Modets pris by Per Karlsson Linderum

Modets Pris Klädernas samhälle & Samhällets kläder

Följ med på ungdomarnas identitetsjakt!

Träffa second hand gurun!

Kläder är politik Nr 3 2015 P ris 45kr

Det här är vi; redaktionen

läder berättar historier. Kläder berättar vem du är, vad du tycker, var du lever. Kläder berättar om historien, kläder visar på samhällets ekonomiska situation. Kläder kan vara ett sätt att nå sin religion, att finna samhörighet. Kläder kan vara funktion. Kläder kan vara en hobby. Kläder är idag för vissa en livsstil. Det är något alla har, och väljer du att inte ha det-då tar du också ställning. Kläder kan vara gjorda för dig. Kläder är en omtalad industri. Kläder kan vara en symbol för kapitalismens dekadens, men också för arbetarrörelsen. Kläder kan vara kontroversiellt, kläder vara inneslutande, kläder kan vara separerande. Kläder ger det första intrycket. Du påverkar och påverkas genom hur du och andra klär er. Kläder är mer än tygbitarna du har på dig. Kläder är politik. Kläder är en symbol för vårt liv.Mode är normen bland klädsel, vad som inom kläder anses vara normalt och modernt och rätt i tiden. Modet är i ständig förändring, och behöver inte handla om att just ha det senaste av allt eller att vara en fashionista. Utan det kan helt enkelt handla om vad som är socialt accepterat att ha på sig, vi kommer att skriva om tidstypiska trender och vad som händer

om man bryter dem. Vad som händer om man har på sig kläder som inte är gjorda för en själv. Vi kommer skriva om modets förändringar, om varför modet förändrats och hur det förändrats. Kläder är ett statement. Med kläder visar du vem du är och vad du tycker. Vad du vill att din identitet ska utstråla. Vårt magasin kommer handla om den kultur som finns kring kläder och mode, vi vill väcka nya tankar, ställa frågor och upplysa om viktiga hållpunkter i modets historia. Som gör det lättare att första modets framtid.

Denna månad gäst as vi av den frilans ande skribenten, tillika vildmarksen tusiasten Per Karls son Linderum som skriver ett kåse r i om hetsen kring att ha rätt kläder i värmestugan. S.#

Från vänster: Hanna Kjelll-boss på plats. Alexandra Åhl-högt ärad praktikant. Joel Lindstrand Widström-sloganmaskin Längst fram: Linnéa Johansson- frilansande boss

Politik&Ekonomi Klädernas politiker En resa i mode Mode till vilket pris; Klär jag mig som jag röstar eller röstar jag som jag klär mig? Gästkrönikör Per; Mode i vildmarken Överkonsumtion;vart är vi påväg egentligen? Människa&natur Många butiker har fortfarande inte koll på vart de köper in sina jeans En secondhand gurus guide Människans mode Mode till vilket pris; Faitrade ett hot mot utvecklingen Kropp&hälsa Mode till vilket pris; Kläder bör inte bli osunt 1900talets kvinnor-kläder ett verktyg för att uppnå idealen Ungdomarsidentitetsjakt Skönhetsidealens hälsa

4 6 8 9 10 12 14 16 18

20 22 26 28

Nöje&kultur Modets spridning i tiden Ny teori för hur modet sprids filmbranschen och modets inflytande Mode till vilket pris; Kläder behöver inte vara politiskt korrekta?

30 32 34 36

Religion&vetenskap Hur man använder auktoritetskläder Se till människan bakom tyget Hon får bära slöjan i arbetet Mode till vilket pris; Västs misstänksamhet VS religiösa kläder

38 40 42 44

KLĂ&#x201E;DERNAS Â POLITIKER KlĂ¤r sig politiker olika beroende pĂĽ vilket parti de tillhĂśr? Finns det spelregler fĂśr vad man fĂĽr och inte fĂĽr ha pĂĽ sig i det politiska spelrummet? text LinnĂŠa Johansson

!. & " # & # )(( ! 0* & #' $"" !' (( * '0 ( # 0& " (( 0#'( & '/ !! & '#02 # $&# ' ( '/ ' " # )# & 0* & !. ' ! '$" #( ' ."" !$ # # & $ " (( ( '" & +(& $(( '/ .& * #( &( ' (( & $ !. & & ' # '( "$ ( - * '0 + "% !* ' (( #( $"" 0& '(& ( !. ( !! # # # &# #.& ( %! # & ( !! " # ( ! $# ( .& 0&' $! $ #( $"" " #' ( ' &( ( !! (( 0& ( # #$( ' &/# ($# ! ( $" (( ## # & & # $' & * # & ! .& *.! (( " # ' * & ! ( )%% !. #.& * & ' "" #(&. $"")# )!!". (& & ! * ( "$ & ( &# ' #, % &( ! & Jag har pĂĽ mig nĂĽgra kap ( + "% ! * ! ' '. & $ '/ (( 1##' "/# $' & *# !/' & )%% ( ! $# # $ & ! & & # !. ' ! $ (( $"")# )!! & " 0& " & # ! %/ # ifrĂĽn myrorna ". ( .& ( * #! ( " * #, ! & # $# '(/& !. ! ' * !! $ '/ %/% (( #$" " ! # "0& &/ !.## # '$" #/& ## '(& + 0* & #.# !.## # # .& # ! " # # )('(&/! & 0% &( ( '/ (&$& # (( ( 1##' (*/ ! # & * .!! & !. &

( 1##' "/# '$" (.# & %/ 0* & $#')"( $# $ *.! & .# / %&$ '' $# ! ( ( $ $# # & (( #(&, * (( $# * ( / (( /( & &) $ ' $# # "( ( 1##' ( # '($& * $# /!! & %/ " ## ' !. & & # ' .!* ! & &$!! ## )%% ((# # # " * ( # ( $" '( & $(,% ! & '$" 1##' $' ".## ' $& $" " ! 0% &( '( & '$" (( * !!( & !)' $ ( $ /# #&, .& ( '/ (( %$! ( &# !.& ' $! &$ # %/ * ! ( % &( '. & .& 0& 1##' ( '$" .& #$ " (( !. )%% ' ! ( " ( !! 0& '.(( & " * ($&# 0& & ' & * %/ (( " ! 0& (( ' ! ( +(& %&, ! )( 0& (( & ' $& ' ( ' %/ ! ( ( !! #/ & %$! ( & ( & #/ & ( "" & '/ $"" & ( 0&'( " ! ( &/# ! ' '(0&& !!* & $ / " & (,# / .& ) * & !! & ' $&($& (( &''$# &/# ! 0% &( ( $ ' # &/# $ & ( &# ' & #' # !( '.(( (( % '' & '$" # #$"'# ((! %$! ( &# '' (*/ ' & # '/ ! &( $" # & ' (( ! # (( ' !)# / !$ !%$! ( & -& &$ $"")# / '( ! )( $ ' 3 ( !. &# %/ #/ $# ' $# # !! & ##' ( #/ & & (! # & !! & $' & *# & ! & ! ' #$" ! 0% &( ( & * # & ! & 0& )& # ' !. ! # # ' )( # * )%%" # & '# & & */& %$! ( & (( !. ' ( '$" #' & ) (( # & % &( & !.& ' %/ (( * '( '.(( .## & ' *." & #(! # #( !. ' ! .& # % &'$#! '( ! '' & & '. & $ '/ (( #( & #/ & & (! # & .!! # !!( '(& ( !. ' ! " # # & # * & & ' ", (

â&#x20AC;?

â&#x20AC;?KlĂ¤dsel ska inte hĂ¤mma dialogenâ&#x20AC;?

Niclas i KommunfullmĂ¤ktige

# %## & ! $ # $ ) #$ ) & " $ $$ " # ! "$ !* ! $ # $ ) #$ ) ) !* ! $ " # " % +" " ) # " ! "$ " & $ #$) " $ # " $$ # " ! $ " $ +" " $ " " " " ! "$ " $( " $$ +" $ * #$+"" * & ) # " )" & " " " % ) # " )" $" $# $ $ $ " -. ) - & " ) & ' ! & # # " $ " &) #$ "! "$ #$ " )" , & # " ")$$ & %$ #) " # "$#)$$ " #$ $" " $ " " & "$ & $ ! $ " . " # * )" * "# # * % $ $( " $$ " )" $$ )" # $ " -&%' $- +" % # " ! $ )" $ # & $ $$ +"#+ +& " ! # " ) %!! # +" $$ %!! & " $ " !* & " " % !* & ! $ # " # "# #* "% " $( $$ $ * $ " $ !*

#* " " $$ %#$ % & & #* &) " $$ ) %!! ' ! & # +" $$ % % ) $ +$ #$ +" # % )" # " # "$ /% $ # " " ) %#$ & #) " # " $) " $ !* %" )" # " $$ # % "* # & " !" ! "$ ) $$ )" ! "# *# $ " $ $ $ "# ( $ '$ " $ $ " +" )" $ $%" $ $$ $(! & !* $ " $ " " * # !* $ $ )" ! * )" $ # $ # "$ # ) " * )" $ !* $ " $ # *$ " ! $ " )" % & ) # " #* )& #* !* $ %!! " $ # ! $ " +"#+ " ) #* $$ )" &) $ & " " " % #* "$ *$ " )" % %#$ $$ " !* * " ! "* (" " " * # &# %$ " #

Maria i sina vardagsklĂ¤der

Niclas i sina vardagsklĂ¤der

foto 5

En resa rad men har det alltid varit sĂĽ? Har mode alltid varit nĂĽgot fĂśr alla eller bara fĂśr vissa? skriven av Joel Lindstrand WidstrĂśm.

Modet har lĂ¤nge varit beroende av folkets personliga ekonomi. FĂśrr i tiden innan slutet pĂĽ 1700-talet var klĂ¤der som fĂśljde de senaste trĂ¤nderna ifrĂĽn europas mode centrum Paris en lyx vara och nĂĽgot som de vanliga medborgarna i europas lĂ¤nder inte hade rĂĽd med och kunde bara drĂśmma om att fĂĽ bĂ¤ra. DĂĽ var mode bara fĂśr de som hade en stor plĂĽnbok. Men det fanns ocksĂĽ trender bland de vanliga mĂ¤niskorna som ville som bodde pĂĽ de stora godsen men eftersom det var sĂĽ dyrt att fĂĽ sina klĂ¤der sydda sĂĽ fĂśrsĂśkte man sĂĽ gott man kunde med den kunskap och material man hade. PĂĽ den hĂ¤r tiden var det inte tal om att man som svensk medel klass ens i nĂ¤rheten kunde mĂ¤ta sig med de rika adelsmĂ¤nnen i just klĂ¤der. Innan 1700-talet var modet strikt och man skulle gĂ¤rna kunna ĂĽka ner till till och med tog med sig hem sin egen sĂśmmerska och lĂ¤t sy nya klĂ¤nningar som man tyckte var av hĂśgsta mode ifrĂĽn Paris. Men under den senare tiden av 1700-talet i bĂśrjan av 1800 sĂĽ kom klĂ¤dernas starka status symbol att fĂśrsvagas.

FĂśr nĂ¤r den industriella revolutionen med dessa maskiner som kunde tillverka klĂ¤der mycket snabbare Ă¤n man tidigare kunde sĂĽ att Ă¤ven de mĂ¤niskor som inte hade extremt mycket pengar hade rĂĽd att kĂśpa klĂ¤der som var av bĂ¤ttre kvallite, sĂĽ minskade skilnaden hur mĂ¤niskor sĂĽg ut. Nu nĂ¤r man gĂĽr pĂĽ gatorna Ă¤r det svĂĽrare att se skilnad pĂĽ hur mycket pengar den personen Ă¤r god fĂśr. Men givetvis fanns det fortfarande en skillnad med den minskade vĂ¤ldigt drastiskt. Man brĂśt ocksĂĽ upp mĂĽnga regler som man tidigare hade som att det var mycket dyra tullar och vissa stater hade till och med minimerat sinna importer fĂśr man hade en helt annan syn pĂĽ handel som man ansĂĽg byggde pĂĽ att kĂśpa billigt och sĂ¤lja dyrt och dĂĽ mĂĽste en vinnare. Men denna idĂŠ fĂśrsvan sugsessivt nĂ¤r de olika staterna i eurpoa bĂśrjade att kolinalisera afrika och andra delar av vĂ¤rlden. DĂĽ insĂĽg man att man kanske kan vara en

i Mode Franska revolutionen 1789-1799 Industriella revolutionen bĂśrjade pĂĽ slutet av 1700 i Storbritanien. vinnare pĂĽ bĂĽda sidor av en handels deal man kan se till sĂĽ att bĂĽda vinner. Detta var fĂśr att man insĂĽg att alla lĂ¤nder i hela

olika resureser som man behĂśver fĂśr att tillexempel kunna bedriva en klĂ¤dindustri i detta land sĂĽ dĂĽ sĂĽg man till att byte eller kĂśpa de varor man behĂśvde fĂśr att driva de olika fabrikerna i sitt land samtidigt som man sĂĽlde de olika resurser som ett annat land behĂśvde pĂĽ sĂĽ sett andra varorna i det svenska och europe

sklinad som fanns kvar efter den industriella revolutionen men det man kan sĂ¤ga Ă¤r att det fortfarande fanns olika designer som hade dyrare klĂ¤der Ă¤n andra och det fanns fortfarande en sklinad som sitter i Ă¤n idag men skilnaden Ă¤r ju inte sĂĽ tydlig som den var pĂĽ 1700talet dĂĽ det bara var rika som kunde ha klĂ¤der som inte var sydda av de sjĂ¤lva hemma.

