Issuu on Google+

Larsmo kommun informerar Luodon kunta tiedottaa Årgång 25

1 • 2013

Offentligt meddelande

Amerikavecka på Köpmanholmen 31.7 - 4.8 Musik - Matbuffé - Brunch


Arbetet i kommunerna den gångna vintern har präglats av osäkerhet inför framtiden. Försöken att få den offentliga ekonomin på fötter har till stor del tagit sig uttryck i sparkrav på kommunerna. Det är fråga om både statsandelsnedskärningar men också överföring av ansvar som t.ex. arbetsmarknadsstödreformen som i förlängningen kommer att öka kommunernas utgifter. Även i Larsmo och Jakobstadsregionen pågår diskussioner kring den pågående kommunreformen, social- och hälsovårdsreformen och totalrevideringen av kommunallagen och statsandelssystemet. Osäkerheten om vad som kommer att krävas av kommunerna och vad det i slutändan kommer att innebära för kommuninvånarna är stor. Även på regeringshåll tycks åsikterna vara många och varierar över tiden. Kommunstrukturlagen väntas bli fastställd i sommar och för med sig ett utredningstvång. Budskapet är klart, att någonting måste göras, men sedan vad detta ”någonting” är och framförallt hur det skall leda fram till en bättre framtid tycks ingen riktigt kunna föra fram på ett trovärdigt sätt. En negativ tendens som avsaknaden av en klar framtidsvision fört med sig är att istället för att kämpa tillsammans för en bättre framtid kämpar vi avundsjukt mot varandra för att få behålla åtminstone rätten att själva styra utvecklingen. Osäkerheten och frustrationen har skapat ett sämre samarbetsklimat. För Larsmo kommun är läget än så länge gynnsamt och kommunen växer på alla fronter. Ekonomin har vuxit och är stabil. Befolkningstalet överskred i februari 5000 strecket och våra skolor och daghem fylls till bristningsgränsen. I Holm centrum kommer det att hända en hel del de närmaste åren. Skolan och förskolan byggs ut och får nya utrymmen och ett nytt daghem står invigningsklart till sommaren 2014. Revideringen av Holm detaljplan har även startat. De kommunala tomterna går åt i hela kommunen och invånarna bygger och tror på framtiden. Planerna på höghuset som skall rymma hälsovårdsstation och bibliotek har fått fastare former och marknadsförs som bäst. Även kommunens norra delar kommer att växa. I Bosund har planeringen av det nya bostadsområdet Murmästar påbörjats och kommer att pågå under en längre tid i olika etapper. Delgeneralplaner förnyas och byggnadsförbuden upphävs vartefter. Sysselsättningsläget i kommunen har varit gott och arbetslösheten har legat på en mycket låg nivå. Det här har även märkts i kommunens ekonomi som också vuxit starkt. Kommunen har en klar vision som sträcker sig fram till 2017. Vi tror på ett starkt, självständigt, framgångsrikt Larsmo som också är trivsamt att bo i och där även hela regionen vi är del av är välmående. Vi tror också på sommaren och ser fram emot skärgårdslivet och de ljusa nätterna i juni. Sommaren är ingen tidpunkt att gräva ner oss i bekymmer. Tids nog får vi spotta i händerna och ta nya tag för att bygga en bättre framtid, men nu skall vi ladda batterierna i vårt sköna land.

Pääkirjoitus Carola Löf, vt. kunnanjohtaja

Vi tror på sommaren och framtiden

Ledare Carola Löf, tf. kommundirektör

2

Jag önskar alla läsare en riktigt skön sommar!

Uskomme kesään ja tulevaisuuteen

Kuntien työtä on kuluneen talven aikana leimannut tulevaisuuden ep����� ävarmuus. Yritykset saada julkinen sektori jaloilleen on suurilta osin ilmennyt kuntiin kohdistettuina säästövaatimuksina. Kyseessä on ollut valtionosuuksien leikkaukset sekä vastuun siirtoa koskien esimerkiksi työmarkkinatukiuudistusta, joka pitkällä tähtäimellä on omiaan lisäämään kuntien menoja. Myös Luodossa ja Pietarsaaren seudulla käydään keskusteluja käynnissä olevasta kuntauudistuksesta, sosiaali- ja terveydenhuoltouudistuksesta ja kuntalain sekä valtionosuusjärjestelmän täydellisestä uudistamisesta. Epävarmuus on suuri kuntiin kohdistuvien mahdollisten vaatimusten suhteen ja vaatimusten lopullisista vaikutuksista kuntalaisiin. Mielipiteet jakautuvat ajoittain myös hallituksen sisällä. Tänä kesänä vahvistettavaksi tuleva Kuntarakennelaki tuo mukanaan selvityspakon. Sanoma on selvä; jotain tulisi tehdä, mutta mitä ja ennen kaikkea miten toimenpiteet johtaisivat parempaan tulevaisuuteen on asia jota kukaan ei oikeastaan osaa uskottavasti selittää. Puuttuvan selkeän tulevaisuusvision tuoma kielteinen vaikutus ilmenee paremman tulevaisuuden saavuttaminen yhteisten ponnistelujen sijasta kateellisena kamppailuna, jossa tavoitteena ainakin on kehityksen suunnan itsemääräämisoikeus. Epävarmuus ja turhautuneisuus ovat luoneet huonomman yhteistyöilmapiirin. Luodon kunnan kannalta tilaanne on vielä suotuisa ja kunta kasvaa kaikilla osaalueilla. Talouskasvu jatkuu ja on vakaalla pohjalla. Asukasluku ylitti helmikuussa 5000:n asukkaan määrän ja koulumme ja päiväkotimme täyttyvät räjähdysmäisesti. Holmin keskustassa tapahtuu paljon lähivuosina. Koulua ja esikoulua laajennetaan uusilla tiloilla ja uusi päiväkoti on määrä valmistua kesällä 2014. Holmin asemakaavan uudistaminen on myös käynnistynyt. Kunnalliset tontit käyvät kaupaksi koko kunnassa ja asukkaat rakentavat ja uskovat tulevaisuuteen. Terveyskeskuksen ja kirjaston käsittävän uuden kerrostalon suunnitelmat ovat konkretisoituneet ja tilojen markkinointi on lähtenyt käyntiin. Myös kunnan pohjoisosissa tapahtuu kasvua. ��������������������������������������� Bosundissa käynnistetyt uuden asuinalueen suunnittelutyöt Murmästarissa jatkuvat vaiheittain pidemmän aikaan. Rakennuskieltoja kumotaan sitä mukaan kuin osayleiskaavoja uudistetaan. Työllisyystilanne kunnassa on ollut hyvä ja työttömyystaso on ollut erittäin alhainen. Tämä kehitys on myös näkynyt kunnan taloudessa vahvana kasvuna. Kunnalla on selkeä vuoteen 2017 ylettyvä visio. Uskomme vahvaan, itsenäiseen, menestyvään Luotoon jossa on viihtyisää asua ja jossa koko asuinseutumme on hyvinvoiva. Uskomme myös kesään, saaristolaiselämään ja kesäkuun valoisiin öihin. Kesä ei ole oikea aika hautautua ongelmiin. Meidän on kuitenkin ennemmin tai myöhemmin ryhdyttävä rakentamaan parempaa tulevaisuutta, mutta nyt on aika ladata akkuja ja nauttia ihanasta maastamme. Toivotan kaikille lukijoille oikein hyvää kesää!

Företagarkväll Företagare i Larsmo med make/ maka inbjuds till en kvällsträff på Köpmanholmen onsdagen den 12.6 från kl. 18.00.

Kommunal informationstidning Ansvarig utgivare Carola Löf Redaktör/Layout Arne Böhling Tryckeri Botnia Print E-tidning www.larsmo.fi

Välkommen till Köpmanholmen Öppettider sommaren 2013 2.6 -18.8 kl. 12-21 Stängt 21.6 Information och bokningar: Utvecklingskoordinator 044 721 7329 Köpmanholmen 728 2509 kopmanholmen@larsmo.fi

www.kopmanholmen.fi

Matbuffé och aktuell information från kommunen. Kommunens taxibåt Wilma trafikerar. Anmälan om deltagande bör ske senast fredagen den 9.6.2013 kl. 16.00 till kommunens växel tfn 7857 111 eller till larsmo.kommun@larsmo.fi Kommunstyrelsen i Larsmo


3

Bokslutet 2012 Bokslutet för Larsmo kommun uppvisar ett stort överskott på ungefär 0,9 miljoner euro för år 2012. Till stor del beror överskottet på den gynnsamma utvecklingen i näringslivet just i våra nejder. Näringslivet i Österbotten har klarat sig klart bättre än övriga delar i landet tack vare en stark exportindustri. Den höga sysselsättningen har ökat debiteringsgrunden för kommunalskatten de senaste åren och tillsammans med skatteprocenthöjningen gör det att skatteinkomsterna för kommunen ökade med 1,3 miljoner jämfört med år 2011. Jämför vi skatteinkomsterna med landets medeltal ligger vi dock ännu ca 27 % lägre. En stor del av vår befolkning betalar ingen skatt eftersom 30 % av befolkningen är 15 år eller yngre.

Skatteinkomster Ökade skatteinkomster betyder även att den skatteutjämning vi får minskar. Statsandelarna ökade också 2012 med drygt en halv miljon jämför t med 2011 trots statliga nedskärningar. Samfundsskatteinkomsterna sjönk kraftigt medan fastighetsskatterna kom upp till

den budgeterade summan på 0,8 miljoner. Ökningen av statsandelarna beror till stor del på att när kommunens befolkning växter ökar även statsandelarna som räknas per invånare.

God budgetdisciplin Budgetdisciplinen har varit god om man ser på de egna verksamheterna och tillsammans med försäljningsinkomster och finansiella inkomster som kunde bokföras på 2012 blev resultatet positivt. Driftskostnaderna för barndagvård, den grundläggande utbildningen och trafikleder ligger bland de lägsta i landet och i Österbotten. Vi har koncentrerat verksamheten i större enheter och avstånden i kommunen är korta. De flesta av kommunens fastigheter är i ypperligt skick. Trots att kommunens utgifter framför allt inom specialsjukvården ökade kraftigt blev bokslutet mycket bättre än vi hade kunnat ana vid budgetbehandlingen hösten 2011. Även om det ackumulerade överskottet nu växer är kommunens likviditet inte så lysande eftersom kommunen varje år har en stor investeringsbudget som inte kan

Ordförandes ruta

täckas med verksamhetsinkomsterna. Utgifterna för investeringarna 2012 uppgick till 1,8 miljoner euro vilket är något mindre än år 2011. En stor del av investeringsutgifterna gick åt att sanera och förstora åldringscentret och förse det med sprinklers. Lokalhistoriska arkivet fick även förstorade utrymmen. Kommunen investerar även årligen i kommunalteknik på bostadsområdena. Vattenledningarna på Risöhäll förnyades i samband med att avloppssystemet utvidgades.

Skuldbördan ökar Skuldbördan ökade till dryga 12,4 miljoner euro eller 2 514 euro per invånare som är något högre än landets m e d e l t a l . D e ko m m a n d e investeringarna med skola, daghem, bibliotek samt satsningarna inom hälsovården åren 2014-2015 kommer att bli tunga för kommunen och betyder även att skuldbördan ökar ytterligare. Osäkerheten gällande nivån på statsandelarna ökar ekonomins sårbarhet och ett plus kan snabbt bytas till minusresultat.

Larsmo kommun har tidigare präglats mycket av fiske och jordbruk. Under de senaste årtionden har vi sett en kraftig strukturomvandling. Allt eftersom dessa näringar har minskat så har många service- och småföretag vuxit fram och blivit en allt mer betydande arbetsgivare. Speciellt båtindustrin har varit och är fortfarande stark i kommunen och Larsmoborna har blivit kända för sitt kunnande inom branschen. Vi bör slå vakt om den här kompetensen och skapa förutsättningar för vidareutveckling. År 2012 grundades 15 nya företag i kommunen. Kanske någon tänker, ja det är antagligen bara enmansföretag och dessa ger ju inga arbetsplatser än ev. åt företagaren själv. Faktum är att de allra flesta företag som idag sysselsätter tiotals personer, ja t.o.m. hundratals, har en gång startat som ett enmansföretag. Därför är det viktigt att vi inom kommunen ser näringslivet som någonting nödvändigt och uppmuntrar alla som går i tankarna på att starta eget. Alla behöver inte bli storföretag en dag. Samhället behöver likaså små och medelstora företag. Utan ett livskraftigt näringsliv står sig kommunen och regionen ganska slätt i konkurrensen med våra grannar. Larsmo är inte självförsörjande när det gäller arbetsplatser. Många Larsmobor pendlar ut till arbetsplatser i grannkommunerna. Därför är det viktigt att vi ser regionen som en helhet när vi bedömer näringslivets livskraft och utveckling. Vår region har alla förutsättningar att bli ett område med ett starkt och livskraftigt näringsliv. Det är viktigt att vi strävar mot gemensamma mål i skapandet av förutsättningar för företagen. Här har kommunernas styrelser och planläggningsavdelningar en mycket viktig roll. Tillönskar alla Larsmobor en skön sommar! SVEN GRANKULLA

CAROLA LÖF

Delta i sommarens kulturvandring! Föreningen Vårt Larsmo r.f. ordnar i samarbete med Vandringslederna i Larsmo ett kulturvandringsevenemang i juni. Vandringen sker vid Bosund, Eugmo och Holm vandringsled som bjuder på vacker och fin natur. Föreningen hoppas på många vandrare som tar tillfället i akt och tar sig ut och njuter av naturen i Larsmo.

kommer det under tävlingstiden att finnas tydliga skyltar utplacerade, varje skylt kommer att ha en bokstav. Genom att samla alla bokstäver kommer man till slut att ha möjlighet att pussla ihop en titel på en svensk visa från 1968 som spelas ofta än idag. Skyltarna kommer att vara utplacerade längs ledernas olika grenar.

Evenemanget pågår under två veckor från 1 – 15 juni och innehåller ett lekfullt tävlingsmoment där deltagarna har möjlighet att vinna fina priser. Som huvudvinst finns bl.a. en Ipad och en vandringsryggsäck för dagsturer. Deltagaravgiften är 10 euro. För medlemmar i föreningen Vårt Larsmo är deltagaravgiften 7 euro.

Du som är intresserad av att delta och få chansen att vinna fina priser kan betala deltageravgiften och lösa ut din tävlingskupong och kartor vid kommunkansliets reception. Där finns också möjlighet att skriva in sig som medlem i föreningen Vårt Larsmo�������� . Information 050-56 32 700.

