Larsmo kommuntidning 2. 2021

2•2021

LARSMO LUOTO

L A R S M O K O M M U N I N F O R M E R A R • L U O D O N K U N TA T I E D O T TA A • Å R G Å N G / V U O S I K E R TA 3 3

CH O L JU D R! O Å G T YT N JA T T A O U G UL O J TA T ÄÄ V U Y H AA U K S HAU OTTA! VU

2

L A R S M O K O M M U N I N F O R M E R A R • L U O D O N K U N TA T I E D O T TA A

Larsmo kommunkoncern

B

udgeten för 2022 godkändes i november samtidigt som skattebesluten togs. Positivt för nästa år är att skatterna hålls på samma nivå som i år och att inga nedskärningar i verksamheten behövdes för att få budgeten i balans.

Larsmo kommunkoncern omfattar förutom kommunen 4 helägda dotterbolag. I samband med godkännandet av budgeten fastställer kommunfullmäktige mål och åtgärder också för koncernbolagen och tar ställning till ev. avkastningskrav.

Därtill styrs verksamheten i kommunens bolag genom koncerndirektiv och ägarpolitiska riktlinjer som godkänns av fullmäktige. Koncerndirektivet har som syfte att förenhetliga förfaringssätten och effektivera förutsättningarna för ledningen av kommunkoncernen så att kommunkoncernen och kommunens övriga verksamhet kan ledas som en helhet med enhetliga principer och med beaktande av kommunkoncernens fördel som helhet. Ägarstyrningen avser åtgärder genom vilka kommunen som ägare eller medlem påverkar förvaltningen och verksamheten i ett bolag eller en annan sammanslutning. Det primära målet är att utveckla av kommunen ägda samfund, att stödja lång-

siktig ökning av ägarvärdet och att trygga samfundens konkurrenskraft i den mån det är möjligt att påverka den. Syftet med de ägarpolitiska riktlinjerna är att trygga ett systematiskt och långsiktigt beslutsfattande och därmed effektiv kapitalanvändning.

Fastighets Ab Larsmo Bostäder förverkligar kommunens strategi om ett tillräckligt utbud av bostäder och olika boendeformer i kommunen genom att vid behov bygga nya hyresfastigheter i de olika kommundelarna. Hyres-

bostäderna skall vara välskötta och inomhusklimatet i lokaliteterna skall vara bra. Bostäderna skall vara attraktiva på hyresmarknaden. Bolaget förvaltar 15 hyresenheter med 126 bostäder. Nästa år påbörjar byte av värmekällor till förnybar energi samt utförs grundförbättring i 4 - 5 lägenheter.

Fastighets Ab Centrumhuset förverkligar kommunens strategi om utvecklandet av centrumområdet genom förvaltande av fastigheten Equity. Inga större investeringar genomförs 2022.

Larsmo Vatten och Avlopp Ab förverkligar kommunens strategi om att invånare skall ha tillgång till bruksvatten som uppfyller social- och hälsovårdsministeriets kvalitetskrav samt ordna avledning av avloppsvatten inom kommunens verksamhetsområde. Bolaget underhåller och sköter anläggningstillgångarna på ett sådant sätt att anläggningarna uppfyller myndighetskrav. Bolaget ska vara självbärande. Nästa år byggs vatten- och avloppsledningar på Nabbskata, Holm och Bosund detaljplanområden.

Rönnliden Invest Ab förverkligar kommunens strategi om ett tillräckligt utbud av utrymmen och verksamhetsmöjligheter för nyetableringar genom strategiskt delägarskap och byggande

av nya företagsutrymmen eller serviceenheter. Bolaget ska vara vinstbringande. Inom Larsmo omfattar ägandet bl.a. industri- och affärsfastigheter samt verksamhetsutrymmen inom vård- och omsorg. Utöver detta äger bolaget bl.a. ishallen Kristallen, Fastighets Ab Jakobstads Handelshus Kiinteistö Oy, och en minoritetsandel i Båtbranschens teknologicentrum BTC Ab i Jakobstad. Vinsten återinvesteras för att långsiktigt stärka företagande och sysselsättning i kommunen.

På våren inleder Rönnliden Invest Ab byggande av en ny byggnad för Ankaret med 10 boendeplatser samt en byggnad för Daglundens verksamhet och övrig småskalig daglig verksamhet. Bolaget kommer också att inleda utvecklandet av Storströmmen området för besök och turism.

De totala investeringarna i kommunkoncernen uppgår nästa år till över 10 miljoner euro.

Därtill är många projekt på gång också inom den privata sektorn så det känns bra att blicka mot 2022 med landets lägsta arbetslöshetsgrad.

Jag tillönskar alla larsmobor God Jul och Gott Nytt År !

Gun Kapténs Kommundirektör

ty-kiinteistöä. Suuria investointeja ei ole suunnitteilla 2022.

Larsmo Vatten och Avlopp Ab Oy toteuttaa kunnan strategiaa, jonka mukaan asukkailla tulisi olla käytössään sosiaali- ja terveysministeriön laatukriteerit täyttävää käyttövettä sekä jätevesien järjestetty johtaminen kunnan toiminta-alueella. Yhtiö ylläpitää ja hoitaa käyttöomaisuutta siten, että laitokset täyttävät viranomaisvaatimukset. Yhtiön on oltava omavarainen. Seuraavaksi on vuorossa vesi- ja viemärijohtojen rakentaminen Nabbskatan, Holmin ja Bosundin asemakaava-alueille.

Rönnliden Invest Ab Oy toteutta kunnan strategia, jonka mukaan uusille yrityksille tulisi tarjota riittävästi tiloja ja toimintamahdollisuuksia strategisen osakkuuden ja uusien yritystilojen tai palveluyksiköiden rakentamisen kautta.

Yhtiön tulisi olla voittoa tuottava. Luodossa omistus käsittää mm. teollisuusja liikekiinteistöjä sekä hoitopalveluille tarkoitettuja toimintatiloja. Tämän lisäksi yhtiön omistuksessa ovat mm. Kristalli-jäähalli, Fastighets Ab Jakobstads

Handelshus Kiinteistö Oy ja vähemmistöosuus Pietarsaaressa sijaitsevassa Venealan teknologiakeskus BTC Oy:ssä.

Voitot sijoitetaan uudelleen yrittäjyyden ja työllisyyden vahvistamiseksi kunnassa pitkällä tähtäimellä.

Rönnliden Invest Ab Oy käynnistää keväällä Ankaretin uusien 10 asumispaikan käsittävien tilojen rakentamisen sekä Daglundenin toiminnalle ja muulle pienimuotoiselle toiminnalle tarkoitetun rakennuksen rakentamisen. Yhtiön aikoo myös käynnistää Storströmmen-alueen kehittämisen vierailu- ja matkailutarkoitukseen.

Kuntakonsernin kokonaisinvestoinnit ovat ensi vuonna yli 10 miljoonaa euroa.

Monta hanketta on myös käynnissä yksityisellä puolella, joten tuntuu hyvältä suunnata kohti 2022 maan alhaisimman työttömyysasteen turvin.

Toivotan kaikille luotolaisille Hyvää Joulua ja Onnellista Uutta Vuotta!

Luodon kuntakonserni

V

uoden 2022 talousarvio hyväksyttiin yhtäaikaisesti veropäätösten kanssa marraskuussa.

Myönteistä ensi vuotta ajatellen on, että verot pysyvät tämän vuoden tasolla ja että talousarvio saatiin tasapainotettua toimintoja leikkaamatta.

Luodon kuntakonserni käsittää kunnan lisäksi neljä kokonaan kunnan omistuksessa olevaa tytäryhtiötä. Kunnanvaltuusto vahvistaa talousarvion hyväksymisen yhteydessä myös konserniyhtiöiden tavoitteet ja toimenpiteet sekä ottaa kantaa mahdollisiin tuottovaatimuksiin.

Lisäksi kunnan yhtiöiden toimintaa ohjaa valtuuston hyväksymät konserniohjeet ja omistajapoliittiset linjaukset.

Konserniohjeella yhdenmukaistetaan menettelytapoja ja tehostetaan kuntakonsernin johtamisen edellytyksiä siten, että kuntakonsernia ja kunnan muita toimintoja voidaan johtaa kokonaisuutena yhtenäisin periaattein ja kunnan kokoanisetua huomioon ottaen. Omistajaohjaus tarkoittaa toimenpiteitä, joilla kunta omistajana tai jäsenenä myötävaikut-

taa yhtiön ja muun yhteisön hallintoon ja toimintaan. Ensisijaisena tavoitteena on kunnan omistamien yhteisöjen kehittäminen, omistaja-arvon pitkäjänteisen kasvun tukeminen ja yhteisöjen kilpailukyvyn turvaamien, siltä osin kuin siihen voidaan vaikuttaa. Omistajapoliittisten linjausten tavoitteena on turvata päätöksenteon systemaattisuus, pitkäjänteisyys ja pääomien käytön tehokkuus.

Kiinteistö Ab Larsmo Bostäder Oy toteuttaa kunnan strategiaa asuntojen ja eri asumismuotojen riittävästä tarjonnasta kunnassa rakentamalla tarvittaessa uusia vuokra-asuntoja eri kunnanosiin. Vuokra-asuntojen on oltava hyvin hoidettuja ja tilojen sisäilmasto tulisi olla hyvä. Asuntojen tulisi olla houkuttelevia vuokramarkkinoilla. Yhtiö hallinnoi 15 vuokrayksikköä ja 126 asuntoa. Ensi vuonna käynnistyy lämmityslähteiden vaihto uudistuvaan energiamuotoon sekä 4-5 asunnon perusparannustyö.

Kiinteistö Ab Centrumhuset Oy toteuttaa kunnan strategiaa keskusta-alueen kehittämisestä hallinnoimalla Equi-

Gun Kapténs Kunnanjohtaja

LARSMO KOMMUN INFORMERAR • LUODON KUNTA TIEDOTTAA • 2 / 2021 • ÅRGÅNG/VUOSIKERTA 33 ISSN 2670-0514 (tryckt/painettu)

ISSN 2670-0522 (web-version/nettiversio)

Ansvarig utgivare Gun Kapténs Vastaava julkaisija

Grafisk formgivning Oy Fristyle Ab Graafinen suunnittelu

Tryckeri Botnia Print Painotalo

E-tidning www.larsmo.fi E-lehti

3

L A R S M O K O M M U N I N F O R M E R A R • L U O D O N K U N TA T I E D O T TA A

Externa utgifter 2022, netto

4%

4%

Social- och hälsovård 17,5 milj. €

2% 2% 1%

Nämnden för utbildningstjänster 10,4 milj. €

9%

Nämnden för tekniska tjänster 3,4 milj. € 49 %

Kommunens ledning och allmän förvaltning 1,5 milj. € Kost- och städservice 1,3 milj. € Välfärdstjänster (bibliotek, kultur, idrott, ungdomsverks, arbis, evenemang) 0,6 milj. € Sysselsättning, planläggn., fastigh.förvaltn., intern service, övr. verks. 0,6 milj. € Räddningsväsendet 0,4 milj. €

29 %

Budget 2022

Talousarvio 2022

ysselsättningsläget i Larsmo är bland de bästa i landet.

Arbetslöshetsgraden antas i medeltal uppgå till ca 2,0 procent åren 2022 – 2024.

Invånarantalet prognostiseras till ca 5 600 personer i slutet av år 2021. Åren 2022 - 2024 beräknas befolkningen växa med i genomsnitt 60 personer.

Social- och hälsovården överförs i sin helhet till Österbottens välfärdsområde fr.o.m. 1.1.2022. Enligt lagen om välfärdsområden så flyttas anordnandet och finansieringsansvaret för socialoch hälsovården och räddningsverksamheten till välfärdsområdena 2023, d.v.s. kommunen upptar från och med 2023 inga anslag för denna verksamhet i sin budget. För finansiering av social- och hälsovården samt räddningsväsendet, så överförs fr.o.m. 1.1.2023 totalt 12,39 procentenheter av kommunernas kommunalskatt samt beräknade statsandelar till välfärdsområdena.

Vattentjänstverkets verksamhet överförs till Larsmo Vatten och Avlopp Ab fr.o.m. 1.1.2022. Det innebär att det inte finns några anslag för denna verksamhet i budgeten år 2022.

Verksamhetens kostnader ökar med 7,6 procent jämfört med ordinarie budget (ökning 8,8 procent exkl. vattentjänstverket) och 4,5 procent jämfört med ändrad budget 2021 (5,7 procent exkl. vattentjänstverket). Verksamhetsbidraget ökar, jämfört med ordinarie budget, med 10 procent till -34,3 miljoner euro.

Kommunens verksamhetsintäkter uppgår år 2022 till 2,83 miljoner euro (500 euro/invånare) och verksamhetskostnaderna uppgår till 37,15 miljoner euro (6 564 euro/invånare).

Inkomskatte- och fastighetsskatteprocenterna hålls oförändrade. Skatteinkomsterna beräknas öka med 5,0 procent jämfört med 2021 och uppgår till totalt 19,1 miljoner euro. Statsandelarna beräknas öka med 9,8 procent

yöttömyystilanne Luodossa on maan parhaimpia. Työttömyysasteen arvioidaan keskimäärin olevan noin 2,0 prosenttia vuosina 2022-2024. Asukasluku ennustetaan olevan noin 5 600 henkeä vuoden 2021 lopussa. Väestönkasvun arvioidaan olevan keskimäärin 60 henkeä vuosina 2022 – 2024.

Sosiaali- ja terveydenhuolto siirtyy kokonaisuudessaan Pohjanmaan hyvinvointialueelle 1.1.2022 alkaen. Laki hyvinvointialueista määrittelee, että sosiaali- ja terveydenhuollon ja pelastustoimen järjestämis- ja rahoittamisvastuu siirtyy hyvinvointialueille 2023, eli kuntien talousarvioissa ei vuodesta 2023 lähtien ole määrärahoja kyseiselle toiminnalle. Yhteensä 12,39 prosenttiyksikköä kuntien kunnallisveroista sekä arvioiduista valtionosuuksista siirtyvät 1.1.2023 alkaen hyvinvointialueiden sosiaali- ja terveydenhuollon ja pelastustoimen rahoittamiseen.

Vesihuoltolaitoksen toiminta siirtyy 1.1.2022 alkaen Larsmo Vatten och Avlopp Ab Oy:lle. Tämä merkitsee, että vuoden 2022 talousarviosta ei löydy määrärahoja kyseiselle toiminnalle.

Toimintakustannukset kasvavat 7,6 prosenttia varsinaiseen talousarvioon verrattuna (kasvu 8,8 prosenttia ilman vesihuoltolaitosta) ja 4,5 prosenttia vuoden 2021 muutettuun talousarvioon verrattuna (5,7 prosenttia ilman vesihuoltolaitosta). Toimintakatteen kasvu on varsinaiseen talousarvioon verrattuna 10 prosenttia eli -34,3 miljoonaan euroon.

Kunnan toimintatulot ovat vuonna 2022 2,83 miljoonaa euroa (500 euroa/ asukas) ja toimintakulut 37,15 miljoonaa euroa (6 564 euroa/asukas).

Tulovero- ja kiinteistöveroprosentit säilyvät ennallaan. Verotulot arvioidaan kasvavan 5,0 prosenttia verrattuna vuoteen 2021 ja ovat yhteensä 19,1 miljoonaa euroa. Valtionosuudet arvioidaan kasvavan 9,8 prosenttia ja ovat yhteensä 16,4 miljoonaa euroa.

S

och uppgå till totalt 16,4 miljoner euro. Årsbidraget beräknas år 2022 uppgå till 1,47 miljoner euro. Detta innebär att den interna finansieringen av nettoinvesteringarna är 31 procent.

Avskrivningarna 2022 är beräknade till 1,4 miljoner euro.

Investeringsutgifterna uppgår till totalt 4,79 miljoner euro netto. För byggande av vägar och gator anslås totalt 1,1 milj. euro, varav det största anslaget har budgeterats för Nabbskata detaljplan 0,217 milj. euro och deltagande i statliga vägprojekt 0,17 milj.euro. I det statliga vägprojektet ingår en vägplan för Fagernäs lättrafikled och Furuholmsrondellen.

Gator byggs inom detaljplanerna i Holm (0,14 milj. euro,) Laxgrundet (0,138 milj. euro), Gammelhagen (0,07 milj. euro) och Vidmossen (0,053 milj. euro).

För byggnader har budgeterats 3,3 miljoner euro, varav de två största projekten är byggandet av Storströmmens daghem och inledandet av kommungårdens utbyggnad. Projekten inleds år 2022 och färdigställs under år 2023. Daghemmet får 6 nya avdelningar. Kommungårdens utvidgning omfattar nya arbets- och mötesrum, installation av ny digital teknik samt hiss så att mötesutrymmena uppfyller tillgänglighetskravet.

I budgeten ingår också anslag för skatepark/pumptrackbana, ny parkering och läktare till idrottsparken. Därtill budgeteras för en allaktivitetsplan till Näs skola och en lekpark till Fagernäs.

Investeringarna finansieras med egna medel samt lån. Skuldbördan beräknas uppgå till 28 milj. euro i slutet av år 2022, vilket innebär ett lånesaldo på 4 947 €/innevånare.

Det är positivt att kommunen växer! Vi budgeterar med att invånarantalet uppgår till 5 780 personer i slutet av 2024.

Yvonne Thodin

T

Vuonna 2022 vuosikate on arvion mukaan 1,47 miljoonaa euroa. Tämä tarkoittaa, että nettoinvestointien tulorahoitus on 31 prosenttia. Poistot ovat arvion mukaan 1,4 miljoonaa euroa vuonna 2022.

Investointikulut ovat yhteensä 4,79 miljoonaa euroa netto. Teiden ja katujen rakentamiseen osoitetaan yhteensä 1,1 miljoonaa euroa, josta suurin määräraha 0,217 miljoonaa euroa osoitetaan Nabbskatan asemakaavalle ja 0,17 miljoonaa euroa valtion tiehankkeisiin osallistumiselle. Valtion tiehankkeeseen sisältyy tiesuunnitelmien laatiminen Fagernäsin kevyen liikenteen väylää ja Furuholmenin kiertoliittymää varten.

Muita suuria hankkeita ovat asemakaavat Holm 0,14 miljoonaa euroa, Laxgrundet 0,138 miljoonaa euroa, Gammelhagen 0,07 miljoonaa euroa ja Vidmossen 0,053 miljoonaa euroa.