Portogiserna bĂśrjade att kolonialisera redan 1415 dĂĽ man seglade in i den afrikanska hamn staden Ceuta och gjorde om den gamla mosken till en kristen kyrka. Men det var fĂśrst under mitten av 1800talet man pĂĽ riktigt insĂĽg vikten i att ha kolinier och dĂĽ bĂśrjade nĂ¤stan alla lĂ¤nder i europa att skicka expiditioner till afrika. LĂ¤s mera pĂĽ SO-rummet.se

Klär jag mig som jag röstar eller röstar jag som jag klär mig? Av Hanna Kjell

tt strosa runt bland valstugorna i valtid är som att vandra mellan olika klädstilar. Jag går på upptäcktsfärd i en djungel av tröjor och pins med partitryck, dessa tröjor varvas dock med andra kläder. Som endast de skulle funka som partireklam. För varje parti har sin egen stil, de må likna varandra, men alla har dem sin egen twist.

unga som glatt frågar om jag vet vad jag ska rösta på, av ”-Njae” Krönika Hanna Kjell säger jag och ler lite urskuldande. Jag promenerar förbi det näst sista partiet som inte har en egen valstuga utan som hänger kring ett litet bord. Här sprakar färgerna, rosa tröjor, varierande hårfärger i regnbågens alla kulörer och hoppfulla leenden. Jag vet vad de tänker. ”Hoppas, hoppas att vi kommer in. 4% det är möjligt, med vår ’Gud’run” i topp så kan vi klara det. De pratar med varandra och nickar åt mig. Jag traskar förbi den sista lilla röda stugan, som verkligen tagit begreppet valstuga bokstavligt och gjort sig en egen liten stuga. De andra partierna är mer experimentella med både form och färg. En röd stuga med vita knutar, det skulle kunna vara Emil i Lönnebergas lilla snickarbod. Här är det välklätt måntro, de hälsar och ler glatt. I skjorta och kavaj eller blus och håruppsättning, svårt att tänka sig att denna grupp en gång varit klädd i skinnjackor och skor med stålhätta. Jag ser en ledig bänk längst upp på torget och jag slår mig ner, jag ser över torget. Och jag ser den tydliga gränsen mellan de olika lägren. Partierna till vänster på skalan har en mer ledig klädsel, naturnära och mer fri. Inte lika proper som den högra sidan.

Jag börjar min promenad med att hälsa på några av mina vänner i det gröna partiet, Kånkenryggor, mysiga lusekoftor som doftar lite svagt av gammal tant, så där som Secondhand handlade kläder ofta doftar. De omringar mig, glada färger och lite lösa harembyxor hälsar mig glatt och vi småpratar lite tills det är dags för mig att traska vidare. En gammal vän från det andra gröna partiet med mer liberal inriktning på andra sidan gatan vinkar mig till sig. Där verkar klädkoden vara mer kluven, jag ser en blåställsoverall med praktiska stövlar till som får representera landsbygden. Gestalten hejar ”Skjortorna mot kånkenrygglatt och frågar hur jag mår, bra tackar jag. mot kånkenryggorna. gorna. Det är verkligen skill- Skjortorna Och där kommer också några mer dresDet är verkligen skillnad i klädseln och nad i klädseln och jag funde- jag funderar kring vad det beror på? Är sade individer fram och hälsar, klädda stiligt och funktionellt i skjortor, blusar och rar kring vad det beror på? det så enkelt att alla med kånkenrygga pikétröjor. Inte alls för olika sina grannar, ligger mer åt vänster medan skjortbäÄr det så enkelt att alla med rarna automatiskt är mer höger i sitt sätt det blåa stora partiet. Där matchar också skjortorna partiloggan, de verkar allra helst kånkenrygga ligger mer åt att tänka? Eller är det så att man går med klä sig i ljusblått, med välkammade frisyrer partiet först och sen låter sin klädstil vänster medan skjortbärarna iwwpräglas och med positiva leenden bjuder de mig på av den rådande normen. automatiskt är mer höger i Klär jag mig som jag röstar eller röstar godis med partiloggan på, jag tackar och går vidare. jag som jag klär mig? Skillnaden är som sitt sätt att tänka? Passerar ännu ett liberalt parti, sociallibestörst mellan de unga, det syns tydligt, ralt den här gången, också de stiligt klädda, ungdomsförbunden stämmer mer in på lite mer vardagliga, men fortfarande propra stereotyperna, även om de också är där och stiliga i blusar och skjortor. Även de ger det finns mer synliga undantag. Det vermig godis och hälsar glatt. Jag nickar tillbaka och fortsätter min kar som att klädstilen med åldern blir mer och mer monoton, promenad mot partiet med kristen bakgrund, här bjuds jag på alla övergår i någon slags proper skjort- och blusbeklädd massa varm choklad och en kram av en gammal vän. Även dessa är tillslut (såklart finns det även där undantag, Rossana Dinamarca klädda stilrent, men med något som skulle kunna liknas vid en ….) Kanske handlar det om att man med åldern anpassar sig proper helylle känsla. mer och mer efter det offentliga rummet. Jag tackar och strosar vidare mot det röda partiet. Här är de många och klädstilen varierande, jag skymtar mycket grått, men Jag börjar frysa om fingrarna och vänder min vandring bland även här lite kånkenryggor, stiliga skjortor och leenden. Här stereotyperna hemåt, åt mitt håll. Dags att börja kolla över min verkar de haft lite svårt att komma överens om klädkod, men de egen garderob inför nästa val, vilket parti ska jag matcha mina verkar lika glada för det när de livligt pratar om kommande val. skor med? Bredvid dem står deras trogna följeslagare, ett lite mer extremt parti, som verkar veta vad de vill, här skymtas Dr Martens-beklädda fötter, fler hårfärger än tidigare och en och annan t-shirt med budskap. Skinnjackor och jeansjackor klär också dessa

GĂ¤st krĂśnikĂśr Per Karlsson Linderum skirver

lla blickar i klĂ¤dshopen riktades mot lilla mig. Som en osynlig undermedveten signal sĂĽ vred alla fjĂ¤llhotellets gĂ¤ster och besĂśkare sina nackar och fĂ¤ste sin blick pĂĽ just mig. Ett omedvetet telepatiskt meddelande sĂ¤ndes genom rummet att nĂĽgot var fel. Och felet var undertecknads uppenbarelse. IklĂ¤dd slitna gummistĂśvlar med raggsockar, trasiga jeans och en hemstickad lusekofta, kikare runt halsen, och en mĂśssa inspirerad av Mitt i Naturens Jan Danielsson klev jag in i fjĂ¤llstationen GrĂśvelsjĂśn. Vad jag inte visste dĂĽ var att jag brutit ĂĽ det grĂśvsta mot en outtalad klĂ¤dkod som fanns i byggnaden. Eller rĂ¤ttare sagt jag hade glĂśmt bort den. Nu nĂ¤r jag stod dĂ¤r med alla blickar riktade pĂĽ mig sĂĽ kom minnesbilderna tillbaka. Detta hade ju hĂ¤nt redan fĂśr tjugo ĂĽr sedan nĂ¤r jag var i JĂ¤mtland och inventerade fĂĽglar. DĂĽ var stationen StorulvĂĽn. Men kĂ¤nsla var densamma. Att ha gjort nĂĽgot man inte fĂĽr gĂśra. Som att nalla i kakburken. Eller vara felaktigt klĂ¤dd.

som ende indianen. Udda men kul. Som fĂĽgelskĂĽdare har jag ocksĂĽ upplevt det dĂ¤r med att bryta klĂ¤dkoden. Numera Ă¤r en uppenbarelse liknande den jag beskrev frĂĽn fjĂ¤llstationen lika normbrytande bland fĂĽgelskĂĽdare. De har en alltmer likartad mundering med den nu tidstypiska skĂ¤rmmĂśssan som centralt inslag. KlĂ¤dkoden gĂ¤ller alltsĂĽ inte bara pĂĽ att stĂśta pĂĽ den i alla mĂśjliga sammanhang. Och ibland Ă¤r den inte helt lĂ¤tt att fĂśrstĂĽ sig pĂĽ. FrĂĽgan Ă¤r om man ska bry sig. FrĂĽgan handlar om man vill och kan bjuda pĂĽ sig sjĂ¤lv. Att stolt kunna utbrista: - Hej, visst Ă¤r det sĂĽ hĂ¤lsosamt och stĂ¤rkande i fjĂ¤llen!

FriluftsvĂ¤rlden Ă¤r en subkultur fĂśr sig. Och deras medlemmar Ă¤r synnerligen derna. Det ska vara rĂ¤tt mĂ¤rke och rĂ¤tt utseende. De Ă¤r nĂ¤stan lika utstuderade som medlemmarna i ett CosplaygĂ¤ng. Har du aldrig varit pĂĽ en fjĂ¤llstation och samtidigt gillar uppmĂ¤rksamhet sĂĽ ta pĂĽ dig nĂĽgot udda och bege dig dit. Du kommer fĂĽ en stund i Hall of Fame! Detta med att vara felklĂ¤dd har hĂ¤nt mig i andra sammanhang ocksĂĽ. Inte fĂśr att jag som Bridget Jones har kommit utklĂ¤dd som Playboy-bunny pĂĽ ett kostymparty. Men jag har varit pĂĽ utannonserad maskerad som en av mycket fĂĽ utklĂ¤dda. Konstigt. Jag var pĂĽ Western maskerad Per Karlsson LInderum

Ă&#x2013;verkomsumtion;

Vart Ă¤r vi pĂĽ vĂ¤g egentligen? Av: Alexandra Ă&#x2026;hl Foto: vĂ¤nster AP, hĂśger Chakzon I Â Sverige Â idag Â Ă¤r Â klĂ¤der Â en Â stor Â del Â av Â vĂĽr Â livsstil, Â ett Â av Â vĂĽra Â fritidsintressen. Â Det Â Ă¤r Â klĂ¤der Â vi Â ofta Â an-Â vĂ¤nder Â fĂśr Â att Â visa Â vilka Â vi Â Ă¤r, Â fĂśr Â att Â hitta Â vilka Â vi Â Ă¤r Â och Â Ă¤ven Â till Â att Â visa Â hur Â vi Â som Â personer Â fĂśrĂ¤ndras Â och Â mognar. Â Men Â en Â arti-Â kel Â frĂĽn Â vĂ¤rldsnaturfon-Â den Â WWFs Â hemsida Â berĂ¤t-Â tar Â att Â ĂĽr Â 2030 Â kommer Â det Â krĂ¤vas Â tvĂĽ Â jordklot Â fĂśr Â att Â kunna Â fĂśrsĂśrja Â mĂ¤nk-Â ligheten. Â Kan Â vi Â i Â Sverige Â dĂĽ Â leva Â sĂĽ Â som Â vi Â gĂśr? 10

ur ser min livsstil ut egentligen? Det Ă¤r en frĂĽga jag stĂ¤llde mig nĂ¤r jag pĂĽ vĂ¤rldsnaturfonden WWFs hemsida sĂĽg en artikel som berĂ¤ttade fĂśr mig att ĂĽr 2030 kommer det krĂ¤vas tvĂĽ jordklot om vi ska kunna fĂśrsĂśrja mĂ¤nskligheten. TvĂĽ jordklot! Snacka om att vi inte tagit hĂ¤nsyn till att vi bara har fĂĽtt ett jordklot att fĂśrvalta. NĂ¤r jag dĂĽ funderar Ăśver hur det kan ha gĂĽtt sĂĽ lĂĽngt, kommer jag in pĂĽ mig sjĂ¤lv, mitt liv och hur jag lever det. NĂ¤r jag var tolv ĂĽr bĂśrjade jag gĂĽ pĂĽ en skola inne i stan. Det innebar bussresa med byte mitt i centrum. NĂ¤r vi dĂĽ var nĂĽgra stycken som alla skulle till centrum blev det ofta att man gick runt och kol

Politik och ekonomi precis i bĂśrjan av vĂĽr tonĂĽrstid, med en ny klass att hitta en plats i, nya kompisar skyltar med sina mĂśjligheter. FĂśr oss dĂĽ, pĂĽ den tiden, var det just det, mĂśjligheter. Ganska snart insĂĽg vi att detta med klĂ¤der och shopping ocksĂĽ Ă¤r ett enkelt sĂ¤tt att umgĂĽs pĂĽ. Att shoppa klĂ¤der blev fĂśr oss ett fritidsintresse. TĂ¤nk att ha mĂśjligheten och tillgĂĽngen till ett sĂĽdant fritidsintresse! Saken Ă¤r den att i Sverige idag Ă¤r klĂ¤der en stor del av vĂĽr livsstil, ett av vĂĽra fritidsintressen. Det Ă¤r klĂ¤der vi ofta anvĂ¤nder fĂśr att visa vilka vi Ă¤r, fĂśr att hitta vilka vi Ă¤r och Ă¤ven till att visa hur vi som personer fĂśrĂ¤ndras och mognar. Det Ă¤r de dĂ¤r perioderna dĂĽ man som tonĂĽring Ă¤ndrar sin identitet veckovis och lika ofta dĂĽ mĂĽste byta ut garderoben. Den dĂ¤r dagen nĂ¤r vi nĂĽgra ĂĽr senare inser att vi inte lĂ¤ngre Ă¤r tonĂĽringar som mĂĽste fĂĽ garderoben att avspegla de vuxna individer vi har blivit. DĂĽ nĂ¤r vi senare har familj och nya klĂ¤der stĂ¤ndigt mĂĽste inkĂśpas till de vĂ¤xande barnen. Det handlar om ny vinterutrustning med jĂ¤mna mellanrum dĂĽ den gamla egentligen kanske inte hĂĽller mer Ă¤n ett ĂĽr, tĂ¤nk om den skulle falla isĂ¤r? Eller Ă¤nnu vĂ¤rre, bli omodern? FĂśr att inte tala om alla de gĂĽnger dĂĽ man Ă¤r trĂśtt pĂĽ livet och vardagen och intalar sig sjĂ¤lv att en ny frĂ¤sch garderob Ă¤r lĂśsningen pĂĽ alla problem. PĂĽ samma sĂ¤tt som vi som individer fĂśrĂ¤ndrar oss och vĂ¤xer, pĂĽ samma sĂ¤tt som vĂĽra liv stĂ¤ndigt Ă¤r i rĂśrelse, pĂĽ samma sĂ¤tt fĂśljer vĂĽr fĂśrbrukning av klĂ¤der vĂĽr livskurva. Det Ă¤r en ekvation med mig sjĂ¤lv pĂĽ den ena sidan om lika med tecknet och mina klĂ¤der pĂĽ den andra. FĂśrĂ¤ndrar man nĂĽgot pĂĽ ena sidan mĂĽste man gĂśra samma fĂśrĂ¤ndring pĂĽ den andra. Men nĂ¤r vi stĂ¤ndigt inhandlar nya klĂ¤der

Vi Ă¤r alla nĂĽgorlunda medvetna om att maten vi kĂśper har direkt pĂĽverkan pĂĽ de resurser vi anvĂ¤nder, pĂĽ den jord vi bor pĂĽ. Det Ă¤r samma sak med klĂ¤der. Materialet till det vi tar pĂĽ oss varje morgon odlas fram. Visste du ocksĂĽ att fĂśr att tillverka en t-shirt krĂ¤vs, enligt WWFs artikel, 2 900 liter vatten. Det hade jag ingen aning om i alla fall! Det Ă¤r ocksĂĽ nu sĂĽ att klĂ¤der Ă¤r mycket billigare Ăśverhu-

vudtaget Ă¤n vad de tidigare har varit. Det mode fĂśr den vanlige svenskens budget. I och med en vĂ¤xande efterfrĂĽgan efter de allt lĂ¤gre priserna blir konsekvenserna

usla fĂśrhĂĽllanden och ĂĽkrar som fĂśrbrukas dubbelt sĂĽ fort som de egentligen Ă¤r skapta fĂśr.

