Larsmo kommuntidning 2 2017

Larsmo kommun informerar Luodon kunta tiedottaa Årgång 29

2 • 2017

Offentligt meddelande

Vinterkarneval

Lördag 24.2.2018 kl. 12.00 - 15.00 Aktiviteter - Servering - Utlottningar

2

Juhlavuosi

Jubileumsåret Finland 100 år och Larsmo kommun 150 år är snart till ända och det känns bra att kunna konstatera att målsättningen om ett inkluderande firande förverkligades som planerat tack vare kommuninvånarnas aktiva medverkan.

Juhlavuosi Suomi 100 vuotta ja Luoto 150 vuotta on kohta päättymässä ja tuntuu hyvältä voida todeta, että suunniteltu osallistava juhlinta toteutui kuntalaisten aktiivisen osallistumisen ansiosta.

Tack vare utgivningen av boken s/s Equity På hemligt uppdrag till Larsmo 1917 har den då hemliga affären lyfts fram och insikten om affärens betydelse i kampen för Finlands frihet tydliggjorts både för oss Larsmobor och nationellt.

Intresset för boken, utställningen och seminariet visar att tidpunkten för att presentera s/s Equitys hemliga uppdrag låg rätt i tiden.

Jubileumsåret bjöd också på mycket annat positivt då kommunen kunde inviga rekordmånga nya verksamhetsutrymmen. Huvudbiblioteket i Holm, Bosund förskola och daghemmet ������������������������������������������������ Trålaren fick nya utrymmen och det renoverade biblioteket i Bosund kunde återinvigas. Konstgräsplanen för fotboll och aktivitetsbanan för friidrott som färdigställdes på senhösten invigs officiellt först nästa år.

De statliga myndigheterna har också glatt Larsmoborna genom att anslå medel för flera vägprojekt som förbättrar trafiksäkerheten och trivseln för kommuninvånarna. Fagernäsvägen, Furuholmsvägen och rondellen i Holm fick ny beläggning i somras och förnyandet av Fårholmsbron blir äntligen av efter många år av uppvaktningar och påpekanden om den farliga trafiksituationen vid bron. Vägplanen för den lätta trafikleden längs Västerbyvägen fick också grönt ljus från Trafikverket under hösten och kommunen kan inleda byggnadsarbetena i årsskiftet. Med tanke på NTM-centralens begränsade resurser för vägunderhåll och nybyggnad känns årets tilldelning till Larsmo nästan som en lottovinst.

Pääkirjoitus Gun Kapténs, kunnanjohtaja

Invigningen av Larsmo torg och de högklassiga COOL konserterna gav mersmak. Både arrangörer och publik kunde snart konstatera att det nya torget har stor potential att fungera som arena för olika evenemang. Torgkvällarna i augusti bjöd på högklassig underhållning med såväl etablerade artister som unga förmågor från Larsmo och närregionen. Uppslutningen på de olika eventen visar att Larsmoborna verkligen uppskattat det program som ordnats och att det fanns ett behov av ett torg där invånare i alla åldrar kan träffas och umgås. Därför hoppas jag att föreningar, och enskilda som varit engagerade i årets event också framöver ställer upp och ordnar program på torget i samarbete med kommunen. Utöver torgeventen har det ordnats en mängd program i alla kommundelar. Uppslutningen har också här varit god och jag tror att många Larsmobor kommer att minnas jubileumsåret 2017 som ett år då samhörigheten stärktes bland kommuninvånarna.

Ledare Gun Kapténs, kommundirektör

Jubileumsåret

Det känns nu bra att blicka mot 2018. Den ekonomiska tillväxten i Finland har äntligen tagit fart och tillväxtprognoserna justeras uppåt nästan varje vecka. Arbetslöshetsgraden som i Larsmo är på 2,5 procent är fortsättningsvis den lägsta i landet och motsvarar full sysselsättning. Kommuninvånarna kan alltså med tillförsikt se fram emot nya satsningar som stöder trivsel och välmående i Larsmo.

Luodon torin avajaiset ja korkealuokkaiset COOL-konsertit antoivat lisämakua. Sekä järjestäjät ett yleisö havaitsivat heti uuden torin kapasiteetin toimia eri tapahtumien näyttämönä.

Elokuun tori-illat tarjosivat korkealuokkaista viihdettä Luodosta ja lähiseudulta kotoisin olevien tunnettujen artistien ja nuorten kykyjen esittämänä. Väenpaljous eri tapahtumissa osoittaa, että luotolaiset todellakin arvostavat heitä varten järjestettyä ohjelmaa ja että kaiken ikäisten asukkaiden kohtaamispaikkana toimivalle torille on tarvetta. Siksi toivon, että tänä vuonna järjestettyihin tapahtumiin osallistuneet yhdistykset ja yksityishenkilöt myös jatkossa osallistuisivat ja järjestäisivät ohjelmaa torille yhdessä kunnan kanssa. Toritapahtumien lisäksi on myös järjestetty kaikenlaista muuta ohjelmaa ympäri kuntaa. Osallistumismäärä on myös näissä tapahtumissa ollut korkea ja uskon, että monet luotolaiset muistelevat juhlavuotta 2017 vuotena, jolloin kuntalaisten yhteenkuuluvuudentunne vahvistui. ”På hemligt uppdrag i Larsmo 1917”-nimisen (Salaisella tehtävällä Luodossa 1917) s/s Equity-aluksesta kertovan kirjan julkaisemisen ansioista silloinen salatehtävä on nostettu esille ja tietoisuus tapauksen merkityksestä taistelussa Suomen vapaudesta on käynyt selväksi sekä meille luotolaisille että kansallisella tasolla.

Kiinnostus kirjaa, näyttelyä ja seminaaria kohtaan osoittaa, että s/s Equityn salaisen tehtävän esittelyajankohta oli oikea.

Juhlavuosi tarjosi myös paljon muuta myönteistä kun kunta avasi ennätyksellisen monta uutta toimitilaa. Holmin pääkirjasto, Bosundin esikoulu ja päiväkoti Trålaren saivat uudet tilat käyttöönsä ja Bosundin uusittu kirjasto voitiin jälleen ottaa käyttöön. Loppusyksyllä valmistuneiden jalkapalloiluun tarkoitetun tekonurmikentän ja yleisurheilualueen virallisia avajaisia vietetetään vasta ensi vuonna.

Valtion viranomaiset ovat myös ilahduttaneet luotolaisia myöntämällä rahaa useampaan kuntalisten liikenneturvallisuutta ja viihtyvyyttä parantavaan tiehankkeeseen. Fagernäsintie, Furuholmintie ja Holmin kiertoliittymä saivat uudet pinnat kesällä ja Fårholminsillan uusiminen toteutuu viimeinkin sillan vaarallisista liikennetilanteista esitettyjen monivuotisten vetoomusten ja huomautusten jälkeen. Liikennevirasto osoitti syksyllä vihreää valoa Västerbyntien kevyenliikenteenväylän tiesuunnitelmalle ja kunta voi näin ollen käynnistää rakennustyöt vuodenvaihteessa.

Tämän vuoden aikana Luodolle osoitetut määrärahat tuntuvat melkein lottovoitolta ottaen huomioon ELY-keskuksen teiden kunnossapitoon ja rakentamiseen varatut rajalliset resurssit.

Tuntuu hyvältä nostaa katse kohti vuotta 2018. Suomen taloudellinen kasvu on lopultakin lähtenyt käyntiin ja kasvuennusteita säädetään melkein joka viikko ylöspäin. Luodon 2,5 prosentin työttömyysaste vastaa täystyöllisyyttä on edelleen maan alhaisin. Kuntalaiset voivat siis luottavaisin mielin katsoa eteenpäin kohti viihtyvyyttä ja hyvinvointia edistäviä uusia panostuksia.

Kommunal informationstidning Ansvarig utgivare Gun Kapténs

Redaktör/Grafisk formgivning Arne Böhling

Tryckeri Botnia Print

E-tidning www.larsmo.fi

Budget 2018

För att kunna möta efterfrågan på nya tomter är planläggningen fortsättningsvis i fokus också nästa år. Planläggningsåtgärderna berör i princip alla kommundelar. Äldre delgeneralplaner uppdateras efterhand och i början av nästa år påbörjas bl.a. revideringen av Bosund delgeneralplan. Utvidgningen av Holm detaljplan ger ett ordentligt tillskott av tomter i kommunens centrum. Preliminärt uppskattas planeutvidgningen och –ändringen g enerera 3-4 våningshustomter, 20 egnahemstomter samt ca 10 tomter för par-/radhus. I Bosund ska den befintliga bebyggelsen förtätas genom en utvidgning av detaljplanen norrut längs Byvägen. Också Näs detaljplan ska revideras och utvidgas för att möjliggöra nya satsningar i området.

I budgeten ingår utökning av personalresursen för kuratorsverksamheten inom

skola och förskola från 75 % till heltid, utökning av specialbarnträdgårdslärarbefattningen inom förskolorna från 50 till 75 % av heltid, utökning av en befattning som biblioteksfunktionär till heltid samt en utökning av deltidsresursen för underhåll av fritidsområden till heltid. I övrigt fortsätter verksamheten överlag på samma omfattning som i år.

Verksamhetsintäkterna ökar någ ot och uppgår till 3,1 milj. euro (586 euro/invånare). Verksamhetskostnaderna ökar med 1,0 procent och uppgår till 30,3 milj. euro (5700 euro/invånare).

Skatteinkomsterna prognostiseras öka med 4,1 procent och uppgår till 15,3 milj. euro. Statsandelarna minskar med 3,6 procent och uppgår till 13,3 milj. euro. Nettointäkterna av finansiella intäkter och kostnader är beräknade till 200 000 euro. Årsbidraget på 1,6 miljoner euro täcker avskrivningarna.

Investeringsutgifterna uppgår till totalt 4,1 milj. euro.

För byggande av vägar och gator anslås totalt 1,54 milj. euro och för ombyggnad av Cronhjelmskolan 800 000 euro. Vattentjänstverket får 946 000 euro för byggande av nya vatten- och avloppsledningar. Skuldbördan beräknas ännu nästa år öka och vid årets slut uppgå till 24,5 milj. euro (4 609 euro/invånare).

GUN KAPTÉNS

I vår nejd har vi även fått erfara att tillgången och användningen av droger är utbrett och går allt längre ner i åldrarna. Idag är inte frågan om våra barn kommer att möta droger, utan när. Följdfrågan för oss alla är därför: hur ska vi förbereda våra barn för detta livsavgörande möte, så att de gör rätt beslut när situationen uppstår?

Vi vuxna utgör modeller. Moral och etik går långt utanför lagstiftningen. Allt som inte är i lag förbjudet är heller inte tillåtet. Våra värderingar, attityder, vad vi accepterar och hur vi förhåller oss till varandra, bemötande, respekt, förståelse avspeglar sig i våra barns agerande. Som vi ropar får vi svar! En söndrad gatlampa är en söndrad gatlampa! En trimmad moped är en trimmad moped! En förstörd rutschkana är en förstörd rutschkana osv!

Det krävs mod att vara en stark och uthållig förälder idag. Det krävs kunskap om många olika saker som tillhör barns och tonåringars inre och yttre värld. Det krävs ödmjukhet och beslutsamhet, det krävs tålamod och ork att förklara. Det är inte bara andras ungar det kan gå illa för. Alla föräldrar älskar sina barn och vill deras bästa. Men ibland kan det vara bättre att stänga en dörr än att öppna den. Livet består faktiskt av en hel del motgångar. Det måste man lära sig som barn.

Från juni 2017 har Larsmo ett gemensamt nytt råd för äldre och funktionshindrade. Rådet består av fem medlemmar och en representant från kommunstyrelsen.

Stadgandena om rådets uppgifter finns direkt inskrivet i kommunallagen. Rådet skall garantera att den äldre befolkningen och de funktionshindrade får insyn i beslutsfattandet och kan påverka planering, beredning och uppföljning av frågor som är av betydelse för målgruppen.

Det är frågor som berör hälsa, välfärd, delaktighet, livsmiljö, boende, rörlighet och möjlighet att klara de dagliga funktionerna. Ta gärna kontakt med rådet ifall det finns ärenden som borde tas upp.

san och välbefinnandet. Rådet anser att det i varje kommundel borde det finnas någon typ av seniorboendeplatser med ett gemensamt samlingsutrymme.

Rådet gav utlåtande i ärendet till social- och hälsovårdsverket som ansvarar för servicen åt de äldre.

Servicekartläggningar När man inte längre tycker att man klarar av att bo hemma utan hjälp skall man kontakta servicehandledare. Larsmo hör till Jakobstadsregionens samarbetsområde. Det finns tre servicehandledare som svarar på frågor och ger information. Man når dem via telefon (06) 786 3584, säkrast vardagar 08:30 – 11:30.

mentet RAI för att få en så objektiv kartläggning som möjligt.

Kartläggningen är avgiftsfri, men stödtjänster och servicefor mer faktureras enligt en fastställd prissättning.

Servicesedlar för tillfällig hemvård Servicesedel är ett alternativt sätt att ordna tillfällig hemvård.

Med servicesedel kan man själv välja serviceproducent.

