Läraren 3 2020

Page 1

kolumnen För tillfället är endast kring 40 procent av dem som enbart har utbildning på grundskolenivå sysselsatta. Ю  r sidan 10

13.2.2020 • Nr 3 Årgång 46 (127) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

Enig fyrväppling Den första valdebatten mellan kandidaterna för posten som FSL:s ordförande ledde inte till osämja. De fyra kandidaterna var förhållandevis eniga om allt. Den enda frågan som delade uppfattningarna var frågan om FSL:s ställning i OAJ, kanske främst på lokal nivå. Ю  r läs mera på sidan 4

De här vill alla bli FSL:s nästa ordförande. Fr.v. Inger Damlin, Pamela Leka, Jens Mattfolk, Jeanette Lindroos. foto: tom ahlfors

UBS-rutiner ifrågasätts

Maija Leppänen (t.v.) och Jaana Karjalainen jobbar bägge i Dickursby skola och har erfarenheter av Utbildningsstyrelsens rutiner som de upplever som stela. Ю  r sidorna 6–7

Ta en titt på framtidens läsordning

Kunskaper i finska är avgörande Helt avgörande för den finlandssvenska skolans attraktionskraft är hur väl man lyckas med undervisningen i finska. MATTIAS FAGERHOLM Ledaren

Ю  r sidan 2

Vi skall inte utveckla de sidor hos oss som maskiner ändå troligtvis kommer att göra bättre än vi, säger futuristen Perttu Pölönen. – En maskin har ingen passion eller känsla, Vi skall utveckla sådant som är svårt att mäta, till exempel kreativitet.

Ю  r sidorna 8–9


2

13.2.2020 • Nr 3

Ledaren mattias fagerholm Chefredaktör

Kimmolla on pallo Frasen ”Kimmolla on pallo” känner en generation finlandssvenskar igen från sin skoltids undervisning i finska. En fras som för tankarna till en rätt grammatikbetonad språkundervisning. I Svenskfinland är skolfinskan en känslig fråga som med jämna mellanrum debatteras på insändarspalterna. Ofta är det förhållande mellan grammatik och muntliga färdigheter som väcker irritation. Bläddrar man i en finsk lärobok idag saknas Kimmo med sin boll. Jag fäster mig vid ett uppslag i boken där klimatförändringen är i fokus. Frågan är visserligen högst angelägen, men det ter sig rätt osannolikt att en lågstadieelev som tar sina första språkliga stapplande steg skulle gå in i en diskussion om andelen kväve i atmosfären – på finska. Språk handlar om kommunikation. En återkommande fråga är om man i undervisningen inte borde satsa mer på den biten, och då uttryckligen på situationer som de unga kan relatera till sin egen vardag. En bra start är att vara bekväm med att köpa en biljett i kollektivtrafiken, eller att göra sig förstådd på finska i affären. Hur skriver jag en ansökan om sommarjobb och hur hanterar jag en arbetsintervju på finska? Med en infallsvinkel där den praktiska nyttan är påtaglig blir säkert motivationen också en annan. Kunskaper i finska är en förutsättning för att klara sig på arbetsmarknaden. Det är beklämmande att det finns elever som efter avklarad skolgång knappt kan öppna munnen på finska. I tankesmedjan Magmas färska rapport Svenska, finska, engelska

– komplement eller alternativ slås föga överraskande fast att det inte är någon självklarhet att unga finlandssvenskar kan finska. Och kunskapsspannet är enormt. Det finns unga som talar bättre finska än svenska och så finns det de som inte kan formulera en mening på finska, konstaterar samhällsanalytikern och språkvetaren Jenny Stenberg-Sirén. Den brokiga elevpaletten gör givetvis att den bild av undervisningen i finska som målas upp blir spräcklig. Då den språkliga bakgrunden varierar så stort blir det givetvis utmanande att skapa en undervisning där alla elever får vad de behöver. Samtidigt är det skäl att komma ihåg att de som undervisar i finska är en nyckelgrupp i den svenska skolan. Helt avgörande för den finlandssvenska skolans attraktionskraft är hur väl man lyckas med undervisningen i finska – både vad gäller dem som kommer från enspråkigt svenska hem, men också dem som har en betydligt starkare finska än svenska. Också i Magmas rapport betonas vikten av att komma bort från betoningen på grammatik och skriftspråk. Stenberg-Sirén föreslår satsningar på undervisningen i finska, i synnerhet bland klasslärarna. Deras kompetens är av avgörande betydelse och initiativet är därför välkommet. Om den finlandssvenska skolan inte lyckas hålla ett konstruktivt grepp om undervisningen i finska finns det risk för att vi får mynta begreppet ”Kimmolla on pallo hukassa”.

Om den finlandssvenska skolan inte lyckas hålla ett konstruktivt grepp om undervisningen i finska finns det risk för att vi får mynta begreppet ”Kimmolla on pallo hukassa”.

FSL inFormerar ÅRGÅNG 46 (127). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors. CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi. WEBBSIDA www.lararen.fi PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi. ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,45 euro/spalt­mm PRENUMERATION 1/1 år 68 euro, 1/2 år 37 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2020.

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 040 532 98 00 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör (vikarie) Frida Holmberg, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Kursen Andra klass ordnas i april Befinner du dig mitt i arbetslivet? Då är kursen Andra klass något för dig! Kursen riktar sig till dig med en arbetserfarenhet på ungefär 5-20 år. Andra Klass går av stapeln den 17-18 april på Scandic Koskipuisto i Tammerfors. Lär dig om välmående Temat för kursen är Välmående i arbetet och som deltagare får du ta del av föreläsningar och diskussioner om lärararbetet idag, samt om lön och arbetstid. På programmet står ävan en gästföreläsning, mer info kommer senare.

Anmäl dig redan nu Anmäl dig via vår elektroniska blankett eller genom att höra av dig till anita. stark@fsl.fi. Har du frågor om själva innehållet på kursen kan du kontakta jens.mattfolk@fsl.fi. Anmäl dig till kursen senast den 30 mars! Det finns totalt 30 platser på kursen så det lönar sig att vara ute i god tid eftersom först-till-kvarn-principen gäller. VÄLKOMMEN!


3

13.2.2020 • Nr 3

ordförord Christer Holmlund Förbundsordförande

Solidaritet ger resultat

 En lagstadgad lärardimensionering skulle trygga jämlikheten i utbildningen oberoende av hemkommun, säger OAJ:s ordförande Olli Luukkainen. arkivfoto: frida lönnroos

Finländarna vill ha lärardimensionering Över 80 procent av finländarna vill ha en lagstadgad lärardimensionering. Det visar en kartläggning som Taloustutkimus har gjort för OAJ. Finländarna stöder också tanken på en högre ingångslön för klasslärarna. Enligt underökningen anser 84 procent av finländarna att man bör lagstifta om hur många elever det kan finnas per lärare. OAJ:s ordförande Olli Luukkainen frågar, med hänvisning till den aktuella vårdardimensioneringen, varför utbildningsområdet skall utgöra ett undantag. – Det finns dimensioneringar för vårdbranschen, men inte för utbildningen. Vem som helst kan fungera som lärare och en lärare kan ansvara för hur många elever som helst. En lagstadgad lärardimensionering skulle trygga jämlikheten i utbildningen oberoende av hemkommun, säger Luukkainen. OAJ förespråkar en dimensionering på alla utbildningsnivåer. Enligt OAJ:s beräkningar skulle exempelvis en dimensionering av studiehandledare kunna förverkligas med de medel som utlovats i regeringsprogrammet. OAJ föreslår att en studiehandledare skulle ha maximalt 200 studerande.

Omkring nio av tio finländare anser att cirka 3000 euro skulle vara en lämplig lön för en nyutexaminerad klasslärare. Ca 40 procent av finländarna anser att en ingångslön på 3400 skulle vara lämplig. I dagsläget är grundlönen ca 2700 euro.

