Page 1

Larsmo kommun informerar Luodon kunta tiedottaa Årgång 25

2 • 2013

Offentligt meddelande

Vinterkarneval

Lördag 8.3.2014 kl. 12.00 - 15.00

Aktiviteter - Servering - Utlottningar


Reformerna inom kommunsektorn är många och genomgripande de närmaste åren. Dels håller man på med en totalreform av kommunallagen och dels en statsandelsreform och dessutom skall kommunstrukturlagen och social- och hälsovårdsreformen genomdrivas. Jämsides med allt detta utvärderas nu kommunernas över 500 lagstadgade uppgifter. Kommunförbundet kallar detta en ”normtalko” – där tanken är att lätta på uppgiftsbördan för kommunerna. Trots detta kommer dock kommunernas uppgifter ännu att öka genom redan nu gjorda beslut bl.a. genom en reformering av arbetsmarknadsstödet från 2015 samt ökade uppgifter inom utbildning- och kultur. Att överflytta uppgifter från kommunen till staten ger ingen inbesparing. Mera drastiska åtgärder krävs för att balansera den offentliga ekonomin. Kommunernas ekonomier stramas åt ytterligare de närmaste åren. Statsandelsnedskärningarna uppgår i sin helhet till 1,1 miljarder år 2014. Kalkylmässigt innebär det en genomsnittlig höjning av kommunalskatten med ca 1,25 %. Redan nu märks det inom kommunsektorn att man måste ta till ganska kännbara anpassningsåtgärder. Politiskt är det också svårt att göra nedskärningar och kanske t.o.m. försämra den service vi har blivit vana att få. Kommunerna skall också genom egna åtgärder balansera den kommunala ekonomin med en miljard euro fram till 2017. Det största sparobjektet i kommunerna är personalutgifterna vilket betyder permitteringar och uppsägningar. Skatterna har även höjts eller kommer att höjas i många kommuner nästa år samt de följande åren. Dessutom förväntas kommunerna förbättra sin produktivitet med en halv procentenhet per år så att utgifterna minskar med ungefär 2 miljarder. Kommunsektorn skall följaktligen stå för 4 miljarder av det hållbarhetsgap på 9,5 miljarder som finns i den offentliga ekonomin. I dagens osäkra ekonomiska tider där tillväxten blev svagare än väntat detta år blir det verkligen en stor utmaning för alla kommuner. Vi står högst antagligen inför en lång period av långsam tillväxt. Strukturpaketet och större livskraftigare kommuner tros vara lösningen, men en kommunsammanslagning ger inga automatiska effekter. Effekterna på kort sikt har dessutom visat sig bli dyrare genom olika löneharmoniseringar och nya investeringar och avtal. Nedskärningarna av statsandelarna drabbar även större kommuner. Redan nu börjar diskussionerna om vad vi skall prioritera och om det finns bättre, billigare sätt att producera nödvändig service. Vad skall vi satsa på i framtiden? I Larsmo har vi hittills varit i den lyckliga situationen att sysselsättningen varit hög, ekonomin stabil och ett befolkningstal som ökat årligen. Vi har bättre förutsättningar än många andra kommuner att klara av de kommande utmaningarna men lätt blir det inte för oss heller. De största utgifterna finns inom social- och hälsovården och det är framförallt där vi måste hitta kreativa lösningar.

Pääkirjoitus Carola Löf, vt. kunnanjohtaja

Tuffa tider att vänta

Ledare Carola Löf, tf. kommundirektör

2

Kovia aikoja odotettavissa

Kuntasektorilla on lähivuosina odotettavissa monta mittavaa uudistusta. Kuntalain täydellisen uudistamisen lisäksi käynnissä on valtionosuusjärjestelmän uudistaminen sekä kuntarakennelain ja sosiaali- ja terveydenhuollon uudistaminen. Arvioitavana ovat nyt myös kaiken tämän ohella kuntien yli 500 lakisääteistä tehtävää. Kuntaliitto kutsuu tätä ”normitalkooksi” - tavoitteena on helpottaa kuntien tehtävätaakkaa. Tästä huolimatta kuntien tehtävät lisääntyvät yhä jo tehtyjen päätösten myötä, mm. vuonna 2015 voimaan astuvan työmarkkinatuen uudistuksen sekä koulutuksen ja kulttuurin saralla lisääntyneiden tehtävien kautta. Tehtävien siirtäminen kunnalta valtiolle ei tuo huomattavia säästöjä. Julkisen talouden tasapainottaminen vaatii voimakkaampia toimenpiteitä. Kuntien talous kiristyy entisestään lähivuosina. Valtionosuuksien leikkaukset ovat vuonna 2014 kokonaisuudessaan 1,1 miljardia euroa. Laskennallisesti tämä tarkoittaa keskimäärin noin 1,25 % korotusta kunnallisveroon. Jo nyt on huomattavissa että kuntasektorilla on ryhdyttävä melko tuntuviin sopeuttamistoimenpiteisiin. Poliittisesti on myös vaikeaa tehdä leikkauksia ja ehkä jopa heikentämään niitä palveluja joita olemme jo tottuneet saamaan. Kuntien tulee myös omin toimenpitein tasapainotettava kunnallistaloutta miljardilla eurolla vuoteen 2017 mennessä. Kuntien suurin säästökohde on henkilöstökustannukset ja tämä johtaa lomautuksiin ja irtisanomisiin. Ensi vuonna ja seuraavien vuosien aikana veroja on korotettava monessa kunnassa. Tämän lisäksi kuntien tulisi vuosittain lisäämään tuotantoaan puolen prosenttiyksikön verran ja näin ollen karsimaan kustannuksiaan noin 2 miljardin verran. Julkisen talouden kestävyysvajeen 9,5 miljardista kuntasektorin tulisi siis vastata neljästä miljardista. Taloudessa vallitseva epävakaa aika, jolloin tämän vuoden kasvu oli odotettua heikompi, tulee olemaan kunnille suuri haaste. Luultavasti edessämme on pitkä hitaamman kasvuvauhdin kausi. Rakennepaketti ja suuremmat elinvoimaisemmat kunnat uskotaan olevan ratkaisu ongelmaan, mutta kuntien yhdistäminen ei automaattisesti tuo odotettuja tuloksia. Vaikutukset lyhyellä tähtäimellä ovat lisäksi osoittautuneet jopa kalliimmiksi palkkaharmonisointien ja uusien investointien ja sopimusten johdosta. Valtionosuuksien leikkaukset koettelevat myös suuria kuntia. Keskusteluja on jo nyt käyty priorisoinnista ja mahdollisista keinoista joilla voisimme tuottaa tarvittavat palvelut paremmin ja edullisemmin. Mihin meidän tulisi panostaa tulevaisuudessa? Olemme Luodossa olleet siinä onnellisessa tilanteessa, että työllisyysaste on ollut korkea, talous vakaa ja väestöluku on vuosittain kasvanut. Meillä on paremmat edellytykset selviytyä tulevista haasteista verrattuna moneen muuhun kuntaan, mutta helppoa se ei tule olemaan meillekään. Suurimmat kustannukset ovat sosiaali- ja terveydenhuollon puolella ja tältä sektorilta meidän on ennen kaikkea löydettävä luovia ratkaisuja.

God Jul och Gott Nytt År Kommunal informationstidning Ansvarig utgivare Carola Löf Redaktör & Layout Arne Böhling Tryckeri Botnia Print E-tidning www.larsmo.fi

Hyvää Joulua ja Onnelista Uutta Vuotta


3

Budget 2014 med många basserviceprojekt

Trots att statsandelarna inte växt lika snabbt som beräknat visar prognosen att kommunen skulle få ca 3 % mera statsandelar än i år. Även skatteinkosterna tror vi ökar med ungefär 3,2 % enligt de förhandsuppgifter kommunen fått. Sysselsättningsläget har varit gott under hela året. Det är bara de sista månaderna vi har kunnat se en ökning av antalet arbetslösa. Vi räknar dock inte att siffran stiger så mycket nästa år. Många hoppas på en försiktig tillväxt i ekonomin nästa år.

Investeringarna skapar skattetryck

Satsning på dagvården

Investeringsbudgeten som framläggs för kommunfullmäktige ligger på ca 4 miljoner euro. Den är på tok för hög med hänsyn till driftsbudgeten och årsbidraget. Vi kan inte fortsätta i samma takt utan att skuldbördan växer alltför kraftigt. Ingen kan dock påstå att vi investerar i onödan. När befolkningen växer måste servicen dimensioneras efter detta och kostnaderna ökar på både driften och investeringssidan. Ser vi till investeringssidan satsar vi på basservicen samt bostadsområden. Holm skol a , f ö r s ko l a o ch d a g h em färdigställs, bibliotek och hvc-bygget startar i Holm, hyreshusen vid Sandlunden renoveras, planeringen av en köksombyggnad vid Bosund skola påbörjas för att bli tillredningskök för norra delen av Larsmo. Även Cronhjelmskolans tillredningskök skall förstoras enligt planerna år 2016. I samband med att en köksstrategi uppgjordes konstaterade man att det inte är kostnadseffektivt med endast

Finlands riksdag och de som dit invalts har en benägenhet att stifta nya lagar och förordningar med nya medborgerliga rättigheter och uppgifter som man ålägger kommunerna att sköta. Rättigheterna och uppgifterna ökar samtidigt som man skär i statsandelarna till kommunen. Detta är en ekvation som inte håller i längden, oberoende av hur mycket vi höjer skattesatsen. Lagstadgad service ingår i den mångfalld av uppgifter, medborgerliga rättigheter och service som ålagts kommunerna att skötas. Frågan är bara på sikt om detta betyder att kommunen framöver tvingas att lämna bort delar av det som inte är lagstadgat? Lämnas inget utrymme kvar för att stöda kulturellt eller idrottsligt frivilligarbete? Faller turismsatsningar eller främjandet av näringsverksamhet helt bort ur kommunens budget? Har vi inte råd att mera stöda initiativ inom barn-, ungdoms- eller familjearbete? Eftersom resurstilldelningen är begränsad men rättigheterna till service ökar så står vi inför det faktum att vi som kommunala beslutsfattare

En dagvårdsenhet planeras till norra delen av kommunen.

Även idrottsområdet i Holm förstärks med ett varmt lagerutrymme, grillplats och tryckledning för snökanon. Extern finansiering har sökts för detta. Rondellområdet i Holm skall äntligen iordningställas, men någon större utsmyckning kan inte planeras eftersom stora båtar transporteras längs landsvägen. Förutom detta byg gs vägar, vattenoch avlopp samt pumpsta-

tioner. På planeringssidan satsas aktivt på revideringen av delgeneraplanerna samt detaljplaner. Arbetet med en ny detaljplan i Nabbskata har påbörjats. Kommunfullmäktige tar ställning till budgetförslaget samt ekonomiplanen på sitt möte i december. CAROLA LÖF

Centrumprojektet. Under år 2014 kan förhoppningsvis det stora byggprojektet i Holm centrum påbörjas.

Ulf Stenman

Statsandelarna

ett stort tillredningskök i kommunen. Med ganska lite ändringar kan köket i Bosund förstoras så att köket betjänar norra delen av kommunen. Personalresurserna dimensioneras så att de stöder arrangemanget.

-

Likadant kan vi nästan säga med budg etarbetet 2014. Kommunstyrelsen har just behandlat en budget med minusförtecken denna gång, men det kunde ha gått mycket värre när staten dragit in på sitt stöd. Ackumulerade överskott från tidigare år gör att kommunen har ekonomin i balans trots ett beräknat underskott på ca 240 000 euro. Inga större nedskärningar har krävts på någon sektor även om det denna gång var stramare än vanligt. Vi kan fortsätta med en lika god service ännu nästa år.

De egna sektorerna har lyckats göra en budget som i stort sett hålls inom givna ramar. Som vanligt är det sjukvården som slukar en hel del av budgetmedlen. Specialsjukvårdens kostnader beräknas stiga med 10 %.

Ordförandes ruta

Höststormen drog förbi och vi får dra en lättnadens suck att Larsmo trots allt klarade sig så bra undan större skador. Det kunde ha gått mycket värre när stormen Eino visade sin kraft.

måste se över strukturerna och vidta åtgärder där det behövs samt vara beredda att pröva nya vägar för serviceproduktionen. Fastän strukturerna ändras och effektiveras kvarstår ända faktum att Finland framledes knappast klarar av att producera service åt invånarna på den nivå vi har idag. Att kommunerna inte kan upprätthålla den höga nivån kanske inte är så farligt. Därför kan det vara orsak att skruva ner förväntningarna och tempot en aning. Kanske det rentav inte är så dumt att vi själva tar hand om barn, åldringar och anhöriga lite mera inom familjen istället för att en institution direkt skall gör det. Kanske är det inte heller så dumt att åter jobba tillsammans för något gemensamt man tror på? Ja kanske vi rent av mår lite bättre av att själva ta ett större ansvar och inte skjuta över det på myndigheter? Möjligen. Vi är nu över 5 000 invånare i Larsmo och nya investeringar behövs. Snart står det nya daghemmet i Holm klart, liksom Holm skolas tillbyggnad. Samtidigt har också en planerings- och arbetsgrupp inlett sitt arbete för att se över barnomsorgens och skolans behov i kommunens norra del. I centrum av Holm skall Centrumhuset med bl.a. HVC, bibliotek och lägenheter börja byggas. Centrumhus-projektet ligger i allas intresse. Att snabbt förverkliga det är också den gemensamma politiska viljan, vilket gör att projektet framskrider i rask takt.