NĂ¤sta gĂĽng du funderar pĂĽ den dĂ¤r nya trĂśjan, tĂ¤nk dĂĽ pĂĽ vad du kĂśper. Det Ă¤r inte bara den dĂ¤r ihop sydda tygbiten, det Ă¤r en bit av mĂ¤nniskans framtidsresurser. Det Ă¤r skrĂ¤mmande, jag vet. Kanske det mĂĽste vara det fĂśr att vi ska fĂśrstĂĽ?

Att ha en livsstil dĂ¤r klĂ¤der fĂśrbrukas i rasande fart kanske Ă¤r nĂĽgot vi bĂśr ifrĂĽgasĂ¤tta. FĂśr kan vi verkligen fortsĂ¤tta att leva som vi gĂśr nĂ¤r vi egentligen redan ser konsekvenserna av det? Kan vi verkligen fortsĂ¤tta blunda fĂśr den obekvĂ¤ma sanningen? Jag Ă¤r inte sĂĽ sĂ¤ker pĂĽ det om vi faktiskt redan ser att den livsstil vi lever idag fĂśrutsĂ¤tter att vi inom en snar framtid pĂĽ nĂĽgot mirakulĂśst sĂ¤tt ska fĂĽ

Många but koll på vart Av Alexandra Åhl

Foto: ovan The Blue Unifirm Foto: nedan Tony Hisgett

köpa i Sverige idag är fortfarande stora miljö- bovar och många inne- håller fortfarande kemikalier som kan leda till allergier och till och med cancer. Jeansindustrin har många gånger kriti- serats och produktionen har ifrågasatts för dess dåliga arbetsförhållanden och arbetsmiljöer. Ändå är det fortfarande många klädkedjor i Sverige som fortfarande inte har koll på varifrån de köper in sina jeans.

tiker har fortfarande inte t de kĂśper in sina jeans I

en undersĂśkning gjord av tidningen RĂĽd & RĂśn tog man kontakt med Sverige fĂśr att granska hur fĂśretagen ser pĂĽ etiken och miljĂśn kring deras jeanstillverkning. I undersĂśkningen framkom att randekoder fĂśr etiken och miljĂśn kring jeansproduktionen, men ett problem blir att produktionskedjan Ă¤r lĂĽng och dĂĽ hĂ¤nder lĂ¤ngre ner i kedjan. En populĂ¤r del av jeanstillverkningen Ă¤r att ge dem den slitna och nĂĽgot urtvĂ¤ttade looken. FĂśr att fĂĽ fram rĂ¤tt resultat anvĂ¤nde man lĂ¤nge en metod som kallas fĂśr sandblĂ¤string. Det Ă¤r en del av tvĂ¤ttningen som Ă¤r bland den sista delen i produktionen. MĂĽnga fĂśretag tar avstĂĽnd ifrĂĽn denna metod, eller sĂ¤ger att de tar avstĂĽnd ifrĂĽn den, men detta Ă¤r en metod som oftast anvĂ¤nds av underleverantĂśrer. I tvĂ¤tten anvĂ¤nder man mĂĽnga kemikalier som inte alla gĂĽnger tvĂ¤ttas bort helt, detta Ă¤r en del av problemen som kan orsaka allergier och sjukdomar fĂśr den som anvĂ¤nder jeansen. SjĂ¤lva sandblĂ¤stringen Ă¤r inte orsaken till detta problem, istĂ¤llet Ă¤r det en hĂśg riskfaktor fĂśr sjĂ¤lva arbetarna. Metoden innebĂ¤r att

och denna sand gĂśr att arbetarna fĂĽr i sig sjĂ¤lva stendammet i lungorna.

hĂĽllandena fĂśr arbetarna. Produktionen ligger ofta i utvecklingslĂ¤nder dĂ¤r man lĂ¤tt kan fĂĽ ta pĂĽ arbetare som jobbar fĂśr lĂĽga lĂśner, osĂ¤kra fĂśrhĂĽllanden och som kan bli tvingade att jobba mycket Ăśvertid. Ytterligare en anledning till att jeansindustrin Ă¤r en sĂĽdan miljĂśbov Ă¤r pĂĽ grund av de stora mĂ¤ngder vatten som gĂĽr ĂĽt nĂ¤r man stentvĂ¤ttar jeansen. Det gĂĽr ocksĂĽ ĂĽt mycket vatten till sjĂ¤lva bomullen som man gĂśr tyget av. Bomullen skĂśrdas ofta under hĂĽrda fĂśrhĂĽllanden och krĂ¤ver Ă¤ven besprutningsmedel. Produktionen par klĂ¤dbutiker, men att kunna tillverka dessa jeans Ă¤r en lĂĽngsamprocess. En sĂĽdan produktion krĂ¤ver ett lĂĽngsiktigt arbete som innebĂ¤r stora fĂśrĂ¤ndringar fĂśr tillverkningslĂ¤nderna. I dagens snabbt fĂśrĂ¤ndrande mode-samhĂ¤lle har man ingen chans att kunna konkurera med detta pĂĽ marknaden. DĂ¤rfĂśr vĂ¤ljer mĂĽnga klĂ¤dkedjor att hĂĽlla sig kvar vid de gamla sĂ¤tten och undvika samtalsĂ¤mnet; jeansproduktionens etik och miljĂśpĂĽverkan.

En stor del av den bristande arbetsmiljĂśn hos mĂĽnga jeanstillverkare Ă¤r pĂĽ grund av att mĂĽnga fĂśretag struntar i den skyddsutrustning som bĂśr anvĂ¤ndas. Man struntar i den fĂśr att den saktar ner produktionen vilket Ă¤r nĂĽgot man inte har rĂĽd med. En annan problemfaktor i jeansproduktionen Ă¤r de dĂĽliga arbetsfĂśr-

En secondhand Vintagereportage av Hanna Kejll

ängst in på den kombinerade cafét och secondhandaffären sitter min god vän men tillika secondhandguru. Hedvig Gunn sitter uppkrupen i en soffa med en stor kopp tee och en stor halsduk virad runt halsen. Under alla varv av halsduken så skymtar jag en mörkröd manchesterkjol och en stickad kofta över något som ser ut att vara ett svart linne. Jag slås av att hon passar så bra in där, som en bild tagen direkt ur en svensk sjuttiotalsfilm, till och med ljussättning stämmer. Med några stearinljus på bordet och hängande små sammetslampor i fönstret så ligger ett gult ljus och en härlig stämning i luften.

årt samtal ackompanjeras av gamla Elvis låtar som spelas i bakgrunden, jag känner mig hemma här, hinner jag tänka innan Hedvig brister ut i ”Visst är det mysigt här? Det här är verkligen mitt ställe, jag fikar här minst några gånger i veckan. Så trevlig personal och lagom lugnt här.” När förslaget om ett reportage kring secondhand kom upp, så var Hedvig det självklara valet för mig. Det var nämligen hon som introducerade mig till Secondhandkulturen, det är nämligen en hel kultur, en livsstil. Att lämna strävan efter det senaste, det trendigaste utanför. Här är det viktigaste att leva hållbart” Hedvig berättar att det handlar om att ta ett avstamp från konsumtionshetsen,”-Att lämna strävan efter det senaste, det trendigaste utanför. Här är det viktigaste att leva hållbart” För Hedvig har secondhand alltid varit något hon sysslat med. Vi kommer in på att prata om hennes bakgrund och om intresset för återvunna kläder har funnit i familjen tidigare.

Då skrattar hon hjärtligt, och ler”-ja, direkt efter födseln så placerades jag i en secondhandinköpt sparkdräkt. För min mamma har det alltid varit en självklarhet att klä sig i återvunna kläder, dels för att hon påstår att kvalitén idag inte alls är vad den har varit. Och dels för att miljön och klimatet alltid varit viktigt för min familj att värna om. Jag menar, vad är väl en ny, svindyr snygg klänning värd om vi inte har en planet att leva på?” Hon poängterar att hon absolut inte är en fanatisk secondhandshoppare som förkastar alla som inte handlar begagnat. Hittar hon något som hon vill ha på de vanliga kommersiella affärerna, så handlar hon självklart det. Men eftersom att hon tycker att det är roligare och ger en helt annan tillfredsställelse att handla secondhand. Så gör hon oftast det och på senaste tiden så har det blivit nästan uteslutande secondhand. Senaste inköpet var en balklänning, det riktigt glittrar i hennes ögon när hon berättar”-ja, det var en grå dag och jag ville bara hem och lägga mig i sängen. Men jag smet in på den lilla secondhand som ligger runt hörnet här” hon pekar ut genom fönstret mot en källare med en liten skymdskylt. ”Och där hängde den! Som en smaragd fångade den mina ögon. En ljuv mörkgrön paljettpryd skönhet, det var som om den hade en magisk aura som bara drog mig till den!”

Jag ställer min första fråga, hittills har jag knappt behövt ställa frågor alls, för orden bara flödar på. Det märks att hon tycker det här är kul, glöden som hon har inom sig gentemot secondhand och Vintage (de lite dyrare, mer utvalda märkeskläderna som också finns som en

genre inom secondhandvärlden) smittar verkligen av sig. Frågan lyder; har du några tips till secondhand noviser som vill börja utforska secondhandhandlens färgstarka värld? Hon funderar ett tag, och säger ”Tålamod. Jag vet att det inte är vad man vill höra, men det är vad som krävs. Du lär dig snart att känna igen vad som är kvalité och vilka secondhand affär som har bäst utbud, vilka som är billigast och av de mer specificerade affärerna så lär du dig snart vad som är din stil och vart du ska gå. Men ge inte upp, guldkornen kan finnas där, gömda under gamla fotbollströjor och urtvättade mamma jeans!”

tt secondhand och begagnade kläder och prylar är snällt mot miljön, det vet de flesta. Hedvig vill poängtera att secondhandshopping handlar om att på ett snällt sätt mot miljön och plånboken visa vem man är-du kan hitta kläder som ingen annan har, ge liv åt gamla trasor. Vissa upp de i ett nytt ljus och plötsligt ser de hur trendiga och nya ut som helst. Secondhand är inte längre bara ett sätt att spara pengar och miljön på, det har bland unga idag blivit trendigt och normaliserat. Det har växt ur sin roll att bara vara till för de som inte har råd. Idag attraheras många av känslan av att kunna hitta något eget. ”Det är positivt att folk idag vågar” Säger Hedvig angående att secondhandshopping fått ett riktigt uppsving när det kommer till status. on tar en sista klunk av teet som säkert hunnit blivit kallt vid det här laget, jag tittar ut genom fönstret, det är mörkt. Vi måste ha suttit här i minst några timmar, Hedvig inser också att klockan början blir mycket. Så hon kastar snabbt på sig sin kappa, så klart ursnygg och när jag frågar så är den självklart inhandlad på en loppis i höstas. Jag tackar för intervjun och vinkar hejdå medan jag ser secondhandkulturens

d-gurus guide

”

”-ja, direkt efter födseln så placerades jag i en secondhandinköpt sparkdräkt. 15

MÄNNISKA Mode har länge varit en del utav vår kultur men när blev mode en del utav vår kultur? När gick man från att ha kläder som en nödvändighet till en accessoar? Följ med på en resa genom modets historia.

text Linnéa Johansson

esan börjar i antikens Grekland och jag vandrar runt på gatorna i Aten. Jag möter flera atenare som går runt i vad som ser ut som lakan som de har svept runt kroppen. Den sitter löst och faller fint runt deras kroppar. Plaggen når dem ner till anklarna men jag ser att på en del män så slutar plaggen vid knäna. En del har bälten på sig. Kvinnorna har fina halsband och diadem av guld och silver i håret. Jag går fram till en man och för att ge honom en komplimang för hans toga. Men jag blir genast tillrättavisad och får veta att han inte alls bär en toga utan att det är en Chiton och att det är romarna som bär togor. Han berättar också att den är gjorda i ull men att han har en som är gjord i linne hemma. Han är tydligen skräddare och berättar livligt om de olika Chiton typerna som finns. En annan typ av klädesplagg som många bär heter Himation och är som en kappa som är gjort av ett tyngre tyg. Efter en trevlig pratstund så fortsätter jag att vandra runt på Atens gator och beundrar byggnaderna och kläderna som finns runt omkring mig. Resan fortsätter till antikens Egypten och Kleopatra står framför mig i ett rum som ser ut att kunna vara hennes sovrum. Det är mörkt ute och rummet är svagt upplyst av oljelampor. I mitten av rummet så står det en säng och en bit ifrån sängen står det ett bord och Kleopatra sätter sig ner på en stol framför det. Framför sig har hon peruker, hår accessoarer, smink och smycken. Det hörs en massa rop utanför rummet, glädjerop. Det verkar som om att det är en fest på gång. Kleopatra börjar att gör sig iordning. Jag går ut ur rummet för att se mig omkring och jag möter folk som är klädda precis som Kleopatra i smink, smycken och fina hår accessoarer. En del har peruker på sig och jag blir nästan översprungen av glada och berusade människor. Jag fortsätter resan till antikens Rom. Mycket här påminner mig om antikens Grekland. Byggnaderna och kläderna är väldigt lika, det enda som skiljer dem åt

bild devianart.com

är språket. Det är något som händer lite längre fram på gatan. En stor folkmassa står och hurrar & hejar på ett torg. Framför folkmassan så skrider den stora Caesar fram på en häst. Han har på sig en vit toga med en röd mantel. Han vinkar till folket och folket blir helt till sig. Jag går mot strömmen av folk som tar sig mot torget och fortsätter min resa. Jag står i ännu ett sovrum i tidig medeltid och framför mig står det en kvinna och en man som är i full fart med att klä på sig. Kvinnan har på sig ett par underbyxor och undertröja som ser ut att vara gjord utav linne. Hon drar på sig en tunika som når ner till golvet. Hon sätter på sig ett par skor. Mannen sätter på sig ett par byxor och en tunika över sina underkläder. Mannen och kvinnan sätter på sig varsin kappa som de spänner fast med ett spänne vid halsen. Jag följer med kvinnan och mannen ut på den stökiga gatan. Runt om kring oss finns det folk i tunikor och kappor. Många kvinnor har också på sig en slags slöja som täcker deras hår och som sitter fast med ett band runt huvudet. Jag går längs gatan en stund och beundrar vimlet runt omkring mig. Efter ett tag ser jag att kläderna har ändrats något. Urringningarna på kläderna är något lägre och kvinnornas

