Issuu on Google+

GRUPPFÖRSÄNDELSE TILL HUSHÅLL

Byggboom i Hemavan Uppsving av frisörsalonger

BioStor expanderar Linbanan får nytt liv

Mer GULD ger framtidstro


I förändringens tid ser vi framåt Vi bestämde oss för att tidningen Positivet skulle få liv igen. Positivet som glatt så många människor och varit en synonym för sitt eget namn lämnade ett tomrum efter sig när den försvann har vi förstått. Då kan man ju ställa sig den enkla frågan, varför i hela friden la vi då ner tidningen? Spelar det någon roll? Borde det spela någon roll? Det viktiga är väl att vi är tillbaka... och det är vi, med besked dessutom. Vi kan inte påverka det som redan har hänt, men vi kan dra lärdom av det och använda det i framtiden. Både i goda och dåliga tider. Nya utmaningar står på rad och väntar och det är ingen sak att se framåt när tiderna är goda. Men innan vi gör det så måste vi stanna upp en stund. Hur ska vi kunna veta var vi ska – om vi inte vet var vi är? Det har väl inte undgått någon att det är medvind i vår region, då talar jag inte om någon liten lätt höstbris. Det växer och expanderar på alla håll och kanter! Kittlande och spännande – rent ut sagt glädjande. Det är inspirerande att varje dag se de befintliga företagen växa, samtidigt som nya verksamheter ser dagens ljus. Det kan låta motsägelsefullt med tanke på vinden men vi måste ändå våga hålla huvudet kallt. Vi lever i en kommun med små ekonomiska resurser. Nästan som i en liten båt med ett stort segel som ska kryssa sig fram i med- och motvind. Nu gäller att vi vet vad vi gör. En långsiktig strategi för utveckling är en förutsättning. Samtidigt måste vi vara flexibla. Det blir en rejäl utmaning. En utmaning som vi på SUAB med glädje tar oss an. Positivet är här för att stanna. För att knyta ihop säcken så kan jag tala om att vi la aldrig ner tidningen vi stannade bara upp en stund och utvärderade. Vi ville pröva andra vägar och nya lösningar. Men ingen visade sig vara lika bra som den vi hade… men vi provade i alla fall. Kom gärna in och prata utveckling med mig!

Maud Lidgren t.f VD

Plastindustrin har gått under jorden Storumans Plastindiustri har flyttat till en underjordisk produktionslokal i Barseleberget. Vi har försökt att få Kurt Stenvall (själva bergatrollet) att berätta lite, lite mer. Det visade sig lättare sagt än gjort. Kurt är är mycket försiktig med sina uttalanden om flytten och vad som ska ske i de stora underjordiska lokalerna. – Vi kan säga så mycket som att vi har flyttat in i bergrummet, är 12 personer och att flytten ger utrymme till expansion. Produktionsytan har ökat sju gånger.

Fakta Storumans Plas tindus tri AB arbetar med rotationsgju tning och vacuumformning av plastprodukter. De har både legotillverkning och egna produkter. Ku r t ä r fo r t f a ra n d e s t ö r s t a a k t i e ä ga r e n . Produktionschef är Håkan Lorentsson och Gunilla Eriksson är plastchef, förlåt platschef. Roland Nilsson

Vill du komma i kontakt med oss på SUAB? Maud Lidgren, tel: 0951-141 05 • maud.lidgren@storuman.se Vanja Mörk, tel: 0951-141 07 • vanja.mork@storuman.se Adress: Storumans Utvecklings AB • 923 81 Storuman • Besöksadress: Bondevägen 4

SIDAN 2 • NR 1 • POSITIVET • 2007


Tärnaby Fjällhotell

frisk vind i seglen med nya ägare Bland stamgäster i Tärnaby Fjällhotells bar har det hörts ett månghövdat önskemål att puben borde återfå sin tidigare placering. De som känt sig överväntade på detta kan nu glädjas åt att puben flyttas tillbaka till entréplanet. Birgitta Corin och H-P Carlson, som Positivet skrivit om tidigare, är åter på tapeten efter att ha avancerat från arrendetagare till ägare av Tärnaby Fjällhotell. Nu satsar paret på att driva hotellet enligt egen utstakad kurs. – Vi ville styra mer över själva fastigheten och bestämma mer själva, säger Birgitta som är hotelldirektören av de två. – Dessutom ligger det i allas intresse att liftägaren, som vi köpte hotellet av, helhjärtat utvecklar skidåkning och liftsystem, fyller H-P i. Med ett hotell mindre för dem att tänka på borde det kunna bli så. Den första märkbara åtgärden är som sagt att baren byggs om, och det ökade nöjesutbud som det förhoppningsvis medför. – En annan sak vi vill jobba hårt med, säger Birgitta, är vår restaurang. Vi vill gärna ligga i topp beträffande måltidsupplevelser med en riktigt vass meny.

I somras arrangerade Tärnaby Fjällhotell segeltävlingen Tärnaby Match Race. Blir det en uppföljning på det? – Självklart! är H-P snabb att svara. Efter stort mediaintresse är vi mer eller mindre piskade att göra det igen. Det var hysteriskt kul och det finns ingen anledning att tro att det blir sämre nästa gång. Siktet är inställt på både större och bättre. Text och bild: Jörgen Dan Isacsson/Lappland Resurs

Northland Resources Sedan 2005 när vi gjorde en ordentlig genomlysning av gruvor och prospektering i kommunen har det hänt en hel del.

Bland annat kring Barsele där Nor thland Resources, ett kanadensiskt bolag, har många undersökningstillstånd. De har där kommit så långt att Bergmästern har beviljat en bearbetningskoncession, en ensamrätt till fyndigheten som gäller i 25 år. Bergsingenjör Kjell Larsson är ansvarig för Barseleområdet sedan i somras.

Vi frågar honom vad som händer i Barsele, vad är nästa steg och hur långt bort en gruva i Barseletrakten kan tänkas vara?

på sina järnfyndigheter – Det här nya företaget har jag tagit på mig att leda. Vi har många intressanta projekt i norra Sverige och Finland. Basen i företaget kommer att ligga i Storuman eftersom huvuddelen av våra projekt ligger här. Förutom Barseleprojektet har vi ett projekt som vi kallar Barsele Norra, med en guldrik sulfidmineralisering av skelleftetyp, som vi tror mycket på och en hel del andra områden med intressanta värden, säger Kjell.

Jag vill naturligtvis ha svar på frågan om det kommer igång en gruva i Barsele inom överskådlig framtid? – Om allt går som vi tänkt oss ska en gruva vara igång inom 3-5 år.

Men...? – Nyckeln till en lyckad gruvsatsning är en noggrann teknisk och ekonomisk undersökning. Redan i början av 2008 kommer vi att börja borra intensivt för att i detalj identifiera och i kända områden öka mineraliseringen samt göra noggranna ekonomiska bedömningar så att vi kan fastställa en malmbas. Detta är ett omfattande arbete som kräver mycket resurser. Men man måste veta alla detaljer för att kunna ta korrekta beslut, säger Kjell. – Jag har jobbat över 20 år med det här. Hos LKAB, Boliden, i Canada och senast som gruvansvarig på Lundin Mining, så jag vet att det är ett tufft jobb. Men vi tror mycket på Barseleprojektet och dess framtid som en möjlig långsiktig guldgruva. Text: Roland Nilsson Foto: Nor thland Resources

– Det var många frågor. Northland Resources har undersökt området sedan 2004. Under den tiden har de, bland annat med hjälp av borrningar och teknisk ekonomisk bedömning fördubblat det bedömda guldinnehållet i mineraliseringen i det området som vi kallar Barseleprojektet, säger Kjell. Här är den beviljade bearbetningskoncession ett viktigt steg mot en brytning. Northland Resources kommer nu att avknoppa ett företag som ska utveckla de fyndigheter av guld och basmetaller i Sverige och Finland som Northland besitter rätten till. Externa finansiärer kommer att tas in men Northland kommer att vara den största aktieägaren. Det här nya företaget kommer att heta Æsir Mining, efter det fornnordiska namnet för asagudar. Moderbolaget kommer att koncentrera sig

POSITIVET • NR 1 • 2007 • SIDAN 3


Personalbostäder, fritidshus, permanenta hus

Norrliften

Kungsbacken

Linbanan

Anjabacken

Området norr om liften. Här kommer det byggas ett 90-tal fritidshus med ca 40-60 lägenheter.

Området nedan Högfjällshotellet rymmer ca 170 nya lägenheter. Här byggs ny lift mellan Centrumliften och Kungsliften.

Väster om linbanan planeras det för ca 20 fritidshus och 4-5 lägenhetshus. Börjar bebyggas under sommaren 2008.

Ovanför Tärnaby Fjällhotell. Här planeras ett 20-25 lägenheter i 4-5 hus. Byggstart hösten 2008.

