Larsmo kommuntidning 2 2015

Larsmo kommun informerar Luodon kunta tiedottaa Årgång 27

2 • 2015

Offentligt meddelande

Vinterkarneval

Lördag 13.2.2016 kl. 12.00 - 15.00 Aktiviteter - Servering - Utlottningar

2

Uudistusten aika

Regeringen kom i början av november överens om riktlinjerna för social- och hälsvårdsreformen och om grunderna för områdesindelningen för självstyrelseområdena. Enligt överenskommelsen inrättas 18 självstyrelseområden, av vilka 15 själva ordnar social- och hälsovårdstjänster inom området. För de tre övriga områdena ska social- och hälsovårdstjänsterna ordnas med stöd av ett annat självstyrande område. I fortsättningen finns 12 sjukhus med enheter som tillhandahåller omfattande jour dygnet runt. Övriga nuvarande centralsjukhus ska erbjuda en begränsad jourverksamhet och tillhandahålla specialiserade tjänster.

Hallitus sopi marraskuun alussa sosiaali- ja terveydenhuoltouudistuksen suuntaviivoista ja itsehallintoalueiden aluejaon perusteista. Sopimuksen mukaan perustettaisiin 18 itsehallintoaluetta, joista 15 järjestäisi itse alueensa sosiaali- ja terveyspalvelut. Kolme muuta itsehallintoaluetta järjestäisivät sosiaali- ja terveyspalvelunsa tukeutuen toiseen itsehallintoalueeseen. Laajan ympärivuorokautisen päivystyksen yksiköitä on jatkossa 12 sairaalassa. Muut nykyiset keskussairaalat tarjoaisivat suppeampaa ympärivuorokautista päivystystä sekä tarjoaisivat erikoistuneita palveluita.

Övriga uppgifter som överförs till självstyrelseområdena är landskapsförbundens uppgifter, brand- och räddningsväsendet samt en del av NTM-centralernas uppgifter i anslutning till regionutvecklingen samt eventuellt miljö- och hälsoskyddet. De nya självstyrande områdena ska ha ett fullmäktige som väljs i direkta val och enligt förslaget ska lagen träda i kraft 1.1.2019.

Social- och hälsovårdreformen är ju en verklig långkörare eftersom tidigare förslag stött på patrull i grundlagsutskottet. Det senaste förslaget backades på grund av att man ansåg att de mindre kommunernas möjlighet att påverka inte var tillräcklig med tanke på att kommunerna skulle stå för finansieringen. Det här problemet har man nu alltså löst med direkt val av medlemmar till områdets fullmäktige. I fortsättningen är alltså valet av en kandidat inte bundet till någon viss kommun, utan platserna fördelas mellan partierna enligt valresultatet och de kandidater inom respektive parti som får flest röster väljs till fullmäktigemedlemmar. Alla som röstar påverkar, men hemorten spelar alltså i fortsättningen ingen roll. Det är det personliga röstetalet som avgör vem som blir invald.

Eftersom antalet områden är 18, dvs. lika många som landskapen (exkl. Åland) kommer Österbotten att bli ett självstyrande område. Med tanke på tvåspråkig service är det viktigt att Österbotten får status som ett av de 15 områden som själv får ordna social- och hälsovården. Servicen ska fungera jämlikt på finska och svenska på alla vårdnivåer 24/7, dvs. dygnet runt alla dagar. Det är utmanande för Vasa sjukvårdsdistrikt att ordna servicen likvärdigt på båda språken och ifall vårdansvaret för Österbotten hänförs till ex.

Seinäjoki blir det betydligt svårare att garantera tvåspråkig service 24/7. De språkliga konsekvenserna av reformen måste utvärderas och resultatet av utvärderingen måste respekteras när lagförslaget skrivs. I januari ska kommunerna meddela vilket självstyrelseområde kommunen vill tillhöra och på våren ska kommunerna höras om lagförslaget.

När det gäller själva verksamheten i de nya självstyrelseområdena kommer den statliga styrningen att stärkas, eftersom statsrådet ska besluta om anordnandet av social- och hälsovården för varje område samt fastställa ett offentligt servicelöfte och strategiska utvecklingsmål. I de nya organisationerna kommer anordnande uppgiften och produktionen att separeras. Det torde betyda att de folkvalda fullmäktigemedlemmarna beslutar om målen för verksamheten och att sakkunniga beslutar om verkställigheten, dvs. hur social- och hälsovårdstjänsterna i praktiken ordnas inom området. Det kan betyda att en del av de offentliga verksamhetspunkterna läggs ner, men det kan också betyda att nya privata producenter eller tredje sektorn etablerar sig som aktör när valfriheten blir större. Det finns ännu många frågor kring reformen, men oberoende av strukturerna ska patienten/klienten alltid garanteras likvärdig service på sitt eget modersmål.

Pääkirjoitus Gun Kapténs, kunnanjohtaja

De riktlinjer som regeringen nu slagit fast kommer att utgöra underlag för beredningen av en lag om ordnande av social- och hälsovården och en lag om självstyrande områden. Regeringen tar först på våren, då lagförslaget har varit på remiss, ställning till vilka områden som själva får ordna social- och hälsovårdstjänster och vilka sjukhus som får tillhandahålla en omfattande jour. Staten övertar finansieringen av social- och hälsovården åtminstone i första skedet av reformen. Valfrihet för klienten införs på basnivå och inom vissa funktioner på specialnivå. Det betyder att användaren själv kommer att kunna välja mellan en serviceproducent inom den offentliga, privata eller tredje sektorn.

Ledare Gun Kapténs, kommundirektör

Reformernas tid

Hallituksen linjaukset ovat pohjana valmisteltaessa sosiaali- ja terveydenhuollon järjestämislakia ja itsehallintoaluelakia. Kevään 2016 lausuntokierroksen jälkeen hallitus päättää mitkä alueet saavat itse järjestää sosiaali- ja terveyspalvelut ja mitkä sairaalat saavat ylläpitää laajaa ympärivuorokautista päivystystä. Sosiaali- ja terveydenhuollon rahoitus siirtyy uudistuksen ensivaiheessa valtiolle.

Valinnanvapaus olisi yksilölle jatkossa pääsääntö perustasolla ja soveltuvin osin käytössä erikoistason sosiaali- ja terveyspalveluissa. Sen myötä käyttäjä voisi itse valita palveluiden julkisen, yksityisen tai kolmannen sektorin tuottajan välillä.

Itsehallintoalueille osoitetaan tämän lisäksi maakuntien liittojen tehtävät, pelastustoimen tehtävät sekä osa ELY-keskusten alueellisen kehittämisen tehtävät ja lisäksi mahdollisesti ympäristöterveydenhuolto. Uusilla itsehallintoalueilla tulee olla suoralla vaalilla valittu valtuusto ja ehdotuksen mukaan laki astuu voimaan 1.1.2019.

Sosiaali- ja terveydenhuoltouudistuksen valmistelu on jatkunut pitkään koska aikaisemmat ehdotukset eivät ole menneet läpi perustuslakivaliokunnassa. Viimeisin ehdotus jouduttiin perumaan koska katsottiin, että pienempien kuntien vaikutusmahdollisuudet eivät olleet riittäviä huomioden että kunnat vastaisivat rahoituksesta.

Tämä ongelma on nyt ratkaistu alueiden valtuustojäsenten suorilla vaaleilla. Jatkossa ehdokkaan valinta ei siis ole sidottu tiettyyn kuntaan, vaan paikat jaetaan puolueiden kesken vaalituloksen mukaan ja kunkin puolueen eniten ääniä saaneet ehdokkaa valitaan valtuuston jäseniksi. Kaikki äänestäjät vaikuttavat, mutta kotiseudulla ei siis jatkossa ole merkitystä. Valituksi tulemisen ratkaisee henkilökohtainen äänimäärä.

Koska alueiden lukumäärä on 18, eli yhtä monta kuin maakuntia on nyt (lukuunottamatta Ahvenanmaa), Pohjanmaa muodostaisi oman itsehallintoalueen. Kaksikielisiä palveluja ajatellen on tärkeä, että Pohjanmaan asemana olisi toimia yhtenä 15 alueesta jotka itse järjestävät sosiaali- ja terveydenhuoltopalvelunsa. Palvelujen tulisi toimia tasavertaisesti suomeksi ja ruotsiksi kaikilla hoitotasoilla 24/7 eli ympäri vuorokauden kaikkina päivinä. Vaasan sairaanhoitopiirille on haasteellista järjestää palvelut tasavertaisesti molemmilla kielillä ja mikäli Pohjanmaan hoitovastuu siirtyisi esim. Seinäjoelle kaksikielisten palvelujen takaaminen 24/7 olisi huomattavasti vaikeampaa. Uudistuksen kielellisiä seurauksia on arvioitava ja arvion tuloksia on kunnioitettava lakiehdotusta laadittaessa. Kuntien on tammikuussa ilmoitettava mihin itsehallintoalueeseen kunta haluaa kuulua ja keväällä kuntia kuullaan lakiehdotuksen merkeissä.

Valtion ohjaus vahvistuu koskien uusien itsehallintoalueiden varsinaista toimintaa koska valtioneuvosto päättää jokaisen alueen sosiaali- ja terveydenhuollon järjestämisestä sekä päättää julkisesta palvelulupauksesta ja strategisesta kehittämistavoitteista. Uusissa organisaatioissa erotetaan järjestäjän tehtävä ja tuotanto toisistaan. Tämä tarkoittane, että kansan valitsemat valtuustojäsenet päättävät toiminnan tavoitteista ja asiantuntijat päättävät toimeenpanosta, eli miten alueen sosiaali- ja terveydenhuoltopalvelut käytännössä järjesteään. Tämä voi tarkoittaa, että osa julkisista toimipisteistä lakkautettaisiin, mutta myös että uudet yksityiset tuottajat tai kolmas sektori toimisivat palveluntuottajina kun valinnanvapaus lisääntyy. Uudistukseen liittyy vielä monta kysymystä, mutta rakenteista huolimatta potilaalle/asiakkaalle on aina taattava tasavertaista palvelua omalla äidinkielellä.

I och med att social- och hälsovården överförs till de nya själstyrelseområdena minskar kommunernas uppgifter. I framtiden betonas kommunens roll för främjande av livskraft och välmående vid sidan av ansvaret för dagvård, skola och teknisk service. Oberoende av förändringar är det viktigt att se framåt och se nya möjligheter.

Därför uppdaterar Larsmo kommun visionen och strategin med sikte på 2025.

Kuntien tehtävät vähenevät sosiaali- ja terveydenhuollon siirtyessä uusiin itsehallintoalueisiin. Kunnan rooli elinvoimaisuuden ja hyvinvoinnin edistäjänä päivähoidon, koulutuksen ja teknisten palveluiden ohessa korostuu tulevaisuudessa.

Muutoksista huolimatta on tärkeä katsoa eteenpäin ja nähdä mahdollisuudet.

Siksi Luodon kunta päivittää vuoteen 2025 tähtäävän visionsa ja strategiansa.

God Jul och Gott Nytt År tillönskas alla kommuninvånare!

Hyvää Joulua ja Onnellista Uutta Vuotta toivottaen kaikille kuntalaisille!

Kommunal informationstidning Ansvarig utgivare Gun Kapténs

Redaktör/Grafisk formgivning Arne Böhling

Tryckeri Botnia Print

E-tidning www.larsmo.fi

3

Budget 2016 Utg ångsläg et för budgetarbetet i Larsmo har varit gott. Sysselsättningsläget är fortsättningsvis mycket bra.

Arbetslöshetsg raden låg i slutet av september på 3,8 procent, då arbetslöshetsgraden för hela landet var 8,4.

Som en följd av det goda sysselsättningsläget och ett ökat antal skattebetalare inflyter mera skatteinkomster än beräknat 2015. Statsandelsbeloppet har också justerats uppåt med det s.k. tvåspråkighetstillägget. På utgiftssidan har kostnaderna för specialsjukvården ökat snabbare än beräknat, men bedömningen är ändå att bokslutet för 2015 kommer att visa ett överskott på ca 0,5 milj. euro.

Befolkningsutvecklingen antas fortsättningsvis vara positiv och invånarantalet prognostiseras öka med 60 personer per år till slutet av 2018.

Skattegrunden väntas växa med i medeltal 3,0 procent per år fram till slutet av 2018.

Inkomstskattesatsen sänks nästa år med 0,5 procentenhet till 19,5 procent. Fastighetsskattesatserna är oförändrade; den allmänna fastighetsskatten 1,20 procent, skatten för stadigvarande bostad 0,40 procent och skatten på fritidsbostad 1,00 procent. Fastighetsskatten för obebyggda bostadstomter på detaljplanerade områden är 3,00 procent.

I budg etförslag et beräknas verksamhetskostnaderna öka med 2,4 % och uppgå till 29,9 milj. euro. Personalkostnaderna, som utgör 34 % av verksamhetskostnaderna, ökar med 1,0 % och kundtjänster na, som utgör 44 %, ökar med 1,4 %.������������������������ Skatteintäkterna beräknas uppg å till 14,6 milj. euro och statsandelarna beräknas till 13,4 milj. euro.

I budgetförslaget ingår inga förslag till nedskärningar av verksamheten. Däremot har anslaget för byggande och underhåll av områden höjts nästa år så att lekparkerna i Näs och på Vikarholmen kan grundförbättras och en ny lekpark byggas på Murmästar i Bosund. Anslaget för vägunderhåll har också höjts så att bl.a. beläggningen på delar av Strömsholmsvägen kan förnyas. Alla resterande busskurer av gammal modell utmed landsvägar kommer att förnyas under året. På fastighetssidan kan noteras att vattentaket vid Furuholmens daghem förnyas och att takfönstren vid Holm skola ombyg gs för åtg ärdande av problemen med kondens. Planeringen av hyresbostäder på radhustomten i anslutning till Björkbo kan inledas i och med rivningen av den gamla lagerbyggnaden och uppförande av en ny mindre förrådsbyggnad för hyresgästernas behov.