Rakennuksia varten on budjetoitu 3,3 miljoonaa euroa, joista kaksi suurinta hanketta ovat Storströmmenin päiväkodin rakentaminen ja kunnantalon laajennustyön käynnistäminen. Päiväkodin rakentaminen aloitetaan vuonna 2022 ja työ valmistuu 2023. Päiväkoti saa kuusi uutta osastoa. Kunnantalon laajennustyöt käsittävät uudet työ- ja kokoushuoneet, uuden digitaalisen tekniikan sekä kokoustilojen saavutettavuusvaatimukset täyttävän hissin asentamisen.

Talousarvioon sisältyy myös määrärahaa urheilupuistoon rakennettavalle skatepuistolle/ pump`n sk8-radalle, uudelle pysäköintialueelle ja katsomolle.

Lisäksi talousarvioon sisältyy Näsin koulun yhteyteen rakennettava monitoimikenttä ja leikkipuisto Fagernäsiin.

Investointeja rahoitetaan sekä omilla että lainavaroilla. Velkataakka on arvion mukaan 28 miljoonaa euroa vuoden 2022 loppuun mennessä, eli lainasaldo on 4 947 €/asukas.

Positiivista on, että kunta kasvaa! Talousarvion mukaan asukasluku olisi vuoden 2024 lopussa 5 780 henkeä.

Yvonne Thodin

4

L A R S M O K O M M U N I N F O R M E R A R • L U O D O N K U N TA T I E D O T TA A

Regional servicechef Samkommunen för Österbottens Välfärdsområde inleder sin verksamhet 1.1.2022.

Som regional servicechef för vårt område fungerar Åsa Nyberg-Sundqvist Du kan kontakta henne om du vill diskutera kvaliteten på och utvecklingen av servicen på din hemort.

Hennes kontaktuppgifter är: Åsa Nyberg-Sundqvist, asa.nyberg-sundqvist@ovph.fi, tfn 040 158 2479 Följande uppgifter hör till henne: Den regionala servicechefen fungerar som kontaktperson gentemot kommuninvånarna i utvecklingsfrågor och problem som anknyter till servicens innehåll, kvalitet och smidighet.

Ute i regionerna fungerar de som stöd för förmännen på de olika verksamhetsenheterna. De bistår aktivt verksamhetsenheterna i regionen när de utvecklar sin verksamhet samt uppgör och uppdaterar sina lagstadgade dokument. Servicecheferna ska också aktivt medverka i den tillsyn som genomförs på dessa verksamhetsenheter.

Servicecheferna ansvarar för egen del för att välfärdssamkommunens överenskomna utvecklingsuppgifter drivs fram inom sina egna områden och för att det arbete som hänför sig till kvalitetssystem blir förankrat samt för uppföljningen av processavvikelser och kundrespons. De spelar en aktiv roll när oklarheter i patient- och kundprocesser ska utredas och lösas.

De regionala servicecheferna bildar tillsammans ett nätverk som omfattar hela Österbotten, samtidigt som de bistår implementeringen av bland annat säkerhets- och kvalitetsfrågor.

De regionala servicecheferna fungerar som sakkunniga. De har inget budget- eller personansvar.

Alueellinen palvelupäällikkö

Pohjanmaan Hyvinvointialueen kuntayhtymä käynnistää toimintansa 1.1.2022. Åsa Nyberg-Sundqvist toimii alueellisena palvelupäällikkönämme. Voit olla häneen yhteydessä, mikäli haluat keskustella kotiseutusi palveluiden laadusta ja niiden kehittämisestä.

Hänen yhteystietonsa ovat: Åsa Nyberg-Sundqvist, asa. nyberg-sundqvist@ovph.fi, puh. 040 158 2479 Seuraava tehtävät kuuluvat hänelle: Alueellinen palvelupäällikkö on yhteyshenkilö palveluiden sisällön, laadun ja sujuvuuden kehittämisessä ja ongelmatilanteissa kuntalaisille. Palvelupäällikkö varmistaa myös tiedonkulun ja rajapintojen toimivuutta kunnan ja hyvinvointikuntayhtymän viranhaltijoiden ja päättäjien välillä.

Alueilla he ovat sosiaali- ja terveyskeskuksen ja muiden alueellisten toimintayksiköiden esimiesten tukena. He osallistuvat tiivistiin toiminnan kehittämiseen, lakisääteisten dokumenttien laadintaan ja päivittämiseen sekä valvontatyöhön alueen toimintayksiksiköissä.

He vastaavat osaltaan hyvinvointikuntayhtymässä sovittujen kehittämistehtävien edistämisestä omalla alueellaan, laatujärjestelmätyön jalkautuksesta sekä seuraavat prosessipoikkemia ja asiakaspalautteita. He ovat aktiivisessa roolissa potilas- ja asiakasprosessien epäselvyyksien selvittämisessä ja ratkaisemisessa.

Alueelliset palvelupäälliköt muodostavat koko Pohjanmaan kattavan verkoston ja mm. turvallisuus- ja laatutietoa implementoidaan heidän avullaan.

Palvelupäälliköt toimivat laatujohtajan alaisuudessa raportoiden sekä laadullista että turvallisuuteen liittyvistä tarpeista ja havainnoista säännöllisesti.

Alueelliset palvelupäälliköt toimivat asiantuntijoina. Heillä ei ole budjetti- eikä henkilövastuuta.

Ett år fyllt med utmaningar

E

fter kommunalvalet senaste sommar blev Kristdemokraterna det största partiet i Larsmo. Det innebar ett större ansvar för både partiet och mig personligen.

Jag tilldelades posten som styrelseordförande. Efter några månader börjar jag småningom bli varm i kläderna. Samarbetet med både tjänstemännen och de politiska partierna löper smidigt.

Jag gillar möten och att lyssna på allas åsikter. Ibland brukar jag citera personer som sagt något roligt eller värdefullt. Ett citat som lämnat i minnet är det som professor emeritus i innovationsteknik Kaj Mickos sagt: ”Samla inte på bra idéer, samla på bra problem”. Året 2021 har varit händelserikt med många utmaningar.

Också detta år har Coronapandemin dominerat. I början av året var restriktionerna stränga.

Pandemin har tidvis drabbat vår kommun hårt med många smittfall. En del människor har suttit i karantän i flera etapper, skolklasser och till med hela skolor har varit i karantän under någon period, och eleverna har ibland varit tvungna att studera på distans.

Tyvärr har pandemin, förutom sjukdom och lidanden, också fört med sig extra arbete och kostnader. Covidtesten blev vardag för många. För att återgå till jobbet eller skolan behövdes ett negativt testresultat.

Kommunalvalet skulle hållas i april, men det blev framflyttat till juni. Det ledde till betydligt kortare tid för de politiska behandlingsprocesserna och intensivare jobb för tjänstemännen. Jag lyfter på hatten åt tjänstemännen, som lyckades få ihop budgeten inför styrelsens budgetseminarium som hölls redan 1–2 november.

En del av de positiva problem, eller utmaningar, som kommunen står inför vill jag lyfta fram.

Tack vare att Larsmo kommun

befinner sig i en stark tillväxtfas, samtidigt som vi har många barn och unga, så behövs också daghem och skolor. Ett nytt daghem kommer att byggas i Storströmmen. En del av våra skolor börjar också bli fyllda till bristningsgränsen, bland annat Näs skola och Cronhjelmskolan.

Trygga skolvägar är också en viktig sak. Planeringen av lätta trafikleden till kyrkbyn Fagernäs ska verkställas nästa år, liksom den livligt trafikerade korsningen vid Furuholmen. En kommun i stark tillväxt leder också till ett större personalbehov. Tillbyggnaden av kommungården påbörjas därför nästa år.

I början av nästa år så hålls välfärdområdesvalet, 23.1.2022. Välfärdsområdet kommer att ansvara för social och hälsovården, samt organisera räddningsväsendet. Det är viktigt att vi slår vakt om närservicen, samt att vi tryggar en jämlik och bra vård också i framtiden.

Tillönskar alla en fridfull Jul och ett välsignat Nytt år.

Robin Sundelin Kommunstyrelsens ordförande

Haasteellinen vuosi

V

iime kesällä järjestettyjen kuntavaalien jälkeen Kristillisdemokraateista tuli Luodon suurin puolue. Tämä tarkoittaa suurempaa vastuuta sekä puolueelle että minulle henkilökohtaisesti. Minulle jaettiin kunnanhallituksen puheenjohtajan paikka. Muutaman kuukauden jälkeen alan vähitellen tottua tilanteeseen.

Yhteistyö sekä virkamiesten että poliittisten puolueiden kanssa sujuu moitteettomasti.

Pidän kokouksista ja kaikkien mielipiteiden kuuntelemisesta.

Minulla on tapana joskus siteerata henkilöitä, jotka ovat lausuneet jotakin hauskaa tai arvokasta. Mieleeni on jäänyt innovaatiotekniikan professori emeritus Kaj Mickoksen sitaatti: ” Älä kerää hyviä ideoita, kerää hyviä ongelmia.”

2021 on ollut tapahtumarikas ja haasteellinen vuosi. Koronapandemia on hallinnut myös tätä vuotta. Rajoitukset olivat vuoden alussa ankaria.

Kuntamme on ajoittain kärsinyt kovasti pandemiasta ja monista tartuntatapauksista.

Jotkut ihmiset ovat olleet karanteenissa moneen kertaan, koululuokat ja jopa kokonaiset koulut ovat ajoittain olleet karanteenissa, ja oppilaat ovat joutuneet opiskelemaan etänä.

Valitettavasti pandemia on, sairauden ja kärsimyksen lisäksi, myös aiheuttanut ylimääräistä työtä ja lisäkustannuksia.

Koronatesteistä tuli monelle osa arkea. Negatiivinen testitulos on ollut työhön ja kouluun palaamisen edellytys.

Kuntavaalit oli määrä järjestää huhtikuussa, mutta vaaleja jouduttiin siirtämään kesäkuulle. Tästä aiheutui huomattavasti lyhyempi aika poliittisille käsittelyprosesseille ja työpaineita virkamiehille. Nostan hattua virkamiehille, jotka onnistuivat valmistelemaan talousarvion hallituksen 1.-2. marraskuuta järjestettyyn budjettiseminaariin.

Haluan nostaa esille joitakin positiivisia ongelmia, tai haasteita, joita kunnallamme on edessään. Koska Luodon kunta on vahvassa kasvuvaiheessa ja lapsia ja nuoria on paljon, niin tarvitsemme myös päiväkote-

ja ja kouluja. Uusi päiväkoti rakennetaan Storströmmeniin.

Osa kouluistamme alkavat olla ääriään myöten täynnä, mm.

Näsin koulu ja Cronhjelminkoulu.

Turvalliset koulutiet ovat myös tärkeä asia. Fagernäsin kirkonkylän kevyen liikenteen väylän suunnittelu toimeenpannaan ensi vuonna, kuten myös vilkkaasti liikennöity Furuholmenin risteys. Vahvasti kasvava kunta johtaa myös kasvavaan henkilöstötarpeeseen. Siksi kunnantalon laajennus käynnistyy ensi vuonna.

Ensi vuoden alussa järjestetään aluevaalit, 23.1.2022. Hyvinvointialue vastaa sosiaali- ja terveydenhuollosta sekä pelastustoimen järjestämisestä. On tärkeää, että säilytämme lähipalvelut ja että turvaamme tasavertaisen ja hyvän hoidon myös tulevaisuudessa.

Toivotan teille kaikille rauhaisaa joulua ja siunattua uutta vuotta.

Robin Sundelin Kunnanhallituksen puheenjohtaja

L A R S M O K O M M U N I N F O R M E R A R • L U O D O N K U N TA T I E D O T TA A

Snälla hjältar

E

n grupp med barn från Skogsgläntan deltog i läs- och skrivtävlingen Snälla hjältar som ordnades av Svenska folkskolans vänner. Vi jobbade i en liten grupp och sedan fick de barn som varit med berätta för de andra vad boken handlat om och vad vi gjort. Målet med denna tävling var att stärka barnens intresse för böcker och läsning, träna förmågan till empati och samarbete samt att väcka ett intresse för hållbar utveckling.

I boken Mitt bottenliv – av en ensam axolotl skriven av Linda Bondestam, får vi möta axolotl, möjligen den sista av sin art. Han trivs förträffligt bra i sin lilla pöl i sin vrå av världen. Där simmar han runt och umgås med tigersalamandrar, går i skola, samlar skatter och spionerar på de tvåbenta lunsarna uppe på land. Men sen blir det stadigt varmare, pölen blir grumligare och smutsigare, fulfiskar flyttar in och hur han än söker kan han inte hitta sina vänner, tigersalamandrarna. Den ensamma axolotlen börjar känner sig mera och mera ledsen och hans bottenliv börjar smaka surt. En dag vaknas han av att det kommer en stor våg som sveper bort allt och det blir svart. Vad händer sen?

Vår uppgift i tävlingen var att hitta på en fortsättning på berättelsen och till den göra ett collage där vi med bilder, olika material och teckningar skapade vår egna uppfattning om hur den nya världen såg ut. Vi funderade på hur det blev som det blev, om lunsarna som i denna bok föreställer människan gjorde rätt när dom skräpat ner hela jorden, vad kunde dom ha gjort annorlunda? Vad kan vi hjälpa till

Snälla hjältar

med för att det inte ska bli såhär?

Barnens kommenterar: Det roligaste med uppgiften var att få söka material, klippa, limma och göra vårt kollage. För att vara snälla mot naturen tycker vi det är viktigt att inte skräpa ner, man kan borsta bort allt skräp och städa upp. Man får heller inte förstöra ute i skogen. Hittar man en flaska kan man panta den. Skräp kan vi kasta i olika roskisar. Vi tyckte att Axolotl var ett väldigt speciellt djur och såg rolig ut. Det fanns intressanta bilder i boken, mycket att titta på och en ny bok som vi aldrig har läst förr. Axolotl bor under vatten, den kan ha olika färger men den i boken var vit. Den är släkt med tigersalamandern, men dom får lungor och kan simma upp till ytan, axolotl är bara som den är, alltid lika. Den har rolig rosa hår som sticker ut från huvudet.

En bilderbok om klimatförändringen, utrotningsvågen och hur tråkigt det är att leka ensam.

Kort fakta om axolotl: Tigersalamandern och axolotlen är stjärtgroddjur och hör till gruppen mullvadssalamandrar. OBS! De är inte släkt med mullvaden.

En ung tigersalamander och en axolotl är väldigt lika Axolotlar kan ha olika färger Vilda axolotlar lever i en enda sjö.

Om en axolotl mister ett ben eller två är det inte så farligt, det växer ut nya!

En axolotl blir aldrig grå och rynkig utan ser alltid ung och vacker ut.

Efter den stora översvämningen kom det nya djur som blandade sig med axolotlarna och bosatte sig i den nya stora sjön som hade bildats. Det mesta var hav men några små landfläckar hade Axolotl och hennes barn sett när dom simmat runt i den nya sjövärlden. Uppe på land bodde det stora svarta containrar dit alla kunde föra skräp och sortera. Ett av de nya djuren var blåa bläckfiskar med toppiga vassa huvuden som hade utvecklat städa armar och städade upp alla saker och skräp som låg kvar efter översvämningen och tömde skräpet ur sina huvuden i containrar.

Lunsarana, för det fanns några kvar förstod att de hade gjort fel och ville hjälpa till att få den nya världen att må bättre och fin igen så de gick på sjöns botten och dammsög och plockade upp telefoner och batterier och snart började sjöns botten se ut som den en gång sett ut.

Alla kom överens om att ta bra hand om jorden, sortera, hjälpas åt och inte skräpa. Sen levde alla 100000 Axolotlar, tigersalamandrar, lunsar (som numera hade gälar), fiskar, nya djur, växter och cointainrar tillsammans på den nya rena sjöplaneten och bäst av allt, den ensamma Axolotln behövde aldrig mera känna sig ensam (eller få röda prickar på sig)

Sarah Granlund

Larsmo-appen

I

december 2020 påbörjades ett projektsamarbete mellan Nykarleby stad, Jakobstad, Pedersöre kommun, Vörå kommun, Korsnäs kommun och Larsmo kommun för att främja digitaliseringen i kommunerna. Projektet har fått understöd från finansministeriet och fokus har lagts på att utveckla en kommun-app med flera funktioner som dels ska stöda informationsgången till invånarna, dels ha en positiv inverkan på kommunernas verksamhetssätt och processer.

Apparna har utvecklats som separata kommun-appar, för att kommunerna själva ska kunna ge sin prägel på dem, men grunden är densamma för alla.

Inledningsvis ska följande uppgifter och funktioner finnas med i Larsmo-appen: • Kontaktuppgifter till personalen • Lediga tjänster • Driftstörningar - aktuella störningar som gäller främst Larsmo Vatten och Avlopp

5

• Dagens lunch - Lunchmeny från lokala lunchrestauranger • Nyheter • Serviceställen - karta över serviceställen från suomi.fi • Timle - vår nya bokningskalender till planer och andra utrymmen • Virhi - i denna tjänst kan du se och göra felanmälningar i kommunen • Feedback till kommunen - Skicka feedback enkelt och bekvämt direkt från appen Feedbacken vidarebefordras sedan internt till rätt person • Kommande händelser/ evenemang • Föreningsregister • Aktivitetskarta - Hitta till exempel kommunens vandringsleder, simstränder, sportplaner och gårdsbutiker Vi hoppas att appen ska vara till nytta för kommuninvånarna och man får gärna delta i utvecklings-

Ta del av information från Larsmo kommun också på nätet och via social medier

arbetet genom att ge tips på vilka funktioner som kunde finnas i den.

Ifall du har ett bra tips kan du skicka det genom feedbackformulär i appen eller skicka e-post till madeleine.englund-svenlin@larsmo.fi.

Madeleine Englund-Svenlin

Larsmo kommun har flera olika kanaler där du kan ta del av aktuella händelser och se vad som är på gång. Vår webbplats, www.larsmo.fi är vår främsta informationskanal digitalt. Här hittar du aktuella ärenden och kungörelser. Här finns kontaktuppgifter till förtroendevalda och till de olika avdelningarna. På webbplatsen hittar du de olika organens föredragningslistor och protokoll. Här finns våra aktuella blanketter och information om lediga jobb.

På webbsidan finns information från kommunens olika avdelningar såsom lediga tomter, skoldagar och aktuellt inom kultur och fritid. Via vår webbsida kommer du vidare till lupapiste och till plan- och utrymmesbokningar.

Förutom Larsmo kommuntidning, som också kan läsas digitalt, ger vi ut ett e-nyhetsbrev 2 gånger i året med aktuell information. Gå in via vår webbsida och prenumerera på nyhetsbrevet, så får du våra nyheter direkt i din e-post.

Du kan också följa Larsmo kommun på Instagram, där under namnet @larsmoluoto och Facebook, där är vi aktiva som Larsmo kommun – Luodon kunta. Genom att följa oss får du snabbt nyheter och aktuella ärenden direkt i ditt flöde.