Byggboom i både Hemavan och Tärnaby! Det började i Hemavan med mark för hus och lägenheter i området "Kungsbacken". Då investerarna visade stort intresse här så gick satsningen vidare till Norrliften och nu går Texab vidare med Tärnaby! På två år har det hänt mycket med projektet Exploatering Tärnafjällen. Från att bara ha en idé om att kunna sälja tomt och mark finns det nu färdiga hus. Intresset kring området Kungsbacken var överväldigande, både bland norskar och svenskar. Flera olika byggherrar finns just nu på plats och färdigställer husen inför vintern. Att satsningen var rätt i Hemavan förvånade väl inte alla men när tankarna kring en likadan satsning började utforma sig kring Tärnaby, ja då undrade nog många hur det skulle gå. Investerarna funderade inte lika mycket och intresset kring Tärnaby visar sig vara stort, framförallt bland svenskar. Nu beräknas närmare en miljard kronor att investeras i området fram till år 2010. Vi frågar VD:n för Tärnafjällens Exploatering AB, Bengt-Håkan Viklund;

Varför tror du att intresset av att ha fritidshus i Tärnafjällen är så stort? – Att Hemavan drar norrmän visste vi redan. Tärnaby är en genuin kändisby och många svenskar har en känsla för att de äkta norrländska fjällen finns här. Strömma, som äger liften och linbanan har bidragit till att efterfrågan ökat bland svenska investerare. Jag är positivt överraskad av det stora intresset kring att bygga i Tärnaby och jag har redan ett 100-tal intresseanmälningar på mitt bord. Dessutom har det smugit sig in ett par finska intressenter också och det tycker jag är mycket positivt! Vad har Tärnafjällen som gör läget mer intressant än till exempel Åre och Sälen? – Allt fler inser fördelen med att ha vintersemester i ett område som är snösäkert och med flygplatsen mitt i byn, säger Bengt-Håkan. Från Arlanda är det en och en halv timmes flygtur och därefter tio minuters promenad till skidliften. Boendet är också mitt i backen med så kallat ski-in-ski-out läge, vilket gör att bilen kan lämnas hemma. Det är ju också så att kvadratmeterpriset i till exempel Åre, ligger på ca 35-50 000 kronor i attraktiva områden, medan det i Hemavan ligger runt 25 000 kronor.

SIDAN 4 • NR 1 • POSITIVET • 2007

Hur ser det ut med arbetstillfällena kring byggnationerna? – Många av byggherrarna har med sig egna entreprenörer men hantverkare med lokal anknytning har också fått jobb här. Tärnafjällens Elservice är en av firmorna som uppstått genom den stora efterfrågan på tjänster som finns i området och flera etableringar kommer - var så säker! Kan du se att det finns arbete även efter att husen byggts färdigt? – Absolut! Här måste någon eller några entreprenörer ta chansen att till exempel satsa på service kring stugorna med snöskottning, reparationer, besiktningar etc. Jag är säker på att stugägarna även är beredda att betala för leverans av färskt bröd, liftkort, blommor och andra små detaljer som förgyller deras semester. Ann a Edv all


SkiFast bygger Tärnaby Många skidentusiaster återkommer till Tärnaby år efter år. Nu när det expanderas tar de chansen och investerar i den legendariska skidorten. SkiFast AB har under många år förlagt träningsläger i Tärnaby. Dessa skidentusiaster från södra Sverige har nu investerat i fem redan befintliga hus ovanför Tärnaby Fjällhotell. Husen innehåller 30 lägenheter som kommer att renoveras säsongen 08-09 och därefter upplåtas som bostadsrätter. SkiFast har option på ett par markområden i direkt närhet till hotellet med ski in-ski out, där man har för avsikt att bygga 20-30 nya lägenheter. SkiFast anser att anläggningen är som klippt och skuren för alpinintresserade åkare och familjer och har stora förutsättningar att utvecklas. De tror också att Tärnaby har lika goda förutsättningar att utvecklas som Hemavan.Kommunikationerna är goda och snön kommer vanligtvis tidigt på säsongen. SkiFast har ett stort kontaktnät inom den alpina världen vilket ger dem trygghet i att avsättningen kommer att fungera på marknaden.

För innehavaren av lägenheten innebär det att köpet av lägenheten till mycket stor del kan finansieras genom uthyrning. Läs mer på deras hemsida: www.skifast.se

Samarbete med Tärnaby Fjällhotell Hotellet kommer att ombesörja uthyrningen av lägenheterna den tid som innehavarna ej nyttjar dem själva. För hotellets del innebär det att de kan erbjuda boende med hög kvalitet utöver hotellrummen, vilket saknats idag.

Tärnaby Sjöstuga säljer livskvalitet på tunna Michael Nederberg med rötterna i Tärnaby har efter flera års vistelse på annan ort flyttat tillbaka till gamla hemtrakter. Han och kärestan Annica Sandström har skapat sina egna arbetstillfällen genom att starta eget företag. Tärnaby Sjöstuga heter företaget, en vildmarksrelax med matservering alldeles invid vattnet. För snart ett år sedan köpte paret den byggnad i centrala Tärnaby som tidigare var en ganska anonym flygstation. Ombyggnaderna påbörjades och i april slog de upp dörrarna till ett av Tärnabys nya mat- och samlingsställen. – Sjöstugan serverar dagens lunch, berättar Michael Nederberg. Övriga tider har vi á la carte-servering med öl- och vinrättigheter, och fullständiga rättigheter till slutna sällskap. Menyn har traditionella grillrätter mixat med sallader och annat, men till grupper med särskilda önskemål kan den specialkomponeras.

på badbaljorna, bastu- och relaxtunnorna. Ägarduon ser positivt på möjligheterna med uteservering och gästbrygga. Något som de känner ligger helt rätt i dessa tider med ökade vattenaktiviteter i området. Fler fritidsbåtar, segeltävlingar, kajakförsäljning, kanot- och båtuhyrning är några faktorer i Tärnaby som gör det attraktivt att rida på den vågen. – Men vi arrangerar gärna utomhusaktiviteter i även andra former, säger Michael.

Ökning med en tredjedel Annica och Michael talar gärna om att fortsätta utveckla närheten till öppet vatten, med bryggor,

båtar, landgångar och även fler byggnader på sikt. Med annalkande vintersäsong får värdparet först chans att utvärdera hur ruljansen påverkas av skoterburna kunder. – Vi tror att vi har världens drömläge, säger Michael. Möjligheten att köra skoter ända fram till dörren utan att behöva korsa vägen torde vara attraktivt. Eftersom affärerna bara varit igång några månader har de inga tidigare utvärderingar att jämföra med. En sak kan man med säkerhet säga: Sedan de startade har de ökat med en tredjedel– själva familjen alltså, som vuxit till tre i och med att dottern Alva föddes. Text&bild: Jörgen Dan Isacsson/LapplandResurs

Annica, från Gävletrakten, har många års vana av restaurangbranschen där hon växte upp i en krögarfamilj. – Hellre vill jag kalla sjöstugan för servering och festlokal, säger hon och lägger till; med tillhörande vildmarksrelax förstås.

Badtunnor under bar himmel Själva vildmarksrelaxen har under sommaren byggts upp och tagit form. Det är alltså en anläggning med uppvärmda badbaljor under bar himmel och bastutunnor alldeles vid vattnet. Allt är placerat på ett trivsamt trädäck. – Här finns också gasolvärmare, berättar Michael, det är välkommet när temperaturerna sjunker. Relaxen som ligger i direkt anslutning till matserveringen är bokningsbar och kompatibel med köket året runt. – Grupper och sällskap kan hyra Sjöstugan för festligheter av speciell karaktär, säger Michael. Vildmarksrelaxen tar emot 15-20 personer fördelat

POSITIVET • NR 1 • 2007 • SIDAN 5


Nordic Test & Event

Storumans kommun har många kvalitéer som uppskattas av företag inom bland annat biltestindustrin. SUAB har startat ett projekt som undersöker möjligheterna att ta till vara på detta inom näringslivet. Projektet Nordic Test & Event startade i början av 2007 och räcker till sommaren 2008. Sam Hedman är projektledare med ett redan inarbetat nätverk av kontakter inom turist-, event och besöksnäringen. Berätta lite om projektet... – Projektidén grundar sig på biltestverksamhet men jag vill rikta in mig även på andra grupper så som däck- och lacktillverkare och underleverantörer som jag också tror har ett stort intresse av att testa sina produkter, säger Sam. – Projektet arbetar också med att erbjuda event, upplevelser och äventyr, till företagens anställda under den tid de befinner sig här. En sorts helhet där de både kan jobba och uppleva saker tillsammans.

Har du fått in någon intresseanmälan? – Ja visst! Just nu tar jag fram ett förslag till ett större företag som vill skicka hit 200-250 personer under en weekend, säger Sam. Vilket mål har projektet? – Målsättningen är att det ska bli ett företag i slutänden. Till exempel ett eventföretag som gör helhetslösningar och slussar vidare till hotell och aktivitetsföretag, sommar som vinter! Ann a Edv all

Kontakt: Nordic Test & Event SUAB • SE-923 81 Storuman, Sweden Mobile: +46 (0)70-651 71 02 Mail: sam.hedman@nordictestevent.se Web: www.nordictestevent.se

Johan lovar ”Guld & Gröna skogar”

Johan Duvdahl har börjat på SUAB för att jobba med ”Guld & Gröna skogar". Nyfikenheten tvingar mig att först fråga Johan vem han egentligen är… – Jag kommer ursprungligen från Gunnarn och har jobbat ett antal år i Stockholm som organisationsu t vecklare på SSU:s sverigekansli. Jag flyttade tillbaka till Storuman och arbetade därefter tre år på WebTech, va-

rav 2006 i Barcelona, berättar Johan. – Jag fick chansen att jobba med projektet ”Guld & Gröna skogar” vars mål är att sprida budskapet att Storumans kommun är en bra kommun att driva företag i, att jobba i och att besöka.

