Issuu on Google+

Larsmo kommun informerar Luodon kunta tiedottaa Årgång 24

1 • 2012

Offentligt meddelande

Trevlig sommar önskar Larsmo kommun

2

I Larsmo arbetar vi oberoende av kommunreformsdiskussionerna för en fortsatt utveckling av kommunen. Tack vare olika planläggningsåtgärder har kommunen kunnat erbjuda attraktiva tomter i alla kommundelar de senaste åren med en snabb befolkningsökning som följd. För att fortsättningsvis hålla utbudet på en bra nivå planläggs som bäst nya bostadsområden i Bosund och Risöhäll. För centrumområdet utarbetas en delgeneraplan med sikte på 2030 där områden för boende, affärsverksamhet, fritidsaktiviteter samt trafikregleringar anvisas. I planläggningen betonas allt mer åtgärder för att befrämja förverkligandet av klimatstrategin. Detta kan t.ex. innebära att kommunen via planebestämmelser avgör vilket värmesystem som får installeras och att man skapar bra lösningar för den lätta trafiken för att uppmuntra till användning av cykel istället för bil. Det är spännande att få delta i planläggningsarbetet och skapa nya trivsamma bostadsområden. Larsmo kommun ser fram emot att välkomna den 5 000:e invånaren ännu detta år! I sommar ordnas som vanligt många aktiviteter och programkvällar i Larsmo! Kolla händelsekalendern och låt dig inspireras!

Pääkirjoitus Gun Kapténs, kunnanjohtaja

Diskussionerna kring de framtida kommunstrukturerna fortsätter med oförminskad styrka i kommunerna. Regeringens målsättning enligt överenskommelsen i regeringsprogrammet avser ju en radikal ändring av kommunstrukturen. Kommunerna avvisar i sina utlåtanden klart det förslag som finansministeriets strukturarbetsgrupp föreslog, dvs. en minskning av antalet kommuner till ca 70. Parallellt pågår en utredning om på vilket sätt social- och hälsovården skall organiseras i framtiden i den s.k. Sote-gruppen. Arbetsgruppen skall avge sitt förslag inom maj månad. I gruppen utvärderas flera olika alternativ baserade på befolkningsunderlag 50 000 – 250 000 invånare. Ett samfällt krav från kommunfältet är att kommunerna skall få ge utlåtande om sotegruppens reformförslag. Regeringen skall ta ställning till hur reformarbetet fortsätter inom juni månad, så i det här skedet kan man bara spekulera om fortsättningen. Eftersom de flesta regeringspartier har tagit avstånd från tvångssammanlagningar så bör ju reformarbetet respektera kommunfältets synpunkter, dvs. sammanslagningar kan genomföras, men de skall ske på frivillig bas. Larsmo kommun har ställt sig positiv till en utredning med övriga kommuner i regionen, dock så att kommunerna själva utser en utredningsperson. I och med att Pedersöre, Nykarleby och Kronoby meddelat att de motsätter sig en utredning saknas förutsättningar för att inleda en utredning som omfattar hela Jakobstadsregionen.

Ledare Gun Kapténs, kommundirektör

Fortsatt utveckling Kunnan kehittämiav kommunen nen jatkuu Keskustelu tulevaisuuden kuntarakenteista jatkuu edelleen kunnissa. Hallituksen tavoitteena on kuntarakenteiden perusteellinen uudistaminen hallitusohjelman sopimuksen mukaisesti. Kunnat suhtautuvat lausunnoissaan selkeästi kielteisesti valtiovarainministeriön rakennetyöryhmän laatimaan ehdotukseen, jonka mukaan kuntien lukumäärää laskettaisiin noin 70:een. Samanaikaisesti selvitetään miten sosiaali- ja terveyshuoltoa tulisi tulevaisuudessa järjestää ns. Sote -työryhmän puitteissa. Työryhmä esittelee lausuntonsa toukokuun aikana. Ryhmä on arvioinut 50 000-250 000 asukkaan väestöpohjaan perustuvat eri vaihtoehdot. Kuntakentän yhteinen vaatimus on, että kunnille suotaisiin mahdollisuus antaa lausuntonsa Sote -ryhmän uudistusehdotuksesta. Hallitus ottaa kesäkuun aikana kantaa siihen miten uudistustyön tulisi edetä, joten tässä vaiheessa voidaan vain spekuloida jatkosta. Koska suurin osa hallituspuolueista vastustaa pakkoliitoksia tulisi uudistustyön kunnioittaa kuntakentän mielipiteitä, eli liitoksia voidaan kyllä toteuttaa mutta vapaaehtoisesti. Luodon kunta on suhtautunut myönteisesti selvityksen laatimiseen yhdessä seudun muiden kuntien kanssa, kuitenkin niin että kunnat itse valitsisivat selvityshenkilönsä. Edellytykset koko Pietarsaaren seutua kattavan selvitystyön käynnistämiseksi puuttuvat koska Pedersöre, Uusikaarlepyy ja Kruunupyy ovat ilmoittaneet että he vastustavat selvityksen laatimista. Luodossa jatkamme kuitenkin kunnan kehittämistä kuntauudistuskeskusteluista huolimatta. Kaavoitustoimenpiteiden ansoista kunta on viime vuosina voinut tarjota hyviä tontteja eri puolella kuntaa ja tämän seurauksena väestönkasvu on saanut lisävauhtia. Jotta tarjonta pysyisi myös jatkossa hyvällä tasolla kunta kaavoittaa uusia asuinalueita Bosundiin ja Risöhälliin. Keskusta-alueelle laaditaan osayleiskaava vuoteen 2030 mennessä käsittäen asuinalueet, liiketoiminta, virkistystoiminta sekä liikennejärjestelyt. Kaavoituksessa keskitytään entistä enemmän ilmastostrategian toteuttamisen edistäviin toimenpiteisiin. Kunnalla voisi esimerkiksi olla mahdollisuus kaavoitusmääräysten kautta päättää asennettavasta lämmitysjärjestelmästä ja luoda hyviä kevyen liikenteen ratkaisuja jotka edistäisivät pyöräilyä autoilun sijaan. On jännittävää osallistua kaavoitustyöhön ja luoda uusia viihtyisiä asuinalueita. Luodon kunta toivottaa vielä tänä vuonna tervetulleeksi viidestuhannes asukkaansa! Luodossa järjestetään myös tänä kesänä monta eri tapahtumaa ja ohjelmailtaa! Tarkista tapahtumakalenteri ja poimi sieltä omat suosikkisi! Toivotan kaikille lukijoille aurinkoista kesää!

Jag tillönskar alla läsare en solig sommar!

Företagare! Kommunal informationstidning Ansvarig utgivare Gun Kapténs Redaktör/Layout Arne Böhling Tryckeri Botnia Print Upplaga 3000

Alla företagare i Larsmo inbjuds till lunch på Köpmanholmen den 13.6.2012 kl. 12.00 till ca 15.00.

Välkommen till Köpmanholmen Öppettider sommaren 2012 3.6 4.6-12.8

kl. 12-16 kl. 12-21

Information och bokningar: Utvecklingskoordinator 044 721 7329 Köpmanholmen 728 2509 kopmanholmen@larsmo.fi www.kopmanholmen.fi

Förutom lunch och samvaro bjuds på aktuell information från kommunens sida. Kommunens taxibåt Wilma trafikerar. Anmälan om deltagande bör ske senast fredagen den 8.6.2012 kl. 16.00 till kommunens växel tfn 7857 111 eller till larsmo.kommun@larsmo.fi Kommunstyrelsen i Larsmo

3

Bokslut 2011 I Larsmo fortsatte den positiva utvecklingen 2011. Befolkningen ökade med 105 personer och uppgick i slutet av året till totalt 4 921 personer. Födelsetalet var rekordhögt, 122 barn föddes under året. Sysselsättningsläget var gott. Arbetslöshetsgraden 3,7 % var klart lägre än landets medeltal. Bostadsbyggandet var på en god nivå. Efterfrågan på hyresbostäder har varit stor, varför kommunens fastighetsbolag Fastighets Ab Larsmo Bostäder påbörjade byggandet av nio fritt finansierade hyresbostäder i Holm. Bostäderna skall vara inflyttningsklara i juni 2012. Den snabba ökningen av antalet barn i dagvårds- och skolåldern har medfört ett ökat behov av dagvårds- och skolpersonal. Dagvården, Holm förskola och Holm skola har akut behov av större utrymmen. Ökningen av antalet barn har varit betydligt snabbare än vad tidigare prognostiserats. På grund av detta måste investeringarna tidigareläggas med ett år och inledas 2012/2013. Larsmo kommun och social- och hälsovårdsnämnden tog under året beslut om att sammanslå hälsovårdsmottagningarna i Larsmo till gemensam mottagning med placering i Holm från 2014. Genom koncentration av resurserna till en mottagning kan utbudet av kvalitativa hälsovårdstjänster inom Larsmo kommun tryggas

också i framtiden. I anslutning till mottagningen kommer också bl.a. hemserviceledaren och ledande familjearbetaren att få nya utrymmen. Planläggningsverksamheten har fortsättningsvis varit omfattande. Bl.a. följande objekt har varit aktuella under året; delgeneralplan för kommunens centrum, revidering av Larsmo strandgeneralplan, detaljplan för västra Vikarholmen, revidering- och utvidgning av Lilla Furuholmen detaljplan samt utredningar för utvidgning av Risöhäll detaljplan och påbörjande av Murmästar detaljplan och ändring av de centrala kvarteren i Holm detaljplan. Bland större investeringsobjekt som förverkligats under året kan nämnas tillbyggnad och grundrenovering av Holm industrihall, installation av sprinklers vid Sandlundens åldringscenter och tillbyggnad och förstoring av lokalhistoriska arkivet. Inom vattentjänstverket har bl.a. en ny råvattenbrunn byggts i samarbete med Kronoby vatten- och avlopp och automatiken förnyats. Kommunalt avlopp har byggts till Kackur och en utbyggnad av det kommunala avloppsnätet på Risöhäll har planerats. Inom detaljplanerade området har utbyggnaden fortsatt i Storströmmen. Vidmossen industriområde anslöts till lv 749 och gator samt vatten- och avlopp byggdes. De första tomterna ges ut 2012.

Ordförandes ruta Kommunens egna för valtningar har överlag förverkligat budgetens målsättningar väl. Däremot förekommer stora överskridningar inom hälsooch sjukvården. Bokslutet visar ett underskott på 0,48 milj. euro. Resultatet är något bättre än budgeterat. En faktor som påverkade resultatet och som inte beaktats i budgeten var de ändrade principerna för reservering av semesterlöner. Kommunens inkomstskatt var 18,5 procent, dvs. 0,47 procentenheter under genomsnittliga skatteinkomstprocenten för alla kommuner. Vid en analys av 2011 års bokslut framgår att kostnaderna för den löpande verksamheten ökar allt för snabbt. En bidragande orsak till detta är den stora ökningen av kostnaderna för hälso- och sjukvård. Effektiverade vårdkedjor inom denna sektor blir avgörande för hur kommunen i framtiden lyckas hålla kostnadsökningen på en nivå som motsvarar tillväxten i skattekraften. Antalet årsverken ökade med 11,3 procent och uppgick till 199,14. Samtliga förmän har fått skolning i intern kontroll och riskhantering. Frånvaro p.g.a. sjukdom hör till de lägsta i landet. GUN KAPTÉNS Kommundirektör

RESULTATRÄKNING 2011 2010 1 000 euro 1 000 euro Verksamhetens intäkter 2 838,9 2 383,2 Tillverkning för eget bruk 7,2 6,6 Verksamhetens kostnader -25 012,7 -22 752,6 Verksamhetsbidrag -22 166,6 -20 362,8 Skatteinkomster 11 626,0 11 294,5 Statsandelar 10 875,8 10 541,1 Ränteintäkter 102,3 91,3 Övriga finansiella intäkter 208,5 314,0 Räntekostnader -168,7 -109,7 Övriga finansiella kostnader -45,9 -16,9 Årsbidrag 431,4 1 751,5 Avskrivningar och nedskrivningar -915,2 -861,1 Extraordinära poster 0,0 0,0 Räkenskapsperiodens resultat -483,8 890,4 Ökn (-) el. minskn. (+) av fonder 1,5 1,5 Räkenskapsperiodens över-/underskott -482,3 891,9

