Kommuntidningen 1 2018 pdf

Larsmo kommun informerar Luodon kunta tiedottaa Årgång 30

Årgång 29 2017

1 • 2018

Offentligt meddelande

2 •

Trevlig sommar önskar Larsmo kommun Luodon kunta toivottaa hyvää kesää

2

Uudet strategiat

Enligt 37 § i kommunallagen ska varje kommun ha en kommunstrategi, i vilken kommunfullmäktige beslutar om de långsiktiga målen för kommunens verksamhet och ekonomi. I kommunstrategin ska ta hänsyn till bl.a. kommuninvånarnas välfärd, ordnandet av tjänster, ägarpolitiken, personalpolitiken, kommuninvånarnas möjlighet att delta och påverka samt utvecklandet av livsmiljöns och områdets livskraft. I höst inleds arbetet med att uppdatera Larsmo kommuns strategi. I den gällande strategin är visionen och målen formulerade med sikte på år 2025. Visionen är att befolkningen uppgår till ca 6 000 personer år 2025.

Den nya strategin siktar på år 2030. Arbetet inleds med en omvärdsanalys och en trendspaning. Förtrondevalda och tjänstemän ska se på trender och utmaningar som påverkar verksamheten och analysera behovet av strukturella förändringsprocesser inom Larsmo kommun. Redan kända faktorer är förändringar i befolkningsstrukturen, grundandet av de nya landskapen, ny lagstiftning inom bildning och småbarnspedagogik samt klimat- och hållbarhetsmål. Andra trender som kan påverka kommunens tillväxt och struktur är bl.a. valet av bosättningskommun och boendeform, arbetsplatsutvecklingen och kommunikationerna. Under processen ska kommuninvånarna också ha möjlighet att delta med förslag och idéer. Tanken är att ordna infomöten där utkastet till nytt strategidokument presenteras och invånarna direkt kan framföra sina synpunkter om förslaget till vision och målsättningar. Kommunfullmäktige ska godkänna den nya kommunstrategin för 2030 i början av 2019.

En annan omfattande process startar också i höst, då arbetet med att utarbeta en generalplan inleds. I kommunen finns många delgeneralplaner och detaljplaner, men kommunen saknar tillsvidare en generalplan. I en generalplan anges principerna för den utveckling man strävar att uppnå för olika funktioner, såsom bostäder, service, trafik, arbetsplatser, rekreationsområden samt hur man samordnar funktionerna. Mål året för Larsmo kommuns generalplan blir 2040. Genom att behandla hela kommunens område och de olika funktionerna i ett och samma dokument kan man styra utvecklingen så att samhällsstrukturen blir funktionell och trivsam. När bostadsområden utvidgas är det också viktigt att ha en långsiktig plan för trafikarrangemangen, både med tanke på trafiksäkerheten samt behovet att stöda klimatsmarta trafiklösningar. Eftersom riktlinjerna i en generalplan styr utvecklingen för en lång tidsperiod är det viktigt att politiker, tjänstemän och kommuninvånare engageras i arbetet med att ta fram en generalplan. Kommuninvånarna kommer att få ta del av programmet för deltagande och bedömning när generalplanearbetet inleds. Ett antal informationsmöten där materialet presenteras ska också ordnas under planeprocessen. De formella hörandena sker vid framläggandet av planeutkastet och -förslaget då alla berörda kan ge skriftliga synpunkter på dokumenten. Larsmo kommun har som mål att växa och planläggningen är av central betydelse för en fortsatt tillväxt. En trivsam bondemiljö, bra kommunikationer och närhet till rekreations- och aktivitetsområden skapar en bra grund för trivsel och välmående. Jag hoppas att kommuninvånarna engagerar sig i strategi- och generalplanearbetet. Tillsammans kan vi göra en bra kommun ännu bättre!

Pääkirjoitus Gun Kapténs, kunnanjohtaja

Larsmo har klarat sig bra i flera olika mätningar i år. Tidningen Iltasanomat utnämnde igen kommunen till den lyckligaste i Finland och i en nöjdhetsbarometer som EPSI Rating publicerade placerade Larsmo sig på femte plats.

Hela 77,5 procent av invånarna uppgav att de var nöjda med kommunen. I en egen kundundersökning om invånarnas syn på informationsverksamhet ansåg 76 procent att kommunens informationsverksamhet var bra. De viktigaste informationskällorna var dagstidningar, kommunens egen informationstidning och När-TV. Kommunens webbplats och sociala medier används oftare än tidigare som informationskällor, men det är ändå tydligt att kommunen bör informera så mångsidigt som möjligt. Som ett led i utvecklandet av informationsverksamheten lanserar Larsmo kommun en ny webbplats i november.

Ledare Gun Kapténs, kommundirektör

Nya strategier

Jag önskar alla en trevlig sommar!

Luoto on tänä vuonna pärjännyt hyvin erilaisissa mittauksissa. Iltasanomat nimesi jälleen kunnan Suomen onnellisimmaksi ja Luoto sijoittui EPSI Ratingin julkaisemassa tyytyväisyysbarometrissä viidennelle sijalle. Kokonaiset 77,5 prosenttia asukkaista ilmoitti olevansa tyytyväisiä kuntaan. Luodon omassa asukkaiden mielipiteitä tiedotustoiminnasta koskevassa asiakastutkimuksessa 76 prosenttia oli sitä mieltä, että kunnan tiedotustoiminta on hyvä. Tärkeimmät tietolähteet olivat päivälehdet, kunnan oma tiedotuslehti ja Lähi-TV. Kunnan verkkosivuja ja sosiaalista mediaa käytetään yhä useammin tietolähteinä aikaisempaan verrattuna, mutta on kuitenkin selvää, että kunnan on myös jatkossa tiedotettava mahdollisimman monipuolisesti. Tiedotustoiminnan kehittämiseksi kunta julkaisee uudet verkkosivunsa marraskuussa.

Kuntalain 37 § mukaan jokaisella kunnalla on oltava kuntastrategia, jossa valtuusto päättää kunnan toiminnan ja talouden pitkän aikavälin tavoitteista. Kuntastrategiassa tulee ottaa huomioon kunnan asukkaiden hyvinvoinnin edistäminen, palvelujen järjestäminen ja tuottaminen, kunnan tehtäviä koskevissa laeissa säädetyt palvelutavoitteet, omistajapolitiikka, henkilöstöpolitiikka, kunnan asukkaiden osallistumis- ja vaikuttamismahdollisuudet ja elinympäristön ja alueen elinvoiman kehittäminen.

Luodon kunnan strategian päivittämistyö käynnistyy syksyllä. Voimassa olevan strategian visiot ja tavoitteet tähtäävät vuoteen 2025. Vision mukaan väestömäärä olisi noin 6 000 henkilöä vuonna 2025. Uusi strategia tähtää vuoteen 2030. Työ käynnistyy toimintaympäristön analyysillä ja trendien ennakoinnilla. Luottamushenkilöiden ja virkamiesten tehtävänä on tutkia toimintaan vaikuttavia suuntauksia ja haasteita ja analysoida rakenteellisten muutosprosessien tarve Luodon kunnassa.

Nyt jo tiedossa olevia tekijöitä ovat väestörakennemuutokset, uusien maakuntien perustaminen, sivistys- ja varhaiskasvatuslainsäädännön uudistukset sekä ilmasto- ja kestävyystavoitteet. Muut kunnan kasvuun ja rakenteeseen vaikuttavat trendit ovat mm. asuinkunnan ja asumismuodon valinnat, työpaikkojen kehitys ja liikenneyhteydet. Kuntalaisilla tulisi prosessin aikana olla mahdollisuus osallistua ehdotusten ja ideoiden muodossa. Aikomuksena on järjestää tiedotustilaisuuksia jossa esitetään uuden strategiadokumentin luonnos ja jossa asukkaat voivat suoraan tuoda esille mielipiteensä visio- ja tavoite-ehdotuksesta. Kunnanvaltuusto hyväksynee vuoden 2019 alussa uuden vuodelle 2030 tähtäävän kuntastrategian.

Toinen syksyllä käynnistyvä laaja prosessi on yleiskaavoitustyön aloittaminen.

Kunnassa on monta osayleiskaavaa ja asemakaavaa, mutta yleiskaava puuttuu toistaiseksi. Yleiskaavassa määritellään kunnan kehityksen periaatteet sekä tavoitteet eri toiminnoille, esimerkiksi asumiselle, palveluille, liikenteelle, työpaikolle, virkistysalueille sekä toimintojen yhteen sovittamiselle. Luodon kunnan yleiskaava ylettyy vuoteen 2040. Kokoomalla kunnan koko alue ja kaikki sen toiminnot yhteen asiakirjaan voidaan ohjata kehitystä siten, että yhteiskuntarakenteesta tulee toimiva ja viihtyisä. Asuinalueiden laajentuessa on myös tärkeää, että liikennejärjestelyille laaditaan pitkän aikavälin suunnitelma liikenteen turvallisuutta sekä ilmastoviisaita liikenneratkaisuja ajatellen. Koska yleiskaavan suuntaviivat ohjaavat kehitystä pitkällä ajanjaksolla on tärkeää, että poliitikot, virkamiehet ja kuntalaiset osallistuvat uuden yleiskaavan laatimiseen. Kuntalaisilla on mahdollisuus tutustua osallistumis- ja arviointisuunnitelmaan yleiskaavoitustyön käynnistyessä.

Aineisto esitellään lähemmin kaavoitusprosessin aikana järjestettävissä tiedotustilaisuuksissa. Muodolliset kuulemiset tapahtuvat kaavaluonnoksen ja –ehdotuksen julkisesti nähtäväksi asettamisen yhteydessä, jolloin kaikki asianosaiset voivat ilmaista dokumenteista kirjalliset näkökantansa. Luodon kunnan tavoitteena on kasvaa ja kaavoituksen merkitys on kasvun jatkumisen kannalta keskeinen. Viihtyisä asuinympäristö, hyvät liikenneyhteydet ja virkistys- ja toiminta-alueiden läheisyys luovat hyvän perustan viihtymiselle ja hyvinvoinnille. Toivon, että kuntalaiset ottavat osaa strategia- ja yleiskaavatyöhön. Yhdessä voimme tehdä hyvästä kunnasta entistä paremman!

Toivotan teille kaikille hyvää kesää!

Kommunal informationstidning Ansvarig utgivare Gun Kapténs Vastaava julkaisija

Redaktör/Grafisk formgivning Arne Böhling Toimittaja/Taitto

Kunnallinen infolehti Tryckeri Botnia Print Painotalo

E-tidning www.larsmo.fi E-lehti

Bokslut 2017

Tilinpäätös 2017

Jubileumsåret var också ett rekordår, med tanke på de rekordstora investeringar som genomfördes under året (10,9 M €). Investeringarna förbättrar serviceutbudet och effektiverar verksamheten i kommunen, de är en del av vår strategi, att vara en framgångsrik och trivsam boendekommun. Den största enskilda investeringen i den nya fastigheten Equity och i Larsmos nya torg har gett kommunen ett synligt landmärke och en naturlig mötesplats med nya centrumfunktioner. Andra betydande investeringar var byggandet av Larsmo idrottspark, daghemmet Trålaren samt Bosund skola, förskola och bibliotek. Ombyggandet av Cronhjelmskolan påbörjades och färdigställs under år 2018. Likaså investerades i våra trafikleder samt utbyggnaden av avloppsvattennätet. Nu bör vi beakta att stora investeringar ökar kommande års avskrivningar, så för att finansiera dessa måste vi framöver hålla utgifterna i balans och verkställa kommande investeringar med noggrann övervägning.

Juhlavuosi oli myös ennätyksellinen vuosi ennätyssuurten investointien toteuttamisen suhteen (10,9 milj. euroa). Investoinnit parantavat palvelutarjontaa ja tehostavat kunnan toimintaa, yksi osa strategiaammehan on olla menestyvä ja viihtyisä asuinkunta.

Suurimmat yksittäiset investoinnit uuteen Equity -kiinteistöön ja Luodon uuteen toriin ovat yhdessä muodostuneet kunnalle näkyväksi maamerkiksi ja luonnolliseksi kohtaamispaikaksi uusine palvelutoimintoineen. Muita merkittäviä investointeja olivat Luodon urheilupuiston, Trålaren päiväkodin sekä Bosundin koulun, esikoulun ja kirjaston rakentaminen. Cronhjelminkoulun remontti käynnistyi ja valmistuu vuonna 2018. Myös ������������������������������� liikenneväyliimme sekä jätevesiverkostoomme investoitiin. Olisi tärkeää huomioida, että suuret investoinnit lisäävät tulevien vuosien poistoja, joten niiden rahoittamiseksi meidän tulisi vastedes pitää kulut tasapainossa ja toteuttaa tulevat investoinnit tarkkaan harkiten .

År 2017 var ett minnesvärt jubileumsår för Larsmo kommun. Temat Larsmo 150 år och Finland 100 år uppmärksammades med många olika evenemang runt om i vår kommun och alla byar deltog.

Bokslutet 2017 uppvisar ett positivt resultat på 1,17 miljoner €, vilket är 0,86 miljoner mer än budgeterat. Det positiva resultatet beror på större inkomster från verksamheten och mera inkommande kommunalskatt, samtidigt som kostnadsinbesparingar kunde uppnås inom verksamheten. De totala verksamhetsintäkterna ökade med 12,8 procent till 3,44 milj. €, medan verksamhetskostnaderna uppgick till 29,57 milj.€, d.v.s. en ökning på 2,2 procent.

Inkomstskattesatsen behölls på 19,5 procent,

vilket innebar skatteinkomster på 14,98 milj. €, en ökning med 0,6 procent. Statsandelarna ökade marginellt till 13,72 miljoner €. Kommunens personal uppgick per 31.12.2017 till totalt 248,7 årsverken, vilket är 8 årsverken mer än föregående år. Personalkostnaderna ökade med 3,2 procent jämfört med 2016.

Lånestocken ökade och var i slutet av året 23,3 milj. €, totalt 4 431 €/invånare. Placerade medel uppgick till 2 060 €/invånare.

Antalet invånare var vid årsskiftet 2017 totalt 5 264 personer. Under året så ökade befolkningen med 88 personer. Vi hade ett födelseöverskott på 64 personer, ett inrikes flyttningsöverskott på 6 personer och invandringsnetto på 20 personer. Sysselsättningsläget var mycket bra, för arbetslöshetsgraden låg������������������������������������ på 3,������������������������������ 1 procent. Sysselsättningsgraden, som översked 80 procent, var bland den högsta i landet och arbetslöshetgraden var bland de lägsta i Fasta Finland.

