Läraren 14 2022

Page 1

ord för ord Skolans funktion som en utjämnare är satt ur funktion. → sidan 3

22.9.2022 • Nr 14 • Årgång 47 (128) • Organ för Finlands svenska lärarförbund FSL

Diska i maskin och ät zucchini! Huslig ekonomi är ett häftigt och brett ämne, tycker Ida Hultgren, lärare i Höjdens skola i Tenala. → läs mera på sidan 9

Strejken har utvidgats i Norge → sidan 4

Nybyggd träskola i Närpes

→ sidan 8

Svårt att rekrytera lärare i Norden → mittuppslaget


2

22.9.2022 • Nr 14

Ledaren mattias fagerholm Chefredaktör

Facket – en bromskloss? I länder med ett starkt lärarfack lyser de utbildningspolitiska reformerna med sin frånvaro. Det slår Susanne Wiborg vid Institute of Education i London fast. Wiborg forskar i förhållandet mellan regering och fackföreningsrörelse. Hon låter förstå att lärarorganisationerna ofta sätter sig på bakhasorna när det drar ihop sig till reformer, och att man också ofta lyckas i sina strävanden att sinka utvecklingsarbetet. Exempelvis i Frankrike har lärarfacket ett stort inflytande och enligt Wiborg har det resulterat i ett långvarigt tillstånd av olösta problem och urvattnade reformer. I den andra motpolen har vi England där lärarfackets makt är kraftigt begränsad och regeringen har drivit igenom flera utbildningspolitiska reformer än något annat europeiskt land. Susanne Wiborg konstaterar att man i Finland har gjort relativt få förändringar i utbildningssystemet och att också lärarfacket har ett stort inflytande. Det är korrekt att vi har besparats från tvära kast i utbildningspolitiken, exempelvis vid maktskiften, och det skall inte stickas under stol med att lärarorganisationerna har ett stort inflytande i Finland. På senare år har lärarfacken dessutom breddat sin intressebevakning och idkar påverkningssarbete också utanför kärnområdet det

ÅRGÅNG 46 (127). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

vill säga i frågor som inte är direkt knutna till avtalsförhandlingar. I Finland har vi en tradition av att involvera lärarorganisationerna i utvecklingsarbetet. Det kan ses som en klok strategi av flera skäl. För att utbildningspolitiska reformer skall få genklang ända ner på gräsrotsnivå i klassrummen är implementeringen central och där kan lärarorganisationerna spela en helt avgörande roll. Det vore ju snudd på korkat att inte utnyttja den expertis i form av högutbildade lärare som vi har i det här landet. Man skall ändå inte avfärda Susanne Wiborg med en fnysning. Fackföreningsrörelsen, även lärarorganisationerna, beskylls ibland för att vara nejsägare och bakåtsträvare. Klart är att lärarfacket även framöver skall sätta ner foten när det behövs och vara en bromskloss om reformambitionerna saknar verklighetsförankring. Men lärarorganisationerna kan ha mycket att vinna på att framstå som en konstruktiv kraft när det kommer till skolutveckling. Inom medlemskåren finns många som upplever fackets kärnuppdrag som lite avlägset men som brinner för att utveckla sin undervisning och skola. Lärarfacket har alla förutsättningar att vara en plattform även för dessa strävanden.

Fackföreningsrörelsen, även lärarorganisationerna, beskylls ibland för att vara nejsägare och bakåtsträvare.

FSL inFormerar

CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi. WEBBSIDA www.lararen.fi PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi. ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,50 euro/spalt­mm PRENUMERATION 1/1 år 68 euro, 1/2 år 37 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2020.

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Inger Damlin, tfn 0400 897 300 Förbundssekreterare Pocke Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör (vik.) Susanna Elenius, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Ladda ner appen Lärarrummet! Du har väl inte missat att FSL har en egen app? 📲📲 Mobilappen Lärarrummet är gratis att ladda ner, fungerar för Android och iOS och kräver ingen inloggning. I appen kan du föra bok över din samplaneringstid, följa upp arbetstid och beräkna övertimsarvode med mera. Appen levererar också förbundets och Lärarens senaste nyheter! Du kan också skicka in frågor till vår ombudsman eller logga in till medlemsintran via appen. Vi uppdaterar ständigt appen med nya funktioner – hör gärna av dig till kansliet om du har några önskemål! Vi informerar kontinuerligt via www.fsl.fi, sociala medier och vårt nyhetsbrev. Du är alltid välkommen att kontakta oss - vi finns till för dig!


3

22.9.2022 • Nr 14

ordförord inger damlin Förbundsordförande

Konstruktiva lösningar behövs i debatten

FSL:s nya fullmäktige sammanträder i november. Bilden togs vid det förra fullmäktiges sista möte i april i år. arkivfoto: frida lönnroos

FSL väljer ordförande i november Inger Damlin står till förfogande När FSL:s fullmäktige samlas till höstmöte i november står en rad personval på agendan. Bland annat skall förbundsordförande för en fyraårsperiod väljas. FSL:s nya fullmäktige samlas till sitt första möte den 10–11 november 2022 och då står bland annat val av förbundsordförande på agendan. Hugade ordförandekandidater uppmanas meddela sitt intresse till förbundets viceordförande Pamela Leka senast den 7 oktober 2022. – Tanken är att om det finns flera kandidater så finns det tid att arrangera valdebatter före fullmäktigemötet. De lokala lärarföreningarna har då en möjlighet att vara aktiva och exempelvis arrangera regionala debatter, säger förbundssekreterare Pocke Wikström. Kan en svart häst dyka upp i ett senare skede? – Enligt förbundets stadgar finns ingen deadline för nomineringen. Så i princip är det möjligt, men då har man inte möjlighet att medverka i eventuella valdebatter. Om man vill vara med i det officiella ordföranderacet bör man meddela sitt intresse på förhand.

Damlin redo att fortsätta FSL:s nuvarande ordförande Inger Damlin har aviserat att hon står till förfogande i ordförandevalet. Damlin valdes till ordförande i juni 2020. Hon efterträdde Christer Holmlund som mitt i mandatperioden blev generalsekreterare för Nordiska lärarorganisationers samråd NLS. – Varje dag under två års tid

Fakta ͸ FSL:s fullmäktige är förbundets högsta beslutande organ. ͸ Fullmäktige består av 43 medlemmar om alla föreningar är representerade, vilket de har rätt att vara. ͸ Inger Damlin valdes till ordförande i juni 2020.

har jag haft glädjen att möta engagerade lärare och rektorer, vara medlemmarnas röst på fältet och jobba med en organisation som har stor betydelse för landets framtid. Med ödmjukhet och förväntan hoppas jag få fortsätta bygga framtiden tillsammans med er, säger Damlin. Själva ordförandevalet sker under fullmäktigemötets andra dag, oberoende av antalet kandidater. Mandatperioden är fyra år och inleds vid årsskiftet. Några specifika kriterier för vem som kan väljas till ordförande finns egentligen inte. – Valbar för förtroendeuppdrag inom förbundet är en sådan medlem i en medlemsförening som har erlagt sin medlemsavgift, konstaterar Wikström och citerar paragraf 25 i förbundets stadgar.