4

På besök i Mammas Butik Viveka Strömberg har alltid varit intresserad av att pyssla, och har gjort det sedan hon var liten. Pysselintresset i kombination med att hon ständigt funderat på om det hon pysslar går att sälja och hur det kan utvecklas har gjort att hennes hobby ständigt växer och utmynnar i något nytt. För ca ett år sedan, i november 2012, öppnades ”Mammas Butik” hemma på gårdsplanen i Grev. Hon och hennes sambo köpte en vagn i trä som använts som försäljningsvagn av ett lokalt företag och den har de målat och fixat om till en mysig butik. I Mammas Butik säljer Viveka hantverk av egen tillverkning, av sambon, Thomas Björklund, samt av en del andra hantverkares produkter. Mammas Butik samt smyckestillverkningen är fortfarande en hobby för Viveka. Men hon har gått ner till deltidsarbete hos sin arbetsgivare, för att ha mera tid för sin hobby.

Men vi backar några steg På 2008 gick Viveka ut i garaget och hittade 8 mm karosseribrickor i rostfritt stål som hon började tillverka namnsmycken/textsmycken av. Ca ett år senare bildade hon sitt företag Firma Sakletare. Produkterna såldes främst på olika lokala marknader och på nätet. Men att bara tillverka runda smycken blev enligt Veronica lite tråkigt i längden, så hon utvidgade sortimentet med andra former. Materialet är fortfarande rostfritt stål, men hon köper

tjänster av ett företag som skär till bitar i önskad storlek som hon sedan putsar och stämplar texter på. I Mammas Butik finns hela sortimentet, de runda namnbrickorna, armband, halsband, nyckelringar mm. Nästa steg var att köpa en metallprinter, och det gjorde hon 2012. Med den kan hon fixa bilder, texter, ja det mesta faktiskt på bitar av rostfritt stål som sedan blir vackra smycken och nyckelringar.

Nästa idé var att tillverka halsband av gamla rostfria knivskaft, och som ”biprodukt” kom armband och halsband. Materialet, alltså gamla bestick köps från loppisar och marknader. Det visade sig att det ofta också kom med bestick i alpacka, så nästa produkt blev de smycken som går under namnet ”Greivas Design”. Det är armband, halsband och ringar, gjorda av i huvudsak gamla bestick i alpacka, nysilver och rostfritt stål. De är sedan smyckade med pärlor eller andra vackra detaljer. Dessa smycken görs utgående från det råmaterial som finns i lager, vilket betyder att alla smycken är unika. Har du gamla bestick, så kan du få dem omgjorda till personliga smycken. Den gamla dopskeden som aldrig används kanske kan bli ett unikt smycke.

Försäljning via nätet Av Vivekas smycken säljs ca 50 % på nätet och 50 % via butiken och olika markander. Hennes smycken finns förutom på den egna hemsidan också till

salu på den finska nätshoppen ”Bellapuoti”. Bellapuoti gör reklam i tidningar som Avotakka, Me Naiset m.fl. Så nu kommer det beställningar från olika platser runt om i Finland, som kanske inte annors skulle hittat den lokala sidan.

Försäljningsvagnen Tillbaka till Mammas Butik hemma på gårdsplanen i Grev. Idén till att öppna en butik hemma, kom egentligen från att fler och fler började känna till Viveka och hennes smycken. Det började komma förfrågningar om modeller och ifall de fanns modeller att titta på innan beställnigen gjordes. Så när Viveka och sambon hittade försäljningsvagnen slog de till. Mammas butik går i praktiken att flytta, men har nog varit stationerad på gårdsplanen sedan den öppnades. Butiken är öppen måndag-onsdag kl. 17-20. I dagsläget kommer de flesta kunderna från Jakobstad, men också Larsmobor besöker butiken.

Inför julen Inför jul, mors- och farsdag samt till skolavslutning har Viveka som mest beställningar och kunder i sin butik, medan januari-februari samt juni är lugnare tider. Förutom smycken finns det stickade produkter, tavlor, prydnadsföremål, skyltar, vedkorgar, reflexer, mös�sor, ja listan blir lång. Besök Mammas Butik och se själva, jag lovar er, ni blir inte besvikna. ANNETTE KORTELLSVENFORS

Larsmo Vip servicelinje betjänar alla Måndag – fredag kl. 09:00-11:00 och 12:00-15:30, 25 timmar/vecka Vip bussen hämtar dig från din dörr. Bussen har nedsänkt golv och gott om utrymme för bl.a. rullstolar, rollatorer och barnvagnar.

Larsmo Vip telefon nummer: 044 333 4580 Beställningen görs mellan kl. 7:00 och 17:00 dagen innan men kan eventuellt göras samma dag. För resan debiteras normal busstaxa. Resan betalas kontant. Larsmo Vip kör inom Larsmo kommun samt till och från Jakobstad.

Är du intresserad av barnskyddets familjevård? Social- och hälsovårdsverket i Jakobstad ordnar under vårterminen 2014 en kurs i familjevård, dvs att fungera som fosterfamilj. Kursen hålls vid kommungården i Pedersöre med start tisdag 21.1. Kursen omfattar sex kurstillfällen, varav fem kvällar och en lördag. Ifall behov finns ordnas barnskötsel under kurstillfällena. För mera information och anmälan, kontakta socialarbetare Yvonne Åkerlund tel. 044 785 1533 (må-ti), e-post yvonne.akerlund@jakobstad.fi


5

Information om socialservicen i Larsmo Från ingången av år 2010 upprätthåller Social- och hälsovårdsverket i Jakobstad all kommunal social- och hälsovård i Jakobstad, Larsmo, Nykarleby och Pedersöre. Verksamheten betjänar drygt 43.000 invånare i regionen. Den politiska ledningen av social- och hälsovården handhas av en gemensam social- och hälsovårdsnämnd med 16 medlemmar från samarbetsområdets fyra kommuner. Nämndens uppgift är att utveckla och samordna verksamheten utgående från behov och resurser. Trots organisationsförändringen är avsikten att servicen fortsättningsvis skall vara kundorienterad, men vissa funktioner har centraliserats och är gemensamma i hela regionen. Detta berör alla sektorer inom social- och hälsovården, men nedan framgår närmare information om den ser vice som ges inom socialomsorgen. Till socialomsorgens område hör handikappservice, missbrukarvård, barnatillsyning, adoptionsutredningar, flyktingverksamhet, vuxen socialt arbete, barnskydd och familjearbete. Verksamheten leds av chefen för socialomsorg Carola Linden.

Handikappomsorgen Inom handikappomsorgen ingår att ordna service för gravt handikappade, bl.a. färdtjänst, serviceboende, personlig assistans och omändringsarbete i bostad. Stödperson, stöd för närstående vård och anpassningsträning kan beviljas enligt prövning och är bundet till social- och hälsovårdsnämndens kriterier och budgetanslag. Till handikappomsorgen hör även omsorgen om utvecklingsstörda, både som egen service och i samarbete med Kårkulla samkommun. Mera info om handikappservicen fås av t f socialarbetare Christina Harald.

Utkomststöd Till vuxensocialt arbete hör bl.a. utkomststödet, som är ett ekonomiskt stöd inom socialvården som beviljas i sista hand. Utkomststödet skall komplettera eller täcka en privatpersons utkomstskydd då han/ hon inte kan få en tillräcklig utkomst genom förvärvsarbete eller

andra ekonomiska stöd. Utkomststöd kan också beviljas när t.ex. beslut om pension eller dagpenning fördröjs. Utkomststödet är ämnat som ett tillfälligt behovsprövat stöd. Med hjälp av utkomststödet vill man upprätthålla familjens/personens sociala trygghet och verksamhetsförmåga. Ansökningarna görs skriftligt, blanketter finns på verkets hemsida och mera information ges av socialhandledare Jennie Haga.

Barnatillsynen Barnatillsyningen ansvarar för utredning av faderskap för barn födda utom äktenskap (tex vid samboförhållanden), fastställande av avtal om vårdnad, boende och umgänge vid skilsmässor samt fastställande av underhållsavtal. Mera information fås av t f barnatillsyningsman Kerstin Norrman.

utom hemmet samt eftervård. Mera information om barnskyddet ges av socialarbetare Annika Björkskog och tf socialarbetare Jennie Haga. Det har varit rätt stor personalomsättning bland socialomsorgens personal samt förändringar i arbetsuppgifterna de senaste åren. För att trygga kundservicen samarbetar personal inom verket och socialarbetarna och socialhandlaren har sina kansliutrymmen i Jakobstad fr.o.m. denna höst. Socialservice för Larsmoborna ges fortsättningsvis utgående från den enskilda klientens behov. För klienter som önskar att ärenden sköts i Larsmo finns det fortsättningsvis denna

möjlighet. I ärenden som gäller utkomststöd har socialhandledaren mottagning i Larsmo en dag i veckan, i regel onsdagar. Vid enskilda klientkontakter inom barnskyddet och handikappomsorgen kommer man överens om var träffarna hålls, vi strävar till flexibla lösningar för att underlätta kontakterna med såväl klienter som samarbetspartner.

Förhandsboka Alla besök bör bokas på förhand och detta görs enklast med direkt kontakt med den tjänsteman som handhar ärendet. Får ni inte tag på den tjänsteman ni önskar går det bra att lämna ringbud till telefonväxel.

Besöksadress

Ny besöksadress är socialbyrån i Jakobstad, Strengbergsgatan 1. Postadress är Socialbyrån i Jakobstad, socialarbetarens namn, PB 111, 68601 Jakobstad. Post kan fortsättningsvis inlämnas vid kommungården i Larsmo eller sättas i postlådan vid kommungården. Närmare information om socialservicen i Larsmo ges av respektive tjänsteman nedan eller specialplanerare Eivor Back. EIVOR BACK

Barnskyddet Barnskyddets främsta mål är att stöda familjer så att barnen får växa upp i en trygg omgivning, som stöder deras utveckling och motsvarar deras behov. Man kan kontakta barnskyddet ifall man är orolig för barnet och misstänker att barnet utsätts för misskötsel, försummelse eller fara. Barnskyddsanmälningar är viktiga för att barnet och familjen kunde stödas i ett så tidigt skede som möjligt. Barnskyddet är skyldigt att utreda varje anmälan och vid behov vidta åtgärder. Man kan bli klient i barnskyddet på begäran av barnet själv eller dess vårdnadshavare, eller via en barnskyddsanmälan. Många yrkesgrupper har skyldighet att göra en anmälan, men även andra ska göra anmälan då man är orolig för ett barn. Klientskapet inleds vanligtvis med en utredning över behovet av barnskydd där socialarbetaren tillsammans med familjen och andra samarbetspartner utvärderar familjens behov av hjälp och stöd. Till barn- och familjeinriktat barnskydd hör olika stödåtgärder inom barnskyddets öppenvård (t.ex. rådgivning, familjearbete, stödperson eller -familj, stöd för hobbyverksamhet mm.), brådskande placering, omhändertagning, ordnande av vård

Två besöksplatser. Socalservice erhålls både i Larsmo och Jakobstad. Vid socialcentralens front office reseption i Jakobstad tar byråvaktmästare Kimmo Lehtimäki emot och öppnar dörren till socialarbeternas kansliutrymmen när bokningen bekräftats.

Social- och hälsovårdsverkets telefonväxel; 786 1111 Soc.arb. Annika Björkskog (barnskydd) 044 721 7503 t.f soc.arb Jennie Haga (barnskydd) 044 785 1559 Socialhandl. Jennie Haga (vuxensocialarbete/utkomststöd) 044 785 1559 Soc.arb. Christina Harald (handikappomsorg) telefontid mån, tis och torsdag kl 8-9 786 3726 Barnatillsyningsman Kerstin Norrman 786 1111 Ledande familjehandledare Susann Rintamäki 044 787 7280 Psykiatrisk sjukskötare Anna-Stina Småros-Holmgård 044 721 7500 A-kliniken 786 3506 Adoptionsrådgivning Johanna Hagström-Hietala 786 1111 Specialplanerare Eivor Back 044 785 1935

www.sochv.jakobstad.fi


6

Aktuell planläggning i kommunen

Vi har många aktuella planer på gång i kommunen just nu. I somras startade detaljplaneringen av Murmästar området i Bosund. Ungefär samtidigt påbörjades revideringen av Holm detaljplan. Under december månad ska en konsult för detaljplanen på Nabbskata väljas. Vi har dessutom revideringar på delgeneralplanen för KackurSämskar på gång och Västerby delgeneralplan har också startat. Målsättningen för Murmästar området är att i första skedet komplettera byggnationen och på så vis underlätta utbyggnaden av avloppsnätet. Under perioden 17.6 till den 9.8 hade vi ett utkast till påseende. Ett nytt utkast kommer troligen till påseende under slutet av året.

Revideringen av Holm detaljplan har ett utkast blivit lagt till påseende under perioden 20.11-20.12.2013. Utkastet och handlingar finns till påseende på kommun kansliet eller på webbplatsen. Där ligger fokus

på utvecklingen av centrumfunktionerna såsom höghustomten och ett område väster om S-Market för företag som behöver utrymme för mindre verksamhet. En utvidgning av idrottsområdet har också tagits med i detaljplanen.