Annette Kortell-Svenfors

6

L A R S M O K O M M U N I N F O R M E R A R • L U O D O N K U N TA T I E D O T TA A

Regionens klimatstrategi berör alla Jakobstadsregionen har en ny klimatstrategi, som också omfattar Larsmo. Nu gäller det för oss att arbeit i laag.

U

nder den senaste tiden har diskussionerna om klimatet gått på högvarv. Det är inte så konstigt med tanke på det budskap som FN:s klimatpanel IPCC framförde i sin senaste rapport.

I rapporten framgår att förändringarna i jordens klimat är extrema, snabba och att de intensifieras. Rapporten visar att koldioxid är den främsta orsaken till klimatförändringen, och att det är pga. människan som förändringen har gått i den riktning som den har gått. Det betyder också att mänskliga handlingar kan avgöra klimatets framtid.

Rapporten visar på en dyster framtidsbild. Samtidigt finns redan kända lösningar för att bromsa klimatförändringen. IPCC-rapporten visar med all tydlighet att även den enskilda invånarens och medborgarens val och levnadsvanor har betydelse för att minska koldioxidutsläppen. Visste du att av det årliga matsvinn som uppstår i hemmen och i restaurangerna i Finland uppskattas Jakobstadsregionens invånare stå för ca. 50 kg per person. Där och på andra områden kan vi alla göra skillnad.

När vi ställer om till ett hållbart och klimatsmart samhälle har kommunerna en nyckelroll. Kommunerna kan visa vägen, vilket Jakobstadsregionens städer och kommuner (Nykarleby, Pedersöre, Jakobstad, Larsmo och Kronoby) gör genom en ny godkänd klimatstrategi för regionen. Regionens klimatstrategi sträcker sig till 2030 och är en

plan för hur regionen ska bli mer klimatsmart och hållbar. I strategin finns målsättningar och åtgärder baserat på regionens största utmaningar. De största utmaningarna finns inom sektorerna jordbruk, vägtrafiken och uppvärmning av byggnader.

Jordbruket är dock även en del av lösningen.

Klimatstrategin fokuserar på

att ta fram åtgärder för att minska regionens utsläpp och klimatavtryck, samt därtill främja biologisk mångfald och anpassa oss till de konsekvenser som klimatförändringen leder till.

Finland har målsättningen att vara klimatneutralt 2035. I regionen strävar vi mot samma mål och vi vill vara i framkant. Från 2007 till 2019 har växthusgasutsläppen i regionen minskat med 17 %. Vi kan enligt prognosen minska vårt klimatavtryck med 76 % till 2030, om vi lägger i en högre växel och jobbar enligt strategin. Olika klimatåtgärder kan gynna både klimatet och leda till bättre hälsa och mer pengar i plånboken. Om vi till exempel cyklar mera främjar vi hälsan och sänker våra bensinutgifter.

Klimatstrategin berör alla och vi uppmuntrar till kreativitet och mod att testa nya lösningar. Företagen har enorma möjligheter att bidra till nya lösningar som marknaden efterfrågar. Företagen kan t.ex. visa sitt engagemang för regionens klimatmål genom att underteckna ett klimatkontrakt som utarbetats för regionen. Klimatkontraktet och Jakobstadsregionens klimatstra-

Klimatsmarta tips Så här kan du bidra i regionens klimatarbete: • Fråga dig själv innan du köper något, behöver jag det här eller villhöver jag?

• Cykla eller promenera mera • Övergå om möjligt till miljövänligare uppvärmning och fordon • Minska matsvinnet • Inspirera andra genom att berätta om dina klimatsmarta gärningar • Ställ dig själv frågan: behöver jag äga allt själv eller kan jag hyra eller samanvända den? tegi kan ni bekanta er närmare med på Concordias webbsida: concordia.jakobstad.fi.

Alla våra val har betydelse, och klimatstrategin ska genomsyra allt och alla. Nu fortsätter vi arbeit i laag.

Malin Lindholm klimatkoordinator i Jakobstadsregionen

Hjärt-lungräddning

Defibrillator- hjärtstartarens roll vid återupplivningen

V

i har träffat Ann-Christin Finnilä, sjukskötare och utbildare i första hjälp och hälsokunskaper för att lära oss mera om återupplivning och hur man använder en hjärtstartare. I detta exempel nedan beskriver vi hjärt-och lungräddning på en vuxen person.

– En defibrillator eller en s.k. hjärtstartare använder man när en person är livlös. Apparaten kan vid behov ge elstötar och detta ger hjärtat en chans att börja pumpa normalt, förklarar Anci.

Börja alltid med att försöka väcka en livlös person genom att röra vid hen.

– Ring 112 om personen inte vaknar, aktivera högtalaren på telefonen och följ instruktionerna som ges från alarmcentralen, säger Anci. Bedöm andningen med hjälp av de instruktioner som alarmcentralen ger.

– Det viktigaste efter att man har ringt efter hjälp är att sätta i gång med kompressioner om man märker att personen är okontaktbar och inte andas normalt.

Kompressioner betyder att man trycker 30 gånger rakt ner på bröstbenet. Fortsätt med 2 lugna inblåsningar. För en del kan det dock kännas skrämmande med inblåsningar.

– Känner man att man inte behärskar inblåsningar, så är det ändå viktigt att fortsätta med kompressionerna. Finns det flera personer på plats så är det nu dags att hämta en hjärtstartare, säger Anci. När hjärtstartaren finns på plats så slår man på apparaten och följer instruktionerna.

– Lyssna på apparaten, följ instruktionerna och ha sinnesnärvaro, säger Anci. Det gäller att ha modet att våga använda hjärtstartaren.

Klisterelektroder fästes på

den livlöses bröstkorg och apparaten meddelar om hjärtrytmen kan defibrilleras.

När apparaten ger elstötar håller man sig undan. Återupplivningen fortsätter tills akutvårdarna anländer eller tills personen klart vaknar upp.

Anci poängterar också att man inte behöver vara rädd, man kan inte skada någon eller ge en elstöt åt någon som inte har en defibrillerbar rytm. Man kan lita på en hjärtstartare.

När hjälpen väl anländer till platsen är det ändå viktigt att den som hjälper stannar kvar och fortsätter med återupplivningen tills akutvårdarna är redo att ta över.

– Hjärnan är känslig för syrebrist och därför är det viktigt att man handlar målmedvetet och effektivt vid en återupplivning, förklarar Anci.

– Jag rekommenderar alla att gå en första hjälp kurs. Där får man kunskap och modet att

Hjärtstartaren är på plats och man följer instruktionerna som den ger. Klisterelektroderna är fästa på den livlöses bröstkorg.

När elstötar ges ska man hålla sig undan.

våga hjälpa, säger Anci.

Här finns hjärtstartare i kommunen: • Risö skola • Holm skola • Epic gym • Välfärdsstationen • Cronhjelmskolan • Holm fritidsgård • Larsmo kyrka • Näs skola • Bosund skola • Baltic Yachts

Tillgängligheten varierar beroende på öppettider. Notera att det också kan finnas andra hjärtstartare i kommunen som inte är registrerade på https:// defi.fi/ där alla hjärtstartare i Finland finns.

Man kan också kolla upp var närmaste hjärtstartare finns i 112 appen. https://112.fi/sv/112-suomi-appen Nina Forss-Hästbacka

7

L A R S M O K O M M U N I N F O R M E R A R • L U O D O N K U N TA T I E D O T TA A

Seudun ilmastostrategia Pensionärerna bra på gång igen koskettaa kaikkia Pietarsaaren seudulla on uusi ilmastostrategia, johon kuuluu myös Luoto.

Nyt on meidän tehtävämme työskennellä yhdessä.

V

iime aikoina keskustelu ilmastosta on ollut täydessä vauhdissa. Tämä ei ole niin outoa, kun otetaan huomioon viesti, jonka YK:n ilmastopaneeli IPCC esitti viimeisimmässä raportissaan.

Raportista käy ilmi, että maapallon ilmaston muutokset ovat äärimmäisiä, nopeita ja voimistuvat. Raportti osoittaa, että hiilidioksidi on suurin syy ilmastonmuutokseen, ja että on ihmisen ansiota, että muutos on mennyt siihen suuntaan, johon se on mennyt. Se tarkoittaa myös sitä, että ihmisten toimet voivat määrittää ilmaston tulevaisuuden.

Raportti näyttää synkän kuvan tulevaisuudesta. Samalla on jo tiedossa ratkaisuja ilmastonmuutoksen hidastamiseen.

IPCC:n raportti osoittaa selvästi, että yksittäisen asukkaan ja kansalaisen valinnat ja elämäntavat ovat tärkeitä myös hiilidioksidipäästöjen vähentämisessä. Tiesitkö, että Suomessa vuosittain koteihin ja ravintoloihin syntyvästä ruokahävikistä Pietarsaaren asukkaiden osuuden arvioidaan olevan n. 50 kg per henkilö. Siinä ja muilla alueilla voimme kaikki vaikuttaa.

Kun siirrymme kestävään ja ilmastotietoiseen yhteiskuntaan, kunnilla on keskeinen rooli. Kunnat voivat näyttää tietä, kuten Pietarsaaren seudun kaupungit ja kunnat (Uusikaarlepyy, Pedersöre, Pietarsaari, Luoto ja Kruunupyy) tekevät uuden seudun hyväksytyn ilmastostrategian kautta. Seu-

dun ilmastostrategia ulottuu vuoteen 2030, ja se on suunnitelma, miten seudusta tulee ilmastotietoisempi ja kestävämpi. Strategia sisältää tavoitteet ja toimenpiteet, jotka perustuvat seudun suurimpiin haasteisiin. Suurimmat haasteet ovat maataloudessa, tieliikenteessä ja rakennusten lämmityksessä.

Maatalous on kuitenkin myös osa ratkaisua.

Ilmastostrategia keskittyy toimenpiteiden kehittämiseen alueen päästöjen ja ilmastojalanjäljen vähentämiseksi sekä luonnon monimuotoisuuden edistämiseen ja ilmastonmuutoksen seurauksiin sopeutumiseen.

Suomen tavoitteena on olla ilmastoneutraali vuoteen 2035 mennessä. Pyrimme seudulla samaan tavoitteeseen ja haluamme olla edelläkävijöitä.

Vuodesta 2007 vuoteen 2019 seudun kasvihuonekaasupäästöt ovat vähentyneet 17 prosenttia. Ennusteen mukaan voimme pienentää ilmastojalanjälkeämme 76 % vuoteen 2030 mennessä, jos laitamme suuremman vaihteen päälle ja toimimme strategian mukaisesti. Erilaiset ilmastotoimenpiteet voivat hyödyttää sekä ilmastoa että parantaa terveyttä ja lisätä rahaa lompakkoon.

Jos esimerkiksi pyöräilemme enemmän, edistämme terveyttä ja vähennämme polttoainekustannuksiamme.

Ilmastostrategia koskettaa kaikkia ja kannustamme luovuuteen ja rohkeuteen testata uusia ratkaisuja. Yrityksillä on valtavat mahdollisuudet edis-

tää markkinoiden vaatimia uusia ratkaisuja. Yritykset voivat mm. osoittaa sitoutumisensa alueen ilmastotavoitteisiin allekirjoittamalla alueelle laaditun ilmastosopimuksen. Ilmastosopimukseen ja Pietarsaaren alueen ilmastostrategiaan voit tutustua tarkemmin Concordian verkkosivuilla: concordia.jakobstad.fi.

Kaikki valintamme ovat tärkeitä, ja ilmastostrategian on tunkeuduttava kaikkeen ja kaikkiin. Nyt jatkamme työskentelyä yhdessä.

Malin Lindholm Pietarsaaren ilmastokoordinaattori

Ilmastotietoisia vinkkejä Näin voit osallistua seudun ilmastotyöhön: • Kysy itseltäsi ennen kuin ostat jotain, tarvitsenko tätä vai haluanko?

• Pyöräile tai kävele enemmän • Jos mahdollista, vaihda ympäristöystävällisempään lämmitykseen ja ajoneuvoihin • Vähennä ruokahävikkiä Innosta muita kertomalla ilmaston kannalta älykkäistä teoistasi • Esitä itsellesi kysymys: pitääkö minun omistaa kaikki itse vai voinko vuokrata tai käyttää sitä yhdessä?

Tervetuloa kokemaan Tyynelän Tonttukylän huikea joulu!

Olemme avoinna joulukuussa 1.12.-22.12. joka päivä, myös viikonloppuisin ja itsenäisyyspäivänä, klo 11-18.00.

Lämpimästi tervetuloa!

Välkommen att uppleva julen på Tyynelä tomtegård Öppet i december 1-22.12 varje dag kl. 11-18.

Varmt välkomna

Larsmo-Eugmo pensionärsförening är på slutrakan av sitt 43:e verksamhetsår och har idag 374 medlemmar. Efter en ofrivillig paus p.g.a. pandemin inledde föreningen hösten med en rivstart.

De populära månadsmötena har återupptagits och vi har, förutom den viktiga samvaron, fått ta del av intressanta föreläsningar. Guy Björklund har föreläst om fregatten Vanadis resor och öden, Greger Lindell från Lindell Travel kom och informerade om planerade resor och Karl-Johan Fagerudd har berättat om sin nyutkomna bok ”Herman Fagerudd - läraren, samhällsbyggaren och min far”.

Decembermötet blir julfest med middag och program i Jugendsalen.

En välbesökt friluftsdag ordnades i september vid Larsmo Idrottspark. Det erbjöds många roliga ”prova på” aktiviteter samt naturstig med kluriga frågor. Samma månad anordnade SPF Österbotten en dagskryssning med nya färjan Aurora Botnia och i oktober var en busslast pensionärer på en annan trevlig ”kryssning”, föreställningen Botnia Paradise på Wasa Teater. En spa-resa till Haapsalu i Estland planeras till våren 2022.

Hemliga resan företogs i november. Att som pensionär stiga på bussen och inte veta vart man ska brukar vara ett dåligt tecken. Nu var dessutom en hel busslast på väg, men det visade sig bli en riktigt trevlig dag i Kyro älvdal. Chaufför Greger Lindell guidade oss genom sin hemtrakt Vörå. Marja Paukkunen, vår guide för dagen, anslöt sig i Lillkyro. Trakten är vida känd för sina bleckarbeten, stor del av försörjningen kom från hantverket i tiderna, så ett besök på Pläkkyrimuseo var ett måste. I Storkyro besågs S:t Lars stenkyrka från 1514 och Finlands äldsta i bruk varande hängbro byggd 1909. Gamla mejeribyggnaden inrymmer idag Kyrö Destilleri.

Guiden berättade om traktens historia genom krigen fram till dagens samhälle. Resans höjdpunkt blev ett besök på Orisbergs bruk, den enda herrgården i Österbotten. Det framkom att vår guide arbetat som verksamhetsledare där och kunde allt om det kulturhistoriskt värdefulla området. På 1600-talet grundades ett järnbruk som var

verksamt i omgångar men jordoch skogsbruk är vad som bedrivs idag. Släkten Björkenheim är och har varit ägare i generationer. En f.d. lantmannaskola, nu museum, besöktes. Så även områdets egna kyrka, ritad av Engel, gravgård och klockstapel vackert belägna vid en konstgjord sjö. Kyro älvdal har nationallandskaps status, här har man levt och lever sitt liv naturligt över språkgränsen.

Föreningen anordnar varje vecka återkommande aktiviteter. Det spelas bowling, boule, pidro och en gå-grupp träffas.

På föreningens webbsida framkommer tider och platser. Föreningen har deltagit och även rönt framgångar i bowling- och boulemästerskap, både på distrikts- och förbundsnivå. Men viktigast är det sociala, att få träffas och spela.

Intresset för boulespel är starkt på växande, Larsmo hör till Norra ligan som turvis besöker och spelar hos varandra. Därför är vi så nöjda över planerna att utvidga vår bouleplan från 2017 invid Cronhjelm skola från att rymma 2 banor till 6-7 banor. Projektet genomförs 2022, om Leader-finansiering beviljas. Planen ingärdas med gallerstaket och gångport. Föreningen arrenderar området av kommunen men planen kommer att vara öppen för allmänheten att fritt användas för boulespel.

Datacafé har även denna höst hållits i Bosund och Holm bibliotek. Våra IT-stödpersoner är värda en eloge som stöder och uppmuntrar våra medlemmar i en tid då ärenden alltmer ska uträttas på nätet.

Trots att vår förening har ett stort antal medlemmar är åldersstrukturen dock sådan att många medlemmar inte är så aktiva längre. En utmaning är att locka med nyblivna pensionärer till vår verksamhet. Vår förening kan erbjuda något för alla, kultur, resor, olika motionsformer och trevlig samvaro. Vi välkomnar alla att gå in på Larsmo-Eugmo pensionärsförenings webbsida och närmare bekanta sig med vår verksamhet.

Där kan man enkelt digitalt ansöka om medlemsskap i föreningen, alternativt kontakta någon i styrelsen.

Larsmo-Eugmo pensionärsförening r.f.

8

L A R S M O K O M M U N I N F O R M E R A R • L U O D O N K U N TA T I E D O T TA A

En hälsning från integrationsenheten

S

tatistik visar att invandringen till Finland ökar. Ökningen gäller också Larsmo och övriga kommuner i Jakobstadsregionen.

De allra flesta invandrare kom till Finland år 2020 på grund av arbete eller familj. Flyktingar utgör endast en liten del av den totala invandringen, men får ett ansikte i Larsmo och i Jakobstadsregionen via den årliga kvotflyktingmottagningen.

Vi får se något av de stora internationella konflikternas effekter även här hos oss. Integration är en viktig fråga oberoende av invandringens orsak och frågan blir allt mer central i takt med att antalet invandrare ökar.

Integrationsenheten i Jakobstadsregionen leds av den nya integrations- och sysselsättningschefen Anna Kotka-Bystedt och har åtta anställda.

Integrationsenheten koordinerar mottagningen och integrationsarbetet i samarbete med kommunerna. År 2021 förväntas ca 60 kvotflyktingar till Jakobstadsregionen.

Kvoten består till största delen av kongoleser och syrier.

En del av flyktingarna kommer till Larsmo. Vi vill rikta ett

Integrationsenhetens personal önskar Larsmo en god jul.

Föreningsliv för alla

stort tack till den lokala Röda Kors-avdelningen som har en aktiv roll vid ankomsten och till alla vänfamiljer i Larsmo!

Det är i kontakten med integrationstjänster, grannar, studiekompisar, arbetskollegor, vänner och bekanta som invandrare integreras. Varje ny kontakt har en betydelse och varje hej i kassakön är viktig!