Längs de tre vandringslederna

CHRISTER NYNÄS

Kulturvandring. Kristoffer Nylund och Christer Nynäs visar upp modell för bokstavsskylten och några av de mycket fina priserna.


4

Hobby växte till företagande På Svedevägen i Larsmo har Robert ”Robbi” Eklund sitt hem och i anslutning till hemmet driver han företaget Robbis Hobby Shop. Han började som enskild näringsidkare och ombildade det för 1 år sedan till ett aktiebolag som han äger tillsammans med sin bror. När du öppnar dörren till garaget där Robbis Hobby Shop verkar så möts du av bilar, helikoptrar och båtar i långa rader. Robbis Hobby Shop är nämligen ett företag som importerar och säljer radiostyrda fordon. Det är Roberts intresse för allt radiostyrt som utgör grunden i företagat och han startade företaget för att ha råd med sin hobby. Företaget har växt under åren och sedan 1 år tillbaka består det av butik samt webshop. Sortimentet består förutom av bilar, helikoptrar, och båtar också av reservdelar till dessa. Med reservdelar inräknade så finns det ca 1 400 olika produkter i lager. Webshopen öppnades för 1 år sedan men har fungerat riktigt

som det är tänkt sedan november. Den betjänar på både finska och svenska, och har kunder både från regionen och längre ifrån. Speciellt svenskspråkiga från södra Finland har hittat Robbis Hobby Shop. När det kommer in en beställning behandlas den oftast inom två dagar. Robert packar den samma dag för att följande dag droppa av beställningen vid posten. Ännu så sker den mesta försäljningen direkt från butiken, närmare 70 % av det som säljs. Kundkretsen är mycket varierad. De största kundgrupperna är pojkar i 12-15 års ålder, eller närmare bestämt deras föräldrar. Robbis Hobby Shop kräver nämligen att minderåriga har föräldrars lov att handla när det kommer till dyra varor. Denna grupp är främst intresserad av bilar. Många gånger är det också så att det köps två bilar, en till far och en till sonen. Det blir ett gemensamt intresse. Fordonen har olika staka motorer, och några av de radiostyrda bilarna kan komma över en hastigheter på 100 km/h.

Pensionärer är en annan kundgrupp, och de är främst intresserad av helikoptrar och annat som flyger i luften. En av deras storsäljare, som även är en nyhet, är den så kallade Qvadrocoptern. Den ser liten och oansenlig ut, mest som ett ”flygande kryss”, men har samma egenskaper som en helikopter och flyger både högt och långt. Den har också en kamera monterad på, som gör att den kan filma omgivningen uppifrån när den flyger. Filmen kan du sedan ladda in i t.ex. din dator och titta på den. Fordonen är hållbara, och sköter man dem rätt så håller de bra, men i något skede behövs det alltid reservdelar. Robbis Hobby Shop har reservdelar till alla fordon de säljer, och finns de inte på lager så tar han fram dem. Allt som saluförs importerar de själva. Det är mest Robert själv som jobbar i företaget, men även brodern Jimmy jobbar där. Båda två har heltidsarbeten på annat håll, så Robbis Hobby Shop driver de samtidigt med sina ”vanliga” jobb. De utvecklar sin affärsidé vart efter och satsar

Företagare. Robert Eklund har sett sin hobby växa till ett aktiebolag med många intressanta produkter. vinsten i vidareutveckling. Att Robert kan ha företaget i sitt garage gör det möjligt att både vara företagare och ha ett arbete samtidigt. Annars skulle tiden inte räcka till för företag, arbete och familjen. Butiken har han öppen måndagar, tisdagar och fredagar. Eftersom Robert har skiftesarbete så är det öppet varannan vecka på förmiddagen

och varannan vecka på eftermiddagen, samt varannan lördag. Robbis Hobby Shop kommer att finnas på Strandis och visa upp sina produkter den 8 juni, så passa på att besöka Strandis då. ANNETTE KORTELLSVENFORS

Privat aktör för Köpmanholmen utreds Verksamheten på Köpmanholmen inleddes i sin nuvarande form år 1996 och står där med nu inför sin adertonde säsong. Kommunen har under de här åren stått som huvudman för verksamheten. Under åren har över 130 ungdomar i kommunen erhållit arbetspraktik och erfarenhet i en utmanande och lärorik restaurangmiljö. Genom verksamheten har kommunen också förverkligat flera av målsättningarna med dagens ungdomsgaranti. I samband med kommunfullmäktiges budgetbehandling i december 2012 föreslogs att en privatisering av Köpmanholmens café- och restaurangverksamhet utreds. Bakgrunden till förslaget var att Köpmanholmen uppvisar minusresultat i den kommunala bokföring en. Att verksamheten går på förlust har motiverats med att Köpmanholmen är ett fint

rekreationsområde som kan utnyttjas av en bred allmänhet samt är en viktig praktik- och ungdomsarbetsplats��������� för kom���� munens ungdomar utbildade inom konditori-, mat- och restaurangbranschen. Konceptet har också betonat användning av lokala råvaror och egen tillverkning av produkterna som bjuds till försäljning.

rätt och effektivt uppläg g att göra Köpmanholmen till en attraktiv plats att besöka för olika målgrupper, menar Vikström. – Kommunen kan erbjuda den kommande företagare en solig arbetsplats och en otroligt bra möjligheter för en välfungerande affärsverksamhet, summerar Vikström.

Samtidigt har det framförts tankar huruvida en kommun, samkommun eller skola skall bedriva verksamhet som konkurrerar om kunderna med den privata sektorn.

Fortsättningsvis hela kommunens pärla

En privat företagare har eng ag emang och affärstänkande som behövs för att kunna bedriva en café- och restaurangverksamhet mer effektivt och rationellt, poängterar initiativtagaren Olav Vikström. Det är framförallt ett affärsinriktat koncept och ett nytänkande initiativ som behövs för att få Köpmanholmen att visa vinst. Förutsättningar finns med

En privatisering av själva café- och restaurangverksamheten betyder inte att larsmoborna mister sin sommarpärla. Tanken är fortfarande att vem som helst kan ta sig ut till skärgårdsholmen med egen picknickpåse och njuta av rekreationsområdet som sådant. Privatiseringen skulle endast innefatta caféoch restaurangverksamheten. Under vårens lopp har en arbetsgrupp undersökt vad en privatisering av café- och

restaurangverksamheten skulle innebära. Arbetsgruppen ger rappor t till kommunstyrelsen där det framgår vad en privatisering kunde innebära och även vilka riktlinjer kommunen önskar för verksamheten ifall den överförs till en privat aktör. Alltför långtgående kriteriedragningar för själva verksamheten vill arbetsgruppen inte göra eftersom den eventuellt kommande företagaren bör få fria händer att utforma verksamheten.

Ifall kommunstyrelsen under hösten gör beslut om privatiseringav caféverksamheten kan intresserade anmäla sig till kommunen och underhandling ar om hyra och övriga villkor påbörjas. I sommar sker verksamheten som tidigare i kommunens regi med Sofia Helsing som ansvarig verksamhetsledare och vi får alla njuta av Köpmanholmens fina programutbud och läckerheter. RASMUS TOIVANEN

Festdukning. Ifall kommunstyrelsen fattar beslut om privatisering kan intresserade anmäla sig till kommunen.


5

Centrum förtydligas i Larsmo Idéskisserna för ett våningshus i Holm med flera servicefunktioner är klara. Där kommer att finnas publika funktioner som bibliotek, café och affärsutrymmen i bottenplan. Våning 2 inrymmer hvc-mottagning och tandklinik. Därtill har utrymme reserverats för socialomsorgen, familjearbetarna och hemvården med dagverksamhet. De två primära huskropparna sammanbinds med en glastäckt innergata som bildar ett huvudstråk mellan de olika funktionerna. Detta skapar liv och rörelse inne i byggnaden. I skisserna har man också sparat den gamla Lanthandeln som med sin femtiotalets funkisstil planeras bli en del av det nya biblioteket. På ritningarna finns för närvarande inplanerat 22 lägerheter

på våning 3 till 5. Storleken på lägenheterna är från 2-4 rum och kök. Även 4 st. lägenheter är handikappanpassade. Från bostadsdelen går hissar ner till de publika utrymmena. De större lägenheterna är utrustade med egen bastu. Samtliga lägenheter har inglasade balkonger som vetter mot det spiralformade torget. Idén med ett torg kom till för att arkitekterna Anders Höglund och Sirpa Luoma ville undvika trist asfalt med bilparkering. Torget planeras kunna fungera som en mångfunktionell samlingsplats med möjligheter till olika aktiviteter. Terrängen med träd runt torget bildar också en parkliknande miljö. Projektgruppen måste nu jobba vidare på att slå fast projektets omfattning och i vems regi projektet förverkligas. Even-

Fasadskiss. Arkitekterna har tänkt sig ett mångfunktionellt torgområde invid höghuset. tuellt kan ett byggföretag vara byggherre och marknadsförare av projektet. Skisserna finns till påseende i kommungården och man kan redan nu förhandsreservera lägenheter och affärs-

utrymmen. Tidtabellen för våningshuset är inte fastslaget men det finns flera andra projekt som väntar på att detta förverkligas. Byggstarten kan ske tidigast i slutet på 2014

efter att Lanthandeln tömts och visionen är att de första hyresgästerna kan flytta in i våningshuset 2016. MATS ASPLUND

Vägskyltning av Fjärrvärme till Holm villavägar Fritidsadresserna för villor på fastlandet och i skärgården har blivit klara under vintern. De nya vägnamnen med fast vägförbindelse i kommunen finns på Larsmos hemsida. På vägar där det finns året runt boende sätter kommunen upp vägskylten. För övriga vägar ska sysslomännen för de olika väglagen hämta ut vägskylten (120 euro) alternativt kan Larsmo kommun sätter upp vägskylten (160 euro). För mera information om uppsättning och kostnader ombeds sysslomännen för de olika väglagen eller

någon från villavägsföreningen ta kontakt med arbetsledare Henrik Kackur (044-721 7703) på Larsmo kommun för att komma överrens om hur uppsättningen ska skötas. Målsättningen är att alla vägskyltar ska vara uppsatta före midsommar. Information har blivit utskickat till fritidshusägarna under vintern på deras adress. Ifall ni inte har fått meddelande om er adress kan ni ta kontakt med planläggningstekniker Thomas Käldström (06-785 7224).

Skyltutlämning. Arbetsledare Henrik Kackur väntar att ett 70-tal vägansvariga för villavägar kontaktat honom före midsommar för avhämtning av vägskyltar.

Kommunen utreder som bäst möjligheterna för utbyggnad av fjärrvärme till kommunens och övriga fastigheter i Holm centrum. Plats för värmecentralen har reserverats i Holm detaljplan invid Cronhjelmsgränden. Den totala fastighetsmassan i de sju fastigheter som kunde betjänas av fjärrvärmenätet är ca 22 600 kvadratmeter. Byggande av en fjärrvärmecentral ger en miljövänligare uppvärmning då förnybara bränslen kan användas.

Sedan tidigare finns fjärrvärmenät mellan kommungården och Cronhjelmskolan samt fastigheterna på Sandlundens

område. Byggnadsbeståndet i Holm centrum ökar i samband med att Holm skola samt förskolan byggs ut och det nya daghemmet byggs ut under år 2013-2014 och det planerade höghuset. Den totala uppvärmda volymen inom ett begränsat geografiskt område borde möjliggöra byggandet av en värmecentral och utbyggnad av ett fjärrvärmenät så att konkurrenskraftiga priser kan erbjudas på värmeenergin. Avsikten är att anbud skall begäras ännu denna månad på fjärrvärme producerad med inhemsk energi (träflis, torv etc.) till kommunens fastigheter i Holm centrum.

Fjärrvärmeföretagaren som väljs har även möjlighet att erbjuda värmeleveranser till övriga fastighetsägare på området. Tanken är att företagaren uppför en värmecentral samt bygger ut det befintliga fjärrvärmenät så att kommunen och övriga fastighetsägare köper enbart värmeenergi. Värmecentralens effekt är beräknad till 1 MW och utbyggnaden av fjärrvärmenätet till ca 750 meter. Förhoppningsvis kan de första av fastigheterna anslutas till fjärrvärmeleverans från det nya fjärrvärmeverket sommaren 2014. BJARNE HÄGGMAN


6

Byggstart för Holm skola, förskola och daghem Byggnadsarbetet med tillbyggnaden av Holm skola, förskola och nya daghemmet är igång. Byggnads Ab Nynäs är vald till huvudentreprenör och sköter således om arbetsplatsens ledning. Sidoentreprenörerna är följande: Elentreprenad ESB elektro Ab, Rörentreprenad Asentajat VVS/ LVI och ventilation Ab G Koskela Oy. Före detta förskolans utrymmen kommer att byggas om till två klassrum redan i sommar. Yttre områden med bilparkeringen, lekområden m.m. kommer också att förstoras under sommarmånaderna när eleverna är borta. Tillbyggnaden med vissa omändringar i befintliga utrymmen

är ett måste då elevantalet förväntas stiga ännu. Skolan kommer om några år ha uppemot 200 barn i årskurs 1-6. Holm skola har redan idag flest barn av lågstadieskolorna i kommunen. Lägger man till förskolan samt dagisbarnen med personal är man uppe i 300 st, så mycket liv och rörelse kommer det att vara i framtiden på området. Detta kräver också att tomten kan utnyttas fullt ut under rasterna. För att öka på säkerheten kommer staket att uppsättas, trafikområdet avgränsas och svängplanen inne på skolgården tas bort och blir lekområde. Startskottet har också gått för nya daghemmet som byggs intill Kackurvägen. Daghemmet inrymmer 3 avdelningar och en

Lingonskogen. Det nya daghemmet inrymmer tre avdelningar och får en leksal med hög innerhöjd. stor leksal med hög innerhöjd. Avdelningarna kommer att kännas öppna och vara ljusa pga. stora glas- och fönsterpartier mot söder. Med en skogsterräng som har höjdskillnader ger man det yttre lekområdet mera

möjligheter och blir intressantare för barnen. Förskolan med eftis och morrisverksamhet får 2 stora grupprum och ett mindre grupprum. Dessutom byggs kansli-, kontor och sociala utrymmen för personalen. Förskolan är

långt planerad att enkelt kunna tas i bruk som skolutrymmen i framtiden. Alla arbetsskeden skall stå klara då verksamheterna kör igång i augusti 2014. MATS ASPLUND

Aktuellt från byggnadsinspektionen Finlands medvetenhet och målinriktade utvecklingsarbete gällande byggnaders energieffektivitet fortsätter med nya bestämmelser som träder i kraft under detta år.