Den planerade social- och hälsovårdsreformen medför att en omfattande statsandelsreform är på kommande. Social- och hälsovårdstjänsterna överförs till landskapet år 2020, medan utbildnings-, bildnings- och fritidstjänsterna, sysselsättningen samt markanvändningen och de tekniska tjänsterna blir kvar i kommunerna. Vi kommer under det kommande året att lägga stor vikt vid de utmaningar som kommunens nya roll kommer att ha.

Läs gärna mer om vårt bokslut på vår hemsida. Våra bokslut och budgeter hittas under fliken kommunen/ekonomi.

YVONNE THODIN

Vuosi 2017 oli Luodon kunnalle ikimuistoinen juhlavuosi. Teema Luoto 150 vuotta ja Suomi 100 vuotta huomioitiin monilla erilaisilla tapahtumilla ympäri kuntaamme ja kaikki kylät osallistuivat juhlintaan.

Vuoden 2017 tilinpäätös on 1,17 miljoonaa euroa ylijäämäinen, mikä on 0,86 miljoonaa budjetoitua enemmän. Myönteinen tulos johtuu toimintatulojen ja kunnallisverotulojen kasvusta samalla kun toiminnassa saavutettiin kustannussäästöjä. Kokonaistulot kasvoivat 12,8 prosenttia ja olivat 3,44 milj. euroa, kun taas kokonaismenot olivat 29,57 milj. euroa, eli 2,2 prosentin kasvu.

Tuloveroprosentti säilyi muuttumattomana

3

19,5 prosentissa, mikä tarkoittaa 14,98 milj. euron tuloveroja, 0,6 prosentin kasvu.

Valtionosuudet kasvoivat hiukan 13,72 miljoonaan euroon. Kunnan henkilöstön henkilötyövuosien määrä oli 31.12.2017 yhteensä 248,7, mikä on 8 henkilötyövuotta enemmän edellisvuoteen 2016 verrattuna.

Henkilöstökustannukset kasvoivat 3,2 prosenttia verrattuna vuoteen 2016. Lainakanta kasvoi ja oli vuoden lopussa 23,3 miljoonaa euroa, yhteensä 4 431 euroa/asukas. Sijoitettujen varojen arvo oli 2 060 euroa/asukas.

Asukasluku oli vuodenvaihteessa 2017 yhteensä��������������������������� 5 264 �������������������� henkilöä. Vuoden aikana väestö kasvoi 88 henkilöllä. Syntyneiden enemmyys oli 64 henkilöä, kotimaan muuttovoitto oli 6 henkilöä ja nettomaahanmuutto oli 20 henkilöä.

Työllisyystilanne oli erittäin hyvä työttömyysasteen ollessa 3,1 prosenttia. Yli 80 prosenttia ylittävä työllisyysaste oli maan korkeimpien joukossa ja työttömyysaste oli Manner-Suomen alhaisempia.

Suunnitellun sosiaali- ja terveydenhuoltouudistuksen myötä on odotettavissa laaja valtionosuusuudistus. Sosiaali- ja terveyspalvelut siirtyvät maakunnalle vuonna 2020, jolloin koulutus-, sivistys- ja vapaa-ajanpalvelut, työllisyys sekä maankäyttö ja tekniset palvelut säilyvät kunnilla. Tulevana vuotena panostamme entistä enemmän kunnan uuden roolin mukana tuomiin haasteisiin.

Lisätietoa tilinpäätöksestämme löytyy kunnan verkkosivuilta kunta/talous- osiosta.

YVONNE THODIN

Kukkaa on kasteltava

För ett år sedan hölls det kommunalval. Det nya fullmäktige har valt representanter till kommunstyrelse, nämnder, samt interkommunala organ. Trots en viss politisk maktförskjutning har det inte skett några dramatiska förändringar i arbetet med att bygga en bra kommun bättre. ” Vi arbeitar ilag ” är ett utryckssätt som kännetecknar larsmoborna.

Kuntavaalit käytiin vuosi sitten. Uusi valtuusto on nimennyt kunnanhallituksen, lautakuntien sekä kuntayhtymien edustajat. Tietystä poliittisesta vallansiirrosta huolimatta mitään dramaattisia muutoksia ei ole tapahtunut pyrkimyksissä rakentaa hyvää kuntaa vielä paremmaksi. ”Vi arbeitar ilag ” (Teemme yhdessä työtä) on Luotolaisille ominainen sanonta.

Larsmo har också många seniorer. Förutom intressanta fritidsaktiviter är det av central betydelse att vi också kan erbjuda äldreboende av hög kvalitet och en välfungerande basservice, med möjligheter till primärhälsovård så nära hemmet som möjligt. Att värna om varanda är en del av vår lycka. Vår ”Larsmoblomma” ska vattnas, så att den även i fortsättningen hålls vacker och överlever.

Ordförandes ruta - Peter Östman

För någon vecka sedan publicerades FN:s lycklighetsindex. Finland fick i år första platsen på lycklighetslistan bland 156 länder i världen. Den internationella undersökningen The World Happiness Report poängsätter länder utgående från bland annat förväntad livslängd, personlig frihet, social säkerhet och korruption. I en nationell mätning, som utförts av Iltasanomat, bedöms Larsmo vara Finlands lyckligaste kommun. Lyckoindexet är baserat på valdeltagande, brottsstatistik, arbetslöshet och skilsmässor. Lyckoindexet bygger också på demografiska faktorer. Ett förhållandevis stort antal barn är en av faktorerna som bidrog till att Larsmo låg i topp denna gång.

Vad ska vi då tänka om dessa ”topplaceringar”? Det är ju i sig trevligt att Larsmo ligger väl till i både internationella och nationella sammanhang. Det ökar kommunens attraktionskraft för potentiella inflyttare. Det kan också tolkas så, att kommunens tjänstemän och beslutsfattare gjort en del saker rätt. Under de senaste två decennierna har Larsmo slagit ut i full blom. Att vi ligger bra till i olika mätningar innebär inte att vi har råd att luta oss bakåt. På samma sätt som ” fasaden kan spricka” i de bästa av familjer, kan Larsmos position vara sårbar. En av de främsta utmaningarna är att se till att barnfamiljerna mår bra, samt att barn och unga har vettig fritidssysselsättning.

Puheenjohtajan palsta

En blomma ska vattnas

YK:n onnellisuusindeksi julkaistiin jokunen viikko sitten. 156 maan joukosta Suomi sijoittui maailman onnellisuuslistan ensimmäiselle sijalle. Kansainvälinen World Happiness Report –tutkimus listaa maat mm. odotetun eliniän, henkilökohtaisen vapauden, sosiaalisen turvallisuuden ja korruption mukaan. Luoto on Iltasanomien laatiman kansallisen tutkimuksen mukaan Suomen onnellisin kunta. Onnellisuusindeksi perustuu äänestysvilkkauteen, rikostilastoihin, työttömyyteen ja avioerojen määrään. Onnellisuusindeksiin vaikuttavat myös väestörakenteelliset tekijät. Suhteellisen suuri lapsimäärä oli yksi vaikuttavista tekijöistä Luodon kärkisijaan tällä kertaa. Mitä mieltä meidän siis tulisi olla näistä ”huippusijoituksista”?

Tietenkin on hauskaa, että Luoto sijoittuu kärkeen sekä kansainvälisissä että kansallisissa vertailuissa. Se lisää kunnan vetovoimaisuutta mahdollisia kuntaan muuttavia uusia asukkaita ajatellen. Asian voi myös tulkita siten, että kunnan virkamiehet ja päättäjät ovat tehneet tietyt asiat oikealla tavalla. Kahden viimeisen vuosikymmenen aikana Luoto on puhjennut täyteen kukkaan. Eri mittauksissa saavutetuista hyvistä sijoituksista huolimatta emme voi nojautua tyytyväisinä taaksepäin. Yhtä lailla kun ”julkisivu voi haljeta” parhaimmissakin perheissä voi myös Luodon asema olla haavoittuvainen. Yksi suuremmista haasteista on lapsiperheiden hyvinvoinnista sekä lasten ja nuorten vapaa-ajanharrastuksista huolehtiminen.

Luodossa asuu myös paljon senioreita. Kiinnostavien vapaa-ajantoimintojen lisäksi keskeisenä tekijänä on korkealaatuisen asumispalvelujen ja hyvin toimivien peruspalveluiden tarjoaminen vanhemmalle väestölle josta perusterveydenhuolto löytyy mahdollisimman läheltä kotia. Toisistamme huolehtiminen on osa onnellisuuttamme. ”Luotokukkaamme” on kasteltava jotta se myös jatkossa säilyisi kauniina ja elinvoimaisena.

4

Utsmyckningen av Larsmo torg Under jubileumsåret 2017 tog fullmäktige i Larsmo beslut om att beställa ett konstverk till Larsmos nybyggda torg.

En konstkommitté bildades som fick i uppdrag att föra konstprojektet framåt och presentera en utsmyckning som skulle passa i Larsmo.

Konstkommittén tog hjälp av länskonstnär Jimmy Pulli och vaskade fram åtta, för oss, intressanta konstnärsnamn både från Finland och Sverige, vilka fick i uppdrag att lämna in skisser på hur ett konstverk på torget kunde se ut. Sex utmärkta, genomtänkta alster inlämnades och granskades av Konstkommittén, förstärkt med Jimmy Pulli och illustratör Terese Bast.

Tre förslag på konstverk har nu valts ut, inlämnade av Anna-Kaisa Ant-Wuori, Kristina Sedlerova och Simon Gripenberg. Dessa tre konstnärer kommer att göra en tredimensionell modell i skala 1/10 av sina förslag. Modellerna ställs ut i biblioteket i Holm för allmänt beskådade under tiden 29.613.7 2018. Dessutom bereds

Under tiden 29.6 - 13.7 finns modeller av konstverken att beses vid biblioteket i Holm. Kom och rösta på din favorit!

konstnärerna möjlighet att presentera sina förslag på Coolfestivalen den 29.6-1.7 2018.

Alla intresserade har nu möjlighet att avge en röst och också kommentera konstverken på kommunens webbsida eller på biblioteket i Holm fram

till den 31.7.2018. Därefter besluter konstkommittén om vilket av konstverken som ska byggas och färdigställas under våren 2019 för att sedan pryda vårt torg i decennier framöver.

ULF STENMAN Konstkommitténs ordförande

Landskapsfullmäktige för unga i Österbotten Landskapsreformen står för dörren och reformen berör även djupt de unga i kommunerna och i det nya landskapet. Den nya landskapslagen som förmodligen träder i kraft i januari 2019 fastslår även tillsättande av landskapsfullmäktig för unga.

Landskapets temporära beredningsorgan har tillsatt de arbetsgrupper och tjänstemän som nu planerar och förbereder de ungas landskapsfullmäktige.

Processen har inletts med olika möten, höranden och pilotprojekt i tre landskap. Kommunernas ungdomsråd och ungdomsfullmäktigen har involverats på flera plan i förberedelsearbetet och planeringen fortgår nu intensivt så alla principer, funktioner och finansiering för det nya organet för unga är klara till hösten. Klart är i alla fall att från de 14 berörda kommunerna i landskapet byggs det nya organet och att varje kommuns ungdomsråd utser minst 1 ordinarie och en suppleant till landskapsfullmäktige.

Vald medlem bör vara medlem i kommunens ungdomsråd.

Hur arbetet i landskapsfullmäktige sedan skall struktureras är ännu öppet till flera delar. Stor hjälp fås från de tre landskap som har pilotprojekt på gång och från de projekten erhålls goda råd. Till fullmäktige väljs ordförande och två viceordförande vilka bör komma från olika kommuner. Sammanträden planeras till 4-8 gånger per år på plats som landskapet bestämmer om. Landskapet svarar även

Konst är svårt att definiera. Vad är konst?

Konsten sitter i betraktarens öga.

Låt er inspireras och rösta!

för mötesar rangemangen, möteskostnaderna och bistår vid behov med hjälp i beredningen av mötesärendena och sekreterarfunktionen.

Genom det nya landskapsfullmäktige för ung ökar delaktigheten och påverkningsmöjligheten rejält för unga i Österbotten. Medverkan i det nya organet kommer att ge insyn i många viktiga frågor för unga och möjlighet att påverka samhällsutvecklingen.

ARNE BÖHLING

Beredningsmöte. Kevin Björkman från ungdomsrådet i Larsmo framför här synpunkter vid ett av mötena i Vasa för det nya landskapsfullmäktige.

En glimt från barnens självständighetsfest

När Finland firade sitt 100 års jubileum ordnades en fest för två st 10 åriga barn från varje kommun i landet.

Festen hölls 5.12.2017 i Ständerhuset där statsminister Juha Sipilä var värd. Festen avslutades med ett ljuståg till torget där presidenten höll tal. Från Larsmo fick man anmäla sitt intresse att delta och platserna lottades ut.

Larsmos representanter blev Amelia Wahlberg från Näs skola och Willy Svenfelt från Bosund skola. De fick båda personlig inbjudan till festen. Inne i festlokalen hölls många roliga programpunkter och god mat, både sött och salt.

Denna fest blev för Amelia och Willy ett fint minne för livet.

JENNY WAHLBERG

Leksaksaffär på Storströmmen På Päronvägen på Storströmmen i Larsmo finns en butik som kanske inte så många känner till. Det kan också hända att någon av oss varit kund i den utan att riktigt vara medveten om det! Hemma på sin gårdsplan, närmare bestämt i garaget driver nämligen Tanja Vikström sin lagerbutik ”Leikkikauppa.fi” som är en nätbaserad leksakaffär.

I mars 2017 råkade hon via ett nätfor um se att webshopen ”Leikkikauppa.fi” var till salu och beslöt genast för att det var det perfekta komplementet till hennes företag. Leikkikauppa.fi hade ett fungerande koncept, och stora utvecklingsmöjligheter.

Det första hon fick ta itu med var att översätta och göra det till en tvåspråkig sida.

Tanja Vikström är egentligen utbildad till barnmorska, men när hon fick sitt första barn började hon med att sy babynest. Det blev snabbt många beställningar och hon beslöt att g r undade ett eg et företag för verksamheten. Hon säger själv att hon är uppväxt vid symaskinen, hennes mamma är nämligen egenföretagare inom textilbranschen. Med en make som också är företag are kändes det som ett naturligt steg att bli sin eg en relativt snabbt och babynesten fick sällskap av mössor och kläder som hon tillverkar för försäljning.

I dag har hon sin lagerbutik på g ården, i det som var tänkt som garage. Butiken är en riktig pärla. Här finns leksaker, inredning till barnrummet och mycket annat för småbarn och deras föräldrar.

Tanja har hittat sin specialitet, hon satsar på märken och produkter som annars inte hittas i nejden. Hon försöker också hålla sortimentet giftfritt, ekologiskt och hållbart. Det mesta i Leikkikauppa.fi är i trä, plåt eller tyg.