Social- och hälsovårdsverket har godkänt serviceproducenterna enligt vissa fastställda kvalitetskriterier. Sedeln har ett fastslaget värde och staden betalar den delen av servicen.

Som kund betalar du skillnaden mellan sedelns värde och det pris som serviceproducenten tar för tjänsten. För att få en servicesedel kontaktar du servicehandledningen. Ifall du som kund väljer att använda dig av servicesedel så är det du själv som kontaktar serviceproducenten för att komma överens om tjänsten.

Boendesituationen för äldre

Äldr������������������������ eomsorgen erbjuder stödtjänster som t.ex. matservice och trygghetstelefon, hemvård, hemsjukvård och hemrehabilitering. Den äldres servicebehov kartläggs och man gör tillsammans upp en vård- och serviceplan. Den service och de stödtjänster som erbjuds skräddarsys. I kartläggningen används kartläggningsinstru-

Vid äldrerådets senaste möte diskuterades bl.a. behovet av boendeplatser för äldre och funktionshindrade. Även om målsättningen är att alla skall kunna bo hemma så länge som möjligt finns det många som inte kan eller vill bo hemma när hälsan blir sämre. Ett stort egnahemshus kan bli en fysisk, ekonomisk och psykisk belastning.

Ensamhet påverkar också häl-

Må Bra. Äldrerådet ordnade en uppskattad Må bra eftermiddag i Equity.

Under Larsmos jubileumsår har rådet också kunnat ordna olika aktiviteter för de äldre med bl.a. en födelsedagsfest, friluftsdag i Bosund i september och en ”Må bra” eftermiddag i Equity i november.

Ordförandes ruta - Ulf Stenman

Larsmo kommuns budget för 2018 andas fortsatt optimism. Just nu har Larsmo den lägsta arbetslöshetsgraden i landet. Sysselsättningsläget antas också nästa år vara gott och den genomsnittliga arbetslöshetsgraden prognostiseras till 3,3 procent.

Befolkningsmängden beräknas öka med 70 personer.

Inkomstskattesatsen är oförändrad 19,5 procent, vilket är 0,36 procentenheter lägre än den genomsnittliga inkomstskattesatsen för hela landet.

Rådet för äldre och funktionshindrade

3

CAROLA LÖF

Grupptrycket kan vara mycket starkt. Att testa droger behöver inte nödvändigtvis handla om att barnet är nyfiket. Vänner är mycket betydelsefulla i sammanhanget och har stort inflytande eftersom det är viktigt för alla att tillhöra en grupp. Om den grupp som ungdomen vill tillhöra använder droger, ”måste” den personen också använda droger för att kunna vara en del av gruppen. I vilken utsträckning som den unge kommer att acceptera gruppens villkor, beror på individens personlighet och förmåga att stå emot. Ungdomar med dåligt självförtroende är mer känsliga för grupptryck än ungdomar med gott självförtroende.

Bästa förebyggande arbete är att uppmuntra till sunda fritidsintressen och hobbyn. Olika föreningar, frivilliga gör ett strålande förebyggande arbete i kommunen. Jag vill uppmärksamma vårt gemensamma ansvar i kommunen och fokusera på barn- och ungdomsarbetet på olika nivåer. Vi skall stärka ungdomarnas delaktighet och minska utanförskap och utsiktslösheten och sträva till att säkra den sociala tryggheten för alla. Det här kan vi göra genom att fokuserar på verksamheter som stärker hälsa, välbefinnande och delaktighet, genom satsningar på kultur, idrott och motion. Kommunen skall se till att det finns lämpliga utrymmen tillgängliga för olika fritidsverksamheter. Vi skall stöda förebyggande arbete som syftar till att förebygga rökning, alkoholanvändning och drogmissbruk. Detta kan göras t.ex. i samband med föräldrasamlingar i samråd med myndigheter, skolor och tredje sektorn. Insatserna från kommunens sida handlar om att, tillsammans med dessa ge råd och stöd till vuxna, barn och ungdomar, samt till deras familjer.

Tillsammans!

4

Sisters Needlekraft På Grevvägen 42 i Larsmo finns en liten garnbutik som säljer Drops garn i vackra färger och av olika tjocklek. Allt fick sin början i december 2016 när Johanna Pettersson vaknade kl. 3 på natten och kom fram till att hon skulle öppna en affär och börja sälja Drops garn.

Från första tanken till att starta var steget inte lång. Följande morgon kollade hon med sina systrar, och Sisters Needlecaft var ett faktum. I dag är det fyra systrar som säljer garn i Esse och Larsmo, förutom Johanna är det Janina Grankulla, Karin Östman och Berit Byggmästar. Sitt intresse för stickning har de ärvt från sin mamma, och idag är de alla flitiga stickare med många projekt på gång samtidigt.

Den lilla garnbutiken i Larsmo finns i ett rum hemma hos Janina Grankulla och är öppen torsdagar kl. 17.30-20.30. I Esse finns butiken hemma hos Johanna Pettersson, och har öppet tisdagar. Det är Johanna som har hand om Essebutiken, medan systrarna som bor i Larsmo har hand om butiken där.

Att sälja garn är vid sidan av att sticka en hobby, och i dagsläget har de inga planer på att bli butiksinnehavare på heltid. Alla har ”riktiga” jobb som de trivs med, och stickandet och garnet är en kär hobby. Hos Sisters Needlecraft saluförs endast

Drops garn och tillbehör såsom stickor, virknålar och knappar.

De är de enda i närområdet som säljer Drops garn, för att hitta nästa butik så måste du åka till Vörå eller Vasa. För tillfället kan du hitta nästan hela Drops sortiment hos dem, och de har hela tiden nya beställningar på kommande. Drops har dessutom mycket gratis mönster på nätet, som alla intresserade stickar kan ladda ner.

Att sticka är ett intresse som vuxit i regionen, kan systrana berätta. De har mycket kunder i sin butik, och glädjande är att många av kunderna är unga flickor med ett nyväckt intresse för att sticka. Även om öppethållningstiderna är ganska korta så säljer de massor av garn. Som exempel nämner de att de sålt garn till närmare 50 tröjor av ett speciellt utseende som funnits på några bloggar. Under öppettiden i Larsmo har det ännu inte hänt att de varit en kväll utan kunder, utan det är hela tiden intresserade stickare i butiken.

När de startade med sin verksamhet var de mycket ute på marknader och till Marthagårdar, men det blir mycket plockande av garn för att få med sig sortimentet, och sedan skall det plockas upp tillbaka i affären, så numera har de litet begränsat sig till butikerna.

I butiken i Larsmo finns underbara garn i många vackra färger. Systrarna har också

Mjuka nystan. Janina, Johanna och Karin önskar gamla och nya kunder välkomna till butiken i Larsmo. stickat det mesta, så de hjälper gärna både med vilket garn du skall välja som med garnåtgång.

Sisters Needlecraft finns på facebook och på Instagram, men i övrigt har de inte marknadsfört sig nämnvärt. Ändå kommer det nya kunder till butiken nästan varje gång de har öppet, och de har kunder från K arleby, Kronoby och Nykarleby.

Så, är du intresserad av att sticka, virka eller annars intresserad av vackra garner så rekommenderar jag ett besök till Larsmobutiken. Jag kan lova att du blir inspirerad!

ANNETTE KORTELLSVENFORS

Modellexemplar. Litet inspiration i form av färdiga produker finns framme i butiken. Kunderna kan även känna på uppstickade lappar.

Välj e-faktura istället för pappersfaktura och delta i vårt lotteri Med elektronisk faktura så sparar du både miljö och egen tid. E-fakturan förmedlas avgiftsfritt av bankerna till din egen nätbank och den ersätter den vanliga pappersfakturan.

Alla kunder som, senast den 15.1.2018, valt e-faktura istället för pappersfaktura deltar i ett lotteri. Vi lottar ut 5 stycken fina vinster bland alla som deltar!

Fördelar med e-faktura: Avgiftsfritt: e-fakturan skickas avgiftsfritt till din nätbank. Sparar på miljön: e-fakturan är ett pappersfritt och miljövänligt alternativ.

Tillgänglighet: du kan betala din e-faktura när och var som helst,

eftersom de finns i din nätbank.

Trygghet: e-fakturan är färdigt ifylld, så mottagarens betalningsuppgifter, såsom kontonummer och referensnummer är alltid automatiskt korrekta och några tryckfel vid inmatning uppstår därför inte.

Kontroll: banken arkiverar dina efakturor åt dig automatiskt i två år och vid behov ända upp till sex år.

E-fakturan är mångsidig, du kan välja mellan tre olika betalningssätt

Ditt godkännande krävs för varje e-faktura: fakturan går till betalning efter att du godkänt den i din nätbank. Vid behov kan du ändra faktu-

rans förfallodag eller summa.

Automatisk betalning: fakturan debiteras automatiskt från ditt konto på förfallodagen utan att du behöver göra något.

Automatisk betalning med ett eurobelopp som gränsvärde: fakturor som underskrider denna gräns debiteras automatiskt från ditt konto medan överskridande belopp ska godkännas av dig.

Så här beställer du e-faktura (Obs, detta är ett exempel.

Beroende på vilken bank du har, så kan skärmarnas namn variera lite) Logga in till nätbanken och gå till

Betalningar/E-faktura/Gör ett efaktureringsavtal. Ange vilket bankkonto du använder för betalning av e-fakturorna (kan ändras vid behov sen innan du godkänner betalningen). Ange även om du automatiskt tar emot e-fakturor från alla eller alternativt endast de som du själv valt ut och godkänt. Godkänn uppgifterna med din bankkod.

Välj därefter Fortsätt/Anslut fakturerare som ska skicka efakturor. Skriv in Larsmo kommun och hämta, en ny skärm öppnas; skriv in fakturans referensnummer och kundnummer (tas från fakturan som Larsmo kommun skickat åt dej). Ange vilket betalningssätt du önskar,

se beskrivningen här ovanför.

Godkänn därefter beställningen.

Nästa gång får du en e-faktura från oss direkt till din nätbank.

Observera!

När du gjort beställningen, så kommer alla dina fakturor från Larsmo kommun att skickas som e-fakturor åt dig.

Observera att ifall någon annan i familjen får någon annan faktura av Larsmo kommun, så bör beställningen av den e-fakturan göras skilt och den fakturans referensnummer och kundnummer anges.

YVONNE THODIN

Aktuellt från planläggningen Så här i slutet av året är det dags att summera och se på vilka planer som blivit förverkligade och vilka planer som är under arbete. Till de detaljplaner som blivit klara under året hör Kaptens och Kvarnbacken detaljplan samt Nabbskata detaljplan som vunnit laga kraft till vissa delar. I och med att Kaptens detaljplan blev klar har nu två av fyra etapper på utvidgningen av detaljplaneområdena i östra delarna av Bosund förverkligats.

Första steget var Murmästar detaljplan och nu blev andra etappen klar i och med att Kaptens detaljplan vann laga kraft på våren 2017. Nu finns det tre lediga tomter på Holmbackagränden och sex lediga tomter på Skogsgärdsgränden.

Nya vägar kommer att byggas under 2018 vilket innebär ett antal nya detaljplanetomter kommer till i Bosund under nästa år. Kvarnbacken detaljplan var en mera ”skyddande” detaljplan där inga egentliga nya tomter tillkom utan syftet var mera att uppdatera tidigare planen från 1989 till nutida krav och bestämmelser.

Västerby delgeneralplan vann laga kraft i januari 2017 och där har det blivit en verklig byggboom under året. Totalt har fyra nya egnahemshus-

5

byggen påbörjats under året vilket kan jämföras med sju bygglov under perioden 20102016. En märkbar ökning där!

Nabbskata detaljplanen vann laga kraft till vissa delar i juni månad. På Nabbskata är åtminstone två nya byggen på gång och det finns ett stort intresse för området eftersom det finns tomter med västläge mot havet. De delar som inte har vunnit laga kraft är under besvär hos förvaltningsdomstolen och besked väntas under 2018.

Planer under arbete Bland de planer som är under arbete är utvidgningen av Vikarholmen detaljplan närmast klar eftersom ett förslag har varit till påseende under hösten.

På området kommer 34 nya bostadstomter på ett ca 16 ha stort område. Ifall planen godkänns i början av 2018 kommer byggande av vägar att påbörjas i slutet av 2018 och tomter ges ut tidigast på våren 2019.

Beträffande Finnäs och Fagernäs delgeneralplaner kommer ett utkast att läggas till påseende under slutet av 2017. Målsättningen med delgeneralplanerna är att uppdatera planerna och i viss mån kommer det nya byggrätter på området. Det

Vikarholmens detaljplan. På det 16 ha stora området kommer 34 nya bostadstomter. Ifall planen godkänns kan vägbyggen påbörjas i slutet av år 2018. finns dock ett antal befintliga obebyggda tomter på områdena och det gör att det totala antalet obebyggda byggrätter inte ökas i en alltför stor grad.

En revidering och utvidg-

ning av Holm detaljplan är på gång och ett utkast kommer förhoppningsvis i slutet av 2017 eller senast i början av år 2018. Planen utvidgas på norra sidan av Kackur vägen och öster

om Maravägen mot Holm centr um. Dessutom kommer det att komma nya tomter väster om den befintliga Holm detaljplanen.