Investeringsutgifterna uppgår till 4,9 milj. euro. För nya����������������������� daghems- och förskoleutrymmen i Bosund anslås 1,4 milj. euro, för ändring av uppvärmningssystemen vid Bosund och Näs skolor till bergsvärme samt anslutning av centrumfastigheterna till fjärrvärme beviljas 0,5 milj. euro. F���������������������� ör�������������������� byggande av trafikleder anslås 0,4 milj. euro. I anslaget ingår medel för bl.a. planering av lätt trafikled utmed Västerbyvägen samt medel för byggande av gator på Västra Vikarholmen detaljplan och på Murmästar detaljplan. Vattenledningen till Grev förnyas i samband m e d u t by g g n a d av ko m munalt avlopp på området.

För projekten inom Larsmo idrottspark anslås 1,0 milj. euro. Projekten förverkligas om kommunen beviljas minst 50 % i extern finansiering.

I budgeten ingår också ett anslag på 120 000 euro för anläggningskostnaderna för ett torg i anslutning till Centrumhuset i Holm samt 50 000 euro för tecknande av aktier i Kronoby Flyghangar Ab. Planerade investeringar 2017 uppgår till 10,4 milj. euro och 2018 till 2,6 milj. euro.

Skuldbördan beräknas öka från 11,1 milj. euro i slutet av 2015 till 21,4 milj. euro i slutet av 2018.

Idrott och motion är en basservice som ingår i kommunens uppgifter. Enligt grundlagen räknas motion som en grundläggande kulturell rättighet och i kommunallagen skrivs att kommunen har som uppgift att främja kommuninvånarnas välbefinnande och hälsa. Hälsa är inte bara frånvaro av sjukdom utan även fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. En bra boendemiljö är en viktig

Ordförandes ruta

genomgått en stor förändring. Vi har t.ex. fått bukt med flera smittsamma folksjukdomar, och fått högre medellivslängd, högre materiell standard och ett mindre slitsamt liv. Men utvecklingen har också lett till vällevnadssjukdomar på grund av fysisk inaktivitet, felaktiga matvanor, tobaksbruk och alkoholmissbruk. Ohälsosamma levnadsvanor kan få negativa konsekvenser för den enskilda individen och leda till ökade samhällskostnader för bland annat hälso- och sjukvården.

Det finns dock goda möjligheter att genom samhällsplanering bidra till att skapa hälsofrämjande och hållbara livsmiljöer, som hjälper människor till goda levnadsvanor och genom att ordna handledd idrott och motion för barn och ungdomar.

Ulf Stenman

Samhället och vår livsmiljö har under de senaste hundra åren

GUN KAPTÉNS

Bosund skolas historik

Bosund skola har i höst firat 100-årsjubileum bland annat genom att ge ut historiken Bosund skola - 100 år av kunskap. Boken berättar om skolans utveckling från den gamla gula folkskolan som stod klar år 1916 till dagens moderna skola.

Här finns gamla bilder varvade med nytagna fotografier och en lång rad klassfotografier från alla årtionden.

Boken innehåller också lärarporträtt och intervjuer med före detta elever.

En fin julkapp till alla som har anknytning till byn!

Bosund skola - 100 år av kunskap finns till försäljning vid Kiosk 57 i Bosund. Du kan också köpa den via skolan, kontakta i så fall rektor Ingmar Juselius, eller direkt av författaren Sonja Finholm, 040-5773064.

Priset är 20 euro.

förutsättning för god hälsa. Närhet till naturen, parker, grönområden och anläggningar är viktiga faktorer för att vi ska ha lust till ett aktivt liv. Det gäller också utformningen av skol-, daghems-, och förskolegårdar, idrotts- och rekreationsområden samt gång- och cykelbanor.

Larsmo kommun satsar på det förebyggande hälsoarbetet och främjar goda levnadsvanor genom åtgärder i livsmiljön. Vid planering sätts möjligheten till spontana mötesplatser och stimulerande miljöer för fysiska aktiviteter som en viktig del i arbetet. Som bäst planeras även en utbyggnad av Idrottsparken som ännu skall bredda möjligheterna och intresset för aktivitet och friluftsliv. Samtidig byggs bl.a. ny social- och hälsovårdsmottagning, nytt bibliotek, gym och torg i centrum av Holm. I Bosund inleds snart bygget av det nya daghemmet och förskolan och ett friluftsdaghem i kommunen är under planering. Cykelväg i Näs är på gång och föreningarna i vår kommun engagerar allt flera i olika aktiviteter. Möjligheterna till en meningsfull fritid i vår närmiljö ökar vårt välbefinnande och håller oss friska.

Folkhälsofrågor och frågor om levnadsvanor spänner över de flesta av kommunens verksamhetsområden och jag hoppas och tror att vi i Larsmo kommun även framöver ser det som strategiskt viktigt att göra satsningar som främjar kommuninvånarnas välbefinnande och hälsa. Motion ger upplevelser och glädje och främjar gemenskapen.

En lycklig kommun blir ännu lyckligare och sparar dessutom pengar på längre sikt.

ULF STENMAN

4

JB-FixingRent fixar det mesta!

Hittills i år har det grundats 12 nya företag i Larsmo, ett av dessa företag är JB FixingRent som Jan Balke startade från årsskiftet.

Jan Balke har tidigare jobbat inom industrin, nu senast som arbetsledare på Rettig Värme i Jakobstad. När Rettig Värme flyttade produktionen utomlands innebar det att Jan blev utan jobb och då tog han beslutet att starta ett eget företag.

Att bli företagare har funnits i bakgrunden för Jan under en längre tid, och nu tog han chansen. Hjälp med uppstart och förberedelser fick han via Concordia och företagsrådgivare Sanna Kankaanpää. Han berättar också att Rettig hade ordnat så att Concordia kom ut till företaget och informerade om möjligheterna att bli företagare för dem som var intresserade. Så vitt han vet är han den enda som nappat på idén och startat eget. Processen tog honom ca 6 månader, så när hans anställning avslutades startade han sitt företag.

Jan ville prova på något nytt och eftersom han tycker om att vara ute och jobba med händerna, och att hjälpa andra, så hade han sin företagsidé klar. Han startade sitt företag JB FixingRent som utför gårdsarbeten åt privatper-

soner och företag. Han åtar sig att klippa gräsmattor, kratta, städa gårdsplaner, jord- och grusarbeten samt snöröjningsarbeten. Dessutom gör han mindre reparationsarbeten och andra arbeten enligt överenskommelse.

Hans företag har kommit bra igång, och Jan har inte ångrat att han tog steget att bli egenföretagare. Han har investerat i nya maskiner, och vart efter blir det att han köper nytt när han ser att det finns behov av något verktyg. Han har egentligen inte gjort så mycket reklam för sina tjänster, egentligen bara ett reklamblad som han delat ut i postlådorna i närområdet. Men kunderna har hittat honom i alla fall. Han berättar att han också fått möjlighet att utföra tjänster åt sin tidigare arbetsgivare Rettig, och det uppskattar han.

Det är främst äldre personer med egnahemshus och personer som bor på annan ort som köper tjänster, men också bostadsbolag anlitar honom. Många gånger har han då han klippt gräsmattan på ett ställe även fått börja klippa grannens och sedan även grannens grannes gräsmatta.

Den som skall resa bort kan köpa tjänster i form av att Jan tömmer postlådan, skottar snön eller klipper gräset samt kollar

Företagare. Jan Balkes företag JB-FixingRent är ett av drygt 10 företag som grundats under året i Larsmo. att huset är i skick under tiden.

Hittills har han haft sina jobb i närområdet Larsmo samt i Jakobstad och Pedersöre. Förutom gårdsplansskötsel har han under sommaren målat några hus, fixat bryggor och röjt både på sommarstugor och på tomter. Han trivs med den variation som arbetet ger, samtidigt som det kräver en hel del flexibilitet. Vädret spelar också en viktig del i hans planering,

om det är regn i några dagar blir det lite lugnare medan det sedan blir desto mera bråttom när vädret blir bättre. Han är nöjd med starten, det finns behov av hans tjänster och han ser att det finns en kundkrets.

Jan driver sitt företag från hemmet, och han sköter även pappersarbetet själv. På gårdsplanen i Furuholmen har han plats för sin minilastare och en större sittgräsklippare, sina släpkärror

och sina verktyg. I dagsläget har han inge planer på att växa och anställa personal, han trivs med sitt arbete och sätter stor vikt vid att hans kunder skall vara nöjda.

Behöver du få gårdsarbeten utförda, kontakta Jan på JB FixingRent så skall du se att han fixar det! Du hittar kontaktuppgifter och info om tjänsterna p å w w w. j b - f i x i n g r e n t . f i ANNETTE KORTELLSVENFORS

Servicesedlar tas i bruk inom äldreomsorgen Social- och hälsovårdsnämnden beslöt tidigare i höst att man inom Social- och hälsovårdsverket tar i bruk servicesedlar. Servicesedlarna testas först inom äldreomsorgen i början av år 2016.

Inom äldreomsorgen planerar man att använda servicesedlarna för två ändamål: tillfällig hemvård och ordnande av närståendevårdares ledighet.

Serviceproducenter som är intresserade av att erbjuda den service som servicesedlarna berättigar till söks i november med öppen ansökan.

Avsikten är, att servicesedeln ska öka kundens valfrihet.

De användningsändamål som valts inom äldreomsorgen����� ������������������ stöder smidigheten i social- och hälsovården. Möjligheten att anlita tillfällig hemvård med hjälp av servicesedelar un-

derlättar t.ex. utskrivning av äldre personer från sjukhus.

Därmed kan man förebygga flaskhalsar i servicekedjan och öka behandlingseffekten.

Närståendevårdarna utgör ett viktigt stöd för den offentliga serviceproduktionen. De anhörigas vård gör det möjligt för många äldre att bo hemma och att fortsätta med ett meningsfullt liv. Närståendevårdarna behöver dock stöd och möjlighet att ha semester för att orka vårda. Närståendevårdaren är ofta bunden av sin uppgift. Inom äldreomsorgen vill man med hjälp av servicesedeln utveckla de stödtjänster som finns���������� för närs����� tåendevårdarna så att de mångsidigare motsvarar behoven.

Det finns två typer av servicesedlar inom närståendevården: - ��������������������� för n ���������������� ärståendevårda-

res lagstadgade semester, 3 dygn dygnetruntvård/mån.

- för närståendevikarie, vilket innebär att hemvårdare kommer hem och frigör närståendevårdaren 3-4 timmar åt gången så att närståendevårdaren kan uträtta ärenden eller vara ledig.

Hemserviceledaren gör en bedömning av kundens servicebehov och utgående från klientens vård- och serviceplan fattas beslut om beviljande av servicesedel. Klienten har ingen absolut rätt att kräva servicesedelar men har rätt att vägra att ta emot dem. Då erbjuds kunden motsvarande kommunal service.

Servicesedelns värde fastställs av social- och hälsovårdsnämnden.

Servicsedelns värde är lika för alla. Principen är, att sedelns värde inte ska överskrida priset för motsvarande kommunal service. Kunden kan om den

så önskar���������������������� ���������������������������� själv betala skillnaden i fall priset på den service kunden valt ����������������� överstiger������� servicesedelns värde. Servicesedel för närståendevård beviljas för sex månader ���������������� åt�������������� gången varefter en bedömning av behovet av den görs. Servicesedeln för tillfällig hemvård beviljas högst för en sex veckors period.

Nog granna kriterier för äldreomsorgens������������ serviceproducenter har definierats. Till serviceproducenter väljs enbart sådana producenter som uppfyller dessa kriterier. Med detta arrangemang strävar man till att säkra att serviceproducenternas tjänster är kvalitativa och säkra.

En kund som erhållit en servicesedel väljer någon som finns på listan ������������������������� över��������������������� godkända serviceproducenter. Listan hittas på socialoch hälsovårdsverkets webbsida och via hemvårdens servicehandledning kan man få mer

information om producenterna och servicesedeln. Personalen inom hemvårdens servicehandledning är särskilt insatt i frågor som rör servicesedeln samt ger råd och stöd åt kunderna i hur man använder servicesedeln.

När detta skrivs har man nyligen börjat söka serviceproducenter och det är ännu inte klart ifall intresserade serviceproducenter kan hittas. Social- och hälsovårdsverket har fått förfrågningar gällande servicesedeln, vilket åtminstone tyder på att producenterna till viss grad är intresserade. Önskvärt är, att bruket av servicesedeln kunde påbörjas nästa �������� år������ . Serviceproducenternas öppna ansökan fortsätter senare och efter att servicesedeln tagits i bruk kan ännu fler intresserade serviceproducenter dyka upp.

PIRJO KNIF

5

Concordia jobbar på bred front Det regionala utvecklingsbolaget Concordia har som uppgift att bidra till en s u n d s a m h ä l l s u t ve ck l i n g med spirande företagsamhet, fungerande infrastruktur och attraktiva utvecklingsprojekt. Via Concordias företagstjänster kan aspirerande företag are få hjälp i gr undandet av sin verksamhet, produktutveckling, idéspåning och företagsutveckling. I praktiken handlar det om att vi fungerar som bollplank och sparrare för företag i olika skeden av sin verksamhet, säger företagsrådgivare Kari Myllymäki.

Fö r e t a g s t e a m e t p å C o n cordia jobbar med olika ko n ce pt f ör a tt u tveckla och förädla företagen och deras sätt att arbeta. Via Mikrokliniker g ör man djupdykningar kring teman som är aktuella för företag i regionen. I höst har man bl.a. ordnat en mikroklinik kring LEAN o c h vä r d e f l ö d e s a n a l y s e r och hur detta verktyg kan användas för att utveckla det egna företaget och dess processer. Ämnet lockade mång a företag och klinikens platser fick utökas för

att alla skulle rymmas med.

Förutom detta jobbar företagsteamet mycket med att vara ute på fältet, i företag ar nas vardag. Vi ordnar även ”kommunrundor” där Concordias företagsrådgivare gör sig anträffbara i de olika kommuner na i regionen. EBB (Early Business Br unch) som ordnas en gång i månaden är ett for um för företag där de kan träffas över en bit mat för att ta del av företagspresentationer, finansieringslösningar mm.