Förutom babynest syr Tanja fortsättningsvis kläder och andra barntillbehör, men numera endast mössor och hals-

5

Leksaksaffär. I lagerbutiken på Päronvägen finns mycket att upptäcka. dukar och ”dregglisar” mot beställningar från olika håll i någon stad, men kanske en beställning. Kläder syr hon i landet. Tanja packar och pop-up butik nu som då. Hon upp och säljer i sin web-shop. sänder ut produkterna via deltar också i mässor och Hon har också ”hemmapar- Matkahuolto, och hon försö- andra evenemang redan nu. tyn” med hela sitt sortiment, ker hålla korta leveranstider och deltar du i ett sådant tar och att svara på kundernas Gå in på Leikkikauppa.fi och hon emot beställningar även fråg or så snabbt det g år. bekanta dig med Tanjas butik, på kläder. Alla produkter eller varför inte besöka den hon tillverkar saluförs också Ännu så länge är butiken på lilla lagerbutiken på Päronväpå Leikkikauppa.fi och hon familjens villkor, Tanja har gen. Tanja håller butiken öphar även andra barnklädes- fyra barn och vill vara hemma pen, tisdagar och onsdagar kl. märken, Bl.a. är hon en- så länge barnen är små. ����� Leik- 17-20 samt lördagar kl. 10-13. sam i nejden om att saluför kikauppa är hennes ”hobby”. ”Pippi” och ”Emil” kläder. Hon har i nuläget inga planer ANNETTE KORTELLTill web-shopen kommer det på att öppna en större butik SVENFORS

Bibliotekscyklar och PressReader Tanken på bibliotekscyklar föddes i samma stund som vi fick veta att Larsmo och Kronoby gemensamt skulle ordna ett cykelevent i mitten av maj.

Cyklarna förevisades på torget vid Equity under lördagen den 19.5. Cykling är en motionsform som är skonsam för kroppen och som lämpar sig för de flesta; dessutom är det enkelt att cykla. Därför tyckte vi på biblioteket att cyklar utgör ett naturligt och demokratiskt komplement till vårt Sportotek.

I vår har vi därför alltså inhandlat två bibliotekscyklar för

våra kunder i Larsmo. Cyklarna kan lånas gratis från huvudbiblioteket för en vecka i taget.

Cyklarna är stabila enväxlade Crescentcyklar, en röd och en svart. När man lånar cykeln så får man givetvis också låna en cykelhjälm. Ifall du har en cykel för litet vid något tillfälle så kom in till biblioteket och se om någon av bibliotekscyklarna är ledig. Ifall man får gäster brukar antalet cyklar man har hemma inte räcka till. Kanske du som är sommargäst i Larsmo saknar cykel? Förutom att komma och bekanta dig med vårt nya bibliotek och låna

böcker och tidningar så kan du göra din semester rikare genom att även låna en cykel och cykla genom det natursköna Larsmo.

Nytt material till Sportoteket!

Vi har skaffat ett flertal brädspel för barn och vuxna till biblioteket. I nuläget har vi bland annat de klassiska spelen Alfapet, Othello och Trivial pursuit. I samarbete med fritidsbyrån kommer vi att utöka sortimentet och vi tar gärna emot tips på spel som ni skulle vilja se i vårt bibliotek. Man får givetvis låna

Företagarmiddag på Köpmanholmen 14.6 med start kl. 18.00

Anmälan senast 8.6 till kommunkansliets info tfn 7857111. Inbjudan gäller 2 personer/företag.

Kommunens taxibåt trafikerar.

spelen gratis och i fyra veckor.

Ny tidskriftsdatabas Tidskriftsdatabasen PressReader är ny vid biblioteken och det går nu att läsa tidskrifter på datorer både i huvudbiblioteket och i Bosund bibliotek. PressReader innehåller över 7000 dagstidningar och tidskrifter från över 100 länder på 60 olika språk. Tidningarna i PressReader kan läsas på bibliotekens datorer eller laddas ner till kundens egen surfplatta eller smarttelefon via bibliotekens trådlösa nät. När du väl har laddat ner en tidning så finns den kvar i surfplattan eller mobilen och du kan läsa tidningen även om du inte har tillgång till internet. Dessutom kan du efter ditt besök i

biblioteket ladda ner tidningar i tre dygn utan begränsning.

Tidskiftsdatabasen erbjuder såväl specialtidskrifter som dagstidningar från hela världen.

Tidningarna är sökbara enligt land, språk eller ämne. I tjänsten finns också ett flertal svenska och finlandssvenska tidningar, t.ex. Hufvudstadsbladet, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Tidskrifter som Forskning och Framsteg, Modern Psykologi, Shape Up, Solo, Cykling och Jakt & Fiske kompletterar vårt nuvarande utbud av tryckta tidningar.

Tidningarna och tidskrifterna är fullständiga kopior av pappersutgåvan och det senaste numret är direkt tillgängligt.

BEATRICE VILLMAN

6

Aktuellt från planläggningen

Tekniska projekt på gång

På planläggningen finns det många planer som har varit till påseende under våren och ett flertal informationsmöten har hållits för intressenter.

I denna kolumn tänkte jag fokusera på två saker den ena är Vidmossens industriområde och det andra är utvidgningen av Holm centrum.

Byggandet av radhuset Fagerbo i Holm framskrider planenligt och kommer att vara klart i mitten av augusti 2018. De nya hyresgästerna flyttar in i slutet av augusti.

veras två lägenheter och där förnyas även köksinredningen och vitvarorna.

På Storströmmen har planeringen av ett nytt radhus inletts. Hyreshuset innehåller åtta lägenheter i storlekarna 2r+kvr, 46,5 m2 samt 3r+k, 66,5 m2. Byggherre för dessa projekt är det kommunala fastighetsbolaget Larsmo bostäder

Arbetet med den lätta trafikleden utmed Västerbyvägen är i full gång och den beräknas vara klar att tas i bruk hösten 2018. I samma entreprenad ingår även förnyande av vattenledningarna och utbyggnad av avloppet på Bornholmen och utmed den vägsträcka där den lätta trafikleden byggs.

Vägbelysningen utmed Västerbyvägen och Bornholmsvägen blir förnyad och nya ledarmaturer monteras i stolparna.

Vidmossens industriområde Nu när sysselsättningsläget är bra och många företag går för fullt kan det vara viktigt att också planera för framtiden och se över hur företaget kan utvecklas. I Larsmo kommun har vi två större industriområden där Gammelhagen finns i Eugmo och Vidmossen finns ca 1 km norr om Holm centr umområde. Läget på Vidmossens industriområde är ypperligt med ca 12 km till Jakobstads centrum och ca 26 km till Karleby. I takt med att Holm centrumområde utvecklas kommer också Vidmossens industriområde att vara en viktig del för kommunens företag.

Kommunen uppgjorde tillsammans med Ramboll en idéskiss på hur industriområdet kan utvecklas i framtiden. Närmast mot landsvägen är det tänkt att företag med någon form av försäljning ska kunna etablera sig och längre in är tanken att olika typer av produktions- och lagerbyggnader ska finnas.

Holm detaljplan Kommunen har under våren haft ett utkast till Holm detaljplan till påseende. Utvidg-

Fastighetsunderhåll Följande underhållsarbeten som gäller kommunens fastigheter är planerade:

Ny detaljplan. Detaljplanens utvidgning västerut i Holm skapar nya möjligheter till byggande och service. ningen går västerut och tanken är att skapa nya möjligheter att bygga i kommunens absoluta centrum där service- och möjlighet till fritidsaktiviteter finns inom promenadavstånd. Närheten till skola, butik, restaurang, gym och välfärdsstation gör området mycket attraktivt.

På det nya området pla neras både egnahemshus och boende i bolagsfor m exempelvis i höghus eller radhus. En ny huvudväg (Arenavägen) mot den nya idrottsplanen kommer att för verkligas från Kackur-

Vid Bosund skola målas korridorväggarna i både första och andra våningen. Vid Näs skola byggs ett staket med port mellan Näsvägen och f.d personalparkeringen. På förskolans sydfönster monteras markiser.

Kommunalteknik och gatubyggnad

I Holm startar byggandet av Arenavägen som sträcker sig från Kackurvägen till Holm idrottspark. På Nabbskata detaljplan påbörjas byggandet av den första etappen av Nabbskatavägen. Byggandet av den andra etappen påbörjas 2019.

Under året byggs vägbelysningen ut på Mastgränden i Bosund, på Nabbskatavägen i Risöhäll och längs Strandgränden på Västra Vikarholmen.

vägen under 2019. Längs med Arenavägen kommer det att komma nya höghusoch affärsfastighetstomter.

Nya egnahemshustomter är planerade längre västerut från den befintliga bebyggelsen på den gamla Holm planen.

Planen är att ett förslag till Holm detaljplan läg gs till påseende under sommaren.

I och med denna utvidgning ger det möjlighet att kommunens centr um kan växa de kommande 10-20 åren i en positiv riktning.

På kommungården är fönsterreparationer aktuella. Det är främst de yttre bågarna som kommer att förnyas enligt behov.

Vid Sandlundens servicehem ser vi över ventilationen och en ny diskmaskin till storköket köps in.

I år är det Västra Strandvägen och Strandgränden på Västra Vikarholmen som beläggs med asfalt. Beläggningsentreprenör för detta år är Sundström Ab. Även detta år kommer pådragningar av de äldsta gatuavsnitten som är i dåligt skick att utföras.

THOMAS KÄLDSTRÖM

Vid Björkbo hyreshus reno-

JARL ROSENBERG

Idéskiss. Så här kan industriområdet vid Vidmossen kanske i framtiden se ut.

I Holm skolas g ymnastiksal förnyas golvmattan. Den befintliga gymnastiksalsmattan är från 1977 då skolan byggdes.

Årets asfalteringar

Fagerbo. I slutet av augusti kan de nya hyresgästerna flytta in.

Nya tillredningsköket framskrider Det nya tillredningsköket i Cronhjelmskolan kan snart tas ibruk i den del där biblioteket tidigare fanns. Då höstterminen startar ska köket kunna tillreda 1000 portioner per dag som fördelas till olika kommunala inrättningar.

Det gamla köket var dimensionerat för tillredning av drygt 400 portioner/dag och blev allt mer underdimensionerat i takt med att behovet växte varför det nya och rejält förstorade köket nu är mer än välkommet. Vid nybygget av köket har strävats efter att det uppfyller alla dagens krav med bland annat avskilda utrymmen för olika tillredningsskeden som salladstillverkning, tillredning av varm mat och tillredning av specialdieter. Alla inkomman-

de och utgående varor till/från köket sker även nu från skilda ankommande och avgående dörrar.

Metos Oy har levererat köksutrustningen. De har också i samråd med arkitekten för ombyg gnationen gjort planeringen av det nya köket.

För att underlätta kärlhantering och disk både för kökspersonal och elever finns i anslutning till matsalen nu en modern diskåterlämningslinje.

Kökstrategi Mat tillreds och transporteras dagligen från hösten till elever och personal i Cronhjelmskolan, Holm skola och förskola, Risö skola och förskola samt

till barnen och personalen vid Friluftsdaghemmet Skogsgläntan, Lingonskogen, Grev daghem och Furuholmens daghem. I centralköket jobbar i dagsläget 2 kockar och 1 köksbiträde.

Andra omändringar Eftersom biblioteket och tandkliniken idag återfinns i Equityhuset så finns nu utrymme för skolan att växa i. Tandklinikens utrymme byggs om till lärarnas pausrum, arbetsrum m.m. På platsen för det gamla köket byggs den nya musiksalen och lärarnas gamla pausrum/arbetsrum byggs om till undervisningsutrymmen.

JONAS SNELLMAN KAROLA DAHLBACKA

Tillredningsköket. Arbetena pågår intensivt med att färdigställa det nya köket, här med platsen för grytorna.

Enskilda vägar i Larsmo Vårens menföre var det värsta på många år. Kommunen har avtal med 37 st. väglag med en total längd på 42,06 km om normalt underhåll av vägen. Endast de enskilda vägar som väglagen grundförbättrat klarade våren med bibehållen bärighet.

Trots att hela den årliga grusmängden som reserverats för en del vägar enligt skötselavtalen kördes ut under några dagar i vår var vissa vägar i mycket dåligt skick. De flesta enskilda vägar i Larsmo byggdes av staten i samband med nyskiftet och har egentligen ingen egentlig överbyggnad.

Ytjorden har röjts bort och dikesjord har använts som utjämningslager och ett ytlager av krossgrus har påförts. Den enda lösningen för att förbättra bärigheten är att förhindra att fint material stiger upp i vägytan och installera ett bärlager av

grovt krossgrus. Vägkroppens torrläggning är också mycket viktig för vägens bärighet.

Väglagens ansvar Väglaget har det juridiska ansvaret för vägens skick och underhåll. Personer som äger mark eller bor utefter vägen eller måste använda vägen för att komma till sitt område blir automatiskt delägare i väglaget och måste delta i underhållet enligt fastställd vägenhetsförteckning. Tidigare beviljade staten bidrag för både underhåll och grundförbättring av enskilda vägar som har betydelse för trafiken på orten.

Kommunens regler Numera beviljas inget statsbidrag för underhåll av enskillda vägar och bidrag för grundförbättring har enbart beviljats vid

förnyande av broar. Kommunen förnyade år 2016 sina regler bl.a. så att kommunen kan ge bidrag för grundförbättring av enskillda vägar även om inte bidrag fås av staten. Bidragsprocenten varierar mellan 65 – 35 % beroende på vägens klass.

En förutsättning för bidrag är att väglaget fyller de krav på enskild väg som anges i beslutet och vid vägstämma behandlat ansökan om bidrag och förbinder sig att stå för resterande kostnader för grundförbättring.

Ansökan om bidrag skall inlämnas till nämnden för tekniska tjänster före utgången av augusti månad. Arbetena kan påbörjas tidigast följande år om medel reserveras för ändamålet i budgeten. Avdelningen för tekniska tjänster står till tjänst med råd och anvisningar till väglagen.

BJARNE HÄGGMAN

7

Kommunen förnyar byggnadsordningen Alla kommuner skall ha en egen byggnadsordning. Eftersom byggnadslagar ändrar och byggnadstrycket förändras genereras behov av att uppdatera byggnadsordningen med jämna mellanrum.

Vad är en byggnadsordning?

För tätbebyggda områden finns oftast en detaljplan som anger hur mycket och var man får bygga hus. På lite mera glesbebyggda områden finns kanske en generalplan, som också reglerar byggande, men inte lika noggrant. Byggnadsordningen kompletterar bestämmelserna i detalj- och generalplanerna samt definierar vad man får bygga på områden som ännu saknar planläggning. I byggnadsordningen kan kommunen bestämma hur man skall hantera avlopps- och regnvatten, vad man skall ta i beaktan vid djurhushållning samt ange vilken typ av tillstånd som krävs för skjul, master, jordvärme, solpaneler m.m.

