LG - En elevtidning vid Luspengymnasiet

LUSPEN GYMNASIET

Luspenäventyr, speciaLidrott, niu armsport, språkresor

01 ÅRGÅNG 2016

EN SKOLTIDNING AV ELEVER VID LUSPEN

Kom och upplev Luspenandan På Luspengymnasiet finns många möjligheter och inriktningar som gör att skolan passar alla. En gymnasieutbildning på Luspen innehåller mer än de viktiga kunskaper och förmågor vi arbetar med i klassrummen. Livet på Luspen innebär att du får möjlighet att lära känna dig själv, kompisar och personal i flera olika sammanhang.

Redan första skolveckan i åk 1 drar Luspen Adventure igång med utmaningar och samarbetsövningar. Strax därefter är det dags för Överlevnaden som tränar förmågan att klara sig i naturen och innehåller fler äventyr. Detta fortsätter sedan på Höst- och Vinterfjällturer i åk 2 och 3 som brukar vara härliga upplevelser och där naturens olika miljöer och årstider kan vara en utmaning.

Kultur är en annan viktig del av vår verksamhet där vi genom olika arrangemang får ta del av och reflektera kring andras tankar kring demokrati och identitet.

Genom studieresor och utbyten både inom och utanför vårt eget land lär vi oss mer om och att respektera de olikheter och likheter som finns. För de som vill fördjupa sina kunskaper erbjuder vi en forskningsprofil i samarbete med Umeå universitet. Vi har också nationella idrottsutbildningar inom armbrytning och alpin utförsåkning samt kan ordna fler idrottsinriktningar om så önskas.

Luspenandan beskriver den gemenskap och trivsel som finns på skolan. De goda relationerna formas av aktiviteter där vi samarbetar och tar hand om varandra, men också genom ett gott bemötande i vardagen. Jag vill gärna rekommendera fler att ta del av den. Välkommen hit på besök och prova!

Jenny

Rektor Jenny Andersson

Viktigt att satsa på Luspengymnasiet

Tomas Mörtsell, kommunalråd i Storuman, är en av dem som har Luspengymnasiet i sina händer och har en väldigt positiv inställning till framtiden. Jag träffade honom på hans kontor i kommunhuset för att höra om hur han och kommunen ser på gymnasiet och dess framtid.

Vad tänker du på när du får höra ordet ”Luspengymnasiet”?

– En väldigt bra gymnasieskola.

Hur är kommunens inställning till Luspengymnasiet och dess framtid?

– Luspengymnasiet är viktigt. Vi tycker att det är viktigt att satsa på

Luspengymnasiet dels för att ge eleverna så lång tid att stanna kvar i kommunen som möjligt, i det här fallet till universitet eller jobb, men också eftersom det är ett viktigt verktyg för att leverera den arbetskraft som arbetsmarknaden efterfrågar. Jag tror också att Luspengymnasiet ger Storuman lite mer liv och rörelse än vad det hade varit annars.

Skulle du själv sökt in till Luspen om du vore 16 år igen?

– Ja, jag tror att jag skulle det.

Simone Westman

Tomas Mörtsell, kommunalråd

Visste du att

Redaktion

Isabella Östhagen Theres Nilsson Jak Gasanov

Jonna Bäckström Katarina Walfridsson Tim andersson

LuspeNGymNasIeT adress ›› skolgatan 20, 923 81 storuman Tel ›› 0951-141 51 e-post ›› luspengymnasiet@storuman.se

de som läser språk på Luspen ibland får möjligheten att åka på språkresa till respektive land?

Det gillar vi!

Varför valde du Luspengymnasiet?

Albin

Varför valde du att gå på Luspengymnasiet?

– För det är nära hem, jag kände att jag ville stanna på hemorten och det är billigare. Såklart ska man ha nära till skogen och naturliv också. Har aldrig varit en stadsmänniska så känns bra att ha nära till fiske, jakt och uteliv.

Hur trivs du än så länge?

– Jag trivs väldigt bra, man blir väldigt bra bemött av lärarna och eleverna här på skolan.

”Det jag märkt mest än så länge är hur mycket det skiljer på eget ansvar.”