Målsättningen med de nya föreskrifterna är att göra allmänheten medveten om vikten av att minska byggnadernas energibehov och följaktligen även minska koldioxidutsläppen. Vi har redan fått erfara att det finns god teknik och kunnande inom branschen att åstadkomma energisnålare byggnader. Så gott som varje ny byggnad, men även gamla byggnader, utrustas i dag med någon slag av värmepump samt effektiv värmeåtervinning för ventilationssystemet. Detta bara en del av utvecklingen, men det finns säkert många andra effektiva lösningar vi inte ännu ser som ”standardutrustning”.

Lagstiftning och förordningar gällande byggnaders energiprestanda Den 1 juli 2012 trädde nya bestämmelser i kraft som gäller nya byggnaders energiprestanda. Redan vid detta tillfälle påtalades att den befintliga byggnadsmassan fortfarande förbrukar orimligt mycket energi.

Reparation eller renovering av byggnader Den 1 juni 2013 trädde en ny förordning i kraft (Miljöministeriets

förordning 4/13), som reglerar krav på förbättring av byggnaders energiprestanda vid reparationsoch ändringsarbeten. Krav på förbättring av byggnadens energiprestanda är ställt i förhållande till de planerade reparationsåtgärderna, var även eventuell ändring av byggnadens användningsändamål beaktas. Krav på förbättrad energiprestanda gäller inte bland annat skyddade byggnader, produktionsbyggnader, små byggnader (<50 m²), växthus, fritidsbostadshus som saknar uppvärmningssystem avsedd för året runtbruk samt byggnader som används för andakts och religiös verksamhet. Detta innebär att om man till exempel grundrenoverar en byggnad skall ytterväggarnas, takets, fönstrens och dörrarnas isoleringsförmåga förbättras. Om det tekniska systemen i en byggnad totalrenoveras, förnyas eller byts ut skall till exempel ventilationsaggregatet ha en värmeåtervinning på minst 45 %.

i försäljnings- och uthyrningsannonser. För byggnader som har lågt värde, om hyran är liten eller om objektet inte förevisas offentligt kan energicertifikatet upprättas genom ett så kallat förenklat förfarande, med hjälp av en färdig blankett. Energicertifikat behövs

inte för bl.a. fritidsbostäder och skyddade eller små byggnader (<50 m²). Vid försäljning och uthyrning av småhus som byggts före år 1980 behövs energicertifikat först från och med den 1 juli 2017.

Större offentliga byggnader skall från och med 1 juni 2013 vara försett med energicertifikat som skall vara framlagt på synligt ställe. MATS KACKUR

Planläggningssituationen i Larsmo Trots att byggandet i landet överlag har stagnerat under de senaste åren finns det ett ständigt tryck i Larsmo att erbjuda attraktiva tomter helst i anslutning till vatten. Två nya detaljplaner samt två nya delgeneralplaner ska påbörjas under detta år. Under våren har delgeneralplanen för Larsmo centrumområde fastställts där områdets framtida livsmiljö skisserats. Totalt berör det ett område på drygt 700 ha som har blivit planerat. Planen

styr den fortsatta detaljplaneringen för centrumområdet och är nu vägledande för konkreta beslut i bygg- och tillståndsärenden. Det innebär samtidigt att byggförbudet som funnits på detta område har upphört att gälla.

En ny detaljplan för Murmästar området i Bosund har påbörjats efter att Arkitekt Ab Rajaniemi valdes som konsult för projektet. Ett informationsmöte hölls den 7 maj för de markägare som berörs av skede 1. Ett utkast på planen

Försäljning eller uthyrning av fastigheter Från och med den 1 juni skall energicertifikat även uppgöras vid försäljning eller uthyrning av äldre småhus, liksom för andra byggnader. Energicertifikatet skall ange byggnadens energiprestandaklass och innehåller rekommendationer om hur energiprestandan kan förbättras. Energiprestandaklassen ska anges

Offentliga byggnader

Murmästar. En del av detaljplanen med skissade bostadsöar.

läggs till allmänt påssende under sommaren. Planen beräknas vara klar under våren 2014 enligt tidtabellen. Under hösten kommer även detaljplanen för Holm området att revideras och utvidgas.Under maj månad har även en konsult för delgeneralplanerna i Kackur-Sämskar och Västerby valts. Delgeneralplanen i Kackur-Sämskar kommer att påbörjas först och under hösten kommer Västerby delgeneralplan att påbörjas. THOMAS KÄLDSTRÖM


Många tekniska projekt på gång i Larsmo På Tekniska nämndens investeringssida är det många nya projekt som skall förverkligas under året. Inom infrastrukturen sker följande: På Vikens detaljplaneområde byggs andra etappen av Vikvägen och Vikstigen. I Holm byggs Lassåkersgränden och den lätta trafikleden utmed Kackurvägen. På Storströmmen färdigställs Havtornsvägen, i Furuholmen byggs Furugränden och Svanvägen på Risöhäll detaljplaneområde. Samtidigt med att gatorna byggs görs även behövliga vatten- och avloppsledningar, eldragningar, data-, och antennkablar samt de förberedande arbetena för gatubelysningen.

På beläggningssidan asfalteras Ryssjevägen i Bosund, Granvägen och omkörningsfilen vid Gammelhagens industriområde. På Hannula detaljplaneområde är det den första etappen av Granitvägen och Granitgränden som beläggs med asfalt.

Asfalteringar På Storströmmen asfalteras Päronvägen och Pärongränden. Grundförbättringen av Svedevägen kommer inte igång detta år på grund av att Närings-, trafik- och miljöcentralen inte beviljade statsbidrag för projektet. Utbyggnaden av de nya regnskydden vid busshållplatserna fortsätter. I år förnyas regnskydden vid Näs,

7

Storströmmen, Furuholmen och Vikarholmen. Vid kommunens fastigheter utförs nödvändiga underhållsoch reparationsarbeten.

Hundbajslådor Nytt för i år är hundbajslådor som har satts ut på prov i Holm, Furuholmen, Näs och Bosund detaljplaneområden. Visar det sig att lådorna verkligen används av hundägarna kommer lådantalet att utökas till nästa år och kommer då att placeras ut på alla detaljplaneområden. Vid Köpmanholmen färdigställs arbetet med att förnya avloppssystemet och toaletterna. Projektet beräknas vara klart till säsong-

Avloppstankar. I maj installerades och anslöts tre betongtankar till Köpmanholmens avloppsystem. öppningen av Köpmanholmen i början av juni månad. Fastighets Ab Larsmo bostäder har även påbörjat planeringen av ett nytt hyresradhus på Storström-

men. Planeringen kommer att vara klar under sensommaren och preliminärt kommer bygget igång på höstsidan 2013. JARL ROSENBERG

Kostnadsfri energirådgivning Glödlampor förbjuds, byggnadsbestämmelser åtstramas och hushållsmaskiner och t.o.m. bildäck förses med energimärkning. Vad är det egentligen frågan om? Ur konsumentens synvinkel är detta endast enskilda ändringar som skett den senaste tiden. I verkligheten strävar EU till att med hjälp av olika direktiv och förordningar styra konsumenterna att välja energieffektivare och miljövänligare maskinutrustning, som samtidigt befrämjar målsättningarna för EU:s energi- och miljöstrategi. Enligt EU:s energi- och miljöstrategi måste Finland minska växthusgaserna med 20 % fram till år 2020 utgående från 1990-års nivå, förbättra energieffektiviteten med 20 % och andelen förnyelsebar energi skall i medeltal inom EU ökas med 20 % beräknat på slutkonsumtionen, i Finlands fall dock med 38 %. För att uppnå dessa målsättningar krävs att staten, kommuner, industrin och den enskilde konsumenten på sitt sätt bidrar till detta.

Nya byggnadsbestämmelser befrämjar billigare boende De nya byggnadsbestämmelserna, som trädde ikraft 2012, förbättrar energieffektiviteten med i snitt 20 % jämfört med tidigare bestämmelser. Samtidigt styr dessa bestämmelser till användning av energiformer som belastar miljön mindre, t.ex. användning av förnyelsebar ener-

gi. På längre sikt betyder detta att investeringen i energieffektivitet vid byggandet kommer att reducera uppvärmningskostnaderna och bidra till att minska stegringar i boendekostnader när energipriserna stiger. I byggnadsbestämmelserna övergick man till att bedöma totalenergin, vilket betyder att man beräknar ett E-tal, som kommer att styra till användning av de bästa alternativen ur miljösynpunkt. E-talet uttrycker den beräknade årliga energiförbrukningen per ytenhet (kWh/m2) med beaktande av att olika energiformer ger olika beräkningskoefficienter. I totalgranskningen tas i beaktande all köpt energi, som anknyter till byggnaden i form av uppvärmning, ventilation, belysning och varmvatten.

Energirådgivning för konsumenter Energirådgivningen för konsumenter har till uppgift att verka som en opartisk rådgivare i situationer när konsumenter önskar hjälp i energifrågor. Konsumentrådgivningen är ett nationellt projekt som koordineras av Motiva Ab. Som lokal rådgivare för Larsmo fungerar Karlebyregionens energibyrå administrerat av Teknologicentret KETEK Ab i Karleby. Verksamheten finansieras av Arbets- och Näringsministeriet samt av de kommuner som anslutit sig till rådgivningstjänsten. Larsmo kommun anslöt sig till denna i början av år 2013. Tyngdpunkterna för

Karlebyregionens energibyrå är regional rådgivning ifråga om boendets energieffektivitet och anskaffningar av hushållsmaskiner och apparater samt uppvärmning och val av uppvärmningssätt i byggnader. Kostnadsfri rådgivning ges också vid nybyggnation eller

renovering ifråga om energieffektivitet samt konkurrensutsättning av energin. Förutom den vanliga energirådgivningen erbjuder vi också olika skolningstillfällen och tillställningar kring aktuella teman. Som knutpunkt för Karlebyregionens energibyrå fungerar vår

websida (www.kset.fi), där man kan få kontaktuppgifter och aktuell information om energiärenden samt uppgifter om kommande tillställningar. TAPIO HÄRKÖNEN ÅKE JÅFS

Aktuellt inom glesbygdens avloppsfrågor Österbottens vatten och miljö rf har erhållit finansiering av miljöministeriet för ett avloppsinformationsprojekt i kommunerna Larsmo, Pedersöre, Jakobstad, Nykarleby, Kronoby och Karleby. Projektet kommer att starta i sommar genom att anställa två-tre avloppsrådgivare som kommer att besöka fastigheter som inte är och inte kommer att bli anslutna till kommunalt avlopp. Två av rådgivarna kommer att påbörja arbetet i Nykarleby och Pedersöre, medan den tredje avloppsrådgivaren kommer att påbörja arbetet i Larsmo och Jakobstad. Sedan tidigare pågår i Eugmo kommundel projektet Bra avlopp i Eugmo, som erbjuder bidrag för planeringskostnaderna vid planering av ett nytt avloppsreningssystem till fastigheten. Inom projektet har man även gjort översiktsplaneringar för att utreda behovet och möjligheten till att utvidga det kommunala avloppsnätverkets verksamhetsområde. Projektet Bra avlopp i Eugmo kommer att pågå till slutet av detta år, och ännu finns det

möjlighet att få planeringsbidrag för nya planer. Planeringsbidrag kan fås för befintliga fastigheter, inte nybyggen.

Projekten Österbottens JÄSSI och Bra avlopp i Eugmo är opartiska och är alltså inte kopplade till något företag eller till speciella avloppsreningslösningar. Avloppsrådgivaren erbjuder, helt kostnadsfritt, en genomgång av nuvarande avloppsreningssystem samt rådgivning om alternativen för att uppnå avloppsreningsbestämmelserna. Helt praktiskt kommer informationen att ske genom sk ”sotarprincipen”. Fastighetsägaren får hemskickat ett informationsblad med ett förslag på tidpunkt när avloppsrådgivaren kommer på besök. Ifall tidpunkten passar, behöver fastighetsägaren inte göra något alls utan bara invänta besöket. Man kan även ringa och flytta tiden, eller ifall man vill, avboka mötet. Man kan även be avloppsrådgivaren delta i t.ex. byakvällar. I Larsmo kommer avloppsrådgivaren att besöka fastigheter belägna utanför avloppsreningsverkets

verksamhetsområde och göra en utredning av fastigheternas nuvarande avloppsreningssystem samt att informera om krav och olika alternativ för rening av avloppsvatten. Förordningen om behandling av hushållsavloppsvatten utanför vattenverkens avloppsnät förutsätter också att fritidsbostäder skall ha ett fungerande avloppsreningssystem senast i mars år 2016. Avloppsvatten från vattenklosetter i fritidsbostäder belägna på strandområden skall enligt Larsmo kommuns byggnadsordning ledas till täta, slutna behållare. Torrtoaletter är ett billigare och ur miljösynpunkt bättre alternativ än vattenklosetter. Torrtoaletter kan se ut på många olika sätt, alltifrån det traditionella utedasset till små komposterande toaletter som man kan installera inomhus. En rätt planerad och bra skött torrtoalett har en fungerande ventilering och luktar inte illa. Avloppsrådgivaren i Larsmo kommer att vara anställd av både JÄSSI-projektet och Bra avlopp i Eugmo-projektet under tiden juni-november. SOFIA ZITTRA-BÄRSUND


8

Tilinpäätös 2012 Luodon kunnan vuoden 2012 tilinpäätös osoittaa huomattavaa noin 0,9 miljoonan euron ylijäämää. Ylijäämä selittyy suurilta osin seutumme elinkeinoelämän suotuisalla kehityksellä. Pohjanmaan elinkeinoelämä on selviytynyt paremmin verrattuna maan muihin osiin vahvan vientiteollisuutensa ansiosta.

tionosuuksien kasvun syynä on suurilta osin väestön kasvu koska valtionosuudet lasketaan asukasta kohden.

Talouskuri Talousar viokuri on ollut hyvä jos katsomme omaa toimintaamme ja yhdessä vuodelle 2012 kir jattujen myyntitulojen ja rahoitustulojen kanssa tulos päätyi ylijäämäiseksi. Lasten päivähoidon, perusopetuksen ja liikenneväylien käyttökustannukset ovat maamme ja Pohjanmaan alhaisempien joukossa. Olemme keskittäneet toimintaa suurempiin yksiköihin ja välimatkat kunnassa ovat lyhyet.

Hyvä työllisyystilanne on viime vuosina lisännyt kunnallisveron laskutusperusteita ja yhdistettynä veroprosentin nostoon kunnan verotulot kasvoivat 1,3 miljoonalla ver rattuna vuoteen 2011. Vertaamalla verotuloja maan keskiarvoon sijoitumme kuitenkin edelleen noin 27 % tämän alle. Suurin osa väestöstämme ei maksa veroa koska noin 30 % on iältään 15-vuotiaita tai nuorempia.