THOMAS KÄLDSTRÖM

Västerbyvägen får lättrafikled Efter många turer har äntligen alla tillstånd erhållits så att byggandet av lättrafikleden och vatten- och avloppsledningar kan inledas. Förekomsten av flygekorrar och de utredningar och undantagslov som behövdes fördröjde planeringen med månader. Vägförrättning/ lantmäteriförrättning för att få tillgång till behövligt vägområde hölls 21.11.2017 och entreprenadanbudsförfrågan är på offentlig upphandling som bäst.

Enligt anbudsförfrågan skall anbud inlämnas senast 11.12.2017. Kommunen är byggherre men bygget sker i samarbete med NTM-centralens trafikavdelning emedan det är frågan om en landsväg.

Förutom lättrafikled förbättras även landsvägen på 730 m.

Av lättrafikleden förverkligas vissa avsnitt som upphöjd

trottoar i övrigt som separat lättrafikled avskild med ett 3-5 meters grönområde (vägdike).

Samtidigt med vägbygget byggs avloppsledningsnätet ut till Finnäs och Bornholmen. Även huvudvattenledningarna förnyas.

Vägbelysningen förnyas och Herrfors bygger ut jordkabelnätet och bygger nya transformatorer så att luftlinjerna till stora delar försvinner på området. För att förbättra säkerheten byggs trafikdelare och övergångsställen

samt busshållplatser på ett flertal ställen. På avsnitt med trottoar och trafikdelare sänks hastigheten till 50 km/h. Den livliga trafiken efter landsvägen blir en utmaning för entreprenören som är skyldig att hålla vägen trafikerbar och

säker att använda. Bygget kommer säkert att kräva tålamod och hänsyn av alla lägs med vägen och särskilt av de ca 900 trafikanterna som dagligen kör längs vägen.

BJARNE HÄGGMAN

Delskiss. Bygget av lättrafikleden på norra sidan av landsväg 17979, avsnittet landsväg 749 till Finnäs, berör även 67 markägare.

6

Aktuellt från byggnadsinspektionen Larsmo kommun har tillsammans med Jakobstad, Kronoby, Nykarleby och Pedersöre förutrett ett gemensamt byg gnadsregister- och fastighetsskatteprojekt.

Av s i k t e n m e d p r o j e k t e t är att korrigera uppgifter i b y g g n a d s r e g i s t r e t o ch kontrollera uppgifter na som gäller fastighetsskatten.

Enligt planen för projektet skall kommunerna kontrollera byggnadsbeståndet med egna resurser och personalstyrkor, varpå sammarbetet innefattar närmast att utarbeta arbetsmetoder och försöka fastslå gemensamma riktlinjer inom ramen för projektet.

Hur registreras en byggnad?

För varje byggnad som skall uppföras behövs numera ett bygglov. Byggnaden bildas i byggnadsregistret då lovet slutgranskas eller byggnaden konstateras vara tagen i bruk.

För små och enkla byg gnader kan det räcka med ett åtgärdstillstånd, vilket är lite enklare form av till-

stånd. Även de byggnaderna s k all s lu t g r ans k as, var på byg gnaden upptas i byg gnadsregistret. Alla bygglov och åtgärdstillstånd har tyvärr inte slutgranskats eller konstaterats vara slutförda, trots att de är färdigställda.

Meddela om slutsyn Den som har ansökt om bygglovet eller åtgärdstillståndet har, enligt villkor i lovet, skyldighet att meddela om slutsyn inom utsatt tid. Runt om i vår kommun finns även gamla byggnader som uppförts under tider då det inte krävdes bygglov. Dessa byggnader kan helt saknas i byggnadsregistret. Även för lite större förrådsbyggnader som uppförts på ett område som inte är detaljplanerat, har det räckt med att göra en skriftlig anmälan, vilket gör att de inte heller automatiskt registreras.

S k a t t e ve r ke t f å r nu m e r a automatiskt uppgifter om bygglov och åtgärdstillstånd, varpå byg gnader och vissa konstruktioner registreras som grunduppgifter för fastighetsbeskattningen.

Biträdande byggnadsinspektör. Johnnie Wisén arbetar med genomgången av byggnadsbeståndet i kommunen och korrigerar uppgifterna i byggnadsregistret.

De som äger en byggnader eller ett markstycke betalar årligen fastighetsskatt. På fastighetsskatteutdraget kan man kontrollera vad som finns registrerat i skatteverkets register. Fastighetsägare har rätt och skyldighet att, till skattemyndigheten, m e d d e l a e ve n t u e l l a f e l i uppgifter som g äller fastighetsskatten. Enligt skatteverkets anvisningar skall även små byggnader uppges för fastighetsbeskattningen.

Ny medarbetare Kommunen har i höst anställt en biträdande byg gnadsinspektör som i huvudsak kommer att arbeta med genomgången av byg gnadsbeståndet i kommunen, och korrigera uppgifterna i byg gnadsregistret. Eftersom ett flertal by g g l ov o ch å t g ä r d s t i l l stånd inte är slutgranskade, skall dessa samtidigt kontr o l l e r a s o ch av s t ä m m a s.

Många fastighetsägare kommer att få ett brev med förfråg an om vad s o m f i n n s byg g t p å to m ten, speciellt var det f i n n s g a m l a b y g g n a d e r.

Någ ra byg gnadsäg are kan eventuellt bli upplysta om att byg g projekt inte konstaterats vara slutförd, med uppmaning om att kontakta byg gnadsinspektionen.

MATS KACKUR

Svart påse får eget sopkärl nästa år Svarta och ljusa påsen samlas in i separata kärl från början av oktober nästa år. Detta på g r und av att Ekorosk övergår till separatinsamling av bio- och energiavfall (dvs. svarta och ljusa påsar) 1.10.2018.

Ekorosk skaffar nödvändiga biokärl, och bioavfallet (svarta påsen) samlas in i Ekorosks kärl. Ekorosk äg er kärlen, men uppbär ingen skild avgift för dem av hushållen. I början av nästa år skickar Ekorosk ut ett infobrev till alla hushåll där vi informerar om separatinsamling i praktiken, bl.a. om kärlen, kärls t o r l e k o c h t i d t a b e l l e r.

Endast ¼ av soppåsarna är svarta påsar, därför kommer hushållen att klara sig med ett mindre sopkärl för bioavfall, säger informatör Pia Grankvist på Ekorosk.

Ingen skild avgift för bioavfallskärl Hushållen behöver inte betala någ on skild hyra eller avgift för själva bioavfallskärlet till Ekorosk.

Ekorosks avgifter består av fast månadsavgift och behandlingsavgift för bio- och energiavfallet. Ekorosk sänker behandlingsavgiften på bio- och energiavfall (svarta och ljusa påsen) med 30 % från 1.10.2018 när det kommer in separat till Ekorosk.

Behandlingskostnaderna för separat insamlat bio- och energiavfall är betydligt lägre än behandling med optisk sortering som idag. Därför kan Ekorosk både bekosta införskaffningen av biokärlen samt sänka behandlingsavgiften.

Ett alternativ för hushåll som inte kan ha flera sopkärl på gården är att ha gemen-

samma sopkärl med grannarna, då delar man också på kostnaderna för tömning och behandling av avfallet.

För att komma igång med detta ska man sluta ett avtal om gemensamma sopkärl, och lämna in det till Öst-

erbottens avfallsnämnd. Då delas även fakturan från Ekorosk upp enligt hur stor andel man har i sopkärlen.

Ett annat alternativ kan vara att kompostera bioavfallet. Då hushållet kompos-

terar uppstår ing a svar ta påsar och man behöver inget bioavfallskärl. Även hushåll som komposterar får sänkt behandlingsavgift från och med den 1.10.2018.

PIA GRANKVIST

Ekorosk informerar. Informatör Pia Grankvist vid Ekorosk förevisar här olika modeller för skilda avfallskärl, ett mindre för bioavfall och ett större för energiavfall, som kan tas ibruk i oktober 2018.

7

Kommuntekniska projekt på gång Byggandet av det nya radhuset Fagerbo i Holm startades upp i mitten av oktober 2017 och beräknas vara klart i mitten av augusti 2018.

Efter att storleken på lägenheterna ändrades innehåller radhuset nu 10 lägenheter.

Kring årsskiftet börjar huset ta form när ytterväggselementen och takstolarna blir monterade. Biltaken och förråden monteras under januari månad 2018. Byggentreprenör för radhuset Fagerbo är byggfirma B I Klemets Ab. För rörarbeten svarar Bravida, elinstallationsarbeten utförs av Sähköpalvelu Walberg och ventilationsarbetet av Larsmo rör.

Radhuset ansluts till fjärrvärmen som levereras från Vapos värmecentral i Holm.

Byg gkostnaderna kommer att ligga omkring 1,75 miljoner euro. Under april månad kommer läg enheter na att utannonseras och de första nya invånarna kan flytta in i slutet av augusti 2018.

Fastighetsunderhåll Nedan följer ett litet plock av sommarens underhållsarbeten vid kommunens fastigheter.

Vid Näs skola har en ny parkeringsplan med 30 bilplatser med motorvärmaruttag byggts i korsningen av Kärlekavägen och Näsvägen.

Den gamla bilparkeringen ändras om till gårdsplan för skolan och inhägnas med staket. Under kvällstid och på helger kan den nya parkeringsplatsen användas för skolans kvällsaktiviteter, och av motionärer som använder motionsspåren och rinken.

Under sensommaren har den södra fasaden vid Näs skola målats och gymnastiksalen har fått en ny golvmatta.

Vid Holm skola har ventilationskanalerna putsats och nya cykelställ monterats.

Vid Bosund skola har takreparationer och fasadmålningsarbeten utförts. Ventilationsautomatiken har även förnyats vid Bosund skola.

Kommunalteknik och gatubyggnad Grävarbetet utmed Villavägen på Lilla Furuholmen är i full g ång och beräknas vara klart våren 2018.

När Villavägen, vatten och avloppsarbetet är utbyg gt kommer fyra nya egnahemshustomter att kunna ges ut.

Vid Mur mästars i Bosund har en ny lekpark vuxit fram under sensommaren. Den nya lekparken används flitigt av områdets invånare.

Fagerbo. Bygget av det nya radhuset i Holm invid Fagernäsvägen med 10 hyreslägenheter har påbörjats.

Årets asfalteringar I Bosund har Murmästargränden, Skogsgärdsvägen och Holmbackagränden, samt en del av Nyhagavägen asfalterats. Även Bosundvägen fick en pådragning av asfalt på det mest slitna gatuavsnittet. På Lilla Furuholmen har Fladagränden och Furugränden belagts med asfalt.

Trafiksäkerhetsinformation Under årets första 9 månader har det inträffat 19 polisregistrerade trafikolyckor i Larsmo, varav två skedde på enskilda vägar och resten på statens vägar. Av de 19 trafikolyckorna har 5 lett till personskador.

Typerna av trafikolyckorna har varit singel, älg och hjortdjur, moped och cykelolyckor.

Trafiksäkerhetsgruppens tema för 2017 är ”Att synas i trafiken”. Detta tema valdes med tanke på alla fotgängare, cyklister och mopedister som färdas på trafiklederna. På kommunens hemsida finns en länk till Trafikskyddets sidor som tar upp detta tema.

Ny skolparkering. Vid Näs skola har nu personalen tillgång till en ny parkeringsplan med plats för 30 bilar.

Vatten- och avloppsprojekt. Längs med Villavägen på Furuholmen byggs vatten och avlopp.

Ännu under detta år startar två viktiga arbeten med tanke på trafiksäkerheten för den lätta trafiken. Den ena förbättringen är Fårholmsbron och Tjuvörsbron som förnyas och får en ordentlig lätt trafikled. Den andra förbättringen är den lätta trafikleden som byggs mellan Gertruds och Finnäs. Dessa projekt blir färdiga att tas i användning i slutet av år 2018.

JARL ROSENBERG

Nybyggd lekpark. Den nya lekparken vid Murmästar i Bosund uppfyller alla nya säkerhetsstandarder.

8

Erasmus-projekt i Cronhjelmskolan Cronhjelmskolan är med i ett Erasmus+ -projekt under l���������������������� ä��������������������� s�������������������� å������������������� ren 2017-2019. Projektet heter ”Ambassadors for peace”. De deltagande skolorna finns i Rumänien, Kroatien, Italien, Frankrike, Grekland och Finland.

Under hösten har en Erasmusklubb startats upp för eleverna.

Ett trettiotal elever har deltagit i träffarna, som ordnats utanför skoltid. Eleverna har arbetat med olika uppgifter. En del elever har gjort videopresentationer om Finland, Larsmo och Cronhjelmskolan. Några elever har producerat en sång om fred. En del elever har översatt fr�������������������������� å������������������������� gor g�������������������� ä������������������� llande Erasmus-projektet från engelska till svenska.