För tillfället har vi på agendan att uppdatera vår t företagsregister och förbättra sökbarheten bland de företag som finns listade där. Har ditt företags uppgifter ändrats eller saknas ditt företag i regist ret? Se till att uppgifterna är uppdaterade även hos oss g enom att skicka informationen till info@ concordia.jakobstad.fi

Larsmo För Larsmos del så har våra företagsrådgivare hittills i år gjort 37 kundbesök hos 27 olika företag i kommu-

nen vilket resulterat i 12 nystartade företag. Om vi jämför med fjolårets siffror har antalet gr undade företag t.o.m. 31.10.2015 varit större än samma tidpunkt ifjol, vilket påvisar den positiva trend som funnits i Jakobstadsregionen gällande företagsamhet och den framtidstro som regionen andas. För utom att hjälpa företag jobbar Concordia med andra utvecklingsfråg or. Vi försöker vara en aktiv och synlig partner i samarbetet med andra regioner och organisationer. Vi är en länk mellan företag, organisationer, kommuner o c h a n d r a i n t r e s s e n t e r.

skapa samlande arenor där regionens invånare, företagare, förtroendevalda etc. kan samlas och u t by t a t a n k a r o ch i d é e r.

Som ett konkret exempel ordnar Concordia tillsammans med Österbottens Handelskammare, Viexpo, Ju n i o r h a n d e l s k a m m a r e n samt Yrkeshögskolorna Centria och Novia en framtidskonferens, den nionde i ordningen, 1-2.6.2016 i Jakobstad. Temat för seminariet är export och internationalisering. Konferensen

riktar sig till näringslivet och offentliga organisationer i Jakobstadsregionen och andra regioner i Norden. Det primära målet för denna tvådagars konferens är att erbjuda en mötesplats för erfarenhetsutbyte och kontaktskapande. Vill du odla nya kontakter, lära dig av andra och dela erfarenheter om export från Norden idag och i framtiden?

Se till att anmäla dig via http://future2016. s t r i k i n g l y . c o m PIA HOLKKOLA-LÖF

Genom vår verksamhet vill vi bidra till att regionen hålls livskraftig med g od sysselsättning och är attraktiv för kompetent arbetskraft. Vi strävar också till att få invånar na att känna ig en sig i devisen ”här bor kvaliteten”. Inom den regionala utvecklingen är intressebevakning och aktiviteter som ger nya finansieringsmöjligheter för kommunernas och företagens utveckling viktiga.

Vi satsar resurser på att

Projektidé? - sök Leaderfinansiering I Vörå blev ett ungdomshus renoverat och fylldes av liv igen.

I Pedersöre gjorde man byaplaner. I Kronoby investerade en pensionärshemsförening i gymredskap för ortsborna. I Purmo gjorde man en broschyr över turismattraktioner och förbättrade skyltningen dit. På flera orter byggdes vandringleder. Detta är axplock av projekt som har finansierats med Leader-pengar.

Men vad är Leader?

Leader kan man säga är ett sätt att utveckla landsbygden.

Idén har sitt ursprung från EU och bygger på att föreningar och företag kan ansöka om offentlig finansiering från denna fond. Man måste dock stå för en del av kostnaderna själva, antingen i rena pengar eller genom talkoarbete. Det är lokala grupper som förmedlar Leader-pengarna och

på den Österbottniska������ �������������������� kustremsan är det Aktion Österbotten som har denna uppgift.

Vad kan stödas?

finns två Leader- rådgivare stationerade vars uppgift är att hjälpa er som har idéer för landsbygden. Ni är välkomna att kontakta oss med alla möj-

liga frågor som gäller er idé och möjlighet till finansiering för den, ring oss 0400124947 eller 0504652630. Tillsammans hjälps vi åt att skapa

trivsamma byar i Österbotten!

ISABELLA WIKLUND EMMA WESTER

En förening kan söka om ett utvecklingsprojekt där finansieringen är 70 % av totala budgeten. Eller så söker föreningen om ett investeringsprojekt/byggprojekt där finansieringen är 50 %.

Att projekten gynnar många personer är viktigt för att det skall kunna stödas samt att det pas���������������� sar in under Aktion Österbottens strategi.

Mikroföretag kan även söka något som heter företagsstöd där finansieringen är 20 %.

Hur gör man då för att förverkliga sin idé?

I Bennäs finns Aktion Österbottens norra kontor. Här

Leaderprojekt. Projektet med att bygga ut en parkering för 60 bilar som vid Bjärgas området kan vara en del av ett möjligt Leaderprojekt via Aktion Österbotten.

6

Dagvårdslagen ersattes av lagen om småbarnspedagogik

Bosund daghem. När höstterminen 2017 inleds får daghemsbarnen tillgång till nya utrymmen med tre avdelningar och sammanlagt 60 daghemsplatser.

Fr.o.m. 1.8 2015 ersattes dagvårdslagen med lagen om småbarnspedagogik. Lagen om småbarnspedagogik omfattar barn i åldern 1-6 år. I lagen föreskrivs om barns rätt till småbarnspedagogik.

Med småbarnspedagogik avses en systematisk och målinriktad helhet som består av fostran, undervisning och vård av barn och i vilken i synnerhet nu pedagogiken betonas. Småbarnspedagogiken utgör ett första led vidare till förskolan och den grundläggande utbildningen.

Undervisnings- och kulturministeriet ansvarar för den allmänna planeringen, styrningen och övervakningen av verksamheten.

Den som anordnar småbarnspedagogik ska utvärdera sin verksamhet samt delta i utomstående utvärdering av sin verksamhet. Nationella centret för utbildningsutvärdering ansvarar för den externa utvärderingen.

Skede II, begränsning av den subjektiva rätten till småbarnspedagogik 1.8 2016 träder skede II i kraft inom lagen om småbarnspedagogik. Detta innebär att varje barn har rätt till endast 20 timmar småbarnspedagogik i veckan. Kommunen besluter var, när och hur dessa 20 timmar erbjuds.

Om barnets föräldrar eller andra vårdnadshavare antingen arbetar eller studerar på heltid eller är

sysselsatta som företagare på heltid, är kommunen skyldig att ordna småbarnspedagogik som heldagsvård för barnet. På samma sätt����������������������� har ett barn i förskoleundervisning�������������������� rätt ti������������ ll småbarnspedagogik på heltid före och efter förskolan om vårdnadshavarna förvärvsarbetar heltid.

Personaltätheten i daghem ändrar Barn som fyllt tre år i relation till antalet anställda på daghem ändras 1.8 2016. I stället för nuvarande bestämmelse, enligt vilken det på ett daghem ska finnas en anställd om högst sju barn, ska där finnas en anställd om högst åtta barn. Ifråga om barn under tre år ändras personaldimensioneringen inte.

Rätten till privatvårdsstöd ändrar Samtidigt som den subjektiva rätten till småbarnspedagogik begränsas, begränsas också rätten till privatvårdsstöd. För att erhålla privatvårdsstöd skall barnets föräldrar arbeta eller studera på heltid.

Avgifter för småbarnspedagogik och skolbarnens morgon- och eftermiddagsverksamhet Ingenting är ännu sagt om hur avgifterna för deltagande i småbarnspedagogik ändrar

fr.o.m. 1.8 2016, men en trolig ändring kommer att ske iom begränsningen av rättigheten att delta i småbarnspedagogik.

Däremot har det kommit en rekommendation om höjda avgifter för skolbarnens morgon- och eftermiddagsverk-

samhet. För 570 timmar (max 3h/dag) föreslås en höjning från nuvarande 60 euro till 120 euro per månad. För 760 timmar (max 4h/dag) från nuvarande 80 euro till 160 euro per månad. Ifall barnet deltar över 760 timmar (över 4h/dag) i morgon- och ef-

termiddagsverksamhet, ska man enligt förslaget få ta ut den avgift kommunen fastställt för den överskridande tidens del. Avgifterna för denna verksamhet kommer att fastställas under våren 2016.

MALIN KÄLLMAN

Utomhusdagis planeras till idrottsparken Hösten 2016 planerar kommunen att starta upp ett utomhusdaghem i anslutning till idrottparken i Holm. Det blir en grupp på ca 12 barn i ålder 4-5 år.

Ett utedagis skiljer sig inte så mycket från ett vanligt dagis.

Den största skillnaden ligger i utevistelsen. På ett utedagis är barnen ute ca 4-6 h/dag i jämförelse mot ett vanligt dagis som är ute 2-3h/dag. Barnen får samma tillgång på vardagliga dagisaktivieter som på ett vanligt daghem. Pyssel, gymnastik, vila, läsa saga, äta frukost m.m går lika bra att göra inne som ute.

Det innebär att ett utedagis ofta flyttar vardagliga aktiviteter utomhus. En sagostund under granens grenar, en pysselstund med naturen som material i skogen, en gympastund med stockar och stenar som hinder och en vilostund i mossan kan vara vardagliga aktiviteter på ett utedagis.

Ett utedagis behöver ingen egen regelrätt dagisgård. Istället kan man ha olika platser i naturen och näromgivningen att gå till.

Barnen lär sig att använda naturen och naturmaterial i sina lekar. De får följa med naturens årstidsväxlingar och de bjuds på fina naturuppelvelser. Forskning har visat att naturen och utevistelse har en positiv inverkan på barns erfarenhet och utveckling.

Barn på ett utedagis behöver också varma inomhusutrymmen.

De behöver få gå in och vila, äta och pyssla en stund varje dag. En kall vinterdag kräver längre inomhustid än en varm sommardag.

I Holm finns stora möjligheter för ett utedagis. Idrottsparken, skolområden och närheten till naturen gör det till en bra plats.

MARITA LASSFOLK

Utomhusdagis. I Larsmo kommuns vänort Klaebu i Norge har modellen med utomhusdagis fungerat i många år.

7

Byggstart våren 2016 för ny förskola till Bosund Från och med augusti 2017 är det tänkt att barnen och personalen i Bosund förskola skall få helt nya verksamhetsförutsättningar och nya utrymmen. Planerandet av en ny förskola har startat och de första ritningarna har presenterats. De nya utrymmen kommer att finnas i samma fastighet som skolan och biblioteket. En lösning som tilltalar många.

Idag samsas förskolan med byns hälsovårdsstation ca 200 meter från skolan.

Fastigheten har mång a år på nacken och är förs t å s s l i t e n . D e n va r u rspr ungligen inte planerad för förskoleverksamhet och därför saknas både kontors- och utr ymmen för under visning i mindre g r upper. Under åren har förskolan i regel haft 20-25 barn. Vissa år har det varit ännu f ler och då har det helt enkelt blivit för trångt och en mindre barngr upp har skjutsats till förskolan i Näs. I den gamla fastigheten har man idag också

Tillbyggnadens planritning. Byggtiden för den nya förskolan i Bosund är ca 14 månader och spaden sätts i jorden våren 2016. morris- och eftisverksamhet för förskolebarnen, för när varande deltar omkring 10 barn i den verksamheten.

S k o l e l e ve r n a s e f t e r m i d dagsverksamhet, för barn i åk 1-2, är numera utlokaliserad till Bosund fritids-

gård och hela 22 bar n är inskrivna i verksamheten.

Sedan år 2000 är förskolorna i Larsmo en del av kommunens bildningsväsende.

I Holm och Näs finns förskolan redan i respektive skolfastighet. Den lösningen förverkligas alltså nu också

i Bosund. Det torde gynna samarbetet mellan skola och förskola. Kontakten mellan skola och förskola ökar i och med att förskolan får möjlighet att använda t.ex. skolans slöjd- och datasal.

Förskolan kommer också att äta i skolans matsal. Närhe-

ten till biblioteket öppnar förstås också nya möjligheter. Sedan underlättas övergången från förskolan till skolan av att barnen blir bekanta med både utrymmen, e l e ve r o ch s ko l p e r s o n a l .

INGMAR JUSELIUS

Cronhjelmskolan med i globalt samarbetsprojekt Cronhjelmskolan har i oktober deltagit i ett globalt samarbete med Tjeckien och USA. Det är 15 elever i årskurs åtta som varit med om detta projekt. De har alla valt kortkursen Engelsk konversation under period ett.

Vi har fått kontakt med en skola i staden Znojmo i Tjeckien och en annan skola i staden Albuquerque i delstaten New Mexico i USA. Undertecknad deltog i juli detta år i 2015 Global SMART Exemplary Educators Summit i Calgary, Canada, tillsammans med 76 andra lärare från 22 olika länder. Kontakterna knöts där och nu har vi med våra respektive elever jobbat med att lära varandra mera om våra länder.

Eleverna i Cronhjelmskolan har gjort en 10-sidig presentation i mjukvaran SMART Notebook. Presentationen

innehåller foton och lite infor mation om elever na själva, om Larsmo och om Finland. Dessutom har elever na läst in en sag a med

tillhörande bilder med hjälp av appen iMovie, vilken lagts in som en länk i Notebookpresentationen. När presentationen var klar, skickades

den via en molnbaserad server till de två skolorna i Tjeckien och USA. Vi har också fått presentationer därifrån som vi tagit del av!

Elevernas kunskaper i engelska har varit ett bra redskap i detta globala samarbete.

GERD SÖDERLUND

8

Kärnan i den nya läroplanen, LP 2016 Hösten 2005 togs den nuvarande läroplanen i bruk och nu är det dags för en ny läroplan, som ska tas i bruk hösten 2016 och som kort och gott kallas LP2016.

Varför behövs då en ny läroplan?

Vi lever i en värld som förändras i snabb takt och på ett sätt som många gånger är oförutsägbart, vilket kräver nya kompetenser hos oss människor för att kunna ta till oss och anpassa oss till dessa förändringar. Världen förändras vad gäller miljö, globalisering, ekonomi, arbetsliv, teknik osv. Synen på bildning och kompetens förändras vad gäller mångsidighet, etik, hållbarhet, förmåga att lära sig, kunnande och interaktion.

Elevens roll förändras vad gäller undersökande och skapande arbete, att arbeta tillsammans, att delta, att vara aktiv, att ta ansvar för sitt eget arbete.Undervisningen förändras vad gäller synen på lärande

överlag gällande samarbetet och skapande av helheter.