Larsmo växer så det knakar. Kommuninvånarnas antal ökar i en allt snabbare takt och vi kommer sannolikt detta år att passera 5 000 strecket. Det är glädjande att konstatera vilken attraktiv kommun Larsmo syns vara. Vi har som bekant många barnfamiljer och allt fler flyttar in till kommunen. Det här medför visserligen stora utmaningar, inte minst när det gäller dagvårdsplatser och utrymmen i våra skolor. Man trodde tidigare, bl.a. när Holm skolas utbyggnad färdigställdes för några år sedan, att nu har vi läget tryggat för ett bra tag framöver. Nu kan vi likväl bara konstatera att så var inte fallet. Speciellt Holm-området växer med många nya unga familjer och det föranleder en ny utbyggnad när det gäller såväl dagvård som skola. Det här är utmaningar med positiva förtecken och det är många kommuner som ser med avund på det här i sina egna kamper med att upprätthålla befintliga skolor. Det gäller att slå vakt om den uppväxande generationen som är vår framtid. I dessa tider när den ena strukturreformen avlöser den andra är det synnerligen viktigt att kommunens förtroendevalda och ledande tjänstemän har en god kontaktyta till befolkningen. Kommunstyrelsen ordnade ett ”Torgmöte” i januari i år där man kunde diskutera aktuella frågor. Av deltagarantalet att döma var det här ett tillfälle man väntat på och man hörde tydligt av de närvarande att man gärna vill ha en fortsättning på dyl. tillfällen. Kommunen är ju ”vi” och det är tillsammans vi skall vidareutveckla det våra förfäder en gång satt grunden till. Här behöver vi komma ihåg vad som är viktigt, d.v.s. servicen inom de ramar som ekonomin tillåter. För oss mänskor är det så lätt hänt att de yttre ramarna blir viktigare än innehållet. Världen förändras, behoven och förutsättningarna förändras. Därför gäller det att ständigt se över serviceutbudet och anpassa det efter rådande behov och förutsättningar. Det är spännande tider vi lever i nu när vi väntar på vad statsmakten kommer att föreslå i den påbörjade kommunstrukturreformen. Även här gäller det att bevaka möjligheterna att även i framtiden kunna erbjuda en god och jämlik servicenivå till befolkningen. Vi har ett unikt samarbete mellan de politiska partierna i de beslutande organ som förtroendevalda sitter. Det här är en nyckel till framgång som vi även framöver behöver värna om. Om vi klarar av att jobba tillsammans mot ett gemensamt mål har vi större möjligheter att lyckas. Alla Larsmobor tillönskas en riktigt skön sommar! SVEN GRANKULLA Kommunfullmäktiges ordförande

LARSMO - EUGMO PENSIONÄRSFÖRENING - ca 350 aktiva medlemmar - verkar för medlemmarnas sociala och kulturella intressen - föredrags-, diskussionsoch underhållningstillfällen - månatliga träffar med programinslag - resor, exkursioner och teaterbesök

Kontakta gärna föreningens ordförande: Jan Sundström, 050-5923181

www.spfpension.fi

4

Strandgeneralplanen ger möjligheter Den 18.4.2012 godkände Larsmo kommunfullmäktige revideringen av strandgeneralplanen. Totalt omfattar planen ca 1600 byggrätter varav ca 300 byggrätter fortfarande är obebyggda. Användningen av stränderna utgör därför ett viktigt led i den strategiska utvecklingen av kommunen och är en stor resurstillgång för markägarna. Ett av strandgeneralplanens syften är att styra byggandet vid stränderna så att det finns en balans mellan fritidbyggande och att den känsliga strandmiljön bevaras. Strandgeneralplanen är en plan med rättsverkningar vilket betyder att miljönämnden kan bevilja bygglov utgående från strandgeneralplanen på första byggnaden (huvudbyggnaden går alltid via miljönämnden) på byggplatsen. Efter att den senaste revideringen av strandgeneralplanen vunnit laga kraft den 27.7.2001 inleddes arbetet med att revidera planen på nytt den 16.6.2008. De önskemål som hade inkommit var bland annat att flytta byggrätter främst från öar till fastlandet men även att öka på byggrätten och utöka båtplatsernas antal i Larsmo kommun. HN-

Strandlinjens längd i Larsmo är drygt 500 km och strandgeneralplanen omfattar ca 1600 byggrätter. Consult valdes som konsult för strandgeneralplanen, de har även utfört tidigare revidering. Under sommaren 2008 var den då gällande planen från 2001 till allmänt påseende. Under den tiden hade markägarna möjlighet att komma in med bland annat förslag om förflyttningar av byggrätter. Totalt inkom 38 anmärkningar

Äventyrsläger på Köpmanholmen Vårt Larsmo r.f. ordnar de två första veckorna i juni dagläger på Köpmanholmen. Lägret är en del i föreningens projekt Larsmo – IRL som är ett natur- och miljöprojekt för ungdomar. För vem:

v. 23, 4 – 8 juni för dig i åk 4 – 6 v. 24, 11 – 15 juni för dig i åk 7 – 9

Tidpunkt: kl. 9 – 15 Avgift:

20 euro/deltagare

Anmälningsinformation har utdelats till eleverna.

från allmänheten under denna period. Båthamnsutredningen gjordes under sommaren 2009 för att dokumentera det aktuella läget med båtplatser i Larsmo kommun. Under samma tid drogs allmänna principer och målsättningar upp för revideringen. Museiverket gjorde även en anmärkning på att Larsmo

kommun bör utreda kulturhistoriskt värdefulla byggnader som är byggda tidigare än 1955. Denna utredning p��börjades hösten 2009 och slutfördes i slutet av 2010. Bland annat denna utredning och fornminnesutredningen har gjort att planen har dragit ut betydligt längre än den tidtabell som först var planerad att vara klar under 2009.

Hyr kommunens fastigheter eller anläggningar Larsmo kommun ingår årligen över 350 avtal för tillfällig uthyrning av fastigheter och anläggningar med privatpersoner, organisationer och grupper. Information om de olika uthyrningsbara objekten, hyra och regler finns på kommunens webbplats. Kontakta i god tid ansvarspersonen för önskad fastighet eller anläggning när du planerar en tillställning, fest eller annan aktivitet.

Mer info finns också på www.kopmanholmen.fi

www.larsmo.fi

Den nya planen kommer efter att den vunnit laga kraft till alla delar att vara i kraft minst fem år innan den på nytt kan tas upp för en eventuell revidering igen. Detta betyder att kommunstyrelsen inte kommer att förorda exempelvis förflyttning av byggrätter genom undantag under denna tid. THOMAS KÄLDSTRÖM

Flyktingmottagning i regionen

5

Kommunerna i Jakobstadsregionen, Larsmo, Jakobstad, Pedersöre, Nykarleby och Kronoby, beslöt 2009/2010 ta emot ca.50 kvotflyktingar årligen. I september 2010 anlände 36 burmesiska kvotflyktingar från ett flyktingläger i Thailand till Larsmo, Pedersöre och Kronoby. Sommaren 2011 kom 79 afghanska kvotflyktingar från Iran till alla fem kommunerna i samarbetsområdet. Denna sommar anländer ytterligare 50 personer och två av familjerna skall bosätta sig i Holm. Larsmo har således tagit emot kvotflyktingar tre år i rad. Jag tycker att det är fantastiskt att kommunerna här i vårt område är så framsynta att de har beslutat att ta emot kvotflyktingar under de närmaste kommande åren. Förberedelser för mottagningen

Afghanska kvotflyktingar bosatta i Larsmo och Kronoby på sommarutfärd till Larsmo skärgård och Köpamnholmen.

Förberedelserna för flyktingarnas ankomst leds av en arbetsgrupp som sammanträder i Larsmo. Ordförande för arbetsgruppen är Gun Kapténs. I arbetsgruppen finns alla kommuner och verksamhetsområden representerade. En stor uppgift vid mottagandet har Röda Korsets lokalavdelningar. Köksbord och stolar, sängar

och sängkläder inhandlas centralt men övriga möbler, mattor och gardiner samlas in av FRK. Lokalavdelningen i Larsmo är verkligen att lita på. Bostäderna är så fina och välkomnande när FRK har ställt dem i ordning. Lokalavdelningen har också hand om vänfamiljverksamheten och om det ännu är någon som vill anmäla sig som vän/

vänfamilj så tar FRK gärna emot anmälan. Vad händer härnäst Familjerna anländer troligtvis i mitten av juni. Innan de kommer ordnas ett infotillfälle i Holm skola, troligtvis i slutet av maj. Kvotflyktingverksamheten har nyligen fått projektmedel för att bl. a. utveckla

Hur mår du och är du nöjd med servicen i din kommun? Strax efter sommaren kan det hända att just du hittar ett frågeformulär i brevlådan. Enkäten ställer frågor som har att göra med hur du mår och ditt välbefinnande. En del frågor handlar om hur nöjd du är med den service som kommunen erbjuder. Genom att ställa dessa frågor kan kommunen samla värdefull information som i slutändan används till att förbättra kommuninvånarnas välbefinnande och hälsa, men också den service som finns till deras förfogande. Målsättningen är att möta de verkliga behoven. Frågeformuläret skickas ut till slumpmässigt valda personer över 20 år. Om enkäten skickas just till dig ber vi dig ta tillfället i akt och dela med dig

av dina synpunkter till kommunens beslutsfattare. Bland alla dem som svarar lottar vi ut en iPad och ett matpresentkort på 300 euro i tillägg till andra fina priser. Enkäten görs som en del av Institutet för hälsa och välfärds (THL) regionala hälso- och välfärdsutredning i Österbotten. År 2010

påbörjades utredningen med pilotenkäter i delar av Finland och nu står vårt tvåspråkiga landskap i tur. Resultaten från såväl kommunerna i Österbotten som från andra områden samlas på webbplatsen terveytemme.fi, där alla intresserade kan bekanta sig med dem. MIKAELA JUSSILA

vårdkedjor i hälsovården och för att sammanföra flyktingar och föreningar. F������������� öreningsverksamhet är bra för föreningarna och berikande för deltagarna och ger dessutom deltagarna en känsla av tillhörighet med den ort de bor på. Så ni alla föreningar i Larsmo, vi tar gärna kontakt med er under höstens lopp. Och till alla er som vill läsa mer om den

ekonomiska nytta Österbotten haft av invandring rekommenderar jag följande rapport: Kaarina Reini. ���������� Maahanmuuton taloudelliset vaikutukset. Vieraskielisen työvoiman aluetaloudelliset vaikutukset Pohjanmaalle. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos (THL). Raportti 12/2012. ANN-BRITT KRONQVIST

Röda Korset i Larsmo informerar I samband med flyktingmottagning finns nu behov av insamling av: - möbler -sängkläder - husgeråd - mattor Vänfamiljer önskas! För närmare information: FRK Larsmo avdelning Else-Brita Jungar tfn 7281206 / 050-3091204

6

Glimtar från Solrosens daghem Verksamheten vid Solrosens daghem startade måndagen den 2 januari 2012 i Furuholmens fritidsgårds utrymmen. Den första veckan var en inskolningsvecka, då barn och föräldrar bekantade sig med daghemmet, personalen och varandra. Det blev en mjukstart för oss alla. I barngruppen finns 15 barn i åldern 1-5 år. Personalen består av en barnträdgårdslärare, två barnskötare och ett köksbiträde. Lunchen får vi från Risö skolas kök. Dagsrutiner För att skapa trygghet och ordning på daghemmet följer vi vissa dagsrutiner. De första barnen kommer till daghemmet kl. 6.30 på morgonen. Då vill de gärna lyssna på saga eller leka någon stillsam lek. Klockan 8 äter vi morgonmål, som köksbiträdet tillreder och serverar. På förmiddagen har vi antingen fri lek eller ledd verksamhet på programmet. Vi har ofta skapande verksamhet. Barnen tycker om att måla, klippa och klistra. I små grupper har vi lekfulla språk- och samarbetsövningar. Vi delar in barnen i små grupper för att bättre kunna anpassa verksamheten enligt barnens ålder och utveckling. I en mindre grupp får barnen och den vuxna även en nära kontakt och barnet känner att han/hon blir sedd. Varje torsdag har vi en gymnastikstund. Morgonsamlingen inleds alltid med samma godmorgon-sång.

I namnsången sjunger vi om alla barn som är på dagis. Vi nämner också barn som inte är på dagis den dagen. Ibland hälsar berättarnallen på i samlingen. Alla barn får i tur och ordning hålla berättarnallen i famnen och berätta någonting, medan alla andra barn lyssnar. I samlingen pratar vi också om det tema som vi just då jobbar kring. Sånger och ramsor hör också till samlingen. Vi leker ute på gården ungefär en timme. Gungorna, sandlådan och rutschbanan är då i flitig användning. Klockan 11 körs lunchen ut från Risö skola. Barnen vet att när matbilen kommer är det dags att städa undan uteleksakerna och gå in. Parkverksamheten fungerar som förut på tisdag och fredag förmiddag ute på gården vid Solrosen. De dagarna går vi på promenad eller leker i skogen. Efter lunchen vilar alla barn. Vi läser en saga och så småningom somnar de flesta. På fredagarna får de barn som inte somnat i vilan, och stigit upp tidigare, hjälpa till att laga mellanmål. Efter mellanmålet läser vi saga, en kortare för de yngre och en längre för de äldre, och sen leker vi ute tills daghemsdagen är slut. Teman Utgående från barnens tankar och funderingar jobbar vi kring olika teman. Vårt första tema var rymden. Tillsammans med de äldre barnen i gruppen lärde

Efter en förmiddag i skogen blir man riktigt hungrig och det är jättegott med picknick. vi oss om planeter, stjärnor och rymdfärjor. Barnen tyckte att det var spännande! De yngre barnen i gruppen deltog i sångoch lekstunder under tiden. En dag vid lunchen började barnen ivrigt prata om björnar och vi bestämde oss för att ha björnar som tema. Vi gick bl. a till Risö skola och tittade på den uppstoppade björnen. I samband med vintertemat i februari hade vi skiddagar. Vi övade oss att röra oss med skidor på, att falla och stiga upp igen. Barnen skidade duktigt och alla fick medalj! Under hela våren har vi naturen som tema. Vi går ut i skogen en förmiddag per vecka. Där följer vi med hur djuren och naturen vaknar till liv igen efter vintern. Det finns mycket spännande att upptäcka i skogen och skogen