– Nu blir närmare 10 000 unga från varje åldersklass utan examen från andra stadiet och den vanligaste orsaken till avhoppen är fel val av bransch. En lösning på det problemet är att trygga tillräcklig studiehandledning. Redan i grundskolan måste eleverna få tillräckligt med stöd för att klara av andra stadiet, säger Luukkainen.

Arbetsgivaren: Vi har små klasser Från arbetsgivarhåll signalerar man att en lärardimensionering inte behövs. Bildningsarbetsgivarna menar att klasstorlekarna i Finland hör till de minsta bland OECD-länderna. – Vi identifierar inte de problem som man vill lösa med en lärardimensionering. Dessutom är det en dyr och gammalmodig lösning, säger Laura Rissanen, direktör vid Bildningsarbetsgivarna. Kommunarbetsgivarna KT:s

förhandlingschef Hannu Freund kallar på Twitter en lärardimensionering för en korkad (”urpo”) idé och att det resulterar i en ineffektiv användning av resurserna i och med att behoven varierar. – Grundfinansiering, inte reglering, skriver Freund.

Lämplig grundlön: 3000 euro Taloustutkimus har också tagit finländarna på pulsen vad gäller lärarnas lönenivå. Omkring nio av tio finländare anser att cirka 3000 euro skulle vara en lämplig lön för en nyutexaminerad klasslärare. Ca 40 procent av finländarna anser att en ingångslön på 3400 skulle vara lämplig. I dagsläget är grundlönen ca 2700 euro. Lärarfacket OAJ vill med ett löneprogram som sträcker sig över flera avtalsperioder trygga löneutvecklingen inom den kvinnodominerade offentliga sektorn. mattias fagerholm

Solidaritet är ett brett begrepp som lätt kan förlora sitt innehåll. I dessa förhandlingstider har vi orsak att stanna upp och reflektera över vad det egentligen är. Solidaritet ska inte vara ett tomt ord som löst anknyter till sammanhållning eller kamratlighet – det ska vara djupare än så. Det ska innebära att vi vågar stå upp för och stöda varandra också utan egen personlig vinning. Nästa gång kanske det är jag som behöver stöd för att nå mitt mål. För ett par veckor sedan läste jag ett sammandrag av en rapport som den svenska centralorganisationen TCO:s tankesmedja Futurion gett ut. Ur rapporten framgår att andelen av BNP som skulle tillfalla arbetstagarna skulle vara 300 miljarder kronor lägre utan facklig organisation. Då den totala summan slås ut på varje arbetstagare i Sverige innebär summan ett lönelyft på 5000 kronor per månad. Vidare säger rapporten att det endast är den högst avlönade tiondelen av alla arbetstagare som inte vinner på det fackförbunden förhandlar fram. Däremot gör alla andra det. För ett par veckoslut sedan hade jag också glädjen att få delta i Finlands fackförbunds solidaritetscenters (SASK) solidaritetsdagar. Dessa dagar handlade om biståndsarbete till förmån för länder som saknar den avtalskultur och den rätt till facklig tillhörighet som vi har i Finland och i Norden. För mig kändes det främmande och skrämmande hur arbetstagare behandlas ute i världen. Ur vår synvinkel är det svårt att förstå att läget kan vara så pass illa ute i världen ännu 2020, då det handlar om en kamp för bättre rättigheter för arbetstagare som vi fört för länge sedan. En kamp som förts före vår tid och som vi nu kanske alltför självklart lutar oss mot idag.

Solidaritet ska inte vara ett tomt ord som löst anknyter till sammanhållning eller kamratlighet – det ska vara djupare än så.

Varför är det då så många som idag i vårt land tvekar om medlemskap och inte ser nyttan av att vara medlem? En orsak kan vara att vi satsat för lite på att föra fram det vi som förbund har förhandlat fram, vilket lett till en tro att facken inte gör något. En annan orsak kan vara att vi inte för fram de förslag om försämringar arbetsgivarna för fram vid förhandlingar (vilket vi nog inte heller i framtiden bör göra), men det har i sin tur kanske lett till att förhandlingsresultaten verkat obetydliga för en del medlemmar. En tredje orsak är att vi kanske har haft det för bra, vilket i sin tur lett till att kampandan inte längre glöder lika starkt som för 50 år sedan. Resultaten från Sverige visar klart att fackföreningsrörelsen levererar. Solidaritetsarbetet visar klart att en organiserad arbetstagarorganisation är en garant för demokrati och drägliga arbetsförhållanden. I och för sig kan det kännas olustigt att många förbund fått strejka för att uppnå godtagbara avtal, men vi måste kunna lägga den känslan åt sidan för att kunna uppnå våra mål. Nu ska även de högt utbildade kvinnodominerade yrkesgrupperna få sitt. Då bör vi visa vägen för varandra, stötta varandra och vara solidariska med varandra under en utmanande arbetsmarknadsvår.


4

13.2.2020 • Nr 3

 Kandidaterna i FSL:s ordförandeval möttes i en debatt i Tammerfors på Runebergsdagen. Fr.v. Jeanette Lindroos, Jens Mattfolk, Pamela Leka och Inger Damlin.

Vilken ställning har FSL i OAJ? Den första valdebatten mellan FSL:s ordförandekandidater bjöd inte på några större motsättningar. De enda åsiktsskillnaderna kom fram då Inger Damlin och Jens Mattfolk diskuterade FSL:s position i OAJ. Men det hela började med löneförhöjningar. Alla hoppas att avtalsförhandlingarna mellan OAJ och Kommunarbetsgivarna resulterar i löneförhöjning för lärarnas del, noterade Mattias Fagerholm då han öppnade den första ordförandevalsdebatten som ägde rum i samband med FSL:s föreningskurs i Tammerfors på Runebergsdagen. Men hur stor skall den löneförhöjningen vara, blev frågan som riktade sig till de fyra ordförandekandidater som tills vidare gett sig in i kampen. Fagerholm efterlyste procenttal, utan förklaringar. Jeanette Lindroos från Pargas inledde med 3,8 procent. Jens Mattfolk från Raseborg ville ha över 5 procent. Pamela Leka från Helsingfors sade 4 procent. Inger Damlin från Vörå sade sig vara nöjd med 4,8 procent. Samtliga utgick från ett tvåårigt avtal och att ”kiky-timmarna” slopas. Kommunarbetsgivarnas (KT) arbetsmarknadsdirektör Markku Jalonen har sagt att om lärarna får 3,3 procent liksom exportindustrin, kostar det kommunerna 700 miljoner euro. Och kommunerna kassakistor sinar. Kandidaternas bud var alla över den procentsatsen. – Jag baserar mina 5 procent på ett av förhandlingsmålen, att magistrar skall ha magisterlön. För att nå detta, måste lärarna få högre löneförhöjning än de som fick 3,3 procent. Det är inte vårt problem att funderar på varifrån arbetsgivaren tar de här pengarna. Samhället borde ha en gemensam syn på hur viktig utbildningen och lärarna är. Exportbranschen har sitt kunnande tack vare en stark skola. Då måste man också vara redo att hosta upp löner till lä-