Karaktäristiskt för LP2016 är att innehållet i undervisning en har en mindre roll än tidigare, dvs. mindre VAD? och mera HUR? och VARFÖR? Fokus ligger på de 7 centrala kompetenserna, som beskrivs i figuren.

Förmåga att tänka och lära sig: göra iakttagelser, söka, bedöma, producera och dela information och idéer, reflektion och lyssnande, problemlösning och kritiskt tänkande, argumentation, kreativitet, att se samband och helheter, ställa upp mål, planera och utvärdera, motivation för fortsatta studier och vidare lärande.

Kulturell och kommunikativ kompetens: egen kulturell identitet, den egna livsmiljön, kulturarv, språklig bakgrund, globalt tänkande, mänskliga rättigheter, internationellt samarbete, etiskt handlande, respekt, olika sätt att kommunicera, sociala färdighe-

ter, drama musik, hantverk.

Va r d a g s k o m p e t e n s : ”bondförstånd”, hälsa, säkerhet, människorelationer, motion, trafik, teknologi, ekonomi, konsumtion, framtidstro, tidshantering, ta hand om sig själv och andra, konsumentkunskap, r ä t t i g h e t e r- s k y l d i g h e t e r.

Multilitteracitet: förmåga att tolka, producera och värdera olika teckenvärldar i medier och miljöer, utvidgad syn på vad text är ”det utvidgade textbegreppet”, söka, bearbeta, presentera och g ranska infor mation, läs- och skrivkunnighet, numerisk läskunnighet, visuell läskunnighet, medieläskunnighet, digital läskunnighet.

Digital kompetens: både föremål och ett redskap, centrala principer och begrepp, ansvarsfull användn i n g , s ö k a o ch a nvä n d a infor mation, kommunikation, hållbarhetsfrågor, internationell kommunikation.

Arbetslivskompetens och entreprenörsskap: samarbetsförmåga, arbeta i grupp, projekt, nätverk, självständigt-gemensamt, metodiskt, långsiktigt, planera, testa, dra slutsatser, framtida yrkesval.

Fö r må ga a tt d e l ta , p åve r ka o c h b i d r a ti l l e n hållbar framtid: demokrati, fatta beslut, ta ansvar,

Några hälsosamma mellanmål Ett mellanmål ska vara just ett mellanmål mellan huvudmåltiderna för att hålla blodsockret på jämn nivå och undvika att trötthet och godissuget sätter in. Äter du ett hälsosamt mellanmål blir du piggare, gladare och får lättare att undvika småätandet.

Här kommer tips på enkla hälsosamma mellanmål du själv kan laga. Vill du göra din egen yoghurt kan du använda olika inhemska bär och frukter och varför inte någon exotisk frukt medblandad. Fördelen med att själv blanda yoghurten är att inget socker tillsätts utan det är enbart ingrediensernas egen söta smak i yoghurten.

Välj en naturell yoghurt efter din smak t.ex. naturell yoghurt, ekologisk yoghurt, turkisk eller grekisk yoghurt. Laktosintoleranta väljer en laktosfri yoghurt, mjölkproteinallergiker kan t.ex. använda soja-eller havreyoghurt.

Yoghurt med jordgubbar och vinbär, 1port 1dl yoghur t ex, naturell, ekologisk, grekisk, turkisk,

soja - eller havreyoghurt, ½ -1 dl jordgubbar, ½ dl vinbär(svarta el. röda el. gröna vinbär). Kli eller kross linfrö.

Sommartid är det gott med färska bär men annars används djupfrysta bär, upptinade. Lägg bären i botten på en dessertskål. Häll yoghurten över. Går också att varva i ett glas. Ringla över lite av din favorithonung. Strö ev. över lite kli eller linfrö.

Yoghurt med olika frukter, 1 port Följ receptet med bär men byt ut bären mot frukt i bitar t.ex. tärnad kiwi och apelsin eller mandarin. Bananbitar och kanske någon gång blanda med bitar av mango, papaya, sharon eller blanda i innehållet ur passionsfrukt.

Smootie kan göras på näst a n s a m m a i n g r e d i e n s e r.

Yoghurt kan man använda men kanske mjölk eller juice är vanligare. Alla ingredienser körs i en mixer till en slät konsistens. Smootie

kan vara lite tunnare i konsistensen och avnjuts ur glas med eller utan sugrör.

Enkel varm smörgås En varm smörgås kan du laga av olika ingredienser du har i kylskåpet. Välj skivat bröd eller semlor med fullkorn.

Bred på lite av någon färskost du tycker om, ovanpå läg gs skivad eller strimlad skinka, kalkon eller magert korvpålägg, skivor av paprika eller tomat. Krydda ovanpå paprika eller tomatskivorna med någon örtkrydda t.ex. oregano. Ovanpå allt lägger du en ost skiva (17 % fett) eller riven ost eller Koskenlaskija smulor. Vär m i mikrougn så osten smälter.

Som dryck till smörgåsen kan lätt- eller fettfri mjölk eller te, exempelvis örtte serveras.

S n a r t h a r v i j u l e n h ä r.

Julg odis av lite nyttig are slag är chokladbollar med nötter och dadlar. Nötallergiker kan ersätta nött e r n a m e d h a v r e f l i n g o r.

Chokladbollar ca 20 st.

75-100g Pecanötter eller andra nötter, 200g torkade dadlar utan kär nor, ¼ tsk salt, 3 msk kakaopulver, 1 tsk vaniljpulver eller vaniljessens, ca 1 msk vatten lite honung. Kör först sönd e r n ö t t e r n a i e n m i xe r tillsätt sedan dadlar, salt, kakaopulver, vaniljpulver

regler, överenskommelser, förtroende, jämlikhet, rättvisa, jämställdhet, varje val påverkar och detta har betydelse för den som väljer och även för omgivningen.

Dessa kompetenser behövs med tanke på den ständiga förändringen i dagens värld.

CAROLA HOLM-PALONEN

och mixa. Tillsätt lite vatten och honung så massan tar ihop och kan for mas till bollar. Vänd chokladb o l l a r n a i k o k o s f l i n g o r.

Hoppas att mellanmålen smakar och så småningom vänjer man sig att äta mellanmål utan tillsats av socker.

BARBRO CYGNELL

Lättlagat. Några enkla och hälsosamma mellanmål som du själv kan pröva på att laga.

9

Skolgården viktig för fysisk aktivitet Medvetenheten om den fysiska aktivitetens betydelse för barnens hälsa och välbefinnande har ökat under den senaste tiden, detta samtidigt som all forskning visar att barnen rör på sig allt mindre. Allt mera av barnens fritid tillbringas framför olika typer av skärmar och den spontana leken och utomhusvistelsen minskar. I Näs skola började vi också se dessa tendenser. Skolans personal funderade vad vi kan göra för att vända trenden och ett förslag som kom fram var att utveckla vår skolgård så att den stimulerar till mera fysisk aktivitet.

Vi delade våra tankar med Hem och Skolaföreningens styrelse. I samarbete med dem sökte vi om ett stipendium från stiftelsen för Brita Maria Renlunds minne. I ansökan gjorde vi en beskrivning av det tilltänkta projektet och en preliminär planering. Vi hoppades förstås på att stipendiet skulle beviljas men vi visste att det var många andra som sökt om stipendium och hade liknande planer. Därför var det en viss förvåning och stor glädje då vi öppnade svarskuvertet från stiftelsen för Brita Maria Renlunds minne och läste att vi beviljats ett stipendium på 20 000 euro.

Det kändes nästan som att en dröm höll på att förverkligas.

Nu skulle planerna konkreti-

seras och sedan förverkligas.

Vi kopplade in vår elevkår och de fick framföra sina önskemål på planeringen. Eleverna hade flera viktiga synpunkter och önskemål, det viktigaste var ändå att de skulle få en karusell.

Vi försökte så långt som möjligt tillmötesgå elevernas synpunkter eftersom det är de som ska vistas på skolgården. Efter offertrunda i maj 2015, valdes leverantör för lekredskapen.

För att förstora rastområdet så täckte vi ett dike som gick rakt över vår skolgård och planen förstorades. Under sommaren gjordes också grundarbetet där de nya lekredskapen skulle placeras. Parallellt med byggandet av lekområdet så förverkligade och finansierade också hem och skolaföreningen en läktare som länge funnits på skolans önskelista. Ramen till läktaren beställdes av ett lokalt företag medan locket gjordes på talko av skolans föräldrar. Resultatet blev en praktisk läktare med plats för ca 80 personer. Läktaren kan användas som gemensam samlingsplats vid o����������� lika evenemang och vid uteundervisning.

De nya lekredskapen levererades i augusti. Spänningen bland eleverna var stor då tekniska verkets personal började installera de nya lekredskapen. Monteringen räckte en knapp vecka.

Elever deltog i recepttävling F i n l a n d s s ven s k a m a t k u l turdagen som är den 9.10 instiftades redan år 1992 av Marthaförbundet. Årets tema är potatis. De senaste åren har en recepttävling o������������������������� rdnats bland de finlandssvenska högstadierna med a n l e d n i n g av m a t k u l t u rdag en. Intresset för tävlingen har ökat hela tiden och i år kom 27 bidrag in.

Bland bidragen fanns allt från potatis-cheesecake, potatismorotssoppa, pita krompirusa (Bosnisk potatispaj) med finsk touch, potatispizza till baconpotatisar och många andra spännande recept. Man märker att eleverna hade inspirerats att jobba fram intressanta recept.

I tävlingen utsågs tre pristagare av Marthaförbundets jury. Andra pris gick till eleverna i Cronhjelmskolan för receptet Pita krompirusa med finsk touch, det är en bosnisk potatispaj som serveras med lingonsylt. Receptmakarna är Elma Bajic, Emilia Prittinen, Amanda Nyfors och Evelina Johansson. Juryns motivering lyder: Receptet är ett intressant och nytt inslag i den finländska matkulturen samt att man blir sugen på att testa receptet. Första pris fick våfflor med abborre från Vasa övningsskola och tredje pris gick till potatischeesecake från Ådalens skola i Kronoby.

GUN FORSÉN

Dagen då allt var klart att tas i bruk så var det 132 ivriga barn som ville testa alla nya redskap.

Finansieringen räckte till spindelgunga, klätterställning överraskningskorg, bänk, två karuseller, en vollybollplan och ett pingisbord för utomhusbruk.

Under hösten har lekredskapen varit i verkligt flitig användning under skoldagen och även

kvällstid. Tack vare de nya lekredskapen har de flesta eleverna hittat en meningsfull rastaktivitet och vi har haft väldigt skötsamma och harmoniska elever i skolan under hela hösten. Vettig sysselsättning och fysisk aktivitet har betydelse för vårt välmående och inlärning.

kunde förvekligas tack vare stipendiet och ett gott samarbete med Hem och Skolaföreningen, elevkåren och kommunens tekniska avdelning.

Vi riktar ett stort tack till alla inblandade. Nästa dröm att förverkliga på vår skolgård är en ordentlig pulkabacke.

Projektet med vår skolgård

ANDREAS HJULFORS

S/He is equal in Europe Våren 2014 kontaktades Risö skola av CEIP Gines Morata, en skola i Almeria, Spanien, som sökte partners i ett sk Erasmus+ -projekt. Projektets målsättning skulle vara att tillsammans med ett flertal EU-länders skolor arbeta med jämställdhetsfrågor under 2015-2017, dvs under innevarande och nästa läsår. Risö tackade ja, och påbörjade ansökningsförfarandet tillsammans med Spanien, Bulgarien, Rumänien, Portugal, Italien, Grekland, Turkiet, Polen och Slovakien.

Projektet fick klartecken av EU i augusti, bär namnet S/He is equal in Europe, och finansieras av den Europeiska Unionen.

Genom projektet strävar de deltagande skolorna till att öka jämlikheten och jämställdheten i skolorna, gällande kön, etnisk tillhörighet och social bakgrund.

Dessutom önskar vi ge eleverna en känsla av att tillhöra ett större samfund, ett gemensamt Europa.

I samband med läsårens arbetsdagar kommer eleverna att arbeta med jämlikhetsfrågor inom varierande skolämnen.

Eleverna från de deltagande länderna kommer också att kunna samverka med varandra via epost och e-twinning. Eftersom projektets huvudspråk är engelska, så kommer i första hand eleverna i åk 4-6 att beröras.

De flesta av de deltagande skolorna kommer att besöka varandra

under de bägge åren, och vissa skolor deltar också med elever under besöken. Eftersom Risö skola deltar för första gången, så är det endast lärare som genomför studiebesök för vår del. I månadsskiftet november-december 2015 reser tre lärare från Risö till Brad i Rumänien, där projektet startas upp. Vi är i turen att verka som värdar i februari 2017.

Man kan bekanta sig med projektet på en blogg, som upprätthålls av Turkiet, på adressen http://s-he-isequalineurope.blogspot.sk KARI RÖNNQVIST

10

Rakennushankkeita talousarviossa Lähtökohdat Luodon budjettityölle ovat olleet suotuisat.

Työllisyystilanne on edelleen erittäin hyvä. Töttömyysaste oli syyskuun lopussa 3,8 prosenttia kun koko maan työttömyysaste oli 8,4. Hyvästä työllisyystilanteesta ja veronmaksajien kasvavasta lukumäärästä johtuen verotuloja kertyy vuonna 2015 ar vioitua enemmän. Valtionosuuden määrää on myös tarkistettu ylöspäin ns. kaksikielisyyslisän osalta. Erityissairaanhoidon kustannukset ovat menopuolella kasvaneet arvioitua nopeammin mutta vuoden 2015 tilinpäätös on arvion mukaan 0,5 miljoonaa euroa ylijäämäinen.

ajan asunnon veroprosentti on 1,00. Asemakaavoitetuilla alueilla sijaitsevien rakentamattomien tonttien kiinteistövero on 3,00.

Talousarvioesityksessa arvioidaan toimintakustannusten kasvavan 2,4 % 29,9 miljoonaan euroon. Henkilöstökustannukset, joiden osuus toimintakustannuksista ovat 34 %, kasvavat 1,0 % ja asiakaspalvelut, joiden osuus on 44 %, kasvavat 1,4 %. Verotulot ovat arvion mukaan 14,6 miljoonaa euroa ja valtionosuudet 13,4 miljoonaa euroa.