Att lova guld och gröna skogar brukar betyda att man lovar för mycket, är det så du ska jobba? – Nej, vi norrlänningar håller det vi lovar. Lovar vi ”Guld & Gröna skogar” så finns det fog för det. Det var länge sedan förutsättningarna för tillväxt och utveckling var så stora som nu. – Därför är det viktigt att alla som jobbar utåtriktat, från kommunalråd till liftskötaren i Hemavan, ger en bra bild av Storumans kommun. Personliga möten betyder mer än stora annonser i Dagens Industri, eller DN, säger Johan. Vad ska du göra rent praktiskt? – Vi är en liten kommun och har inte all världens resurser. Så det vi gör måste göras rätt. Jag har en styrgrupp bakom mig som bollplank. Vi håller på att lägga en aktivitetsplan för nästa år.

En plan som innehåller både punktinsatser och samarbete med andra aktörer. Vi har identifierat några olika målgrupper som vi tror skulle kunna trivas hos oss.

Vilka är de? – Det finns några givna områden. Geografiskt är det Helgeland, Mälardalen och Norrlandskusten. Men också Holland, där det finns flera exempel på familjeföretag som lockats till Sverige på grund av vår natur, utrymme och låga kriminalitet. Kort sagt bra livskvalité. Vi kommer att jobba med besök och personliga kontakter, för att sprida budskapet att Storumans kommun är en bra plats att driva företag på, att besöka och att arbeta i. R o la n d N ils s o n

Kontakt; GULD & GRÖNA SKOGAR Johan Duvdahl SUAB • Bondevägen 4 • 923 32 STORUMAN 0951-14260 • 070-3793115 johan.duvdahl@storuman.se

Hallå där Benny Lundgren… … du har slutat som VD på SUAB. Vad gör du nu? Har du övergivit kommunen? – Nej för tusan, inte alls. Nu bor jag på heltid i Umfors och har kontoret i Tärnaby. Jag jobbar nu med det som egentligen var grunden till att jag var intresserad av att komma till Storuman, säger Benny. – I min första kontakt med kommunen var min tanke att jag skulle använda mina kunskaper och det kontaktnät jag hade från mitt arbete inom internationell försäljning och marknadsföring till att hjälpa företag med affärsutveckling och produktutveckling. – Men så blev det inte, jag erbjöds jobbet som VD på Storumans Utveckling AB och det har jag inte ångrat. Det har varit sju intressanta år. … men? – Nu är det dags att gå vidare. Under projektnamnet Mo-Re, Mountain Resourse, ska jag jobba med företagen i Tärnaby- och Hemavanområdet.

SIDAN 6 • NR 1 • POSITIVET • 2007

Så nu blir det turism för hela slanten? – Många företag som sysslar med helt andra affärsområden än turism är en del av destinationen. Det kan vara byggare, hantverkare eller butiker. Deras utveckling går hand i hand med turismen. Jag bedömer att 85-90% av företagen här uppe är beroende av att det går bra för besöksnäringen. Kan du ge exempel på något du jobbar med just nu? – Nja, egentligen inte. De uppdrag jag har innebär att jag jobbar ”inne i företagen” och kraven på sekretess är stora. Det enda jag vill säga är att jag för närvarande jobbar med sju företag i skilda utvecklingsfaser som alla avser att öka företagens kundvolym/omsättning. Dessutom arbetar jag med med tre nya produkter/upplevelser i området. Roland N ilsson

Kontakt; Mo-Re Benny Lundgren 0954-140 64 • 070-664 01 23 benny@mo-re.nu


Linbanan i Tärnaby öppnar igen Efter flera års stillestånd av linbanan i Tärnaby byggs anläggningen nu om. Installationsarbetet med en nyanskaffad snabbgående linbana är i full gång. Ny dalstation med rullband och påstigningsramp blir det också. Det är flera år sedan den gamla linbanan i Tärnaby stannade för gott. Efter många turer har ägaren nu ordnat finansiering och ersättningslift, en från Österrike införskaffad tvåstolslift av märket Doppelmayr. Efterlängtat av många. Linbanearbetet är i full gång i höstlandskapet, med siktet inställt på att öppna till nyårshelgen. Många ansikten är glada men Thomas Ringbrant är nog gladast av allihop. Thomas Ringbrant är ansvarig för Strömmas skidområden i Tärnaby och Hemavan och tituleras fjällchef inom företaget. – Nu är det slutliga linbaneriggandet igång när som helst, säger Thomas, så det ser riktigt hoppfullt ut med premiär till nyår. Stora ansvarsbitar vilar på Thomas axlar och trots att han haft en del motgångar på sistone är han full av entusiasm.

Tio minuter till topp

Thomas Ringbrant, fjällchef och ansvarig för Strömmas skidområden i Tärnaby och Hemavan.

Nyligen hade Thomas även ett möte med affärsmannen Leif Danielsson som äger Hotell Fjällvinden. – Danielsson söker efter arrendator till restaurangen och är positivt inställd till att starta upp verksamheten, berättar Thomas, så det bådar gott.

Tjäder och Orre i Hemavan

Beslutet att en linbana verkligen skulle köpas blev klart så sent som i juli, just i den period då Sverige ”står stilla”. Men arbetet kom ändå igång i början av augusti. – Vissa moment tar längre tid än vi beräknat, förklarar Thomas, men vi jobbar på för fullt. När allt är färdigt måste dessutom provbelastningar och tester utföras under minst en vecka innan vi kan starta. Den nyanskaffade tvåstolsliften har en hastighet av två och en halv meter per sekund jämfört med den tidigare som bara klarade en och en halv. Det innebär att det tar cirka 10 minuter att åka upp mot tidigare 17 minuter. – Stor förbättring, konstaterar Thomas nöjd. För att kunna hålla kontinuerlig hög hastighet krävs en modernare typ av påstigning än tidigare. Liftresenärerna börjar med att passera en automatisk grind och ställer sig på ett rullband. Efter några meters rullbandstransport kommer liftstolarna ikapp bakifrån med något högre fart och man sätter sig bekvämt i en smidig mjukstart.

Flera entreprenörer – flera liftar – Linbanan har 120 stolar, berättar Thomas, det ger väl en kapacitet per timme på sisådär 700 personer. Jämfört med tidigare blir färden dessutom mjukare tack vare betydligt större hjul i rullbatterierna. En av många inblandade i linbanebygget är huvudentreprenören Vägverket Produktion Anläggning. Gjutning av fundamenten till de nya liftstolparna ligger bland annat på deras lott. De senaste dagarna har 90 ton betong använts för det ändamålet. – Toppstationsbygget har fått 35 kubik upplyft med hjälp av helikopter, säger ständigt leende Jan Strand, platschef för Vägverket Produktion i Tärnaby. Den första flygdagen var en gråvädersdag och till sist blev dimman så tät att helikoptertransporterna fick avbrytas.

Torbjörn Utsi är Strömmakollega till Thomas Ringbrant och berättar att även Hemavan bygger en ny lift, som också ska vara färdig till nyårshelgen. – Denna nya bygellift är en kompletterande släplift som ger direktförbindelse från Centrumliftens toppstation till Kungsliften, säger Torbjörn. Från centrum kan man alltså ta sig omgående upp till högre höjder utan att åka via mellanliften eller liftarna vid Solkatten. I Hemavans populära solgropsregion kring Kungsliftens dalstation blir det ett par nya nedfarter till följd av den nya liften, som ännu inte fått ett namn. – Men de nya nedfarterna har vi namngett, säger Torbjörn. Orren och Tjädern kommer de att heta. Dessa backar är mest lämpade för nybörjare och småfolk i växande åldrar

Hassebacken har växt Växtligheten har varit gynnsam i Tärnabys Hassebacken under senare år. En rejäl röjning av vegetationen har varit nödvändig, likaså en bredding av nedfarten. – Vi har haft två grävmaskiner som arbetat för fullt i 14 dagar, säger Thomas. tjugo nya diken är grävda för att avleda vatten och en ny sträckning av bäcken är sprängd. När detta skrivs är nästa steg att börja bygga den nya dalstationsbyggnaden som kommer att bli nio meter hög. Det är Svansele produktion som är underentreprenör för den biten och där monteras även sofistikerad utrustning som mäter vindarna. Ett elektroniskt informationssystem för hur olika vindar påverkar linbanan kommer att fungera som hjälpmedel. – Allt det här blir ett jättelyft för området, avslutar Thomas, det känns starkt. Text och bild: Jörgen D an Isacsson/Lap p la n d R e s u r s

– Men nu har vi fått upp resterande betong, meddelar Terje Skåren från Jämtlandsflyg, som genom lokale pilotprofilen Åke Pettersson etablerat verksamhet i Tärnaby Hemavan. Därefter hastade Terje iväg för fler helikopterlyft i Hemavan. Där väntade nämligen entreprenören Jan af Ekenstam Service på betong till liftbygge nummer två.