Integrationsarbetet styrs av ett integrationsprogram som ska förnyas vart fjärde år. Under

2021 har en ett nytt integrationsprogram skrivits för perioden 2022–2025. Programmet behandlas som bäst i samtliga fem kommuner. Som utvärdering och beredning har workshoppar ordnats och en kommunturné genomförts.

Det påpekas ofta att integration är något som berör alla – därför behöver också alla ges möjlighet att kommentera, framföra synpunkter och vara delaktiga.

Integrationsporten En rådgivningspunkt med låg tröskel för invandrare i Jakobstadsregionen. Integrationsporten är en del av integrationsenhetens verksamhet.

Integrationsporten är öppen fyra dagar i veckan i Jakobstad, två dagar per månad i Nykarleby och en dag per månad i Kronoby. Ingen tidsbokning behövs.

Tervehdys kotouttamisyksiköstä

T

ilastot osoittavat, että maahanmuutto Suomeen lisääntyy. Kasvu koskee myös Luotoa ja Pietarsaaren seudun muita kuntia. Suurin osa maahanmuuttajista saapuu Suomeen työn tai perheen takia. Pakolaiset muodostavat ainoastaan pienen osan kaikista maahanmuuttajista, joka näkyy Luodossa ja Pietarsaaren seudulla vuosittaisen kiintiöpakolaisvastaanoton muodossa. Suurten kansainvälisten konfliktien vaikutukset näkyvät myös täällä meillä. Kotouttaminen on tärkeä kysymys maahanmuuton syistä riippumatta ja kysymys on entistä keskeisempi maahanmuuttajien määrän kasvaessa.

Pietarsaaren seudun kotouttamisyksikköä johtaa kotouttamis- ja työllistämispäällikkö Anna Kotka-Bystedt ja yksikössä on kahdeksan työntekijää.

Kotouttamisyksikkö koordinoi vastaanottoa ja kotouttamistyötä yhteistyössä kuntien kanssa. Vuonna 2021 Pietarsaaren seudulle odotetaan noin 60 kiintiöpakolaista. Kiintiö muodostuu suurilta osin kongolaisista ja syyrialaisista. Osa pakolaisista sijoittuvat Luotoon. Haluamme esittää suurkiitokset Punaisen Ristin paikallisosastolle, jol-

la on ollut aktiivinen rooli pakolaisten saapuessa ja kiitos kaikille ystäväperheille Luodossa! Maahanmuuttajat kotoutuvat olemalla yhteydessä kotouttamispalvelujen, naapureiden, opiskelutovereiden, työtovereiden, ystävien ja tuttujen kanssa. Jokaisella uudella yhteydellä on merkitys ja jokainen hei kassajonossa on tärkeä!

Kotouttamistyötä ohjaa kerran neljässä vuodessa tarkistettava kotouttamisohjelma. Vuonna 2021 on laadittu uusi kotouttamisohjelma kaudelle 2022-2025.

Ohjelmaa käsitellään parhaillaan kaikissa viidessä kunnassa. Arviointeja ja valmistelua tukevia työpajoja ja kuntakiertue on järjestetty. Usein korostetaan, että kotouttaminen koskettaa kaikkia – siksi kaikille on myös annettava mahdollisuus kommentoida, tuoda mielipiteensä esille ja olla osallisia.

Kotouttamisportti Matalan kynnyksen neuvontapiste Pietarsaaren seudun maahanmuuttajille.

Kotouttamisportti on osa kotouttamisyksikön toimintaa.

Kotouttamisportti on avoinna Pietarsaaressa neljä päivää viikossa, Uudessakaarlepyyssä kaksi päivää kuus-

sa ja Kruunupyyssä kerran kuussa. Ajanvaraaminen ei ole tarpeen.

Yhdistystoimintaa kaikille Yhdistystoimintaa kaikille -hanke toteutetaan 1.3.2020-31.8.2022 välisenä aikana. Hanketta rahoittavat Europan sosiaalirahasto ESR ja Svenska kulturfonden. Hankkeeseen osallistuvat Centria-ammattikorkeakoulu, Yrkesakademin i Österbotten ja Pietarsaaren seudun kotouttamisyksikkö.

Hankkeen tarkoituksena on osallistaa maahanmuuttajia suomalaiseen järjestöelämään. Yhdistyselämä ja vapaa-ajanharrastukset antavat maahanmuuttajille mahdollisuuden tavata paikallisväestöä, luoda uusia verkostoja, harjoitella kieltä ja vahvistaa työelämämahdollisuuksia.

Hankkeessa luodaan uussuomalaisille opintomateriaalia liittyen yhdistyselämään, yhdistysten osallistavan oppaan ja alueellisen mallin, jonka avulla maahanmuuttajat ja paikalliset vapaaehtoiset voivat kohdata ja kokeilla jotain harrastusta yhdessä. Vapaaehtoismallia kokeillaan kaikissa kunnissa syksyllä 2021.

Lisätietoa: www.jakobstad.fi/integration

Projektet Föreningsliv för alla pågår 1.3.2020-31.8.2022. Finansiärer är Europeiska socialfonden och Svenska kulturfonden. I projektet deltar Centria, Yrkesakademin i Österbotten och integrationsenheten.

Projektets syfte är att stöda invandrares sociala delaktighet och deltagande i finländskt föreningsliv. Föreningsliv och fritidsintressen ger invandrare möjlighet att träffa lokala människor, skapa nya nätverk, öva språk och stärka möjligheter till jobb och sysselsättning.

Inom projektet utarbetas ett utbildningsmaterial för nyfinländare kring föreningsliv, en inkluderingsguide för föreningar och en regional modell där invandrare och lokala. fritidsvolontärer matchas och testar på en fritidsaktivitet tillsammans. Fritidsvolontärmodellen testas hösten 2021 i alla kommuner.

För mer information: www. jakobstad.fi/integration Anna Kotka-Bystedt

Larsmo Marthaförening rf snart 100 år

Larsmo Marthaförening rf är en aktiv förening som verkar i hela kommunen. Nästa år, år 2022, fyller vi 100 år och fortsätter vår verksamhet med sikte på många livskraftiga år till.

Vår verksamhet består av månadsträffar, där vi kan ha olika föreläsningar om vitt skilda ämnen, allt från mat och dryck till arvsfrågor och nätsurfing. Vi kan också besöka intressanta platser i närregionen, försommarens resa gick till Marcs Bigård i Överpurmo. På vårt senaste möte i november 2021 fick vi lyssna på Lisbeth Fagerudd som berättade om Olga Tolsas livsöde.

Marthaföreningens träffar är öppna för alla intresserade, man måste inte vara medlem för att delta! Vår lilla röda marthagård mitt i Holm kan också hyras av utomstående för olika möten och sammankomster.

Lisa Rudbacka

9

L A R S M O K O M M U N I N F O R M E R A R • L U O D O N K U N TA T I E D O T TA A

20-års jubileum på Cronhjelmskolan

VÄLKOMMEN MED PÅ DET 26:E

Tisdagen den 16 november hade Cronhjelmskolan fest hela skoldagen. Skolan invigdes 16.11.2001 och har nu firat 20års jubileum!

Eleverna fick årskursvis vara med på en fantastisk konsert tillsammans med de tidigare eleverna Evelina, Jennie, Victoria, Matilda och Hannes. Övriga programpunkter var en specialgjord film med tillbakablickar i skolans historia, och hälsningar till nuvarande elever och personal från tidigare rektorer och elever.

Dessutom bjöds både elever och personal på en otroligt god festbuffé och tårta till efterrätt.

Eleverna skrev också hälsningar till framtida elever. Tidskapslarna kommer att sparas i 20 år och öppnas år 2041.

LASTEN VAASAHIIHTO • LARSMO IDROTTSPARK • 26.2.2022 ARRANGÖR:

Håll utkik efter mera info på vår hemsida www.larsmoif.idrott.fi och på Facebook @larsmoidrottsforening

Välkomna till Station Lotsens återvinningsbutik Öppet må-fre kl. 9-16 Jakobsgatan 37 (ingång via innergården), Jakobstad

Jul och nyår i Larsmo församling

Ungdomsrådet i Larsmo Larsmo kommun har nu ett nytt ungdomsfullmäktige med elever i olika åldrar som kan representera ungdomarnas vilja inför kommunens beslut, vilket är en viktig sak för vår kommun. Att få sitta i ungdomsrådet kan vara en början för att senare i livet vara med och påverka, kanske i ett kommunfullmäktige. Nytt för året 2020–2021 har varit att vi från ungdomsfullmäktige har fått möjlighet att vara med på kommunens olika nämndmöten. Detta tror vi kan leda till mycket bra saker i framtiden.

Vi har under året haft många mål och visioner över vad vi skulle vilja hitta på med ungdomarna men som med så myck-

et annat har coronaviruset satt stopp för det. Nu innan jul ska vi ordna en ungdomskväll för ungdomarna i Larsmo vilket vi hoppas och tror kommer ge ett gott intryck av ivern att ordna saker som finns inom ungdomsfullmäktige, och även vara ett smakprov av vad vi har planerat att utföra inom kommande år. Planerna som vi jobbar på är att kunna ordna mera verksamhet åt framför allt de äldre ungdomarna i kommunen t.ex. resor och ungdomskvällar.

Med detta sagt så hoppas såväl jag, som resterande medlemmarna i ungdomsfullmäktige och troligen alla andra ung-

domar att coronan ska få ett slut så att vi äntligen kan börja ordna evenemang på riktigt igen.

Maja Söderlund, ordförande i ungdomsrådet i Larsmo Medlemmar i ungdomsrådet: Ordinarie/ersättare: Maja Söderlund ordinarie Robin Haglund ersättare Lukas Kanckos ordinarie Semina Kozic ersättare Emma Haglund ordinarie Maja Fältros ersättare Lilja Benton ordinarie Minea Cantell ersättare Astrid Penttilä ordinarie Vanessa Hästbacka ersättare

Lockande stickning Vi träffar Janina och hennes mamma Inger i Grev för att prata lite om stickning. Inger har stickat sedan hon var en liten flicka och har velat lära alla sina 7 flickor att sticka både sockor och vantar innan de flyttat hemifrån. Idag stickar Inger ofta och mycket, i snitt ett plagg per vecka. Och även om hon lider av reumatism mår hon ändå bättre när händerna är i gång. Flera i hennes stora familj delar intresset för stickning, två av hennes flickor har t.o.m. en garnbutik tillsammans.

Både Janina och Inger teststickar mönster åt olika mönsterska-

Sö 19.12 kl. 10 Högmässa, Lassila, Forsman, lovsångsgruppen Sö 19.12 kl. 18 De vackraste julsångerna, julkören, Forsman, Sjöblom Fre 24.12 kl. 11 Julandakt för de minsta i kyrkan Fre 24.12 kl. 13 Barnens julbön, Sjöblom, Forsman, unga ledare, barnkören Fre 24.12 kl. 15 Julbön, Sjöblom, Forsman, sång Karita Jungar Lö 25.12 kl. 8 Julotta, Lassila, Forsman, julkören Sö 26.12 kl. 10 Högmässa, Per-Ole Hjulfors, Lassila, Wiklund, sång Evelina Sundvik Sö 26.12 kl. 14 Nattvard vid Sandlunden, Lassila, Wiklund Lö 1.1 kl. 18 Kvällshögmässa, Sjöblom, Forsman, sång Marina Rintamäki m.fl.

Sö 2.1 kl. 10 Gudstjänst, Sjöblom, Forsman, sång Hanna Wiklund To 6.1 kl. 10 Högmässa, Lassila, Forsman

www.larsmoforsamling.fi

pare, det är svårt ibland, även för den vana stickaren, man måste vara uppmärksam hela tiden.

Vad skulle du ge för tips åt en nybörjare, Janina?

– Jag tycker inte man ska börja med sockor eller en halsduk, man ska börja med något ”roligare”, en tröja eller väst åt sig själv. Då får man både träna lite teknik och så går det ganska snabbt att sticka på rundstickor.

Det finns många olika typer av garn och Janina och Inger berättar att merinoull är ett bra garn för nybörjaren, det är behagligt följsamt och förlåtande för lite ojämn stickning. Ett annat bra nybörjar-

garn är ett garn som är en blandning av ull och alpacka. Det är stadigt och enkelt att hantera. Det passar även för rejäla tröjor med stickor i storlek 5. För sockor passar ett garn som är en blandning mellan ull och lite nylon.

Inger använder dagligen sina stickade plagg, Janina mera sällan, det finns rum för fler plagg i garderoben menar hon. Kanske hon hinner sticka lite mera till sig själv nästa år? Hon har nämligen, med lite hjälp av Inger, stickat ett plagg till alla sina 50 syskonbarn under året 2021. En bedrift som heter duga!

Madeleine Englund-Svenlin

10

L A R S M O K O M M U N I N F O R M E R A R • L U O D O N K U N TA T I E D O T TA A

Här blir tre båtar klara varje vecka Efterfrågan är så stor att det inte är möjligt längre att få en motorbåt tillverkad vid Bella Veneet i Larsmo till sommaren. Trevligt att båtarna intresserar, men tråkigt för den som tänkt slå till inför sommaren, säger Olle Granholm arbetsledare och ansvarig för Larsmofabriken.

V

id fabriken, som fysiskt ligger mellan kommunhuset och Cronhjelmskolan, finns tre produktionslinjer som tillverkar fyra olika båtmodellerna Flipper 900 ST, Flipper 900 DC, Aquador 28 och Aquador 35. Var fjärde dag blir en båt klar från en produktionslinje. Tillverkningen från att man börjar installera utrustning i däck- och skrovkomponenter för att sedan sätta ihop dem och därefter bygga inredning och resten av utrustningen klar tar ungefär en månad.

– Vi är lite trångbodda så visst finns det en dröm om att få utvecklas, säger Granholm.

Granholm kom till företaget år 1999. Då hade han redan samarbetat ett år med företagets grundare Raimo Sonninen och han hade arbetat ett tag inom båtbranschen.

Han har sedan dess bland annat varit med om att en av produktionshallarna brunnit ned två gånger. De senaste åren har i och med coronapandemin förstås heller inte varit likt några andra år.

– Vi har till exempel ingen egen laminering längre utan har lokala underleverantörer som gör det.

Inredningen i båttillverkningen i Larsmo kommer från Åbo, madrasserna från Esse, teakdäcken från Terjärv och båttankarna från Öja. För att bara nämna några samarbetspartners.

Granholm är stolt över kunnandet som finns i nejden – och anser uttryckligen att det är just i dessa banor som man ska tänka om man vill ha ett livskraftigt företagsliv på sin ort.

Svårt rekrytera personal

”

Arbetskraftsbristen är stor inom branschen.

Olle Granholm visar upp exempel på ett praktiskt pentry ombord på en Flipper.

– Vi har haft personal i karantän och även de som insjuknat i corona, vilket förstås påverkat produktionslinjerna en del. Största problemet just nu är ändå att det är så svårt att få tag på material. Jag tror att materialbristen delvis beror på att folk som annars reser två till tre gånger i året lagt respengarna på att bygga något på hemmaplan i stället. Materialbristen är förstås inget som drabbar bara oss utan hela branschen.

Det ser ändå ut som att planen att bygga cirka 130 båtar i Larsmo i år förverkligas.

Inhemskt producerat De flesta av båtarna som tillverkas i Larsmo säljs på export. Köparna kommer främst från Sverige och de övriga skandinaviska länderna, men båtarna exporteras också till Estland, Polen, Kina och Australien.

Prisen för båtarna rör sig mellan cirka 150 000 till 350 000 euro. Vid fabriken i Kuopio, där huvudkontoret finns, tillverkar man båtar upp till åtta meter, i Larsmo båtar som är över åtta meter.

Kanske är båtbranschen en av de få branscher i vårt land

Men arbetskraftsbristen är stor inom branschen.

– Sedan Optima lade ned båtlinjen har intresset för branschen minskat. Tidigare var det som att båtbyggaryrket mycket gick i arv via föräldrar och släkt, men det verkar inte vara så längre. Det finns arbetskraftsbrist inom nästan alla industribranscher i Österbotten i dag och vi båtföretagare samarbetar om att få hit kompetent personal.

Bella Veneet i Larsmo har i dag 49 egna anställda och cirka tio inhyrda arbetare. Det blir allt vanligare med inhyrd arbetskraft.

– Jag tror att det blir allt fler från bemanningsfirmor som i framtiden jobbar på våra båtfabriker.

En ny båtmodell inom koncernen är långt utvecklad och kommer så småningom att lanseras.

Text och bild: Harriet Jossfolk-Furu

Bella Veneet

Bild: Bella veneet

som verkligen ännu kan skryta med att tillverkningen är finländsk. Underleverantörer-

na är många bara i Österbotten och verksamheterna stödjer varandra.

• Grundades 1970 av Raimo Sonninen i Kuopio.

• Hade ett tag fabriker både i Larsmo, Jakobstad och Karleby, men numera endast i Larsmo och Kuopio.

• Huvudkontoret finns i Kuopio.

• Hör sedan 2018 till Nimbuskoncernen.

• Över 50 personer arbetar på fabriken i Larsmo.

11

L A R S M O K O M M U N I N F O R M E R A R • L U O D O N K U N TA T I E D O T TA A

Täällä valmistuu kolme venettä viikossa

Kysyntä on niin suurta, että Luodon Bella Veneellä valmistettavan moottoriveneen hankinta ensi kesäksi ei taida onnistua. Mukavaa, että veneet kiinnostavat, mutta ikävä juttu heille, jotka ovat aikoneet hankkia veneen kesäksi, sanoo työnjohtaja ja Luodon tehdasvastaava Olle Granholm.

K

unnantalon ja Cronhjelminkoulun välissä sijaitsevalla tehtaalla valmistetaan neljä eri venemallia kolmessa tuotantolinjassa; Flipper 900 ST, Flipper 900 DC, Aquador 28 ja Aquador 35. Uusi vene valmistuu joka neljäs päivä. Valmistus kestää noin kuukauden aina kansi- ja runkokomponenttivarusteiden asentamisesta ja niiden kokoonpanosta sisustuksen ja muiden varusteiden rakentamisen valmistumiseen asti.

Meillä on hieman ahdasta, joten unelmoimme tietenkin toiminnan kehittämisestä, Granholm sanoo.

Granholm tuli yritykseen vuonna 1999. Silloin hän oli jo vuoden tehnyt yhteistyötä yrityksen perustajan Raimo Sonnisen kanssa, ja hän oli ehtinyt toimia venealalla jo jonkin aikaa.

Sen jälkeen hän on muun muassa kokenut, kun yhdessä tuotantohallissa on ollut tulipalo kahteen kertaan. Viime vuodet ovat koronapandemian vuoksi olleet haastavia.

