms stadsfullmäktige gav 1967 sitt godkännade att bygga ut Norsborsverket med en kapacitet av 50 000m3/dygn. På grund av kommunens dåliga finanser dröjde byggstarten. Först 1971 börjades arbetena med östra verket, som uppfördes efter Paul Hedqvists ritningar.[12] Råvattenintaget lades på 11 meters djup i Mälaren med två 1300 mm stålrörsledningar. Tre pumpar leder vattnet via bergtunnel och stålledningar till flockningsbassängerna inne i huvudbyggnaden. Östra Östra verket med silo och långsamfilter, 2010. verket utrustades med tolv snabbfilter inomhus och åtta långsamfilter utomhus med en filteryta av vardera 2 430 m3.[13] Verket togs i bruk senhösten 1974 men invigdes först den 12 juni 1975, denna gång utan kunglig närvaro utan dåvarande ordföranden i kommunstyrelsen Ewald Johannesson genomförde akten.[14] Mot slutet av 1969 infördes även dataprocesstyrning av vattenverkets funktioner som omfattade det äldre västra verket och det planerade östra verket. Genom den nya processtyrningen som verkställdes av bland elektriskt manövrerade ventiler kunde leveranserna av renvattnet hållas kostanta. Systemet lämnade även kontinuerliga rapporter om verkens olika funktioner.

27

Norsborgs vattenverk

28

Bornsjöledning Råvattenledningen mellan Bornsjön och Norsborgsverket är cirka två kilometer lång, därav utgörs drygt 700 meter av en tunnel. Med tanke på den korta anläggningstiden gick man in för maskinell tunneldrivning, som pågick dygnet runt.

Vattenintaget (portalen i berget) till Norsborgs vattenverk från Bornsjön.

Läggning av "bordenaverör" 1902.

För att försörja båda byggarbetsplatserna (vattenverket och bornsjöledningen) med elektrisk energi uppförde man i Vällinge ett litet provisoriskt elkraftverk som utnyttjade fallhöjden mellan Bornsjön och Mälaren. Elektriciteten producerades av en 40 hästkrafters vattenturbin som drev en växelströmgenerator med 1700 volt spänning och via en fem kilometer lång kraftledning levererades elkraft till motorer, pumpar, tryckluftskompressorer, belysning och hissar. Det var ett avancerat projekt med tanke på att trefasöverföringar var mycket nya och hade bara sju år innan genomförts för första gången i Sverige mellan Hellsjön och Grängesberg i Dalarna (se Hällsjönanläggning).[15]

Tunnelarbetena genom åsen öster om Bornsjön började i maj 1901 och drevs från två håll. Man fick dock direkt problem eftersom marken delvis inte bestod av berg utan av stora stenblock. På en sträcka av 200 meter anlades därför en murad jordtunnel efter schweiziskt förebild. I september 1903 kom genomslaget. Resten av ledningen mot norr och vattenverket utfördes i armerad betong på entreprenad av det franska företaget Bordenave.[16] Vid vattenintaget vid Bornsjöns östra strand i området Draget anordnades en stor portal i samma bastanta granitarkitektur som alla övriga torn och kontrollstationer längs ledningen in mot Stockholm.

Trekantsreservoaren Trekantsreservoaren var en del av det stora vattenprojektet i Norsborg.

I juli 1900 började byggarbetena för vattenreservoaren med sprängningar av den stora bassängen på Nybohovsberget i Liljeholmen.

Närmare 40 000 m3 berg sprängdes ut. Till sin hjälp hade man två ångdrivna kranar och för materialtransporterna upp till berget hade man byggd en provisorisk linbana på cirka en kilometer längd till Liljeholmsviken.[6] Själva reservoaren konstruerades som en jättelik jordkällare i betong.

En serie betongvalv bar upp en takkonstruktion, även den av betong.

Ovanpå lades grus och matjord, den enda byggnadsdelen som blev

Trekantsreservoarens tornbyggnad 2010

Norsborgs vattenverk

29

synlig var utloppskammarens tornbyggnad i granit liknande en medeltida fästning. Tornet fortfarande står kvar på sin gamla plats.[17] Åren 1957 och 1963 revs den ursprungliga Trekantsreservoaren för att ge plats åt Nybohovsreservoaren som rymmer idag 72 200 m³ vatten.

Huvudvattenledning Norsborg-Stockholm Mellan Norsborg och Trekanten planerades ledningen för en vattenmängd av 100 000 m3 som motsvarade verkets totala produktionskapacitet. För det krävdes det två rör med en diameter på 1 000mm vardera. Till en början lades bara en ledning och förbereddes för en andra. Så länge Årstaverken var i drift kunde man lita på denna lösning.

