Larsmo kommuntidning 1 2014

Larsmo kommun informerar Luodon kunta tiedottaa Årgång 26

1 • 2014

Offentligt meddelande

Barnens Dag på Köpmanholmen Lördag 14.6 kl. 13 - 15 Teaterpjäs - Aktiviteter - Godismete

Den ändring av kommunstrukturlagen som trädde i kraft den 1.7.2013 förpliktar en kommun att tillsammans med andra kommuner utreda en kommunsammanslagning som uppfyller förutsättningarna för en ändring av kommunindelningen enligt de kriterier som bestäms i lagen.

De utredningskriterier som ingår i lagen är; befolkningsunderlag som krävs för servicen, självförsörjningsgraden i fråga om arbetsplatser samt pendling, samhällsstrukturen och kommunens ekonomiska situation. Undantag från utredningsvillkoren kan beviljas bl.a. på grund av långa avstånd p.g.a. gles bosättning, behovet att trygga de språkliga rättigheterna på finska och svenska samt tryggandet av samernas rättigheter till sitt språk och sin kultur.

Larsmo kommun är utredningsskyldig enligt fyra av de fem uppställda kriterierna. Larsmo har beslutat genomföra sammanslagningsutredningen i samarbete med Jakobstad, Pedersöre, Nykarleby, Kronoby och Evijärvi. Målet med utredningen om sammanslagning av nämnda kommuner är att utarbeta en sammanslagningsutredning som motsvarar alla krav som ställs i kommunstrukturlagen. Sammanslagningsutredningen baserar sig på en omfattande beredning och tar fram särskilt för- och nackdelarna med en sammanslagning av kommunerna och städerna som underlag för kommunernas beslutsfattande. Utredningsarbetet genomförs i egen regi.

En politisk arbetsgrupp bestående av kommunernas fullmäktige- och styrelseordföranden fungerar som styrgrupp för utredningsarbetet. Ett arbetsutskott bestående av kommun- och stadsdirektörer ansvarar i sin tur������������������������������������������������������������� för verkställandet av utredningen. Det ������������������������� egentliga utredningsarbetet utförs i de fem arbetsgrupperna; Vision och demokrati, Ekonomi och förvaltning, Markanvändning, boende och trafik, Social- och hälsovård samt Bildningstjänster. Arbetsgrupperna har tid på sig till slutet av september att utreda och ge mellanrapporter med förslag till optimala strukturer för respektive sektor i den nya kommunen. Därefter ska styrgruppen behandla en sammanfattning av mellanrapporterna och på basen av kommunernas utlåtanden ge vägledning till arbetsgrupperna för slutförande av utredningsarbetet. Enligt den överenskomna tidtabellen ska kommunstrukturutredningen överlåtas till kommunerna i januari och respektive kommun- och stadsstyrelse ska behandla styrgruppens förslag i februari. De förtroendevalda informeras kontinuerligt om utredningsarbetet och i höst när mellanrapporten är färdig kommer kommuninvånarna att inbjudas till informations- och diskussionsmöten.

Den s.k. Sote-reformen tog en helt ny vändning i samband med regeringens ramförhandlingar i slutet av mars då regeringen och oppositionen enades om en ny modell för organiserandet av social- och hälsovården. Enligt uppgörelsen kommer landet att delas in i fem vårdområden som ska ansvara för anordnandet av social- och hälsovårdstjänsterna inom respektive geografiska område. Detta innebär att beslutanderätten gällande socialoch hälsovård tas bort från kommunerna och överförs till den samkommun som bildas för respektive vårdområde. Kommunerna inom Vasa sjukvårdsdistrikt kommer att höra till Åbo vårdområde. Genom reformen ska social- och hälsovårdstjänster från basnivå till de mest krävande specialisttjänsterna integreras och bilda enhetliga servicekedjor. Vårdområdena ska via upphandling säkra en jämlik tillgång till social- och hälsovårdtjänster i hela landet och tjänsterna ska ordnas med beaktande av befolkningens behov. Kommunerna ska också i fortsättningen fungera som vårdproducenter, men vårdområdet kommer via sin upphandling att bestämma volymen och prisnivån på tjänsterna. Målsättningen är att ansvaret för anordnandet av social- och hälsovården ska övergå till de nya vårdområdena från och med 2017.

Pääkirjoitus Gun Kapténs, kunnanjohtaja

Nya strukturer

Ledare Gun Kapténs, kommundirektör

2

Uudet rakenteet Kuntarakennelain muutos, joka astui voimaan 1.7.2013, velvoittaa kuntaa yhdessä muiden kuntien kanssa laatimaan selvitys kuntien yhdistymisestä kuntajaon muuttamiseksi laissa säädettyjen kriteerien mukaisesti.

Lain selvityskriteerit ovat; palveluiden edellyttämä väestöpohja, työpaikkaomavaraisuus sekä työssäkäynti- ja yhdyskuntarakenneperusteet ja kunnan taloudellinen tilanne.

Selvitysehdoista poikkeaminen voidaan myöntää m.m. harvan asutuksen pitkien etäisyyksien, suomen- tai ruotsinkielisten asukkaiden kielellisten oikeuksien turvaamisen sekä saamelaisten kieltä ja kulttuuria koskevien oikeuksien turvaamisen vuoksi.

Luodon kunta on selvitysvelvollinen koskien neljää viidestä asetetusta kriteeristä.

Luoto on päättänyt laatia yhdistymisselvityksen yhteistyössä Pietarsaaren, Pedersören, Uudenkaarlepyyn, Kruunupyyn ja Evijärven kanssa. Edellä mainittujen kuntien yhdistymisselvityksen tavoitteena on laatia kuntarakennelain kaikki vaatimukset täyttävä yhdistymisselvitys. Yhdistymisselvitys perustuu laajaan valmisteluun, jossa selvitetään erityisesti kuntien ja kaupunkien yhdistämisen tuomat hyödyt ja haitat kuntien päätöksenteon perustaksi. Selvitystyö tehdään omatoimisesti.

Kuntien valtuusto- ja hallituspuheenjohtajista koostuva työryhmä toimii selvitystyön ohjausryhmänä. Kunta- ja kaupunginjohtajista koostuva työvaliokunta vastaa puolestaan selvityksen toimeenpanosta. Varsinainen selvitystyö suoritetaan viidessä työryhmässä; Visio ja demokratia, Talous ja hallinto, Maankäyttö, asuminen ja liikenne, Sosiaali- ja terveydenhuolto sekä Sivistyspalvelut. Työryhmillä on aikaa syyskuun loppuun saakka tehdä selvitystyötä ja luovuttaa väliraportit jotka sisältävät ehdotuksia jokaisen sektorin optimaalisista rakenteista uudessa kunnassa. Tämän jälkeen ohjausryhmä käsittelee väliraporttien yhteenvedon ja ohjeistaa kuntien lausuntojen perusteella työryhmiä selvitystyön loppuun saattamisessa. Kuntarakenneselvitys luovutetaan kunnille sovitun aikataulun mukaisesti tammikuussa ja jokainen kunnan- ja kaupunginhallitus käsittelee ohjausryhmän ehdotuksen helmikuussa. Valtuutetut saavat jatkuvasti tietoa selvitystyöstä ja kuntalaiset kutsutaan tiedotus- ja keskustelutilaisuuksiin väliraportin valmistuessa syksyllä.

N.k. Sote-uudistus sai aivan uuden käänteen hallituksen kehysneuvottelujen yhteydessä maaliskuun lopulla kun hallitus ja oppositio sopivat keskenään sosiaali- ja terveydenhuollon järjestämisen uudesta mallista. Sopimuksen mukaan maa jaetaan viiteen sosiaali- ja terveydenhuoltoalueeseen jotka vastaavat palveluiden järjestämisestä kyseisillä maantieteellisillä alueilla. Näin ollen sosiaali- ja terveydenhuoltoa koskeva päätösoikeus siirtyy kunnilta jokaisen sote-aluelle perustettavalle kuntayhtymälle. Vaasan sairaanhoitopiirin kunnat kuuluvat Turun sote-alueeseen.

Uudistuksen myötä sosiaali- ja terveyspalvelut integroidaan perustasosta aina vaativimpiin erityispalveluihin saakka muodostaen yhtenäisiä palveluketjuja. Sote-alueet turvaavat kilpailuttamisen kautta sosiaali- ja terveyspalvelujen tasavertaisen saannin koko maassa ja palvelujen järjestämisessä on huomioitava väestön tarpeet. Kunnat toimivat myös tulevaisuudessa hoidon tuottajina, mutta hoitoalue määrää kilpailuttamisen kautta palvelujen volyymin ja hintatason. Tavoitteena on, että vastuu sosiaali- ja terveyspalvelujen järjestämisestä siirtyisi uudelle sote-alueelle vuonna 2017.

Ordförandes ruta

Kommunal informationstidning Ansvarig utgivare Gun Kapténs Redaktör & Grafisk formgivning Arne Böhling Tryckeri Botnia Print E-tidning www.larsmo.fi

Man kan inte undgå att höra eller läsa om vilka förändringar som är på gång i vårt samhälle. Den ena förändringsprocessen avlöser den andra, ja de går till och med in på varandra. Inte ens Larsmo, som under många år har ”mått bra” och haft en positiv utveckling, kommer undan dessa förändringar. Varför då alla dessa förändringar? Vi har ju haft det så bra och har det fortfarande så bra! Ja, visst är det så. Om man ser saken ur ett snävare perspektiv så torde inte dessa förändringar medföra någon större nytta eller fördel för den enskilde Larsmobon.

Likväl berör det oss var och en samt kommunen. Vi är en del av en region, landskap och en nation.

De som är valda till att leda vår nation och dess utveckling har sett det för nödvändigt att göra någonting nu och många röster säger att man borde ha vidtagit åtgärder tidigare. När man ser på utvecklingen, inte minst när det gäller landets skuldbörda, så kan man inget annat än konstatera att visst är det dags, och där tror jag att de flesta instämmer. När det gäller valet av åtgärdsprogram, så går däremot åsikterna ofta isär. Nu är det ju så med oss mänskor att vi har lätt för att vara kritiska till andras beslut men rätt tröga när det gäller att komma med konstruktiva alternativ.

I vår kommun har vi också märkt allt tydligare vilka utmaningar vi har framför oss de kommande åren. Det här gäller de flesta områden men speciellt inom dagvårds- och bildningssektorn. Kommunen växer och vi behöver större utrymmen där vi kan ge dagvård och utbildning åt vår framtid. Det här är viktigt! Och det finns också mycket annat som är viktigt. Det som vi kommer att märka är att kommunens medel inte kommer att räcka till i den omfattning som anses nödvändigt. Jag tror att vi bör gå lite tillbaka och ta till oss den välbeprövade ”talkoandan”. För att kunna upprätthålla den mest grundläggande servicen bör vi ha beredskap att komplettera med frivilliga insatser. Den typen av verksamhet är på många sätt bra då den stärker gemenskapen i kommunen och samhället.

SVEN GRANKULLA

3

Kommunen förnyar sina webbsidor Larsmo kommuns nya webb� sidor publicerades i februari.

De gamla sidorna från år 2004 innehöll delar som inte längre fungerade, så behovet av en ny och bättre webbsida var verkligen akut. En arbetsgrupp bestående av personal från olika delar av förvaltningen har svarat för förnyelsen i samarbete med webbolaget Creamarketing.

Webben är kommunens ansikte utåt och ska därför innehålla färsk information presenterat på ett trevligt och användar� vänligt sätt. Sidorna har fått en ny design som färgmäs� sigt bygger på kommunens grafiska profil i blått, vitt och orange. Även innehållet har setts över och anpassats till den nya sidstrukturen. ������ Sidor� nas innehåll uppdateras nu av ett 15-tal personer inom ko m mu n e n s f ö r va l t n i n g.

har bra och interaktiva webbsi� dor eftersom en stor del av all kommunikation idag startar här.

Man går in på nätet och kollar t.ex. öppethållningstider och priser innan man tar kontakt.

Det ska vara lätt att hitta in� formation om service, aktuella ärenden och följa beslutsgång� en i fullmäktige, styrelse och nämnder. Sidorna innehåller nu klara och tydliga snabblänkar till ämnen som allmänheten oftast är intresserade av såsom protokoll, kontaktuppgifter, blanketter och evenemang.

Sökfunktionerna och sidstruk� turen har även förbättrats.

Lediga tomter och sevärdheter kan nu också lätt lokaliseras på webbkartor. Så förnyelsen på webben har inneburit en hel del förbättringar som varit nöd� vändiga med tanke på att nätet fungerar som en viktig kommu� nikationskanal för kommunen.

Det är viktigt att kommunen

En annan sida av användar�

Responsiva. Informationen på webben kan nu lätt nås via flera former av stationära och mobila enheter. vänligheten är att webbsidorna nu även är responsiva, vilket innebär att sidans innehåll anpassar sig till den skärm lä� saren använder sig av vare sig det är pekplatta, mobiltelefon

eller dator. Användningen av mobila enheter så som smart� telefon har ökat kraftigt och kommunen vill tillmötesgå de krav som tekniken ställer på materialets läsbarhet. Gå

därför gärna in med datorn, smarttelefonen eller pekplattan på adressen www.larsmo.fi och bekanta er med de nya sidorna.

minska med 1,5 miljoner på årsnivå. Övergångsperioden är visserligen fem år, men föränd� ringen är drastisk och utma� ningen för kommunen är enorm.

sektor blir avgörande för hur man skall lyckas stävja kostnads� ökningen.

fortsatt. Befolkningen ökade med 99 personer och uppgick i slutet av året till totalt 5 065 personer. Befolkningsprog� noserna för åren 2012-2040 visar att Larsmo är den tredje snabbast växande kommunen inom Österbottens förbunds område näst efter Vasa och Korsholm. Befolkningstätheten på 34,9 invånare/km2 är större än genomsnittet för landet som är 17,9.

MARIA PELTOMAA

Bokslutet 2013 Kommunsektorn står nu mera än någonsin i centrum för stora förändringar och förväntningar.

En statsandelsreform träder enligt planerna ikraft år 2015 och samtidigt är en kommunal� lagsreform på gång. Hälso- och sjukvård���������������������� sreformen där princip� beslutet om fem stora admi� nistrativa områden är gjort på politisk nivå, men hur förverk� ligandet skall ske är ännu öppet.