Suurin osa kunnan kiinteistöistä on erinomaisessa kunnossa. Huolimatta siitä että kunnan menot kasvoivat voimakkaasti erityisesti erikoissairaanhoidon puolella tilinpäätös oli huomattavasti odotettua parempi verrattuna vallitsevaan tilanteeseen talousar viota laadittaessa syksyllä 2011. Vaikkakin kertynyt ylijäämä nyt kasvaa niin kunnan maksukyky ei ole loistava koska kunnalla on joka vuosi suuri investointibudjetti jota toimintatulot eivät kata.

Verotulot Lisääntyneiden verotulojen myötä saamamme verontasaus laskee. Valtionosuudet kasvoivat myös vuonna 2012 noin puoli miljoonaa verrattuna vuoteen 2011 valtionleikkauksista huolimatta. Yhteisöverotulot laskivat tuntuvasti kun taas kiinteistöverot nousivat budjetoituun summaan 0,8 miljoonaa. Val-

Kuntosali

Tervetuloa Holmin monitoimitalon kuntosaliin. Salissa on 15 eri kuntolaitetta monipuoliseen harjoitteluun. Minimi-ikä saliin on 15 vuotta! Hinnat: 1 3 6 12

kk kk kk kk

10 € 25 € 45 € 80 €

Aukioloajat: Päivittäin 08.00 - 22.00 Henkilökohtaisen sähköisen avaimen vuokraus kunnantalolta/vapaa-ajan toimistolta. Kuukausimaksu laskutetaan. Tehty jo yli 1070 vuokrasopimusta!

Puheenjohtajan palsta

Investointimenot olivat vuonna 2012 1,8 miljoona euroa eli hieman alle vuoden 2011 tason. Suuri osa investointimenoista kului vanhustenkeskuksen saneeraamiseen ja laajentamiseen sekä sprinklerijärjestelmän asentamiseen. Myös paikallishistoriallinen arkisto sai suuremmat tilat. Kunta investoi myös vuosittain asuinalueiden kunnallistekniikkaan. Risöhällin vesijohdot uusittiin jätevesijärjestelmän laajentamisen yhteydessä.

Velkataakka Velkataakka kasvoi runsaaseen 12,4 miljoonaan euroon tai 2 514 euroa asukasta kohden, joka on hieman maan keskiarvoa korkeampi. Tulevat investoinnit käsittäen koulun, päiväkodin, kirjaston sekä panostukset terveydenhuoltoon vuonna 2014-2015 t u l e va t o l e m a a n r a s k a i t a kunnalle ja lisäävät ennestään velkataakkaa. Valtionosuuksien tason epävarmuus lisää talouden haavoittuvuutta ja positiivinen tu l os voi hyv i n nopeas ti muuttua negatiiviseksi.

Luodon elinkeinoelämä Kalastus ja maanviljely ovat aikaisemmin suurilta osin leimanneet Luodon kuntaa. Olemme viime vuosikymmenten aikana voineet havaita voimakkaan rakennemuutoksen. Sitä mukaan kun toiminta kyseisten elinkeinojen parissa on vähentynyt, on palvelu- ja pienyritysten merkitys kasvanut ja tullut entistä tärkeämmäksi työnantajaksi. Erityisesti veneteollisuus on ollut ja on edelleen vahva osa kuntaa ja Luotolaiset ovat tulleet tunnetuiksi osaamisestaan alalla. Meidän on säilytettävä osaamisemme ja luotava edellytykset kehityksen jatkumiselle. Vuonna 2012 kuntaan perustettiin 15 uutta yritystä. Joku ehkä ajattelee, että kyseessä on varmaan yhden hengen pienyrityksiä jotka eivät työllistä muita kuin mahdollisesti itse yrittäjän. Tosiasia kuitenkin on, että suurin osa tämän päivän yrityksistä jotka työllistävät kymmeniä ja jopa satoja ovat käynnistyneet juuri yhden hengen yrityksinä. Siksi on tärkeä, että me kunnassa koemme elinkeinoelämän tärkeänä ja kannustamme kaikkia jotka haaveilevat oman yrityksensä perustamisesta. Kaikista ei jonain päivänä välttämättä tarvitse tulla suuryrityksiä. Yhteiskunta tarvitsee myös pien- ja keskisuuria yrityksiä. Ilman elinvoimaista elinkeinoa kunta ja seutu eivät pärjää naapurien välisessä kilpailussa. Luoto ei ole omavarainen työpaikkojen suhteen. Monet Luotolaiset kulkevat naapurikunnissa sijaitseviin työpaikkoihin. Tämän vuoksi on tärkeä nähdä seutu kokonaisuutena kun arvioimme elinkeinoelämän elinvoimaisuutta ja kehitystä. Seudullamme on kaikki edellytykset kehittyä vahvan ja elinvoimaisen elinkeinoelämän alueeksi. On tärkeä, että pyrimme yhteiseen tavoitteeseen kun luomme edellytykset yrityksille. Tässä tehtävässä kunnanhallituksilla ja kaavoitusosastoilla on erittäin merkittävä rooli. Toivotan kaikille Luotolaisille hyvää kesää! SVEN GRANKULLA

CAROLA LÖF

Mikä ihmeen Oiva? Elintarvikevalvonta Suomessa siirtyy 1.5.2013 lähtien Oivaaikaan. Oiva on Elintarviketurvallisuusvirasto Eviran koordinoima elintarvikevalvontatietojen julkistamisjärjestelmä. Raportti julkaistaan internetissä ja myös yrityksen sisäänkäynnin yhteydessä. Eviran mukaan Oiva tuo elintarvikehuoneistojen valvontatulokset kuluttajien tietoon. Tarkastustulokset esitetään hymynaamasymbolien avulla. Hymynaamoja on neljä: oivallinen, hyvä, korjattavaa ja huono. Mitä paremmin yritys täyttää lainsäädännön vaatimukset, sitä leveämpi on hymy. Oiva tulee yhtenäistämään tarkastuskäytäntöjä koko Suomessa. Tarkastuksista tulee kohdennetumpia ja lyhyempiä. Riskiperusteinen tarkastaminen korostuu. Oiva ei muuta lainsäädännön vaati-

muksia tai anna tulkintoja säännöksistä. Toimijan vastuu pysyy edelleen samana. Tarkastettavat asiat eivät muutu.

Arvosanat Mitä leveämpi hymy, sitä parempi elintarviketurvallisuus. Oivallinen: Toiminta on vaatimusten mukaista. Hyvä: Toiminnassa on pieniä epäkohtia, jotka eivät heikennä elintarviketurvallisuutta eivätkä johda kuluttajaa harhaan. Korjattavaa: Toiminnassa on epäkohtia, jotka heikentävät elintarviketurvallisuutta tai johtavat kuluttajaa harhaan. Epäkohdat on korjattava määräajassa. Huono: Toiminnassa on epäkohtia, jotka vaarantavat elintarviketurvallisuutta tai johtavat kuluttajaa oleellisesti harhaan. Epäkohdat on korjattava välittömästi. Yritysten

arjessa Oiva näkyy eniten siinä, että kuntien elintarvikevalvojien tarkastuksista saatavat Oiva-raportit julkistetaan. Julkistaminen alkaa sivustolla oivahymy.fi toukokuussa 2013 sitä mukaa, miten elintarvikevalvojat saavat tarkastuksia tehtyä. Oiva-raportin laittaminen yrityksen sisäänkäynnin yhteyteen muuttuu pakolliseksi 1.1.2014 alkaen. Ensimmäisessä vaiheessa Oivassa ovat mukana kaikki elintarvikemyymälät ja kioskit sekä ravintolat, kahvilat, grillit, pikaruokapaikat, pubit, ja suurkeittiöt. Oiva laajenee vaiheittain kaikkiin elintarvikealan yrityksiin vuoteen 2015 mennessä. Tutustu myös Oivaohjeisiin osoitteessa www. oivahymy.fi LIISA HAAVISTO


9

Tietoa vuoden teknisistä hankkeista Teknisen lautakunnan investointipuolen uusista hankkeista moni toteutuu tämän vuoden aikana. Infrassa tapahtuu seuraavaa: Vikenin asemakaava-alueella rakennetaan Vikvägenin ja Vikstigenin toinen vaihe. Holmissa rakennetaan Lassåkersgränden ja Kackurvägenin kevyen liikenteen väylä. Storströmmenillä valmistuu Havtornsvägen, Furuholmassa rakennetaan Furugränden ja Risöhällin asemakaava-alueella Svanvägen. Katujen rakentamisen yhteydessä käydään myös läpi tarvittavat vesi- ja viemärijohdot, sähköjohdot, tietoverkko- ja antennikaapelit sekä tievalaistuksen valmistelevat työt.

Asfaltointityöt Asfaltointityöt koskevat Bosundin Ryssjevägeniä, Granvägeniä ja Gammelhagenin teollisuusalueen ohituskaistaa. Hannulan asemakaava-alueella ovat vuorossa Granitvägenin ja Granitgrändenin ensimmäisen vaiheen asfaltointi. Storstömmenillä asfaltoidaan Päronvägen ja Pärongränden. Svedevägenin perusparannustyöt eivät käynnisty vielä tänä vuonna koska Elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskus ei myöntänyt hankkeelle valtionapua.

Bussipysäkkien uusien sateensuojien rakentaminen jatkuu. Tänä vuonna uusitaan Näsin, Storstömmenin, Furuholmenin ja Vikarholmenin sateensuojat. Kunnan kiinteistöissä suoritetaan tarpeelliset huolto- ja korjaustyöt.

Koirankakkalaatikot Uutta tänä vuonna ovat koirankakkalaatikot, jotka sijoittuvat kokeeksi Holmin, Furuholmenin, Näsin ja Bosundin asemakaava-alueille. Mikäli koiranomistajat todellakin käyttävät laatikoita voidaan laatikoiden määrää lisätä ensi vuodeksi myös muilla asemakaava-alueilla.

Pohjakerros. Päronvägen 2:n vuokra-asunnot ovat muuttovalmiina syksyllä 2014.

Köpmanholmenilla jätevesijärjestelmän ja vessojen uudistaminen valmistuu. Laskelmien mukaan hanke valmistuu Köpmanholmenin kauden avajaisiin mennessä kesäkuun alussa. Kiinteistö Oy Larsmo bostäder on käynnistänyt uuden Storstömmenille sijoittuvan vuokrarivitalon suunnittelun. Suunnittelu valmistuu loppukesään mennessä ja alustavasti hanke käynnistyy syksyllä 2013. JARL ROSENBERG

Julkisivupiirustus. Julkisivu pohjoiseen ja etelään, yteensä 8 asuntoa rakennetaan kahteen talorunkoon.

Luodon keskusta selkeytyy Uuden Holmiin sijoittuvan monen palvelutoiminnan käsittävän kerrostalon idealuonnokset ovat valmiita. Tänne sijoittuvat julkiset toiminnot kuten kir jasto, kahvila ja liiketilat pohjakerroksessa. Toisesta kerroksesta löytyvät terveyskeskusvastaanotto ja hammasklinikka. Tämän lisäksi on varattu tiloja sosiaalitoimelle, perhetyöntekijöille ja kotipalvelulle päivätoimintoineen. K a h d e t en s i s i j a i s e t t a l or ung ot sitoutuvat yhteen lasitetulla sisätiellä, joka muodostaa pääväylän eri toimintojen välillä. Tämä elävöittää myös talon sisäpuolta. Luonnoksiin on myös säilytetty vanha Lanthandeln, jonka 50-luvun funkkistyylistä kaavaillaan tulevan osa uutta kirjastoa.

Piirustuksissa on tällä hetkellä 22 asuntoa kerroksissa 3 ja 5. Asuntojen koot ovat 2-4 huonetta ja keittiö. Myös 4 asunnoista sopivat vammaisten tarpeisiin. Asunto-osasta pääsee hissillä alas yleisiin tiloihin. Isoimmista asunnoista löytyy oma sauna. Kaikissa asunnoissa on spiraalimuotoisen torin puolella oleva lasitettu parveke.

työtään vahvistamalla hankke e n l a a j u u s s e k ä ke n e n toimesta hanke toteutetaan. Rakennusfir ma voi mahdollisesti toimia hankkeen rakennuttajana ja markkinoinnista vastaavana tahona. Luonnokset ovat nähtävänä kunnantalolla ja asuntoja ja liiketiloja voi jo tässä vaiheessa varata.

Tori-ide�������������������� á������������������� syntyi, kun arkkitehdit Anders Höglund ja Sirpa Luoma halusivat välttää tylsää asfalttia parkkipaikkoineen. Tori suunnitellaan monitoimiseksi kokoontumispaikaksi jossa voidaan harjoittaa erilaisia aktiviteetteja. Toria ympäröivät puut muodostavat myös puistomaisen ympäristön.

Ker rostalon aikataulua ei vielä ole lyöty lukkoon mutta moni muu hanke odottaa kyseisen rakennushankkeen toteuttamista. Rakentaminen voi käynnistyä aikaisintaan vuoden 2014 lopulla tai Lanthandelnin tyhjenemisen myötä ja visiona on, että ensimmäiset uudet vuokralaiset voisivat muuttaa kerrostaloon 2016.

Projektiryhmän jatkettavat

MATS ASPLUND


10

”Ni har en jättejättebra lekpark” Den ledda lekparksverksamheten (parken) som bedrivs på två ställen i kommunen fortsätter att vara omtyckt bland småbarnsfamiljer. Parken hålls måndagar vid f.d Näs förskola och tisdagar och fredagar vid Furuholmens fritidsgård. Barnen får vara i lekparken mellan klockan 9.30 och 12.00. Alla har egen matsäck med sig och det är alltid gott med mellanmål när man leker ute. I lekparken arbetar en barnträdgårdslärare och en barnskötare, och i en grupp ryms 12 barn i åldern 2-5 år. Ifall man vill föra sitt barn till lekparken anmäler man på förhand för att försäkra sig om att det finns lediga platser. På Larsmo kommuns webbsida finns kontaktuppgifter för parkverksamheten.