I kommunens byggnadsordning kan även definieras hur vår gemensamma omgivning får användas och skall vårdas.

Vad ändrar från nuvarande byggnadsordning?

Uppställningen för den uppdaterade byggnadsordningen är lite annorlunda än tidigare, däremot är innehållet till stora delar densamma som tidigare. Några av de ändringar som gjorts är att minsta höjden för byggnader och avloppsvattenanläggningar på strandområden är angivet i förhållande till höjdsystem N2000. Nollnivån för N2000 avviker endast 0,1 m från medelvattennivån för havsvattnet och ca 0,6 m lägre än normalvattennivån i Larsmosjön.

För fritidsbostadstomter har storleken för veranda, eller taktäckt terrass, som byggs i anslutning till fritidsbostaden och gäststugan definierats till maximalt 60% av byggnadens våningsyta. Huvudbyggnadens veranda kan glasas in till 30% av byggnadens våningsyta, utan att det belastar den tillåtna våningsytan, förutsatt att golvet är glest och omkringliggande väggar kan ställas öppna till minst 30%.

Glasningen skall vara enkel och inte ha värmeisolerande egenskaper.

En inglasning av veranda kräver alltid åtminstone åtgärdstillstånd.

På en fritidsbostadstomt får man enligt generalplanen uppföra biltak som är maximalt 20 m2, i anslutning till ekonomibyggnad. Enligt förslaget i byggnadsordningen ökar tillåten yta för biltak till 40 m2. Eftersom generalplanen är ”starkare” än byggnadsordningen behövs ett undantagtillstånd innan ett åtgärdstillstånd för det större biltaket kan beviljas.

För mindre skjul eller förråd har olika tillstånd behövts, beroende på vilken planläggning det finns på området. Enligt nya byggnadsordningen skall man ansöka om åtgärdstillstånd för ett skjul, förråd eller skyddstak som är 6 m2 eller större, oberoende planläggning.

Mindre förråd eller skyddstak än 6 m2 får byggas utan tillstånd eller anmälan, förutsatt att fastslagen byggnadsyta i detaljplanen och minimiavstånd till tomtgränsen uppfylls. Om man bygger flera förråd eller skyddstak under 6 m2, får de totalt vara högst 30 m2 på glesbyggt område men 20 m2 på detaljplanerat område.

Solpaneler eller solfångare får monteras på byggnader utan tillstånd om totala ytan är under 5 m2. För anläggningar som är större än 5 m2 kan man behöva ansöka om åtgärdstillstånd. Om man planerar att bygga en fristående ställning eller anläggning för solpaneler eller solfångare skall man alltid åtminstone ha åtgärdstillstånd.

När träder den nya byggnadsordningen i kraft?

Efter att kommunstyrelsen har behandlat innehållet i byggnadsordningen skall den vara till påseende för allmänheten.

Kommunens berörda beslutsorgan, grannkommuner och intresserade myndigheter kommer att få ta del av innehållet. Efter att eventuella kommentarer och påpekanden har behandlats och vid behov ändrats i texten fastställer kommunfullmäktige byggnadsordningen. Den nya byggnadsordningen kan tas i bruk först då beslutet vinner laga kraft efter att besvärstiden passerats.

MATS KACKUR

8

Erasmus elevutbyte i Kroatien 2018 Erasmus är ett europeiskt samarbete mellan olika skolor.

Vårt projekt heter Ambassadors for peace och det går ut på att vi under två år ska samarbeta med fem länder och fundera över hur vi ska ta hand om varandra och miljön för att bevara fred och för att vi ska må bra.

Under projektets gång åker vi från Cronhjelmskolan på flera resor utomlands, varav vi redan varit på en i staden Vinkovci i Kroatien.

Och nu i maj så kom nitton elever på besök hit till Larsmo inom ramen för elevutbytet.

vi lärde känna varandra bättre.

Att få vara del av det här var absolut en höjdpunkt min sista tid här i Cronhjelmskolan. Projektet i sig är viktig och ett roligt sätt för eleverna att lära sig samarbeta med främmande människor.

Jag vill tacka alla inblandade för att vi fick den här möjligheten till elevutbyte och det är absolut något jag rekommenderar för både gamla och nya elever.

SEMRA KOZIC Åk 9 i Cronhjelmskolan

På väg. Gänget samlat på Kronoby flygplats strax före avfärd till Vinkovci i Kroatien. Från vänster Ella Svarar, Kerstin Sundholm, Paulina Gäddnäs, Semra Kozic, Kerstin Wingren och Lukas Kanckos

Om vi går tillbaka till när vi åkte till Kroatien. Vi var en grupp på 4 elever och 2 lärare.

Vi flög från Kronoby 10 mars och hade flera mellanlandningar under resans gång. Väl i Kroatien fick vi ta del av skolans program, bekanta oss med deras skolsystem, ha samarbetsövningar och så hade vi en festmiddag sista dagen, där eleverna fick stå för maten.

Långa skoldagar Skoldagarna var långa, vi gick oftast i skolan från klockan 8 på morgonen till klockan 6 på kvällen. Men under dagen fick vi en två timmars lunchpaus och några kortare pauser lite då som då. På kvällarna umgicks vi alla elever tillsammans och vi satt oftast på ett café i centrala Vinkovci. Det var då

Vukovar. Alla elever och lärare från Kroatien, Rumänien, Grekland, Frankrike, Italien och Finland (Larsmo) samlade framför frihetskorset i Vukovar. Korset restes efter Jugoslavienkriget som en påminnelse att inga konflikter löses med krig.

The European Child Vå r e n 2 0 1 7 ko n t a k t a d e s Risö skola av Dobeles Speciala Pir msskolas Izglitibas Iestade ”Valodina”, en specialskola i Dobele, Lettland, som sökte partners i ett sk Erasmus+ -projekt.

Projektets målsättning skulle vara att tillsammans med förskolor och skolor från Storbritannien, Turkiet, Italien, Lettland, Bulgarien och Finland arbeta med fyra olika pedagogiska delområden under 2017-2019, dvs konstfostran, utepedagogik, tvåspråkighet samt kodning. Risö tackade ja, och påbörjade ansökningsförfarandet tillsammans med nämnda länder. Projektet fick

klartecken av EU i augusti och benämns ”The European Child: Learning by doing the 3 C´s: Connect, Construct and Create”. Projektet finansieras av den Europeiska Unionen.

Genom projektet strävar de deltagande skolorna till att skapa enhetliga undervisningsmetoder inom de nämnda områdena samt att uppgöra en metodologisk handbok i aktivt lärande.

Lärare från de deltagande skolorna kommer att besöka varandra under de bägge åren och i skrivande stund har tre dylika tillfällen arrangerats. Projektet startades i samband med en samling i Burgas, Bulgarien i november 2017, och därefter stod Risö skola värd för ett

besök i mars i år. Då gjordes auskulteringar och klassrumsobservationer gällande den finländska undervisningen, samt besök till både Risös bäg ge förskoleavdelningar och utedaghemmet i Holm.

Info om Larsmo kommun samt om kommunens skolväsende gavs av förvaltningschef Carola Löf och bildningschef Carola Holm-Palonen i samband med ett besök till kommungården. Dessutom besöktes Bjärgas, där vi informerade om den tredje sektorns engagemang i skolvärlden.

Den finländska vardagen väckte många funderingar och tankar hos våra besökare,

som framhöll den informella kontakten mellan elever och lärare, samt lugnet i undervisningsmiljön. Den snörika vintern gav också speciella ramar för den veckolånga vistelsen.

Nyligen hölls en sammankomst i Dagenham, London, där konstfostran stod i fokus,

och nästa möte hålls i Turkiet i november. Där står tvåspråkigheten i tur att betraktas. Man kan bekanta sig med projektet på webbsidan som administreras av koordinatorlandet Lettland, på adressen: http://www.learningbydoing.lv/ KARI RÖNNQVIST

Venla - skolans nya kompisrobot - Jens, när får vi välja en ny kompis för den här veckan?

- Jag har redan hunnit ge min present och vill ha en ny kompis. Kommentarer av det här slaget har blivit vanliga i Bosund skola sedan Venla steg in i klasserna. Venla är en kompisrobot som hjälper eleverna att kommunicera med varandra.

Det hela började i samband med vänskapsfestivalen, då lärare och elever brukar bjuda varandra på trevlig a program i skolans festsal. Iförda maskeradkostymer av alla de slag vågar många sig upp på scenen. Helt enligt KiVa Skola-programmet skrattar vi med varandra och inte på nån annans bekostnad.

Kunde vi på något sätt skapa samma stämning i skolvardagen? Får vi eleverna att ge varandra trevliga kommentarer fastän mottagarna kanske inte är den kompis de leker med var je rast?

I n o m I n n o k a s n ä t ve r ke t hade någon gjort ett speciellt vändagskort med hjälp av en micro:bit. Kortet hade olika budskap för varje gång man tryckte på en knapp. Efter att ha sett kortet föddes tanken om något liknande för en hel skola, hos Jens. Efter ett par veckors funderande var idén klar. Vi behöver en robot som slumpmässigt ger oss en ny vän för varje tryck. Så föddes alltså idén till kom-

pisroboten Venla. Från tanke till handling var steget kort.

Inom elevkåren diskuterades trevliga kommentarer som alla elever skulle våga säga varandra. Elevkårstyrelsen listade även trevliga saker man kunde göra med veckans vän. En snäll robotfigur sågades ut och försågs med två micro:bits, en högtalare samt ett blinkande öga. Styrelsens samlade idéer paketerades ihop till en fin present uppdelat i två kategorier, A saker att säga, B saker att göra.

Så fungerar Venla Venla fungerar på följande sätt. Genom ett tr yck på knapp A på micro:bit 1 ger slumpgeneratorn ett tal mellan 0 och 138 som visas på displayen. Varje tal motsvarar en elev i skolan som lätt avläses från en lista. Beroende på hur man känner sin nya kompis kan man nu välja vilken present man vill ge genom att antingen trycka A eller B på micro:bit 2. A ger en kommentar man ska säga och B ger en uppgift man ska göra tillsammans. Det finns tio olika kommentarer och saker att göra i presenten.

Kompisroboten Venla har varit mycket omtyckt bland eleverna. Nu känns det inte lika pinsamt längre att säga eller göra nåt tillsammans med en helt ny rastkam-

Testar programmeringen. Rasmus Björkskog, Wilhelm Sundkvist, Aron Björkskog, Nico Aho och Leo Björkskog testar Venla. rat. Då presenterna börjar kännas utnötta, kan de enkelt bytas ut mot nya trevliga saker att säga och göra för varandra. Namnet då? Jo, det tackar vi några flickor i sexan för. Venla behöver inte ens skrivas Vänla för att idén skall fungera bra.

LÄRARNA I BOSUND SKOLA

Kompis. Elevkåren har varit med och tagit fram trevliga kommentarer åt kompisroboten.

Tutorlärarverksamheten i Larsmo Under hösten 2017 har ett flertal kommuner inlett en verksamhet med tutorlärare i grundskolor.

Med tutorlärare avses en lärare som handleder övriga lärare, bland annat i att förändra skolkulturen, förverkliga en ny pedagogik och på ett ändamålsenligt sätt utnyttja digitaliseringen.

Kommunerna har kunnat söka om medel för verksamheten och CLL har arrangerat utbildning för ca 90 tutorlärare i Svenskfinland. Utbildningens tyngdpunkt läggs på en delningskultur och en kompetensutveckling bland deltagarna.

Därutöver är målsättningen att tutorlärarna får stöd i implementeringen av nya läro-

9

planen och kollegialt lärande.

Under vårterminen 2017 påbörjade 3 lärare från Larsmo sin utbildning till tutorlärare.

Läsåret 2017-2018 har Gerd Söderlund (Cronhjelmsskolan), Anders Holmberg (Holm skola) och Sophia Svenfelt (Bosund skola) fungerat som tutorlärare på respektive skola. Anders har dessutom handlett Risö skola medan Sophia har ansvarat för Näs skola. Under det gångna läsåret har skolornas tutorlärare lärt sina kollegor att använda G-suite, både via interna fortbildningstillfällen och enskilda handledningar. Tutorläraren har också fungerat som bollplank och stöd åt kollegor inom pedagogisk it-användning

och i viss mån varit med som kompanjonlärare. Tutorläraren finns också med som ett stöd ifall lärplattor eller appar bråkar.

Nu under våren 2018 och under läsåret 2018-2019 erbjuder CLL en påbyggande utbildning för tutorlärarna som stöd för deras fortsatta verksamhet.

Utbildningen lämpar sig även för tutorlärare som inte deltagit i den första utbildningen eller som är nya i sitt uppdrag.

Från Larsmo går de nuvarande tutorlärarna och 6 nya lärare påbyggnadskursen. Tanken är att varje skola skall ha en egen tutorlärare. De nya tutorlärarna är Johanna Nygård Risö skola och Johanna Slussnäs Näs sko-

la, dessutom går fyra andra lärare från Larsmo utbildningen.

Satsningen på tutorlärare i kombination med egna medel som kommunen satsat på att avlöna en resursperson per skola i det s.k. TIP-teamet ger skolorna i Larsmo goda möj-

ligheter att hänga med i den pedagogiska och tekniska utvecklingen som sker. Tack vare tutorlärarna och TIP-teamet finns alltid både pedagogisk och grundläggande teknisk hjälp nära till hands på alla skolor.

JOHANNA SLUSSNÄS

Tutorer. Gerd Söderlund, Kim Ahlgren, Sophia Svenfelt och Johanna Nygård lär sig här om digitala arbetsprocesser.

10

Ole Cool Luodon torilla Tänä kesänä Cool-hankkeen tapahtuma palaa jälleen juhlan, urukujen ja akrobatiikan muodossa. Kolmipäiväinen ohjelma alkaa perjantaina 30. kesäkuuta ja päättyy sunnuntaina 1. heinäkuuta. Musiikki sekoittuu Luodon torilla hyvään ruokaan, jäätelöön, tarjoiluun ja myyjiin.

Hankevastaava Peter Hauptmannin mukaan tämän vuoden Coolista muodostuu toivon mukaan jonkinlainen lähtölaukaus tulevaisuuden Luotopäiville.

Ulkonäyttämön ohjelma on monipuolisempi viime vuoteen verrattuna. Urkukeskeisyys säilyy edelleen yhdistettynä koko perheen viihdeohjelmaan ja entistä enemmän Luotoon liittyvien artistien esiintymisiin.

Maailmanluokan artistit Jecko & Jessie viihdyttävät meitä hauskoilla tempuilla ja henkeäsalpaavalla slapstick komediaakrobatiikallaan. Jos et tiedä kuka Jecko & Jessie on, kysykää lapsilta. Jecko & Jessie tuottavat Ruotsin televisiolle lasten- ja nuorten ohjelmia.