Henkilökunnasta osa on ollut karanteenissa ja osa on jopa sairastanut koronaan, mikä tietenkin on vaikuttanut tuotantolinjoihin. Suurin ongelma juuri nyt on kuitenkin vaikeudet materiaalien hankinnassa. Uskon, että materiaalien puute johtuu osittain siitä, että normaalisti kaksi-kolme kertaa vuodessa matkustelevat ihmiset laittavat nykyään matkarahansa eri rakennusprojekteihin kotikentällään. Puute materiaaleista ei kuitenkaan koske vain meitä vaan koko alaa.

Näyttää kuitenkin siltä, että suunnitelma 130 veneen rakentamisesta tänä vuonna Luodossa on toteutumassa.

Kotimaista tuotantoa Suurin osa Luodossa valmistetuista veneistä myydään ulkomaille. Ostajat löytyvät ennen kaikkea Ruotsista ja muista pohjoismaista, mutta veneitä viedään myös Viroon, Puolaan, Kiinaan ja Australiaan.

Veneiden hinta liikkuu

Olle Granholm esittelee, miten ylösalaisin olevaan kanteen on kiinnitetty muun muassa metallikomponentteja polttoainesäiliöön.

150 000 ja 350 000 euron välillä. Kuopiossa sijaitsevalla pääkonttorilla valmistetaan veneitä aina kahdeksaan metriin asti, Luodossa taas yli kahdeksan metrisiä veneitä.

Veneala on ehkä yksi maamme harvoista aloista, joka todella voi kerskua sillä, että tuotanto on suomalaista. Monet alihankkijoistamme ovat Pohjalaisia ja toimintamme tukevat toisiaan.

Meillä ei esimerkiksi ole enää omaa laminointia vaan työn suorittaa paikalliset alihankkijat.

Luodossa valmistuneiden veneiden sisustus tulee Turusta, patjat Ähtävältä, tiikkikansi Teerijärveltä ja venetankit Öjasta.

Muutama yhteistyökumppani mainitakseen.

Granholm on ylpeä seudulta löytyvästä osaamisesta – ja on sitä mieltä, että on ajateltava asioita seudun kannalta, mikäli haluaa oman paikkakunnan yritystoiminnan olevan elinvoimaista.

Vaikeuksia henkilökunnan palkkaamisessa Mutta alalla vallitsee suuri työvoimapula.

Kiinnostus alaa kohtaan on ollut laskusuunnassa sen jälkeen, kun Optima lakkautti venelinjansa. Aiemmin veneenrakentamisammatti siirtyi usein vanhemmilta ja suvuilta eteenpäin seuraavalle sukupolvelle, mutta niin ei vaikuta enää olevan.

Tällä hetkellä työvoimapula val-

litsee melkein kaikilla Pohjanmaan teollisuusaloilla ja me veneyritykset teemme yhteistyötä saadaksemme tänne pätevää työvoimaa.

Luodon Bella Veneellä on tänään 49 omaa työntekijää ja noin kymmenen vuokratyöntekijää. Työvoiman vuokraaminen on enenevässä määrin yleistynyt.

Uskon, että venetehtaissamme työskentelee tulevaisuudessa entistä enemmän vuokratyövoimaa.

Konsernin uusi venemalli, jonka kehittely on jo edennyt pitkälle, tuodaan pikkuhiljaa markkinoille.

Teksti ja kuvat: Harriet Jossfolk-Furu

Bella Veneet • Kuopiolaisen Raimo Sonnisen 1970 perustama yhtiö.

• Tehdastoimintaa oli yhteen aikaan Luodossa, Pietarsaaressa ja Kokkolassa mutta nykyään ainoastaan Luodossa ja Kuopiossa.

• Pääkonttori sijaitsee Kuopiossa.

• Vuodesta 2018 lähtien osa Nimbuskonsernia.

• Luodon tehtaalla toimii yli 50 työntekijää.

Larsmo-sovellus Joulukuussa 2020 käynnistyi Uudenkaarlepyyn kapupungin, Pietarsaaren kaupungin, Pedersören kunnan, Vöyrin kunnan, Korsnäsin kunnan ja Luodon kunnan yhteinen kuntien digitalisaatiota edistävä hankeyhteistyö. Hanke on saanut tukea valtionvarainministeriöltä ja hankkeen tavoitteena on ollut asukkaille suunnatun tiedonvälitystä tukevan ja kuntien toimintatapoihin ja prosesseihin myönteisesti vaikuttavan kuntasovelluksen kehittäminen.

Sovelluksia on kehitelty erillisinä kuntasovelluksina, jotta kunnat itse voisivat antaa niille oman leimansa vaikkakin perusta on kaikille ollut sama.

Seuraavat tehtävät ja toiminnot löytyvät alustavasti Larsmo-sovelluksesta: • Henkilöstön yhteystiedot • Vapaat työpaikat • Toimintahäiriöt - Ajankohtiaiset häiriöt koskien ensisijaisesti Larsmo Vatten och Avlopp Oy:tä • Päivän lounas -Paikallisten lounas ravintoloiden lounas menut • Uutiset • Palvelupisteet - Suomi.fi:n palvelupiste kartta • Timle - Uusi varauskalenteri kentille ja muille tiloille • Virhi - Palvelussa voi nähdä ja tehdä virheilmoituksia • Palaute kunnalle

- Lähetä palautetta helposti ja kätevästi suoraan sovelluksesta - Palaute lähetetään edelleen sisäisesti oikealle henkilölle • Tulevia tapahtumia/ tilaisuuksia • Yhdistysrekisteri • Toimintakartta - Löydä esimerkiksi kunnan vaellusreitit, uimarannat, urheilukentät ja suoramyyntikaupat Toivomme, että sovellus olisi hyödyksi kuntalaisille ja että jokainen voisi osallistua kehitystyöhön antamalla vinkkejä uusista sovellukseen liitettävistä toiminnoista.

Jos sinulla on sovellukseen liittyviä hyviä vinkkejä voit lähettää ne meille L-sovelluksen palautelomakkeella tai sähköpostilla osoitteeseen madeleine.englund-svenlin@ larsmo.fi.

Madeleine Englund-Svenlin

Tutustu Luodon kunnan tiedotuksiin myös verkossa ja sosiaalisessa mediassa Tietoa Luodon kunnan ajankohtaisista tapahtumista voit seurata monelta eri kanavalta. Verkkosivumme osoitteessa www.larsmo.fi on ensisijainen digitaalinen tiedotuskanavamme. Täältä löydät ajankohtaiset asiat ja kuulutukset. Täältä löydät valtuutettujen ja hallinto-osastojen yhteystiedot. Verkkosivuilta löydät toimielinten esityslistat ja pöytäkirjat. Löydät myös ajankohtaiset lomakkeet ja tietoa vapaista työpaikoista.

Verkkosivuilla on tietoa kunnan eri toimialoilta kuten vapaana olevista tonteista, koulupäivistä ja kulttuuri- ja vapaa-aikaan liittyvistä ajankohtaisuuksista. Verkkosivujemme kautta pääset hel-

posti Lupapiste-palveluun ja tilojen ja kenttien varausjärjestelmään.

Luodon tiedotuslehden lisäksi, joka myös on luettavissa digitalisessa muodossa, julkaisemme ajankohtaista tietoa sisältävän e-uutiskirjeen 2 kertaa vuodessa. Verkkosivujemme kautta voit tilata uutiskirjeen suoraan sähköpostiisi.

Voit myös seurata Luodon kuntaa Instagramissa käyttäjänimellä @larsmoluoto ja Facebookissa Larsmo kommun – Luodon kunta. Seuraamalla meitä saat nopeasti tietoa uutisaiheista ja ajankohtaisista asioista suoraan feediisi.

Annette Kortell-Svenfors

12

L A R S M O K O M M U N I N F O R M E R A R • L U O D O N K U N TA T I E D O T TA A

Välfärdsområdesval

D

en 23 januari 2022 går vi till valurnorna för att rösta i ett alldeles nytt val, välfärdsområdesvalet. Genom att rösta är du med och påverkar bland annat hur din vård kommer att se ut i framtiden.

Social- och hälsovårdsreformen, som godkändes i somras, innebär att den offentliga social- och hälsovården och räddningsväsendets tjänster i framtiden kommer att skötas av välfärdsområden. Österbottens välfärdsområde består av kommunerna Jakobstad, Kaskö, Korsholm, Korsnäs, Kristinestad, Kronoby, Laihela, Larsmo, Malax, Närpes, Nykarleby, Pedersöre, Vasa och Vörå.

Vid valet är välfärdsområdet en valkrets. Varje välfärdsområde har egna kandidater och du

kan rösta på en kandidat som ställts upp i ditt eget välfärdsområde. Valresultatet räknas ut enligt välfärdsområde. Vi väljer nu sammanlagt 59 ledamöter till ett fullmäktige för välfärdsområdet. Fullmäktiges mandatperiod är 4 år och börjar 1.3.2022. Från och med 2025 kommer välfärdsområdesvalet att ordnas samtidigt som kommunalvalet.

Du får rösta i välfärdsområdesvalet om du senast på valdagen fyller 18 år och om din hemkommun 3.12.2021 hör till välfärdsområdet i fråga. Är du medborgare i ett land utanför EU ska du ha bott två år i Finland för att få rösta.

Vä l f ä r d s o m r å d e s v a l e t s egentliga valdag är söndag 23.1.2022. Då kan du rösta i vallokalen i ditt eget röstningsom-

råde. Vallokaler i Larsmo är Risö skola, konferensutrymmet Equity i Holm, Näs skola och Bosund skola. På valdagen är vallokalen är öppen kl. 9—20.

Du kan också rösta på förhand på vilket allmänt förhandsröstningsställe som helst i Finland eller utomlands.

I Larsmo kan du förhandsrösta i konferensutrymmet Equity i Holm under perioden 12– 18.1.2022. Vallokalen är då öppen må–fr kl. 9-17 och lö–sö kl.

10–14.

Förhandsröstning ordnas också som anstaltsröstning vid Sandlunden. Om du har mycket svårt att ta dig till vallokalen, kan du beställa hemmaröstning senast 11.1.2022 före kl.

16.00. Ta gärna kontakt om du har frågor om valet.

Johanna Holmbäck

Gör din röst hörd – rösta i välfärdsområdesvalet.

Aluevaalit

2

3. tammikuuta 2022 käymme jälleen vaaliuurnilla äänestämässä aivan uudessa vaalissa, nimittäin aluevaaleissa. Äänestämällä olet mukana vaikuttamassa muun muassa terveydenhuoltomme tulevaisuuteen.

Kesällä hyväksytyn sosiaalija terveydenhuoltouudistuksen myötä julkinen sosiaali- ja terveyshuolto ja pelastustoimen palvelut siirtyvät tulevaisuudessa hyvinvointialueelle.

Pohjanmaan hyvinvointialue koostuu Pietarsaaren, Kaskisten, Mustasaaren, Korsnäsin, Kristiinankaupungin, Kruunupyyn, Laihian, Luodon, Maalahden, Närpiön, Uudenkaarlepyyn, Pedersören, Vaasan ja Vöyrin kunnista/kaupungeista.

Hyvinvointialue toimii vaalipiirinä. Jokaisella hyvinvointialueella on omat ehdokkaan-

sa ja sinä voit äänestää oman hyvinvointialueesi ehdokasta.

Vaalitulos lasketaan hyvinvointialuekohtaisesti. Valitsemme yhteensä 59 valtuutettua hyvinvointialueen valtuustoon.

Valtuuston 4-vuotinen toimikausi alkaa 1.3.2022. Vuodesta 2025 alkaen aluevaalit toimitetaan samanaikaisesti kuntavaalien kanssa.

Voit äänestää aluevaaleissa, mikäli täytät 18 vuotta viimeistään vaalipäivänä ja kotikuntasi kuuluu kyseiseen hyvinvointialueeseen 3.12.2021. Muun kuin EU:n jäsenvaltion kansalaisen on pitänyt asua Suomessa kaksi vuotta, jotta hän saa äänestää aluevaaleissa.

Aluevaalien varsinainen vaalipäivä on sunnuntai 23. tammikuuta. Voit äänestää oman äänestysalueesi vaalihuoneistossa. Luodossa vaalihuoneistoina toimivat Risön koulu,

Equityn kokoushuone Holmissa, Näsin koulu ja Bosundin koulu. Vaalihuoneistot ovat avoinna vaalipäivänä klo 9-20. Äänioikeutettu voi äänestää ennakkoon missä tahansa yleisessä ennakkoäänestyspaikassa Suomessa tai ulkomailla.

Luodossa vois äänestää ennakkoon Equityn kokoushuoneessa Holmissa 12.-18.1.2022 välisenä aikana. Vaalihuoneisto on avoinna ma-pe klo 9-17 ja lasu klo 10–14. Ennakkoäänestys järjestetään myös laitosäänestyksenä Sandlundenissa.

Jos sinulla on suuria vaikeuksia hakeutua vaalihuoneistoon voit tilata kotiäänestyksen viimeistään 11.1.2022 ennen klo 16.00. Lisätietoa vaaleista saa ottamalla yhteyttä vaaliviranomaisiin.

Anna äänesi kuulua - äänestä aluevaaleissa.

Johanna Holmbäck

Kutulafton på Bjärgas som take away.

Året med Hembygdsföreningen På Bjärgas har verksamheten tuffat på under året. Restriktionerna har lättat och många har börjat hyra festlokaler igen, det tycker vi är roligt. Vi har kunnat hålla våra evenemang under året, även om de har präglats av den rådande pandemin.

Första Maj kalaset blev ett fisksoppsrace, där man köpte fisksoppa och bröd som take away. Fisksoppa namngavs till Bjärglaxsoppa och vi fick riktigt god feedback från många av kunderna. Kutulaftonen i slutet av september blev också en take away tillställning och den smörstekta kutuln sålde riktigt bra. Allt fler meddelar oss att barnen äter kutuln med stor aptit, roligt att höra att det kommer nya generationer kutulskuttare. Julmarknaden hölls på lilla jul med försäljning av olika hantverk och matprodukter. Det blev en vit julmarknad i år igen och rikligt med besökare.

Under sommaren kunde Hembygdsföreningen hålla museiområdet öppet i vanlig ordning. Nytt under sommaren var att vi hade två hustomtar i

arbete dagtid. Det var två nyfinländare som Hembygdsföreningen fick via projektet ”Föreningsliv för alla” i samarbete med yrkeshögskolan Centria, Yrkesakademin i Österbotten och Integrationsenheten i Jakobstadsregionen. Hustomtarna hette Riad och Ahmad och de gjorde ett kanonjobb under sommaren.

I september ordnades också en medlemsresa till krigsmuseet i Raate som berörde de gripande och makabra händelserna där under vinterkriget. Vi hade en väldigt duktig guide, Lassi With, som gjorde upplevelsen ännu starkare. Stundom blev det tyst i bussen av all ofattbar information. Guiden var hemma från Oulu och har guidat svenskspråkiga grupper med sin skolsvenska i 30 år.

Lassi var kunnig på sitt områda och samtidigt kunde vi upplysa honom om att han minsann hade rötter i både Eugmo och Larsmo by, närmare bestämt Björnvik och Fagernäs.

En fridfull jul önskar vi från Bjärgas Peter Liljekvist

Kom ihåg att köpa Aalnacko för 2022, direkt från oss eller från din närbutik.

L A R S M O K O M M U N I N F O R M E R A R • L U O D O N K U N TA T I E D O T TA A

13

Miljöinspektör i Larsmo kommun, vad gör jag?

I

augusti 2021 tillträdde jag, Anna Snellman, som ny miljöinspektör i Larsmo kommun och vill därmed ge en presentation av vad arbetet innebär och vilka ärenden jag har hand om. Så den stora frågan är då, vad gör en miljöinspektör i Larsmo kommun?

Miljöinspektören arbetar tre dagar i veckan i Larsmo kommun och två dagar i veckan i Pedersöre kommun genom ett samarbete mellan kommunerna. Vanligtvis är jag anträffbar vid kommunkansliet i Larsmo kommun måndagar, tisdagar och fredagar. Boka gärna in ditt möte på förhand, eftersom jag också rör mig ute på fältet. De två andra dagarna finns jag fysiskt i Pedersöre kommun men är anträffbar även för ärenden som berör Larsmo per telefon och e-post.

Miljöinspektören arbetar under ledning av miljövårdsmyndigeten som i Larsmo kommun är nämnden för tekniska tjänster. Miljöinspektören bereder miljövårdsärenden och är föredragare i nämnden.

Miljövårdsmyndigheten har gjort upp en lagstadgad tillsynsplan i enlighet med miljöskyddslagen för regelbunden tillsyn inom kommunen, och det är miljöinspektören som utför inspektionerna enligt tillsynsplanen. Planen blev godkänd i nämnden för tekniska tjänster 19.11.2019 och syftet med tillsynsplanen är att förebygga och förhindra förore-

ning av miljön samt begränsa och reparera följderna av eventuella föroreningar. Planen gäller periodiska inspektioner och annan regelbunden tillsyn över tillstånds-, anmälnings- och registreringspliktiga verksamheter enligt miljöskyddslagen och avfallslagen.

Vissa verksamheter inspekteras varje år, medan andra vart tredje eller vart femte år. För inspektionerna tas även ut en avgift och ifall det under inspektionen framkommer sådana omständigheter att en ny inspektion behövs tas ut

en lägre avgift följande gång.

Vilka verksamheter ingår då i tillsynsplanen? I Larsmo kommun handlar det om djurstall, bergstäkter, skjutbanor, avfallsbehandling som sker yrkesmässigt, verksamheter som är miljötillståndspliktiga enligt grannelagen, motorkrossbanor, distributionsstationer och VOC-anläggningar. Gällande verksamheter enligt avfallslagen har miljövårdsmyndigheten bland annat hand om tillsynen av icke tillståndspliktiga verksamheter som hanterar farligt avfall och i Larsmo kom-

mun betyder detta till exempel bilverkstäder, småskalig industriell verksamhet, där farliga ämnen hanteras och lagras eller företag som river byggnader, där farligt byggnadsavfall uppkommer.

Förutom den regelbundna tillsynen så är miljövårdsmyndigheten även tillsynsmyndighet över bland annat kemikalielagen, lagen om vattentjänster, terrängtrafiklagen, marktäktslagen och vattenlagen.

Förutom de redan nämnda uppgifterna så kan man kon-

takta miljöinspektören när det gäller muddringar, strandlinjeanordningar, slutsyner av åtgärdstillstånd för avloppsreningssystem och strandlinjeanordningar, byggande eller förnyande av avloppssystem, befrielse från anslutningsskyldighet i enlighet med lagen om vattentjänster, åtgärder och händelser som förorsakar tillfälligt buller samt avfallsärenden.