ANS MODE

klänningar sitter tightare. En del kvinnor har en korsett under klänningen för att framhäva en mer kurvig midja och en stor byst. Jag har hamnat i mitten av medeltiden. Gatan jag går på börjar förändras och jag kommer till Renässansen. Huvudleden jag går på är full med kvinnor i klänningar vars kjolar är stora och flygande, ärmarna är vida och deras hår är omsorgsfullt dekorerade. Männen är klädda i strumpor och urringade tunikor. En del har på sig en tajt tröja med eller utan ärmar. Några har en längre jacka över sina tröjor. Männens skor är långa och spetsiga och de ser ut som träskor fast de är gjorda i läder. Kvinnorna har olika typer av knästrumpor på sig. En del ser ut att vara gjorda utav bomull, linne, duk eller silke. Jag antar att de olika tygerna representerar vilken klass och social status de tillhör. Än en gång så förändras kläderna runt omkring mig och jag står åter igen i en folksamling som är glada och hurrar mot en vagn. I vagnen sitter drottning Elizabeth den första och det börjar närma sig slutet av renässansen. Männen har kläder på sig som gör att de ser lite fyrkantiga och svåra ut. Kvinnorna runt omkring mig har stora voluminösa

kjolar som är inramade av ståltråds ringar som är säkrade med ett band kring midjan. Överallt ser jag stora breda kragar och imponerande huvudbonader. Jag känner hur någon drar i min arm och nedanför mig så står det en liten pojke. Jag följer efter den lilla pojken genom folk vimlet. Plötsligt är jag på Italiens 1600-tals gator. De stora räfflade kragarna från förr har bytts ut mot mjukare kragar som ser ut att vara gjorda av spets och linne. Ärmarna på kläderna är delade upp till armbågen för att exponera tyget på undertröjorna och för att visa upp underarmarna. Både män och kvinnor går runt i breda floppy hattar. Kvinnornas klänningar sitter lösare än förr ut och har inte så många dekorativa detaljer. Männen har på sig skinnjackor som kallas för Jerkins och strumporna har bytts ut mot knästrumpor som är dekorerade med band och rosetter. Den Viktorianska eran blir det sista stoppet på denna resa. Klänningarna runt omkring mig är bleka och enkla med breda ärmar. Under klänningarna så har man en underkjol, linne och korsett. Huvor, handskar och broscher är populära tillbehör. I mitten av 1800-talet så ersätts de vida ärmarna med långa och tighta ärmar som senare går över till ”bell” ärmar. Männen har på sig mer informella lös sittande jackor under dagarna och för mer formella tillfällen så bär de en väst eller en rock med en cylinder hatt till. Resan avlutas på bästa tänkbara sätt. Att strosa runt på gatorna och beundra kläder och byggnader.

Fairtrade ett hot mo

Det Â behĂśver Â inte Â vara Â oproblema

" sĂ¤ljer men man fĂĽr fortfarande det ekonomiska stĂśd som man !

" dĂĽ bjuder man pĂĽ mellanskillnaden i pengar och sĂĽ kan man " " naden och dĂĽ bidrar man till att priset pĂĽ den " fĂĽr mĂ¤nniskorna i vĂ¤rlden Ă¤nnu sĂ¤mre med jobb och sĂ¤mre fĂśrutsĂ¤ttningar sĂĽ det man gĂśr Ă¤r att man Ăśkar skillnaderna mellan de som har pengar och de som inte har i landet Men Ă¤r det verkligen rimligt att man som skattebetalare ska bli tvungen att betala extra mycket fĂśr dessa varor? Dessa fĂś- Ă¤nnu mer! Och var retag som sĂ¤ljer fairtradeprodukter har ocksĂĽ fĂśrtur pĂĽ mĂĽnga inte meningen med fairtradeprojektet att stĂ¤llen och kan till och med i vissa fall kringgĂĽ de regler som ! " - man skulle jĂ¤mna ut ! pengar i de fattiga lĂ¤nderna och att man skulle ge av att kĂśpa fairtrade fĂśr det Ă¤r mycket dyrare att prodocera fairtradeprodukter och fĂśr det har hĂśgre krav genom att inte arbetarna drĂ¤gligare villkor men detta verkar ju bara gĂ¤lla anvĂ¤nde vissa metoder. Men som det ser ut idag sĂĽ produen 14 maj 2011 blev det klart att man skulle ha

! genomslag i landets kommuner och alla ville ! fairtrade-ambassadĂśr, Birgitta Ohlsson. Alla dessa kommuner som ville bli fairtrade citys var tvungna att Ăśka sitt inkĂśp av fairtrade-mĂ¤rkta produkter. Fairtrade Sverige jobbar fĂśr att man ska Ăśka livsvillkoren fĂśr mĂ¤nniskor i vĂ¤rlden. Men Ă¤r det trots allt inte den fria handeln som har gjort sĂĽ att mĂ¤niskor kan tjĂ¤na pengar och drivit vĂ¤rldens utveckling framĂĽt och sett till att mĂ¤nniskor i vĂ¤rlden har jobb och i alla fall har nĂĽgot. FĂśr Ă¤ven vi i vĂ¤stvĂ¤rlden har ju en gĂĽng varit bĂśnder som har gjort ett tungt arbete ute pĂĽ fĂ¤lten. Men vi har tack vare denna utveckling gĂĽtt frĂĽn att gĂśra dessa arbeten till att sitta i vĂĽra skĂśna kontor.

ot utvecklingen

atiskt Â att Â kĂśpa Â fairtradeprodukter

fĂśr de som har turen att jobba pĂĽ en fairtradefarm. SĂĽ vi fĂĽr helt enkelt betala mera med vĂĽra skattepengar medan vi hjĂ¤lper till att Ăśka skillnaden i lĂ¤nderna i tredje vĂ¤rlden. Detta exempel blir Ă¤nnu tydligare nĂ¤r man som kĂśpare av fairtradeprodukter betalar en del av priset till en fond som ska bygga bĂ¤ttre skolor och vĂĽrd men hur blir det fĂśr de mĂ¤nniskor som inte kommer bidrar Ă¤ven till ojĂ¤mlikhet mellan de olika regionerna i ett land. Fairtrade som idĂŠ Ă¤r det inget fel pĂĽ dĂĽ arbetsvillkoren fĂśr mĂ¤nniskorna blir bĂ¤ttre. Man mĂĽste dock tĂ¤nka pĂĽ konsekvenserna. Medann de andra som jobbar pĂĽ en gĂĽrd som inte producerar fairtradeprodukter mĂĽste pressa sina priser Ă¤nnu mer. DĂĽ fĂĽr arbetarna Ă¤nnu sĂ¤mre villkor pĂĽ de stĂ¤llen som inte arbetar med fairtrade. Det leder till att vissa fĂĽr det bĂ¤ttre men andra fĂĽr det mycket sĂ¤mre Ă¤n innan.

Av: Joel Lindstrand WidstrĂśm

Mode till vilket pris?

KlĂ¤der bĂśr inte bli osunt Av: Alexandra Ă&#x2026;hl

Vart ska vĂĽrt samhĂ¤lle ta vĂ¤gen? I Sverige Ă¤r vi sĂĽ stolta Ăśver att vara ett framgĂĽngsrikt och modernt land att det stiger oss ĂĽt huvudet. Vi ser idag ett samhĂ¤lle dĂ¤r nĂ¤stan alla Ăśver tio ĂĽr Ă¤ger en smartphone, ett samhĂ¤lle dĂ¤r shoppingberoende Ă¤r ett verkligt problem och ett samhĂ¤lle dĂ¤r miljontals pengar lĂ¤ggs ner varje ĂĽr fĂśr att producera nya prylar, det senaste inom modet, det bĂ¤sta jag kan ha. Men Ă¤r det detta samhĂ¤lle med ett shoppingberoende vi vill introducera fĂśr vĂĽra barn?

lĂ¤der Ă¤r en stor del av vĂĽra liv. Vi har alltid klĂ¤der pĂĽ oss, eller nĂ¤ra oss. NĂ¤r vi vaknar pĂĽ morgonen Ă¤r klĂ¤der nĂĽgot av det fĂśrsta vi funderar pĂĽ; â&#x20AC;?Vad ska jag ta pĂĽ mig idag?â&#x20AC;?. KlĂ¤der Ă¤r nĂĽgot som utmĂ¤rker tidernas gĂĽng, det glada 80-talet har vi alla sett kvarlevor av i fĂśrĂ¤ldrarnas garderober. VĂĽra liv kretsar sĂĽ mycket kring vĂĽra klĂ¤der, det Ă¤r det som utmĂ¤rker vĂĽr personlighet, hur mycket vi vĂĽgar ha en egen stil eller om det Ă¤r sĂ¤krast att gĂĽ med resten av â&#x20AC;?innestrĂśmmenâ&#x20AC;?. Att fĂĽ bĂ¤ra det senaste inom modet Ă¤r inte bara ett par nya klĂ¤der, det Ă¤r en ny identitet, ett starkare sjĂ¤lvfĂśrtroende. Att fĂĽ vĂ¤nda helt om frĂĽn en tidigare generations mer konservativa stil till att vĂ¤lja lite mer extrema och utmanande klĂ¤der Ă¤r inte bara ett nytt mode, det Ă¤r ett nytt samhĂ¤lle, en ny livsstil. SĂĽ mycket i vĂĽra liv handlar om vilka klĂ¤der jag har pĂĽ mig. Men till vilket pris? Hur lĂĽngt fĂĽr beroendet gĂĽ och vad fĂĽr det kosta? Vi ser idag att detta redan Ă¤r pĂĽ vĂ¤g bortom vĂĽr kontroll, att beroendet serna inte lĂĽngt dĂ¤refter. I en undersĂśkning visade det sig att ĂĽr 2009 kĂśpte svenskar klĂ¤der fĂśr 75 miljarder kronor, det innebĂ¤r en Ăśkning med 53 procent sedan ĂĽr 1999. SĂĽ i genomsnitt kĂśper varje svensk 15 ton klĂ¤der varje ĂĽr, 8 ton slĂ¤ngs och bara 3 ton lĂ¤mnas till ĂĽtervinning. Julklappshandeln Ă¤r nĂĽgot som man varje ĂĽr berĂ¤knar ska toppa ĂĽret innan. Varje ĂĽr berĂ¤knar man att vi kommer kĂśpa lite

mer Ă¤n vad vi gjorde fĂśrra ĂĽret. Detta Ă¤r en stor bov i shoppingsamhĂ¤llet och fĂśr â&#x20AC;?ha-beroendetâ&#x20AC;?. MĂĽnga barn idag Ă¤r vana vid att fĂĽ de senaste julklapparna, det senaste inom modet. Att fĂĽ en ny mobil Ă¤r inte lĂ¤ngre ett privilegium, det Ă¤r en sjĂ¤lvklarhet. Det Ă¤r ocksĂĽ visat att det vi som svenskar lĂ¤gger mest pengar pĂĽ under julen Ă¤r klĂ¤der, leksaker och mat. Om vi hela tiden kĂśper mer julklappar, ger mer julklappar, vĂ¤njer vi oss vid att materialistiskt samhĂ¤lle. Sverige, ett land som egentligen har allt vi behĂśver jĂ¤mfĂśrt med andra lĂ¤nder, Ă¤ndĂĽ behĂśver vi mer. En tydlig konsekvens av detta samhĂ¤lle Ă¤r shoppingberoendet, ett faktum fĂśr beroende Ă¤r som vilket beroende som helst. FĂśr en shoppingberoende frigĂśrs dopamin, pĂĽ samma sĂ¤tt som det gĂśr fĂśr nĂĽgon annan beroende. Att ett shop och vĂ¤lutvecklade samhĂ¤lle sĂ¤ger mycket. MĂĽnga kvinnor shoppar klĂ¤der i hopp om lycka, men det Ă¤r en lycka som bara Ă¤r kortvarig. Det Ă¤r ett beroende pĂĽ samma kan. Detta beroende skadar vĂĽr sjĂ¤lvbild och vĂĽr identitet.

Det handlar om vad vi vill visa fĂśr nĂ¤sta generation, vad vi vill att de ska vĂ¤rdesĂ¤tta. Ă&#x201E;r det dĂĽ det materialistiska Ă¤godelarna som aldrig mĂ¤ttar? Eller ska vi inte visa pĂĽ vad som verkligen Ă¤r viktigt? Modet har ett pris och det mĂĽste vi bestĂ¤mma oss fĂśr om vill Ă¤r villiga att betala. Vi kan blunda och slippa ta itu med de framtida problemen eller faktiskt inse att samhĂ¤llet Ă¤r pĂĽ vĂ¤g att bli allt fĂśr kapitalistiskt och materialistiskt. KlĂ¤der Ă¤r en stor faktor i detta problem. Eftersom klĂ¤der Ă¤r nĂĽgot sĂĽ sjĂ¤lvklart i vĂĽra liv kĂ¤nns det okej att ha en utvecklad garderob. Ă&#x201E;nda tills klĂ¤derna tagit Ăśver bilden vi har av oss sjĂ¤lva. Ă&#x201E;nda tills klĂ¤derna fĂĽr oss att glĂśmma vad som Ă¤r viktigt i vĂĽra liv, i vĂĽrt samhĂ¤lle. LĂĽt oss Ăśppna vĂĽra Ăśgon fĂśr verkligheten och skapa en sund balans med vĂĽra klĂ¤der.

Foto vĂ¤nster: Michael MĂśller Foto hĂśger: Birgit BrĂĽnvall

Man kan sjĂ¤lvklart hĂ¤vda att klĂ¤derna gĂśr att vi fĂĽr skapa vĂĽr egen identitet och att de visar vilka vi Ă¤r, att vi Ă¤r olika. Att vi alla har rĂ¤tt att gĂśra vad vi vill med vĂĽra pengar. Men nĂ¤r det gĂĽr sĂĽ lĂĽngt att man kĂśper klĂ¤der fĂśr pengar som man nĂĽgot ifrĂĽgasĂ¤ttas.