Dessa frågor har använts som underlag för enkäter, som elever, lärare och föräldrar har fått besvara. Åsa Kackur och Annika Forsman har deltagit i ett första planeringsmötet i Codlea, Rumänien, i slutet av oktober. Där diskuterades hur länderna ska hålla kontakt med varandra och hur vi delar de arbeten som eleverna gjort mellan de deltagande skolorna.

De fr����������������������� ä���������������������� msta kommunikationsv�� ägarna är Etwinning, Facebook och projektets hemsida https:// ambfpeace.wixsite.com/ambassadorsforpeace/france. Under resten av l������������������� ä������������������ s����������������� å���������������� ret kommer eleverna att arbeta med bl.a. teman som ö����������������������� ������������������������ nsketr����������������� ä���������������� d, fred inom fotografering, fred inombords och respekt för naturen och omgivningen.

Varje deltagande skola har arbetat fram ett förslag till en logo för projektet. Eleverna i alla länder har röstat och det bidrag som vann kommer från Italien.

Under projektet kommer det att ordnas tr����������������������� ä���������������������� ffar i de olika deltagarländerna. Vissa gånger deltar endast lärare, andra gånger både lärare och elever. 3-4 elever har möjlighet att delta i träffarna i Kroatien (mars 2018), Italien (februari 2019), Frankrike (april 2019) och eventuellt Grekland (juni 2019). Cronhjelmskolan tar emot 18 elever och 6 lärare den 7-11 maj 2018. Eleverna får genom detta projekt möjlighet att lära sig mera om andra kulturer, samarbeta internationellt och arbeta för fred, tolerans och respekt.

Erasmusträff i Codlea. Lärarna som deltog i det första projektmötet i slutet av oktober i Rumänien.

Erfarenheterna från det första mötet i Rumänien är att det är värdefullt och inspirerande att träffa kolleger från andra länder, att arbeta tillsammans kring ett viktigt tema och knyta internationella kontakter.

Vi hoppas att alla elever och l�� ärare i Cronhjelmskolan på något sätt ska få ta del av projektet. ÅSA KACKUR ANNIKA FORSMAN

Projektets logo. I mitten Italiens vinnande bidrag i logotävlingen.

Holm skola - en skola i rörelse Under förra läsåret tog Holm Skola ett aktivt steg mot att fullt ut bli en skola i rörelse. Detta läsår fortsätter skolan med temat i och med att projektet upplevdes som väldigt lyckat. Begreppet ”en skola i rörelse” är ett ett riksomfattande projekt som alla grundskolor i Finland har möjlighet att ta del av.

Orsakerna till att Holm Skola har valt att satsa på en aktivare vardag för eleverna är många. Elever som rör på sig tillräckligt får förbättrad koncentrationsförmåga och även effektivare informationshanterings- och minnesfunktionsförmåga. Känslor som gynnar lärandet utvecklas också.

Rör eleverna på sig tillräckligt har de även lättare att sitta stilla och jobba när det behövs.

Syftet med ”Holm skola i rörelse”- projektet är alltså att få aktivare och trivsammare skoldagar vilket leder till högre grad av välmående bland eleverna. Genom att öka andelen fysisk aktivitet både un-

der lektioner och under raster minskar man automatiskt tiden då eleverna sitter. Begreppet rörelseglädje är något vi i skolan vill lyfta fram. Elever som tycker att det är roligt att röra på sig anammar gärna en aktiv livsstil även i framtiden.

Hur jobbar man då på Holm skola för att få en mer aktiv vardag för eleverna? Lärarna som jobbar på skolan har gått fortbildning med temat ”En skola i rörelse”, och bl.a. därifrån fått en del konkreta tips. Ofta handlar det om rätt små saker man som lärare kan göra i klassrumssituationen, t.ex. att eleverna stiger upp och hämtar material istället för att få allt serverat till pulpeten. Eleverna kan ställa sig upp och stå istället för att markera, lärarna kan använda sig av utepedagogik o.s.v. Lärarna har också infört pausgymnastik av olika slag. Speciellt viktig är pausjumppan när vissa klasser har dubbeltimme utan rast emellan.

Förutom att tänka till lite extra i klassrumssituationer har Holm skola också börjat med olika former av ”rörelseraster”. I början på höstterminen detta läsår utbildades alla sexor till ”rörisledare” och alla sexor har i par haft ansvar för rörelserasterna. De har då lett lekar för de andra eleverna i skolan. Periodvis har klasslärarna ansvarat för ledd rastverksamhet i form av någon fysisk aktivitet tillsammans med den egna klassen.

Eleverna har även utfört olika uppgifter under skoldagen och sedan fått fylla i i sitt häfte efter utförd prestation.

Skolan har också haft mer intensiva satsningar under kortare perioder. En poängjakt hölls under en novembervecka denna hösttermin. Alla elever kunde samla poäng genom att utföra olika rörelser. Den klass som samlade ihop flest poäng per elev vann en extra gymnastiklektion.

På många sätt är det en utmaning att få tillräcklig fysisk aktivitet för alla, men Holm skolas grundide´ är att alla små steg mot en aktivare livsstil är positiva.

Genom att lägga fokus på rörelseglädje hoppas vi kunna bidra till att barnen lägger grunden för en aktiv vardag att njuta av, hela livet.

HANNA SNÅRBACKA

Riksomfattande projekt. Holm skola är med i projektet en skola i rörelse, här röris-samling på gång.

9

På Trålaren trivs barnen och personalen Den första augusti öppnade det nya daghemmet Trålaren i Bosund sina dörrar för barnen.

Före det hade personalen under ett par intensiva julidagar haft tid att möblera avdelningarna, plocka upp alla leksaker, spel och pussel och allt det andra som behövs för att vardagen på ett dagis ska rulla på. Mitt i allt detta skulle vi i personalen också lära känna varandra, vissa var bekanta från förr och några helt nya för varandra.

Nu har vi några månaders erfarenhet av livet på det nya dagiset, och hur går det då?

De första dagarna i augusti var det mer personal än barn på Trålaren, men ganska fort ändrade det. I dagsläget är det ca 40 barn i åldrarna 1-5 på de tre avdelningarna Abborren, Siken och Laxen. Totalt jobbar det 13 vuxna i huset. När jag frågar barnen vad som är roligast på dagis är svaren nästan lika många som barnen jag frågar av. Att måla med vattenfärger, leka med kompisarna och bygga lego är några av svaren jag får.

Gymnastiksalen är stor favorit Många barns favorit är gymnastiksalen. Gymnastiksalen är nog husets populäraste rum, där vill alla barnen väldigt gärna vara och glädjen är stor när det är den egna gruppens tur att ha gymnastik. Gymnastiksalen är annars också i flitigt bruk������������������� , vi har husets gemensamma sångstund där på fredagar och barnen tar gärna med sin lek dit alltid när tillfälle ges. Men tillbaka till vad barnen tycker är det bästa med dagiset.

Daghemmet Trålaren. Med sina tre avdelningar är den nya daghemsbyggnaden ett välkommet servicetillskott i Bosund.

Maten är god! säger ett barn medan han sitter och mumsar på flingorna som hör till frukosten när det är fredagsmys.

Andra favoritsysselsättningar inomhus är att leka med bilar, bygga pussel och att modellera.

Extra roligt med skogsutfärder Många barn nämner också uteleken som svar på frågan vad som är roligast på Trålaren.

Att leka i lekstugan är roligt, ett annat barn säger att det är roligast att åka pulka. Där instämmer många barn, i dessa tider när den första snön kommer är pulkorna och snöspadarna väldigt populära. Sparkcyklarna är en annan storfavorit ute, redan nu har det cyklats många, många kilometer på asfalten på gården. Någon säger att det roligaste på dagis är skogsutfärderna och de gånger

Många favoriter. Barnen och personalen trivs på Trålaren och vid utevistelserna finns mycket att göra. man får ha med picknick är extra roliga. Gungorna gungar och i klätterställningen klättras det, alla barn har hittat något de tycker om att göra på dagis.

Vad tycker då personalen? En

rundfrågning bland mina kollegor visar att de flesta uppskattar samma saker. De nya fräscha utrymmena är det som de flesta säger först. Trevliga kollegor och närheten till naturen är annat som lyfts fram.

Vi har fina möjligheter till sport året om med skidspår, ishockeyrink, vandringsleder och naturen��������������� nära���������� inpå knutarna. Vi trivs på Trålaren.

HANNA ÅBACKA-ASPLUND

Riksdagsledamot Anna-Maja Henriksson besökte Grev daghem Den 21 augusti – 1 september 2017 ordnades temaveckan Riksdagsledamöter besöker daghem. Tanken var att riksdagsledamöter skulle få träffa dagisbarn och läsa högt för dem ur sina favoritböcker från sin egen barndom.

Samtidigt skulle ledamötena få en möjlighet att bekanta sig med daghemmets vardag och daghemspersonalen en chans att dela med sig av sina glädjeämnen och eventuella bekymmer till beslutsfattarna. Riksdagen ordnade temaveckan tillsammans med Kommunförbundet och Barn-

trädgårdslärarnas förbund och är en del av det officiella Finland 100-programmet.

På Grev daghem hade vi glädjen att få besök av riksdagsledamot Anna-Maja Henriksson som bekantade sig med daghemmet och läste en saga för barnen på Blåsippan. Barnen följde intresserat med och undrade ”hur många böcker har du riktigt i din väska?” Vi fick också en gåva i form av ett memoryspel med bilder från hur det ser ut inne i riksdagshuset.

CAMILLA SANDVIK

Riksdagens temavecka. Anna-Maja tillsammans med Erik, Livia, Adina, Thilde, Lennie och Ellen.

10

Ett år fyllt av

Eva Åkerlund gjorde ett uppskattat jubi Jubileumsvinterkarneval. Seth och 11 februari. leumskonstverk till Vinterkarnevalen den

Stickbombnin g. Gertruds br o stickades in handa konstver med allek av garn.

Äldredagen. Den 10 maj firades veteran-

Jubileumsdopp. Vinterbadande Larsmobor njöt av det uppfriskande Larsmodoppet den 4 mars.

Jubileumssyjunttor. Flera hundra flitiga handarbetare har arbetat med att sticka och virka rutor till jubileumskonstverket som hängs upp i biblioteket.

och äldredagen i församlingshemmet.

Bokrealese. Under året har de historiska händelserna kring Equity-affären belysts vid många evenemang.

Se foton från alla jubileumsevenemang på www.larsmo.fi välj Larsmo 150/Finland 100 år

Jubileum

COOL. Larsmo orgeltorg samlade flera tusen åhörare och torgflanörer i skönt sommarväder.

Byakamp. LBK återupplivade den gamla traditionen med byakamp i fotboll jubileumsåret till ära.

Jubileumsföusjazz. Fö r 18:e året i rad sköna jaz ztoner för massor av jaz zälskare.

ga. lyckat jubileumsevent för un ett e örd mf no ge t de srå om Young Larsmo 2017. Ungd

Le grand final. Jubileumsshowen ”Larsmo 150+” producerad av Johan Fagerudd, Mikael Svarvar och Linda Andtbacka kastade publiken i flygande fart mellan historia och nutid där igenkänningsfaktorn var hög.

Se foton från alla jubileumsevenemang på www.larsmo.fi välj Larsmo 150/Finland 100 år

11

12 TEHTÄVÄMME ON TAVOITTAA NUORET ENNEN KUN HUUMEET TEKEVÄT SEN Olemme saaneet kokea, että huumeiden tarjonta ja käyttö on levinnyt myös meidän seudullamme ja valitettavasti entistä nuorempien joukossa. Tänään kysymyksenä ei ole kohtaavatko lapsemme ylipäätään huumeita vaan on kyse milloin he sen tekevät. Jatkokysymyksenämme on siis: miten voisimme auttaa lapsiamme varautumaan t��������������������������� ähän����������������������� elintärkeään kohtaamiseen niin, että he tekisivät oikean ratkaisun tässä tilanteessa?

Me aikuiset toimimme malleina. Moraali ja etiikka ulottuvat pitkästi lainsäädännön ulkopuolelle. Kaikki joka ei ole laissa kiellettyä ei myöskään ole sallittua. Arvomme, asenteemme, mitä hyväksymme ja miten me suhtaudumme toisiimme, toisten kohteleminen, kunnioittaminen, ymmärtäminen heijastuu lastemme toimintaan. Niin metsä vastaa kuin sinne huudetaan!

Rikottu katulamppu on rikottu katulamppu! Viritetty mopo on viritetty mopo! Hajoitettu liukumäki on hajoitettu liukumäki! Jne. Vanhemmuuteen vaaditaan nykyään rohkeutta, vahvuutta ja kestävyyttä. Vaaditaan tietoa monesta eri asiasta jotka liittyvät lapsen ja teini-ikäisen sisäiseen ja ulkoiseen maailmaan. Vaaditaan nöyryyttä ja päättäväisyyttä, pitkäjänteisyyttä ja jaksamista. Pahoja asioita voi myös tapahtua muille kun muiden lapsille. Kaikki vanhemmat rakastavat lapsiaan ja haluavat heidän parastaan. Mutta joskus voi olla parempi sulkea ovi kun avata se. Elämään kuuluu kuitenkin myös vastoinkäymisiä. Lapsena tulisi oppia tämä tosiasia.