Kommunerna är också mitt inne i strukturutredningar med

sikte på kommunsammanslag� ningar. För Larsmos del är vi med i en utredning tillsammans med kommunerna Kronoby, Pedersöre, Evijärvi, Jakobstad och Nykarleby. Var vi landar vet väl ingen idag. Själva utred� ningarna har beräknats vara slutförda till början av år 2015.

Hotbilderna�������������������� för Larsmo är fram� ����� för allt ekonomiska. Den nya statandelsreformen visar att statsandelarna för Larsmo skulle

Hitta lätt till webbtjänster för medborgarinflytande och deltagande i beslutsfattande medborgarinitiativ.fi invånarinitiativ.fi utlåtande.fi dinåsikt.fi

demokrati.fi

Den kommunala serviceproduk� tionen i Larsmo har dock under år 2013 fortgått i normal ordning trots det osäkra ekonomiska lä� get. Den service som kommunen själv producerar har budgetmäs� sigt hållit ramarna mycket bra.

På inkomstsidan har statsande� larna minskat något jämfört med budgeten medan skatteinkom� sterna ökat med 325 000 euro och ligger på ca 13,6 miljoner euro. Inkomstskattesatsen låg kvar på 19,5 % även år 2013 och fastighetsskatten var oförändrad.

Inkomsterna från statsandelarna är 11,7 miljoner år 2013. Skattefinan� sieringen ökade endast med 3,48 % om man jämför med fjolåret.

Verksamhetens kostnader ökade något jämfört med budgeten och ligger på dryga 27 miljoner euro. Kostnadsökningen inom hälsovården är dock problematisk och kan inte fortgå i samma takt i framtiden. Köp av tjänster har överskridit budgeten med över 400 000 euro. Överskridningarna gäller främst hälsovården. Effek� tiverade vårdkedjor inom denna

Eftersom skatteinkomsterna ökat och den finansiella sidan är god visar bokslutet 2013 ett litet överskott på 48 743 euro.

Investeringarna i skolor, dag� hem och kommunalteknik gör att lånestocken är hög dvs.

12, 8 miljoner eller räknat per invånare är den 2.537 euro.

Skuldbördan i genomsnitt i hela landet ligger på 2 553 euro per invånare. Årsbidraget uppgick till 1,1 miljoner euro och täcker avskrivningarna.

Det är en styrka att kommunens ekonomi och produktion av ser� vice har en sådan balans att kon� junktursvängningarna inte ome� delbart kräver radikala justerings� åtgärder. Jakobstadsregionen hör till en tillväxtzon i Finland där företagande, sysselsättning och den privata och offentliga ekonomin har varit relativt stabil trots allt. Sysselsättningsläget i Larsmo har under året varit gott.

Arbetslöshetsgraden 4,3 % var klart lägre än landets medeltal på 11,3 %.

I Larsmo har också den posi� tiva befolkningsutvecklingen

Den snabba ökningen av antalet barn i dagvårds- och skolåldern har medfört ett ökat behov av dagvårds- och skolpersonal och detta belastar givetvis driftseko� nomin. Förstoringen av Holm skola och förskola samt byg� gandet av ett nytt daghem har pågått under året och beräknas stå klara i augusti 2014. En ar� betsgrupp har utrett behoven och placeringen av en dagvårds� enhet i norra delen av kom� munen. Förslaget från gruppen är att daghemmet placeras i Bosund. För verkligandet av projektet kräver anslag i investeringsbudgeten. ������ Plane� ringen av det nya bostadshuset i Holm centrum med gemensam hälsovårdsmottagning och nytt huvudbibliotek fortsätter också.

CAROLA LÖF

4

Brunvita skyltar vägleder turisten rätt Nu skall det bli lätt att hitta rätt för alla turister! Hela Europa har infört samma skyltnings� standard med brunvita skyltar som informerar om turistatt� raktioner och som underlättar för trafikanterna som söker sig fram på främmande orter. Den brunvita skylten är tänkt som en kvalitetssäkring och ger status åt turistmålet som ska kunna mätas med en internationell standard.

Med andra ord den som följer en brunvit skylt ska inte bli besviken!

Utöver den nya brunvita skylt� standarden för turistobjekt har också den från tidigare gällande blåvita skyltstandarden för ser� viceanläggningar uppgraderats och skärpts. För att en gammal blåvit serviceskylt finns nu nya krav bland annat om öppethåll� ningstid samt att det får finnas max tre symboler per skylt.

Nya skyltar Nya bestämmelser i enlighet med kommunikationsministeriets förordning om serviceskyltning trädde ikraft redan år 2007. Då togs de bruna skyltarna för turist� objekt under fritiden i bruk. Väg� visningsplanen som uppgjorts i sammarbete med kommunerna innehåller en kartläggning av alla serviceproducenter i området

och en utredning av servicean� läggningarnas lämplighet för skyltning i enlighet med de nya direktiven. Larsmo har i decem� ber 2013 fått en uppmaning att förnya sina vägskyltar för service och turism i enlighet med den nya standarden. Syftet med den här åtgärden är att uppnå ett enhetligt riksomfattande system för skyltningar och skyltarnas ut� formning på landets vägområde.

Gamla informationsmärken som föråldras eller avviker från planerna skall snarast bytas ut.

Eftersom den nya vägvisnings� planen nådde kommunen först i december 2013 anses tidtabel� len vara orimlig och vi räknar med en förlängning på minst 1 år. Tillstånd för skyltning till serviceanläggningar och turismobjekt längs landsvägar har läm� nats in till Närings-, trafik- och miljöcentralen i Tammerfors och behandlingstiden är ca 6 månader. Skyltningstillstån� den som erhålls är tidsbundna och är i kraft fem år i taget.

Skylttillstånd Vägvisning till en serviceanlägg� ning förutsätter alltid väghål� larens tillstånd. För landsvägar beviljas tillståndet av Närings-, trafik- och miljöcentralen (NTMcentralen). För att sätta upp ett

vägmärke vid en enskild väg behövs dessutom kommunens medgivande. Planen är upprättad främst som underlagsmaterial för handläggare av skyltnings� tillstånd för serviceanläggningar.

Anvisningar för ansökan om skyltningstillstånd, ansöknings� blankett och anvisningar för an� skaffning av informationsmärken finns på Trafikverkets webbsidor; http://www.ely-keskus.fi/sv/ web/ely/lomakkeet-liikenne NTM-centralen levererar även i samband med att tillståndet är beviljat en måttritning för tillverkning av sökandens skylt.

Där beaktas även textstorleken beroende på vägens hastighets� begränsning. Tillståndsinneha� varen får som bilaga till skylt� ningstillståndet ���������������� även ����������� en förteck� ning över vägmärkestillverkare som godkänts av Trafikverket och bland dem kan han välja le� verantör. Tillståndsinnehavaren skall kontakta kontaktpersonen på Närings-, trafik- och miljö� centralen i Södra Österbotten och den regionansvariga före monteringen av informations� märkena. Tillståndsinnehavaren kan beställa monteringsarbetet av NTM-centralens underen� treprenör eller annan entre� prenör som uppfyller kompe�

Visar vägen. Titta efter de brunvita skyltarna längs sommarvägarna och du hittar intressanta och kvalitetssäkrade besöksmål. tenskraven för arbete på väg och behärskar Trafikverkets anvisningar om vägmärkens konstruktion och montering.

Kostnader Tillstånd som beviljats enligt tidigare bestämmelser gick ut vid årsskiftet 2013/2014.

Tillståndsavgift för informa�

tionstavlor: 200 euro. Adress� vägvisare: 100 euro. Avgiften för avslag är 30 euro. Om till� ståndet måste förnyas på grund av de nya bestämmelserna om informationsmärken och den nuvarande vägvisningen inte behöver ändras, debiteras ingen tillståndsavgift för åtgärden.

JONAS SNELLMAN

Nya företagare på Furuholmen Larsmo kommun fick en företagare till i slutet av april när Johanna Karlsson öppnade sin frisörsalong, Salong Uniq, på Furuholmen, närmare bestämt på Backvägen 2B i det som en gång i tiden varit kiosk.

Att starta eget har alltid funnits med i Johannas framtidsplaner, och nu var tidpunkten den rätta.

Johanna är utbildad dam- och herrfrisör i Sverige och fick sin examen 2003. Hon har jobbat på salonger både i Sverige och här i Jakobstad och Larsmo.

Nu de senaste åren har hon varit hemma med sina två barn.

Jakten på den perfekta lokalen började redan förra hösten. När hon sedan såg mäklarskyltar om hus med tillhörande kioskbyggnad till salu mitt emot Furuholmens fritidsgård, kontaktade hon mäkla� ren och erbjöd sig att hyra den lilla kioskbyggnaden. Det ena ledde till det andra, och i samband med att

fastigheten dit kiosken hör såldes fick Johanna kontakt med de nya ägarna, och i dag finns det en fin salong där det tidigare varit en ki� osk. Byggnaden har genomgått en totalrenovering, där Johanna och hennes sambo har varit mycket delaktiga i renoveringsarbetet.

Dessutom har Johanna själv fått planera hur hon vill att salong� en skall se ut. Resultatet är en mycket fin och ljus salong med öppna ytor och bra med plats, fast själva byggnaden inte är så stor.

Att blir egen företagare, eller enskild näringsidkare i Johannas fall, var inte så svårt som hon hade föreställt sig. Det gick smi� digt genom att fylla i en blankett.

Men att bli företagare innebär mycket som hon inte kunnat föreställa sig och mycket att hålla reda på. Lokalen har granskats av hälsovårdsmyndigheten och blivit godkänd, skatter skall hållas reda på, bokföring skötas mm. Johanna ansökte om start�

bidrag, men fick inget eftersom det finns ett utbud av salonger med konkurrerande verksamhet i regionen. Sanna Kankaanpää på Nyföretagarcentralen Con� cordia har varit till stor hjälp.

Mest nervös var Johanna precis innan hon öppnade, natten mot den 28.4 blev det inte många timmar sömn. Men det har börjat riktigt bra, kunderna verkar hitta till Salong Uniq på Furuholmen.

I salongen finns det plats för två frisörer att jobba, men än så länge jobbar Johanna själv.

Hur det blir i framtiden bestäms av efterfrågan på tjänsterna.

Salong Uniq är öppen mån� dag-fredag och lördagar enligt överenskommelse. Måndag och onsdag är det ”drop in”.

Johanna hälsar alla välkomna, både damer, herrar och barn.

ANNETTE KORTELL-SVENFORS

Nya företag. Salong Uniq med företagaren Johanna Karlsson är ett av de 14 företag som gundats i Larsmo under perioden år 2013-2014.

Vattentjänstverket - kommunens största livsmedelsproducent Larsmo kommun beslöt år 1989 att kommunen i framtiden skulle ta sitt hushållsvatten från Kronoby. Fram till dess hade hushållsvatten producerats vid Hannula reningsverk som an� vände grundvatten från Hannu� laåsen för Larsmo bys del och vid Bosund reningsverk som använde råvatten från Larsmo� sjön för Eugmo by. Återkom� mande kvalitetsproblem och dålig tillgång på grundvatten var orsaken till beslutet som var en av de största investering� arna i Larsmo under flera år.

I oktober 1989 ingicks ett ramavtal med Kronoby kom� mun och Kronoby Vatten och Avlopp Ab om samarbete kring anskaffande av markområden för vattentag och anläggande och drivande av vattenverk och huvudledningar för hus� hållsvatten. Ansökan om att få projektet godkänt som ett s.k. statligt vattenförsörjningspro� jekt inlämnades. Projektet fick grönt ljus och förverkligades under åren 1991 -1996. I slu� tet av år 1991 erhöll Larsmo kommun tillstånd att bygga grundvattentäkt och ta grund� vatten från Storåsen i Kronoby.

Grundvattenbrunnar Under årens lopp har antalet

5

grundvattenbrunnar ökat så att Larsmo i dagsläget har fyra egna grundvattenbrunnar och två gemensamma med Kronoby Vatten och Avlopp Ab. Utbygg� naden har skett för att säkra till� gången på grundvatten av god kvalitet och minska riskerna vid eventuella olyckor. Se� naste år producerades 464 000 kbm vatten vid Storåsens vat� tenreningsverk varav Lars� mos andel var 197 500 kbm.

Vattentjänstverket har även möjlighet att köpa tilläggsvatten från Jakobstad. Vatten från Ja� kobstad används vid störnings� situationer i distributionsnätet för att minimera avbrotten i vat� tendistributionen. Meddelande om aktuella driftsstörningar finns på kommunens hemsida.

Över 1600 kunder Vattentjänstverkets ledningsnät uppgår till ca 260 km och anta� let konsumtionsställen uppgår förnärvarande till 1617 st. To� talt är 99,5 % av kommunens hushåll är anslutna till det kom� munala vattenledningsnätet.

Säkrad kvalité Dricksvattnet är ett av våra viktig aste livsmedel och har därför en mycket om� fattande kvalitetskontroll.

Högteknologisk reningsmetod. Vattenverksskötare Sixten Lund övervakar här det sista steget i filtreringsprocessen vid Storåsens vattenverk i Kronoby. Vattenfiltret med UV-ljus avlägsnar alla eventuella bakterier.

Vattentjänstverket har ett god� känt kontrollundersöknings� program som reglerar provtag� ningar av råvatten och vattenled� ningsvatten. Enligt programmet skall sex prov årligen tas vid olika konsumtionsställen samt ett utvidgat kontrollprov årligen.

Hälsoskyddsmyndigheterna skö� ter provtagningen i ledningsnätet

som sänds för analys till ackre� diterat laboratorium. De senaste analysresultaten finns tillgängliga på kommunens webbsida. De senaste åren har satsats på att säkra vattenkvaliten i alla situa� tioner. Allt vatten som produ� ceras vid Storåsens vattenverk passerar en UV-anläggning som tar död på eventuella bakterier,

datoriserat övervakningssystem som kontinuerligt följer upp vat� tenkvaliten. En elgenerator som garanterar driften vid Storåsen vid strömavbrott har även instal� lerats. Personal som arbetar med vattenrening och vattenledning� ar har Valviras vattenarbetskort.

BJARNE HÄGGMAN

Bestämmelser om avlopp på olika områden i kommunen Idag är det kommunala av� loppsnätet utbyggt, förutom på detaljplaneområden, även på andra områden i kommu� nen. Dessa har fastställts som avloppsverkets verksamhets� områden. En fastighet som är belägen inom ett verksamhets� område skall anslutas till av� loppsnätet, i enlighet med lagen om vattentjänster (119/2001 § 10). Enligt samma lag har man även möjlighet att ansöka om befrielse från anslutning (§ 11) och det är miljönämnden som beslutar om befrielse. Befrielse kan beviljas om anslutningen skulle medföra oskäliga kostna� der för ägaren och ifall man på fastigheten kan ordna avlopps� vattenbehandlingen så att ingen sanitär olägenhet eller förore� ning av miljön uppkommer.