POSITIVET • NR 1 • 2007 • SIDAN 7


BioStor När man svänger in på den stora asfalterade planen framför BioStor är där ett myller av folk, husvagnar, traktorer och maskindelar som är på väg att monteras i det som ska vara en färdig Bioenergianläggning under första kvartalet 2008. – Ja, nu börjar det närma sig säger Henrik Sundström. Delar av produktionen är redan testad, bland annat de stora huggar som gör den första flisningen av råvaran och därefter sönderdelning i kvarnar före torkprocessen. Ångpannan slutmonteras nu i november för test i slutet av månaden. Torkprocessen tas i drift i slutet av december och turbinen i januari månad. Vår förhoppning är att hela produktionskedjan ska vara ihopkopplad i januari och att produktionen ska börja i februari. Naturligtvis blir det en lång inkörningsperiod beroende på den höga teknologiska nivån anläggningen innehåller, innan vi kan köra för fullt. Henrik berättar också att planen är att fabriken ska invigas av kungen och att Storumanborna kommer att inbjudas till öppet hus under 2008. När spånskivefabriken Byggelit, lades ner 2002 var det nog ingen som ens i sin vildaste fantasi kunde

tro att den 6 år senare skulle ha ersatts av världens modernaste pelletsfabrik. Anläggningen ska producera 105 000 ton pellets, 40 gWh fjärrvärme och sist men inte minst 48 gWh el per år. Detta utöver de ca 150 gWh som går åt för att dra runt fabriken. Projektet har under resans gång växt flera gånger. Skellefteå Kraft har nu investerat nästan 400 miljoner i Storuman.

– Jag får ofta frågan om det finns så mycket råvara i närheten och det finns det. Vi ligger långt från pappersbruken vid kusten, så detta kommer att bli positivt för skogsnäringen i regionen. Personligen tycker jag att det får vara slut med att skicka råvara från regionen för förädling långt borta. Nu har vi chansen att positionera oss, tillverka ett miljövänligt bränsle med miljövänlig tillverkningsteknik.

– Som jag ser det är detta bara en början för ny era i regionen. Jag brukar säga att vi sitter mitt i de gröna oljefälten. Råvaran finns runt omkring oss, både för pelletstillverkning och i framtiden också för tillverkning av flytande biobränsle. Då är det inte etanol jag tänker på utan biodiesel.

– Dessutom ska vi se till att kunskapen finns kvar här i inlandet.Vår personal har utbildats parallellt med bygget av fabriken, så de lärt sig systemen från grunden. De kommer att jobba i team om tre personer som ska kunna växla arbetsuppgifter och bli de nyckelpersoner som krävs i en så här pass avancerad processindustri, säger Henrik.

Varje kilo pellets innehåller lika mycket energi som en halv liter olja. Men är både fossilfri och förnyelsebar. Råvaran som kommer att användas är gallringsved, rundved och toppar. Varje timme behövs råvara motsvarande en biltrave för den energi som ångpannan behöver för driften.

Henrik berättar också att han varit mycket angelägen och lagt mycket kraft på att den KY-utbildning som startar i Storuman efter jul skulle komma till stånd. Han tror också på en Energiteknisk gymnasieutbildning i Storuman.

Avslutningsvis frågar jag Henrik vad han tror är det viktigaste för att den positiva trenden i Storuman ska fortsätta? – Jag tror vi måste vara tuffare, inte så liknöjda. Vi sitter som jag säger mitt i ett GRÖN OLJEFÄLT där transporterna är viktiga. I min vision går Inlandsbanan och Tvärbanan på miljövänlig biodiesel och vi har en omlastningscentral här i Storuman. Det finns en tågförbindelse över till Mo i Rana där vi har isfri hamn och närhet till andra marknader. I andra änden har vi en fast förbindelse över Kvarken. Då sitter vi mitt i smeten, säger Henrik. – Miljöfrågorna är viktiga i dag och kommer att bli ännu viktigare i framtiden, avslutar Henrik. Text och Foto: R o la n d N ils s o n

!

KY-utbilda dig Kvalificerad yrkesutbildning i processteknik till Storuman.

arbetskraft Näringslivet i regionen har behov av Företagen i. dustr essin proc inom r kape med kuns ntrum lärce s uman Stor har tillsammans med , för att beviljats medel, av KY-myndigheten med anordna utbildningen ”Processteknik inriktning mot biobränsle och mineral”. ri Utbildningen kommer att starta i janua umans 2008 och pågå i 3 terminer. På Stor du vill Lärcentrum svarar man gärna på allt en. dning veta om utbil ruman.se Tel: 0951-142 96 • larcentrum@sto m.se entru slarc uman www.stor

SIDAN 8 • NR 1 • POSITIVET • 2007

Processen i korthet. Råvaran kommer in och flisas upp till microflis som är anpassad till storlek för skjuvning i speciella kvarnar för partikelstorleksbestämning före torkprocessen. Råvaran som innehåller ca 50 % fukt matas in i torkprocessen, det 50 meter höga rörsystemet som vi sett växa sig allt högre utmed E12:an mellan Stensele och Storuman. Ett delflöde av den torkade råvaran mals till pulver för att bli bränsle till ångpannan. Överskottsvärmen från torkningen används sedan både i turbinen som driver generatorn och producerar el och som fjärrvärme till Stensele och Storuman. Den torkade råvaran går vidare till 4 st pelletspressar. Produktionen levereras dels i säckar för villor och dels som bulkvara till större förbrukare.


Mer guld ger framtidstro - Svartlidengruvan har gått suveränt bra i år. Vi räknar med en vinst på 45-55 miljoner före avskrivningarna, säger Karl-Erik Marttala vd på Dragon Mining Sweden AB. Ja, Karl-Erik är nöjd. Efter drygt 30 år i branschen vet han att en gruva som går med vinst tredje året har lyckats bra.

- Vi gick faktiskt med vinst redan förra året, men då stannade den vid 7 miljoner. Enligt Karl-Erik är själva uppstarten kritisk för alla gruvor. Det brukar ta ungefär sex år innan en gruva börjar ge inkomster, innan dess är allt som görs utgifter. Därför behövs ytterst kapitalstarka ägare.

- Det tar fyra till fem år att få färdig all planering fram till brytningstillstånd från Miljödomstolen och när det är klart får man räkna med ett och ett halvt år till innan produktionen är igång. För Svartliden gick det faktiskt lite snabbare. De fick sitt tillstånd augusti 2003 och startade sin produktion ett halvår senare, mars 2004. Nu får de bryta 300 000 ton råmalm varje år fram till 2009. Därefter får det bryta 500 000 ton varje år så länge gruvan finns kvar.

- Vi kommer att finns kvar efter 2009, säger Karl-Erik med emfas. De fyndigheter vi har nu räcker fram till 2012, men vi prospekterar för att hitta mer. Från och med i sommar letar tre geologer guld på heltid. Under barmarksperioden är de ute i skog och mark, samlar stenar och gör så kallade elektromagnetiska mätningar. Därefter ska de göra provborrningar och analyser i flera omgångar.

- Vårt mål är att hitta lika mycket ny malm som vi bryter varje år. Vi har i i alla fall nått vårt första delmål för i år. Givetvis hoppas vi hitta mer än vi bryter så att vår malmreserv blir större. Prospekteringen sker på två sätt. Dels söks malm utanför den redan kända guldfyndigheten, och dels söks guld på djupet. Det vill säga under det brytningsdjup som nu finns på 80 meter. To t a l t h a r D ra go n M ining m u t a t in 2 5 0 kvadratkilometer för prospektering. Det är billigare att bryta malm i dagbrott, men hittas höga halter guld på djupet kan det bli aktuellt med underjordsbrytning i Svartliden.

- Vi har redan nu börjat borra på djupet, för om vi hittar något tar det minst 3 år innan alla analyser och tillstånd är klara. Han andas optimism. Gruvan går bra, vinsten följer prognosen och allt går som planerat. Faktiskt lite bättre.

Lite fakta Dagbrottsbrytning, 300 000-500 000 ton malm per år Malmbas ca 1 700 000 ton vid start, motsvarande drift i ca 6 år. Goda indikationer för ytterligare ca 600 000 ton Genomsnittlig guldhalt ca 5 gram per ton malm Guldproduktion ca 6 kg per dygn = ca 2 000 kg per år Guldpriset är för närvarande ca 150 kr/gram

- Anrikningsverket går faktiskt ovanligt bra. Det har varit lite ståtid och det gör sitt för att pengarna ska rulla åt rätt håll. Idag finns 46 anställda i företaget, med flera olika nationaliteter och i spridda åldrar.

- Det funkar bra. Vi är stolta och nöjda över att vara det enda gruvföretaget som har fler kvinnor än män på gruvavdelningen. Det bara blev så när vi valde de som hade bäst utbildning och de som vi ansåg skulle passa bäst in i vår verksamhet. Förutom den egna personalen finns minst lika många som jobbar åt entreprenörer som sköter underhåll, brytning, bergtransporter och krossning.

- Man räknar att ett gruvjobb ger fyra jobb utanför, genom all service som näringen i sin helhet behöver i övrigt. I Svartliden produceras guldtackor på 18 karat. Varje gram kostar ungefär 100 kronor att utvinna.