Vem tar plats i FSL:s styrelse 2023–2024? Vid sidan av valet av förbundsordförande skall fullmäktige också välja en styrelse för de närmaste två åren. Det rör sig om 8 ordinarie medlemmar och lika många personliga suppleanter. – Det finns ingenting stipulerat i stadgarna om en regional fördelning eller att vissa stadier bör

vara representerade. Man kan kanske tycka att det skulle vara bra att styrelsen består av medlemmar från olika kategorier och regioner, men det finns ingenting som säger att det måste vara så, säger Wikström. Hur skall man gå till väga om man är intresserad av en styrelseplats? – Jag rekommenderar att man diskuterar frågan med dem som sitter i fullmäktige från den egna lärarföreningen. Och varför inte med andra föreningar också för att se om det finns ett bredare stöd.

Val av presidium På agendan finns också val av presidium, det vill säga val av fullmäktigeordförande och viceordförande. Christoffer Sourander har verkat som fullmäktigeordförande och Ann-Britt Romar viceordförande. Presidiet har närvaro- och yttranderätt på FSL:s styrelsemöten. Vid sidan av personvalen skall FSL:s fullmäktige också slå fast förbundets strategi för de kommande fyra åren. mattias fagerholm

Att debattera och lyssna på hur andra ser på saken är något av det bästa jag vet. Debatt för mestadels framåt, men det förutsätter att debatten är mångsidig och nyanserad, och att alla parter kommer till tals. Ledsamt nog har debatten om skola på svenska i Finland i media under det senaste året blivit något av en jakt på syndabockar. Ibland verkar det nästan som att det pågår en klappjakt på skolan på svenska i Finland. Skolfolket idag borde nästan få medieskolning för att kunna hantera den uppkomna situationen, för att kunna hantera vardagen utan att bli ännu mera uthängda. Allt som oftast glömmer man i den granskande bakgrundsanalysen baserad på anonyma kartläggningar i medier att strikt tystnadsplikt, mångprofessionellt samarbete och stödfunktioner är en del av dagens skola. Att tilldelningen av resurser, som skolorna själva inte kan påverka, styr allt glöms också bort. Ledsamt ofta blir skolan en institution som misstänkliggörs. Ibland undrar jag om det till och med finns en i förväg given agenda att svartmåla det som görs i dagens skola. Jag önskar mig ett samhälle där goda exempel i stället är det intressanta. Men att diskutera fungerande lösningar och fundera konstruktivt framåt är inte lika spännande som att lyfta fram det som brister. Ställer man frågan varför vi måste hänga ut elever, skolor och lärare för att kunna diskutera samhällsproblem till media är svaret att det behövs case för att kunna debattera. Då uppstår en debatt som sällan innehåller löningar för vår skola och som vi sällan kan delta i på grund av tystnadsplikten. Att vi som minoritet tar oss an skolproblematik ur individperspektiv är direkt farligt för den lilla skolan på svenska i Finland.

Ledsamt nog har debatten om skola på svenska i Finland i media under det senaste året blivit något av en jakt på syndabockar. Ibland verkar det nästan som att det pågår en klappjakt på skolan på svenska i Finland.

Den finländska skolan vilar på tillit. Tillit till skolan som samfund, tillit till lärare och skolpersonal. Tillit och samarbetet mellan hem och skola. Det är någonting som man utanför landets gränser ser som en styrka. Politiskt vilar skolan i vårt land på koncensus, där varje aktör har sin givna uppgift. Det finns klart uttalat var man kan påverka vad och vem man kan vända sig till när. Ramarna för utbildning är klara och trygga. Och anser vi att ramarna inte är fungerande – ja då är det precis där, och ingen annanstans, vi ska starta diskussionen om brister i skolan. Skolan i Finland är mer än bara skola. Vår utbildning är en av de stabila grundpelare som håller landet i gång och fungerar som möjliggörare. Så bästa debattörer och allmänhet: vad skolan borde göra går inte ihop med vad skolan kan göra just nu. Skolans funktion som en utjämnare är satt ur funktion. Det är därför hög tid att diskutera strukturer och innehåll med tanke på framtiden. Och hitta goda exempel på lösningar som faktiskt tar oss framåt.


4

22.9.2022 • Nr 14

Lärarstrejken i Norge trappas upp steg för steg. Den 19 september gick ytterligare drygt 1800 lärare ut i strejk. Nu strejkar omkring 8100 norska lärare. Och någon ljusning på arbetskonflikten är inte i sikte, säger strejkgeneral Turid Buan Øfsti.

Norska strejkkassan sinar inte Utdanningsforbundet trappar upp lärarstrejken När tidningen Läraren träffade det norska lärarfackets strejkgeneral Turid Buan Øfsti i somras hade lärarstrejken i Norge nyss inletts i ganska blygsam skala. Den 20 juni tog Utdanningsforbundet ut 45 lärare i en skola i Bergen i strejk. Men redan då förutspådde Øfsti att strejken skulle komma att trappas upp vid skolstarten. Och det skedde mycket riktigt. I två repriser kring skolstarten tog man ut närmare 3000 lärare i strejk. Efter det har konflikten ytterligare trappats upp och den 13 september gick man in i den sjätte strejkvågen och tog ut 3000 lärare i strejk. Den 19 september spände Utdanningsforbundet bågen igen och utökade strejken med ca 1800 lärare. Nu strejkar omkring 8100 norska lärare. Och lärarfacket har beredskap att ytterligare trappa upp, försäkrar Turid Buan Øfsti även då vi ses i september. Och lärarfacket har beredskap att ytterligare trappa upp, försäkrar Turid Buan Øfsti även då vi ses i september. – Om det inte sker någonting i förhandlingarna är vi redo för upptrappning. När man hör arbetsgivarens uttalanden är det ingenting som tyder på att strej-

ken avslutas den närmaste tiden, säger Øfsti, som sitter i Utdanningsförbundets centralstyrelse och också i förbundets strejkkommitté. – Vi utvärderar fortlöpande situationen och orsaken till upptrappningen är att vi vill sätta ytterligare tryck på arbetsgivaren. Vi är beredda att vid behov ytterligare utvidga strejken, säger Hege Valås, viceordförande i Utdanningsforbundet

Lärarna har sämre löneutveckling än övriga kommunalt anställda Orsaken till att de norska lärarna har tagit till strejkvapnet är att lärarna enligt Utdanningsforbundet under sex års tid har haft en sämre löneutveckling än övriga kommunalt anställda. En annan central fråga handlar om rekrytering. Antalet sökande till lärarutbildningarna har sjunkit för tredje året i rad och ca 16 000 lärare, eller var femte lärare, saknar lärarutbildning i Norge. Enligt lärarfacket är bristen på behöriga lärare något som arbetsgivaren inte tar på allvar. – Vi vill stänga bakdörren för arbetsgivaren för att använda

Lärarnas lönebortfall täcks av oss. Vi övertar arbetsgivaransvaret för de strejkande, också löneutbetalningen. TURID BUAN ØFSTI. Utdanningsforbundets styrelse och strejkkommitté. Vid sommarens nordiska lärarkurs fick den norska lärarstrejken synlighet. Längst fram på bilden Turid Buan Øfsti.

okvalificerade lärare i stället för utbildade lärare i skolorna, säger Valås. Vill arbetsgivaren alltså göra det lättare att anställa obehöriga lärare? – Det finns en öppning i dagens avtal som vi inte vill att arbetsgivaren skall missbruka.