1900-talets kvinn Kläder som verktyg för Vi har genom tiderna använt kläder som ett verktyg till att nå den åtråvärda kroppsfiguren. Så för att förstå varför kläderna sett ut som de gjort under alla tider, måste man se över idealen. Vi ska resa genom 1900-talets kvinnliga mode och undersöka vad för ideal som kläderna försöker uppnå.

nor att uppnå idealen ”Traditionernas inflytande över kroppsidealen är stort. ” För att förstå hur människor klär sig så måste man förstå vilka kroppsideal som råder. Kläderna finns där som ett verktyg till att uppnå dessa ideal. Enligt Claes Ekenstam, idé- och lärdomshistoriker vid Göteborgs universitet, så är det kultur och traditioner som skapar idealen. ”Vi klär oss och smyckar oss av glädje och lust att framhäva kroppen, men vilka former det tar sig bestäms av den kultur vi lever i. Vi vill smälta in i den grupp vi befinner oss i. Traditionernas inflytande över kroppsidealen är stort. ” wKlädernas utseende är inte bara beroende på funktion. Klädernas utseende är inte bara beroende på funktion, enligt Christin Mellner, doktor i psykologi så beror det också på ekonomiska förutsättningar och kulturella normer. I kristid klädde man sig inte pråligt, utan kjollängderna blev kortare för att spara på tyg. När livsstilen var torftig var också kläderna enkla och avskalade. Men så fort ekonomin vände så kunde man se hur kjolarna blev vidare och när material inte längre var lika begränsade så levde människorna ut för de år de missat. Vilket syns på 50talets färgstarka klädkultur.

kliniken i Stockholm påstår, att sexualiteten och fertiliteten är biologiska skäl som påverkar vilka ideal vi anser vara sunda. ”Vissa kvinnokroppar har drag som signalerar att förutsättningarna för att få friska barn är höga. Dessa kroppar uppfattas som vackra. Midjemåttet och jämn hy är två saker som symboliserar god hälsa och därmed hög fertilitet. Dessa ideal är medfödda och i stort sett desamma under historien. Men dessutom finns en yttre, kulturell påverkan som leder till att kroppsidealen variera. ” Historieprofessorn Christine Bard ifrån Paris menar i sin avhandling ”Kläder - en social konstruktion” på att våra ideal och klädtrender skapas helt av vårt samhälle och att kläd-och kroppstrenderna ständigt är i förändring på grund av sociala skäl och samhällsförändringar.

Det som en generation anser vara manligt, kommer senare generationer kunna se som feminint. Hon visar på detta genom

Men vad är det som ligger bakom idealen över hur en kropp ska se ut?

exemplet kjolen, som i Västeuropa idag anses vara ett kvinnligt plagg. ”För 300 år sedan var det en symbol för överklassmän som ansåg att byxor var för simpelt.” Sedan kom franska revolutionen och i och med det så blev byxorna enligt Bard en symbol för manlighet och styrka och kjolen blev ett plagg för kvinnan.

”-När födelsetalen är låga så framhävs kvinnans roll som mor och under epoker då kvinnans roll främst var att vara moder så var idealet yppigt och kurvigt”.

Mycket av kvinnornas historia återspeglas genom klädseln och genom att öka förståelsen för klädernas roll som verktyg till att uppnå kroppsidealen, så ökar vi förståelsen till varför kläder ser ut som de gör och varför de förändras som de gör. För att förstå nutidens mode och dagens ideal så måste man också gå tillbaka i tiden för att se vad som ledde oss hit.

Karin Johannisson, Idéhistoriker från Uppsala menar att idealen kring hur en kvinnas kropp ska se ut, påverkas av hur kvinnans roll i samhället ser ut.

Under tidsepoker när kvinnan tagit ett steg ut på arbetsmarknaden och ut i det politiska rummet så som på 20-talet och 60-talet så klädde kvinnan sig i lösare plagg som inspirerats av det manliga och androgyna.

Vill ni läsa mer så har christine Mellner och Åsa Blomstedht skrivit en sammanställninga va kvinnliga kroppsideaö under 1900talet.

”Vissa kvinnokroppar har drag som signalerar att förutsättningarna för att få friska barn är höga. Dessa kroppar uppfattas som vackra.”

Ett annat perspektiv på varför ideal ser ut som de gör är som Per Hedén, docent i plastikkirurgi och verksam vid Akademi-

1900-talets kvinnliga mode och ideal 1900-talet Den bräckliga kvinnan var idealet som visade på att det var långt till arbetarklassens hårda fysiska arbete. Medel- och överklasskvinnan var ljus i huden då hon ständigt skyddades från solen och hennes händer var lika vita och välvårdat små, också det för att visa på att hon inte behövde arbeta. 1910-talet Här gjorde den moderliga kvinnan intåg. Hennes kroppsbyggnad skulle nu se frisk ut och lämplig till barnafödsel, korsetten blev lösare. Idealkvinnan gick upp i vikt för att se yppig och moderlig ut. 1920-talet Den rökande pojkflickan gör succé! Cigaretten var en symbol för kvinnans frihet. Idealet var smalt och androgynt. Kvinnan skulle vara lång och smal och korta frisyrer blev populära. Dessa ideal framhävdes av löst sittande kläder i raka linjer som både gav kvinnan rörelsefrihet och skulle dölja de kvinnliga formerna. 1930-talet Naturligt, sportigt, moderligt och präktigt är nu ledorden för den nya kvinnan. Återigen blev kroppsidealen större och en kvinna med kvinnliga former ansågs hälsosam. Men hon skulle klä sig propert och inte visa för mycket hud. 1940-talet Fruktsamhet ansågs återigen vara en eftersträvansvärd dygd. Kläderna präglades också av krigstidernas hårda begränsningar och materialen blev hårdare och slitstarkare. Nu skulle det hålla men samtidigt vara så sparsamma som möjligt. Kvinnans kjollängd förkortades.

1950-talet Efter att kvinnan under 40-talet tagit mannens plats på arbetsmarknaden, så skulle hon nu tillbaka till hemmet. Kvinnan skulle vara kurvig, midjan snördes åt medan bröst och höft betonades. För att uppnå dessa ideal användes vadderade höfthållare och stålfjädrade behåkupor. Tonåringar och ungdomar börjar här revoltera mot vuxenkulturen och börjar skapa sig en egen klädeskultur, ett mellanting av barn och vuxen. Den kaxiga tonårsbruden gjorde intåg iklädd skinnjacka och jeans. 1960-talet Den tuffa och tunna Twiggy är förebilden. Nu skall man vara smal och inte forma sig efter tidigare kurviga ideal. Bh:ar bränns för att de sägs förtrycka kvinnorna. Kampen för jämställdhet och sociala reformer sätter kvinnan i ett nytt ljus där hon inte ska forma sig efter mannens önskemål och ideal. Som kontrast till 50-talets hemmafru träder 60-talskvinnan ut på arbetsmarknaden och i politiken. 1970-talet Kvinnans kamp för frigörelse fortsätter. Kvinnan sätter värde på sina prestationer och inte på sitt utseende. Unisexmode gör debut, plyschoveraller och bekväma kläder ska bidra till kroppens frihet. Revolutionen för att ta bort tabut att prata om sex och kvinnans sexualitet börjar träda in. 1980-talet Revolution kring kvinnans sexualitet fortsätter. Det börjar sjungas om den. Madonna går i täten för en kvinna som är solbränd, vältränad och iklädd aerobicsdress. Kvinnan ska vara självständig, men hon skall också bry sig om sitt utseende igen. Och skillnaderna på den manliga och kvinnliga kroppen betonas. Kvinnan ska vara feminin men se tränad ut medan mannen skall vara macho och muskulös, båda är solbrända iklädda starka färger, gärna neon. På 80-talet när axlarna skulle vara breda, satte man in axelvaddar i plaggens axlar och markerade midjan med ett stort bälte, för att få fram en tydligare timglas figur. 1990-talet Kvinnan skulle vara stark och slank och hon ägde sin egen sexualitet, supermodellerna var idealet och klädstilarna var blandade. Kvinnan skulle vara självsäker men kvinnlig. Fast som kontrast till det så återkom unisex kläderna, klädstilen grunge utvecklades som en kontrast till överkonsumtionen. 2000-talet Realitystjärnorna tar plats på vita duken och kroppen ska vara ungdomligt fast med stora bröst och smalmidja. 2010-talet Bloggarna tar en stor plats i att sprida kroppsideal och klädtrender. Det sunda vältränade är i fokus, klädstilarna är varierade och många.

Ungdomars Â identitetsjakt

Ungdomars i

En vandrig i stil o

ag gĂĽr lĂ¤ngst de gamla och anrika gatorna i Ă&#x2013;rebro stad och ser mig omkring. Jag bĂśrjar omedvetet fundera Ăśver hur ungdomar genomtiderna har varit pĂĽ jakt efter att hitta sig sjĂ¤lva i denna stĂ¤ndiga identitetskris som ungdomar genom alla tider har varit tvungna att tampas med. Jag gĂĽr vidare och spannar ut Ăśver den stora gĂĽ gatan som jag nu +' % ! ) ! bĂśrjar genast att fundra pĂĽ om de olika stilarna av klĂ¤der som presenteras i fĂśnstrerna runt om i staden !% ( ! ) ! ! ! ) ) villsna ungdommarna. Jag tittar in genom fĂśrnstret ( ' " +' " !' !! ) ! !! # !% # +' ' ! "! ( " ( "! +' # har en helt annan historia bakom sig Ă¤n de som var i +' ( ! ! !% ! "! ) !( ! ! ! ( !! ! ( # ! ' * #' +' ! plĂśtsligt att det hela med klĂ¤der och identitet kanske ! ' ( ! ! '+ !! ' " ( #' +! ! ) ( " ! ' vĂ¤g. Jag inser att det hĂ¤r mĂĽste jag grĂ¤va djupare i. SĂĽ jag bestĂ¤mmer mig fĂśr att ta mig mod och gĂĽ fram till nĂĽgon av de olika personerana jag ser och frĂĽga nĂĽgra vĂ¤l valda frĂĽgor. Jag vĂ¤ljer att gĂĽ fram till ett ungt par, en man och en kvinna som har valt att klĂ¤ upp sig som om det vore dags att gĂĽ till en rockkonsert. De har pĂĽ sig varsit %$ # ! # ! ( ! ut som om de glĂ¤nser till lite svagt i vissa vinklar sĂĽ ! %$ ' # *! och till det har killen valt att matcha detta med en # ! ! ) ! % ( ) ) !' !! % ! ! ! ( !! # ! ( !% # ! $! % ! #! )#

!"+ #' ! ! ! ! % ( #' ! !ter nĂĽgra smĂĽ pins med olika bandloggor pĂĽ. PĂĽ fĂśtterna har de bĂĽda tvĂĽ pĂĽ sig de obligatoriska Dr.Martens-kĂ¤ngorna som sĂ¤tter pricken Ăśver i-et ( "!*! Jag gĂĽr fram till dem tvĂĽ helt pĂĽ mĂĽfĂĽ och frĂĽgar varfĂśr de har valt att just ha pĂĽ sig dessa klĂ¤der. Och svaret Ă¤r gemensamt: - Vi har valt att ha pĂĽ oss dessa klĂ¤der efter som # !% !! ! ' #' ! * ' !! # # att klĂ¤derna ska vara nĂĽgot mer Ă¤n de basplaggen * !% +' handlar i. De vill att klĂ¤derna ska visa hur man Ă¤r som person. #( ! ( ! * # ( # # !! ! % " # ' # # !% Ă¤r viktigt nĂ¤r vi Ă¤r ute pĂĽ staden och gĂĽr.

( " # ! ! !% ! ' !! # # man Ă¤r med de klĂ¤derna man har? Och svaret kommer den hĂ¤r gĂĽngen frĂĽn den manliga rockaren som ' !! ! ' $! ! # ! ! !! ' den man Ă¤r, det spelar ju ingen roll hur man klĂ¤r sig bara man vĂĽgar vara den man Ă¤r och ingen annan. Jag frĂĽgar vart de var pĂĽ vĂ¤g. Och dĂĽ bĂśrjar de bĂĽda att skratta ganska livligt och de svarar att de Ă¤r pĂĽ #' ! & ) !! ! '+ #' % ( " ( # ) ! '+ #' ! ' ! !! # ! ' # ( ! '!! ! " !% att alla ska kunna klĂ¤ sig som de vill och att det inte Ă¤r nĂĽgon skillnad pĂĽ mĂ¤nniskor bara fĂśr att man ser ut pĂĽ ett visst sĂ¤tt.

identitetsjakt

och personlighet - Jag är inte farlig och vill slåss bara för att jag ser ut som en hårdrockare jag tycker ju faktist bara att musiken är bra. Tjejen fyller på bara för att du väljer att ha på dig en kavaj eller skjorta så är du ju inte automatiskt snobbig. Det är ju dessvärre bara de stereotyper vi ser framför oss när vi tänker hur en person som är på ett visst sätt ser ut. När vi kommer fram till Rock Bar så hörs den höga musiken spelas redan ut ifrån och jag ser bara en typ av stil som går igenom hela stället den är väldigt lik den stil som våra två färdkompisar har och man ser när de kommer in att de har kommit hem till sina egna.