är en härlig lekplats! Vi har tittat på myrorna, som redan jobbar flitigt i sina stackar. Vi har sett en ekorre och igelkottar på riktigt nära håll. Ibland har vi picknick i skogen. Vistelserna i skogen ger barnen många olika upplevelser och de får använda alla sina sinnen. På daghemmet läser vi böcker om naturen och skogens djur. Inne i daghemmet har vi klätt en vägg med papper och målat ett skogsmotiv på den. Barnen får fritt skapa det som vi har sett i skogen och hänga upp sina alster på väggen. Det är roligt när barnen skapar själva, utan färdiga mallar, och resultatet blir personligt och unikt! Efter fyra månader på daghem har barnen blivit ”hemmastadda”. De har lärt känna personalen, varandra och daghemsrutinerna. Vi i

personalen trivs jättebra med vårt arbete! Vi är glada över att vi får jobba med så duktiga och härliga barn! Slutligen får några av barnen själva berätta om Solrosens daghem: ”Vi brukar leka kurragömma och sova. Tanterna ger mat åt barnen.” ”Jag tycker att det är roligt att leka ute, att gunga, rutscha och laga sandkakor!” ”Det är roligt att leka och rita. Vi är ute två gånger och sen kommer mamma.” ”Man brukar leka, pyssla, vila, äta och leka ute. Och så ska man klä av sig själv. Om man har försökt men inte kan, så kan tanterna hjälpa.” ”Vi brukar sova, äta mat och titta på blommorna.” NINA HJULFORS

Socialbyrån informerar Barnatillsyningsmannens uppgifter sköts vid Jakobstads socialbyrå, Stadshuset. I ärenden som gäller fastställande av faderskap, avtal om vårdnad, boende och umgänge samt avtal om underhållsbidrag kan man vända sig till barnatillsyningsman Anette Laurén, tfn 7863 111. Socialbyrån i Larsmo är stängd 9-28.7.2012. Ansökningar om utkomststöd för juli månad lämnas in i början av juni. I akuta barnskyddsärenden kan man vända sig till socialbyrån i Jakobstad, tfn 7863 111 eller efter kontorstid till socialjouren, tfn 3252 347. FOLK OCH RÖVARE I KAMOMILLA STAD

Larsmo socialbyrå: Socialarbetare Camilla Lasén, tfn 7857 242, barnskydd, vuxen socialarbete, adoptioner. Socialarbetare Gun Vikström, tfn 7857 234, handikappservice, vuxen socialarbete, adoptioner Socialhandledare Jennie Haga, tfn 7857 240, vuxen socialarbete, barnskydd, färdtjänst, arbete med stöd Ledande familjehandledare Susann Rintamäki, tfn 7857 244, familjearbete

Författarbesök i Larsmo

Sommarläsning DECKARE

Kerstin Lundberg Hahn, en av Sveriges mest populära barnboksförfattare, var på besök i Larsmo den 14 mars. Under en intensiv dag fick eleverna från årskurserna 5-6 i Holm skola möjlighet att träffa henne. Det gladde oss på biblioteket att eleverna visade både iver och entusiasm inför och under författarbesöket. Eleverna uppskattade att få träffa en för dem känd och omtyckt författare som på ett inspirerande sätt beskrev sitt sätt att arbeta. Kerstin Lundberg Hahn berättade både om de böcker hon själv skrivit och om vad man bör tänka på ifall man vill skriva en bok. Eleverna funderade mycket kring hur man bygger upp förväntningar och hittar på en bra intrig. På eftermiddagen höll Kerstin även

7

Adler-Olsen, Jussi: Journal 64 Alsterdal, Tove: I tystnaden begravd (Läs även: Kvinnorna på stranden) Fossum, Karin: Jag kan se i mörkret Larsson, Åsa: Till offer åt Molok Jansson, Anna: När skönheten kom till Bro Nesbø, Jo: Gengångare Sarenbrant, Sofie: Vila i frid ROMANER

Kerstin Lundberg Hahn inspirerade eleverna i Holm skola. en storföreläsning för eleverna i årskurs 8 vid Cronhjelmskolan. Hon lyckades fånga deras intresse genom att berätta om hur egna erfarenheter kan användas när man skriver en bok. Ifall författaren låter läsaren använda flera sinnen, t ex hörsel, smak, lukt och känsel så

blir boken direkt mycket mer engagerande. Författarbesöket var mycket inspirerande och vi tror att hon lyckades motivera eleverna att söka nya läsupplevelser och kanske till och med att själva skriva och berätta. BEATRICE VILLMAN

Binchy, Maeve: Allt för Frankie Brenden, Laila: Fjällrosor (Ny serie!) Grimsrud, Beate: En dåre fri Kinsella, Sophie: Dubbelbokat Lerum, May Grete: Livets döttrar (Ny serie!) McKinley, Tamara: Gryningstimmen Ragde, Anne B: Arseniktornet Steel, Danielle: En dag i taget Weisberger, Lauren: Alla var där RESESKILDRINGAR/BIOGRAFIER Ekström, Andreas: Främling (En bok om Carola) Ingerup, Maria: ”Var är den riktiga kaptenen” Lindblom, Peter: Lite flyt måste man ha & Smällar man får ta McCann, Kate: Madeleine (Dottern som försvann…) Morton, Andrew: Angelina (Biografin om Angelina Jolie) Streete, Catrin: Mina år med bin Ladens FAKTABÖCKER Andersson, Lena: Sommarblommor hela säsongen Johansson, Eva: Avslappning & mental träning (Innehåller cdskiva) Lupander, Johan: Karelska näset 1944 (Nordens öde avgörs) Omartian, Stormie: Kraften i ett bedjande liv Pedersen, Jan: Vilda djur (Med djurläten) Skaldeman, Sten S: LCHF- kokboken Snellman, Gerd: Sions döttrar Stora boken om scrapbooking MIKAELA RISKA-LASSILA

Lär dig dansa i sommar! Kurs i Hip Hop & StreetDance måndagar hela sommaren i Holm fritidsgård För 9-13 åringar Start måndag 11.6 kl. 17.30-18.30 Instruktör Erica Björkvik

BIBLIOTEKETS ÖPPETTIDER Huvudbiblioteket Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag

13-20 12-19 16-19 12-19 12-18

Bosund bibliotek Måndag Tisdag Torsdag Fredag

12-19 09-16 12-19 10-16

8

Tilinpäätös 2011 Myönteinen kehitys jatkui Luodossa vuonna 2011. Väestö kasvoi 105 henkilöllä ja oli vuoden vaihteessa yhteensä 4 921 henkilöä. Syntyvyysluku oli ennätyskorkea, 122 lasta syntyi vuoden aikana. Työllisyystilanne oli hyvä ja 3,7 %:in työttömyysaste oli selvästi maan keskitasoa alhaisempi. Asuntorakentamisen taso oli hyvä. Vuoka-asuntojen kysyntä oli suuri, jonka vuoksi kunnan

kiinteistöyhtiö Fastighets Ab Larsmo Bostäder käynnisti yhdeksän vapaarahoitteisen vuoka-asunnon rakentamisen Holmiin. Asunnot ovat muuttovalmiita kesäkuussa.

Lasten lukumäärän kasvu on ollut ennustettua huomattavasti nopeampi. Tämän vuoksi investointeja on aikaistettava peräti vuodella ja käynnistettävä jo 2012/2013.

Päivähoito- ja kouluikäisten lasten lukumäärän nopea kasvu on myös lisännyt päivähoitoja kouluhenkilöstön tarvetta. Päivähoidolla, Holmin esikoululla ja Holmin koululla vallitsee akuutti tilantarve.

Luodon kunta ja sosiaali- ja terveyslautakunta päättivät vuoden aikana Luodon kunnan terveysvastaanottojen yhdistämisestä yhdeksi yhteiseksi vastaanotoksi jonka sijoituspaikkana 2012 lähtien olisi Holm. Laadukkaiden terveyspalveluiden tarjonta Luodon kunnassa voidaan myös tulevaisuudessa taata keskittämällä voimavarat yhteen vastaanottoon. Vastaanoton yhteyteen sijoitetaan mm. kotipalveluohjaajan ja johtavan perhetyöntekijän toimitilat.

Tervetuloa Köpmanholmenille Aukioloajat kesällä 2012 3.6. 4.6.-12.8.

klo 12-16 klo 12-21

Tiedostelut ja varaukset: Kehityskoordinaattori 044 721 7329 Köpmanholmen 728 2509 kopmanholmen@larsmo.fi www.kopmanholmen.fi

Kuntosali Tervetuloa Holmin monitoimitalon kuntosaliin. Salissa on 15 eri kuntolaitetta monipuoliseen harjoitteluun. Minimi-ikä saliin on 15 vuotta! Hinnat: 1 3 6 12

kk kk kk kk

10 € 25 € 45 € 80 €

Aukioloajat: Päivittäin 08.00 - 22.00 Henkilökohtaisen sähköisen avaimen vuokraus kunnantalolta/vapaa-ajan toimistolta. Kuukausimaksu laskutetaan. Tehty jo yli 820 vuokrasopimusta! Avainsopimus-/vuokrasopimuslomake osoitteessa

www.larsmo.fi

Kaavoitustoiminta on edelleen ollut laajaa. Muun muassa seuraavat hankkeet ovat vuoden aikana olleet ajankohtaisia; kunnan keskustan osayleiskaava, Luodon rantayleiskaavan uusiminen, läntisen Vikarholmenin asemakaava, Lilla Furuholmenin asemakaavan uusiminen ja laajentaminen sekä Risöhällin asemaakaavan laajentamisen selvitystyö ja Murmästarin asemakaavan käynnistäminen ja

Holmin asemakaavan keskeisten kortteleiden muutos. Tämän vuoden aikana toteutettujen investointikohteiden joukosta voidaan mainita Holmin teollisuushallin laajentaminen ja peruskorjaus, sprinklereiden asentaminen Sandlundenin vanhustenkeskukseen ja paikallishistoriallisen arkiston laajentaminen. Vesihuoltolaitoksen toimintaan liittyen voidaan mm. mainita uuden raakavesikaivon rakentaminen yhteistyössä Kruunupyyn vesija viemärilaitoksen kanssa ja automatiikan uusiminen. Kunnallinen viemäri on rakennettu Kackuriin ja kunnallisen viemäriverkoston laajentaminen Risöhälliin on suunnitteilla. Asemakaavoitettujen alueiden työ on jatkunut Storströmmenillä. Vidmossenin teollisuusalue liitettiin maantie 749:een ja kadut sekä vesi- ja viemäriverkosto rakennettiin. Ensimmäiset tontit luovutetaan vuoden 2012 aikana. Kunnan omat hallintoalueet ovat kauttaaltaan toteuttaneet hyvin talousarvion asettamat tavoitteet. Suuret ylitykset ovat kuitenkin väistämättömiä terveydenhuollon alueella.

Tilinpäätös on 0,48 milj. euroa alijäämäinen. Tulos on jonkun verran arvioitua parempi. Tulokseen vaikuttava tekijä jota ei voitu ennustaa talousarviota laadittaessa oli vuosilomapalkkavarauksien uudet periaatteet. Kunnan tuloveroprosentti oli 18,5 prosenttia, eli 0,47 prosenttiyksikköä alhaisempi kuin maan keskimääräinen veroäyrin hinta. Vuoden 2011 tilinpäätöksen analyysi osoittaa, että juoksevan toiminnan kustannusten kasvu on aivan liian nopeaa. Myötävaikuttavana tekijänä on terveydenhuoltokustannusten suuri kasvu. Tehokkaampien hoitoketjujen luominen tulee olemaan ratkaisevassa asemassa sille miten kunnat onnistuvat hallitsemaan kustannuskasvua tasolle joka vastaa verotusvoiman kasvua. Henkilötyövuosien määrä kasvoi 11,3 prosenttia ja oli 199,14. Esimiehet ovat paneutuneet koulutuksessa sisäiseen valvontaan ja riskien hallintaan. Sairaspoissaolot ovat maan alhaisimpia. GUN KAPTÉNS Kunnanjohtaja

Selvät paperit rakennuslupaa varten Rakennushankkeen suunnittelun käynnistämisessä on tärkeä ensin selvittää mitä vahvistetussa aluekaavassa säädetään, mikäli sellainen on olemassa. Kaikilla rakennuspaikoilla on omat suunnittelun alkuvaiheessa huomioitavat edellytykset ja mahdollisuudet. Näköalan ja mahdollisten näkyvyysrajoitusten lisäksi tärkeitä seikkoja ovat myös ilmansuunta, luontoarvot sekä lähiympäristö. Viihtyisän rakennuksen aikaansaamiseksi on aina lähdettävä liikkeelle rakennuspaikan ominaisuuksista sen sijaan että talo väännetään väkisin tontille johon se ei sovellu. Suunnittelija Jokaista rakennushanketta varten on valittava suunnittelija. Suunnittelijoiden lukumäärä ja osaamistaso voi vaihdella riippuen hankkeen laajuudesta. Rakennuslupapiirustuksista vastaavan�������������������������� pääsuunnittelija��������� n on huolehdittava siitä, että suunnitelma

on määräysten mukainen ja että rakennus on teknisesti toimiva. Pääsuunnittelijan asiakirjoista on myös käytävä ilmi muiden suunnittelijoiden tekemien ratkaisujen periaatteet sekä rakennuksen sopeuttaminen ympäristöön. Pääpiirustukset Asemakaava on aina laadittava, riippumatta siitä minkälaisia lupia hanke vaatii. Asemakaavasta on selvästi käytävä ilmi rakennuspaikka, pystytettävät rakennukset, laitteet tai rakennelmat sekä mahdolliset olemassa olevat rakennukset. Asemakaavasta on myös käytävä ilmi mm. rakennuspaikan lähiympäristö ja korkeussuhteet. Kaava-, julkisivu- sekä leikkauspiirustuksista on selvästi käytävä ilmi rakennushanke ja mahdolliset olemassa olevat rakennusosat. Kaikki tärkeä tieto kerätään pääpiirustuksiin mahdollisten väärinkäsitysten välttämiseksi tai välttääkseen sellaisten rakennuselementtien käyttöä jotka

eivät täytä asetettuja vaatimuksia. Työvaiheen valmistuttua on aina ikävä todeta: ”Tätä en tullut ajatelleeksi.” Kaikki piirustukset on taitettava A4-muotoon etusivuna tekstiruutu tai otsikkokenttä. Piirustukset kommunikointivälineenä Laadittaessa piirustuksia on aina oletettava, että vastaanottaja ei tiedä mitään hankkeesta. Tiedonvälitys on oltava hyvää ja selkeää. Piirustuksissa ei pidä sisältää tietoja joita voidaan tulkita monella eri tavalla. Lopuksi entisen työpaikkani ajoilta mieleenpainuva lausahdus toimeksiantajalta, joka aina sopivin aikavälein huomautti konsultteja: ”Suunnittelija on epäonnistunut jos piirustuksista ei parissa minuutissa saa selvää kuvaa siitä mitä aiotaan rakentaa.” MATS KACKUR