rarna, sade Jens Mattfolk. Jeanette kallade sina 3,8 procent ett realistisk mål. – Man kan sikta mot stjärnorna men får ibland vara nöjd om man kommer en bit framåt, sade hon. Om löneförhöjningarna finansieras med höjda skatter är det allas problem, noterade Pamela Leka. – Om regeringen uppfattar att utbildningen är viktig skall pengarna komma från något annat håll än kommunala skattemedel. Regeringen måste se till att det finns pengar för utbildning, sade Pamela Leka. Inger Damlin tog fasta på löneprogrammet som en beståndsdel i förhandlingarna och noterade att en lärarlön bör börja på en trea, och alltså vara över 3000 euro per månad. – Vårt fält, som till stora delar består av högskoleutbildade kvinnor, behöver ett sådant löneprogram i det här läget, sade hon. – Fackets målsättningar måste spegla fältets behov. Till exempel har ”kiky-timmarna” för lärarna slagit väldigt snett och minskar välmående och ökar belastningsfaktorerna för lärare, sade Damlin. Damlin, som har säte i OAJ:s styrelse, förutspådde en tuff avtalskamp och efterlyste solidaritet. Leka höll med och betonades vikten av att lärarna skall mäkta med sitt jobb. Att ha den allmänna opinionen bakom lärarna är väsentligt, betonade Mattfolk. – Vi måste kunna argumentera för att lärarlönen skall börja på en trea och inte vara 2660 euro, sade han. Det är ett hårt, målmedvetet arbete att nå ut med de rätta argumenten till de rätta personerna, många grupper inom den of-

fentliga sektorn slåss om samma pengar. För FSL:s del är det OAJ som sköter förhandlingarna och en av OAJ:s synliga målsättningarna är att överföra lärarna inom småbarnspedagogiken från AKTA, det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet, till UKTA, det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal. Är FSL:s ordförandekandidater redo att strejka för att detta skall uppnås? Inger Damlin: Ja. Pamela Leka: Nja... Jens Mattfolk: Nej. Jeanette Lindroos: Nej. Damlin utvidgade sitt svar med att säga att lärare som strejkar i början av sommaren är ganska tandlösa, medan det har större effekt om lärarna inom småbarnspedagogiken strejkar då. Hur skall FSL:s röst höras i stora, finska OAJ, undrade moderator Fagerholm. FSL:s samarbetet med OAJ är nu utmärkt, med ledamöter i såväl fullmäktige som styrelse, sade Jeanette Lindroos. – Men FSL:s ordförande skall synas aktivare på svenska i sociala medier och visa vår existens. Vi kan också synas i finska skolor. Också Pamela Leka ser samarbetet som gott och naturligt och upplever inte att FSL står utanför förhandlingarna. Jens Mattfolk, som är ombudsman på FSL, sade att FSL skall vara stolt över att vara ett självständigt förbund, till skillnad från till exempel Småbarnspedagogikens lärarförbund. – Vi ska påverka i OAJ i de frågor som är viktiga för FSL, men det finns en hel del frågor där vi inte behöver vara med och leka. FSL är nog i ett beroendeförhållande till OAJ, men vi skall vara tydliga med vår egen roll. – För tillfället finns det bekymmer på lokalplanet, som jag omedelbart skulle förbättra om jag var FSL:s ordförande. OAJ strävar mot att införa arbetsgivarspecifika föreningar, s.k. A-föreningar i stället för de nuvarande C-föreningarna. I A-förening-

arna fins inte plats för FSL:are, utan de blir OAJ-medlemmar. Inger Damlin tog fasta på detta och konstaterade att en övergång till annat slag av föreningar skulle ha betydelse för FSL:s lokala förhandlingsrätt. Hon sade dock att man inom OAJ har förståelse för FSL:s särart. – På central nivå är man enig om hur det skall vara, där accepteras våra villkor och det finns ett klart avtal. Jag har själv suttit med i den arbetsgrupp som har berett ärendet. Men vår roll behövs ute på fältet och FSL:s ordförandes naturliga roll är att diskutera vilka villkor FSL kan omfatta. Jens Mattfolk uttryckte för sin del en oro för att den personliga förståelsen hos vissa aktörer inom OAJ på det lokala planet kan variera. – Vi inom FSL är synnerligen betrodda inom OAJ, riposterade Damlin. – Men vi måste kunna spelreglerna inom OAJ och följa en viss tågordning då vi för fram vår åsikt.

Viktigt S i FSL Hur viktigt är S:et i FSL? – Mycket viktigt, vårt förbund är svenskspråkigt, svarade Jeanette Lindroos. Förbundets existensberättigande grundar sig på S:et, sade Mattfolk. – Vår röst i de finlandssvenska utbildningsfrågorna skall vara stark. Både information och fortbildning skall vara på svenska, tyckte Pamela Leka. – Samtidigt är det viktigt att ta till sig också den finska kulturen. S:et i FSL är mitt hem, sade Inger Damlin. – Det är där jag känner mig som lärare! Valdebatter kommer också att ordnas senare under våren i Helsingfors (10.3), Vasa (12.3), Åland (19.3) och Lovisa (20.3). text och foto: tom ahlfors Debatten kan ses i sin helhet via en länk på Lärarens webbsida www.lararen.fi.


13.2.2020 • Nr 3

Ökad skoltrivsel med hjälp av forskning och personal Skolmobbning och ungas psykiska ohälsa har varit på tapeten det senaste året. Nu vill utvecklingspsykologer vid Åbo Akademi utreda de bakomliggande orsakerna. För att det ska lyckas behövs skolpersonalens hjälp. – Vi har följt med debatten om den psykiska ohälsan i skolan och funderat på hur vi som forskare kan bidra. Det efterlyses stödfunktioner mer resurser och vi är bekymrade. Därför vill vi vara med, säger Patrik Söderberg, universitetslärare och projektledare vid enheten för utvecklingspsykologi vid Åbo Akademi i Vasa. Han och hans kollega Alexandra Wasberg, som är projektkoordinator och forskningsassistent, är glada över att frågan om psykisk ohälsa har engagerat hela samhället. – Frågan berör alla mycket starkt och det hemskt att tänka sig att det är möjligt att ungdomarna tar skada av vårt skolsystem. Därför behöver vi alla hjälpa till, säger hon. Projekt Kompis vill utbyta erfarenheter och samla tips på strategier och verktyg som kan til�lämpas i skolorna för att främja de ungas trivsel och välmående. Projektet planerar som bäst att arrangera ett tänkartalko för verksamma inom skolvärlden. – Tänkartalkot presenterar forskning för ett talkolag bestående av inbjuden skolpersonal. Deltagarna kommer att jobba med vissa frågor under ett antal workshoppar och tanken är att de ska ges möjlighet att tillföra sitt kunnande till slutprodukten, förklarar Söderberg.

Tänkartalko i Åbo Det första så kallade tänkartalkot ordnas vid Åbo Akademi i Åbo i april. – Det är uppbyggt som ett heldagsseminarium där forskning blandas med deltagarnas yrkeserfarenhet. Vi kan erbjuda ett teoretiskt perspektiv utgående från den internationella forskningslitteraturen men vi behöver också skolpersonalens praktiska syn och genom att slå våra kloka huvuden ihop hoppas vi nå resultat som kan bidra till att skoltrivseln ökar,

5

förklarar Wasberg. Får ni skolpersonalen att delta? – Det tror vi och det här är det första steget att nå ut med budskapet. Det kan beskrivas som en form av nyskapande fortbildning och liknande träffar har kanske inte ordnats tidigare, svarar Wasberg. Vilken forskning och vilka resultat är det då som skall presenteras? Söderberg berättar att man inom ramen för projektet som bäst håller på att analysera svar från elever och skolpersonal som samlades in tidigare när HSS Media och Centret för livslångt lärande, CLL, ordnade sina seminarier kring psykisk ohälsa och mobbning. – Vi har också anlitat en magisterstuderande i utvecklingspsykologi, socialpolitik och specialpedagogik som intervjuar skolpersonal från hela Svenskfinland om deras erfarenheter att jobba mot mobbning. Det kommer att röra sig om 40 till 50 intervjuer totalt så vi har ett brett lokalt material att tillgå, berättar Söderberg. I vår ska 300 sjundeklassare från ett finlandssvenskt högstadium också delta i en stor undersökning genom en mobilapplikation där deltagarna svarar på frågor i realtid. Det sker inom ramen för ett annat projekt, Reboot. – Det torde vara fråga om en helt ny typ av forskning att samla in information om ungas upplevelser i skolan genom en applikation, förklarar Wasberg.