Robin Hund ja hänen iloinen orkesterinsa on toinen viihdyttävä duo joka esiintyy meille.

He voittivat Emma-patsaan Suomen parhaasta lastenmusiikista viime vuonna ja he odottavat innolla esiintymistään ensi kertaa Luodon torilla.

Kuntalaiset viihtyvät Luodon torilla.

Tämän vuoden kirkkourkuja soittava virtuoosi on Luodosta kotoisin oleva Christian Ahlskog, joka esiintyy kahdessa soolokonsertissa ja yhdessä oopperalaulaja Karita Jungarin kanssa. Hammondurkuja soittava Mikael Svarvar esiintyy monessa eri yhteydessä viikonlopun aikana. Pohjalaisesta maaperästä kumpuavia lauluja esittää meille sydäntä lämmittävästi erityisellä popmusiikillaan suomenruotsiksi Månskensbonden. Tutut nimet kuten Hannes Uunila, Thomas Enroth & Helene Nyberg, Annika Strömberg triioineen ja Schlagerkören ovat myös mukana ohjelmassa. Tutustu kan-

Luodon Urheilupuisto

Uuden urheilukentän avajaiset lauantaina 26.5. klo 14-16 Tervetuloa!

Yleisurheilukenttä Tekonurmikenttä Jalkapallokenttiä Monitoimitalo Seikkailupuisto Kuntoradat Maastopyöräilyrata Info ja varaukset vapaa-aikatoimisto puh 06-7857230

sanmusiikkiryhmä Fjäreldiin jossa Staffan Strömsholm soittaa harmonikkaa! Lisäksi meille esiintyy aivan uusi kokoonpano Luotolaisista muusikoista juuri tätä tilaisuutta varten koottu orkesteri nimeltään Lavi & The Larsmos. Mukana ovat tunnettuja muusikoita kuten Micheal Ford ja Jonte Fagerhed ym. Tapahtuman juontajana toimii tänä vuonna Johan Fager udd. Johan on myös mukana kokoonpanossa Fagerudd & Svarvar ystävineen.

Yleisön pyynnöstä suosittu kokoonpano jatkaa Luodon juhlavuotena alkanutta yhteistyötään. Tilaisuuden loppuhuipennus on täynnä yllätyksiä!

Jesus on mukana mittavassa sunnuntaiohjelmassa viikonlopun päätteeksi. ������������ Luodon kristilliset yhdistykset ja seurakunnat järjestävät yhdessä päivän torilla johon kuuluu jumalan-

palvelus, lauluhetkiä, pyhäkoulu ja ylistyslaulukonsertti.

Lisätietoa ohjelmasta osoitteessa larsmo.fi/cool PETER HAUPTMANN

Lisää viihdeiltoja Luodon torille järjestetään jälleen viihdeiltoja neljänä elokuisena keskiviikkoiltana. Yhteislaulua johtava Monica LarssonLolax esittelee meille illan aikana kiinnostavia vieraita ja artisteja. Luodon kunta ja Vårt Larsmo –yhdistys toimivat tapahtuman järjestäjinä yhdessä torilla esittäytyvien yhdistysten, yritysten ja koulujen kanssa. Ohjelmainfo julkaistaan verkossa osoitteessa larsmo.fi ja kunnan Facebook-sivuilla.

Päivämäärät: 8.8., 15.8., 22.8. ja 29.8. klo 18:00

Kirjastopyöriä ja PressReader Ajatus kirjastopyöristä syntyi samalla kun saimme tietää, että Luoto ja Kruunupyy järjestäisivät yhdessä pyöräilytapahtuman toukokuussa. Polkupyöriä esiteltiin Equityn torilla lauantaina 19.5.

Pyöräily on kaikille sopiva helppo kuntoilumuoto. ������������������� Siksi me kirjastossa olemme sitä mieltä, että pyörät muodostavat luonnollisen ja demokraattisen täydennyksen Sportoteket-liikuntakirjastoomme.

Kaksi kirjastopolkupyörää on tänä keväänä siis hankittu Luotolaisille asiakkaillemme. Pyöriä voi lainata ilmaiseksi pääkirjastosta viikon ajaksi kerrallaan.

Pyörät ovat vankkoja yksivaihteisia Crescent-merkkisiä pyöriä, yksi punainen ja yksi musta. Kun lainaa pyörää saa tietenkin lainaksi myös pyöräilykypärän. Jos sinulla joskus sattuu olemaan yksi pyörä liian vähän voit poiketa kirjastossa tarkistamassa olisiko joku kirjastopyöristä vapaana. Yleensä pyöriä on liian vähän kotona kun

Uusi aikakauslehtitietokanta

lehtitietokanta PressReader joka mahdollistaa aikakauslehtien lukeminen tietokoneen kautta sekä pääkirjastossa että Bosundin kirjasossa. PressReader sisältää yli 7000 sanomalehteä ja aikakauslehteä yli 100 maasta 60 eri kielellä. PressReaderin lehtiä voidaan lukea kirjaston tietokoneilla tai ladata asiakkaan omalle tabletille tai älypuhelimelle kirjaston langattoman verkon kautta.

Ladattu lehti säilyy tabletilla tai puhelimessa ja voit lukea lehteä myös silloin kun verkkoa ei ole saatavilla. Lisäksi voit ladata lehden vielä kolme päivää kirjastovierailusi jälkeen ilman rajoitusta.

Aikakausilehtitietokanta tarjoaa sekä erikoislehtiä että sanomalehtiä koko maailmasta. Lehtiä voidaan hakea maan, kielen tai aiheen mukaan. Lehdet ja aikakauslehdet ovat täydellisiä kopioita paperijulkaisusta ja viimeisin numero on suoraan käytettävissä.

Uutta kirjastoissa on aikakaus-

BEATRICE VILLMAN

vierailijoita on käymässä. Luodossa kesävierailijana sinulta puuttuu ehkä pyörä? Samalla kun käyt tutustumassa Luodon kirjastoon voit lainata kirjoja ja lehtiä sekä rikastuttaa kesääsi lainaamalla myös pyörän ja pyöräillä luonnonkauniissa Luodon kunnassa.

Uusia juttuja Sportoteketissa!

Olemme hankkineet kirjastoon monenlaisia lautapelejä sekä lapsille että aikuisille. Tällä hetkellä meiltä löytyy muun muassa klassiset Alfapet-, Othello- ja Trivial Pursuit-pelit. Yhdessä vapaaajantoimiston kanssa aiomme laajentaa valikoimaa ja otamme mielellämme vastaan vihjeitä uusista peleistä. Pelejä voi lainata neljäksi viikoksi ja tietenkin ilmaiseksi.

11

Luodon torin koristelu Luodon valtuusto teki juhlavuotena 2017 päätöksen taideteoksen tilaamisesta Luodon uudelle torille. Taidekomitea nimettiin jonka tehtävänä oli taidehankkeen toteutus������������������ ja Luodolle sopivan koristelun esittäminen.

Taidekomitea löysi l������ äänintaiteilija ������������������ Jimmy Pullin avulla kahdeksan kiinnostavaa taiteilijaa sekä Suomesta että Ruotsista, jotka saivat tehtäväkseen laatia torille sijoitettavasta taideteoksesta luonnoksen. Tuloksena oli kuusi mainiota teosta, jotka taidekomitea, Jimmy Pulli ja kuvataiteilija Terese B a s t t u t k iva t l ä h e m m i n .

Kolme ehdotusta on nyt valittu taiteilijoilta AnnaK a i s a A n t - Wu o r i , K r i s t i n a S e d l e r ova j a S i m o n Gripenberg. ������������ Nämä taiteil i j a t l a a t iva t e h d o t u k s i s taan kolmiulotteiset mallit mittakaavassa 1/10. Mallit asetetaan yleisesti nähtävä k s i H o l m i n k i r j a s t o o n ajalle 29.6.-13.7.2018. Lisäksi taiteilijoille annetaan mahdollisuus esitellä ehdotuksensa Coolfestivaaleilla 29.6.-1.7.2018.

Taideteoksien pienoismallit ovat nähtävillä Holmin kirjastossa 29.6-13.7 välisena aikana. Tule ja äänestä suosikkiasi! nyt mahdollisuus äänestää ja kommentoida taideteoksia kunnan verkkosivuil la tai Holmin kir jastossa 31.7.2018 saakka. Tämän jälkeen taidekomitea päättää mikä taideteos rakennetaan keväällä 2019 torimme koristeluksi vuosikymmmeniksi eteenpäin.

Taidetta on vaikea määritellä.

Mikä on taidetta?

Taide on katsojan silmissä.

Innostukaa ja äänestäkää!

ULF STENMAN

Kaikilla kiinnostuneilla on

Tervetuloa Köpmanholmenille Pitkän ja runsaslumisen talven jälkeen kaipaamme taas kesäaikaa ja vene-, uinti- ja grillauskautta.

Köpmanholmen avaa ovensa tänä kesänä 23. kerran. Toivottavasti saamme tänä vuonna nauttia todellisista kesäkeleistä.

Kauden avaus 8. kesäkuuta Köpmanholmenin kahvila on avoinna 15.6.- ������������������ 12.8.2018. ������� Sunnuntaista torstaihin olemme avoinna klo 12-19 ja perjantaisin ja lauantaisin pääsääntöisesti klo 21.00 saakka. Aukioloajat voivat erityisjärjestelyjen vuoksi vaihdella.

Syntymäpäiväjuhlia, kokouksia tai vastaavia tilaisuuksia varten on mahdollista varata tilat, kahvit, ruokailut ja saunan kabinetteineen normaalien aukioloaikojen ulkopuolella. Kahvila on myös avoinna yleisölle kauden avaamisen edeltävänä tai jälkeisenä viikonloppuna klo 12- 19.00. Varsinainen kauden avaus tapahtuu 8.6.2018 klo 12.00.

Uusi ruokalista

Uudistamme kesän menuta ja sen valmistuessa ilmoitamme tästä verkkosivuillamme tai Facebookissa. ����������������� Suosittu Graftonpurilainen ja kalakeitto ovat edelleen mukana ruokalistassa.

Henkilökunta Tänä vuonna henkilökunta on osittain uusi sekä keittiössä että tiskin takana. Pääkokki on lainattu naapurimaastamme Ruotsista. Toiminnanohjaaja Kristoffer Nylund vastaa toiminnasta myös tänä kesänä. Yhteensä kymmenen henkilöä toimii saarella eri tehtävissä. Suurin osa heistä on Luotolaisia nuoria.

Uutuudet Uutta tänä vuonna on, että järjestämme grilli-iltoja pidennetyllä aukioloajalla ja panostamme myös sunnuntaisin seisovaan

pöytään ennakkovarauksella.

Tanssiorkesteri Guns Rosor esiintyy perjantaina 3.8.2018 ja lapsille hankitaan lisää leikkivälineitä.

Kuljetukset Taksivene Wilma liikennöi kuten tavallista aukioloaikoina ja veneen kutsuminen tapahtuu puhelimen kautta. Wilma sekä kuljettaja voivat myös avustaa normaalien aukioloaikojen ulkopuolella yksityistilaisuuksien aikana. Pitkän tähtäimen suunnitelmiin kuuluu edelleen ajatus kävelysillasta jonka ansiosta saaren sesonkia voitaisiin pidentää ja samalla toivottaa tervetulleeksi vielä enemmän vieraita saareen.

M/S Jenny liikennöi kauden aikana kuutena torstaina Kokkolasta Köpmanholmeniin, jolloin vierailijat voivat samalla nauttia seisovan pöydän antimista.

CAROLA LÖF

Kokeile yleisurheilua Pidätkö hyppimisestä, heittämisestä ja juoksemisesta?

Vai haluatko vain liikkua ja pitää hauskaa?

Silloin ehkä yleisurheilu voisi kiinnostaa sinua.

Tänä kesänä kaikki 2013 ja 2014 syntyneet 4-5 – vuotiaat voivat osallistua kokeiluharjoituksiimme.

Neljänä tiistaina kesäkuussa kokeilemme pituushyppyä, heittoa, korkeushyppyä ja juoksua.

Tervetuloa urheilupuistoon!

5.6., 12.6., 19.6. ja 26.6. klo 18.30-19.30.

Järjestäjä: Larsmo IF yhteistyössä Luodon kunnan/vapaaajantoimiston kanssa

12 Kunta uudistaa rakennusjärjestystään Jokaisella kunnalla tulee olla oma rakennusjärjestys. Rakennuslakien ja rakennuspaineen muuttuessa syntyy tarve myös muuttaa rakennusjärjestystä tasaisin aikavälein.

Mikä on rakennusjärjestys?

Taajamaa-alueita määrittelee usein asemakaava josta käy ilmi miten ja mihin saa rakentaa talon. Harvaan asuttuja alueita määrittelee ehkä yleiskaava, joka myös säätelee rakentamista, mutta ei yhtä tarkasti. Rakennusjärjestys täydentää asema- ja yleiskaavojen säädöksiä sekä määrittelee mitä saa rakentaa vielä kaavoittamattomille alueille. Kunta voi rakennusjärjestyksessä päättää jäte- ja sadeveden käsittelystä, eläintenpidosta sekä esim. vajoja, mastoja, maalämpöä, aurinkopaneeleja koskevasta lupamenettelystä. Kunnan rakennusjärjestyksessä voidaan myös määritellä miten yhteistä ympäristöämme tulisi käyttää ja hoitaa.

Mikä muuttuu nykyisessä rakennusjärjestyksessä?

Päivitetyn rakennusjärjestyksen jäsentely muuttuu hieman edelliseen verrattuna, kun taas sisältö on suurilta osin sama kuin ennen. Yksi muutos on että rakennuksien ja jätevesilaitteistojen vähimmäiskorkeus ranta-alueilla määräytyy suhteessa N2000 korkeusjärjestelmään. N2000:n nolla-taso poikkeaa vain 0,1 m meriveden keskimerenpinnasta ja on noin 0,6 m Luodonjärven normaalivedentasoa alhaisempi.

Koskien loma-asuntotontteja on vapaa-ajanasunnon tai vierasmajan yhteyteen rakennetun kuistin tai katetun terassin koko määritelty enintään 60 % rakennuksen kerrosalasta. Päärakennuksen kuisti voidaan lasittaa 30 % rakennuksen kerrosalasta ilman että se kuormittaa sallittua kerrosalaa, edellettynä että lattia on harva ja ympäröivät seinät voidaan avata vähintään 30 %. Lasitus tulisi olla yksinkertainen ilman lämmöneristäviä ominaisuuksia. Kuistin lasittaminen vaatii ainakin toimenpideluvan.

Yleiskaavan mukaan loma-asuntotontille saa talousrakennuksen yhteyteen pystyttää korkeintaan 20 m2 suuruisen autokatoksen.