Ledningarna drogs förbi Botkyrka kyrka och Fittja under sundet vid Fittjanäset, genom Vårby gård, Segeltorp, Herrängen och Midsommarkransen till Nybohovs vattenreservoar vid sjön Trekanten i Gröndal. Ledningen följer, med några få undantag, sträckningen av Gamla Södertäljevägen. Arbetena med den cirka 20 km långa ledningen började 1902 och avslutades 1904. Ledningen renoverades några gånger, men den är fortfarande Stockholms huvudvattenledning söderifrån.

Personalbostäder Vattenverkets tjänstebostäder uppfördes i olika etapper. Först tillkom området Draget och snart därpå bostäderna direkt norr om vattenverkets huvudbyggnad. Nästa etapp representeras av Gråbo som tillkom 1915. Den sista bostadsutbyggnaden var Karlberg mellan 1940-1950 som ligger söder om verket.

En av de två stora faluröda träbyggnader vid "Draget", november 2010.

Arbetarebostäder vid "Gråbo", 2010.

Arbetarbostäderna vid Draget tillkom 1904 och omfattar flera mindre trähus, två vitputsade stenbyggnader och två stora faluröda träbyggnader. De faluröda byggnaderna uppfördes i två våningar och utmärker sig genom en jugendstil-liknande snickeriarkitektur med markanta utanpåliggande trapphus.

Området ligger väster om vägen mot vattenverket.

Ursprungligen var dessa hus avsedda för byggnadsarbetarna vid vattenverket. Samtliga arbetarbostäder från sekelskiftet var försedda med vatten och avlopp. De äldre arbetarbostäderna på Draget används idag mestadels som sommarbostäder.[18] I de övriga bostäderna i Gråbo bor fortfarande vattenverkets personal med familjer.

För verkets personal och deras familjer byggdes 1904-1905 även bostäder i direkt anslutning till verket. Intill vattenverket uppfördes bostäder, både i tegel och trä. Här fanns även ett marketenteri med matsal och kök. De arbetare som bodde här var främst maskinister och koleldare, som skulle ha kort gångavstånd till verket. Verkets föreståndare och hans biträdande ingenjör bodde i administrationsbyggnaden. Det var en stor herrgårdsliknande tegelbyggnad på en kulle strax norr om Hundhamras fornborg med grandios utsikt över Mälaren. I huset fanns även kontor, ritsal, laboratorier fotolabb och arkiv. Kring det nya verket hade uppstått ett eget litet samhälle långt från storstaden.[9]

Norsborgs vattenverk

30

Nutida bilder

Vattenverkets maskinhall

Vattenverkets entré med gamla kolskjulet till vänster

Vattenverkets intag vid Rödstensfjärden

Verkets ursprungliga administrationsbyggnad

Referenser Noter [1] [2] [3] [4]

Stockholms läns museum (http:/ / www. stockholmslansmuseum. se/ faktabanken/ kulturmiljoer-i-kommunerna/ visa/ 0127030001/ ) Cronström (1986), sida 42 Norling (2004), sid. 15-16 Norling (2004), sida 40

[5] Norling (2004), sida 16 [6] Norling (2004), sida 17 [7] Information enligt Botkyrka kommun [8] Norling (2004), sid. 28-29 [9] Vattenverket 100 år, minnesskrift från Stockholms gas- och vattenverk 1961, sidor 54-65 [10] Bedoire (1977), sida 327 [11] Karta “Luftvärn vid och i närheten av Stockholm 1944” (http:/ / www. forsvarsutbildarna. se/ MediaBinaryLoader. axd?MediaArchive_FileID=1392f15a-ce47-4c50-a363-c021295cb544) [12] Norling (2004), sida 56 [13] Norling (2004), sida 57 [14] Cronström (1986), s. 52-54 och 58 [15] Norling (2004), sida 22 [16] Norling (2004), sid. 23-25 [17] Norling (2004), sida 18 [18] Stockholms Länsmuseum om Sturehov och Norsborgsområdet (http:/ / www. stockholmslansmuseum. se/ faktabanken/ kulturmiljoer-i-kommunerna/ visa/ 0127030001/ )

Tryckta källor • Vattenverket 100 år, minnesskrift från Stockholms gas- och vattenverk 1961 • Cronström, Anders, red (1986). Stockholms tekniska historia. 3, Vattenförsörjning och avlopp. Monografier utgivna av Stockholms stad, Stockholms tekniska historia. Stockholm: LiberFörlag. Libris 8208646 (http://libris. kb.se/bib/8208646). ISBN 91-38-90775-5 • Bengt Norling (2004). Norsborgs vattenverk 100 år. Stockholmia förlag. ISBN 91-7031-135-8 • Fredric Bedoire och Henrik O. Andersson (1977) [1973]. Stockholms byggnader: en bok om arkitektur och stadsbild i Stockholm (utgåva 3:e upplagan). Stockholm: Prisma. Libris 7406664 (http://libris.kb.se/bib/ 7406664). ISBN 91 518 1125 1

Norsborgs vattenverk

Externa länkar • Wikimedia Commons har media som rör Commons:Category:.