- Vi är den första gruvan som godkänts utifrån den nya miljölagen som har hårda gränsvärden för utsläpp. Det är vi stolta över. Ett litet orosmoln är faktiskt att EU har kommit med nya direktiv som gör att nya gruvor i Europa inte har lika stränga krav. Men oron är måttlig. E n lig t K a rl - E ri k konkurrerar gruvor

sällan med andra gruvor om priserna. Däremot kan de få konkurrera om personalen. Därför är det viktigt att det finns bra boende, bra vägar och annan service för dem som ska jobba. Då går det lättare att rekrytera högutbildade. Svartlidengruvan har uppvaktat studenter i Luleå, Göteborg och Uppsala för att lyckas. - Jag har föreslagit att arbetslösa akademiker ska få en fördjupningsutbildning till gruv- eller anrikningsingenjörer istället för a-kassa. I Sverige har ingenting hänt, men i Finlands tog de mig på orden och har startat en sådan utbildning med tio platser. 230 ansökte, så intresse finns. Svartlidengruvan går nu som tåget. Karl-Erik har hittat den personal och kompetens de behöver. Han ser fram emot att fler gruvor, som Fäbodliden, kommer igång. Där kan trehundra personer få jobb. Den största utmaningen framöver är nu inte deras utan kommunernas. - Vi behöver fungerande samhällen för att ungdomarna ska vilja komma. De kräver mer av livet än ett bra jobb. Text och bild: In ez A b r a h a ms s o n bild på gu ld : 65n .c o m


Utvecklingen i kommunen Hur ser då våra två kommunalråd på den rådande utvecklingen i övre och nedre delen av kommunen? Gunnar Åström (m) - Det finns inte ord att ta till hur oerhört positiv jag är till utvecklingen i kommunen idag. Här i den nedre delen går bland annat tillverkningsindustrin på högvarv, säger Gunnar. Den stora utmaningen ligger i, poängterar Gunnar, att rekrytera kompetent personal till de expansiva näringarna. – Vi måste nu ta tag i den här utveckligen och se till att utbilda människor som behövs inom bland annat tillverkningsindustrin. Ett strålande exempel på detta är den KY-utbildning som Storuman numera kan erbjuda, säger Gunnar. Men Gunnar menar att även andra verksamhetsområden måste utvecklas. Han vill till exempel se en kommande satsning på turismen i den mellersta och nedre delen av kommunen. – Vi måste ta tillvara de möjligheter som finns inom bland annat upplevelser, jakt och fiske. Även den planerade omlastningscentralen i Storuman blir ett viktigt steg i byggandet av infrastrukturen. Intresset från Norge har ökat genom byggandet av Umskarstunneln. – Sverige och Norge knyts samman med omlastningscentralen som blir ett nav inom transportnärningen. Finns det något som du skulle vilja lägga mer energi och krut på? – Näringslivet ligger mig varmt om hjärtat. Jag vill ägna mycket mer tid åt det än jag har möjlighet idag, avslutar Gunnar.

Bengt Göran Burman (v) - Jag är oerhört optimistisk vad gäller u tvecklingen här uppe i Tärnaby och Hemavan. Ja, Bengt Göran pratar mycket om den positiva andan och den optimism som finns i den övre delen just nu. Han menar att den startade exploateringen av mark har bidragit till att hela området har fått en rejäl knuff framåt. Det byggs som aldrig förr och nya exploatörer vill vara med och utveckla området. – Näverskogen AB är den senaste i raden som exploaterar i området. – Tärnafjällens Exploatering AB startade byggboomen i Hemavan och det har gett ringar på vattnet, säger Bengt Göran och fortsätter berätta att inte bara är byggandet i området som går framåt. Som exempel nämner han att när Margareta Sund avslutade sin affärsverksamhet i Tärnaby var många oroliga för att lokalen skulle stå tom under lång tid – men inte då. Ganska snart fylldes lokalerna igen av en ny verksamhet. Denna gång av Hans Bromé och hans butik Fjällsport. – Det var invigning för ett tag sedan och det ser väldigt bra ut i den nya butiken, säger Bengt Göran.

Men om det nu går så bra för den övre delen, kan det väl knappast finnas något mer att utveckla, eller? – Jodå, upplevelseturismen måste utvecklas. Här kan man säkert knyta i hop hela kommunen som ett attraktivt område. Det finns idag en stor potential i det affärsområdet, då det gäller just upplevelser och året-runt-verksamhet. Andr e a s J o h a n s s o n

Andreas Johansson

Ljus i mörkret? Vi frågar Mikael Fredriksson på Storumans Flygplats om han ser något positivt i framtiden trots att det finns ett hot mot Storumans Flygplats i och med Rikstrafikens beslut om att undanta Storuman när det gäller att upphandla trafik. – Javisst, chartertafiken ökar, under hela högsäsongen, vecka 8-15 tar vi ner 162sätesmaskiner, torsdag och söndag där resenärerna ska vidare till alla dalgångarna från Ammarnäs till Borgafjäll, säger Mikael. – Sedan har vi tunga förfrågningar om fraktflyg, lax till Asien och då är det inga små volymer man pratar om. En förfrågan är på 100 ton i veckan. Dessutom finns det planer på charterflyg från Asien. Går allt i lås kommer det första planet julen 2008.

SIDAN 10 • NR 1 • POSITIVET • 2007

Vad tycker du det behövs för att den positiva trenden i Storumans kommun inte ska stanna av? – Jag pratar förstås i egen sak. Men grunden för all utveckling och etableringar är en bra infrastruktur. Hur ser kommunikationerna ut hos er? Det är ofta den första frågan som ställs.

R oland N ilsson


Ett Övriga parpartier frågor till några politiker

1 Vad kan ni som politiker göra för att understödja den utveckling som finns i kommunen? 2 Om du fick välja ett verksamhetsområde som du verkligen ville satsa krut på, vad skulle det vara? Patrik Persson, Centerpartiet 1

- Vi måste jobba mer med de mindre företagen genom att skapa möjligheter för dessa att växa och bli större. De mindre företagen ute i byarna måste ges tid och möjlighet att utvecklas. Här kan vi kanske hjälpa till med utvecklingsfrågor.

2

- Mer möjligheter till högre utbildning inom kommunen. Vi vill att gymnasiet ska fortsätta utvecklas, och jag tror mycket på Luspengymnasiets olika profiler.

Roland Gustavsson, Kristdemokraterna 1

- Det är viktigt att få igång en bättre dialog med näringslivet och ett närmare samarbete. Både politiker och tjänstemän måste vara delaktiga i den processen.

2

- Utveckla näringslivet i inlandet så vi inte bara blir en råvaruleverantör. Vi måste få fler kvalificerade arbeten till inlandet. Vi ska inte ligga längst ner på näringsskalan, utan vi måste vara i topp när det gäller att utveckla produkter och tjänster.

Snabba frågor Vad krävs för att den positiva trend och den goda utveckling vi haft i hela kommunen de senaste åren ska hålla i sig? Nils-Gunnar From / VD Storuman Energi AB Utveckling måste vi skapa själva. Ingen annan kommer att ta ansvar för det. Därför behöver vi jobba på dialogen mellan kommunen och medborgarna. Alla måste hjälpa till och dra åt samma håll, för att ta vara på de positiva krafter som finns just nu. Carpe diem (fånga dagen).

Robert Salomonsson / Dualis Det är viktigt att företagen och kommunen har långsiktiga och gemensamma mål när det gäller utveckling. Som jag ser det behöver vi ett fungerande forum för ett sådant målarbete. Det är viktigt nu i medvind och absolut nödvändigt när det blåser motvind.

HP Carlsson / Tärnaby Fjällhotell Det har hänt jättemycket bra saker inom näringslivet de senaste fyra åren. Både här uppe och i nedre djelen av kommunen. Stöttningen från kommunen har varit bra. – Men det finns en sak som jag tycker är eftersatt. Informationsarbetet. Vi behöver en strategi för att synas i media och i debatten på ett positivt sätt. Under de sex år som vi bott här har vi inte fått någon riktad information från kommunen. Vare sig när vi flyttade in eller senare. Jobb har vi, nu behöver vi folk. Information och service till de som vill flytta hit eller besöka oss är helt avgörande. Här kommer naturligtvis min käpphäst turistbyråerna också in. – Skriv att de ska kontraktera eller anställa en duktig informatör...

Eva Banstorp / Hyrmaskiner i Storuman

Per-Erik Sahlman, Folkpartiet 1

- Vi ska jobba vidare med våra kontakter både lokalt, regional och nationellt. Vi måste skapa en dialog mellan näringslivet och kommunen för att ta reda på de behov som finns inom näringslivet och hur vi kan vara till hjälp. 2

- Vi måste få igång ännu fler tillverkande industrier. Det är redan nu väldigt bra, men jag tror att det kan bli ännu bättre och ännu fler.

Gunilla Lundgren Socialdemokraterna 1

- Infrastrukten måste satsas vidare på, både flyg, tåg, lokaler och andra resurser. Industrihuset är ett strålande exempel på hur vi kan hjälpa till. Dialogen mellan näringslivet och politiker måste stärkas och bli bättre. 2

- Affärslivet i Storuman är en viktig sak att satsa på. Vi måste alla hjälpas åt att nyttja de servicemöjligheterna. Det är oerhört betydelsefullt att vi har en bra servicenäring i kommunen.