Föräldrarna ska känna att barnen är i trygga händer när de är i lekparken, därför är personalen med barnen. Vi sitter med dem i sandlådan, vi gungar barn, vi är närvarande, inspirerande, lyssnar på dem, vägleder dem och leker med dem – ja vi finns till för barnens skull. Barnen är vår framtid och att få vara en del av ett barns vardag är mycket värdefullt. Till lekparken fick vi en gång ett brev av en flicka, som brukade vara i lekparken och jag citerar hennes brev här ” Till lekparken. Ni har jättejättebra lekpark. Det är jättejättekul att klättra fel väg på rutschbanan. Det är också jättekul att gunga på gungorna. Det är jättekul att leka med mössen som ni har. Jättejättebra lekpark.” Brevet visar att barn uppskattar att få

Tåget. Här är det fullastat. Att åka tåg i rutschbanan är populärt i parken. ta del av den ledda lekparksverksamheten. Ledd lekparksverksamhet har funnits i Larsmo sedan hösten 2008 och det är en verksamhet som kommunen erbjuder de

barn som inte använder kommunal dagvård. Till lekparken kommer det nya barn kontinuerligt, vilket visar att det är stor efterfrågan på parkverksamheten. Nu på vårterminen har vi på båda ställen haft sammanlagt

74 barn från 53 familjer inskrivna. Den här verksamhetsformen för småbarnsfamiljerna är mycket uppskattad och dess popularitet verkar bara öka. HEIDI BJÖRKSKOG

Intensiv skolvecka i Holm Utepedagogik inom avdelningen för barnomsorg Under tre kvällar i januari, februari och mars hade dagvårdens personal i Larsmo möjlighet att fortbilda sig i ämnet utepedagogik. Kurskvällarna inleddes utomhus med enkla praktiska övningar där målsättningen var att hinna reflektera och fundera. Kvällarna fortsatte sedan inomhus i form av föreläsning. Kursen hölls av Ida Kronholm/ IdaK Friluft och innehöll bl.a. teman såsom introduktion i utepedagogik, ledarskap samt gruppdynamik.

fysiska aktiviteten blir en naturlig del av upplevelsen, olika ämnen integreras automatiskt och man skapar en känsla för naturen.

Utepedagogik handlar om att lära in ute. Man väljer att flytta en del av verksamheten utomhus som kanske i normala fall skulle ske inomhus. Genom att vistas ute ger vi möjlighet att uppleva alla sinnen. Det är ett mera dynamiskt sätt att lära in på, leken och

Genom utepedagogik har vi en ypperlig möjlighet att lyfta fram kärnan i lärandet, ge möjligheter till sociala sammanhang, se påverkningsmöjligheter både individuellt och miljömässigt.

Med denna fortbildningsserie ville vi inspirera personalen att ta ut barnen i naturen. Vi kan styra inlärningen mot bestämda mål genom att välja hur vi lägger upp vår aktivitet i naturen. Vi har ett ansvar och en skyldighet att visa det som finns i vår omgivning, att skapa en trygghet att vistas i naturen.

MALIN KÄLLMAN

Den sista veckan i april var en intensiv skolvecka i Holm skola. Flera olika, vitt skilda moment var på agendan varje dag. Denna artikel behandlar många olika händelser som ägde rum denna vecka. Och så var det. Det var många olika saker på gång samtidigt. Vi genomförde en temavecka kring läsårets tema: Att växa som människa. Eleverna jobbade i åldersblandade grupper och fick vara med om olika aktiviteter under förmiddagarna. De arbetade med samarbetsövningar, övade sig i att ge och ta emot positiv feedback, analyserade, lyssnade, formulerade sig och tränade avslappning. Efter lunchen var det oftast vanligt skolarbete som gällde. Skoldagarna avslutades, för elevernas del, kl. 13 dessa dagar. Lärarna fortsatte då med att packa saker i skolan, för att förbereda för den omorganisering som krävs för att skapa bästa möjliga undervisningsmiljö för alla under byggnationen, som startade i början av maj i vår skola. Klass 4a packade ihop för att flytta till Lanthandelns fastighet. Klass 2a förberedde sig att flytta sitt klassrum in i gymnastiksalen. Och 4b bytte sitt klassrum till ett mindre rum. Förskolans alla saker packades ihop så att förskolan skulle kunna flyttas till två av skolans klassrum. Allt förbereddes för flyttdagen, som gick av stapeln torsdagen den 25 april.

All förberedelse, och en del av flytten skedde medan skolverksamheten pågick. Skolans personal hjälptes åt under eftermiddagstimmarna. När det blev flyttdag bar skolbarnen sina egna saker till sina nya utrymmen. Stor hjälp hade vi av kommunens raska gossar, som flyttade tunga stora skåp, bar möbler och skruvade lös och skruvade fast. Gott humör och god humor präglade arbetet. Eleverna gladdes över att få vara med. En av våra fjärdeklassister gav oss alla något att tänka på då han lastad med två tunga väskor kom mot Lanthandeln, mötte en av lärarna, tittade på henne med ett glatt leende och utbrast: Dähää he e liivi he. Temaveckan, då vi arbetade med läsårets tema, och flyttade saker, avslutades på valborgsmässoaftonen. Vi hade då maskerad i

skolan. Alla barn och all personal fick klä ut sig. I förskolan var det marknad. Där fick barnen uppleva många trevliga saker under dagen. De kunde bl.a. snurra på lyckohjulet, handla ballonger och pop-corn, eller få en liten ansiktsmålning gjord. Under maskeraddagen var det många olika figurer som huserade i skolan. Det fanns clowner, fotbollsspelare, en utomjording och självaste Pippi Långstrump och Harry Potter bland eleverna. Maskeraddagen avslutades med elevernas talangshow. Vi fick njuta av sång och musik, dans och komik, trolleri och teater. Allt producerat och framfört av barnen, som frimodigt delade med sig av sitt kunnande och fick spontana glada applåder av sina skolkamrater. GERD ROSENBERG

Samarbetsövning. Temaveckan i Holm skola var lärorik.


11

Bokkarnevalen för årskurs 1-2 Under den gångna vintern kunde vi uppleva stort engagemang och intresse bland våra yngre läsare i kommunen. I samband med att vi drog i gång projektet Bokkarnevalen 2013 såg vi i ett tidigt skede att eleverna i de yngre klasserna var mycket ivriga att få delta i sin första bokkarneval. I tävlingsklassen för årskurserna 1-2 deltog blandade lag, dvs lagen bestod av elever från både årskurs 1 och årskurs 2. Denna indelning valdes för att lagen skulle bli jämnstarka och eleverna i årskurs 2, som läst ett år längre, inte skulle få en orättvis fördel. De böcker, tio titlar per skola, som eleverna i årskurserna 1 och 2 skulle läsa placerades i respektive klassrum. Eleverna fick lära sig mycket om såväl samarbete

som om läsning. I denna tävling kunde alla delta. De lag klarade sig bäst som lyckats bäst med att samarbeta och med att dela upp böckerna som skulle läsas mellan sig. Böckernas svårighetsgrad varierade så att alla hade möjlighet att tillföra gruppen någonting. Efter ca sex veckor av intensivt läsande gick finalen för årskurserna 1-2 av stapeln. Barnen tävlade enbart inom sin egen skola, mot de andra lagen i årskurserna 1-2. Det kunde vara nog så svårt, då man i t ex Holm skola hade hela 10 deltagande lag! Finalerna var mycket spännande, lagen var jämna och i både Näs skola och i Holm skola fick vi ta till utslagsfrågor för att få fram ett vinnande lag. Samtliga deltagare fick ett fodral för sitt bibliotekskort samt ett bokmärke.

Barnen i de vinnande lagen fick dessutom en linjal med texten ”Bokkarnevalen 2013” samt varsin bok. I Risö skola segrade laget ”Pokalerna” på fulla poäng, i Holm skola var det laget ”Bokslukarna” som stod som segrare efter utslagsfrågor, i Näs skola vann laget ”ABC-böckerna”, också det efter utslagsfrågor och i Bosund skola hette det segrande laget ”Superstjärna”. Vi var alla mycket imponerade av lagen. De hade verkligen satsat på att kunna svara på så många frågor som möjligt. Jublet i lagen var stort efter varje fråga som visade sig ge ett korrekt svar. Vi hoppas att denna bokkarneval har väckt läslusten bland våra yngsta läsare och låntagare. Det viktigaste med Bokkarnevalen för

Nytt på biblioteket Vill du få inspiration till att börja motionera, handarbeta eller tex gjuta i betong. Drömmer du om en södernresa eller om att vandra i fjällen? Behöver du tips hur du ska fixa den perfekta festen, baka surdegsbröd, renovera eller bygga uteterrassen. Kom då till biblioteket i Holm! Vi har nu bokutställningar med olika teman varje månad. Du får gärna komma med egna förslag om vad du har som specialintresse så kan vi söka fram aktuell litteratur inom ämnet. Böckerna får naturligtvis lånas hem.

Bokslukarna. Här några läsglada elever vid Holm skola. årskurserna 1-2 är inte att få fram ett vinnande lag utan att så många barn som möjligt inser vilken upplevelse det kan vara att läsa en bok. Bokkarnevalen 2013 kunde genomföras tack vare finansiering

från Närings-, trafik- och miljöcentralen. För planering, utformning och genomförande av projektet, som totalt omfattade 542 elever i årskurserna 1-6, ansvarade bibliotekarie Maj-Ingrid Granqvist. BEATRICE VILLMAN

BIBLIOTEKETS ÖPPETTIDER Huvudbiblioteket Måndag 13-20 Tisdag 12-19 Onsdag 16-19 Torsdag 12-19 Fredag 12-18 Bosund bibliotek Måndag 12-19 Tisdag 09-16 Torsdag 12-19 Fredag 10-16

Vi har följande temautställningar de inkommande månaderna:

Larsmo

Maj: Trädgård och blommor

GEOCACHING EVENT

Juni: Sommarfest och grillat Juli: Läsning för lata dagar i solen Augusti: ”Resfeber” (resehandböcker, vandringsböcker reseskildringar mm.) September: Kropp och hälsa

Geocachare från nejden, landet och hela världen inbjuds

Oktober: Fiske, jakt och vildmarksliv November: Inred och renovera

Registrering och cacheinfo via geocaching.com

December: Inspiration i juletid Januari: Motion i alla former

Över 50 nya cachar utplacerade i Larsmo publiceras

Februari: Upptäck våra finlandssvenska författare Mars: Pyssel och handarbete April: Sanna berättelser (biografier)

17 - 18 augusti 2013

Huvudbiblioteket

Är du en kreativ person som målar, handarbetar, slöjdar, fotograferar eller samlar på något. Vill du ha en egen utställning i biblioteket eller känner du en lokal förmåga som skulle passa som utställare, hör av dig till oss vid biblioteket, vi tar gärna emot förslag. MIKAELA RISKA-LASSILA

Över 100 000 registreringar görs globalt den 17.8 Snabbt växande äventyrs- och friluftsaktivitet

AUGUST 17. 2013

Promotor: Kristoffer Nylund & lokala geocachare Info: 044-2512001 woodecho.fi


12

Cronhjelmskolan deltog i TekNatur Den 14 november 2012 deltog alla Cronhjelmskolans sjuor i en tävling som heter TekNatur. Man tävlade klassvis. Vi fick 45 minuter på oss att svara på ett tjugotal frågor. Svarsalternativen var A, B, C och D. Ett rätt svar gav 2 poäng. Ett felaktigt svar gav ett poängavdrag (-1p). Om man valde att inte svara på frågan, gav det noll poäng. De sju bästa klasserna i Svenskfinland gick till final i Helsingfors den 9 februari 2013, på yrkeshögskolan Arcada. I december på en adventsmorgonsamling i skolan, berättade vår matematiklärare att en klass i sjuan i vår skola hade gått till final i TekNaturtävlingen! Det var väldigt spännande innan hon berättade vilken klass som hade gått vidare. När hon berättade att det var 7A blev vi jätteglada! I finalen i TekNatur Sjukampen skulle klassen representeras av tre elever. Vi röstade om vem som skulle få åka, och det blev vi tre. Vi förberedde oss för finalen genom att läsa fysik-, kemi-, naturkunskap-, matematik-, biologi- och geografiböcker. Vi övade också en gång i skolans labb. Vi övade på samarbete under tidspress. Det var

roligt och gick ganska bra. Uppgifterna var att definiera olika ämnen, mäta saker med hjälp av kroppsdelar, bygga en specifik legobyggnad genom kamratens instruktioner och göra en så stabil pappersbro som möjligt. Nu var vi redo för final! Den 8 februari tog vi tåget ner till Helsingfors. Med oss hade vi läraren Anna Wik-Högnäs. Dagen efter var det dags för finalen. Vi steg upp väldigt tidigt på morgonen och tog spårvagnen till Arcada. Vid Arcada fick vi vänta någon timme innan själva tävlingen kunde börja. Det var Sjukampen, där sju lag tävlade, alla gick i klass 7 och det var sju uppgifter som skulle lösas. Dessa uppgifter fick vi: 1. Två personer skulle sitta på golvet med ryggarna mot varandra och hålla armkrok. Sen skulle man ställa sig upp och stå. Detta skulle upprepas så många gånger som möjligt på 15 min. Dessutom skulle den ena ha på sig halksockor och den andra skulle ha yllesockor. 2. Vi fick en hink med vatten, ett 9 dl mått och ett 4 dl mått. Uppgiften var att mäta upp 6 dl med hjälp av dessa mått. 3. Vi fick en glasflaska, en bal-

Tävlingslaget. Raka vägen från från Cronhjelmskolan till Tekniska Högskolan vid Chalmers! long, ett sugrör, ett gummirör och ett snöre. Vi skulle blåsa upp ballongen i flaskan. Den skulle bli så stor som möjligt. 4. I denna uppgift skulle man skruva ihop en IKEA-pall. Man fick ett personligt verktyg som inte fick bytas ut under uppgiftens gång. 5. Nu skulle vi bygga ett så högt torn som möjligt med hjälp av spagetti, tejp och ett band. Högst upp skulle man ha en marshmallow. 6. Man skulle skriva ”HUOM” med tändstickor. Sen skulle man flytta en tändsticka så att det blev en OS-gren. Svaret blev 400 m.