Nabbskata området som ligger väster om Risöhällsvägen är en ny detaljplan som vi planerar att påbörja ännu under 2013. En konsult ska dock först väljas innan planeringen kan dra igång på allvar. Delgeneralplanen för KackurSämskar kommer till påseende enligt tidsplanen i slutet av året och Västerby har påbörjats och där kommer ett utkast under våren 2014. Området som tas med i delgeneralplanerna utvidgas till arealen men byggrätterna kommer att koncentreras utmed befintliga vägar enligt Markanvändnings- och bygglagen.

Vi har många aktuella planer på gång i kommunen just nu. I somras startade detaljplaneringen av Murmästar området i Bosund. Ungefär samtidigt påbörjades revideringen av Holm detaljplan. Under december månad ska en konsult för detaljplanen på Nabbskata väljas. Vi har dessutom revideringar på delgeneralplanen för Kackur-Sämskar på gång och Västerby har också startat.

Målsättningen för Murmästar området är att i första skedet komplettera byggnationen och på så vis underlätta utbyggnaden av avloppsnätet. Under perioden 17.6 till den 9.8 hade vi ett utkast till påseende. Ett nytt utkast kommer troligen till påseende under slutet av året.

taljplan kommer också ett utkast till påseende under slutet av året. Där ligger fokus på utvecklingen av centrumfunktionerna såsom höghustomten och ett område väster om S-Market för företag som behöver utrymme för mindre verksamhet. En utvidgning av idrottsområdet har också tagits med i detaljplanen.

Revideringen av Holm de-

Nabbskata området som ligger

Kackur-Sämskar detaljplaneområde

THOMAS KÄLDSTRÖM

Nabbskata detaljplaneområde

Utkast på revideringen och utvidgningen av Holm detaljplan

Västerby delgeneralplaneområde


Tekniska avdelningens projekt Detta verksamhetsår har det varit många olika projekt på gång. På Risöhäll är vatten - och avloppsarbeten nu på slutrakan och de sista fastigheterna ansluts till kommunens nät. De nya toaletterna och avloppssystemet på Köpmanholmen blev klart och togs i bruk till sommarens säsongsöppning. På Storströmmen pågår som bäst byggandet av den andra etappen av Äppelvägen och den lätta trafikleden som förenar Päronvägen med Äppelvägen. Havtornsvägen som leder till Assarlid byggs också och där sätts en tryckavloppsledning ner, som gör det möjligt att ansluta fritidhusen till kommunens avloppsnät. Detta medför dock att fastighetsägaren bör anskaffa en liten avloppspumpstation till sin fastighet. När dessa arbeten är klara i december 2013 är hela Storströmmen utbyggd. Denna utbyggnad ger 16 nya egnahemshustomter som blir klara att bebyggas under 2014. Under sommaren färdigställdes även den lätta trafikleden mellan Strömsholmsvägen och Rönnvägen i Holm och på höstsidan byggdes även väjningsfilen vid Gammelhagens industriområde. Under november månad startar även byggandet av Vikvägen och Åkergränden på Vikens detaljplaneområde och Furugränden på Lilla Furuholmen. Samtidigt med gatubyg-

7

gandet byggs även vatten- och avloppsnätet ut. På Viken blir det 7 nya egnahemshustomter och på Lilla Furuholmen 4 nya egnahemshustomter som kan bebyggas under 2014. Arbetet med Viken och Lilla Furuholmen skall vara klart till slutet av mars 2014.

Beläggningar Under det innevarande året har också gator på detaljplaneområden asfalterats och även en del av de äldre och nötta gatorna har fått en pådragning av asfaltmassa. Ny asfaltbeläggning sattes på Granvägen på Gammelhagens industriområde och på Ryssjevägen i Bosund. På Hannula detaljplaneområde asfalterades både Granitvägen och Granitgränden. Det som blir mer aktuellt för varje år som går är att de gator som fick sin asfaltbeläggning i slutet av 1990-talet börjar bli så pass nötta att de snart är i behov av en ny ytbeläggning.

Radhusbyggande I slutet av oktober startade ett nytt hyresradhusbygge på Storströmmen. Byggherre är Fastighets Ab Larsmo bostäder som är ett av kommunens två fastighetsbolag. Radhuset som finns på Päronvägen 2 består av två bostadsbyggnader och ett fristående biltak med teknikutrymme. Lägenheterna är åtta till an-

Grundarbeten. Åtta hyresbostäder med bastu i varje lägenhet samt fristående biltak uppförs nu vid Päronvägen. talet och de har en storlek på 2r+kvr, 46,5 m2 och på 3 r+k, 66,5 m2 . Samtliga lägenheter är utrustade med bastu. Till varje lägenhet hör också en bilplats under biltaket samt en bilplats på gårdsplanen. Lägenheternas värmekälla är bergsvärme och vattenburen golvvärme. Arkitektplaneringen är gjord av Jonas Snellman som jobbade på Ingenjörsbyrå Kronqvist. Konstruktionsplaneringen och elplaneringen har gjorts av Po-

lypoint och VVS-planeringen av Energiingenjörerna Stagnäs & Nylund från Maxmo. Byggnadsentreprenör är Ja-Ke bygg, rörentreprenör Asentaja Group Jakobstad, elentreprenör Sähköpalvelu Walberg och ventilationsentreprenör Ab G Koskela Oy. Radhuset skall stå inflyttningsklart den 1.8.2014.

Barn i bilen

mo vill lyfta fram viktigheten av att färdas tryggt i bilen tillsammans med barnen. Vi vill rekommendera alla småbarnsföräldrar att ta del av Trafikskyddet hemsida / Barn i bilen. Där kommer det fram viktig information som varje bilburen förälder bör ta del av med tanke på de egna barnens säkerhet i bilen.

Trafiksäkerhetsgruppen i Lars-

JARL ROSENBERG

Vattentjänstverkets avgifter Vattentaxa:

Bruksavgift 1,42 euro/m3 Grundavgift 3,34 euro/poäng och år Anslutningsavgift 110 euro/poäng För ett egnahemshus blir grundavgiften 53,56 euro/år Anslutningsavgiften för ett egnahemshus är 1 760 euro Kostnader för tomtledning tillkommer

Avloppsvattentaxa:

Säkerhetsåtgärder. Tekniska avdelningen har under året uppgjort lagstadgade säkerhetsdokument för kommunens sju allmänna lekparker och åtgärdat säkerhetsbrister i parkerna i takt med anslagstilldelning.

Bruksavgift 2,29 euro/m3 Grundavgift 5,52 euro/poäng år Anslutningsavgift 265 euro/poäng på detaljplanerade områden. På övriga områden fastställs anslutningsavgiften utgående från byggkostnaderna. Områdesvisa anslutningsavgifter höjs med samma procent som den allmänna förhöjningen för år 2014, 2 %. Fastighetsägare som måste ha pumpbrunn får nedsättning på avgiften med 1 300 euro. För ett egnahemshus blir grundavgiften 88,32 euro/år. Anslutningsavgiften för ett egnahemshus på detaljplaneområde är 4 240 euro. Kostnader för tomtledning tillkommer.


8

Peruspalveluhankkeita talousarviossa Syysmyrsky riepotteli meitä ja saamme huokaista helpotuksesta että Luodossa kaikesta huolimatta selviydyttiin melko hyvin ilman suurempia vaurioita. Olisi voinut käydä paljon pahemmin Eino-myrskyn näyttäessään voimansa. Samaa voimme melkein sanoa vuoden 2014 budjettityöstä. Kunnanhallitus on juuri käsitellyt tällä kertaa miinusmerkillä alkavan talousarvion, mutta olisi voinut käydä paljon huonommin valtion karsiessa tukeaan. Edellisiltä vuosilta kertyneen ylijäämän ansiosta kunnan talous on tasapainossa noin 240 000 euron arvioidusta alijäämästä huolimatta. Vaikka budjetti tällä kertaa on tiukempi niin miltään sektorilta ei ole jouduttu tekemään suurempia leikkauksia. Voimme jatkaa vielä ensi vuonna samoilla hyvillä palveluilla. Siitä huolimatta että valtionosuudet eivät kasva arvioidussa tahdissa ennusteet osoittavat, että kunta saisi noin 3 % enemmän valtionosuuksia tähän vuoteen verrattuna. Uskomme myös, että verotulot kasvavat noin 3,2 % kunnan saamien ennakkotietojen mukaan. Työllisyystilanne on ollut hyvä

koko vuoden ajan. Ainoastaan viimeisten kolmen kuukauden aikana olemme voineet havaita työttömyyslukujen kasvun. Arviomme mukaan luku ei nouse kovin paljon ensi vuoden aikana. Monet uskovat maltilliseen talouskasvuun tulevana vuotena. Omat sektorimme ovat onnistuneet laatimaan budjetin joka suurimmaksi osin pysyy annettujen kehysten puitteissa. Sairaanhoito nielee tapansa mukaisesti suuren osan määrärahoista. Erikoissairaanhoidon kustannukset arvioidaan kasvavan 10 %. Kunnanvaltuustolle esitettävä investointibudjetti on noin 4 miljoonaa euroa. Summa on aivan liian korkea käyttötalouteen ja vuosikatteeseen nähden. Emme voi jatkaa samaa vauhtia ilman että verotaakka kasvaisi liian voimakkaasti. Kukaan ei kuitenkaan voi väittää, että investoisimme turhaan. Meidän on mitoitettava palvelut väestön kasvun mukaan ja kustannukset kasvavat sekä käyttötalous- ja investointipuolella. Investointipuolella panostamme peruspalveluihin sekä asuinalueisiin. Holmin koulu,

Kuntoseteli

Kunta investoi. Luodon kunta investoi nytt reippalla tahdilla ja vuonna 2014 valmistuu myös Holmin koulun laajennus ja uusi päiväkoti. esikoulu ja päiväkoti valmistuvat, kirjaston ja terveyskeskuksen rakentaminen käynnistyy Holmissa, Sandlundenin vuokratalot kunnostetaan, Bosundin koulukeittiön uusiminen Luodon pohjoisosan valmistuskeittiöksi käynnistyy. Myös Cronhjelminkoulun valmistuskeittiötä laajennetaan suunnitelmien mukaan vuonna 2016. Keittiöstrategian laatimisen yhteydessä todettiin, että yhteen suureen valmistuskeittiöön panostaminen ei ole kustannustehokasta kunnalle. Pienin muutoksin on mahdol-

lista laajentaa Bosundin koulun keittiötä niin, että se palvelisi kunnan pohjoisosaa. Henkilöstöresurssit mitoitetaan tukemaan kyseistä järjestelyä. Kunnan pohjoisosaan on suunnitteilla päivähoitoyksikkö. Myös Holmin urheilualuetta vahvistetaan lämpimällä varastotilalla, grillipaikalla ja lumitykin painejohdolla. Hankkeeseen on haettu ulkoista rahoitusta. Holmin liikenneympyräalue laitetaan vihdoinkin kuntoon, mutta mitään suurempaa koristelua ei voida suunnitella koska

maantietä pitkin kuljetetaan suuria veneitä. Tämän lisäksi rakennetaan teitä, vesi-�������� ja viemäriverkostoa sekä pumppuasemia. Kaavoituspuolella panostamme aktiivisesti osayleiskaavojen ja asemakaavojen uusimiseen. Nabbskatan uuden asemakaavan työt on käynnistetty. Kunnanvaltuusto ottaa kantaa talousarvioehdotukseen sekä taloussuunnitelmaan viimeisessä kokouksessaan joulukuussa. CAROLA LÖF

Puheenjohtajan palsta Suomen eduskunnalla ja valituilla kansanedustajilla on taipumus säätää uusia lakeja ja asetuksia jotka sisältävät uusia kansalaisoikeuksia ja kuntien hoidettavaksi tulevia tehtäviä. Oikeudet ja tehtävät lisääntyvät samalla kun kuntien valtionosuuksia leikataan. Pitemmän päälle tämä yhtälö ei toimi, ei edes verotusta kiristämällä.

Nyt voit ostaa tuettuja kuntoseteleitä hintaan 1 euro/ kpl. Enintään 10 seteliä/vuosi/perhe niin kauan kuin tähän tarkoitukseen budjetoidut varat riittävät. Setelit on tarkoitettu 5 -16 -vuotiaille lapsille ja nuorille. Setelin arvo on 2 euroa kun maksat setelillä esim. uimahallissa. Huomioi että yksi seteli ei aina kata esim. koko uimahallimaksua vaan erotus on maksettava joko omalla rahalla tai käyttämällä kaksi seteliä. Seteliä myydään kunnankanslian infopisteessä ja ainoastaan Luodossa asuville nuorille. Huomioi että sinun on kirjoitettava nimesi seteliin kun käytät seteliä johonkin palveluun.

Lakisääteiset palvelut sisältyvät kuntien hoidettavaksi määrättyihin tehtäviin, kansalaisoikeuksiin ja palveluihin. Pitkällä tähtäimellä voidaan kysyä joutuuko kunta tulevaisuudessa jättämään pois ei-lakisääteiset palvelut? Eikö tilaa ole enää kulttuuriin ja liikuntaan liittyvälle vapaaehtoistyölle? Jäävätkö matkailupanostukset ja elinkeinotoiminnan edistäminen kokonaan pois kunnan talousarviosta? Eikö meillä enää ole varaa tukea lasten-, nuorten- tai perhetyön aloitteita? Kunnallisten päättäjien on tarkastettava rakenteita ja ryhdyttävä toimenpiteisiin samalla kun oikeudet palveluihin ovat lisääntymässä ja voimavarojen ollessa rajallisia. On aika etsiä uusia teitä. Vaikka rakenteet muuttuvat entistä tehokkaammiksi tosiasia on, että Suomi tuskin pystyy tuottamaan kansalaisilleen tämän päivän tasoisia palveluja. Toisaalta kyseisen tason ylläpitämisestä luopuminen ei ehkä olekaan niin huono asia. Odotusten madaltaminen ja vauhdin hidastuminen ei ehkä olisi pahitteeksi. Lapsista, vanhuksista ja omaisista voitaisiin ehkä huolehtia enemmän perheen kesken laitoshoidon sijasta? Yhdessä toimiminen yhteisten asioiden puolesta olisi ehkä taas kerran mahdollista? Tuntuisiko meistä ehkä hieman paremmalta olemalla itse enemmän vastuussa asioista eikä aina siirtää vastuuta viranomaisille? Mahdollisesti. Meitä Luotolaisia on nyt yli 5 000 ja uudet investoinnit ovat tarpeen. Kohta uusi päiväkoti Holmissa valmistuu kuten myös Holmin koulun laajennustyöt. Samalla asetettu suunnittelu- ja työryhmä kartoittaa lastenhoito- ja koulutarpeita kunnan pohjoisosassa. Holmin keskustaan suunnitteilla olevaan rakennushankkeeseen sisältyy mm. terveyskeskus, kirjasto ja asuntoja. Rakennushanke olisi kaikille eduksi. Sen toteuttaminen on myös yhteisen poliittisen tahdon mukainen, jonka vuoksi hanketta myös viedään eteenpäin kiivaaseen tahtiin. ULF STENMAN


Ajankohtaisia rakennushankkeita Monet hankkeet ovat olleet käynnissä tämän vuoden aikana. Vesi- ja viemäröintityöt ovat loppusuoralla Risöhällin alueella ja viimeiset kiinteistöt liitetään juuri kunnalliseen verkostoon. Uudet vessat ja viemäröinnit valmistuivat Köpmanholmenilla ja ne otettiin käyttöön kesäkauden avajaisten yhteydessä. Äppelvägenin ja Päronvägeniä Äppelvägeniin��������������� yhdistävän kevyen liikenteen väylän rakentamisen toinen osuus Storstömmenillä on tällä hetkellä käynnissä. Myös Assarliidiin vievää Havtornsvägeniä rakennetaan ja paineviemärijohto joka mahdollistaa vapaa-ajan asuntojen liittymisen asennetaan. Tämä tarkoittaa, että kiinteistönomistajien on hankittava kiinteistöihinsä pienen viemäripumppaamon. Koko Storströmmen-alue valmistuu siis joulukuussa 2013. Kuusitoista uutta omakotitalotonttia on valmiina vastaanottamaan uudet asukkaansa 2014. Kevyen liikenteen väylä Strömsholmsvägenin ja Rönnvägenin välillä Holmissa valmistui kesällä ja syksyn aikana rakennettiin myös väistymiskaista Gammelhagenin teollisuusalueelle. Vikenin asemakaava-alueella olevat

9

Vikvägenin ja Åkergrändenin sekä Lilla Furuholmenin Furugrändenin rakentamistyöt käynnistyvät marraskuussa. Samalla suoritetaan myös vesija viemäriverkoston asennustyöt. Vikeniin tulee seitsemän uutta omakotitalotonttia ja Lilla Furuholmeniin neljä uutta omakotitalotonttia joille voidaan rakentaa vuonna 2014. Työt Vikenin ja Lilla Furuholmenin alueella saatetaan päätökseen maaliskuun loppupuolella 2014.

Päällystystyöt Tämän vuoden aikana asemakaavoitetuilla alueilla olevia teitä on asvaltoitu ja osa vanhemmista ja eniten kuluneista kaduista ovat saaneet uuden asvalttipinnan. Gammelhagenin alueella oleva Granvägen ja Bosundin Ryssjevägen saivat uuden asvalttipäällysteen. Hannulan asemakaava-alueella asvaltoitiin sekä Granitvägen että Granitgränden. Vuosi vuodelta on entistä yleisempää, että 1990-luvun loppupuolella asvaltoidut tiet ovat sen verran kuluneita, että ne kaipaavat uuden päällysteen.

Uusi rivitalo Lokakuun lopulla käynnistyi uusi

Vilkas rivitalorakentaminen. Kiinteistö Oy Larsmo Bostäder hallinnoi yhteensä yli 110 vuokraasuntoa. Kahdeksan uutta asuntoa ovat muuttovalmiina loppukesällä 2014. rivitalohanke Storstömmenillä. Rakennuttajan toimii Kiinteistö Oy Larsmo bostäder, joka on yksi kunnan kahdesta kiinteistöyhtiöstä. Osoitteessa Päronvägen 2 rakennettava rivitalo koostuu kahdesta asuinrakennuksesta ja erillisestä autokatoksesta tekniikkatiloineen. Asuntoja on kahdeksan ja kooltaan ne ovat 2 h+kk 46,5 m2 ja 3 h+k 66,5 m2. Asunnoissa on sauna. Jokaiseen ����������������������� asuntoon kuuluu myös katollinen autopaikka sekä autopaikka pihapuolella. Asuntojen lämmönlähteenä on

maalämpö ja vesikiertoinen lattialämmitys. Arkkitehtisuunnittelun on tehnyt Insinööritoimisto Kronqvistilla ennen toiminut Jonas Snellman. Rakennesuunnittelun ja sähkösuunnittelun on laatinut Polypoint ja LVIsuunnittelun Energiainsinöörit Stagnäs & Nylund Maksamaalta. Rakennusurakoitsijana toimii Ja-Ke Bygg, putkiurakoitsijana Asentaja Group Pietarsaaresta, sähköurakoitsijana Sähköpalvelu Walberg ja ilmastointiurakoitsijana Ab G Koskela Oy. Rivitalo on määrä olla muuttovalmiina 1.8.2014.

Lapset auton kyydissä Luodon liikenneturvallisuusryhmä haluaa nostaa esille miten tärkeää on liikkua turvallisesti lasten kanssa autolla. Suosittelemme, että pienten lasten vanhemmat tutustuisivat verkossa Liikenneturvan Lapsi autossa – sivuihin. Sivuilta saa tärkeää tietoa johon jokaisen autoilevan vanhemman tulisi tutustua omien lastensa automatkan turvallisuutta ajatellen. JARL ROSENBERG

Suomenkielinen leikkikerho

Tietoa Luodon sosiaalipalveluista

Näsin koululla kokoontuu tiistaisin Folkhälsanin järjestämä suomenkielinen Leikkikerho. Kerho on tarkoitettu 5-6 -vuotiaille ja tällä hetkellä kaikki osallistujat ovat esikouluikäisiä.

Yhteystiedot:

Leikkikerhon tavoitteena on tutustuttaa ruotsinkielisiä lapsia suomenkieleen leikkien, laulaen ja liikkuen. Tärkeintä on myönteisen asenteen luominen suomenkieleen ja sen oppimiseen. Leikkikerholaiset rakastavat juoksuleikkejä. Lasten ehdoton suosikkileikki on ”Karhu nukkuu”. Joissakin leikeissä kerholaiset saavat antaa vuorotellen käskyä suomeksi. Leikin temmellyksessä uudet sanat tulevat suusta helpommin.

Lähes joka kerta Leikkikerh o s s a h i l j e n n ytä ä n myö s kuuntelemaan suomenkielinen satu. Kir jan kuvien avulla kerrotun sadun kuunteleminen vaatii lapsilta tarkkaavaisuutta, mutta on vähintään yhtä jännittävää kuin äidinkielellä luetun kir jan kuuntelu. Perheet ovat kiinnostuneita suomenkielisestä kerhotoiminnasta. Kannustava ja mönteinen asenne helpottaa lasten suomenkielen opiskelua myöhemmin koulussa. Jokaisessa kodissa voidaan edistää oppimista pienillä teoilla, muutaman sanan lukemisella maitopurkin kyljestä tai arvuuttelemalla sanojen merkitystä. ELINA GÄDDNÄS

Pietarsaaren Sosiaali- ja terveysvirasto vastaa vuodesta 2010 lähtien kaikesta kunnallisesta sosiaali- ja terveydenhuollosta Pietarsaaren, Luodon, Uudenkaarlepyyn ja Pedersören alueella. Yhteisiä toimintoja on osittain keskitetty. Alla ajankohtaiset yhteystiedot.

Sosiaali- ja terveysviraston puhelinvaihde; 786 1111 Sos.työnt. Annika Björkskog (lastensuojelu) 044 721 7503 Vt. Sos.työnt. Jennie Haga (lastensuojelu) 044 785 1559 Sos.ohjaaja Jennie Haga (aikusisosiaalityö/toimeentulotuki) 044 785 1559 Sos.työnt. Christina Harald (vammaishuolto) Puhelinaika maanantaina, tiistaina ja torstaina klo 8-9 786 3726 Lastenvalvoja Kerstin Norrman 786 1111 Johtava perhetyönohjaaja Susann Rintamäki 044 787 7280 Psykiatrinen sairaanhoitaja Anna-Stina Småros-Holmgård 044 721 7500 A-klinikka 786 3506 Adoptioneuvoja Johanna Hagström-Hietala 786 1111 Erikoissuunnittelija Eivor Back

www.sochv.jakobstad.fi

044 785 1935


10

Larsmo kommun investerar i framtiden På husbyggnadssidan pågår byggnadsarbetena av Holm skolas tillbyggnad, byggande av nya utrymmen för förskolan och ett nytt daghem på granntomten som skall vara klara att tas i bruk hösten 2014. Redan nu håller kommunen på att planera följande projekt. Lantbo har framskridit så långt att skisser blivit uppgjorda och intresseundersökningar har gjorts. Planeändringen av Holm detaljplan pågår som skall möjligöra beviljandet av byggnadslov för projektet. Nästa steg är att förhandla med ett antal entreprenörer om förverkligandet av projektet. Den entreprenör som har det bästa konceptet för förverkligande har möjlighet att arrendera tomten. Projektet kommer inte att förverkligas i kommunens regi utan ett fastighetsbolag bildas för ändamålet där kommunen ingår som delägare. Planeringen av en dagvårdsenhet i kommunens norra del har inletts. En konditionsgranskning av Rönnliden Ab:s fastighet som inrymmer förskola och hälsovårdsmottagning har utförts. Olika alternativ för förverkligande utreds som bäst. På den kommunaltekniska sidan är förutredningen kring lätt trafikled utmed landsväg 17979 (Västerbyvägen) på slutakan och kommer att publiceras på kommunens webbplats ännu detta år. Utredningen har utförts i sam-

arbete med Södra Österbottens Närings, Trafik och Miljöcentral. Målsättningen med planen är att utreda olika alternativ för förverkligande och kostnaderna för detta. Planen utgör ett redskap för kommunen vid fortsatta förhandlingar med Södra Österbottens NTM-central om finansiering och förverkligande av projektet. Förverkligandet kräver att en vägplan för sträckningen uppgörs och godkänns av Trafikverket samt att finansiering erhålls varför projektet tidigast kan förverkligas år 2016. Utbyggnaden av avloppsnät på områden utanför detaljplan är fortsättningsvis högaktuell. Övergångstiden för fastighetsägarna att åtgärda sina avloppsreningssystem går mot sin ände. Kommunen håller som bäst på att uppgöra byggnadshandlingar för utbyggnad av avlopp på RisöHannulaområdet och bidragsansökan för projektet inlämnas ännu detta år. Bidragsansökan inlämnas även för utbyggnad av avlopp i Grev. Erhålles bidrag och 70 % av områdets fastighetsägare är beredda att ansluta sig till avloppsnätet inleds utbyggnaden i Risö-Hannula området sommaren 2014 och Grev området senhösten 2014. Följande i tur är Finnäs, Västerby och Brännbacka. BJARNE HÄGGMAN

Daghemmet Lingonskogen. Daghemmet i Holm blir inflyttningsklart till sommaren 2014 och den tillfälliga daghemsverksamheten i Furuholmens fritidsgård upphör då.

Vatten och avloppsgrävning. Utbyggnaden av vatten och avlopp längs med Havtornsvägen möjliggör anslutning till det kommunala vatten- och avloppsnätet för fritidsbebyggelsen på Assarskär.

Byggnadsinspektionen påminner…. Ibland får jag, som byggnadsinspektör, och andra på kansliet frågan om det behövs byggnadstillstånd för en mindre byggnad, skyddstak, vedförråd, master, bryggor, avloppssystem eller annan konstruktion. Större byggnader som hallar, skolor, affärsbyggnader, egnahemshus samt garagen är byggnader som de flesta vet att det fordras bygglov för, men då det är frågan om mindre konstruktioner är det ibland lite oklart vilken typ av tillstånd som skall sökas, om det överhuvudtaget behövs tillstånd.

