5 minute read

Ingen fara på taket om du följer Ottilias råd

Tända en brasa i öppna spisen är mysigt i höstmörkret. Känna värmen från kakelugnen är skönt i vinterkylan. Men vet du hur du ska elda? Vi tog rygg på sotaren Ottilia Wigert och gav oss upp på hustaken i Gävle.

Text Ola Liljedahl Foto Peter Cederling

Advertisement

Ottilia Wigert kommer till jobbet vid kvart över sex, tar en morgonfika och står en stund senare på något tak i Gävle och undersöker en skorsten.

Åtta–tio hus senare är dagen slut.

Är man sotare så är man. – Generellt snålar många lite på tillförseln av luft för att det ska brinna längre. De vill spara på ved och många tror att skorstenen kan spricka om man eldar för hårt, säger hon.

Men det ska mycket till för det.

LIVRÄDDARE. Sotaren Ottilia Wigert arbetar mycket med brandskyddskontroller. Trasiga skorstenar och fel eldning kan leda till bränder.

»Framförallt tjäran längs skorstensväggarna kan antändas av en gnista. Då blir det soteld som kan leda till sprickor i rökkanalen.«

GYMPASS? Nej, men det krävs en del smidighet och styrka för att jobba som sotare. ”Perfekt för kvinnor”, säger Ottilia.

FAKTA OTTILIA WIGERT

Namn: Ottilia Wigert Ålder: 28 Bor: Med sambon Johanna och två franska bulldoggar i Stigslund, Gävle. Gör: Sotare/tekniker. Aktuell: Gör brandskyddskontroller inför hösten och vintern i fastigheter med eldstäder.

Stänger man spjället till hälften och skjuter igen luckorna så att det brinner sakta och länge ökar däremot risken för att skorstenen får en beläggning av brandfarlig tjära. – Det är inte bra. Tyvärr hittar vi ofta det när vi besiktar skorstenar. Framförallt tjäran längs skorstensväggarna kan antändas av en gnista. Då blir det soteld som kan leda till sprickor i rökkanalen. Det är bättre att tillföra rejält med syre så att det brinner ordentligt, berättar hon.

I media hör och läser vi mest varje höst och vinter om hus som brunnit ner efter en skorstensbrand – eller för att någon har tömt aska i en papperspåse eller plasthink och gått och lagt sig. – Soteld kan gå fort. Och med aska i en plasthink, till exempel, kan det efter ett tag bli så varmt att plasten börjar smälta och tar eld.

Står den då på ett trägolv eller nära en gardin eller en tidningskorg när husägarna lämnar huset eller går och lägger sig, ja, då kan katastrofen vara ett faktum.

Trots att sotningsväsendet, försäkringsbolag och andra regelbundet varnar för detta, så känns det som att man aldrig kan påminna om detta för ofta.

Av ungefär 1 500 sotare i Sverige är omkring 25 kvinnor. – Jag var ensam kvinnlig sotare i Gävle när jag började för sju, åtta år sedan men jag minns att det var en i Sandviken som hade jobbat ganska länge. Nu är vi faktiskt tre kvinnor som är sotare i Gävle så det ökar ganska snabbt, säger Ottilia Wigert.

Sotare har historiskt sett varit en mansdominerad bransch, och visst lever stämpeln kvar fortfarande. Men Ottilia vill gärna se att fler kvinnor får upp ögonen för yrket. – Klart att det är lite tungt ibland och det kan vara en fördel att ha starka nypor men det är verkligen ett yrke som passar kvinnor. Det händer ibland att jag kommer ut till någon och får höra ”hur går det för dig som är tjej, är det inte för tungt, är du inte höjdrädd?”.

Hon ler lite och skakar lätt på huvudet.

De som frågar detta vet inte att de snackar med en som är hockeylaget Sandvikens IK:s i särklass bästa poängplockare genom tiderna – och har pallat en och annan smäll.

Ottilia Wigert kommer från Axmar. Där på gränsen mellan Gästrikland och Hälsingland började hon spela hockey och funderade så småningom på vad hon ville jobba som. – Jag gick Idrott & hälsa på gymnasiet och visste inte alls vad jag ville. Jag funderade på att bli förskollärare men sökte samtidigt sotarutbildningen. Det var rena slumpen att jag råkat se en annons.

Skorstensfejarutbilningen, som den mer korrekt heter, anordnas i Rosersberg i Uppland av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) vilket säger en del om hur samhällsviktigt yrket anses vara. Ottilia berättar: – När jag hade jobbat några år valde jag att utbilda mig vidare och bli skorstensfejartekniker, en ettårig utbildning, även den i Rosersberg. Det är mycket teknikerarbete jag gör nu, alltså brandskyddskontroller och besiktningar. Vi filmar skorstenen invändigt, kollar efter förändringar i rökkanalen, ser om det finns någon brandfarlig beläggning, vi klättrar upp på kallvinden och kontrollerar rökkanalens utsida, söker efter eventuella temperaturförändringar runt anläggningen, kollar så att det finns fungerande brandvarnare och brandsläckare...

Och givetvis undersöker de förhållanden på taket.

Det, hm, räcker att man själv kliver upp en gång på taket så ser man farorna. Det är hööögt på många hustak och genom historien har många sotare fallit och skadat sig illa.

I motsats till många andra yrken som jobbar på hög höjd använder sotarna inte säkerhetslinor. – Så arbetsmiljön ska vara säker genom takskyddsanordningar. Tyvärr ser vi många takstegar som bara sitter fast med spikar. De kan faktiskt lossna när som helst. Därför är det viktigt att vi kontrollerar infästningar. Många hus saknar dessutom glidskydd för markstegen, säger hon.

Och alldeles för ofta saknas det takbryggor så att sotarna ska slippa balansera på taknocken.

FRIHET. Sotare är ett fritt och varierat yrke, menar Ottilia Wigert.

OTTILIAS RÅD OM BRANDSÄKERHET

4 ”Se till att de brandskyddskontroller som ska göras verkligen görs. Är du osäker på vad som gäller så fråga.” 4 ”Våga tillföra rejält med syre så att elden brinner ordentligt. Låter man det i stället bara brinna lite och långsamt ökar risken för sot och tjära i skorstenen.” 4 ”Elda inte kall och fuktig ved. Använd rumstempererad ved.” 4 ”Ha gnistskydd i öppen spis och kakelugn och eldstadsplan på golvet.” 4 ”Stapla inte brännbart material mot eller nära eldstaden.” 4 ”Var försiktig med att elda kartonger som lätt kan ge gnistor.” 4 ”Använd askhink med lock.” 4 ”Ha fungerande brandvarnare och alltid en brandsläckare nära – och gärna brandfilt också.”

OM DET BRINNER …

4 Det är viktigt att ha underlag som visar att man ägt saker, till exempel intyg eller kvitton. 4 Om något är värdefullt, som gamla smycken, kan det vara bra att få en värdering hos en guldsmed. 4 Ta gärna foton eller filma i ditt hem, både för försäkringsbolaget och din egen skull. 4 Om du äger något exceptionellt, som en sällsynt Picasso värd miljoner, behöver du ha en specialförsäkring.

This article is from: