Issuu on Google+

Larsmo kommun informerar Luodon kunta tiedottaa Årgång 23

2 • 2011

Offentligt meddelande

Vinterkarneval 10.3.2012


2

Kuntauudistus

Regeringen har slagit fast en stram tidtabell för genomförande av den kommunreform som regeringspartierna kom överens om i regeringsprogrammet. Bl.a. följande skrivningar ingår i programmet: Regeringen kommer att genomföra en riksomfattande kommunreform som syftar till en livskraftig kommunstruktur i starka primärkommuner. En stark primärkommun består av naturliga pendlingsområden och är tillräckligt stor för att självständigt kunna sörja för basservicen, med undantag för den specialiserade sjukvården och krävande socialvårdstjänster. I och med att kommunstrukturen blir starkare och mer helgjuten minskar behovet av samarbetsstrukturer mellan kommunerna, vilket förtydligar och förenklar förvaltningen och stärker den lokala demokratin. För att säkerställa tillgången på högklassiga social- och hälsovårdstjänster och för att trygga finansieringen ska det bildas starka primärkommuner som klarar av att ansvara för ordnandet och finansieringen av social- och hälsovården.

Hallitus on lyönyt lukkoon tiukan aikataulun hallituspuolueiden laatimassa hallitusohjelmassa sovitun kuntauudistuksen toteuttamiseksi. Ohjelmaan sisältyy mm. seuraavat lausunnot: Hallitus toteuttaa koko maan laajuisen kuntauudistuksen, jonka tavoitteena on vahvoihin peruskuntiin pohjautuva elinvoimainen kuntarakenne. Vahva peruskunta muodostuu luonnollisista työssäkäyntialueista ja on riittävän suuri pystyäkseen itsenäisesti vastaamaan peruspalveluista vaativaa erikoissairaanhoitoa ja vastaavasti vaativia sosiaalihuollon palveluja lukuun ottamatta. Kuntarakenteiden vahvistuessa ja yhtenäistyessä kuntien välisten yhteistyörakenteiden tarve vähenee ja näin ollen hallinto selkeytyy ja yksinkertaistuu ja paikallinen demokratia vahvistuu. Korkealuokkaisten sosiaali- ja terveydenhuoltopalveluiden tarjonnan varmistamiseksi ja rahoituksen turvaamiseksi luodaan vahvoja peruskuntia jotka kykenevät vastaamaan sosiaali- ja terveydenhuollon järjestämisestä ja rahoittamisesta.

De trendberäkningar som publicerats för 2030 visar att befolkningsutvecklingen, ändringen i befolkningsstrukturen och servicebehovet kommer att se mycket olika ut i landets kommuner. Den prognostiserade skillnaden i andelen över 65 år är stor mellan kommunerna, den lägsta noteringen är 10 procent och den högsta 50 procent. Befolkningsutvecklingen förutspås variera mellan en minskning på 25 procent respektive en ökning på 45 procent. Försörjningskvoten förutspås som högst bli 140 och som lägst 50. Beräknade genomsnittsvärden för hela landet år 2030 är följande; befolkningsökning 8 procent, försörjningskvot 75 och andelen över 65 år 26 procent. Motsvarande prognos för Larsmo är att befolkningen ökar med 27 procent, att försörjningskvoten ökar från 77 till 82 och att andelen 65 år och äldre ökar från 12 till 18 procent. Inga kommunvisa prognoser för utvecklingen inom den kommunala ekonomin har hittills presenterats, däremot finns beräkningar på nationell nivå. Beräkningarna visar att en allt större andel av den kommunala budgeten går till äldreomsorgen. På nationell nivå beräknas en fördubbling av kostnaderna fram till 2030. De ovan presenterade siffrorna visar att regeringen har en verklig utmaning i att leva upp till målsättningen om att säkerställa tillgången på högklassiga social- och hälsovårdstjänster i hela landet också i framtiden. Kommunministern och övriga företrädare för regeringen är mycket målmedvetna i att genomföra en kommunreform. Inga exakta minimi befolkningsunderlag kommer att fastslås utan alla ovan nämnda kriterier kommer att ligga till grund för ministeriets ställningstagande om den nya kommunkartan. Diskussionen om för- och nackdelar med en radikal förändring av kommunstrukturen är redan nu intensiv. Ställningstagandena grundar sig sannolikt på kommunens ekonomiska situation, befolkningsstrukturen nu och i framtiden, kommunens läge i förhållande till ett större centra, språkliga aspekter osv. En lyckad kommunreform förutsätter entusiasm både av kommunpolitiker och av tjänstemän så jag hoppas verkligen att regeringen är lyhörd för de åsikter och ställningstaganden som kommunerna framför.

Pääkirjoitus Gun Kapténs, kunnanjohtaja

För tillfället pågår ett intensivt utredningsarbete på Finansministeriets kommunavdelning under ledning av kommunminister Henna Virkkunen. Målsättningen är att presentera ministeriets förslag till kommunstruktur i årsskiftet. Därefter kommer ett antal regionala möten att hållas där ministeriet presenterar sitt förslag till ny kommunkarta. Efter höranderundan skall regeringen avge ett förslag till strukturlag som ges till riksdagen hösten 2012. Målet är att strukturlagen skall träda i kraft vid ingången av 2013 och att beslut om den nya kommunreformen skall fattas före utgången av 2014. Kriterier som sannolikt tillämpas är; uppskattade utvecklingen av servicebehovet 2010-2030, uppskattade utvecklingen av den kommunala ekonomin 2010-2020, uppskattade utvecklingen av boendet och samhällsstrukturen 20102030, pendlingsområdena och serviceområdena, områdena för ordnande av service, till exempel inom social- och hälsoservicen, särskilda områden, dvs. språkliga förhållanden, långa avstånd, gles bebyggelse och skärgård samt övervägning av förutsättningarna för kommunsammanslagningar.

Ledare Gun Kapténs, kommundirektör

Kommunreformen

God Jul och Gott Nytt År tillönskas alla Larsmobor!

Ansvarig utgivare Gun Kapténs Redaktör/Layout Arne Böhling Tryckeri Botnia Print E-tidning www.larsmo.fi

Den ekonomiska osäkerheten och oron för hur tillväxten ser ut framöver delas av alla och det är svårt att tyda vad statsmakten vill. Ansvaret och kostnaderna för all service skjuts allt mera över på kommunerna och de statliga stöden minskar. Det här innebär också utmaningar för Larsmos del. Som beslutsfat-

Julkistetut trendilaskelmat vuodelle 2030 osoittavat, että väestönkehitys, väestönrakenteen muutokset ja palvelutarve vaihtelee suuresti maamme kunnissa. Ennakoitu ero yli 65-vuotiaiden osuuksissa on suuri kuntien välillä, alhaisin luku on 10 prosenttia ja korkein 50 prosenttia. Väestönkehityksen ennustetaan vaihtelevan 25 prosentin laskun ja 45 prosentin kasvun välillä. Huoltosuhteen ennakoidaan olevan korkeimmillaan 140 ja alimmillaan 50. Koko maan arvioidut keskiarvot vuonna 2030 ovat seuraavat: väestönkasvu 8 prosenttia, huoltosuhde 75 ja yli 65-vuotiaiden osuus 26 prosenttia. Vastaava ennuste Luodolle on, että väestö kasvaa 27 prosenttia, huoltosuhde kasvaa 77:stä 82:n ja että yli 65-vuotiaiden osuus kasvaa 12:sta 18:a prosenttiin. Mitään kuntakohtaisia ennusteita koskien kuntatalouden kehitystä ei vielä ole esitetty, kansallisella tasolla laskelmia sen sijaan löytyy. Laskelmat osoittavat, että entistä suurempi osuus kuntien budjetista suunnataan vanhustenhuoltoon. Kansallisella tasolla arvioidaan kustannusten kaksinkertaistuvan vuoteen 2030 mennessä. Yllä esitetyt luvut osoittavat, että hallituksella on todellinen haaste saavuttaa asetettu tavoite korkealuokkaisten sosiaali- ja terveydenhuoltopalveluiden saatavuuden turvaamiseksi koko maassa myös tulevaisuudessa. Kuntaministeri ja muut hallituksen edustajat toteuttavat kuntauudistusta erittäin määrätietoisesti. Mitään tarkkaa minimi väestövaatimusta ei tulla määrittelemään vaan kaikki yllä mainitut kriteerit ovat perustana ministeriön kannanotolle koskien uuttaa kuntakarttaa. Keskustelu kuntarakenteiden radikaalisen muutoksen eduista ja haitoista on jo kiivas. Kannanotot perustuvat todennäköisesti kuntien taloudelliseen tilanteeseen, väestörakenteeseen nyt ja tulevaisuudessa, kunnan sijaintiin suhteessa suurempaa keskustaa, kielelliset näkökulmat jne. Onnistunut kuntauudistus edellyttää innostuneisuutta sekä kunnallispoliitikoilta että virkamiehiltä joten toivon todellakin että hallitus huomiosi kuntien esittämät mielipiteet ja kannanotot. Toivotan kaikille Luotolaisille Hyvää Joulua ja Onnellista Uutta Vuotta!

Ordförandes ruta

Kommunal informationstidning

I Larsmo kommuns Strategi för 2017 står som målsättning att ”Larsmo är en framgångsrik, trivsam och självständig kommun i en välmående region”. I många avseenden kan vi väl konstatera att så också är fallet redan idag. Kommunen växer och servicenivån är hög. Levnadsstandarden och välfärden är för de flesta invånare bättre än någonsin men samtidigt hotar också klyftan mellan människorna att växa likasom de ekonomiska förutsättningarna mellan kommunerna och regionerna.

Valtionvarainministeriön kuntaosastolla on parhaillaan meneillään kiihkeä selvitystyö jota johtaa kuntaministeri Henna Virkkunen. Tavoitteena on tämän vuoden loppuun mennessä esitellä ministeriön ehdotus uudeksi kuntarakenteeksi. Tämän jälkeen järjestetään laaja alueellinen kuulemiskierros jonka pohjalta valmistellaan hallituksen esitys eduskunnalle puitelain korvaavaksi rakennelaiksi. Hallituksen esitys rakennelaiksi annetaan eduskunnalle syksyllä 2012. Tavoitteena on, että rakennelaki tulisi voimaan vuoden 2013 alusta ja uutta kuntarakennetta koskevat ratkaisut olisi tehty vuoden 2014 loppuun mennessä. Sovellettavat kriteerit ovat todennäköisesti: palvelutarpeiden kehitystarkastelu 2010-2030, kuntatalouden kehitystarkastelu 2010-2020, asumisen ja yhdyskuntarakenteen kehitystarkastelu 2010-2030, työssäkäyntialueet ja asiointialueet, palveluiden järjestämisalueet, esimerkiksi sosiaali- ja terveyspalveluissa, eritysalueet eli kieliolosuhteet, pitkät etäisyydet, harva asutus ja saaristoisuus ja kuntaliitosten edellytysten tarkastelu.

tare måste man ha ”is i hatten”, sondera alternativen och möjligheterna med öppna sinnen och sedan göra beslut. Inte alltid lätta sådana, men beslut som på sikt gynnar invånarna i Larsmo och tryggar oss en god service. Beslutet att gå in för en hälsovårdsmottagning i kommunen är bara ett exempel på en sådan fråga. Dylika strategiskt viktiga frågor kommer med säkerhet flera framöver för vår kommun och också för hela regionen. Vi måste ännu utveckla vår förmåga till samarbete i Jakobstadsregionen och tillsammans bibehålla och framförallt öka attraktionskraften för såväl vårt näringsliv som för potentiella nyinflyttare. Hit skall man vilja komma! Larsmo har en personal med stort kunnande och en gedigen vilja att ständigt utveckla servicen i kommunen. De förtroendevalda har oberoende av parti och åsiktsskillnader, alltid med respekt och i god anda kunnat föra kommunen framåt bland 365 öar, minst lika många grynnor och skär men fortfarande med vind i seglen, på rätt kurs och med flaggan i topp! Den 16.1.2012 ordnas ett Torgmöte på Cronhjelmskolan. Vi vill på detta sätt hålla den offentliga dialogen vid liv och skapa ett gemensamt tillfälle för information och åsiktsutbyte gällande vår kommun och vår framtid. Ta tillfället i akt så syns vi där! ULF STENMAN


3

Rönnliden Invest expanderar Rönnliden Invest Ab (Fastighets Ab Rönnliden) grundades 1977 av Larsmo kommun, Helmer Andersson och Jan-Olof Björkskog. Bolaget som numera ägs till 100 procent av Larsmo kommun äger och förvaltar utrymmen för offentlig och privat verksamhet i Larsmo och i Jakobstad. Det första projektet bolaget förverkligade var fastigheten Rönnliden i Bosund. Den dåvarande skolan var allt för trång och i den nya fastigheten inrymdes två klassrum samt byggdes utrymmen för en hälsovårdsmottagning. När den nya skolan togs i bruk 1989 flyttade skolan ut och förskolan in. Hälsovårdsmottagningens utrymmen tillbyggdes år 1994.

Olika fastigheter Övriga utrymmen som betjänar kommunal och samkommunal verksamhet är tandkliniken i Holm, som hyrs av Jakobstads social- och hälsovårdsverk samt Larsmo boende, som efter renovering och tillbyggnad kommer att hyras av Kårkulla skn. Statens bostadsfond ARA har beviljat Rönnliden Invest Ab bidrag för renoveringen och tillbyggnaden av boendet. Samma förfarande planeras för renovering och tillbyggnad av Spireavägens boende i Jakobstad, dvs Rönnliden Invest Ab inlöser fastigheten av Kår-

kulla skn, varefter fastigheten renoveras och tillbyggs när bidrag erhålls av ARA. Bolaget har också byggt och renoverat företagsutrymmen. Idag äger bolaget en industrihall på Vikarholmen, uppförd 1988 samt ett industriutrymme i Holm, Gula hallen, uppförd 2009. Två objekt har överlåtits till företag via s.k. inlösningsförfarande. Ishallen Kristallen Rönnliden Invest Ab äger också sedan 2010 ishallen i Jakobstad. Bakgrunden till bolagets engagemang kring ishallen går tillbaka till 1997 då den dåvarande ishallen hotades av stängning på grund av obetalda leasinghyror till finansiären. Efter förhandlingar mellan regionens kommuner och finansiären övergick leasingavtalet gällande ishallen till Rönnliden Invest Ab. Staden Jakobstad, Pedersöre kommun och Nykarleby stad ingick ett avtal med bolaget där de förband sig stå för de leasingavtalets kostnader. Rönnliden Invest Ab stod för Larsmo kommuns andel av uppgörelsen. Bolaget inlöste ishallen i Jakobstad 2010 för att bidrag skulle kunna erhållas från NTM-centralen för byte av tak, anskaffande av ny rink mm. Rönnliden Invest Ab har ingått ett hyresavtal med staden Jakobstad fr.o.m. 1.1.2012. Den hyra som uppbärs täcker

Fastighets Ab Handelshuset på Köpmansgatan ingår i Rönnliden Invests fastighetsinnehav. kostnaderna för räntor och avskrivningar. Rönnliden Invest Ab har finansierat ca 50 000 euro av den senaste renoveringen. I hyresavtalet med staden ingår ett villkor enligt vilket föreningar från Larsmo har rätt till istid 3 timmar/vecka vardagar mellan kl. 17 och 20.

Handelshuset I början av 2011 förvärvades Fastighets Ab Handelshuset Kiinteistö Oy i Jakobstad. I fastigheten verkar bl.a. skatteförvaltningen, Handelsbanken samt social- och hälsovårdsverkets Seniorcenter. GUN KAPTÉNS

Spireavägens boende i Jakobstad inlöses av Rönnliden Invest.

Budgeten 2012 en utmaning för kommunen Sysselsättningsläget i Larsmo har förbättrats snabbt under året. I slutet av september var arbetslöshetsgraden 2,8 procent jämfört med 5,1 procent vid motsvarande tid i fjol. Arbetslöshetsgraden antas i medeltal uppgå till 3,8 procent år 2011 och 4,2 procent år 2012. Invånarantalet ökade år 2010 med 97 invånare. År 2011 antas ökningen uppgå till 100 personer och år 2012 till 80 personer. I slutet av 2012 antas invånarantalet uppgå till 5 000 personer. Inkomstskattesatsen har fastställts till 19,5 procent för år 2012, dvs skatten höjs med en procentenhet. Den allmänna fastighetsskatten och skatten för obebyggda tomter höjs,

övriga fastighetsskatter förblir på samma nivå som år 2011. Skattesatserna är följande; den allmänna fastighetsskatten 1,20 procent, skatten för stadigvarande bostad 0,35 procent och skatten på fritidsbostad 0,95 procent. Fastighetsskatten för obebyggda bostadstomter på detaljplanområden är 3,00 procent. Fastighetsskatten beräknas totalt inbringa 800 000 euro. Samfundsskatten beräknas uppgå till 365 000 euro. Indexhöjningen av statsandelar är 3,7 procent. Den kalkylerade skatteinkomsten i landet är beräknad till 3 191,04 euro/invånare. Utjämningsgränsen är 91,86 procent eller 2 931,29 euro/ invånare. Regeringen före-

slår i budgetpropositionen att fastighetsskatten inte längre skall beaktas vid beräknandet av den kalkylerade skatteinkomsten som ligger till grund för av utjämningen av skatteinkomster. Reformen är kostnadsneutral för staten men inverkan på kommunernas ekonomi varierar mellan –120 euro och +600 euro per invånare. Larsmo kommun förlorar ca 250 000 euro ifall riksdagen godkänner regeringens proposition. I budgetförslaget beräknas statsandelarna beräknas öka med 3,3 procent jämfört med 2011. Verksamhetskostnader na beräknas öka med 4,3 procent. Personalkostnaderna, som utgör 35,2 % av verksamhetskostnaderna, ökar

med 5,3 % och kundtjänsterna, som utgör 43,7 %, ökar med 4,4 %. Kommunen inleder en förprojektering av ett våningshus i Holm. I våningshuset planeras bl.a. en ny hälsovårdsmottagning samt utrymmen för ett nytt huvudbibliotek. Efterfrågan på utrymmen för andra funktioner ex. bostäder och affärsverksamhet utreds via förprojekteringen. Planläggningen omfattar nästa år Murmästar detaljplan i Bosund och utvidgningen av Risöhäll detaljplan, delgeneralplanen för centrumområdet samt revideringen av Larsmo strandgeneralplan som slutförs under våren. Investeringarna uppgår till 2,2 milj. euro. I investerings-

budgeten ingår bl.a. följande projekt; Sandlundens åldringscenter, tillbyggnad och ändring av rumsdisposition, installation av sprinklers samt förbindelsekorridor till Roslunden 560 000 euro, planering och byggstart för Holm förskola och dagvårdsenhet 230 000 euro, kansliutrymmen i kommungården 60 000 euro, vatten- och avloppsprojekt 430 500 euro samt byggande och asfaltering av gator 172 300 euro. Skuldbördan beräknas uppgå till 9,8 milj. euro eller 1 962 euro/person i slutet av 2012. Resultatet för både 2011 och 2012 beräknas bli negativt. GUN KAPTÉNS


4

Työplus betjänar nu även Larsmo Projekt Työplus, ett utvecklingsprojekt inom företagshälsovårdsservicen i Jakobstadsregionen, startades i fjol. Projektets syfte var att förbättra företagshälsovårdsservicen inom Jakobstads social- och hälsovårds samarbetsområde samt att utreda möjligheterna till samarbete med det kommunala affärsverket Työplus i Karleby vad gäller företagshälsovården. Som utredningsresultat vill nu Jakobstadsregionen bilda ett gemensamt affärsverk med Työplus fr.o.m. 1.1.2012 genom att Staden Jakobstad/Social- och hälsovårdsverket överlåter verksamheten vid företagshälsovården till Työplus kommunala affärsverk för företagshälsovård. Affärsverket tillhandahåller redan i dag företagshälsovård för ca 13 200 personklienter i Karleby med omnejd. Verksamhetspunkterna finns från tidigare också i Kronoby och Terjärv. Efter årsskiftet, när verksamhet även omfattar Jakobstadsområdet, kommer klientelet att uppgå till ca 22 000 personer och personalstyrkan ca 70 personer. Työplus i Jakobstad betjänar framledes även en mängd privata företag i regionen. Työplus i Jakobstad blir en självständig enhet med egen platschef. Larsmo kommun har tidigare köpt den lagstadgade företagshälsovården från Social- och hälsovårdsverket och dess enhet vid Choraeusgatan. Kommunens avtal med Työplus omfattar förebyggande, lagstadgad företagshälsovård samt sjukvård på allmänläkarnivå.

Ingång till Työplus företagshälsovårdsmottagning sker genom den historiska och nyöppnade järnvägsporten i Strengbergs gula fastighet. Gå in genom den välvda porten och välj sedan ingången till höger vid den flygel som sträcker sig in mot gården.

Öppning den 7.12 Den nya mottagningen i f.d. Strengbergs fastigheter öppnar den 7.12. Kommunens avtal med Työplus träder i kraft den 1.1.2012 men alla Larsmo kommuns ca 200 anställda erhåller företagshälsovård vid den nya Työplus mottagningen i Jakobstad från och med öppningsdagen. Kommunens personal får då även en ny företagshälsovårdare som är kontaktperson för Larsmo kommuns anställda. Työplus har inte ännu meddelat företagshälsovårdarens namn men personalen erhåller information då personen valts för uppgiften. Huruvida anställda vid Larsmo kommun kan anlita den närmaste Työplus verksamhetspunkten,

Den nya stora receptionen som här färdigställs möter besökarna uppe på tredje våningen. Mottagningen sker sedan i rum som sträcker sig från receptionen längs med två långa korridorer. t.ex. personal bosatt i Karleby eller Bosund för vilka mottagningen i Karleby är ett alternativ, är ännu inte klarlagt. Företagshälsovården

Aktuellt för företagare

Kommunen har för avsikt att ordna två träffar i året där vi inbjuder kommunens företagare på en matbit samt ger aktuell information. Nästa träff planeras till början av år 2012 då bl.a. Concordia inbjuds att informera om sin verksamhet. Under sommaren och hösten har kommunen försökt sammanställa ett register över de aktiva företagen i kommunen. Vi har fått klagomål på att de register som ev. finns är så föråldrade eller så finns det alltför mycket felaktiga

uppgifter i dem. Registret behövs för att både vi och företagen på orten skall kunna nå varandra med aktuell information. Ett bra register är också nödvändigt när kommunen informerar t.ex. inflyttare om vad som finns i kommunen och vilka tjänster vi kan erbjuda lokalt.

Troligen är vårt register inte komplett och uppgifterna ändrar hela tiden så vi är tacksamma om ni kunde ge information åt oss för att göra det ännu bättre. Vi publicerar registret på våra webb-

öppnas i de nyrenoverade utrymmena i Strengbergs fastigheter, på tredje våningen, redan den 7.12.2011. Adressen är Skolgatan

25-27 och det nya telefonnumret till receptionen är 040 488 2880. ARNE BÖHLING

Larsmo kommun ordnar

sidor, men ni har rätt att meddela oss vilka uppgifter ni inte vill ha offentliga. Förändringar och nya uppgifter kan meddelas på larsmo.kommun@larsmo.fi eller till kommunens växel. Det aktuella registret finns idag publicerat i PDF-format på webbsidan under fliken Larsmo-info/ Företagsregister. Kommunen försöker även på webben ge aktuell information om lediga industritomter och frågor som berör samhällsplanering. CAROLA LÖF

TORGMÖTE för att informera och diskutera om Larsmo idag och framtida utmaningar Plats: Cronhjelmskolan, Larsmo Tid: 16.01.2012 kl. 18.30 Kommuninvånare kom med och diskutera Servering Arr: Kommunstyrelsen i Larsmo


5

Presidentvalet engagerar i Larsmo Snart är det igen dags att utse en ny president för sex år framåt. Enligt Finlands grundlag utser vi genom direkta val republikens president. Den som får väljas skall vara infödd finsk medborgare och samma person får utses för högst två perioder. Om en uppställd kandidat får mera än hälften av de avgivna rösterna blir det en valomgång. Om ingen har fått så klar majoritet blir det en andra omgång. Den första valdagen är 22.1.2012 och förhandsröstningen i Finland sker 1117.1. Det eventuella andra valet sker 5.2.2012 och förhandsröstningen ordnas 2531.1. I Larsmo är vallokalerna på valdagen placerade i skolorna i Bosund, Näs, Holm och Risö. Förhandsröstningen sker i det som kallas mötesutrymme Sven på Rönnvägen 1 D, tidigare Deposita bredvid damfriseringen. Förhandsröstningen är öppen från kl. 9.00 till kl. 17.00 alla vardagar och på veckosluten kl. 10.00-14.00. De som förhandsröstar bör kunna uppvisa identitetshandlingar. Även om du bara är på besök i Larsmo kan du rösta här under förhandsröstningstiden. En Larsmobo kan även rös-

ta i en annan kommun eller utomlands. Förhandsröstning ordnas även på Sandlundens åldringscenter fredag 13.1 samt 27.1 ifall det blir en andra omgång.

Röstberättigad Röstberättigad är varje finsk medborgare som senast på valdagen under det fösta valet, dvs. den 22 januari fyllt 18 år. Den som har rätt att rösta kan göra det på valdagen eller under förhandsröstningstiden. Befolkningsregistercentralerna gör ett s.k. rösträttsregister enligt uppgifterna de har 2.12.2011. På basen av registret skickas meddelandekort ut åt den som får rösta. Får man inget kort, men anser att man har rösträtt kan man kontrollera registret via magistraten på orten eller via centralvalnämndens kontaktperson i kommunen. Om man upptäcker fel på korten bör man genast reagera och ta kontakt med magistraten. Tiden för rättelse är kort, senast den 9.1.2012 bör man skriftligen meddela om att man vill ha rättelser i registret. Det som brukar vara problem i Larsmo är att man hamnar i fel röstningsområde och då kan

Juljazz på Holm fritidsgård Jazzsångerskan Mariah Hortans och gitarristen Mathias Sandberg har snabbt skapat sig en egen nisch inom den finländska jazzen. Deras musik som kan beskrivas som lugn, mysig, traditionell vokaljazz framförs med endast en röst och en gitarr. Duon har uppträtt flitigt i Finland de senaste åren och gjort två framgångsrika USAturnéer med spelningar i bl.a. New York, Philadelphia och Washington DC. Med den nya skivan Another Jazzy Christmas och den år 2008 utgivna Christmas Jazz infinner sig en härligt avspänd, jazzig julstämning.På sin turné från Kittilä i norr till Helsingfors i söder kommer de

måndagen den 19 december till Larsmo och uppträder på Holm fritidsgård kl. 19.00. Musiken består av allt från klassiska julverk av Sibelius, Händel och Schubert till Christmas carols och traditionella nordiska julsånger. All musik har arrangerats om med de sköna harmonier, svängiga rytmer och melodiska improvisationer duon gjort sig känd för. Ett inträde på 10 euro tas vid dörren och glögg och pepparkakor serveras under kvällen. Arrangörer är Vårt Larsmo r.f. och Larsmo kommun. MARIE LUDÉN

man inte rösta i sin närskola på valdagen.