Olika typer av bygglov Bygglov skall sökas för att uppföra en större byggnad, men för ändringsarbeten samt mindre byggnader eller konstruktioner som inte behöver samma styrning och övervakning räcker det ibland med åtgärdstillstånd

eller byggnadsanmälan. För rivning av en befintlig byggnad skall alltid rivningsanmälan eller ansökan om rivningslov inlämnas. På vilket sätt lov, för att uppföra en byggnad eller annan byggnadsåtgärd, skall hanteras finns reglerad främst i markanvändnings- och bygglagen. I kommunens byggnadsordning (se kommunens webbsida) finns en förteckning över hur lovansökan skall behandlas för olika konstruktioner. Som exempel kan nämnas att åtgärdstillstånd skall ansökas för: - skyddstak, kiosker, toaletter, s cener eller m ots varand e ko ns tr u ktioner. - ändring av en byggnads fasad eller takets form. - inrättande av parkerings- eller förvaringsområde som är större än 250m2. - byggande eller ändring av ett

reningssystem för avloppsvatten. - borrning av bergsvärmebrunn och nerläggning av kollektorslingor (jordvärmerör). Grundprincipen i byggnadsordningens reglering är givetvis att ju glesare bebyggt område man bor på, desto lättare tillståndsprövning fordras.

Tillståndsprövning är viktig med tanke på att gällande planläggning och bestämmelser följs, men även att grannarnas intressen och möjligheter att använda sin mark inte påverkas negativt. Vid bygglov och åtgärdstillstånd skall grannarna meddelas och höras varpå även möjlighet till rättelseyrkan eller besvär mot beslutet ges.

Den som planerar uppföra en byggnad eller annan konstruktion och är osäker på om tillstånd krävs, kan kontrollera regleringen i byggnadsordningen eller ta kontakt med kommunens byggnadsinspektör, miljövårdssekreterare eller kanslist. MATS KACKUR


Besök av avloppsrådgivaren Trygve Sandells har en sommarstuga med rinnande vatten i Eugmo. En regnig fredageftermiddag får han besök av avloppsrådgivaren för att få råd gällande fastighetens avloppsvattensystem. Han är medveten om att han borde förnya sitt avloppsvattensystem och har funderat på olika lösningar, men vet inte riktigt vilken lösning han ska välja. På fastigheten finns det en huvudbyggnad, ett förråd och ett utedass. Man kan genast konstatera att utedasset är i gott skick och att det är rätt placerat, det vill säga minst 20 meter från stranden. Inne i huvudbyggnaden har Sandells rinnande vatten i kök, samt dusch och varmvattenberedare i bastun. Allt gråvatten infiltreras i marken cirka 15 meter från stranden. Efter att tillsammans ha gått igenom vilken utrustning det finns i byggnaden och vart gråvattnet leds, gör avloppsrådgivaren en bedömning av avloppsvattensystemet. Eftersom Sandells har rinnande vatten, en vattenförbrukning på dryga 10 kubikmeter, varmvattenberedare och dusch, kan man inte anse att vattenförbrukningen är ringa. Det här

11

innebär att godtycklig infiltrering i mark inte är tillräckligt effektivt för att rena avloppsvattnet, dessutom är utloppet för nära stranden. Sandells får därför rådet att antingen låta bygga en infiltreringsbädd för gråvatten eller att installera ett gråvattenfilter.

Före 15 mars 2016 Ett fungerande avloppsvattensystem bidrar till en bättre miljö och en bättre vattenkvalitet i vattendragen. Man kan behöva åtgärda sitt avloppsvattensystem om man har ett egnahemshus eller en sommarstuga med rinnande vatten som inte är ansluten eller inom en snar framtid kommer att anslutas till kommunalt avlopp. Senast den 15:e mars 2016 skall alla fastigheter ha ett avloppsvattensystem som uppfyller kraven i statsrådets förordning 209/2011. Kraven på behandling av avloppsvatten tillämpas inte på befintliga funktionsdugliga avloppssystem på en fastighet där en eller flera stadigvarande bosatta innehavare har fyllt 68 år 9.3.2011, om hushållsavloppsvattnet inte medför risk för att miljön förorenas.

Lediga tomter och bostäder Tomter: Planeringstekniker Thomas Käldström tfn 044 787 7225 Bostäder: Kommunbyggmästare Jarl Rosenberg tfn 044 787 7222 Se även information om tomter och bostäder på kommunens webbplats www.larsmo.fi

Funderar på avloppslösningar. Trygve Sandells funderar på vilket gråvattenfilter han skall välja.

Fråga avloppsrådgivaren Av l o p p s r å d g i v a r e n g ö r kostnadsfria bedömningar av fastighetsinnehavarnas avloppsvattensystem. Rådgivning i avloppsfrågor görs bäst på plats vid den berörda fastigheten, men information och råd kan även ges per telefon. Rådgivningen tar ca 40 minuter. Den här servicen är avgiftsfri och

opartisk. Om du som fastighetsägare funderar över om ditt eget avloppsvattensystem uppfyller förordningens krav, kan du kontakta avloppsrådgi-

vare Sofia Helsing på telefon 044 562 5719 fram till den sista mars 2014. SOFIA HELSING

Regionbiljett för pendlare Med regionbiljetten kan du under biljettens giltighetstid resa obegränsat med reguljära bussturer inom de till regionbiljetten hörande kommunernas område. Regionbiljettens pris subventioneras och fastställs av hemkommunen.

Pris: 75 euro Regionbiljetten gäller inom kommunerna Karleby, Kronoby, Larsmo, Pedersöre, Jakobstad, Nykarleby, Vörå.

När du köper en regionbiljett ska du bestyrka din identitet och underteckna ett försäljningsverifikat med anvisningar och villkor för regionbiljetten.

Mer info www.matkahuolto.fi


12

Larsmo-Öjasjön som forskningsobjekt Larsmo-Öjasjön och dess tillrinningsåar är föremål för en doktorsavhandling av Janne Toivonen, forskare vid Åbo Akademi. Målsättningen med avhandlingen är bl.a. att ge svar på de bakomliggande orsakerna till försurningen, att diskutera konsekvenserna av en potentiell klimatförändring och att studera syrabelastningens inverkan på fiskbeståndet i LarsmoÖjasjön. Toivonen har dels gjort egna provtagningar, bl.a. på Mats Nylunds åkrar i Katternö, och dels använt sig av befintlig data från Åminne vattenverk (Jakobstads vatten) och UPM Kymmene. Larsmo-Öjasjön har sedan 1960-talet lidit av tidvis försurning och höga metallhalter. Eftersom invallningen blev gjord under 60-talet, kan man undra ifall den har påverkat vattenkvaliteten. Invallningen har en andel i problemen i.o.m. att den gjort sjön mer känslig, men grundorsaken till problemen är den storskaliga utdikningen av jord- och skogsbruksmark, som utfördes under 1960-talet. Torrläggningsprojekt genomfördes i svavelrika sediment, som är vanliga i ådalarna, vilket ledde till bildning av sura sulfatjordar och en urlakning av syra och metaller till vattendragen. Denna urlakningsprocess pågår årligen än i dag, och är inte bero-

ende av extrema väderleksförhållanden som mycket torra somrar. Belastningen syns kraftigare i åarna än i sjön, och åarnas situation påverkas inte av invallningen. Exempelvis Kovjoki och Purmo åar saknar mer eller mindre en permanent fiskstam. Den södra delen av Larsmosjön är mer påverkad av surt tillflöde än den norra delen till följd av tillrinning från Esse, Purmo och Kovjoki åar. Längre norrut mynnar Kronoby å till Larsmosjön, med en förgrening även till Öjasjön. Dessutom mynnar ett flertal bäckar och utfallsdiken till sjön, varav de största mellan Esse och Kronoby åars mynning. Enligt Toivonen kan så mycket som 65 000 ton svavelsyra varje år spolas ut till Larsmo-Öjasjön från tillrinningsområdet, tillsammans med urlakade metaller som t.ex. aluminium. Anmärkningsvärt är att de små bäckarna och dikena endast står för ca 7 % av det totala vattenflödet till Larsmo-Öjasjön, men bidrar med upp till en fjärdedel av syrabelastningen. Åarna står för de resterande tre fjärdedelarna. För att neutralisera syran under höst- eller vårflödena, skulle det krävas hundratals eller tusentals ton med kalk. Nackdelen med kalkning är den dåliga lösligheten i vatten, samt sedimentering

Motionssedel

av metallutfällningar på å- eller sjöbotten, som kan leda till andra olägenheter. För att förstå mängden syra och metaller som urlakas via vattendragen, kan man göra en jämförelse med det läckage från Talvivaara gruvområde, som inträffade under hösten 2012. Toivonens jämförelse visar, att metallkoncentrationerna i vattendragen nära gruvområdet var större än i våra åar. Den totala urlakningen av syra, aluminium och nickel från Talvivaara var, enligt Toivonens beräkningar, dock enbart en tiondel av den mängd som årligen transporteras till Larsmo-Öjasjön. Man kan även prata om liknande plötsliga läckage av metaller i våra vattendrag, eftersom urlakningen av syra och metaller sker under en kort högflödesperiod på hösten och våren. Ett högt flöde på hösten eller våren behövs för att skölja ut de syror som bildats i marken under sommaren. Med nuvarande modeller för hur klimatförändringar påverkar vårt klimat, har vi att vänta oss mildare vintrar med ett högvattenflöde som är mer koncentrerat till vintermånaderna än idag. Detta kan enligt Toivonen möjligen leda till att surt och metallrikt vatten påverkar vinterle-

Forskaren. Janne Toivonen intill Larsmosjön, som varit hans forskningsobjekt de senaste tre åren. kande fiskars (t.ex. lake) reproduktionsförmåga negativt. Fullvuxna fiskar kan i viss mån fly från de värst drabbade områdena, medan ägg och fiskyngel inte har sådana möjligheter. Den årliga syra- och metallbelastningen påverkar det ekologiska tillståndet mycket kraftigare än de relativt sällsynta stora surchockerna med synlig fiskdöd. Enligt Toivonens undersökningar och provtagningar kan det sura tillflödet ha förorsakat misslyckanden i lakyngelproduktionen så ofta som nästan vart tredje år i Larsmosjön sedan år 1975. Ifall högvattenflödet kommer tidigare på våren kan däremot vårlekande fiskarter (t.ex. braxen, mört) gynnas, eftersom syrorna och metal�lerna till stor del lakas ut innan lektiden inleds.

Larsmo Idrottsförening Kom med i idrottsfamiljen

Du kan köpa subventionerade motionssedlar till ett pris av 1 euro/st. Max 10 st sedlar/år/familj, så långt budgetmedel för ändamålet räker. Sedlarna är ämnade för åldersgruppen 5-16 åringar. Sedelns värde är 2 euro när du betalar med den vid ex. en simhalls kassa. Observera att en sedel inte täcker hela kostnaden för simhallsbesöket utan du bör betala mellanskillnaden med egna pengar eller använda flera sedlar. Du kan köpa sedlarna vid kommunkansliets infopunkt. Sedlarna är ämnade för ungdomar bosatta i Larsmo. Observera att du bör skriva ditt namn på sedeln när du överlämnar den som betalningsmedel.

Genom att styra det sura åvattnet den snabbaste vägen ut till havet kan man lindra problemen i Larsmosjön, men detta är inget som förhindrar själva orsaken. Preventiva åtgärder, såsom att förhindra ytterligare fördjupning av diken, är den mest effektiva metoden för att minska bildningen och urlakningen av syra till vattendragen. Man kan av Toivonens avhandling konstatera, att Larsmosjöns ekologi till stor del påverkas av åvattnens kvalitet, och kanske till en större grad än vad man tidigare kunnat tänka sig. Att komma tillrätta med problemen är däremot inte enkelt, och arbetet går vidare med att hitta lämpliga lösningar.

Kontakt Skidskytte:

Greger Sundvik 050 533 2752

Skidåkning:

Frej Stenman 050 596 6458

Friidrott:

Tomas Nylund 050 550 5023

Motion:

Camilla Nynäs 050 528 9165

www.larsmoif.fi

SOFIA ZITTRA-BÄRSUND


13

Sanssi-kortet öppnar dörrar Är du ung, nyexaminerad och utan arbetsplats men ä r ������������������� m å l m e d ve t e n o ch vå gar knacka på hos en entreprenör eller företagare, föreningsordförande, kommunens personalchef eller församlingens kyrkoherde? Då kan du ta med dig en stor lönestödsmorot åt den tilltänkta arbetsgivaren i form av Sanssi-kortet. Arbets- och näringsministeriet lanserade i somras det förnyade systemet m e d l ö n e s u bve n t i o n f ö r anställning av ungdomar. Kortet som de unga har med sig är ämnat som en nyckel i det egna aktiva jobbsökandet. Med hjälp av kortet som i praktiken är ett betydande direkt lönestöd åt arbetsgivaren har redan flera ungdomar i Larsmo lyckats få en arbetsplats.

Många unga berörs I Larsmo var under senhösten 21 ungdomar under 30 år arbetslösa eller permitterade och 17 unga var icke arbetslösa arbetssökande. Under året har 31 ungdomar i Larsmo fått Sanssi-kortet och sex ungdomar har re-

dan hittat arbetsgivare som får Sanssi lönesubvention. I Österbotten och MellerstaÖsterbotten har TE-byråerna delat ut över 1100 Sanssi-kort och på den den lokala TEbyråns område har över 160 ungdomar erhållit arbete med Sanssi-kort. TE-byråns personal bedömer att betydligt fler arbetsgivare i Larsmo kunde sysselsätta unga arbetssökande men att arbetsgivarna kanske inte alla gånger känner till att unga arbetssökande också kan ha med sig en rejäl lönesubvention.