SkĂśnhetsidealens hĂ¤lsa SkĂśnhetsidealens hĂ¤lsa I generationer har klĂ¤der varit viktiga och sĂĽ Ă¤r det Ă¤n idag. KlĂ¤derna hjĂ¤lper oss att mĂĽ bra och stĂ¤rka vĂĽr sjĂ¤lvkĂ¤nsla, de hjĂ¤lper Ă¤ven till med att fĂśrstĂ¤rka skĂśnhetsidealen pĂĽ gott och ont. Forskning visar att ungdomar mĂĽr allt sĂ¤mre i dagens samhĂ¤lle, de kĂ¤nner att de inte rĂ¤cker till vilket leder till Ă¤tstĂśrningar & trĂ¤ningshets. text LinnĂŠa Johansson

! %$ "# $ # *%% % % &% ' $%& , ' # )# # $ ! & )# $ & , $! )# !# ' $ #* +" $ ' #$ % % $ $%& # ! % #' & % & ! # ! # $ %% %( % $ + %$ ) %$ ' # $& % % #* $%& ' $ # %% & ! # %( # %% % )# $'*#% %% +#$+ * $ % $ + %$ $! #* # $ % % $! $ +#$+ %% $ $ ) ' ! $ " $ % % % ' & ! # $) # , %( # %% % )# $* ! $% % "# % # ! %% % $ - $ $ ) ' ! ' % ' )# &# $ & ( $ % ! % $ ) ' $ * $%) &# ' ' # +# %% % $! *$% ' # * !% $! * ! ' %% $ ' # % ' ' $ ) ' ) ! ' ' # % ! ! %# '$ % # +# $ * +' % ) +#$%*# % # % % &# *# !" $! ,

, # , # ! $ ) % ! %% % )# $! $ " # &%$ !# # $! %)# "* $ & ! # $! # # $ % & ! # $* ( # !# # %% $ ' # * ! $ ) * &$ & +$ ! % $ ' # * $ ! $ ') %#) &%

$$ $ ' #

$$ # $%!# #! &# & ! # &"" %% # &# $ + %$ $ # &% )# $ # % +#' ## +' # #!"" " $ + %$ $! "& " $ &% ' & ! # $) # , %$* % #% %% ) # %% ! $* *$% $ &% $! %(" ! # # $ * $" # ' # % # "* %' "#! # # %(" ! &# $ ( $ ' # %% $ %#) ' # $ ! $$!# )# % $! * $ $ % # $* ) $ % $! %% % %% # "* "* %% ! $% % $)%% %( # %% % )# $%!# "# $$ "* * & ! $* +# %% % )# ' $! # $ $% ) $ % $! , $ # $! # # # %% )' ) $ # # $%!# "*' # "* &# $ + %$ &"" %% $ ! $ + $ % & ! # $* )# % ! # ! $ * $" # $! $)%% # !# # $! $ + $ )# "# $$ $! & ! # ) # # % * % $ ) ' +#%#! ' % # % %% ! ) $ $ " $ ! $$%(# $ # !#% & #$+ # & $ ) $ ! # $& % % % ! % # %% * & $ # %% %% # &%$ )# ' % % +# ) $

bild commonos.wikipedia.org

( " # & "

( " ) ## $$ ( ## # ' " $ ($$" # ( & ( # & $ # $%" " $ ($$" ( # ( " (& ) ## $$ ) ) $ % $' " $$ $ (" #&)"$ $$ $$ "($$ ( " $$ (" (" ( " #) %$ "'#$

$#) #) (" $ $ " " !!# # (" %$ & # * $# $ (" (& & $ $ $$ "($$ ( " * $" " ( " " #$ " $' # !) %" % " %!! $$ " # # ( & "

# % " " " & # ( " % " # $ " ") (" # ( " %!! ) # * $# ( )

% #( " % #( " , * $# " &( %" # " %$ ( " " !) # $ & *" *" $$ & # $$ ! ## " ) $ & & " - $ " !) - ( " ) ! # " $ " ( " ) " % + $ (" ) & $ $$ %!! )$$ ) $, " %$ (" " # # ( & (" # ( " # #' # " # # #$ $%# % " # (" #$% (" # ( & (" # ( " $ $ # # $$ $ (" & $ $ *" $$ " "($$ ( " $$ ") (" # ( " (" #' # & # " !) $$ " ! " & $ # " (" $$ #($$ $$ %!! ) % #( " , $ (" "$ $$ $'! ( " * # * $# # $ " $ # ( # " " # ( " (" % # $ '" ! " & # " % $ $$ " ") $$ *! ( " ) * $" " $ (" % $ # # * $# " $#) $ " $$ ! " $ " !! %$ & " !) # (" #) & $ $ ,

, $ " %" & $$ " # # !) $#) $'! & &( " $$ & # *" " ( " ) " # *! " # ( " ") '" " (& ( " $ (" #) '" #) )" #$ $%# & $" " $$ *" ( " (" (" ( # " #) *" *" $ ) & $ $'! # ' $" $$ * , (" $ $ ( # " # $' # *" # * $# $$ * ( # " # $" " " & $ $" $" # # * # *" $$ %!! ) # * $# $ " #$% #( " $$ &( " $$ &( ( " *" $$ & # & $$ " ") $$ *! - ( " $ $ &( " ) " % " $$ ( " !) '" " # #) & # " $$ &) " * $" " (" & # " $'! & # " $ & $#) %$ ") $$ #( $$ ( " $ *& " & " '" *" $$ # % %!! ) # * $# $ $$ # " " # * ( # "# #$ " $" "

Modets sprid Som det ser ut nu sĂĽ Ă¤r det sjĂ¤lvklart att man kan bli vad man vill, men har det alltid varit sĂĽ? Har mĂ¤nniskor alltid kunnat drĂśmma om att bli rik eller berĂśmmd.

Ăśrr i tiden sĂĽ prĂ¤glades modet av att visa hur gott stĂ¤llt man hade. Det visade sig pĂĽ mĂĽnga sĂ¤tt nĂ¤r man valde material som ofta skulle vara vĂ¤ldigt dyrt och helst importerat frĂĽn frĂ¤mmande lĂ¤nder. Men klĂ¤derna kunde ocksĂĽ visa vilket av de fyra stĂĽnden man tillhĂśrde. TillhĂśrde du bĂśnderna kom det inte pĂĽ frĂĽga, att Ă¤ven om man hade mĂśjlighet att klĂ¤ valde man ofta sjĂ¤lvmant en enklare klĂ¤dsel fĂśr att visa vilken social status man hade. SjĂ¤lvklart ville alla nĂĽ sĂĽ hĂśg social och ekonomisk klass som mĂśjligt. Det handlade mycket om att man ofta sĂĽg upp till den hĂśgre klassen. Hur sattes dĂĽ trenderna? Kungen hade en stor parad med hela sitt fĂślje och visade upp sig infĂśr adeln pĂĽ paraden som hĂ¤lsade och pratade med kungen. De sĂĽg hur kungen sĂĽg ut. NĂ¤r de kom hem sĂĽ tĂ¤nkte de att de gĂ¤rna ville se ut

l som kungen sĂĽ dĂĽ kĂśpte de sig klĂ¤der som liknade kungens. Senare det ĂĽret sĂĽ har adelsmannen sin ĂĽrliga inspektion av och nyaste han har. DĂĽ pĂĽ inspektionen

stĂĽr de vĂ¤lbĂ¤rgade borgarna och tittar och tĂ¤nker tĂ¤nk om jag hade lika mycket makt som honom den stĂĽtlige adelsmannen. DĂĽ kĂśper de i sin tur liknade klĂ¤der

som ska likna adelsmannens men de som de inte vill gĂśra intrĂĽng pĂĽ herrens teritorium. Eftersom att de vĂ¤lbĂ¤rgade borgarna arbetar med de mindre vĂ¤lbĂ¤rgade borgarna sĂĽ vill ju sĂĽklart de hĂ¤rma de lite rikare borgarna och sĂĽ vidare. Sedan sĂĽ har ju alla borgare som Ă¤r bĂśndernas chefer. SĂĽ dĂĽ vill Ă¤ven de anvĂ¤nda sig av liknade klĂ¤der om de har rĂĽd. Det visar pĂĽ en typ av statusjakt som mĂ¤nniskor som var mycket tydlig. Man kan se att mĂ¤nniskor alltid har delat upp sig i olika klasser med olika statusar bĂĽde socialt och ekonomiskt och ofta hĂ¤r de ihop. De Ă¤r olika tydliga beroende pĂĽ vilken tid och samhĂ¤lle man tittar pĂĽ men de har som allra oftast funnits dĂ¤r och det strĂ¤cker sig Ă¤nda fram till nutiden och dagens samhĂ¤lle. Men de var extra tydligt iska stater hade ett sĂĽ kallat stĂĽndssamhĂ¤lle. Men mĂ¤nniskan har sĂ¤llan varit nĂśjd med det de bĂśrjade med sĂĽ de vill ofta fĂĽ mera makt Ă¤n de hade ifrĂĽn bĂśr-

dning i tiden jan. SĂĽ dĂ¤rfĂśr var det vanligt att mĂĽnga fĂśrsĂśkte gĂśra sĂĽ kallade klassresor och

vilket gav dem en hĂśgre status och ofta mera pengar. Men sjĂ¤lvklart var det en svĂĽr och inte helt oproblematisk resa att gĂśra och om man lyckades brukade man Ă¤ndĂĽ inte fĂĽ lika mycket respekt av de andra i den klassen man reste till efter som de inte ansĂĽg att man var fullmĂ¤tig denna klass om man inte hade fĂśtts i den.

var man kom ifrĂĽn. FĂśr man kunde ocksĂĽ riskera att inte bli omtyckt av sin egen klass om man fĂśrsĂśkte vara bĂ¤ttre Ă¤n de andra i samma klass. Medan andra ansĂĽg att man skulle stanna kvar i sitt liv som man hade fĂśtts i och bry sig inte om vad kungen eller borgarna gjorde. Men redan pĂĽ den hĂ¤r tiden fanns det stark kritik

SĂĽ det vi kan konstatera av denna lilla resa tillbaka i de gamla hierarkierna Ă¤r att man inte sĂĽ lĂ¤tt kunde gĂśra en klassresa dĂĽ som nu. Det handlade ocksĂĽ om en stĂ¤ndig jakt att se ut och kunna bete sig som en av den hĂśgre klassen men det var ocksĂĽ noggrant att man visste vad man var och inte fĂśrsĂśkte att likna Ăśverklassen fĂśr mycket. Man var noga med att visa

Ny teori för hur mode sprids

Foto:Creative Commons Attribution 2.5 Denmark.

Stockholmuniversit har utvecklat en ny teori kring hur mode sprids. Forskare vid Stockholm universitet har med hjälp utav undersökningar på bebisnamn och hundrasers popularitet arbetat fram ”preferens-modellen”. Denna forskning är en del utav forskningsprojektet Det unikt mänskliga, ett tvärvetenskapligt projekt som innefattar forskning inom lingvistik, arkeologi, psykologi, antropologi, historia, biologi och matematik på Stockholms universitet. Syftet med projektet är att undersöka den mänskliga kulturen och vad som skiljer mänskligheten ifrån djuren. Teorin publicerades i den vetenskapliga tidskriften ”PloS ONE”. De två nyckelobservationerna som ligger till grund för projektet är; att bara ett fåtal kulturella drag blir mycket populära och att trender som ökar snabbt i popularitet också överges snabbt. Att en trend som ökar snabbt också kommer minska fort, förklarar Alberto Acerbi, antropolog vid Centrum för evolutionär kulturforskning så här; ”Förenklat betyder detta att om det idag finns en stark preferens för till exempel namnet Estelle, förutsäger modellen att när Estelle blivit väldigt vanligt kommer preferensen för det namnet att minska och därför kommer namnet snabbt att falla i popularitet,” I studiens andra del som handlar om varför bara ett fåtal kulturella drag blir mycket populära, så finns det belägg för att påstå att människor kopierar andra människors klädstilar likväl som deras attribut. Tidigare ledande modemodell var ”statusmodellen” som går ut på att människor kopierar individer som har hög status klädstil.

För att läsa vidare så finns forskningsresultatet på Stockholms unversitets hemsida

Foto:Korean Culture and Information Service

FILMBRANSCHEN OCH Film och mode gĂĽr hand i hand med varandra och har gjort det text LinnĂŠa Johansson foto commons.wikimedia.org / marieclaire.co.uk

1920-talet var en storhetstid fĂśr modets " # skĂĽdespelerskor var minst lika mycket ledande i mode som de stora

kĂ¤nd fĂśr sin medverkan i Pandoras ask ifrĂĽn 1929, hon var dock inte sĂĽ kĂ¤nd fĂśr den rollen fĂśr Ă¤n pĂĽ 1950-talet nĂ¤r det uppstod en kult kring henne. Louise

ikonisk och fĂśrblir det Ă¤n idag, ca 100 ĂĽr efter klippningen. Gloria Swanson var vĂ¤ldigt berĂśmd fĂśr sin # Gloria var den â&#x20AC;?regerande drottningenâ&#x20AC;? av " av klĂ¤nningar som hon bar pĂĽ sin fritid beskrevs i detalj i tidningarna. Hon var den mest fotograferade kvinnan under 1920-talet och det var inte den fĂśrsta eller den sista gĂĽngen som Hollywood

Gloria Swanson

# mode. NĂ¤r Katharine Hepburn nonchalant pĂĽ 1930-talet bar byxor och jeans, pĂĽ skĂ¤rmen och utanfĂśr, skapade det skandal och modemani pĂĽ samma gĂĽng. Joan Crawfords kantiga kostymer med axelvaddar kĂ¤mpades fĂśr att anvĂ¤ndas medan den amerikanska regeringen fĂśrbjĂśd kvinnor under krigstiden att bĂ¤ra Veronica Lakes â&#x20AC;?peek-a-booâ&#x20AC;? frisyr, fĂśr att inte deras hĂĽr skulle fastna i fabriksmaskinerna. Ett halvt sekel senare sitter Audrey ! $ ! den â&#x20AC;?lilla svarta klĂ¤nningenâ&#x20AC;? gĂśr entrĂŠ. Den Ă¤r fortfarande en del utav kvinnors garderober. NĂĽgra ĂĽr tidigare var Au " ! ! hon visar upp ett exempel pĂĽ â&#x20AC;?The New Lookâ&#x20AC;?. The New Look innebar mycket feminina linjer som avspeglar sig i den smala midjan, den nĂĽgorlunda betonade bysten och den lĂĽnga kjolen med en

MODETS INFLYTANDE

Katharine Hepburn

generĂśs vidd. Vid ungefĂ¤r samma tidpunkt satte

! ( ! !$ " ' + * Oneâ&#x20AC;? och â&#x20AC;?East of Edenâ&#x20AC;? som ett rebelliskt uttalande vilket skapade en trend ! + ! ' ! ! " ( i 1980-talets stora musikal Flashdance vilket blev en stor sensation bland ungdomarna. FĂśr nĂĽgra ĂĽr sedan sĂĽ kom + * " "* " & #$# + ( !

Audrey Hepburn

smaragdgrĂśn sidenklĂ¤nning som utlĂśste en rush pĂĽ grĂśna sidenklĂ¤nningar i butiker vĂ¤rlden Ăśver. ,&" " $ + !" ' ! '$ "! "" - " " mal Hollywoodhistoria nĂ¤r Clark Gable " $ ! ! ! " + * " one nightâ&#x20AC;?, ifrĂĽn 1934, fĂśr att visa att han inte bar nĂĽgon underskjorta sĂĽ Ăśkade fĂśrsĂ¤ljningen av underskjortor. Filmbranschen kommer alltid att ha "" !" " ,&" )$ mer sĂ¤tta trender fĂśr generationer. Titta

Veronica Lake

( % " "& + ! kryllar av design mĂ¤rken som tittarna sedan vill bĂ¤ra. Film Ă¤r ett bra sĂ¤tt fĂśr mode att kunna spridas ut till alla konsumenter och det Ă¤r ett sĂ¤tt fĂśr designers att gĂśra reklam fĂśr sig sjĂ¤lva.