31

Artikelkällor och författare

Artikelkällor och författare Sankt Botvids källa Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=12842590 Bidragsgivare: Durin, Holger.Ellgaard, Humulus, Jorva, Xauxa, Yvwv Bornsjön Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=15204400 Bidragsgivare: Esquilo, Grrahnbahr, Holger.Ellgaard, Jssfrk, Kildor, Lapplänning, Larske, Mippzon, Nordelch, Rrohdin, Salcional, Scuzzer, TJ, Twincinema, Urbourbo, Xauxa, Xenus, 3 anonyma redigeringar Salems kyrka Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=15382906 Bidragsgivare: Cucumber, Dorcas, Einarspetz, Godfellow, Holger.Ellgaard, I99pema, Jorchr, Jorva, Jssfrk, LA2, Sverigekillen, Torbjörn L, Ulca08, Xauxa, 2 anonyma redigeringar Södermanlands runinskrifter 306 Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14811438 Bidragsgivare: Bonne1978, Holger.Ellgaard, Koios, Larske, Melo man, Sjunnesson, Yger Fågelsta, Salem Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14111089 Bidragsgivare: Ankara, Cucumber, Holger.Ellgaard, I99pema, Sverigekillen Häggelunda Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=15129163 Bidragsgivare: Andersthe, Holger.Ellgaard, Sverigekillen Skårby gård Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=15129331 Bidragsgivare: Holger.Ellgaard, I99pema, Jsdo1980, Ludde23, NERIUM, Sjunnesson, Sverigekillen, 4 anonyma redigeringar Oxelbystenen Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14822517 Bidragsgivare: Andersthe, Bonne1978, HSE, Holger.Ellgaard, Knuckles, Larske, Rrohdin Hemvärnets stridsskola Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14695082 Bidragsgivare: Daymark, Holger.Ellgaard, I99pema, Indianarrow, Inteloutside2, J 1982, Joshua06, Jsdo1980, Kiruna, Lokal Profil, M.M.S., Nirmos, 2 anonyma redigeringar Sillvik, Botkyrka Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13201573 Bidragsgivare: Boberger, I99pema, Yger Sturehov Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=15723189 Bidragsgivare: Blondguy, Boberger, Bruno Rosta, Carlstaffanholmer, Holger.Ellgaard, Jorchr, Jordgubbe, Nordelch, PhiCar, Stadsmuseum, Tompen, Urbourbo, Yger, Yvwv, 1 anonyma redigeringar Korpbergets naturreservat Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=12618708 Bidragsgivare: Holger.Ellgaard, Zantze, 7 anonyma redigeringar Aspen, Botkyrka kommun Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=15215181 Bidragsgivare: Einarspetz, Esquilo, Grrahnbahr, Hanis, Holger.Ellgaard, Jorva, Larske, Nordelch, Paracel63, VORDME Norsborgs vattenverk Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=15727931 Bidragsgivare: Andersthe, Andhanq, Bjohan, Boomtown, ChrisPsi, Cucumber, Dege, EAman, Esquilo, Essin, Holger.Ellgaard, Isthmus, Sjunnesson, Urbourbo, Wolfgangus Mozart

