SLAO Xpress Mars 2024

HÖJDDATA

FÖR PROJEKTERING

AV FASTIGHET

KARTERING

AV LEDNING OCH FIBER

KARTERING

AV NYBYGGNATION

MASKINSTYRNING FÖR PISTMASKIN

SWEPORTAL - alla data på en plats

• Smidigt webbgränssnitt

• Både 2D och 3D visualisering

• Mät själv i fält och importera data

• Nedladdning av högupplöst data

• Rita, uppdatera och skriv ut

• Lätt att dela data - internt och externt

PLANERINGSUNDERLAG FÖR MTB-SPÅR

KARTERING AV LIFTOMRÅDE

OCH LEDER

Ring så berättar jag mer!

Henrik Smedberg

070-225 55 22 henrik.smedberg@swescan.se

Kart- och mätspecialisten för alpina områden

Tidig start och en fantastisk vinter

Sportlovsveckorna ligger bakom oss och vi har haft rekordmånga hemmabackar och skidanläggningar öppna i Sverige denna vinter.

Upp emot 180 medlemmar har tagit emot skid- och snowboardåkare hitintills. Jag har fått rapporter om stora ökningar av danska gäster i Sälenfjällen, Idre Fjäll, Isaberg, Branäs med flera under vintern. Många av våra Hemmabackar från norr till söder rapporterar tidig start på säsongen och mycket bra förhållanden under hela vintern. Det ska bli fantastiskt spännande att summera årets skidåkardagar i vår, men vi har fortfarande flera fantastiska veckor kvar av säsongen och inte att glömma den femte årstiden som smyger sig på.

Några av er har kanske redan hört att årets SLAO-dagar, årsmöte och mässa blir i höst! SLAO byter räkenskapsår för att lättare hantera säsongsflöden med utbildningar och ekonomi. I och med det blir det flytt av alla aktiviteter till hösten. Vi vill såklart fira en bra vinter med prisutdelningar, årsmöte, mässa, föreläsningar, och kalas, det blir den 20-21 oktober. I skrivande stund är inte plats och ort bestämt men boka aktuella datum i kalendern för årets upplaga av SLAO-dagarna.

Jag hoppas att du gillar SLAO XPRESS, som du håller i handen eller kanske läser du vårt digitala magasin. Vilket fall som helst så är det samma information och artiklar i bägge upplagorna. I detta nummer kan du läsa om Lofsdalen som firar 50 år i år. SLAO-porträttet Linda Morell och Christer Svärd som är ny Vd på Idre Fjäll. Trevlig läsning! Hoppas vi ses på berget, fjället eller i någon av alla hemmabackar.

Magnus Noppa

Vd, SLAO

SLAO PORTRÄTTE T

LINDA MORELL

Allt för rörelsen

H

on har vuxit upp på skidor, älskar att sätta folk i rörelse och står stadigt i mediala blåsväder. Häng med när vi lär känna Skistars erfarna pr-chef Linda Morell lite närmare.

Vissa personer tycks vara som gjorda för uppdraget. Skistars pr-chef Linda Morell är en sådan. Dels började hon åka skidor utför redan som fyraåring, dels har hon en yrkesbakgrund inom resebranschen och är utbildad inom media och marknadsföring. Nu har Linda varit på Skistar så länge att hon behöver fundera en stund.

– Oj, jag började 2007. Det blir 17 år i år. Men jag hade ett liv innan Skistar.

TILLBAKA TILL MORA

Linda är från Mora och flyttade till Stockholm efter ett år i USA. Hon utbildade sig som resesäljare och fick jobb

på Sveriges största resebyrå i Stockholm, men fortsatte att åka skidor på olika anläggningar i Sverige. – När jag fick tvillingsöner 2004 flyttade vi tillbaka till Mora. 2007 började jag som marknads- och försäljningschef för Skistar i Sälen och på den vägen är det, säger Linda.

FRÅN MARKNADS- OCH FÖRSÄLJNINGSCHEF TILL DESTINATIONSCHEF – Efter några år på den tjänsten fick jag möjlighet att testa på arbetet som destinationschef under två för Tandådalen-Hundfjället. Det var en kort men väldigt berikande tid. I arbetet fick jag verkligen lära känna hela organisationen och få en förståelse för alla delar. Jag motiveras av att se helheten, att möta kollegor som ser till att lägga pusslet för gästen. Mina möten med elektriker, vaktmästare, pistmaskinsförare, skidlärare, skidpatrullörer och snöläggare är något jag bär med mig dagligen i min nuvarande tjänst som PR-Chef.

Äventyrlig pr-chef brinner för Skistar

EN UPPVÄXT PÅ SKIDOR

Som ung åkte Linda ofta skidor i Orsa Grönklitt, Gesundaberget, Gopshus och Wäsaberget, men hemmabacken har alltid varit Hundfjället i Sälen, där hennes farmor och farfar hade sin husvagn. Skidåkning utför var en naturlig del för familjen även om det också åktes längd.

– Det har alltid legat mig varmt om hjärtat. Jag tävlade tills jag var tio-elva år också.

SKIDÅKNING UR FOLKHÄLSOPERSPEKTIV

Efter årtionden på skidor, och 17 år på Skistar, har Lindas skidmässiga fokusområde skiftats något. I dag ser hon på skidåkningen utifrån ett folkhälsoperspektiv och brinner för att inspirera till en aktiv livsstil.

– Barnen i samhället i dag är alldeles för stillasittande. De har inte samma spontanrörelse som jag hade. Dessutom jobbar jag med människors semestrar, med deras kanske bästa vecka på året. Jag tycker fortfarande att det är lika häftigt att göra en semestervecka minnesvärd, säger hon.

SKISTAR – EN STOR AKTÖR MED FÖRDELAR OCH UTMANINGAR

Att arbeta hos en stor aktör som Skistar kommer med både för- och nackdelar, även om Linda hellre kallar det sistnämnda för utmaningar. Men vi tar fördelarna först.

– Det är människorna! Det häftiga med Skistar är att alla jobbar för att lösa uppgifter och få ihop fina upplevelser för gästerna. Även om företaget är stort finns det också ett stort hjärta där bakom.

Hon är också stolt över den resa som Skistar har gjort, och fortsätter att göra, när det kommer till hållbarhet. Den stora aktören besitter nämligen gott om kunskap

och kraft som i sin tur kan inspirera mindre anläggningar och andra branscher, menar Linda.

– Vi kan göra skillnad. Vi har tagit stora steg inom hållbarhetsområdet och har mycket kvar. Vita vintrar är något vi lever för. Dessutom är vi innovativa och duktiga på att utveckla det vi gör. Nu senast under corona lanserade vi digital incheckning så att man kan hämta nycklarna till sitt boende i en box eller öppna boendet med vår app och slipper köa. Sen är det bara att ladda skipasset på nätet eller i vår app och dra ut i backen.

ÄR MÅNA OM VARJE GÄST

Kan företagets storlek stå i vägen för det personliga mötet? Linda tror inte det. Hon anser att hon och hennes medarbetare är måna om varje gäst. Däremot tror hon att Skistar kan vara föremål för vissa fördomar.

– Vi är personliga trots att vi är stora, men ibland kan jag uppleva att vissa har en bild av oss som stora och utesluter att vi kan vara personliga. De har redan bestämt sig. Det kan handla om förutfattade meningar. Därför är vi extra noga med att vara personliga i allt vi gör.