Vallnäs Grill och Frasses Kamel Moussouni driver två företag i Storuman tillsammans med sin fru Lisa, Frasses och Vallnäs Grill. Kamel Moussouni berättar att han tidigare arbetade som kock på en restaurang i Umeå i ca åtta år. Hans fru Lisa jobbade med TV. Under 2003 träffade Kamel den dåvarande ägaren av Frasses för att prata om ett eventuellt övertagande. Sedan bar det iväg till Storuman för att ta över företaget. Kamel fick hjälp av sin bror vid starten. I år köpte de gamla "Röbrokiosken", gjorde en omfattande renovering och startade Vallnäs Grill. De har sammanlagt sex anställda i de båda företagen. Två av dem är utbildade kockar. Restaurangerna har gått bra hittills, bäst under turistsäsongerna, både vinter och sommar. Kamel berättar att han trivs mycket bra med det han gör. Frasses är ett etablerat företag och framtiden känns trygg. Vallnäs Grill är en ny och spännande utmaning dock resultatet får utvärderas senare. – Det är tufft att driva två företag men väl värt ett försök, avslutar Kamel!

– I den bransch som jag har mest kontakt med, byggbranschen upplever jag att det finns ont om yrkesfolk. Så jag tror kunnigt folk är det vi behöver, i alla branscher.

POSITIVET • NR 1 • 2007 • SIDAN 11


Råsunda – fem år senare För fem år sedan skrev vi i Positivet om företaget Råsunda Mekaniska. Då stack Ove Abrahamsson ut hakan och lovade en fördubbling av verksamheten inom fem år. Så vi gjorde ett besök på Råsunda Mekaniska för att stämma av det löfte som gavs. Och visst går det bra för Råsunda Mekaniska. Under åren som gått sedan reportaget 2002 har de bytt lokaler, anställt fler personer och köpt nyare maskiner. Flytten i sig var något av ett världsrekord. På mindre än 48 timmar flyttades hela verksamheten till de nya lokalerna. De nya lokalerna var större och är det något som Ove Abrahamsson, vd på Råsunda Mekaniska, inte gillar är det just tomrum. – Vi måste ligga i framkant när det gäller vår maskinpark. Kommer det en ny maskin på marknaden ska vi ha den i våra lokaler. Det senaste tillskottet i maskinparken är en svarv som Ove jämför med bilsportens Formel 1. – Det här är den senaste tekniken som kommit. Maskinen är ruskigt snabb och stabil. Den blir ett mycket bra tillskott till vår verksamhet. Men hur har det gått med det utlovade löftet från 2002 om fördubbling av verksamheten? - Jodå, det har gått bra. År 2002 omsatte vi omkring 11 miljoner kronor och hade 11 anställda. I dag omsätter vi 25 miljoner och har 17 personer anställda på heltid. Så på det hela taget tror jag att vi mer än fördubblat verksamheten, svarar Ove. Vad är det då som gjort denna strålande utveckling möjlig? – Ända sedan jag tog över verksamheten så har jag haft en klar och tydlig utvecklingslinje. Min idé var att uppgradera den gamla maskinparken vi hade då, säger Ove och berättar vidare om hur tekniken inom branschen har accelererat de senaste åren. – Redan 2004 försvann den sista gamla maskinen. Nu är det bara nya maskiner i lokalerna. Ove poängterar också att en av de största anledningarna till framgångarna är de duktiga medarbetarna och att alla jobbar mot samma mål.

Från och med 2006 så är verksamheten mer eller mindre självgående. Skiften fungerar väldigt bra och maskinparken är i topptrim. Men som Ove tidigare sagt så är en av drivkrafterna att hela tiden ligga i framkant.

2003 fick Råsunda Mekaniska skriva kontrakt med Nord Hydraulik i Kramfors. De står för 25 procent av Råsunda Mekaniskas omsättning. Ove tror att det är viktigt med en eller flera stora kunder, men poängterar samtidigt att det kan vara en fara. - Om en kund blir allt för stor och blir för dominerande kan företaget bli skört men för oss är balansen mellan stora om små kunder bra, säger Ove. Omsättningen för företaget har alltså mer än fördubblats sen senaste åren, och Ove sticker inte under stolen att de tjänar mycket pengar på sin verksamhet. – Det mesta av pengarna som vi tjänar återinvesterar vi i nya maskiner och ny teknik. Det är en förutsättning för att vi ska fortsätta utvecklas och tjäna mer pengar. Att det råder högkonjunktur både i Storuman och resten av landet är det ingen tvekan om. Mer och mer jobb strömmar in till Råsunda Mekaniska, även om nästan alla uppdrag kommer från kunder utanför kommunens gränser. – Då våra kunder befinner sig i andra regioner så är vi inte lika känsliga för det rådande läget i Storuman, men helt klart ser vi att det är goda tider nu i kommunen, säger Ove. Han berättar att flera av hans anställda har under den senaste tiden köpt hus och bildat familj. Han tror att en del av det beror på det rådande läget i Storuman, men också på att de anställda känner sig trygga på Råsunda Mekaniska. Men nu till en helt annan sak. Björn Ferry skriver lite nu och då på sin hemsida att han besöker sin ”trading-mentor Ove”. Är det då dig han menar? – Jag och Björn är väldigt goda kompisar. Jag har försökt lära honom så mycket jag kan om aktiehandel. Björn i sin tur försöker lära mig att träna.Trading mot träning så att säga. Jag kan väl säga så pass mycket att Björn numer är duktig på trading, men jag själv har en del kvar att lära vad gäller träning, berättar Ove.

Bästsäljaren på Råsunda Mekaniska –ventilkäglor. De används kort och gott i hydraulsystem för att saker och ting ska hålla tätt. t

SIDAN 12 • NR 1 • POSITIVET • 2007

– I vinter ska Björn lära mig skating. Förra året åkte min kompis Peter i från mig i skidspåret trots att jag tycker mig vara bättre tränad än han. Men i år ska han få se ryggen på mig när jag travar förbi i bästa Björnstil, säger Ove. Och som avslutning på intervjun måste den oundvikliga frågan ställas. Kan du lova en fördubbling av verksamheten inom ytterligare 5 år? – Nja... Eller nästan. Inom 5 år tror jag att vi har ökat med 75 procent. Det kanske kommer att krävas att vi bygger ut lite, men jag tror inte att de är omöjligt, avslutar Ove. Vi får helt enkelt återkomma om ytterligare fem år och se om Ove lyckats med sina planer. På något konstigt sätt tror jag att han lyckas. Andr e a s J o h a n s s o n

Om.. Råsunda Mekaniska Verkstad AB Adress: Blåvägen 209, 923 31 Storuman Telefon: 0951-101 80, Fax 0951-108 53 E-post: info@rasundamek.se www.rasundamek.se Skidskytten Björn Ferry hjälper Ove Abrahamsson med träning. Ove hjälper Björn med”trading”. t


Fötter och Frissa

Slussfors Boa

Lena Norlin och Anna Holmberg har en gedigen arbetslivserfarenhet men också drömmar och visioner som nu gjort att de tagit steget och startat eget!

Att ta över affären i Slussfors borde vara en tuff uppgift, men inte om man är ung, modig och driftig.

– Vissa människor bara funkar det med och så var det med oss! Redan från första stund har vi pratat om att göra något tillsammans, säger Anna. När Anna utbildade sig till Medicinsk Fotvårdsterapeut gick hon samtidigt Startaeget-kursen. Under tiden peppade hon också Lena att våga starta eget igen. Lena är frisör sedan tidigare och drev ”På Håret” i början av 90-talet. Alldeles för många bollar i luften gjorde att hon valde bort företaget för det ”säkra” jobbet på Folktandvården. – Efter 30 år tror man att man är trygg - men inte då! Jag blev uppsagd och hade inte en tanke på att våga starta eget igen om det inte vore för Anna, berättar Lena. Anna hittade lokaler på baksidan av Yngvessons maskin och i mitten av april 2007 startade hon Din Fot. I augusti tog Lena steget och startade På Håret. – Bokföringen är en utmaning, men samtidigt är det något man vill ha koll på. Det är ju ändå här som man ser vad som händer i företaget, säger Anna. Som besökare och kund lägger man snabbt märke till den lättsamma och glada stämningen som finns. Här är det nära till skratt samtidigt som man blir väl omhändertagen - från topp till tå. Ann a Edv all

Jessica Bergfors tog över butiken våren 2006. Hon räknade snabbt ut att Slussfors med omnejd borde ha tillräckligt med boenden för att skapa möjligheter för affären. Sedan dess har hon målat om, flyttat hyllor, köpt nya kylar, byggt ny kundtoalett samt luft- och vattenskåp, renoverat bron och fikarummet.

– Huset är byggt -74, så det finns massor att göra, berättar Jessica. Det behöver inte alltid kosta pengar, ofta behöver man bara lägga ner tid. Jessica har också ändrat öppettiderna för att anpassa sig till kundernas behov.

– Vi har öppet längre på vardagarna så att de som jobbar i Storuman ska kunna handla här. Att ha öppet söndagar är också en satsing som varit lyckad. För att klara av dessa öppettider har jag en heltidsanställd - min mamma. – Jag försöker ordna det mesta för mina kunder för ställer de upp för mig, så ställer jag upp för dom! Slussfors Boa har utkörning till byarna Ankarsund, Akkan, Gardsjönäs och Perstorp. Affären ändrar också öppettiderna under sommar-, påsk- och jaktsäsong.

– Från i år säljer vi jaktkort åt länsstyrelsen. Vi får lite avance på den försäljningen men det mest positiva är merförsäljningen; det åker gärna med en korv också när kunderna väl har kommit in i affären, säger Jessica. A nn a Edv all

Jessica Bergfors håller upp Slussfors Boa´s alldeles egna kundkort.