7. Man fick tre plaströr, tejp, gummisnoddar, trästickor och en pennvässare. Man skulle vässa trästickorna så att det blev till pilar, och sen skulle man skjuta iväg dem mot en piltavla genom ett rör. Vi tejpade fast gummisnoddar på rören och sköt pilarna genom rören som en slags slangbella. Vi fick öva innan de satte upp piltavlan. Sen hade man bara ett försök per person. Poängen räknades bara om pilen fastnade på tavlan. Alla vi lyckades att pricka tavlan och få pilen att fastna! Efter tävlingen var vi tvungna att vänta två timmar innan det blev prisutdelning, så det var ganska spännande. Till

sist var det prisutdelning. Vi vann! Priset var en finalplats i Teknikåttan i Göteborg i maj 2013. Teknikåttan är en tävling för åttondeklassister, fast vi går i sjuan. Tävlingen sker på tekniska högskolan Chalmers. Där är vi en av finalisterna. Med oss på resan följer läraren Annika Forsman. Om man vinner tävlingen får man 12 000 kronor och en vandringspokal, tvåan får 8 000 kronor och trean 4 000 kronor. Temat för årets teknikåtta är ”Hälsa för kropp och själ”. Vi ser fram emot tävlingen den 23 maj, och hoppas att vi vinner! HANNA WIKLUND PHILIP HJULFORS AMANDA BJÖRKVIK

Infotavla till Molnviken

Kom med och dansa i sommar! Hip-Hop & Streetdance Torsdagar kl. 17.30-18.30 i Holm fritidsgård Start: Torsdag 27.6 För pojkar/flickor åk 7-9 Instruktör: Erica Björkvik

Vandringsleden i Holm besöks årligen av ett tusental vandrare som går den åtta eller tolv kilometer långa leden. Rastplatsen vid Molnviken som befinner sig drygt fem kilomerer från startplatsen har nu även försetts med en naturinformationstavla. Informationen har utarbetats av naturföretagare och biolog Mat-

tias Kanckos. Informationen omfattar sjön Molnvikens vattendrag och omkringliggande natur- och fågelbestånd. Litet historia finns även med på informationstavlan och någon med lokalkännedom minns säkert ännu hur gäddor lekte i sjön på 1960-talet.

Givetvis finns även information om sjöns storlek och djup, pH-värde och en hel del annat som är av intresse för vandrare som besöker det natursköna området vid Molnviken. Informationen finns uppsatt på både svenska och finska. ARNE BÖHLING


Ett steg närmare högstadiet Varje sommar tar lågstadiets sexor steget från en liten byskola med grannar i klassen till en större skola som omfattar hela kommunen. Det blir nya klasskamrater och okända lärare i samma veva som tonåren börjar ta fart i de små liven. Alla dessa förändringar på samma gång kan kännas som ett stort hopp till nästa milstolpe i livet där ingen vet om de landar på platån eller faller duns i backen... För att göra klyftan mindre så ordnades i år en friluftsdag av Larsmo IRL för Larsmos alla elever som börjar på högstadiet till hösten. Den 10.5 åkte de alla ut till Pörkenäs på en unik skoldag tillsammans med temat uteliv och samarbete. Från att börja med en hög ljudnivå i bussarna kom vi till en tyst blygsamhet när grupperna delades upp på området. Kl.09.00 blev de introducerade för sina ledare som kommer från Kronoby folkhögskolas friluftslinje ”Outdoor Academy”. Dessa hade en tuff uppgift framför sig där de skulle sammansvetsa en fyrdelad grupp till en hel på en dag. Vid starten så fanns det en spänning i luften över hop-

13

samlingen av Risö-, Holm-, Näs- och Bosund elever. Sex nya grupper for iväg åt olika håll för att starta dagen. Under friluftsdagen så byggde de vindskydd, orienterade och hade olika grupplekar tillsammans som hade valts ut enkom till temat samarbete. Tills lunchen hade det redan skett massor! Från att ha varit blyga och splittrade hade gr upperna blivit mer bekväma och i takt med det så blev barnen mera självsäkra i den nya situationen. Trots, dåliga skämt och ivriga deltagare började ta form i grupperna och varje gång de fick en lockande utmaning så löste de dessa tillsammans! Trötta av den friska luften och den intensiva dagen återvände eleverna hem runt kl. 16.00 på eftermiddagen med en ny erfarenhet på nacken. Jag har efteråt funderat på vad vi egentligen åstadkom den dagen. Knappast ändrar den här dagen deras syn på högstadiets tid och inte heller hjälpte den mycket mot tonårens känslostormar men vad den kan har gett dem är sällskap på vägen! Outdoor Academy planerade elevernas friluftsdag.

KRISTOFFER NYLUND

Smilis på dörren till caféet Motionssalen Livsmedelstillsynen i Finland har övergått till Oiva informationssystem fr.o.m. 1.5.2013. Oiva är ett av Livsmedelssäkerhetsverket Evira koordinerat system för offentliggörande av livsmedelstillsynsinformationen. Resultaten av inspektionerna som de kommunala livsmedelstillsynsutövarna härefter gör i restauranger och livsmedelsbutiker offentliggörs med hjälp av smilisar först på webben och senast 1.1.2014 också intill ingången till företaget.

Smilisarna är fyra: utmärkt, bra, bör korrigeras och dålig. Ju bättre företaget uppfyller kraven i lagstiftningen, desto bredare är smilet. Systemet kommer att förenhetliga kontrollrutinerna i hela Finland. Huvudtanken är att kontrollerna skall bli mer inriktade och kortare, samt att kontrollerna bygger på riskerna. Oiva ändrar inte på kraven i

lagstiftningen och ger inte heller några tolkningar av bestämmelserna. Företagarens ansvar förblir oförändrat. Sakerna som kontrolleras förblir de samma.

Bedömningen Ju bredare smil desto bättre livsmedelssäkerhet. Utmärkt: Verksamheten motsvarar kraven. Bra: I verksamheten förekommer små missförhållanden som inte försvagar livsmedelssäkerheten eller vilseleder konsumenten. Bör korrigeras: I verksamheten förekommer missförhållanden som försvagar livsmedelssäkerheten eller vilseleder konsumenten. Missförhållandena skall rättas till inom utsatt tid. Dålig: I

verksamheten förekommer missförhållanden som äventyrar livsmedelssäkerheten eller väsentligt vilseleder konsumenten. Missförhållandena skall omedelbart rättas till. I början är det frivilligt att placera ut Oiva-smilisarna vid ingången till företaget, men detta blir obligatoriskt den 1.1.2014. I första stadiet av Oiva deltar alla matbutiker och kiosker jämte restauranger, kaféer, grillar, snabbmatsställen, pubar, matsalar och storkök. Oiva breddas stegvis till alla företag i livsmedelsbranschen senast år 2015. Bekanta dig med Oiva och Oiva-anvisningarna också på webbplatsen www. oivahymy.fi LIISA HAAVISTO

Holm fritidsgård

Öppet: Dagligen kl 08 - 22 Åldersgräns: 15 år! Över 1070 personliga hyresavtal har redan gjorts. Personligt månadsavtal/årsavtal görs vid fritidsbyrån / kommunkansliets info.


14

Paddlingsservicen har utvecklats Paddlingskarta del 2 har nu utkommit. Den omfattar åar och sjöar i 7 Broars distrikt. Perho å, Kronoby å, Esse å, Purmo å, och Nykarleby älv. Av sjöarna har valts ut Ullavanjärvi, Venetjoen tekojärvi, Sexsjö, Narssjön, Emetträsket, Sexsjö och Nådjärv. Också Nedervetil insjösystem med ruttförslag finns med. Paddlingskartorna del 1 och del 2 finns köpa för en symbolisk summa via Botnia Canoe info@botniacanoe.fi tfn 0503724475 och KeskiPohjanmaan Retkimelojat, sihteeri@keskipohjanmaanretkimelojat.net

Förbättringsåtgärder Paddlingsprojektet r ustar upp endel rastplatser och annat som befrämjar paddlingen i området. T.ex. vid Hebenetta har uppförts en ny typ av byggnad. Det är en kombination av grilltak, vindskydd, vedförråd och plats för sopkärl. Dessa byggnader finns vanligtvis skilt för sig på rastplatserna, vilket verkar onödigt. Den ser ut som en lada den är gjord av lärkträ vars hållbarhet är jämförbar med tryckimpregnerat trä. Hebenetta besöks ofta av paddlingsgrupper både större

och mindre. För att underlätta landstigning och sjösättning har det gjorts en låg brygga för kajaker och dessutom en uppdragningsramp som man kan paddla direkt upp på. Vid Botnia Canoe har kanotskjulet byggts till så att hyreskajaker numera kan hållas skilt från privata kajaker. Detta har paddlingsprojektet också delvis bekostat.

(Svanen). Strandhug g med mat blir det i Kronoby vid Hästöskatan. Sträckan är ca 25 km och avverkas i lugnt tempo. 7 Broars skärgårdspaddling går faktiskt genom 5 kommuner. Ytterligare information om verksamheten hittar du på Botnia Canoes webbplats. LEIF LUNABBA

Paddlingsaktuellt Av Botnia Canoes verksamhet i sommar kan nämnas några viktiga arrangemang och datum; ��������������� Två paddlarskolor����������������������� för barn�������������� med övernattning ordnas, 10-11 juni för 9-12 åringar och 17-19 juni för 11-13 åringar. Lysarholmen Runt, med eller utan tidtagning, söndag 19 maj och i september. Kurser för nybörjare arrangeras den 19.20 juni och den 26-27 juni. Nybörjarkurserna är bägge gångerna tre+ tre timmar på kvällstid. Tisdagspaddlingar ordnas traditionsenligt varje vecka och paddling är ett bra tillfälle för nybörjare att komma igång. 7 Broars Skärgårdspaddling går av stapeln den 6.7. Det blir paddling från K arleby (Hickarö) till Jakobstad

er g ä l s r y t en Även pmanholm på Kö

3-7 juni dagläger kl. 9-15 för åldersgruppen åk 3-4 Vi paddlar kajak, simmar, leker m.m.

Roope lada. Inför sommarens kanotsäsong har en kombibyggnad uppförts bland annat vid Hebenetta.

Skärgårdsrådet informerar Skärgårdsrådet arbetar för vår skärgårdsnatur genom olika verksamhetsformer. De flesta känner till att Skärgårdsrådet upprätthåller och remmar båtfarleder och tillhandahåller eget sjökort anpassade för farvatten i 7 Broars Skärgård. Föreningen tar även ett stort ansvar för farbarheten i skärgården genom att gräva ut igenväxta sund och farleder. För båtförare och paddlare upprätthålls också idag ett 20tal landstigningsplatser. Därtill äger föreningen även tre ödestugor, på Tolvmangrundet, Brunos stuga, på Kallberget och på Remmargrundet. De här stugorna står alltid öppna för allmänheten.

Arbete i samverkan Det är viktigt att vi själva tar

ansvar för vår skärgård och framkomlighet��������������� en i den. Skärgårdsrådets olika projekt har i regel finansierats av olika bidrag och stöd från enskilda privatpersoner, företag och andra samfund. Aktuellt just nu är ett projekt med hög privatfinansieringsdel. Farleden mellan Helsingön och Högön planeras att muddras. Finansieringen har ordnats av villabor och familjer, som har stor nytta av farleden, genom att de är me������������������������� d och samlar ihop privatfinansiering för muddringen. I det här projektet är den privata finansieringsandelen beaktansvärd och modellen visar hur finansiering av muddringsprojekt framledes kan��������������������������� förverkligas�������������� . För att genomföra den här typen av projekt behövs såväl privatfinan-

siering, föreningspengar samt även bidrag från kommunen och staten. Tillsammans kan man då åstadkomma resultat som gagnar alla som rör sig på sjön.

Bli medlem Föreningen behöver fler medlemmar och välkomnar särskilt dig som rör dig i farvatten där Skärgårdsrådet arbetar. Du kan därigenom vara med och arbeta för en rikare skärgårdsmiljö och för säker navigering i skärgården. Kontakta gärna ordförande i frågor kring medlemskap och muddringar m.m. Johan Asplund 050 550 9852 eller Kaj Enqvist 050 554 0082 i frågor som berör utmärkning och remning av farleder. JOHAN ASPLUND

12-15 juni övernattningsläger för åldersgruppen åk 5-6 Vi lär oss segla och ro med Bosund kyrkbåt, paddelturer med kajaker m.m. Info och anmälning: Larsmo IRL Kristoffer Nylund tfn 044-2512001 Servicemuddring. Här är arbetet på gång i Jovarpet med långarmad grävmaskin sommaren 2012.


Kurs för burmeser Första veckan i mars ordnades en femdagars intensivkurs i Larsmo om Finland, ”Samhällsorientering och hälsoinformation”, på burmesiska för cirka tjugo burmesiska kvotflyktingar som anlände till regionen hösten 2010. - Kursen behövs. Burmeser är blyga av sig och vill inte ställa till med besvär. De litar på myndigheterna, men frågar inte sådant som de kanske skulle behöva få reda på, förklarar föreläsaren Ye Min Aung, som var med i den första gruppen burmeser som anlände till Finland som kvotflyktingar i oktober 2000. - Vi bodde i Haukivuori nära Mikkeli. Det var ett bra ställe att bo på, folk var trevliga. Jag tycker det är bra med mindre orter, det är lättare att få kontakt än i en stor stad, anser Ye Min Aung och fortsätter: -. Svårast i början var kölden, språket och kulturen. Man förstod inte hur man skulle klä sig och det fanns sådana i gruppen som gick i sandaler och blev sjuka Numera bor Ye Min Aung med sin fru Aye Aye Cho och sina två barn i Kemi. Han arbetar som lärare inom maskinteknik på La-

pin ammattiopisto i Rovaniemi. I Myanmar (fd Burma) finns 135 olika språkgrupper. Flyktingarna hos oss hör till folkgrupper som Karen, Karenni och Mon. Under kursen agerade Aye Aye Cho också som tolk från burmesiska till karen, eftersom en familj från Larsmo och en från Esse inte kan burmesiska så väl. Generellt ansåg deltagarna att kursen bäst skulle ha behövts till exempel ett halvt år efter ankomsten. - Vi har redan fått förklarat många saker, men det är förstås inte lätt att förstå när man nyss har anlänt, nu förstod vi bättre. Föreläsaren tog också upp sådant som var helt nytt för mig, som till exempel utbildningsmöjligheter för vuxna, hemförsäkringar och pensionen, berättar Mung Sun från Larsmo. Hans svärmor Lay May, 78, tyckte kursen var riktigt bra. För henne var allt nytt, eftersom hon som pensionär mest varit hemma. Deras familj på sex personer bodde tio år på flyktingläger i Thailand i ett litet bambuhus på cirka sex kvadrat innan de fick komma till Finland.

- Vi fick inte gå utanför lägret, det var smått och trångt. Vi måste hämta vatten, men fick ris, olja och salt. Det var jättevarmt och fuktigt och svårt att sova, berättar Mung Sun och tillägger: - Larsmoborna har hjälpt oss mycket, speciellt vår vänfamilj. Ett av målen med kursen är att få reda på vad man kan förbättra i mottagningen. - Ingen kritiserade någonting eller ville flytta. Men språket upplevs som svårt och man vill inte lära sig flera språk än det ena inhemska. En man undrade varför de lär sig ett minoritetsspråk, men då berättade jag om Sverige och plötsligt kändes inte svenskan som ett litet språk, berättar Ye Min Aung och skrattar.