Valfunktionärer Kommunen utser funktionärer till röstningsställena som får ett litet arvode för uppgiften. En kopia av kommunens beslut om valet till valnämnderna finns i vallokalen om man vill kontrollera att personerna har rätt att sköta uppgifterna. Justitieministeriet ser till att valhandlingar och material skickas till alla kommuner.

En handikappad eller sjuk kan även få rätt att rösta hemma. Meddelande bör ske senast 10.1.2012 till kommunens centralvalnämnd som sedan bestämmer när förhandsröstningen hemma ordnas. En närståendevårdare som bor i samma hushåll kan samtidigt utnyttja sin rösträtt vid hemmaröstningen om han/hon så önskar. Till centralvalnämndens uppgifter hör att organisera valet i kommunen, sköta informationen och att granska förhandsröstningshandlingarna innan själ-

Juljazz på Holm fritidsgård Måndag 19.12 kl. 19.00 Inträde 10 euro

va innerkuverten oöppnade skickas för räkning till valdistrikten där förhandsrösterna räknas under valdagen. Informationen sköts numera främst via valdatasystem som även massmedia får rätt att använda under valkvällen. Kommunerna borde senast kl. 22.30 på valdagen meddela resultatet av den preliminära rösträkningen till Justitieministeriet varifrån uppgifterna går till massmedia och Statistikcentralen. CAROLA LÖF


6

POTKU-projektet informerar Inom social- och hälsovårdsverket tycker vi det är dags att förbättra vården för patienter med kroniska sjukdomar. Därför är vi nu med i ett nationellt KASTEprojekt. Projektet heter POTKU och kommer från finskans Potilas kuljettajan paikalle, fritt översatt till svenska - Patienten vid rodret. Genom projektet vill man bygga upp tjänster som är strukturerade, behovsbaserade och som på sikt ger verklig hälsonytta enligt modellen för hälsonytta (Chronic Care Model). En av POTKU-projektets centrala målsättningar är att få verksamheten på hälsovårdscentralen mera patient- och teamcentrerad. Patienten ska tillsammans med vårdteamet aktivt delta i vårdplaneringen där patientens egna målsättningar beaktas. Man poängterar också betydelsen av patientens egenvård. Vid kroniska sjukdomar är patientens egenvårdsandel betydande. Patienten tar hand om sin egen hälsa 8757 timmar i året medan kontakten till hälso- och sjukvården är ca 3 timmar i året om ens det. För att patienten ska klara av sin egenvård på bästa möjliga sätt ska vårdteamet coacha patienten att blir medveten och styrkt att ta tillvara sina egna resurser. Projektarbetet startade sensommaren 2010 och pågår till oktober 2012. Inom Pietarsaaren POTKU har vi två inriktningar, en diabetesoch en teamgrupp. Diabetesgruppens målsättning är att sammanslå diabetesmottagningarna på sjukhuset och hälsovårdscentralen till en gemensam diabetesmottagning i Jakobstad. Den gemensamma diabetesmottagningen organiserar

En del av Potku – gänget. Övre raden från vänster Susanne Häggman, Marléne Lindgrén projektchef, Ann-Viol Björkqvist, Elina Aninko och Johanna Gripenberg. Nedre raden från vänster Maj-Len Holmbäck, Niina Unkuri, Britt-Mari Bjon och Marléne Widner. verksamheten i Jakobstadsnejden. Patientens vårdbehov avgör om uppföljningen sker på den gemensamma diabetesmottagningen eller på den egna mottagningen i Larsmo, Nykarleby eller Pedersöre. Diabetesgruppen har arbetat med att utveckla en fungerande vårdkedja. Gruppen har också under året ordnat fortbildningstillfällen för att höja personalens diabeteskunskap. Fortbildning har även ordnats i motiverande samtalsteknik. Teamgruppen på Malmska hvcmottagningen har fokuserat på att ordna en strukturerad vård för patienter med kronisk sjukdom.

Enligt modellen för hälsonytta är det viktigt att patienter med kronisk sjukdom har en kontaktperson på hälsovårdscentralen. I praktiken går det till så att kontakt etableras vid ett första besök till vårdare som senare fungerar som kontaktperson. Patienten förväntas förbereda sig inför besöket genom att fylla i en medicinlista och en s.k. egenvårdsblankett med frågor gällande livsstil och hälsotillstånd. På basen av blanketten bedömer patienten och vårdaren tillsammans hälsotillståndet och vilket stöd som behövs för egenvården. Uppgifterna används sedan vid läkarbesöket då vårdplanen görs upp i samråd med patienten. I vår-

dplanen beskrivs patientens behov, målsättningar och hur de kan förverkligas, hur uppföljningen ska ske, vilka sjukdomar och vilken medicinering patienten har. Vårdplanen ges åt patienten i samband med besöket eller postas hem. Vårdplanen kommer också till användning om patienten behöver vård på en annan hälsovårdscentral än den egna. Från och med första maj i år trädde en ny lag i kraft som gör att patienter inte längre behöver en betalningsförbindelse utan det räcker med en vårdplan. Tillsvidare har endast projektarbetare lärt sig att sammanställa vår-

dplaner men målsättningen är att alla läkare och vårdare på hvc gör det i framtiden. Enligt projektchefen för Pietarsaaren POTKU Marléne Lindgrén är målsättningen, att det som utvecklas inom projektet ska vid projektets slut vara implementerat i vården. Projektet framskrider med små steg eftersom projektmedlen är begränsade, men både team- och diabetesgruppen har jobbat fint under året och resultatet av deras arbete har börjat bära frukt denna höst. Vi fortsätter jobba för att patienterna ska må bättre och för att vården ska ge mera hälsonytta. MARGARETHA BACKMAN

Nyttigt med rörelseaktivitet Barn mår bra av att vara ute och röra på sig varje dag skriver specialpedagog Ylva Ellneby i sin bok ”Titta vad jag kan”. Att röra på sig utvecklar hjärnan, musklerna, kroppskontroll och balans, stärker självkänslan, gör barn lugnare, minskar stress och aggressivitet. Förmågan att organisera och samordna sina sinnen är en förutsättning för att senare kunna utveckla förmågan till abstrakt och logiskt tänkande. Förutom syn-, hörsel-, känselsmak- och luktsinnet har vi

också balanssinnet och led- och muskelsinnet, som alla tillsammans hjälper oss att samordna de mängder av intryck vi dagligen får från omvärlden. Det som för vuxna kan se ut som planlöst klättrande, hoppande på stubbar, snurra, åka karusell eller springande fram och tillbaka är för barnet nödvändiga aktiviteter. Ett barn måste lära sig att behärska många rörelser för att lära känna den egna kroppen, förstå omvärlden och utveckla en god självkänsla.

Barn behöver röra på sig mycket när de är små, för att kunna sitta stilla när de är stora nog att gå i skolan. Brist på möjligheter att röra på sig, leka utomhus, för mycket TV och datorer är till nackdel för denna utveckling. På daghemmen är man idag mycket medvetna om detta och försöker ge barn rikligt med tillfällen till både ledda och fria rörelseaktiviteter. HEIDI BYGGMÄSTAR

Daglig dos av rörelse och lek är en viktig programpunkt i daghemsverksamheten.


7

Furuholmens fritidsgård blir daghem Barnomsorgen i Larsmo växer stadigt, många barn föds och vi har en positiv inflyttning till kommunen. Barnomsorgens målsättning är att ge dagvård av god kvalitet som garanterar en trygg vardag och tillgodoser varje barns enskilda behov I kommunen har vi idag två daghem; Grev daghem och Furuholmens daghem med två avdelningar vardera. Vi har fyra gruppfamiljedaghem; Saltkråkan och Rödluvan i Furuholmen, Ekorren i Näs och Rönnebo i Bosund. Familjedagvårdarna i eget hem är 11 till antalet, specialdagvårdsavdelningen Kotten i Näs har 12 barn inskrivna samt morgon- och eftermiddagsverksamhet för förskolebarn och skolbarn som vi har i fyra olika grupper i kommunen. Parkverksamhet har vi på två olika ställen; i Näs på måndagar och i Furuholmen tisdagar och fredagar.

Öppning den andra januari Från och med den 2.1.2012 inleder en ny daghemsgrupp

sin verksamhet vid Furuholmens Fritidsgård, dahemmet kommer att heta Solrosen. Solrosen kommer att ha 12 platser för barn 1-5 år. Personalen kommer att bestå av en ansvarig barnträdg årdslärare och två barnskötare. Parkverksamheten kommer som tidigare att fortsätta utomhus på tisdagar och fredagar så barn och personal kommer att få samsas om uteområdet två förmiddagar i veckan. Fritidsgården har ju också varit ett populärt utrymme som kommunen kunnat hyra ut för olika ändamål och fester.

Egen verksamhet Dagtid kommer kommunen nu att fylla fastigheten med egen verksamhet. Fritidsbyrån sköter som tidigare om eventuell kvälls- och veckoslutsverksamhet samt privata uthyrningar. Den övriga verksamheten bör dock hållas tillräckligt åtskild från dagvårdsverksamheten, på vilken det ställs strängare hygienkrav.

Daghemmet Kotten Specialdagvårdsavdelningen Femman flyttade under sommaren till nyrenoverade utrymmen i Näs i den fastighet som tidigare fungerade som förskola. I samband med flytten fick även verksamheten ett helt nytt namn som nu officiellt kallas för specialdagvårdsavdelningen Kotten. Namnet Kotten är hämtat från sagoböckerna om Kotten och Grisen och vår logo är en igelkott. Vår dagvårdsavdelning fungerar som en specialdagvårdsavdelning som främst riktar sig till 4-5 åringar. Till denna avdelning har vi möjlighet att ta emot max. 12 barn. För att få en daghemsplats på Kotten krävs ett läkarintyg eller intyg av rådgivningspersonal som kan konstatera att behov av specialdagvård finns eller om barnet har en given diagnos. Barn med en given diagnos eller med t.ex.

språksvårigheter, koncentrationssvårigheter, sociala svårigheter m.m. behöver extra stöd inför förskolan och skolstarten. Vi har 4 dagars veckor, från tisdag-fredag med ca 4 timmar per dag. Personalen består av barnträdgårdslärare Camilla Kronholm, närvårdare Carina Svenfelt, assistent Margaretha Dahlman, och gruppassistent Frida Granbacka. Enhetens tyngdpunkter ligger på språket, motoriken, socialt och emotionellt lärande. För oss är det viktigt att kunna se varje barn som en enskild individ och arbeta utgående från deras egna erfarenheter, utvecklingsnivåer samt intressen. Vi vill också kunna väcka deras intresse för att lära sig nya saker och ge dem en möjlighet att utveckla sig själva tillsammans med andra. CAMILLA KRONHOLM

Den andra januari öppnar barnomsorgen daghemmet Solrosen vid Furuholmens fritidsgård. Bland annat bör vilorummet för daghemmet vara låst och hållas stängt för övrig verksamhet, i köket bör det finnas två kylskåp, det ena för dagvårdens behov och det andra för andra verksamheter. Lokalen bör vara städad före dagvårdsbarnen anländer på morgonen.

Nybygge 2013 Daghemmet Solrosen i Furuholmen inleder sin verksamhet i tillfälliga utrymmen och behovet av ett nytt daghem i kommunen är stort. Förhoppningsvis kommer kommunfullmäktige i Larsmo snarast att

Hyr kommunens fastigheter eller anläggningar Larsmo kommun ingår årligen över 350 avtal för tillfällig uthyrning av fastigheter och anläggningar med privatpersoner, organisationer och grupper. Information om de olika uthyrningsbara objekten, hyra och regler finns på kommunens webbplats. Kontakta i god tid ansvarspersonen för önskad fastighet eller anläggning när du planerar en tillställning, fest eller annan aktivitet.

www.larsmo.fi

ge grönt ljus för ett nytt daghemsbygge. När det nya daghemmet sedan står färdigt kan Furuholmens fritidsgård återgå till sin ursprungliga funktion, förhoppningsvis senast den 31.7.2013. MALIN KÄLLMAN


8

Från IT-Lego till pekplattor Snart är tiderna förbi för ”svarta tavlan”, skrivhäften, blyertspennor och suddgummin då e-skolan står för dörren. Nu är det den nya tekniken som är på ingång i våra skolor. IT-tekniken utvecklas med stormsteg och det gäller för oss alla att följa med, vare sig vi vill eller inte. För att aktivt kunna ta del i dagens samhälle så krävs det ett visst tekniskt kunnande och detta kunnande måste vara en del av det kunnande som den grundläggande utbildningen ansvarar för. Ett bra sätt att få in IT-teknik i skolorna är att delta i olika typer av projekt. I de flesta projekt ingår IT-materialanskaffningar som en del av projektets förverkligande, men det finns även projekt som är renodlade IT-projekt. Skolorna här i Larsmo har varit aktiva och sökt om projektbidrag och även lyckats få medel att starta projekt, vars målsättning är att på olika sätt utveckla användningen av IT i skolans vardag.

som Cronhjelmskolan och Bosund skola deltar i. Syftet med projektet är att med teknikens hjälp få in kreativa och innovativa undervisningsmetoder i skolorna. Tanken är att med hjälp av teknisk lego, Lego NXT Mindstorms (rörliga robotar) få eleverna att bli mer intresserade av de naturvetenskapliga ämnena.

Projekt AAICCS AAICCS är ett internationellt projekt mellan Cronhjelmskolan och St Margaret´s School i Edinburgh, Skottland. Även detta projekt strävar till att höja profilen på de naturvetenskapliga ämnena genom användning av ny, modern teknik. I det här projektet är tanken också att öka flickornas intresse för naturvetenskaper och teknik, St Margaret´s School är nämligen en flickskola. I projektet ingår bl.a. användning av Lego NXT Mindstorms.