TRYGG ÄVEN NÄR DET STORMAR

Att det kan storma kring rollen som PR-Chef på Skistar är inget som oroar Linda Morell. Hon har erfarenheten som krävs för att hantera medier. Dessutom är hon på en trygg arbetsplats där det finns rutiner för alla tänkbara scenarion.

– Det kan storma. Det får vi leva med. Men jag är trygg i att hantera media. Med bra kollegor löser vi utmaningar tillsammans, även om det händer en olycka och det kan vara extra jobbigt. Olyckor är ofrånkomliga. Jag tänker också på hur mycket vi som bransch bidrar positivt utifrån ett folkhälsoperspektiv. Jag har lärt mig hur vi jobbar med säkerhet och har duktiga människor runt omkring mig.

NYA KUNDGRUPPER OCH FLER SÄSONGER

Under denna säsong gynnas Skistar av att den svenska valutan står lågt i kurs. Det har inneburit en uppgång i nya målgrupper från den utländska marknaden, framför allt har de sett en tillströmning av danska, engelska, tyska, holländska och finska gäster, vilka i sin tur skrivs in i kunddatabasen för framtida bearbetning.

– Vi jobbar ständigt på nya paketeringar och initiativ för att nå nya kunder. Bland annat tittar vi på kunder som inte har tradition av att åka till fjällen. Svenskar och norrmän är traditionsbundna där. Jag tror att vi behöver se bortom traditionerna och, på tal om hälsoperspektivet, nå ut till gäster som helt enkelt behöver en aktiv semester. Där finns det mycket kvar att göra, säger Linda som är tacksam för de mindre anläggningarna som ligger närmare våra svenska större städer.

– När det kommer till hälsan kan hemmabackarna locka till de första åken. De fyller en viktig funktion för att få människor i rörelse.

NYA KUNDER ÄR EN SAK. DET ÄR EN ANNAN ATT FÅ DEM ATT ÅTERKOMMA.

Här är kunddatabasen ett centralt verktyg i Skistars arbete med att skapa stammisar.

– Men man behöver vara varsam med hur man kommunicerar med dem i kunddatabasen. Sedan jobbar vi mycket med vår lojaliserande medlemsklubb Skistar Member och erbjudanden.

Skistar har i många år arbetat för att utöka årshjulet och göra skidorterna öppna för aktiviteter året om, men det var först under pandemin 2020 som de verkligen storsatsade på sommarhalvåret. Det har framför allt handlat om cykling, men också om klätterparker, skidåkning på artificiellt gräs och nutidens rodelbanor. Årshjulet har varit en möjlighet och en utmaning, berättar Linda. Hon skrattar.

– På marknadsavdelningen är vi vana att kommunicera med glada familjer som åker skidor, men så gör vi helt plötsligt annonser för mountain coaster (rodel, reds. anm.) och artificiellt gräs. Det har varit väldigt spännande och kreativt. Vi har lärt oss jättemycket på vägen. Det händer alltid något på Skistar. Är det inte ett VM så är det en lansering av sommarsatsningar, eller vår senaste nyhet om att vi i Hammarbybacken genomför ett pilotprojekt att driva en skidanläggning helt fossilfritt. Sedan har vi öppnat två nya liftar i början av vintern, Lodge Express i Hemsedal och Söderåsen Express i Sälen.

MED SIKTE PÅ ATT VARA KLIMATNEUTRALA 2030

De kommande åren är Skistars strategi att fortsätta på den inslagna vägen och jobba vidare med sin satsning på hållbarhet, dels genom att inspirera till rörelseglädje bland unga, dels genom att halvera sin klimatpåverkan. – 2030 ska vi vara helt klimatneutrala och minska utsläppen med 50 procent från säsongen 2020/2021. Vi har redan börjat med elsnöskotrar och elpistmaskiner, säger Linda och fortsätter.

– Sedan har vi vårt barnkoncept med snögubben Valle i spetsen. Det var jag med och utvecklade för tio år sedan. Det är något jag håller ett extra öga på. Konceptet är till för att lära barn om hållbarhet, hur man tar hand om sig själv, men också djur och natur. Jag blir väldigt glad när föräldrar kommer fram och säger: ”Det handlar inte bara om att dansa och ha kul. Ni vill verkligen barnen väl.” Då blir jag superstolt, säger Linda och fortsätter:

– Just nu går jag en AI-utbildning på Stockholms Universitet och funderar en del på hur vi med AI kan dels effektivisera arbetsprocesser men också med hjälp av

LindaMorell

Familj: Sambo och tre barn samt ett bonusbarn

Ålder: 49 år Uppvuxen: Mora Utbildning: Marknadsekonom i grunden, strategisk och taktisk mediarådgivning, PR, Digital marknadsföring IHM och nu AI för affärsutveckling på Stockholms universitet

TRE FAVORITANLÄGGNINGAR: HUNDFJÄLLET, BJÖRNRIKE OCH ÅRE

AI förbättra både säkerheten och göra upplevelsen för gästen ännu bättre.

FAVORITBACKEN SEDAN BARNSBEN

Vilket är då Linda Morells favoritåk? Fyrtio år senare återvänder hon gärna till sin kära hemmabacke: Hundfjället.

– Trollskogen i Hundfjället är jättefint. När jag var sex år var det bara en ravin där. Det hette inte ens Trollskogen. Det är en fantastisk miljö dit jag tagit mina egna barn många gånger. Sedan gillar jag Björnrike. Och Åre, när det är fint, det slår nästan allt, säger Linda Morell.

Gör skillnad.

ELKRAFT FRÅN PRINOTH

Med backar för de flesta smaker

Grattis Lofsdalen 50 år!

en lilla byn med den stora skidåkningen har hunnit fylla 50 år. Häng med i svängarna när vi berättar historien om Lofsdalen – en framgångssaga som inte alltid pekat uppåt.

INVESTERINGAR PÅ 25 MILJONER KRONOR

I 50 år har Lofsdalen i södra Härjedalen varit det lättillgängliga alternativet för både barnfamiljer och elitåkare. 1974 fick fjället Hovärken sin första lift och kunde öppna för skidåkning i backen Lången. Under 1980-talet utvecklades Lofsdalen i en rasande fart. Det var också då som Jan Andersson klev in som styrelseordförande för skidanläggningen.

– 1994 köpte han anläggningen. På den vägen är det, säger sonen Ola Andersson

Ola var vid tiden 22 år och fick frågan från sin far om han inte ville komma upp och jobba några månader. 30 år senare är Ola fortfarande kvar – nu som vd för Lofsdalen.

– Det är en fantastiskt rolig och omväxlande bransch att

jobba i. Dels träffar man många människor, dels är ingen dag den andra lik. Det har varit roligt och lärorikt eftersom jag får hålla på med så många olika saker: snötillverkning, whiskylagring, padel och bowling, säger Ola.

EN TYPISK FAMILJEANLÄGGNING

Det som gör Lofsdalen unikt, menar Ola, är fjällets fina grundförutsättningar med branta partier längre upp och mer förlåtande delar närmare dalen.

– Det är en typisk familjeanläggning som har skidåkning för alla typer. Det är vår stora styrka. Dessutom ligger vi mitt i Sverige och har en fantastiskt vacker fjällmiljö. Lofsdalen är den lilla byn med den stora skidåkningen. Vi är bara 200 bofasta här, men vi har 10 000 bäddar i området.

VÄXT TILL MER ÄN BARA SKIDÅKNING

Vad skiljer Lofsdalen nu från då? Enligt Ola Andersson är den största skillnaden att det i skidanläggningens vagga ”bara” handlade om skidåkningen. I takt med att skidåkningen har utvecklats med ytterligare nedfarter och liftar, står den emellertid numera sida vid sida med padel, bowling, gym, sommarturism och restauranger.