Vad har du för förväntningar av din tid här på Luspen?

– Att klara alla kurser så bra som möjligt, och gå ut med bästa möjliga betyg och utvecklas som person.

Vad ser du för skillnad mellan Högstadiet och gymnasiet?

– Det jag märkt mest än så länge är hur mycket det skiljer på eget ansvar, det var en stor omvandling men man vänjer sig snabbt! Sedan märks det stor skill-

Matilda

Varför valde du Luspengymnasiet?

– Egentligen så är det ganska kul, hade alltid velat gå på annat håll men fick några erbjudanden hemifrån och tillslut vart det så att jag stannade, och nu i efterhand så är det ett av de bästa valen jag gjort! Är lite hemkär av mig så det känns bra att gå på hemorten.

Hur trivs du här efter snart tre år?

– Jag trivs jättebra, det känns jobbigt att lämna. Att gå här var ett av de bästa valen jag gjort och jag kunde inte vara nöjdare.

Skulle du rekommendera Luspen till någon annan, och varför?

– Ja, jag skulle rekommendera det starkt, vi har så bra lärare och det finns många möjligheter till allt, te.x fara utomlands, uppleva olika och spännande saker, körkortet och såklart, nära till konsum.

Matilda Sternland Från: Storuman Program: Samhällsprogrammet

Albin Ludvigsson Från: Storuman Program: Teknikprogrammet

nad på acceptans och hur mycket som egentligen förändrats på så kort tid från Högstadiet till Gymnasiet.

Vad är Luspen andan för dig?

– Att vara öppen och utåtriktat, redo för allt som livet har att erbjuda, att lära känna sig själv. Jag tror aldrig jag har utvecklas så mycket som jag gjort på de här åren jag gått på Luspen.

”Att gå här var ett av de bästa valen jag gjort och jag kunde inte vara nöjdare.”

Ditt bästa minne hittills från Luspen?

– Det finns så mycket, det finns så himla svårt att välja, men om jag skulle behöva välja skulle jag säga Annas klassiska måndagsfika.

Vad ska du göra efter gymnasiet?

– Jag har tänkt göra GMU, och sedan ska jag utbilda mig till stridspilot.

Redaktörer detta uppslag: Isabella Östhagen & Theres Nilsson

Armbrytning på schemat

En av de mest attraktiva och även en av de mest framgångsrika delarna av Luspengymnasiet är specialidrottsinriktningen till armbrytning. Storuman är känt för att ha det enda armbrytargymnasiet i Sverige och även landets största armbrytarklubb.

Armbrytargymnasiet har under sina år pumpat ut flertal framgångsrika idrottare.

Exempel på dessa är Jonas Hellström, Malin Gavelin och Kim Näsström som alla har haft flertal SM medaljer hängda runt halsen och är fortfarande aktiva idrottare, men det pumpas även ut yngre framgångrika idrottare t.ex. Toni Anttila, Alexander Rådbring och Natali Kristofferson. Oavsett vilken klubb du tillhör så kan du söka till Armbrytargymnasiet och fortfarande representera din hemmaklubb.

Armbrytargymnasiet riktar in sig på elitnivå. I utbildningen ingår bland annat kurser som domarutbildning, föreningslära, träningslära och fysiologi. Här finns förutom de som satsar på elitnivå även de som tränar bara för att må bra. De eleverna har valt armbrytning som individuellt val. Som elev får man speciellt utformad träning just för armbrytning och dessutom träna med och få tips av

landets mest framgångsrika armbrytare.

– Grunden är att det ska vara skojigt, säger Leif Andersson, den före detta världstrean och den nuvarande tränaren för armbrytargymnasiet.

– Gemenskapen är väldigt viktigt inom klubben och är det som de utgångna eleverna minns starkast från Armbrytargymnasiet, fortsätter Leif.

– Att träna tillsammans och sedan dricka kaffe efteråt är mycket vanligt. Att träna tillsammmas ger bättre gemenskap i klubben. Gemenskapen är också bra när man är påväg till tävlingar. Bara det att resa med Sveriges största klubb som ett lag och inta tävlingar med storm är bland det roligaste man kan göra med Armbrytargymnasiet. Det väcker en stark gemenskap, man blir ett lag och man får minnen för livet, avslutar Leif.