Befrielsen får inte heller även� tyra avloppsverkets ekonomi.

För att kunna få befrielse skall alla nämnda kriterier uppfyllas.

Kostnaderna för en anslutning kan anses vara oskälig ifall det på fastigheten finns t.ex. ett nytt avloppsreningssystem el� ler ifall vattenförbrukningen är mycket låg. Anslutningen till det kommunala avloppsnä� tet skall göras utan dröjsmål efter att verksamhetsområdet för avloppsnätet har blivit fastställt. För anslutningen finns ingen övergångstid, så� som det finns för fastighe� ter som befinner sig utan� för det kommunala avlopps� nätets verksamhetsområde.

Fastigheter utanför avloppsnä� tets verksamhetsområde lyder

under den sk avloppsförord� ningen (209/2011) och de har en övergångsperiod till 15.3.2016, dvs fastigheterna skall senast i mars 2016 ha ett avlopps� reningssystem som uppfyller kraven i förordningen. Från dessa bestämmelser kan man ansöka om befrielse på sociala eller ekonomiska grunder. Man är dessutom automatiskt befriad från avloppsförordningens krav ifall fastighetsinnehavaren den 15.3.2011 hade fyllt 68 år (dvs när förordningen trädde i kraft).

Därmed ger avloppsförord� ningen mer rum för befrielser, medan lagen om vattentjänster är mer strikt för vem som bör befrias från att ansluta sig till det kommunala avloppsnätet.

SOFIA ZITTRA-BÄRSUND

Agera nu. På områden med kommunalt utbyggt avloppsnät bör man ansluta sig direkt.

6

Lingonskogen öppnar i augusti Daghemmet Lingonskogen i Holm inleder sin verksam� het måndagen den 4 augusti 2014. Lingonskogen består av tre avdelningar, med plats för 54 barn. Daghemmet har fått namnet Lingonskogen eftersom vi kommer att vis� tas mycket utomhus. En del av den pedagogiska verksam� heten kommer att ske ute.

Torget Trots att barnen tillbringar mycket tid ute kommer de nog att ha glädje av de nya och fina utr ymmena inne i daghemmet. I mitten av daghemmet finns ”torget”, med en stor gymnastiksal, snickarbod och utr ymme f ö r va t t e n - o ch s a n d l e k .

Finska Fö r 3 - 5 - å r i n g a r n a k o m � mer det finska språket att vara en naturlig del av dagisvardag en. En vuxen

p e r avd e l n i n g h a r d a g l i � g en aktiviteter på finska tillsammans med bar nen.

Egenvårdarmodellen Såsom vid de övriga dag� hemmen i Larsmo kommer man att arbeta enligt egen� vårdarmodellen vid Lingonskogen. Varje barn får en egenvårdare att skapa den första viktiga kontakten till.

Egenvårdaren är speciellt viktig vid daghemsstarten, men har en nära kontakt till barnet och familjen un� der hela daghemsvistelsen.

I och med att Lingonskogen öppnar, stänger daghemmet Solrosen och gr uppfamil� jedaghemmet Saltkråkan på Furuholmen. Solrosens personal f lyttar över till Lingonskogen. Administra� tiv föreståndare vid Lingon� skogen är Anette Mäenpää.

NINA HJULFORS

Snart inflyttningsklart. Närmare 70 personer, barn och personal fördelade på tre avdelningar, fyller från och med augusti daghemmet Lingonskogen med liv och rörelse.

Dagvården fyller 40 år i Larsmo Dagvården i Larsmo blir i år 40 år. Den 1 januari 1974 övertog kommunen Grev och Bosund daghem, som tidigare hade verkat i regi av frivilliga föräldraföreningar. Dessa halv� dagsavdelningar kallades då allmänt för barnträdgårdar.

Våren 1973 fick Finland en barndagvårdslag, som delvis ålade kommunerna att också ordna heldagsdagvård för barn där båda föräldrarna förvärvs� arbetade utanför hemmet.

Mammornas insats i arbetslivet ökade märkbart under 1970 talet och deras barn blev då i behov av dagvård. Famil� jerna ordnade till en början vården privat med mor- eller farmödrar, dagmammor eller barnflickor, men detta kunde ibland bli ett ohållbart och osäkert system. Många 16-17 åriga flickor fick i alla fall en bra praktik i barnavård på detta sätt. I synnerhet eftersom som barnen������������������������ då �������������������� var endast 2-3 måna� der, när moderskapsledigheten upphörde.

Larsmo kommun anställde sina 8 fösta familjedagvårdare hös� ten 1974. 15 barn fick då plats i

heldagsvård. Barnträdgårdarna motsvarade som verksamhets� form dagens förskola, och där gick främst 5-6 åringar i halv� dagsvård. Kommunen öppnade senare också halvdagsdaghem i Näs och Furuholmen. År 2000 övergick dessa 4 halvdagsav� delningar till bildningsavdel� ningen och blev förskolor.

De kunde enbart till en del fylla dagvårdsbehovet eftersom verksamheten var halva dagen.

Dagvårdplatsernas antal har under åren långt följt arbets� marknadens utbud av arbets� platser för att fylla familjernas behov. Familjedagvårdarnas antal har utökats vartefter som dagvårdsbehovet blev större.

Under 1980 talet fanns som mest 48 familjedagvårdare anställda samtidigt. 1992 fick kommunen sitt första heldags� daghem på Furuholmen med 21 platser. I det skedet började också gruppfamiljedaghem startas för att komplettera dagvårdsbehovet. År 2003 renoverades Grev daghem och ändrades ���������������������� till heldagsavdelning� ar. Grev daghem hade då flyt� tat till Holm och blivit Holm förskola. Heldagsdaghemmet

fick 29 platser. I augusti detta år öppnas det nya daghemmet Lingonskogen med 54 platser.

Dagvården har då 165 platser.

Familjedagvårdarna är nu 8 till antal, likasom 1974. En hel del

har förändrats under dessa 40 dagvårdsår, tillika som en del är sig likt. Barnens behov av om� vårdnad, trygghet och kärlek kommer alltid att bestå fastän samhället omformas��������� . Dagvår�

den i Larsmo mår bra och vi firar de 40 åren på enheterna med lekfullt sinne i arbetets tecken och en extra kaffekopp.

KARITA BARCK

Paraden 1994. Vid familjedagvårdens 20-års jubiléum genomfördes en parad från Holm till Grev.

Kalas. På Grev daghems gård hölls det kalas. Margareta Björkskog till höger i förgrunden var en av de första som anställdes inom dagvpården. Margareta gick i pension år 2001.

7

Regionens ungdomsverkstad hjälper Vad är det som förenar 60 Larsmoungdomar med många Kronobyungdomar, Nykarlebyungdomar, Pedersöreungdomar och Jakobstadsungdomar – jo, alla de drygt 700 ungdomarna har under en intensiv och lärorik period av livet vistats en tid vid regionens ungdomsverkstad.

Föreningen Musikcafé After Eight i Jakobstad har sedan år 1997 med statens stöd fungerat som huvudman för de fem kommunernas gemensamma ungdomsverkstadsverksamhet. Verksamheten som startade i blygsam skala har vuxit och aktiverar nu i medeltal 95 ungdomar per år för en kortare eller längre tid. En del ungdomar eller unga vuxna stannar enbart någon månad men de unga kan delta i verksamheten upp till sex månader enligt nuvarande lagstiftning. Under namnet Liljas Växthus bedrivs verkstäderna i de olika fastigheterna vid Storgatan 6.

Liljas Växthus har fyra verkstäder som leds av professionella handledare och i verkstäderna erbjuds ungdomarna konkreta och kreativa arbetsuppgifter samt möjlighet till utbildning och lärande i arbete, rehabilitering och individuell handledning.

Lagstiftning Verksamheten har utvecklats och styrts av lagstiftning och ministeriets grunder och utvecklingskrav. Ungdomslagen år 2006 och tilläggen i ungdomslagen som trädde i kraft år 2011 samt den nya ungdomsgarantin år 2013 har lyft verkstadsverksamheten till en helt ny nivå.

Flera regeringar i rad har också i sina regeringsprogram prioriterat åtgärder för en permanent och långsiktig verkstadsverksamhet för unga����������������������������� . Delfinansiering av verksamheten från staten har införts och Undervisnings- och kulturministeriet har definierat på vilka grunder verksamheten kan få stöd via Regionförvaltningsverket. Ministeriet har också fastslagit grunder för verksamheten och målen, uppgifterna, den kommunala styrningen, kompetenskrav för handledarna samt hur verksamheten granskas av ministeriet m.m. En aktiv roll har ministeriet även genom strategiutveckling för verkstadsarbetet, genom att ordnar utbildningsdagar och i stödandet av det nationella nätverket för ungdomsverkstäderna m.m. Verkstadsverksamhet är idag ungdomsarbete i form av en planenlig och handledd arbetspraktik med möjlighet till arbetsintyg som ungdo-

mar vid behov kan erbjudas under en period oberoende av hemort.

Regionsamarbete De flesta kommuner i landet arrangerar nu verkstadsarbete för ungdomar i åldern 16-28 år inom ramen för det egna kommunala ungdomsarbetet. Kommunerna axlar härvidlag själva fullt ut allt planerings- och budgetansvar för verksamheten. I Jakobstadsregionen utförs dock ungdomsverkstadsarbetet som ett regionalt samarbete mellan fem kommuner där huvudmannen är en förening.

Den här regionsamarbetsformen tillämpas av enbart ca 15 % av landets kommuner men har sin styrka i att ungdomarna i hela regionen då kan hänvisas till verksamheten av alla olika myndigheter. Utmaningen med den här samarbetsmodellen är främst finansieringsfördelningen mellan kommunerna vars unga erhåller tjänsterna. För de enskilda kommunerna har modellen med en regional ungdomsverkstad i en förenings regi varit kostnadsmässigt en mycket förmånlig verksamhet.

Den nödvändiga tilläggsfinansieringen har under sexton år erhållits av Penningautomatföreningen men införande av Ungdomsgarantin ledde till att stödet upphörde år 2013 med motiveringen att kommunerna solidariskt bör ta ett större ekonomiska ansvar. För att nå ekonomisk stabilitet är nu upprättande av avtal med alla upptagningsområdets kommuner en viktig prioritet för verksamhetens långsiktighet.

Myndigheternas roll De flesta ungdomar och unga vuxna kommer till ungdomsverkstaden via någon myndighet. Aktiva samarbetspartner är den lokala TE-byrån, social- och mentalvårdsbyråns personal, olika skolor och utbildningsinstitutioner samt de två uppsökande ungdomsarbetarna som årligen kontaktar och handleder närmare hundrafemtio ungdomar i de fem kommunerna vilka är i behov av vägledning och stöd. Samarbete sker också med Kokkotyöstiftelsen INTRO och kriminalvårdsföreningen och givetvis skolkuratorer och kommunernas ungdomsväsende med flera. Hela verksamheten leds av en sektorövergripande styrgrupp vars medlemmar har valts av regionens kommuner.

För vem Verkstadsarbetet vid After Eight/

Liljas Växthus riktar sig till ungdomar inom en bred åldersgaffel.

Ungdomarna som kommer till verkstäderna har väldigt olika bakgrund och behov och de saknar vanligtvis bland annat studieoch arbetsplats. Målsättningen är att hjälpa de här ungdomarna och unga vuxna att hitta framtidstro och se sina möjligheter. Med andra ord att sätta upp mål och hjälpa till att uppnå målen. Rent konkret handlar det ofta om att hjälp de unga att förbättra sina möjligheter till studieplats och arbete. Men också att motarbeta skol- och studietrötthet och att förbättra ungdomarnas välmående genom en meningsfull och lärorik arbetspraktik utgående från ungdomarnas egna förutsättningar. Målgrupp är unga främst från Jakobstad, Larsmo, Nykarleby, Pedersöre och Kronoby, oberoende av språklig bakgrund.

Handledare Vid ungdomsverkstäderna jobbar idag fem yrkeskunniga handledare på heltid. Därtill arbetar en kurator på timbasis minst en dag i veckan.

Kuratorn träffar i inledningsskedet av praktikperioden alla ungdomar för ett enskilt samtal där olika möjligheter till fortsatt information och samtalsstöd ges. Utöver det direkta arbetet med ungdomarna stöder kuratorn också handledarna i deras roll som de viktiga vuxna de är för ungdomarna under praktiktiden i Liljas Växthus. En uppföljning görs också upp till tre år efter avslutad praktiktid för att se hur ungdomarna placerat sig i studie- eller arbetsliv. Kontakt hålls också via sociala media och genom ungdomarnas fortsatta besök vid After Eight. Regionens två uppsökande ungdomsarbetare jobbar även sedan år 2010 i ett nära samarbete med ungdomsverkstäderna. De uppsökande ungdomsarbetarna står i en nyckelposition vad gäller rekrytering av unga till ungdomsverkstäderna och innehar även rollen som jobbcoach. Uppsökarna jobbar även med praktiska kontakter till arbetsgivare och koordinerar kontaktande företag, handleder ungdomarna gällande jobbsökning etc.

Personalen. Handledare i verkstadsverksamheten är Mia Wahlberg, Stefan Forsman, Anders Kackur, Ellen Strömberg, Patrik Vesterlund och Beni Edström. renovering, fastighetsskötsel, trä- och målningsarbeten m.m.

I Media Lab ges ungdomarna möjlighet att bekanta sig med olika yrkesroller inom databranschen. Deltagarna jobbar bl.a. med film, foto, grafiskt arbete, 3D modellering och animering. Om intresse finns ges även möjlighet att utveckla specialintressen såsom programmering, systemadministration, elektronik, ljudteknik osv.

Köket tillreder dagligen välsmakande husmanskost av lokalt producerade råvaror med känsla för vardagslyx. Allt matbröd och bakverk bakas i det egna bageriet. Ungdomarna är aktivt med i allt från råvaruhantering till uppläggning och servering och får lära sig att arbeta i team.

Caféet är verksamhetens hjärta och är under vardagar en välbe-

sökt lunchrestaurang och mötesplats för många människor från hela regionen. Varje vecka hålls också olika konserter, utställningar och evenemang. Ungdomarna involveras i hela processen kring kundbetjäning och servering och till arbetsuppgifterna hör även kassaarbete, städning samt dukning och lagerhållning.