Projekt IT-Lego

Pekplattan som administrativt verktyg i lärarens vardag är ett projekt, i vilket kommunens samtliga skolor kommer att delta om Utbildningsstyrelsen beviljar medel för det. Målet med projektet är att genom tillgång till pekplattor möjliggöra utökad IKT-användning i det pedagogiska arbetet. Även interaktionen mellan hem, skola och elev blir snabbare och smidigare med hjälp av pekplattorna.

IT-Lego är ett nationellt finskspråkigt projekt, finansierat av Utbildningsstyrelsen,

I skolorna används redan nätpedagogiska undervisningsprogram, t.ex. Poks (finska),

För närvarande finns det två pågående projekt, IT-Lego och AAICCS (Aiming At International Cross Curricular Skills) och en projektansökan med namnet Pekplattan som administrativt verktyg i lärarens vardag har lämnats in i början av november.

Användningen av teknisk lego i undervisningen är kul tycker Ida Snellman.

Roger Nyfelt har konstruerat en programerbar robot. Mattekungen, Fyssakungen, Lexia och KiVa-Skola-programmets nätbaserade material för antimobbningsarbetet. Förutsättningen för att kunna utveckla användningen av

den moderna tekniken i våra skolor är att via olika slag av projekt få möjlighet till extern finansiering för att kunna prova på nya pedagogiska metoder och även kunna köpa in sådan teknisk utrustning

som inte hör till en skolas basutrustning. Skolorna i Larsmo kommer nog att använda häften och böcker även i framtiden. CAROLA HOLM-PALONEN

Den klingande grodan besökte Larsmo Under fritidsveckorna ordnade kommunbiblioteket i samarbete med Fritidsbyrån i Larsmo en mycket uppskattad teaterföreställning för de mindre barnen. Teatergruppen ”Den klingande grodan” bjöd på den klassiska berättelsen om Stadsmusikanterna från Bremen, en av de mest tilltalande och aktuella sagorna av bröderna Grimm. Pjäsen utgick från de fyra djur som ansågs värdelösa och odugliga av sina ägare, men de bestämde sig ändå för att ta saken

i egna händer och rymma mot Bremens gator. Vänskapen och de små lyckotrampen bar det vilda äventyret till ett lyckligt slut. Biblioteket bjöd på två föreställningar som lockade över hundra barn och vuxna per föreställning. Publiken blev aktivt involverad i teatern eftersom sagoberättandet framfördes genom lek och sång. Det var många mycket glada barn som avslutade teaterbesöket med saft och kex. BEATRICE VILLMAN

Pia Leinonen och Joni Tiala framförde barnpjäsen Stadsmusikanterna från Bremen.


9

Författarbesök vid huvudbiblioteket Under hösten har vi haft många kontakter med en av Sveriges mest lästa och uppskattade barnboksförfattare, Peter Gissy. Till slut blev det klart; han hade möjlighet att besöka oss här i Larsmo! För barnen i Larsmo är han mest känd för sina böcker om de unga detektiverna Jill och Jonatan. Han har skrivit sju böcker i serien om Jill & Jonatan i vilka de löser olika typer av brott och mysterier. Eftersom han förankrar sina berättelser i en tydligt beskriven miljö så fungerar varje bok i serien som en unik historia. Han har även skrivit två barnböcker om Millie, en flicka som är självsäker, men som även klarar av att hantera vardagliga problem på ett finurligt sätt. För den vuxne läsaren har han även skrivit medicinska thrillers om akutläkaren Robert Krüger samt deckare med Kent Mortland som huvudperson. Under två dagar i november fick samtliga elever från årskurserna fyra till sju från skolorna i Larsmo möjlighet att träffa Peter Gissy vid huvudbiblioteket. För årskurserna fyra till sex hade vi från bibliotekets sida även ordnat program vid biblioteket med biblioteksorientering, tävlingar och en skola fick se på en naturfilm. Vi på biblioteket uppskattade verkligen den iver

Författaren Peter Gissy fängslade barnen i Larsmo då han läste ur sina spännande detektivromaner och berättade om detektiverna. och entusiasm som eleverna visade både inför författar- och biblioteksbesöket. Höjdpunkten var dock för de allra flesta elever att få träffa en författare som de läst böcker av och som vi insett att de uppskattar. Under fyrtiofem intensiva minuter berättade Peter Gissy om hur han som barn var

sjuk en längre tid och om hur hans mamma cyklade via biblioteket på sin lunchrast för att låna nya böcker så att han fick något att läsa. Han berättade själv att det tog ganska lång tid för honom att verkligen börja uppskatta läsandet, men när böckernas värld väl öppnade sig så blev det klart att han själv ville bli författare. Den första

boken bestämde han skulle bli en bok om indianer, eftersom han i sin tur i tonåren hade blivit inspirerad av en mycket känd författare. Den boken blev aldrig skriven, men han har alltid skrivit, endera som journalist, översättare eller som författare till faktaböcker och skönlitteratur för barn och vuxna. Vi på biblioteket hoppas att Peter

Gissy lyckats inspirera barnen i Larsmo att söka nya läsupplevelser och kanske till och med att själva skriva och berätta. Författarbesöket var ekonomiskt genomförbart eftersom biblioteket erhållit understöd från Svenska Kulturfonden. BEATRICE VILLMAN

Bibliotekets boktips

Huvudbiblioteket

Asaad, Arkan: Stjärnlösa nätter: en berättelse om kärlek, svek och rätten att välja sitt liv Forsström, Ted: Pleppoboken Grisham, John: Bekännelsen Guillou, Jan: Brobryggarna Haag, Martina: Glada Hälsningar från Missångerträsk Hannah, Kristin: Den frusna trädgården Ibrahimovic, Zlatan: Jag är Zlatan Indridason, Arnaldur: Svart himmel Janouch, Katerina: Tigerkvinnan (del 4 i romanserien om barnmorskan Cecilia Lund) Jansson, Anna: Alkemins eviga eld Kepler, Lars: Eldvittnet Läckberg, Camilla: Änglamakerskan Marklund, Liza: Du gamla du fria Olsoni-Broman: Om du ännu fanns: unga som mist en förälder berättar Paasilinna, Arto: Skojarna i örtagården Pearse, Lesley: Lotte Roberts, Nora: Doft av rosor ”Så bra svenska du talar!” En antologi om finlandssvenskarnas möten med Sverige Steel, Danielle: En god kvinna Wahlgren, Pernilla: Pernillas jul Zweigberk, Helena von: Anna och Mats bor inte här längre

Öppettider: måndag 13-20 tisdag 12-19 onsdag 16-19 torsdag 12-19 fredag 12-18

Saknar du någon bra bok som du tycker borde finnas på biblioteket? Hör gärna av dig till oss så försöker vi köpa in den. Inköpsförslag mottages också via blankett på bibliotekets webbplats. MIKAELA RISKA-LASSILA

Bosund bibliotek Öppettider: måndag 12-19 tisdag 09-16 onsdag -------torsdag 12-19 fredag 10-16


10

Talousarvio 2012 Luodon työllisyystilanne on tämän vuoden aikana kohentunut nopeaan tahtiin. Syyskuun lopussa työttömyysaste oli 2,8 prosenttia verrattuna edellisvuoden lukemaan 5,1 prosenttia. Työttömyysaste oletetaan olevan keskimäärin 3,8 prosenttia vuonna 2011 ja 4,2 prosenttia vuonna 2012. Asukasluku kasvoi vuonna 2010 97 henkilöllä. Vuonna 2011 kasvun odotetaan olevan 100 henkilöä ja vuonna 2012 80 henkilöä. Asukasluvun ennustetaan olevan 5 000 henkilöä vuoden 2012 lopussa. Tuloveroprosentiksi on vahvistettu 19,5 prosenttia vuodelle 2012, eli verotus nousee yhdellä prosenttiyksiköllä. Yleinen kiinteistövero ja rakentamattomien tonttien verotus nousee, muut kiinteistöverot säilyvät vuoden 2011 tasolla. Veroprosentit ovat seuraavat: yleinen kiinteistövero 1,20 prosenttia, vakituisen asumisen vero 0,35 prosenttia ja vapaa-ajan asumisen vero 0,95 %. Asemakaavoitetuilla alueilla sijaitsevien rakentamattomien asuntotonttien verotus on 3,00 prosenttia. Kiinteistövero

lasketaan tuottavan yhteensä 800 000 euroa. Yhteisöveron lasketaan tuottavan 365 000 euroa. Valtionosuuksien indeksikorotus on 3,7 prosenttia. Maan laskennalliset verotulot arvioidaan olevan 3 191,04 euroa/asukas. Tasausrajana on 91,86 % tai 2 931,29 euroa/ asukas. Hallitus ehdottaa talousarvioesityksessään, että kiinteistöveroa ei enää huomioitaisi laskennallisten verotulojen arvioinnissa joka toimii verotulojen tasauksen perustana. Uudistus on valtiolle kustannusneutraali mutta vaikuttaa kuntien talouteen vaihtelevasti -120 euroa ja +600 euroa asukasta kohden. Luodon kunta menettäisi noin 250 000 euroa, mikäli eduskunta hyväksyy hallituksen esityksen. Talousarvioehdotuksessa valtionosuudet lasketaan kasvavan 3,3 prosenttia verrattuna vuoteen 2011. Toimintakustannukset lasketaan kasvavan 4,3 prosenttia. Henkilöstökustannukset, joiden osuus on 35,2 prosenttia toimintakustannuksista, kasvavat 5,3 prosenttia ja osto-

Kuntoseteli

Nyt voit ostaa tuettuja kuntoseteleitä hintaan 1 euro/ kpl. Enintään 10 seteliä/vuosi/perhe niin kauan kuin tähän tarkoitukseen budjetoidut varat riittävät. Setelit on tarkoitettu 5-16 -vuotiaille lapsille ja nuorille. Setelin arvo on 2 euroa kun maksat setelillä esim. uimahallissa. Huomioi että yksi seteli ei aina kata esim. koko uimahallimaksua vaan erotus on maksettava joko omalla rahalla tai käyttämällä kaksi seteliä. Seteliä myydään kunnankanslian infopisteessä ja ainoastaan Luodossa asuville nuorille. Huomioi että sinun on kirjoitettava nimesi seteliin kun käytät seteliä johonkin palveluun.

palvelut, joiden osuus on 43,7 %, kasvavat 4,4 prosenttia. Kunta käynnistää Holmissa kerrostalohankkeen esiselvitykset. Kerrostaloon suunnitellaan mm. uusi terveyskeskusvastaanotto sekä uuden pääkirjaston tilat. Muiden toimitilojen kysyntä, esim. asunnoille ja liiketoiminalle, selvitetään myös. Ensi vuonna kaavoitus käsittää Murmästarin asemakaavoitusta Bosundissa ja Risöhällin asemakaavan laajentamista, keskusta-alueen osayleiskaavaa

sekä kevään aikana valmistuvaa Luodon rantayleiskaavan uudistamista. Investointikustannusten määrä on 2,2 milj. euroa. Investointibudjettiin sisältyy mm. seuraavat hankkeet: Sandlundenin vanhustenkeskus, laajennus ja huonejaon muutos, sprinklereiden asennus sekä yhdyskäytävä Roslundeniin 560 000 euroa, Holmin esikoulun suunnittelu ja rakentamisen käynnistäminen 230 000 euroa, kansliatiloja kun-

nantaloon 60 000 euroa, vesija viemärihanke 430 500 euroa sekä teiden rakentaminen ja asvaltointi 172 300 euroa. Verotaakka on laskelmien mukaan vuoden 2012 lopussa 9,8 milj. euroa tai 1 962 euroa/henkilö. Tuloslaskelma on negatiivinen sekä 2011 että 2012. GUN KAPTÉNS Kunnanjohtaja

Luodon kunta järjestää

TORIKOKOUKSEN Tietoa ja keskustelua tämän päivän Luodosta ja tulevaisuuden haasteista Paikka: Cronhjelminkoulu, Luoto Aika: 16.01.2012 klo 18.30 Kuntalaiset tulkaa mukaan keskustelemaan Tarjoilua Järj: Luodon kunnanhallitus

Puheenjohtajan palsta Luodon kunnan Strategia 2017 tavoitteena on, että ”Luoto on menestyvä, viihtyisä ja itsenäinen kunta osana hyvinvoivaa seutua”. Monessa suhteessa voimme todeta, että näin on myös asian laita jo tänään. Kunta kasvaa ja palvelutaso on korkea. Asukkaiden elintaso ja hyvinvointi ovat paremmalla tasolla kuin koskaan ennen mutta samalla ihmisten välinen kuilu kasvaa uhkaavasti kuten myös kuntien ja seutujen väliset taloudelliset edellytykset. Taloudellinen epävarmuus ja huoli kasvuennusteista koskevat kaikkia ja on vaikea tulkita valtion aikomuksia. Vastuu ja kustannukset kaikista palveluista siirretään entistä enemmän kunnille ja valtionapu vähenee. Tämä merkitsee haasteita myös Luodon kunnalle. Päättäjällä on oltava ”jäitä hatussa”, tutkia vaihtoeh-

toja ja mahdollisuuksia avoin mielin ja tehdä päätöksiä. Ei aina helppoja päätöksiä, mutta päätöksiä jotka pitkällä tähtäimellä ovat eduksi Luotolaisille ja turvaavat hyvät palvelut. Päätös yhdestä terveydenhuoltovastaanotosta kunnassa on hyvä esimerkki tämän tyyppisestä kysymyksestä. Tämän kaltaisia kuntaamme ja seutuamme koskevia strategisesti tärkeitä kysymyksiä tulee varmuudella lisää tulevaisuudessa. Meidän on kehitettävä yhteistyökykyämme Pietarsaaren seudulla ja yhdessä säilytettävä ja ennen kaikkea lisätä vetovoimaamme elinkeinoelämää ja mahdollisten seudulle muuttavia ajatellen. Tänne on oltava hyvä asettua! Istun ensimmäistä neljän vuoden kauttani hallituksen puheenjohtajana kunnassa. Ajasta on pulaa, päätökset harvoin

helppoja ja talous aina tiukka mutta yhteistyö on erittäin hyvää. Luodon kunnan henkilöstöllä on osaamista ja tahtoa jatkuvasti kehittää kunnan palveluja. Valtuutetuilla on puoluekannasta ja mielipiteistä riippumatta, aina kunnioittaen ja hyvässä hengessä, voineet viedä kuntaa 365 saaren, vähintään yhtä monen karien ja luotojen kautta eteenpäin mutta edelleen tuulta purjeissa, oikealla kurssilla ja lippu korkealla! Cronhjelminkoululla järjeste-

tään Torikokous 16.1.2012. Haluamme tällä tavalla ylläpitää julkista vuoropuhelua ja luoda yhteisen tilaisuuden tiedottaa ja vaihtaa mielipiteitä koskien kuntaamme ja tulevaisuutta. Tarttukaa tilaisuuteen niin tapaamme siellä! ULF STENMAN