32

Bildkällor, -licenser och -bidragsgivare

Bildkällor, -licenser och -bidragsgivare Fil:Botvids kalla 2008d.JPG Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Botvids_kalla_2008d.JPG Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0 Bidragsgivare: Holger.Ellgaard Fil:Botvids kalla 2008a.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Botvids_kalla_2008a.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0 Bidragsgivare: Holger.Ellgaard Fil:Botvids kalla 2008b.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Botvids_kalla_2008b.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0 Bidragsgivare: Holger.Ellgaard Fil:Botvids kalla 2008c.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Botvids_kalla_2008c.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0 Bidragsgivare: Holger.Ellgaard Fil:Bornsjön 2010a.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Bornsjön_2010a.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0 Bidragsgivare: Holger.Ellgaard Fil:Bornsjon_skylt.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Bornsjon_skylt.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0 Bidragsgivare: Holger.Ellgaard Bild:Bornsjön 2010b.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Bornsjön_2010b.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0 Bidragsgivare: Holger.Ellgaard Bild:Bornsjon_2007_2.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Bornsjon_2007_2.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0 Bidragsgivare: Holger.Ellgaard Bild:Bornsjon_2007_1.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Bornsjon_2007_1.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0 Bidragsgivare: Holger.Ellgaard Bild:Bornsjon_2007_3.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Bornsjon_2007_3.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0 Bidragsgivare: Holger.Ellgaard Bild:Salem_kyrka_2007.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Salem_kyrka_2007.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0 Bidragsgivare: Holger.Ellgaard Fil:Flag of Sweden.svg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Sweden.svg Licens: Public Domain Bidragsgivare: User:Jon Harald Søby File:Salems kyrka Nave1.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Salems_kyrka_Nave1.jpg Licens: Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported Bidragsgivare: Håkan Svensson (Xauxa) File:Salems kyrka Altar1.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Salems_kyrka_Altar1.jpg Licens: Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported Bidragsgivare: Håkan Svensson (Xauxa) File:Salems kyrka Organ1.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Salems_kyrka_Organ1.jpg Licens: Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported Bidragsgivare: Håkan Svensson (Xauxa) File:Salem church hour-sand-glass.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Salem_church_hour-sand-glass.jpg Licens: Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported Bidragsgivare: Håkan Svensson (Xauxa) Bild:Salem vapen.svg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Salem_vapen.svg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 2.5 Bidragsgivare: Lokal_Profil Fil:R-runan.svg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:R-runan.svg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Lokal_Profil Bild:Soderbystenen 2008.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Soderbystenen_2008.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0 Bidragsgivare: Holger.Ellgaard Fil:Fågelsta 2010.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Fågelsta_2010.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0 Bidragsgivare: Holger.Ellgaard File:Fågelsta 2010b.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Fågelsta_2010b.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0 Bidragsgivare: Holger.Ellgaard File:Fågelsta 2010h.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Fågelsta_2010h.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0 Bidragsgivare: Holger.Ellgaard File:Fågelsta 2010f.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Fågelsta_2010f.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0 Bidragsgivare: Holger.Ellgaard File:Fågelsta 2010e.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Fågelsta_2010e.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0 Bidragsgivare: Holger.Ellgaard Fil:Häggelunda 2010.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Häggelunda_2010.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0 Bidragsgivare: Holger.Ellgaard Fil:Bornsjön Skårby 2010.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Bornsjön_Skårby_2010.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0 Bidragsgivare: Holger.Ellgaard Fil:Bornsjön 1869.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Bornsjön_1869.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: okänd File:Skårby gård, situationsplan 1810.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Skårby_gård,_situationsplan_1810.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Bilden kommer från Stockholmskällan.se, Stockholms stads publika internetarkiv med bl a gamla Stockholmsfotografier.

Fil:Skårby gård 2010a.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Skårby_gård_2010a.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0 Bidragsgivare: Holger.Ellgaard File:Skårby gård 2010x.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Skårby_gård_2010x.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0 Bidragsgivare: Holger.Ellgaard File:Skårby huvudbyggnad 2010.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Skårby_huvudbyggnad_2010.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0 Bidragsgivare: Holger.Ellgaard File:Skårby gård 2010z.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Skårby_gård_2010z.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0 Bidragsgivare: Holger.Ellgaard File:Skårby 2010u.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Skårby_2010u.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0 Bidragsgivare: Holger.Ellgaard File:Skårby 2010w.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Skårby_2010w.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0 Bidragsgivare: Holger.Ellgaard File:Skårby 2010v.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Skårby_2010v.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0 Bidragsgivare: Holger.Ellgaard File:Skårby 2010x.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Skårby_2010x.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0 Bidragsgivare: Holger.Ellgaard Bild:Oxelbystenen 2008a.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Oxelbystenen_2008a.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0 Bidragsgivare: Holger.Ellgaard Bild:Oxelbystenen 2008b.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Oxelbystenen_2008b.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0 Bidragsgivare: Holger.Ellgaard Fil:Hemvärnets stridsskola vapen.svg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Hemvärnets_stridsskola_vapen.svg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 2.5 Bidragsgivare: Lokal_Profil Fil:Vällinge 2010f.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Vällinge_2010f.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0 Bidragsgivare: Holger.Ellgaard Fil:Sillvik.JPG Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Sillvik.JPG Licens: Creative Commons Attribution 3.0 Bidragsgivare: Boberger Fil:Slott Sturehov 2011a.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Slott_Sturehov_2011a.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0 Bidragsgivare: Holger.Ellgaard Fil:Mälarkartan Sturehov 1689.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Mälarkartan_Sturehov_1689.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Carl Gripenhielm Fil:Slott Sturehov karta 1780.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Slott_Sturehov_karta_1780.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: ingen uppgift Fil:Slott Sturehov ritning 1780.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Slott_Sturehov_ritning_1780.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: C.F. Adelcrantz Fil:Slott Sturehov kakelugn frimärke 2011.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Slott_Sturehov_kakelugn_frimärke_2011.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0 Bidragsgivare: Holger.Ellgaard Fil:Sturehov_2007_4.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Sturehov_2007_4.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0 Bidragsgivare: Holger.Ellgaard Fil:Sturehov alle 2009.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Sturehov_alle_2009.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0 Bidragsgivare: Holger.Ellgaard Fil:Sturehov_2007_2.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Sturehov_2007_2.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0 Bidragsgivare: Holger.Ellgaard Fil:Sturehov_2007_1.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Sturehov_2007_1.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0 Bidragsgivare: Holger.Ellgaard File:Slott Sturehov interiör 2011a.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Slott_Sturehov_interiör_2011a.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0 Bidragsgivare: Holger.Ellgaard File:Slott Sturehov interiör 2011c.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Slott_Sturehov_interiör_2011c.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0 Bidragsgivare: Holger.Ellgaard File:Slott Sturehov interiör 2011e.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Slott_Sturehov_interiör_2011e.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0 Bidragsgivare: Holger.Ellgaard