Ingen ebb i strejkkassan I Finland ges strejkvarsel för ett viss tidsintervall, dvs man definierar när strejken börjar och när det slutar. Men i Norge ser det lite annorlunda ut. När man

har varslat om strejk och inlett strejken så pågår den fram till att man har nått ett avtal. Det innebär att de lärare i Bergen som togs ut i strejk i juni nu har strejkat i 14 veckor. Under vårens lärarstrejk i Finland betalade lärarfacken ut ett strejkbidrag på 180 euro per strejkdag. Summorna växte till miljonbelopp och belastade givetvis lärarorganisationernas ekonomi. I Norge kompenseras lärarna fullt ut – Lärarnas lönebortfall täcks av oss. Vi övertar arbetsgivarans-

varet för de strejkande, också löneutbetalningen, säger Turid Buan Øfsti. Så ni ersätter lärarnas lönebortfall till 100 procent? – Vi har en strejkfond som finansierar det, så lärarna lider ingen ekonomisk skada. Hur länge har ni råd att strejka? – Läääänge! Vi har en stor fond. Det är inte ekonomin som avgör när strejken avslutas. text och foto: mattias fagerholm


5

22.9.2022 • Nr 14

Behovet av ekonomisk läskunnighet har ökat Ekonomin är på tapeten nästan dagligen. Situationen har ökat behovet av ekonomisk läskunnighet och här har skolan en viktig roll. Barn och unga är väldigt intresserade av ekonomi och behöver verktyg, säger Karolina Wägar på Ung Företagsamhet, r.f. Inflation, stigande räntor och energipriser och försämrad köpkraft. Hur hänger allt ihop? Den frågan ställer sig många barn och unga som blir påverkade av att ekonomi för tillfället dominerar nyhetsrapporteringen och den politiska agendan. – Många barn och unga upplever nu en osäkerhet på grund av rådande ekonomiska läge och det gäller också lärare. Att bena ner det i fakta och mindre beståndsdelar så att barn och unga känner att de kan hantera och förstå situationen är speciellt viktigt i dessa tider, säger Karolina Wägar på Ung Företagsamhet, r.f. i Vasa. Att öka elevers kunskap och lära dem att tolka de här aktuella frågorna kan sammanfattas i begreppet ekonomisk läskunnighet. Undersökningar visar tydligt att barn och unga är intresserade av ekonomi. – När vi inte handskas med fysiska mynt och sedlar på samma sätt som förr blir det också mer abstrakt. Från lärarhåll finns också en vilja att stödja barn och unga för att öka den ekonomiska läskunnigheten, förklarar hon.

Ekonomi i klassrummet en balansgång Men enligt Wägar, som bland annat arbetar med att främja ekonomisk läskunnighet, kan det för lärare vara en balansgång att prata ekonomi i skolan. Eleverna har olika bakgrund med olika ekonomiska förutsättningar, vilket kan göra ämnet känsligt. – En del lärare kan också känna att de måste kunna allt kring ekonomi och ha svaren i en klass. Men så är det inte utan ett bra tips är att tänka omvänt och utforska och undersöka tillsammans. – Nyligen träffade vi en grupp lärare i årskurs 1–6 och diskuterade ekonomisk läskunnighet. En lärare hade som metod att ta fram en dagstidning och plocka ut ekonomirubriker och diskutera vad de betyder med eleverna. Att prata om något svårt är ett sätt att avdramatisera, förklarar hon. I september och oktober ordnar Regionförvaltningsverket tillsammans med Ung Företagsamhet r.f. i en utbildningshelhet inom ekonomifostran med namnet ”Prata ekonomi”. – Namnet på utbildningen betonar just vikten av att prata ekonomi och hur lärare kan ta upp ekonomiska frågor i klassrummet. Från vår sida har vi utvecklat material

I samhällslära försöker jag alltid aktualisera ämnen som rör temat. Nu har jag uppgifter där de uppmuntras ta del av ekonominyheter, men ett problem är att deras mediekonsumtion är mindre riktad mot nyheter. Där har det skett en försämring och i stället är det annan form av mediekonsumtion som intresserar SIMON EKSTRAND Lärare i historia och samhällslära vid Zachariasskolan i Nykarleby

och under kursen ger vi exempel på hur lärare kan jobba kring till exempel budgetering i lågklasser och högklasser, säger hon.

Lär sig konkreta metoder Utbildningen tar upp konkreta metoder och grundar sig på en dialog med deltagarna. – Vi vill ha en dialog för att lärarna ska kunna utveckla egna sätt och modeller för att jobba med ekonomisk läskunnighet. Det är lärare från olika stadier och jag tror vi kan hitta synergier och kursen hoppas jag ger mycket åt den enskilda läraren, berättar Wägar, som fungerar som en av utbildarna. Ekonomisk läskunnighet är ett begrepp som omfattar tre viktiga saker. Först och främst handlar det om att förstå hur verkligheten hänger ihop på ett övergripande plan. Förutom kunskapsbiten omfattar ekonomisk läskunnighet attityder och motivation, alltså att lära unga att tänka kritiskt om ekonomi och fundera på vad som finns bakom reklam och granska sitt eget användande av pengar. För det tredje är ekonomisk läskunnighet tron på den egna förmågan. –Många föreställer sig att ekonomi är svårt och att exempelvis sparande är svårt när det egentligen handlar om sunt förnuft. Ekonomiska frågor ska inte medföra stress utan också trygghet och den kan minskas om man förstår och lär sig hur vardagen hänger ihop, förklarar Wägar. I läroplanen står det att elever ska öva på bland annat måttfullhet och sparande och att det ska tränas i skolan. Ekonomi genomsyrar också många ämnen som samhällslära, huslig ekonomi, matematik och omgivningslära. – Ur ett historiskt perspektiv har pengar och ekonomiska frågor alltid skapat spänningar och instabilitet i vår värld. Så jag ser att ekonomisk läskunnighet kan

Karolina Wägar på Ung Företagsamhet, r.f. håller en fortbildning om ekonomisk läskunnighet som bäst. Att ge elever kunskap att förstå ekonomiska termer på grund av de exceptionella tiderna nu är viktigt. Barn och unga har intresse av ekonomi, säger hon.

implementeras i nästan alla ämnen. Det går också att diskutera ekonomi i relation till biologisk mångfald och hållbarhetsfrågor. Ekonomi genomsyrar det mesta, säger hon.

Aktualiserar ekonomi i undervisningen Har dagens ekonomiska situation ökat behovet av ekonomi i i skolorna? Enligt Simon Ekstrand, lärare i historia och samhällslära vid Zachariasskolan i Nykarleby, är i synnerhet energifrågor på tapeten just nu. – I samhällslära försöker jag alltid aktualisera ämnen som rör temat. Nu har jag berört energifrågor för att de är aktuella så på det sättet behandlas ekonomiska frågor i undervisningen mera nu. Jag gör också avstickare och försöker förklara varför rapporteringen är som den är just nu, berättar han. Han har också känt att det kan vara känsligt att diskutera ekonomi i undervisningen. Men den största utmaningen är

just de svåra begreppen. – Det som försvårar temat är att vokabulären är svår. Det är många begrepp som måste läras ut innan de förstår vad jag pratar om. För att kunna ta till sig nyheter måste de förstå begreppen och det är knepigt för många. Ekstrand håller med forskningen som säger att elever har ett stort intresse för ekonomi. Hans niondeklassare i samhällslära är ett exempel på det. – Ekonomi är den del som skapar mest intresse och därför är det tacksamt att lägga in en extra stöt där nu. Nu har jag uppgifter där de uppmuntras ta del av ekonominyheter, men ett problem är att deras mediekonsumtion är mindre riktad mot nyheter. Där har det skett en försämring och i stället är det annan form av mediekonsumtion som intresserar, säger Simon Ekstrand. text och foto: christoffer thomasfolk


6

22.9.2022 • Nr 14

Fokuserar lärarnas fortbildning mera på fort än bildning? Satsa på kvalitet i kompetensutvecklingen hellre än på kvantitet, sade Nils Kirsten från Stockholms universitets specialpedagogiska institution. Han medverkar i ett forskningsprojekt om hur elevresultaten påverkats av att lärare deltagit i kompetensutveckling.