Talousarvioesitykseen ei sisälly toimintaa koskevia leikkauksia.

Sen sijaan rakentamis- ja alueiden ylläpiton määrärahoja on korotettu ensi vuodeksi niin, että Näsin ja Vikarholmenin leikkipuistot peruskorjataan ja uusi leikkipuisto rakennetaan Bosundin Murmästariin. Tiepidon määrärahoja on myös korotettu niin, että mm. osa Strömsholmsvägenin päällysteestä voidaan uusia. Kaikki jäljellä olevat vanhan malliset pysäkkikatokset uusitaan vuoden aikana. Kiinteistöpuolella uusitaan Furuholmenin päiväkodin vesikattoa ja Holmin koulun kattoikkunat korjataan niin, että kondenssiongelmat saadaan kuriin. Vuokra-asun-

Väestönkehitys oletetaan jatkuvan positiivisena ja asukasluvun ennustetaan kasvavan vuosittain 60 henkilöllä vuoden 2018 loppuun mennessä.

Veropohjan odotetaan kasvavan vuosittain keskimäärin 3,0 prosenttia vuoden 2018 loppuun mennessä. Tuloveroprosenttia lasketaan ensi vuonna 0,5 prosenttiyksikköä 19,5 prosenttiin. Kiinteistöverot ovat muuttumattomat; yleinen kiinteistövero 1,20 prosenttia, vakituisen asuinrakennuksen veroprosentti on 0,40 ja vapaa-

KUNTOSALI Tervetuloa Holmin monitoimitalon kuntosaliin.

Salissa on 15 eri kuntolaitetta monipuoliseen harjoitteluun.

Minimi-ikä saliin on 15 vuotta!

Hinnat: 1

kk

10 €

3

kk

25 €

6

kk

45 €

12

kk

80 €

Aukioloajat: Päivittäin 06.00 - 22.00 Henkilökohtaisen sähköisen avaimen vuokraus kunnantalolta/vapaa-ajan toimistolta.

Kuukausimaksu laskutetaan.

Meillä käy kuntosetelit: Smartum, Tyky, TYHY

Keskusrakennus. Talousarvio sisältyy myös määrärahaa keskusrakennuksen torin persustamiseen. tojen suunnittelu rivitalontontille Björkbon yhteyteen voidaan käynnistää vanhan varastorakennuksen purkamisen myötä ja vuokralaisten tarpeita ajatellen rakennetaan uusi pienempi varastorakennus.

Investointimenot ovat 4,9 miljoonaa euroa. Bosundin uusille päiväkoti- ja esikoulutiloja varten 1,4 miljoona euroa, Bosundin ja Näsin koulujen lämmitysjärjestelmien muuttamiseksi kalliolämmöksi sekä keskustakiinteistöjen liittäminen kaukolämpöön

varataan 0,5 miljoonaa euroa.

Liikenneväylien rakentamiseen investoidaan 0,4 miljoonaa euroa. Määrärahaan sisältyy mm. Västerbyn kevyen liikenteen väylän suunnittelu sekä teiden rakentaminen Västra Vikarholmenin ja Murmästarin asemakaava-alueille. Grevin vesijohdot uusitaan alueen kunnallisen viemärin laajentamisen yhteydessä. Luodon urheilupuistohankkeelle varataan 1,0 miljoonaa euroa. Hanke toteutetaan mikäli kunnalle myönnetään vähintään 50 % ulkopuolista rahoitusta. Talou-

sarvioon sisältyy myös 120 000 euron määräraha Holmin keskusrakennuksen torin perustamiskustannuksiin sekä 50 000 euroa Kruunupyyn Lentohalli Oy:n osakemerkintää varten.

Investointi kustannukset ovat vuonna 2017 10,4 miljoonaa euro ja 2018 2,6 miljoonaa euroa. Velkataakka arvioidaan kasvavan vuoden 2015 lopussa 11,1 miljoonasta eurosta 21,4 miljoonaan euroon vuoden 2018 loppuun mennessä.

GUN KAPTÉNS

Puheenjohtajan palsta Yhteiskuntamme ja elinympäristömme ovat viimeisten sadan vuoden aikana muuttuneet perusteellisesti.

Monet vakavat tartuntataudit on kukistettu, keskimääräinen elinikämme ja elintasomme ovat nousseet eikä elämä ole enää yhtä rankkaa. Mutta kehitys on myös johtanut elintasosairauksiin liikunnan puutteen, väärien ruokailutottumuksien, tupakoinnin ja alkoholin väärinkäytön vuoksi. Epäterveellisten elintapojen seuraukset voivat olla haitaksi yksittäiselle henkilölle ja lisätä yhteiskunnallisia kustannuksia mm. terveydenhuollon puolella. Luomalla terveyttä edistäviä ja kestäviä elinympäristöjä yhteiskuntasuunnittelun kautta sekä järjestämällä ohjattua liikuntaa ja kuntoilua lapsille ja nuorille voimme antaa ihmisille mahdollisuuden parantaa elintapojaan.

Urheilu ja liikunta kuuluvat kunnan järjestämiin peruspalveluihin. Perustuslain mukaan liikunta lasketaan sivistykselliseksi perusoikeudeksi ja kuntalain mukaan kunnan tehtäviin kuuluu kuntalaisten hyvinvointi ja terveys. Määritelmä terveydestä on fyysisen, psyykkisen ja sosiaalisen hyvinvoinnin tila eikä pelkästään sairauden poissaolo. Hyvä asuinympäristö on tärkeä edellytys hyvälle terveydelle. Läheisyys luontoon, puistoihin, viheralueisiin ja liikuntapaikkoihin vaikuttavat suuresti mahdollisuuksiin viettää aktiivista elämää. Tämä koskee myös koulu-, päiväkoti- ja esikoulupihojen, liikunta- ja virkistysalueiden sekä jalkakäytävien ja pöyräteiden suunnittelua. Luodon kunta panostaa ennaltaehkäisevään terveydenhuoltoon ja edistää hyviä elintapoja elinympäristöön kohdistuvilla toimenpiteillä. Suunnittelulla mahdollistetaan fyysistä toimintaa luomalla luontevia kohtauspaikkoja ja virikkeitä antavia ympäristöjä. Urheilupuiston laajentaminen on juuri nyt suunnitteilla ja tämän myötä lisäämme mahdollisuuksia ja kiinnostusta liikuntaan ja ulkoiluun. Samalla rakennamme Holmiin mm. sosiaali- ja terveydenhuoltovastaanoton, kirjaston, kuntosalin ja torin. Uuden päiväkodin ja esikoulun rakentaminen käynnistyy kohta Bosundissa ja kunta suunnittelee myös uutta ulkopäiväkotia. Näsiin suunnitellaan pyörätietä ja kuntamme yhdistysten järjestämiin toimintoihin osallistuu yhä enemmän kiinnostuneita.

Mahdollisuudet viettää mielekästä vapaa-aikaa lähiympäristössämme lisää hyvinvointiamme ja pitää meidät terveinä.

Kansanterveyskysymykset ja elintapakysymykset liittyvät moneen kunnan toimialaan ja uskon ja toivon, että me Luodon kunnassa voisimme myös tulevaisuudessa pitää strateegisesti tärkeänä panostuksena kuntalaisten hyvinvointia ja terveyttä edistäviä toimenpiteitä. Liikunta luo kokemuksia ja iloa ja edistää yhteenkuuluvaisuutta. Onnellisesta kunnasta tulee entistä onnellisempi ja pitkällä tähtäimellä säästämme myös rahaa.

ULF STENMAN

11

Kirjasto – uusi olohuone Luodon pääkirjasto on vuoden 2017 alussa muuttamassa uusiin tiloihin. Siirr ymme uuteen keskellä Luotoa sijaitsevaan keskustaloon. Uudesta kirjastosta tulee kaikkien kuntalaisten uusi olohuone.

toimintaa. Tämä luo meille paremmat mahdollisuudet palvella vierailevia koululuokkia ja neuvoa kirjastonkäytössä. Tila voidaan myös vuokrata kokous-, konferenssi- ja koulutustarkoituksiin.

tervetulleiksi uuteen kirjastoon. Uusimme itsepalvelupisteemme käyttäjäystävällisemmäksi ja avaamme myös kirjavarastomme asiakkaille.

Lisäämme kokoelmien ja verkkoaineiston saavutettavuutta.

Uusissa tiloissa jatkamme tietenkin kirjaston tärkeintä tehtävää: kirjojen ja muun aineiston lainaaminen. Kuntalaisille tarjoamme tämän lisäksi entistä suurempaa ja käyttäjäystävällistä kirjastoa ja uusia toimintamuotoja.

Kahvio

Omatoimisuus

Pyrkimyksenämme on, että kaiken ikäiset asukkaat viihtyisivät uusissa tiloissa. Suunnitteilla olevan kirjaston vieressä sijaitseva kahvilatoiminta mahdollistaa, että kirjastonkävijä voi juoda kupin kahvia ja samalla lukea kirjoja tai lehtiä. Nuoremmille lapsille tarkoitetun leikkinurkkauksen ansiosta myös kaikkein nuorimmat viihtyvät kirjastossa.

Kynnyksen on oltava matala jotta kaiken ikäiset henkilöt voisivat tuntea itsensä

Suunnitteilla on myös toteuttaa omatoimisuutta osassa tai koko kirjastossa. Omatoimisuuskäsite tarkoittaa, että kirjasto on avoinna mutta miehittämätön. Henkilökuntamme palvelee teitä tietenkin myös jatkossa normaalien aukioloaikojen aikana.

Kokous ja neuvotteluhuone Nykyaikaisilla laitteistoilla varustetun uuden ja hienon kokoushuoneen ansiosta voimme nyt järjestää kirjailijavierailuja, näyttelyjä ja workshop-

Tavoitteenamme on luoda houkutteleva ja avoin kirjasto!

Kirjaston käyttäjänä saat esittää toivomuksia ja ehdotuksia siitä miten voisimme kehittää Luo-

don kirjastotoimintaa parhaalla tavalla. Lisäksi voit joulukuun ja tammikuun aikana käydä Luodon kunnan verkkosivuilla www.larsmo.fi osallistumassa

kyselyyn jossa voit kertoa miten haluat kehittää Luodon kunnan uutta olohuonetta!

BEATRICE VILLMAN

Keskustalo. Pääkirjasto muuttaa vuden 2017 alussa keskustaloon.

Palvelusetelit käyttöön vanhushuollossa Sosiaali- ja terveysvirastossa otetaan käyttöön palvelusetelit. Sosiaali- ja terveyslautakunta teki asiasta päätöksen aiemmin syksyllä. Ensimmäiseksi palveluseteleitä testataan vanhustenhuollossa, jossa ne on tarkoitus saada käyttöön vuoden 2016 alusta. Palveluseteleitä on suunniteltu kahteen eri tarkoitukseen. Toinen vanhushuollon palveluseteli on tarkoitettu tilapäisen kotihoidon ja toinen omaishoitajan vapaan järjestämiseen. Marraskuussa haetaan avoimella haulla palveluntuottajia, jotka ovat kiinnostuneita toimimaan tuottajana niille palveluille, joihin palveluseteli oikeuttaa.

Palvelusetelin käyttöönottoa on valmisteltu sosiaali- ja terveysvirastossa kuluvan vuoden aikana. Kunnissa on selvästi ollut kiinnostusta palveluseteliä kohtaan, mutta toisaalta myös varovaista epäilyä. Palvelusetelin käyttöönotolla on tarkoitus laajentaa asiakkaan valinnan vapautta. Ne käyttötarkoitukset, jotka vanhustenhuollossa on valittu palvelusetelille, tukevat sosiaali- ja terveydenhuollon palveluketjujen sujuvuutta. Mahdollisuus hankkia tilapäistä kotihoitoa palvelusetelin avulla helpottaa esimerkiksi ikääntyneen kotiuttamista sairaalasta. Näin voidaan ehkäistä palveluketjun pullonkaulojen syntymistä ja lisätä hoidon vaikuttavuutta.

Omaishoitajat ovat tärkeä tuki julkiselle palveluntuotannolle.

Omaisten antama hoiva mahdollistaa monien ikääntyneiden kotona asumisen ja mielekkään elämän jatkamisen. Omaishoitajat tarvitsevat kuitenkin tukea ja mahdollisuuden vapaaseen, jotta jaksavat hoitaa läheistään.

Lisäksi omaishoito on usein varsin sitovaa hoitajalle. Vanhustenhuollossa halutaan palvelusetelin avulla kehittää omaishoitajalle tarjottavia tukipalveluja niin, että ne monipuolisemmin vastaisivat hänen tarpeitaan.

Palvelusetelin arvosta päättää sosiaali- ja terveyslautakunta.

Palveluseteli on kaikille samansuuruinen. Periaatteena on, että setelin arvo ei ylitä kunnallisen vastaavan palvelun hintaa.

Asiakas voi halutessaan maksaa itse erotuksen, mikäli hänen valitsemansa palvelu ylittää palvelusetelin arvon. Omaishoidon palveluseteli myönnetään kuudeksi kuukaudeksi kerrallaan, minkä jälkeen sen tarvetta arvioidaan. Tilapäisen kotihoidon seteli myönnetään korkeintaan kuudeksi viikoksi.

Omaishoidon palveluseteleitä on kahdenlaisia: - lakisääteisen omaishoitajan vapaan järjestämiseen, 3 vrk ympärivuorokautista hoitoa/kk.

- omaishoitajan sijaistaminen, mikä merkitsee, että kotihoitaja tulee kotiin vapauttamaan omaishoitajan 3-4 tuntia kerrallaan, jotta tämä voi esimerkiksi mennä hoitamaan asioita tai pitää vapaata.

Vanhushuollon palvelusetelituottajille on määritelty tarkat kriteerit. Palvelusetelituottajiksi valitaan vain sellaisia tuottajia, jotka täyttävät nämä kriteerit. Tällä järjestelyllä pyritään varmistamaan, että palvelusetelituottajien palvelut ovat laadukkaita ja turvallisia käyttää.