– I dag är Lofsdalen som att driva ett nöjesfält. När jag kom hit, 1994, så var vi en klassisk 70-talsanläggning med många och långa släpliftar. Nu är det moderniserat på alla sätt, med bekväma och snabba sexstolsliftar. Dessutom har det hänt mycket med snötillverkningen, säger Ola.

2006 – ETT AVGÖRANDE ÅR

Lofsdalens vd beskriver 2006 som ett avgörande år för skidanläggningen. Sedan mitten av 90-talet hade anläggningens utveckling mer eller mindre stagnerat, men under 2006 togs ett krafttag för Lofsdalens framtid.

– Fram tills dess hade det varit ett vakuum. Det hade inte gått jättebra. 2006 tog vi ett avgörande beslut att satsa för att komma vidare. Framför allt byggde vi den första sexstolsliften. Samtidigt sa vi att vi behövde fler kommersiella boenden.

– Vi behövde pengar för att kunna utveckla anläggningen och 2006 blev startskottet. Sedan dess har vi haft en rejäl utveckling. 2009 byggde vi ett aktivitetshus med bowling,

lekland och restauranger. 2013 kom ytterligare en sexstolslift. Det har varit en rolig resa, men framför allt har det varit en resa, säger Ola och skrattar.

FRÅN VINTER TILL ÅRET RUNT-DESTINATION

Som många andra skidanläggningar har de också satsat för att göra Lofsdalen till en året runt-destination – med både besökare och anställda även under sommarhalvåret.

– Från början hade vi bara säsongsanställda och avslutade allt i ett halvår. Nu är det ett kapitel i sig att få i gång liftarna så fort som möjligt inför sommaren. Där är det en stor förändring.

REDO FÖR 50-ÅR TILL

Lagom till 50-årsjubiléet inviger skidanläggningen ett helt nytt gästcenter på drygt 3 000 kvadratmetrar, reception, sportshop, skidhyra, toaletter, förvaringsskåp och torkstationer för skidtillbehör.

– Vi har storsatsat på gästcentret. Nu är vi redo för nästa 50 år.

Lofsdalen har också köpt marken öster om Hovärken, vilket innebär att de inom några år kommer att kunna erbjuda skidåkning nerför fjällets alla väderstreck. Just nu förbereds detaljplanen för liftar, nedfarter och tomter.

– Utmaningen just nu är vatten- och avloppsfrågan. Eftersom vi vill tillkomma med uppåt 6 000 bäddar måste reningsverket byggas ut. Det är väldigt kul att det finns möjligheter att fortsätta utveckla fjällanläggningen, säger Ola.

ÅRETS FJÄLLDESTINATION 2023

Och nog verkar Lofsdalen bekräftas för sina satsningar. Dels är det fler besökare som upptäcker anläggningen, dels vinner de priser för sina krafttag.

– Vi blev utsedda till Årets fjälldestination 2023 under Grand Travel Awards. Den bästa marknadsföringen är att göra sitt bästa och sedan låta ordet sprida sig med mun till mun-metoden, säger Ola.

Det bästa åket i Lofsdalen är, enligt Ola, Toppenbacken som ligger på 1100 meters höjd.

– Den är fantastiskt fin. Bred och brant. Där går det undan. Annars hittar man honom ofta i padelhallen. Han skrattar.

– Ja, det känns nästan lite tråkigt att säga, men padelhallen är verkligen trevlig.

Vad hade då Ola Anderssons 22-åriga jag sagt om han fått höra att han skulle bli kvar på skidorten i så pass många år? Svaret kommer snabbt.

– Det fanns inte i min värld på den tiden. Men 30 år senare är det fortfarande lika roligt.

Några planer på att högtidlighålla hans parallella 30-årsjubileum finns det inte. Inga storstilade i alla fall.

– Det blir i så fall bara något internt. Jag är inte så mycket för att framhäva mig själv. Det är många medarbetare som hjälps åt och får Lofsdalen att utvecklas.

Storsatsar

50 år till

FRÅN KALFJÄLL TILL EN FJÄLLANLÄGGNING

1974

» Hovärken blir fjäll för skidåkning. Lofsdalens fjällanläggning och skidbacken Gången invigs.

1970-TAL

» Fler liftar tillkommer, bland annat en för barn.

1980-TAL

» Fjällanläggningen utvecklas i en rasande fart med bland annat nedfarterna Stugsvängen, Toppvägen, Hemvägen och Rännan. Ett snökanonsystem, som tar vatten från Lofssjön, installeras. Den 2 800 meter långa nedfarten Rännan skrivs in i Guinness rekordbok som ”Världens längsta elbelysta nedfart”.

1994

» Skidboden med skiduthyrning, shop och skidskolereception byggs.

2000

» Snökanonsystemet utvecklas ytterligare.

2001

» Maskoten Loffe gör entré.

2003

» Höglandet öppnas upp för tomtförsäljning.

2005

» Fjällanläggningen förvärvar mark på norra sidan av Hovärken.

2006

» 20 lägenheter byggs i Fjällterassen. Dessutom invigs Lofsdalens första sexstolslift Lången Express.

2007

» Ankarliften Lången sätts upp som Skogsliften.

2009

» Aktivitetshus med restaurang, bowlingbanor och lekland byggs.

2010

» Lofsdalen gör en storsatsning på sommarturism och den första delen av Lofsdalen Bikepark står klar.

2013

» Stolsliften Toppen Express ersätter knappliften upp till toppen av Hovärken.

2015

» Europacupfinal och SM i Skicross arrangeras.

2016

» Skotereventet Bonfire arrangeras för första gången.

2020

» Fjällanläggningen förvärvar ytterligare mark för expansion mot Glöte, vilket möjliggör framtida utvecklingsplaner runt hela Hovärken.

2021

» En padelbana byggs.

2022

» Längdskidtävlingen Lofsdalen Epic arrangeras för första gången.

2024

» Ett 3130 kvm stort gästcentrum invigs, med försäljning, uthyrning, skidförvaring, nyckelutlämning och turistinformation

Ett fjäll med nedfarter i alla väderstreck

Det är inte ensamt på toppen

D

et händer mycket på Idre Fjäll. Möt Christer Svärd nya VD som ska ta den klassiska skidorten in i framtiden.

Vägen till vd-rollen på Idre Fjäll har inte varit spikrak för Christer Svärd. Visst, han har åkt skidor hela sitt liv, både i Sverige och i Alperna. Dessutom ivrar han särskilt för toppturer. Men merparten av karriären har Christer tillbringat på Volvo, för hela koncernens logistik globalt. När Idre Fjäll sedan hörde av sig och frågade om han ville kliva in som vd var han inte sen att nappa. Han skrattar.

– Det var något jag inte gjort tidigare så det ville jag förstås!

FRÅN VOLVO TILL IDRE

Idre Fjäll sökte alltså inte en skidentusiast, utan en senior Vd med känsla för lönsamhet och hur man får både gäster och medarbetare att trivas. Efter 25 år på Volvo, där han rest till distributionscenter på 50 sajter i världen, har han sett att frågeställningarna och utmaningar på fabriker och skidanläggningar ofta har väldigt mycket gemensamt.