Gemensamma lärarutmaningar i de n Hur ser framtidens lärarroll ut? Vilka är framtidens utmaningar i skolan? Vilka förutsättningar har lärarna att möta dem? Gemensamma lärarutmaningar var på agendan på nordisk utbildningskonferens. Det var inga små frågeställningar som man tog sig an på konferensen ”Framtidens lärarroll i Norden” i Oslo i början av september. Seminariet var ett samarbete mellan Nordiska ministerrådet, Kunnskapsdepartementet i Norge samt det norska lärarfacket Utdanningsforbundet. – Lärarna borde ha ett större utrymme för att kunna uppfylla de krav som samhället har ställt upp för skolan. Tillit behövs för att bygga upp en starkare lärarprofession. Men vi har världens bästa förutsättningar i Norden och jag är glad att vi har starka lärarorganisationer, sade Norges kunskapsminister Tonje Brenna när hon öppnade konferensen. – Det är något speciellt i de nordiska relationerna. Vi har en bred samsyn på vad kunskap är. Och som lärarorganisation vill vi inte hamna i en passiv utförarroll, sade i sin tur Utdanningsforbundets viceordförande Hege Valås i sin välkomsthälsning,

Lärarfacken delaktiga i Norden De nordiska lärarorganisationerna har inte

intagit någon passiv roll i respektive hemland. Det konstaterade Susanne Wiborg från Institute of Education i London. Hon forskar i förhållandet mellan regering och fackförbund. Wiborg konstaterade att starka lärarorganisationer tenderar att sänka takten på utbildningspolitiska reformer. I exempelvis England är lärarfackets makt kraftigt begränsad och då har det även varit lättare att driva igenom omfattande utbildningsreformer. Men i exempelvis Frankrike som av tradition har en stark fackföreningsrörelse har många reformer strandat till följd av fackligt motstånd.

Lärarfackets röst hörs i Finland Susanne Wiborg lyfte också fram Finland som ett exempel på ett land där lärarfacket har ett förhållandevis stort inflytande och därmed har det varit rätt sparsamt med utbildningspolitiska förändringar. Då det fanns ett stort antal lärarorganisationer i publiken lät man inte Susanne Wiborgs något provokativa inlägg passera oemotsagt. Alla reformer för inte något gott

med sig, och det är i många fall en god sak att lärarfacken har stoppat dem, vidhöll Dorte Lange, från Danmarks lärarförening. I Danmark pågår ett projekt som går under namnet ”Sammen om skolan” där man med gemensamma krafter funder på hur man skall utveckla grundskolan. – Det ger genklang på fältet när lärarfacket är med på reformer och utvecklingstankar, sade Lange. Susanne Wiborg sade att hon inte lägger någon värdering i om reformerna är bra eller dåliga, utan konstaterade att en stark lärarorganisation tenderar att dra ner på statsmaktens reformtakt.

Läraryrkets attraktionskraft en utmaning Om en gemensam nämnare i Norden är att lärarorganisationerna i regel involveras i utvecklingsarbetet är en annan, något tristare, gemensam nämnare att en lärarbrist håller på att segla upp i samtliga nordiska länder. I Sverige är situationen svårast, men också i Norge ser man en nedgång i antalet sökande till lärarutbildningarna. Under åren 2013-2019 hade omkring 10 procent av de sökande någon form av lärarutbildning som sitt första val. Men under de tre senaste åren har man legat nere på ca 8 procent. Också Island har problem med att rekrytera nya lärare och allt fler lämnar branschen.

– I Finland finns det inte speciellt många lärare på marknaden och vi har inte riktigt de verktyg som behövs för att veta hur många lärare vi har, hur många som utbildas och hur många som håller sig kvar i yrket. Vi kan inte prognostisera och anpassa kostymen efter behovet och jag hoppas därför att vi skulle få till stånd ett lärarregister, sade Martin Ahlskog, rektor för Sursik skola. Ahlskog medverkade i en paneldiskussion där man uttryckligen tog fasta på hur man i framtiden skall lyckas i rekryteringen. Panelen var enig om att man inte skall sticka under stol med de utmaningar som finns i skolvärlden, men att också lärarkåren själv har ett ansvar för att ”snacka upp yrket”. – Man kan göra skillnad som lärare, det borde vi lyfta fram. Jag är lyckligt lottad som får jobba med Finlands framtid varje dag, sade Ahlskog.

Haltande kompetensutveckling Nyckelordet när det kommer till framtida rekrytering stavas kvalitet. Lärarna bör i framtiden ges de redskap som behövs för att göra ett gott jobb. I sammanhanget blir lärarfortbildningen central och oroväckande är att effekterna av den kompetensutveckling som lärare erbjuds idag är blyg-


7

22.9.2022 • Nr 14

Hur väl förberedda är de nordiska lärarna på att ta i bruk digital teknologi i sin undervisning?

40%

26% 36%

OECD medeltal 43 %

21%

37% Andel lärare som uppger att de är väl eller mycket väl förberedda. grafik: chribbe aarnio

I Finland går det inte att prognostisera ett kommande lärarbehov, sade Martin Ahlskog, rektor vid Sursik skola i Pedersöre.

nordiska länderna samma. – Den kompetensutveckling som lärarna vanligen möter har tyvärr inte någon större effekt, sade Nils Kirsten från Stockholms universitets specialpedagogiska institution. Kirsten medverkar i ett forskningsprojekt som inleddes i januari där man tittar på hur elevresultaten påverkats av att lärare deltagit i kompetensutveckling och de preliminära resultaten är nedslående. – Vi kan inte se några positiva effekter på elevresultaten. Hur bör kompetensutvecklingen se ut få att det skall synas också i elevresultaten? – Det skall vara hög vetenskaplig nivå hela vägen och läraren skall få hjälp ända in i klassrummet. De praktiska förutsättningarna måste också finnas, det får inte vara för krångligt. Det låter ju lite oroväckande att kompetensutvecklingen inte ger resultat. Hur ser du på det? – Definitivt är det oroande. Mitt budskap är att man måste satsa på kvalitet i kompetensutvecklingen. Hellre kvalitet än kvantitet. De nordiska lärarna fortbildar sig förhållande lite. Man ligger i snitt på 3 till 4 fortbildningsdagar medan det internationella medeltalet ligger på 6 dagar.