Palvelusetelin käyttöönsä saanut asiakas valitsee jonkun niistä tuottajista, jotka ovat hyväksyttyjen palvelutuottajien listalla. Lista on nähtävänä sosiaali- ja terveysviraston kotisivuilla ja kotihoidon palveluohjauksen kautta saa lisää tietoa tuottajista ja palvelusetelistä. Kotihoidon palveluohjaushenkilöstö erityisesti perehtyy palveluseteliin sekä neuvoo ja tukee asiakkaita palvelusetelin käytössä.

Kotihoidossa palveluohjaaja arvioi asiakkaan palvelutarpeen ja asiakkaalle laaditun hoito- ja palvelusuunnitelman perusteella hän päättää palvelusetelin käytöstä.

Asiakkaalla ei ole ehdotonta oikeutta vaatia palveluseteliä.

Hänellä on oikeus kieltäytyä ottamasta vastaan palveluseteliä. Tällöin hänelle tarjotaan vastaavaa kunnallista palvelua.

Tätä kirjoittaessa palveluntuottajien haku on vasta alkanut eikä vielä ole tiedossa, tuleeko kiinnostuneita palvelusetelituottajia.

Sosiaali- ja terveysvirastosta on kyselty palvelusetelistä, mikä osoittaa ainakin tietynasteista kiinnostusta tuottajien puolelta. Toivotta-

vaa on, että palvelusetelin käyttöä voitaisiin aloitella ensi vuonna. Palvelusetelituottajien avoin haku jatkuu myöhemmin ja palvelusetelin käyttöönoton jälkeen odotetaan palveluntuottajia ilmaantuvan vielä lisää.

PIRJO KNIF

Luodon valaistut

HIIHTOLADUT

Yhteyshenkilöt arkisin klo 08.00-16.00 koskien latuinfoa ja vikailmoituksia: Bosund: Kurt Finholm 050-5594983 Näs: Ronny Hagnäs 050-5314150 Holm: Per-Ole Björnvik 044-7217333 Risö: Peter Kanckos 0500-563148

Hiihtolatukartat myös osoitteessa www.larsmo.fi

12

Biblioteket - det nya vardagsrummet

Skiss över våning 1. Bibliotekets ny utrymmen till höger på skissen öppnas 2017 med barn- och vuxenavdelning, läsesal och mötes- och konferensutrymme m.m.

Larsmo huvudbibliotek kommer att flytta in i nya utrymmen i början av år 2017.

Vi blir en del av det nya centrumhuset och vi kommer att verka mitt i centrala Larsmo. Det nya biblioteket ska bli alla kommuninvånares nya vardagsr um.

I de nya utrymmena ska vi givetvis fortsätta med bibliotekets viktigaste uppgift: att låna ut böcker och annat material. Däremot erbjuds kommuninvånar na nu ett betydligt stör re och mer användar vänligt bibliotek med nya verksamhetsformer.

Mötes och konferensrum Eftersom vi får tillgång till ett stort och fint konferensrum med modern utrustning kan vi nu arrangera författarbesök, utställningar och workshoppar. Det här ger oss bättre möjligheter att ta emot skolklasser och ge under visning i biblioteksanvändning. Utrymmet kan även hyras för möten, konferenser och utbildningar.

Café Vi strävar efter att invånare i

BIBLIOTEKETS FASAD MOT SÖDER

alla åldrar ska trivas i de nya utrymmena. Den planerade caféverksamheten bredvid biblioteket gör det möjligt för biblioteksbesökaren att dricka en kopp kaffe och samtidigt fördjupa sig i en bok eller i en tidning. En lekhörna för de yngre barnen gör att även de allra minsta kommer att trivas i biblioteket. Tröskeln ska vara låg så att personer i alla åldrar känner sig välkomna i det nya biblioteket.

Vi kommer att för nya vår självbetjäningsautomat så att den blir mer användar vänlig och vi kom-

mer även att öppna bokm ag as i n e t f ö r k u n d e r n a .

Tillg ängligheten till såväl samlingar som material p å we b b e n s k a u t ö k a s.

Meröppet I planerna ingår också att vi ska kunna genomföra meröppet i delar av eller i hela biblioteket. Begreppet meröppet innebär att biblioteket är öppet men obemannat. Vi kommer givetvis att även i fortsättningen betjäna er under nor mala öppettider med personal på plats. Vi strävar efter ett

attraktivt och tillg ängligt bibliotek med öppna ytor!

Som användare av biblioteket får du gärna komma med önskemål och förslag på hur vi ska få bästa möjlig a biblioteksve r k s a m h e t i L a r s m o.

Under december och januari kan du dessutom besöka Larsmo kommuns hemsida www.larsmo.fi och fylla i ett frågefor mulär och berätta hur du vill vara med och utveckla Larsmo kommuns nya vardagsr um!

BEATRICE VILLMAN

13

Många kommunaltekniska projekt genomförda och på gång Under år 2015 har byggandet av avloppsnätet på RisöHannula samt väg och kommunalteknik på Fladavägen och Fladag ränden färdigställts. Likaså på Hästgrundet där Grundvägen och Hästvägen fått bredare väg, vatten och kommunalt avlopp samt LED-g atubelysning.

Hösten 2015 påbörjas grundförbättringen av Västra Strandvägen på Västra Vikarholmen. På Murmästars i Bosund inleds byggandet av Mur mästargränden och Skogsgärdsvägen. På Gammelhagens industriområde förlängs Granväg en med 250m och på Vidmossens industriområde sker utbyggnad av Stålvägen 109m och Stålgränden 84m samt räddningskårens övningsområde 1 8 7 0m ². I sa m ban d med gatubyggen byggs även vatten och avlopp. I slutet av året inleds planeringen av avlopp till Grev området.

Beläggningar I höst har de sista gatuavsnitten på Storströmmen asfalterats. Gator na som asfalterats är Äppelvägen, Havtornsvägen, Äppelgränden och den lätta trafikleden mellan Päronvägen och Äppelvägen. På Holm detaljplan beläggs Lassåkersgränden. I Bosund asfalterades den nya parkeringsplatsen samt planen framför skolans köks- och huvudingång. Äve n d e l a r av N ä s vä g e n h a r f å t t n y b e l ä g g n i n g.

Lekparker Det fleråriga projektet med att förnya lekparkerna har fortgått. Vid Krok i Västerby har lekparksutr ustningen blivit förnyad under året. Även i lekparken på Lilla Fur uholmen har lekutrustningen förnyats så att den uppfyller dagens myndighetskrav på lekparker.

Kommunalteknik 2016

Fastighetsunderhållet

Under 2016 kommer kommunalteknik att byggas på följande områden: Kaveldunsvägen 120m och Strandgränden 360m på Vikarholmens detaljplan.

Villavägen 247m på Furuholmens detaljplan. Svangränden 190m på Risöhäll. Utbyggnad av avlopp till Grev området.

Under 2015 har en del av s t o r kö k s m a s k i n e r n a f ö rnyats vid Holm skola, Näs skola och Fur uholmens daghem. Under sommarl ove t 2 0 1 5 b l e v B o s u n d skolas kök totalsanerat.

JONAS SNELLMAN

Granvägen. Vägen fram till tomten som Näs-Västerby byalag arrenderar för crossbanan på Gammelhagens industriområde förlängs nu med 250 meter.

Stålvägen. Vid Vidmossens industriområde byggs nu Stålvägen och Stålgränden samt övningsområdet för räddningskårernas verksamhet. Arbetena beräknas vara klara vid årsskiftet.

Byggnadsaktiviteten i kommunen under innevarande år Byggnadsaktiviteten i kommunen är fortsättningsvis livlig, trots impulser om ekonomiskt dålig a tider i landet. Antal byg glov är f l e r a o ch by g g n a d s vo l y men är märkbart större än föreg ående år. De två större projekten i Holm påverkar givetvis byg gnadsvolymen till stor del.

Fram till den 18.11.2015 har 107 bygglov och 39 åtgärdstillstånd beviljats. För samma tid under år 2014 h a d e 9 6 by g g l ov o ch 5 4 åtg ärdstillstånd beviljats.

Byg gnadsvolymen för nya byggnader är under detta år ca 53 660 m 3 och våningsytan ca 12 780 m 2 . Motsvarande siffror för året innan är ca 30 600 m 3 och ca 7 700 m 2 för nya byggnader, och ca 10 300 m 3 och ca 2 400 m 2 för tillbyggnader och ändringsarbeten.

Av de egnahemshus som är aktuella för detta år byg gs 10 st. på detaljplaneområden och 9 st. på delg eneralp laneom råd en .

MATS KACKUR

Antal bygglov för nya byggnader under innevarande år jämfört med året innan: 2014

2015

20

19

2

4

Ekonomibyggnader

21

33

Fritidsbostadshus

15

15

Bastubyggnader

16

12

2

4

Egnahemshus Par-/ radhus och flervåningshus

Hallar och djurstall Offentliga byggnader

1

Övriga bygglov gäller främst tillbyggnader eller ändringsarbeten

14

Några energispartips i hemmet Vi lever i en tid då energipriserna har gått ned på ett sätt som ingen kunde förutspå för några år sedan. Detta kan betyda för en del personer att motivationen att minska energiutgifterna i hemmet har minskat något. Men vi bör tänka i ett större perspektiv och bidra till att vi minskar den totala energiförbrukningen i vårt land och därmed minskar behovet att bygga ut baskraft i framtiden. Om vi alla sparar lite energi blir det tillsammans med alla andra i landet en be-

tydande energimängd i slutändan. Samtidigt minskar utsläppen av koldioxid som bidrar till jordklotets uppvärmning.

I ett normalt hem åtgår 68 % av energin till uppvärmning, 14 % till tappvarmvatten och 9 % till elapparater. Ifall man använder direkt el eller olja för uppvärmningen rekommenderas att man övergår till värmepumpar för att på så sätt minska på uppvärmningskostnaderna.

I hushållen kan man minska

förbrukningen genom att vara sparsam med vattenförbrukningen. Genomsnittlig förbrukning är 155 l/person och dygn, men variationen är stor från 90 till 270 l/person. Målet i vårt land är att komma ned till 130 l/person. Förnuftiga vanor och rätt inställt tappvarmvattensystem hjälper till att minska vattenförbrukningen tiotals procent. För att eliminera bakterier och andra hälsorikser m�������������� å������������� ste tappvarmvattnet vara minst +55C. Ett karbad kräver fem gånger så mycket vatten som en dusch.

en 6W:s LED-lampa. Här kan noteras att utvecklingen inom LED-tekniken går framåt och man kommer att få ut ���������� mera ljusflöde per watt i framtiden. En LED-lampa kostar något mera än traditionella lampor, men de håller betydligt längre och drar mycket mindre energi. Därför kan skillnaden i inköpskostnad intjänas på ett år om lampan är på ett ställe där belysningen ofta är på under dygnet. Larsmo kommun har nu också på en del ställen börjat använda LEDlampor i vägbelysningen, vilket ger stora inbesparingar på sikt.

Att koka upp vatten kan göras på olika sätt. Som syns i diagrammet är vattenkokare och induktionshäll snabbast och minst energikrävande.

Ifall man vill närmare följa energiförbrukningen för olika apparater i hemmet kan man skaffa en enkel energimätare.

De kostar mellan 10-20 euro och finns numera att köpa i

När det gäller belysning har det skett en radikal förändring i och med att den s.k. LED-tekniken har slagit igenom. En 6 W:s LED –lampa ger samma ljusflöde som en 60 W:s glödlampa, vilket betyder 10 gånger mindre energi. Numera skall vi inte titta på watt-talen för en lampa utan på lumentalet som anger ljusflödet. En vanlig glödlampa på 60 W ger ca 700 lumen i ljusflöde och det ger också

de flesta varuhus. Man kan i vissa typer mata in elpriset och de ger då direkt driftskostad och förbrukad energi för den apparat man kopplar den till. Ofta har man i hemmen idag ihopkopplat dator- och TV-utrustning som man inte stänger av helt utan de är i stand by läge. Här rekommendera att man ansluter alla till samma skarvdosa som har en avstängningsknapp. Stand by läge betyder att ström förbrukas och tänker vi alla på det kan vi spara en hel del energi i vårt land.

Den som vill fördjupa sig i olika energispartips kan gå in på hemsidan www.motiva.fi där det finns en massa infor mation att hämta. ÅKE JÅFS

Energimätning. Att följa med energiförbrukningen i hemmet med en energimätare kan ge värdefull information för att börja spara energi.

Träffar för småbarnsfamiljer Föräldraskapet främst är ett familjegruppsprogram som består av 12 träffar där föräldrar tillsammans med sina barn kommer samman. Varje träff har ett tema som berör barnets utveckling, föräldraskapet eller samspelet i familjen.

I gruppen deltar 4-6 familjer med barn i samma ålder och två ledare. Träffarna är 1,5h-2h långa och inleds av fri samvaro över en bit mat och fortsätter med ledda gruppsamtal. Varje träff har ett tema som inspirerar till att reflektera över det egna föräldraskapet och samspelet med den egna babyn. Mellan träffarna får familjerna utföra små övningar eller familjeaktiviteter. Målet är att främja goda, trygga och bestående relationer genom att öka förståelsen för varandra och stärka samspelet mellan föräldrar och barn. Familjegruppsmodellen har utarbetats av Folkhälsan i samarbete med Mannerheims Barnskyddsförbund.

Familjegruppsmodellen riktar sig till alla familjer och bygger på forskning om människans reflektiva förmåga som hjälper barn och föräldrar att förstå varandra och gör vardagen mera begriplig och hanterbar. Att vara reflektiv innebär att vara lyhörd för de tankar, känslor och avsikter som döljer sig bakom våra egna och andras handlingar.

Flera���������������������������������������������������������������������������� hälsovårdare och familjearbetare från Jakobstadregionen�������������������� har gått gruppledarutbildning. Familjegrupperna erbjuds nu par som nyligen har fått sitt första barn.

LED-projekt. Den nya LED-vägbelysningen vid Hästvägen och Grundvägen har 42 watts effekt per armatur men ljusflödet från armaturerna är hela 4385 lumen. Energikostnaden per belysningsstolpe under den mörkaste månaden blir enbart ca 2 euro och energibesparingen betydande.