Rakennusjärjestysehdotuksen mukaan sallittu pinta-ala nousisi 40 m2. Koska yleiskaava on ”vahvempi” kuin rakennusjärjestys tarvitaan poikkeuslupa ennen toimenpidelupa voidaan myöntää suuremmalle autokatokselle.

Pienempiä vajoja ja varastoja varten on tarvittu erilaisia lupia riippuen siitä, minkälainen kaavoitus alueella on. Uuden rakennusjärjestyksen mukaan 6 m2 tai suuremman vajan, varaston tai suojakatoksen rakentamista varten on haettava toimenpidelupa kaavoituksesta huolimatta. Alle 6 m2 pienemmät vajat tai suojakatokset voidaan rakentaa ilman lupaa tai ilmoitusta, edellyttäen että asemakaavassa määritelty rakennusala ja vähimmäisetäisyys tonttirajaan täyttyvät. Mikäli rakentaa useamman alle 6 m2 suuruisen vajan tai suojakatoksen saavat ne yhteensä olla korkeintaan 30 m2 harvaan asutuilla alueella mutta 20 m2 asemakaava-alueella.

Ajankohtaista kaavoituksesta Monta kaavaa on ollut nähtävänä tämän kevään aikana ja tiedotustilaisuuksia on järjestetty asianomaisille. Tässä palstassa keskitytään kahteen kaavaan joista toinen on Vidmossenin teollisuusalue ja toinen on Holmin keskustan laajennus.

Vidmossenin teollisuusalue Nyt kun työllisyystilanne on hyvä ja yritykset painavat täysillä on ehkä syytä myös s u u n n i t e l l a t u l e va i s u u t t a ja miten yrityksiä voisi kehittää. Luodon kunnassa on kaksi suurempaa teollisuusaluetta; Gammelhagen Eugmossa ja Vidmossen noin kilometri pohjoiseen Holmin keskustasta. Vidmossenin teollisuusalueen sijainti on mainio, välimatka noin 12 km Pietarsaaren keskustastaan ja noin 26 km Kokkolaan. Holmin ke s k u s t a - a l u e e n ke h i t t y essä Vidmossenin teollisuusalueesta tulee keskeinen alue kunnan yrittäjille.

Kunta laati yhdessä Rambollin kanssa idealuonnoksen siitä, miten teollisuusalue voisi tulevaisuudessa kehittyä. Ajatuksena on, että yritykset voisivat sijoittaa myyntipisteensä lähemmäs maantietä ja että erilaiset tuotanto- ja varastotorakennukset sijoittuisivat alueelle.

Holmin asemakaava Kunnalla on kevään aikana ollut Holmin asemakaavaluonnos nähtävänä. Laajennus tapah-

Uusi asemakaava. Asemakaavan laajentaminen länteenpäin Holmissa luo uusia mahdollisuuksia rakentamiseen ja palveluun. tuu länteen päin ja ajatuksena on luoda uusia mahdollisuuksia rakentaa kunnan ehdottomaan keskustaan josta palvelut ja harrastusmahdollisuudet löytyvät kävelymatkan päässä.

Läheisyys kouluun, kauppaan, ravintolaan, kuntosaliin ja hyvinvointikeskukseen tekee alueesta houkuttelevan.

Uudelle alueelle on suunnitteilla sekä omakotitaloja että yhtiömuotoista asumista esimerkiksi kerrostaloja tai rivitaloja. Uuden urheilukentän uusi päätie (Areenatie) toteu-

tetaan Kackurintieltä vuoden 2019 aikana. Uusia kerrostaloja liikekiinteistötontteja kaavoitetaan pitkin Areenatietä.

Uusia omakotitalotontteja on suunnitteilla Holmin vanhan kaavan olemassa olevan asutuksen länsipuolelle. Suunnitelmana on, että Holmin asemakaavaehdotus asetetaan nähtäväksi kesän aikana. Tämän laajennus mahdollistaa kunnan keskustan kasvamista myönteiseen suuntaan tulevina 10-20 vuosina.

THOMAS KÄLDSTRÖM

Aurinkopaneeleja tai aurinkokeräimiä saa asentaa rakennuksiin ilman lupaa jos niiden yhteenlaskettu pinta-ala on alle 5 m2. Yli 5 m2 suuruiset laitteet voivat edellyttää toimenpideluvan. ���������� Aurinkopaneelien ja aurinkokeräimien erilliset telineet tai rakennelmat vaativat ainakin toimenpideluvan.

Milloin uusi rakennusjärjestys astuu voimaan?

Kunnanhallituksen käsittelyn jälkeen rakennusjärjestys asetetaan yleisölle julkisesti nähtäväksi. Kunnan asianomaiset päättävät elimet, naapurikunnat ja asiasta kiinnostuneet saavat tutustua sen sisältöön. Mahdollisten kommenttien ja huomautusten käsittelyn ja mahdollisten tekstimuutosten jälkeen kunnanvaltuusto vahvistaa rakennusjärjestyksen. Uusi rakennusjärjestys voidaan ottaa käyttöön sen saadessa lainvoiman valitusajan päätyttyä.

MATS KACKUR

Idealuonnos. Tältä Vidmossenin teollisuusalue saattaa näyttää tulevaisuudessa.

13

Hållbarhet inom småbarnspedagogiken Vi på Friluftsdaghemmet Skogsgläntan är genuint intresserade av hållbar utveckling och vi ville jobba mera utgående från det i vår verksamhet. När vi såg ett upprop på Facebook om ett projekt i Hållbarhet med Ann-Christin Furu och Helsingfors Universitet visste vi genast att det var något för oss att nappa på.

Vår första uppgift blev att göra en analys av oss själva och vår nivå av hållbar utveckling i vårt daghem idag.

Vi använde oss av den svenska versionen av OMEP:s ESD rating Scale. Det är ett verktyg att få en bild av hur ens eg en verksamhet ser ut i fråga om hållbarhet.

Redan i första skedet fick vi många aha upplevelser.

Vi insåg att vi redan jobbat mycket med hållbarhet och har byggt upp verksamheten ur ett hållbart perspektiv.

Men vi insåg också att vi inte hade insett att hållbarhet är mera än bara hållbarhet ur ett naturperspektiv. Hållbarhet är så mycket större.

Genom projektet håller vi på och lär oss att se och jobba med hållbarhet i praktiken.

Vad kan vi göra, vad är håll-

barhet? I praktiken har vi jobbat med allas lika värde.

Jag och du är lika värdefulla oberoende av varifrån vi kommer och vilken social bakgrund vi har. Vi har jobbat med att se varandras styrkor och att visa på att alla har något att träna på, ung som gammal. Vi har haft fågeltema under våren där vi lärt oss arter, fågelläten, vad fåglar äter, var de bort osv.

Varför är det så viktigt med hållbar utveckling? I Larsmos plan för småbarnspedagogik står det att vi har som uppgift att lära barn att handla etiskt hållbart och förstå hur våra handling ar påverkar andra människor och miljön.

Målet med projektet Vad är målet med hållbarhetsprojektet? Vi tror att det är viktigt att vi alla aktivt börjar leva en mera h å l l b a r l iv s s t i l . M e d d e t vi gör tillsammans med

andra daghem i Finland som deltar i projektet hoppas vi att så småning om även kan inspirera andra daghem att jobba aktivt med de här frågorna.

MARITA LASSFOLK

Teman Ett av våra större teman som pågår hela tiden är sopsortering och åter vinning. Vi plockar alla pantflaskor vi hittar och pantar och barnen får bestämma vad vi köper för pengarna. Vi har undersökt hur länge skräp måste ligga kvar i naturen för att försvinna. I skogen har vi en nergrävd bräda med fastspikat skräp. Det blir spännande om några veckor att kika och se om något hänt med skräpet under vintern. Barnen har svårt att förstå hur och varför människor kan kasta skräp i naturen. Vi har funderat kring vilka slags kläder vi använder och vad de är tillverkade av.

Snart startar vi upp årets odling i vårt lilla trädgårdsland.

Vedtest på gång. Vilken ved brinner bättre, den torra eller den våta? Barnen deltar i vedhanteringen.

Förmultningstest. Här är brädan vi grävde ner i höstas. Hur ser den ut när vi gräver upp den igen på våren?

Projekt Innovativ Digilek i regionens daghem Larsmo har sedan länge ett väletablerat samarbete inom småbar nspedag ogiken med grannkommunerna Jakobstad, Kronoby, Nykarleby och Pedersöre. Därför kändes det naturligt att inleda ett samarbete kring ett nytt projekt när Utbildningsstyrelsen våren 2017 utlyste att statsunderstöd kunde sökas för främjande av innovativa lärmiljöer inom småbarnspedagogiken.

Innovativ Digilek är ett projekt för att främja Innovativa lärmiljöer inom småbarnspedagogiken. I projektet deltar sammanlagt 9 daghemsavdelningar från 7 olika daghem i Larsmo, Jakobstad, Kronoby, Nykarleby och Pedersöre. Åldersintervallet på barnen som deltar är mellan 3 och 6 år. Avdelningarna Laxen och Siken på daghemmet Tr å l a r e n i B o s u n d ä r d e

enda deltagarna från Larsmo.

Inom projektet kommer man att utgå från varje avdelnings individuella förutsättningar och behov eftersom daghemmen skiljer sig mycket från varandra gällande de fysiska förutsättningarna. Vi kommer förhoppningsvis också att inspireras av varandra och lära av varandra.

Projektet började med en kartläggning av barnens fysiska aktivitet i inomhusmiljö genom obser vationer och intervjuer i samarbete med Åbo Akademi. I dagsläge håller vi på och skaffar material och utrustning som stöder barnens digitala kompetens och fysiska aktivitet. Tanken är att de här två inte behöver utesluta varandra utan kan komplettera varandra.

Personalen kommer att få fortbildning och handledning för att öka sin kunskap

om hur höja barnens fysiska aktivitet samt hur använda digitala verktyg på ett pedagogiskt ändamålsenligt sätt.

En ny kartläggning kommer att göras i slutet av projekttiden för att utvärdera vad v i å s t a d ko m m i t . P r o j e k tet pågår t.o.m. 30.6.2019.

Enligt de nationella rekommendationer na för fysisk aktivitet under småbarnsåren behöver bar n under skolåldern vara fysiskt akt iva m i n s t 3 t i m m a r p e r d a g. Av a l l a b a r n u n d e r skolåldern är det ändå bara 10 – 20 procent som kommer upp till den mängd fysisk aktivitet som krävs för en normal tillväxt, utve ck l i n g o ch h ä l s a o ch som förespråkas i rekommendationerna. Med tanke på att en stor del av barnen ofta vistas på daghemmet en stor del av sin vakna tid

b e h öve r p e d a g o g e r n a t a ansvar för att bar nen får röra på sig tillräckligt. Men de nationella rekommendationerna betonar också att barnes fysiska aktivitet är ett gemensamt samhällsan-

svar. Föräldrar, pedagoger, de ansvariga i kommunen samt föreningar – alla har vi ett ansvar för främjandet av barnens fysiska aktivitet.

KARIN SVENLIN

14

Daglundens dagcenter ger mening och innehåll i vardagen När dagcentret Hobby grundades för ca 23 år sedan så bör jade verksamheten med en grupp som träffades på onsdag ar. Efter någ ra år utökades träffar na till fyra gånger i veckan. Fortfarande består dagcentret av fyra grupper Måndagsgr uppen, Tisdagsgr uppen, Onsdagsgruppen och Torsdagsg r uppen. Dagcentret ändrade för några år sedan sitt namn till Daglunden och hyr ett rum vid Sandlunden för sin verksamhet.

Daglunden har en mycket trivsam uteplats med trädgårdsmöbler, växthus, blomp l a n t e r i n g a r, ä p p e l - o ch plommonträd samt vinbärsbuskar. På hösten plockar vi frukterna och bären och sätter i frysen. Så under vintern får vi ta från frysen och baka något gott till eftermiddagskaffet. Från det att det blir varmt på våren och så länge värmen håller i sig på hösten sitter vi ute och dricker efter middagskaffe, ibland äter vi även vår lunch ute.

På Daglunden arbetar n��� ärvårdarna Katrin Häggkvist och Minna Nyman. De som kommer till de olika grupperna är våra gäster. Gästerna kommer från Larsmo kommuns alla byar. Taxin beställs för de som behöver det. De som kommer hit är de som känner sig ensamma och känner att dagarna blir långa och händelselösa samt de som har en make/maka som behöver hjälp med avlastning på grund av makens/makans sjukdom.

På Daglunden sitter vi och pratar, sjunger, pysslar, äter gott, gör sittgymnastik, gör korta utflykter, uppmärksammar årstider och högtider. Vi deltar också i Sandlundens program när de till exempel får besök av någon som uppträder med sång och musik.

Känner Ni att dethär är något som Ni vill prova på eller vill att Er anhörig ska få prova på då kan Ni ta kontakt till Daglunden tel.

044 7217511 så hjälper vi Er. MINNA NYMAN KATRIN HÄGGKVIST

Trädgården. Daglundens trädgårdsoas lockar till vila och avkoppling, praktiskt pysslande med växterna och många sommarminnen.

Sång och musik. Daglunden har här besök av några musiker.

Sköna fotbad. På Daglunden kan en aktivitet vara fotbad i samvaro.

Sommarcafé i Holm bönehus Torsdag 5.7 kl.13-15

Sommarcafé i Holm bönehus. Kaffe, saft, våfflor

Torsdag 12.7 kl.13-15

Sommarcafé i Holm bönehus. Kaffe, saft, våfflor

Torsdag 19.7 kl.13-15

Sommarcafé i Holm bönehus. Kaffe, saft, våfflor

Torsdag 26.7 kl.13-15

Sommarcafé i Holm bönehus. Kaffe, saft, våfflor

www.larsmoforsamling.fi

Många möjligheter för unga att få hjälp och stöd -Världen

är full av möjligheter, men…?

-Är du intresserad av studier? Vet du vilka utbildningsmöjligheter det finns?

-Letar du efter jobb eller praktikplats?

-Funderar du på saker som berör pengar och ekonomi?

-Letar du efter en egen lägenhet?

-Känner du dig ensam?

-Är din sömnrytm rubbad?

-Är du orolig över din hälsa?

När du inte vet var du skall börja, börja vid Navigatorn!

Navigatorn är en lågtröskelser vice för unga under 30 år. Via Navigatorn får du information, handledning och stöd i frågor om bland annat arbete, utbildning, boende, hälsa och välmående, ekonomi, fritid eller andra saker du funderar över. Servicen är avgiftsfri och frivillig.

Du kan ta kontakt för egen del eller tillsammans med en kompis eller en anhörig.