Luodon osoitejärjestelmä laajenee Luodon kunnassa sijaitsevat vapaa-ajan rakennukset tulevat saamaan omat osoitteensa. Näin ollen osoitejärjestelmä kasvaa noin 90 uudella tienimellä. Myös rakennetut saaret saavat omat osoitteensa. Luodossa on 163 rakennettua saarta. Joissakin tapauksissa samasta saaresta käytetään monta eri nimeä mikäli ne ovat kasvaneet yhteen maankohoamisen johdosta. Loma-asuntojen numerointi perustuu teiden kymmenen metrin järjestelmään, eli numerot ilmaisevat etäisyyden tien alkukohdasta jossa parilliset numerot sijaitsevat tien vasemmalla puolella ja parittomat tien oikealla puolella. Saarilla numerot lasketaan etäisyyden mukaan myötäpäivää rantaviivaa pitkin laskettuna saaren pohjoispisteestä. Numerot lasketaan myös saman kymmenen metrin järjestelmän mukaan. Esim. numero 54 tarkoittaa, että talo sijaitsee 540 metriä pitkin rantaviivaa pohjoispisteestä tai tien alkupisteestä.

Kunnanhallitus ottaa kantaa nimiehdotuksiin toukokuun aikana. Osoitteet otetaan käyttöön kesäkuussa, mikäli päätöksestä ei valiteta. Päätöksen jälkeen uudet tienimet sekä saarten osoitenimiä käsittävät kartat julkaistaan kunnan kotisivuilla. Henkilökohtaiset kirjeet lähetetään kaikille vapaaajan asunnon omistajille joista uusi osoite sekä lomamökin koordinaatit käyvät ilmi. Vaikkakin koordinaatit eivät ole välttämättömiä kun osoite on voimassa on aina hyvä ilmoittaa ne hätätilanteessa sijainnin varmistamiseksi koska samantapaisia osoitteita voi myös löytyä naapurikunnista. Kunta ilmoittaa uudet osoitetiedot maistraatille, pelastuslaitokselle ja postille. Itse on kuitenkin huolehdittava uuden osoitteen ilmoittamisesta sukulaisille ja ystäville. Tienimikyltin kustantaa joko tielaitos tai tieosakkaat yhdessä, joiden tehtävänä on myös kyltin asentaminen. Kiinteistönomistaja vastaa numerokyltin hankinnasta ja kiinnittämisestä mökin

seinään. Kyltti asennetaan m ö k i n s e i n ä ä n n ä k y vä l l e paikalle jos mökki näk yy osoitenimen osoittamalta tieltä. Muissa tapauksissa numerokyltti sijoitetaan sisääntuloväylän kohdalle tolppaan tai laituriin jos kyseessä on saari. Kaikki numerot on sijoitettava samaan tolppaan, mik���������������������� äli sama liittymä����� johtaa useampaan kiinteistöön. Numerokyltissä on oltava mustat numerot valkoisella pohjalla. Numeroiden korkeus on 100 mm ja kyltin kokonaiskorkeus 200 mm. Kyltit voi yleensä ostaa/tilata mainostoimistoista. Luodon kunnan tekninen osasto tilaa tienimikyltit, tolpat ja jalustat. Kunta tarjoaa tieosuuskunnille/tieosakkaille kyltit valmiiksi pystytettynä tienvarteen hintaan 160 euroa sisältäen arvonlisäveron. Tieosuuskunnat voivat tilata kyltit kesäkuun puolestavälistä alkaen. Tilaukset vastaanottaa työnjohtaja Joakim Söderlund, puh. 044 7217 703.

9 Miten voit ja oletko tyytyväinen kuntasi palveluihin? Alkusyksystä postiluukkuusi saattaa kolahtaa kyselylomake, jolla kerätään tietoa juuri sinun terveydentilastasi ja hyvinvoinnistasi. Kyselyssä selvitetään myös sitä, miten tyytyväinen olet oman kuntasi tai kaupunkisi tarjoamiin palveluihin. Kyselyn avulla kunnat saavat arvokasta tietoa, jonka pohjalta asukkaiden hyvinvointia, terveyttä ja palveluita voidaan kehittää entistä paremmin vastaamaan todellisia tarpeita. Kyselylomake lähetetään satunnaisotannalla valituille osallistujille, jotka ovat vähintään 20-vuotiaita. Jos juuri sinä osut onnekkaiden joukkoon, käytäthän tilaisuuden hyväksi ja kerrot kuntasi päätt��������������������������������������������� äjille oman mielipiteesi. ������������������� Kyselyyn vastanneiden kesken arvotaan iPad ja 300 euron ruokalahjakortti sekä muita hienoja palkintoja. Kysely kuuluu Terveyden ja hyvinvoinnin laitoksen Alueelliseen terveys- ja hyvinvointitutkimukseen (ATH). ATH-tutkimus käynnistyi vuonna 2010 pilottikyselyillä osassa Suomea ja nyt tutkimus tehdään ensimmäistä kertaa kaksikielisellä alueellamme. Tulokset kootaan Terveytemme. fi-palveluun, josta voit käydä tutustumassa sekä oman että muiden alueiden tuloksiin. MIKAELA JUSSILA

BJARNE HÄGGMAN

Sosiaalitoimisto tiedottaa Pietarsaaren kaupungintalolla sijaitseva sosiaalitoimisto hoitaa lastenvalvontaan liittyviä tehtäviä. Isyyden selvittämiseen, huoltajuus-, asumis- ja tapaamissopimuksiin sekä elatusapusopimuksiin liittyvissä asioissa voidaan kääntyä lastenvalvoja Anette Laurénin puoleen, puh. 7863 111.

Luodon sosiaalitoimisto on suljettu 9.-28.7.2012. Heinäkuun toimeentulotukihakemukset on toimitettava kesäkuun alussa. Äkillisissä lastensuojelutapauksissa voidaan kääntyä Pietarsaaren sosiaalitoimiston puoleen, puh. 7863 111 tai toimistoajan jälkeen sosiaalipäivystykseen, puh. 3252 347.

Luodon sosiaalitoimisto: Sosiaalityöntekijä Camilla Lasén, puh. 7857 242, lastensuojelu, aikuissosiaalityö, adoptioneuvonta Sosiaalityöntekijä Gun Vikström, puh. 7857 234, vammaispalvelut, aikuissosiaalityö, adoptioneuvonta Sosiaaliohjaaja Jennie Haga, puh. 7857 240, aikuissosiaalityö, lastensuojelu, kuljetuspalvelut, tuettu työllistyminen Johtava perhetyönohjaaja Susann Rintamäki, puh. 7857 244, perhetyö.

Kuntoseteli

Nyt voit ostaa tuettuja kuntoseteleitä hintaan 1 euro/ kpl. Enintään 10 seteliä/vuosi/perhe niin kauan kuin tähän tarkoitukseen budjetoidut varat riittävät. Setelit on tarkoitettu 5 -16 -vuotiaille lapsille ja nuorille. Setelin arvo on 2 euroa kun maksat setelillä esim. uimahallissa. Huomioi että yksi seteli ei aina kata esim. koko uimahallimaksua vaan erotus on maksettava joko omalla rahalla tai käyttämällä kaksi seteliä. Seteliä myydään kunnankanslian infopisteessä ja ainoastaan Luodossa asuville nuorille. Huomioi että sinun on kirjoitettava nimesi seteliin kun käytät seteliä johonkin palveluun.

10

Pekplattor tar plats i skolorna I december 2011 gjorde bildningsväsendet i Larsmo, med hjälp av projektmedel, en mycket framsynt investering då pekplattor införskaffades till samtliga skolor i kommunen. De bärbara handdatorerna med pekskärm som styrs med hjälp av fingrarna har gett en mängd nya användningsändamål i undervisningen. Behovet av pekplattor uppkom som ett resultat av skolornas strävan att i allt större utsträckning differentiera undervisningen och möta eleverna på deras individuella nivå. En annan orsak till att det fanns ett behov av pekplattor var att skolorna i Larsmo gått in för användningen av WILMA, som kan beskrivas som ett webbaserat kontakthäfte och ett administrationsprogram för lärare. Lärarna skall logga in flera gånger dagligen till WILMA för att sköta kontakten till hemmen, och då är en pekplatta överlägsen då det gäller smidighet och snabbhet. Då pekplattorna började användas i kommunens skolor, visade det sig ganska snart, att de skulle överträffa alla förväntningar då det gäller

möjligheter att använda dem i skolsammanhang. Pekplattorna används flitigt av elever bl.a. för att skriva med och spela pedagogiska spel. Presentationsverktyg Av lärarna används pekplattorna ofta som ett presentationsverktyg i kombination med videoprojektor. Användningen av teknik i kommunens skolor har ökat rejält på bara några månader. Pekplattan är på många sätt överlägsen en traditionell bärbar pc, dels pga. formatet men också tack vare sin funktionssäkerhet och långa batteritid. Larsmos satsning på pekplattor i grundskolorna har också väckt intresse över kommungränserna. Lärare och lärarkollegier från flera olika kommuner i svenska Österbotten har gjort studiebesök till Näs skola för att ta del av hur vi använder pekplattorna i undervisningen i Larsmo. I kommunen har också ordnats två föreläsningar under rubriken ”Pekplattan i undervisningssyfte”. Platserna till dessa föreläsningar, som var begränsade till 20 per före-

Pekplattor är i flitig användning vid Näs skola, här av elever i årskurs två. läsning, blev genast fullsatta vilket visar på vilket intresse pakplattorna har i skolsammanhang. Som föreläsare vid dessa tillfällen fungerade kommunens egna lärare Andreas Hjulfors och Kimmo Penttala. Fortsatt utveckling Nu som bäst skriver vi i kommunen en projektansökan, riktad till utbildningsstyrelsen, där vi anhåller om medel

för att fortsätta utveckla användningen av pekplattor i undervisningen. Idealet vore ju ifall varje elev i kommunen kunde ha en egen personlig pekplatta. Detta är inte ett realistiskt mål för oss i Larsmo i detta skede – även om det finns kommuner i Sverige där man förverkligat det. Klassuppsättning Ett realistiskt mål för oss, som

skulle ge oss stora möjligheter på skolorna, är att varje skola skulle ha en klassuppsättning med pekplattor. Det är viktigt att kommunens pedagoger har bästa möjliga redskap att ta i sina händer för att ge barnen i kommunen en tidsenlig undervisning på individens nivå. Ett av dessa redskap är pekplattor och det har bildningsväsendet i Larsmo kommun satsat på. ANDREAS HJULFORS

Lantbo blir klassrum för sjätteklassisterna Inkommande höst kommer Holm skolas sjätteklassister att ha sitt klassrum i gamla lanthandelns bottenplan. Under läsåret som gått har andra våningen använts som under visningsutrymme för flyktingundervisningen.

av andra klasser eftersom skolan inte har tillräckligt utrymme för klassdelningar inom sina egna väg gar. Dessutom kommer utrymmet att användas som undervisningsutrymme i fysik och kemi.

När skolan startar igen efter sommarlovet kommer klass 6, med sin klasslärare Kim Ahlgren, att ta sitt färdigställda, tillfälliga klassrum i besittning. Ett grupprum för under visning kommer också att finnas i Lantbo. Eftersom nästa läsårs sjätte klass är stor, den består av 27 elever, delas den ofta av pedagogiska skäl, i ämnen som finska, modersmålet och matematik. Grupprummet tas i användning vid alla gruppdelningar i klass 6. Gr uppr ummet kommer också att användas ibland

Planeringen, med målet att göra Lantbo till under visningsutrymme, pågår som bäst. När alla tillstånd är klara vidtar ombyggnaden. Lantbo ska under sommaren utrustas med trådlöst nätverk samt tillgång till Holm skolas eget nätverk. Eleverna och lärarna kommer att ha tillgång till nödvändig teknisk utrustning när höstterminen startar. Barnen tycker att detta arrangemang låter som en bra lösning. Rasterna kommer elever na att tillbring a på

s ko l a n s g å r d s p l a n . S ko l lunchen njuter de av i skolans matsal. När läsordningen berättar att det är dags för musik, gymnastik eller slöjd får eleverna den undervisningen i den vanliga skolbyg-

gnaden. Alla elever, lärare och andra skolaktörer får säkert använda sin flexibilitet och goda vilja för att vi ska få arrangemangen att förlöpa smidigt. Alla är införstådda med att vi måste hjälpas åt. Vi

tror också att nästa läsår blir bra, trots att vi arbetar under litet andra omständigheter. Vi har nybyg ge och mera svängrum att se fram mot. GERD ROSENBERG

Under nästa läsår kommer en klass vid Holm skola att flytta till tillfälliga utrymmen i Lantbo.