Subvention Avsikten med Sanssi är att stöda sysselsättningen av unga under 30 år. Alla arbetslösa ungdomar får Sanssikortet som kan tas med till arbetsintervjun. Kortet ger arbetsgivaren information om att den unge arbetssökanden uppfyller kriterierna för statligt lönestöd. Formaliteten kring ansökan av lönestödet har nu också förenklats och arbetsgivaren kan fylla i en blankett direkt via TE-byråns e-tjänst. An-

ställningsförhållandet kan inledas och arbetsavtal ingås när beslut om lönesubvention har fattats. Arbetsgivaren kan maximalt erhålla 700 euro i månaden om arbetstiden är minst 85 % av den normala arbetstiden i branschen. Subventionen kan löpa upp till 10 månader. Gäller det läroavtalsutbildning kan Sanssi-stöd beviljas för hela läroavtalsperioden.

Fler arbetsgivare Det är inte bara traditionella företag som kan fungera som arbetsgivare. Också föreningar, stiftelser, kommuner och församlingar har nu möjlighet att anställa ungdomar med det nya lönestödet som betalas ut direkt till arbetsgivaren. Arbetsgivaren bör givetvis betala avtalsenlig lön. Det erbjudna arbetet kan variera. Arbetsförhållandet kan vara på heltid, deltid eller gälla tillsvidare eller vara ett arbete enbart för viss tid.

Välkommen med i talkot! Inom de drygt 115 föreningar och 230 företag som är registrerade i Larsmo finns många

IF Pucken Välkomnar dig med på isen

Kontakt Skridskoskola: Veronica Saarman 040 531 8361 C-99, JePu: Maria Merimaa 040 820 3849 G-06/07:    Veronica Saarman 040 531 8361 F-04/03:          Mikaela Strömberg 040 583 4509 F-05: Mikaela Strömberg 040 583 4509 E-02/03/01:          Eva-Maria Käld 050 356 8986

www.ifpucken.fi

Sanssi-kortet. Unga uppmanas att aktivt själva söka upp möjliga arbetsgivare och ha med sig Sanssi-kortet. uppgifter som kan utföras av en ungdom med hjälp av den nya statliga lönesubventionen. TE-byrån betonar att också förening ar och församlingar nu är välkomna med i arbetsgivartalkot. Förening ar och församling ar kan utveckla sin verksamhet genom att anställa en ung person och vid behov bilda arbetsgivarringar där flera föreningar alt. församlingar delar på lönekostnaden och arbetsledningen. Regeringens målsättning är att Sanssikortet skall öppna för nya synsätt så unga får arbetser-

farenhet och hjälp i början av arbetskarriären. Utförligare information erhålls vid TEbyrån eller www.sanssi-kortet. fi eller genom att ringa TEbyrån, växel 0295 056 000, arbetsgivar- och företagsservice 0295 056 001. Den nya webbplatsen för de offentliga arbets- och näringstjänsterna, te-tjanster.fi öppnades den 11 november 2013 och via den nya etjänsten kan många ärenden nu uträttas på egen hand. ARNE BÖHLING

Motionssalen Holm fritidsgård

Öppet: Dagligen kl 07 - 22 Åldersgräns: 15 år! Över 1200 personliga hyresavtal har redan gjorts. Personligt månadsavtal/årsavtal görs vid fritidsbyrån / kommunkansliets info.


14

Grev daghems 10-års jubileum Fastigheten som idag inhyser Grev daghem har en lång och innehållsrik historia. Vi får gå tillbaka till år 1927 för att hitta fastighetens byggnadsår. Då behövdes en ny skola byggas i kommunen som ett resultat av att Holm skola blivit för trång. År 1969 inleddes sedan en ny epok i det gamla skolhuset vid Grev då Larsmo Barnträdgårdsförening hyrde fastigheten av kommunen för barnträdgårdsverksamhet. Kommunen ���������������� över������������ tog verksamheten i fastigheten sommaren 1974 när barnträdgårdarna blev kommunala. Hösten 2003, efter renovering och tillbyggnad, inledde nuvarande Grev daghem sin verksamhet med två heldagsavdelningar: Gulsippan för 1-2-åringar och Blåsippan för 3-5-åringar. Våren 2013 startade även en temporär avdelning, Vitsippan. För att uppmärksamma att 10 år gått valde vi att fira med öppet hus och vernissage den 3 oktober. Tillställningen blev väldigt lyckad med många besökare som fick

möjlighet att bekanta sig med hela huset och utställningen. Stämningen förhöjdes ytterligare i och med att vi under hela kvällen fick njuta av sång och gitarrspelning av Malin Kojola. Alla barn, från den minsta till den största, har varit med och på sitt sätt bidragit till utställningen. Genast då vi inledde verksamheten på höstterminen hade vi jubiléet i åtanke. Barnen målade en del av sina konstverk utomhus genom att vi fäste upp papper på uthusväggen och man kan tydligt se att miljön påverkat några av deras konstverk. ”Kroppen” är ett återkommande tema under åren och de yngsta barnen har bl.a. skapat en fantastisk matta med sina fotavtryck. Ibland sagoterar vi, alltså barnen berättar historier och vi vuxna skriver. Efter 10 år har det blivit ganska många berättelser och sagor! Under vernissagen fanns det också möjlighet att ta del av några av dessa fantastiska historier. CAMILLA SANDVIK

Konstnär. Oscar Hjulfors målar en teckning till daghemmets 10-års jubileum.

Arkiven är samhällets minne

Då livet närmar sig sitt slut och hemmet möjligen upplöses är det illa om dokument, handlingar och fotografier hamnar på soptippen. Det samma gäller handlingar från föreningar, företag, släkt och gårdar. Viktig kunskap hamnar då i en evig glömska. För våra efterkommande är vi skyldiga att berätta våra liv och intressanta företeelser. Hur skall vi kunna göra det? Därför finns våra arkiv. Arkiven är samhällets minne. Utan arkiv har vi ingen historia. Och utan historia har vi inget perspektiv på nutiden och framtiden. Samhället minns genom sina dokument, handlingar och fotografier. Därför skall ägaren till dessa viktiga papper föra dem till ett arkiv. Här i Larsmo bevaras lokala handlingar i Larsmo Lokalhistoriska Arkiv som finns beläget inom Sandlundens åldringscenters väggar. Det är utrustat med ett brandsäkert rum med rätt temperatur och fuktighet. Då handlingarna kommer till arkivet uppordnas de och katalogiseras för att vara

lätt tillgängliga för alla som söker kunskap om något i vår lokalhistoria. Lokalt material skall finnas i sin ursprungsmiljö, alltså i Larsmo. I vårt arkiv finns ett omfattande emigrantregister som ständigt uppdateras, en stor samling fotografier och personers levnadsberättelser samt gårdshandlingar, föreningsdokument, kartor och mycket annat. Kom gärna med dina handlingar. Vill du ta del av handlingar som finns i vårt arkiv, kan du ta kontakt med någon i gruppen som sköter om verksamheten där. Besök vår webbsida www. larsmolha.hembygd.fi . Där finner du bland annat en registerbeskrivning över handlingarna. Dessutom håller vi arkivet öppet sista måndagen i månaden kl. 18–19. Årligen uppmärksammar vi härefter arkivets dag andra lördagen i november. Också då är dörren öppen. Larsmo Lokalhistoriska Arkiv sköts av en grupp som utses av nämnden för barnomsorg och bildning: Ebba Enqvist ordförande, Anita Bobacka sekre-

terare som sköter mottagning och arkivering, Karl-Johan Fagerudd arkivföreståndare, GunMay Öhman vice föreståndare och släktforskningsärenden, Gösta Karlsson, Lars-Johan Stens, Maj-Britt Ström, Bengt Björkskog, Rune Rönnqvist, Guy Sandvik och Pernilla LöfsGrankulla kommunens representant.

Dokumentationen måste fortsätta Arkivets material är en källa att ösa ur. Böcker, skrifter, historiker och vetenskapliga avhandlingar har under åren kommit till och då har arkivet spelat en stor roll. Arbetsgrupper har suttit tillsammans i de tidigare trånga rummen och sammanställt sitt material. Glädjande nu är att kommunen gett oss nya förstorade arbetsoch förvaringsutrymmen vilket underlättar arbetet med material som ibland upptar stora bordsytor. I det avseendet är Larsmo fortfarande en föregångskommun. Vi önskar att fler krafter kommer med i dokumentationsarbetet.

Tillsammans med Arbis och Larsmo Hembygdsförening ger vi ut pärlor och glimtar ur vår lokalhistoria i tryck. Det kanske inspirerar fler att komma med som forskare – skrivare och ger andra något att läsa. Det behöver inte alltid handla om stora projekt, utan något som man gärna vill berätta om. Ingen behöver vara rädd för att skriva, vi hjälps åt inom gruppen. Den som kan tala kan också skriva. Inkommande vår utges nästa arbete i tryck. Här finner du

intressanta berättelser om en nyupptäckt skeppsbyggnadsplats i Larsmo, om evakuerade i Larsmo under vinterkriget, om de första bilarna i vår kommun, personporträtt av kända personligheter, om kvinnor på Litens och vart tog greve Cronhielms hus vägen och en hel del annat. Vi gläder oss åt att nya yngre medarbetare kommit med i vårt arbete och gett ännu mera liv i arkivet och vid ordbehandlarna. Det inspirerar. KARL-JOHAN FAGERUDD

Arkivminnen. Hulda Strömsholm framför affären som var inhyst i gården bakom henne. Huset är en del av den nuvarande Marthagården eller f.d. Holm Café. Boden till vänster är ett s.k. kallmejeri. Fotografiet är från början av 1900-talet och finns i vårt arkiv.


15

Skolutvecklingsprojektet Toppkompetens Utbildningsstyrelsens svenska direktör Bob Karlsson initierade hösten 2012 ett projekt med namnet Toppkompetens. Bakgrunden till detta initiativ var delvis det faktum att resultatet av den senaste PISA-undersökningen visade att de finlandssvenska skolorna klarade sig något sämre än de finskspråkiga skolorna samt att variationerna skolor emellan, i samma kommun, var rätt stora. Syftet med detta Toppkompetensprojekt är att fokusera på skolutveckling på olika nivåer. Projektets slogan är ”bottom up”, dvs. skolutvecklingen ska ske inom alla nivåer. Elever, lärare, skolledare, kommuner, lärarutbildningen och statliga myndigheter är alla involverade på olika sätt och i olika omfattning. Målet är att de finlandssvenska skolorna år 2020 ska befinna sig på minst samma nivå som de finskspråkiga samt att variationen mellan skolorna har minskat. Åbo Akademi, Helsingfors

Universitet, Centret för livslångt lärande (CLL) och Palmenia har tillsammans med Utbildningsstyrelsen tagit aktiva roller i projektet. Forskare och studerande kan samarbeta med skolorna med målet att skolorna ska ha ett kontinuerligt skolutvecklingsarbete. Den nya läroplanen som nu är under utarbetande på nationell nivå och som ska träda i kraft 1.8.2016 bidrar också till att skolorna nu behöver göra en genomgripande utvärdering av såväl ämnesundervisningen som de allmänna verksamhetsformerna. Det Kvalitetskriterieprojekt som pågår i nejden, i vilket Karleby, Kronoby, Larsmo, Pedersöre, Jakobstad och Nykarleby deltar, stöder också Toppkompetensprojektet. Projektet startade med en satsning på skoladministratörerna. Flera gemensamma tillfällen har ordnats för de finlandssvenska skoldirektörerna, vid vilka man tillsammans har försökt skapa en gemensam målbild och modell för den

egna kommunens skolutveckling. Följande steg har varit att involvera rektorerna eftersom de är i en nyckelposition vad gäller att leda utvecklingen i den egna skolan. Samtliga rektorer inom den grundläggande utbildningen från de sex kommunerna i nejden deltog i en gemensam fortbildning i februari. I höst var det lärarnas tur att bli delaktiga i skolutvecklingsprojektet vid skolornas planeringsdag 12.8. i Sursik skola, Pedersöre. I tillfället deltog både direktör Bob Karlsson och professor Michael Uljens från Åbo Akademi. I varje kommun ska en skolutvecklingsplan utarbetas i vilken man lyfter upp de behov och utmaningar som finns inom skolväsendet i kommunen. Detta är samtidigt en process som främjar det kommande läroplansarbetet och som har till syfte att göra så många som möjligt delaktiga i skolutvecklingsarbetet.