11

Presidentinvaalit Jälleen on aika valita uusi presidentti kuudeksi vuodeksi eteenpäin. Suomen perustuslain mukaan tasavallan presidentti valitaan välittömällä vaalilla syntyperäisistä Suomen kansalaisista ja sama henkilö voidaan valita enintään kahdeksi peräkkäiseksi toimikaudeksi. Presidentiksi valitaan ehdokas, joka saa vaalissa enemmän kuin puolet annetuista äänistä. Jos kukaan ehdokkaista ei ole saanut enemmistöä annetuista äänistä, toimitetaan uusi vaali. Ensimmäinen vaalipäivä on 22.1.2012 ja ennakkoäänestys Suomessa tapahtuu 11.17.1.2012. Mahdollinen toinen vaali tapahtuu 5.2.2012 ja ennakkoäänestys järjestetään 25.-31.1.2012. Luodossa vaalihuoneistot sijaitsevat vaalipäivänä Bosundin, Näsin, Holmin ja Risön kouluissa. Ennakkoäänestys tapahtuu ns. kokoushuone Svenissä, Rönnvägen 1 D, entisessä Depositan konttorissa, kampaamon vieressä. Ennakkoäänestyksen aukioloajat ovat arkisin klo 9.0017.00 ja viikonloppuisin klo 10.00-14.00. Ennakkoon äänestävän on esitettävä henkilöllisyystodistuksensa.

Myös Luodossa vierailevat voivat äänestää ennakkoon Luodossa. Myös Luotolainen voi antaa ennakkoäänensä toisessa kunnassa tai ulkomailla. Ennakkoäänestys järjestetään myös Sandlundenin vanhustenkeskuksessa perjantaina 13.1. sekä 27.1. mikäli toinen kierros toimitetaan. Äänioikeutettu on jokainen Suomen kansalainen joka viimeistään ensimmäisen vaalin vaalipäivänä, eli 22. tammikuuta, täyttää 18 vuotta. Äänioikeutettu voi äänestää vaalipäivänä tai ennakkoäänestyksen aikana. Väestörekisterikeskus laatii ns. äänioikeusrekisterin 2.12.2011 mennessä saamiensa tietojen perusteella. Jokaiselle rekisteriin otetulle postitetaan ilmoituskortti äänioikeudesta. Äänioikeusrekisteriä koskevat oikaisuvaatimukset tulee tehdä kirjallisesti maistraatille viimeistään 9.1.2012. Oikaisua voidaan vaatia muun muassa silloin, jos henkilö katsoo, että hänet on oikeudettomasti jätetty rekisteristä pois tai että hänen rekisterissä olevat tietonsa ovat virheellisiä. Luodossa ongelmana on usein, että äänestäjä joutuu väärään äänestysalueeseen jolloin hän ei voi äänestää omas-

sa lähikoulussaan vaalipäivänä. Kunta valitsee vaalitoimitsijat vaalipaikoille ja Oikeusministeriö huolehtii siitä että vaaliasiakirjat ja -materiaalit toimitetaan kaikkiin kuntiin. Henkilö, jonka kyky liikkua ja toimia on siinä määrin rajoittunut, ettei hän pääse kotimaan ennakkoäänestyspaikkaan tai vaalipäivänä äänestyspaikkaan ilman kohtuuttomia vaikeuksia, saa äänestää ennakkoon kotonaan siten, että hänen luokseen

Viemäriverkoston laajentaminen Viemäriverkoston laajennustyöt Kackurissa ovat loppusuoralla. Pääjohto valmistui tämän vuoden kesäkuussa jonka jälkeen ryhdyttiin liittämään kiinteistöjä. Muutama kiinteistönomistaja odottaa vielä liittymistään. Laajennusurakka sai hyvän vastaanoton alueen asukkailta ja liittymisprosentti on korkea ja tämän vuoksi liittymismaksu tulee olemaan kohtuullinen. Ensi kerralla on vuorossa Risöhällin alue. Ympäristökeskus on myöntänyt 65 000 euroa tukea, kuitenkin korkeintaan 25 % hankkeen todellisista hyväksyttävistä kustannuksista. Konsulttitoimisto Aluetekniikka Oy on laatinut laajennussuunnitelmat jotka esitellään asukkaille tämän vuoden joulukuussa. Tarjouspyyntö lähetetään mikäli hankkeeseen liittyy vähintään 70 % alueen talouksista jolloin työ

voitaisiin käynnistää kevättalvella 2012. Ensi vuoden talousarvioesitys sisältää määrärahoja Risö-Hannula alueen viemäriverkoston laajennustöiden käynnistämiseen. Tukea haetaan vielä tänä syksynä ja viemäriverkoston laajentamisen yksityiskohtainen suunnittelu voi alkaa mikäli tukea myönnetään. Hanke voisi käynnistyä syksyllä 2012 mikäli kiinnostus alueen asukkaiden parissa on riittävä ja määräraha säilyy lopullisessa talousarvi-

ossa. Suunnitelmissa on myös viemäriverkoston laajentaminen lähivuosina Grevin, Finnäsin, Västerbyyn ja Brännbackan alueille. Yllä mainittujen suurten hankkeiden lisäksi vesi- ja viemäriverkostoa laajennetaan vuosittain kunnan asemakaavoitetuilla alueilla tonttitarjonnan turvaamiseksi, mm. uudella Murmästarin alueella Bosundissa laajennus käynnistynee vuonna 2014. BJARNE HÄGGMAN

saapuu vaalitoimitsija ottamaan äänestyksen vastaan. Äänestäjän on ilmoitettava oman kuntansa keskusvaalilautakunnalle siitä, että hän haluaa äänestää kotonaan. Ilmoitus tulee tehdä viimeistään 10.1.2012. Kotiäänestyksen yhteydessä voi äänestää myös kotiäänestäjän kanssa samassa taloudessa asuva omaishoitaja.

ja ennakkoäänestyksen asiakirjoista ennen kuin itse sisäkuori aukaisemattomina lähetetään vaalipiireihin laskettavaksi vaalipäivänä. Tiedot vaalituloksesta saadaan nykyään vaalitietojärjestelmän kautta. Kunnat tulisivat viimeistään klo 22.30 vaalipäivänä ilmoittaa ääntenlaskun ennakkotiedot Oikeusministeriölle jonka kautta lehdistö ja Tilastokeskus saavat tietonsa.

Kunnan keskusvaalilautakunta huolehtii vaalien yleisjärjestelyistä kunnassa, tiedotuksesta

CAROLA LÖF

Kuntosali Tervetuloa Holmin monitoimitalon kuntosaliin. Salissa on 15 eri kuntolaitetta monipuoliseen harjoitteluun. Minimi-ikä saliin on 15 vuotta! Hinnat: 1 3 6 12

kk kk kk kk

10 € 25 € 45 € 80 €

Aukioloajat: Päivittäin 08.00 - 22.00 Henkilökohtaisen sähköisen avaimen vuokraus kunnantalolta/vapaa-ajan toimistolta. Kuukausimaksu laskutetaan. Tehty jo yli 745 vuokrasopimusta! Avainsopimus-/vuokrasopimuslomake osoitteessa

www.larsmo.fi


12

Sandlundens åldringscenter tillbyggs Under årens lopp har Sandlundens åldringscenter byggts till i ett antal olika etapper på grund av ökat behov av vårdplatser. För ett antal år sedan sanerades även köket och bastuavdelningen grundligt. I samband med saneringen installerades rördragningar för ett automatiskt släckningssystem som kan tas i bruk i framtiden. Under de två senaste vintrarna har isbildning på vattentaket ställt till olägenheter för fastigheten. Orsaken till problemet beror på ventilationslösningar, som var normala under den tid då fastigheten byggdes, men som har visat sig inte fungerartillfredsställande.

Sprinklersinstallation Enligt gällande lagstiftning finns krav på att klienter i vårdinrättningar skall kunna räddas inom begränsad tid i nödsituationer. För att inte onödigt hög personalstyrka skall krävas utrustas byggnaden med automatiskt släckningssystem. De två närliggande vårdinrättningarna (Ankaret och Roslunden) har redan tidigare försetts med automatiskt släckningssystem. I samband med att installationsarbetet utförs kommer hela fastigheten att renoveras utgående från vilket skick de olika utrymmena är i dagsläge. Största delen av korridortaken förnyas på grund av att de börjar vara smutsiga och utslitna, samt delvist inte uppfyller gällande brandbestämmelser för denna

typ av byggnad. De nya innertaken möjliggör att teknikinstallationerna i de flesta allmänna utrymmen kan monteras osynliga.

Lokalhistoriska arkivet I Sandlundens fastighet finns utrymmen för kommunens lokalhistoriska arkiv. Många frivilliga personer är helhjärtat engagerade i verksamheten, men har under lång tid inte haft tillräckligt med arbetsutrymmen för att hantera det värdefulla materialet som berättar om vår kommuns historia. Kommunen har även erhållit finansieringshjälp från kulturfonden för att bereda mera utrymme för verksamheten. Enligt planeringen utökas lokalhistoriska arkivets utrymmen med de två angränsande bostadsrummen. Tilläggsutrymmenas funktion är mötes-/ arbetsrum, toalett, förråd samt ett paus-/kopieringsrum.

Tillbyggnad För att underlätta arbetet på vårdinrättningarna, såsom olika interna transporter samt vård av klienter speciellt nattetid, har önskemål framförts om att även Sandlunden och Roslunden skulle sammankopplas med en förbindelsegång. De två bostadsrum som byggs om till utrymmen för lokalhistoriska arkivets verksamhet ersätts med tre nya bostadsrum i en tillbyggnad i riktning mot väster. Det befintliga sällskapsrummet ersätts med nytt ut-

Huvudingången vid Sandlunden förses med förnyad belysning i samband med renoveringen. rymme som har direkt kontakt med terrassen och trädgården. Via sällskapsrummet kopplas Sandlunden och Roslunden samman med en korridor. Tillbyggnaden förses med ny ventilationsanläggning som även förbättrar luftkvalitén i hela västra flygeln.

Övriga byggnadsåtgärder Inom ramen för projektet skall takkonstruktionens ventilation förbättras, ventilationssystemets gamla värmeåter vinningsag gregat förnyas samt stora delar av takbjälklaget tilläggsisoleras. Eftersom fotgängare, till och med personer med funk-

tionshinder, vistas på trafikområdena gemensamt med transportfordon finns alltid risk för att olyckor uppstår. Belysningen längs områdets trafikleder kommer av denna anledning att förbättras och földaktligen delvist förnyas. Sandlundens huvudingång utrustas även med effektivare och modernare armaturer.

Byggtida arrangemang För att minimera risken för olyckor, på grund av byggnadsverksamheten samt transporter, byggs en tillfällig väg och utrymme för upplagring på bakgården av Sandlundens fastighet. Arbetsområdet avgränsas från områden som är

avsedda för allmänheten med lämpliga stängsel. Vissa mindre installationer kommer att utföras i utrymmen som är i normalt bruk, men i huvudsak måste utrymmena tömmas på normal verksamhet under tiden som byggnadsarbetet pågår. Hela projektet är uppdelat i ett antal etapper, så att antalet bostadsrum som samtidigt renoveras och förses med teknikinstallationer, optimeras på ett kostnadseffektivt och genomförbart sätt. Hela arrangemanget är en stor utmaning och kräver stor samarbetsvilja och förståelse för både entreprenörer, personal, klienter samt alla övriga berörda parter. MATS KACKUR

Utbyggnad av avloppsnätet Utbyggnaden av avlopp till Kackur är i slutskedet. Huvudledningen var utbyggd i juni detta år varefter arbetet med att ansluta fastigheterna vidtog. Ännu väntar en del fastighetsägare på att få sina gårdar anslutna. Utbyggnaden togs väl emot av områdets invånare och anslutningsprocenten blir hög, vilket medför att anslutningsavgiften blir skälig. Nästa område i tur är Risöhäll. Miljöcentralen har beviljat 65 000 euro i bidrag, dock högst 25 % av de faktiska godtagbara kostnaderna för projektet. Konsultbyrå Aluetekniikka Ab utarbetar planer på

utbyggnaden som kommer att presenteras för områdets invånare inom december månad i år. Om minst 70 % av områdets hushåll kommer med direkt så kommer anbud att begäras på arbetet och arbetet kunde då inledas vårvintern 2012. I nästa års budgetförslag finns även anslag för inledande av utbyggnad av avlopp på RisöHannula området. Bidrag för ändamålet söks ännu före årsskiftet och om bidrag erhålls vidtar detaljplanering av avloppsutbyggnaden. Om tillräckligt intresse finns bland områdets invånare och anslag

för ändamålet kvarstår i den slutliga budgeten kunde projektet starta hösten 2012. I planerna finns även utbyggnad av avlopp i Grev, Finnäs, Västerby och Brännbacka de närmaste åren. Förutom ovannämnda stora projekt byggs vatten- och avloppsnätet ut årligen på kommunens detaljplanerade områden så att tillgången på tomter kan tryggas, bl.a. beräknas utbyggnaden på det nya området Murmästar i Bosund inledas år 2014. BJARNE HÄGGMAN

Utbyggnad av avlopp sker årligen på detaljplanerade områden.