11

Pedagogiska appar – nya digitala hjälpmedel Digital teknik är en stor del av vår vardag och dagens barn kommer i tidig ålder i kontakt med modern teknik av olika slag. Utvecklingsledaren och pedagogen Tobias Gyllensvärd, Nacka, Sverige, uttrycker sig så här: ”Att lära sig använda och förstå medier ökar barnens förutsättningar att bli delaktiga i dagens mediesamhälle, det är en förutsättning för demokrati.” Med en engagerad och lyhörd pedagog, som kombinerar de dagliga aktiviteterna i skolan med den digitala tekniken och utnyttjar de möjligheter som finns, så skapas nya spännande inlärningsmiljöer. Eleverna inspireras till kunskapssökande, kommunikation och kreativitet för att uppnå målen i läroplanen. Applikationer, i folkmun kallat appar, med olika spel, böcker, lekprogram, pedagogiska undervisningsprogram osv. är program som laddas ner i mobilen eller till pekplattan. Fördelen med appar som laddas ner till en pekplatta i stället för vanliga

program till en dator, är att det finns en uppsjö av appar som är gratis. Dessutom är pekplattan mycket mer användarvänlig eftersom det bara är att lyfta på locket och börja använda den. Inga lösenord och inloggningar och annat som brukar strula till sig, vilket är en stor fördel i undervisningssammanhang. Dessutom är den lätt och behändig och kan därför tas med också utanför klassrummet.

Pekplattorna slog igenom på marknaden förra året och utvecklingen av appar har nu fullkomligen exploderat. Appar som riktar sig till barn finns för alla åldersgrupper. T.o.m. för bebisar som interaktiva pekböcker, aktivitetsplattor och målarboksappar. För skolelever finns appar med roliga övningar t.ex. i matematik där man övar addition och subtraktion, man övar att forma siffror eller lär sig klockan. Den språkliga medvetenheten utvecklas med hjälp av språkappar där eleven på ett lekfullt sett lär sig via spel, bilder, filmer, sagor osv.

För barn med speciella behov är pekplattan ett utomordentligt bra verktyg när det gäller att befästa inlärningen. Inom specialundervisningen har man utvecklat appar för barn med dyslexi, som gör skolgången och vardagslivet betydligt enklare. Det handlar då om t.ex. talsyntesprogram och stavningsprogram som kan göra undervisningen mer förståelig för barn med läs- och skrivsvårigheter. De pedagogiska apparna hjälper till att överbrygga elevernas svårigheter med bl.a. motorik och koncentration, så att inlärningen kan stå i fokus, samtidigt som man tränar samarbete, dialog och berättande. Larsmo är föregångare vad gäller användandet av pekplattor i undervisningen i grundskolan. I december 2011 införskaffades pekplattor till lärarna i våra skolor åk 1-6, Cronhjelmskolan och även till förskollärarna. Lärarna är entusiastiska och har på ett storartat sätt engagerat sig i användningen

Fiskskinnsgarvning som projekt i Cronhjelmskolan Bruket av fiskskinn har uråldriga traditioner i samhällen med anknytning till vatten. Runtom i världen, från Asien till Norden har man använt fiskskinn i klädedräkten. För att kunna använda fiskskinn till olika produkter krävs det att man först garvar skinnet, det kan bl.a. göras med olja eller bark. Oljan ger ett vitare skinn och barken ett brunare. Efter skrapning, fjällborttagning, garvning och torkning återfettas skinnet och sedan skall det mjukgöras. Allt detta fick 10 st. flickor i Cronhjelmskolan sig till kännedom när de under en temadag fick stifta närmare bekantskap med fiskgarvningstekniken. Hantverksgruppen

i åk. 8 hade fått möjlighet att delta i det Fiskskinnsprojekt som ordnas av Pedersöre MI.

flickorna att under Ann-Sofi Sandells ledning sy något av sina skinn.

Under Carina Rönns ledning fettgarvades fiskskinnen i en blandning av ägg och olja. När skinnen sedan torkat något påbörjades mjukgörningen. Skinnen gnuggades för att få in luft i skinnet och på det sättet få dem mjuka. En krävande procedur som sträcker sig över flera timmar. Trots att flickorna arbetade hela skoldagen blev det ännu hemläxa för att få skinnen ordentligt mjuka. En intensiv dag får förhoppningsvis ett fint resultat i olika produkter i fiskskinn. Denna gång var det laxskinn från Bosund som garvades.

Temadagen ordnades av Pedersöre MI och fiskskinnsprojektet är understött av Kulturfonden och ELY-centralen. Från Larsmo är vi glada att vi fick möjlighet att som skola delta i projektet. Av intresset att döma får projektet en fortsättning i egen regi inom Cronhjelmskolan.

Senare under våren kommer

ANJA KAITFORS

Här SonjaHär Nyfelt ettNyfelt bearhar med Sonja betet laxskinn. bearbetat ett laxskinn.

av det nya digitala verktyget som gör att undervisningen kan varierars på ett helt nytt sätt. Visionen är att Larsmoeleverna så småningom ska ha möjlighet att använda pekplattan som ett naturligt pedagogiskt hjälpmedel för inlärning och utveckling. CAROLA HOLM-PALONEN

Tips på pedagogiska appar: www.appar24.se/appar/appar/ barn-appar www.pappasappar.se www.barnappar.nu www.ipadnytt.se/tag/ipad-appar www.svenska-apps.se

12

Larsmo utvidgar adressystemet till fritidshusbebyggelsen Fritidshusen i Larsmo kommun kommer att få egen adress. Detta innebär att adressystemet utökas med ca 90 nya vägnamn. Bebyggda holmar får också adressnamn. I Larsmo finns 163 bebyggda holmar. I en del fall används fler namn för samma holme om de växt ihop p.g.a. landhöjningen. Nummerangivningen på fritidshus baserar sig på tiometers systemet efter vägar, dvs. numren anger avståndet från vägens startpunkt med jämna nummer på vänster sida och udda på höger sida av vägen. På holmar räknas numren enligt avstånd medsols längs med strandlinjen räknat från holmens nordpunkt. Numren räknas här också enligt tiometers systemet. T.ex. nummer 54 betyder att huset är 540 m från nordpunkten efter strandlinjen eller från vägens startpunkt. Kommunstyrelsen kommer att ta ställning till namnförslagen inom maj månad. Om inga besvär inlämnas mot beslutet tas adresserna i bruk inom juni månad. Efter beslutet kommer kartor med de nya vägnamnen samt holmarnas adressnamn att sättas ut på kommunens hemsida. Personliga brev utsänds till

alla fritidshusägare med de nya adresserna samt koordinaterna på fritidsstugan. Även om koordinaterna inte är nödvändiga när man har en adress är det alltid bra att meddela dem vid nödsituationer för att säkerställa positionen i och med att det kan finnas liknande adresser i grannkommunerna. Kommunen sköter om att magistraten, räddningsverket och posten får de nya adressuppgifterna. Däremot kan det vara bra att höra av sig till nära och kära angående den nya adressen.

Vägnamnsskylten bekostas av väglaget eller av vägdelägarna gemensamt och de skall också stå för uppsättning av skylten. Fastighetsägaren ansvarar för anskaffning och uppsättning av nummerskylten till stugan. Ifall stugan syns från den väg som adressnamnet anger så kan skylten monteras synligt på stugans vägg. I övriga fall skall nummerskylten placeras på en stolpe vid infarten eller vid bryggan om det är fråga om en holme. Om samma avtagsväg leder till flera fastigheter bör alla nummer finnas med på stolpen. Nummerskylten bör ha svarta siffror mot vit bakgrund. Sifferhöjden 100 mm och skyltens

Adressystemet är en del av säkerheten. Med hjälp av det kan t.ex. räddningstjänsten snabbt hitta fram till rätt mål. totalhöjd 200 mm. Skyltarna skyltar med vägnamn, stolpar beställa skyltarna fr.o.m. mitkan köpas/beställas från de och plintar. Kommunen er- ten av juni. Beställning görs till flesta reklambyråer. bjuder väglagen/vägdelägarna arbetsledare Joakim Söderlund, skyltarna färdigt uppsatta vid tel. 044 7217 703. Larsmo kommuns tekniska väg till ett pris av 160 euro, avdelning kommer att beställa inklusive moms. Väglagen kan BJARNE HÄGGMAN

Tekniska avdelningen informerar Även detta år finns många nya investeringsprojekt som skall förverkligas i vår kommun. Det visar att kommunen satsar på fortsatt utveckling. Nya gator anläg gs på detaljplaneområdena och på Bosund detaljplanområde kommer Ryssjegränden att byggas. I Holm förlängs den lätta trafikleden utmed Kackurvägen ända till korsningen Kackurvägen-Strömsholmsvägen. För närvarande har den lätta trafikleden sin utfart på Kackurvägen. Detta förbättrar trafiksäkerheten för cyklisterna och gångtrafikanterna. På Storströmmens detaljplaneområde har byggnadsarbetet av kommunaltekniken och byggandet av Päronvägen och Pärongränden inletts. När arbetet är klart i slutet av juli 2012

lösgörs två nya radhustomter och nio egnahemshustomter på området. Idag har kommunen inga lediga tomter vid Storströmmen. På beläggningssidan kommer Plommonvägen, andra etappen av Assarskärsvägen och de lätta trafiklederna utmed Assarskärsvägen på Storströmmens att beläggas med asfalt. I Holm asfalteras den lätta trafikleden som förenar Kuljasgränden och Rivägen samt en del av Genvägen. Vid Gammelhagens industriområde byggs en omkörningsfil för att trygga trafiken in till området. Inför båtsäsongen har nya båtbommar monterats och rampen som används för sjösättning av båtar har förbättrats vid Inre Bergsskärs fiskehamn. På

Risöhäll fortsätter utbyggnaden av det kommunala avloppsnätet ifall det finns tillräckligt många fastighetsägare som kommer att ansluta sig till det kommunala avloppsnätet. Vid kommunens skolor och daghem kommer nödvändiga

underhålls- , service och reparationsarbeten att utföras under sommaren. Till skolstarten i augusti skall även befintliga utrymmen i Lantbo byggas om för att kunna ta emot två grupper från Holm skola, där eleverna placeras tillfälligt tills den nya utbyggnaden av Holm

skola står klar. Byggnadsarbetena på hyreshuset som Fastighets Ab Larsmo bostäder låter bygga på Granitvägen i Hannula är på slutrakan och de första hyresgästerna flyttar in i juni 2012. JARL ROSENBERG

Lediga tomter och bostäder Information om lediga tomter och bostäder finns på kommunens webbplats Kontaktpersoner vid tekniska avdelningen Tomter: Planläggningstekniker Thomas Käldström, tfn 044-7877 225 Bostäder: Kommunbyggmästare Jarl Rosenberg, tfn 044-7877 222

13

Nya förråd och identifieringstavlor Avfallshanteringen och avfallsförråden vid en rad kommunala fastigheter förnyas som bäst. Enligt gällande brandskyddsbestämmelser ska avfallskärlen vid dessa fastigheter för varas minst 8 meter från fastighetheten. Nya för råd för hantering av avfallskärl uppförs under försommaren av tekniska avdelning en vid Bosund skola, Näs skola, Holm fritidsgård, kommungården samt vid Risö skola. De nya förråden har designats av Mats Kackur och levererats av Byggnadslinjen vid Optima i Jakobstad. Stommen är byggd av träbalkar och fasaden är av snedfasade träribbor samt takmaterialet är av takfilt. Förråden placeras på gjuten platta.

Lekplaner Lekplaner och dess utrustning övervakas av den kommunala tillsynsmyndigheten vilken därvid följer en rad olika lagar och förordningar som gäller för lekområden. Myndigheterna ser på lekområden som att de är barnens arbetsplats. Därför bör förhållandena vid en lekplats vara trygga och säkra för barnen.

Identifieringstavlor Vid allmänna lekplatser bör en identifieringstavla vara uppsatt. På en synlig plats skall den som upprätthåller en lekplats sätta upp en tavla med lekplatsens namn och kontaktuppgifter till upprätthållaren. Uppgifterna är nödvändiga om det till lekplatsen snabbt behöver tillkallas hjälp vid en olycka. Identifieringstavlan informerar även om vart ex. föräldrar kan anmäla säkerhetsbrister eller förstörelse, så att riskerna snabbt kan undanröjas. På tavlan bör finnas lekplatsen namn, adress och kommun samt det allmänna nödnumret (112) ifall larm behöver göras, dessutom kontaktuppgifter till upprätthållaren. Under våren kommer de allmänna lekplatserna i Larsmo kommun att få de här identifieringstavlorna uppsatta. Tavlorna tillverkas av värmebehandlat trä och levereras av Kylttipaja i Larsmo. Tillsynsmyndigheten kräver även att för lekplatserna uppgörs säkerhetsdokument i enlighet med konsumentsäkerhetslagen där även lekplatsens underhåll definieras klart och att lekplatsen har namngiven ansvarsperson. Allmänna lekparker bör granskas planenligt

Avfallskärlen placerade i enlighet med brandskyddsbestämmelserna. och granskningen bör vara dokumenterad i någon typ av underhållsdagbok. Eventuella uppkomna fel och brister ex. skadegörelse rättas till och repareras så fort som möjligt av personalen på tekniska avdelningen. Alla lekparker bör vara registrerade i tillsynsmyndighetens tillsynsregister. Planeras öppning av ny lekplats bör innan öppning en skriftlig anmälan med bifogat säkerhetsdokument göras till den kommunala hälsoinspektionsbyrån. JOAKIM SÖDERLUND

Den obligatoriska identifieringstavlan är här monterad på plats.