Den elvafaldiga världsmästarinnan Heidi Andersson tränar ofta med Armbrytargymnasiets elever. Heidi är klubbens

ansikte utåt och är en stor förebild för eleverna på Armbrytargymnasiet. Hon jobbar ständigt för att utveckla sporten och åker runt i landet för att instruera och informera om armbrytning. Ett av hennes mål är att armbrytningen en dag ska vara en officiell OS gren.

Armbrytningen är en viktig, stor, stolt, hållbar och älskad del inom Luspengymnasiet. Det är en starkt växande sport, både i Storuman och i världen. Som det enda armbrytargymnasium i Sverige så ser Armbrytargymnasiets framtid ljus ut.

Du som vill bli professionell armbrytare, domare eller bara vill ha kul och må bra borde verkligen prova på Armbrytargymnasiet.

”Gemenskapen är väldigt viktigt inom klubben och är det som de utgångna eleverna minns starkast från Armbrytargymnasiet”

Ryssträningen

Ryssträningen inträffar två gånger i veckan och är till för de som har valt armbrytning som specialidrott. Men det händer även att elever som tagit studenten dyker upp på träningen som ett tillfälle att få ett bra träningspass och känna av gemenskapen. Alla kan träna med alla och åldersskillnaden spelar ingen roll.

När man hör armbrytning så är det inte bara att bryta arm utan det är också ryssträning. Där tränar man styrka två gånger i veckan genom att gå armgång, klättra i rep, göra dips och mycket mer som inriktar sig på överkroppen.

Den så kallade ”Ryssträningen” är något som alla armbrytarelever är med på. Det är en speciellt framutvecklad träningsmetod som är baserat på en rysk armbrytares beskrivning om hur de tränar för armbryt- ning.

Denna beskrivning är sedan många år bearbetad med egna idéer och tränings- metoder. Den består till stor del av klättring och armgång där man enbart förlitar sig på armarna.

Det ingår även en stor del magträning och koordination. Ryssträningen är den mest lönsamma biten av armbrytargymnasiet och den ger stora resultat.

Foto: Isabella Östhagen

FOTBOLL

Fotboll är ett individuellt val som går att välja på luspengymnasiet. Om man läser kursen så får man totalt 200 poäng under sina studieår. Inom fotbollen fokuserar man på spel, teknikövningar, styrka och kondition. Det finns även möjlighet att spela utanför skolan i Storumans IK.

VOLLEYBOLL

Volleyboll är en sport där det gäller att vara snabb på fötterna och inte rädd att kasta sig ner mot backen. Känner man att det går tungt får man snabbt hjälp av den starka lagkänslan som finns, man arbetar även mycket med den mentala biten.

ISHOCKEY

På Luspengymnasiet finns också möjlighet att välja ishockey som specialidrott. Det handlar om spelarutbildning: individuell utveckling av styrka, snabbhet, teknik, spelförståelse mm.

Det går utför i Tärnaby Albin Enetjärn är uppvuxen i Hemavan, två mil ifrån Tärnaby och har stått på skidor sedan barnsben.

Han tog studenten 2012 på Tärnaby Alpina gymnasium och ingick i den första årskullen som tog studenten på den nya skolan.

– Jag hade fyra riktigt roliga och lärorika år. Det är trevliga människor som jobbar där och det finns jätte bra förutsättningar för att bli bra på skidåkning, säger Albin.

Förutom att åka skidor och fysträna så får eleverna en gymnasieutbildning precis som alla andra. Skillnaden är att vid Tärnaby alpina gymnasium går eleverna fyra år istället för tre som är det normala.

– Det är för att vi ska hinna med både studier och träning. Under barmarksperioden är det mer skola medan vi har mer

skidåkning under vintersäsongen, det är ett perfekt upplägg, säger Albin.

Läget mitt i fjällvärlden och upplägget som såg mycket bättre ut än andra gymnasier gjorde inte valet av utbildning svårt för Albin.