Kommunerna styrs via olika ministerier att i enlighet med ungdomslagen genomföra ett mångförgrenat samarbete inom service som riktar sig till unga som inte fyllt 30 år. Verkstadsverksamheten är nu involverad i den kommunala grundservicen som ett av de mest effektiva arbetsredskap vid genomförandet av samhällsgarantin riktad till unga som regeringen införde vid ingången av år 2013.

ARNE BÖHLING

Verkstäderna De fyra verkstäderna erbjuder ungdomarna praktiskt arbete inom en rad olika områden. Inom området Verkstad skapas en kombination av olika hantverk, keramik, bildkonst, tygtryck, foto,

Verkstad. I Media Lab bekantar sig de unga bland annat med olika yrkesroller inom design och grafiska sektorn.

8

Tilinpäätös 2013 Kuntasektori on enemmän kuin koskaan ennen suurten muutos� ten ja odotusten keskipisteessä.

Valtionosuusjärjestelmän uu� distus astuu suunnitelmien mukaan voimaan vuonna 2014 ja samalla uudistetaan myös kuntalakia.

Kunnallinen palvelutuotanto on Luodossa kuitenkin jatkunut normaalisti vuonna 2013 epäva� kaasta taloudellisesta tilanteesta huolimatta. Kunnan itse tuot� tamat palvelut ovat pysyneet talousarvion kehyksissä erittäin hyvin.

Poliittisella tasolla on tehty periaatepäätös sosiaali- ja ter� veyspalvelujen uudistamisesta viiteen suureen hallinnolliseen alueeseen, mutta miten uudistus toteutetaan on vielä epäselvää.

Kunnat ovat myös laatimassa kuntien yhdistämiseen tähtää� viä rakenneselvityksä. Luodon osalta olemme mukana selvi� tystyössä yhdessä Kruunupyyn, Pedersören, Evijärven Pie� tarsaaren ja Uudenkaarlepyyn kanssa. Kukaan ei vielä tällä hetkellä pysty arvioimaan sel� vityksen tulosta. Selvitystyö on määrä valmistua vuoden 2015 alussa.

Tulopuolella valtionosuudet ovat hieman laskeneet talousar� vioon verrattuna kun taas ve� rotulot ovat kasvaneet 325 000 eurolla noin 13,6 miljoonaan euroon. Tuloveroaste pysyi 19,5 %:ssa myös 2013 ja kiinte� istövero oli muuttumaton. Val� tionosuuksien tulot olivat 11,7 miljoonaa vuonna 2013. Vero� rahoitus kasvoi ainoastaan 3,48 % edellisvuoteen verrattuna.

Toimintakustannukset kas� voivat hieman talousarvioon nähden runsaaseen 27 miljoo� naan euroon. Terveydenhuol� tokustannusten kasvu on kui� tenkin ongelmallinen eikä ke� hitys voi jatkua samaan tahtiin tulevaisuudessa. Ostopalveluit ylittivät talousarvion yli 400 000 eurolla. Ylitykset koskevat en� nen kaikkea terveydenhuoltoa.

Ratkaisevaa tämän sektorin kustannuskasvun hillitsemiselle on hoiteketjujen tehostaminen.

Uhkakuvat Luodon uhkakuvat ovat en� nen kaikkea taloudelliset. Uusi valtionosuusjärjestelmän uu� distus osoittaa, että Luodon valtionosuudet vähenisivät vuositasolla 1,5 miljoonalla.

Siirtymäkausi on kuitenkin viisi vuotta, mutta muutos on huomattava ja kunnalle haaste on valtava.

Vuoden 2013 tilinpäätös osoit� taa pientä 48 743 euron ylijää� mää johtuen verotulojen kas�

Kuntosali

Tervetuloa Holmin monitoimitalon kuntosaliin.

Salissa on 15 eri kuntolaitetta monipuoliseen harjoitteluun.

Minimi-ikä saliin on 15 vuotta!

Hinnat: 1

kk

10 €

3

kk

25 €

6

kk

45 €

12

kk

80 €

Aukioloajat: Päivittäin 07.00 - 22.00 Henkilökohtaisen sähköisen avaimen vuokraus kunnantalolta/vapaa-ajan toimistolta.

Kuukausimaksu laskutetaan.

Tehty jo yli 1270 vuokrasopimusta!

vusta ja rahoituspuolien hyvästä tilanteesta.

Kouluihin, päiväkoteihin ja kunnallistekniikkan suunnatut investoinnit ovat syypäänä korkeaan lainakantaan jonka suuruus on 12, 8 miljoonaa tai 2 537 euroa asukasta kohden.

Maan keskimääräinen laina� kanta on 2 553 euroa/asukas.

1,1 miljoonan euron vuosikate kattaa poistot.

Kunnan vahvuus On vahvuus, että kunnan ta� lous ja palvelujen tuottaminen ovat sellaisessa tasapainossa, että suhdannevaihtelut eivät heti vaadi radikaaleja korjaus� toimenpiteitä. Pietarsaaren seutu kuuluu Suomen kasvu� vyöhykeisiin joissa yrittäjyys, työllisyys ja yksityinen sekä julkinen talous ovat kaikesta huolimatta olleet suhteellisen vakaita. Luodon työllisyys� tilanne on vuoden aikana ollut hyvä. Työttömyysaste 4,3 % oli selvästi alhaisempi kuin maan keskiarvo 11,3 %.

Myös väestönkehitys on jat� kunut positiivisena Luodossa.

Väestö kasvoi 99 henkilöllä ja asukasmäärä oli vuoden lopussa yhteensä 5 065 henkeä. Väestö� nennusteet vuosille 2012-2040 osoittavat, että Luoto on kol�

Suunnatut investoinnit. Luodon kunnan lainakanta on nytt 12,8 miljoonaa tai 2 537 euroa asukasta kohden. manneksi nopein kasvava kunta Pohjanmaan liiton alueella heti Vaasan ja Mustasaaren jälkeen.

Väestöntiheys 34,9 asukas� ta/ km 2 on korkeampi kuin maan keskiarvo joka on 17,9.

Päivähoito- ja kouluikäisten lasten lukumäärän nopea kasvu on lisännyt päivähoito- ja koulu� henkilökunnan tarvetta ja tämä rasittaa tietenkin käyttökustan� nuksia. Holmin koulun ja esi� koulun laajentaminen sekä uu� den päiväkodin rakentaminen jatkuu tänä vuonna ja arvion

mukaan hankkeet valmistuvat elokuussa 2014. Työryhmä on selvittänyt kunnan pohjoi� sosaan suunnitellun päiväko� tiyksikön tarvetta ja sijaintia.

Ryhmän ehdotuksena on, että päiväkoti sijoitettaisiin Bosun� diin. Hankkeen toteutus edel� lyttää määrärahojen varaamista investointibudjettiin. Holmin keskustan yhteisen terveysvas� taanoton ja uuden pääkirjaston käsittävän asuinrakennuksen suunnittelu jatkuu edelleen.

CAROLA LÖF

Puheenjohtajan palsta Nykyään ei voi olla kuulematta tai lukematta yhteiskunnassamme käynnissä olevista muutoksista. Muutosprosessit seuraavat toinen toistaan, jotkut jopa toteutetaan yhtäaikaisesti. Ei edes hyvin menestyvä Luoto, jossa kehitys usean vuoden aikana on ollut myönteinen, voi välttyä näiltä muutoksilta. Miksi siis kaikki nämä muutokset? Meillähän asiat ovat olleet hyvällä mallilla ja näin on edelleenkin! Kyllä, näinhän asiat ovat. Jos tarkastelemme asiaa toisesta näkökulmasta niin muutoksista tuskin on suurempaa hyötyä tai etua tavalliselle Luotolaiselle. Kuitenkin muutokset koskettavat meitä jokaista sekä kuntaa.

Olemme osa seutua, maakuntaa ja kansakuntaa.

Kansakuntaamme ja sen kehitystä johtamaan valitut edustajat ovat todenneet, että on ryhdyttävä sellaisiin toimenpiteisiin joihin olisi jo aikaisemmin pitänyt ryhtyä. Kun tarkastelee kehitystä etenkin maan velkataakkaa nähden, on vain todettava, että on korkea aika toimia ja uskon, että suurin osa meistä on samaa mieltä. Mielipiteet hajaantuvat kuitenkin usein koskien toimepideohjelman valintaa. Me ihmiset suhtaudumme helposti kriittisesti toisten tekemiin päätöksiin mutta olemme melko huonoja antamaan rakentavia vaihtoehtoja.

Myös meidän kunnassamme olemme viime vuosina selvästi panneet merkille minkälaisia haasteita edessämme on tulevina vuosina. Tämä koskee useampia alueita mutta erityisesti päivähoito- ja sivistyssektoria. Kunta kasvaa ja tarvitsemme päivähoito- ja koulutustiloja tuleville sukupolville. Tämä on tärkeää!

Ja niin on myös moni muu asia. Tulemme huomaamaan, että kunnan varat eivät tule riittämään siinä laajuudessa joka katsotaan välttämättömäksi. Uskon, että meidän tulisi hieman palata hyvin toimivaan talkohenkisyyteen. Jotta voisimme säilyttää peruspalvelut meillä tulisi olla valmiudet täydentää toimintaa vapaaehtoisvoimin. Tämän tyyppinen toiminta on monella tavalla myönteistä. Se vahvistaa yhteishenkeä sekä kunnassa että yhteiskunnassa.

SVEN GRANKULLA

9

Kunta uudisti verkkosivunsa Luodon kunnan uudet verkko� sivut julkaistiin helmikuussa.

Vuodelta 2004 olevat vanhat sivut eivät enää toimineet toivotulla tavalla joten uusien parannettujen verkkosivujen tarve oli todellakin akuutti. Eri hallintokuntien henkilöstöstä koostuva työryhmä on vas� tannut uudistuksesta yhdessä verkkoyhtiö Creamarketing Oy:n kanssa.

Kunnan kasvoina ulospäin toimivat verkkosivut tuli� sivat sisältää tuoretta tie� toa esitettynä mukavalla ja käyttäjäystävällisellä tavalla.

Sivut ovat saaneet uuden ulkomuodon joka värimaail� maltaan vastaa kunnan graa� fista profiilia sinisillä, val� koisilla ja oransseilla sävyillä.

Myös sisältöä on muokattu ja sopeutettu uuteen sivura� kenteeseen. Sivujen sisällön p ä ivittä m isestä hu o leht ii nyt noin 15 henkilöä kun� nan hallinnon eri osista.

On tärkeä, että kunnalla on hyvät ja vuorovaikutteiset verkkosivut koska suurin osa kaikista yhteydenotoista alkaa juuri täältä. Mennään nettiin etsimään esim. au� kioloaikoja ja hintoja en� n e n va r s i n a i s t a y h t e yd e � nottoa. Tietoa palveluista, ajankohtaisista asioista ja valtuuston, hallituksen ja lautakuntien päätöksente� koprosessista tulisi löytyä vaivattomasti. Sivuilta löytyy nyt selkeät pikalinkit yleisöä kiinostaviin aiheisiin kuten pöytäkir jat, yhteystiedot, lomakkeet ja tapahtumat.

Hakutoimintoja ja sivuraken� netta on myös parannettu.

Va p a a n a o l e va t t o n t i t j a nähtävyydet voidaan helposti paikantaa verkkokartoilta.

Uudistus on näin ollen tu� onut mukanaan useita vält� t ä m ä t t ö m i ä p a r a n nu k s i a .

Onhan verkko kunnalle to� della tärkeä tiedotuskanava.

Responsiiviset verkkosivut. Sivun sisältö muokautuu lukijan käyttämän päätelaitteen mukaan.

Käyttäjäystävällisyyden kan� nalta olennainen parannus on myös, että verkkosivut ovat nyt responsiiviset, mikä tarkoittaa että sivun sisältö muokautuu lukijan käyttä� män päätelaitteen mukaan oli

se sitten läppäri, tabletti tai älypuhelin. Mobiililaitteiden käyttö on kasvanut rajusti ja kunta haluaa näin ollen vastata uuden tekniikan tuomiin ai� neiston luettavuutta koskeviin haasteisiin ja vaatimuksiin.

Joten käykää tutustumassa uusiin verkkosivuihin osoit� teessa www.larsmo.fi tieto� koneella, älypuhelimella tai tabletilla.

MARIA PELTOMAA

Vesihuoltolaitos - kunnan suurin elintarviketuottaja Luodon kunta teki vuon� na 1989 päätöksen jonka mukaan kunta tulevaisuu� dessa hankkisi talousvetensä Kruunupyystä. Tähän men� nessä talousvedet oli tuotettu Hannulan vedenpuhdistam� olla, joka Luodon kylän puo� lesta käytti Hannulanharjun pohjavettä sekä Bosundin vedenpuhdistamolla, joka Eugmon kylän puolesta käytti raakavettä Luodonjärvestä.

Luodon viime vuosien suu� rimpiin investointeihin lukeu� tuvan päätöksen syynä olivat toistuvat laatuongelmat ja huonon pohjaveden saanti.

Luoto solmi lokakuussa 1989 sopimuksen Kr uunupyyn kunnan ja Kruunupyyn Vesi ja Viemäri Oy:n kanssa yh� teistyöstä koskien maahankin� toja vedenottoa var ten ja vesilaitoksen per ustamista ja käyttöä sekä talousveden päävesijohtoja. Hanke toivot� tiin hyväksyttävän n.s. valtiol� lisena vesihuoltohankkeena.

Hanke sai vihreän valon ja toteutettiin vuosina 19911996. Luodolle myönnettiin vuoden 1991 lopussa lupa pohjaveden ottamon rakenta� miselle ja pohjaveden ottami� selle Kruunupyyn Storåsenilta.

Pohjavesikaivot

Turvattu laatu

Pohjavesikaivojen määrä on vuosien varrella lisääntynyt niin, että Luodolla on tällä hetkellä neljä omaa pohjave� sikaivoa ja Kruunupyy Vesi ja Viemäri Oy:n kanssa kaksi yh� teistä. Laajennuksen syynä on ollut laadukkaan pohjaveden saannin turvaaminen ja mah� dollisten onnettomuusriskien vähentäminen. Viime vuonna Storåsenin vedenpuhdistam� olla tuotettiin 464 000 m3 vettä josta Luodon osuus oli 197 500 m 3.

Juomavesi on yksi tärkeim� mistä elintarvikkeistamme ja siksi vesi on mittavan laadun� tarkkailun kohteena. Vesihuol� tolaitos noudattaa hyväksyttyä valvontatutkimusohjelmaa, joka säätää raakaveden ja vesijohtoveden näytteenot� toa. Ohjelman mukaan on vuosittain otettava kuusi näy� tettä eri kulutuskohteesta sekä

yksi laajennettu valvontakoe.

Terveysvalvontaviranomaiset huolehtivat vesijohtoverkos� ton näytteiden otosta, jotka lähetetään analysoitavaksi valtuutettuun laboratorioon.

Viimeisimmät analyysitulokset löytyvät kunnan verkkosivuil� ta. Viime vuosina on pa� nostettu vedenlaadun turvaa� miseen joka tilanteessa. Kaikki Storåsenin vesilaitoksella tuo� tettu vesi kulkee mahdollisten

bakteerien tuhoavan UVlaitten sekä tietokoneohjatun laadunvalvontajärjestelmän kautta. Sähkökatkoksien ai� heuttamien käyttöhäiriöiden välttämiseksi on hankittu sähkögeneraattori. Veden� puhdistuksen ja vesijohtojen kanssa tekemisissä olevalla henkilökunnalla on Valviran myöntämä vesityökortti.

BJARNE HÄGGMAN

Vesihuoltolaitoksella on myös mahdollisuus ostaa lisävettä Pietarsaaresta. Pietarsaarelaista vettä käytetään jakeluverkon häiriötilanteissa vähentääkseen vedenjakelussa tapahtuvia kat� koksia. Tiedotteet ajankohtai� sista häiriötilanteista löytyvät kunnan verkkosivuilta.

Yli 1 600 asiakasta Vesihuoltolaitoksen vesijohto� verkosto on noin 260 km pitkä ja tällä hetkellä kulutuskohtei� den lukumäärä on 1 617 kpl.

Kunnan talouksista yhteensä 95 % ovat liittyneet kunnalli� seen vesijohtoverkostoon.

Vesikaivolla. Vesilaitoshuoltomies Sixten Lund tarkistaa, että raakaveden oton määrä yhdessä vesikaivossa Storåsenin kymmenestä kaivosta on noin 8 m3 tunnissa.

10

Aktuell planläggning i kommunen Planläggningen i kommunen under våren har koncentre� rats till att färdigställa Mur� mästar och Holm detaljpla� nerna. Ett förslag på dessa planer har varit till påseende under våren och målsätt� ningen är att de ska till kom� munstyrelsen och eventuellt till kommunfullmäktige ännu under maj månad.

När fullmäktige har godkänt planerna läggs de till påse� ende i 30 dagar och even� tuella besvär riktas till för� valtningsdomstolen i Vasa.

Målsättningen är att dessa planer vinner laga kraft un� der sommaren och därefter kan förverkligandet av pla� nerna inledas.

En annan detaljplan som kommit igång under våren är Nabbskata detaljplan på Risöhäll. Kommunen ord� nade ett informationsmöte å t m a r kä g a r e och övrig a intresserade den 2 april.

När varande på mötet var knappt 30 personer så det var en bra uppslutning vil� ket är viktigt för att få reda på vilka åsikter markägarna

har. Kommunen hör inte endast markägarnas åsikter utan för även en aktiv dialog med myndigheterna hur om� rådet bör utvecklas. Tredje parten vid en planering är kommunens intressen och visioner för området så att kommunen får ett attrak� tivt bostadsområde där nya fa m i l j e r k a n b o sä tta si g.

De anmärkningar som har kommit in inom utsatt tid kommer att behandlas i pla� neringssektionen – troligtvis i juni. Efter semestrar na kommer ett förslag till på� seende.

Murmästar detaljplanförverkligande Efter att detaljplaneringen på Mur mästar vunnit laga kraft kan planeringen av vä� gar och avloppsledningar in� ledas. Enligt ekonomiplanen inleds förverkligandet med att göra väg- och avlopps� planering under 2014. Vägar som kommer att byggas ut först är Murmästargränden och Skogsgärdsvägen. De kommunala tomterna längs med Skogsgärdsvägen blir

tidigast tillgängliga mot slu� tet av 2015.

Delgenerlaplanerna På Kackur-Sämskar delgene� ralplan hade vi ett utkast till påseende i januari. Därefter har planen tyvärr blivit för� senad på grund av att vi har pågående diskussioner med NTM-centralen om bland annat hur förtätningen av delgeneralplaneområdena ska ske. Detta har även en central betydelse för Västerby delge� neralplan som vi också har på gång samt de nya delgeneral� planerna som enligt tidtabellen ska påbörjas under detta år.

Nya tomter Inför den nya byggsäsongen har kommunen öppnat nya områden på Äppelvägen och Äppelgränden på Storströmen samt Furuholmsgränden på Lilla-Furuholmen. På Viken detaljplaneområde i Eugmo har kommunen sju nya tomter. För mera information kontakta Tho� mas Käldström 06-7857224.

THOMAS KÄLDSTRÖM

Nabbskata detaljplan. Dialogen med markägarna har varit viktig för områdets planering.

Information från Tekniska avdelningen Under 2014 fortsätter kom� munen att investera för fram� tiden. Många olika projekt för utbyggnad och förbät� tring av infrastruktur pågår.

På Viken färdigställs Vikvä� gen och Åkergränden och på Lilla Furuholmen färdigställs Furugränden som påbörjades hösten 2013.������������������ På L������������� illa Furuhol� men påbörjas byggandet av Fladavägen och Fladagränden och på Hästgrundet byggs Hästvägen och Grundvägen. I dessa projekt ingår även byg� gandet av vatten och avlopp.

I Holm skall Lassåkersvägen byggas och i Bosund kom� mer en lätt trafikled att anläg� gas bredvid skolvägen som leder upp till Bosund skola.

Underhållsansvar av över 100 byggnader Vid fastigheterna utförs normala underhållsarbeten.

Vid Risö skola förnyas dessutom dräneringen och ventilationen i fastigheten

kontrolleras.

Asfalteringar På b e l ä g g n i n g s s i d a n a s � f a l t e r a s P ä r o nvä g e n o ch Pärong ränden på Stor� strömmen. Den första etappen av Vikvägen och Vikstigen asfalteras på Vik� ens detaljplan. Även Rys� sjegränden i Bosund samt Backstigen på Furuholmen beläg gs med asfalt. Dessu t o m ko m m e r c i r k a 6 0 0 meter av Fränsviksväg en att beläg gas om det en� skilda väglaget är med och delfinansierar projektet.

Trafiksäkerhetsarbete In o m t r a f i k s k y d d e t h a r t r a f i k s ä ke r h e t s g r u p p e n i Larsmo ett tema för år 2014.

Temat är ”Barn i bilen” och med detta tema vill grup� pen informera kommunin� vånarna om hur viktigt det är att barnen färdas säkert och tryggt i bilen. På kommunens

Päronvägen 2. Förverkligandet av de två hyresradhusen på Storströmmen utökar den kommunala uthyrningsvolymen till totalt 133 hyreslägenheter. Tekniska avdelningen ansvarar för och underhåller härmed 78 olika byggnader omfattande totalt 39 396 m2 och 165 369 m3. Därtill underhålls drygt 20 lätta byggnader eller förrådsbyggnader såsom omklädningsbyggnader vid badstränder, grillhus och byggnader för vattenförsörjningen. webbsida finns en länk till Trafikskyddets sida ”Barn i bilen”. Övriga förändringar som gjorts för att öka trafik� s ä ke r h e t e n ä r by g g a n d e t av en väjningsfil vid Gam� melhagens industriområde, en lätt trafikled från Holm skola längs med Kackurvä� gen till Strömsholmsvägen

samt bergsschaktning vid korsningen Kalvholmsvägen och Södra Larsmovägen för ett bättre frisiktsområde.

Nytt radhus Fastighets Ab Larsmo bostäder håller som bäst på och bygger ett nytt hyresradhus på Stor�

strömmen. Radhuset står klart den 1.8.2014 och de första hyresgästerna kan flytta in den 15.8.2014. Ansökning� stiden går ut den 31.5.2014.

Ytterligare information hit� tas på kommunens webbsida gällande hyresbostäderna.

JARL ROSENBERG

11

Holm skolas byggår är snart till ända Nu har bygget på vår skola pågått ett år. Vi gläds över de nya, fina utrymmen som hittills har skapats. Entre� prenörerna har gjort ett gott arbete och även barnen har noterat att det är trevliga timmer män som jobbar i vår skola. Klapp och dunk har ackompanjerat skolar� betet rätt mycket i en del klasser under våren, och flytt av material och perso� nal var vardagsmat i slutet av april. Men vi har övat tidigare, att hålla skola på en byggarbetsplats, och var därmed väl förberedda. Allt har gått planenligt hittills.

Invigning 22.9 Läsårets nästsista dag blir vår sista skoldag i lanthandeln.

Vi ser fram mot att till hös� ten inleda skolarbetet igen, med plats för oss alla under samma tak, i en ny skolbygg� nad som planeras bli invigd den 22 september.

Skolan är en öppen institution i vårt samhälle och besökare är välkomna när som helst.

I höst kommer vi ändå att bjuda till en dag med särskilt öppna dörrar i skolan. Då kan alla föräldrar, Larsmobor och övriga intresserade ta sig en

titt på den nya fina skola som då står klar.

Frågar man eleverna, kan de inte se att det varit några problem alls med att hålla skola där det byggs. För oss i personalen har säkerhetsfrå� gor och organisationsärenden gett en del merarbete.

Vi kan också se klara för� delar med att vi nästa läsår får verka under samma tak.

Fortbildning Under byggåret har perso� nalen i Holm skola internt fortbildats i under visning gällande läsförståelse. Vi har utvecklat verktyg för arbetet med att öka elevernas förstå� else av det lästa. Möjligheten att fortbilda hela personalen, kring de fokusområden som är aktuella inom bildningsvä� sendet, har uppskattats. Under nästa läsår kommer all under� visningspersonal i skolan att få fortbildning kring samarbets� inlärning och de möjligheter till differentiering som denna pedagogiska modell medger.

Kommunikation Vårt arbete med att skapa en skola där kommunika� tionen är respektfull och

där skolatmosfären är öp� pen och tillitsfull fortsät� ter. Detta a r b ete str äva r vi efter att föra i nära samarbete med hemmen.

Kommunikation valdes som Holm skolas verk� samhetsidé under mit� ten av 1990-talet. Det är intressant att notera att detta tema på inget sätt har förlorat sin aktualitet genom åren. Utvecklingen i samhället är snabb och vi människor behöver g oda kommunikativa färdigheter i om möjligt ännu större ut� sträckning i dagens värld.

Att kunna använda olika medier för att sprida och ta emot infor mation, och att äga för måga att sortera och värdera infor mation, är viktig are än någ onsin.

Det ovan beskrivna arbe� tet kommer till hösten att fortsätta i utr ymmen som förhoppningsvis ska räcka till, ett bra tag framöver.

Ta c k s a m h e t ä r d e t o r d som passar bäst för att beskriva det vi på sko� lan känner då vi tänker p å l ä s å r e t s o m g å t t o ch på det nya verksamhets� å r s o m l i g g e r f r a m f ö r.

Holm förskola. Agnes säljer ballonger under förskolans marknad i våra nya, ljusa förskolutrymmen. Hon ser fram mot att börja i den färdigbyggda skolan till hösten.

Köp av markområden

Larsmo kommun är intresserade av att köpa markområden på fastlandet under 2014. Privata markägare har möjlighet att under 2014 sälja markområden skattefritt åt kommunen. De som är intresserade av att sälja markområden åt kommunen ska ta kontakt med markanvändningsingenjör Thomas Käldström (06-7857 224) eller kommundirektör Gun Kapténs (06-7857 200). Kommunen går igenom de alternativ som inkommit till den 15.9.2014 och bestämmer efter det vilka markområden som är intressanta för kommunen.

GERD ROSENBERG

Byggnadsinspektören informerar Under början av året har antalet bygglovsansökningar för nya bostäder samt större byggnader i kommunen varit märkbart mindre än under de senaste åren. Detta gäller även mindre projekt så som fritidsbostäder och kompletterande byggnader. Det finns säkert flera bidragande orsaker till den lugna byggnadsaktiviteten.

Uppföljning av byggnadslov Alla byggnadslov och åtgärdstillstånd skall, förutom övriga syner enligt villkor i tillståndet, slutgranskas då byggnadsarbetet är färdigställt. Den som påbörjar ett byggprojekt skall se till att slutsynen utförs i god tid före byggnaden tas i bruk. Vid slutgranskning kontrolleras att byggnaden uppförts i enlighet med byggnadslovet samt övriga föreskrifter. Ansvariga byggmästaren bör närvara vid synen (speciellt större projekt) eller på förhand kontrollera att allt är i sin ordning.

Byggnadsarbetet skall i regel påbörjas senast inom tre år och slutföras inom fem år efter att byggnadslovet beviljats. Åtgärdstillstånd skall däremot påbörjas och färdigställas inom tre år.

Kommunen registrerar alla byggnadslov och övriga tillstånd i en databas, var även uppföljning av arbetsskeden sker. Med jämna mellanrum kontrolleras vilka lov som har förfallit eller förfaller inom kort. I början av detta år konstaterades, att ett flertal bygglov och åtgärdstillstånd förfallit utan att de slutgranskats, varmed påminnelse om att slutgranskning skall hållas eller borde ha hållits sändes ut till ett större antal personer.

Jag vill ännu påminna om, att ett byggnadsprojekt som inte är slutgranskat är fortfarande en arbetsplats.

I och med slutgranskning eller ibruktagningssyn ”omformas” projektet till en bostad, bastu eller byggnad för annat användningsändamål.

MATS KACKUR

Kom med och dansa i sommar!

Hip-Hop & Streetdance i Holm fritidsgård För pojkar/flickor åldersgruppen åk 7-9 Onsdgar kl. 18.00 - 19.00 Start: Onsdag 4.6 Instruktör: Erica Björkvik

12

Mycket på gång inom bildningssektorn Toppkompetensprojektet, som startade senhösten 2012, går framåt på bred front och allt fler blir delaktiga i verksam� heten. Eftersom syftet med projektet är att fokusera på skolutveckling på olika nivåer, från den enskilde eleven i klas� sen till ledamöterna i kommun� fullmäktige, så har vi kommit långt i Larsmo. Den stora utmaningen blir att involvera kommunens förtroendevalda.

En kommunal utvecklingsplan ska utarbetas utgående från fokusområdena läsförståelse, IT i undervisningen och dif� ferentiering. Fokusområdena fastställdes efter en enkätun� dersökning, i vilken alla lärare fick föreslå vilka områden de anser vara mest angelägna att arbeta mera med.

I den kommunala utvecklings� planen beskrivs hur arbetet med fokusområdena ska ge� nomföras i skolorna och den ska godkännas av kommunsty� relsen och kommunfullmäkti� ge, vilka på så sätt blir delaktiga i skolutvecklingsarbetet.

Läsårsprojekt Som direkt följd av Topp� kompetensprojektet har flera intressanta mindre projekt ge�

nomförts i våra skolor. Vissa av ”en gångs karaktär” och vissa har pågått hela läsåret. T.ex. så har hela personalen i Holm skola deltagit i ett läsårspro� jekt för att utveckla elevernas läsförståelse och projektet har helt och hållet skötts av den egna personalen. Detta om något är kollegialt lärande.

I Näs skola testades ”nattläs� ning” i början av året, dvs. eleverna var i skolan över natten och fick läsa tills de somnade. Jättespännande!

Idén hämtades från Åland av skolbibliotekarien Elspeth Randelin, som var här i Lars� mo och föreläste om barns läsning i januari i år.

Undervisningen i finska är just nu under utredning. En grupp bestående av lärare som undervisar i finska, från förskolan till åk 9, har gjort en kartläggning över hur under� visningen går till och kommer ännu i vår att lägga fram för� slag på hur undervisningen/ inlärningen kan utvecklas.

Språk lär man sig inte genom att bara läsa och lyssna. Ett språk måste användas aktivt för att befästas och här är utmaningen med att bo i en enspråkigt svensk kommun.

Eleverna har i princip ingen

Fortbildning för personalen. Lärare på fortbildning i Holm skola om att stöda elevernas läsinlärning och läsförståelse. kontakt med det finska språ� ket annat än under finskalek� tionerna, vilket gör att den naturliga språkutvecklingen försvåras.

Ny läroplan 2016 Vi har en ny läroplan för för� skolan och den grundläggande

Motionssalen

Åldersgräns: 15 år! Över 1270 personliga hyresavtal har redan gjorts.

Personligt månadsavtal/årsavtal görs vid fritidsbyrån / kommunkansliets info.

Vi satsar nu på den viktiga värdeg r undsdiskussionen, som involverar all personal som arbetar i skolorna, för att på så sätt bygga en stabil grund för den skolutveckling som ständigt pågår med oför� truten kraft.

CAROLA HOLM-PALONEN

Larsmo Bollklubb

Juniorfotboll som bäst

Holm fritidsgård

Öppet: Dagligen kl 07 - 22

utbildningen på kommande, som ska tas i bruk 1.8.2016.

Just nu har kommunerna möj� lighet att gå in på nätet och kommentera utkastet på drygt 400 sidor. Arbetet har redan startat och samtliga rektorer deltar i den läroplansrela� terade fortbildning som er� bjuds av Utbildningsstyrelsen.

Kontakt: P-6/7 P-8 P-9 P-10 P-11 P-12

Ossian Björkskog Magnus Björkskog Kaj Sandvik Kim Ahlgren David Sundelin Mats Svenlin

0400-12 4652 050-362 0424 044-276 7931 050-382 5223 044-321 9875 040-727 0776

www.larsmobk.fi

Pensionärerna in i dataåldern Larsmo-Eugmo Pensionärs� förening har kommit in i dataåldern i och med att en IT-seniorkurs för nybörjare startades i februari med för� eningens medlemmar som deltagare och de tre lärarna Per-Ole Renlund, Bo-Erik Haglund och Guy Stenberg från våra egna led.

Personlig handledning Det bestämdes i ett tidigt skede att det behövdes en stödperson per tre elever för att de skulle kunna till� g odog öra sig allt det nya som delgavs på lektionerna.

Det visade sig vara ett bra koncept då det var många som inte använt dator eller skrivmaskin för ut. Intres� set var så stort att flera av deltagarna köpte en egen dator innan kursen började.

Nya e-kunskaper Kursen pågick i 4 veckor 2 g gr per vecka sammanlagt under 16 lektioner. I två gr upper per dag samlades kursdeltagarna. Under kur� sen lärde vi oss att hantera musen och datorn, betala räkningar elektroniskt, be� ställa biljetter över inter�

13

net. Vi lärde oss också att skicka e-post och att söka information på nätet och vilka säkerhetsfrågor som är viktiga att kunna då man rör sig på ���������������� nätet. Kursdel� tag ar na gick verklig en in med liv och lust för att lära sig och framförallt att våga börja använda sina datorer och någ ra har även köpt pekplatta och smarttelefon med dator-/inter netfunk� tion.

Fortsättningskurs Av de 32 anmälda slutförde hela 29 personer kursen. De flesta kursdeltagarna önskar en fortsättning i höst och då inleda den kursen med en kort repetition i början av de redan inhämtade kun� skaperna. Den kursen kan förhoppningsvis sedan även hjälpa eleverna att använda Skype och Facebook samt lära ut g r under na i bild� hantering. Fotografering är ju ett intresse för allt fler i och med den digitala fo� totekniken. Flera seniorer vill lära sig hur man smidigt org aniserar och kopierar bilder från kameran till rätt mapp i datorn. De sociala medierna såsom Facebook och Instag ram byg g er ju

Larsmo 4H

Duktiga elever. Här fördjupar sig kursdeltagarna under handledning i dataålderns nya och intressanta verktyg. också sin popularitet på del� ning av foton med varandra.

Förändrade attityder Det har varit mycket givande att märka framstegen hos

Vilja och handlingskraft

deltagarna och trots att kan� ske någon i början av kursen var litet tveksam och rynkade pannan så byttes oron nog så småning om i leenden.

Förhoppningsvis har kursen i n sp i r e r a t d e l t a g a r n a t i l l

att under sommaren träna på alla de nya lärdomarna för att i höst sedan fort� sätta med samma iver som under den första kursen.

MARITA SUNDSTRÖM

SOMMARENS UTSTÄLLNING Leksaker genom tiderna

Kontakt: Verksamhetsledare Marina Dahl Furustigen 6 68580 LARSMO Tfn: 050-544 4667 E-post: larsmo@fs4h.fi

Öppet: 15.6 - 15.8 Tisdag - Söndag kl. 13 - 17 larsmo.fs4h.fi

www.bjargas.fi

14

Regionalt samarbete för en bra integrering Kommunerna Jakobstad, Pe� dersöre, Larsmo, Nykarleby och Kronoby har tillsammans slutit ett samarbetsavtal och kommit överens om att un� der åren 2014-2016 (tre år) ta emot ca 50 flyktingar per år till nejden. Kommunerna anställer gemensamt en in� tegrationskoordinator. Rent byråkratiskt är koordinatorn anställd av social- och häl� sovårdsverket i Jakobstad och lyder där under en egen f lykting enhet. Koordina� torn påbörjade sitt arbete i april och heter Eva-Maria Emet. Vid enheten i Jakob� stad finns handledare och socialarbetare med uppgift att praktiskt ordna mottagandet den första tiden i Finland för invandrarna. Kronoby har en egen organisation.

till Finland görs i samråd med invandraren upp en integra� tionsplan. Oftast görs planen upp för tre år, men kan av särskilda skäl förlängas om det behövs. Invandrarens försörj� ning tryggas under den tid han eller hon deltar i åtgärder enligt integrationsplanen med ett integrationsstöd, som be� talas som arbetsmarknadsstöd eller utkomststöd. Deltagande i integrationsfrämjande åt� gärder är ett villkor för att integrationsstöd ska betalas.

Det viktigaste i början är att delta i en inledande språkun� dervisning och få information om det land dit man hamnat.

Kommunerna får kalkylerade ersättningar från staten som täcker utgifterna för både ut� komststöd, språkundervisning och en del annat i samband med mottagandet. Flyktingarna får inte högre utkomststöd än andra finländare. Samma reg� ler gäller för dem och det är inte lätt att klara sig på de små inkomsterna. Röda Korset bru� kar se till att flyktingarna har åtminstone en omgång sängklä� der, matbord och lite husgeråd så att de klarar den första tiden i Finland.

Till den nya koordinatorns uppgifter hör inte enbart att ansvara för kvotflyktingmot� tagningen utan framför allt att försöka finna lösningar för att flyktingar, asylsökande och andra invandrare skall må bra, lära sig språket och kulturen och så snabbt som möjligt kunna komma ut i arbetslivet.

Att komma igång i det nya landet

Bosund får nya invånare

När en kvotflykting anländer

Larsmo har önskat ta emot

er g ä l s r y t en Även pmanholm på Kö

16-19 juni dagläger kl. 9-15 för åldersgruppen åk 4-6 Max 20 deltagare!

Ledare: Kristoffer Nylund Emilia Björkvik

Vi paddlar kajak, ror och seglar med Bosund kyrkbåt, slår knopar, simmar, leker, lunch & mellanmål m.m.

Bindande anmälning: till kommunkansliets info tfn 7857 111, senast onsdag 11.6.

Arrangör: Larsmo kommun/Fritidsbyrån

Projekt Samarbete. Inom Europeiska flyktingfondens projekt ordnades år en veckas kurs i Samhällsorientering och hälsoinformation. Kursen genomfördes för kvotflyktingar som anlänt år 2010 och senare. På bilden Ye Min Aung från Kemi som undervisade burmeser i Larsmo. en lite större grupp flyktingar under hösten och eftersom det fanns lediga bostäder i Bosund kommer de att få sitt hem där. Med tanke på deras trivsel och av rent praktiska skäl med ordnande av skjutsar och organisering av utbild� ning, dagvård och de första hälsogranskningarna är det bättre om det kommer flera till samma plats. Vi tror att de på det sättet också får en bättre start i det nya hemlandet och inte flyttar bort så fort. Vi har märkt att man vill söka sig till varandra för att få stöd

Vänfamiljer behövs Vänfamiljernas insatser är guld värda för de nyanlända. Det är viktigt att komma ihåg att de kan� ske inte förstår vad en vänfamiljs uppgift är. Det är därför nödvän� digt att sätta gränser och till ex� empel överlåta skötsel av myndig� hetsärenden till socialcentralens personal. De hjälper och agerar enligt lagar och föreskrifter den första tiden, sedan är det viktigt att flyktingarna snabbt blir själv� ständiga och själva uppmuntras sköta sina ärenden. I början be� hövs ändå stöd och hjälp. Många

kommer från mycket traumatiska förhållanden och det tar tid att bearbeta det man varit med om.

Ny handbok En handbok i flyktingmottagande kommer snart att publiceras. Där finns praktiska råd, viktiga kon� taktuppgifter och anvisningar för dem som arbetar med eller annars kommer i kontakt med flykting� arna. Handboken kommer att publiceras på nätet men finns också i pappersform i kommunerna.

CAROLA LÖF

Lediga båtplatser B���������������������������������������� åtplatser finns att hyra/köpa vid Assarvikens båthamn. Platserna är i första hand avsedda för områdets invånare. Men eftersom det ännu finns lediga båtplatser kan även de som inte bor på området hyra en båtplats för ett år i taget. Priset för en båtplats är 4.088,28 euro och årshyran är 217 euro.

Kontakta: Marianne Sjöstrand tfn 7857 223 Se även information om båtplatserna och ansökningsblankett på kommunens webbplats www.larsmo.fi

15

I väntan på de syriska Furuholmens fritidsgård kvotflyktingarna öppnar igen I år tar vi till Finland emot t o t a l t 1 0 5 0 k vo t f l y k t i n � gar varav 500 med syrisk bakg r und. Till följd av Syrienkrisen har många länder i år höjt sin mottag� ningskvot, så även Finland.

I världen finns totalt 27 mottagarländer av flyktin� gar.

Efter ett år av uppehåll i mottag ande av kvotf lyk � tingar tar Jakobstadsnejden till hösten emot 45 syriska f l y k t i n g a r. D e p r a k t i s k a förberedelserna inför mot� t a g a n d e t h a r r e d a n s t a r� t a t , u r va l s p r o c e s s e n f ö r kvotflyktingarna i Libanon o ch Jo r d a n i e n av s l u t a s i maj.

Arbetsfördelningen Arbetsfördelningen är klar.

Inrikesministeriet och mi� g rationsverket sköter om de juridiska- och praktiska förberedelserna från utrese� landet. Processen fortsätter med att myndigheterna iordningställer erforderliga utresedokument och efter att klar tecken för motta�

g a n d e f r å n ko m mu n e r n a g etts fö ljer sen väntan i kommunerna på själva mot� tagandet.

Kommunerna aktiva Samtlig a kommuner i Ja� k o b s t a d s n e j d e n ( Ja k o b � stad, Pedersöre, Larsmo, Nykarleby samt Kronoby) förbereder mottagande. Vi arbetar utifrån en prelimi� när tidtabell om mottagan� de i slutet av augusti, början av september. Tidtabellen är preliminär beroende av o m u t r e s e by r å k r a t i n g å r smidigt eller ej.

Vad känner vi till om de syriska flyktingarna?

De syriska flyktingarna k o m m e r f r å n Jo r d a n i e n och Libanon, deras språk är arabiska. Vi vet även att vi väntar hela familjer, dvs man, hustr u och barn samt att de redan känner till en del om sitt mottagarland.

Nytt för denna gång är nämligen att redan före utresan från flyktinglägret

har finska myndigheterna hållit en sk kulturorien� teringsunder visning för dem. Under visningen har syftat till att förbereda flyktingarna för flytten till Finland, hur det är att leva i Finland och vad det innebär att bo och rota sig i Finland. De har fått basinfor mation om hur det finländska samhället ser ut och fung erar. Språket (finska) har introducerats i for m av enkla ord och fraser. En viktig aspekt i förberedelser na har varit den psykologiska förbere� delsen, redan innan utresan har de kunnat bilda sig en uppfattning om det land och den kultur som de ko m m er a tt a n l ä n d a ti l l .

Mycket planering och prak� tiska förberedelser återstår ännu innan mottag andet, men vi ser med glädje och spänning fram emot den kommande hösten och vill hälsa de syriska flyktingar� na hjär tligt välkomna till Jakobstadnejden!

EVA-MARIA EMET

VILL DU BLI STÖDPERSON? Handikappomsorgen i Larsmo söker Dig som vill bli stödperson för ett eller flera handikappade barn eller ungdomar. Åldersgränsen är 16 år och Du behöver ha ett intresse för människor med specialbehov. Någon övre åldergräns finns inte, och även män behövs!