Vidmossens industriområde

13

Utbyggnaden av etapp 1 av kommunalteknik (vägar, vatten, avlopp, el) på Vidmossens industriområde är i full gång. Aj Contract är entreprenör vid utbyggnaden. Området är lägligt placerat ca en och en halv kilometer norrut från Holm centrum alldeles invid Norra Larsmovägen. I etapp 1 byggs 370 meter av Kopparvägen vilket ger möjlighet att ge ut tomter i kvarteren 1, 2, 3, 4, 5 och 6 i anslutning till Kopparvägen. I nästa skede byggs Koppargränden, Zinkvägen och Zinkgränden. Området omfattar totalt 29,6 hektar varav 4 hektar utgörs av tomter för affärs-, industri-, och lagerbyggnader (kvarter 1 och 2). På dessa tomter får uppföras en bostad för fastighetens skötsel. Tomter för industrioch lagerbyggnader utgör 10 hektar. I planen har endast kvartersområden angivits och tomtindelningen kan ske enligt företagarens behov av tomtyta. De första tomterna kan bebyggas vårvintern 2012. Intressenter kan redan i detta skede ta kontakt med kommunens tekniska avdelning. BJARNE HÄGGMAN

De nya detaljplanerna i Murmästar och Risöhäll Efter att kommunstyrelsen under sommaren 2011 utlyst byggförbud på Murmästar (1.7.201130.6.2013) och Risöhäll detaljplaneområde (1.7.2011-30.6.2013) har arbetet med byggnadsinventeringen inletts på bägge områdena. En naturinventering kommer att påbörjas på dessa områden ännu under slutet av detta år och fortgår fram till sommaren 2012. Byggnadsinventeringen går till så att alla byggnader som finns innanför det planerade området fotograferas och kort information om bland annat byggnadens byggår och byggnadsytor dokumenteras. Byggnadsinventeringen sker med egna resurser från kommunen medan naturinventeringen görs av en konsult som blir vald i slutet av november 2011. Under månaderna april-maj kommer dessa områden att flygfotograferas för uppgörande av en ny tidsenlig baskarta som utgör grunden för

planeringskonsulten. Under april månad kommer kommunen att placera ut endel vita kors i terrängen kring dessa områden för att det ska vara möjligt att koordinatbestämma flygfotografierna. Konsulten, som ska utföra

själva planeringen, väljs troligen under våren 2012. Syftet med planeringen är att förenhetliga byggandet och utnyttja områden som redan har kommunalt avlopp. Dessutom vill kommunen erbjuda familjer i olika skeden i

Murmästar områdets planering berör totalt ca 79 ha.

livet mölighet att skapa sig ett nytt hem i Larsmo. Eftersom områdena i Murmästar och Risöhäll är relativt stora till ytan kommer de att planeras i etapper. Hur stora områden som tas med i första etappen är ännu inte klart

men både Risöhäll och Murästar kommer att beröras under 2012. Närmare information ges under vårens lopp åt de markägare som berörs i första skedet. THOMAS KÄLDSTRÖM

Risöhäll områdets planering omfattar totalt ca 97 ha.


14

Tekniska avdelningens projekt Verksamhetsåret 2011 är på slutrakan och största delen av årets projekt är slutförda. Här följer några plock från årets projektverksamhet.

det nyrenoverade daghemmet i Näs. Tillbyggnaden vid Sandlunden och lokalhistoriska arkivet har inletts och kommer att färdigställas under 2012.

De sista fastigheterna utmed Kackurvägen ansluts som bäst till den nya avloppslinjen som byggdes i somras. Hittills har totalt ca 60 fastigheter anslutits till det kommunala avloppsnätet.

Vi kan nämna några projekt som skall förverkligas under det inkommande året. Planering och byggstart av nya utrymmen för Holm förskola och dagvårdsenhet inleds år 2012 och färdigställs under 2013. Planeringen för utbyggnaden av kommungården inleds också under 2012.

På Gammelhagens industriområde har Tallgränden byggts, vilket ger kommunen möjlighet att ge ut flera industritomter. På Holm detaljplan har en lätt trafikled byggts som förenar Kuljasgränden med Rivägen och på Hannula detaljplan gatorna Granitvägen och Granitgränden. På Vidmossens industriområde håller AJ Contract ännu på och bygger ut kommunaltekniken. Vid Storströmmen har Plommonvägen, andra etappen av Assarskärsvägen och lätta trafikleder byggts. På fastighetssidan kan nämnas att Petor Ab har flyttat in verksamheten igen i Holm industrihall efter saneringen och tillbyggnaden. Från hösten flyttade också ”Femman” in till

Under gator och vägar förbättras trafiksäkerheten med att bygga en omkörningsfil vid infarten till Gammelhagens industriområde. På Storströmmen kommer Päronvägen och Pärongränden att byggas. När dessa gator är klara kommer två nya radhustomter och åtta egnahemshustomter att kunna ges ut på Storströmmen. På Bosund detaljplan kommer Ryssjegränden att byggas. Asfaltbeläggningen av gator kommer också att fortsätta. På Storströmmen beläggs Plommonvägen, Assarskärsvägen samt de lätta trafiklederna som byggdes under 2011. I Holm asfalteras Gen-

På Granitvägen 1 bygger Fastighets Ab Larsmo bostäder 9 st hyresbostäder. vägen och den lätta trafikleden mellan Rivägen och Kuljasgränden. Vid tekniskas depå har bygget av ett större kallförråd inletts och enligt planerna skall bygget nu genomfört under ett par vintermånader.

Fastighetsbolaget bygger Fastighets Ab Larsmo bostäder har inlett byggandet på Hannula detaljplaneområde av nio hyresbostäder på Gra-

nitvägen 1 i början av september 2011. Som byggnadsentreprenör fungerar Ab P Ljungs bygg Oy. Som rörentreprenör fungerar Asentajat vvs, som elentreprenör ElRune och som ventilationsentreprenör FVM-service Ab. Arbetet, som har framskridit planenligt är nu i det skedet att husen är uppspirade och takstolarna på plats. Värmekällan kommer att vara bergsvärme och uppvärmningen i lokalerna sker med hjälp

av vattenburen golvvärme. Detta är det första radhuset i Larsmo där uppvärmningen sker med hjälp av bergsvärme. För att förse husen med värme har det borrats 2 st borrhål till ett djup på 200 meter per styck. Byggkostnaden för projektet kommer att uppgå till ca 1,1 miljoner euro. Husen kommer att stå klara i början av juni 2012 för att ta emot sina första hyresgäster. JARL ROSENBERG

Nya busskurer och pausplatser uppförs Montering och uppsättning av nya busskurer har fortsatt denna höst vid busshållplatser vid landsväg 749. Efter att kurer uppförts i Holm och Bosund finns nu fem busskurer utförda i glas levererade av STH-Steel. På sikt planeras antalet stiga till 14 st. men utbyggnaden sker i takt med att budgetmedel beviljas. Busskurerna består av en stomme av stål samt härdade glasskivor som väggar. Takmaterialet är av plast och kurerna är utsmyckade med kommunens nya logotyp som förhöjer helhetsintrycket. Kostnaden per kur är i dagsläget inklusive markarbeten, fundament, asfaltering och montering drygt 4500 euro per styck. Glasytorna kräver underhållsåtgärder och i den tekniska underhållsplanen ingår att kurerna rengörs två gånger per år, snöröjs på vintern samt att det görs sedvanliga reparationer vid

behov. De värdefulla kurerna är givetvis försäkrade.

Pausplats Användarna av motionsoch skidspåren i Holm har framfört önskemål om en pausplats med bänk och motionslåda. Fritidsbyrån har därför budgeterat, idéplanerat funktionen och beställt arbetet av tekniska avdelningen. Mats Kackur och Joakim Söderlund har utfört detalj planeringen. Lars Fagerudd och Patrik Sand vid tekniska avdelningen har utfört byggarbetet. Materialet består av stolpar från Lappset, betsad skivor av granfaner som fästs med eloxerade aluminiumprofiler, tryckimpregnerat trä samt formsågad takskiva i vattenfast faner som beklätts med Icopal shingel. Pausplatsen, som sommartid även kan förses med en bänk,

kan nu användas av motionärer ute på vandring, länk eller vid skidrundor. Hylla och hängare gör att det nu är lätt att förvara extra kläder, saftbälte, ryggsäck och termos på ett behändigt sätt vid pausplatsen.

Skriv ditt namn Personalen vid tekniska avdelningen och fritidsbyrån hoppas nu att pausplatsen blir till nytta för ett stort antal motionärer och att alla användare skriver sina namn i motionshäftet. Förhoppningen är att anläggningen håller i många år och och ej utsätts för klotter och ofog. Platsen är som övriga friluftsanläggningar tidvis kameraövervakad. Från och med nästa sommarsäsong öppnas även fyra nya pausplatser med bänkar längs med motionsspåren i enlighet med Äldrerådets initiativ och av fullmäktige beviljade budgetanslag. JOAKIM SÖDERLUND

Lars Fagerudd monterar medan Per och Alf Björkskog provsitter.

Skylt med information om kameraövervakning sätts upp.


15

Nolltolerans mot ofog i kommunen Rådet för brottsförebyggande vilket underlyder Statsrådet stöder kommunerna i utveckling av en trygg närmiljö till vilket praktiska åtgärder mot skadegörelse och ofog också hör. Kommunerna kan vara med och profilera en linje där nolltolerans mot ofog ingår. Skadegörelse förorsakar regelbundet kommunen och staten utgifter och helt onödiga och tidskrävande arbetsinsatser. Ofog i form av skadegörelse på allmän egendom kan i ett gäng uppstå snabbt och obetänkt men de inblandade har oftast glömt i stundens eufori att konsekvenser i vanliga fall följer.

Digital övervakning Allt fler kommuner har infört kamera- och videoövervakning för att effektivare dämpa skadegörelse och ofog och vetskapen om att anläggningarna är övervakade inger trygghet. Särskilt unga personer med låg marginal till ofog och skadegörelse bör handledas så de inte fortsätter med sina negativa beteenden. Skadegörelse eller ofog leder i vanliga fall till flera otrevliga konsekvenser. När ett anmält ofog nystas upp förs flera samtal tillsammans med anhöriga vid polisen och socialbyrån. Därtill kommer utredningskostnaderna, böter och ev. anteckning i brotts-

register och sedan skyldighet att ersätta de drabbade. Andra konsekvenser att tänka på är dåligt rykte och skyldighet att ersätta försäkringsbolaget samt förlorade framtidsmöjligheter, kanske ett förlorat sommarjobb etc.

bevakning av områden eller platser där man misstänker skadegörelse eller inbrott. Prestandan i de kameror som är aktuella för övervakning är i en helt ny klass för sig och användare med några

års erfarenhet är mycket nöjda. Larsmo kommun testar ett antal av kameratypen för övervakning av anläggningar där tillgången på el eller direkt datakontakt är begränsad. Särskilt olika idrotts- och fri-

luftsområden prioriteras men den nya tekniken kommer att användas för bevakning vid ett flertal olika anläggningar och objekt. ARNE BÖHLING

Ny teknik Polisen uppger att användning av små batteridrivna övervakningskameror av typ som används vid viltobservation nu blivit populära också i övervakningssyfte. Kamerorna har hjälpt till att lösa flera brott och minskat brottens antal då förövarna fastnat på bild. Allt fler fastighetsägare och områdesförvaltare skyddar därför nu sin egendom genom att sätta upp den här typen av övervakningskameror.

Bevakning nattetid

Digitalt övervakade områden och objekt förses med information om att området är övervakat.

Den infraröda blixten är osynlig för människoögat och kameran kan vid behov sända bilder och videofrekvenser till och med tagna under natten till en mobiltelefon eller dator. Kamerorna dyker nu upp också på varuhusens och jakt- och sportaffärernas hyllor och t.ex. båthamnsföreningar, båtägare och maskinentreprenörer har också satsat en hundralapp på att säkra sin ägendom.

Friluftsområden Ny lätthanterlig teknik gör det nu förmånligare att utföra

Lediga tomter och bostäder Information om lediga tomter och bostäder finns på kommunens webbplats.

Kameran smälter väl in i naturen och håller nu ett vakande öga vid olika friluftsområden.

Vattentjänstverkets avgifter Vattentaxa: Bruksavgift 1,29 euro/m3 Grundavgift 3,20 euro/poäng och år Anslutningsavgift 100 euro/poäng För ett egnahemshus blir grundavgiften 51,20 euro/år. Anslutningsavgiften för ett egnahemshus är 1600 euro.

Avloppsvattentaxa:

Kontaktperson på tekniska avdelningen är kommunbyggmästare Jarl Rosenberg, tfn 7857 222.

Bruksavgift 2,15 euro/m3 Grundavgift 5,17 euro/poäng år Anslutningsavgift 250 euro/poäng på detaljplanerade områden. På övriga områden fastställs anslutningsavgiften utgående från byggkostnaderna. Fastighetsägare som måste ha pumpbrunn får nedsättning på avgiften med 1250 euro. För ett egnahemshus blir grundavgiften 82,72 euro/år. Anslutningsavgiften för ett egnahemshus på detaljplaneområde är 4000 euro.