– Dessutom ligger utbildningen i min hemkommun, säger han.

Varje höst så åker skolan på ett eller flera läger där de under några veckor tränar hårt inför vintersäsongen. Det kan vara till t.ex. Juvasshytta i Norge, Saas Fee i Schweiz eller till och med till någon inomhushall nere i Tyskland eller Holland. Tanken med lägren är att man ska komma igång inför vintern och hinna hitta formen innan tävlingarna startar.

– För varje dag extra man stått på skidor jämfört med sina konkurrenter ökar ens

egna chanser. Försäsongslägren är också utmärkta för att prova ny utrustning och hitta rätt inställningar på t.ex. pjäxor.

Ett normalt år så blir det ungefär 15-20 skiddagar på försäsongsläger innan man börjar åka skidor uppe i Tärnaby, säger Albin.

Som student kan man än så länge bara välja mellan Naturvetenskapliga programmet och samhällsprogrammet.

Vägen till

lunchen

Det finns de som ser det som något negativt att vi på Luspen har en bit att gå till matsalen, men det är det inte!

Visst kan det kännas tungt ibland när termo- metern närmar sig minusstrecket. Men man ska tänka på att man blir både pigg och frisk när man får gå i den friska luften.

LUNCH

416 friska andetag hinner du ta i

den friska luften.

7-9 minuter får du visa upp din

nya jacka.

1138 steg hinner du ta på den fina vägen.

7-9 minuter att samtala med dina vänner

eller har du tid för dig själv.

4 gånger hinner du öva igenom

dina glosor.

4 gånger hinner du fundera igenom livet.

Koll på Riksdagen

Nästan varje år åker en buss fullproppad med luspenelever och lärare till Stockholm. Huvudmålet är att besöka Riksdagen, men det finns även en hel del annat på schemat.

För att resan ska kunna genomföras krävs det engagemang och intresse av lärare samt eleverna i deras respektive kurser. Därefter söker skolan pengar från Riksdagen. De sponsrar nämligen skolor som har lång resväg, detta för att alla ska ha möjlighet att göra studiebesök. Det brukar handla om ungefär 250 kronor i resekostnad per elev.

Alla luspenmänniskor bor på samma vandrarhem i fyra nätter. Riksdagsbesöket ska samtliga fullfölja, men annars har man olika aktiviteter beroende på vilken kurs man går. Det kan exempelvis vara besök på olika museum. Eleverna får tre dagars SL-kort för att kunna åka gratis på bussar och tunnelbana.

Skolan bjuder även på frukost och matersättning för lunchen, men man får själv stå för middag, shopping och övriga aktiviteter. Stock- holmsresan är ett roligare sätt att uppnå kursmål, samtidigt som den ger nya erfarenheter.

Det varnas för såriga fötter!

Polskt utbyte Det svenska utbytet i saltgruvan i Wieliczka (Polen 2015).

Erasmus

+ Foto Kjell-Åke

Storuman och Luspengymnasiet har sedan många år haft samarbete med skolan Zespół Szkół Mechaniczno-Elektrycznych (ZSME), vilket ligger i den södra delen av Polen i staden Żywiec.

Projektet inleddes år 1996 då läraren Solveig Holmner från Luspengymnasiet och Wojtek Kuszyk som varit före detta elev på ZSME träffades. Därefter väcktes intresset för ett möjligt utbyte mellan skolorna och på så sätt utvecklades tanken till att slutligen förverkligas.

1997 påbörjades utbytena, men det enda stöd som fanns för projektet var det som skolorna kunde erbjuda. Projektet har sedan dess utvecklats och till och med fått stöd från andra organisationer. samarbete och stöd från EU och därefter skapades det nuvarande projektet Erasmus +, EU:s nya program för utbildning, ungdomar och idrott men även kultur.

Eleverna i respektive land kommer att få möjlighet till att lära sig varandras språk, men även utveckla sin förmåga i engel-

ska. Dessutom kommer de att få delta i sportaktiviteter och besöka kulturellt och historiskt viktiga platser som t.ex. museum, kyrkor, lokala entreprenörer etc.