Är ni intresserade att delta i en Föräldraskapet främst familjegrupp? Grupperna ordnas av Social- och hälsovårdsverket och är gratis att delta i. Ta kontakt med hälsovårdare Sara Liljekvist på Holm mottagning tfn 06-7861610 för mer information.

SUSANN RINTAMÄKI

Flera nya detaljplaner påbörjas

15

Larsmo kommun påbörjar detaljplanering både i norra och södra delen av Larsmo under 2016. I norra delen är det Kaptens detaljplan som är en direkt fortsättning av M u r m ä s t a r d e t a l j p l a n som blev klar 2014. Totalt planeras ca 24,4 ha varav största delen är i privat ägo.

En mindre planeändring som påbörjas i Bosund bef i n n e r s i g n o r r o m Ry s sjegränden och mellan Byvägen och Hermanssundet samt i kvarter 51 tomt 6.

Syftet med den planen är att göra mindre justeringar på befintliga tomter samt en liten utvidgning av detaljplanen längst nor r ut.

Detaljplaneringen beräknas bli klar i slutet av 2016.

I södra delen kommer ett helt nytt område på Vikarholmen. Området befinner sig norr om den befintl i g a d e t a l j p l a n e n . Ko m munen äger en del av området men det finns också mång a privata markäg are på området. Storleken på o m r å d e t k a n va r i e r a b e roende på intresset bland de privata markäg ar na.

Nya tomter. På Murmästarområdet i Bosund längs med Skogsgärdsvägen i kvarter 135 utges tomterna 2-5 och fem tomter i kvarter 136 och 137. Intresserade byggare kan kontakta tekniska avdelningen under våren 2016.

Nya tomter på kommande Larsmo kommun erbjuder nya kommunala bostadstomter på Skogsgärdsvägen

GEMENSKAPSKVÄLL i Holm fritidsgård lördag 30.1.2016 God mat och underhållning Närmare information om arrangemanget annonseras senare.

BIBLIOTEKETS ÖPPETTIDER Huvudbiblioteket

Bosund bibliotek

Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag

Måndag 12-19 Tisdag 09-16 Onsdag Stängt Torsdag 12-19 Fredag 10-16

13-20 12-19 16-19 12-19 12-18

www.fredrikabiblioteken.fi/larsmo

på Mur mästarområdet i Bosund. Detaljplanen vann laga kraft 2014 och under slutet av 2015 kommer kommu n a l t e k n i k o ch vä g a t t byg g as. Våren 2016 kom-

mer 9 tomter ut på marknaden och då kan intresserade lämna in anbud på tom terna till tekniska nämnden.

nya planerna eller tomterna se på kommunens hemsida (www.larsmo.fi) eller kontakta undertecknad 06-785 7224.

För mera information om de

THOMAS KÄLDSTRÖM

Smidigare miljötillståndsförfarande I september 2014 trädde en ny miljöskyddslag i kraft. Med den är tanken bl.a. att göra tillståndsprocessen smidigare för de verksamheter som är miljötillståndspliktiga. Genom revideringen höjde man tillståndsgränserna för när miljötillstånd behövs. Man höjde även gränsen för när miljötillstånd bör sökas från regionförvaltningsverket, vilket innebär att fler miljötillståndsansökningar kommer till kommunen. På sådana verksamheter som har en måttlig miljöinverkan har man infört ett registreringsförfarande, vilket är en enklare process än miljötillståndsförfarandet. Översynen av miljötillstånd ska framöver skötas genom en tillsynsplan. Miljötillstånd, som haft en giltighet på en viss tid, har gått igenom en översyn när miljötillståndets giltighet har gått ut. Det betyder i praktiken

att en ny ansökan lämnas in, tillståndet öppnas på nytt och man gör behövliga justeringar i tillståndsvillkoren. Denna automatiska översyn har man slopat genom den nya lagen. Istället ska miljötillståndspliktiga verksamheter inspekteras enligt ett visst årsintervall, som beskrivs i den kommande tillsynsplanen.

För olika verksamheter kommer inspektionsintervallen att vara olika, beroende på hur stor miljöpåverkan de har. Vissa verksamheter inspekteras varje år, medan andra vart 3:e eller vart 5:e år. För inspektionerna kommer en avgift att tas ut. Ifall det under inspektionen framkommer sådana omständigheter att en ny inspektion behövs, tas ut en lägre avgift följande gång.

För de som sedan tidigare har haft ett miljötillstånd, men som inte längre är miljötillståndspliktiga, upphörde miljötillståndet

att gälla vid lagens ikraftträdande. Dock bör påpekas att för verksamheter som idag inte är miljötillståndspliktiga gäller ändå de föreskrifter som finns i lagen och gällande förordningar.

Efter lagens ikraftträdande uppdateras efterhand även de förordningar, som är länkade till lagen.

Sedan lagens ikraftträdande har ett flertal förordningar trätt i kraft, t.ex. miljöskyddsförordningen och den så kallade nitratförordningen, som reglerar bl.a. gödselspridningen inom jordbruket.

För Larsmo kommuns del innebär den nya miljöskyddslagen inga stora förändringar, eftersom vi inom kommunen inte har så många miljötillståndspliktiga verksamheter. En tillsynsplan kommer att utarbetas och införas i verksamheten.

SOFIA ZITTRA-BÄRSUND

16

Fritidsgårdarna en trygg samlingsplats Ett glatt sorl hörs redan på trappan, det doftar kaffe, musik ljuder ur högtalarna och unga trängs i sofforna, diskuterar och spelar. Det är en vanlig kväll i fritidsgården.

Många olika arrangörer har bokat in aktiviteter i fritidsgårdarna. Fritidsgårdarna är trygga platser att tillbringa sin fritid på och floran av aktiviter, arrangörer och initiativ växer hela tiden. Verksamheten vid gårdarna ser litet olika ut men den gemensamma inriktningen är att fritidsgårdarna är plattform för meningsfull sysselsättning för både unga och äldre.

Vid fritidsgårdarna i Bosund, Holm och Furuholmen kan man träffa vänner, tillbringa tid tillsammans och delta i någon aktivitet, kurs eller hobby.

Under veckosluten har i höst också öppna ungdomskvällar fyllt fritidsgårdarna tidvis till bristningsgränsen. Särskilt barn och unga har behov av att träffas under friare former och inte många föräldrar vill ha ett stort gäng i sitt vardagsrum eller en mopedparkering varje veckoslut på sin gård.

Trygg samvaro Tid tillsammans vid en fritidsgård med samvaro och

kompisar är en viktig paus i veckans puls för många unga.

Därför har fritidsgårdarnas verksamhet med ledar- och föräldraengagemang en stor betydelse för många. Att en tid axla ansvar som ledare för en aktivitet är en erfarenhet som så många som möjligt borde unna sig. Ledare och föräldrar som ställer upp och ger av sin fritid är också ett viktigt stöd till den fostran och tr yg ghet som hemmet och skolan ger.

Nya aktivitetsformer En helt ny samarbetsform som startats upp i höst med 4H är byaklubbar för ungdomar och verksamheten samlar nu ett stort antal deltagare i fritidsgårdarna med sprudlande aktiviteter och kul fritid.

Verksamheten med tjejgrupp i samarbete med Folkhälsan har också återupptagits med nyanställd ledare. Fritidsgårdarna finns ju till för alla kommuninvånare och även aktiviteter för vuxna, daglediga och pensionärer har utvecklats allt mer. Intressant att notera är också att deltagarna i olika aktiviteter inte längre är så områdesbundna. I en liten kommun är det lätt att förflytta sig mellan fritidsgårdarna med cykel, moped eller bil.

Initiativ och idéer Syftet med de kommunala fritidsgårdarna är att möjliggöra och stöda olika önskemål och idéer. Verksamhetsformerna behöver inte vara låsta i samma form år ut och år inne. Olika grupper kan gärna fundera på hur just de önskar förverkliga något med en fritidsgård som bas. Möjlighet finns nu även att en förening inkluderar en fritidsgård i ett lokalt Leaderprojekt med målsättning att ex. utveckla fritids- och kulturaktiviteter i byn eller kommundelen för olika målgrupper.

En fritidsgård kan ju också fungera som ex. bagarstuga eller datacafé för en särskild målgrupp. Där kan frön sås för en blivande ferieföretagare eller ung entreprenör som prövar sin idé. Helt naturligt kan också fritidsgården utgöra mötesplats för familjer ������������������������� som ex. gör middag tillsammans eller fungera som mötespunkt för flyktingar och vänfamiljer. Idealet är att fritidsgårdarna kännetecknas av liv och rörelse och att gårdarna fungerar som plattform för ett aktivt medborgarskap där var och en känner sig delaktig i den verksamhet de själva är med och for mar.

ARNE BÖHLING

Nya initiativ. Olika initiativ har i höst fyllt fritidsgårdarna med liv och rörelse för många unga.

Bibliotekets boktips inför vintern

till den märkliga stölden. Människor och myndigheter är chockerade. Polisen har en oförutsägbar och spännande gåta att lösa.

Grisham, John: Gray Mountain Ny rafflande roman om den lilla människans kamp mot de stora bolagen. Juristen Samantha Kofer kämpar mot kolbolagens hänsynslösa skogsskövling i Brady.

Aleksijevitj, Svetlana: De sista vittnena Årets Nobelpristagare i litteratur har i denna bok skrivit om krigets fasor ur barnens perspektiv. Svetlana sökte upp överlevande och bad dem berätta hur de mindes krigsåren kring 1941. Ett viktigt historiskt verk.

Guillou, Jan: Blå stjärnan Den femte delen i Guillous romansvit ”Det stora århundradet” (1900-talet). Han skriver om spionage, underrättelsetjänst och judeförföljelse under andra världskriget. De två systrarna Johanne och Rosa Lauritzen har huvudrollerna. Rosa arbetar för den svenska militära underrättelsetjänsten och Johanne rekryteras av en brittisk spion- och sabotageorganisation.

Haag, Martina: Det är något som inte stämmer En smärtsamt träffsäker historia om att bli lämnad. En roman om överlevnad men som också innehåller en härlig galghumor.

Lagercrantz, David: Det som inte dödar oss Den fjärde delen av Millenniumserien med Lisbeth Salander i huvudrollen. En thriller som är både underhållande och välskriven.

Moyes, Jojo: Arvet efter dig Uppföljaren till succéromanen ”Livet efter dig” är fylld av stora känslor, humor, svåra val och en stor dos igenkänning.

Snellman, Alf: Ansikte mot ansikte Altartavlan i Larsmo kyrka blir stulen och ett mord sker som eventuellt kan kopplas

Froböse, Ingo: Styrketräning med kroppen som redskap Boken ger bra tips om hur du kan träna hemma utan maskiner. Det bästa träningsredskapet har du alltid med dig: din egen kroppsvikt. Innehåller många övningar för olika målsättningar.

Helgesson, Lena: CP-barnet Lena Helgesson är mamma till cp-skadade Jonas Helgesson. Han är ståuppare, författare och skådespelare mot alla odds. Lena berättar här med egna ord om hur det kändes att få ett handikappat barn; om kampen, våndorna och lyckan.

Lidström, Clara: God jul : kakor, knäck och karameller Julstök, bak och pyssel, allt samlat i en bok. Julen är en tid att umgås även över generationsgränserna. Boken passar för 9-12 åringar men är tänkt att kunna användas tillsammans med en vuxen.

Sarenström, Hannu: Hannus magiska jul En bok fylld med julstämning och Hannus alla specialiteter. Dråpligt, roligt och stökigt från 1:a advent till tjugondag Knut!

MIKAELA RISKA-LASSILA

17

Ny lag om fiske förenklar avgiftssystemet Fisketillståndssystemet förenklas i början av 2016, då den nya lagen om fiske träder i kraft. Den tydligaste ändringen är att fiskevårdsavgiften och de länsspecifika spöfiskeavgifterna slås samman.

Fiskevårdsavgift Den nya kombinerade avgiften kallas fiskevårdsavgift. Med fiskevårdsavgiften kan man fiska med ett spö, drag eller viktdrag på alla vattenområden där det tidigare har krävts någon av de länsspecifika spöfiskeavgifterna.

Fiskevårdsavgiften ska betalas av alla fiskare i åldern 18-64 år.

Man behöver inte betala avgiften om man bara fiskar med pilk eller metspö. Man kan betala fiskevårdsavgiften för hela året, då kostar den 39 euro, för sju dygn är avgiften 12 euro och för ett dygn är den 5 euro. För dem som bara tänker fiska med spö är ändringen förmånlig.

För personer mellan 18 och 64 år som ämnar fiska med andra fångstredskap än spö (nät, katsor, ryssjor, osv) blir det däremot från årsskiftet något dyrare att fiska.

Dessa personer bör betala fiskevårdsavgiften på 39 euro samt även köpa fiskekort av vattenområdets ägare, på samma sätt

som tidigare. Under 18-åringar och över 65-åringar behöver endast lösa delägarlagens fiskekort.

Den nya fiskevårdsavgiften kan fr.o.m. 1.12 2015 betalas på adressen www.eraluvat.fi eller i telefontjänsten 020 69 2424, som är öppen vardagar klockan 8-16. Fiskevårdsavgiften kan inte betalas direkt till ett bankkonto, eftersom den nya lagen om fiske förutsätter att fiskare i åldern 18-64 år registrerar sig.

En fiskare ska registrera sig i samband med att han eller hon betalar fiskevårdsavgiften första gången. I samband med registreringen efterfrågas fiskarens namn, kontaktuppgifter och födelsetid.

Fiskevårdsavgiften berättigar inte till spöfiske på alla vatten.

Fiskare som betalat avgiften får inte fiska på fredade vattenområden, på ställen som kräver specifika tillstånd eller i sådana sik- och laxfiskföranden vattendrag som definieras i lagen.

Försäljningsplatser Fiskekorten från vattenägarna i Larsmo, d.v.s. Eugmo bys delägarlag och Larsmo bys samfällda områden, säljs via Pias Livs, Grill/Kiosk 57 (Eugmo) och via Strandis

Skida de belysta

SKIDSPÅREN

Fritidssysselsättning. Drygt 1,6 miljoner invånare i Finland sysslar med fiske som regelbunden hobby. och Sportia Mattsson (Larsmo).