16

Livligt byggande i Larsmo år 2011 Den livliga byggnadsverksamheten i kommunen har fortsatt under år 2011. Fram till den 21.11.2011 har redan 150 bygglov och 41 åtgärdstillstånd beviljats. Dessutom finns ett flertal projekt som ännu väntar på beslut. Intresset för byggande av parhus har hållit i sig. Av de 39 bostadslägenheter som bevijats bygglov hittills i år är 14 st i parhus, 9 st i radhus och 16 st i egnahemshus. Bostadsbyggandet har varit livligast i Holm området. Av de 39 bostäder som påbörjats detta år är drygt hälften, eller 22 st i Holm, 10 st i Risö, 5 st i Näs och 2 st i Bosund. Då det gäller åtgärdstillstånd trädde en ändring av markanvändnings-och byggförordningen i kraft den 1.5.2011. Ändringen innebär att borrning av värmebrunnar i syfte att utnyttja jordvärmen blev tillståndspliktig. Tillståndsplik-

ten gäller också placering av kollektslingor i marken eller vattendrag. Åtgärdstillståndet gäller inte nybyggen eftersom uppvärmningssystemet för nya byggnader avgörs i samband med bygglovet. Därför bör situationsplanen också innehålla uppgifter om var och hur man planerat att borra på tomten. Hittills i år har 20 åtgärdstillstånd beviljats för borrning av värmebrunnar. Av de projekt som ännu väntar på beslut kan nämnas till-och ombyggnad av Sandlunden, vilket bl.a. innebär att Sandlunden och Roslunden byggs ihop och att lokalhistoriska arkivet får större utrymmen, samt att Sandlunden förses med sprinklersystem. Även om-och tillbyggnad av Larsmo boende är aktuell, samt i anslutning till detta byggande av ett servicehem med tre lägenheter för handikappade på norra sidan av Sandelsgränden. I Holm har dessutom BCE påbörjat markarbetena på

Borrning av värmebrunnar är sedan den 1.5.2011 tillståndspliktig. År 2011 har redan 19 åtgärdstillstånd fär borrning av bergvärme beviljats. industritomten norr om tekniska depån i avsikt att uppföra en ca 400 m2 stor hall på området.

Finlands byggbestämmelsesamling Finlands byggbestämmelsesamling omfattar bl.a. bygg-

nadstekniska och motsvarande föreskrifter och anvisningar som kompletterar markanvändnings-och bygglagen och byggförordningen. Förnyande av byggbestämmelsesamlingen pågår kontinuerligt. Detta år förnyades E1 delen som gäller byggnaders brand-

säkerhet. Nästa år förnyas D2 som gäller byggnaders inomhusklimat och ventilation samt D 3 som gäller byggnaders energiprestanda. De nya bestämmelserna träder i kraft från 1 juli 2012. ULF HOLGERS

Aktuellt inom räddningsväsendet i regionen Året 2011 förde med sig flera förändringar inom räddningsväsendet. Den nya räddningslagen som innehåller bl.a. förnyade bestämmelser om befolkningsskydd och räddningsplaner, se Kommuntidning 1/2011, trädde i kraft den 1 juli. De mest uppmärksamma har kanske noterat att bokstavkombinationen LMO har försvunnit från brandbilarna. Detta beror på de riksomfattande förändringarna kring nödcentralverksamheten och datasystemen. Alla utryckningsfordon i hela landet kommer att ha individuella enhetsbeteckningar. Tidigare hade t.ex. både släckningsbilarna i Jakobstad och i Jyväskylä beteckningen J11. I fortsättningen står det KP på brandbilarna inom vårt räddningsområde. KP står för Keski-Pohjanmaa, dvs. Mellersta Österbottens och Jakobstadsområdets räddningsverk. Räddningsverkets beteckning följs av siffror som anger stationsort och fordonstyp. Till exempel betyder KP241 släckningsbilen i Larsmo och KP257 manskapsbilen i Bosund. De nya enhetsbeteck-

ningarna kommer att tejpas på brandbilarna inom den närmaste framtiden. Ambulanserna har redan blivit tejpade. I fråga om ambulansbeteckningarna följer man sjukvårdsdistriktens gränser och därför står det RP, Rannikko-Pohjanmaa, på Jakobstadsambulanserna. De här förändringarna påverkar inte medborgarnas liv på något sätt. Den hjälpen som behövs kommer fram oberoende av vad det står på bilen.

med. Varje år uppstår tyvärr tiotals eldsvådor som orsakas av ljus, marschaller och fyrverkeripjäser. Enligt Räddningsbranschens Centralorganisations statistik är en av de vanligaste orsakerna till ljusbrand att gardiner fattar eld eftersom ett ljus eller en lykta ställts för nära. Eller att en ljusstake av trä eller manschetter av tyg fattar eld när ljuset brinner ner. Även tätt placerade värmeljus orsakar brandrisk. De värmer upp varandra och kan

flamma upp till en enda stor låga, poolbrand, som sprider sig till bordet eller intilliggande material. Kom ihåg att alltid placera ljusen så att lågan inte når gardiner, prydnader eller dylikt. Placera ljusen på minst fem centimeters avstånd från varandra. Välj en stadig ljusstake av obrännbart material och lämna aldrig ljusen utan tillsyn. Kontrollera också de elektriska dekorljusen före användning. Eftersom julljusen ofta står oanvänd långa tider är

det skäl att kontrollera lamporna och elledningarna i dem innan de tas i bruk. Använd inte utomhus sådana dekorljus som endast är godkända för inomhusbruk. För att minska risken för brand är det bra att släcka dekorljusen då du far hemifrån. När har du förresten sist försäkrat dig om att brandvarnaren fungerar? NIINA KATTILAKOSKI

Ny brandstation Att glömma bort det gamla och lära sig något nytt istället kan ibland vara svårt. Det finns en förändring som säkert inte väcker motstånd bland brand- och ambulanspersonalen i Jakobstad. Inflyttningen till den nya brandstationen på Ahlströmsgatan börjar efter julhelgerna. En bättre julklapp kan personalen knappast önska sig. Ja, julen närmar sig faktiskt. Ljus och dekorljus har igen tagits fram i många hem för att skapa stämning mitt i vintermörkret. Ljusets flammor är ändå öppen eld som man ska vara försiktig

Öppnandet av den nya brandstationen gör att utryckningsfordonen når snabbare till Larsmo.


Mitt ekologiska fotavtryck Visste du att du kan minska ditt ekologiska fotavtryck rejält genom att lämna bort köttet vid en eller flera måltider i veckan? Eller genom att värma upp huset med ved eller pellets istället för med olja eller el så minskar du mångfalt på det ekologiska fotavtrycket? Och saken blir ju inte sämre av att det ofta blir både billigare och nyttigare för dig helt kroppsligt! Ett ekologiskt fotavtryck är ett mått på mängden resurser som en människa förbrukar. Med fotavtrycket beräknas förbrukningen av förnyelsebara naturresurser med hjälp av biologiskt produktiva områden. Det individuella ekologiska fotavtrycket fås genom att uppskatta hur stort område som behövs för en människas konsumtion, boende och avfallsdeponering. Ju större konsumtion, desto större avtryck.

Larsmo kommun har deltagit i KuntaJälki-projektet, där man har beräknat det ekologiska fotavtrycket för 24 kommuner i Finland. Inom kort kommer även en beräkningsmodell att lanseras så att kommuninvånarna har möjlighet att själva beräkna sitt ekologiska fotavtryck. Det är tänkt att modellen skall kunna användas från och med början på nästa år och kommer då att finnas tillgänglig på kommunens hemsida. I väntan på den kan man använda sig av andra beräkningsmodeller som finns på internet. Olika modeller ger olika svar eftersom vissa är mer detaljerade än andra. De mer detaljerade tar längre tid att fylla i, men ger oftast ett mer realistiskt svar. Med Helsingin Sanomats beräkningsmodell Hiilijalanjälki kan man enkelt se hur de egna valen påverkar storleken på det ekologiska fotavtrycket. Där kan man enkelt klicka i olika alternativ och direkt se följden av dem.

17

Min planet: http://www.minplanet.se → kalkylator Åbo yrkeshögskola: http:// www2.turkuamk.fi/keke/ekofeet2/index.php?page=laskuri

Enkla tips att minska det ekologiska fotavtrycket är att:

Ifall man äter blandat med nötkött, fisk och kyckling två gånger om dagen sju dagar i veckan får man i genomsnitt ett avtryck på ca 1500 kg koldioxid. Ifall man istället äter enbart nöteller lammkött ökar avtrycket till 3060 kg. En portion nötkött beräknas medföra ett avtryck på 218 kg, medan en portion kyckling motsvarar 68 kg och en portion fisk motsvarar 26 kg koldioxid. Den stora skillnaden beror antagligen på hur mycket energi som går åt att framställa produkterna.Genom att värma

upp ett ca 120 m3 egnahemshus med ved orsakar man ett avtryck på ca 570 kg koldioxid per person. Som jämförelse kan man se att ett oljeuppvärmt hus medför ett ekologiskt fotavtryck på 4380 kg. Motsvarande avtryck för lufteller jordvärme är 1570 kg.

Några exempel på adresser till olika beräkningsmodeller: Helsingin Sanomat: http://hiilijalanjalki.hs.fi/calculator/main

- Minska inomhustemperaturen med 1 grader - Byta ut glödlampor mot lågenergilampor (kom dock ihåg att lågenergilampor är farligt avfall och ej får slängas i metallåtervinningskärl utan skall föras till återvinningsstationen) - Samåk - Inför en vegetarisk dag per vecka samt ät mera fisk Gå in och beräkna ditt ekologiska fotavtryck och få lite tips på hur du kan leva mer miljövänligt! Sen är det ju förstås lätt att säga åt andra vad de ska göra, det svåra är ju att själv göra förändringarna! SOFIA ZITTRA-BÄRSUND

Avloppsrådgivning och stöd Servicehus på talko Avloppsplaneringsprojektet i Larsmo kommun ”Bra avlopp i Eugmo” fortsätter till och med 31.12.2012. Projektet drog igång år 2009. Målet med projektet är fortfarande att merparten av fastighetsägarna i Eugmo får tillgång till en översikts- eller detaljplanering av avloppsreningssystem till sina hus. I höst, fram till årsskiftet 2011-2012, står avloppsrådgivare Anna Snellman till tjänst för att svara på frågor angående fastighetsvisa avloppssystem. I och med den nya avloppsförordningen 209/2011 har tiden för förnyelse av avloppsreningssystem flyttats fram till 2016. För att påskynda och uppmuntra till förnyelse av reningssystem utreds nu, inom projektet, möjligheten till utbyggnad av kommunalt avloppsnät och därtill erbjuds stöd till övriga hushåll som bör ordna avloppsreningen på annat vis. För mera information om projektet ”Bra avlopp i Eugmo” och möjligheterna till olika stöd kan man kontakta avloppsrådgivare Anna Snellman, teknisk chef Bjarne Häggman eller

miljövårdssekreterare Sofia Zittra-Bärsund.

Hushållsavdrag Avloppsreningssystem hör till de avdragbara kostnaderna och gäller för monteringen och servicen av avloppsreningssystem både vid fritidsbostad och vid fast bostad. Hushållsavdraget gäller inte för nybyggen och förutsätter att man inte erhållit hushållsavloppsunderstöd, ARA stöd. För mera information fråga på skattebyrån.

Avloppsunderstöd Hushållsavloppsunderstöd frånstatensbostadsfondARA kan sökas för effektivering av avloppsreningssystemet på året-runt-fastigheter utanför vattentjänstverkets verksamhetsområde. Understödet

kan sökas för bl.a. montering av avloppsreningssystem och torrtoaletter. Enligt anvisning för år 2011 beviljas bidrag för högst 35 % av de godkända kostnaderna och baserar sig på inkomstgräns, 1640 euro/pers./mån och 2790 euro/2 pers./mån samt förmögenhet. Understödet söks en gång per år, på våren, från kommunen.

Stöd för planeringen, halva räkningen till projektet I och med projektet ”Bra avlopp i Eugmo”, kan man i Eugmo söka stöd för planeringskostnaderna vid förnyande av avloppssystem. Planeraren, som är godkänd inom projektet, skall i detta fall fakturera halva planeringskostnaden till projektet, kommunen, och halva kostnaden till sökanden. Stödet uppgår till högst 200 euro.

I Näs-Västerby byalags regi har i höst byggts ett rejält servicehus invid rinken i Näs. Byggnaden har uppförts på talko av ett tiotal personer och en stor del av projektet har finansierats med sponsorbidrag av lokala företag och av Larsmo kommun. Som huvudplanerare har kommunbyggmästare Jarl Rosenberg fungerat. Byggnaden omfattande 20 kvadratmeter har två sektioner, ett kallt förråd med två dörrar där snöskotern via ramp kan köras in. I den kalla förrådsdelen sommarför-

varas även rinkens mål och annan underhållsutrustning. Det mindre förrådet är värmeisolerat och försett med fönster. I det uppvärmda utrymmet planeras vässning av skridskor m.m. Tack vare unga energiska pojkar och män och då hösten har varit mild har man kunnat färdigställa huset på rekord tid. Nästa vår planeras målningstalko och därigenom färdigställs byggnaden helt och hållet. Till planerare, sponsorer och talkojobbare vill byalaget rikta ett stort tack! THOMAS FAGERHOLM

ANNA SNELLMAN

Unga energiska pojkar har byggt det rejäla förrådet invid Näs rink.