– Jag har en helt annan bakgrund, och det var just det som efterfrågades i rekryteringsprocessen. Man ville ha någon som ser verksamheten med nya ögon. Jag har varit på vd-positioner i 20 år och har en god känsla för hur man jobbar med ledarskap och resultat. Idre Fjäll hade vissa utmaningar som man behövde ta tag i.

Efterarbetet med den nya gondolen var en av de första utmaningarna som Christer tog sig an. Ett så stort projekt, med en prislapp på cirka 300 miljoner kronor, var naturligtvis kännbart för stiftelsen som äger och driver fjällanläggningen.

– Efter en så stor och dyr investering behöver vi samla ihop oss och vara mer sparsamma, samtidigt som vi fortsätter att jobba för nöjda gäster och medarbetare. Här har jag klivit in, tillsammans med vårt nya produktråd, och tittat på sätt att vidareutveckla vårt alpin-,

ChristerSvärd

längdoch cykelutbud utan att det kostar för mycket. Vi behöver helt enkelt få styr på det, utan fler stora investeringar.

IDRE FJÄLL - ETT FASTIGHETSUTVECKLINGSPROJEKT

Enligt Christer Svärd går många svenska skidorter att likna vid fastighetsutvecklingsprojekt, och där är Idre Fjäll inget undantag. Den nya gondolen är en del i en större strategi, som går ut på att bygga kapacitet i nedfarterna innan destinationen utökar antalet bäddar i området.

– Idre Fjäll har stora planer för att utveckla anläggningen och ha fler gäster som trivs här, både vinter och sommar. Ingen kommer att vilja komma hit och bo om det är för långa köer i backarna.

LOVORDAD GONDOL INVIGS

Och här fyller den nya gondolen en avgörande uppgift. Den har nämligen en kapacitet på 3 000 personer i timmen.

– När allt funkar som det ska har vi i stort sett inga köer på Idre Fjäll. Det är till stor del gondolens förtjänst. Då känns det bra för mig att gå vidare med fastighetsprojekten och skapa fler bäddar på vårt fjäll.

Gondolen invigdes redan under vecka sju förra säsongen och möttes snabbt av lovord från gästerna. Christer själv är också full av beundran av den nya liften.

– Den är tyst, vackert och ger en jättefin känsla. När

vi tittar tillbaka om fem eller tio år kommer vi minnas gondolen som ett stort och utmanande projekt, men vi kommer att vara väldigt glada att vi har den.

FRÅN KOMMUNALT VANSINNE TILL VÄLBESÖKT ANLÄGGNING

Det som för nästan sextio år sedan kallades för ”det kommunala vansinnet” har i dag vuxit till en av Sveriges mest besökta fjällanläggningar. 1965, när Idre kommun bildade stiftelsen tillsammans med Friluftsfrämjandet, handlade det om att få den lilla byn i norra Dalarna på fötter.

– Det är en enorm succé. I dag har vi på Idre Fjäll 9 000 bäddar och kanske 5 000 bäddar till i närområdet och vi planerar själva i närtid för 3-5 000 bäddar till. Utvecklingen är enorm. Stiftelseformen är unik på så sätt att varje krona som vi får över går tillbaka till verksamheten i nya liftar och annat. Det går kanske inte lika fort som när man tar in kapital på börsen, men våra gäster vet att något är lite bättre någonstans när de kommer tillbaka nästa gång.

I dag är fjällanläggningen ett populärt alternativ för inte minst barnfamiljer, som förutom skidåkningen, också kan ta del av bland annat padelbanor, klätterväggar, höghöjdsbanor och restauranger. Det som gör Idre Fjäll unikt är, enligt Christer Svärd, medarbetarna som håller samma höga servicenivå året om.

– Vi har ett fjäll med backar i fyra väderstreck. Det finns alltid någonstans att åka, även om vi har sämre väder. Det är bra ski in- och ski out-lägen. Dessutom kan barnen släppas fritt från relativ tidig ålder – det finns ingenstans för dem att försvinna.

CYKLING FÖR HELA FAMILJEN

För tre år sedan gjorde anläggningen en stor satsning på cykel, då de bland annat tog in den före detta landslagscyklisten Andreas Danielsson som varit med och utvecklat cyklingen i Idre Fjäll.

– Vi har byggt hållbara leder som passar för den moderna cyklingen. Vi planerar fortsatta investeringar för att möta det stora intresset för cykling. Vi såg en boom förra sommaren, när vi sålde många cykelpass. Vi har rolig cykling, från gröna till röda leder, för hela familjen, där ingen ska behöva riskera att skada sig.

UTVECKLINGEN SKA FORTSÄTTA I IDRE FJÄLL

FRAMTIDSPLANER FÖR ETT VÄXANDE IDRE FJÄLL, ÅRET RUNT

De kommande fem åren hoppas Christer Svärd och Idre Fjäll kunna gå vidare med det så kallade sydprojektet. De har redan tagit fram en detaljplan tillsammans med kommunen för att skapa 3 000 nya bäddar på fjällets sydsida, vilka i sin tur ska kompletteras med ytterligare 1 000 bäddar kring befintliga tomter i Idre. Med de totalt 4 000 nya bäddarna är tanken att också finansiera en utvidgning av skidsystemet på just sydsidan.

– Där har vi möjlighet att skapa riktigt fina förutsättningar för alla våra produkter: den alpina skidåkningen, cyklingen och längdskidåkning. Dessutom har vi precis gjort en affär med en fastighetsutvecklare som ska börja med markarbeten för en ski lodge i Gränjesåsvallen på norrasidan i sommar. Den får också en anslutsningslift till vårt övriga liftsystem, säger Christer som har en personlig favorit bland de redan etablerade backarna.

– Snobbrännan är en en röd backe i vårt ostsystem. Här kan man ta fina svängar och få ett långt och trevligt åk, säger Christer Svärd.

Energieffektiviseringpågår i Säfsen

HUR GICK DET SEN?

tt producera snö är kostsamt, särskilt när priset för el skjuter i höjden. Hösten 2022 var elbesparing ett tungt ämne på allas läppar, och på SLAO arbetade vi hårt tillsammans med John Stjerna, vår expert på området med att informera om vilka åtgärder som lönar sig för att minska energiåtgången. Mathias Rosén, driftchef i Säfsen, påbörjade ett omfattande arbete med att energieffektivisera. Hittills har de lyckats kapa uppåt 30 procent på elräkningen. Här är tipsen.

Mathias Rosén är driftchef på Säfsens skiddestination. Enligt honom går det att förbättra energieffektiviseringen avsevärt genom att till exempel använda elsnåla snökanoner.

– I stället för att bygga en backe med tio fläktkanoner som lägger mycket snö på få ställen, har vi flera lansar monterade med 36 till 42 meters mellanrum, säger Mathias.

Medan en fläktkanon kan kosta 400 000 kronor styck i inköp är priset för en lans runt 50 000 kronor, monterad på plats menar Mathias. Med det billigare alternativet blir snöhögarna visserligen mindre, men fler och de hamnar också tätare mellan varandra, vilket inte minst sparar in på drivmedel som krävs för att schakta ut snön.

– Man får många lansar till priset av en fläktkanon. Och tre lansar producerar mer snö än en fläktkanon. Det ger oss en vansinnigt effektiv produkt. Dessutom kan vi lägga snön på kort tid och schakta snön väldigt tidigt, säger Mathias.

En andra åtgärd som Mathias undersökt är att förlägga snöproduktionen till nätterna, då elpriset som bekant brukar vara lägre.