De polska eleverna som kom till Sveta del av den svenska vardagen som student och den norrländska kulturen. som skidåkning och slädhundsåkning Jokkmokk och Ishotellet i Jukkasjärri.

De lärde sig dessutom om den samiska kulturen i Tärnafjällen och gjorde studiebesök till Vasamuséet i Stockholm.

eleverna uppleva polska traditioner som mat, musik och kläder. Eleverna blev guidade i de historiska städerna Torun och Krakow för att på bästa sätt ta del av Polens intressanta kulturhistoria,

men eleverna besökte även Auschwitz och Auschwitz-Birkenau, saltgruvan i Wieliczka och gjorde även ett guidat studiebesök genom det judiska kvarteret i Krakow och muséet AuschwitzBirkenau.

5

Interviews

By ›› Jak & Katarina

All the studens and theachers from the project Erasmus+ in Nickulina (Poland 2015)

Joanna

What is the biggest difference between Sweden and Poland?

– I think it is how people regard sex. For example in my home you have to first get married and then you are allowed to have sex, but here it doesn’t seem to matter. I have also seen a lot of men taking care of their children.

In Poland, taking care of the children is considered to be the women’s responsibility.

Lovisa Joanna Gibas Age:18 Student (ZSME) Poland

Lovisa Ivebo Age: 18 Student (Luspen) Sweden

What did you like the most in our school and in Sweden in general?

– Our school is really big so it almost feels like we are strangers even though we all are at the same school, meanwhile in your school you could feel like home.

Sweden in general just feels like home because everybody seems to know each other.

Mål med projektet

Literacy, a Necessity for Democracy Att öka elevernas medvetenhet om värdet av att leva i ett demokratiskt samhälle, men också att sätta fokus på vad som krävs av oss

som aktiva samhällsmedborgare.

Projektet inriktar sig på att stärka elevers kunskaper i förmågan att kunna läsa och förstå, tänka kritiskt samt att kunna uttrycka

What is the biggest difference between Sweden and Poland?

– Yeah, I also think there is a big difference when it comes to sex, but also how we look upon homosexual people. And of course the houses in Poland differ a lot. Almost all of them are made out of stone and they are so pretty, but right next to them there could be a crashed and broken down house. In Sweden on the other hand we don’t really have many broken down houses and they are usually made out of wood. However, I have heard that owning a stone house shows that you are rich and that is important.

sig både muntligt och skriftligt i olika sammanhang.

Hälsa och kultur är också viktiga delar av projektet.

Marcin

What is the biggest difference between Sweden and Poland?

– It is a hard question, because there are so many of them. For me it was everything, you eat different things, wear different things, speak in a different way. When you address to your teacher, for example you call them by their first name and not Mr and Ms, which is how we do it.

Marcin Myśliwy Age: 18 Student (ZSME) Poland

Petra Linder Age: 17 Student (Luspen) Sweden

How was it to try different snowactivities?

– There weren’t so many different snow-activities; we have the same as you. Well, maybe except for dog-sledding and snowmobile; those were very fun to do.

Did you enjoy your time in Sweden and would you come back?

– Of course I enjoyed it, and I will come back. I don’t know when yet, but I will.

It was way too good to not come back.

Joanna

Joanna / Age: 42 / Teacher (ZSME) / Poland

What is the biggest difference between Sweden and Poland?

– It is a difficult question, but I think that you are very open-minded and tolerant and I think our young students could learn from you since they are not as tolerant. Our students are changing and their point of view is improving as well, but there are still many prejudices in our country.

What did you like the most in our school and in Sweden in general?

– Your hard work hard and your attitude towards us who came here, but more importantly just all of you.

The students, the teachers, your school and simply just your whole society.

Did you enjoy your time in Sweden and would you come back?

– Yes, with pleasure. However, I would then like to come back with friends so that they can visit Sweden. I really love your country and your society because you are so nice and friendly. So maybe in a few years I will come back.

Petra

What is the biggest difference between Poland and Sweden?

– I think the biggest difference is the religion. For example, the majority of Polish people are mostly Catholics and there are churches everywhere. Something else that I noticed was that the light-switch to the bathroom was outside of the room, and of course the population between Poland and Sweden differs a lot.