Psykologisk trygghet på arbetsplatsen ger bättre undervisning Hur skapar man en god arbetsmiljö och psykologisk trygghet på arbetsplatsen? Tidningen Läraren ställde frågan till Line Arnmark vid Københavns Professionshøjskole. Arnmark föreläste inför nordiska lärare på NLS sommarkurs om vikten av att försöka bygga upp en skolmiljö där lärarna känner sig trygga. Varför är psykiskt välbefinnande så viktigt i skolan? – Skolans viktigaste resurs är att man har professionell personal som trivs och som är motiverad att jobba med sitt komplexa uppdrag. Om du inte trivs, och om du känner dig otrygg psykologiskt så kan du inte aktivera alla dina professionella resurser. Det handlar om att få ut det bästa av lärarna. – Alla har ett behov av att uppleva att arbetet har en betydelse, att man gör en skillnad. Om man upplever att man inte klarar av sitt uppdrag blir man frustrerad och motivationen tryter. Vilka blir följderna om det psykologiska välbefinnandet saknas? – Man tar ofta avstånd från arbetsgemenskapen och isolerar sig i sitt jobb. Man sköter nog sitt arbete men är inte speciellt motiverad och jobbet känns me-

ningslöst. I värsta fall lämnar läraren skolan helt och hållet. Lärare är ganska långt ensamma i sitt jobb. Upplever du att det är ett problem? – Jag ser det som ett stort problem. Jag tror att perspektivet blir för snävt och du får för lite input. Man har som lärare stor nytta av en professionell arbetsgemenskap. Personligen tror jag på samarbete, det är sårbart att vara ensam. Hur skall man då öka det psykologiska välbefinnandet i skolan? – Ur ett individperspektiv kräver det mod. Mod att vara kritisk och ifrågasätta. Hur skapar man en arbetsmiljö där arbetstagarna vågar vara kritiska? – Det är fundamentalt viktigt att man har en skolledning som är uppmärksam på det psykologiska välbefinnandet. Det är också viktigt att man i sina formella styrdokument betonar att det här är den arbetskultur som vi vill jobba i. Man kan till exempel inte ha en arbetskultur där man inte tolererar fel och sanktionerar misstag som begås. Kritik måste tillåtas, ledningen får inte bli sur om den kritiseras. Vad har man att vinna på att skapa en sådan arbetskultur? – Du stärker din lärandeorganisation. Det är också ett sätt att hålla fast vid sin personal, vilket skapar en stabilitet. Och jag är helt säker på att man kan ge en bättre undervisning i en sådan miljö. text och foto: mattias fagerholm

– Vissa länder ställer krav på lärare att fortbilda sig ett visst antal dagar per år för att förnya sin lärarlegitimation eller så kan man få löneförhöjning för att man deltar. Till exempel Singapore fokuserar väldigt mycket på det här. Men man skall inte bara räkna dagar utan satsa på kvaliteten, påminner Kirsten.

Digital beredskap? När man ser till huruvida lärarna har beredskap att möta framtidens behov aktualiseras frågan om de digitala färdigheterna i skolan. Här skulle man kanske tro att vi i Norden ligger i framkanten, men de facto befinner sig samtliga nordiska länder under OECD genomsnittet när det kommer till hur väl förberedda lärarna är på den digitala framtiden. Och Finland sämst i klassen på den punkten i Norden. I Finland uppger 21 procent av lärarna att de har en god beredskap att använda digital teknologi i sin undervisning, medan OECD-genomsnittet ligger på 43 procent. – Lärarnas kompetensutvecklingsbehov är väldigt påtagligt, sade Greta Björk Gudmundsdottir, professor vid Oslo universitets institut för lärarutbildning och skolforskning. text och foto: mattias fagerholm

Bristen på psykolgiskt välbefinnande på jobbet kan leda till att läraren tar avstånd från arbetsgemenskapen, upplever jobbet som meningslöst och kanske till och med lämnar sitt lärarjobb, säger Line Arnmark som jobbar vid en yrkeshögskola i Köpenhamn.


8

22.9.2022 • Nr 14

Nya läsåret inleddes i ny träskola i Närpes Att bygga i trä är i ropet på grund av att det är klimatsmart. Men trots det är det förhållandevis få nya byggnader som byggs i trä. Därför är det med viss stolthet som rektor Johan Gulin visar upp sin nya högstadieskola som byggts huvudsakligen i trä.

Johan Gullin, rektor för Närpes högstadieskola, är nöjd med den nya skolbyggnaden som byggts huvudsakligen i trä. Det är speciellt att bedriva verksamhet i en träskola och från andra kommuner har det redan visats intresse för att komma hit och se på byggnaden, säger han

– Vi lärare påverkade inte valet av material utan vår förhoppning var att vi skulle få en markant bättre skolbyggnad – och det har vi fått. Sedan är det speciellt att bedriva verksamhet i en träskola och från andra kommuner har det redan visats intresse för att komma hit och bekanta sig med vår nya byggnad och jag tror valet av material inverkar, säger Johan Gulin, rektor för Närpes högstadieskola. För två år sedan började den nya högstadieskolan byggas och stod klar lämpligt till inledningen av det här läsåret. Efter snart en månad i den nya skolan kan Gulin konstatera att han och kollegerna samt eleverna trivs. – Vi tycker det är tystare i korridorerna på rasterna. I den gamla skolan var ljudnivån extremt hög ibland men i den nya är det tystare. Men jag vet inte om ljudet absorberas på grund av träet eller om det är arkitektoniska detaljer som sväljer mer ljud, säger han.

Hållbarare i trä

Så här ser Närpes högstadiums nya skolbyggnad ut. Det som skiljer den här från många andra i landet är att den är byggd huvudsakligen i trä – av CLT-material som är korslimmat massivträ. Stommen och bärande pelare består av betong.

En av orsakerna till att beslutsfattarna gick in för att bygga i trä var hållbarhetsperspektivet. Det är klimatsmartare att bygga i trä jämfört med betong. – Att använda produkter ur skogen känns bra och påverkade valet av material. Vi ville också testa något nytt och med facit på hand är vi väldigt nöjda, säger Edd Grahn, teknisk direktör i Närpes stad. Den nya skolan på 5 500 kvadratmeter är en hybridmodell, vilket innebär att huvud-

delen av materialet är CLT-material, det vill säga korslimmat massivträ. Själva stommen och bärande pelare byggs i betong. Det blev också aningen dyrare att gå in för det materialet, som också bidrog till utmaningar för arkitekterna. – Alla inblandade fick lära sig nya saker under resans gång. Brandföreskrifter och hur högt man kan bygga kommer också emot när man går in för att bygga i trä, men slutresultatet blev mycket bra, konstaterar Grahn.

Lärarna har påverkat Johan Gulin berättar att lärarna kunde påverka planeringen genom representation i en arbetsgrupp. Speciellt i planeringen av specialutrymmen som för huslig ekonomi, matematik och biologi, hörde lärarnas åsikter. – Vi kommer snart gå in för 1:1-lösningen som innebär att elever ska ha egen bärbar dator. Det beaktades också i planeringen så att det finns tillräckligt med laddningsstationer. Så klassrummen är välanpassade till modern teknisk undervisning, säger han. Nu är arbetet i skolan i gång på allvar och med tiden kommer alla att sätta sin prägel på miljön och inredningen i skolan. – Eleverna är nöjda med skolan men en del tycker den ännu är för opersonlig. Vi har inte hunnit så långt med inredningen men på sikt får alla sätta sin prägel på miljön i skolan, säger Gulin. text och foto: christoffer thomasfolk

Vi tycker det är tystare i korridorerna på rasterna. I den gamla skolan var ljudnivån extremt hög ibland men i den nya är det tystare. Men jag vet inte om ljudet absorberas på grund av träet eller om det är arkitektoniska detaljer som sväljer mer ljud. JOHAN GULIN Rektor vid Närpes högstadieskola Det är inte bara fasaden av Närpes nya högstadieskola som byggts i trä. Även på insidan dominerar materialet. Att bygga i trä är hållbart och klimatsmart men kan bli dyrare.