– Om vi kan försöker vi lägga mest snö på nätterna. Men det gav inte så mycket som jag trodde. Nästa sak jag tittade på var hur viktigt det egentligen är att lägga full kapacitet. Vi har tre stora kompressorer på 200 kWh. Behövde alla verkligen vara i gång eller räckte det med att bara köra två? Här hittade jag en vinning i att koppla bort en kompressor och inte köra på max.

Följ oss på Instagram

@eram_ab_

Linsplitsning | Lindragning | Linkortning | Linreparation | Försäljning av liftlinor | Lagerbyte linskiva | Byte av linskivefoder | Rullbatterirevision | Klämrevision | Växellådsrenovering | Årlig service, underhåll och reparation av skidliftar

Vi har inom ERAM över 20 års erfarenhet i branschen! info@eram.se | +4610 89 85 100 | eram.se | Utgår från Sälen

RÄTT DIMENSIONER OCH FLERA ABONNEMANG

En tredje åtgärd var att se till så att snökanonernas pumpar och motorer är rätt dimensionerade i förhållande till varandra, så ingen energi går till spillo.

– Det som ger mest på vattensidan är frekvensstyrda vattenpumpar som håller rätt tryck hela tiden. Där finns det stora vinningar att göra.

Nästa åtgärd beskriver Mathias som ett ess i rockärmen för just Säfsens anläggning. Enligt honom har anläggningarna ofta bara ett abonnemang och detta brukar vara ett lågspänningsabonnemang. På Säfsen har de i stället två abonnemang.

– Vi har ett abonnemang för lågspänning på 380 volt och ett abonnemang för högspänning. De har olika pris, så jag har lagt om styrningen av pumparna så jag alltid tar ström från det abonnemang där det är billigast elpris för tillfället, säger Mathias.

Utöver detta så tar elbolagen ut en skatt på hela nästkommande årsförbrukning. Detta är baserat på det maximala effektuttaget under den sista delen av det sista kvartalet.

– Har man koll på det kan man även här påverka kostnaderna positivt som förbrukare av ström, säger Mathias.

PROFFS PÅ LIFTAR & LINOR

VÅGA VÄNTA IN RÄTT FÖRUTSÄTTNINGAR

Vidare har Säfsen blivit duktigare på att anpassa snötillverkningen till väderleken. Mathias tar ett exempel.

– Det här vet nog mina kollegor i branschen om, men säg att det är minus två grader och du lägger snö, då får du blöt snö som har sämre volym och är känsligare för slitage som exempelvis väder och vind, skidåkning och pistning. Om du i stället lägger snön i fem minus med samma mängd energi och på samma tid, så får du ut nära dubbla mängden torr snö. Torr snö har större volym, håller längre under säsongen och blir skönare att åka skidor på. Att ha is i magen och tillverka snö i rätt förhållanden är den enskilt största skillnaden man kan göra.

INSATSER SOM SYNS PÅ ELRÄKNINGEN

Hur mycket energi har då Säfsen sparat sedan åtgärderna infördes? Enligt Mathias är det många faktorer som spelar in, men under förra säsongen sparade de in 800 000 kWh på bara snöläggningen. Totalt handlar det om besparingar på 25 till 30 procent på elräkningen. – Bara på elräkningen sparade vi 1,4 miljoner.

SOMMARSÄSONG PÅ GÅNG

iftburen downhill cykling blir allt populärare under sommarhalvåret. Därför är det viktigt att gästerna får en trygg introduktion. Möt instruktören som lär upp instruktörerna ute på anläggningarna: Jesper Johnsson.

esper Johnsson på SLAO är inte vilken cykelinstruktör som helst. Det är han som lär upp de cykelinstruktörer som i sin tur lär upp gästerna som kommer till våra svenska fjälldestinationer. Cykelinstruktörsutbildningen har funnits hos SLAO i tre år och bygger på en kanadensisk förlaga.

– Stommen och inspirationen kommer från den kanadensiska utbildningen. Tidigare gick vi kurser hos en kanadensisk instruktör, mig själv inkluderad, men eftersom cykling i anläggningar blir allt vanligare, både med och utan liftar, kände vi att vi behövde en svensk utbildning, säger Jesper Johnsson.

UTBILDNING I TVÅ STEG

Cykelinstruktörsutbildningen är uppdelad i två steg som gör den blivande instruktören redo att guida gästerna på en grön respektive blå nivå längs downhill lederna

– Vi gör instruktören trygg med de utförsorienterade delarna och går igenom grundpositioner samt bromsoch svängteknik, säger Jesper.

Eftersom utbildningen är förhållandevis ny utvärderas den inför varje säsong. Jesper har hittills inte sett några direkta förbättringsåtgärder, utan talar om ett ständigt

utvecklingsarbete med kontinuerliga förfiningar i utbildningsprogrammet.

– Stommen är bra men vi måste hålla oss ajour över hela linjen. Som med alla andra instruktörsutbildningar måste det finnas en röd tråd så att alla gäster får samma kunskap, oavsett vilken instruktör de lär sig av. Det tycker jag att det gör nu, säger han.

FORTSATT ÖKAT INTRESSE FÖR CYKLING

Under pandemiåren såg, som bekant, den svenska turistnäringen ett uppsving, vilket inte minst gynnande cyklingen på våra fjälldestinationer. De senaste två åren har pandemieffekten lagt sig något. Samtidigt ser Jesper att intresset för cykling i backar och stigar fortsätter att växa.

– Besökarantalet är stort, men vi ser att många köpte egen cykel under pandemin. De som behöver guidning och hyrcykel är av naturliga skäl inte riktigt lika många längre.

Något som också syns på statistiken här intill, omsättningen som bikepass och antalet cykeldagar ökar, medan uthyrningen minskar något.

För den bästa fjällupplevelsen

Skidorter runt om i världen väljer liftar från Doppelmayr Group. Vi är en pålitlig partner och nöjer oss inte förrän vi gett dig och dina gäster den bästa upplevelsen i fjällen. Våra innovationer bygger på mångårig erfarenhet. De ska stärka din destination och skapa trygga anläggningar för besökare och driftpersonal. Därför förbättrar vi ständigt våra liftars teknologi och kvalitet. Det är så vi har blivit världsledande inom komfortabla och säkra alpina transporter. doppelmayr.com

World snow day 2024

World Snow Day 2024 gick av stapeln den 21 januari på dryga 50 av Sveriges skidanläggningar! Ett antal branschleverantörer var med och stöttade denna dag, tack till er som möjliggjorde för fler att komma ut och leka i snön på snöns alldeles egna dag!

En lyckad dag i Asbybacken tillsammans med våra färgglada tjejer som avslutade dagen med disco och godisregn.

Den kramande tigern är från Alebacken där det bjöds på kexchoklad och festis efter tipspromenaden.

Mängderaktivitetermed runt om på anläggningarna

En dag fylld med vinter, skidor, glädje och snö

Stort tack till:

Kvisthamrabacken – En lyckad dag med ca 500 besökare.

Mullsjö

Hoforsbacken

Vrenningebacken

Ibland är olyckan framme. Då gäller det att skidåkande och cyklande gäster på anläggningarna får ett tryggt och professionellt omhändertagande. Det är där skidpatrullen och backläkarna kommer in i bilden. Varje år genomförs SLAO:s backläkarutbildning, senaste omgången gick vecka 3 i Vemdalen.

Backläkare på skär

LAO:s medicinska råd har flera uppgifter. Bland annat kvalitetssäkrar de SLAO:s medicinska utbildningar, analyserar skadestatistik, ger rådgivning till medlemmar och anordnar den årliga backläkarutbildningen. Michael Sjöö är ordförande i SLAO:s medicinska råd.