Tjänster för unga erbjuds i dag av många olika aktörer. Med målsättningen att g öra ser vicen effektivare, mer lättillgänglig och enhetlig har regeringen beslutat att Navigatorverksamheten ska vara en bestående ser-

15

vicefor m riktad till unga.

Navig ator n erbjuder sektorsövergripande rådgivning, vägledning och stöd och grundar sig på ett brett samarbetsnätverk. Verksamheten håller som bäst på att utvecklas���������������� i Jakobstadsregionen och nätverket består för tillfället i huvudsak av personer som jobbar inom uppsökande ungdomsarbete, ungdomsstationen Fiilis och TE-byrån. Tanken är att nätverket ska utvidgas och omfatta utöver myndigheter, läroinrättning ar och ungdomsverkstäder också t.ex. aktörer inom den privata och tredje sektorn, instanser som utför frivilligarbete och andra som arbetar med unga.

Uppsökarna. Måns Aldén, Camilla Sjöskog och Sari Kalliosaari vid regionens Uppsökande ungdomsarbetet hjälper årligen flera hundra unga.

Ta kontakt med oss!

mans@aftereight.fi

TE-byrån, Rådhusgatan 11 i Jakobstad: Navigatorkoordinator Marina Spets, 029 505 6183, marina.spets@ te-toimisto.fi

Ungdomsstationen Fiilis, Storgatan 6 i Jakobstad: David Sandström, 044 785 1216, d avi d .sand strom @ jakobstad.fi

Uppsökande ungdomsarbete, Storgatan 6 i Jakobstad: Camilla Sjöskog, 044 705 4678, camilla@aftereight.fi Sari K alliosaari, 044 781 6115, sari@aftereight.fi Måns Aldén, 044 747 6968,

Mera info om verksamheten nationellt hittar du på www. ohjaamot.fi MARINA SPETS

Österbottens kriscenter Valo inleder verksamhet i Jakobstadsregionen Österbottens kriscenter Valo som är ett av landets 22 kriscenter inledde sin verksamhet 2015. Till verksamhetsområdet hör hela Kust-Österbotten och Kyrolandet, totalt 17 kommuner.

Kriscentrena erbjuder samtalsstöd, individuellt eller i grupp, vid vardagens kriser. Det handlar om service enligt lågtröskelprincipen där ingen remiss eller diagnos behövs, och dit man kan komma anonymt.

Alla besök på kriscentret är avgiftsfria. Kriscentret erbjuder alltså samtalsstöd vid vardagskriser, i medeltal 5-6 g ång er, där man kan prata av sig om sina problem.

Verksamheten riktar sig i första hand till vuxna, men även yng re kan komma och prata eftersom den nedre åldersgränsen är 13 år.

Kriserna kan röra t.ex. vänskaps- eller parrelationer, arbets- eller studierelaterade problem, oro för en anhörig, sorg vid förluster eller att man befinner sig i en situation där vardagen känns för tung då många olika problem hopat sig.

Mottagning vid Fiilis Kriscentret har mottagning torsdagar i Jakobstad, tidsbokning på tfn 044 979 2439.

Mottagningen sker i ungdomsmottagning Fiilis utrymmen vid After Eights innergård.

Servicen riktar sig till invånare i alla kommuner i Jakobstadsregionen. Vid kriscentrets servicepunkt i Jakobstad

finns på torsdagarna någon av krismedarbetarna Monica Bäck eller Anette Hast. Ta kontakt med kriscentret (tfn

044 979 2439) om du vill boka tid eller har några frågor.

MONICA BÄCK

16

Be Cool på Larsmo torg Det blir fest, orgel och akrobatik när Cool-projektets event återkommer i sommar. Från fredag 30 juni till söndag 1 juli pågår det intensiva tredagarsprogrammet. Mycket musik tillsammans med god mat, glass, servering och försäljare blandas på Larsmo torg. Årets Cool blir förhoppningsvis ett avstamp till nån form av framtida Larsmodagar, säger projektledare Peter Hauptmann. Programmet på utescenen är mer varierat än i fjol. Fokus på orgel finns kvar i en ny kombination av underhållande akter för hela familjen och mera Larsmo-relaterade artister.

Artisterna Jecko & Jessie, en familjeakt av världsklass, ger oss många skratt med sina kluriga tricks och hisnande slapstick akrobatik. Vet du inte vilka Jecko & Jessie är, fråga närmsta barn.

Jecko & Jessie gör barn- och ungdoms program för Sveriges television. Robin Hund och hans glada orkester är en annan underhållande duo som uppträder. De har vunnit Emma-utmärkelse för bästa barnmusik i Finland ifjol och ser nu fram emot att spela på Larsmo torg för första gången. Årets virtuos på kyrkorgel är Larsmobördige Christian Ahlskog som ger två solokonserter och en konsert tillsammans med operasångerskan Karita Jungar.

Månskensbonden

varvar

Fagerudd & S

Hammondorgelns klaviatur kommer att hettas upp rejält av Mikael Svarvar som spelar i flera konstellationer under helgen.

Sånger ur den Österbottniska myllan framförs av Månskensbonden med sin säregna popmusik på finlandssvenska som värmer i hjärtat. Välbekanta namn som Hannes Uunila, Thomas Enroth & Helene Nyberg, Annika Strömberg med sin trio och Schlagerkören finns också med i programmet. Upptäck folkmusikgruppen Fjäreld där Staffan Strömsholm ingår på tramporgel! Dessutom har en helt ny konstellation av Larsmo-

Robin Hund

Christian Ahlskog musiker satts samman för detta tillfälle, de går under namnet Lavi & The Larsmos. Där ingår kända profiler som Micheal Ford och Jonte Fagerhed med flera. Johan Fagerudd tar över stafettpinnen och axlar manteln som årets konfrencier. Johan ingår också i Fagerudd & Svarvar med vänner. På allmän begäran utvecklar succékonstellationen samarbetet som inleddes under Larsmo jubileumsår. Se fram emot ett finalnummer fyllt av igenkänning och överraskningar.

Jesus är med när helgen avslutas med ett omfattande sön-

Jecko & Jessie

dagsprogram. Larsmos kristna föreningar och församlingar arrangerar tillsammans en heldag på torget fyllt av gudstjänst, sångstunder, söndags-

skola och lovsångskonsert.

Läs mer om programmet på: larsmo.fi/cool PETER HAUPTMANN

Mera Trivselkvällar Fyra onsdagskvällar i augusti blir det Trivselkvällar på Larsmo torg igen. Allsångsledare Monica Larsson-Lolax sjunger med oss och presenterar flera spännande gäster och artister. Larsmo kommun och Vårt Larsmo rf är arrangör för Trivselkvällarna, tillsammans med flera andra föreningar, företag och skolor som fixar olika kringaktiviteter på torget. Programinfo publiceras på Larsmo.fi och Facebook.

Datum: 8.8, 15.8, 22.8 och 29.8 med start kl 18:00

SOMMAR MED 4H Körglädje och fullsatta salonger Schlagerkören i Larsmo har snart hela sex år på nacken. Kören fungerar i Arbis regi och leds av Thomas Enroth. Övningstillfällena hålls måndagar i Holm skola.

11.6 Sommarträff vid Bosund skola och

Näs skola 13.6 Sommaträff vid Holm skola och

Risö skola 19-20.6 Läger i Emet 21.6 Dag på Power Park 25-26.6 Kaninläger i Terjärv 28.6 Beachkockarna vid Assarskär sim- strand 1-2.8 Fiskeläger vid Seljes Titta in på webbsidan www.larsmo.fs4h.fi för att läsa mera om sommarens evenemang och annat som är på gång i Larsmo 4H. Kontakta för mer info/anmälning: T.f. verksamhetsledare Jessica Roos Tfn 050-5593438 E-post: larsmo@fs4h.fi

Under år 2017 deltog Schlagerkören i oratoriet ”SkymningGryning” tillsammans med två andra körer dvs. Nice Noise och Nykarleby manskör. Oratoriet är en musikalisk hyllning, av Thomas Enroth och Thomas Lundin, till Finlands ära. Uruppförandet framfördes i Schaumanssalen i Jakobstad den 8 november. Sammanlagt 20 uppföranden gavs i Svensk-Finland, varje tillfälle i sgs fullsatta salonger. Det var ett fantastiskt samarbete mellan körerna och övriga medverkande, ett samarbete som gav mersmak.

Nu under vårterminen 2018 har Schlagerkören haft sina måndagsövningar med siktet inställt på jubileumskonserten i april.

Konserten hölls i Cronhjelmskolans fullsatta matsal. Publiken verkade uppskatta den omväxlande repertoaren. Man bjöd på låtar av bl.a. Leonard Cohen, Elvis Presley, Helen Sjöholm, Dough Seegers m.fl. Gästartister för kvällen var: Helene Nyberg, Malin Kojola och Filip Vikström. Kompet sköttes av Thomas Enroth med orkester.

Kören har även, under våren, medverkat på välgörenhetskonsert i

Pedersöre kyrka och vid Nattvandringen i Öja. Efter sommarpausen startar övningarna igen på hösten.

Idag har kören 22 aktiva medlemmar. I höst hoppas man få med flera nya körsångare. I kören skulle även manliga röster kunna höras, så välkommen med! Vill man följa med körens evenemang och äventyr så hittas vi både på Instagram och facebook. Vi är tacksamma och glada att ha många följare.

ILSE NYNÄS

Körglädje. Schlagerkören efterlyser även manliga körsångare.

17

Caroline Lillmåns och Filip Vikström på Föusjazz Som så många gånger tidigare har artisterna på Föusjazz ofta haft en lokal anknytning och så blir det även i år. Vi har så otroligt duktiga unga musikanter i vår nejd mycket tack vare den fina musikutbildningen vi har i Jakobstad.

Caroline Lillmåns är född och uppvuxen i Forsby men bor numera med sin familj i Jeppo.

Hon är utbildad sångerska och utexaminerades till musikpedagog år ����������������������� �������������������� 2010 från Yrkeshögskolan Novia i Jakobstad. Hon jobbar idag som sånglärare på Yrkesakademin i Jakobstad och är också diplomerad ICF-coach och jobbar med coaching och mental träning.

Hon har uppträtt som solist i många olika band, konstellationer och körer. Caroline behärskar många musikstilar, både med hög energi som pop, rock, blues och jazz samt mera avskalad musik och lågmälda visor. För ett par år sedan kom hon ut med sin skiva ”En visa vill jag sjunga” som hon spelat

in med musikerna Benny Ojala och Stefan ”Kilju” Lindblom.

Filip Vikström är född och uppvuxen i Västerby, Larsmo och studerar nu tredje året på rytmlinjen vid Yrkeshögskolan Novia i Jakobstad. Han studerar även klassisk sång.

Filips stora dröm och planer är sedan att fortsätta och utbilda sig i Sverige till musikalartist.

Filip gjorde en av huvudrollerna och en bejublad insats i ungdomsmusikalen ”Natten är ännu ung” för ett par år sedan i Jakobstad. Han uppträdde som Greven av Cronhjelm i Larsmos 150-år jubileumsshow i december förra året.

Filip är en mångsidig sångare med en stark röst och gillar främst att sjunga musikals men även jazz och klassiks musik och som han själv säger att han gillar ”textbaserad musik”.

Kapellmästare i år är Anders Sjölind. Anders är född och uppvuxen i Jeppo men nuförtiden Jakobstadsbo. Anders är en ung och begåvad musiker, trumpetist, kompositör och arrangör. Han utdimitterades 2016 som musikpedagog från Yrkeshögskolan Novia i Ja-

Filip Vikström

Caroline Lillmåns och Filip Vikström är årets huvudartister på Föusjazz som nu ordnas för 19. året i följd.

Anders Caroline Lillmåns kobstad. Anders jobbar som musiklärare i Jakobstadsnejdens Musikinstitut samt frilansar som trumpetist, kompositör och arrangör. Anders är även ordförande för Jazzoo Jazz Club i Jakobstad. Anders har för årets Föusjazz samlat ihop ett husband med mycket duktiga musiker; förutom Anders själv som kapellmästare och på trumpet så är det Robin Käldström på saxofon, Lavi Öst på piano, Valter Söderbacka på trummor och Zacharias Holmkvist på bas.

JAN-ANDERS FAGERHED

Tjejgrupp i åk 5

Lördagen den 16 juni kl 19:00 Föusjazz hålls utomhus (med väderreservation) Kaffeservering och korvgrillning Fritt inträde Plats: utanför Stenfähuset i Fagernäs, Kvarnbacksvägen 13, Larsmo Arrangör: Fagernäs Byaråd rf.

er g ä l s r y t en Även pmanholm

Tio glada flickor i åk 5 har träffats för att pyssla och leka tillsammans i Näs skola. Jag hade förmånen att vara ledare för tjejgruppen, som arrangerades i fritidsbyråns regi. Klubben pågick under 8 torsdagar efter skoldagens slut.

Flickorna har bl.a. tillverkat egna böcker, gjort bokmärken, vändags- och påskkort. Även roliga lekar har ingått i klubbverksamheten. Förutom att flickorna har varit kreativa och fått röra på sig, så har de fått samarbeta och känna glädjen i att lyckas, vilket påverkat

Sjölind

på Kö

18-21 juni som dagläger kl. 9-15 för åldersgruppen åk 4-6 Max 20 deltagare!

självförtroendet i positiv riktning.

Jag imponerades av flickornas skaparglädje och fantasi!

Vi har alla fått dela med oss av varandras idéer. Tjejgruppsverksamheten avslutades med knytkalas, gåtor och lekar.

Larsmo Hembygdsförening ger ut barnbok Boken är en spännande tidsresa ur ett barns ögon, illustrerad med vackra bilder och tangerar hur mycket som kan förändras under ett liv. Allt från barnarbete och ransonering till läsplattor och Netflix. Så spännande och samtidigt väldigt lärorik!

Boken kostar 20 euro och finns nu till försäljning vid Bjärgas och vid Larsmo Ullförädlings butik på Rådhusgatan 17 i Jakobstad.

Under hösten hölls en motsvarande tjejgrupp för flickorna i åk 4.

Jag hoppas och tror att flickorna hade lika roligt som jag hade! ÅSA BJÖRNVIK

Ledare: Camilla Sandström Ulrika Fellman Emilia Björkvik

Kom med på sommarens absolut roligaste läger!

Det blir fyra dagar av friluftsliv, äventyr och utmaningar.

Plock ur lägerprogrammet: lägerbygge, korgklättring, överlevnadskunskap, paddling, kompiskampen, chill, simning, lekar och mycket mera.

Bindande anmälning: till kommunkansliets info tfn 7857 111, senast måndag 11.6.

Avgift: 40 euro/person som betalas vid ankomst.

Arrangör: Larsmo kommun/Fritidsbyrån

18

Sommarens simskolor Sommaren närmar sig och med den folkhälsans utesimskolor.