Ryhmäpaine voi olla hyvin voimakasta. Huumeiden kokeilu ei välttämättä tarvitse tarkoittaa, että lapsi olisi utelias. Tässä yhteydessä ystävät ovat erittäin tärkeässä roolissa ja heillä on suuri vaikutus koska ryhmään kuuluminen on tärkeää. Jos ryhmä johon nuori haluaa kuulua käyttää huumeita on henkilön myös ”pakko” käyttää huumeita voidakseen olla osa ryhmää.

Missä määrin nuori hyväksyy ryhmän ehdot riippuu yksilön persoonallisuudesta ja kyvystä vastustaa ehtoja. Huonolla itseluottamuksella varustetut nuoret ovat herkempiä vastustamaan ryhmäpainetta verrattuna nuoriin joilla on hyvä itseluottamus.

Paras ennalta ehkäisevä työ on terveisiin vapaa-ajanharrastuksiin kannustaminen. Erilaiset yhdistykset ja vapaaehtoiset tekevät mainiota ennalta ehkäisevää työtä kunnissa.

Haluan kiinnittää huomiota yhteiseen vastuuseemme kuntana ja keskittyä lapsi- ja nuorisotyöhön eri tasoilla. Meidän on vahvistettava nuorison osallisuutta ja vähennettävä syrjäytymistä ja toivottomuutta ja pyrkiä varmistamaan sosiaalista turvallisuutta kaikille. Tämän voimme tehdä keskittymällä terveyttä ja hyvinvointia edistäviin toimintoihin ja panostamalla kulttuuriin, urheiluun ja liikuntaan. Kunnan on huolehdittava siitä, että eri vapaa-ajantoimintoille löytyy sopivat tilat. Meidän on tuettava ennalta ehkäisevää työtä jonka tavoitteena on tupakanpolton, alkohoolin ja huumeiden käytön ennalta ehkäisy. Tämä voi tapahtua esim. vanhempainkokouksissa yhdessä viranomaisten, koulujen ja kolmannen sektorin kanssa. Kunnan puolesta tehdyissä toimenpiteissä on kyse neuvojen ja tuen antamisesta aikuisille, lapsille ja nuorille sekä heidän perheilleen.

Yhdessä!

ULF STENMAN

Talousarvio 2018 Luodon kunnan talousarvio vuodelle 2018 jatkuu optimistisessa hengessä. Luodolla on tällä hetkellä maan alhaisin työttömyysaste. Työllisyystilanne arvioidaan olevan hyvä myös ensi vuonna ja työttömyyden keskiarvoksi ennustetaan 3,3 prosenttia. Asukasluvun arvioidaan kasvavan 70 hengellä.

Tuloveroaste on muuttumaton eli 19,5 prosenttia, mikä on 0,36 prosenttiyksikköä maan keskiarvoa alhaisempi.

Kaavoitus on edelleen keskeisessä osassa myös ensi vuonna jotta voisimme vastata uusien tonttien kysyntään. Kaavoitustoimenpiteet koskevat periaatteessa kaikkia kunnan osia. Vanhemmat osayleiskaavat päivitetään asteittain ja ensi vuoden alussa käynnistetään mm. Bosundin osayleiskaavan uudistaminen.

Holmin asemakaavan laajentaminen lisää huomattavasti uusien tonttien lukumäärää kunnan keskustassa. Alustavasti arviodaan

kaavalaajennuksen ja –muutoksen luovan 3-4 kerrostalotonttia, 20 omakotitalotonttia sekä noin 10 pari- tai rivitalotonttia.

Bosundissa olemassa olevaa asutusta tiivistetään Kylätietä pitkin pohjoiseen päin vievän asemakaavan laajentamisen myötä. Myös Näsin asemakaavaa uudistetaan ja laajennetaan alueella tehtävien uusien panostuksten mahdollistamiseksi.

Talousarvioon sisältyy koulujen ja esikoulujen kuraattoritoiminnan henkilöstöresurssin lisääminen 75 prosentista kokoaikaiseksi, esikoulujen erityislastentarhaopettajatoimen lisääminen 50 prosentista 75 prosenttiin, kirjastovirkailijan toimen muuttaminen kokoaikaiseksi sekä liikunta-alueiden kunnossapitotöiden osa-aikaisen resurssin muuttaminen kokoaikaiseksi. Muutoin toiminta jatkuu enimmäkseen samassa laajuudessaan kuin tänä vuonna.

Toimintatuotot kasvoivat hieman ja olivat 3,1 miljoonaa euroa (586 euroa/asukas). Toimintakulut kasvoivat 1,0 prosenttia ja olivat 30,3 miljoonaa euroa (5700 euroa/asukas). Verotulot arvioidaan kasvavan 4,1 prosenttia eli 15,3 miljoonaan euroon. Valtionosuudet laskevat 3,6 prosenttia eli 13,3 miljoonaan euroon. Rahoitustuottojen ja kulujen nettotuotot arvioidaan olevan 200 000 euroa. 1,6 miljoonan euron vuosikate kattaa poistot.

Investointikulut ovat yhteensä 4,1 miljoonaa euroa. Teiden ja katujen rakentamiseen varataan yhteensä 1,54 miljoonaa euroa ja Cronhjelminkoulun muutostöihin 800 000 euroa.

Vesihuoltolaitos saa 946 000 euroa uusien vesi- ja viemärijohtojen rakentamiseen. Velkataakka arvioidaan kasvavan vielä ensi vuonna vuoden loppuun mennessä 24,5 miljoonaan euroon (4 609 euroa/asukas).

GUN KAPTÉNS

Talousarvion tietyöt. Teiden ja katujen rakentamiseen varataan yheensä 1,54 miljoonaa euroa vuonna 2018.

Omatoimikirjastosi!

Luodon uuden kir jaston suunnitteluvaiheessa huomioitiin jo varhaisessa vaiheessa omatoimikirjaston vaatimukset.

Omatoimikirjastoksi kutsutaan kirjastoa, johon on asennettu asiakkaiden itsepalvelun mahdollistava järjestelmä.

Voidaksesi käydä kirjastossa varsinaisten aukioloaikojen ulkopuolella tarvitset kirjastokortin ja siruavain jonka voit lunastaa kirjastosta. Sinun tulisi myös olla iältäsi yli 18-vuotias.

Omatoimiaikana kirjastossa ei ole henkilökuntaa, mutta tiloissa on tekninen valvonta, mm. kameravalvonta. Omatoimikirjastossa voit lainata kirjoja ja muuta aineistoa, lukea lehtiä, opiskella tai työskennellä myös silloin kun henkilökuntaa ei ole paikalla. Kirjastohenkilökunta opastaa asiakkaita omatoimikirjaston käytössä normaaleina

aukioloaikoina. Olemme paikalla kolmekymmentä tuntia jonka lisäksi voimme vielä tarjota neljäkymmentä omatoimituntia kirjastopalveluja.

Omatoimikirjaston koekausi loppuu vuoden vaihteessa, mutta sitä voidaan jatkaa maaliskuun loppuun saakka. Emme aio vähentää kirjastohenkilö-

kunnan aikoja vaan haluamme tarjota hyvää palvelua asiakkaille aamusta iltaan. Tällä hetkellä omatoimikirjaston palveluja hyödyntää noin neljäkymmentä asiakasta. Tartu laajennettujen palveluiden tarjoamiin mahdollisuuksiin lunastamalla sähköinen avain.

BEATRICE VILLMAN

Omatoimikirjaston aukioloajat (ilman henkilökunta) Maanantai

Tiistai

Keskiviikko

Torstai Perjantai

Lauantai

8-13, 8-12, 8-16, 8-12, 8-12 8-16

20-21 19-21 19-21 19-21

Pajutie 2 D, 68570 Luoto 06-7857265, bibl.larsmo@larsmo.fi

Vanhusten ja toimintarajoitteisten neuvosto Luodossa on kesäkuusta 2017 lähtien toiminut uusi yhteinen vanhusten ja toimintarajoitteisten neuvosto. Neuvosto koostuu viidestä jäsenestä ja yhdestä kunnanhallituksen edustajasta. Neuvoston tehtäviä koskevat säädökset löytyvät kunnallislaista. Vanhusneuvosto takaa ikääntyneiden ja vammaisten mahdollisuudet vaikuttaa kunnan eri toimialojen toiminnan suunnitteluun, valmisteluun ja seurantaan asioissa, joilla on merkitystä kyseisten kohderyhmien hyvinvoinnin, terveyden, osallisuuden, elinympäristön, asumisen, liikkumisen tai päivittäisistä toiminnoista suoriutumisen taikka heidän tarvitsemiensa palvelujen kannalta.

Neuvostoon voi olla yhteydessä mikäli kyseisiä asioita ilmenee.

Luodon juhlavuoden aikana neuvostolla on ollut mahdollisuus järjestää eri toimintoja vanhuksille mm. syntymäpäiväjuhlat, s y y s k u u s s a u l k o i l u p ä i vä Bosundissa ja marraskuussa hyvinvointipäivä Equityssä.

Vanhemman väestön asuminen Vanhusneuvoston viime kokouksessa keskusteltiin mm. vanhusten ja vammaisten asu-

miseen liittyvistä tarpeista.

Vaikka tavoitteena on, että kaikilla olisi mahdollisuus asua kotonaan mahdollisimman pitkään niin kuitenkin monet eivät pysty tai eivät halua asua omassa kodissaan kun terveys heikkenee. Suuresta omakotitalosta voi tulla fyysinen, taloudellinen ja psyykkinen taakka. Myös yksinäisyys vaikuttaa terveyteen ja hyvinvointiin. Neuvoston mielestä jokaisesta kunnanosasta tulisi löytyä jonkun tyyppisiä senioriasuinpaikkoja joissa olisi yhteinen kokoontumistila.

Neuvosto antoi tästä lausunnon vanhuspalveluista vastaavalle sosiaali- ja terveyslautakunnalle.

Palvelukartoitus Kun huomataan, että kotona ei enää selviydytä yksin ilman apua on oltava yhteydessä palveluohjaajaan. Luodon kunta kuuluu Pietarsaaren seudun yhteistyöalueeseen. Kolme palveluohjaajaa vastaa kysymyksiin ja neuvoo. Heidät tavoittaa puhelimitse numerosta (06) 786 3584, yleensä arkisin 8:30 – 11:30.

Vanhustenhuolto tarjoaa tukipalveluja kuten esim. ruokapalvelu ja turvapuhelin, kotipalvelu, kotisairaanhoito ja kotikuntoutus. Ikääntyneiden

palveluntarve kartoitetaan ja hoito- ja palvelusuunnitelma laaditaan yhdessä. Tarjoilla olevat palvelut ja tukipalvelut räätälöidään asiakkaan tarpeiden mukaan. Kartoituksessa käytetään RAI-arviontijärjestelmää jotta kartoitus olisi mahdollisimman puolueeton.

Kartoitus on maksuton mutta tukipalveluista ja palvelumuodoista laskutetaan vahvistetun hinnoittelun mukaan.

Tilapäisen kotihoidon palvelusetelit Palveluseteli on vaihtoehtoinen tapa järjestää väliaikaista kotihoitoa. Palveluseteleiden avulla voidaan itse valita palveluntuottaja. Sosiaali- ja terveysvirasto on hyväksynyt palveluntuottajat tiettyjen asetettujen laatukriteerien mukaisesti. Setelille on määritetty tietty arvo jonka osan palvelusta kaupunki maksaa. Asiakkaana maksat palvelusta setelin arvon ja palvelutuottajan hinnan välisen erotuksen. Palveluseteleitä saa ottamalla yhteyttä palveluohjaukseen. Mikäli valitset asiakkaana käyttää palveluseteliä otat itse yhteyttä palveluntuottajaan sopiaksesi palvelusta.

CAROLA LÖF

13

Nuorisoasema Fiilis Työskentelee nuorten mielenterveyden hyväksi, tarjoaa tukea elämänhallintaan ja toimii päihteiden käyttöä ehkäisevästi. Matalan kynnyksen toiminta on tarkoitettu 12 – 29 -vuotiaille nuorille. Käymään voit tulla yksin tai yhdessä, kun haluat jutella jonkun kanssa. Huonosti voivien nuorten läheiset (esim. vanhemmat tai opettajat) saavat mielellään konsultoida nuorisoasemaa. Käynnit ovat luottamuksellisia ja maksuttomia.

Käsiteltäviä asioita voivat olla esim Stressi ja ahdistus, ystävyys ja seurustelu, yksinäisyys, kiusaaminen tai syrjäytyminen, uupumus ja unettomuus, erimielisyydet ja riidat, elämänkriisi tai suru, tekemisen puute tai taloushuolet, huoli pelaamisesta/netin käytöstä, huoli alkoholin tai huumeiden käytöstä.

Drop-in Drop-in -aika keskiviikkoisin, torstaisin ja perjantaisin klo 14–16. Silloin voit tulla käymään ilman ajanvarausta. Jos samaan aikaan on useita kävijöitä, ei kaikkien kanssa ole ehkä mahdollista keskustella kovin pitkään.

