9
16.12.2021 • Nr 20
I Vörå testas elevernas läsförmåga med AI Eleven intar rätt position framför skärmen, läser en text högt och svarar därefter på frågor för att igen tyst läsa en ny text. Datorn analyserar läsningen genom att avläsa ögonrörelserna och en kort stund senare är elevens läsförmåga kartlagd. Så här går det i korthet till när läsförmågan kartläggs med datorprogrammet Lexplore. Lexplore är en digital metod som utvecklats i Sverige och som nu för första gången testas i Finland, närmare bestämt i Vörå kommun. – För några år sedan framkom det att i synnerhet finlandssvenska elevers läsförmåga har försämrats. Det har oroat hela lärarfältet som funderat på vad som kan göras för att stävja den utvecklingen. Efter ett seminarium kring det här började jag själv utreda vilka lösningar som finns på marknaden och det var då jag kom i kontakt med Lexplore, berättar Jari Niemelä, IKT-pedagog i Vörå.
gens används, vilket skapar en automatiserad analys som ständigt förbättrar sig själv. Utifrån analysen skapar programmet en profil för eleven som utfört testet, där det bland annat framgår ett staninevärde samt Lexplorepoäng. – I resultaten får vi en mycket bra bild av läsförmågan. Vi kan se på medelvärde för ord per minut, och vilka ord eleven hade problem med. Och resultaten sammanställs direkt så på det viset är det en otroligt effektiv metod, konstaterar Niemelä och Lassus.
Underlättar kartläggningen
Ger bättre översikt
Under hösten har den nya metoden använts i samtliga av kommunens svenskspråkiga skolor för årskurs 1–6. Redan nu står det klart att arbetet med kartläggningen har förenklats betydligt. – På en dag kan vi testa en hel skola så arbetet med kartläggningen av läsförmågan är mycket effektivare jämfört med tidigare. Som vi ser det är fördelarna många och vi är positiva till det här systemet, säger projektledare Caroline Lassus. Lassus berättar att i synnerhet speciallärarna har varit nöjda. Varje läsår ägnar just speciallärarna mycket tid åt att kartlägga elevernas läsförmåga. De ILS-standardiserade testerna utförs manuellt med penna och papper och därefter ska de rättas, dokumenteras och sparas. Ett arbete som kan ta flera veckor innan alla resultat är klara. – Förutom att testerna utförs snabbare digitalt blir också resultaten överskådliga i stort sett direkt och kan sändas till berörda lärare. Vi har också märkt att den nya metoden har ökat föräldrarnas intresse för sina barns läsförmåga, säger hon.
Bredvid dem sitter Thomas Södergård, som till vardags är tutorlärare och coach inom sociala medier men som nu är involverad i projektet. Han konstaterar att tekniken bidrar till att alla som berörs av informationen får en mycket bättre översikt. – Utifrån resultaten från det första testet kan vi nu se att i den här skolan finns 52 procent av eleverna som ligger på medelnivå medan 17 procent låg under. Och på årskurs fem i den skolan finns flest elever som behöver extra stöd. – All den här informationen har samlats in med några personer på kort tid och det har inte varit möjligt tidigare. Det är också bra att ha information samlat på det här viset om vi exempelvis behöver åskådliggöra vissa resultat för beslutsfattare, säger han. Utifrån resultaten av ett test skapar programmet automatiskt individuella övningar för varje elev. Syftet med övningarna är inte bara att öka läsförmågan för de svaga eleverna – utan också förbättra de redan starka. – Nivån på övningarna höjs vartefter eleverna kommer vidare i träningsprogrammet. Men målet med de här individuella övningarna är just att varje elev oavsett läsförmåga ska förbättra den, förklarar Lassus. Inom ramen för projektet satsar Vörå kommun på intensivläs-
Artificiell intelligens Testet tar cirka fem minuter och efter att det är gjort analyseras informationen. Programmet jämför resultatet utifrån tusentals tidigare tester och även artificiell intelli-
Vörå kommun testar från och med hösten alla svenskspråkiga lågstadieelevers läsförmåga digitalt. Programmet heter Lexplore och effektiverar testningen och sammanställningen av resultaten. Vi är mycket nöjda hittills, säger projektledare Carolina Lassus (till höger), Jari Niemelä och Thomas Södergård (t.v.).
ningsperioder för alla elever i årskurs 1–6. En period sträcker sig över tre veckor och omfattar cirka tio minuters läsning per elev och dag. Totalt ordnas fyra intensivläsningsperioder under läsåret – något som inte i praktiken bör förorsaka merarbete för klasslärarna. – Ser vi ur klasslärarsynvinkel skapar inte det här så mycket merarbete. Inget material behöver skrivas ut utan varje elev får en QR-kod, tar sin Ipad och får det individuella övningsmaterialet därifrån, förklarar Lassus.
För tidigt att dra slutsatser Målet med projektet i Vörå är att förbättra alla elevers läsförmåga. Huruvida den digitala tekniken och artificiell intelligens kan bidra till det är ännu oklart. Vid årsskiftet gör alla elever med svag läsförmåga ett test till och på våren gör samtliga elever i kommunen ett andra test. – Vi kan inte svara på om vi genom att tillämpa den här nya tekniken når målet att förbättra alla elevers läsförmåga. Det vet vi först senare. Men som jag ser det nu är den största nyttan med programmet att själva kartläggningen
Den nya metoden har ökat föräldrarnas intresse för sina barns läsförmåga. CAROLINE LASSUS Projektledare, Lexplore
har effektiverats och lästräningsprogrammet som ger ändamålsenliga övningar åt alla elever oavsett nivå, säger hon. Kostnaden för att använda Lexplore uppgår till cirka tio euro per elev per år, vilket hade varit för dyrt för kommunen med tanke på att det är fråga om en helt ny metod som aldrig tillämpats i Finland tidigare. Det fick Niemelä och Södergård att skriva en ansökan till Utbildningsstyrelsen som ställde sig positivt och beviljade projektmedel. – Tack vare det kan vi testa ett helt nytt system till ett subventionerat pris. Vi torde vara den första kommunen i Finland som testar elevernas läsförmåga genom Lexplore, konstaterar Niemelä och Södergård.
Förutom projektansökan krävdes också mycket arbete med att få ett så kallat GDPR-avtal som gäller datasäkerhet. Finlandssvenska läroböcker skickades också till företaget i Sverige för att se om samma test kan användas här. – Det konstaterades att det är möjligt men i det stora hela var processen lång innan vi kunde inleda testerna. Nu är vi glada över att vara så här långt och det ska bli intressant att se resultaten på sikt. Det görs också två avhandlingar om projektet, vilket vi ser som positivt, säger de.
text och foto: christoffer thomasfolk