– Vi får in frågor från skidpatrullörer och andra som arbetar i backarna. Tillsammans lägger vi upp en handlingsplan med rekommendationer för de ärenden som kommer in. Sedan en tid tillbaka rekommenderar vi till exempel handledsskydd för snowboardåkare. Under pandemin var det massor av andra frågor: när skulle munskydd användas, hur skulle pulkor rengöras, kan gäster använda samma filtar, hur skall kösystemen anordnas?

GE PERSONALEN DE VERKTYG SOM KRÄVS

Inte minst handlar det om att göra backläkarutbildningen så bra som möjligt. Michael är kursansvarig för utbildningen, som han beskriver som ett led i ett ”prehospitalt arbete”. Syftet är i första hand att ge gästerna så bra vård som möjligt. Samtidigt ger utbildningen personalen verktygen som krävs för att göra korrekta bedömningar på plats: Vilken typ av vård kräver gästen? Vilken transport är lämplig? Det är ofta ett pusslande med resurser, berättar Michael. Även om det är högt tryck på en anläggning är tillgången till ambulans i området alltid starkt begränsad oavsett tidpunkt på året.

ETT KORREKT OMHÄNDERTAGANDE

– Ofta kan gäster transporteras med egna bilar till andra sjukvårdsinrättningar, så att specialistsjukvården inte tar allt. I backläkarutbildningen ser vi till så att gästerna blir omhändertagna korrekt och att de inte belastar sjukhusen i onödan, säger Michael och fortsätter:

– För en icke vinstdrivande organisation som SLAO, som har fokus på liftburen utförsåkning och cykel, är det viktigt att ha ett genomarbetat koncept kring utbildningar. Dessutom vill vi omhänderta alla gäster någorlunda lika

på alla skidanläggningar. Specialisterna inom medicinska rådet är många och vi har en bra spridning av kompetens på våra anläggningar. Kompetensen finns in-house, men en läkare är inte alltid van att gå ut i terräng och ta hand om gäster i backarna.

ÅRLIGT ÅTERKOMMANDE UTBILDNING

Backläkarutbildningen sker en gång per år och har de senaste åren gått av stapeln under vecka tre. Det senaste kurstillfället skedde i januari och lockade 35 läkare med olika specialiteter. På det intensiva schemat finns kurser både i lektionssalen och ute i backarna. Föreläsningar och gruppövningar varvas med utmaningar som att sätta nålar för dropp under omständigheter deltagarna inte är vana vid.

– Det är nyttigt att träna upp akuta moment som man kanske inte gör dagligdags, särskilt om man tar hand om gäster ensam.

FRÅN KNÄSKADOR TILL SKÄRSÅR OCH INFEKTIONER

Uppdragen för en backläkare varierar. De spänner mellan att ta hand om allt från infektioner till svåra trauman. Knäskador och handledsbrott är vanligt, liksom skoterolyckor och skärsår från vassa stålkanter på snowboards och skidor.

– Stålkanterna är väldigt vassa i dag. Det kanske inte alla

tänker på, men det är väldigt lätt att dra en skida över handen eller få ett skärsår i benet i samband med ett fall. Det är också vanligt att längdskidåkare skadar sig och behöver backläkarnas hjälp.

– Vi träffar många längdskidåkare under säsong. De har inte samma skydd som dem i backarna. Framför allt har de sällan hjälmar, säger Michael och skrattar.

– Vi får se allt, men den största delen av omhändertagandet är sådant som sker i backen. Det kan vara svåra och komplicerade skador, men alla behöver inte åtgärdas kirurgiskt.

Kraven på backläkarna har ökat ytterligare i takt med att många anläggningar håller öppet året runt. Här handlar det i synnerhet om downhill cyklingen, menar Michael.

– Majoriteten av olyckorna är fortfarande på vintern, men cyklingen kommer mer och mer. Tyvärr har vi inte samma dämpning i backarna om sommaren, snön dämpar fallet bra under vintern.

FÖR MICHAEL SJÖÖ HANDLAR ARBETET SOM BACKLÄKARE FRAMFÖR ALLT OM ATT GE GÄSTERNA TRYGGA SKIDUPPLEVELSER.

– En olycka i början på semesterveckan kan innebära en katastrof för en familj, men med ett tryggt omhändertagande kan de ändå komma tillbaka och säga att det var en mycket bra skidvecka.

Axess

RESORT SOLUTIONS

Axess RESORT.LESSONS

erbjuder enkel integrering av skidskolebokningar i Axess RESORT SOLUTION-familjen. Bekväm bokning föreslår lediga tider och visar status för tillgängliga instruktörer. Bokningen av skidlärare eller skidlektion kan göras på en Axess SMART POS, på plats eller online. Med bara några klick kan gästen välja och boka sin personliga skidlektion. Efter att ha genomfört online bokningen fås ett bekräftelsemail. Skidskolans operatör har möjlighet att hantera skidlärarna direkt från RESORT.LESSONS. Detta inkluderar reservationer, fakturering och betyg. Privata skidlektioner har också möjlighet att kommunicera med skidläraren via en snabb meddelandefunktion och ge denne all relevant information. teamaxess.com

MEDLEMSRÅD

SLAO:s MEDLEMSRÅD

Läs om medlemsrådens hjärtefrågor, möjligheter och utmaningar.

MEDLEMSRÅD SÄKERHET

STÄNDIGT ARBETE FÖR SÄKRARE ANLÄGGNINGAR

lltid redo för nya utmaningar med en flexibel och lösningsorienterad attityd.

Så tar sig Mikael ”Ludde” Lundström an uppdraget som patrull- och säkerhetsansvarig på Skistar i Åre. Som en del av SLAO:s medlemsråd

Säkerhet delar han sedan med sig av erfarenheter för att stötta medlemmarna med allt från arbetssätt till omvärldsanalys och utrustning för tryggare anläggningar.

HUR HAR DEN TIDIGA VINTERN MED MYCKET SNÖ OCH ÄVEN KYLA PÅVERKAT SÄKERHETSARBETET?

Att det tidigt kom mycket snö gjorde det möjligt att ge gästerna stora ytor att åka på, vilket bidrar till säkrare åkning. Däremot kan kylan vara lite problematisk, speciellt vid skador och eventuell evakuering, men vi har tydliga rutiner. Bara ladda varannan stol i sittliftar vid kallt väder och alltid ha med värmekuddar vid omhändertagande är två exempel.

ÄR DET NÅGOT NYTT PÅ GÅNG INOM SÄKERHETSARBETET JUST NU?

Ja, vi jobbar på att ta fram en digital skaderapport. Den testas skarpt här i Åre den här säsongen och vi hoppas att den ska underlätta inrapporteringen. Det är viktigt att få bra statistik över skador och omhändertagande. Det ger en bättre överblick så vi kan göra smartare insatser.

HUR SKILJER SIG ERT ARBETE PÅ VINTERN MOT DET PÅ SOMMAREN?

Den stora skillnaden är att det tar längre tid att ta sig fram till den som behöver hjälp på sommaren, och de kan vara svårare att hitta. På vintern har vi pistmaskiner, skotrar med kälkar och kan även glida på skidor utför backarna, medan vi sommartid ofta behöver bära den skadade långa avstånd. Vi är i regel även färre som jobbar, så det krävs lite mer planering sommartid men vi har blivit duktiga på det med genom åren.

HAR NI I MEDLEMSRÅDET NÅGOT DRÖMMÅL FRAMÅT?