Anna Snellman

Mitä Luodon ympäristötarkastaja tekee?

M

inä Anna Snellman, aloitin Luodon kunnan uutena ympäristötarkastajana elokuussa 2021.

Haluan mielelläni kertoa hieman työtehtävistäni ja asioista, joita työssäni käsittelen. Eli mitä Luodon kunnan ympäristötarkastaja oikeastaan tekee?

Ympäristötarkastaja toimii Luodon kunnassa kolmena päivänä viikossa ja kahtena päivänä Pedersören kunnassa kuntien välisen yhteistyösopimuksen johdosta. Tavallisesti olen tavattavissa Luodon kunnankansliassa maanantaisin, tiistaisin ja perjantaisin. Varatkaa mielellään aika tapaamiselle etukäteen koska olen usein ulkona suorittamassa työhön liittyviä tehtäviä. Kaksi muuta

päivää työskentelen Pedersören kunnassa mutta olen myös tavattavissa Luotoa koskevissa asioissa puhelimitse ja sähköpostitse.

Ympäristötarkastaja toimii ympäristönsuojeluviranomaisen eli Luodossa teknisten palveluiden lautakunnan alaisuudessa. Ympäristötarkastaja valmistelee ympäristösuojeluun liittyviä asioita ja toimii lautakunnan esittelijänä.

Ympäristönsuojelulain mukaan kunnan ympäristönsuojeluviranomaisen on laadittava alueelleen säännöllistä valvontaa varten valvontasuunnitelma ja ympäristötarkastaja suorittaa valvontasuunnitelman mukaiset tarkastukset. Suunnitelma hyväksyttiin teknisten palveluiden lautakunnassa

19.11.2019 ja valvontasuunnitelman tarkoituksena on ennaltaehkäistä ja estää ympäristön pilaantumisen sekä rajoittaa ja korjata mahdollisen saastumisen seuraukset. Suunnitelma koskee luvanvaraisten, ilmoituksenvaraisten ja rekisteröitävien toimintojen määräaikaistarkastuksia ja muuta säännöllistä valvontaa ympäristösuojelulain ja jätelain mukaisesti. Jotkut toiminnot tarkastetaan vuosittain, toiset joka kolmas tai viides vuosi. Tarkastuksista peritään myös maksu ja mikäli tarkastuksessa ilmenee sellaisia seikkoja, jotka edellyttävät uuden tarkastuksen suorittamista on maksu seuraavalla kerralla alempi.

Mitkä toiminnot sisältyvät sitten valvontasuunnitel-

maan? Luodon kunnassa on kyse eläinsuojista, kallionotoista, ampumaradoista, ammattimaisesta jätteidenkäsittelystä, naapuruussuhdelain mukaisista ympäristöluvanvaraisista toiminnoista, motocrossradoista, jakeluasemista ja VOC-laitoksista. Jätelain mukaisia toimintoja koskien ympäristönsuojeluviranomainen huolehtii muun muassa vaarallisia jätteitä käsittelevien ei-luvanvaraisten toimintojen valvonnasta ja Luodon kunnassa tämä esimerkiksi tarkoittaa autokorjaamoja, pienimuotoista teollisuustoimintaa, jossa käsitellään ja varastoidaan vaarallisia aineita tai rakennuksia purkavia yrityksiä, joissa syntyy vaarallista rakennusjätettä.

Säännöllisen valvonnan li-

säksi ympäristösuojeluviranomainen on myös valvontaviranomainen kemikaalilain, vesihuoltolain, maastoliikennelain, maa-aineslain ja vesilain mukaan.

Jo mainittujen tehtävien lisäksi ympäristötarkastajaan voi olla yhteydessä liittyen ruoppauksiin, vesirajalaitteisiin, jätepuhdistusjärjestelmien ja vesirajalaitteiden toimenpidelupien lopputarkastuksiin, viemärijärjestelmien rakentamiseen tai uusimiseen, vesihuoltolain mukaisen liittymisvelvollisuuden vapauttamiseen, väliaikaista melua aiheuttaviin toimenpiteisiin ja tapahtumiin sekä jäteasioihin.

Anna Snellman

14

L A R S M O K O M M U N I N F O R M E R A R • L U O D O N K U N TA T I E D O T TA A

Nytt år - nya projekt

Å

ret börjar vara slut, och ett flertal projekt som fanns med i budgeten har fördröjts på grund av pandemin, personal som bytt arbetsplats och komponentbrist som förorsakat leveransförseningar. Dock har ett flertal projekt färdigställts såsom utbyggnaden av gator och kommunalteknik på Vikarholmens detaljplan, Arenavägen, del av Arenagränden och Forsgränden på Holm detaljplan.

På Bosund detaljplan har Segelvägen, Segelgränden och

Rodervägen blivit färdigställda förutom installationen av pumpstationer vars leveranser är kraftigt försenade. Även utbyggnaden av avlopp och förnyandet av vattenledningar utmed Nyhagavägen har färdigställts. Förnyande/förstorandet av huvudvattenledning i Fagernäs har påbörjats och utbyggnad av vatten och avlopp utmed Fladavägen på Lilla Furuholmen och utbyggnad av kommunalteknik på Nabbskata inleds kring årsskiftet. Under år 2022 skall bland annat lättrafiklederna utmed Fagernäsvä-

gen och Kackurvägen i Holm centrum utbyggas samt kommunalteknik på Vidmossens och Gammelhagens industriområden.

för att handlingarna skall vara klara i mars 2022. Byggnadsarbetena beräknas inledas i sommar och allt beräknas vara klart sommaren 2023.

Kommungårdens utvidgning

Storströmmens daghem

Kommunfullmäktige godkände 18.10.2021 L1-skisser för kommungårdens utvidgning och ombyggnad varefter nämnden för tekniska tjänster valde konstruktions-, el-, VVSoch automationsplanerare för projektet 9.11.2021. En intensiv planeringsperiod startar nu

Efter att kommunfullmäktige godkänt ett reviderat rumsprogram i oktober har anbud begärts på huvudplaneringen av daghemmet. Nämnden för tekniska tjänster valde Laaja arkitekter Ab till huvudplanerare 19.10.2021. Daghemmet kommer att ha sex avdelningar, tre avdelningar för 0–3 år, två av-

delningar för barn i åldern 3–5 år och en avdelning som kan användas för alternativt barn i åldern 0–3 år eller 3–5 år. Maximalt kan 99 barn erbjudas dagvård i daghemmet. Enligt planeringsprogrammet skall L1-skisser kunna presenteras för nämnden för tekniska tjänster i 19.1.2022 och de slutliga planerna skall vara klara till 20.4.2022 för att möjliggöra byggstart i sommar och ibruktagningen av daghemmet hösten 2023.

Bjarne Häggman

Uusi vuosi - uudet hankkeet

K

uluva vuosi lähestyy loppuaan ja useat talousarvion hankkeista ovat viivästyneet pandemian, henkilökunnan työpaikkavaihdosten ja komponenttipulasta aiheutuvien toimitusten viivästymisien johdosta. Monet hankkeet ovat kuitenkin valmistuneet kuten katujen ja kunnallistekniikan rakentaminen Vikarholmenin asemakaava-alueella, Areenatie, Areenakujan osa ja Koskikuja Holmin asemakaava-alueella. Bosundin asemakaava-alueella Purjetie, Purjekuja

ja Ruoritie ovat valmistuneet pumppuasemien asentamista lukuun ottamatta, joiden toimitus on erittäin myöhästynyt.

Viemäriverkoston laajentaminen ja vesijohtojen uusiminen Nyhagantiellä ovat myös valmistuneet. Fagernäsin päävesijohdon uusiminen/suurentaminen on käynnistynyt ja Lilla Furuholmenin Fladatien vesija viemäriverkoston rakentaminen sekä kunnallistekniikan rakentaminen Nabbskatassa käynnistyy vuoden vaihteessa. Vuonna 2022 rakennamme muun muassa Fagernäsintien

ja Holmin Kackurintien kevyen liikenteen väyliä sekä Vidmossenin ja Gammelhagenin teollisuusalueiden kunnallistekniikkaa.

Kunnantalo laajenee Kunnanvaltuusto hyväksyi 18.10.2021 L1-luonnokset kunnantalon laajennusta ja uudisrakennusta varten, jonka jälkeen teknisten palveluiden lautakunta valitsi 9.11.2021 hankkeen rakennelma-, sähkö-, LVI- ja automaatiosuunnittelijat. Intensiivinen suunnittelukausi käynnistyy heti koska

kaikki asiakirjat on oltava valmiina maaliskuussa 2022. Rakennustyöt arvioidaan käynnistyvän kesällä ja kaiken on määrä olla valmista kesällä 2023.

Storströmmenin päiväkoti Uuden päiväkodin pääsuunnittelua koskeva tarjouspyyntö jätettiin sen jälkeen, kun kunnanvaltuusto lokakuussa hyväksyi tarkistetun tilaohjelman. Teknisten palveluiden lautakunta valitsi 19.10.2021 pääsuunnittelijaksi Laaja Arkkitehdit Oy:n.

Päiväkodissa on kuusi osastoa,

kolme osastoa 0-3 -vuotiaille lapsille, kaksi osastoa 3-5 -vuotiaille lapsille ja yksi osasto joko 0-3 -vuotiaille tai 3-5 -vuotiaille lapsille. Päiväkodissa voidaan tarjota päivähoitoa enintään 99 lapselle. Suunnitteluohjelman mukaan L1-luonnokset on esiteltävä teknisten palveluiden lautakunnalle 19.1.2022 ja lopulliset suunnitelmat on oltava valmiina 20.4.2022 mennessä, jotta rakentaminen voisi käynnistyä kesällä ja päiväkoti voitaisiin ottaa käyttöön syksyllä 2023.

Bjarne Häggman

15

L A R S M O K O M M U N I N F O R M E R A R • L U O D O N K U N TA T I E D O T TA A

Vattentjänstverket bolagiseras

V

id årsskiftet kommer kommunens vattentjänstverk att överföras till det nya av kommunen helägda bolaget Larsmo Vatten och Avlopp Ab. Grundandet av det nya bolaget är redan klart och fullmäktige har på sitt möte den 15 november behandlat och godkänt överföring av verksamheten och dess tillgångar.

Bolaget börjar sin verksamhet från och med första januari 2022. Det har skett flera stora händelser i vattentjänstverkets historia som till exempel övertagande av Larsmo och Eugmo vattenandeslag och beslutet att börja ta vatten från grundvattenområdet vid Storåsen i Kronoby. Bolagiseringen är ock-

så en sådan stor händelse.

Syftet med bolagiseringen är att möjliggöra en ekonomisk och effektiv verksamhet samt att visa verksamhetens omfattning och resultat.

Larsmo Vatten och Avlopp Ab kommer inte att ha någon egen personal utan köper tjänster från Larsmo kommun. I skrivande stund är det arbetsfördelning och budgetarbete för det nya bolaget som gäller. Det har varit en hel del extra jobb för personalen på kommunkansliet p.g.a. bolagiseringen och en hel del är ännu ogjort före det nya bolaget rullar på.

Kunderna kommer knappt att märka någon skillnad utan vi kommer fortsättningsvis att leverera samma goda vatten. Det som kommer att

märkas för kunderna är att mätaravläsningen sker senare detta år och det är på grund av att avläsningen bör ske så nära verksamhetsöverföringen som möjligt. En annan förändring är att alla får den första fakturan från nya bolaget i pappersformat.

E-fakturauppgifterna ändras och de som tidigare har haft e-faktura bör mata in uppgifterna i nätbanken på nytt. Vi hoppas att alla som använder en nätbank börjar använda sig av e-faktura. Det är ett ganska stort arbete att skicka ut pappersfakturorna och en onödig kostnad som ska betalas med inkomsterna från vatten- och avloppsavgifterna.

Kim Thylin

Vesihuoltolaitoksen yhtiöittäminen

K

unnan vesihuoltolaitoksen toiminta siirtyy vuoden vaihteessa uudelle kunnan kokonaan omistamalle Larsmo Vatten och Avlopp Ab Oy yhtiölle. Uusi yhtiö on jo perustettu ja valtuusto on 15. marraskuuta pidetyssä kokouksessaan käsitellyt ja hyväksynyt toiminnan ja varojen siirron.

Yhtiön toiminta käynnistyy tammikuussa 2022. Vesihuoltolaitoksen historiaan kuuluu monta merkittävää tapahtumaa, kuten esimerkiksi Luodon ja Eugmon vesiosuuskuntien liittyminen ja päätös veden ottamisesta Kruunupyyn Storåsenin pohjavesialueelta. Myös yhtiöittäminen on merkittävä tapahtuma. Yhtiöttämisen tarkoituksena on taloudelli-

sen ja tehokkaan toiminnan mahdollistaminen sekä toiminnan laajuuden ja tulosten osoittaminen.

Larsmo Vatten och Avlopp Ab Oy:llä ei ole omaa henkilökuntaa, vaan palvelut hankitaan ostopalveluina Luodon kunnalta. Uuden yhtiön työnjako ja talousarvion laadinta ovat tällä hetkellä ajankohtaisia. Yhtiöittämisestä on aiheutunut paljon ylimääräistä työtä kunnankanslian henkilökunnalle ja paljon on vielä tekemättä, ennen kun uuden yhtiön toiminta voi täydellä teholla alkaa.

Asiakkaat eivät varmaankaan huomaa mitään eroa, jatkamme saman hyvän veden toimittamista kuten ennenkin. Yksi eroavaisuus asiakkaille on se, että vesimittareiden luenta tapahtuu tänä

Fastighetsinventering Under sommaren och hösten inventerades byggnadsplatser i skärgården på Larsmo bys områden både i Larsmosjön och på havssidan. Även delar av Eugmo skärgård inventerades. Projektet fortsätter under vintern med inventering av bostadsbebyggelse samt i mån av möjlighet fritidsbostäder med fast vägförbindelse.

Som tidigare sker inventeringen områdesvis och fastighetsägarna informeras genom att brev skickas ut före terrängbesöken på det aktuella området.

Mot våren och sommaren är tanken

vuonna myöhemmin koska luenta on suoritettava mahdollisimman lähellä toiminnan siirtoajankohtaa. Toinen eroavaisuus on se, että uudelta yhtiöltä saama ensimmäinen lasku lähetetään kaikille paperisena. Sähköisen laskun tiedot muuttuvat ja asiakkaat, jotka aikaisemmin ovat vastaanottaneet laskut sähköisenä, joutuvat antamaan tietonsa uudestaan verkkopankissa. Toivomme, että kaikki verkkopankkia käyttävät asiakkaat siirtyisivät vastaanottamaan laskunsa sähköisessä muodossa. Paperilaskujen lähettäminen on työlästä ja niistä aiheutuu ylimääräinen kulu, joka kustannetaan vesi- ja viemärimaksujen tuloilla.

att personalstyrkan ökas för att effektivera arbetet under sommarhalvåret då väderförhållandena är mera gynnsamma för terrängbesök.

Projektet som inleddes 2018 med syfte att uppdatera kommunens register har nu nått ca 36 % inventerade byggnadsplatser.

En sak som noterades under terrängbesöken ute i skärgården var att många fritidsbostäder ännu saknar nummerskylt. Skylten bör placeras så att den är synlig från förtöjningsplatsen.

Andreas Kronqvist

Kim Thylin

Nytt från byggnadsinspektionen

L

arsmo kommuns nya byggnadsinspektör sedan medlet av november är Johnnie Wisén.

Han har sin arbetsplats i kommunkansliet, men för att säkerställa att han finns tillgänglig för just dina frågor är det alltid bra att vara i kontakt innan ett besök.

Också på platsen som biträdande byggnadsinspektör har det skett ett byte, Andreas Kronqvist tillträdde som t.f. biträdande byggnadsinspektör från 1.11.2021.

Kontaktuppgifter till byggnadsinspektören och till biträdande byggnadsinspektör är förnam.efternam@larsmo.fi.

Telefonnumret till byggnadsinspektören är (06) 7857 221 eller 044 7877 221. Telefonnummer till biträdande byggnadsinspektören är 044 7877 258.

Vill även påminna om att

kommunen 3.5.2021 tagit i bruk Lupapiste, som är ett elektroniskt system för tillståndsärenden som kan användas av privatpersoner och företag.

När man har registrerat sig till tjänsten, kan man ansöka om tillstånd gällande byggande så som bygglov, åtgärdstillstånd och anmälningsärenden elektroniskt. Det är också möjligt att ställa frågor eller be om råd via tjänsten under processen. Ansökan eller förfrågan tas emot och hanteras av Larsmo kommuns byggnadstillsyn. Vi ber er i första hand ansöka om lov via tjänsten. Om man inte har möjlighet att ansöka elektroniskt, tar vi fortsättningsvis emot ansökningar i pappersformat. Länken till Lupapiste hittas på kommunens webbsida.

Bjarne Häggman

Uutisia rakennusvalvonnasta

J

ohnnie Wisén toimii Luodon kunnan uutena rakennustarkastajana marraskuun puolesta välistä lähtien. Hänen työhuoneensa sijaitsee kunnankansliassa, mutta hänet tavoittaa parhaiten ottamalla häneen yhteyttä ennen mahdollista käyntiä paikan päällä.

Muutoksia on myös apulaisrakennustarkastajan paikalla. Andreas Kronqvist aloitti vt. apulaisrakennustarkastajana 1.11.2021.

Rakennustarkastajan ja apualaisrakennustarkastajan yhteystiedot ovat etunimi.sukunimi@larsmo.fi. Rakennustarkastajan puhelinnumero on (06) 7857 221 tai 044 7877 221.

Apulaisrakennustarkastajan tavoittaa numerosta on 044 7877 258.

Haluamme vielä muistuttaa, että kunta on 3.5.2021 ottanut

käyttöön Lupapiste-asiointipalvelun, joka on sähköinen järjestelmä rakentamisen lupa-asiointiin, jota voi käyttää sekä yksityishenkilöt että yritykset. Kun palveluun on rekisteröitynyt, voi hakea rakentamishankkeeseen liittyvää lupaa kuten rakennuslupaa, toimenpidelupaa ja ilmoitusmenettelyä sähköisesti. Palvelun kautta voi myös esittää kysymyksiä ja pyytää neuvoa prosessin aikana. Luodon kunnan rakennusvalvonta ottaa vastaan ja käsittelee hakemukset ja kysymykset. Pyydämme teitä ensisijaisesti hakemaan rakentamiseen liittyvää lupaa Lupapisteen kautta. Mikäli hakijalla ei ole mahdollisuutta jättää sähköistä hakemusta, otamme paperihakemuksia jatkossakin vastaan. Linkki Lupapisteeseen löytyy kunnan verkkosivuilta.