En stödperson är en ”stödkompis” som den handikappade kan göra roliga saker tillsammans med, beroende på intresse och ålder. Till stödpersonen betalas en ersättning på 9,60 euro/ timme, samt kmersättning om du tar med klienten i din bil. Timantalet kan variera från allt mellan 4 till 18 timmar per månad.

Om Du är intresserad ta kontakt med socialarbetare Christina Harald för mera information. Tel. 067863726, kl. 8-9 (ej onsd).

Fritidsgården på Furuholmen öppnar i höst igen för olika typer av föreningsverksamhet och ungdomsverksamhet.

Dagvårdsverksamheten som nu får nya utrymmen i Holm flyttar under som� maren ut från fastigheten och fritidsgården kan återställas för sitt ursprungliga ändamål.

Kontakta fritidsbyrån Olika arrangörer eller grupper kan snarast kontakta fritidsby� rån för planering av regelbund� na aktiviteter i fritidsgården eller önskan om samarbetsar� rangemang som kan bedrivas tillsammans med kommunen.

Redan nu finns önskemål från några föreningar, Väntjänsten och Larsmo församling om olika samarbetsarrangemang.

Aktiviteter på dagtid i fritids� gården är nu redan inbokade igen. Den populära aktiviteten med familjecafé flyttar till� baks och startar i fritidsgården den 4.9. Parkverksamheten fortsätter även 2-3 gånger i veckan. Väntjänstens regel� bundna pensionärsverksamhet återupptas även i fritidsgården.

Uthyrning För olika privata familjefester, föreningsmöten och andra till� fälliga tillställningar med max 40-50 personer vid dukade bord kan fritidsgården igen hyras. Önskas visning av ut� rymmena och det lilla kaffekö� kets utrustningsnivå så är det bara att kontakta fritidsbyrån för överenskommelse om visning.

Nya samarbetspartners behövs Nya samarbetspartner som kan bedriva reg elbunden och ledarledd verksamhet är välkomna att höra av sig.

Klubbar för barn och ung� domar, tjejgrupper, öppen ungdomsg ård och kanske något helt nytt och oprövat koncept kunde passa in i fri� tidsgårdens utbud från och med i höst. Unga eller unga vuxna som önskar engagera sig som ledare mot en liten timersättning kan även sna� rast kontakta fritidsbyrån.

ARNE BÖHLING

IDROTTSSKOLA DAGLIGEN KL. 10 - 12.30 2-6 JUNI VID BOSUND SKOLA 9-13 JUNI VID NÄS SKOLA 16-19 JUNI VID IDROTTSPARKEN

VID IDROTTSPARKEN I HOLM 9-13 JUNI KL. 10-12 FÖR FLICKOR OCH POJKAR 6-12 ÅR AVGIFT: 10 EURO/JUNIOR AVGIFTEN INBETALAS PÅ FÖRHAND PÅ LBK:S KONTO: 556741-420989 KOM IHÅG ATT UPPGE NAMN PÅ DELTAGAREN I SAMBAND MED INBETALNINGEN.

FOTBOLLSSKOLA

16

Ny webb-portal Lästips inför sommaren för kommunbiblioteket Nya romaner:

Larsmo kommunbibliotek blir en del av den nya gemensamma och integrerade webb-portalen som planeras inom Fredrikabiblioteken.

Portalen öppnas till hösten och det är en portal där kunden skall kunna vara delaktig i allt större utsträckning. Material� sökningen förenklas och biblio� tekskunderna kan förutom att reservera och förnya material även betygsätta och kommen� tera böcker, skapa egna listor och kommentera bibliotekens verksamhet. Bibliotekswebben blir även mer användarvänlig.

Biblioteken kommer att satsa på att bättre synliggöra sina tjänster och sin verksamhet genom artiklar, tips, nyheter, arrangemang, kontaktinfo och öppettider. Olika e-tjänster integreras, t.ex. Elibs e-böcker i webbiblioteket.

Bekanta er gärna med den nya webben till hösten och vi ser fram emot att få ta del av era kommentarer och åsikter om hur vi kan förbättra vår service i biblioteket och på webben!

BEATRICE VILLMAN

BIBLIOTEKETS ÖPPETTIDER Huvudbiblioteket

Bosund bibliotek

Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag

Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag

13-20 12-19 16-19 12-19 12-18

12-19 09-16 Stängt 12-19 10-16

www.fredrika.net/larsmo/

Fiskeklubben

Sommaräventyr måndag-torsdag 2.6-24.6 2014 Kom med på tre spännande fiskeutfärder under fyra timmar per kväll!

Med fem deltagare per grupp/per kväll.

Tre grupper för åldersgruppen åk 4-6.

En grupp för åldersgruppen åk 7-9.

Max 20 deltagare!

Dillon, Lucy: Tango för vilsna själar Före detta proffsdansaren Angelica flyttar till Longhampton och startar en danskurs på orten. Kursdeltagarna Katie och Ross försöker rädda sitt trassliga äktenskap medan Lauren drömmer om den perfekta bröllopsvalsen med Chris. Paren lär sig steg för steg vad som är viktigt i livet. Brittisk humor när den är som bäst!

Fielding, Helen: Bridget Jones : Mad about the boy Bridget Jones är här igen! Femtioplus, två barn, fortfarande trassel på kärleksfronten. Hon har fått läsglasögon och är lika viktfixerad som vanligt och är väldigt mänsklig med all sin osäkerhet. Det är få författare som kan skriva med den humor som kännetecknar Helen Fielding.

Fossum, Karin: Carmen och döden I ett obevakat ögonblick har det värsta tänkbara hänt. Ett litet barn har drunknat i en damm. Är det ingen olyckshändelse? Ett nytt fall för den erfarne kommissarie Konrad Sejer. Boken är i vanlig ordning kriminallitteratur på hög nivå.

Granqvist Schultz, Yvonne: Under blodboken finns alltid skugga Boken skildrar en kvinnas väg genom livet. Innerlig kärlek och vänskap men också svåra förluster och sorg. En kvinnlig roadmovie i bokform som rör sig genom Sverige och Österbotten, hemtrakter som författaren har gemensamt med sin huvudperson.

Gustavsdotter, Maria: Ulrikas bok En atmosfärrik och dramatisk berättelse som utspelar sig år 1644 i Bohuslän. Ulrikas bok är första delen i en trilogi om prästdöttrarna Ulrika, Katarina och Ebba.

Herngren, Moa: Jag skulle aldrig ljuga för dig Boken handlar om Cecilia 38 år och hennes man som båda arbetar som framgångsrika parterapeuter.

De räddar svajande äktenskap på löpande band. Under en längre tid har Cecilia själv pressat sig på arbetet och känner att hon inte mer orkar med patienterna, barnen och mannens krav. Med hårt sammanbitna käkar försöker hon vara alla till lags. Den putsade fasaden krackelerar och slutligen rasar allt samman. Läsvärd.

Hobbs, Roger: Ghostman Prisbelönt debutbok som är en adrenalinpumpande thriller där läsaren invigs in en värld av spektakulära kupper och våldsamma uppgörelser. Boken är en internationell succé och såld till 24 länder. Filmrättigheterna är köpta av Warner Bros.

Jewell, Lisa: Fågelburen Välkommen till familjen Bird. De fyra syskonens barndom var en idyll. De bodde i ett vackert gammalt hus fyllt med skratt och värme. Men en påskhelg drabbas familjen av en tragedi så förkrossande att den driver isär familjen. Kommer de någonsin att försonas? Fågelburen är en varm och charmig familjesaga med en rejäl dos svärta i botten.

Kinsella, Sophie: Bröllopsnatten En berusande, fartfylld feelgood-roman som genomsyras av Kinsellas erkänt träffsäkra dråpligheter.

Sarenbrant, Sofie: Visning pågår Efter familjen Göranssons husvisning i Bromma hittas pappan brutalt mördad i gästrummet. Inget tyder på inbrott och mystiken kring brottet tätnar när även andra personer mister livet i samband med husvisningar. Detta är Sarenbrants tredje fristående deckare om kriminalinspektör Emma Sköld.

MIKAELA RISKA-LASSILA

Start varje kväll kl. 17.00 från Näs skolas parkering.

Fiskeledare och instruktör: Viktor Finnäs

Sommarzumba

i Larsmo idrottspark

Deltagaranmälan till Marina Dahl tfn 050 544 4667 under vardagar kl 10-20, 19.5-27.5.

Vid anmälan ges övrig information och de olika gruppernas datum.

Måndagar kl. 19.00-20.00 Start 2 juni

www.folkhalsan.fi

17

Webbanmälan till sommarens simskolor Det nalkas sommar och sommar i Larsmo innebär a tt ca 350 ba r n kommer att delta i Folkhälsans ut� omhussimskolor på olika badstränder r untom i vår kommun. Vi på Folkhälsan i Larsmo är glada över att så många barn vill delta i vår verksamhet och vi hop� pas att även denna sommar skall inbjuda till många fina simstunder.

blir full, vilket endast br u� kar kunna vara fallet vid Svennasminne, kommer hon att ring a och med� dela detta och istället er� bjuda en plats i en annan g r u p p e lle r si m s kol a. V i ber om förståelse för detta och hoppas att Folkhälsan skall utveckla sitt anmäl� ningsprog ram till nästa år.

Nytt anmälningssätt

I samband med anmälan hittar ni också övrig infor� mation om t.ex. gr uppin� delningar och betalningen.

Vär t att veta kan vara att bar n vars förälder är medlem i Folkhälsan får simskolavgiften till rabat� terat pris, 12 euro/bar n.

Simskolavgiften för övriga är 15 euro/barn. Vill man b li m e dle m i fö r en in g en Folkhälsan i Larsmo kan man gå in på Folkhälsans webbsida för mer infor ma� tion.

En nyhet för i år är att anmälan till simskolan g örs via Inter net. Mång a föräldrar har uttr yckt en önskan om att få sköta både anmälningen och betalningen av simskolav� giften på webben och detta s k a l l v i p r ova i å r. Fr å n och med 1.6 kan man gå in på www.folkhalsan.fi, leta reda på rätt simskola och sedan fylla i uppgifter na på anmälningsfor muläret.

Obser vera att det anmäl� ningsprog ram Folkhälsan använder sig av i detta nu har en brist i det att det inte meddelar när en gr upp blivit full. Verksam� hetsledaren måste där med följa med anmälningarna i realtid och ifall en g r upp

Övrig information

Simskolans innehåll I övrigt ser det mesta ut som det br ukar vad gäller u p p l ä g g o ch i n n e h å l l av simskolan. De bar n som u n de r 2 0 1 4 fy l l e r s e x år eller är äldre får delta.

Fö r a t t u p p mu n t r a äve n

Simskola på gång. Sommaren 2014 deltar igen många barn i Folkhälsans sju simskolor. ä l d r e b a r n a t t d e l t a o ch utveckla sina simkunska� per delar vi även i år ut e t t ö ve r r a s k n i n g s p r i s å t a l l a d e s o m t a r s i m m ä r� kena talang, kandidat och magister. Vi hoppas ock� så på for tsatt sam arbete med Larsmo räddningskår och deras omtyckta besök på livräddningsdag ar na.

Med hopp om soliga och rolig a dag ar på stranden önskar vi från Folkhälsan i Larsmo!

MIKAELA STORBACKA

Omgång 1 23.6 - 4.7 Assarskär 1 Svennasminne Omgång 2 7.7 - 18.7 Assarskär 2 Sonamo Fagernäs Omgång 3 21.7 - 1.8 Kackur Annäsgrundet

www.folkhalsan.fi

Äventyrsklubben på klättring PADDLARSKOLA FÖR BARN Fritidsbyrån ordnade i vintras en äventyrsklubb i Näs för åk 5-6.

Tanken var att vi skulle satsa på olika vinteräventyr men som ni alla minns var det inte mycket snö denna vinter och vi fick planera om en hel del. En av de aktiviteter vi utförde i stället visade sig vara mycket uppskattat av deltagarna.

Vi åkte och klättrade till Sportis� hallens klättervägg i Pedersöre och till klätterväggen i Karleby Idrottsgård.

Båda gånger vi klättrade med gruppen åkte vi med fulltalig grupp och ivern var stor att få klättra. För de flesta var det första gången de klättrade med selar, rep och en säkrare, men knap� past sista gången. Det var väldigt duktiga klättrare och några av de mer rädda kom högre upp än vad de vågat hoppas, pressade sig själva att komma högre upp.

De var mycket stolta efteråt!

Klätterväggen i Sportishallen i Pedersöre med sina 10 variations� rika banor är en fantastisk till� gång för hela regionen. Banorna kan kombineras på olika sätt både i vertikal och i horisontal riktning och variationsgraden och svårighetsgraden kan vara nästan oändlig. Men klätterväg� garna både i Sportishallen och i Karleby har många lediga tider varje vecka vilket ger möjlighet för olika grupper att besöka

dem. Det är förmånligt att hyra in sig för ett besök ex. vid klät� terväggen i Sursik, kostnaden är 3 euro/deltagare när man kom� mer från en skola och har egen säkrare med sig. Liknande priser är det i Karleby. Så ta chansen och utnyttja de här fina anlägg� ningarna till motion och litet vardagsäventyr! Upp på väggen med er, både unga och gamla!

KRISTOFFER NYLUND

9 - 10 JUNI VID SVANEN CAMPING/BOTNIA CANOES KANOTDEPÅ FÖR SIMKUNNIGA BARN I ÅLDERN 9 - 13 ÅR MAX 10 DELTAGARE ÖVERNATTNING I TÄLT ELLER HEMMA KURSAVGIFT 60 EURO ANMÄLNING: LEIF LUNABBA 050-372 4475

Klättring. Väggklättring har blivit en utmanande motionsform.

18

Föreningen Vårt Larsmo firar 10 år Föreningen Vårt Larsmo r.f. grundades år 2004 med mo� tiveringen att man ville fylla ett tomrum gällande ordnan� de av olika kulturaktiviteter i kommunen. Föreningen har arrangerat en hel del intres� santa evenemang under årens lopp. Många larsmobor kän� ner inte till föreningen och det faktum att de stått som arrangör för olika evenemang.

Föreningen har etablerat ett nära samarbete med Larsmo kommun, med Köpmanhol� men och med Larsmo hem� bygdsförening. Vissa aktiviteter har ordnats i samarbete med dem. Föreningen har också lyckats få utomstående finan� siering via bl.a. Svenska Kul� turfonden och Aktion Österbotten. Många evenemang är därför gratis för besökaren.