Samarbetet mellan hem, skola och förtroendevalda Efter att skolornas direktioner drogs in 1.1.2013 föreslogs, enligt kommunens Utbildningspolitiska program, att det i stället skulle utses en nämndmedlem från nämnden för barnomsorg och bildning vars uppgift är att vara kontaktperson för såväl skolan som vårdnadshavarna. Detta för att skapa ett närmare samarbete mellan skolan och nämnden samt för att vårdnadshavarna vid behov kan föra fram ärenden direkt till nämnden. Kontaktpersonerna är utsedda enligt följande: Risö skola: Pernilla Löfs-Grankulla, 040 739 3307 Holm skola: Sören Östman, 050 919 3594 Näs skola: Emily Sundqvist, 0400 805 451 Bosund skola: Anders Ahlskog, 050 560 1134 Cronhjelmskolan: Katarina Barkar, 050 413 8640

CAROLA HOLM-PALONEN

Byggandet vid Holm skola I Holm skola arbetar elever och lärare detta läsår tillsammans med byg garbetarna. Vår gemensamma arbetsplats är skolan. Men arbetsuppgifterna är väl fördelade. Entreprenören bygger, har nyligen lagt plåttak och håller som bäst på med tegelfasaden då denna text skrivs. Inne i skolan och i vår skolfilial vid Lantbo, bygger eleverna och lärarna tillsammans för barnens framtid. Färdigheter tränas och problemlösningsmetoder tillämpas. I Larsmo satsar vi nu inom skolvärlden på att utveckla användningen av pekplattor i under visningen. Alla skolor har en egen representant i den projektgrupp som handhar arbetet med utveckling av individcentrerad teknikstödd pedagogik. På detta sätt sprids kunskapen om nya metoder och idéer på ett effektivt sätt till alla lärare i kommunen. Vi fokuserar också på att

lära oss�������������������� utnyttja olika möjligheter till differentiering. Trestegsstödet ger goda möjligheter att möta alla elever på deras egen nivå då det g äller utveckling av både styrkor som svagheter. Undervisningen i klasserna anpassas så att alla elever ska få utvecklas i sin egen takt och få uppgifter som är anpassade till deras egna förmågor.

med spirande av mellanväggar och isolering av ventilationsrör. Entreprenörerna har på alla sätt visat god vilja att samarbeta med oss. Skolvardagen löper bra trots byggnadsarbetena och eleverna är nu så vana med att någon arbetsmaskin plötsligt kan uppenbara sig

utanför fönstret, att den inte längre väcker så stort intresse. Visst är det lite bökigt att ha skola i två fastigheter. Det måste medges. Men eleverna som stationärt huserar i Lantbo har inte heller detta läsår något emot att få sin under visning där. Vid ett

samtal, på väg till skolgården, diskuterade jag saken med en av eleverna som påpekade följande: -Visst blir det roligt med en ny och fin och stor skola. Men det är synd att vi mister Lantto. GERD ROSENBERG

Goda undervisningsmetoder för att hjälpa bar nen till större läsförståelse är också ett fokusområde. I Holm skola utbildas lärarna internt detta läsår för att lära sig arbetsmetoder som hjälper barnen att bättre förstå det de läser. Alla lärare från förskolan till årskurs 6 deltar i fortbildningen, och teoretiska genomgångar varvas med praktisk tillämpning i klasserna. På vår byg garbetsplats är det pedagogiska arbetet med nödvändighet noggrant avgränsat från den praktiska timmer mansverksamheten

Eleverna trivs. I den fina lekparken vid Holm skola trivs barnen utmärkt och eleverna har därifrån haft god koll på hur byggarbetena framskrider och även själva byggt många fina sandkonstruktioner.


16

Teater med Bibliotekets boktips publikrekord! Under fritidsveckor na på hösten stod biblioteket för ett uppskattat program för såväl yngre som äldre barn. Wa s a Te a t e r s p j ä s ” N i l s K arlsson Pyssling” visades i Cronhjelmskolan på förmiddagen och i Bosund skola på eftermiddagen den 15 oktober. Pjäsen sågs av ca 300 barn och vuxna vid Cronhjelmskolan. Till Bosund skola kom ca 180 barn och vuxna för att följa med vardagen hos den unge pojken Bertil och hans upplevelser med Nils Karlsson

Pyssling. Bertil var ett mycket ensamt barn om dagarna när föräldrarna arbetade men när Nils dök upp i hans liv blev allt mycket mer spännande. Eftersom barnteater är mycket uppskattat i Larsmo så har vi från bibliotekets sida redan bokat in en barnteaterpjäs till inkommande fritidsveckor på våren. Då besöks vi av ”Mästerkatten i stövlar” som uppförs av Barnens Estrad. Reservera redan nu tisdag 25.2 2014 för barnteater i Larsmo. BEATRICE VILLMAN

Backman, Fredrik: En man som heter Ove Fredrik Backmans debutroman om den arge äldre mannen i grannhuset präglas av pricksäker humor och hög igenkänningsfaktor. En underhållningsroman av rang. Läs även hans övriga böcker: ”Min mormor hälsar och säger förlåt” och ”Saker som min son behöver veta om världen”. Flynn, Gillian: Gone girl Gillian Flynn är en av världens just nu mest hyllade kriminalförfattare. Hennes tredje roman Gone Girl hör till det senaste årets allra störste succéer. Läs den! Grisham, John: Svindlaren Spännande...överraskande...skarp. Inget är som det ser ut att vara i den här ytterst smarta nya thrillern av John Grisham! Jonasson, Jonas: Analfabeten som kunde räkna Den efterlängtade uppföljaren till succéromanen ”Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann”. Analfabeten som kunde räkna är precis som sin föregångare en fantastisk skröna skriven med värme och humor. Marklund, Liza: Lyckliga gatan Lyckliga gatan är en tät och våldsam thriller om familjer, medier och social acceptans i vår tid. Boken är den tionde och nästsista romanen om journalisten Annika Bengtzon. Meyer, Philipp: Sonen Sonen är en berättelse om den amerikanska familjen Maccullough som gått från att vara enkla nybyggare till att bli en mäktig oljedynasti. Det är en skildring av de män och kvinnor som formade landet: nybyggarkulturen, indianerna, gränsstriderna, oljan och den outslitliga amerikanska drömmen om rikedom. Moyes, Jojo: Livet efter dig En kärlekshistoria som får dig att skratta, gråta och bli arg; allt på en gång. Boken har fått mycket god respons bland våra kunder. Munro, Alice: Brinnande livet Årets nobelpristagare i litteratur. Boken består av fjorton nyskrivna noveller. Här finns allt som gjort Munro till vår tids mest kända novellförfattare: smärtan, värmen, kärleken och förmågan att skildra de ögonblick som får hela livet att ta en ny vändning. O’flanagan, Sheila: Den perfekte mannen Karibien. Varma tropiska dagar. Heta, loja nätter. En lyxkryssare av högsta klass. Det måste väl bli den perfekta semestern? Men för systrarna Britt och Mia innebär resan något helt annat...Chick-lit när den är som bäst! Barnett, Kristine: Gnistan Berättelsen om Jake, pojken som föddes med svår autism. Läkarna sade att han aldrig ens kommer att kunna lära sig knyta skorna. Mot alla odds visade det sig att Jake hade ett mycket högt IQ och vid tolv års ålder är han en avlönad forskare i kvantfysik.

Mästerkatten. Under vårvinterns fritidsveckor besöker mästerkatten Larsmo.

BIBLIOTEKETS ÖPPETTIDER Huvudbiblioteket

Bosund bibliotek

Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag

Måndag 12-19 Tisdag 09-16 Onsdag Stängt Torsdag 12-19 Fredag 10-16

13-20 12-19 16-19 12-19 12-18

www.fredrika.net/larsmo/

Forslin, Liselotte: Fixa julen Proffsens bästa tips för en lyckad jul. Traditioner och förväntningar kan vara tyngre att bära än en tomtesäck. Men glöm alla sönderstressade jular. Med den här boken kan du ta kommandot över julen och fira jul på dina egna villkor. Lindqvist, Herman: När Finland var Sverige I nära 700 år var Sverige och Finland samma land. Alla var svenskar, även de som talade finska, samiska eller tyska. När Finland blev ryskt storfurstendöme 1809 fortsatte det utvecklas på sin svenska grund. Herman Lindqvist, uppväxt i Helsingfors fyller nu ut luckan i svenskarnas (och finländarnas) kunskap om den långa gemenskapen. En mycket läsvärd bok. ”Den bästa bok jag läst” enligt en låntagare... Mosley, Michael: 5:2-dieten 5:2-dieten eller halvfasta är det absolut senaste inom hälsa. Ät som vanligt fem dagar och fasta två dagar, men med riktig mat. De vetenskapliga bevisen är entydiga: ett minskat kaloriintag ger en friskare kropp och ett längre liv- på köpet får man också en lägre vikt. Nyman, Ingela: Kreativ röra Vad kan man göra med gamla böcker, burkar, chipsrör eller en utsliten skinnjacka? Den här boken bjuder på en lekfull blandning inspiration och idéer med lättfixat hemmapyssel. Gör något av det som du annars slänger. MIKAELA RISKA-LASSILA


Aktuellt från Concordia Co-creating the Future Jakobstad Region är Concordias nya giv som ska identifiera utvecklingsteman för Jakobstadsregionen värda att satsa på i framtiden. Idén är att pröva och utveckla nya arbetsmetoder och hämta in nytänkande i strategiarbetet. Tanken är att involvera nätverk och aktörer i en fördjupad och breddad dialog i framtidsforum och sociala media kring de viktigaste framtidsfrågorna. Till målgruppen hör t.ex. företag och företagare, näringslivsrepresentanter, forskningsoch utbildningsorganisationer, föreningar och enskilda individer. Ambitionen är att ha en modernare syn på strategiskt arbete och hitta nya metoder och modeller. Vi vill vitalisera dialogen, öka engagemanget och delaktigheten i regionens strategiska framtidsfrågor. Den som är intresserad av regionens framtid är alltså välkommen att delta i diskussionen på Utvecklingsbolagets olika arrangemang och på sociala media. Tanken är att stärka regionens drivkraft och hitta gemensamma utvecklingsmål. De temaområden som blir de intressantaste att utveckla, hoppas vi ska ha den bärighet att de väcker intresse också utanför Jakobstadsregionen. Det dryga ett år långa projektet finansieras av Österbottens förbund via Europeiska regionala utvecklingsfonden och Concordia/Jakobstadsregionens kommuner. Kontaktperson: projektledare Johanna Backman, johanna. backman@concordia.jakobstad.fi

17

tel. 010 239 7553 eller dela med dig idéer på Twitter #ConcordiaJP

Regionens resande ventileras på Framtidsseminarium Den 11 februari är det dags för Framtidsseminarium 2014, nu för sjunde gången. Evenemanget är ett samarbete mellan aktörer i Jakobstadsregionen. I framtidsseminariets anda är målet att hitta nya perspektiv i ett angeläget tema, som denna gång är regionens kommunikationer. Särskilt flygtrafiken som är i ett brytningsskede. Nytt för i år är att tillställningen sänds direkt över webben. Med det här vill vi nå personer ute i världen som vill delta i regionens utveckling och få dem med i diskussionen via social media. Kontaktperson: tf. VD Maria Nybäck, maria.nyback@ concordia.jakobstad.fi tel. 010 239 7556

Nya arbetsmetoder Concordias team testar utvecklingsverktyg och -modeller tillsammans med organisationer inom olika branscher. Under hösten har vi tillsammans med ett 30-tal företag bekantat oss med lean-tankesättet genom simuleringar och företagsbesök. Vi håller också på att bygga upp en metodbank för Concordias kunder i olika rådgivningssituationer. Vi skräddarsyr mikrokliniker där vi gemensamt tar oss an de utmaningar kunden står inför. Kontaktperson: företagsrådgivare Kari Myllymäki, kari.myllymaki@concordia.jakobstad.fi

Kommunkansliets öppethållning under julhelgen Öppethållningstiden är minimerad under jul- och nyårshelgen Kansliet och telefonväxeln är stängd 23.12 - 31.12 2013

God Jul och Gott Nytt År

Personaldag. Nästan hela utvecklingsbolagets personal fångad på bild här tillsammans med Arbisrektorn Anders Wingren i samband med en torsdagsföreläsning i Nykarleby. tel. 0400 123 630 eller projektledare Daniela Mårtenson, daniela.martenson@concordia. jakobstad.fi tel. 010 239 7567

Concordia stöder företagare Inom företagstjänsterna är rådgivningen för nyföretagare fortsättningsvis livlig. Fram till slutet av november år 2013 grundades 148 nya företag och i Larsmo 11 företag. Larsmos målsättning är att det grundas 10 nya företag varje år. Utvecklingsbolaget Concordias rådgivare betjänar också företag som kommit längre i sin livscykel. Företagsutvecklingstjänsterna finns tillhanda för de företag som känner att de behöver en sparringpartner för att kunna utveckla verksamheten. Kontaktperson: f����������� öretagsrådgivare Sanna Kankaanpää, sanna.kankaanpaa@concordia. jakobstad.fi tel. 010 239 7551

Gemensam viljeyttring inom markanvändnings-, boende och trafikfrågor Markanvändningen styr var vi bor jobbar och hur vi rör oss. Concordia jobbar med samarbete inom dessa frågor. I Jakobstadsregionen förväntas befolkningen öka och nya bostäder behövs vilket motiverar strategiskt tänkande. Tillsammans med regionens fem kommuner har Concordia tagit fram en strukturplan – Livskvalitet 2040, som ritar ut huvudlinjerna för samhällsstrukturen och lyfter fram de gemensamma målsättningar som kommunerna har. Planen fungerar som ett strategiskt verktyg för den kommunala planeringen och som grund för intressebevakningen. Kontaktperson: regionplanerare Gustav Nygård, gustav. nygard@concordia.jakobstad.fi tel. 010 239 7558

aktörerna i Campus Allegro med koordinering av gemensamma utvecklingsfrågor. Alla är välkomna till Campus Allegro för att ta del av konserter, föreläsningar och utställningar, eller bara för lunch eller kaffe. Vi har genomfört två säsonger av Studia Generalia, dvs. öppna föreläsningar i olika allmänbildande ämnen. Studia Generalia för våren 2014 sparkar igång med Jaana Erkkiläs föreläsning 28.1. 2014 om konstsyn och vad som är konst. Mera information om vårens föreläsningsserie kommer senare. På campus ordnas också en studiemässa för elever för att visa utbildningsutbudet som finns inom Campus Allegro. Till juni 2014 förbereds en stor Sommarakademi med bl.a. föreläsningar, workshops och konserter.

