
10 minute read
Mat på hjul
from Bygd #2 2021
by LF Gävleborg
HAMBURGERKUNG. Oscar Grönfors i den foodtruck från Tyskland som numera rullar i Gävleborg.
Fullt os!
Advertisement


HJÄLTE! Daniel Hed Holmberg, Hille, konstaterar att “nu blir alla glada hemma”.
FOLKSAMLING. Charlotte Lindfors med Lycke och Leon träffar kompisarna Elin Axell och Hekmat Katebzada med dottern Annabelle.

Sveriges första foodtruck fick tillstånd i Stockholm 2013. Göteborg och Malmö hängde på året efter och nu har matbilarna blivit en självklar del av stadsbilden – och landsbygdsbilden. Vi hängde med en bil på äventyr.

Text Lena Nyblad Foto Britt Mattsson
FAKTA BERÖM

”Framtidens restaurang är kanske inte en restaurang i den bemärkelse vi tänker oss dem i dag. Foodtrucks har blivit ett mer populärt koncept i en tid när matupplevelser har blivit mer temporära, mobila, och on-demand.” (Visit Swedens rapport Måltidstrender 2020)
SALLAD OCH DRESSING? Oscar Grönfors preparerar ännu en burgare.
Foodtrucken är parkerad. Förberedelserna gjorda. Kunderna kommer.
Oscar Grönfors steker hamburgare, Charlotte Lindfors byter gasol. Deras barn Leon, drygt 3 år, och 1,5åriga
Lykke hjälper till. Eller inte. Det beror kanske på vem man frågar. Några kompisar kommer förbi. Behöver Oscar och Charlotte hjälp?
Hämta varor? Barnvakt? Inte nu. Okej, då beställer vi en Klassiker och Fanta …
Det är, kort sagt, ett härligt kaos. – Vi åker runt som en cirkusfamilj. Det är svårt att skilja på jobb och fritid och det har blivit en livsstil för oss, skrattar Charlotte.
Bro Burger Bar i Gävle är ett av de rullande matställena i Gävleborg. Paret har haft sin foodtruck i fem år nu. – Det bästa är att man får komma ut till olika ställen och träffa mycket folk, säger de i munnen på varandra.
De gör lite så, fyller i där den andra börjat. Men så har också foodtrucklivet blivit en självklar del av livet ihop. Ofta är de båda barnen med. Ibland också någon barnvakt eller hjälpreda i form av familj eller vänner.
Båda tycker om att åka till marknader och stadsfester men också att ställa upp bilen en vardag i Hedesunda, Hofors, Ockelbo, Sandviken … Trogna kunder håller utkik på sociala medier när de är på plats.
Som så mycket annat när det gäller trender kommer också den här från USA. Men egentligen är fenomenet, att sälja mat från rullande vagnar, äldre än så både i Sverige och världen. Korvgubben och de asiatiska matvagnarna är bara två exempel.
För att klassas som foodtruck ska fordonet ha ett inbyggt kök – och det speciella är att det lagas och serveras mat och dryck där människor vill ha det.
Oscar är kock och startade hamburgerbar i Gävle 2016 men kände snart att han ville satsa på en egen foodtruck också. Från början tillsammans med sin bror men ganska snart ersattes brorsan av Charlotte som är utbildad lärare men har jobbat med många olika saker.
FAMILJEFÖRETAGET. Charlotte Lindfors med hjälpredorna, nåja, Lykke och Leon. Pappa Oscar i bakgrunden.