Bjarne Häggman

Kiinteistöinventointi

Luodon kylän alueella sijaitsevat saaristorakennuspaikat inventoitiin Luodonjärvellä ja meren puolella kesän ja syksyn aikana. Myös osa Eugmon saaristoa inventoitiin. Hanke jatkuu talvella asuinrakennusten inventoinneilla sekä mahdollisuuksien mukaan kiinteällä tieyhteydellä varustetuilla vapaa-ajanrakennuksilla.

Inventointi suoritetaan kuten ennenkin alueittain ja kiinteistönomistajia tiedotetaan kirjeellä ennen maastokäyntien suorittamista.

Työntekijöiden määrä kasvanee ke-

väällä työn tehostamiseksi kesäkaudeksi, kun sääolosuhteet ovat suotuisammat maastokäyntejä ajatellen.

Vuonna 2018 käynnistynyt hanke, jonka tarkoituksena on ollut kunnan rekistereiden päivittäminen, on nyt tavoittanut noin 36 % inventoitua rakennuspaikkaa.

Saaristossa suoritettujen maastokäyntien yhteydessä on huomattu, että monista vapaa-ajanasunnosta vielä puuttuu numerokyltti. Kyltti on asetettava niin, että se näkyy venepaikalta.

Andreas Kronqvist

16

L A R S M O K O M M U N I N F O R M E R A R • L U O D O N K U N TA T I E D O T TA A

Aktuellt från planläggningen Ajankohtaista kaavoituksesta

Strandgeneralplan

Tanken var att strandgeneralplanen skulle påbörjas under våren 2021 men på grund av coronaläget var det inte möjligt. Nu är planen att strandgeneralplanen påbörjas under våren 2022.

Målsättningar och principer för strandgeneralplanen kommer att uppgöras under vintern. En kungörelse om att planläggningen påbörjas kommer i dagstidningar och på webbsidan. I kungörelsen kommer mera information om hur planläggningen kommer att utformas.

Övriga planer som är på gång i kommunen En delgeneralplan för Larsmo centrumområde har påbörjats under hösten.

Ett utkast kommer under våren och på hösten ska ett förslag läggas till påseende. På webbsidan finns ett program för deltagande och bedömning (PDB) som varit till påseende. Målsättningen är att färdigställa planen i slutet av 2022.

En revidering på Vikarholmens detaljplan har påbörjats och ett utkast kommer i början av 2022. Tanken med denna plan är att göra en enhetlig plan på östra sidan om landsväg 749 som sammanfogas med den detaljplan som vann laga kraft 2018. Idag finns det en

mängd olika små planer ända från tidigt 1980 tal där bland annat beteckningar och bestämmelser varierar. Markägare som äger en strandfastighet bör lösa in tillandningar av Larsmo bys samfälligheter för att tomten ska ritas som en strandtomt i den nya detaljplanen.

Tomter I Bosund kommer en del tomter ut under våren på det område som är norr om Björnviksvägen. Kommunen har under hösten färdigställt kommunaltekniken på området. Mera information kommer i början av året på kommunens webbsida och i de lokala dagstidningarna.

På Sandgrundet kommer en strandtomt till salu under februari månad.

Det är fråga om en fritidsfastighet där det går att ansöka om åretruntboende.

Mera information om tomten kommer i början av året.

På Vikarholmen finns det strandnära tomter med utsikt mot Larsmosjön.

Där färdigställs som bäst ett antal privata parhuslägenheter.

För mera information kring planläggning eller lediga tomter kontakta markanvändningsingenjör Thomas Käldström.

Thomas Käldström

Rantayleiskaava

Ajatuksena oli, että rantayleiskaavatyö käynnistyisi keväällä 2021, mutta koronatilanteesta johtuen tämä ei ollut mahdollista. Suunnitelmana on nyt, että rantayleiskaava käynnistyisi keväällä 2022. Rantayleiskaavan tavoitteet ja periaatteet laaditaan talven aikana.

Kuulutus kaavoitusprosessin käynnistämisestä julkaistaan päivälehdissä ja kunnan verkkosivuilla. Kuulutuksesta käy ilmi lisätietoja kaavoituksesta.

Kunnassa käynnissä olevat muut kaavat Luodon keskusta-alueen osayleiskaava käynnistyi keväällä. Luonnos valmistuu keväällä ja kaavaehdotus asetetaan nähtäville syksyllä. Verkkosivuilta löytyy nähtävillä ollut Osallistumis- ja arviointiohjelma (OAS). Tavoitteena on, että kaava valmistuisi vuoden 2022 loppuun mennessä.

Vikarholmenin asemakaavan muutostyö on käynnistynyt ja luonnos valmistuu vuoden 2022 alussa. Kyseisen kaavan ajatuksena on laatia yhtenäinen kaava maantie 749:n itäpuolelle, joka yhdistettäisiin vuonna 2018 lainvoiman saaneeseen asemakaavaan.

Tällä hetkellä löytyy monta eri pientä

aina 1980-luvun alusta olevaa kaavaa, jossa muun muassa kaavamerkinnät ja määräykset vaihtelevat. Rantakiinteistöjä omistavien maanomistajien tulisi lunastaa vesijättöjä Luodon kylän yhteisalueilta, jotta tontti merkittäisiin rantatontiksi uuteen asemakaavaan.

Tontit Bosundiin tulee muutama tontti kevään aikana Björnvikintien pohjoispuolella olevalle alueelle. Kunta on syksyn aikana saanut alueen kunnallistekniikan valmiiksi. Lisätietoa tonteista julkaistaan vuoden alussa kunnan verkkosivuilla ja paikallislehdissä.

Sandgrundetille on helmikuussa tulossa myyntiin rantatontti. Kyseessä on vapaa-ajankiinteistö, jossa on mahdollista anoa lupaa ympärivuotiselle asumiselle. Lisätietoa tontista tulee vuoden alussa.

Vikarholmenilta löytyy rannanläheisiä tontteja, joilta on näkymä Luodonjärvelle. Paikalle on parhaillaan valmistumassa muutama yksityinen paritalo.

Lisätietoa kaavoitukseen tai vapaisiin tontteihin liittyen antaa maankäyttöinsinööri Thomas Käldström.

Thomas Käldström

Fastighets Ab Larsmo Bostäder

F

astighets Ab Larsmo bostäder är kommunens fastighetsbolag som förvaltar hyreslägenheter i Larsmo. I nuläget har bolaget 126 hyreslägenheter som är fördelade enligt följande: • I Bosund 25 lägenheter • I Näs 8 lägenheter • I Holm och Hannula 42 lägenheter • Vid Storströmmen och Risö 20 lägenheter • På Lilla Furuholmen 21 lägenheter • Vikarholmen 10 lägenheter Jarl Rosenberg gick i deltidspension från och med 1.10.2021 och lämnade då sin uppgift som verkställande direktör för bolaget. Som ny VD tillträdde Larsmo kommuns nya koncernchef Kim Thylin. Vi tackar Jalle för en trogen tjänst.

Mer information om oss finns på kommunens webbsida under www.larsmo. fi /boende och miljö. Där hittar du också vår bostadsansökan. Lämna alltid in bostadsansökan, även om det gäller ett framtida behov. Då du finns med i bostadskön kontaktar vi dig när en lämplig lägenhet blir ledig. Kom också ihåg att lämna in bilagorna till ansökan. Bostadsansökan är i kraft 6 månader.

Enligt styrelsens beslut per 16.11.2021 kommer Fastighets Ab Larsmo bostäder att göra en liten hyresjustering från 1.3.2022 som berör en del av

våra hyresgäster. Hyresjusteringen orsakas av att priserna inom flera områden stigit. Som exempel kan nämnas el, olja, arrenden, försäkringar samt prisändringar i en del av det material som används för underhåll av våra bostäder.

Vi kommer också att byta ut en del av våra oljeuppvärmda bostäder till bergsvärme. Under året kommer en del av våra hyreslägenheter att få tillgång till en 100/100 Mbits internetanslutning.

Vi tar bort kopparkablarna och ersätter det med fiber. Kostnaden för internetanslutningen kommer att ingå i berörda lägenheters hyra. De berörda hyresgästerna får personliga brev angående de kostnader som nämns tidigare. Kontinuerliga förbättringar görs genom att underhålla och renovera våra bostäder mellan hyresgästbyten.

Under år 2022 kommer Fastighets Ab Larsmo bostäder att utarbeta en egen webbsida. Tanken med webbsidan är att kunna förse våra hyresgäster med aktuell information. På webbsidan skall vi också förmedla fakta om våra hyreslägenheter och var de finns i Larsmo. Vår bostadsansökan och ansökningsförfarandet kommer också att uppdateras.

Om du har frågor angående lägenheterna eller övriga frågor som berör hyresbostäderna så kontakta mig gärna på telefon 06-7857 205 eller per e-post maria.blomstrom@larsmo.fi Fastighets Ab Larsmo Bostäder

Kiinteistö Ab Larsmo bostäder Oy on kunnan omistama kiinteistöyhtiö, joka hallinnoi vuokra-asuntoja Luodossa. Yhtiöllä on tällä hetkellä 126 vuokra-asuntoa, jotka jakautuvat seuraavasti: • Bosundissa 25 asuntoa • Näsissä 8 asuntoa • Holmissa ja Hannulassa 42 asuntoa • Storströmmenillä ja Risössä 20 asuntoa • Lilla Furuholmenilla 21 asuntoa • Vikarholmenilla 10 asuntoa Jarl Rosenberg siirtyi osa-aikaeläkkeelle 1.10.2021, jonka myötä hän jätti tehtävänsä yhtiön toimitusjohtajana.

Uutena toimitusjohtajana aloitti Luodon kunnan uusi konsernijohtaja Kim Thylin. Kiitämme Jallea kunniakkaasta työurasta.

Lisätietoa meistä löytyy kunnan verkkosivuilta www.larsmo.fi /asuminen ja ympäristö. Sieltä löydät myös asuntohakemuksen. Jätä aina asuntohakemus, myös tulevia tarpeita ajatellen. Otamme sinuun yhteyttä sopivan asunnon vapautuessa, kun olet mukana asuntojonossa. Muista myös jättää hakemusliitteet. Asuntohakemus on voimassa 6 kuukautta.

Asuntoyhtiön hallituksen 16.11.2021 tekemän päätöksen mukaan suoritetaan Kiinteistö Ab Larsmo bostäder Oy:n asuntoja koskeva pieni vuokrientarkistus, joka koskee joitakin vuokra-

laisia. Vuokrantarkistuksen syynä on hintatason nousu monella eri alueilla. Esimerkkeinä hintojen noususta voidaan mainita sähkönsiirto, sähköenergia, öljy, maavuokra, vakuutukset ja myös muut asuntojen kunnossapitoon liittyvät materiaalit. Muutamassa öljylämmitteisessä talossamme lämmitysmuoto vaihtuu maalämpöön. Vuoden aikana osa vuokra-asunnoistamme varustetaan 1007100 Mbitin internetliittymällä. Poistamme kuparikaapelit ja korvaamme ne uudella valokuidulla. Internetliittymän kustannus liitetään kyseisten asuntojen vuokraan. Vuokralaiset saavat tietoa edellä mainituista kustannuksia henkilökohtaisen kirjeen kautta. Huollamme ja peruskorjaamme asuntojamme aina vuokralaisten vaihtuessa.

Kiinteistö Ab Larsmo bostäder Oy aikoo vuonna 2022 laatia omat verkkosivunsa. Verkkosivujen ajatuksena on jakaa ajankohtaista tietoa asukkaille. Sivuilta löytyy myös tietoa vuokra-asunnoistamme ja niiden sijainnista Luodossa. Päivitämme myös asuntohakemuksemme ja hakemusmenettelyämme.

Vastaan mielelläni asuntojamme tai vuokra-asuntojamme koskeviin kysymyksiin puhelimitse 06-7857 205 tai sähköpostilla osoitteeseen maria. blomstrom@larsmo.fi Kiinteistö Ab Larsmo Bostäder Oy Maria Blomström

L A R S M O K O M M U N I N F O R M E R A R • L U O D O N K U N TA T I E D O T TA A

17

Dagisfred på Trålaren Under höstterminen har vi på Daghemmet Trålaren börjat jobba med Dagisfred. Syftet med dagisfred är att förebygga mobbning hos barn i tidig ålder. Alla ska få känna att de är värdefulla och respekterade på daghemmet. Barnen, personalen och vårdnadshavarna ska tillsammans reflektera över hur man kan skapa trygghet och trivsel på daghemmet.

För att komma igång med arbetet deltog personalen på Trålaren i en två-dagars processutbildning i dagisfred som ordnades av Folkhälsan. Under de båda dagarna fick personalen lära sig mer om positiv pedagogik och styrkebaserat lärande samt hur man lägger upp arbetet med Dagisfred.

En del av arbetet med dagisfred innebär att personalen genomför pedagogiska diskussioner. Några av de teman som vi funderade på var hur man skapar en god dialog, vad som är det bästa med vårt arbete, hur vi tänker kring barns delaktighet, hur vi tar tillvara barns tankar och idéer i dagisfred samt hur gör vi vårdnadshavarna delaktiga i dagisfred.

Med utgångspunkt i diskussionerna försöker vi skapa ett mobbningsförebyggande klimat på vårt daghem med verksamhet varje vecka som stöder detta. På alla avdelningar jobbar man med någon form av känslomaterial t.ex. Kompisväskan, Start eller Kompisböckerna med Kanin och Igelkott.

Via materialen lär sig barnen att känna igen olika känslor och uttrycka sig när de är glada, ledsna eller arga osv. De får också lära sig hur man ska vara mot varandra och hur en bra kompis är.

Under hösten har vi inom Dagisfred ordnat en dagisfredsfest för hela daghemmet. Vi har skickat hem Folkhälsans broschyr Tillsammans skapar vi trygga relationer till alla familjer. Broschyren innehåller frågor om mobbning och kompisskap som man kan prata om med sina barn. Under höstlovet lade vi ut sagostigen Lillharens äventyr i vår närmiljö som barnen och deras familjer kunde besöka under sina lediga dagar.

Christel Svenfors-Store

Under Dagisfredsfesten fick barnen tillverka egna kompisarband, lyssna på sagor om vänskap samt genomföra en motorikbana på gården.

Kommunens ungdomsverksamhet har fått ett uppsving

U

nder de senaste åren har det inte ordnats regelbunden ungdomsverksamhet i kommunen. Coronapandemin har förstås gjort sitt för att minska möjligheterna att ordna evenemang och verksamhet, men ett problem har också varit avsaknad av en traditionell ungdomsgård som skulle vara öppen under helgkvällar.

Ungdomarna behöver sitt eget utrymme, men när det inte fanns startade vi upp med ett tillfälle utomhus i maj för att kunna träffa ungdomarna och höra deras önskemål. Under sommaren ordnades en resa till Powerpark, paintball för äldre ungdomar, EM-finalen i fotboll såg vi i auditoriet i Cronhjelmskolan och när skolorna börjat ordnade vi Back to school -träff utomhus.

När vi har diskuterat med ungdomarna är ett eget utrymme det önskemål som kommer högst på listan. Utrymme för ungdomar har vi

Dagsverksinsamling vid Cronhjelmskolan Varje höst ordnas en Dagsverksdag vid Cronhjelmskolan i Larsmo. Skolans elevkårsstyrelse tar beslutet om vart pengarna för insamlingen ska styras. Enligt tidigare beslut ska de insamlade medlen vartannat år gå till en mottagare i Larsmo och vartannat år ges pengarna till ett internationellt insamlingsmål.

Denna höst beslöt elevkårens styrelse att pengarna från Dagsverksinsamlingen oavkortat skall ges till Larsmo församlings arbete inom diakonin. Målgruppen är barn och unga, som behöver lite extra inför julen.

Corona-pandemin har påverkat vardagen i många familjer. Summan av de insamlade medlen är 3 200 €.

Larsmo församling önskar också få tips på vem som kunde vara lämplig mottagare av ekonomiskt stöd inför julen. Tipsen kan t.ex. meddelas till diakonissan i Larsmo församling, Carina Lassila (carina.lassila@evl.fi , tel.

040 868 6954).

Elevkårsstyrelsen vid Cronhjelmskolan

länge sökt, men inget lämpligt sådant har hittats, åtminstone inget som skulle vara till för bara ungdomarna. Efter att ha gått igenom alla möjligheter insåg vi att vi inte kan vänta på utrymmet utan måste använda det som finns. Därför startades ungdomskvällar i Holm fritidsgård upp under hösten.

Ungdomslagen säger att ungdomsarbete ingår i kommunens uppgifter. Kommunen är skyldig att ”skapa förutsättningar för ungdomsarbete och ungdomsverksamhet genom att ordna tjänster och lokaler för unga samt genom att stödja de ungas medborgarverksamhet.” Därför jobbar vi vidare med att utveckla ungdomsverksamheten och försöka hitta former för ungdomsarbetet i kommunen.

Det är ett arbete som förstås tar tid och det är viktigt att vi tar med ungdomarna i det här arbetet.

Ungdomskvällarna i fritidsgården har varit mycket po-

pulära, vilket säger något om behovet av ungdomsverksamhet i kommunen, men också något om ett uppdämt behov av att få träffas. Det är glädjande att se att ungdomskvällarna har samlat över 100 ungdomar varje gång. Eftersom deltagarantalet har hållits stabilt på en hög nivå så utgår vi från att ungdomarna trivs.

Det är fint att vi nu kan erbjuda ungdomsverksamhet under helgkvällar i kommunens regi, åt våra egna ungdomar i vår egen kommun.

Caroline Smedberg

Vad händer framöver?

- Vi gör upp en verksamhetsplan för ungdomsverksamheten - Vi kommer att söka fler ledare - Aktivera nätverk av vuxna

18

L A R S M O K O M M U N I N F O R M E R A R • L U O D O N K U N TA T I E D O T TA A

Schlagerkören

N

u har vi startat igång med Schlagerkörens övningar igen efter ett uppehåll p.g.a coronaläget. Så nu hoppas vi på att kunna fortsätta som förr.

Vi startade också med ny körledare från i höst. Vasaflickan Linnéa Hjerpe. En energisk, glad och professionell flicka som kommer med nya intressanta utmaningar. Hon studerar Musikpedagogik vid Yrkeshögskolan Novia. Vår tidigare körledare Jennifer Karlsson fick studieplats i Karis och började studera musikal. År 2021 har hittills varit ett lugnt år för oss då vi valde att pausa vårterminen. Det var tänkt att vi skulle dra allsången på Larsmo torg den 25.8 men den kvällen blev inhiberad p.g.a. vädret. Men nu är vi igen igång och vi hoppas få fle-

Fagernäs byaråd r.f

F

agernäs byaråd r.f är en aktiv förening bestående av ca 105 medlemmar.