Börjar helt från noll För utvecklingspsykologin i Vasa, liksom för socialvetenskapen i stort, är realtidsdatainsamling okända vatten. Åtminstone vad gäller sociala fenomen. Men Söderberg och Wasberg poängterar att kunskapen om vad unga upplever i sin skolvardag är ytterst bristfällig. Att vara öppen och ha nya angreppssätt kan vara nyckeln till att nå resultat. – Exempelvis mobbning har som begrepp funnits länge. Men det kan hända att vi går miste om fenomen om vi enbart pratar om mobbning. Därför vill vi använda nya mätmetoder för att komma närmare unga högstadieelevers vardag. Tack vare applikationen kan vi samla in data i realtid och utforska tonåringarnas värld utan att behöva låsa oss vid vuxenvärldens begrepp, exempelvis mobbning, säger hon. Och fortsätter:

 Vilka är de bakomliggande orsakerna till mobbning och psykisk ohälsa? Det vill enheten för utvecklingspsykologi vid Åbo Akademi i Vasa tar reda på inom ramen för projekt Kompis. Vi behöver skolpersonalens hjälp, säger Alexandra Wasberg, som är projektkoordinator och forskningsassistent.

– Genom att inte ha ett färdigt koncept och leta efter vissa saker försöker vi i stället fånga upp andra viktiga saker som gäller det sociala samspelet i skolan mellan tonåringar. Vi är ännu ödmjukt ovetande om vad vi kan hitta. Fördomsfriheten från forskarnas sida är viktig eftersom teman som psykisk ohälsa och mobbning är komplexa. – Är det tonåringarna som har förändrats över tid? Är det politiken som påverkar? Vilken roll spelar föräldrarna? Det är inte enkelt. Det finns teorier men ingen enighet om vilka de bakomliggande mekanismerna är. Därför vill vi göra grundlig och intensiv forsk-

Genom att slå våra kloka huvuden ihop hoppas vi nå resultat som kan bidra till att skoltrivseln ökar. ALEXANDRA WASBERG Projektkoordinator

ning och försöka identifiera problem, säger Söderberg. Enligt honom har det tagit tid att komma fram till vad som ska göras i projekten. – Man kan säga att vi starten

varit både ansträngande och lärorik men nu har vi en tydlig plan och vet vad vi vill. text och foto: christoffer thomasfolk


6

13.2.2020 • Nr 3

 Maija Leppänen (t.v.) och Jaana Karjalainen tycker att Utbildningsstyrelsens rutiner borde vara smidigare.

Efterlyses: smidigare UBS-rutiner Möt två lärare som båda jobbar i Dickursby skola i Vanda och som båda haft att göra med Utbildningsstyrelsen gällande sin behörighet för undervisningsuppgifter. De tycker att vissa rutiner kunde vara smidigare. Maija Leppänen blev klasslärare år 2013 från Tammerfors universitet. Efter det har hon jobbat i Sverige, egentligen redan innan hon blev färdig. I fjol återvände hon till Finland och började då jobba i en svenskspråkig skola i Dickursby i Vanda, dock utan att vara behörig eftersom behörighet för att undervisa på svenska kräver uppvisande av utmärkta kunskaper i svenska. För Maijas del krävde det ett godkänt prov som ordnas av Utbildningsstyrelsen och som hon deltog i i höstas. Olyckligtvis klarade Maija inte provet, men fick inte heller i detalj veta på vilka punkter hon kunde förkovra sig för att klara provet nästa gång. Att delta i provet kostade 370 euro, oberoende av om det godkändes eller inte. – Många av mina kompisar har sagt att man inte blir godkänd i det provet. Tar man provet en gång till kostar det 370 euro igen. Då Maija fick veta att hon inte var godkänd önskade hon få veta

mera. Genomgången skedde med en finskspråkig person som inte kunde berätta vad Maija gjort fel. Det blev för flummigt. Att överklaga kostar 250 euro, en summa som återbetalas om klagomålet godkänns. – Jag ville först veta varför jag inte klarade provet. Om jag hade varit mycket nära kunde jag ha överklagat. Men jag fick inte veta det. Hon efterlyser en poängsättning som garanterar en likabehandling av alla. En mera detaljerad bedömning hade Maija kunnat få den femtonde den månaden och tiden för att överklaga beslutet gick ut den nionde, berättar hon. Nu jobbar Maija alltså ändå på svenska. – Jag tycker det går bra. Jag gör vissa fel och jag ber om hjälp ibland, men inte betyder det att jag inte kan vara lärare. Förutom att Maija får lägre lön som obehörig kan hon inte heller

få en tjänst. Detta betyder för hennes del just nu att om hon inte får fortsätta jobba i Vanda stad mister hon också sin bostad i en av stadens tjänstelägenheter. I juni avgörs det om hon får fortsätta i augusti eller inte. – Får jag inte fortsätta måste jag flytta från min bostad och hitta ett nytt jobb. Varför vill du inte jobba på finska? – Jag kunde bra göra det, jag har inget emot det. Jag upplever att det på sätt och vis är en styrka att jag kan svenska och det råder också stor brist på svenskspråkiga lärare. – Det är viktigare att det finns lärare som vågar och villprata svenska än att de gör det exakt rätt. När Maija började jobba i Stockholm i Sverigefinska skolan var hon inte behörig där heller, men hon fick ett lärarjobb där utan vidare, hon undervisade till och med i svenska som modersmål. Nu räknas hon som legitimerad inom många ämnen, också i andra skolor än Sverigefinska skolan. Som det ser ut nu kommer Maija inte att ta om provet i svenska, eftersom hon inte vet vad hon bor-

de förbättra. – Jag får ta ett år i taget som obehörig i svensk skola eller flytta till finska sidan. Satu Saario basar för språkproven och är sakkunnig och sekreterare för språkexamensnämnderna vid Utbildningsstyrelsen. Läraren har utan att lyckas försökt nå henne för en kommentar.

Kontakten till UBS bröts Jaana Karjalainen är utbildad lärare i Sverige och har fått sin examen godkänd i Finland och är nu behörig klasslärare, speciallärare och specialklasslärare också i Finland. De två senaste behörigheterna fick hon för bara någon månad sedan. Nu jobbar hon i Dickursby skola och sitter i styrelsen för Vanda svenska lärarförening. Också hon anser att det finns vissa rutiner inom Utbildningsstyrelsen som kunde förbättras och göras smidigare. För henne gick det så att då hon anhöll om att få sin svenska examen som specialpedagog erkänd meddelade en e-postadress som då hon bytte jobb inte längre var i bruk. Den behövdes senare då UBS efterlyste flera ämbetsbetyg. E-posten kom inte fram och där-

med bröts också Jaanas kontakt till Utbildningsstyrelsen och hennes ärende förblev obehandlat. Jaana väntade på besked från Utbildningsstyrelsen, som på sitt håll lagt hennes ärende på hyllan. Även i detta fall fick det monetära följder – att återuppta ett ärende kostar 62 euro, förutom de 350 euro som ett erkännande kostar. – Jag tycker inte det var mitt fel att kontakten bröts eftersom UBS hade tillgång till min vanliga postadress, säger Jaana Karjalainen. Hon fick nämligen nog fakturor från Utbildningsstyrelsen hemskickade, vilket irriterade henne. Senare förde Jaana själv sitt ämbetsbetyg direkt till utbildningsstyrelsen i Hagnäs i Helsingfors varefter hennes ärende togs upp på nytt och hennes examen i specialpedagogik kunde erkännas i Finland. Johanna Niemi är specialsakkunnig vid avdelningen för erkännande av examina. Hon beklagar att kontakten bröts på grund av en e-postadress som inte fungerade, men säger att det är den som ansöker om ett erkännande som bör se till att kontaktuppgifterna är kuranta. text och foto: tom ahlfors


7

13.2.2020 • Nr 3

Lag och förordning styr erkännandet av utländska examina En person som har avlagt en examen utomlands behöver normalt ett beslut om erkännande om han eller hon söker ett arbete i Finland som kräver en examen på en viss nivå eller en viss utbildning. Detta gäller också behörighet för en undervisningsuppgift. Om behörighetsvillkoren inte grundar sig på lagstiftningen kan arbetsgivaren bedöma om den utländska examen medför lämpliga kunskaper för ett arbete.