Bilen kom från Tyskland och var utrustad med bänkar men behövde fyllas på med stekbord, fritös, kylar och annan utrustning.
Som många småföretagare vävs familj och arbete ihop till ett Projekt Livet. – Vi jobbar typ sex dagar i veckan, säger Oscar, och Charlotte fyller i: – Även om jag jobbar mindre med själva servicen nu, är det verkligen fullt upp hela tiden som företagare. Tro det eller ej, men jag skickade jobbmejl från förlossningen.
De har två anställda, snart tre, som mest jobbar i den fasta restaurangen och tar förstås in extrapersonal när det behövs. – Tidigare var vi mest ute på olika evenemang och privata beställningar men när pandemin kom var vi tvungna att tänka om. Nu står vi någonstans i länet nästan alla kvällar i veckan, konstaterar Oscar.
Nöden är uppfinningarnas moder brukar man säga, och under det senaste ett och ett halvt åren har stamgästerna blivit många. – Men det roligaste är att åka på olika evenemang, det blir lite halvsemester och så träffar man många andra som lever samma liv som vi, säger Charlotte.
Råvarorna tas helst från närområdet.
Den här dagen kommer köttet från en bonde i Valbo men lika ofta kan det komma från en gård i Järbo eller Hedesunda och ibland från Delsbo. Kycklingen är från Ockelbo, bacon från Nibble gårdsgris i Västerås och osten kommer från Väddö gårdsmejeri i Roslagen.
Vegetariska och veganska alternativ är en självklarhet i dag och på menyn finns en burgare på plantbaserad färs.
Som mest har de serverat 750 hamburgare på en dag.
Jo, sjuhundrafemtio! – Annars är nog det mest udda uppdraget en grisfest med väldigt mycket folk vid Dragon Gate. I slutändan var det bara vi som serverade mat, strömmen gick och det var ett äventyr, skrattar Oscar.
Om de själva äter hamburgare?
Det händer.
Hallå där…
…Anders ”Matsa” Jonsson som vann foodtruck-SM 2018, hur kom det sig?
– Jag och min sambo Piita Götesson köpte en foodtruck det året. Jag sa att till hösten är det SM och då ska vi vinna. Och det gjorde vi!
Vad ledde det till?
– För det första gick vi vidare till EM-kval i Berlin och där vann vi också burgarklassen. EM blev en bonus och allt det där gav en kick till att fortsätta. Vi gör inte ”fast food” utan ”good food” och vi väljer lokala råvaror så långt som det är möjligt.
Reser ni runt mycket?
– Ja, men vi håller oss oftast inom 20 mil från Bollnäs. Det är kul att åka runt på olika evenemang och det bästa med foodtrucklivet är att man kommer så nära gästerna och får feedback direkt.
Anders ”Matsa” Jonsson vann Foodtruck-SM 2018 och fick EM-kvala i Berlin.
Ingen fara på taket

om du följer Ottilias säkerhetsråd
Tända en brasa i öppna spisen är mysigt i höstmörkret. Känna värmen från kakelugnen är skönt i vinterkylan. Men vet du hur du ska elda? Vi tog rygg på sotaren Ottilia Wigert och gav oss upp på hustaken i Gävle.
Text Ola Liljedahl Foto Peter Cederling

Ottilia Wigert kommer till jobbet vid kvart över sex, tar en morgonfika och står en stund senare på något tak i Gävle och undersöker en skorsten.
Åtta–tio hus senare är dagen slut.
Är man sotare så är man. – Generellt snålar många lite på tillförseln av luft för att det ska brinna längre. De vill spara på ved och många tror att skorstenen kan spricka om man eldar för hårt, säger hon.
Men det ska mycket till för det.
LIVRÄDDARE. Sotaren Ottilia Wigert arbetar mycket med brandskyddskontroller. Trasiga skorstenar och fel eldning kan leda till bränder.