Klara papper & ritningar för bygglov Då man påbörjar planering av ett byggprojekt är det viktigt att först ta reda på vad som är föreskrivet i den fastställda områdesplanen, om sådan finns. Alla byggnadsplatser har egna förutsättningar och möjligheter som bör beaktas i ett tidigt skede av planeringen. Viktiga aspekter är förutom utsikt och eventuellt begränsning av insyn, även väderstreck, naturvärde samt närliggande omgivning. För att åstadkomma en trivsam byggnad bör man alltid utgå från byggnadsplatsens egenskaper istället för att ”vrida in” ett hus, planerat för en annan tomt. Planerare För varje byggprojekt måste planerare utses. Beroende på hur omfattande projektet är kan antalet planerare och deras

kunskapsnivå variera. Huvudplaneraren, som även ansvarar för bygglovsritningarna, bör se till att planeringen uppfyller bestämmelserna och att byggnaden rent tekniskt fungerar. Huvudplaneraren skall även i sina handlingar visa principer för de övriga planerarnas lösningar, samt byggnadens anpassning till omgivningen. Huvudritningar Oberoende vilket typ av tillstånd som behövs för ett projekt, skall alltid situationsplan uppgöras. En situationsplan skall tydligt visa byggnadsplatsen, vilka byggnader, anläggningar eller konstruktioner som skall uppföras samt eventuellt befintliga byggnader. Från situationsplanen skall även bland annat byggnadsplatsens närlig-

gande miljö och dess höjdförhållanden framgå. Plan- fasadsamt sektionsritningar skall tydligt berätta vad som skall byggas och vad som eventuellt är befintliga byggnadsdelar. I huvudritningarna skall all viktig information samlas för att så långt som möjligt undvika missförstånd, eller att man använder byggnadselement som inte uppfyller de krav som ställts. Det är alltid tråkigt att efter ett slutfört arbetsskede konstatera: ”det tänkte jag inte på”. Alla ritningar skall vikas till A4-format med frontsidan som enbart innehåller titelfältet eller textruta. Ritningar som kommunikationsmedel Då man uppgör ritningar kan man utgå ifrån att mottagaren

inte vet någonting om projektet. Det man vill förmedla skall vara klart och tydligt. I ritningar får inte finnas uppgifter som kan tolkas på olika sätt. Jag vill förmedla ett uttryck som en ”gammal” uppdragsgivare, till min tidigare arbetsplats, påpe-

kade åt konsulterna med jämna mellanrum: ”Om man inte får en klar bild av vad som skall byggas, efter att man tittat på ritningarna under ett par minuter, har planeraren misslyckats”. MATS KACKUR

Bygguide 2012

Miljönämnden i Larsmo I Bygguiden ges många goda råd inför byggprojekt.

14

Fiberutbyggnaden i kommunen JNT har fortsatt under året att bygga ut fibernätet till att täcka allt större delar av kommunen. Vid utgången av fjolåret hade ca 43 % av de hushåll i nejden som är anslutna till JNT:s nät fiberuppkoppling ti������������� ll fastigheten. Av de bredbandsanslutningar som levereras gick 32 % över fiber vid årsskiftet. I nationell jämförelse ligger Jakobstadsnejden i topp gällande andel fiberanslutningar och Larsmo är den kommun i nejden som har bäst utbyggt fibernät. Kackur i tur för fiber Larsmo kommun och JNT har ett gott samarbete och t.ex. när vatten- och avloppsledningsnätet byg gdes till Kackur byggde JNT samtidigt rörkanaler på de sträckor som fattades från tidigare. Till

hösten 2012 kommer arbetet med fiberutbyg gnaden till Kackur att fortsätta och innan årsskiftet skall alla fastigheter som beställt en fiberanslutning vara anslutna. Fibernätets fördelar i jämförelse med kopparnät och mobila lösningar är bl.a. att det har hög driftsäkerhet och klarar av att samtidigt leverera en snabb och stabil bredbandsuppkoppling, högklassiga och moderna TV-tjänster samt telefoni. Allt detta i en och samma kabel. Anslutningens pris

Daniel Finell som är ansvarig för JNT:s fiberutbyggnad inspekterar här en fiberkabel.

En fiberanslutning i Larsmo kostar mellan 1 290 euro och 1 590 euro beroende på inom vilket område man bor. Eventuell grävning på egen tomt tillkommer till priset.

För mera information gällande pris och tillgänglighet kontakta JNT:s fiberteam på tel. 06 786 8210 eller via e-post fiberteam@jnt.fi. På webbsidan www.jnt.fi finns även in-

formation om priser och tjänster och där går det också att göra en intresseanmälan för fiberanslutning. Husbyggare kan gärna kontakta JNT:s nätplanering tel. 06 786 8326

eller fiberteamet på tel. 06 786 8210 för information om vad som är bra att beakta redan i planerings-/byggnadsskedet. HÅKAN LÖFQVIST

Nytt om konsumenttjänster Vilken är den gemensamma nämnaren för lekpark, badstrand, motionssal, skidanläggning och en skateboardramp? Ja, den nya konsumentsäkerhetslagen definierar dem och en lång rad andra anläggningar och funktioner som konsumenttjänster. Den nya lagen

trädde i kraft den 1.1.2012 och därmed fick leverantörerna av konsumenttjänster en rad nya skyldigheter. Leverantör av konsumenttjänst kan vara kommun, företag, förening eller annan organisation som erbjuder de nu strikt definierade tjänsterna. Enligt den nya lagen

Motionssalen

Välkommen till motionssalen i Holm fritidsgård. I motionssalen kan du träna med stor variation vid 15 olika träningsstationer. Närmare 820 personliga hyresavtal till motionssalen har redan ingåtts. Åldersgräns 15 år! Priser: 1 månad 3 månader 6 månader 12 månader

10 euro 25 euro 45 euro 80 euro

Öppet: Dagligen kl. 08 - 22 Personligt månadsavtal/årsavtal till motionssalen görs vid fritidsbyrån eller vid kommunkansliets info.

skall leverantörer av konsumenttjänster som är förenade med betydande risker, göra en anmälan om sin verksamhet till tillsynsmyndigheter i de kommuner där tjänsten skall tillhandahållas. Konsumentsäkerhetslagen föreskriver också om att tjänsteleverantören är skyldig att upprätta ett säkerhetsdokument som innehåller en plan för identifiering av faror och hantering av risker samt för informationen om dessa. Anmälningspliktiga verksamheter är enligt lagen följande: - nöjespark, familjepark, zoo, husdjurspark, tivoli och cirkus - gym - skidcenter och annan motsvarande skidanläggning - utomhuslekplats och motsvarande inomhuslekplats - skateboardramp och cyklingsplats av motsvarande typ - äventyrs-, upplevelse- och naturtjänster och andra motsvarande programtjänster, om inte den risk som tjänsten är förenad med, kan betraktas som liten - klättercenter - ridstall och andra ridtjänster - kartingbana - simhall, utebassäng och spa samt badhotell med underhållning - badstrand och vinterbadplats

- tatuering, piercing och andra tjänster för kroppsmodifiering - larmtelefon och andra motsvarande tjänster - evenemang som är förenade med en betydande risk som, om risken realiseras, kan medföra fara för säkerheten på grund av det stora antalet deltagare eller av annat särskilt skäl. Anmälan Anmälan skall göras skriftligt. Anmälningsskyldigheten omfattar endast de verksamheter som inleds efter 1.1.2012. Även väsentliga förändringar skall anmälas. Anmälningsblankett fås från hälsoinspektionsbyrån eller från webbplatsen www. sochv.jakobstad.fi. Något godkännandebeslut över anmälan görs inte, men anmälaren får en skriftlig bekräftelse över att anmälan handlagts och att verksamheten finns med i tillsynsregistret. Anmälan skall göras i god tid innan verksamheten inleds eller ändras samt vid byte av tjänsteleverantör. För handläggning av anmälan tas en avgift. Säkerhetsdokument De tjänsteleverantörer som är anmälningsskyldiga skall också göra upp ett säkerhets-

dokument. I lagen bestäms om en övergångstid i fråga om skyldigheten att upprätta säkerhetsdokument: de tjänsteleverantörer som var verksamma före ikraftträdandet av den nya lagen skall upprätta sitt säkerhetsdokument senast 1.7.2012. Nya tjänsteleverantörer skall ha sitt säkerhetsdokument när verksamheten inleds, ex vid öppnandet av en ny lekpark. När samma tjänsteleverantör har flera olika tjänster eller samma tjänst på flera olika platser kan ett gemensamt säkerhetsdokument uppgöras. Speciella särdrag från plats till plats skall dock beskrivas skilt. Säkerhetsdokumentet godkänns inte av myndigheten och behöver inte automatiskt sändas till myndigheten för kännedom. Vid behov kan myndigheten begära in dokumenten för granskning. Säkerhetsdokumentets innehåll beskrivs i den s.k. säkerhetsdokumentförordningen (1110/2011). På Tukes webbplats www.tukes.fi, finns även en anvisning för uppgörande av säkerhetsdokument. Se länken ”Tjänsteleverantörens skyldigheter” under tilläggsuppgifter. LIISA HAAVISTO

15

Friidrotten engagerar i sommar Friidrottarna inom Larsmo IF kör igång sommarsäsongen igen. Efter fjolårssäsongens höjdpunkt med seger i den landsomfattande Vattenfallcupen för kommuner under 5 000 invånare startar uteträningarna igen i maj. Friidrott lämpar sig för alla barn och unga som vill springa, kasta och hoppa. Man övar grundmotoriska färdigheter som balans, koordination, rörlighet, styrka och snabbhet. Just mångsidigheten hör till friidrottens styrkor, därför passar det ypperligt att sommartid delta i friidrottskolor även för barn som annars sysslar med övriga idrottsformer. De yngsta grupperna, 6-7 och 8 - 9 åringar har under sommaren ledd träning en gång/ vecka, tisdagar kl. 18.30 - 20.00. Verksamheten startade den 15 maj med en barn- och föräldra-

samling. Vi betonar i sektionen främst lekens betydelse, men man får förstås även pröva på alla spännande friidrottgrenar på barnens nivå. Under juni månad ordnas i samarbete med Fritidsbyrån även för 4-5 åringar en skild grupp där endera mamma eller pappa också är med, även de träffas tisdagar kl. 18.30 vid Idrottsparken i Holm. 10-11 åringarna har två ledda träningar/vecka och från 12-17 års ålder har man möjlighet till tre träningspass/vecka. I dessa grupper anpassas träningen efter barnens och de ungas nivå. De mer krävande träningarna för de äldre ordnas delvis vid anläggningar med permanentbeläggning, främst vid friidrottsarenan i Bennäs. Att delta i tävlingar är absolut inget

Friidrottarna i Larsmo hade en fin säsong år 2011. måste, utan man kan även bara vara med och träna och märka att man på köpet blir snabbare, rörligare och starkare. Friidrottsäsongen för 6 -16

åringar startade redan i mitten av maj. Nu står en hel säsong fylld av mycket spring, kast och hopp inom friidrotten i Larsmo framför oss. Att satsa på barnens välmående och som

förälder stöda deras motoriska utveckling är något som i längden lönar sig mångfalt. Hoppas vi syns på sportplan i sommar! TITTI LJUNG

Nytt om räddningsplan för tillställningar Hur är det med säkerheten när folk samlas? Vad ska arrangören tänka på och hur ska man planera och göra så att allt går tryggt till och enligt reglerna? I Finland har man alltid ordnat många olika typ av publika tillställningar. Tillställningarna kan vara t.ex. konserter, mäs�sor, idrottstillställningar, religiösa tillställningar, marknader m.m. Vintertid ordnas dessa tillställningar oftast inomhus i sådana byggnader som har ändamålsenliga lokaler men till sommaren flyttar vi människorna ut och vill gärna även ordna de publika tillställningarna utomhus. I enlighet med räddningslagen 16 § ska arrangören göra upp en räddningsplan för offentliga tillställningar och andra evenemang. Kravet på uppgörandet

av räddningsplan gäller när tillställningen är förenad med avsevärd risk för människors säkerhet eller brandsäkerheten på grund av ett stort antal deltagare eller av någon annan särskild orsak. Räddningsplan ska göras upp för tillställningar eller evenemang där: - minst 200 personer beräknas vara på plats samtidigt - öppen eld, fyrverkeripjäser eller andra pyrotekniska artiklar eller som specialeffekter brand- och explosionsfarliga kemikalier används på platsen - arrangemangen för utrymning av platsen avviker från det normala, eller - evenemangets natur medför särskilda risker för människor. I räddningsplanen för en of-

RÄDDNINGSPLAN FÖR OFFENTLIG TILLSTÄLLNING

I enlighet med Räddningslag 379/2011, 16 §

fentlig tillställning ska farorna och riskerna i anslutning till tillställningen utredas och bedömas. Utifrån dem bestäms säkerhetsarrangemangen under tillställningen. De olycksförebyggande anvisningarna och förhållningsreglerna för olyckssituationer och farliga situationer ska också basera sig på vilka faror och risker som bedöms finnas. Dessa anvisningar och regler ska ges till tillställningens personal och publik. Räddningsplanen för en offentlig tillställning ska ges till den lokala räddningsmyndigheten minst 14 dygn innan tillställningen börjar. Av särskilda skäl kan räddningsmyndigheten godta att räddningsplanen för tillställningen ges in senare än så. Räddningsmyndigheten ska också vid behov förrätta brandsyn på objektet före tillställningen börjar. Räddningsverket ger gärna närmare råd och anvisningar för uppgörandet av räddningsplan och informerar om vilka bilagor som behövs till planen. För att underlätta säkerhetsplaneringen har även Larsmo kommun utarbetat lite basmaterial och blanketter för uppgörandet av räddningsplan, materialet finns tillgängligt via kommunens webbplats.