I Åre ligger vi på ett omhändertagande per 10 000 åk. Det är inte så mycket, men vi drömmer alltid om att det ska bli ännu säkrare att åka i anläggningarna. Det är vår drivkraft!

Mikael ”Ludde” Lundström, Skistar Åre

Missa inte vårens utbildningar

nder våren arrangerar vi ett antal utbildningar inom säkerhet och första hjälpen. Passa på att utbilda er. Mer information hittar ni på slao.se

Första Hjälpen, 3-5 maj Järvsö

Första Hjälpen , 13-15 maj, Ulricehamn

Cykelpatrull 6-11 maj Järvsö

SLANG

MEDLEMSRÅD HÅLLBARHET

EN OVANLIGT KALL VINTER UTMANAR

Det betalar sig att tänka hållbart

K lokhet och smarthet med vilja att göra saker bättre för klimatet. Det är det fokus Per Granås jobbar för att fler ska anamma, bland annat via sin roll i SLAO:s medlemsråd Hållbarhet.

KAN DU BERÄTTA LITE MER OM DIN ROLL INOM HÅLLBARHET?

Jag är maskiningenjör i grunden och har jobbat med skidanläggningar sedan slutet av 80-talet. Är numer inköpschef på Skistar, där jag har möjlighet att få vara kreatör och uppfinnare inom hållbarhetsfrågor med en framåtlutad koncernledning i ryggen. Inom SLAO blev jag tidigt en del av den tekniska grupperingen. Egentligen redan då med störst fokus på frågor kopplade till hållbarhet, men först kring 2012 skapade vi en separat grupp och började jobba mer uttalat med just det.

HUR SKULLE DU SAMMANFATTA VINTERSÄSONGEN 2023-2024 SÅ HÄR LÅNGT UR ETT HÅLLBARHETSPERSPEKTIV?

Vi på Skistar, har fortsatt att ta steg för att elektrifiera och närma oss fossilfria anläggningar. Bland annat genom ett pilotprojekt i Hammarbybacken, där vi testar att köra allt elektrifierat denna vinter. Från bilar till skotrar, fyrhjulingar, hjullastare och pistmaskin. Just pistmaskinen har dock visat sig vara akilleshälen då de endast tillverkas i spårmaskinsstorlek, med en bredd på 3 meter istället för 4-5 meter. Det fungerar okej på en så pass liten anläggning som Hammarbybacken, men skulle bli svårare att

använda på de större skidorterna. Däremot elskotrar kan vi konstatera att det bara är att byta till – de fungerar direkt!

DET HAR BITVIS VARIT EN OVANLIGT KALL VINTER PÅ SINA HÅLL, HUR PÅVERKAR DET ELEKTRIFIERINGEN?

Kyla är absolut en utmaning i all elektrifiering och vill du inte elektrifiera går det alltid att hitta skäl, så som kyla, för att det inte ska gå. Jag menar att vi behöver vända på det - vad behöver vi för att det ska fungera? Tittar vi på skotrarna så har de en värmning i sitt batteri för att inte tappa för mycket räckvidd. Dessutom är det sällan skotrar på en skidanläggning har behov av sin maximala räckvidd, detsamma gäller elbilar.

VAD HAR NI FÖR PLANER FRAMÅT, FINNS DET NÅGOT DRÖMPROJEKT?

Vi vill fortsätta växla upp och bidra med det goda exemplet, kunna visa för andra att det faktiskt lönar sig att tänka hållbart. En skoter har du tjänat in på ett år! Det finns även tidiga planer att titta på hur det vore möjligt att skapa småskalig vindkraftsproduktion med hjälp av befintlig konstruktion på fjället samt batterilagring för att kunna kapa effekttoppar få mer prisvärd elanvändning.

Per Granås, Skistar

Vintersportindustrin samlas kring en klimatpakt

ktörer inom vintersporten är hårt drabbad av klimatförändringarna, men förstår också sin roll i de globala klimatumaningarna och de utsläpp som genereras genom deras produkter. Genom att skriva upp sig på denna klimatpakt formaliserar de sina löften mot klimatförändringarna och att uppnå netto-noll utsläpp. Läs mer på www. winter-sports.net.

”Med hjälp av Wattif kunde vi installera laddare utan att behöva göra något själva. Jag kan verkligen säga att det är en stor tillgång och ökar värdet för både oss och våra gäster.”

Fullt finansierad elbilsladdning

Nyfiken på mer info om fullt finansierad elbilsladdning på er skidanläggning?

Boka ett kostnadsfritt platsbesök: wattifev.com/se/contact

Eller registrera dig på ett av våra kostnadsfria webbinarier: 19 mars eller 9 april 09:00 - 10:00.

Johan Gunnarstedt

VD - Kåbdalis Skidliftar

www.wattifev.com/se

Nordens största operatör av laddplatser

Scanna här för 19 mars

Scanna här för 9 april

MEDLEMSRÅD TEKNIK

BIBEHÅLL PERSONAL MED UTBILDNING

Fortsatt ökat intresse för

SLAO:s tekniska utbildningar

edlemsrådet Teknik har fokus på att få både nya och mer erfarna medarbetare på SLAO:s anläggningar att känna sig trygga och uppdaterade kring det senaste i sina tekniska yrkesroller. Senaste åren har trycket på teknikutbildningar för bland annat pistmaskinsförare, liftmekaniker och drifttekniker ökat. Jan Forsgren, medlem i rådet och VD för Kittelfjällsliftarna, berättar att de i år har behövt sätta in fler resurser för att möta efterfrågan.

DEN POSITIVA TRENDEN FRÅN I FJOL MED FLER ANMÄLNINGAR TILL

UTBILDNINGARNA SER UT ATT HÅLLA I SIG, VAD TROR DU DET BEROR PÅ?

Jag tror fler och fler inser vikten av att få upp och bibehålla kunskap och erfarenhet på sina anläggningar. Många börjar som liftvärd och kan lockas till att bli kvar länge på anläggningen genom att få möjlighet att utveckla och bredda sin roll genom vidareutbildning.

ÅRETS SÄSONG HAR BJUDIT PÅ EN HEL DEL VÄLDIGT KALLA DAGAR, HUR PÅVERKAS TEKNIKEN AV KYLAN?

Den mår inte alls speciellt bra i kylan utan behöver ses över lite extra när det blir kallt. Det är viktigt att värma upp hjul, växellådor med mera, för att det ska fungera. Det är även viktigt att tänka på de anställda och hur deras arbetsmiljö påverkas av vädret.

HUR SKULLE DU SAMMANFATTA SÄSONGEN 2023-2024 SÅ HÄR LÅNGT?

Jättebra! Både vi i Kittelfjäll och många andra anläggningar har fått en tidig start med mycket snö. Speciellt för de små stadsnära backarna tror jag det har varit bra, och de är väldigt viktiga även för oss andra. Det är där vi får in nya skidåkare. För min del är Granbergsbacken i Vilhelmina en stor anledning till att jag började med utförsåkning.

OM DU I STÄLLET BLICKAR FRAMÅT, HAR NI I MEDLEMSRÅDET NÅGRA SPECIELLA MÅL ELLER PROJEKT PÅ GÅNG?

Vi försöker ständigt hålla oss uppdaterade kring lagtexter och föreskrivna regler som vi kan hjälpa våra medlemsanläggningar att ha koll på. Vi planerar även för fullt inför kommande utbildningar, så jag ser gärna att anläggningarna redan nu ser över sitt behov och meddelar till kansliet. I övrigt jobbar vi på med att utbilda och inspirera till hur man kan skapa en god driftsäkerhet, vilket i sin tur ger en längre livslängd och bättre ekonomi.