Soita Varaa aika soittamala tai tekstiviestillä. Koordinaattori David Sandström 044 785 1216, Etsivät nuorisotyöntekijät Måns Aldén 044 747 6968, Sari Kalliosaari, 044 781 6115, Camilla Sjöskog 044 705 4678.

Aukioloajat ja osoite Maanantai - tiistai klo 10 – 16, Keskiviikko������������������ klo 10 ���������� – 18, Torstai klo 10 – 16, Perjantai klo 10 – 17. Musiikkikahvila After Eightin sisäpiha, Isokatu 6, Pietarsaari.

Facebook Ajankohtaisen ohjelman ja aukioloaikojen muutokset näet Facebookista: Ungdomsstationen Fiilis/Nuorisoasema Fiilis DAVID SANDSTRÖM

Valitse sähköinen lasku paperisen laskun sijasta ja osallistu arvontaamme

Mielipiteesi on meille tärkeä!

Sähköinen lasku säästää sekä ympäristöä että omaa aikaa. Pankit välittävät maksuttomasti ns. tavallisen paperilaskun korvaavat e-laskut omaan verkkopankkiisi.

Kunnan verkkosivuilta löytyy 11.12.2017 alkaen kunnan tiedotustoimintaa koskeva kysely jolla selvitetään millä tavoin kunta voisi parantaa tiedottamistaan kuntalaisille koskien esim. suunnitelmia, päätöksiä ja tapahtumia.

Kaikki asiakkaat, jotka viimeistään 15.1.2018 ovat siirtyneet paperilaskusta e-laskuun osallistuvat Luodon kunnan arvontaan. Arvomme kaikkien osallistuvien kesken 5 hienoa palkintoa.

Uusi kuntalaki edellyttää, että kunta tiedottaa kunnan palveluja käyttäviä kunnan toiminnasta.

Kunnan tulisi antaa tietoja ajankohtaisista asioista jotta päätösten valmisteluun olisi mahdollista osallistua ja vaikuttaa.

Olemme erittäin iloisia jos voisitte vastata kyselyyn joulukuun aikana. Osallistutte tietenkin nimettömänä.

Kyselymme löytyy osoitteesta www.larsmo.fi

14

Seniordatakurser vid biblioteket Vi har tack vare en aktiv pensionärsförening och en synnerligen motiverad och engagerad handledare kunnat genomföra en gedigen utbildning i datoranvändning i Larsmo. Per-Ole Renlund har handlett och undervisat seniorer i datakunskap både i den egna kommunen och i grannkommunerna.

Samarbetet kring datacaféet startades upp redan under 2015 mellan Per-Ole Renlund och biblioteket. Biblioteket kunde erbjuda lokaler med fungerande wifi och givetvis kaffe. Datacaféet var öppet för alla intresserade, men deltagarna bestod till stor del av medlemmar från LarsmoEugmo pensionärsförening.

Under åren har vi haft nitton tillfällen för undervisning, diskussion och frågor kring data- och teknikanvändning.

Deltagarantalet har varierat mellan 20-30 personer.

Ett uppskattat tillfälle var när förvaltningschef Carola Löf informerade om kommande medborgarkonton. Vi planerar att hon skall komma tillbaka i mars och ytterligare informera om medborgarkontot.

Vi har även haft möjlighet att få information och utbildning från externa experter. Camilla

Rönnholm från Datero har varit ett flertal gånger och informerat om webbsidor, nättjänster och olika publiceringsverktyg på nätet. Även Anneli Haapaharju har besökt oss och vidgat våra vyer när det gäller digitala tjänster och sociala medier. Hon fungerar som specialbibliotekarie vid Vasa stadsbibliotek och har haft handledningstillfällen som en del av finansministeriets AUTA-projekt. Målsättningen är att kunna handleda och hjälpa de kunder som inte själva kan använda digitala tjänster.

Vid ett tillfälle bistod studerande från datanomlinjen vid Optima med handledning och tidigare år har personer från bankvärlden och FPA berättat om sina e-tjänster.

Per-Ole har under 2017 haft datakurser för seniorer vid sammanlagt tio tillfällen. Gruppen var den första att testa hur och om tekniken fungerade i bibliotekets nya konferensrum i Equity. Deltagarna fick undervisning på grundnivå eller alternativt en mer avancerad nivå beroende på förkunskaper. På agendan stod bland annat användning av Androidbaserade enheter, datasäkerhet, uppdatering av programvara och tjänster på nätet.

Datakurser. Vid bibliotekets populära datakurser får seniorerna lära sig använda olika digitala tjänster.

Larsmo-Eugmo pensionärsförening har för närvarande 390 medlemmar. Många av medlemmarna har grundläggande kunskaper när det gäller användningen av surfplattor, smarttelefoner och datorer, men flera medlemmar borde engageras för att lära sig använda nättjänster, eftersom vi mer och mer går mot ett digitalt samhälle. Därför skulle också flera IT-handledare behövas.

Vi fortsätter med datacaféerna i januari med teman säkerhet på nätet, smarttelefoner och surfplattor. Kom med och bekanta er med olika datatjänster.

BEATRICE VILLMAN

Ditt meröppna bibliotek Vid planeringen av Larsmos nya huvudbibliotek tog vi tidigt i beaktande att vi skulle kunna börja med ett meröppet bibliotek. Ett meröppet bibliotek är ett bibliotek där man installerat system som gör självbetjäning möjlig för kunderna.

För att kunna besöka biblioteket utanför de egentliga öppettiderna behöver du ett bibliotekskort och en chipnyckel som du kvitterat ut från biblioteket. Du bör också vara över 18 år gammal. Under den meröppna tiden finns ingen bibliotekspersonal på plats, men däremot har lokaliteterna teknisk övervakning, bland annat kameraöver vakning.

Du kan låna böcker och annat material, läsa tidningar, studera eller jobba även när personal inte är på plats. Under biblio-

tekets normala öppettider ger bibliotekspersonalen handledning i hur meröppet fungerar.

Förutom de trettio timmar då vi är på plats så kan vi även erbjuda fyrtio meröppettimmar.

Vi har en provperiod på meröppet till slutet av detta år, men perioden kan förlängas till slutet av mars. Vi kommer inte att minska på tiderna med personal utan vi ser det som en service för kunderna att kunna erbjuda tillgång till biblioteket såväl tidiga morgnar som sena kvällar.

För närvarande har vi redan ett fyrtiotal kunder som använder meröppet bibliotek. Tag vara på möjligheten till den utvidgade servicen och kvittera ut din elektroniska nyckel.

BEATRICE VILLMAN

Böcker, tidningar, utställningar, läsinspiration, sportutrustning, studera m.m.

Meröppet ger dig många nya möjligheter - när det passar dig bäst!

Specialbibliotekariebesök. Anneli Haapaharju från AUTAprojektet berättade om olika digitala tjänster och sociala medier.

Nya linjer vid musikinstitutet Jakobstadsnejdens musikinstitut inledde läsåret 20172018 med två nya linjer, dans och teater. Intresset för båda linjerna har varit stort men ännu ryms nya elever med i speciellt teaterundervisningen.

Teaterundervisningen sker i Campus Allegros nya utrymme Black Box där även Yrkeshögskolan Novias dramainstruktörer får sin undervisning, vilket ger goda möjligheter till samarbeten mellan utbildningarna. Planen är att även musikinstitutets dansundervisning till stor del sker i Black Box från och med nästa läsår.

Konstskolan Balatako är fortsättningsvis mycket populär och många elever vill delta i den verksamheten som sker i fina utrymmen i Campus Allegro.

Musikundervisningen i sin tur hade under våren ett stor antal sökande och man kan således konstatera att Jakobstadsnejdens musikinstitut mår väl!

Jakobstadsnejdens musikinstituts största händelse under höstterminen inföll under självständighetsdagen 6.12. Musikinstitutet ordnade en bal för att fira Finlands 100-årsjubileum i Campus Allegro. I programmet deltog ett stort antal elever från alla institutets fyra linjer,

15

dvs. bildkonst, dans, musik och teater. Även Jakobstads Sinfonietta medverkade. Danslinjen visade upp sina färdigheter i Schaumansalen och teaterlinjen intog Black Box. Det bjöds på uruppförenaden, musikvideo, jazzduo, gitarrgruppen Bonanza, dragspelsgrupp, Allegro Junior Band och mycket mer.

Larsmoelever Under våren antas nya elever till alla delar av musikinstitutets verksamheter och i samband med det kommer institutet att också besöka skolor i Larsmo för att berätta om vad allt man idag kan göra i musikinstitutet.

Förnärvarande är 27 elever från Larsmo inskrivna i institutet.

Vill man redan nu bekanta sig med vad som händer i institutet kan man besöka hemsidan eller institutets Facebook-sida.

Nytt med teaterkonst. Vid den nystartade dans- och teaterlinjen övas grunderna i att uttrycka sig.

Till sist två små tips: Kören Starla Music Group (riktar sig till 13-18-åringar) tar gärna emot fler sångare i sina led och så gör även barnkören Doradus (7-12-åringar). Körerna är öppna för alla och att delta är kostnadsfritt.

Kontakta musikinstitutets kansli för mera information!

PETER ROOS

Årets

JULKLAPPSBOK

s/s Equity

Stråkarna. Alltid spännande med framträdanden för eleverna som studerar vid instrumentundervisning.

Larsmo församling - plock ur julprogrammet 10.12 kl. 18:00 De vackraste julsångerna i kyrkan 14.12 kl. 18:00 Karagruppens julfest vid församlingshemmet 15.12 kl. 19:00 Ungdomarnas julfest vid Xodus. HHN ca kl. 21, Sjöblom 16.12 kl. 19:00 Kauneimmat joululaulut seurakuntatalolla 18.12 kl. 12:00 Jul i gemenskap vid församlingshemmet 24.12 kl. 13:00 Barnens julbön i kyrkan. Lassila, Hannes Uunila 24.12 kl. 15:00 Julbön i kyrkan, Lassila, Vidjeskog 25.12 kl. 08:00 Julotta med HHN, Sjöblom, Vidjeskog 1.1.2018 kl. 18:00 Högmässa i kyrkan, Lassila, Vidjeskog 6.1. Trettondagens högmässa i kyrkan, Sjöblom, Vidjeskog

Finns att köpas vid: Bjärgas, Larsmo huvudbibliotek, kommungården, Jakobstads bokhandel, Luckan i Karleby samt vid Herlers bokhandel i Nykarleby

Välkommen med i gemenskapen!

Mera info finns på församlingens hemsida

www.larsmoforsamling.fi

16

Boknyheter från biblioteket Faktaböcker: Axås, Elisabet: Mitt Kroatien En reseguide där författaren delar med sig av sina favoriter. Här får vi tips om allt från Kroatiens storslagna natur med 1200 öar till vackra, historiska städer med rikt kulturliv. En bok för dig som planerar en resa till Kroatien eller bara drömmer om det...

Audas-Kass, Amanda: Till den lilla människan intill Boken beskriver hur relationer till andra människor styr och påverkar vårt liv.

Fried, Hédi: Frågor jag fått om Förintelsen Hédis livsuppgift har blivit att berätta om Förintelsen. Här har hon samlat frågor som ungdomar ställt om tiden i Auschwitz och hur judarna behandlades. Hon är en av de sista överlevande som ännu kan berätta sanningen. Knivskarp bok som alla borde läsa.

Häggkvist, Carola: En godare jul Här får vi ta del av julrecept; både klassisk julmat och rätter från andra delar av världen. Hon berättar också om sin barndoms jular med traditioner och gemenskap.

Här finns allt som behövs för en godare jul, från advent till nyår!

Kampusch, Natascha: 10 år i frihet Natascha levde 8 år i fångenskap i en ljudisolerad källare innan hon hittades, frigavs och fick möta världen utanför. I boken berättar hon hur hon har kunnat anpassa sig till ett liv i frihet och vilka svårigheter hon fick möta.

Lindholm, Leila: Sweet Christmas Julens klassiska bakverk och godis presenterade av allas vår Leila. Njut av över 100 av hennes favoritrecept som kommer att förgylla ditt julfirande.

och självskadebeteende i 10 år berättar om hur hon blev frisk och har dessutom intervjuat fyra andra personer om hur de kommit ut ur depressionens mörker...

Sjödin, Agneta: Från hjärtat Med den här boken vill Agneta inspirera oss att leva ”från hjärtat” både vad gäller människomöten, hälsa och träning.

Stenberg, Ulf: Ingemar Stenmark : mer än bara åk Med stor inlevelse ger författaren sin bild av vad som formade den unge vinnarskallen Ingemar Stenmark. Han blev god vän med familjen och delar här med sig av oförglömliga anekdoter.

Romaner: Backman, Fredrik: Vi mot er Fristående fortsättning på succéromanen Björnstad. En intensiv skildring av rivalitet, lojalitet, vänskap och ishockey.

Dahl, Arne: Inland En ny kriminalroman av den svenske författaren. En hisnande uppföljare till succén Utmarker.

Engvall, Caroline: Ärren vi bär Första delen i en planerad trilogi. Handlar om unga flickors utsatthet. Hemsk men aktuell bok delvis baserad på verkliga händelser.

Green, John (mfl.): Let it snow : magisk julhelg i tre delar En romantisk och charmig berättelse i juletid för unga vuxna.