U

tbildningsstyrelsen fattar beslut om behörighet för följande undervisningsuppgifter: förskoleundervisning, klassundervisning, ämnesundervisning, specialundervisning, elevhandledning eller studiehandledning, undervisning i yrkesinriktade eller gemensamma examensdelar inom yrkesutbildningen samt undervisning inom det fria bildningsarbetet. Kravet är att examen som skall erkännas bör vara slutförd och skall också ingå i ursprungslandets officiella utbildningssystem. Ett beslut om erkännande fås endast på ansökan. Ett beslut om jämställande av examen innebär inte att den utländska examen blir finländsk och den får inte heller en finländska examensbenämning. Förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet (986/1998) finns bestämmelser om vilka språkkunskaper som krävs för olika undervisningsuppgifter och hur dessa kan påvisas. I statsrådets förordning om bedömning av kunskaper i finska och svenska inom statsförvaltningen (481/2003) fastställs hur de kunskaper i finska eller svenska som krävs för undervisningsuppgiften vid behov kan påvisas. De kunskaper i finska eller svenska som krävs kan påvisas genom språkexamina för statsförvaltningen eller allmänna språkexamina, eller under vissa förutsättningar också med handlingar som gäller en finländsk utbildning. – Detta här dock inte till erkännandeprocessen, berättar Johan-

Vi kan som tilläggsstudier kräva högst 30 sp av de 60 sp som behövs. JOHANNA NIEMI Specialsakkunnig vid avdelningen för erkännande av examina vid UBS

na Niemi, som är specialsakkunnig vid avdelningen för erkännande av examina vid UBS. – Arbetsgivaren skall se till att den som anställs har tillräckliga språkkunskaper. Utbildningsstyrelsen tar inte ställning till det, utan endast till utbildningen. En person som har fått lärarutbildning i Sverige och som har fullgjort undervisningsövningarna enbart på svenska anses ha utmärkt förmåga att använda undervisningsspråket i en svenskspråkig skola i tal och skrift. Är lärarexamina från de nordiska länderna lättare att erkänna i Finland än examina från andra länder? – När det gäller lärarbehörighet från EU-länder är det en och samma lag vi tillämpar då vi fattar beslut om lärarbehörighet i Finland. Som grund finns ett EU-direktiv om erkännande av yrkeskvalifikationer som fastställer vissa regler för erkännandet. Är reglerna annorlunda för länder utanför EU? – Det finns en annan lagstiftning som gäller övriga länder, berättar undervisningsrådet Maisa Montonen. Utbildningsstyrelsen beslut om erkännande fattas på basis av intyg över utbildningens innehåll, yrkeskompetens, erfarenhet och så vidare, fortsätter Montonen.

– För vissa beslut finns tilläggskrav i form av lämplighetsprov, anpassningsperiod eller kompletterande studier. Det här gäller också erkännandet av lärarexamina, säger Montonen. Orsaken till detta är olikheter i examina i olika länder, framför allt länder som inte hör till EU, där tilläggskrav är mera regel än undantag. Beslut om erkännande kan också göras utan dessa til�läggskrav. Olikheterna kan bestå av otillräckliga studier i pedagogik, enkannerligen didaktik om det rör sig om ämneslärare. Tilläggsstudierna handlar också om erhållandet av kännedom om det finländska skolsystemet.

 Johanna Niemi är specialsakkunnig vid avdelningen för erkännande av examina vid UBS.

Maximalt krav på tilläggsstudier Johanna Niemi berättar att det enligt lagen finns en maximal mängd kompletterande studier som Utbildningsstyrelsen kan kräva vid jämställandet av pedagogiska studier för lärare. – Vi kan som tilläggsstudier kräva högst 30 sp av de 60 sp som behövs, säger hon. – Skulle det krävas mera, kan vi inte jämställa den befintliga utbildningen med den finländska, och måste ge ett negativt beslut. text och foto: tom ahlfors

Utbildningsstyrelsens årliga beslut om behörighet för undervisningsuppgifter ○ 208 positiva beslut fattas årligen om behörighet för undervisningsuppgifter för personer med utländsk lärarexamen. Negativa beslut är bara enstaka, ett par per år. ○ Uppgifter för vilka behörighet oftast ges: ämnesundervisning, förskoleundervisning, klassundervisning. ○ Andel finländska medborgare av alla sökande: 22 procent. ○ Vanligaste länder: Ryssland, Spanien, Estland, Storbritannien, Sverige.  Maisa Montonen är undervisningsråd vid Utbildningsstyrelsen.


8

13.2.2020 • Nr 3


9

13.2.2020 • Nr 3

Så borde framtidens läsordning se ut Futurist Perttu Pölönen vill se kreativitet och passion på veckoschemat

 Att hjälpa eleverna att hitta sin passion och att stöda självförtroendet är skolans viktigaste uppgifter, säger 24-årige Perttu Pölönen, bland annat futurist, författare och kompositör.

Vilka färdigheter gör dig framgångsrik i en värld som ständigt förändras? Vilka färdigheter borde läras ut i skolan så att eleverna skall klara sig i framtiden? Vilka kunskaper kommer att bli värdefulla? Hur borde framtidens läsordning se ut?

D

et veckoschema som futurist Perttu Pölönen ritar upp skiljer sig markant från den läsordning vi är vana vid att hänger på kylskåpet. Han framhäver sådana egenskaper som maskiner inte klarar av att göra såsom improvisationsförmåga, medkänsla, etik, moral, passion, kreativitet, anpassningsförmåga och nyfikenhet. Perttu Pölönen gav nyligen ut boken Tulevaisuuden lukujärjestys (Framtidens läsordning). Pölönen kan vid sidan av futurist och författare titulera sig kompositör och uppfinnare. Han har valts till en av de 35 mest lovande unga innovatörerna i Europa. Han ser mjuka värden, så som kärlek och mänsklighet, som våra främsta trumfkort i den teknologiska revolutionen vi är mitt inne i. Perttu Pölönen tar avstamp i jordbrukssamhället när han beskrivet det förändrade

arbetslivet. Då var det styrka, muskelkraft, som var avgörande för att man skulle klara sig. Men den industriella revolutionen flyttade fokus från musklerna till hjärnan. Maskinerna var kraftigare än musklerna och tog över och ersatte människan. Sedan följde informationsrevolutionen. Fabriksarbetarna blev kontorsarbetare. – Maskiner gör saker bättre än vi – de gör inga fel. Vi har alltid kämpat mot teknologin, men vi har alltid förlorat, säger Pölönen. Och nu står vi inför nästa revolution. Den humana revolutionen. Då flyttas fokus från hjärnan till hjärtat. Då är det tidigare trumfkortet kunskap inte längre vad arbetsmarknaden behöver, utan framtidens arbetstagare är kreativa problemlösare. Vi skiftar från hjärna till hjärta. – Nu utbildar vi för hjärnan, säger Pölönen. Men all kunskap finns på Google, och allt som finns på Google minskar därmed i värde att lära ut.