Bjärgas är verkligen en pärla för vår kommun som uppskattas av många. Men förmodligen är Bjärgas ännu ett okänt fenomen för en del Larsmobor. Därför hälsar vi alla nya och gamla besökare välkomna. Vi bjuder på en del evenemang under sommaren. Redan i medlet av juni öppnas sommarens utställning som behandlar fiskeläget på Södergadden sedd ur ”jakobstadsbarnet på 1940-talet” May Nymans ögon. Utställningen är ett lån från Jakobstads Museum och håller

öppet under tiden från den 15 juni till den 15 augusti. Allsångskväll med Vestersundsby spelmän hålls den 4 juli. Öppna trädgårdar arrangeras söndagen den 14 juli. I början av september besöker kommunens elever i årskurs sex årets tidsresa till år 1942, ett av de svåra krigsåren. Årets talkotillfällen började redan i mars och fortsätter hela sommaren tisdagar kl. 18.00 Vi välkomnar nya krafter till tisdagskvällarna. I år har ett nytt lokalhistoriskt tryckalster publicerats under benämningen Ur skrivbordslådor, arkivhyllor och folkmun – berättelser som engagerar. Här presenteras en del ������ historiska berättelser från Litens, Nabbskata och skärgården.

Projekt Öppna trädgårdar och gårdsmiljöer Örtagårdsgruppen vid Larsmo Hembygdsförening fortsätter inkommande sommar med projektet ”Öppna trädgårdar och gårdsmiljöer”. Vi vill med projektet erbjuda allmänheten en möjlighet att under en sommardag få uppleva och lära känna olika delar av Larsmo kommun genom besök i privata trädgårdar och gårdsmiljöer. Under sommarens rundtur, som går längs Hannulavägen och Litensvägen, kommer man att få se allt från intressanta trädgårdar och historiska miljöer till hus i strandnära boendemiljö. I år kommer rundturen att ske söndagen den 14 juli med start från Bjärgas mellan kl. 12.00 – 17.00. Rundturen kommer att gå via Hannula, Risö och Litens (Fagernäsvägen – Hannulavägen – Södra Larsmovägen – Litensvägen). Vid Bjärgas får man köpa karta, där de olika trädgårdarna och gårdsmiljöerna som är öppna för allmänheten finns utmärkta. Priset för kartan är 5 euro och då ingår också kaffe i priset. MARIANNE SJÖSTRAND

Kursen i Larsmo kommungård ordnades av det ettåriga projektet ”Samarbete”, vilket till hälften finansieras av Europeiska flyktingfonden och andra hälften av de fem kommunerna som samarbetar kring flyktingmottagningen i nejden - Larsmo, Jakobstad, Nykarleby, Pedersöre och Kronoby. ULLA LINDER

Det händer på Bjärgas Sommaren står inför dörren även på Bjärgas. Vi har igen kommit till den tid på året då det händer mest på Bjärgas. Redan har vi hunnit festa in våren med kalas på första maj. Också i år bekantade sig många besökare med vårt trevliga område.

15

Lindströms och Strömbergs exportsvarveri sålde sina produkter i stora mängder till Europa. Det var en framgångssaga som kriget satte stopp för. Dödandet av våra ortsbor under Stora ofreden beskrivs på ett dramatiskt sätt som inte lämnar någon oberörd. Det samma gäller Olga Tolsas livsberättelse som började i Korpikylä i Ingermanland och som efter många om och men slutligen kom till Styrmans i Larsmo. Årets publikation kan köpas vid Bjärgas och har tillkommit i samarbete med Larsmo Hembygdsförening, Arbis och Larsmo lokalhistoriska arkiv. Dokumentationsarbetet fortsätter i höst med nya historier. Har du något att berätta, kom med på ett nytt Arbistillfälle i september. KARL-JOHAN FAGERUDD

IDROTTSSKOLA DAGLIGEN KL. 10 - 12.30 3-7 JUNI VID BOSUND SKOLA 10-14 JUNI VID NÄS SKOLA 17-20 JUNI VID IDROTTSPARKEN

VID IDROTTSPARKEN I HOLM 10-14 JUNI KL. 10-12 FÖR FLICKOR OCH POJKAR 6-12 ÅR AVGIFT: 10 EURO/JUNIOR AVGIFTEN INBETALAS PÅ FÖRHAND PÅ LBK:S KONTO: 556741-420989 KOM IHÅG ATT UPPGE NAMN PÅ DELTAGAREN I SAMBAND MED INBETALNINGEN.

FOTBOLLSSKOLA


16

Fiskeövervakningen förnyas Väl fungerande fiskeövervakning är en del av vården av fiskevattnen. Genom övervakningen ser man till, att lagar och bestämmelser som gäller fisket efterföljs, och att de som fiskar har behövliga tillstånd i ordning.

ordning. Vid allt fiske utom mete och pilkfiske krävs att man har betalt fiskevårdsavgiften. För handredskapsfiske ska man dessutom ha betalt spöfiskeavgiften. Fiskar man till exempel med nät krävs vattenägarens tillstånd.

Fiskeövervakning sköts både av myndigheter och av privatpersoner som avlagt fiskeöveravakar prov. Fiskeövervakaren verkar i sin uppgift under tjänsteansvar och följer för utom lag en om fiske, bestämmelserna i förvaltningslagen, lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet samt språklagen. Norra svenska fiskeområdets fiskeövervakare heter Mika Hopiavuori och Markus Sällinen. De påbörjade sin verksamhet i mitten av maj.

En fiskeövervakare kan omhänderta redskap som använts till olagligt eller olovligt fiske och också fångsten som resulterat av sådant fiske. Omhändertagna föremål överlåts till polisen. Fiskeövervakaren kan också förvara föremålen enligt polisens anvisningar. Fiskeöver vakaren har ett övervakarkort som han vid behov visar upp för fiskaren.

Tillstånden i ordning Fiskeövervakaren övervakar att lagar och bestämmelser om fiske efterföljs. Övervakningen rör till exempel minimimått för fiskar, fredningstider och -områden, tekniska bestämmelser om bragders utfor mning och fiskeförbud. Fiskeövervakaren kontrollerar också om fiskarna har sina tillstånd i

Att möta en fiskeövervakare Kom ihåg att föra med dig ditt fiskekort och ett kvitto eller kopia på din betalning av fiskevårdsavgiften när du fiskar. Fiskaren ska vid uppmaning visa upp dem för fiskeövervakaren. Om fiskerätten baserar sig på ålder, ska åldern kunna styrkas. Förutom fiskeöver vakaren kan polisen, närings-, trafik- och miljöcentralen, tul�len, gränsbevakningen eller

Fiskeövervakare. Mika Hopiavuori är en av de två fiskeövervakarna som nyanställts. Forststyrelsens jakt- och fiskeövervakare kontrollera fisketillstånd. Om bevis på betalning av fiskevårdsavgiften eller fiskekortet inte kan visas upp, skriver fiskeöver vakaren ut en uppvisningsanmodan. Fiskaren kan då inom sju dagar gå till polisstationen och visa upp bevis på att avgifterna varit betalda vid fisketillfället. Om tillståndena inte har varit i kraft, skriver polisen ut en ordningsbot på 50 euro.

Inom Norra svenska fiskeområdets vattenområden prioriteras över vakningen av beslutet om fredningen av gös i lektid (15.5 – 15.6) i Larsmo – Öjasjön, minimimåttet för sik (25 cm) på alla vattenområden, minsta maskstorlek (knutavstånd) för nätfiske av gös i Larsmosjön (55 mm) samt fiskeförbudet i fiskvägarna in till Larsmo –Öjasjön. BIRTHE WISTBACKA

Aktuellt om fiskekort Strandis säljer fiskekort i Larsmo, men man kan ocksa köpa kortet från Sportmagasinet Mattson i Jakobstad. När du köper ut ett nytt fiskekort, bör du lämna in ditt gamla kort, med ifylld fångststatstik från föregående år, annars blir det böter (15 euro)! Fiskekorten berättigar till fiske i Larsmo bys vattenområden enligt följande: FISKEKORT 15 euro. Mantalsägare och boende i Larsmo by, max 2 lakryssjor och obegränsat antal nät; fiske hela året. FISKEKORT 20 euro. Villabor i Larsmo, fiske med 3 nät, 1 katsa och 1 kastspö; fiske under tiden juni – augusti. TROLLINGKORT 30 euro, max 6 spön. DAGSKORT 5 euro, fiske med 1 spö. FISKEKORT 90 euro. Yrkes- / Binäringsfiskare + 50 euro / sik / laxfälla. Regler för fiskeredskap: Lakryssjor i havet: max 10 st. lakryssjor/yrkesfiskare under tiden 15.9 – 15.5 Lakryssjor i Larsmosjön: max 7 st. lakryssjor / yrkesfiskare under tiden 15.9 – 15.5 Nät i Larsmosjön Mantalsägare och Larsmobor: 10 st. dubbelnät (hela året) Villabor i Larsmo: 3 st. (juni – augusti) Yrkes/binäringsfiskare: 25 st. dubbelnät (under tiden 15.9 – 15.5.) Var och en som fiskar på annat sätt än mete och pilke, ska betala en statlig fiskevårdsavgift. År 2013 är fiskevårdsavgiften 22 euro per kalenderår, eller 7 euro för en sju dygn lång fiskeperiod. Om man är under 18 år eller över 65 år är man befriad från avgiften. Mete och pilkfiske är gratis för alla. Fiskevårdsavgiften inbetalas på jord- och skogsbruksministeriets konto FI47 5000 0121 5028 42. BIRTHE WISTBACKA


Lokala sångsolister på Föusjazz Fagernäs Byaråds tradition med Föusjazz fortsätter och arrangeras nu för fjortonde året i följd lördagen den 15 juni i Stenfähuset i Fagernäs. I år har vi den stora äran att bjuda på två fina lokala sångsolister nämligen Fanny Stenberg med rötterna i Karleby och Alf Mylläri ävenså från Karleby. Fanny Stenberg är 20 år och studerar till musikpedagog med sång som huvudämne på Yrkeshögskolan Novia i Jakobstad. Sin musikutbildning startade hon redan som 12-åring på Estradskolan i Karleby där hon hade Alf Mylläri som första sånglärare. Hon blev då redan intresserad av jazzmusik och det är fortfarande den musik som hon helst sjunger. Hon har deltagit i flera lokala musikaler och sjunger med bl.a. i Jacob Gospel och Revive Gospel och har även en eg en jazztrio där hon sjunger jazz på svenska. Alf Mylläri är vida känd för sina musikaliska insatser. Han fungerar som musiker, mu s i k l ä r a r e, b a n d l e d a r e, kompositör, arrangör och musikproducent. Han grundade Estradkonstskolan år

1986 i Karleby och var ända till år 2010 föreståndare för skolan. Alf är inte kanske mest känd som sångare men nu ska vi få ta del av hans g l a d a o ch g o d a s å n g f ä rdigheter.

DixieCats D i x i e C a t s ä r e t t r e l a t iv t nytt band som jag grundade för ca 1½ år sedan. Gammal gladjazz är en musik som står mig mycket nära hjärtat och jag hade under en mycket lång tid drömt om att starta ett dixieland band här i trakten. DixieCats bestårs av Johan Emet på piano, Peki Jansson på gitarr och sång, Christoffer Kaustell på trummor, Egon Veevo på kontrabas, Håkan Ahlvik på klarinett och tenorsaxofon, Torvald Lund på trombon samt jag själv på trumpet och sång och jag är även bandledare. DixieCats spelar främst gammal, god och svängig gladjazz. S������������������������ å på ���������������������� ������������������� årets ������������� Föusjazz kommer det att bjudas glad och svängig jazz och givetvis kaffeser vering och kor vgrillning.

DixieCats. Dixieland jazz flödar skönt ur stänfähuset i Fagernäs i sommar.

Sångsolister. Alf Mylläri och Fanny Stenberg uppträder vid Föusjazz.

JAN-ANDERS FAGERHED

Lästips från biblioteket Donner, Jörn: Mammuten Jörn Donner är en av Finlands mest legendariska män efter Mannerheim och Kekkonen. På tusen sidor beskrivs här Donners tusen sidor. Mammutens ”sista” bok är en bildberättelse med fotografier ur hans eget arkiv. Jansson, Anna: Dans på glödande kol I den fjortonde boken om Gotlandspolisen Maria Wern bjuder Anna på lika mycket spänning som i sina tidigare böcker. I denna bok söker polisen sambandet mellan flera bränder och dödsfall i Visby. Många av hennes böcker har blivit TV-serier. Jungersten, Sara: Lika delar liv och luft Boken handlar om ett möte mellan landsbygd och stad, men också om att önska ett barn, att välja bort ett barn och att vänta ett barn. En välskriven och läsvärd roman om en ung kvinnas sökande efter sig själv. Författaren är hemma från Kronoby men bor numera i Korsholm. Oksanen, Sofi: När duvorna försvann Nu har vi den efterlängtade boken i svensk översättning. Sofi Oksanen återvänder i denna bok till ett Estland ödelagt av nazism och kommunism. Människor kämpar för frihet och humanism. Som läsare dras man in i berättelsens starka känslor av ilska, rädsla, avsmak, sorg och medkänsla. Winehouse, Mitch: Min dotter Amy Boken handlar om en älskad dotter, Amy Winehouse. Den är en innerlig berättelse om en kritikerrosad, världskänd artist som dog vid endast 27 års ålder i juli 2011. Vi får i boken som är rikt illustrerad följa med Amys barndom, skoltid, genombrottet och hennes kamp mot drogmissbruket. MIKAELA RISKA-LASSILA