Vi människor har alltid samlats i stora samlingar och tyvärr har det också visat sig att olycksfrekvensen ökar när folk samlas. Med att planera säkerheten i samband med uppgörandet av räddningsplanen strävar man efter en säkrare miljö för alla deltagare.

Räddningsmyndigheterna vill rådgöra arrangörer så mycket som möjligt och kravet på en räddningsplan skall inte vara ett oöverkomligt hinder för aktivt arrangerande av publika tillställningar. VESA BERG

16

Unga Kockar i matskola Matskolor startas till sommaren som pedagogisk aktivitet runt om i landet av Folkhälsan, 4H och SLC. Idén kommer ursprungligen från Danmark där de ungas matskola har ordnats i närmare tio år. Målgruppen är barn och unga i åldern 8-13 år som lärt sig matlagning på riktigt i projektform under en sommarvecka i matlagningens tecken. Utöver den direkta matlagningen handlar matskolans projektvecka om studiebesök hos livsmedelsproducenter, att få kunskap om råvarornas ursprung, matens näringsinnehåll, matkvalité, matlagningens helhet och stil etc. I Larsmo har en variant av matskolan ordnats redan flera år i samband med de årliga fritidsveckorna under våren och hösten. De ung a har lärt sig genom att själva göra allt och deltagarna har vågat tillreda nya maträtter som de gjort från grunden av de bästa råvarorna.

Entusiastiska och kreativa unga matfreak som inspirerades att laga mat på riktigt under fritidsveckornas matskola. De unga kommer gärna på matskola under en sommarvecka om någon organisation eller förening tar upp idén.

Kalaskocken Anki Hagnäs har varit engagerad dragare av aktiviteten Unga Kockar och deltagarna har verkligen utmanats att pröva på nya matlagningsg repp och recept. Med entusiasm och flit

tillredde de unga under kursdagarna varmrätter, läckra desserter och olika matbröd och någ ra söta alternativ. Med matlagningsglädje kan en morotssoppa bli en delikatess även för en ungdom!

Andra goda rätter som tillreddes var kyckling i tacoskal, whoopies, citronfromage, olika småbröd och matbröd, tagliatelle - helt från början, tonfisksås, chokladmousse, banankaka etc.

Kursen Unga Kockar genomfördes under två intensiva dagar vid undervisningsköket i Cronhjelmskolan och ungdomarna trivdes och njöt själva av sina maträtter vid de rikligt dukade borden som var daglig höjdpunkt. Även en

och annan förälder fick säkert smaka på delikatesser då en del av de framställda rätterna och bakverken även räckte till för hemtagning. ARNE BÖHLING

Mat och underhållning med Michael Björklund Kocken Michael Björklund gjorde succé då han senaste år besökte Köpmanholmen och till sommaren kommer han igen!

Festen ordnas på Köpmanholmen söndagen den 8 juli kl. 16.00. Ni serveras en trerätters middag på temat ”vilt” och bjuds på underhållning av kocken själv. Anmälningar görs till Larsmo kommun tfn 7857 111 senast den 29 juni. Kostnaden för kvällen är 38 euro/person.

Välkommen!

17

Aktuellt från näringscentralen

Fritidsgården bli klassrum

Larsmo kommun samarbetar med grannkommunerna Jakobstad, Nykarleby och Pedersöre i en del olika frågor som berör maten på våra skolor, daghem och åldringshem mm.

Bosund fritidsgård som under dagtid det senaste året även används för flyktingundervisning kommer även från och med i höst att tas i bruk för skolans ändamål. Det blir främst specialundervisningen som flyttar ner till fritidsgården. Årskursernas klassdelningar gör att skolans egna utrymmen tryter och därför tas fritidsgården även regelbundet i bruk som klassrum.

Den 1.1.2010 gick Larsmo med i Social och hälsovårdsverket med Jakobstad som värdkommun. Så småningom blev det aktuellt att få samma standard på matportionerna för de äldre inom öppenvården som är berättigade till matservice i de här fyra kommunerna. Avdelningschefen för öppenvården�������������������� sammankallade kostansvariga i kommunerna. Vi hade ett antal möten och som näringsexpert medverkade Malmska sjukhusets näringsterapeut. Portionsstorlekarna

bestämdes och näringsterapeuten gjorde näringsberäkningar. Resultatet blev att en lunchmåltid i öppenvården ska bestå av varmrätt potatis (kokt eller potatismos)alt ris eller pasta, sallad och kokta grönsaker, efterrätt (vanligen kräm eller soppa som tillagas på bär eller frukt). En dag i veckan serveras soppa, t.ex. köttsoppa, maletköttsoppa, ärtsoppa, broilersoppa osv. Efterrätt soppdagar består av pannkaka, plättar, frukt eller bärpaj eller andra frukt och bärefterrätter. Söndagar och helgdagar serveras lite festligare mat t.ex. stek av något slag, rullade av helt kött eller kotlett. Efterrätten är också lite festligare de här dagarna.

När måltidsstandarden bestämdes inom öppenvården förnyades också matlistan på Sandlundens åldringscenter. Vi är måna om att anpassa maten för de äldre till våra traditioner och högtider. På Sandlundens servicekök lagas maten från grunden också sallad och efterrätt. När fiskrätter serveras används färsk fisk som råvara. Avvikelser endast vid dålig tillgång på vissa fisksorter. Ca ett år har vi följt den nya matlistan och portionsstorlekarna. Jag kan konstatera att matgästernas respons är en bra mätare. Antalet matportioner inom öppen vården har ökat ca 40 %. Men ingen mat är näringsriktig förrän den är uppäten.

Arrangemanget är tänkt att inte inkräkta på utrymmets ursprungliga funktion som fritidsgård och all fritidsverksamhet under kvällstid kan fortsätta. Utrymmet kan även bokas som tidigare av privata grupper och föreningar som vill ordna regelbunden verksamhet eller tillfälliga möten. ARNE BÖHLING

BARBRO CYGNELL

Skärgårdsfåglar i kikaren Skärgårdsfåglarna i Larsmo skärgård har inventerats sedan år 1990 och en ny rapport om åren 1990-2010 är på kommande. Som en del av denna rapport gör Jakobstadsnejdens Natur och miljövårdsbyrån i Larsmo i samråd en inventering av svarthakedopping och knölsvan i Larsmo skärgård. Svarthakedoppingen har följt i skäggdoppingens och gråhake-

doppingens fotspår och börjat häcka ute vid havsstränder. Orsaken till detta är bl.a. bättre födotillgång. Risker finns också – bland annat sköljs bona bort av högvatten. Därför försöker svarthakedoppingen gärna häcka i smala sund eller skyddade vikar – kanske just invid din sommarstuga. Vi hoppas därför att alla som

observerar svarthakedopping år 2012 eller har tidigare observationer så fort som möjligt rapporterar dem. Kontaktperson är Alf Nyfelt i Bosund (telefon 0500-665746). Uppgifter om förekomst av gråhakedopping och knölsvan i skärgården mottages också med glädje. RALF WISTBACKA

Svarthakedoppingen är fågelföreningarnas projektart år 2012. Uppgifter om förekomst och häckningsframgång ute i skärgården vore mycket intressanta. Foto: Hans Hästbacka

Här är en hobbygrupp på gång med sin aktivitet i Bosund fritidsgård.

18

Simskolorna engagerar barnen Nu värms vattnen upp och det betyder samtidigt att föreningen folkhälsan i Larsmo är i full gång med förberedelserna inför sommarens simskolor. För att kunna erbjuda simundervisning åt så många barn som möjligt ordnas även detta år åtta olika simskolor vid olika badstränder runtom i Larsmo. De första simskolorna startar veckan efter midsommar och de sista simskolorna avslutas första veckan i augusti. Alla simskolor pågår i två veckor, måndag till fredag. Kl. 10-12.30 är det kurs för de barn som kan simma 25 meter och längre och kl. 12.30-15.00 är det kurs för nybörjarna. Barnet skall fylla sex år under 2012 för att få börja i simskola. För att sporra även lite äldre barn att vara med i simskola och träna upp sina simfärdigheter kommer vi även detta år att åka till Karleby simhall för att avlägga en del av proven till de hö-

Simskolorna Omgång 1

Assarskär 1 Svennasminne1 Sonamo Omgång 2

Omgång 3

gre simmärken där. De berörda simmärkena är: talangmärket, simkandidat, simmagister och primusmagister. Vi håller också kvar traditionen att alla som blir simkandidat, simmagister eller primusmagister får en liten gåva av Folkhälsan. Nytt för i år är

att även de barn som erhåller talangmärket kommer att få en gåva. En väldigt lyckad sak som vi provade på förra sommaren och som vi skall försöka få till stånd även denna sommar, är ett samarbete med Larsmo räddningskår. Förra sommaren

Leden är utmärkt med blå färg i terrängen och lätt att följa. Från Finnäs får man också tillgång till alla de övriga lederna längs Eugmo vandringsled.

23.7 – 3.8

Kackur Annäsgrundet

Räddningskårens livräddningsdag var uppskattad vid Folkhälsans simskola. kom räddningskåren ut till några av simskolorna för att berätta om och praktiskt visa hur livräddning går till. Mycket spännande, åtminstone för de yngre barnen, var också att få bekanta sig med räddningskårens utrustning och olika hjälpmedel. Anmälningar till

sommarens simskolor görs 11.6 och 12.6 kl. 8-18 båda dagarna på telefon: 050-3659 714. Avgiften är 12 euro/barn (max 36 euro för en familj) och betalas första dagen kontant åt simlärarna. MIKAELA STORBACKA

Folkhälsan info Sommarzumba vid Larsmo idrottspark måndagar med start 11.6 kl. 19.00

Välkommen att vandra även längs denna del av leden. CHRISTER NYNÄS

Gågruppernas avslutning vid Östanlid måndagen den 6 juni kl. 19.00

Brinner du för hantverk? Larsmo Hantverkarförening r.f. grundades i slutet av åttiotalet för att svara mot det behov som fanns att samla hantverkarna i kommunen och för att ta fram produkter som var specifika för Larsmo. Verksamheten bestod av hantverksförsäljning under sommarmånaderna och inför julen, kortkurser och prova-på-tillfällen i olika hantverkstekniker samt utfärder till platser relaterade till hantverk. Föreningen arrangerade också under många år Kackur marknaden som var ett välbesökt evenemang där man garanterat träffade någon utflyttad larsmobo som man inte sett sedan föregående marknad.

9.7 – 20.7

Assarskär 2 Svennasminne 2 Fagernäs

Eugmo vandringsled utvecklas Under våren togs en ny anslutning till Eugmo vandringsled i bruk. Den nya sträckningen utgår från parkeringsplatsen vid Finnäs bönehus längs Västerbyvägen och ansluter till den befintliga leden vid Gamla österviken där leden tidigare startat och följt den gamla Malen-vägen.

25.6 – 6.7

Största delen av verksamheten bedrevs med talkokrafter och som inom många andra föreningar så bestod talkokrafterna till slut av styrelsens medlemmar. Detta tog till slut alltför mycket energi av de 5-6 personer som satt i styrelsen och verksamheten minskade år för år för att 2011 upphöra helt. Föreningens styrelse står nu inför ett svårt beslut; antingen upphör föreningen helt och hållet eller så engageras nya hantverkare som är villiga att leda föreningen framåt. Hantverkstraditionen behöver fortleva, så ifall att du har ett genuint intresse för hantverk, samt är villig att satsa lite tid på

ditt intresse; ta då kontakt med Larsmo Hantverkarförening per e-post larsmohantverkare@ gmail.com. Tillsammans kan vi säkert få liv i föreningen igen.