Hur skiljer vi oss från maskinerna? Vi skall inte utveckla de sidor som maskiner ändå troligtvis kommer att göra bättre än vi. Isället skall vi enligt Pölönen satsa på sådant som maskiner inte klarar av att göra. Vad kan vi göra som ingen algoritm klarar av? När det gäller fakta har vi ingen chans, men talar vi exempelvis om social kontext eller historisk bakgrund är vi än så länge överlägsna. – En maskin har ingen passion eller känsla, säger Pölönen. Vi skall utveckla sådant som är svårt att mäta, t.ex. kreativitet. Människans förmåga att läsa in omgivningen kommer att bli värdefull. På frågan vilken Finland huvudstad är kan en dator lätt ge ett svar. Men frågar man efter Finlands viktigaste stad blir kontexten av betydelse. Är det Helsingfors i egenskap av ekonomisk motor? Är det Åbo med hänvisning till en historisk bakgrund? Eller är det Uleåborg med sin teknologiindustri som har ett värde med tanke på framtiden. Svaret är inte svartvitt och vållar därmed bekymmer för en dator. Förändras skolan i takt med förändrade behov? I en snabbt föränderlig värld och med en oviss framtid är det svårt att sia om vilka färdigheter som är värdefulla framöver.

– Filosofi och konstnärliga ämne, kastar Pölönen fram. Det ger färdigheter som gäller livet ur. Om du specialiserar dig och världen förändras så har du alla ägg i samma korg. Perttu Pölönen slår alltså ett slag för sådana färdigheter som inte kan googlas fram eller sådant som en maskin inte klarar av att göra. Det skulle innebära ett veckoschema av en helt ny karaktär och också en förändrad lärarroll. – Att hjälpa eleverna att hitta sin passion och att stöda självförtroendet är skolans viktigaste uppgifter, slår Pölönen fast. Hur förändras då lärarens jobb? Också här gäller det att se till de styrkor som en maskin inte har. – Teknologin kan till exempel inte ersätta samhörigheten i en klass. Vad kan jag ge dig som du inte kan få av en maskin? Det är framtidens tusendollarsfråga och svaret på det definierar vårt framtida värde. – Idag värderas du utgående från hur mycket information du har i ditt huvud. I framtiden på basis av hur stort hjärta du har. text och foto: mattias fagerholm illustration: sebastian dahlström


10

13.2.2020 • Nr 3

debatt

kolumnen li andersson Undervisningsminister

Förändrat samhälle, förändrad läroplikt Beredningen av den förlängda läroplikten framskrider i god fart och lagförslaget kommer att ges till riksdagen i höst. Utvidgningen av läroplikten är en mycket stor utbildningspolitisk reform, och har bland annat av OAJ:s Olli Luukkainen jämförts med införandet av den gemensamma grundskolan. Därför har vi fokuserat på att beredningen ska vara så bred som möjligt, så att alla har möjlighet att delge sina åsikter, synpunkter och frågor redan i lagberedningsskedet. Den mest centrala orsaken till att regeringen fattat beslut om läropliktsreformen är att man inte längre klarar sig med bara grundskoleutbildning på den finländska arbetsmarknaden. Sysselsättningsgraden för personer med enbart grundskoleutbildning har sjunkit stadigt under de senaste tio åren och alla analyser påvisar att det stadiga sjunkandet kommer att fortsätta. För tillfället är endast kring 40 procent av dem som enbart har utbildning på grundskolenivå sysselsatta. I en situation där arbetsmarknaden och samhället förändrats måste vi även vara beredda att förnya vår 100-åriga läroplikt. En examen från andra stadiet måste ses som den nya miniminivå på kunnande som alla behöver för att kunna bygga sig en framtid.

I en situation där arbetsmarknaden och samhället förändrats måste vi även vara beredda att förnya vår 100-åriga läroplikt. En examen från andra stadiet måste ses som den nya miniminivå på kunnande som alla behöver för att kunna bygga sig en framtid. Jag har många gånger blivit tillfrågad om inte pengarna borde ha satsats på grundskolan istället. Frågeställningen är talande för hur svår den ekonomiska situationen varit för den finländska utbildningen under en allt för lång tid. Vi måste kunna tänka “både och”, inte “antingen eller”. Regeringen har lovat ersätta de kostnader som den förlängda läroplikten medför för kommunerna, och har avtalat om finansieringen redan i regeringsförhandlingarna. I år inleds även ett treårigt projekt för att stärka jämlikheten och kvaliteten inom småbarnspedagogiken och grundskolan, för en sammanlagd summa på 300 miljoner euro. Samtidigt kommer vi att fokusera på strukturella förändringar som stöder samma målsättningar, bland annat genom att utreda möjligheterna att göra jämlikhetsfinansieringen till en del av statsandelssystemet, samt genom att se över hur trestegsstödet fungerar och vilka typer av förändringar som behövs för att stärka specialundervisningen. Förlängningen av läroplikten är en viktig framtidsreform, men vid sidan om den gör regeringen även satsningar på att stärka såväl småbarnspedagogiken som grundskolan. Runtom i landet talar lärare om att problemen börjar i ett tidigt skede, och att problemen blivit allt mer komplexa. Därför behövs det satsningar såväl på småbarnspedagogiken som på specialundervisningen, minskade gruppstorlekar och förbättrad studerandehälsovård så att alla kan lära sig och delta i samhället.

Tankar om ledarskap Alla har vi personliga styrkor som vi föds med. Mina styrkor är organiseringsförmåga, problemlösning “outside of the box” och viljan att stötta andra och föra deras talan, alltså egenskaper som behövs på ordförandeposten i FSL. Dalai Lamas ord “Varje människa jag möter har något att lära mig” vägleder mig varje dag i mitt liv. En god ledare bör se och förstå människor. En annan viktig del av ledarskapet är att ständigt utveckla sig själv och att alltid sikta på att göra sitt bästa. Det har jag förutsättningar att göra som tutorlärare. Jag får arbeta med mångsidiga uppgifter, till exempel implementering av läroplanen, fortbildning av lärare vad gäller bedömning och IT. I arbetet behövs flexibilitet, tålamod, samarbetsförmåga samt en god skärpa och humor. Det bästa med arbetet är att få se när andra lyckas.

Jag tror att vi genom flera personliga kontakter kan förbättra samhörigheten och sänka tröskeln för medlemmarna att ta kontakt med kansliet. Jag är engagerad inom idrottsvärlden, både som tränare och idrottare. I den världen har jag fått lära mig hur viktigt det är att som ledare kunna coacha andra till framgång, men även att stötta sina adepter vid motgångar. Idrotten har också gett mig en uthållighet att arbeta med långsiktiga mål. I dag behövs ledare som kan entusiasmera, vara empatiska och arbeta uthålligt för att leda förändringar. En ledare bör ha visioner om hur hen vill utveckla en organisation, men det är också viktigt att motivera sin personal i utvecklingsarbetet. En ny ledare bör först sätta sig in i organisationens styrkor och svagheter innan alltför stora förändringar görs. I framtiden skulle jag bland annat jobba för ett

mera rörligt kansli där personalen är mera i skolorna än nu. Jag tror att vi genom flera personliga kontakter kan förbättra samhörigheten och sänka tröskeln för medlemmarna att ta kontakt med kansliet. På det här sättet skulle även FSL:s synlighet förbättras och eventuellt skulle vi se en ökning av medlemsantalet. Jag vill också jobba för att välmående bland FSL:s medlemmar ska öka på arbetsplatserna samt att deras lön motsvarar utbildningsnivå och arbetsinsats. Vi behöver ett starkt svenskspråkigt, attraktivt fackförbund även i framtiden och det kräver en ordförande med självkännedom, självförtroende och social kompetens. JEANETTE LINDROOS kandidat i FSL:s ordförandeval