Jan Forsgren , Kittelfjällsliftarna

MEDLEMSRÅD SKIDSKOLA

TILLSAMMANS BLIR VI BÄTTRE

Årlig träff för skidskolor i Lofsdalen

arje år träffas de skidskolor som är anslutna till SLAO för att diskutera aktuella frågor de har gemensamt. Årets Skidskoleforum tog plats i Lofsdalen den 6 februari och blev en dag fylld med både skidåkning och tankeverkstad.

JESSICA KAARNAVUO, DU ÄR ANSVARIG FÖR LOFSDALENS SKIDSKOLA SOM VAR ARRANGÖR TILL ÅRETS SKIDSKOLEFORUM, ÄR NI NÖJDA MED DAGEN?

Väldigt! Totalt närvarade 18 representanter för skidskoleverksamheter runtom i Sverige. Några av deltagarna hade aldrig varit till Lofsdalen tidigare vilket gjorde det extra kul att få visa upp anläggningen. Sen är det alltid trevligt och bra att ses och hinna prata igenom frågor rörande skidskolorna i Sverige. Utbyta erfarenheter kring skidlärarutbildningens innehåll och få en samsyn kring hur vi vill jobba.

DET BLEV EN TIDIG VINTER I ÅR, HUR HAR DET PÅVERKAT EFTERFRÅGAN PÅ SKIDSKOLA?

Vårt arbete har så klart underlättats av att det finns fler nedfarter att välja bland tidigt på säsongen, men i övrigt har det varit ganska likt. Stort tryck under lov och högtider, medan det är lugnare under lågsäsongsveckor.

VINTERN HAR HITTILLS ÄVEN BJUDIT PÅ STRÄNG KYLA I PERIODER, HUR PÅVERKAR DET ER VERKSAMHET?

Det blir så klart extra viktigt att vara uppmärksam på deltagarna så att de inte fryser, speciellt barnen som inte känner efter själv på samma sätt som en vuxen. Leka en extra lek som värmer och se till så att våra skidlärare är ordentligt klädda och i rörelse.

VAD HAR NI FÖR PLANER FRAMÅT?

För medlemsrådet är målet att fortsätta få fler skidskolor att ansluta sig och vilja delta på våra träffar för att utbyta erfarenheter med varandra. Tillsammans kan vi jobba för än bättre skidskolor i Sverige!

Jessica Kaarnavuo, Lofsdalen. Arrangör årets skidskoleforum

Cykelinstruktör

Cykelinstruktör

Internationella

Skidpatrulldagen lördagen den 10

februari. Vi från SLAO Skidpatrull tillsammans med Fjällräddningen och Fjällsäkerhetsrådet besökte Stockholm och Hamngatan. Ett kul och lyckat event för att främja fjällsäkerhet och det viktiga förebyggande arbete som görs i landets skidanläggningar och fjälltrakter.

Mickelbacken i Gällö anordnar SM i skicross

6-7 april anordnar Mickelbacken i Gällö svenska mästerskapen i Skicross. Gällö, som har runt 730 invånare tar emot tävlande från hela Sverige i alla åldrar, och i samband med mästerskapet utlovas också tävlingar för de som inte ännu nått toppnivån. Så himla mäktigt att en liten hemmabacke i Jämtlands östra delar får möjlighet att arrangera ett SM! Säger en sprudlande glad Kalle Persson, ordförande i Gällö SK. Mickelbacken ägs av Bräcke kommun men drivs helt ideellt, och att tävlingen kommer till anläggningen är ett lyckat utfall på engagerade människor och goda samarbeten mellan många aktörer. Heja Mickelbacken!

En arena som blivit den självklara fritidsgården

KramforsAlpinasatsar

GRATIS LIFTKORT PÅ LATBERGET I VINTER

En trend med färre besökare i slalombacken fick Kramfors alpina att ta bort liftkortspriserna under sportlovet 2023. Gensvaret blev snabbt och positivt, vilket fick klubben att fortsätta på samma spår och köra gratis hela säsongen 2023-2024.

– Tack vare klubbens goda ekonomi, lokala företag och även privatpersoner som vill vara med och bidra kan vi i vinter erbjuda en arena där ekonomin inte är avgörande, säger Morgan Danielsson, styrelseledamot Kramfors alpina. Morgan berättar att anläggningen på Latberget nu återgått till att vara den självklara fritidsgården under vintern. Det är även bättre vuxennärvaro i backen och omsättningen i kiosken har ökat markant.

– Ser vi att vi får det att gå runt kommer vi troligen att fortsätta med detta upplägg även kommande vintrar

SLAO MEDLEMSNYTTA

MEDLEMSSERVICE

» Inbjudan till våra höstträffar, medlemsmöten och studieresor.

» Möjlighet att teckna vår specialsydda anläggningsförsäkring genom SÄKRA, samt tillgång till rådgivning hos vår försäkringsexpert.

» 30 minuters gratis juridisk rådgivning varje år med advokat Solveig Aspholm.

» Handboken och branschriktlinjer.

» Rådgivning.

» Branschöverenskommelse med Konsumentverket.

» Liftåkarförsäkringen, ni vet väl att ni genom medlemskapet i SLAO är försäkrade mot olycksfall i liften? Folksams liftåkarförsäkring träder i kraft om olycksfallsskada inträffar under liftåkning, som uppstår på grund av tekniskt fel eller brister i liften och för vilka medlemsanläggningen ej är skadeståndsskyldig enligt svensk rätt.)

UTBILDNING & UTVECKLING

» Medlemsrabatt och förtur till många av våra utbildningar.

» Möjlighet till skräddarsydda utbildningar.

» Rådgivning inom drift/teknik, säkerhet/sjukvård och skidskola från våra medlemsråd.

» Tillgång till hela vårt utbildningsprogram.

OPINION & KOMMUNIKATION

» SLAO Xpress, tre-fyra nummer i brevlådan varje år.

» SLAO:s Lilla Gula och Lilla Gröna och övrigt informationsmaterial gentemot personal eller gäst.

» Tillgång till branschnyheter och omvärldsbevakning.

» Branschstatistik.

» En talesperson gentemot myndigheter och statlig förvaltning i frågor och förändringar som påverkar branschen.

UTGIVNINGSFAKTA

SLAO XPRESS // ÅRGÅNG 36

Tidningen utges 3-4 gånger per år i en upplaga på 2 700 exemplar och distribueras till SLAO:s samtliga medlemmar, media, myndigheter, organisationer och övriga som berörs av svensk utförsåkning.

UTGIVNINGSDATUM: November 2023, December 2023, mars 2024

PRENUMERATION 250 kr inkl moms

REDAKTION: Pedagogens väg 2, 831 40 Östersund

Tel 063-13 23 95 info@slao.se

ANSVARIG UTGIVARE: Magnus Noppa

REDAKTION: Lina Normark

SKRIBENTER: Tramplin PR och SLAO

PRODUKTION: Anette Julander

OMSLAGSFOTO: Lofsdalen

TRYCKERI: Ågrenshuset

Publikationen: SLAO xpress

ISSN 0284-0804 (Print)

ISSN 2004-8378 (Online)

Nya

800 kombinerar decennier av erfarenhet och innovation i ett helt nytt kraftpaket. Med enorm effekt och överraskande smidighet levererar PistenBully 800 schaktkapacitet som ingen annan maskin på marknaden!