Byarådet bildades år 1993 och är sedan 1997 en registrerad förening.

Verksamheten idag består bland annat av sommarens populära musikevenemang Föuzjazz, talko vid simstranden och andra gemensamma aktiviteter för byborna. Den traditionsenliga julfesten i föreningsgården Framstu är omtyckt av både stora och små.

Byborna umgås och äter god

mat, lyssnar till bra musik, ser på luciatåget och inte minst, träffar jultomten.

Förra årets reflexspårning utomhus var också väldigt uppskattat bland invånarna i byn. Spårningen lockade ut familjerna till gemensamma promenader i vintervädret, dessutom lottades fina priser ut bland alla deltagare.

Sommaren 2020 blev också ”Välkommen till Fagernäs” skylten ommålad med hjälp av byarådet.

På julafton klockan 15 släcks vägbelysningen i Fagernäs

och 250 facklor tänds längs med vägarna i byn. Vill ni ha lite extra julstämning så rekommenderar vi er att ta en runda längs Fagernäsvägen på julaftonskvällen.

Styrelsen består av: Michaela Fagerudd, ordf.

Nina Forss-Hästbacka, vice ordf.

Nicoline Svenlin, sekr.

Matilda Åkerlund Anna-Lena Anderssén Jan-Anders Fagerhed, kassör Nina Forss-Hästbacka

ra körmedlemmar med oss. Så alla som gillar att sjunga är välkomna! Både ung och gammal, gärna också män. Vi är ett glatt gäng som har roligt tillsammans och vi övar torsdagar kl.

18:30 i Holm skola. Vi har en varierande repertoar, allt från kända schlagers till pop, ballader och visor, vi kan också tänka oss rockiga låtar. Nästa år firar vi 10 års jubileum så då har vi planer på att hitta på något riktigt extra.

Vill man följa körens evenemang och äventyr så hittas vi på Instagram och Facebook.

Musikvideon som vi gjort kan ses på YouTube, Schlagerkören/Larsmo När TV 2020. Vi är tacksamma och glada att ha många följare.

Maj-Britt Gunnila

Fagernäs byaråd är en aktiv förening som ordnar evenemang för stora och små.

På bilden syns Estelle Hästbacka, Sigge Svenlin, Ester Svenlin, Antonio och Oliwer Åkerlund.

Visste du att du kan låna brädspel och kortspel på biblioteket?

Rörelseglädje Projektet Rörelseglädje – Hållbara Barn är i full gång ute i Larsmo kommuns enheter inom småbarnspedagogik och förskolor. Larsmo kommun är med i det riksomfattande programmet Småbarnspedagogiken i rörelse. Programmet är planerat och utvecklat för att skapa en verksamhetskultur inom småbarnspedagogiken som utgår från barnet och främjar fysisk aktivitet och välbefinnande. Småbarnspedagogiken i rörelse har som mål att ge varje barn möjlighet att uppleva glädjen i att röra på sig och att varje dag få tillräckligt med fysisk aktivitet.

Genom lek och gemensamma aktiviteter vill vi inspirera barnen till att röra på sig på många olika sätt och få uppleva rörelseglädje. Men med det här projektet vill Larsmo kommun stärka den

nuters ledd rörelsestund ute på sin enhet varannan vecka. Detta utöver den lek- och gympa som enheterna redan har regelbundet. Rörelsestunden är lekbetonad där allsidiga motoriska rörelseförmågor övas i lekfulla former. Vi håller oftast till utomhus på daghemmens egen gård, ute i naturen eller i närliggande skogsområde. Det är roligt att gympa tillsammans, både barn och vuxna kan ha roligt tillsammans under gympastunderna, säger projektledaren Anna-Maria Rörelsestund utomhus inom ramen för Furu, som är ute på alla daghem och förprojektet Rörelseglädje-Hållbara barn. skolor och leder rörelsestunderna. Förhoppningen är att daghemmen och förskolorna får med sig nya tips och idéer rörelsekultur som finns inom kommu- på lekar och gympaaktiviteter som de nen. kan genomföra ute på sina enheter.

I Larsmo kommun får varje daghemsAnna-Maria Furu och förskolegrupp mellan en 30-60 mi-

Vi har förnyat Sportoteket med en hel del spel lagom till jul och mörka vinterkvällar. Vi har skaffat nya brädspel och kortspel för alla åldrar. Bland våra nya men ändå klassiska spel finns Kimble, Yatzy för barn och alfabetsspel för de allra yngsta.

Skip-bo, Alias, Othello och Monopol i ny utformning hör även till vårt utbud för våra litet äldre låntagare. Du kan välja om du spelar på biblioteket eller lånar hem och spelar tillsammans med familj och vänner. Lånetiden är fyra veckor.

Välkommen att låna!

Beatrice Villman

L A R S M O K O M M U N I N F O R M E R A R • L U O D O N K U N TA T I E D O T TA A

Aktuellt från biblioteket – e-tjänster och meröppet V iddla – en streamingtjänst där du kan låna filmer med ditt lånekort och pinkod. I tjänsten finns filmer för både barn och vuxna. Du har tillgång till filmen i 48 timmar och du kan se den så många gånger du vill under den tiden. Viddla fylls regelbundet på med nya filmer.

Som kund kan du låna tre filmer per kalendermånad.

Biblio – en app där du kan läsa e-böcker och lyssna på e-ljudböcker, numera förnyad så nu väljer du Fredrikabiblioteken i listan över bibliotek.

Gränsen för lån i Biblio är fr.o.m. janua-

ri 2022 6 lån per kalendermånad.

Ellibs – i Ellibs finns numera främst e-böcker och e-ljudböcker för barn och ungdomar. Ellibs är en e-bokstjänst som erbjuder finska, svenska och engelska e-böcker. En låntagare kan låna max 5 böcker samtidigt.

Pressreader - e-tidningstjänsten Pressreader erbjuder dagstidningar och tidskrifter från alla världens hörn.

Efter att du kopplat upp dig mot bibliotekets trådlösa internetanslutning kan du läsa e-tidningar hemma i 72 timmar. Snart finns även möjligheten att du som kund kan använda tjänsten

hemifrån. Sidan och appen är engelskspråkiga, men i utbudet finns tidningar på svenska och finska.

Vi erbjuder alla vuxna kommuninvånare att kvittera ut en meröppet-nyckel och utnyttja huvudbibliotekets flexibla meröppettider. Meröppet ger dig tillgång till biblioteket alla dagar i veckan! Givetvis önskar vi även betjäna er personligen under de tider vi har öppet med personal.

Kontakta biblioteket ifall du har frågor om e-tjänsterna eller våra andra tjänster!

Beatrice Villman

Ajankohtaista kirjastosta – e-palvelut ja omatoimikirjasto

V

iddla – suoratoistopalvelu, jonka kautta voi lainata elokuvia lainakortillasi ja pin-koodillasi. Palvelusta löytyy elokuvia sekä aikuisille ett lapsille.

Sinulla on 48 tuntia aikaa katsoa elokuva, jonka aikana voit katsoa sitä niin monta kertaa, kun itse haluat. Viddlaa täydennetään säännöllisesti uusilla elokuvilla. Asiakkaana voit lainata kolme elokuvaa yhden kalenterikuukauden aikana.

Biblio – sovellusta, jonka kautta voit lukea e-kirjoja ja kuunnella e-äänikirjoja, on uusittu siten, että valitset kirjastoluettelosta Fredrikakirjastot. Biblion lainaraja on tammikuusta 2022 lähtien

6 lainaa yhden kalenterikuukauden aikana.

Ellibs – Ellibsistä löytyy nykyään ennen kaikkea e-kirjoja ja e-äänikirjoja lapsille ja nuorille. Ellibs on suomenkielisiä, ruotsinkielisiä ja englanninkielisiä e-kirjoja tarjoava e-kirjapalvelu. Lainaaja voi maksimissaan lainata 5 kirjaa yhdellä kertaa.

Pressreader – e-lehtipalvelu Pressreaderissä on tarjoilla päivälehtiä ja sanomalehtiä kaikkialta maailmasta. Kirjauduttuasi kirjaston langattomaan internetliittymään voit lukea e-lehtiä kotonasi 72 tunnin ajan. Kohta sinulla asiakkaana on myös mahdollisuus käyttää palvelua kotoasi. Sivu ja sovel-

lus ovat englanninkielisiä, mutta tarjonnasta löytyy lehtiä myös ruotsiksi ja suomeksi.

Tarjoamme kaikille aikuisille kuntalaisille mahdollisuuden lunastaa omatoimiavaimen ja näin ollen hyödyntämään pääkirjaston joustavia omatoimisia aukioloaikoja. Omatoimikirjaston myötä kirjasto on käytössäsi viikon kaikkina päivinä! Tietenkin toivomme, että voimme palvella sinua myös henkilökohtaisesti niinä aukioloaikoina, jolloin henkilökunta on paikalla.

Lisätietoja e-palveluista tai muista palveluista saa kirjastosta.

Beatrice Villman

19

Bibliotekens öppettider Kirjaston aukioloajat Huvudbiblioteket Pääkirjasto Tel/Puh.: 785 7265 Videvägen/Pajutie 2 D 68570 LARSMO e-post: bibl.larsmo@larsmo.fi Öppettider (med personal) Aukioloajat (henkilökunta paikalla) måndag/maanantai 13-20 tisdag/tiistai 12-19 onsdag/keskiviikko 16-19 torsdag/torstai 12-19 fredag/perjantai 10-16 Meröppet (utan personal) Omatoimiajat (ilman henkilökuntaa) måndag/maanantai 8-13, 20-21 tisdag/tiistai 8-12, 19-21 onsdag/keskiviikko 8-16, 19-21 torsdag/torstai 8-12, 19-21 fredag/perjantai 8-10, 16-18 lördag/lauantai 10-18 söndag /sunnuntai 10-18 Bosund bibliotek Bosundin kirjasto Tel/Puh.: 728 3099 Skolvägen/Koulutie 13 C 68555 BOSUND e-post: bosund.bibliotek@larsmo.fi Öppettider/Aukioloajat måndag/maanantai 12-19 tisdag/tiistai 9-16 onsdag/keskiviikko -----torsdag/torstai 12-19 fredag/perjantai 10-16

Biblioteket informerar om vårens utställningar Januari/februari Larsmo konstklubb r.f. ställer ut tavlor och andra konstverk under januari och februari.

Mars/april

Boknyheter från biblioteket: Romaner: Backman, Fredrik: Vinnarna Davidsson, Camilla: En storm i juletid Larsson, Åsa: Fädernas missgärningar

Nedervetil konstklubb ställer ut tavlor i olika tekniker under mars och april.

Palmborg, Mayvor: I morgon kanske mor kommer

Faktaböcker: Fagerudd, Karl-Johan: Herman Fagerudd : läraren, samhällsbyggaren och min far Gustafsson, Johan: Ett fängelse utan

murar : mina tankar är det sista ni tar Nordström, Rickard: App, app, app! : handbok för dig med barn som älskar sociala medier Åhman, Sofia: Träna hemma med Sofia : stark och smidig med enkla övningar Trevliga lässtunder önskar vi på biblioteket!

Maj Under maj månad ställer Jan Björk ut fotografier under temat Månadens bild.

20

Julpyssel Här kommer två pysseltips att pynta hemmet med inför jul.

De vackra dekorationerna är skapade av Carolina Blomström som studerar till klasslärare i Vasa med konst och slöjd som biämnen. Carolina har också varit ledare för kommunens kreativa verkstad för barn förra sommaren.

Pappersstjärnor Material 7 papperpåsar (Den stora stjärnan på bilder är gjord med bioavfallspåsar. Den mindre med 21 cm höga presentpapperpåsar, som resulterar i en stjärna med diametern 42 cm). papperslim sax penna någon typ av snöre (ex. jute) Papperstans, eller något annat du kan göra hål med

L A R S M O K O M M U N I N F O R M E R A R • L U O D O N K U N TA T I E D O T TA A

sätt påsarna i press tills limmet är helt torrt.

Steg 4: Klipp en V-form längsmed kortsidan på påsarna där öppningen finns (om påsarna är för tjocka går det bra att klippa några lager i gången).

Till den stora stjärnan har även två trianglar på långsidan blivit utklippta (se bilden).

och din egen kreativitet hur du vill fortsätta. Jag valde att fläta en fläta med tre band till mina stjärnor. För flätningen användes ett snöre med längden 120 cm, och ett annat med längden 60 cm. Hälften av det längre snöret träs genom hålet, så att du har lika långt snöre på båda sidorna. Ena änden av det kortare snöret tejpas fast inne i stjärnan och resterande av snöret dras genom hålet, och sedan flätar du samman de tre snörena till en fläta. Sedan bands en ögla på änden av flätan för enkel upphängning.

Beroende på hur du klipper vid steg 4 och hur du väljer att göra med snöret kan du skapa många stjärnor som alla blir unika. Försök även hitta påsar utan text eller mönster om du vill ha enfärgade stjärnor. De bio-påsar jag använde mig av till den stora stjärnan hade text och den blir synlig i vissa vinklar.

Tillverkning

Steg 1: Applicera två streck med lim på påse nr. 1(som på bilden), kontrollera att du applicerar streck A längsmed botten på påsen, och inte mot kortsidan där påsen öppnas.

Ifall limmet placeras där kommer du inte kunna öppna upp påsarna till en stjärna under de senare skeden i pysslet.

Steg 2: Placera påse nr. 2 på påse nr. 1 och pressa fast den.

Steg 3: Nu appliceras lim på påse nr. 2 och en ny påse pressas fast. (Tänk på att placera alla påsar med samma sida upp när du limmar fast dem). Upprepa dessa steg tills du har alla 7 papperspåsar fastlimmade.

Använd sedan klädnypor eller

Steg 5: Applicera lim på den översta, sista, påsen (på samma sätt som i steg ett), och vik ut stjärnan så att påse nr. 1 och påse nr. 7 limmas ihop med varandra. Enklast gör du detta genom att placera en hand i första påsen, och en hand i sista påsen och pressa ihop dem.

Sätt en klädnypa på påsarna du just limmade ihop och låt torka.

Torkad apelsin till ex. girlang Material Apelsiner ( 1 apelsin = ca 9 ski-

vor). Mängden du behöver beror på hur lång girlang du vill göra och hur tätt du vill placera skivorna.

Snöre Nål, tandpetare eller något liknande Plåt + bakplåtspapper Ugn Tillverkning Sätt ugnen på 100˚c. Skär ca 1 cm tjocka skivor av apelsinerna. Placera skivorna på en plåt med bakplåtspapper. Låt skivorna torka i ugnen i 2 timmar (beroende på hur tjocka skivor du gjort kan tiden variera). Ta ut skivorna ur ugnen och sväng på dem. Sätt sedan in dem igen och låt dem torka ytterligare 2 timmar. Låt sedan skivorna svalna. Ha i åtanke att värmen i varje ugn kan variera, så det kan vara bra att hålla koll på skivorna.

Nästa steg blir att sticka hål i skivorna med en nål eller dylikt och trä dem på ett snöre för att skapa girlangen. Om du vill undvika att skivorna flyttar sig på snöret kan du sätta en knut på var sida om varje skiva, eller knyta en knut direkt i apelsinskivan.

Om du inte vill skapa en girlang kan den torkade apelsinen även användas till dörrkransen, hängas i julgranen osv. Vidare kan du även torka andra citrusfrukter och använda dem i pyssel (kom ihåg att tiden de behöver torka i ugnen kan variera beroende på storlek/tjocklek).

Carolina Blomström

Steg 6: Stansa hål i toppen av din stjärna. Klipp till en passande längd av snöret (beroende på var du vill hänga din stjärna). Här är det upp till dig

Recept til julbordet Vaniljpannacotta med glöggspegel (ca. 12 glas / större form) 10 dl vispgrädde 1 st vaniljstång 1 dl strösocker 4 st gelatinblad 1. Lägg gelatinbladet i blöt ca.

5-10 min 2. Koka upp grädde, socker & vaniljstång 3. Låt svalna till tjockflytande & portionera upp i glas ca. 1,5 dl eller en större form (OBS, lämna en del pannacottasmeten som kan vispas upp när den stelnat för dekoration av pannacottan) Glöggspegel (Görs först när pannacottan stelnat) 4 dl glögg (gärna så stark smak & färg som möjligt) 6 glatinblad 1. Lägg gelatinbladen i blöt ca.

5-10 min 2. Koka upp en del av glöggen & tillsätt gelatin, blanda ut med rastrerande glögg 3. Låt svalna helt & häll på den stelnade pannacottan Dekorationsförslag: Vispa upp pannacottan om du har lämnat av den & spritsa på den stelnade spegel, dekorera med exempelvis pepparkakor, hela anisstjärnor eller annat du gillar.

Emma Sandström-Sundqvist Senapsgräddsås till skinkan 1 liten morot ½ rött äpple 1 gul lök 50 g smör -Tärna moroten, äpplet, löken & stek gyllenbrunt i kastrullen (viktigt att få ut sötman och färg till såsen) -Tillsätt följande och koka i ca.

10 min 5 dl grädde 1 köttbuljongtärning 1 msk soja -Tillsätt följande enligt egen smak & mixa med stavmixer eller sila igenom sil 1 msk dijonsenap 1 msk söt senap 1 msk svartvinbärsgele Salt & svartpeppar Frank Sundqvist

Boktips med julpyssel Andersson, Karin: Kreativa Karins jul för barn!

Gillar du att julpyssla så är detta boken för dig. Här hittar du recept på julgodis, julgransprydnader, julkort och tips på julklappar att göra själv. Materialet är sådant som går att hitta hemma.

Eng, Gallie: Klur i jul Vill du ha lite program under julfirandet så är det här den optimala boken. Här finns roliga gåtor, frågesport, julsagor, le-

kar, julpyssel och recept. En kul och klurig bok med jul tema för alla med barnasinnet i behåll.

Glave, Lotta: Julboken I den här boken används papper, tyg, garn och halm och annat som kan återvinnas. Mönster till garntomtar, juletiketter, toppstjärnor och smällkarameller. Fina bilder med enkla anvisningar hur du gör.

Nilsson, Lena: Julpynt Låt granen glänsa på gammaldags vis i år! Julpynt av färgat papper, silkespapper, bokmärken, glitter och fina band. I boken hittas mönster på bland annat karamellstrutar, änglar, girlanger och hjärtkorgar.

Trevliga pysselstunder önskar bibliotekspersonalen!