GYMPASS? Nej, men det krävs en del smidighet och styrka för att jobba som sotare. ”Perfekt för kvinnor”, säger Ottilia.
FAKTA OTTILIA WIGERT
Namn: Ottilia Wigert Ålder: 28 Bor: Med sambon Johanna och två franska bulldoggar i Stigslund, Gävle. Gör: Sotare/tekniker. Aktuell: Gör brandskyddskontroller inför hösten och vintern i fastigheter med eldstäder.
Stänger man spjället till hälften och skjuter igen luckorna så att det brinner sakta och länge ökar däremot risken för att skorstenen får en beläggning av brandfarlig tjära. – Det är inte bra. Tyvärr hittar vi ofta det när vi besiktar skorstenar. Framförallt tjäran längs skorstensväggarna kan antändas av en gnista. Då blir det soteld som kan leda till sprickor i rökkanalen. Det är bättre att tillföra rejält med syre så att det brinner ordentligt, berättar hon.
I media hör och läser vi mest varje höst och vinter om hus som brunnit ner efter en skorstensbrand – eller för att någon har tömt aska i en papperspåse eller plasthink och gått och lagt sig. – Soteld kan gå fort. Och med aska i en plasthink, till exempel, kan det efter ett tag bli så varmt att plasten börjar smälta och tar eld.
Står den då på ett trägolv eller nära en gardin eller en tidningskorg när husägarna lämnar huset eller går och lägger sig, ja, då kan katastrofen vara ett faktum.
Trots att sotningsväsendet, försäkringsbolag och andra regelbundet varnar för detta, så känns det som att man aldrig kan påminna om detta för ofta.
Av ungefär 1 500 sotare i Sverige är omkring 25 kvinnor. – Jag var ensam kvinnlig sotare i Gävle när jag började för sju, åtta år sedan men jag minns att det var en i Sandviken som hade jobbat ganska länge. Nu är vi faktiskt tre kvinnor som är sotare i Gävle så det ökar ganska snabbt, säger Ottilia Wigert.
Sotare har historiskt sett varit en mansdominerad bransch, och visst lever stämpeln kvar fortfarande. Men Ottilia vill gärna se att fler kvinnor får upp ögonen för yrket. – Klart att det är lite tungt ibland och det kan vara en fördel att ha starka nypor men det är verkligen ett yrke som passar kvinnor. Det händer ibland att jag kommer ut till någon och får höra ”hur går det för dig som är tjej, är det inte för tungt, är du inte höjdrädd?”.
Hon ler lite och skakar lätt på huvudet.
De som frågar detta vet inte att de snackar med en som är hockeylaget Sandvikens IK:s i särklass bästa poängplockare genom tiderna – och har pallat en och annan smäll.
Ottilia Wigert kommer från Axmar. Där på gränsen mellan Gästrikland och Hälsingland började hon spela hockey och funderade så småningom på vad hon ville jobba som. – Jag gick Idrott & hälsa på gymnasiet och visste inte alls vad jag ville. Jag funderade på att bli förskollärare men sökte samtidigt sotarutbildningen. Det var rena slumpen att jag råkat se en annons.
Skorstensfejarutbilningen, som den mer korrekt heter, anordnas i Rosersberg i Uppland av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) vilket säger en del om hur samhällsviktigt yrket anses vara. Ottilia berättar: – När jag hade jobbat några år valde jag att utbilda mig vidare och bli skorstensfejartekniker, en ettårig utbildning, även den i Rosersberg. Det är mycket teknikerarbete jag gör nu, alltså brandskyddskontroller och besiktningar. Vi filmar skorstenen invändigt, kollar efter förändringar i rökkanalen, ser om det finns någon brandfarlig beläggning, vi klättrar upp på kallvinden och kontrollerar rökkanalens utsida, söker efter eventuella temperaturförändringar runt anläggningen, kollar så att det finns fungerande brandvarnare och brandsläckare...
Och givetvis undersöker de förhållanden på taket.
Det, hm, räcker att man själv kliver upp en gång på taket så ser man farorna. Det är hööögt på många hustak och genom historien har många sotare fallit och skadat sig illa.
I motsats till många andra yrken som jobbar på hög höjd använder sotarna inte säkerhetslinor. – Så arbetsmiljön ska vara säker genom takskyddsanordningar. Tyvärr ser vi många takstegar som bara sitter fast med spikar. De kan faktiskt lossna när som helst. Därför är det viktigt att vi kontrollerar infästningar. Många hus saknar dessutom glidskydd för markstegen, säger hon.
Och alldeles för ofta saknas det takbryggor så att sotarna ska slippa balansera på taknocken.

FRIHET. Sotare är ett fritt och varierat yrke, menar Ottilia Wigert.
OTTILIAS RÅD OM BRANDSÄKERHET
4 ”Se till att de brandskyddskontroller som ska göras verkligen görs. Är du osäker på vad som gäller så fråga.” 4 ”Våga tillföra rejält med syre så att elden brinner ordentligt. Låter man det i stället bara brinna lite och långsamt ökar risken för sot och tjära i skorstenen.” 4 ”Elda inte kall och fuktig ved. Använd rumstempererad ved.” 4 ”Ha gnistskydd i öppen spis och kakelugn och eldstadsplan på golvet.” 4 ”Stapla inte brännbart material mot eller nära eldstaden.” 4 ”Var försiktig med att elda kartonger som lätt kan ge gnistor.” 4 ”Använd askhink med lock.” 4 ”Ha fungerande brandvarnare och alltid en brandsläckare nära – och gärna brandfilt också.”
OM DET BRINNER …
4 Det är viktigt att ha underlag som visar att man ägt saker, till exempel intyg eller kvitton. 4 Om något är värdefullt, som gamla smycken, kan det vara bra att få en värdering hos en guldsmed. 4 Ta gärna foton eller filma i ditt hem, både för försäkringsbolaget och din egen skull. 4 Om du äger något exceptionellt, som en sällsynt Picasso värd miljoner, behöver du ha en specialförsäkring.