9

22.9.2022 • Nr 14

Ida Hultgren vill i sin undervisning i huslig ekonomi också presentera råvaror som inte är bekanta för eleverna från tidigare, som till exempel zucchini.

Från zucchini till klädvård och jämställdhet i hushållet Huslig ekonomi är ett trendkänsligt ämne som tar fasta på det samhälle vi lever i. Mat för säsongen och sparsamhet står högt i kurs just nu. Ida Hultgren jobbar som klasslärare och timlärare i huslig ekonomi i Höjdens skola i Tenala, Raseborg. Hon har omkring tio timmar huslig ekonomi i veckan, sex timmar går till den obligatoriska kursen för sjuorna och fyra timmar till två tillvalsgrupper för åk 8 och 9. – Ända sedan min egen skoltid har jag tyckt om huslig ekonomi. Jag är klasslärare i grunden och har ämnesbehörighet i huslig ekonomi, säger Ida, som nu jobbat i några år.

Tre likvärdiga delar Matlagning, klädvård samt hushållets ekonomi i stora drag, det är vad jag själv kommer ihåg av undervisningen i huslig ekonomi. Hur stor andel av din undervisning är matlagning? – En tredjedel, säger Ida utan att blinka. – I läroplanen delas huslig ekonomi in i tre likvärdiga delar; mat-

kunskap och matkultur, att bo och leva tillsammans och vara jämställd, samt konsument- och hushållskunskap i hemmet. Denna indelning gäller också tillvalskurserna på åk 8 och 9. Det finns alltså lektioner i huslig ekonomi som inte innehåller någon matlagning alls.

Ett läroämne i tiden Huslig ekonomi är ett häftigt och brett ämne, tycker Ida. – Ämnet lever med tiden och har förändrats i takt med att samhället har förändrats. Undervisningen handlar också om hur man till exempel lär sig stryka kläder och städa på rätt sätt. – Jag har just haft en lektion med sjuorna om hur man torkar bordsytor, säger Ida och blickar ut över undervisningsutrymmena, som är mycket välstädade, vilket mest är elevernas och lokalvårdarnas förtjänst, städningen belastar inte Ida.

Men, jo, matlagningen är en av Idas favoritdelar av huslig ekonomi. – Mitt matlagningsintresse har alltid varit stort. Men jag njuter också av att få ta in klimatsmart tänkande i undervisningen. Det går ju också utmärkt bra att koppla till matlagningen. Just nu är det aktuellt för alla hushåll att spara energi på grund av de höga priserna för elektricitet. Har du berört det här i din undervisning? – Jag har gett eleverna tips på hur man kan spara energi. Tidigare utmanade jag sjuorna att diska för hand, så att de lär sig det, men den biten har jag förkortat eftersom det visat sig att det är mera energisnålt att låta diskmaskinen sköta det. – Vi har också pratat mycket om säsongsbunden och lokalproducerad mat och vilken nyttan är med den. Vi lever med det samhälle vi har runt omkring oss så undervisningen går bra att anpassa efter det. Ungdomarna är tack vare sociala medier väl medvetna om dessa frågor nuförtiden och hänger bra

med i undervisningen. Skälet till att jag fick upp ögonen för Idas undervisning var ett Instagramkonto – ”Hussa i Höjdens” - som hon öppnade för ett år sedan och som mest handlar om matlagningen eftersom det är svårt att i bilder dokumentera ämnets övriga delar. Mycket av maten är vegetarisk. Det har på Instagram visat sig att avokadon var ny för många och zucchinin fick inte eleverna att spontant brista ut i hurrarop. Är matlagningsdelen av ämnet huslig ekonomi trendkänslig? – Jo, det vågar jag påstå. Vi skall lära oss att äta rätt, så att både kropp och knopp skall må bra. Men vi har i alla tider ätit på olika sätt och olika trender har uppstått. – När jag gick i lågstadiet var varma smörgåsar en stor hit på fredagarna och nu är det tortillor som gäller i familjerna. – Dessutom ligger fokus på hur vi kan äta för att vårt jordklot skall må bra. Ida bör alltså lära ut detta, men också lära eleverna hur man steker en biff. Det går inte att helt och hållet ha ett veganskt kök i

skolas hussasal. – Matlagningsundervisningen i huslig ekonomi skall inte heller bara handla om att tillreda det som är bekant för eleverna, utan jag vill också presentera okända sätt och råvaror. – Många rynkade på näsan åt grönsaksbiffarna som vi lagade för en tid sedan, småler Ida. – Men sedan visade det sig att det inte var så farligt sist och slutligen och det gjorde mig nöjd.

Ibland svårt att använda lokala råvaror Att använda lokalt producerade råvaror i en skola är inte lätt eftersom reglerna för upphandling kräver att varorna för det mesta är så förmånliga som möjligt. Också om det i närheten finns många som odlar olika slags grönsaker, också professionellt. – Att involvera föräldrarna i ämnet skulle vara fint. De kunde donera råvaror till ett slags mattorg i skolan. Tänk till exempel på alla äpplen som inte tas till vara om höstarna! text och foto: tom ahlfors


10

22.9.2022 • Nr 14

Inkluderad eller exkluderad? I början av september deltog jag i en nätverksträff inom nätverket Den välmående skolan, som SFV håller i trådarna för. Fint att se deltagare från många finlandssvenska skolor på plats i och med att temat är så ytterst aktuellt och viktigt. Den här gången hade vi utanförskap på agendan. Universitetslektor Patrik Söderberg inledde med att ge en inblick i varför det finns utanförskap och social exkludering. Föreläsningen fick mig och säkert många andra att tänka på hurdana mekanismer vi har i våra skolor som endera skapar utanförskap eller gemenskap. Mekanismer som kanske alltid bara funnits, som vi kanske inte kritiskt granskat och funderat hur vi kan förändra och förbättra. Under träffen lyfte en deltagare fram sittordningar som en viktig faktor i skapandet av gemenskap. Nyfiken som jag är ville jag veta hur det ligger till i våra skolor och gjorde därför en minigallup i FB-gruppen Undervisningstips i Svenskfinland. Av drygt 80 respondenter svarade 89 procent att det i deras skola är läraren som bestämmer sittordningen, medan 11 procent svarade att lärarna i skolan har olika system och ingen gemensam överenskommelse. Utifrån resultatet kan man säga att det är vanligare att det finns en gemensam överenskommelse om att lärarna avgör sittordningen än att det inte finns en sådan. Att det är pedagogerna i skolan som bestämmer sittordningen och grupperingarna gör att ingen i klassrummet blir ensam mot sin vilja. Givetvis kan eleverna vara delaktiga och berätta var i klassen och med vem de har lättast att lära sig, men den vuxne ska vara den som fattar besluten om sittplatser och grupperingar.

Så nu ställer jag frågan: hurdana mekanismer har ni i era skolor? Finns det sådant som skapar utanförskap? Vad skapar gemenskap? Ifall det är svårt att sätta fingret på det så fråga eleverna – när känner de sig som en del av gemenskapen, när blir de utanför?