Rättvis omställning mot nya klimatmål De ambitiösa klimatmålen nås endast om arbetstagarna deltar i beredningen FFC vill att principerna för rättvis omställning ska skrivas in i klimatlagen när den förnyas. När Finland går mot en klimatneutral produktion och konsumtion är det viktigt att säkerställa rättigheterna och utkomsten för arbetstagarna, samt att det finns tillräckligt många och goda jobb. FFC:s ordförande Jarkko Eloranta påpekar att man genom en politik som bygger på rättvis omställning kan försäkra sig om att bekämpningen av klimatförändringen får så små negativa sociala och ekonomiska följder som möjligt för arbetstagarna och deras familjer. – När man i Finland förhoppningsvis snart fattar konkreta beslut om en ambitiös klimatpolitik, är det viktigt att samtidigt skapa förutsättningar för nya anstän-

diga och hållbara jobb. Arbetstagarna måste få rätt och ekonomiska resurser att vid sidan av jobbet skaffa sig sådana färdigheter som gör det möjligt att övergå till ett nytt jobb. FFC anser att en väsentlig del av klimatpolitiken är att sörja för sysselsättningen och utbildningen. Därför måste arbetstagar- och arbetsgivarorganisationerna fullvärdigt och på lika villkor få delta i beredningen, uppföljningen och verkställandet av klimat- och energipolitiken. – Rättvis omställning måste ingå i såväl Finlands nationella som de regionala och branschspecifika klimat- och energistrategierna. I de arbetsgrupper som bereder de här strategierna måste man ta med representanter för arbetsmarknadsorganisationerna och andra betydelsefulla intressent-

grupper, såsom som man har gjort i Tyskland och Nederländerna, föreslår Jarkko Eloranta. Europeiska kommissionen publicerade i medlet av januari sitt förslag till investeringsplan för den gröna given, där man strävar efter en klimatneutral ekonomi. I planen ingår en mekanism och en fond för rättvis omställning.

Kontinuerligt lärande – En förutsättning för att man ska kunna få stöd från fonden är att medlemslandet eller regionen har gjort upp en plan för rättvis omställning, påpekar Eloranta. – För att svara på den utmaning som klimatförändringen innebär, borde alla arbetstagare ha bättre möjligheter till kontinuerligt lärande på arbetsplatsen, konstaterar ordförande Jarkko Eloranta.


11

13.2.2020 • Nr 3

Mariehamn är en sjöfartsstad med drygt 11.700 invånare och goda kommunikationer till både fasta Finland och Sverige. Med ett naturskönt läge, en hög kommunal servicenivå samt ett rikt kultur- och friluftsliv är Mariehamn en attraktiv stad att bo och arbeta i.

lediga jobb

Mariehamns stads grundskolor ska ge alla barn utifrån ålder och individuella behov möjlighet till goda uppväxtvillkor i en trygg och stimulerande miljö. I Mariehamn finns tre grundskolor, Strandnäs skola med årskurserna 1–9, Övernäs skola med årskurserna 1–9 och Ytternäs skola med årskurserna 1–6. Lärare anställs i Mariehamns stad med placering i viss skola vid anställningens början. Den anställdes placering inom Mariehamns stad kan förändras beroende på behovet av personal. Mariehamns skolor har under de senaste PISA-mätningarna uppvisat resultat i världsklass.

VI SÖKER Klasslärare, lektorer, timlärare och vikarier TILL GRUNDSKOLORNA I MARIEHAMN

Vi söker dig som sätter eleven i fokus, tar till vara elevers olika lärstilar och anpassar din undervisning till dem. Du har ett positivt förhållningssätt till elever i behov av särskilt stöd. Du är en lagspelare, förtrogen med modern teknik och har ett intresse för förändring och pedagogiskt utvecklingsarbete. Följande platser är lediga att sökas: Strandnäs 1) 1 timlärare i hemkunskap 2) 1 timlärare i finska 3) 1 klasslärare, vikarie 4) 1 klasslärare, vikarie Ytternäs 5) 1 klasslärare 6) 1 klasslärare 7) 1 Klasslärare 8) 1 Klasslärare 9) 1 klasslärare 10) 1 klasslärare 11) 1 klasslärare * I tjänst nr 5 ingår musikundervisning. Övernäs 12) 13) 14) 15) 16) 17)

1 klasslärare 1 lektor i svenska 1 timlärare i religion(huvudsyssla) 1 timlärare i engelska (huvudsyssla) 1 timlärare i biologi och geografi 1 timlärare i finska (huvudsyssla)

Nummela skola har ca 50 elever i åk 1–6 uppdelade i tre basundervisningsgrupper. Vi är tre lärare och en skolgångshandledare.

Från 1.8.2020 tillsvidare. Från 1.8.2020 tillsvidare. Från 1.8.2020 till 31.7.2021. Från 1.8.2020

Från 1.8.2020 tillsvidare* Från 1.8.2020 tillsvidare Från 1.8.2020 tillsvidare Från 1.8.2020 tillsvidare Från 1.8.2020 till 31.7.2021 Från 1.8.2020 till 31.7.2021 Från 1.8.2020 till 31.7.2022

Från 1.8.2020 tillsvidare Från 1.8.2020 tillsvidare Från 1.8.2020 tillsvidare Från 1.8.2020 tillsvidare Från 1.8.2020 tillsvidare Från 1.8.2020 tillsvidare

Behörighetskrav för lärare framgår i Förordning om behörighetsvillkoren för personal inom bildningsväsendet (FFS 986/1998). Den som blir vald ska uppvisa straffregisterutdrag och hälsointyg. Du behöver bara lämna en ansökan även om du söker flera platser. Ange tydligt i ansökan vilken/vilka platser du söker genom att sätta ut nummer. För mer information: Strandnäs: Rektor Mikael Rosbäck tel. +358 (0) 18 531 340 Ytternäs: Rektor Andreas Wiklund tel. +358(0) 18 531 360 Övernäs: Rektor Anders Eriksson tel. + 358 (0) 18 531 370 Rektorerna besvarar frågor under veckorna 9 och 10, dvs inte under sportlovet. Allmänna frågor kan ställas till bildningschef Kjell Nilsson under hela ansökningsperioden. Tel. + 358 (0) 18 531 660. E-post: fornamn.efternamn(at)mariehamn.ax. Ansökan med behörighetsintyg och CV skall vara bildningsnämnden tillhanda senast 6.3.2020 kl. 15.00, helst per e-post till pia.hagglund@mariehamn.ax Adress: Bildningsnämnden i Mariehamn, Pb 5, 22101 MARIEHAMN.

Kom och jobba i trivsamma Vichtis! Vi söker nu en klasslärare och en timlärare på heltid till vårt team fr.om. 1.8.2020. Är du vår nya kollega? Ansökningstiden för klasslärartjänsten pågår t.o.m. 28.2. kl. 14. Ansökningstiden för timlärartjänsten är inom mars månad. Även om vi är en liten skola har vi mycket av en stor skolas fördelar. Som lärare på Nummela skola har du en unik chans att samarbeta med andra svenska skolor via Språkönätverket. En stark gemenskap och positiv dialog med hemmen stöder även vårt arbete. Mer info får du genom att kontakta: tf rektor Tuomo Mäkitalo, tuomo.makitalo@vihti.fi eller biträdande rektor Mikaela Kokko, mikaela.kokko@vihti.fi Ansökningsblanketten hittar du på adressen: www.kuntarekry.fi

Rellalärare på sjöledstur Varje år ordnar Kyrkans central för det svenska arbetet pedagogiska dagar som riktar sig främst till religionslärare. I sommar blir det aktuellt med en fyra dagars pilgrimsvandring 3–6.6. från Åbo till Kökar som också är tillgänglig för andra ämneslärare och klasslärare så långt de ca 15 platserna räcker, berättar Maria Björkgren-Vikström som är sakkunnig gällande skolsamverkan vid Kyrkostyrelsen. I maj 2019 öppnades officiellt S:t Olofs sjöled i Finland. Den går från Åbo och genom Åbolands skärgård över till Åland och sedan vidare till Grisslehamn med Trondheim som slutmål. – Vi kommer att starta i Åbo domkyrka onsdag 3.6 kl. 11.30 och vårt mål är Kökar. Varje dag vand-

rar vi några timmar. En guide vandrar med gruppen och vid vissa historiska platser kommer det att finnas sakkunniga som håller korta föredrag, berättar Björkgren-Vikström. Deltagarna behöver inte bära sin packning, en följebil tar hand om den. Vissa sträckor tar man sig fram med buss, taxibåt eller färja för att möjliggöra att deltagarna på fyra dagar hinner bekanta sig med platser som var viktiga på medeltiden och andra sevärdheter. Övernattningarna sker i gästhem eller vandrarhem i tvåpersoners rum. Anmälningar tas emot fram till den sista mars. Mera information på webbsidan skolanochkyrkan.evl.fi/material. tom ahlfors