Plock från tidigare år Populära aktiviteter som ord� nats har varit t.ex. arrangemang� en kring John Graftons 100 års jubileum, teatern ”I Grevens tid”, olika temakvällar med mat och underhållning, skärgårds� fest på Köpmanholmen med kändiskocken Michael Björk� lund, kväll med humorgruppen KAJ och även många andra musikevenemang som hållits på Köpmanholmen de senaste

somrarna. Föreningen har givit ut boken ”Med Larsmo i sikte”.

Föreningen fungerar också som regionteater när Wasa Teater kommer ut med sina pjäser.

Bl.a. hölls pjäserna ”Kaos” och ”Ett riktigt fynd” på Solstrand.

Projektet Larsmo-IRL 2011-2014 Föreningen beviljades 2011 projektbidrag för ett lands� bygdsutvecklingsprojekt med Leader finansiering. Ung� domsprojektet kallades Lars� mo-IRL. Man ville nå ung� domar i åldern 11-16 genom att göra uteaktiviteter och äventyr i naturen intressan� tare. Inom ramen för pro� jektet ordnades flera som� marläger på Köpmanholmen, pilbågsvecka, övernattning vid Molnviken, ekokosme� tik- och jakt- och viltvårds� workshoppar. Responsen på projektet bland ungdomarna som deltog och hos föräldrar och lärare var positiva. Det blev verkligen ”inne att vara ute”. Nu planerar föreningen ett nytt projekt som kanske kunde starta redan nästa år.

Kulturvandring och evenemang på Köpmanholmen Den första aktiviteten som

BARNENS DAG Lördag 14 juni kl. 13 - 15

Kulturens hörnsten. Kulturföreningen Vårt Larsmo har under 10 år varit en av aktiv kulturproducent och årligen arrangerat 4-5 större evenemang i Larsmo. Här gruppen Kaj på Köpmanholmen sommaren 2013. planerats för sommaren är en kulturvandring. Under kultur� vandringen kan man samtidigt som man njuter av kommunens vandringsleder delta i en tävling och har möjlighet att vinna fina priser. Det är andra gången för� eningen ordnar denna aktivitet och nu är tävlingstiden något längre än i fjol. Anmälan till tävlingen görs till kommunens växel. Vid anmälan får man en tävlingskupong och en karta.

Programkvällar på Köpman� holmen ordnas lördagar kl.

18.00 under tiden 28.6-2.8. När�

mare information ges på sid 20.

Till hösten planeras en teater� föreställning och viskväll samt en temakväll i samband med föreningens 10 års-jubiléum.

Mera information om aktivite� terna ges på föreningens hem� sida www.vartlarsmo.fi eller via föreningens Facebooksida.

Bli medlem I dagsläget har föreningen 90 medlemmar men medlems� antalet skulle gärna få öka.

Medlemsavgiften är 10 euro

Kulturvandra i sommar Vandra längs vandringslederna i Larsmo under tiden 1-30 juni och vinn fina priser (bl.a. en I-Pad)

Pettson & Findus på Köpmanholmen Teaterpjäs - godismete - ansiktsmålning spårning - klotterplank - stövelkastning saft & bulle

Deltagaravgift 10 euro (medlemmar och ungdomar under 18 år 7 euro) Hämta tävlingskupong och kartor från kommunkansliet.

Mer info: Christer Nynäs 050 563 2700

och som förmån får förenings� medlemmarna ibland förtur vid anmälning till de mest intres� santa evenemangen där antalet deltagare är begränsat. Det lönar sig att vara medlem och höra till dem som först får informa� tion om det som händer och även kunna påverka utbudet!

Vill du bli medlem är det bara att meddela någon i styrelsen om detta. Föreningens ordfö� rande är Christer Nynäs. Blan� kett finns även på föreningens webbsida www.vartlarsmo.fi CAROLA LÖF

19

Acoustic Dixie Six med Nina Lindroos på femtonde Föusjazz Fagernäs Byaråds tradition med Föusjazz har nått en ny milstolpe; i år arrangeras Föusjazz för fem� tonde gången lördagen den 14.

Juni vid Stenfähuset i Fagernäs.

I år har vi den stora äran att få bjuda bjuda på Acoustc Dixie Six med sångsolisten Nina Lindroos.

Orkestern Acoustic Dixie Six grundades år 1999 i Helsingfors så den firar 15 årsjubileum i år.

Som kapellmästare fungerar Bengt-Ove Fagerhed som ju är född och uppvuxen på ”Föus� backen” i Fagernäs. Acoustic Dixie Six räknas numera som ett av de främsta dixiebanden i Finland. Orkestern framför en gammal, traditionell, glad och svängig jazzmusik som främst härrör sig från slutet av 1800-talet fram till början av 1930-talet. Som exempel på berömda mästare från dessa tider är ju trumpetisten Louis Armstrong pianisten Jerry Roll Morton och trombonisten Kid Ory. Acoustic Dixie Six ar� betar mycket med att lyssna och lära från gamla inspelningar och på så sätt försöker anamma den rätta spelstilen, fraseringen och känslan. ������������������� Den här gamla jazz� musiken är melodiös och bygger mycket på gehör. Melodierna och harmonierna är viktiga i dixie�

landjazzen men improvisationen har också en stor betydelse. Im� proviserade rytmiska stämmor och solon gör Acoustic Dixie Six’s musik och uppträdande mycket levande, spännande och intressanta. För att få musiken att svänga krävs naturligtvis en duktig rytmsektion, vilket Acoustic Dixie Six har, och det ger en stadig grund för solisternas improvisa� tioner. Kombinationen av melodi, harmoni, rytm, samarbete och improvisation blir en blandning av ”kaos och kosmos” som ga� ranterat är underhållande såväl för publik som för orkestern.

Orkestern Acoustic Dixie Six har en tra� ditionell dixielandsamman� sättning bestående av trombon - Bengt-Ove Fagerhed, trum� pet - Niklas Andersson, klari� nett - Olli Salmi, banjo - Petri Tötterman, bastuba - Marcus Weckström och trummor - Juho Peltoniemi. På Föusjazz har bandet två duktiga inhoppare, dvs. Philip ”Filo” Hedlund på banjo och Jan-Henrik Sievers på klarinett. Sedan år 2009 har Nina Lindroos varit orkesterns sångsolist och är numera ordi� narie medlem i orkestern. Nina

Milstolpe i föushuset. I år arrangeras femtonde Föusjazz, orkestern Acoustic Dixie Six är huvudband. har studerat klassisk musik samt pop- och jazzmusik vid Kuula institutet i Vasa. Nina är en mycket mångsidig och skicklig sångerska och har en strå� lande improvisationsförmåga.

Hon har en scenutstrålning och karisma som både char� mar och trollbinder publiken.

Skivrelease Acoustic Dixie Six har uppträtt på många jazzfestivaler både

Finlandssvensk ståuppkomiker, trubadur, samhällskritiker, radioskojare, filmmakare, skådespelare, skribent och Österbottning.

Alfred gör enmansshow med humor på Köpmanholmen lördag 28.6 kl. 18.00.

i Finland och utomlands. De gjorde ett förnämligt uppträ� dande på Jeppis Jazz i Jakob� stad hösten 2012. De uppträder mycket även på jazzklubbar, bl.a. regelbundet på Storyville i Helsingfors. Acoustic Dixie Six har hela vårvintern jobbat med sin första skivinspelning och vi har den stora äran att de startar sina skivreleasespelningar på årets Föusjazz.

bjuda på ”lillbrorsans” band på 15. Föusjazz. Det kommer att bli glatt och svängigt!

Jag är mycket stolt och glad att få

JAN-ANDERS FAGERHED

Som ”pausband” har vi ett band bestående av musikstuderanden från Musikhuset. Bandet leds av trumpetisten Matias Långbacka och de har Fanny Stenberg som sångsolist. De kommer att fram� föra Evert Taube låtar i jazztapp� ning.

Kreativ Verkstad & Pyssel sommaren 2014 För flickor och pojkar i åldersgruppen 8 - 13 åringar. Max 15 deltagare per grupp. Pågår dagligen kl. 10.00 - 13.00.

Anmälning på förhand till kommunkansliets info tfn 7857111.

2 - 6 juni i Holm fritidsgård, anmälan senast onsdag 28 maj.

9 - 13 juni i Bosund fritidsgård, anmälan senast torsdag 5 juni.

16 - 19 juni i Näs skola, anmälan senast torsdag 12 juni.

Ledare: Viveka Strömberg & Ester Tupeli Tag med egen matsäck och oömma kläder.

Arrangör: Larsmo kommun/Fritidsbyrån

20

Sommaren 2014 i Larsmo Juni 14.6 kl. 13-15 14.6 kl. 19.00 15.6 kl. 13.00 22.6 kl. 14.00

27.6 kl. 18.00

28.6 kl. 18.00

28.6 kl. 22.00

Barnens Dag på Köpmanholmen Föusjazz i Fagernäs stenfähus Bjärgas öppnas för säsongen Midsommarmöte med Näs fridsförening på Köpmanholmen Plättkarnevalen vid Bosund fiskehamn startar Stand up med Alfred Backa på Köpmanholmen Plättkarnevalen avslutas

Juli 2.7 kl. 19.00 5.7 kl. 10.00 5.7 kl. 18.00

6.7 kl. 10.00

10.7 kl. 18.00 10.7 kl. 18.30 11-13.7

12.7 kl. 18.00

13.7 kl. 12-17

19.7 kl. 18.00

25.7 kl. 17.00

Visfestival vid Strandis 7 Broars Skärgårdspaddling Musik med Ole & Kalle på Köpmanholmen Kyrkbåtssöndag med gudstjänst i Larsmo kyrka Live Music Zumba vid Strandis Allsång på Bjärgas Laestadianernas sommarmöte invid kyrkan i Larsmo Open mic med Bona på Köpmanholmen Rundtur med öppna trädgårdar och gårdsmiljöer Irländsk musik på Köpmanholmen Sommartorg i Bosund vid Svennasminne

Augusti 2.8 kl. 18.00 3.8 kl. 14.00

9.8 kl. 18.00

10.8 kl. 10.00 16.8 kl. 11.00

Jazzkvartett på Köpmanholmen Skärimöte på Öuran, avfärd från Kackur båthamn kl. 12.45 Trubadurerna Simon & Martin på Köpmanholmen Fagernäsdagen Kyrkdag för unga i församlingshemmet

Flaskpost från Köpmanholmen Utan snus i tre dagar för� smäktar jag på denna öde ö!

Men det går ingen nöd på mig, här finns allt som hör sommaren och skärgården till!

Turerna kring Köpmanhol� men har under det gångna året varit många. Privatisering av verksamheten har disku� terats i kommunfullmäktige, men någon privat aktör har inte hittats. Nu har kommu� nen istället gått in för att göra verksamheten på Köpman� holmen mer kostnadseffektiv.

Man vill hålla en hög service� nivå till en låg kostnad. Och vi tror att det är fullt möjligt!

Cateringservice Larsmo kommun har nu inlett ett samarbete med Carola Mickelssons cateringservice Carola’s Deli. Företaget har sin bas i Yxpila och kom� mer under sommaren att regelbundet leverera mat till Köpmanholmen. På det här sättet kommer vi att få hög� klassig mat samtidigt som vi skär i personalkostnaderna.

Vi kommer också att syssel� sätta fler sommarungdomar än tidigare.

Nytt koncept I år har vi ett litet annat koncept. Vi satsar mest på helgerna, då vi kan erbjuda

båtskjuts och öppethållnings� tider mellan klockan 12 och 21. På helgerna serverar vi också lunchbuffé från klock� an 12 och bjuder på under� hållning lördagskvällar. På vardagarna håller vårt som� marcafé öppet mellan klockan 12 och 19. Laxsoppan med det hembakta brödet, skär� gårdskorgen och våra söta och salta bakverk kan du köpa dagligen. Vi har även rätt att sälja öl, cider och long drink.

Program Vi bjuder naturligtvis även på program och underhållning i samarbete med Fritidsby� rån och kulturföreningen Vårt Larsmo. Vi börjar som vanligt med Barnens Dag lördagen den 14.6 och söndagen den 15.6 tjuvstartar vi med öppethåll� ning för allmänheten klockan 12-19. Fritidsbyrån arrangerar Äventyrsläger den 16 -19.6 och på midsommardagen 21.6 slår vi upp portarna för sommaren.

Alfred Backa gör sig lustig då han den 28.6 bjuder på stand up. Vi bjuder även på en hel del lokala förmågor. Den 5.7 blir det musik med Ole och Kalle, den 12.7 har du möjlig� het att uppträda med din talang då det är Open mic med Bona och den 19.7 blir det irländsk musik med The Rogues. Jazz� kvartetten The Four Bopcorns uppträder den 2.8 och truba� durerna Simon & Martin den

9.8. Den egentliga säsongen avslutas 10.8, men vi tar en slut� spurt och håller öppet ännu för allmänheten den 16 och 17.8.

Gruppbeställningar Vi kan även ta emot bokade grupper. Vi har massor att erbjuda! Mat, bastu och bas� tukabinett. Dessutom kan vi erbjuda fiske eller båttur åt våra grupper. Om du har ett födelsedagskalas eller gäster från utlandet, boka gärna in dig hos oss. Eftersom vi beställer maten via catering så behöver ni vara minst sex personer för att kunna boka och ni behöver boka minst fyra dagar på för� hand. Bokade grupper erbjuds båtskjuts till paketpris.

Köpmanholmen håller öppet 21.6 - 10.8.2014, kl. 12-19 på vardagar och kl. 12-21 på hel� ger. Vi tjuvstartar dock redan helgen före midsommar med Barnens Dag på lördag och tjuvstart på söndag. Vi håller även öppet helgen efter att den egentliga säsongen avslutats.

Vi erbjuder båtskjuts för all� mänheten på helger och det kostar 2 euro/person, barn under 13 år reser gratis. Håll koll på lunchmenyn och vårt program på vår hemsida www. kopmanholmen.fi eller på vår sida på Facebook.

SOFIA HELSING

Mer information om sommarens program hittas på www.larsmo.fi

Kommuntidningen även som e-tidning

www.larsmo.fi

Keltiska toner. The Rogues återkommer även denna sommar till Köpmanholmen och framför den Keltiska musikskattens sköna ballader, visor och melodier. Kulturföreningen Vårt Larsmo arrangerar tillställningen.