I Larsmo ordnas i sommar totalt sju olika simskolor på stränder runt om i kommunen. Alla simskolor har en nybörjargrupp, lilla gruppen, för 2012 år födda och äldre samt en fortsättningsgrupp, stora gruppen, för de som kan simma 25 meter och längre.

Anmälningarna till simskolorna sker elektroniskt via folkhälsans kursbokningssystem från och med 1.6 kl. 8.00. Gå in på www. kurser.folkhälsan, skapa ett konto ifall du inte har något och anmäl sedan ditt barn/dina barn.

För de barn som tycker om

att avlägga simmärken kan vi berätta att det har kommit till två nya simmärken; vattenskicklighetsmärket som finns mellan vattenvanemärket och nybörjarmärket samt teknikmärket som ligger mellan intressemärket och talangmärket. Detta för att stegen mellan de olika märken inte skall vara så stora. Övriga märken finns kvar som vanligt även om vissa har bytt lite utseende, bl.a. har märkena för simkandidat, simmagister och primusmagister ersatts av plastkort liknande ett bankkort.

Med önskan om en fin försommar och så ses vi på stranden i juli!

MIKAELA STORBACKA

Datum för Folkhälsans simskolor: 2.7-13.7 Fagernäs 16.7-27.7 Assarskär 1, Svennasminne 1 och Kackur 31.7-10.8 Assarskär 2, Svennasminne 2 och Sonamo

Pensionärerna firar 40-års jubileum Larsmo-Eugmo Pensionärsförening r.f. är en livaktig förening som i oktober 2018 firar stort sitt 40-års jubileum med fest för medlemmarna och inbjudna i Cronhjelmskolan. Då blir det mat, kaffe, uppvaktning av våra jubilarer och program från ”när och fjärran”. Det skall bli en fest att minnas för envar.

Till dess samlas vi som tidigare till våra månadsträffar vanligtvis den tredje torsdagen i månaden.

Däremellan spelar vi boule och pidro, deltar aktivt i data-kafé och i våra friluftsdagar i närmiljön, kollar vår fina webbsida http://larsmo-eugmo.spfpension.fi/start/ och Minneslistan med info om ev. ändringar,

när aktuell resa startar och andra viktiga upplysningar.

Ordförande är Inga Lund, viceordf. Bo-Erik Haglund, sekreterare Marita Sundström, kassör Marita Lillqvist och övriga styrelsemedlemmar Sven-Erik Andersson, Jan Sundström,

Ann-Britt Stens. Medlemsantalet är nu 395 och nya hälsas välkomna genom att ta kontakt med någon i styrelsen eller annan medlem. Medlemsavgiften är 15 euro och tidningen God Tid ingår. Välkomna med!

MARITA SUNDSTRÖM

Aktiv förening. I föreningen bjuds på många tillfällen till fest och glädje.

R A M A M SO B

M U Z

På gräsmattan bakom kommungården Måndagar kl. 19.00-20.00 Start 4 juni, avgift 4 euro/gång Ledare: Anna Skogvik

www.folkhalsan.fi

IDROTTSSKOLA 4-8 JUNI VID BOSUND SKOLA 11-15 JUNI VID NÄS SKOLA 18-21 JUNI VID IDROTTSPARKEN KL. 10.00 - 12.30 För födda 2011 och äldre!

Tag med eget mellanmål!

VID IDROTTSPARKEN I HOLM 11-15 JUNI KL. 10-12 FÖR FLICKOR OCH POJKAR 6-12 ÅR AVGIFT: 10 EURO/JUNIOR AVGIFTEN INBETALAS PÅ FÖRHAND PÅ LBK:S KONTO: FI4455674140020989 KOM IHÅG ATT UPPGE NAMN PÅ DELTAGAREN I SAMBAND MED

LBK representationslagets hemmamatcher Måndag Tisdag Onsdag Lördag Onsdag Onsdag

4.6 19.6 27.6 14.7 1.8 29.8

kl. 19.15 kl. 19.30 kl. 19.00 kl. 15.00 kl. 19.00 kl. 18.30

LBK – IK Myran LBK – FC-92 LBK – NIK LBK – LoVe LBK – NoStars LBK – OuHu

Församlingens lägerprogram 25.6 kl. 13.00 Juniororläger för åk 4-6 inleds vid prästgården.

28.6 kl. 10.00 Miniorläger för åk 1-3 inleds vid prästgården.

Anmälan före 15.6. Mer info om lägren och församlingens övriga sommarprogram se webbsidan!

INBETALNINGEN.

FOTBOLLSSKOLA

www.larsmoforsamling.fi

100-åriga Larsmo IF satsar mot framtiden

19

Sommaren med Larsmo IF Larsmolänken: Sommarens skönaste motionslopp ordnas i år torsdagen den 14 juni.

Friidrott: Prova på-träningar för de allra yngsta och träningsgrupper från 7 år och uppåt.

Cykling: Ledd terrängcykling för juniorer i åldern 6–16 år. Ärevarvet: Den 16 augusti samlar vi in pengar för föreningens barn- och ungdomsverksamhet.

XCO: Årets nationella XCO-tävling hålls på terrängcykelbanan den 2 september.

Tider och mera information om våra träningar, evenemang och tävlingar finns på föreningens hemsida larsmoif.idrott.fi.

Välkommen med!

Larsmo Bollklubb 2018 Friidrottarna trivs på de nya banorna. Här är det 13-årsgruppen som tränar. Foto: Sonja Finholm En ny sportplan, terrängcykling för juniorer och Larsmolänken.

Det är mycket på gång inom hundraåriga Larsmo Idrottsförening.

Den nya sportplanen innebär ett stort lyft för friidrotten i Larsmo. I sommar kan alla träningsgrupper springa på banor, hoppa längd med en riktig planka och träna stavhopp på hemmaplan.

– En stor fördel är att vi nu har alla grupper samlade i Larsmo. Hittills har de äldre juniorerna tränat på andra ställen runt om i nejden, säger friidrottens sektionsordförande och tränare Siv Hellström.

Utomhussäsongen har redan startat och friidrottarna syns på planen minst tre gånger i veckan. Det är ett ivrigt gäng som njuter av den nya anläggningen.

– Allt är så nytt och fint och banorna har jättebra studs, säger Emma Wiik i 13-årsgruppen.

Senare under sommaren kommer det att ordnas två serietävlingar för 7-15-åringar.

Att föreningen i år fyller 100 år ger sommarens verksamhet en extra guldkant. Jubileet och invigningen av sportplan firas den 26 maj varvid även föreningens nya historik utkommer.

Under sommaren kommer alla som deltar i motionsloppet Larsmolänken, friidrottens prova på-träningar och föreningens egna serietävlingar att få en speciell jubileumsmedalj.

är den nya historiken Mot framtiden – En berättelse om 100 år av idrottsverksamhet något för dig.

Här kan du läsa om vad som hänt under föreningens hundraåriga historia, men framför allt om vad som händer i dag. Här finns intervjuer med idrottare, talkofolk och andra föreningsaktiva.

SONJA FINHOLM

Larsmo Bollklubb har dragit igång en ny säsong med förbättrade möjligheter till träning tack vare den nya fina konstgräsplanen som blev färdig senaste höst. Den sena våren gjorde att LBK kunde ta planen i bruk först vecka 17.

LBK kommer till säsongen med 11 juniorlag varav 6 lag är med i distriktets tävlingar. Antalet juniorer rör sig kring 200 st och nytt för i år är att LBK har två flicklag. Flickor F-9 är ett nytt lag för i år.

Alla lag kommer att delta i olika cuper och naturligtvis träna flitigt eftersom vi nu har ypperliga träningsmöjligheter.

Representationslaget höll sin plats i division fyra och tar nya tag med en nygammal tränare Joakim Granqvist som till sin hjälp har Joel Kaitfors och Jim Stenman.

LBK ser fram emot ytterligare en spännande säsong på gröna gräsmattor.

RALF HOLMQVIST

Ny historik Är du intresserad av idrott?

Vill du veta hur det gick till när LIF grundades eller hur verksamheten ser ut i dag? Då

Reportageboken om Larsmo IF kan köpas av författaren Sonja Finholm (040-5773064).

Invigning av idrottsplanen lördag 26 maj kl. 14-16 Välkommen!

20

Sommaren 2018 i Larsmo Luodon kesä 2018 Juni / Kesäkuu 1–30.6 4.6 kl. 19.00 6.6 kl. 17.00 8.6 kl. 12.00 8.6 kl. 19.00 14.6 kl. 18.00 14.6 kl. 19.00 15.6 kl. 12.00 16.6 kl. 14–16 16.6 kl. 19.00 16.6 kl. 19.00

26–27.6 29.6–1.7 29.6 kl. 21.00 30.6 kl. 10.00 30.6 kl. 15.00 30.6 kl. 21–02

Konstutställning, Kenneth Rosenlund, biblioteket Sommarzumba vid kommungårdens gräsmatta Friluftskväll för funktionshindrade i idrottsparken Köpmanholmen öppnar för säsongen Strandis/ Peter Svanström Företagarkväll på Köpmanholmen Larsmolänken Bjärgas öppnar för säsongen Barnens Dag på Köpmanholmen Föusjazz i Fagernäs Strandis/För kärleks skull - En hyllning till Ted Gärdestad, medverkande Susanne & Kenneth Sonntag, Teddy Granroth, Maria & Tomas Höglund Konstklubbens målardagar vid Strandis COOL – Tre festliga Larsmodagar på torget Strandis/Wentus Blues Band Skärgårdspaddling till Köpmanholmen Strandis/Karleby Gitarrsommar - Pop up gitarrkonsert Grillkväll på Köpmanholmen

Juli / Heinäkuu 1–31.7 1.7 kl. 11–20 6–8.7 6.7 kl. 19.00 7.7 kl. 19.00 8.7 kl. 17.00 14.7 kl. 18.00 14.7 kl. 21–02 20.7 kl. 19.00 22.7 kl. 12.00 27.7 kl. 19.00 28.7 kl. 21–02

Konstklubbens sommarutställning, biblioteket Söndagsskola, frilufts- och sånggudstjänst på torget LFF Sommarmöten i Fagernäs Strandis/Retro Gentlemen Strandis/Visor på väg Sång och pinnbrödsbakning I Kackur Strandis/Jazzkväll med Anders Lindhs orkester Grillkväll på Köpmanholmen & trubadur Thomas Finholm Strandis/Skärgårdsdans med Guns Rosor Friluftsgudstjänst vid prästgårdsstranden Strandis/Rude Mood feat - Tomas Höglund Grillkväll på Köpmanholmen

Augusti / Elokuu 1–31.8 3.8 kl. 18.00 3.8 kl. 20–23 3.8 kl. 19.00 4.8 kl. 10–14 5.8 kl. 14.00 8.8 kl. 18.00 8.8 kl. 19.00 10.8 kl. 19.00 15.8 kl. 18.00 16.8 kl. 18.00 17.8 kl. 20.00 22.8 kl. 18.00 25.8 kl. 20.00 27.8 kl. 18.00 29.8 kl. 13.00 29.8 kl. 18.00

Mer info

Konstklubbens sommarutställning, biblioteket Plättkarnevalen vid Bosund fiskehamn inleds Dans på Köpmanholmen med Guns Rosor Strandis/Kicks Öppet Hus vid Bosund Båt-, Fiske och Jaktmuseum Friluftsgudstjänst på Köpmanholmen Trivselkväll på torget Strandis/Olle Jönsson & Thomas Enroth Strandis/Jorma Lover & The Others Trivselkväll på torget Ärevarvet vid idrottsparken Strandis/Countryafton med Easy West Trivselkväll på torget Strandis/Venetziad med La Riippa Group Eugmo Trail Run Må bra dag för äldre vid Equity Trivselkväll på torget Suurin osa tapahtumista ruotsiksi

www.larsmo.fi

Lisätietoja

Köpmanholmen välkomnar Efter en lång, snörik vinter ser vi igen fram emot sommartiden med båt-, bad- och grillsäsong. Köpmanholmen slår upp dörrarna för 23:e säsongen i rad. I år hoppas vi på verkligt fint sommarväder.

lånat från grannlandet Sverige. Verksamhetsledaren Kristoffer Nylund håller i trådarna också denna säsong. Totalt jobbar dryga tio personer på holmen i olika uppgifter. De flesta är Larsmo-ungdomar.

Säsongöppning 8 juni

Nyheter

Köpmanholmens café öppnar heltid från 15.6-12.8.2018. Söndag till torsdag har vi öppet från 12-19 och på fredag, lördag i regel till kl. 21.00. Vid specialarrangemang kan tiderna variera.

Som vanligt kan man utom de normala öppethållningstiderna boka både utrymme och kaffe eller mat eller bastu med kabinett vid födelsedagsfester, möten eller liknande. Veckoslutet före och efter säsongen är caféet också öppet för allmänheten kl. 12.00-19.00. Den egentliga säsongöppningen sker den 8.6.2018 kl. 12.00.

Nyheter för i år är att det kommer att ordas åtminstone grillkvällar med längre öppethållningstider och vi satsar även på söndagsbuffé mot förhandsbeställningar. Dansbandet Guns Rosor kommer fredagen den 3.8.2018 och för barnen skaffas lite mera lekredskap.

Ny meny Sommarens meny kommer att förnyas så håll utkik på webbsidan eller face Book när den är färdig. Den populära Graftonburgaren och fisksoppan finns kvar på listan.

Personalen I år har vi delvis ny personal både i köket och bakom disken. Huvudkocken har vi

Transporter Taxibåten Wilma trafikerar som vanligt under öppettiderna och båten anropas via telefon. Wilma samt chaufför kan även stå till tjänst utöver de normala öppethållningstiderna vid privata bokningar. I långtidsplanerna finns fortfarande tanken kvar att vi med en gångbro kan förlänga säsongen på holmen och välkomna ännu mera gäster till holmen.

M/S Jenny trafikerar Köpmanholmen från Karleby sex torsdagar under säsongen. Under vistelsen serveras mat från buffé-bordet för att snabba upp konceptet.

CAROLA LÖF

Välkommen till Köpmanholmen Tervetuloa Köpmanholmeniin Caféets öppettider sommaren 2018

Kahvilan aukioloajat kesällä 2018

15.6 - 12.8 söndag - torsdag kl. 12-19 fredag - lördag kl. 12-21

15.6 - 12.8 su - to klo 12-19 pe - la klo 12-21 Verksamhetsledare: Toiminnanohjaaja: Kristoffer Nylund 044 7217329

Gruppbokningar även övriga tider Caféet under öppethållningstider tfn 06 728 2509 kopmanholmen@larsmo.fi Ryhmätilaukset myös muina aikoina Kahvilan puhelin aukioloaikana 06 728 2509 kopmanholmen@larsmo.fi

www.kopmanholmen.fi