# ! !

Mode till vilket pris? Av: Alexandra Ă&#x2026;hl

isar mina klĂ¤der vem jag Ă¤r och vem jag umgĂĽs med? MĂĽste det vara sĂĽ fel? NĂ¤r jag tĂ¤nker pĂĽ min garderob inser jag hur den har fĂśrĂ¤ndrats, frĂĽn att jag var den typiska lillasystern som fĂśrsĂśkte att efterlikna min storasyster, lika vĂ¤l i personlighet som klĂ¤der, till att jag idag inte alls kopierar min syster, idag Ă¤r jag min egen person med min egen klĂ¤dstil och det syns ocksĂĽ i min garderob. Om man gĂĽr pĂĽ stan eller kanske i en park ser man sĂĽ mĂĽnga olika mĂ¤nniskor. NĂĽgot av det fĂśrsta man tĂ¤nker pĂĽ Ă¤r vad fĂśr klĂ¤der personen har pĂĽ sig. Jag gĂśr sĂĽ hela tiden. KlĂ¤derna talar om fĂśr mig vem det hĂ¤r Ă¤r, vad fĂśr liv just den hĂ¤r personen lever. Ă&#x201E;r hon rik? Har han trĂśttnat pĂĽ livet totalt? VĂ¤rnar hon om miljĂśn? KlĂ¤derna Ă¤r ett fĂśnster in till personen bakom rutan, bakom fasaden. Om man tĂ¤nker pĂĽ skolan, ungdomar, och alla de olika grupper som stĂ¤ndigt bildas dĂ¤r. Ă&#x201E;r det inte sĂĽ att det dĂ¤r coola tjej-gĂ¤nget alla har vita jeans och en cool topp? Eller de dĂ¤r punkarna i sina svarta klĂ¤der och fĂ¤rgglada hĂĽr, det Ă¤r inte ofta du ser personen med kjol och en sĂśt kofta i samma gemenskap som dem. Egentligen Ă¤r det kanske inte sĂĽ konstigt, ofta Ă¤r man dĂĽ helt olika personer som inte riktigt funkar tillsammans. Nu tĂ¤nker du, â&#x20AC;?hur sjutton kan hon sĂ¤ga det? Klart jag kan umgĂĽs med vem som helst oavsett klĂ¤dstil!â&#x20AC;?, och ja, det vet jag ocksĂĽ. Men lĂĽt mig fĂĽ frĂĽga dig, Ă¤r det sĂĽ fel att vi visar att vi Ă¤r olika? Alla klickar inte med varandra. MĂ¤nniskan Ă¤r en gruppvarelse som gĂ¤rna vill kĂ¤nna en tillhĂśrighet till mĂ¤nniskor som vi trivs med. KlĂ¤der kan vara en del av det. Med klĂ¤derna kan vi avgĂśra lite om jag tror att jag kan tycka om de dĂ¤r personerna eller om jag inte tror att jag har nĂĽgot gemensamt med dem alls. FĂśr klĂ¤derna Ă¤r en del av vĂĽr personlighet. Under vĂĽr uppvĂ¤xt fĂĽr vi testa lite olika stilar, gĂĽ frĂĽn vĂ¤nster till hĂśger pĂĽ skalan och se vart vi slutligen hamnar.

Mode Â behĂśv politiskt Â Sen vill jag ocksĂĽ tala om fĂśr dig att ett fĂśnster bara Ă¤r ett litet titthĂĽl, genom det ser vi lĂĽngt ifrĂĽn hela bilden, hela

sĂ¤tta in personerna vi mĂśter pĂĽ stan i smĂĽ fack som ska sĂ¤ga exakt hur de Ă¤r. Det

massa fĂśrdomar baserat pĂĽ en klĂ¤dstil, mĂ¤nniskan har en fĂśrmĂĽga att fĂśrvĂĽna och sprĂ¤cka bubblor.t SĂĽ ja, vĂĽra klĂ¤der delar in oss i grupper, kanske det inte Ă¤r sĂĽ fel som vi tror. Kanske det inte behĂśver lĂĽta sĂĽ farligt och krĂ¤nkande av vĂĽr frihet som vi tror. Kanske modet har ett pris som innebĂ¤r att vi mĂĽste slĂ¤ppa lite pĂĽ vĂĽr idylliska PK bild av samhĂ¤llet. Jag har en garderob som visar nĂĽgot av vem jag Ă¤r. Jag har kompisar som Ă¤r mer lika mig bĂĽde till det yttre och till det inre och jag har de som inte Ă¤r det. Men att med mina klĂ¤der fĂĽ visa vem jag Ă¤r och hur jag fĂśrĂ¤ndras Ă¤r nĂĽgot jag ser som en mĂśjlighet, min mĂśjlighet att visa mig sjĂ¤lv fĂśr resten av vĂ¤rlden. DĂĽ kanske det visar sig att jag vill klĂ¤ mig nĂĽgot liknande som min gemenskapskrets, och kanske det dĂĽ utĂĽt sett ser ut som att vi alla Ă¤r exakt likadana. Men kanske det Ă¤r ett pris som Ă¤r vĂ¤rt att betala. FĂśr jag vet att jag kan fĂśrvĂĽna den som ser in genom mitt fĂśnster.

ver inte vara korrekt

Foto vänster: Carlitos 573 Foto häger: Man Alive

Hur anvĂ¤nder man

klĂ¤dsel?

Skriven: av Joel Lindstrand WidstrĂśm

AuktoritetsklĂ¤der

l? RĂ¤tt klĂ¤dd vid rĂ¤tt tillfĂ¤lle. Det Ă¤r

lĂ¤der Ă¤r nĂĽgot som anvĂ¤nds pĂĽ mĂĽnga olika sĂ¤tt. Ett av dem Ă¤r fĂśr att visa vilket jobb man har eller snarare vilken status arbetet har. PrĂ¤ster har till exempel pĂĽ sig en sorts vit lĂĽng drĂ¤kt nĂ¤r de har en gudstjĂ¤nst. Alla som leder en gudstjĂ¤nst mĂĽste bĂ¤ra en sĂĽdan drĂ¤kt Ă¤ven om de inte Ă¤r prĂ¤ster eller diakoner. NufĂśrtiden kan vi se det som en tradition men frĂĽn bĂśrjan sĂĽ anvĂ¤nde man den till att visa vem som ledde gudstjĂ¤nsten och vem det var som bestĂ¤mde just dĂĽ. Men prĂ¤ster bĂ¤r olika klĂ¤der, till exempel nĂ¤r det Ă¤r begravning sĂĽ har de pĂĽ sig en svart drĂ¤kt liknande den vita tĂĽgan. SĂĽ man kan sĂ¤ga att det gĂ¤ller att vara rĂ¤tt " och det gĂ¤ller att fĂślja dessa trender som ! !

anvĂ¤nder man sin klĂ¤dsel fĂśr att gĂśra # ! som kan vara bra att bĂ¤ra med sig i sitt

arbete. Dessa klĂ¤der medfĂśr nog ingen sorts auktoritet utan Ă¤r mera en praktisk klĂ¤dsel. MĂĽnga politiker har pĂĽ sig klĂ¤der utav en anledning och det Ă¤r fĂśr att de ska verka trovĂ¤rdiga och seriĂśsa och veta vad de pratar om. Det Ă¤r auktoritetsklĂ¤der nĂ¤r man anvĂ¤nder klĂ¤derna fĂśr att uppfattas pĂĽ ett visst sĂ¤tt. MĂĽnga anvĂ¤nder ocksĂĽ dessa klĂ¤der fĂśr att bli bemĂśtta pĂĽ samma nivĂĽ som till exempel sin chef. ! vet att denna auktoritet man kommer att mĂśta kommer att vara klĂ¤dd pĂĽ ett visst sĂ¤tt och man vill inte verka sĂ¤mre sjĂ¤lv. Det som dock blir vanligare och vanli

" " ut av aktoritetsklĂ¤der fĂśr att fĂĽ respekt hos de mĂ¤nniskor de skall mĂśta. Det kan " " ! ifrĂĽn bĂśrjan innebar. Det kan ocksĂĽ vara sĂĽ att det helt enkelt blir mera jĂ¤mlikt alla har rĂĽd att klĂ¤ sig i de lite tidigare !

Den vita rocken har historiskt setts som auktoritĂ¤r. FĂśr om man har pĂĽ sig en vit labbrock sĂĽ har folket vetat att den hĂ¤r personen arbetar med nĂĽgon viktig forskning. PĂĽ det sĂ¤ttet kan Ă¤ven klĂ¤der som ifrĂĽn bĂśrjan bara var praktiska bli auktoritĂ¤ra om mĂ¤nniskorna anser att de arbetar med nĂĽgot vĂ¤ldigt viktigt fĂśr samhĂ¤llet. ! " att polisuniformer har en vĂ¤ldigt stark auktoritet eftersom det bara Ă¤r poliser som fĂĽr anvĂ¤nda dessa. De har ocksĂĽ en let eftersom att de Ă¤r lagens vĂ¤ktare. MĂĽnga kan Ă¤ven se polisen som lite skrĂ¤ckinjagande eftersom alla kanske inte har helt rent mjĂśl i pĂĽsen. AuktoritetsklĂ¤der Ă¤r nĂĽgot vi nĂ¤stan alltid har anvĂ¤nt oss av och eftersom att de sitter sĂĽ djupt inne i vĂĽrt arbetsliv Ă¤r det ofta ingen tĂ¤nker pĂĽ vad man vĂ¤ljer att klĂ¤ sig i men man gĂśr Ă¤ndĂĽ ett omedvetet val och ett omedvetet fĂśrsĂśk att tas pĂĽ sĂĽ stort allvar som mĂśjligt fast mĂĽnga inte tĂ¤nker pĂĽ det alls nĂ¤r de stĂĽr dĂ¤r i klĂ¤desbutiken och vĂ¤ljer sina plagg som de skall kĂśpa.

Se till människan bakom tyget En debattartikel av Hanna Kjell om rätten till religiös klädsel

Hur många kvinnor med slöja i Sverige idag ska behöva komma ut och berätta om sitt frivilliga slöjbärande innan vi omvärderar vår definition av förtryck? När skall vi börja lyssna på de som utsätts och de som lever inom det, innan vi sätter oss på vår piedestal och dömer över vem som utsätts för förtryck oh inte.

”Den gemensamma nämnaren är förtryck, men vem har tolkningsföreträdet att avgöra vad som är förtryck; och inte?

Vi måste sluta, kollektivt sluta, med att tala om för folk vad som är förtryck och inte. Detta är något som kvinnor ständigt möts av. Att folk tar sig friheten att tala om vad som är förtryck och inte. En lättklädd kvinna anses vara förtryckt i de patriarkala strukturernas objektifiering och sexism. Medan en kvinna iklädd Niqabb eller andra heltäckande religiösa plagg är förtryckt till att dölja sin kropp. Den gemensamma nämnaren är förtryck, men vem har tolkningsföreträdet att avgöra vad som är förtryck; och inte? Våra förståelserum ser olika ut beroende på traditioner och kulturella värderingar, och eftersom att vi inte kan sätta oss in i någon annans situation. Så kan vi inte bedöma vem som utsätts för förtryck eller inte.

”Jag hoppas att vi i framtiden öppnar våra ögon och försöker förstå” I det sekulariserade Sverige så tror jag att det finns en problematik i att vi inte ser förtrycket och exotismen vi utsätter religiösa för. Jag hoppas att vi i framtiden öppnar våra ögon och försöker förstå; för ja, det är svårt. Jag förstår inte allt heller. Men vi måste lämna vår inskränkta värld för att ta in nya intryck och nya perspektiv, kanske helt enkelt testa någon annans skor, för att se vad det är vi utsätter andra för.

Foto: flickan på bilden har inget med artikeln att göra

att hennes val att bära slöja är genuint Yasmine Mejdi, är 23 år, student, och har och motiverat. Inte för att hon egentligen burit hijab i fyra år och säger så här i en skulle behöva tvingas bevisa det. Men så artikel i Expressen om sitt val att bära ser dagens samhälle ut, att en muslimsk hijab: ”Först och främst genomförde jag kvinna måste rättfärdiga sin detta steg som en Först och främst genomförde klädsel. religiös övertygelse. De andra tankarna jag detta steg som en religiös jag hade då var att övertygelse. De andra tankarna ”Hur kan vi ifrågasätta jag var, och är, trött jag hade då var att jag var, och detta fria val om att klä sig i på detta utseendevad man vill? fixerande samhälle. är, trött på detta utseendefixerande samhälle. I och med att Hennes klädsel skadar I och med att jag ingen annan. Men ändå så nu täcker mig, blir jag nu täcker mig, blir jag inte föreslås förbud mot heltäckjag inte dömd för dömd för mitt utseende utan ande slöja och niquab, mitt utseende utan snarare för mina handlingar världen över. Och förslagen snarare för mina går igenom. Frankrike har handlingar och hur och hur jag är i min personlig- inför förbud mot slöja på jag är i min person- het. Det påminner mig dagligen allmänna platser. Även här lighet. Det påmin- om att mina handlingar bör lysai Sverige föreslås det. I vårt ner mig dagligen om igenom min klädsel. jämlika, jämställda land så att mina handlingar finns det de som menar att bör lysa igenom min klädsel.” slöjan är ett hinder, ett hinder till att få Hon säger också att det är det bästa jobb och ett hinder till att vara en del av beslutet hon någonsin tagit - trots att hon samhället. också berättar om hatbrotten. Om att Så istället för att försöka anpassa hon blivit slagen av en främmande man, arbetsplatsen så gott det går, för att hotad, och spottad på, bara på grund av främja religionsfriheten och rätten till att detta plagg. Detta om något visar väl på utöva sin religion. Så skall vi stänga ute

”

en grupp människor på grund av att de utövar sin religion via en klädsel. Hur kan vi låta denna diskussion fortsätta handla om vare sig det ska vara lagligt att bära slöja eller inte. Denna diskussion förs helt över huvudet på de som drabbas av förbudet.

och förbud.

Jag avslutar med Yasmines visa ord”Se till människan bakom tyget. Se människan och inse hur lika vi faktiskt är.”

”Kvinnans kropp bör inte längre vara nå-

got som diskuteras hit och dit och som alla ska tycka till om. Jag anser att en kvinnas

kropp bör hyllas och inte ifrågasättas, oavsett om kvinnan väljer att klä sig i inget alls eller täcka hela sin kropp. Att hela samhället ska ha en del i diskussionen om kvinnans kropp och kläder innebär att det är för mycket fokus vid att kvinnans kropp är något som kan kontrolleras; och som finns till för alla, inte bara för kvinnan själv.

”Kläder kan vara ett uttryck för förtryckmen det kan också vara en väg till självständighet och frigörelse.