Ludvigsen, Eva: Typ 1 diabetes, ”det är ju bara en spruta”.

En handbok för alla som fått diagnosen typ 1 diabetes eller nära anhörig. Boken är lättläst, överskådlig och ger konkreta tips.

Ishiguro, Kazuo: Återstoden av dagen Romanen om mönsterbutlern Stevens som lånar sin husbondes bil för att åka på sitt livs första semester. Boken har blivit en modern klassiker. Nobelpristagaren i litteratur 2017.

Ortiz, Liria: Lyssnar din tonåring?

Den här boken vänder sig till föräldrar och anhöriga som tycker det är svårt att få igång en kommunikation med tonåringen.

Westö, Kjell: Den svavelgula himlen En ny episk Helsingforsroman som spänner sig från 1960-talet till nutid. Litet mörkare och djupare än hans tidigare romaner.

Sippus, Alexandra: Överleva eller leva?

Depression är en vanlig och farlig sjukdom. Författaren som själv led av depression

MIKAELA RISKA-LASSILA

Ungdomsrådet genomförde Leaderprojekt Arbetsgruppen för jubileumsåret uppmanade kommunens ungdomsråd att planera någon form av jubileumsevenemang för unga. Den 25 januari 2017 inledde så ungdomsrådet planering av ett särskilt ungdomsprojektet.

Projektet fick arbetsnamnet Young Larsmo 2017 och datum för evenemanget fastslogs till den 13-14 oktober. I ett tidigt skede av planeringsprocessen beslöt man att ansöka om extern finansiering via Aktion Österbotten/Leader, som underprojekt till Aktiva byar projektet.

Positivt svar på ansökan om Leaderfinansiering erhölls slutligen från Närings-, trafik- och miljöcentralen den 28.6.2017.

För alla medverkande har arrangemanget varit ett omfattande men lärorikt projekt.

Utöver ungdomsrådets sex ordinarie möten där evenemanget planerades har fem olika arbetsgrupper ansvarat för delområden av planeringen.

Arbetsgrupperna har träffats för planering i medeltal 2-4 gånger under året. I ett tidigt skede av planeringen utkristalliserades några möjliga aktivitetshelheter; evenemangstorg, galakväll och LAN-party. En hel del planering i arbetsgrupperna sattes även på att hitta idéer för olika workshops av vilka en förverkligades.

Omkring 650-750 deltagare noterades i de fyra olika delevenemang som genomfördes. Det totala antalet redovisade talkotimmar i de inlämnade timjournalerna för arbete utfört utan vederlag blev 288,5 timmar. Projektets

olika delmål formulerade i projektplanen uppnåddes.

I projektets ledningsgrupp deltog följande; Elin Björkskog, Kevin Björkman, Joel

Svenlin, Viktor Hiltunen, Noora Kotanen, Wilma Svarvar, Alva Wargh, Stina Svenfelt samt Åsa Björkman, Peter Hauptmann och

Ar ne Böhling som fungerade som projektets sekreterare och huvudansvarige.

ARNE BÖHLING

Tidsresor på Bjärgas för åk 5 Under september 2017 ordnades en tidsresa för Larsmo skolors femte klassister. Varje femte klass fick turvis sin tidsresedag på Bjärgas. Hembygdsföreningen ville härmed ge eleverna en upplevelse av hur livet och vardagen såg ut på 1950-talet. Förväntansfulla och ivriga anlände eleverna på morgonen till Bjärgas, där föreningens �������������������� talkoarbetare iklädda tidsenliga kläder tog emot dem. Eleverna fick också ta på sig tidsenliga kläder. Flickorna fick rutiga förkläden och huvuddukar och pojkarna fick flanellskjortor och skärmmössor i gammaldags stil. Alla fick namnlappar försedda med påhittade gammaldags namn.

Sen var det dags för uppställning och tidsresan kunde börja.

I en träså i tvättstugan står två tvättbräden i det varma vattnet medan ångan stiger upp i rummet. Ivrigt börjar de första eleverna att gnugga tvätten mot tvättbrädena, efter att först ha blivit visade av tvätterskorna hur det går till. De vuxna berättar om tvättandets vedermödor förr, då allt gjordes för hand och byket skulle föras till sjön för sköljning såväl sommar som vinter. Nu sköljer eleverna tvätten i ämbar.

Att vrida ur tvätten för hand är inte så lätt och kräver nog sin lilla övning. Och sen slutligen ska byket hängas att torka på byksträcket utanför tvättstugan

med klädnypor av äkta trä.

I mangelhuset pågår mangling.

De torra handdukarna ska först stänkas med en riskvast som doppats i vattenfat. Sen rul�las de runt mangelrullar som placeras i den stora mangeln, och eleverna vevar för hand den tunga mangeln i rörelse, medan erfarna manglerskor berättar om hur det förr fanns mangelhus ute i byarna. Och hur kvinnorna under manglingsarbetet också kunde ha trevlig social samvaro tillsammans och prata om händelser i byn. Furuholmens och Holms mangelhus finns bevarade på Bjärgas området.

Det förstnämnda är numera ombyggt till skolmuseum medan Holm mangelhus fortfarande är i ursprunglig användning.

I hembygdgårdens kök råder också full aktivitet. Ved skall bäras in, mat skall tillredas i gryta över öppen eld, kaffe skall malas med handkvarn, och hålet på strumphälen ska stoppas med stoppnål och yllegarn. En vuxen beskriver hur ett brödbak i vedeldad bakugn går till och hur brödet förr i tiden hängdes upp i kökets tak för att torka.

Nu får eleverna också pröva på att skära det hårda brödet med ett specialredskap och sedan blöta det i vatten, för att gör det ätbart. På det stora köksbordet finns också de fyra sädesslagen, och att sätta rätt namn på dem är ingen lätt upp-

17

Tidsresa. De historiska tidsresorna med fina upplevelser vid Bjärgas var igen uppskattade av elever i åk 5. gift. Alltmedan sysslorna pågår, hur slipstenen ska vevas och hur kommer tillika en härlig doft av lyssnar eleverna intresserat till man lyckas vässa yxan. Likaså stekt och halstrad strömming. kvinnornas berättelser om livet får men här pröva på att vässa Nu ska det vankas färsk Öja förr i tiden, och i en vrå surrar bågsågen med en fil. I Bjärgas strömming, och det kommer spinnrocken där Ulla spin- skolan upplever eleverna nog en att smaka gott efter dagens alla ner garn av finaste äkta fårull. betydligt strängare disciplin än i uppgifter. Eleverna får sedan dagens skola. Här är det enbart lä- också sin egen skollunch serveFrån smedjan hörs en hammare rarinnans ord som gäller, när hon rad i Sandras. Efter lunchen blir bearbeta järnet som ligger på både lär och fostrar. Eleverna det rundvandring på området städet. Smeden berättar om sitt får bland annat öva sig att skriva med guidning och eleverna får arbete och om sin mångsidiga finstil med stiftpenna och bläck, ännu en sista beskrivande dos av uppgift i byn förr i tiden. Alla samt att skriva på den svarta tav- livet på 1950-talet. Skoldagen på elever får pröva på att forma lan. Inom sina ramar blickar Ru- Bjärgas är slut, och femteklasdet glödande järnet som snabbt neberg och Topelius från väggen sisterna återvänder till nutid. svalnar och måste in i elden på ut över klassen. De verkar helt nytt för upphettning. Detta är nöjda med elevernas kunskaper. Vi deltagare från hembygdsförhårt arbete. Man får verkligen Vägguret tickar och småningom eningen hoppas att dagen gav beundra smedens arbete och är timmen slut och det blir rast. eleverna en hel del historisk alla hans olika verktyg, som han lärdom och fina upplevelser, till stor del har tillverkat själv.

Utifrån gårdstunet hörs glada samt också intryck som är skratt och rop. Det är bollekar till nytta i de ungas framtid.

Utanför smedjan finns en slip- och hästskokastning på gång. sten. Där får eleverna pröva på Och alldeles från närheten BERNDT BARCK

Rekordår för fotbollen under säsongen 2017 LBK kan blicka tillbaks på ett r ekor då r beträffan de juniorverksamheten. Detta år���������������������� hade man ���������������� 11 olika jun i o r l a g m e d i ve r k s a m heten och totalt 227 junior som var involverade.

P-6/7 var med sina 37 spelare med i Nordea Cup i Jakobstad samt i Conalin Car Cup och Lokal Tapiolaturneringen i Jakobstad. P-8 hade 24 st spelare med i verksamheten och deltog i Nordea Cup, Conalin Car Cup, Kokkola Cup och Lokal Tapiola-turneringen. P-9 var 17 st till antalet och deltog i distriktsturneringar, Conalin Car Cup, Kokkola Cup och Lokal Tapiola-turneringen.

P-10 hade hela 28 spelare med vilket var den största enskilda årsgruppen. P-10

var flitigt i elden. De deltog i distriktets turneringar, Conalin Car Cup, nejdens liga, Kokkola Cup, Lokal Tapiola samt ett par mindre turneringar. P-11 hade en spelartr upp på 14 spelare. P-11 deltog i Conalin Car Cup, nejdens liga, distriktets turneringar, Kokkola Cup, och Lokal Tapiola-turneringen.

P-12 hade 20 st spelare att tillgå i sin spelartrupp. De deltog i Conalin Car Cup, distriktets serie, Piteå Summer Games, Kokkola Cup, Lokal Tapiola-tur nering en samt ett antal övriga turneringar.

En prestation värd att nämnas är att P-12 kom till final i Kokkola Cup där man dock förlorade. P-13 hade 14 spelare till sitt förfogande. P-13 deltog i Conalin Car Cup, distriktets

serie, Piteå Summer Games och Kokkola Cup. P-14 hade 19 spelare i sin trupp. P-14 deltog i distriktets serie, Piteå Summer Games och Kokkola Cup. P-14 deltog på våromgången i distriktets serie för 14-åringar som man vann överlägset. För att få hårdare motstånd på höstomgången gick P-14 med i serien för 15-åringar som de också vann trots att motståndet var ett år äldre. P-15 hade 20 st spelare i sin trupp. P-15 deltog i distriktets serie och Kokkola Cup. Precis som P-14 var P-15 på våromgången överlägsen i sin åldersklass så på höstomgången tog man steget upp till B17 som var två år äldre för att få hårdare motstånd.

Trots att de flesta spelarna i P-15 då var två år yngre än sina motståndare klarade man

sig riktigt bra i serien och slutade i mitten av tabellen.

Två flicklag LBK hade också glädjande nog med två flicklag i sin verksamhet. F-11 var 20 st till antalet. F-11 deltog i d i s t r i k t e t s t u r n e r i n g a r, nejdens liga, Piteå Summer Games, Kokkola Cup samt även i Lokal Tapiola-turneringen. Trots att de flesta av flickorna spelade fotboll för första gången i organiserad form klarade man sig riktigt bra och utvecklades enormt.

F-16 hade 16 st spelare till sitt förfogande. F-16 deltog i distriktets serie, Piteå Summer Games och Kokkola Cup. F-16 klarade sig så bra i distriktsserien att man slutade på andra plats.

Representationslaget hade en tyngre säsong. Man klarade inte av sin målsättning utan föll på “målsnöret” till division fem.

Flera jämna matcher gick inte riktigt LBK:s väg utan man förlorade oftast med uddamålet. 25 st spelare kämpade om spelplatserna i representationslaget.

För att hålla igång alla dessa lag behövs det många tränare och hjälptränare som är engagerade. LBK vill tacka alla dessa fantastiska människor som har hjälpt oss att hålla igång vår verksamhet.

LBK blickar framåt och den nya arenan med konstgräs ger ypperliga träningsmöjligheter inför nästa säsong.

RALF HOLMQVIST

18

Larsmo IF rustar för jubileum Hösten 2018 har det gått 100 år sedan ett gäng idrottsintresserade Larsmobor bestämde sig för att grunda en idrottsförening. Nu hundra år senare står föreningen inför nya utmaningar med en efterlängtad idrottsplan och ett rekordstort antal aktiva idrottare.

Det är en nöjd Siv Hellström som tittar ut över den nya planen. Över de klarröda löparbanorna med nymålade linjer, längdgropen och den nya höjdhoppsmadrassen. Det här är som julafton för föreningens friidrottare, som hittills tränat på grusbanor.

– Jag vågade inte tro att den här dagen skulle komma, säger hennes tränarkollega Tomas Nylund.

Sommaren 2009 blir han och föreningens ordförande Frej Stenman intervjuade av Österbottens Tidning. Då förklarar de hur viktigt det skulle vara att få allvädersbanor – för att Idrottsparken ska vara komplett.

Nu nästan tio år senare har projektet förverkligats, lagom till föreningens 100-årsjubileum.

– Det känns otroligt bra, det här är en efterlängtad satsning. Det känns också bra att föreningen har kunnat vara

med och finansiera en del av banorna, säger Frej Stenman.

Invigningen av den nya planen kommer att hållas lördagen den 26 maj. Planeringen av evenemanget har bara börjat, men tanken är att bjuda in alla Larsmobor och visa vilken bred verksamhet som finns inom föreningen.