Det här med att bli utanför fick mig att tänka på gymnastiktimmarna under min egen lågstadietid då två lagkaptener skulle välja sina egna lag. Minen i de klasskompisars ansikten som stod sist och väntade på att de skulle bli valda till något lag, den minns man ännu 30 år senare. Vetskapen om att det i dag används väldigt många andra och bättre sätt att dela in elever i lag, grupper och par, känns bra. Så nu ställer jag frågan: hurdana mekanismer har ni i era skolor? Finns det sådant som skapar utanförskap? Vad skapar gemenskap? Ifall det är svårt att sätta fingret på det så fråga eleverna – när känner de sig som en del av gemenskapen, när blir de utanför? Avslutar med ett budskap som Patrik Söderberg lyfte fram under nätverksträffen: “If you’re feeling lonely, you are lonely”. Den stora och svåra frågan är, hur skapar vi en skola som inkluderar alla?

Studentprovens tillförlitlighet och trovärdighet skulle vara större om vitsorden tydligare visade hur bra en studerande kan ämnet. I språkproven kunde man göra bedömningen enligt en nivåskala, vilket man föreslog i en rapport som handlade om språkproven och beskrivningarna av nivåskalor i gymnasiets läroplan redan 2013.

Europeisk referensram I språkproven kunde man ge ett vitsord som anknyter till kunskapsnivåerna i den europeiska referensramen för språk. Det skulle ge en möjlighet att jämföra kunskaper både internationellt och nationellt. Många arbetsgivare förutsätter allt oftare att man bedömer språkkunskaper enligt den europeiska referensramen för språk, noteras i SUKOL:s pressmeddelande. De studerandes språkkunskaper varierar stort och många kan ha en bättre språkkunskap än vad målen i lärokursen är. Den egentliga nivån på språkkunskaper skulle komma bättre fram om man började tillämpa nivåskalor. Om man kombinerade studentexamensvitsorden med nivåskalor skulle man få värdefull information om de verkliga språkkunskaperna studerande uppnår i gymnasiet.

LÄR DIG. UPPLEV. SPELA. UNDERSÖK. RÖR PÅ DIG. GÖR SJÄLV.

Skolan är out! Ute är in! UTSTÄLLINGAR. NATURSTIGAR. ELDPLATSER.

I Haltias utställningar upplever man Finlands natur från fjällen till yttersta skärgården. Ute väntar Noux sjöplatås underverk. Ta med din klass på ett av våra inspirerande och lärorika 1-5 timmars program! RESERVERINGAR: koululaiset@haltia.com Tilläggsinfo: www.haltia.com/sv/naturskola Finlands naturcentrum Haltia är beläget invid Noux nationalpark i Esbo.

Bild: Jari Kostetnen

minttu myllynen Lärare i Winellska skolan i Kyrkslätt

Vitsorden i språkproven i studentexamen borde berätta hur bra en studerande kan språket, tycker Outi Vilkuna, ordförande för Språklärarförbundet i Finland, SUKOL.

Bild: Jari Kostet

kolumnen

Nivåskala i studentexamen

Lediga jobb

Ökat intresse för högskolestudier I höstens gemensamma ansökan ansökte sammanlagt 43 390 personer till yrkeshögskolor och universitet. Det här är 9 060 mer sökande än i motsvarande ansökan år 2021. Det fanns över 9 500 nybörjarplatser att söka till vid utbildningar som börjar i januari 2023. Den gemensamma ansökan till högskolorna avslutades på onsdagen 15.9. Största delen av utbildningarna som deltog i höstens ge-

mensamma var till yrkeshögskolor, och av de sökande ansökte 98 procent till en yrkeshögskola. 1 procent ansökte till både och, och endast 1 procent sökte enbart till ett universitet. Flest antal sökande fanns inom området handel, administration och juridik, de samhällsvetenskapliga områdena och området databehandling och kommunikation (IKT). I ansökan kunde man söka till sex ansökningsmål. I medeltal ansökte man till 2,7 ansökningsmål. Största delen av de utbildning-

ar gick att söka till riktades till sökande som avlagt en examen på andra stadiet. Till dessa utbildningar sökte sammanlagt 37 430 personer, och hälften av nybörjarplatserna är reserverade för sökande som ansöker om sin första högskoleplats. Därtill erbjuds ca 900 studieplatser vid yrkeshögskolornas utbildningar som leder till en högre yrkeshögskoleexamen samt vid universitetens magisterutbildningar.


11

22.9.2022 • Nr 14

5.10 kl. 15–18 i SFV-huset G18 i Helsingfors

Den digitaliserade skolan Boklansering och seminarium • Vad lärde vi oss under perioderna av distansundervisning? • Hur kan vi didaktiskt utveckla den allt mer digitaliserade skolan? • Vad innebär språk- och kunskapsutvecklande undervisning i en digitaliserad lärmiljö?

Läs mer och anmäl dig på sfv.fi/evenemang

Välkommen på lanseringen av handboken I distansundervisningens kölvatten. Lärarerfarenheter och didaktiska perspektiv på digital undervisning, skriven av Anna Slotte, Katarina Rejman och Kirsi Wallinheimo. Alla deltagare får ett exemplar av boken! TEATER HEVOSENKENKÄS TURNÉPJÄSER

SALONG HUND OCH HÅR

PETTSON OCH FINDUS

SPÖKSTÖK

DUNDERDINO

Förfrågningar och bokningar på teaterns kontor vardagar kl. 9.00 – 16.00,tfn 09-4391 220, www.hevosenkenka.fi, e-post: hevosenkenka@hevosenkenka.fi, www.lippu.fi

FOTO: PERTTU SAKSA

S O R J A N E N

/

V I R T A N E N

VERSAILLES OM SOLKUNGEN, KL ASS OCH GOD SMAK 21.10 – 9.12 . 2 0 2 2 VI ERBJUDER ET T DIGERT PEDAGOGISK T MATERIAL MED TEXTER AV SAKKUNNIGA OCH INBLICK AR I DEN KONSTNÄRLIGA PROCESSEN! KONTAKTA MARJA VUORI (MARJA.VUORI@VIIRUS.FI) FÖR MER INFORMATION OCH BOKNINGAR!


12

22.9.2022 • Nr 14

Bedömningskriterierna i engelska tolkas olika Eleverna har nöjaktiga kunskaper i engelska då de går över från den grundläggande utbildningen till fortsatta studier. Resultaten motsvarar bara delvis elevernas faktiska vitsord i engelska. Kunskaperna i engelska förklaras starkast av elevernas uppfattning om sina egna kunskaper, av deras användning av engelska på fritiden och av den tid som eleverna använde för att göra uppgifterna i utvärderingen. Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) utvärderade i mars 2021 lärresultaten i A-engelska i slutet av årskurs 9. Utvärderingen arrangerades mitt under coronapandemin, vilket betydde att drygt hälften av eleverna gjorde uppgifterna på distans och resten i närundervisning.

Bäst på läsförståelse Elevernas starkaste färdighet var läsförståelse, näst starkast var de muntliga färdigheterna och hörförståelse. De svagaste resultaten fick eleverna i skrivuppgifterna. Om kunskaperna beskrivs med hjälp av vitsord, låg majoriteten av eleverna på en nivå i läsförstå-

else som motsvarade vitsordet 8 och deras muntliga färdigheter och hörförståelse motsvarade vitsordet 7. Den skriftliga produktionen motsvarade vitsordet 6. Bland de elever som gjorde uppgifterna i alla fyra delområden nådde 29 procent inte nivån för goda kunskaper (vitsordet 8) i ett enda delområde. Resultaten har sjunkit sedan år 2013 då föregående utvärdering i A-engelska ordnades i årskurs 9.