17


18

Full fart på banan i sommar Ett säkert vårtecken är alla friidrottare som fyller sportplan. I år har Larsmo IF större bredd än någonsin - allt från 4 till 20-åringar är med och tränar. När Larsmo IF den 6 juni samlas till det traditionella ärevarvet vid  Idrottsparken börjar vi med prisutdelning. Knattarna som deltagit i vårens terrängcup ska premieras. Terrängcupen har som vanligt fungerat som startskott för sommarens friidrottsverksamhet. Och i år blev det en extra festlig avslutning på cupen när Larsmo IF var värd för distriktsmästerskapen i terränglöpning. Den 11 maj gjorde cirka 150 svenskösterbottniska knattar upp om  ÖID-medaljerna i Larsmoterrängen. De äldre knattarna har tränat hela vintern, de yngre körde igång i april och i juni är det dags för de allra yngsta att inleda säsongen. Precis som i fjol ordnar Larsmo IF i samarbete med Fritidsbyrån en provapå-grupp för 4 och 5-åringar (födda 2008-2009). Under fyra tisdagar i juni får man testa allt från höjd och längdhopp till att springa stafetter och träna kastmusklerna. De övriga knattarna håller också till vid Idrottsparken varje tisdag. 6-7-åringarna

tränar en timme, medan de äldre har lite längre pass och tränar ytterligare en dag i veckan. Inom Larsmo IF betonas lekens betydelse och glädjen att röra på sig - det ska vara roligt att komma till sportplan. Friidrottsträningarna är väldigt mångsidiga. Vi övar grundmotoriska färdigheter som snabbhet, rörlighet, styrka och koordination, säger Titti Ljung, som i sommar tränar 11-åringarna. Vi leker mycket - speciellt i de yngre grupperna - men lär oss också tekniker i grenar som löpning, häcklöpning, spjut, kula, längd- och höjdhopp. Ju äldre man är desto mer avancerade träningar. Vill man vara med och tävla uppmuntras det också, speciellt för de äldre knattarna. Vi deltar bland annat i distriktstävlingar, DM-tävlingar, den nationella Vattenfallcupen och även några större tävlingar. Säsongen avslutas i september med en prestigefylld klubbkamp mot Gamlakarleby IF. I mån av möjlighet ordnar vi också en del annorlunda träffar för alla knattar. I vinter har vi bland annat tränat g ymnastik vid Fitness i Jakobstad och varit på träningsresa till Botniahallen

BARNENS DAG Lördag 15 juni kl. 13 - 15

Pippi på Köpmanholmen Teaterpjäs - godismete - ansiktsmålning spårning - lekar - sångstund - sagostund saft & bulle

Ärevarvet. I år löps ärevarvet den 6 juni i Larsmo idrottspark. i Vasa med både träning och pizza på programmet. Friidrotten i Larsmo lockar många intresserade och nu börjar det synas att satsningen har lyckats. Samtidigt som 4-5-åringarna lär sig grunderna har vi 20-åringar som redan är erfarna FM-deltagare. - Vi har större bredd än någonsin i vår verksamhet, säger Siv Hellström, en av de tränare som varit med längst. Och ännu fler ryms med! SONJA FINHOLM

Yngst. Vilda var en av de yngsta deltagrna i fjolårets ärevarv.

LARSMO IDROTTSFÖRENING FRIIDROTTEN SOMMAREN 2013 4-5-åringar: Fyra tisdagar i juni kl.18.30-19.30, Idrottsparken. 6-7-åringar: Tisdagar hela sommaren, kl. 18.30-19.30, Idrottsparken. 8-9-åringar: Tisdagar kl. 18.30-20.00, Idrottsparken. 10-11-åringar: Tisdagar kl. 18.30-20.00, Idrottsparken, och torsdagar kl. 18.30-20.00 Idrottsparken eller Bennäs. 12-13-åringar: Tisdagar kl. 18.30-20.00, Idrottsparken, och torsdagar kl. 18.30-20.00 Idrottsparken eller Bennäs. De äldre knattarna finns i Idrottsparken på tisdagar. Resten av veckan har de egna program.


Nytt om sommarens simskolor Folkhälsans simskolor följer i sommar stort sett tidigare koncept men några små förändringar vad gäller tidpunkten för anmälningarna och gruppindelningen vid Svennasminne informerar vi här om. I samband med de utvärderingar vi gjorde i simskolorna förra sommaren framkom det att många föräldrar önskar anmäla sina barn via Internet. Vi har undersökt möjligheten till att införa elektronisk anmälning men förbundet Folkhälsan har inte ännu utvecklat ett fullgott program som gör anmälning över Internet tillräckligt smidig. För att det skall vara någon vits med nätanmälningar för vår del behöver vi ett system som kan meddela genast ifall någon grupp är full, vilket det nuvarande programmet inte gör. Därför har vi bestämt att avvakta med nätanmälningarna och ännu detta år använda oss av telefonanmälningar.

Anmälningskvällar För att förhoppningsvis komma runt problemet med långa telefonköer har vi i år delat upp anmälningstiderna till de olika simskolorna på tre

kvällar. Måndag 27.5 tar vi emot anmälningar till Svennasminne. Tisdag 28.5 tar vi emot anmälningar till Assarskär, Sonamo och Fagernäs. Onsdag 29.5 tar vi emot anmälningar till Kackur och Annäsgrundet. Klockslagen som gäller alla kvällar är 1620 och man ringer på telefon 050-3659714. Från föreningen Folkhälsan i Larsmos sida vill vi att alla barn som vill gå i våra sommarsimskolor skall få göra det. Därför har vi noggrant funderat över olika lösningar till hur vi skall läg ga upp simskolan i Bosund, där������ grupperna i den första omgången de senaste åren alltid har blivit fulla, medan grupperna i den andra omgången har varit onödigt små.

Nyheter för Bosund Nyheten för i år är att vi kommer att köra med enbart en simskola i Bosund, men med fyra grupper; Lilla gruppen (kl. 14.00-16.30) för de nybörjare som inte alls kan simma, mellangruppen 1 (kl. 11.30-14) för de som kan simma några simtag, mellangruppen 2 (kl. 11.30-14) för de som kan simma minst 10

19

meter eller har tagit nybörjarmärket och ev. 25-meters märket och stora gruppen (kl. 9.00-11.30) för duktiga simmare som utan bekymmer kan simma minst 25 meter både på rygg och mage. När ni ringer och telefonamäler ert/era barn hjälps vi åt att hitta rätt grupp, men vi förbehåller oss rätten att ännu vid simskolstarten flytta över något barn från en grupp till en annan vid behov - allt för att få så jämna och välfungerande grupper som möjligt. Vid de andra simskolorna följer vi den välinarbetade uppdelningen med två grupper; Lilla gruppen (kl. 12.3015.00) för nybörjare och de som kan simma lite och Stora gruppen (kl. 10.00-12.30) för de som kan simma minst 25 meter. De barn som fyller sex år under detta år och äldre får delta. I vanlig ordning ordnar vi så att alla som försöker ta simmärkena talang, kandidat och magister får åka till Karleby simhall för att avklara en del av prestationerna där och till de som erhåller dessa märken ger vi också ett överraskningspris. MIKAELA STORBACKA

Sommaraktivitet. Simskolorna engagerar många familjer i Larsmo.

Telefonanmälningar: Kvällstid kl. 16 - 20 27.5 Svennasminne 28.5 Assarskär, Fagernäs och Sonamo 29.5 Kackur och Annäsgrundet Omgång 1 24.6 - 5.7 Assarskär 1 Svennasminne 1 Omgång 2 8.7 - 19.7 Assarskär 2 Sonamo Fagernäs Omgång 3 22.7 - 2.8 Kackur Annäsgrundet

LARSMO - EUGMO PENSIONÄRSFÖRENING - ca 365 aktiva medlemmar - månatliga träffar med programinslag - resor, exkursioner och teaterbesök Kontakta gärna föreningens ordförande: Jan Sundström, 050-5923181

www.spfpension.fi Sommarzumba i Larsmo idrottspark Måndagar kl. 19.00-20.00 På juniorplanen Start 3 juni www.folkhalsan.fi

Kreativ Verkstad & Pyssel sommaren 2013 För flickor och pojkar i åldersgruppen 8 - 13 åringar. Max 15 deltagare per grupp. Anmälning på förhand till kommunkansliets info tfn 7857111. 10 - 14 juni i Bosund fritidsgård, anmälan senast torsdag 6 juni. 17 - 20 juni i Näs skola, anmälan senast torsdag 13 juni. 24 - 28 juni i Holm fritidsgård, anmälan senast torsdag 20 juni. Pågår dagligen kl. 10.00 - 13.00. Tag med egen matsäck och oömma kläder.

Arrangör: Larsmo kommun/Fritidsbyrån


20

Sommaren 2013 i Larsmo Juni 2.6 kl. 12.00 Säsongsöppning på Köpmanholmen 15.6 kl. 13-15 Barnens Dag på Köpmanholmen 15.6 kl. 13.00 Bjärgas öppnas för säsongen 15.6 kl. 19.00 Föusjazz i Fagernäs stenfähus 26.6 kl. 18.00 JoyKids på Köpmanholmen 28.6 kl. 18.00 Plättkarnevalen vid Bosund fiske- hamn startar 29.6 kl. 22.00 Plättkarnevalen avslutas

Juli 3.7 kl. 19.00 Visor med Heléne Nyberg och Thomas Enroth på Köpmanhol- men 4.7 kl. 18.30 Allsång vid Bjärgas 6.7 kl. 10.00 7 Broars Skärgårdspaddling 7.7 kl. 16.00 Mat med Michael Björklund på Köpmanholmen * 14.7 kl. 12-17 Rundtur med öppna trädgårdar och gårdsmiljöer 17.7 kl. 19.00 Humorgruppen KAJ på Köpman- holmen 25.7 kl. 19.00 Stor Allsångskväll vid Strandis 31.7 kl. 17.00 Amerikavecka på Köpmanhol- men, meny revbensspjäll * 31.7 kl. 19.00 Countrybandet Easy West på Köpmanholmen

Augusti 2.8 kl. 17.00 3.8 kl. 18.00 4.8 kl. 12.00 11.8 kl. 10.00 11.8 kl. 14.00 17-18.8 17.8 kl. 18.00

Sommartorg i Bosund, Svennas- minne Amerikavecka på Köpmanhol- men, Sydamerikans matbuffé Amerikavecka på Köpmanhol- men, Amerikansk brunch Fagernäsdagen Skärimöte på Öuran, avfärd från Kackur båthamn kl. 12.45 Larsmo Geocaching Event Kräftafton på Köpmanholmen *

* Förhandsbokning Mer information om sommarens program hittas på www.larsmo.fi

Kommuntidningen även som e-tidning

www.larsmo.fi

Köpmanholmen kallar I år bjuder Köpmanholmen på både nyheter och välbeprövade koncept. I juni ordnas en hel del program riktat till barn. Friluftsguide Kristoffer Nylund håller till exempel ett dagläger 3-7 juni för årskurserna 3-4. Dessutom blir det Barnens Dag den 15 juni och sväng med barnkören JoyKids den 26 juni. För den kulturelle kan vi erbjuda musik med Thomas Enroth och Heléne Nyberg den 3 juli och humorgruppen KAJ den 17 juli. En utställning av Larsmobördige bildkonstnären Malin Ahlsved finns till påseende i Terra Mare under hela sommaren. Ahlsved gör kännspaka akvareller i litet format.

Besök av kändiskock Ett populärt inslag de senaste åren har varit kändiskocken Michael Björklunds besök på Köpmanholmen. Björklund återvänder den 7 juli och bjuder även denna gång på tre rätters middag och underhållning. Här får besökarna chans till att smaka på läckerheter med tydliga nordiska råvaror som grund och kanske även litet åländsk mattradition. Glöm inte att förhandsboka till kom-

munens växel tfn 7857 111.

Amerikavecka Nytt för i år är Amerikaveckan i månadsskiftet juli- augusti. Amerikaveckan inleds onsdag 31 juli med en revbensspjällsmeny till toner av countrybandet Easy West. På lördag den 3 augusti slår Köpmanholmens ansvarige kock Stig Rosenberg på stort och bjuder på sydamerikansk matbuffé. Kom till exempel och testa drycken chica miranda gjord på violetta majskolvar! Söndagen den 4 augusti bjuder vi på en heldag för familjen. Dagen inleds med en matig amerikansk brunch klockan 12.00. Bacon, ägg, pannkakor, kött, potatis, bröd och cheese-

cake står på menyn. Klockan 14.00 samma dag håller Siv Rönnbacka en föreläsning på temat ”Sivert Rönnqvists emigration från Larsmo till Alaska”. Hösten 1913 åkte Sivert iväg från Larsmo via Kållby till Hangö och fortsatte sedan med fartyg till Hull, Liverpool och New York. Rönnbacka kan visa upp passagerarlistor från fartygen och ge information om var på internet du hittar dina släktingars livsöden. Samma dag klockan 14.00 blir det även barnens guldrush. Sommarens sista programpunkt hålls den 17 augusti och det blir en kräftafton. Missa inte den händelserika sommaren på Köpmanholmen! SOFIA HELSING

KAJ. Humorgruppen KAJ uppträder på Köpmanholmen den 17 juli.

Skärgårdssommar och musik Inkommande sommar är den adertonde säsongen som Köpmanholmen i sin nuvarande for m också välkomnar till evenemang och musikupplevelser i njutbar skärgårdsmiljö. Olika arrangörer ordnar under säsongen en lång �������������� rad tillställningar. Den nya säsongen inbjuder både unga och äldre till avkoppling i såväl lekfullhetens som kulturens tecken med de ramar som kommunens rekreationsholme ute i skärgården ger.

Barnens Dag Barnens dag på Köpmanholmen ordnas lördagen den 15 juni kl. 13-15 och markerar den verkliga starten på sommaren. Förhoppningsvis bjuder dagen på sol och värme så alla barnfamiljer i Larsmo återigen får njuta av en avslappnad dag med lagom pro-

gram. Studerande från Kredu står traditionsenligt för de olika programinslagen och dagen inleds i festtältet med en kort teaterpjäs. Temat för dagen är Pippi på Köpmanholmen och besökarna kan gärna klä sig så likt de litterära figurerna i Villa Villekulla.

JoyKids Den som eventuellt missat uppträdanden av den glada bar nkören JoyKids under ledning av Mikael och AnnaPia Svarvar har nu chans att onsdagen den 26 juni kl. 18.00 verkligen leva med i svängarna. Kören har med härlig attityd under tre år sjungit in sig i åhörarnas hjärtan både lokalt och på turnéer. Under Jakobs Dagar och vid invigningen av Campus Allegro har kören visat sin styrka att presentera gospelglädje för

en bred publik. På Köpmanholmen har kören med sig ett eget kompband och under kvällen utlovas mycket sväng i festtältet.

Heléne och Thomas Heléne Nyberg och Thomas Enroth gör ett efterfrågat strandhugg på Köpmanholmen����������������������� under duons sommarturné med ett trettiotal inbokade konserter. Onsdagen den 3 juli kl. 19.00 är temat för kvällen Visor i skymningen. Det blir många härliga pärlor och toner från det egna låtskrivandet, material från den nya skivan och givetvis starka influenser från samarbetet med Lasse Berghagen. Mixen garanterar en skön klangbotten åt sommarkvällen och en berörande musikupplevelse. ARNE BÖHLING


Larsmo kommuntidning