Nio anställningar på fem år

Peder Wiklund startade företaget Plåt & Byggspecialisten under 2002. Till en början var han ensam men ganska snart anställdes de första medarbetarna. – Utför man bra jobb så sprider det sig snabbt, säger Peder. Som 19-åring staratde han sitt första företag och sedan dess har han varit egenföretagare. Peder Wiklund visste redan tidigt i livet att jobbet som egenföretagare var det som passade honom bäst. 2002 bildades Plåt & Byggspecialisten AB. Under hela det första året jobbade Peder ensam i firman, men redan det följande året anställdes den förste medarbetaren. Och sedan dess har det bara fortsatt. Fram till idag har firman anställt hela nio personer.

– Mycket beror på att jag hyr ut personal till olika företag. Vi har haft arbetare i bland annat Umeå, Piteå, Arjeplog och Hemavan, säger Peder och berättar vidare hur viktigt han tycker det är att inte ta för stora steg famåt. – Just nu hyr jag ut personal till bland andra Bravida, Indumont och PEAB. Vi har en hel del att göra på BioStor-anläggningen, berättar Peder. – Sen har vi också vår verksamhet här på firman. Traditionellt plåtslageriarbete är det ganska mycket med just nu. En sak som Peder berättar om är hur viktigt han tycker det är att arbeta upp kapital för att sedan kunna investera i verksamheten. – Allt du ser inne i verkstaden är betalt av egna medel. Inga banklån på detta, säger han och visar míg en av plåtpressarna. Ni har växt fantastiskt de senaste fem åren, hur är det möjligt? Har du några tips till andra som du kan dela med dig av? – Bra kontaktnät är A och O. Det är viktigt att underhålla sina kontakter och samtidigt vara framåt och skaffa nya. Ett exempel är att redan ett år innan gruvbryningen skulle starta i Blaiken var jag i kontakt med den dåvarande Peder Wiklund och Jörgen Håkansson tittar på en ritning. Snart bockas plåten till skorstenen.

ledningen och presenterade vårt företag. När väl byggstarten kom så fanns vi med i rullorna. Och jobb det fick vi! Peder berättar att en av de mer akuta sakerna just nu är att de håller på att växa ur lokalerna. – Det här är nog inget unikt för oss. Jag tror att fler företag kan vara i behov av större lokaler. Just nu är det väldigt uppåt i Storuman, men hur tror du att det ser ut om 10 år i kommunen? – Om kommunen vågar fortsätta satsa på att skapa förutsättningar för människor och företag att etablera sig här så kommer kommunen att blomstra, avslutar Peder. A ndre a s J o h a n s s o n

Om Plåt & Byggspecialisten AB Bildades 2002 och omsätter 8,6 miljoner kronor. Företaget har 9 anställda.

POSITIVET • NR 1 • 2007 • SIDAN 13


Salong Klipp till

Screen & Brodyr

Hemvändaren Carina Stefansson gjorde verklighet av en länge närd dröm. Efter att ha flyttat tillbaka till sin barndoms Tärnaby sadlade hon om och öppnade egen frisersalong. Det var när innehavaren av den ena av Tärnabys två frisersalonger flyttade, som möjligheten öppnades. Carina som då hade kortare deltidsanställningar som tandhygienist längtade efter ett jobb med varaktighet. Hon klippte till och skrev kontrakt på salongen, men började med att skaffa sig den frisörutbildning hon länge tänkt sig. – Jag var färdigutbildad en fredag i vintras, berättar Carina, så slog jag upp dörrarna till salongen redan på måndagsmorgonen därpå. Hennes frisersalong heter Salong Klipp till i Tärnaby och ligger centralt i gamla Sunds-huset på torget.

Här är ett företag som gör skäl för sitt namn. Screen & Brodyr i Stensele gör verkligen precis just det - på allt!

Valet att bli frisör var inte svårt för Carina. Hon älskar att jobba med händerna och tycker dessutom att det är kul att vara säljare. – När jag var tandhygienist sålde jag tandborstar, mjuk eller hård. Nu säljer jag hårschampo för bästa vård, konstaterar hon. Att Carina har försäljartakter i sig märks även på att hon säljer små keramikfigurer att hänga på väggen. Fler idéer verkar dessutom finnas på lager. – Jag har också gått en öronhåltagningskurs, berättar Carina. Så nu kan hon göra små hål att hänga örhängena i som hon också säljer.

Tryck och brodyr på kläder, kepsar, isskrapor eller precis på vad som helst är Niklas Gustafssons specialité. Han har nu arbetat i firman ett antal år och mycket har hänt. Här har investerats och byggts om. I våras investerades det i en färgskrivare - men inte vilken skrivare som helst. Den är liten och smidig och klarar avancerade foton och toningar. Schabloner, färgkladd och städning är också ett minne blott eftersom den skriver direkt på materialet, som kan vara allt från tröjor till isskrapor. Brodyrmaskinen är nästa nyinvestering med funktioner som 3D, där man kan se och känna motivet!

Hur ser framtidsplanerna ut? – En vägg ska öppnas upp för att kunna ta emot mer kunder här i lokalerna. Jag vill att fler kunder ska kunna komma hit och prova kläder och se allt annat som vi säljer. Hemsidan bör också förbättras eftersom den ger merförsäljning mot kunder på andra orter. – Det har också blivit mer arbete med skyltar, bildekorer och dekaler. Här samarbetar jag med andra företag, till exempel Storumans Tryckeri, som printar det jag sedan skär.

Carina har gått starta-egetkursen hos ALMI, med handledaren Runar Frohm som mentor. – Det är så finurligt att välja frisörbranschen, sade Runar, för även om det blir lågkonjunktur så växer ju folks hår.

Text & bild: Jörgen Dan Isacsson/L appland R esurs

"Herrgården" i Hemavan Apropå byggboom i Hemavan och den väntade besöksökningen så behövs även serviceutbudet byggas ut. Nyligen uppförda ”Herrgården” är ett av exemplen på att så sker. Herrgår´n mitt i byn var arbetsnamnet en period under uppbyggnaden. Men nu används helt sonika de olika företagens namn. Huvudbyggnaden inrymmer restaurang Nannas kök som drivs av Mårten Tengblad, tillsammans med hustrun Sofia som är dotter i Berglundssläkten. Namnet Berglund borgar för en lång och gedigen handlartradition, och det är Sofias farmor som restaurangen är uppkallad efter.

Manlig krögare bland kvinnlig energi – Vi beslöt i vår nya affärssatsning att ta fokus på kvinnorna i familjen, berättar Sofia. Annars är det ju mest gubbarna som fått synas. Beslutet växte fram efter att ha tittat i gamla

tidningsurklipp där det endast var manliga affärsmän som omnämndes. Deras fruar fick inte ens vara med på bild trots att även de så klart fyllde en stor funktion i verksamheten. Nannas kök är restaurang, café och pizzeria. Krögaren Mårten Tengblad berättar att de nu har plats för 72 gäster. – Vi eftersträvar att servera god enkel mat i en lättsam miljö. Ett gemytligt ställe med trevlig atmosfär helt enkelt, säger Mårten.

Fingerfärdiga Sofia I köksregionerna av Nannas kök står Sofia kladdig om fingrarna. Hon jobbar på att få ihop en trilskande

dammsugare, alltså inte städredskapet utan bakverket. Mazarinerna är redan klara. – Restaurangens a´ la carte-meny varierar vi emellanåt, passar hon på att berätta, som ett led i att ständigt förnya oss. De egentillverkade biskvierna står sedan på tur att ta form. – Chokladbiskvierna är verkligen ”super nice”, avslutar Sofia med uppriktig längtan i rösten.

Sten Sax Påse I flygelbyggnaderna (som kallas Hildur och Lilly efter Nannas systrar) inryms tre företagare. Sållans Hälsokost och butiken Solrosen som bägge varit med sedan premiären i våras, samt det senaste tillskottet Fixa Hårstudio som drivs av Lena Theander. Lena som nyligen avslutat frisörstudierna har just klippt salongens allra första kund när Positivet får en pratstund med henne. – Bokningsläget ser väldigt bra ut inledningsvis, säger Lena, och jag kommer även att ta emot drop in-kunder i mån av tid. Hårstudions närmaste granne är Sållans Hälsokost som drivs av Solbritt Burman Nilsson. Hon är farmaceut som sadlat om från apotekssortiment till naturmedicin. – Naturmedicin ligger helt rätt i tiden, säger Solbritt. Många vill ha biverkningsfri naturmedicin hellre än traditionella läkemedel. Hos Sållans hälsokost finns allt för hud- och hårvård, och man kan även få en ansiktsbehandling. Aromterapi är en annan genre. Doftande aromastenar med eteriska oljor finns i sortimentet. Man väljer mellan avslappnande, harmoniserande eller uppfriskande beroende på önskad sinnesstämning. – Egen tillverkning av vetekuddar har jag också, säger Solbritt, och efter nyår erbjuder jag yoga.