18

Pensionärsklubben Stödet i Bosund Stödcentralen, populärt kal�lad ”Stödet”, bildades för 20 år sedan hösten 1991 genom ett samarbete mellan socialcentralen och hälsovårdscentralens distriktsmottagning i Bosund. Tanken var, att det skulle bli en stödjepunkt och samlingsplats för äldre hemmaboende i byn. Platsen för verksamheten var dåvarande barnträdgården, i samma byggnad som rådgivningsbyrån. Kommunens hemservicepersonal och hälsovårdarna hade ypperliga samarbetsmöjligheter, vilket var till stort gagn för hela verksamheten. Hemhjälparna skötte det praktiska med matservice från Sandlunden och kaffekokning, medan hälsovårdarna ställde upp och gav nyttig information om sunda levnadsvanor, olika hälsoproblem, vanliga åkommor på äldre dagar och liknande. Man kontrollerade också deltagarnas blodtryck och blodsocker med jämna mellanrum. Viktigast var

ändå samvaron, möjligheten att komma ut, träffa bekanta, sitta en stund och berätta gamla minnen, lyssna på någon intressant berättelse, sjunga tillsammans och liknande. Ibland inbjöds någon intressant person för att tala om aktuella saker gällande de äldre i samhället. Tiderna förändras, så också för ”Stödet”. Barnträdgården blev förskola, och alla utrymmen behövdes för den verksamheten. ”Stödet” måste flytta ut och fick till all lycka ny hemvist i församlingens hyrda lokal, där dagklubben vistas. Verksamheten har också förändrats med åren. Måltiderna har inskränkts till kaffedrickande och socialen har dragit sig ur verksamheten. Allt sker numera på frivillig bas och med pensionärernas egna insatser. Målsättningen är ändå densamma: Att vara ett stöd för varandra, komma samman, träffas och ha en trevlig gemenskap

Till stöd för varandra samlas varje fredag pensionärerna i Bosund. några timmar varje fredagseftermiddag. Idag träffas 15-20 pensionärer och en pensionerad hälsovårdare, som varit med från starten. Vi dricker kaffe, sjunger, handarbetar, pratar, skrattar, har

Larsmo församlings julprogram 2011 10.12 kl. 19.00 Julkonsert i kyrkan, ungdomskören Evangelicum 11.12 kl. 10.00 Högmässa, Lassila, Enkvist 12.12 kl. 19.00 KU:s julbasar i Holm bönehus 14.12 kl. 12.00 Jul i gemenskap i förs.hemmet, julgröt, kaffe, Lucia, andakt 15.12 kl. 18.00 Julbön vid Sandlunden kl. 19.00 Karagruppens julfest vid Inremissionshemmet 16.12 kl. 19.00 Ungdomarnas julfest i Xodus 17.12 kl. 19.00 Kauneimmat joululaulut i förs.hemmet, barnkörerna, Wiklund, andakt Sjöblom 18.12 kl. 10.00 Gudstjänst, Sjöblom, Wiklund, sång Mathias Svenfelt, kyrkkaffe kl. 18.00 De vackraste julsångerna, Församlingskören, Wiklund, altarandakt Sjöblom 24.12 kl. 13.00 Barnens julbön, Lassila, Axell, Wiklund, barnkörerna kl. 15.00 Julbön, Lassila, Wiklund, sång Karita Jungar 25.12 kl. 08.00 Julotta, Sjöblom, Wiklund, Församlingskören 26.12 kl. 10.00 Julannandagens högmässa, Peter Thylin, Sjöblom, Enkvist kl. 14.00 Nattvard vid Sandlunden, Sjöblom, Enkvist Januari 01.01 kl. 18.00 Kvällsgudstjänst, Lassila, Wiklund, kyrkkaffe 06.01 kl. 10.00 Högmässa, Sjöblom, Enkvist www.pedersoreprosteri.fi

frågesport för att träna de grå cellerna och gymnastiserar innan vi slutar för dagen. Fredrik läser en betraktelse och vi diskuterar innehållet. På våren far vi på en bussutfärd och i juletid har vi julfest. Alla på ”Stödet” tror fullt och fast att det är det

här som behövs för att vi ska må bra och klara vardagen, och vi ser fram mot fredagarna. Det är ju inte så mycket som behövs, endast något att leva av, och något att leva för. GUN HAGLUND

Larsmo FRK 60 år Röda Kors-avdelningen i Larsmo firade sina 60 år med en gemensam fest med Jakobstads svenska avdelning med främst flyktingfrågor på programmet. Leena-Kaisa Åberg, chef för flyktingverksamheten vid Finlands Röda Kors, framhöll bl.a. i sitt festtal att den lokala flyktingverksamheten är viktig, inte bara för de berörda flyktingarna. Det är även en signal till politikerna att det är många som vill att Finland ska ta ett större globalt ansvar. Hon sade sig vara stolt över en rörelse som står för sina principer utan att bli störd av en diskussion som inte alltid grundar sig på fakta utan att påverkas av politiska trender. Hon tackade bägge avdelningarna för en ak-

tiv insats när det gäller den lokala flyktingmottagningen som även under året varit intensiv. I den historiska tillbakablicken konstaterades för Larsmos del att de traditionella verksamhetsformerna som Lunchdagen, medverkan i Gammaldagstorg i Jakobstad, Allsång i Advent och Hungerdagen har aktiverat avdelningen under året. Årets insamling till katastroffonden gav över 6 000 euro. Under de senaste 10 åren har över 47 000 euro insamlats. Samarbetet med kommunens skolor är en positiv sak och vi upplever även att vi har ett stort förtroende bland kommunens invånare, något som vi noterar med tacksamhet. SVEN FAGERHOLM

Festtalare vid 60-års festen var Leena-Kaisa Åberg.


Kreativa klubbledare i Larsmo Sedan ett antal år tillbaks ordnas regelbundet för de unga i Larsmo discoverksamhet i form av en klubb. Klubbverksamheten i skolorna stöds av kommunen och Utbildningsstyrelsen och för läsåret finns reserverat 40000 euro för olika klubbar i de fem skolorna. En av de mest långlivade klubbarna är discoklubben vid Cronhjelmskolan. Verksamheten har utvecklats för varje år och utrustningen för aktiviteten har förbättrats och allt fler unga har kommit med både som deltagare men även som ledare. För närvarande är många ungdomar aktiva i klubben och både energin och inspirationen flödar när de unga berättar om sin klubbverksamhet. ”Det är så kul att vara med i discoklubben”, återkommer flera gånger som betyg för klubben. Inspirationen att få göra något vettigt och riktigt på fritiden för andra unga är ju poängen med verksamheten. Här i klubben be-

19

höver man inte tänka på hur man är eller presterar utan man får vara med och jobba för andra och själv ha jättekul på köpet. Medlemmarna berättar om vikten av att lära sig att ta ansvar för varandra och att lära sig att planera en stor verksamhet som kan ha upp till 100 deltagare varje gång. Det kräver en hel del att kunna ha koll på läget och att alla pusselbitar fungerar på kvällen. ”Vi har lärt oss massor av tekniska saker genom att vara med i klubbverksamheten; sköta musik- och ljudanläggning, rökmaskinen samt monteringen av all elektronik. Men framför allt har vi lärt oss att ta hand om pengar, bokföra, sköta alla materialanskaffningar och inköp, hur man marknadsför ett arrangemang, hur man gör marknadsföringsmaterial och vart materialet skall distribueras”, berättar deltagarna. Efter att marknadsföringsmaterial satts upp också i Jakobstad har verksamheten även lockat deltagare från andra kommuner,

Klubbdeltagarna arbetar målmedvetet för att skapa en positiv fritidssysselsättning åt unga. också finskspråkiga. Nu och då ordnas temadiscon, så som Juldiscot den 9.12 i Holm fritidsgård. Klubbens medlemmar är från åk 8 och åk 9. Huvudledare är alltid några elever från åk 9 och de som går i åk 8 är först med och lär sig uppgiften och ärver sedan huvudledarskapet. Varje år är tre föräldrar engagerade i klubben som ansvariga klubble-

dare. Föräldrarna ställer upp som extra stöd om det behövs samt fungerar som ordningsmän. Några ordningsproblem förekommer sällan. En gång blev de unga jätterädda då en polis dök upp med pistol i hölstret, men det visade sig att han bara kom för att hämta hem sitt eget barn. Responsen har varit mycket positiv för verksamheten och idéer för

hur verksamheten kan utvecklas finns det flera av. På önskelistan finns anskaffning av mer utrustning som ytterligare höjer på trivselfaktorn. Och givetvis finns önskemålet om att fler pojkar ställer upp som ledare och fungerar som föredömen för de yngre deltagarna. ARNE BÖHLING

Skridskosäsongen hägrar En vanlig säsongstart för långfärdsskridskoåkning brukar infalla runt farsdagen men i år kom bärande isar sent.

När jag pratar om långfärdsskridskoåkning för en oinvigd får jag ofta frågan om det inte är farligt. Då svarar jag att det nog kan vara riskabelt för vi tar bil till och från stranden - det är den farligaste sträckan! Det är såklart viktigt att ha respekt för tunna isar och inte ge sig ut utan kunskap, utrustning och sällskap. Har man det är det inte farligt. Den som inte åkt skridskor på blankis vet knappast vad den gått miste om. Kan det finnas någonting härligare än att nästan utan friktion glida fram på blanka isar en vacker senhöstdag? Det är nog det närmaste man kan komma att flyga, utan att lyfta. En lyckad tur b��rjar med kontroll av väderprognosen inför helgen. På fredag är det dags för rekognosering och hittar man fina isar så går telefonen varm på kvällen och turen går av stapeln på lördag morgon vid gryningen. Sen gäller

det att diskutera vilken väg man troligast kan ta sig fram. Ofta blir det att vända någonstans och ändra ruttplanen. En bra grundplan är att starta i motvind om möjligt. Då har man en fin hemväg efter kaffepausen. Vår skärgård är fin med tanke på skridskoåkning. Oftast börjar säsongen i innerskärgården vid Plassen i Lepplax eller vid Assarskär. Litet senare kan man åka från Fagernäs ut över Hästöfjärden och Gertrudsfjärden. Sedan blir det dags för ”utsiido”. Bastuhamn är en bra startpunkt när man ska ta sig ut till Uttergrytsfjärden, där det nästan alltid blir fina isar. Från Fränsviken kan man under fina isvintrar ta sig ut mot Öjaskärgården, men det finns många lömska sund, så det är inget för nybörjare. Sist kommer så havsisarna. Det är inte alla år det blir möjligt att skrinna på havet, det är så nyckfullt. Och sen kommer snön som förstör allt, eller en sydväststorm som sveper med sig isarna eller trycker ihop dem

Några långfärdsskrinnare på Larsmosjön fångade på bild av Bo Isomaa. i vallar. Men när det är isar ute till havs är nog skridskoturen som bäst ute bland isvidderna. Bra startplatser är Fäboda eller Inre Bergskär. Den som blev intresserad kan kolla www.botniacanoe.fi. Vi kommer att ordna någon skridskotur för nybörjare när det är trygga isar. Har man inte utrustning går det att hyra från föreningen. Finlands långfärdsskrinnares webbsida är www. skrinnari.fi och där kan man läsa en del matnyttigt. Kom ihåg: Sällskap, iskunskap, rätt utrustning. MIKAEL SKOGMAN

Sjung ut julen vid SOLSTRAND Lördag 7.1.2012 kl. 18.30 Kaffebjudning Lotteri Glada musikanter Tag med vänner och glatt humör! Solstrand Hembygdsförening r.f.


20

Café Sandras öppnar vid Bjärgas Larsmo Hembygdsförening hade den stora äran att få ta emot Österbottens svenska kulturfonds Svenska dagenpris 2011. Priset visar att vårt arbete röner uppskattning även utanför vår egen krets. Larsmo Hembygdsförening har under många år med duktiga och hängivna medhjälpares insatser, gjort ett storartat och värdefullt arbete. Att bevara den lokala historien och kulturen är viktigt, idag och för framtiden. I synnerhet när den internationellt massproducerade kulturen fått ett allt större inflytande i världen.

Nya medarbetare är välkomna med i Hembygdsföreningens verksamhet Från och med nästa år börjar vi med ”Café Sandras” första måndagskvällen varje månad. Vi har då program med varierande tema och föreläsare. Programutbudet för kvällarna kommer att delges på vår webbplats www. bjargas.fi och i ÖT på föreningarnas minneslista. Det är öppna tillställningar, och alla är hjärtligt välkomna med. Föreningsgården Sandras kan också hyras för fester, skolningar mm. Hyresintäkterna går till hembygdsföreningen för att utveckla verksamheten.

Foto: Sixten Lund

Café Sandras

På Bjärgas trivs både tomtar och talkofolk. Under året har vi varit med i ett projekt kallat MUMS, där hembygdsföreningar och lokalmuseer i närregionen bekantat sig med varandra och ett visst samarbete är redan på gång. Den här bekantskapen har upplevts som positiv av alla som varit med. Hembygdsgårdens plåttak förnyades, glädjande nog var det många som ställde upp och hjälpte till, vilket bidrog till att vi

kunde genomföra projektet. En tidsresa kallad Hemmafronten 1942 arrangerades för Larsmo skolornas femte klasser i maj. Responsen på den var så positiv att det antagligen blir en efterföljare år 2012. Sommarutställningen på Bjärgas handlade i år om skolans historia i Larsmo, en mångsidig och intressant utställning. Arbetet med att förstora det lokalhistoriska arkivet

som finns vid Sandlunden har påbörjats. Det har länge funnits ett stort behov av mera arbetsutrymmen. En grupp entusiaster kallad Nybondagruppen har efter ett långt arbete blivit färdiga med sitt projekt att dokumentera gårdsgruppen Nybonda. Resultatet av arbetet skall ges ut i bokform nästa år och boken kommer att finnas till försäljning. Historiska

kommittén har arbetat med att kartlägga fornlämningar och minnesmärken i Larsmo samt positionsbestämt dessa. Många vandringar har gjorts i skog och mark i detta arbete. I maj hölls det en Museikarneval i Jakobstad där regionens museer deltog, troligtvis ordnas det på nytt en karneval i maj 2012. BERNDT BARCK

Vinterkarneval Lördag 10.3.2012 kl. 12.00 - 15.00 Aktiviteter - Servering - Utlottningar


Larsmo kommuntidning