Samarbetet kring Campus Allegro

Kontaktperson: projektledare Daniela Mårtenson, daniela. martenson@concordia.jakobstad.fi tel. 010 239 7567

Concordias samarbetar med

JOHANNA BACKMAN

Studerande från Larsmo! Kommunen betalar ut ett stipendium om 150 euro per år till studerande som studerar heltid vid universitet, högskola eller yrkeshögskola. Ansökan skall inlämnas under vårterminen, januari-maj. Mer information om tillvägagångssätt och förutsättningarna finns på Larsmo kommuns webbplats under informationsområdet utbildning, se - Stipendier för studeranden


18

Geocaching som familjeaktivitet Det finns en dold värld omkring oss full med äventyr! Att ta sig in i denna värld är enkelt och att bli fast i den är ännu enklare! Många smartphone eller GPS ägare i Larsmo har registrerat sig på geocacing.com med eget redovisningskonto och börjat söka skattgömmorna! Under de senaste två åren har inom ramen för projektet Larsmo IRL, i tätt sammarbete med kommunens fritidsbyrå och skolor na, skattsökning som friluftsoch familjeaktivitet målmedvetet utvecklats i Larsmo. Kursverksamhet, klubbverksamhet och events har lett fram till att många familjer och enskilda personer har fått en meningsfull fritidssysselsättning kombinerad med friluftsliv, äventyrspedagogik och en massa kulturupplevelser ute i naturen. Det är ett enkelt och roligt sätt att åka ut med familjen och upptäcka ens omgivning på nytt. Många av dessa fynd är placerade vid intressanta platser och andra kan visa vackra vyer. Barnen uppskattar denna skattjakt som är en blandning av lek, elektronik och natur och följer gärna

med till ställen som de annars kanske inte skulle vilja åka till! Så om du vill ta med familjen ut på någon vandring eller någon tur på sjön så är det kanske den där skattgömman som får med dina barn!

De exakta koordinaterna för skatternas gömmor hittas genom att registrera sig på webbplatsen www. geoacaching.com

Man behöver inte åka långt heller för Larsmo har ett stort utbud av skattgömmor! För fyra månader sedan så fanns det i Larsmo runt 30 gömmor och nu finns det 88 st. olika gömmor att hittas inom kommunens gränser! Sedan augusti har de 50 gömmor som nu är nyutlagda, hittats över 1500 gånger av över 100 olika skattletare. Från Uleåborg i norr till Kristinestad i söder sträcker sig området varifrån g e o c a ch a r e h a r ko m m i t . Geocaching fungerar både som en start för en meningsfull friluftsbetonad hobby men är också en bidragande orsak till utvecklingen av turismen. Geocachare från när och fjärran besöker nu Larsmo regelbundet på samma sätt som många Larsmobor reser runt i Finland och till andra länder för att hitta intressanta gömställen med naturupplevelser. KRISTOFFER NYLUND

Programstation vid Vinterkarnevalen

Hyr kommunens fastigheter eller anläggningar Larsmo kommun ingår årligen över 350 avtal för tillfällig uthyrning av fastigheter och anläggningar med privatpersoner, organisationer och grupper. Information om de olika uthyrningsbara objekten, hyra och regler finns på kommunens webbplats.

Grupp eller förening som önskar bjuda på aktivitetspunkt kontakta fritidsbyrån tfn 7857 230 senast 31.1.2014

Kontakta i god tid ansvarspersonen för önskad fastighet eller anläggning när du planerar en tillställning, fest eller annan aktivitet.

www.larsmo.fi


19

Unga utmanade höjdskräcken Under höstens fritidsveckor ordnade kommunens fritidsbyrå också en bussresa för högstadieelever till lägergården Klippan i Nykarleby för att där pröva på höghöjdsbanan. Anläg gningen kan hyras med personal av olika arrangörer som ordnar friluftsaktiviteter. Deltagarna från Larsmo åkte dit för att testa sitt mod på hög höjd! Under bussresan så hördes ivriga unga och röster som skröt om hur orädda de är! Väl där framme var det en annan femma! Efter att vi gått igenom hur säkerhetsutrustningen fungerar så skickade vi upp klättrarna en efter en tills banan var full. När du klättrat upp för stegen och väl ska stiga ut på det första repet som dinglar mellan två träd sex meter upp i luften ändras en hel del. Det var nu som utmaningarna kom! Många började på darriga ben försiktigt ta sig fram steg för steg. Trots att de är fastspända i en säkerhetslina så vill ju ingen ta risken att missta balansen och falla ner! Så småningom efter att de gått ett varv eller två så ökade deras bekvämlighet och deras stil blev mera ledig. Utveck-

lingen från att ha svettiga handflator till att skratta och leka på banan skedde så fort de började utmana sig själva! Varje dag dyker det upp ut-

maningar i livet, stora som små. Hur vi sedan bemöter de här utmaningarna är upp till oss själva. Tar vi vara på chansen att utvecklas som

människa genom att anta utmaningarna så växer vi! Klättringen på höghöjdsbanan var ett litet exempel på en pedagogisk utmaning som

fritidsbyrån ville testa för att få ungdomarna att växa både i mod och social färdighet. KRISTOFFER NYLUND

Larsmo församling - plock ur kalendern 14.12 kl.19.00

”Kauneimmat joululaulut” seurakuntakodissa. Septimen ja Oktaven, Sjöblom, Wiklund

15.12 kl.18.00

”De vackraste julsångerna” i kyrkan. Församlingskören, andakt

20.12 kl.19.00

Ungdomarnas julfest i Xodus

24.12 kl.13.00

Barnens julbön. Lassila, Wiklund, hjälpledare, Septimen o. Oktaven

24.12 kl.15.00

Julbön i kyrkan. Lassila, Wiklund, sång av Mathias Svenfelt

25.12 kl.08.00

Julotta i kyrkan. Sjöblom, Wiklund, Församlingskören, Karita Jungar

12.01 kl.18.00

Konsert i kyrkan med Kristoffer Streng

23.01 kl.19.00

Församlingsafton i församlingshemmet med biskop Björn Vikström. Servering

GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR!


20

Uppsökande ungdomsarbete sporrar Uppsökande ungdomsarbete i Jakobstadsregionen har sedan år 2010 jobbat med målsättningen att dels kunna hjälpa ungdomar med olika myndighetskontakter och dels sporra de unga att självständigt ta itu med sin vardagssituation och sina framtidsfrågor. Det centrala för arbetet är att stöda de unga i deras egen uppfattning om sin livssituation och att stärka de ungas självständighetsprocess och ansvarstagande med betoning att all kontakt sker frivilligt från de ungas sida. Uppsökarna Anna-Lena Starck och Åsa Lund handleder ungdomar i åldern 15-28 år i kommunerna Jakobstad, Larsmo, Kronoby, Pedersöre och Nykarleby som av olika anledning ar inte studerar eller arbetar. För alla ungdomar finns olika resurser och uppsökarna finns till för att vägleda till resurser och hjälp. – Varje ungdoms situation och frågeställning är unik. Det kan vara så att man inte hittat sin ”grej” eller att man inte fått plats på den studielinje man helst hade önskat. K anske den unge börjat studera på sitt andra- eller tredjehandsval, och snabbt märkt att detta inte fungerar för honom/ henne. Men det kan också handla om att fysisk eller psykisk ohälsa sätter käppar i hjulen för den unge. Även olika händelser i livet som att man plötsligt mister en anhörig eller insjuknar i en allvarlig sjukdom påverkar en ung persons förmåga att intressera sig för och sköta studierna eller arbetet. De ungdomar som uppsökarna kontaktar och erbjuder handledning har livssituationer och orsaker från A till Ö. Sällan har problemen uppstått över en natt, och det tar ofta tid att hitta individuella lösningar. Det finns inte en väg som passar alla, men för alla finns det en väg som är rätt för just honom/henne. Det är svårare om den unge inte själv vill ta emot eller erkänna att han/ hon behöver hjälp. Eftersom det är frivilligt för ungdomar att ta emot uppsökar nas handledning så händer det att just den person som allra mest skulle behöva hjälp inte tar emot den.

Varifrån får uppsökarna uppgifter om ungdomar? Till uppsökarna skickas avbrottsanmälningar från andra stadiets skolor och dessa ungdomar kontaktas per automatik av uppsökarna, som kollar vad den unge gör för tillfället. Likaså om en ungdom avbryter sin militäreller civiltjänstgöring ska detta meddelas till hemkommunens uppsökande ungdomsarbete, åtminstone i de fall där det är oklart vad den unge ska sysselsätta sig med efter avbrottet. Ungdomar själva eller deras anhöriga eller vänner kontaktar också uppsökande verksamheten och diskuterar vilken sorts hjälp uppsökarna kan erbjuda. Ibland kontaktar socialen, högstadiernas studiehandledare, mentalvårdsbyrån, arbets- och näringsbyrån, kommunens eller församlingens ungdomsledare uppsökarna angående någon ung person som de tror kan ha nytta av uppsökarnas tjänster. Föräldrar i Larsmo får gärna i högre grad också kontakta uppsökarna.

Hur tar uppsökarna kontakt med ungdomar? Ungdomarna kontaktas vanligen via telefonsamtal och sms. Uppsökarna finns även på Facebook så ibland kontaktas en ungdom den vägen. Vissa ungdomar vill inte svara i telefonen då okända nummer ringer, därför skickas ofta sms och då kan den unge kontrollera numret om han vill.

Ingen ungdom vill bli liggande på soffan! Uppsökande ungdomsarbete är i en nyckelsituation även gällande Ungdomsgarantin. – Problemet är väl inte att hitta de unga, utan det, vart de unga skall vägledas. Att hitta till utbildning, läroavtal och arbetsplats är för många unga en stor utmaning och här hjälper uppsökarna. Ibland kan uppsökarna ha 5–10 kontaktillfällen med en ung person där man tillsammas hittar framtidsvägar att gå. – Den unge är oftast litet villrådiga vid första träffen. Var och en har drömmar, men alla gånger kanske inte så helt klara – men genom små steg blir framtidsfrågorna allt mer realistiska. I den här orienteringen hjälper vi som uppsökare

Besök hos uppsökande. Fördelen med uppsökande ungdomsarbete är att de unga kan vänta sig hjälp, stöd och kreativa lösningar i stort sätt omedelbart när den unge och uppsökaren träffas. de unga att ta sina steg i rätt riktning. Ungdomarna är nog sitt eget livs bästa experter men de behöver ibland litet hjälp.

Larsmoaktuellt Uppsökande ungdomsarbetarna medverkade även vid höstens militäruppbåd i Larsmo. Först fick pojkarna en kort allmän information om vad uppsökande ungdomsarbete är och i vilka ärenden samt vem som kan kontakta uppsökarna. Senare träffade uppsökarna varje ung man enskilt helt kort och diskuterade hans livssituation just nu. Vid dessa tillfällen är det möjligt att ställa frågor åt uppsökarna om man undrar över något och boka en tid att träffas enskilt för samtal och handledning. När

niondeklassister med föräldrar har sin utbildningsmässa vid Cronhjelmskolan finns uppsökarna på plats även där. Som en förälder sa förra hösten: ”Ja, ni representerar ju plan B”. Just precis så är det! När saker och ting inte blir som man planerade,

när den väg man valt inte fungerar och man behöver lite handledning i service- och byråkratidjungeln – då finns uppsökande ungdomsarbetarna som en lots i den här servicedjungeln. ÅSA LUND

Kontakt: Uppsökande ungdomsarbete Storgatan 6 68600 Jakobstad 044 781 6115/Anna-Lena Starck på FB: Anna-Lena Starck AfterEight anna-lena@aftereight.fi 050 376 5660/Åsa Lund på FB: Åsa Lund Etsivä- Uppsökande Retro asa.lund@kokkotyo.fi http://www.aftereight.fi/hello/

Välkommen till Arbis Arbis erbjuder dig en aktiv fritid, gällande både dina personliga intressen och din yrkesmässiga kompetensutveckling. Tröskeln till Arbis är låg – alla kan komma med på kurs! Vi hoppas att du ska hitta kurser som ger dig både kunskap och glädje! Arbis i Larsmo ordnar över 30 kurser på vårterminen 2014 så nu är det tid att anmäla sig till vårens kurser så du ryms med i kursen eller så att kursen blir av. Kurserna i Larsmo behöver minst 7 deltagare för att kursen ska bli av och till gymnastikkurser behövs minst 20 deltagare. Nästa läsår börjar vi planera i januari så om du har nya kursförslag eller tips på kursledare så kontakta snarast kursplanerare Ann-Britt Julin-Björkskog på telefon 040 840 5972 eller e-post julinbjorkskog@hotmail.com . Se även all anmälningsinfo på vår webbplats: http://arbis.jakobstad.fi/

Larsmo kommuntidning  

Larsmo kommuntidning 2/2013

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you