SIDAN 14 • NR 1 • POSITIVET • 2007


Hemavan Tärnaby Airport förlänger banan Utökade säkerhetszoner och förlängning av både inflygningsljuslinje och bana är nästa drag för Hemavan Tärnaby Airport. Detta förbättrar väsentligt möjligheterna för större plan och direktcharter från utlandet. Hemavan Tärnaby Airport har sedan länge planerat för en längre inflygningsljuslinje som ett led i att utöka säkerheten. Strandbrinken har genom åren sakta ”ätits upp” av Umeälvens strömmande vatten, vilket också måste åtgärdas. De drabbade strandpartierna restaureras och förstärks mot fortsatt erosion. – I samband med detta förlänger vi banan med 120 meter, säger Tomas Åkerlund, flygplatschef. Den nya 720 meter långa linjen med inflygningsljus blir på fast mark, vilket innebär att man också anlägger en serviceväg för underhåll och eventuell räddningsaktion. – Detta är ett ganska stort projekt, säger Tomas, och det finansieras liksom tidigare med pengar som huvudsakligen kommer från andra håll än kommunen. Det blir också ett nytt toppskikt av asfalt som ökar banans hållfasthet och ger en jämnare starkare yta.

Turister kontra affärsresenärer Allt detta bidrar till att höja säkerheten och därmed ökas även möjligheterna för större flygplan. Vi talar nu om storleksordningen hundra passagerare, dubbelt så många som i dagsläget.

– Fördelarna är flera, säger Tomas. Bättre ekonomi, kortare flygtid och bättre för miljön. Med fler flygplatsstolar kan även fler biljetter reserveras för lågpriserbjudanden. – En annan faktor som påverkar oss negativt är att Rikstrafiken värderar turister annorlunda än affärsresenärer. En knepig situation, menar Tomas. Riks trafiken har nämligen u ttalat att statligt stöd till flygtrafik är främst för näringslivet – inte turismen. Men flera av ”turisterna” är ju på konferens – alltså affärsresenärer i den bemärkelsen. Dessutom utgörs fjälltrakternas näringsliv huvudsakligen av turism.

Ser man till hur påverkan kan bli på större avstånd, så är direktcharter från exempelvis Köpenhamn och London genast mer realistiskt. – Om allt går som planerat är arbetet färdigt hösten 2008, fortsätter Tomas. Så om ett år kan Hemavan Tärnaby Airport ta emot både snabbare och större jetkärror. Text & bild: Jörgen D a n I s a c s s o n / Lap p la n d R e s u r s

Rikstrafikens värderingar har betydelse för möjligheterna att få flyg mer än en tur per dag. – Drömscenariot är morgon- och kvällsturer utan mellanlandning, säger Tomas. Men för det krävs en ändrad syn från Rikstrafiken.

Ny snöskoterbro – ny luftbro? Lokalt påverkar flygplatsbygget skoterlederna, vilket innebär att det byggs en helt ny bro över Umeälven.

Black&White

Anna Barcik utgör ett internationellt inslag i Storumans näringsliv, då hon med sitt polska ursprung startat frisersalong. Anna berättar att hon genom sina tidigare semesterresor, har vänner och bekanta både i Lycksele och i Storuman. Hon har en 2-årig frisör-, make-up- och modeutbildning i Krakow bakom sig. Därefter har hon arbetat som frisör i sex år. När hon sedan flyttade till Storuman fick hon hjälp av Pia Kristiansson på Almi med att starta företaget Black&White.

Är det annorlunda att vara frisör i Sverige? – Ja, i Polen går man inte bara och klipper sig hos frisören. Där vill kunderna ha make-up och styling också, kanske bara för att vara fin just den dagen. Att gå till frisören och göra håruppsättningar är också vanligt, berättar Anna. – Sedan är trenderna annorlunda, men det håller man sig uppdaterad på genom tidningar och internet, och nu i dagarna hålls det kurs här i Storuman med frisörerna på orten.

Mårten Tengblad – manlig kraft bland kvinnlig energi på Nannas kök i Hemavan där han är krögare. På andra sidan gården huserar Anneli Joelsdotter i sin butik Solrosen. Sedan starten i våras har hon flyttat till större lokaler. Hos Solrosen finns souvenirer, hantverk, konstblommor och blomtillbehör. Saft, sylter och marmelader likaså. – Jag har också börjat med lösviktssortiment av te och kaffebönor, säger Anneli, som mal kaffet i önskad grovlek – som man får med sig i påse. Tex t o c h b ild: Jörgen Dan Isacsson/L appland R esurs

Det finns många frisörer på orten. Vad gör du för att "sticka ut"? – Jag vill att kunden ska få en avslappnad miljö med egen tid och känna att jag inte bara klipper utan även ser till att håret mår bra!

A nn a Edv all

➤ Anna Barcik klipper till Jennie Reisek, som gör en praktikperiod på Black&White

POSITIVET • NR 1 • 2007 • SIDAN 15


PORTO BETALT

B

Grattis till Årets Vildmarkskockar! Två glada amatörkockar från Umnäs har genom sin fantasi, erfarenhet och positiva inställning kammat hem titeln som Årets Vildmarkskock.

Hur fick ni veta att det fanns en tävling som denna? – Naturens Bästa är med och arrangerar och eftersom vi är med i deras nätverk, så fick vi ett utskick om att delta. Först fick vi skicka in recepten tillsammans med bilder och fyra företag valdes ut till final och bara det kändes unikt! säger Catte Anderback. juryn´s motivering;

Vinnande Meny

”Vi anser att Silent Way är en interHur gick tävlingen till? – Vi fick laga lunch till fyra hungriga nationell spjutspetsprodukt, som har ett vandrare, samt en trerätters middag för naturligt och proffsigt framförande av en sex personer, som ska kunna avnjutas i högklassig och äkta måltidsupplevelse.” vildmarken. Maten ska vara näringsriktig, tillagas över öppen eld och gjord på råvaror ur naturens skafferi. Dessutom skulle det vara en berättelse Efterätt: Söta älgtuttar från Umnäs runt måltidsupplevelsen. Kan man köpa maten hos er i Umnäs? – Fram till nu har vi serverat maten till våra gäster som åker hundspann. Men självklart har vi funderat kring att öppna en tältkåta och servera mat där. Men vi får se hur det blir. Än är inget bestämt. Förutom äran att bli Årets Vildmarkskock får finalisterna dela på ett utbildningsstipendium på 20 000 kronor från Sveaskog AB och möjligheten att vara med i några matlagningsreportage i tidningen Allt om Flugfiske.

Lunchen: Renlig & mustig Di nke

l Middagen: Cattes fräscha Rödin gsoppa Djupa skogar & Ka lfjäll Söta älgtuttar från Um näs

Botten: Nästan 3 dl havregryn, 1,5 dl vetemjöl, 3-4 msk socker, 200 g smör, 6 dl Hallon + ev. socker, en skvätt Konjak, ca 50g älgost (kan beställas av Catte men även köpas på Älgens Hus i Bjurholm). Mät upp havregrynet och mjölet i en skål. Lägg i fettet, som kan vara lite mjukt. Finfördela sedan det i mjölblandningen med en gaffel, till en grynig massa. Tillsätt en skvätt vatten så håller degen ihop bättre. Baka ut degen till 6 st runda kakor. Steks i stekpannan på båda sidor tills som har fått en gyllenbrum färg och är lite knapriga i kanterna. Om de vill gå sönder litegrann så gör det ingenting. Flambera bären med en skvätt konjak i en panna. Om ni använder frysta bär – låt rinna av innan ni lägger de i pannan. Fördela bären på kakorna och lägg på en bit älgost. Toppa med ett vackert hallon.

Grattis till Årets Gasellföretag! Under de senaste tre åren har företaget KJIN Schakt AB´s omsättning vuxit 749 procent och i år har företagets ägare, Ivan Nygren, tagit emot en utmärkelse för ”Årets snabbväxande Gasellföretag” av tidningen Dagens Industri.

För att bli ett så kallat Gasellföretag ska företaget ska ha en omsättning på minst tio miljoner kronor och ha minst tio anställda. Dessutom ska företaget ha fördubblat sin omsättning under de senaste tre åren och även ha vuxit organiskt, inte genom uppköp eller sammanslagningar. KJIN Schakt AB uppfyller dessa kriterier utan problem!

Verksamhet KJIN Schakt är ett entreprenadmaskinföretag som på senare tid inriktat sig allt mer mot den expanderande gruvnäringen i inlandet. Företagets huvudsakliga uppdrag återfinner vi därför i Pauträsk och i Blaiken. I Svartliden har KJIN Schakt hela ansvaret för brytningen och transporten av guldmalm ända fram till anrikningsverket. Ivan Nygren som redan i tonåren tog över sin fars väghyvel har drivit företaget under hela sitt yrkesverksamma liv. På senare tid har Stefan Tuoma kommit in som delägare. Företaget har expanderat i snabb takt parallellt med gruvnäringens utbyggnad. Ivans fru Birgitta ansvarar inte bara för administrationen i företaget utan arbetar även ute i fält.

År 2005 fick även Storuman Energi AB utmärkelsen som Årets Gasellföretag. De hade då en omsättningsökning på 858 procent under fyra år. I Positivet nr 2, 2005 uppmärksammades detta.

Birgitta laddar om

POSITIVET ges ut av Storumans Utveckling AB • Ansvarig utgivare, Maud Lidgren • Produktion, Linjalen Tre.Noll • Tryck, Storumans Tryckeri AB • Nr 1 2007, 4500 ex • Arkivbilder från Bildarkivet 65°N i Storuman • Omslagsbild: Fotomontage av helikopter; Jörgen Dan Isacsson och flygbild över Hemavan, foto: Bengt-Håkan Viklund

SVERIGE


Positivet 2007