12

13.2.2020 • Nr 3

A och O i att må bra på jobbet – Meningen är att vi skall kunna erbjuda också den här sortens tjänster och inte bara intressebevakning gällande lön och avtal, säger FSL:s ombudsman Jens Mattfolk och syftar på det material som i samband med förbundets fokusering på att må bra på jobbet inom den närmaste framtiden skall publiceras på förbundets webbsida. Materialet portioneras ut från och med denna vecka. Tillsammans med FSL:s kommunikatör Frida Holmberg träffade Mattfolk häromveckan i Raseborg en handfull personer som på olika sätt kommenterade och gav sin syn på att må bra på jobbet. Bland annat fick klassläraren Niklas Zweigberg diskutera med fysioterapeut Kristoffer Silfver om vad en lärare bör tänka på när det kommer till de rent fysiska aspekterna, såsom sittställningar, kroppshållning, bordshöjd och dylikt. Om elevernas bord är låga kan det till exempel vara bra att till lärarens förfogande ha en sadelstol, som kan förflyttas mellan borden. Då behöver inte läraren böja sig över borden. Om en sadelstol svårligen kan röra sig i klassrummet är det bättre att ha högre bänkar för eleverna än att läraren sitter på knä eller

 Henry Gustafsson i en intervjusituation. Han är arbetarskyddsfullmäktig i Raseborg.

huk längre stunder, berättade Kristoffer Silfver.

Förebyggande hälsovård obligatorisk, inte sjukvård Katja Ristikartano är företagshälsovårdare på ett vårdbolag som Raseborg anlitar för företagshälsovården för sina anställda. För att undvika att en arbetstagare inte mår bra på jobbet konstaterar Ristikartano att det är viktigt att en plan för tidigt stöd och ingripande följs och inte bara finns till pappers. Det är framför allt denna förebyggande hälsovård som är lagstadgad. Alla arbetande arbetstagare i Finland omfattas av företagshälsovården oberoende av anställningsförhållandets art eller längd. Företagshälsovården är verksam-

het som ordnas och bekostas av arbetsgivaren och som stöder arbetstagarnas arbetsförmåga. Företagshälsovården främjar en sund arbetsmiljö och säkra arbetsförhållanden. Arbetsgivaren skall alltså ordna lagstadgad förebyggande företagshälsovård. Däremot är ordnandet av sjukvårdsvårdstjänster för arbetsplatsens personal frivilligt för arbetsgivaren. Undantaget är arbetsolyckor. Den som råkar ut för en arbetsolycka skall genast underrätta sin arbetsgivare eller närmaste chef om det. Arbetsgivaren eller chefen skriver ut ett försäkringsintyg med vilket arbetstagaren får avgiftsfri vård. Den som inte har försäkringsintyget måste själv betala vården och läkemedlen, tills för-

säkringen ersätter dem.

Låg sjukfrånvaro för lärare Det förebyggande arbetet för välmående skräddarsys enligt arbetsgivarens önskemål. Arbetsgivaren har en lagstadgad skyldighet att ordna regelbundna hälsoundersökningar för arbetstagarna, om arbetet medför särskild risk för ohälsa eller andra hälsorisker. – Förebyggande hälsogranskningar för lärare är inte obligatoriska för arbetsgivaren eftersom arbetet inte innebär en särskild risk för ohälsa. Arbetsgivaren kan erbjuda undersökningar för nyanställda och åldersrelaterade hälsoundersökningar även om arbetet inte medför särskild risk för ohälsa som avses i lagen.

Lagen säger också att arbetsgivaren ska underrätta företagshälsovården om arbetstagarens sjukfrånvaro senast då sjukfrånvaron pågått i en månad. 30 dagar räknas kumulativt för året. Lärares sjukfrånvaro är emellertid inte stor, berättar Ristikartano. Är det så att lärarna går till jobbet också då de inte borde göra det på grund av sjukdom? – Jag har en känsla av att det överlag är så i samhället idag, säger Ristikartano. – Är man sjuk så rekommenderar jag nog att man hålls hemma! Här inflikar Henry Gustafsson, arbetarskyddsfullmäktig i Raseborg, att statistiken påvisar att stadie- och lönenivån också påverkar sjukfrånvaron. – Gymnasielärare är mera sällan sjukskrivna än högstadielärare, som i sin tur är mera sällan sjukskrivna än lågstadielärare som är mera sällan sjukskrivna än lärare inom småbarnspedagogiken. – Det här kan till exempel bero på att lärare inom småbarnspedagogiken har närmare och tätare kontakt med barnen, medan gymnasielärare inte har den kontakten med de studerande. Å andra sidan visar statistiken också att ju högre lön en arbetstagare har, desto mera sällan är personen sjukskriven. – Det här syns också i statistiken för Raseborg, berättar Gustafsson. Mera om detta alltså på www. fsl.fi. text och foto: tom ahlfors

Det säkra för det osäkra Henry Gustafsson är arbetarskyddsfullmäktig i Raseborg och också ordförande för Raseborgs lärarförening. Han för fram hur viktig säkerheten är för lärarna, framför allt då de sitter ensamma i skolhuset med föräldrar under utvecklingssamtal och motsvarande. – Dörrarna kan vara olåsta och vem som helst kan komma in. Rektorer som sitter ensamma på sitt rum kan få besök av arga föräldrar, säger Gustafsson. Då är det skäl att tänka på till exempel utrymningsvägar, säger han och demonstrerar i sitt eget rum i Raseborgs stadshus, det forna Centralsinnessjukhuset i Ekenäs, senare Ekåsens sjukhus.

Rummet är möblerat så att den som besöker Henry och som han inte känner sitter på en stol vid ett bord som är rörligt. – Det bordet kan jag skuffa mot besökaren och stänga in personen mot väggen ifall det är så att jag måste rusa ut. Jag har också min väska stående nära mig och den kan fungera som ytterligare en sköld. Jag kan skydda mig med den. Personligen har Henry inte varit tvungen att utnyttja dessa attribut, men han är medveten om att hotfulla situationer kan uppstå. – Man vet aldrig på förhand hur ett möte går, besökaren kan ju vara påverkad av något. Han plockar fram en skål med pennor – och en sax. Skålen står

aldrig mellan Henry och en besökare. Saxen är ett tillhygge och krukan kan slängas mot honom. Rekommenderar du att lärare tänker på de här sakerna då de skall ha utvecklingssamtal med någon elevs föräldrar? –Ja, det gör jag. Och inte bara vid utvecklingssamtal utan också i klassrummet. Det finns elever som kan ta en sax och kastar den mot läraren eller mot andra elever. Tillhyggen skall inte serveras på bricka. Bättre att ta det säkra för det osäkra, säger Henry Gustafsson, som rekommenderar att aldrig lämna någon ensam i ett skolhus då man inte vet vem som kan komma in. tom ahlfors

 Vid ett utvecklingssamtal kan hotfulla situationer uppstå, påpekar Henry Gustafsson som är arbetarskyddsfullmäktig i Raseborg. Han uppmanar lärare att tänka på att exempelvis inte låta saxar finnas tillgängliga, varken vid samtal med föräldrar eller i klassrummet.


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.