Samtidigt som planen invigs firar Larsmo Idrottsförening sitt 100-årsjubileum. Det här sätter en extra guldkant på lördagen. Lagom till jubileet ges också föreningens nya historik ut – en reportagebok om de hundra verksamhetsåren och idrotten i Larsmo i dag. Sonja Finholm jobbar som bäst med bokprojektet och den som har gamla LIF-dokument eller fotografier får gärna höra av sig.

Det händer mycket inom föreningen just nu. Samtidigt som friidrottsarenan tagits i bruk och den nya terrängcykelbanan är klar rustar skidsektionen för nästa stora evenemang. Den 9 februari hålls de finlandssvenska skidmästerskapen i Larsmo.

Tillsammans med kommunen pågår också planeringen av nästa

Jubileumsår. 2018 har det gått 100 år sedan Larsmo Idrottsförening grundades. Den nya historiken om föreningen kommer att berätta om milstolparna och människorna under dessa hundra år. skede i Idrottsparken. Nu är det skidskyttarna som väntar på bättre förutsättningar. Larsmo är för tillfället något av ett centrum för nejdens skidskyttar och här finns också den enda skjutbanan i regionen. Det som står överst på föreningens önskelista är en

ny skyddsvall och en asfaltering av banorna. Frej Stenman talar varmt för tillgänglighet, att alla ska ha samma möjligheter att utöva idrott. Därför önskar han att asfalteringen av skjutbanan samtidigt innebär att man asfalterar hela den plane-

Boulesporten växer i Larsmo Petanque eller boule som vi kallar det, är ett lagspel, som spelas av två eller flera lag. Man använder metallklot, vilka kastas mot en

lillen, en liten träkula som har placerats på ett givet avstånd på en bana. Då alla i laget har kastat ut sina klot, så nära lillen som

Programstation vid Vinterkarnevalen

möjligt, räknar man poäng för de klot som har kommit närmast. En omgång är klar vid 13 poäng. Så håller man på tills tre omgångar är spelade, och det lag som vinner flest omgångar vinner matchen. Det finns nog en massa övriga regler, men dem går jag inte in på. Boule kan spelas av alla, oberoende av ålder. Det ger motion, skratt, spänning, koncentration och en trevlig samvaro.

Boulebanor byggdes Larsmo-Eugmo pensionärsförening framförde initiativ till Larsmo kommun om anläggande av banor för boule. Initiativet

Grupp eller förening som önskar bjuda på programstation kontakta fritidsbyrån tfn 7857 230 senast 22.1.2018

mottogs välvilligt och kommunen förverkligade raskt önskemålet.

Under sensommaren byggdes två fina banor. Förhoppningsvis bö�������������������������� rjar nu ������������������ även ������������� andra kommuninvånare utöver pensionärer, såväl yngre som äldre att spela boule. Skolorna har redan visat intresse för att lära ut spelet under gymnastiktimmarna. Vid invigningen av banorna medverkade ett 40-tal ivriga boulespelare och kommunen bjöd på kaffe.

Den första matchen spelades mot Jakobstadsföreningen Milstolpen. Den gästande föreningen vann invigningsdagens spel och vi konstaterade efteråt att vi ännu har mycket att lära oss.

rade sträckan runt Fritidsgården.

– En asfaltbana skulle inte bara betjäna skidskyttar och rullskidåkare, utan även ge möjligheter åt rörelsehindrade att kunna ta sig fram och njuta av vår fina Idrottspark.

SONJA FINHOLM

Inomhusboule i vinter I vinter spelar vi en inomhusvariant av boule i Holm fritidsgård.

Det finns särskilda inomhusklot gjorda av läder, kloten är mjuka och skonsamma mot golvet. De värdefulla kloten har vi lånat från kommunens Sportotek.

Föreningen planerar att också själv införskaffa flera egna klotserier då redan drygt 20 personer vill vara med och regelbundet träna inomhus. Boulesporten växer och vi är glada för allt stöd Larsmo kommun visat boulespelarna.

INGA LUND

Boulespel. Utöver strategiskt tänkande och motion ger bouleaktiviteten glädje och sociala kontakter.

Crazy Divers på dykarresa I september 2017 företog den lokalt registrerade föreningen Crazy Divers.r.f. en dykresa till Malta. Resesällskapet bestod av 10 resenärer varav 7 dykare. Detta var den andra dykresan till Malta, första gjordes år 2010.

Sedan dess har föreningen ordnat dykresor åt sina medlemmar till bl.a. Turkiet, Kroatien och Norge.

Redan före resan togs det kontakt med ett par lokala dykföretag och vi ordnade träff med ett av dem redan på flygplatsen då vi anlände.

Under den kommande veckan gjorde vi 7 dyk. Sista dagens dyk blev tyvärr inställda på grund av hård vind och regn.

Um El Faroud Ett av de mest minnesvärda

dyken gjordes till vraket av Um El Faroud som lig ger på 36 meters djup. Um El Faroud är ett tankfartyg som byggdes 1969 och är 115m långt. Fartyget fick ett dramatiskt slut 1995 då det under reparationsarbeten ombord skedde en våldsam explosion och 9 personer miste livet.

Det mäktiga vraket sitter upprätt på sandbotten nära Qrendi. Dykdjupet på vraket varierar från däcket på 18 meter till botten på 36 meter. På vraket finns fäst ett plakat med namnen på de omkomna. Känslan när man sakta svävar ner i det blå från bojkedjan är oslagbar. Allt som hörs är ljudet av kedjan som slår mot bojkanten o ch l j u d e t av d i n a e g n a andetag genom regulatorn.

Siluetten av ett stort vrak

träder sakteligen fram.

Vi dök även på vraket av Karvella som finns utanför Gozos kust på 40 meters djup. Även hon ett mäktigt vrak och en fin dykupplevelse. Sista dykdagen tog oss genom ett grottsystem kallat Santa Marija Caves på Comino. Malta kan varmt rekommenderas som dykresemål. På den lilla ön finns över 60 registrerade dykföretag så att hyra utrustning och guide är inte svårt.

En del av oss hyrde all utrustning och en del kompletterade egen medtagen utrustning.

Som dykgas användes enbart Nitrox. En gas där en del av kvävehalten ersatts med syre.

Vi fick bra service och hade ett gott samarbete med New Dimension Scuba på Malta.

ANN-CHRISTIN FINNILÄ

19 Ungdomsstationen har öppnat

Öppet. David Sandström välkomnar 12-29 åringar till Fiilis.

Ungdomsstationen Fiilis�������������������������������������� började sin verksamhet �������������� den 15 november 2017. Den arbetar för ungdomars psykiska hälsa, erbjuder stöd med livshantering och är drogförebyggande. Verksamheten har låg tröskel och finns till för ungdomar i åldern 12 - 29 år. Man kan komma på besök, ensam eller tillsammans, när man behöver någon att prata med. Närstående (t.ex. föräldrar eller lärare) till ungdomar som mår illa är välkomna att konsultera ungdomsstationen. Besök är konfidentiella och avgiftsfria.

Det kan t.ex. handla om; Stress och ångest, vänskap och sällskapande, ensamhet, mobbning eller utanförskap, utmattning och sömnsvårigheter, konflikter och bråk, livskris eller sorg, brist på sysselsättning eller oro för ekonomin, oro���������������� för dataspelan����������� de/ internetanvändning, oro för alkohol- eller droganvändning.

Drop-in; Drop-in är på onsdag, torsdag och fredag kl. 14 - 16. Det innebär att man kan dyka upp utan att ha bokat tid. Ifall flera besöker samtidigt finns det kanske inte möjlighet till ett längre samtal med alla.

Ring; Ring eller SMS:a för att boka ett besök. Koordinator David Sandström 044 785 12 16 eller Uppsökande ungdomsarbetare; Måns Aldén 044 7476968, Sari Kalliosaari 044 7816115, Camilla Sjöskog 044 7054678. Öppethållningstider och adress; ����������������������������� Måndag-tisdag kl. 10-16, onsdag kl. 10-18, torsdag kl. 10-16, fredag kl. 10-17. Innergården vid Musikcafé After Eight, Storgatan 6, Jakobstad.

Crazy Divers. Att dyka ner till de intressanta vraken eller grottsystem på 40 meters djup ger en oslagbar känsla.

BIBLIOTEKETS ÖPPETTIDER Huvudbiblioteket Öppettider (med personal)

Huvudbiblioteket Meröppet (utan personal)

måndag tisdag onsdag torsdag fredag

måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag

13-20 12-19 16-19 12-19 12-18

Bosund bibliotek Öppettider måndag tisdag onsdag torsdag fredag

12-19 09-16 -----12-19 10-16

8-13, 8-12, 8-16, 8-12, 8-12 8-16

20-21 19-21 19-21 19-21

Kontaktuppgift Huvudbiblioteket Tel: 785 7265 Videvägen 2 D 68570 LARSMO e-post: bibl.larsmo@larsmo.fi

Facebook och hemsida; Adressen till Social- och hälsovårdsverkets hemsida är sochv.jakobstad.fi/ungdomsstationfiilis. För aktuellt program och förändringar i öppethållningstider, kolla Facebook Ungdomsstationen Fiilis i Jakobstad / Nuorisoasema Fiilis Pietarsaaressa.

DAVID SANDSTRÖM

DIN ÅSIKT ÄR VIKTIG! Den nya kommunallagen förutsätter att kommunen informerar de som utnyttjar kommunens tjänster om kommunens verksamhet. Kommunen skall informera om aktuella ärenden så att man kan delta i och påverka beredningen av besluten.

På kommunens webbsidor finns från och med den 11.12.2017 en förfrågan om hur vi kan bli bättre på att nå ut med informationen till kommuninvånarna om olika planer, beslut och evenemang.

Vi är jätteglada om ni kan svara på enkäten inom december månad. Förfrågan besvaras anonymt.

Vår förfrågan finns på www.larsmo.fi.

20

Larsmoborna gläds över idrottsplanen

Planbygget. Världens största leverantör av sportytor anlitades för anläggande av konstgräset och prestationsplatserna. Den nya anläggningen i Larsmo idrottspark kan nu betjäna Larsmoborna i årtionden framöver. För föreningsverksamheten och skolverksamheten blir anläggningen en central del av utvecklingsarbetet kring idrott- och motion.

Lagom före den första snön föll tog Larsmo kommun emot den nya idrottsplanen den 23 oktober. Dagen därefter kunde man börja boka träningstider på den nya arenan. De första bollarna har nu skjutits i mål.

Friidrottarna har testat de olika prestationsplatserna och Cronhjelmskolan har under flera veckor ordnat sina gymnastiklektioner på den nya planen.

En lång väntan är nu över och idag står en ny arena med allvädersbanor och konstgräs klar till mångas glädje. Äntligen får alla ivriga idrottsutövare njuta av kommunens nya idrottsanläggning.

Tidtabellen höll inte på grund av vädret De första grävskoptagen gjordes i december ifjol och projektet skulle färdigställas innan 30.8.2017. Vi ville säkerställa oss att tjälen gått ur marken innan slututjämningen och ytbeläggningen startades. Den regntunga sommaren gjorde också att ytbeläggningen av allvädersbanorna försenades med ett antal veckor.

Mattläggning. Konstgräset rullades ut på sviktunderlaget av specialgummi. Mattan fylldes sedan med kiselsand och gummigranulat för erhållande av utmärkt studsegenskap och ett behagligt spelunderlag.

Ytbeläggning. Den rödbruna ytbeläggningen ger allvädersbanorna och prestationsplatserna sin karakteristiska färg. Efter ytbeläggningen målades linjerna och alla markeringar som önskades för träningsanläggningen.

Ändring från ursprungsplaneringen

Bland annat önskas en skatepark, en ny skjutvall för skidskytte, en servicebyggnad med omklädningsrum och förrådsutrymmen, en frisbeegolfbana, en

Planeringsunderlaget som bygganbuden togs in på innehöll kontgräsplan samt 8 löparbanor bred på ena långsidan och 4 löparbanor bred runt kontsgräsplanen. Larsmo IF kom i byggskedet in med önskemål om att bygga två löparbanor till runt planen. Detta för att kunna arrangera distriktstävlingar på den nya arenan. Kommunen godkände önskemålet med villkoret att LIF står för tilläggs-

kostnaderna för bana 5 och 6.

Övervakning Den nya arenan är inhägnad med staket och är försedd med övervakningskameror. Obehörig vistelse på arenan är förbjuden.

Framtidsvisioner Kommunen har tillsammans med föreningsaktiva och kommuninvånare gjort upp en helhetsplan på önskade aktivitetsmöjligheter till idrottsparken.

Fakta:

islada över rinken, asfaltbeläggning av spårslinga samt tryckvattenledning till skidspåret.

JONAS SNELLMAN

Fotbollsplan av typmodell Fifa star 2 Konstgräsplanens storlek 105 x 68 meter Skyddsnät med höjden 8 meter på kortsidorna Belysningsstolpar Allvädersanläggning; - 8 löparbanor bred på ena långsidan - 6 löparbanor bred runt kontsgräsplanen - Längd- och trestegsgrop - Höjd- och stavhoppsmadrass - Kulring