33

Bildkällor, -licenser och -bidragsgivare File:Slott Sturehov urverk 2011.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Slott_Sturehov_urverk_2011.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0 Bidragsgivare: Holger.Ellgaard Fil:Aspen_1.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Aspen_1.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0,2.5,2.0,1.0 Bidragsgivare: Holger.Ellgaard 13:02, 25 October 2007 (UTC) Fil:Aspen_4.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Aspen_4.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0,2.5,2.0,1.0 Bidragsgivare: Holger.Ellgaard 13:05, 25 October 2007 (UTC) Fil:Aspen_2.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Aspen_2.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0,2.5,2.0,1.0 Bidragsgivare: Holger.Ellgaard 13:03, 25 October 2007 (UTC) Fil:Aspen_3.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Aspen_3.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0,2.5,2.0,1.0 Bidragsgivare: Holger.Ellgaard 13:04, 25 October 2007 (UTC) Fil:Aspen_5.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Aspen_5.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0,2.5,2.0,1.0 Bidragsgivare: Holger.Ellgaard 13:07, 25 October 2007 (UTC) Fil:Norsborgsverket plan 1904.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Norsborgsverket_plan_1904.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Stockholms vattenverk Fil:Norsborg vatten 2008c.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Norsborg_vatten_2008c.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0 Bidragsgivare: Holger.Ellgaard Fil:Norsborgsverket arbetare 1903.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Norsborgsverket_arbetare_1903.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: okänd Fil:Naturstig Bornsjön 2010.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Naturstig_Bornsjön_2010.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0 Bidragsgivare: Holger.Ellgaard Fil:Norsborgs vattenverk östra 2010a.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Norsborgs_vattenverk_östra_2010a.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0 Bidragsgivare: Holger.Ellgaard Fil:Bornsjön 2011a.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Bornsjön_2011a.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0 Bidragsgivare: Holger.Ellgaard Fil:Norsborgs vattenvekl ledning 1902.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Norsborgs_vattenvekl_ledning_1902.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: okänd Fil:Trekantsreservoaren 2010.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Trekantsreservoaren_2010.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0 Bidragsgivare: Holger.Ellgaard Fil:Draget Norsborg 2010a.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Draget_Norsborg_2010a.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0 Bidragsgivare: Holger.Ellgaard Fil:Gråbo Norsborg 2010.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Gråbo_Norsborg_2010.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0 Bidragsgivare: Holger.Ellgaard Fil:Norsborg vattenverk.JPG Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Norsborg_vattenverk.JPG Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0 Bidragsgivare: Holger.Ellgaard Fil:Norsborgs vattenverk västra 2010c.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Norsborgs_vattenverk_västra_2010c.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0 Bidragsgivare: Holger.Ellgaard File:Norsborgs vattenverk intaget 2010.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Norsborgs_vattenverk_intaget_2010.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0 Bidragsgivare: Holger.Ellgaard File:Norsborgsverket villa 2007.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Norsborgsverket_villa_2007.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0 Bidragsgivare: Holger.Ellgaard

34

Licens

Licens Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Unported //creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/

35