Redaktör detta uppslag: Jonna Bäckström

El- och energi programmet Funderar du på att läsa el och energiprogrammet på Luspengymnasiet? Så bra! Här kommer en intervju med Håkan som är programansvarig, han har kan allt och har svar på det mesta. Om det fortfarande är något du funderar på när du läst klart kan du alltid maila dina frågor till hakan.lundström@storuman.se Vilken inriktning på El och energiprogrammet finns på Luspen?

– El- och energiprogrammet har fyra inriktningar över lag.

I Storuman har vi haft inriktningen energiteknik de senaste fem åren. Där lär man sig bl. a. att jobba med service och underhåll på olika typer av kraftverk men nu byter vi till inriktningen elteknik.

På elteknik blir man någon typ av elektriker, programfördjupningskurserna i trean blir mot en speciell typ av elektrikerjobb som heter distributionselektriker.

Carl-philip & Elias på praktik

Varför har ni valt att införa just den här inriktningen till programmet?

– Vi har infört denna inriktning för att det finns en stor efterfrågan efter just distributionselektriker i hela Sverige.

Dessutom ska hela elnätet i Norrlands inland byggas om för flera miljarder kronor och det finns helt enkelt inte tillräckligt många distributionselektriker att anställa för det jobbet. Här kan man få jobb både i Storuman och kommunerna runt omkring!

Hur tror du att det kommer funka med en ny inriktning?

– Jag hoppas och tror att det kommer fungera bra, vi har starkt stöd från företag som håller på med just elnät och de kommer hjälpa till med det vi behöver. – t.ex. APL-platser.

”Jag hoppas och tror att det kommer att fungera bra”

Så här står det i broschyren: Elprogrammet i Storuman utbildar distri butionselektriker. En distributionselektriker arbetar med att bygga och underhålla både hög- och lågspänningselnät samt nät- och transformatorstationer.

Distributionselektrikern tar helt enkelt ansvar för att el överföringen fungerar från kraftverk till husvägg. Eftersom inriktningen är elteknik lär du dig också mycket om t.ex. vanlig elinstallation inne i byggnader, installation och flyttande av apparatskåp och elmotorer och att koppla ihop både fiber- och kopparbaserade datanät samt kabel-TV-nät.

Skolan samarbetar med företag i branschen och en stor del av utbildningen sker ute på praktik. En distributionselektriker jobbar väldigt mycket utomhus.

Berätta lite om programmupplägget, kurser som ingår i programmet och APL Första året går man exakt samma kurser som de flesta andra som går ett nationellt el- och energiprogram i Sverige. Man har alltså hela första året på sig att bestämma sig för vilken av de fyra inriktningarna man vill gå. Vill man inte bli elektriker, utan hålla på med energiteknik, automation eller datorer, elektronik och kommunikationsteknik får man byta skola.

Andra året läser man elteknik och det innebär att man efter tvåan fortfarande kan byta yrkesutgång till ”vanlig” elektriker (det som kallas installationselektriker). Då är det bäst att i trean flytta till en annan skola som erbjuder programfördjupningskurser i just installation.

Tredje året i Storuman går man programfördjupningskurser mot eldistribution.

Mycket av det man lär sig i de kurserna lär man sig ute på praktik. Programmet har totalt 15 veckors praktik (APL) varav 12 veckor i trean.

Äventyr på Luspen Överlevnad

Några veckor in i höstterminen i åk 1 ska alla eleverna ut på någonting som kallas ”överlevnad”. Det hela går ut på att man ska vandra till en hemlig destination med hjälp av en karta och kompass, och där ska man gemensamt överleva ett dygn. Tillsammans med gruppen utför man olika samarbetsövningar, bygger vindskydd, lagar mat och lär känna varandra.

På Luspen är

Vinterfjälltur

Under vårterminen i åk 2 åker man på en vinterfjälltur till den lilla mysiga fjällbyn Ammarnäs mitt i Vindelfjällens naturreservat. Två grupper beger sig direkt upp på fjället, där de tillbringar hela turen och sover i bivacker som man själv gräver. Den tredje gruppen bor en natt i en stuga på fjället samt en natt i en enkel, men mysig lägergård i Ammarnäs.