Elever i städer i södra Finland klarade sig bäst Det framkom inga skillnader mellan flickornas och pojkarnas kunskaper i engelska. En regional jämförelse visar att eleverna i södra Finland hade bättre resultat i alla delområden jämfört med eleverna i andra regioner. Också i stadsskolorna var kunskaperna bättre än i tätorter och på landsbygden.

Elevernas planer för fortsatta studier hade ett tydligt samband med språkfärdigheten: de som tänkte fortsätta sina studier i gymnasiet hade bättre kunskaper i alla delområden än de som tänkte fortsätta inom yrkesutbildningen. – Med tanke på fortsatta studier betyder de relativt svaga resultaten särskilt i skrivuppgifterna utmaningar i studierna och undervisningen på andra stadiet, säger docent Katja Mäntylä vid Jyväskylä universitet. Mäntylä var medlem i utvärderingsgruppen och hör till Studentexamensnämnden. – Fast eleverna använder engelska på fritiden och därför upplever att deras kunskaper i engelska är bra, skiljer sig språkanvändningssituationerna på fritiden ofta från de situationer som de möter i studierna och senare i arbetslivet. Det tycks också vara en ganska heterogen grupp av elever som fortsätter till andra stadiet och en del av dessa elever har högst nöjaktiga kunskaper. – Uppfattningen om de egna kunskaperna, användningen av engelska på fritiden och tiden som användes för uppgifterna

hade samband med bättre resultat, säger Mäntylä. Eleverna har en mycket positiv uppfattning om nyttan med engelska och om sina egna kunskaper. Engelska används utanför lektionerna t.ex. för att titta på filmer och videoklipp, lyssna på musik och följa sociala medier, vilket också syns som bättre resultat. Också längden på den tid som eleverna använde till att göra uppgifterna hade samband med resultaten.

Samma kunskaper ger olika vitsord Då utvärderingsresultaten betraktades i relation till vitsorden, upptäcktes att de elever som hade fått likadana resultat i utvärderingen hade ganska olika vitsord i olika skolor. NCU:s utvärdering gällde ändå endast en del av innehållet i läroplansgrunderna, vilket betyder att t.ex. den andel av vitsordet som baserar sig på arbete under lektionerna inte ingick i utvärderingen. – Framför allt i de muntliga uppgifterna var variationen mellan skolorna stor, vilket för sin del kan ha att göra med att bedöm-

ningskriterierna tolkas på olika sätt i skolorna. För att kriterierna för slutbedömningen som togs i bruk år 2020 ska få fotfäste, behöver lärarna rikligt med praktisk övning och modellbedömningar som konkretiserar det kunnande som krävs för de olika vitsorden, konstaterar ledande utvärderingsexpert Marita Härmälä.

Transparensen måste öka Det som nu måste göras enligt NCU är att fästa mer uppmärksamhet vid att stödja de elever vars kunskaper i engelska är svaga i slutet av den grundläggande utbildningen. Dessutom bör transparensen och jämförbarheten vad beträffar vitsorden öka. Det behövs vidare utredningar om vilka delfaktorer elevens slutbedömning består av. Det tredje utvecklingsmålet är att eleverna borde bli bättre på att våga tala. De muntliga färdigheterna i engelska bör övas mångsidigare än nu och i olika vardagliga, ansikte-mot-ansikte-situationer. För det här kan man också utnyttja de möjligheter som distansförbindelser erbjuder, konstaterar NCU.

Bakbrädet De unga mår inte alls bra Coronapandemin som dragit ut på tiden, Rysslands anfallskrig och klimatkrisen har försvagat välbefinnandet bland unga och situationen verkar inte ha blivit bättre. Enligt MIELI rf:s statistik har samtalen om ungas självskadebeteende i Kristelefonen ökat ytterligare. I januari–augusti detta år fördes 13 procent fler samtal om självskadebeteende med 18–29-åringar jämförört med samma period året innan. Samma dystra utveckling kan ses i Sekasin-chatten som är riktad till 12–29-åringar. Särskilt oroväckande är självskadebeteende bland unga kvinnor. Samtal om självskadebeteende som förs i Kristelefonen ökade med nästan en femtedel under samma tidsperiod. Detta år har nästan 300 unga som ringt till Kristelefonen haft en akut självmordsrisk. Självmordsrisken kan anses vara konkret eller stor ifall den som ringer samtalet har en konkret plan eller ett färskt självmordsförsök i bakgrunden. – Förutom självmord bör uppmärksamheten även riktas mot självskadebeteende och lösningar som minskar på ungas illamående. Självdestruktiva tankar är alltför vanliga, speciellt bland unga kvinnor, säger Frans Horneman, direktör vid Centret för förebyggande av självmord vid MIELI rf.

Enligt Statistikcentralen är självmordsdödligheten i Finland hög jämfört med Europa. I Finland var andelen självmord bland alla dödsorsaker 26 procent hos 15–24-åringar.

Höstens studentskrivningar har börjat Höstens studentskrivningar började förra veckan med modersmålsprovet i läskompetens. Sammanlagt 44 600 gymnasister har anmält sig till höstens skrivningar, vilket är lite färre än ifjol. Flest examinander har anmält sig till provet i engelska, men också proven i biologi och den medellånga svenskan är populära i höst, rapporterar Svenska Yle på sin webbplats. Höstens prov pågår i två och en halv vecka. Sist ut är provet i samiska som modersmål, onsdagen den 28 september. Studentskrivningarna firar i år sitt 170-årsjubileum.

Över 5000 ukrainare inom utbildningen Enligt uppgifter från Utbildningsstyrelsen

finns det för närvarande totalt 5 122 barn, unga och vuxna som flytt från kriget i Ukraina inom förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och på andra stadiet. I början av augusti var de tillgängliga siffrorna betydligt lägre: då var 3 529 ukrainare inskrivna vid en skola eller läroanstalt. I praktiken låg siffrorna då ännu på samma nivå som förra våren och början av sommaren, eftersom uppgifterna om elever som inlett sina studier i början av läsåret började föras in mer aktivt först efter semesterperioden. – Bakom ökningen ligger säkert även det faktum att ukrainarna har varit tvungna att skjuta upp planerna på att återvända hem på grund av det utdragna kriget. Informationen om de utbildningsmöjligheter som erbjuds i Finland har nått allt fler ukrainare och starten på det nya läsåret är en naturlig tidpunkt att börja i skolan, säger utbildningsrådet Katri Kuukka vid Utbildningsstyrelsen. En ökning har skett inom samtliga utbildningsformer, men ökningen är tydligast inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen samt under-

visningen som förbereder för grundläggande utbildning.

Stor oro för skolattack Var tredje lärare är orolig för att drabbas av en skolattack. Samtidigt lyser åtgärderna med sin frånvaro – till och med när det finns oro kopplad till specifika elever. Det visar en ny undersökning från lärarfacken i Sverige, noteras på Lärarförbundets webbplats lararforbundet.se. Ett halvår har gått sedan två lärare mördades på Malmö latinskola. Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund kan nu för första gången visa exakt hur stor lärares oro för skolattacker är. En av tre lärare säger att de antingen är mycket eller ganska oroliga för att det ska ske en skolattack på skolan där de jobbar. – Det här är mycket oroande siffror och bör tas på stort allvar. Man kan inte vänta med att agera tills det är för sent. Lärare måste få rätt förutsättningar för att kunna fånga upp elever som är i behov av stöd och extra resurser måste till omedelbart. Det är i det förebyggande arbetet vi verkligen kan göra skillnad, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet (bilden).