Fr.o.m. 1.1 2016 är det enligt lagen tillåtet för fritidsfiskare att använda högst 8 st. nät/fångstlag (240 m). Rätten att använda fler nät än det är reserverad för yrkesfiskare.

Många människor som bara fiskar sporadiskt lämnar ofta fisketillstånden obetalda. Från 1.9 2015 kan de som gjort sig skyldiga till olovligt fiske eller fiskat utan att ha löst fiskevårdsavgift föreläggas en ordningsbot på 100 euro. Billigast blir det alltså om man har fisketillstånden i skick! Statsrådet gav den 25 augusti 2015 en ny förordning om ordningsbotsförseelser.

Många fiskarter har minimimått

och fredningstider. Förordningen om fiske utarbetas som bäst vid Jord-och skogsbruksministeriet.

Förordningen skall träda i kraft samtidigt som den nya lagen om fiske, alltså vid årsskiftet. Förordningen kommer enligt nuvarande uppgifter också att innehålla bestämmelser om fångstkvoter för fritidsfiskare, bestämmelser om nätfiske, bestämmelser om storryssjor och bestämmelser om fiskutsättningar. Man kan också på lokalt plan bestämma om strängare regler för minimimått och fredningsområden där fiske är förbjudet helt och hållet. Delägarlagen informerar skilt om detta i samband med sin fiskekortsförsäljning. I Larsmo

gäller t.ex. fortfarande minimimåttet 55 mm nätmaskstorlek (knutavstånd) för gösfiske i Larsmosjön och en årlig fredning av gösen i Larsmosjön under lektiden mellan 15 maj och 15 juni.

Att reglerna följs övervakas av fiskeövervakare. Genom att följa god fiskesed och genom att sköta våra fiskevatten möjliggör vi fiske för såväl fritidsfiskare och yrkesfiskare.

Fiskeövervakaren skickar speciellt en hälsning till alla fiskare inför nästa säsong: Kom ihåg att märka era fiskebragder med era kontaktuppgifter!

BIRTHE WISTBACKA

Välkommen till Arbis Akvarellmålning 7.5-21.5-2016 i Cronhjelmskolan Kelim 16.1-16.4-2016 vid Sandras Växtfärgning 7.6-11.6-2016 utomhus vid Risöhällvägen 207 Kosten i balans 9.2-2016 i Cronhjelmskolan Olika kötträtter 11.1-11.4-2016 i Cronhjelmskolan Barn&vuxen-koka soppa på en spik 11.2-10.3-2016 i Cronhjelmskolan Förmiddagsyoga 13.1-6.4-2016 i Furuholmens fritidsgård Afterwork yoga 14.1-7.4-2016 i Risö skola I alla bollspelskurser finns platser

Kontaktpersoner under vardagar kl. 08.00-16.00 för spårinfo och felanmälan:

Anmäl er nu till vårens Arbiskurser, här är några bland vårens kurser men många fler finns. Anmälning till kansliet tfn 786 3264 eller på internet.

Bosund: Kurt Finholm 050-5594983 Näs: Ronny Hagnäs 050-5314150 Holm: Per-Ole Björnvik 044-7217333 Risö: Peter Kanckos 0500-563148

Kontaktperson i Larsmo är Ann-Britt Julin-Björkskog tfn 040-840 5972 eller e-post: julinbjorkskog@hotmail.com.

Skidspårskartor även på www.larsmo.fi

www.arbis.jakobstad.fi

18

Ishockeyn växer kraftigt i Larsmo IF Pucken är en familjär ishockeyförening i Larsmo som under en treårsperiod starkt har växt till sig och antalet aktiva har ökat stort. Pucken har skrinnande juniorer allt från tre/fyra års åldern upp till 13 års åldern.

De yngsta barnen skrinnar tillsammans med sina föräldrar på måndagar inomhus i Kristallen. Skridskoskolan har ökat från ca 20 inskrivna barn till ca 50 de senaste två åren.

Pucken har också G-, F-, E och D-juniorer, i samtliga juniorgrupper är 15-20 adepter inskrivna. Dessa grupper tränar minst två gånger per vecka. All träning sköts inomhus i ishallar p.g.a. de dåliga utomhus isarna. Aktiva föräldrar fungerar som tränare, skridskovässare, lagledare samt materialförvaltare.

Stämningen och sammanhållningen i föreningen har därför blivit mycket familjär.

Puckens framtidsplaner är att upprätthålla den stadiga ökningen av skrinnande barn, genom att hålla tröskeln för att börja skrinna väldigt låg.

Alla är välkomna, alla får vara med, tävlingsmomenten är borttagna och avgifterna är låga. Vi vill kunna erbjuda dessa ivriga barn ännu mera

Brett engagemang. IF Pucken har profilerat sig som en familjär ishockeyförening och engagerar nu många föräldrar och barn. skridskotid. Inom föreningen jobbar föräldrar med olika talkon som företag erbjuder för att få in pengar. Nu har också alla juniorer sålt WC-papper för att hålla avgifterna låga. Dessutom har vi en grupp föräldrar som jobbar kring en föreningstidning med sålda annonser i.

VERONIKA SAARMAN

Kund eller arbetssökande?

Behöver du jobb och arbetserfarenhet? Har du små arbetsuppgifter som behöver bli utförda som privatperson eller företagare? Behöver du hjälp med snöskottning, fönstertvätt eller städning. Eller behöver du hjälp vid servering eller barnvakt – kontakta Larsmo 4H som även nu är med i arbetspoolen Nordpolen som aktiverar ungdomar i arbetslivet.

Lyckosam säsong för LBK LBK har en väldigt lyckosam säsong bakom sig. Representationslaget överträffade med marginal målsättningen och vann division fem med hela 7 poängs marginal. Lagets tränare Joakim Granqvist lyckades skapa en sammanhållning och laganda som förde laget till seriesegrare.

Föreningen har haft ett rekordantal juniorer. 167 registrerade juniorer fördelat på P-6/7, P-8, P-9, P-10, P-11, P-12, P-13 och F-14. För första gången på många, många år hade man

även ett flicklag (F-14) som leddes av Kim Ahlgren. De olika juniorlagen har deltagit i diverse cuper och turneringar.

Förutom distriktets turneringar har man deltagit i Nordea Cup, Ylivieska Cup, Piteå Cup, Kokkola Cup, Lokal/Tapiolaturneringen, Next Year-cup. De olika juniorlagen har totalt spelat över 200 matcher denna säsong med varierande framgång.

Två lag bör nämnas med sina idrottsliga framgångar.

P-13 vann som första LBK-

lag någonsin Kokkola Cup i sin åldersklass. P-12 blev tvåa i distriktets serie och fick en välförtjänt silvermedalj.

Att kunna hålla igång så pass många juniorlag kan inte lyckas utan många engagerade föräldrar som ställer upp som tränare för de olika lagen.

LBK riktar ett stort TACK till alla föräldrar som är med.

LBK väntar med spänning och förväntan på säsongen 2016.

RALF HOLMQVIST

Våra tjänster kostar 14 euro per timme som vi sedan fakturerar efter att arbetet är gjort. Från detta går ca 80 % till lön och km ersättning åt ungdomen. Ifall du är intresserad av att få hjälp med några sysslor eller söka jobb så kan du kontakta Larsmo 4H´s verksamhetsledare Kristoffer Nylund på telefon numret 050-544 4667.

Mer information hittar du på vår hemsida: www.larsmo.fs4h.fi.

Silvermedaljörer. Larsmo Bollklubbs 12 åringar tog emot den välförtjänta medaljen efter en lång säsong.

Leaderprojekt vid Bjärgas Vid Bjärgas har det vid större evenemang funnits brist på parkeringsutrymme vilket nu är på god väg att rejält förbättras. Larsmo Hembygdsförening som upprätthåller Bjärgas museiområde har av Larsmo kommun arrenderat ett markområde som gränsar till den befintliga parkeringsplatsen.

Området färdigställs som bäst och parkeringsområdet blir nu dubbelt större än tidigare.

För projektet har föreningen lämnat in en ansökan om delfinansiering till Aktion Österbotten r.f. som är en takorganisation för byar i svenska Österbotten. Projektet skall bl.a. rymmas inom ramarna för ett EU finansierat Leaderprojekt som omfattar service på landsbygden och utveckling av byar.

Vårt mål är att genom det här projektet förbättra tillgängligheten till Bjärgas området och

19

lyfta fram det som en kulturell samlingsplats för lokalinvånarna i historisk miljö. Larsmo Hembygdsförening arbetar för att bevara lokalhistoria och kulturarvet genom att tillvarata byggnader och föremål samt sprida kunskap om levnadsförhållanden genom utställningar samt bokutgivning med lokalhistorisk anknytning och genom att anordna tillställningar för lokalbefolkningen. En viktig del i verksamheten är uthyrningen av Hembygdsgården och föreningshuset Sandras, för olika typer av fester, möten, skolningar mm.

Den här delen av föreningens verksamhet ger ett viktigt ekonomiskt tillskott samtidigt som det ger gästerna en kulturhistorisk upplevelse i en lugn och trevlig miljö. Den nya parkeringen på 900 kvadratmeter ger nu nya möjligheter för tillgängligheten och utvecklingen av hela området.

BERNDT BARCK

Leaderprojekt. Genom bygget av den nya parkeringen förbättras museiområdets tillgänglighet.

Larsmo När-TV

LARSMO-EUGMO PENSIONÄRSFÖRENING - ca 380 aktiva medlemmar - månatliga träffar med program, servering - resor i regionen och utomlands, exkursioner - motionskampanjer, datakurser etc.

www.spfpension.fi

Programstation vid Vinterkarnevalen

Grupp eller förening som önskar bjuda på programstation kontakta fritidsbyrån tfn 7857 230 senast 25.1.2016

TV-kanal 331 i kabelnätet När-TV teamet välkomnar nya medarbetare intresserade av teknik, film, ljud och allt som har med TV produktion att göra. Vi tar även emot idéer och tips på program för sändningar.

Har du egna filmer av allmängiltigt intresse som du gjort kan de sändas via När-TV. Vårt programråd avgör vilka program som kan sändas. Tag kontakt; larsmo.nartv@multi.fi

Larsmo församling - plock ur julprogrammet 13.12 kl. 18.00 16.12 kl. 12.00

17.12 kl. 18.00 18.12 kl. 19.00 19.12 klo. 19.00

24.12 kl. 13.00 24.12 kl. 15.00 25.12 kl. 08.00

De vackraste julsångerna, Wiklund, ungdomskören, andakt Sjöblom Väntjänsten bjuder in till ”Jul i gemenskap” i församlingshemmet, julgröt, kaffe, lucia, sångprogram och andakt Karagruppens julfest i församlingshemmet, julmiddag, program Ungdomarnas julfest i Xodus, program av hjälpledare, nattvardsmässsa Kauneimmat joululaulut seurakuntakodissa, kirkkokuoro, Wiklund, hartaus Sjöblom, kahvitarjoilu Barnens julbön med jultablå, Lassila, Wiklund, hjälpledare, Septimen Julbön Lassila, Wiklund, sång Victoria Asplund Julotta, Sjöblom, Wiklund, kyrkokören

9.1 kl. 18.00 Lördagssamling i församlingshemmet, Albert Häggblom, barnpassning,

servering Mera om julprogrammet via församlingens webbsida; www.pedersoreprosteri.fi

GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR!

20

FOTO: ROBBIS HOBBY SHOP 050-5331931

Centrumkvarteret växer fram

Centrumkvarteret. Bygget i centrum av Holm som totalt omfattar en våningsyta på 4920 kvadratmeter öppnar upp för många möjligheter. Förutsättningar för att kvarteret blir det nya vardagsrummet och plats för umgänge för många invånare i kommunen förverkligas nu.

Alla som kört genom Larsmo har säkert lagt märke till kommunens nya centrumkomplex.

Larsmos nya samlingspunkt växer fram i rask takt. Närmast väg 749 byggs ett servicekomplex i två våningar som får namnet Centrumhuset. Våning 1 bestående av gym, café och bibliotek.

I våning 2 återfinns socialoch hälsovårdsverket, tandklinik, hemvården och socialen.

Längre in på tomten mot Videvägen byggs ett 5-våningshus som har fått namnet Videbo.

Torget

68m² är sanitära utrymmen. Intill gymmet byggs ett café/restaurang. Restaurangens kök blir utrustad som tillredningskök.

Totala våningsytan är 115m².

Både gymmet och caféet saknar ännu hyresgäst/företagare.

Våningshuset Våningshuset byggs i 5 våningar. 30 bostäder i vån 2-5 samt 4 affärslokaler i vån 1.

Storleken på lägenheterna varierar mellan 30-105m². Alla lokaler är noggrant planerade och är försedda med inglasad balkong. I dagsläget är ca 40% av lägenheterna reserverade.

Mellan våningshuset och centrumhuset skapas en gågata samt ett torg. Torget ska bli en samlingsplats för alla. Torget ska innehålla växtligheter och utge ljus och värme. Torget kommer att ha en mångsidig användning med bl.a. torghandel, uteservering för cafébesökare, scen, bänkar m.m.

Byggtidtabellen

Gymmet / Caféet

Byggherreentreprenör: NSA Byggnadsentreprenör: Wasacon kokkola Ventilationsentreprenör: Peltisepänliike Nykänen.

Gymmet byggs i våning 1 i norra delen av Centrumhuset.

Utrymmet är 214,5m² varav ca

EL-entreprenör: Asentaja Group Oy.

Videbos entreprenörer Byggherreentreprenör: NSA Byggnadsentreprenör: Wasacon kokkola Ventilationsentreprenör: Asentaja Group Oy. EL-entreprenör: Sähköpalvelu Wahlberg.

JONAS SNELLMAN

Våningshuset. Fem våningar med 30 bostäder byggs i Videbo.

Byggstarten för centrumhuset startade i augusti. Våningshusets byggstart sker i december. Båda husen väntas stå klara i december 2016.

Centrumhusets entreprenörer

Fasadskisser. Centrumhusets fasadskisser sett från öster och från väster.