Höstfjälltur

Varje år genomför åk 3 en höstfjälltur i början på läsåret bland våra vackra fjäll i Hemavanområdet. Vi delar upp oss i tre olika grupper och det kommer finnas olika vägar att vandra. Du väljer själv vilken svårighetsnivå du vill ha. Om vädret tillåter, kan de som vill göra en topptur. Det är garanterat mycket vackert och det finns tillgång till fiske för den som är intresserad.

Om det skulle behövas finns Viterskalsstugan i vår närhet. Detta kan bli ditt livs upplevelse.

gemenskapen bäst!

Carl-Philip Nyström går tredje El med inriktning vattenkraft på Luspengymnasiet. Ursprungligen kommer han från Tärna men har nu lägenhet här i Storuman. Det är ändå rätt så nära hem och att bo i Storuman funkar bara bra. Säger Carl-Philip.

Linjen har går tar in sju stycken per år.

Han tycker det är bra med en liten skola, det blir mer gemenskap mellan alla elever och lärare. Allt blir mer personligt.

Säger Carl-Philip.

Det är sju stycken i min klass. Men en liten klass får man bättre hjälp och lär känna alla klasskamrater fortare.

Det blir en bra stämning.

Innan gick Carl-Philip på Tannbergskolan men valde att byta. -Det fanns inte så mycket aktiviteter att göra utaför skoltid, det var inte lika mycket gemenskap i eller mellan klasserna eftersom allt var större. Där var det mer grupperingar. Jag bytte mest för att det fanns armbrytning som alternativ på Luspen vilket skulle ge mer gemenskap mellan större delen

av skolan och dessutom mer att göra på kvällarna, kompisar att vara med, tid till plugg och såklart armbrytning, säger Carl-Philip.

Han berättar att armbrytningen innebär två träningar på skoltid per vecka, det är ryssträning. Sedan är det träning på kvällarna där armbrytning ingår. Det finns även gymträning att gå på. Att få åka på tävlingar är en rolig upplevelse som också spelar in i varför det är så bra.

av körkortet vilket Carl-Philip tycker är jätte bra.

Luspenandan beskiver han som väldigt bra och att skolans storlek inte är något negativt utan medför bättre gemenskap.

Han tycker att programmet han går är bra och att lärarna anpassar arbetet väl efter varje elev så att det ska bli så bra som möjligt. På rasterna sitter man och pratar med andra elever och även lärare. Det finns även grupprum att gå till om man vill plugga. Skolan betalar även en del Carl-Philip Nyström EC13

The Lärarbänd The Lärarbänd är ett mystiskt rockband som dyker upp när man minst anar det. Någon gång under din tid på Luspengymnasiet kommer du med största sannolikhet att få uppleva denna mytomspunna rockgrupp.

Vilka de är förblir en gåta, det finns många spekulationer om deras identitet, men ingen vet säkert. När aulan blir mörk och fylls med rökeffekter kan man vara säker på att något spektakulärt kommer att hända.

Det är störst chans att se dem vid större skolevenemang. De kryper inte ur sina hålor för vad som helst, det måste vara något extraordinärt! Med otäckt smink, stenhårda riff och fanstasiska stämmor lyftaer de vilket julspex som helst till oanade höjder.

Vi på LOL-redaktionen fick möjligeheten att fota rockstjärnonrna under och innan konserten, med kameran i högsta hugg. Vi lyckades knäppa några bilder av rockstjärnorna innan de flydde ut genom bakdörren. Lite skakade blev vi allt av detta nära möte med skolans idoler.

Pepsi eller Cola?

Jennifer Von Wachenfeldt, Zanna Stenvall Från: Storuman Program: SA15, BOF15 Pepsi eller Cola: Pepsi!

Petra Linder Från: Storuman Program: SA13 Pepsi eller Cola: Cola!

Jonas Winka, Anton Burman, Måns Sternland Från: Tärnaby och Storuman Program: FP14 Pepsi eller Cola: Cola!