Vi når inte de som utsätts för förtryck, genom att förtrycka andra. De som förtrycks och tvingas in i slöjan når man inte genom att förbjuda plagget. De kommer då förtryckas på andra sätt. Förbudet kommer då endast drabba de kvinnor som frivilligt klär sig i slöja. Genom att sätta förbud på klädsel som finns där endast för kvinnor så tar vi också ställning till att kvinnans klädsel är samhällets fråga. Och att vi kan bestämma över kvinnans val, vi inskränker då inte bara hennes rätt att uttrycka sin religion, utan vi skickar också ut signaler om att hennes kropp inte är hennes att klä.

Jag avslutar med Yasmines visa ord ”Se till männiksan bakom tyget. Se till människan och inse hur lika vi faktiskt är.”

”Hatbrotten mot kvinnor med slöja och niquab blir fler och fler. Rädslan dessa

individer har för att liknande förbud som i Frankrike ska slå in här, finns alltid hos dem. Debatten ligger helt fel. Vi borde sträva efter att lyfta, att hjälpa, att underlätta, att förstå. Inte efter att sätta mer press på de redan pressade.

Min debattartikel är också missvisande, artiklar som denna skrivs allt för ofta av någon som inte utsätts. Jag som inte utsätts för vad de som bör slöja utsätts för, borde egentligen bara lyfta upp deras erfarenheter. Respektera och förstå. Vad jag menar med detta, och med artikeln är att vi måste lämna vårt tolkningsföreträde; låta de utsatta tala. Lyssna och låta debatten handla om vad den egentligen borde handla om; hur underlättar vi för dessa kvinnor istället för att skapa hinder

Hon fĂĽr bĂ¤ra slĂśjan i arbetet Av: Alexandra Ă&#x2026;hl

Att fĂĽ bĂ¤ra klĂ¤der efter sin religiĂśsa Ăśverty-Â gelse pĂĽ arbetet Ă¤r en svĂĽr frĂĽga och ett pro-Â blem. Jag funderar krig vad problemet egent-Â ligen handlar om, Ă¤r det bara min okunskap och ovana som hindrar personen att fĂĽ fĂślja sin religion? DĂĽ kanske det inte behĂśver vara sĂĽ svĂĽrt att hitta en lĂśs-Â ning. Foto: Fruggo

et Ă¤r vinter utanfĂśr men man kan kĂ¤nna att vĂĽren Ă¤r pĂĽ vĂ¤g. Solen Ă¤r Ă¤nnu kvar pĂĽ himlen trotts att det Ă¤r eftermiddag. FĂĽglarna kvittrar bĂśrjat rusa fĂśrbi mig. Jag har bestĂ¤mt rangen. Genom de stora fĂśnstren kan jag se att de redan sitter dĂ¤r inne vid ett av borden med sin mat. NĂ¤r jag sedan kommer fram till disken Ă¤r det en ung tjej med slĂśja som tar emot min bestĂ¤llning. Hon ler mot mig och frĂĽgar vad jag vill ha, jag gĂśr min bestĂ¤llning och vĂ¤ntar sedan pĂĽ min mat. Hennes slĂśja Ă¤r vit och ser precis ut som en del av arbetsklĂ¤derna, men en frĂĽga jag stĂ¤ller mig Ă¤r om jag skulle tĂ¤nka likadant, om det skulle kĂ¤nnas lika neutralt, ifall slĂśjan skulle tĂ¤cka hela ansiktet? ReligiĂśs klĂ¤dsel Ă¤r en pĂĽgĂĽende och ibland ganska intensiv diskussion. Man kan tĂ¤nka sig att det Ă¤r pĂĽ grund av att det svenska samhĂ¤llet Ă¤r ovant vid den typen av klĂ¤dsel, men fĂśrr hade kvinnorna pĂĽ sig slĂśja ocksĂĽ. Kanske inte alltid pĂĽ grund av en religiĂśs Ăśvertygelse men det var inga konstigheter. Det var heller inte konstigt att nunnorna bar heltĂ¤ckande klĂ¤der pĂĽ grund av sin tro. Ă&#x201E;r det dĂĽ obekvĂ¤mt fĂśr att samhĂ¤llet inte lĂ¤ngre ser ut sĂĽ? Eller kanske fĂśr att anledningen till att dĂślja hĂĽret kommer frĂĽn en annan kultur och religion? Att inte fĂĽ tĂ¤cka sitt hĂĽr eller ansikte pĂĽ grund av sin tro pĂĽ sitt arbete anses av tro pĂĽ nĂĽgot dĂ¤r det Ă¤r en del av religionen att tĂ¤cka hĂĽret eller ansiktet blir det frustrerande att inte fĂĽ gĂśra det pĂĽ sin arbetsplats. Som att man nĂ¤r man gĂĽr in genom dĂśrren till jobbet helt plĂśtsligt mĂĽste bli icke-troende. NĂ¤r jag fĂĽtt min mat betalar jag och gĂĽr bort till mina vĂ¤nner. Jag slĂ¤pper ut mina funderingar framfĂśr dem och ser hur

de tĂ¤nker kring frĂĽgan. Min ena vĂ¤n, vi kallar henne Lisa, kan hĂĽlla med om att det kĂ¤nns tryggt att se personens ansikte, ett trevligt leende ger tillit pĂĽ nĂĽgot sĂ¤tt. Min andra vĂ¤n, vi kallar honom Sam, invĂ¤nder dĂĽ med att kroppssprĂĽket, rĂśsten och Ăśgonen egentligen Ă¤r det som faktiskt talar om hur personen bemĂśter oss. Om vi skulle bo i en kultur dĂ¤r majoriteten av kvinnorna skulle bĂ¤ra niqab (en heltĂ¤ckande slĂśja dĂ¤r endast Ăśgonen lĂ¤mnas otĂ¤ckta) skulle det inte alls vara konstigt eller kĂ¤nnas otryggt att inte se personens ansikte. Han menar pĂĽ att det Ă¤r en vanesak. Lisa funderar kring orden och hĂĽller till viss del med. Hon tar upp att ett stort problem kring frĂĽgan Ă¤r att det oftast Ă¤r vi som inte bĂ¤r slĂśja som tycker till om problemet och tar massa antaganden. KlĂ¤der Ă¤r en kĂ¤nslig frĂĽga just fĂśr att det Ă¤r sĂĽ personligt. Kanske problemet ofta handlar om just okunskap och ovana. NĂ¤r tjejen med slĂśjan kommer ut i serveringen fĂśr att torka nĂĽgra bord frĂĽgar jag henne om det var nĂĽgra problem fĂśr henne att bĂ¤ra slĂśja pĂĽ arbetet? Hon svarar glatt att det inte alls var sĂĽ! Hon pratade med sin chef som hjĂ¤lpte henne Chefen hade inte stĂśtt pĂĽ detta tidigare men var vĂ¤ldigt positiv till att hitta en bra lĂśsning som tjejen kunde kĂ¤nna sig bekvĂ¤m med. SĂĽ kanske vi ibland blĂĽser upp problemet och gĂśr det alldeles fĂśr stort? IstĂ¤llet fĂśr att ta en massa antaganden och tyckanden kan man sĂśka korrekt fakta och prova olika lĂśsningar, men framfĂśr allt vĂĽga prova nĂĽgot nytt!

Foto vĂ¤nster: Nouf Kinani Foto hĂśger: Mario Biondi

Islam i Sverige

Olika typer av slĂśja

Uppemot en halv miljon mĂ¤n-Â niskor i Sverige har sina rĂśtter i muslimska lĂ¤nder och miljĂśer varav knappt en tredjedel berĂ¤k-Â nas vara i nĂĽgon mĂĽn utĂśvande muslimer.

Hijab-ÂDenna slĂśja tĂ¤cker endast kvinnans hĂĽr och axlar. Niqab-ÂEn ogenomskinlig slĂśja som tĂ¤cker hela kroppen fĂśrutom Ăśgo-Â nen och bĂ¤rs tillsammans med en hijab.

Den fĂśrsta registrerade gruppen muslimska invandrare bestod av Burka-Â Ett klĂ¤desplagg som tĂ¤cker tatarer som pĂĽ 1940-Âtalet kom hela kroppen, itnklusive Ăśgonen. frĂĽn Estland och Finland. De star-Â tade den fĂśrsta muslimska fĂśrsam-Â lingen i Stockholm ĂĽr 1949 â&#x20AC;&#x201C; Islam FĂśrsamlingen i Sverige. Fram till 1980-Âtalet var det dock de etniskt

till antal i Sverige, troligen Ă¤ven grupper tillsammans. Det vĂ¤nde nĂ¤r irakiska och kur-Â diska muslimer i relativt stora antal bĂśrjade komma till Sverige i slutet av 1970-Âtalet till fĂśljd av sĂĽvĂ¤l Iranâ&#x20AC;&#x201C;Irak-Âkriget som Saddam Hus-Â seins politik. Under 1980-Âtalet var denna grupp tillsammans med den iranska den stĂśrst vĂ¤xande muslimska gruppen i Sverige.

”

Vi har något som kallas religionsfrihet i väst, vilket innebär att man kan klä sig som man vill för att kunna utöva sin tro. Om det innebär att bära en slöja så är det okej. text Linnéa Johansson

VĂ¤sts misstĂ¤nksamhet

vs.

religiĂśsa klĂ¤der J

ag sitter och zappar mellan kanalerna pĂĽ tv och jag fastnar ,"%% )3 + * %",1+ *" * $"' &"+! I serien fĂĽr man fĂślja fem unga mĂ¤n och kvinnor ifrĂĽn olika amishsamhĂ¤llen som funderar Ăśver om de ska â&#x20AC;?Go Amish or go Englishâ&#x20AC;?. De ger sig av till New York, kallad djĂ¤vulsstaden av amishfolket. DĂ¤r ska de ta reda pĂĽ om de skulle kunna passa in i det vĂ¤sterlĂ¤ndska levnadssĂ¤ttet och om det Ă¤r sĂĽ de vill fortsĂ¤tta leva eller om de vill fortsĂ¤tta leva amish. I ett avsnitt ska de kĂśpa nya klĂ¤der. De ger sig ut pĂĽ New (*$+ ,(* 4* ,, % , -)) $%2 72* * (%$ *-',(&$*"' & stannar till fĂśr att kolla, peka och ta kort. I sina enkla klĂ¤der och med en hatt pĂĽ huvudet sĂĽ stĂĽr de ut som en katt bland hermelinerna. De kĂ¤nner sig uttittade och obekvĂ¤ma. En tjej fĂśrstĂĽr inte varfĂśr det blir en sĂĽdan uppstĂĽndelse Ăśver deras klĂ¤der. (' $2'' * +" *-+,* * ( ! +2 * 5 + / * * % 0"+, 5 Det Ă¤r inte bara deras livsstil som skiljer sig ifrĂĽn den vĂ¤sterlĂ¤ndska utan Ă¤ven deras klĂ¤der som ocksĂĽ fĂśrenar dem som grupp. De kĂ¤nner en samhĂśrighet med varandra tack vare klĂ¤derna men de vill passa in i New York ocksĂĽ. FĂśr amishfolket Ă¤r det viktigt att man bĂ¤r de traditionella klĂ¤derna. En enkel klĂ¤nning med fĂśrklĂ¤de och en vit liten mĂśssa fĂśr kvinnorna och byxor, en skjorta och en strĂĽhatt fĂśr mĂ¤nnen. Har man inte det sĂĽ blir man avvisad och utfryst. Den sociala kontrollen Ă¤r stor. Det blir problematiskt nĂ¤r klĂ¤derna har en sĂĽdan stor betydande roll fĂśr huruvida man vill interagera med andra utav en annan tro. Ă&#x201E;ven om man aktivt vĂ¤ljer att ta avstĂĽnd ifrĂĽn Ăśvriga samhĂ¤llet sĂĽ skapar det segregation och fĂśrdomar. / (*$ +3 6''+ , ' & ++ (%"$ $-%,-* * +(& % . * sida vid sida men de har sina egna omrĂĽden. Vi har Chinatown, (!( '+('!-*+, %",,% , %1 ( ! (*(- ! *$ 4* ,, * nĂ¤mna nĂĽgra. , 2* " (*(- ! *$ +(& + +,4*+, (*,( (0 #- "+$

samhĂ¤lle ligger i. Och hĂ¤r gĂĽr det verkligen att urskilja en religiĂśst troende jude ifrĂĽn en icke religiĂśs. Hur kommer det sig att de har hamnat dĂ¤r? Ă&#x201E;r det sĂĽ att de har sĂśkt sig till varandra fĂśr att de har samma tro och kĂ¤nner samhĂśrighet genom sin klĂ¤dsel? Eller var det sĂĽ att de inte blev accepterade i andra omrĂĽden p.g.a. sin klĂ¤dsel? FĂśr Ă¤r det inte sĂĽ att nĂ¤r vi ser nĂĽgon som klĂ¤r sig annorlunda ifrĂĽn vad den vĂ¤sterlĂ¤ndska normen sĂ¤ger sĂĽ tittar vi misstĂ¤nksamt pĂĽ dem? Vi har nĂĽgot som kallas religionsfrihet i vĂ¤st, vilket innebĂ¤r att man kan klĂ¤ sig som man vill fĂśr att kunna utĂśva sin tro. Om det innebĂ¤r att bĂ¤ra en slĂśja sĂĽ Ă¤r det okej. Men Ă¤ndĂĽ sĂĽ sitter vi i vĂ¤st, med vĂĽr misstĂ¤nksamhet, och tror att vi kan bestĂ¤mma och uttrycka oss om vad som Ă¤r rĂ¤tt och fel med religiĂśsa klĂ¤der. " % . * )3 , % , (* ." "', $-'' . * & * 4*+,3ende och accepterande? (& '2* -' (& *' " )*( * && , * $"' &"+! 2* -, pĂĽ New Yorks gator och blir uttittade. Vad ger de mĂ¤nniskorna rĂ¤tten att stirra och dĂśma? De kommer ju inte undan den sociala kontrollen, den Ă¤r kanske inte lika hĂĽrd i vĂ¤st som den Ă¤r i religiĂśsa kretsar, men den +( " % $(',*(%% ' $(&& * %%," ,, 6'' + 2* Jag kan sitta hĂ¤r och prata om hur vĂ¤st ser ner pĂĽ religiĂśsa klĂ¤der och fĂśrsĂśker kontrollera dem, men som en del av vĂ¤stvĂ¤rlden Ă¤r vi sĂĽ mycket bĂ¤ttre i Sverige pĂĽ att inte dĂśma?