med små projekt omfattning”

visning, här behövs klara direktiv. Lärarorganisationerna OAJ och FSL skissar på en modell för hur trestegsstödet kunde reformeras. Enligt preliminära beräkningar skulle det innebära en bestående kostnad på ca 200 miljoner euro. Om och hur en reform genomförs är givetvis en fråga för följande regering, men det torde stå klart att det kommer att finnas ett utökat behov av undervisningspersonal med specialpedagogiskt kunnande.

– Signalen till utbildningsanordnarna, till lärarutbildningarna och till fältet är tydlig - det behövs fler. Situationen i Svenskfin- land är den att de flesta som utbildar sig till speciallärare också blir specialklasslärare och det här underlättar situationen på fältet en smula. text: mattias fagerholm foto: frida lönnroos

En hurudan undervisningsminister hoppas du att vi får?

– Det skall vara någon som är modig och står upp för utbildningens betydelse för det här landet. Någon som har förståelse för det finlandssvenska, för den finlandssvenska skolan är inte samma sak som den finska, säger Inger Damlin.

2. Förhoppningen är att man går till djupet med att lärarjobbet har förändrats. Alla relaterar hela tiden till sin egen skolgång. Lyssna på den pedagogiska expertisen på verkstadsgolvet.

3. Vi jobbar för ett kompetenscenter där man skulle samla alla stödtjänster, till exempel socialarbeterare, logopeder och speciallärare på ett och samma ställe.

Christa Borgman, ordförande, Finlands svenska lärarstuderandes förening FSLF

1. Lärarnas välmående och att man uppskattar läraryrket. Jag vill se mindre press och arbetsbelastning på lärarna och i stället bättre förutsättningar.

2.Jag hoppas att man satsar på utbildningen. Att man ger samma förutsättningar till alla elever och lärare oberoende av var i Finland man finns. Det finns skillnader man måste ta i beaktande.

3. Studerandes ork och välmående. Delvis på grund av pengar, om man inte håller studietakten så dras studiestödet in. Är man utmattad redan under studierna är det inte en så bra grund för att börja jobba.

Tomas Jaakkola, ordförande, Esbo-Grankulla lärarförening

1. Ett lärarregister och lärardimensioneringen. Det behövs fler vuxna i skolorna då eleverna mår dåligt. Stödbehovet är stort och undervisningsgrupperna borde vara mindre.

2. Sluta med projektrumban och sätt grundfinansieringen i skick. Grundfinansieringen borde höjas till en nordisk nivå.

3. Vi har svårt att hitta vissa lärare. Specialklasslärarbehovet är akut, men vi har inga behöriga sökande. Svårt är också att hitta lärare i matematik, fysik och kemi.

23.2.2023 • Nr 4