Projekt Öppna trädgårdar och gårdsmiljöer

VIVEKA STRÖMBERG

Rundtur till trädgårdar söndagen den 15 juli kl 14.00 - 18.00 Start från Bjärgas

Larsmo Hembygdsförening/ Örtagårdsgruppen

Paddling i Larsmo skärgård När det gäller paddling erbjuder larsmoskärgården ett obegränsat urval av rutter. Den inre skärgården är relativt trygg för nybörjaren. Tryggast är det i alla fall att ha en eller flera vana paddlare med sig, att paddla ensam är inte av säkerhetsskäl att rekommendera. Många lämpliga startplatser finns och rastplatserna är många. Här är några av mina favoriter. Lysarholmen runt Rutten är skyddad för väder och vind, lagom kort, 4 km, och nära till land ifall något skulle hända. Hebenetta är ett lämpligt rastställe med toalett och grillplats. Rutten kan förlängas runt Tjuvön, 6 km, Bertlot 8 km, eller Navaskär 12 km. Paddling från Ådö fiskehamn Målet kan vara Mässkär, Öuran eller Rummelgrundet eller varför inte en rundtur till alla tre. Försiktighet bör alltid iakttas vid korsandet av farleder och i synnerhet fartygsfarleden. De stora fartygen kommer ofta tyst och har en oväntat hög hastighet. Rummelgrundet har en fin badvänlig sandstrand med stora rummelstenar. Där finns toalett. Tyvärr finns ingen fast eldstad vilket resulterat i att flera sporadiska grillplatser uppstått, de

19

här gör fula spår i berget och stenar. Öuran har också en fin badstrand, en på östra sidan och en vid Storviken på havssidan. Gör man en rundtur kan man avsluta med mat på Mässkär. En längre tur får man ifall starten sker från t.ex. Bastuhamn. Köpmanholmen – Orrskär

Båthamnen för överfart till Köpmanholmen är bra utgångsläge. Bilparkering finns och bryggan är lämplig för kajaker. Är vädret fint kan man runda Orrskär. Vid Graftonmonumentet är det svårt att landstiga. Orrskärs sanden är mycket populär rastplats för paddlare även för tältning. Grilltak, vindskydd, toalett och intressanta höga sanddyner finns. Ifall vinden är hård kan rutten ändras så att man paddlar söderom Orrskär med Flaskskärs sandstrand (Brunos) som mål. Där finns en stuga, grillplats och toalett. Yttre skärgården Några pärlor i yttre havsbandet kan nämnas. Olasören har en skyddad hamn och landstigningsplats mot söder. Vid hård sydlig vind är den mycket svårtillgänglig. Kallberget har en enslig stuga. På grund av stenar och klippor är det svårt att landstiga. Västerviken på utsidan av Tolvmangrundet är en vacker utpost där man kan se solen gå ned i Sverige.

Det är trevligt att paddla tillsammans - och mycket säkrare. Paddling ute i havsbandet kräver paddlingsvana. Man bör ha god koll på väderleksrapporter. Man bör vara medveten om att havsvattnet oftast inte har någon lämplig badtemperatur. Hypotermi (nedkylning) är ett farligt tillstånd. Man bör känna till hur man beter sig i olika krissituationer. Genom att deltaga i paddlingskurser lär man sig hur man undviker faror och hur man beter sig i olika krissituationer. Kom ihåg att alltid lämna färdmeddelande innan du far iväg på paddlingstur. Har du en viss paddlingsvana kan du delta i 7 Broars Skärgårdspaddling som i sommar sker lördagen den 7 juli. I år går rutten från Hickarö till Svanen Camping, ca 26 km. Varje deltagare får en paddlingskarta.

Paddlingskurs Det rekommenderas att varje nybörjare deltar i paddlingskurs. Botnia Canoe ordnar kurser för nybörjare vanligtvis i juni vid Svanen. En kurs ordnas också i Nykarleby. Dessutom ordnas en paddlingsskola för barn genast i början av sommarlovet. Se närmare information på webbplatsen www.botniacanoe.fi Projekt paddling Projekt paddling rustar i sommar upp några utvalda rastplatser. För Larsmos del är det Prästholmarna i inre skärgården som får en rastplats främst för paddlare. Vid Hebenetta förbättras också möjligheterna

Foto: Sixten Lund för paddlare att landstiga. Vid en del rastplatser åtgärdas även grillplatserna. LEIF LUNABBA Ta med dig när du paddlar: Flytväst försedd med visselpipa Telefon i vattentätt fodral Kompass Dricka och litet reservenergi Reservkläder Sittbrunnskapell Flottör Reservpaddel Pump

Ett stenkast från sjön Vår skärgård är en unik paddelpärla. Den härliga omgivningen som möter dig när du tar dig fram mellan öarna i Larsmosjön är högklassig naturlig njutning. Det finns trevliga vasstråk att forcera och naturliga stränder lite här och var som du kan rasta på med pick-nick korgen. Utanför slussarna möter du havets härliga makt. Vågorna kan med västliga vindar byggas upp ända från Sveriges kust vilket kan erbjuda en härlig berg-ochdal bana för den äventyrssugne. Vill du ta det lilla lugna kan du i skydd av öar ta dig fram för att beskåda solnedgången i en homogen havs-horisont eller avnjuta den orörda naturen på någon obebodd ö.

Att hyra kajak eller kanot för en hel dag och sedan ge sig ut på våra vatten är i samma prisklass som en biobiljett på Skala. Ta dig runt i de vatten som alltid funnits här omkring oss, väntandes på vår bakgård, men aldrig riktigt varit mer än vatten för oss. Kom och få en annan syn på den evigt uppfriskande massan. Sommarens nyheter 7 Broars Skärgård jobbar med att förnya och utveckla ett urval av paddlings-rastplatser genom ett paddlingsprojekt som våra kommuner delvis sponsorerar. De ordnar också en paddling under sommaren som förra året lockade 50 paddlare över

hela Finland att avnjuta vår av istiden formade skärgård. Botnia Canoe ordnar ett par nybörjar kurser i paddling denna sommar, en i Jakobstad och en i Nykarleby. Föreningen organiseras också varje vecka den s.k. Tisdags-paddlingen – menad som en kväll där man kan bekanta sig med sporten. Jag själv, författare av denna artikel och guide inom paddling, erbjuder min hjälp åt de som inte själv vågar sig ut på vattnet. Mitt företag Woodecho erbjuder allt från paddlingskurser till tre-dagars-turer var vi kan ta en runda till bl.a. Tankar fyren. Turer från Svanen är på agendan men om någon önskar skräddarsytt så kan det fixas. Upp för ett par forsar från Larsmo

sjön kommer du till Esse var du hittar företaget essnature som också erbjuder paddling. Om du vill utmana forsarna med professionell övervakning kan du kontakta essnature. Mattias Kanckos som drar verksamheten har mångårig erfarenhet och

kan ge dig de tips och vinkar som krävs för att njutningen av forspaddlingen ska bli total! Ta ett fast tag om paddeln och ro i land en livserfarenhet med oss på vattnet! KRISTOFFER NYLUND

Strandlinjen i 7 Broars skärgård 1 425 km (Karleby 380 km, Larsmo 500 km, Kronoby 75 km, Pedersöre 160 km, Jakobstad 70 km, Nykarleby 240 km). Holmar och öar ca 500 st. Rastplatser start och landstigningsplatser lämpliga för paddlare, ca 130 st. Åar 5 st. Paddlingsbara insjöar 7st. Paddlingsföreningar 2 st.

20

Sommaren 2012 Köpmanholmen välkomnar i Larsmo Juni

3.6 kl. 12-16 Säsongsöppning på Köpmanholmen 16.6 kl. 13-15 Barnens Dag på Köpmanholmen 16.6 kl. 19.00 Föusjazz i Fagernäs stenfähus 27.6 kl. 18.00 Arne Alligator och Djungeltrum- man på Köpmanholmen 29.6 kl. 18.00 Plättkarneval vid Bosund fiske- hamn 29.6 kl. 19.00 Missionsmöte i Bosund båt och fiskemuseum 29.6 kl. 22.00 Ungdomssamling i Bosund båt- och fiskemuseum 30.6 kl. 22.00 Plättkarnevalen avslutas

Juli 4.7 kl. 18.00 Den Klingande Grodan på Köpmanholmen 5.7 kl. 18.30 Allsång på Bjärgas 6-8.7 Laestadianernas stormöte vid kyrkan 7.7 kl. 10.00 7 Broars Skärgårdspaddling 8.7 kl. 16.00 Mat och underhållning med Mikael Björklund på Köpmanholmen 11.7 kl. 19.00 Bluesafton med Essi Blues på Köpmanholmen 15.7 kl. 14-18 Rundtur med öppna trädgårdar och gårdsmiljöer 25.7 kl. 19.00 Allsång med Dennis Rönngård på Köpmanholmen

Augusti 1.8 kl. 19.00 3.8 kl. 17.00 12.8 kl. 10.00 12.8 kl. 14.00

Pop Dean på Köpmanholmen Sommartorg i Bosund, Svennas- minne Fagernäsdagen Skärimöte på Öuran, avfärd från Kackur båthamn kl. 12.45

Köpmanholmen slår upp dörrarna för säsongen söndagen den 3 juni och håller då öppet kl. 12 – 16. Därefter har vi öppet kl. 12 – 21 varje dag fram till den 12 augusti, med undantag för midsommarafton då vi håller stängt.

I restaurangen fås mat enligt a la carte meny varje dag och lunch serveras under juli månad kl. 12 – 14. Caféet serverar som alltid hembakt och något småsalt att äta. Också den här sommaren är transporten kostnadsfri för våra besökare, M/S Wilma kör i vanlig ordning då det finns behov. Vid Sonamo roddbåtshamn finns en telefon som är direkt knuten till våra båtförare, när du lyfter luren kopplas du direkt och kan beställa skjuts. För den som vill finns också båtar och flytvästar så att man kan ro den korta sträckan över till ön. Kommer du med egen båt finns gästbryggor tillgängliga. Under början av sommaren ordnas mycket program för barnen med det traditionella Barnens Dag och programkväl-

Kommuntidningen även som e-tidning

www.larsmo.fi

För vuxna drar programmet igång onsdagen den 11 juli då bluestoner ljuder över skärgården och Essi Blues bjuder på en stämningsfull afton. Vi försöker variera vårt program och artistutbud, men den alltid så populäre Dennis Rönngård återkommer igen och igen till Köpmanholmen. Onsdagen den 25 juli dock i en lite annorlunda skepnad – han kommer nämligen att fungera som allsångsledare. Onsdagen den 1 augusti satsar vi på en ung, dynamisk trio – Pop Dean. De tre killarna är begåvade musikanter

som bjuder på feststämning och varierad musik. Senaste sommar gjorde kocken Michael Björklund stor succé när kulturföreningen Vårt Larsmo bjöd in till sommarfest. Eftersom evenemanget var så populärt och många som ville inte rymdes med, kommer Michael tillbaks söndagen den 8 juli, kl. 16.00. Anmälningar tas emot av kommunens växel tel. 7857 111, anmälan senast 29.6. Följ med vad som händer i sommar på Köpmanholmens webbplats www.kopmanholmen.fi och på vår facebooksida. MARIE JAKOBSSON

Njut av trion Pop Dean på Köpmanholmen den 1 augusti.

Sommarkul för hela familjen I sommar ordnas igen en rad familjeinriktade evenemang på Köpmanholmen. Vid kommunens rekreationsområde har under årtionden ordnats ett varierat utbud av aktiviteter även för unga och barnfamiljer och traditionen fortgår. Sommar och sol i kombination med taxibåtfärden och trevliga programinslag är utgångspunkten för programpaletten som slås fast i god tid före säsongstarten.

Barnens Dag

Mer information om sommarens program hittas på www.larsmo.fi

lar med Arne Alligator och Den Klingande Grodan – läs mer om det nedan.

Lördagen den 16 juni kl. 13-15 ordnas Barnens Dag. Arrangemanget har blivit något av en tradition och uppskattad sommarkarneval som många barn och unga talar om och minns från tidigare år. Arrangemanget ordnas i år för sjuttonde gången och följer ett givet programschema. Programmet inleds kl. 13.00 i det stora festtältet med en teaterföreställning som i år är en scen ut boken Folk och rövare i Kamomilla stad. Temat för hela dagen är sjörövare och besökarna uppmanas att klä ut sig till just sjörövare! Efter teaterföreställningen är det

fritt fram att delta i olika aktivitetsstationer så som skattjakt, godismete, pyssel, ansiktsmålning, klotterplank, simma och givetvis möjlighet att koppla av med saft och nybakad bulle. I över tio år har studerande till barnledare vid Kredu haft hand om programledningen. Även i år är larsmoungdomar studerande vid folkhögskolan tillsammans med sina studiekamrater engagerade i arrangemanget av Barnens Dag.

Arne Alligator De flesta barnfamiljer är bekanta med Arne Alligator men hur många har träffat personerna bakom de kända sångerna som nästan dagligen framförs på radio och genom andra medier? På Köpmanholmen ges en unik spelning onsdagen den 27 juni kl. 18. Kom då och lyssna på de kända och skickliga musikerna livs levande på scenen i festtältet. Djungeltrumman ljuder garanterat över hela skärgården denna kväll och det gäller att komma i god tid från när och fjärran. Har du ej hunnit med

vårstädningen så utlovas en rejäl musikalisk sommarstädning under kvällen som ej bör missas. Tag med dig båten full med hela släkten till djungelaktig poppenroll.

Klingande Grodan Onsdagen den 4.7 kl. 18.00 fylls återigen festtältet på Köpmanholmen under tidig kväll med program för barn och unga. Temat präglas av mycket sång, levande musik, leksnuttar och teater där vi möts av Grodan Kling och äventyret vid dammen. Kvällen passar för personer i åldern 2 år och uppåt samt givetvis för äldre med barnasinnet bevarat. Teaterhistorien som framförs handlar om en berättelse om vänskapens olika former, ensamhet och acceptans av mångfald. Huvudkaraktären är Den Klingande Grodan och vi kan inte undvika litet spänning och knepiga situationer. Fart och farliga stunder ska ett äventyr innehålla och publiken får givetvis aktivt delta i äventyret! ARNE BÖHLING


Larsmo kommuntidning